Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Burma/Myanmar, särskilt resolutionen av den 20 april 2012(1),

–  med beaktande av framstegsrapporten av den 7 mars 2012 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Burma/Myanmar,

–  med beaktande av rådets slutsatser av 23 april 2012 om Burma/Myanmar,

–  med beaktande av uttalandet av den 13 juni 2012 av den höga representanten Catherine Ashtons talesperson om krisen i den norra delstaten Rakhine i Burma/Myanmar,

–  med beaktande av diskussionen om rohingyafrågan av den 11 juli 2012 i Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet av den 9 augusti 2012 av kommissionsledamot Georgieva om tillträde för det humanitära biståndet till rohingya och andra drabbade samhällsgrupper,

–  med beaktande av uttalandet av den 17 augusti 2012 av Aseans utrikesministrar om den senaste tidens händelser i delstaten Rakhine,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av artiklarna 18–21 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av besluten att låta Burma/Myanmar stå värd för de sydostasiatiska spelen 2013 och inneha ordförandeskapet för Asean 2014,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sedan president Thein Seins nya regering tog över i mars 2011 har den vidtagit flera åtgärder för att utöka de medborgerliga friheterna i landet. De flesta politiska fångar har släppts, och ett antal har valts in i parlamentet genom fyllnadsval. Den inledande vapenvilan med de flesta väpnade etniska grupperna har trätt i kraft, och många politiska dissidenter har återvänt från sin exil med hopp om försoning.

B.  Diskrimineringen av minoritetsfolket rohingya har dock ökat.

C.  Våldtäkten av och mordet på en buddhistisk kvinna den 28 maj 2012 innebar startskottet för en rad dödliga sammandrabbningar mellan det buddhistiska rakhine-folket som är i majoritet och rohingya-muslimerna som är i minoritet i delstaten Rakhine.

D.  Under dagarna som följde spred sig gruppvåldet mellan de båda samfunden. Grupper från i de flesta fall rakhine-folket och säkerhetsstyrkorna angrep rohingya-folket, vilket ledde till att ett dussintal människor dog, tusentals hem förstördes och över 70 000 människor blev internflyktingar. Den 10 juni 2012 infördes undantagstillstånd i sex distrikt i delstaten Rakhine.

E.  President Thein Sein sade inledningsvis att den enda lösningen på rohingya-frågan är att antingen sända dem till flyktingläger med hjälp av UNHCR eller att förflytta dem till andra länder.

F.  En stor del av rohingya-folket har bott i delstaten Rakhine i århundraden, men har inte erkänts som en av Burmas/Myanmars 135 nationella folkgrupper. De har således nekats medborgerliga rättigheter enligt 1982 års medborgarskapslag, och uppfattas av många burmeser som illegala immigranter från Bangladesh. De har utsatts för systematisk och allvarlig diskriminering, inklusive restriktioner på sådana områden som rörelsefrihet, rätt till äktenskap, utbildning, hälso- och sjukvård och sysselsättning. Dessutom har deras land konfiskerats, de har utsatts för tvångsarbete och godtyckliga arresteringar och trakasserats av myndigheterna.

G.  Till följd av de ständiga förföljelserna har uppskattningsvis en miljon rohingyas flytt till grannländerna under årens lopp. Enbart 300 000 har flytt till Bangladesh, där situationen för dem fortfarande är olöst. De bangladeshiska myndigheterna har nyligen uppmanat internationella humanitära frivilligorganisationer som tillhandahåller hälso- och sjukvårds- och näringstjänster till oregistrerade flyktingar samt till lokalbefolkningen i distriktet Cox´s Bazar att upphöra med sin verksamhet och tvingar enligt rapporter rohingya-asylsökare att återvända.

H.  Kommissionens avdelning för humanitärt bistånd och civilskydd, Echo, har beviljat 10 miljoner euro till stöd för rohingya-flyktingarna och de lokala mottagarna i Bangladesh för 2012.

I.  Den 17 augusti 2012 tillsatte den burmesiska regeringen en oberoende undersökningskommission, bestående av 27 företrädare för det civila samhället och politiska och religiösa organisationer, för att undersöka orsakerna till att det sekteristiska våldet brutit ut och för att lägga fram förslag.

1.  Europaparlamentet är oroat över det fortsatta etniska våldet i västra Burma som har förorsakat många dödsfall, mycket skador, förstörelse av egendom samt förflyttningar av de lokala befolkningarna. Parlamentet uttrycker sin oro över att sammandrabbningarna mellan de olika folkgrupperna kan äventyra övergången till demokrati i Burma/Myanmar.

2.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att visa återhållsamhet och uppmanar de burmesiska myndigheterna att stoppa de godtyckliga arresteringarna av medlemmar av rohingya-folket, att lämna information om var de hundratals människor som fängslats sedan säkerhetsoperationerna inleddes i delstaten Rakhine i början av juni befinner sig och att omedelbart frige dem som fängslats godtyckligt.

3.  Europaparlamentet kräver att regeringen i Burma/Myanmar omedelbart ska ge FN:s organ och humanitära frivilligorganisationer samt journalister och diplomater obegränsat tillträde till alla delar av Rakhine-delstaten och att garantera obegränsat tillträde till humanitärt bistånd för alla berörda folkgrupper, samt att garantera att fördrivna rohingyas har rörelsefrihet och tillåts återvända till sin hemort så snart som det är säkert för dem att göra det.

4.  Europaparlamentet anser att det är positivt att en oberoende undersökningskommission inrättats, men beklagar att det i kommissionen inte sitter någon företrädare för rohingya-folket.

5.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Burma/Myanmar att ställa förövarna bakom de våldsamma sammandrabbningarna och andra liknande kräkningar i Rakhine-delstaten inför rätta och att tygla extremistgrupper som uppviglar till hat mellan folkgrupper, hotar humanitära och internationella organ och talar för utvisning eller en bestående segregering mellan de båda folkgrupperna.

6.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att stödja den burmesiska regeringen på bästa möjliga sätt i dess ansträngningar att stabilisera situationen, införa program som främjar förlikning, utarbeta en bredare socioekonomisk utvecklingsplan för Rakhine-delstaten och fortsätta på Burmas/Myanmars väg mot demokrati.

7.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning av de burmesiska medborgare som har höjt sin röst till stöd för den muslimska minoriteten och ett pluralistiskt samhälle och uppmanar de politiska krafterna att inta en tydlig ståndpunkt i denna fråga. Parlamentet anser att en dialog som inbegriper alla lokala samhällsgrupper på ett viktigt sätt kan bidra till att lindra många av de etniska problemen i Burma/Myanmar.

8.  Europaparlamentet vidhåller att rohingya-minoriteten inte får uteslutas från den nya utvecklingen av ett mångkulturellt Burma/Myanmar och uppmanar regeringen att ändra 1982 års medborgarskapslag i enlighet med internationella människorättsnormer och dess åtagande enligt artikel 7 i FN:s konvention om barns rättigheter i syfte att ge medborgerliga rättigheter till rohingya-minoriteten och andra statslösa minoriteter samt garantera lika behandling av alla invånare i Burma/Myanmar, och sålunda göra ett slut på diskriminerande förfaranden.

9.  Europaparlamentet är oroat över att 14 internationella biståndsarbetare arresterades under oroligheterna och uppmanar att de fem som fortfarande sitter fängslade ska friges omedelbart.

10.  Europaparlamentet uppmanar den burmesiska regeringen att låta FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Burma/Myanmar göra en oberoende undersökning av kränkningarna i delstaten Rakhine. Parlamentet uppmanar också kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att inrätta ett kontor i Burma/Myanmar med ett fullständigt mandat för skydd, främjande och tekniskt bistånd, samt sidokontor i delstater runt om i landet, inklusive i Rakhine-delstaten.

11.  Europaparlamentet uppmanar den burmesiska regeringen att fortsätta genomföra demokratiska reformer och införa rättstatsprincipen samt garantera respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt yttrande- och församlingsfrihet (även på internet).

12.  Europaparlamentet uppmanar alla länder i regionen att bistå flyktingarna från Burma/Myanmar och att stödja den burmesiska regeringen i att finna en balanserad lösning på de underliggande orsakerna.

13.  Europaparlamentet uppmanar framför allt Bangladesh att även i fortsättningen ta emot givarstöd och andra stödåtgärder samt att tillåta humanitära biståndsorganisationer att fortsätta sitt arbete i landet, särskilt i ljuset av händelserna i Rakhine-delstaten som ledde till fler flyktingar i akut behov av grundläggande vård.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Burmas/Myanmars och Bangladeshs regeringar och parlament, EU:s höga representant, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Aseans generalsekreterare, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i Myanmar, FN:s flyktingkommissarie och FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0142.