Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2012 om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2711(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(1),
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(2),
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar vid internationella handelsavtal(3),
– med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(4),
– med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin(5),
– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2011 om hinder för handel och investeringar(6),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik. Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin” (COM(2010)0612),
– med beaktande av kommissionens rapport av den 21 februari 2012 om handels- och investeringshinder (COM(2012)0070),
– med beaktande av avtalet från 2001 mellan Europeiska gemenskapen och Japan om ömsesidigt erkännande,
– med beaktande av avtalet från 2003 mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet,
– med beaktande av avtalet från 2008 mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor,
– med beaktande av Copenhagen Economics rapport av den 30 november 2009 ”Assessment of barriers to trade and investment between the EU and Japan”,
– med beaktande av resultaten av kommissionens offentliga samråd av den 21 februari 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Japan,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011,
– med beaktande av den gemensamma förklaring som antogs vid det tjugonde toppmötet mellan EU och Japan, som hölls i Bryssel den 28 maj 2011,
– med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Japan(7),
– med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om gemenskapens agerande i fråga om valfångst(8),
– med beaktande av Amsterdamfördraget från 1997 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och protokollet om djurskydd och djurens välfärd,
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete, som undertecknades den 2 juli 2012,
– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2012 om handelsförbindelserna mellan EU och Japan(9),
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU och Japan står tillsammans för mer än en tredjedel av världens BNP och för över 20 procent av världshandeln.
B. Under 2011 uppgick det totala värdet för den bilaterala handeln med varor mellan EU och Japan till endast 116,4 miljarder euro, jämfört med 444,7 miljarder euro för handeln mellan EU och USA, 428,3 miljarder euro för handeln mellan EU och Kina och 306,6 miljarder euro för handeln mellan EU och Ryssland.
C. Japans överskott i handeln med EU uppgick 2011 till ett värde på 18,5 miljarder euro, varav 30 procent enbart i fordonsprodukter.
D. Japan rankas på plats 16 när det gäller internationell handel (Trading Across Borders) i Världsbankens Ease of Doing Business för 2012, före 18 av EU:s medlemsstater.
E. Europaparlamentet, rådet och kommissionen har konstaterat att Japans förmåga att undanröja icke-tariffära handelshinder och hinder för marknadstillträde till offentlig upphandling är en förutsättning för inledandet av förhandlingar om frihandelsavtalet mellan EU och Japan.
F. I Copenhagen Economics undersökning från november 2009 uppskattade man att det är möjligt att öka EU:s export till Japan med 71 procent och Japans export till EU med 61 procent om tullar och icke-tariffära handelshinder minskas i största möjliga utsträckning.
G. Europeiska unionen och Japan kom vid det gemensamma toppmötet den 28 maj 2011 överens om att inleda ett sonderingsförfarande för att undersöka genomförbarheten och parternas ambitioner när det gäller att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. Denna sondering har slutförts.
H. Kommissionen, rådet och Europaparlamentet stöder ett fortsatt moratorium för kommersiell valfångst liksom ett förbud mot internationell handel med valprodukter, samt strävar efter att få ett slut på den ”vetenskapliga valfångsten” och stöder förslaget att betydande havsområden utses till skyddsområden där all valfångst förbjuds på obestämd tid.
I. Det finns ett parallellt politiskt sonderingsförfarande för ett politiskt ramavtal, som också har slutförts med positivt resultat.
Ekonomisk och politisk bakgrund
1. Inför de nya utmaningarna i en globaliserad värld anser Europaparlamentet att Japans betydelse som en politisk allierad med liknande strategi som EU bör beaktas.
2. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för EU att på ett övergripande sätt fördjupa sina ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med de stora globala ekonomierna, såsom Japan, för att maximera sysselsättnings- och tillväxtpotentialen inom ramen för Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att detta är särskilt brådskande i ljuset av den aktuella ekonomiska krisen, den höga arbetslösheten och de svaga tillväxtprognoserna i EU.
3. Europaparlamentet oroar sig i detta hänseende över att EU:s bilaterala handelsvolym med Japan är oerhört mycket mindre än med andra partner, t.ex. USA, Kina och Ryssland. Parlamentet drar slutsatsen att den enorma potentialen i de kommersiella förbindelserna mellan EU och Japan ännu inte har förverkligats till förmån för EU:s företag, arbetstagare och konsumenter, främst på grund av de negativa konsekvenserna av Japans icke-tariffära hinder för europeiska företags marknadstillträde.
4. Europaparlamentet noterar att Japan visar intresse för andra stora frihandelsavtal såsom det potentiella frihandelsavtalet mellan Japan, Kina och Sydkorea och för Stillahavssamarbetsorganet Trans-Pacific Partnership, och förhandlar om flera bilaterala avtal. Parlamentet anser att EU på grundval av sina erfarenheter av frihandelsavtalet med Sydkorea bör sträva efter att uppnå ett jämförbart marknadstillträde i förhandlingarna med Japan.
Sonderingsförfarandet
5. Europaparlamentet noterar att sonderingsförfarandet för EU och Japan slutfördes till både kommissionens och den japanska regeringens belåtenhet.
6. Europaparlamentet gläder sig över den vikt som lagts vid att avskaffa icke-tariffära handelshinder och hinder för tillträde till marknaden för offentlig upphandling i förhandlingarna i samband med sonderingsförfarandet, vilket efterfrågades av parlamentet.
7. Europaparlamentet understryker att färdplanerna visserligen är ett partiellt steg framåt, men att vissa av dem saknar preciseringar och lämnar utrymmer för tolkning (t.ex. upphandlingsbestämmelserna för järnvägssektorn). Parlamentet anser därför att det krävs en högre ambitionsnivå från Japans sida i framtida förhandlingar. Parlamentet betonar vidare att genomförandet av dessa åtaganden är av avgörande betydelse och kräver därför konkreta resultat snarast möjligt, helst före fastställda datum.
8. Europaparlamentet uppmanar den japanska regeringen att i samband med inledandet av de formella förhandlingarna om ett frihandelavtal mellan EU och Japan på nytt bekräfta de åtaganden som gjordes inom ramen för sonderingsförfarandet, särskilt i fråga om att avlägsna icke-tariffära handelshinder.
9. Europaparlamentet kräver följaktligen att rådet, som ett villkor för att ge kommissionen tillstånd att förhandla om ett frihandelsavtal med Japan, insisterar på en bindande översynsklausul, inom ett år efter inledandet av förhandlingarna, för att bedöma om Japan har uppnått tydliga resultat när det gäller att avskaffa icke-tariffära handelshinder, särskilt sådana som påverkar EU:s fordonssektor, samt de hinder för offentlig upphandling för järnväg och stadstrafik som man kommit överens om i sonderingsförfarandet.
Förhandlingsmandat
10. Europaparlamentet uppmanar rådet att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med Japan på grundval av sonderingsförfarandet och tydliga kriterier.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna en av de första förhandlingsomgångarna om frihandelsavtalet mellan EU och Japan till avlägsnandet av icke-tariffära handelshinder och därmed säkerställa att en oberoende konsekvensbedömning kan göras som ett led i översynsklausulen ett år efter inledandet av förhandlingarna, i syfte att objektivt bedöma de framsteg som gjorts i denna centrala fråga för Europaparlamentet.
12. Europaparlamentet understryker att frihandelsavtalet måste vara omfattande, ambitiöst och till fullo bindande när det gäller handelsbestämmelserna. Parlamentet betonar att frihandelsavtalet måste leda till ett verkligt öppnande av marknaderna och främjande av handeln och inte enbart till ett hypotetisk, juridiskt öppnande. Parlamentet uppmanar kommissionen att formellt och regelbundet uppdatera Europaparlamentet och rådet om förhandlingsläget och om de framsteg som görs för att avlägsna de icke-tariffära handelshindren. Parlamentet anser att om Japan inte visar en tillräcklig ambitionsnivå under förhandlingarna avseende uppfyllandet av EU:s prioriterade krav, bör kommissionen avbryta förhandlingarna efter samråd med Europaparlamentet och rådet.
13. Europaparlamentet noterar att avlägsnandet av icke-tariffära handelshinder är mycket svårare att övervaka och genomföra än avskaffandet av importtullarna. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fullt ut beakta parlamentets rekommendationer i resolutionen av den 13 december 2011 om hinder för handel och investeringar och att dra lärdom av erfarenheterna från åtagandena på området för icke-tariffära handelshinder i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea för att ta fram bästa praxis för genomförande- och övervakningsmekanismer.
14. Europaparlamentet betonar att om ett frihandelsavtal verkligen ska vara fördelaktigt för EU:s ekonomi, bör rådet fastställa en tydlig tidsplan och inbegripa följande aspekter i kommissionens förhandlingsdirektiv:
–
Konkreta och mätbara resultat från den japanska regeringens sida i fråga om icke-tariffära handelshinder i syfte att avlägsna en väsentlig andel av hindren för handeln mellan EU och Japan. Dessa åtaganden måste gå mycket längre än de färdplaner som man redan enats om i samband med sonderingsförfarandet. Kommissionen ska regelbundet rapportera till rådet och parlamentet om framsteg på detta område.
–
Avlägsnande av befintliga icke-tariffära handelshinder inom fordonssektorn, såsom bestämmelserna rörande ”zonplaneringen” och andra konkurrensbegränsningar samt behandling av hybridfordon. Man bör även ta itu med förmånsbehandlingen av ”kei cars” för att trygga rättvis konkurrens inom denna viktiga sektor.
–
Avsevärda koncessioner på området för offentlig upphandling för att garantera marknadstillträde för europeiska företag till strategiska sektorer i Japan, däribland järnväg och stadstrafik, och samma grad av öppenhet som på EU:s marknader för offentlig upphandling.
–
En strikt och effektiv tvistlösningsmekanism som kräver tidiga samråd med parterna för att motarbeta utveckling av nya icke-tariffära handelshinder och hinder för marknadstillträdet till offentlig upphandling i Japan efter avtalets ikraftträdande.
–
En gradvis tidsplan för känsliga tullsänkningar inom EU för att ge EU:s industri tillräckligt med tid att anpassa sig till den ökade konkurrensen. Avlägsnandet av sådana tullar bör vara strikt kopplat, via en säkerhetsklausul, till framsteg när det gäller avlägsnandet av hinder för tillträdet till marknaden för offentlig upphandling och av icke-tariffära handelshinder i Japan, så att känsliga EU-tullar inte minskas utan motsvarande avskaffande av japanska icke-tariffära hinder och hinder för offentlig upphandling.
–
Effektiva bilaterala skyddsåtgärder för att förhindra en kraftig ökning av import som allvarligt skulle skada, eller riskera att skada, den europeiska och japanska industrin, särskilt i känsliga sektorer såsom bil- och elektronikindustrin.
–
Avlägsnande av ett stort antal av de mest problematiska hinder som blockerar marknadstillträdet för europeiska små och medelstora företag
–
Hänvisning till internationella sanitära och fytosanitära normer och ordningar, särskilt från Codex Alimentarius, Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) och direktivet om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC).
–
Verkställbara åtgärder för att skydda geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel, däribland vin och sprit.
–
Med hänsyn till katastrofen i mars 2011, stor vikt vid energisamarbete, stärkt marknadstillträde på området för varor och tjänster på miljöområdet.
–
Ett kraftfullt kapitel om hållbar utveckling med bindande grundläggande arbetsnormer, inbegripet ILO:s fyra prioriterade konventioner för industriländer. Detta kapitel bör också omfatta inrättandet av ett forum för det civila samhället, som ska övervaka och uttala sig om dess genomförande och ett effektivt genomförande av multilaterala avtal om miljö, djurens välbefinnande och bevarande av den biologiska mångfalden.
–
Verkliga marknadstillträdesmöjligheter för båda parterna på respektive tjänstemarknader genom avlägsnande av rättsliga hinder, särskilt när det gäller investeringar, tillträde till all offentlig upphandling och betydelsefulla åtaganden i fråga om konkurrensreglerna, inbegripet möjligheter att behandla orättvisa fördelar inom posttjänstesektorn.
–
Förstärkning och utvidgning av dialogen på området för lagstiftningssamarbetet med ordningar för att stärka respekten för internationella standarder och förbättra lagstiftningsharmoniseringen, särskilt genom antagande och genomförande av de standarder som antagits av FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE).
–
Ett omfattande kapitel om investeringar där både investeringsskydd och marknadstillträde behandlas.
15. Europaparlamentet upprepar att det anser att om dessa villkor uppfylls kan ett frihandelsavtal mellan EU och Japan leda till en situation som gynnar de båda ekonomierna, och att en djupare integrationsnivå genom ett avtal om ekonomisk integration avsevärt skulle öka fördelarna för de båda ekonomierna.
16. Europaparlamentet noterar att det kvarstår allvarliga meningsskiljaktigheter mellan EU och Japan om frågor som rör fiskeförvaltningen och valfångsten, särskilt Japans så kallade vetenskapliga valfångst, och kräver bredare diskussioner om frågan om att sätta stopp för valfångsten och handeln med valprodukter.
Utöver förhandlingarna
17. Europaparlamentet kräver att kommissionen, om förhandlingarna blir framgångsrika, utför en andra konsekvensanalys för att bedöma avtalets förväntade fördelar och nackdelar för sysselsättning och tillväxt i EU, inbegripet en analys av konsekvenserna för känsliga sektorer, såsom fordonssektorn och elektroniksektorn, och fördelarna för EU:s offensiva intressen.
18. Europaparlamentet påminner om att parlamentet kommer att ombes att ge sitt godkännande till det eventuella frihandelsavtalet mellan EU och Japan, i enlighet med Lissabonfördraget.
o o o
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Japans regering och parlament.