Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av meddelandena från kommissionen ”En budget för Europa 2020” (COM(2011)0500)), ”En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån” (COM(2011)0662)) (meddelande om finansiella instrument), ”Ett tillväxtpaket för integrerade infrastrukturer i Europa” (COM(2011)0676)), ”En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering” (COM(2011)0870) och ”En pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer” (COM(2011)0660)),

–  med beaktande av kommissionens förslag, i synnerhet förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2011)0398)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (COM(2010)0815)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (COM(2011)0659)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (COM(2011)0809)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (COM(2011)0785)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA” Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (COM(2011)0788)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (COM(2011)0665), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011)0609)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2011)0615/2),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Financial Instruments in Cohesion Policy” (SWD(2012)0036) och ”Elements for a Common Strategic Framework 2014 to 2020 – the European Regional Development Fund, the Cohesion Fund, the European Agricultural Fund for Rural Development and the European Maritime and Fisheries Fund” (SWD(2012)0061) (gemensam strategisk ram för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapporter nr 4/2011 om garantiinstrumentet för små och medelstora företag och nr 2/2012 om finansieringstekniska instrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, samt revisionsrättens yttrande nr 7/2011 över förslaget till förordning om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(1), och sin resolution av den 6 juli 2011 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ(2),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A7-0270/2012), och av följande skäl:

A.  Sedan början av 2000-talet har EU-institutionerna utvecklat en rad innovativa finansiella instrument baserade på mekanismer som kombinerar subventioner från EU:s budget med offentliga och/eller privata medel för att öka de tillgängliga investeringsbeloppen för genomförandet av unionens strategiska mål.

B.  I enlighet med artikel 49 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning är institutionerna ”eniga om att det är nödvändigt att införa samfinansieringsmekanismer för att stärka de hävstångseffekter Europeiska unionens budget för med sig genom en förstärkning av finansieringsincitamenten. De är också eniga om att främja utvecklingen av lämpliga fleråriga finansiella instrument vilka fungerar som katalysatorer för offentliga och privata investerare”.

C.  Enligt uppskattningarna går cirka 1,3 procent av unionens budget för närvarande till finansiella instrument. Inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013 införde unionen 14 finansiella instrument på området för den inre politiken (3 miljarder EUR inom kategori 1a, det vill säga 3,4 procent av den tillgängliga budgeten, och cirka 5,9 miljarder EUR till regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken) samt 11 finansiella instrument på området för den externa politiken (1,2 miljarder EUR, det vill säga 2,2 procent av budgeten för kategori 4, utan att beakta de finansiella instrument som införts inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden).

D.  Unionen har redan erfarenhet av förvaltning av finansiella instrument och många utvärderingar och jämförande konsekvensanalyser har offentliggjorts.

E.  I enlighet med Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla, bör ramen för genomförandet av innovativa finansieringsinstrument beslutas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, för att säkra ett kontinuerligt informationsflöde och deltagande från budgetmyndighetens sida vid användningen av dessa instrument i hela unionen, så att parlamentet kan kontrollera att de politiska prioriteringarna respekteras och för att möjliggöra en utökad kontroll av sådana instrument från Europeiska revisionsrättens sida.

Finansiella instrument – bakgrund

1.  Europaparlamentet påminner om att finansiella instrument infördes på EU-nivå som ett sätt för unionen att stimulera investeringar i den europeiska realekonomin i överensstämmelse med EU:s mål vid en tidpunkt då anslagen till unionens budget konstant minskade trots att unionens politiska ambitionsnivå och följaktligen dess behov stadigt ökade.

2.  Europaparlamentet understryker att det slutgiltiga målet och syftet för de finansiella instrumenten är att de i situationer med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringar ska fungera som katalysatorer, som på grundval av ett bidrag från unionens budget gör det möjligt att mobilisera medel - offentliga och privata – till förmån för projekt som inte får något stöd, eller endast otillräckligt stöd, från marknaden. Parlamentet påpekar att den offentliga sektorns deltagande på så vis gör det möjligt att minska riskkostnaderna eller överta en del av kostnaderna och därmed underlätta genomförandet av de berörda projekten.

3.  Europaparlamentet påpekar att de finansiella instrument som hittills har utvecklats har använts för att täcka extremt många olika fall, allt från deltagande i eget kapital/riskkapital till tillhandahållande av garantier/motgarantier hos finansiella mellanhänder (särskilt banker) och instrument för riskdelning tillsammans med finansinstitut för att stimulera investeringar, innovation och forskning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att denna variation motiveras av de många olika områden som berörs (stöd till små och medelstora företag, energi, klimatförändringar, sysselsättning och mikrokrediter, forskning och innovation, transportinfrastrukturer och informationsteknik).

5.  Europaparlamentet understryker att användningen av finansiella instrument är strikt reglerad genom lagstiftning (den lagstiftande myndighetens godkännande krävs) och budgetbestämmelser. Parlamentet noterar att användningen av finansiella instrument inte genererar några oförutsedda kostnader för unionens budget, eftersom gemenskapsbudgetens ekonomiska förpliktelser är begränsade till det EU-bidrag som anslagits till det finansiella instrumentet på grundval av de årliga budgetanslagen, enligt överenskommelse med budgetmyndigheten, och det får inte uppstå eventualförpliktelser för unionens budget. Parlamentet påpekar att de finansiella instrumenten tvärt om bidrar till en sund och effektiv förvaltning av offentliga medel, eftersom det bidrag som beviljas från budgeten kan generera inkomster som kan återinvesteras (reflows) i det berörda finansiella instrumentet och därmed stärka dess kapacitet att tillhandahålla stöd och öka de offentliga åtgärdernas effektivitet. Parlamentet understryker därför att de insatser som finansieras av de innovativa finansiella instrumenten måste revideras av Europeiska revisionsrätten och att medlagstiftarna fullt ut måste informeras om resultatet av denna revision.

6.  Europaparlamentet påpekar att det finns tre typer av investeringssituationer: 1) optimala, där investeringen med säkerhet ger avkastning och möjliggör en finansiering via marknaden, 2) icke optimala, som ger avkastning men där avkastningen inte är tillräcklig för att säkra finansiering via marknaden, vilket motiverar användningen av ett finansiellt instrument, och 3) investeringar som präglas av liten eller ingen avkastning, vilket kräver ingripande från unionens sida i form av subventioner, som kan kombineras med finansiella instrument om projektet medger detta.

7.  Europaparlamentet upprepar att en ökad användning av finansiella instrument inte bör utgöra en strategi för att minska unionens budget utan för att optimera användningen av den, och gläder sig över att kommissionen i sitt ovan nämnda meddelande om finansiella instrument bekräftar att avsikten med att öka användningen av innovativa finansiella instrument inte är att ersätta bidrag med finansiella instrument.

8.  Europaparlamentet understryker att de erfarenheter man hittills har från finansiella instrument generellt sett är positiva, även om deras multiplikatoreffekt i hög grad varierar beroende på användningsområdet, de sektorsspecifika mål som ska uppnås med de innovativa finansiella instrumenten, typen av finansiellt instrument som föreslagits och villkoren för dess genomförande.

9.  Europaparlamentet påpekar att på området för intern politik genomförs de finansiella instrumenten antingen på EU nivå (förvaltas av kommissionen själv eller på grundval av en delegation av befogenheter från kommissionen) eller på nationell nivå inom ramen för regional- och sammanhållningspolitiken (delad förvaltning med medlemsstaterna).

10.  Europaparlamentet framhäver att genomförandet av de finansiella instrumenten inbegriper en rad aktörer, allt från kommissionen som ansvarar för genomförandet av unionens budget, till EIB-gruppen (Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden) via nationella och lokala banker, affärsbanker eller banker som är specialiserade i investeringar eller utveckling samt privata och offentliga investerare. Parlamentet betonar att deras framgång mer allmänt beror på mobiliseringen av offentliga, halvoffentliga och privata mellanhänder, vars mål varierar beroende på det berörda området (mikrofinansinstitut, garantifonder för små och medelstora företag, regionala utvecklingsstrukturer, forskningsstödfonder m.m.).

11.  Europaparlamentet noterar framför allt de stora skillnaderna mellan finansiella instrument som förvaltas centralt på unionsnivå och instrument som genomförs på grundval av delad förvaltning på området för regional- och sammanhållningspolitiken eller för externa förbindelser.

12.  Europaparlamentet noterar att instrumenten på området för sammanhållningspolitiken har nått olika resultat i de olika medlemsstaterna och för de olika typerna av innovativa finansiella instrument. Parlamentet medger att de innovativa finansiella instrumenten på området för sammanhållningspolitiken har präglats av dåliga lagstiftningsramar, vilket har medfört förseningar i genomförandet, svårigheter att uppnå en kritisk massa och en omfattande multiplikatoreffekt liksom bristande överblick och samordning. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag att stärka lagstiftningsramen och därmed förbättra användningen av innovativa finansiella instrument inom sammanhållningspolitiken under nästa programperiod 2014–2020.

13.  Europaparlamentet noterar när det gäller användningen av finansiella instrumenten på området för extern politik att antalet inblandade internationella finansinstitut är mycket högt, och att även den multiplikatoreffekt som genereras av unionens bidrag är mycket hög, men beklagar att det finns för många olika instrumenten och framför allt att de har ökat i antal under de senaste åren och nu uppgår till totalt 13.

14.  Europaparlamentet konstaterar att dessa finansiella instrument genomförs på grundval av avtal som är ännu mer komplicerade än de som ingås på området för intern politik och involverar en rad olika förvaltningsförfaranden och aktörer (EBRD, internationella organisationer).

15.  Europaparlamentet konstaterar att under dessa förhållanden är verkningarna av EU-budgetens bidrag inte alltid synliga för operatörerna och medborgarna.

16.  Europaparlamentet noterar att på området för extern politik möjliggör de flesta finansiella instrument återinvesteringar av avkastning på investeringar, medan motsatt situation gäller på området för intern politik.

17.  Europaparlamentet noterar att de finansiella instrumenten, beroende på behoven, har utvecklats enligt strategier med olika mål och medel och på ett inte alltid samordnat sätt, vilket skapar vissa problem med överlappningar.

18.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av finansiella instrument tar tid och kräver avancerade investeringskunskaper, noggranna förberedelser av projekten och djupa kunskaper om marknadsmekanismerna, men att instrumenten eventuellt kan förbättra förvaltningen av de projekt som stöds och deras resultat, genom en kombination av specifika kunskaper och know-how hos de berörda aktörerna. Parlamentet påpekar att de erbjuder ett incitament till att sammanföra finansiella och mänskliga resurser i syfte att uppnå gemensamma och strategiska europeiska mål.

Kommissionens förslag för nästa fleråriga budgetram för 2014–2020

19.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen föreslår ett mindre antal finansiella instrument med bredare användningsområde på området för intern politik för perioden 2014–2020. Parlamentet välkomnar denna utveckling, som borde förbättra synligheten för aktörerna, bidra till att uppnå den kritiska massan och öka spridningen och diversifieringen av den risk som följer med dessa instrument, på grundval av en portföljstrategi.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att skapa plattformar för eget kapital och lån. Parlamentet noterar att dessa plattformar syftar till att förenkla och standardisera samtliga innovativa finansiella instrument som genomförs på grundval av unionens budget och göra dem mer samstämda. Parlamentet understryker att för att plattformarna ska kunna användas och genomföras med framgång bör tillämpningsramen och andra tekniska detaljer presenteras i god tid och under alla omständigheter före början av nästa programperiod 2014–2020.

21.  Europaparlamentet fäster i detta avseende uppmärksamheten vid det förestående inrättandet av en plattform för unionen för externt samarbete och utveckling, i syfte att förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller de mekanismer som kombinerar subventioner och lån som används inom ramen för denna politik och samtidigt vederbörligen beakta de regionala ramar som reglerar unionens förbindelser med de olika partnerländerna. Parlamentet noterar att syftet med plattformen är att bidra till både utvärderingen av de befintliga instrumenten på området för extern politik och utveckla nya instrument för perioden 2014–2020.

22.  Europaparlamentet gläder sig över att tillämpningen av finansiella instrument inom ramen för sammanhållningspolitiken under nästa programperiod ska utvidgas till att omfatta alla de tematiska målen och GSR-fonderna, och sådana projekt och projektgrupper eller delar av program som genererar inkomster och vinst och därför lämpar sig för finansiella instrument. Parlamentet betonar inte desto mindre att man måste få en bättre överblick över hur finansiella instrument tillämpas för att minska risken för bristande samordning och överlappningar mellan olika system.

23.  Europaparlamentet noterar att enhetliga modeller för instrument kommer att ställas till de nationella förvaltningsmyndigheternas förfogande (”off-the-shelf instruments”). Parlamentet anser att det kommer att krävas att tekniska detaljer läggs fram i god tid och att mer intensiva informationsutbyten säkras mellan kommissionen och de lokala myndigheterna för att de ska bli framgångsrika.

24.  Europaparlamentet gläder sig över att förordning (EU, Euratom) No 966/2012 hädanefter är lagstiftningsramen för definitionen, utformningen och användningen av finansiella instrument, och därigenom säkrar deras överensstämmelse med unionens mål och intressen.

25.  Europaparlamentet anser att inrättandet av de plattformar som avses ovan skulle kunna åtföljas av införandet av en permanent, central samordning av de finansiella instrumenten inom kommissionen. Parlamentet noterar att en avdelningsövergripande expertgrupp för finansiella instrument (FIEG) har inrättats, och anser att denna grupp bör få i uppdrag att stärka kommissionens institutionella kapacitet att följa upp finansiella instrument.

26.  Europaparlamentet anser att införandet av innovativa finansiella instrument inom EU kommer att bidra till att ställa finanssektorn i realekonomins tjänst för projekt med europeiskt mervärde.

Utforma de nya finansiella instrumenten

27.  Europaparlamentet understryker att sedan mitten av 1990-talet har de offentliga investeringarna i unionen konstant sjunkit och att denna tendens har förvärrats sedan krisen utbröt 2008. Parlamentet påpekar vidare att privata investerare brottas med strängare kreditvillkor och större svårigheter att få tillträde till kapitalmarknaderna. Parlamentet är därför övertygat om att den fortsatta utvecklingen av innovativa finansiella instrument på nationell nivå och på EU-nivå kan bli en bidragande faktor om unionen ska kunna säkra en samordnad återgång till en smart och hållbar tillväxt för alla.

28.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av Europa 2020-strategin och dess sju flaggskeppsinitiativ enligt kommissionens beräkningar skulle kräva investeringar i hela unionen på totalt 1 600 miljarder EUR fram till 2020. Parlamentet noterar att dessa investeringar omfattar olika mål, allt från genomförandet av stora infrastrukturprojekt till tillhandahållandet av stöd till mindre projekt med en stor tillväxtpotential på lokal och regional nivå, inbegripet åtgärder till förmån för social sammanhållning.

29.  Europaparlamentet upprepar att de finansiella instrumenten är avsedda att främja och underlätta projekt som anses nödvändiga för att uppnå unionens strategiska mål och måste därför i högre grad beakta och anpassa sig till programmens tidsplaner.

30.  Europaparlamentet är övertygat om att de innovativa finansiella instrumenten måste vara inriktade på ett eller flera av EU:s specifika politiska mål, särskilt de mål som ingår i Europa 2020-strategin, fungera på ett icke-diskriminerande sätt, ha ett tydligt slutdatum, respektera principen om en sund ekonomisk förvaltning och komplettera traditionella instrument, såsom bidrag, och därmed förbättra utgifternas kvalitet och bidra till de vägledande principerna för att säkra en optimal användning av de finansiella medlen.

31.  Europaparlamentet anser att de innovativa finansiella instrumenten kan underlätta genomförandet av offentlig–privata partnerskap genom att locka till sig mer privat kapital till offentliga infrastrukturprojekt.

32.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att göra en förhandsbedömning för att kartlägga situationer där det finns risk för marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringar, investeringsbehov, potentiell involvering av den privata sektorn, möjligheterna till stordriftsfördelar och frågorna om kritisk massa, samt att kontrollera att instrumentet inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och inte överträder reglerna för statligt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå objektiva, polytematiska och relevanta krav för förhandsbedömningens roll och tillämpning. Parlamentet tror fullt och fast på principen om en evidensbaserad utformning av politiken och anser att dessa bedömningar kommer att bidra till en ändamålsenlig och effektiv användning av de innovativa finansiella instrumenten.

33.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom ramen för en resultatinriktad strategi inbegripa ett rimligt antal enkla kvalitativa och/eller kvantitativa indikatorer i förhands- och efterhandsbedömningarna av alla innovativa finansiella instrument, både vad gäller instrumentets finansiella resultat och dess bidrag till uppfyllandet av EU:s mål. Parlamentet anser att detta krav inte får medföra en orimlig administrativ börda för förvaltarna. Parlamentet understryker i detta sammanhang de avbrott i utnyttjandet av ett innovativt finansiellt instrument som kravet på efterhandsutvärdering kan leda till.

34.  Europaparlamentet påpekar emellertid att ökningen av antalet finansiella instrument medför många utmaningar på området för reglering, förvaltning och kontroll av instrumentens effektivitet, och att det är nödvändigt att nå balans mellan kravet på transparens och kontroll å ena sidan och en tillräcklig nivå när det gäller effektivitet och genomförandetakt å andra sidan. Parlamentet anser att en minskning av antalet finansiella instrument kan minimera olikheterna och säkra en tillräcklig kritisk massa.

35.  Europaparlamentet understryker därför vikten av rättsliga ramar som är så enkla, klara och överskådliga som möjligt, som inte ökar den administrativa bördan för mellanhänder och stödmottagare och som gör de finansiella instrumenten attraktiva för offentliga och privata investerare.

36.  Europaparlamentet anser framför allt att rapporteringsreglerna måste förbättras för att vara tydliga och i största möjliga mån enhetliga för att möjliggöra en rimlig balans mellan informationens tillförlitlighet och instrumentens attraktionskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem för att garantera tillämpningen av befintliga revisionsbestämmelser.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till Europaparlamentet överlämna en övergripande, separat årlig sammanfattande rapport om de finansiella instrumenten, som ska täcka deras användningsområde och resultat per typ av fond, tematiskt mål och medlemsstat.

38.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att med hänsyn till de finansiella instrumentens dåliga synlighet vidta åtgärder för att säkra korrekt information om den här typen av interventioner med stöd av unionens budget, både till potentiella investerare och till EU-medborgarna. Parlamentet understryker vikten av en omfattande informationskampanj på EU-nivå om de nya finansiella instrumenten för att ge alla investerare tillgång till dem, oavsett storleken på den institution de företräder.

39.  Europaparlamentet understryker att hävstångs- och multiplikatoreffekten i hög grad varierar från ett användningsområde till ett annat. Parlamentet anser att den europeiska lagstiftaren inte på förhand bör fastställa alltför ensidiga mål på detta område, eftersom effekterna i sig i stor utsträckning avgörs av de ekonomiska omständigheterna och de berörda sektorerna.

40.  Europaparlamentet understryker att de finansiella instrumentens tillämpningsområde fortfarande är väldigt vagt och snabbt kan komma att ändras. Parlamentet noterar därför att den kreativa kapaciteten eller förmågan till flexibilitet och anpassning till den lokala situationen måste vara så hög som möjligt. Parlamentet föreslår därför att budgetmyndigheten bör kunna justera det årliga belopp som anslås till varje instrument om detta kan underlätta uppnåendet av de mål som instrumentet är avsett för.

41.  Europaparlamentet bekräftar att återinvestering av räntor och andra inkomster som genereras av dessa instrument (”reflows”) måste vara principen för alla innovativa finansiella instrument och att alla undantag vederbörligen ska motiveras. Parlamentet välkomnar i detta avseende det framsteg som nåddes med stöd av den nya budgetförordningen, som träder i kraft nästa år.

42.  Europaparlamentet anser att kunnandet och den tekniska kapaciteten för att använda och förvalta finansiella instrument måste förstärkas hos förvaltningsmyndigheter, finansiella mellanhänder, banker och lokala myndigheter. Parlamentet rekommenderar ökade utbyten av know-how mellan alla dessa aktörer, särskilt de aktörer som har kunskap om den nationella marknaden, innan kommissionen antar den genomförandeakt som ska fastställa de standardiserade instrument som ställs till medlemsstaternas förfogande. Parlamentet anser att det är av vital betydelse att dessa utbyten sker i rätt tid, för att man ska kunna övervinna kulturella hinder och garantera aktörernas delaktighet i de finansiella instrumenten och för att de ska ges alla möjligheter att bli framgångsrika.

43.  Europaparlamentet anser att olika nationella och regionala bankers roll bör erkännas, med tanke på de nödvändiga erfarenheter och kunskaper som de har i fråga om lokala och regionala särdrag med betydelse för utvecklingen och tillämpningen av de finansiella instrumenten.

44.  Europaparlamentet anser att de finansiella instrumentens innovativa karaktär kräver att en ram införs för samordningen av offentliga finansinstitut till vilka befogenheter delegeras för det budgetmässiga genomförandet av de finansiella instrumenten, vilken skulle omfatta företrädare för kommissionen, rådet och parlamentet.

45.  Europaparlamentet välkomnar den snabba överenskommelse som nåddes mellan parlamentet och rådet om införandet av en pilotfas (2012–2013) för projektobligationer på området för transport, energi och informationsteknik(3). Parlamentet är villigt att på grundval av denna kompletta och oberoende utvärdering av pilotfasen göra en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att effektivisera unionens utgifter och öka investeringarna i prioriterade projekt.

46.  Europaparlamentet kräver därför att man omgående genomför initiativet för projektobligationer och noggrant överväger möjligheten till ett nytt initiativ för emission av europeiska obligationer för infrastruktur, med EU:s direkta deltagande i kapitalet till infrastrukturprojekt av allmänt intresse och med stort mervärde för Europa, genom offentlig emission av projektobligationer från unionens sida.

47.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionens deltagande, själv eller tillsammans med andra medlemsstater, i kapitalet till infrastrukturprojekt (som kännetecknas av en långsiktig avkastning på investeringarna) skulle sända en kraftfull signal till både offentliga och privata investerare och till finansmarknaderna. Parlamentet anser att EU:s deltagande som investerare bör följa unionens långsiktiga politiska mål och skulle vara en garanti för projektets genomförande och därmed skapa en stark katalysator- och hävstångseffekt.

48.  Europaparlamentet gläder sig också över den överenskommelse som nåddes i Europeiska rådet den 28–29 juni 2012 om att öka EIB:s kapital med 10 miljarder EUR, vilket kommer att göra det möjligt för EIB-gruppen att utöka sin utlåningskapacitet inom unionen under de kommande åren med cirka 60 miljarder EUR och därmed spela en välkommen kontracyklisk roll inom ramen för de insatser man enats om för att stimulera den europeiska ekonomin. Parlamentet påpekar att man generellt uppskattar att EIB:s lån har en multiplikatoreffekt på tre. Parlamentet understryker därför att detta nya åtagande inte får göras till förfång för parallella insatser för att stärka och förbättra de gemensamma instrumenten mellan EIB och EU:s budget för riskdelning eller deltagande i kapital, eftersom dessa används för att stödja andra typer av projekt och åtgärder än dem som omfattas av EIB-lån och har en högre multiplikatoreffekt än EIB-lånen.

49.  Europaparlamentet betonar att, oavsett i vilken grad finansiella instrument uppfyller de mål som de utformats för, kan de endast ge fullt resultat om den övergripande rättsliga och regelmässiga situationen gynnar deras utveckling, till exempel när det gäller behandlingen av långsiktiga investeringar inom ramen för de tillsynsbestämmelser som för närvarande håller på att revideras (Basel III, Solvens II).

50.  Europaparlamentet är förvissat om att en större användning av finansiella instrument skulle få mycket positiva effekter för den europeiska ekonomin, men fruktar att instrumenten i praktiken är begränsade till projekt som ger avkastning på kort eller medellång sikt. Parlamentet befarar att investeringar i projekt som också är nödvändiga för att uppnå EU:s strategiska mål för en smart och hållbar tillväxt för alla inte kommer att kunna genomföras eftersom investerarna anser att de är för riskfyllda och på grund av bristen på offentliga medel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snarast möjligt lägga fram förslag i syfte att underlätta mobiliseringen av sparandet, som för närvarande är underutnyttjat, till stöd för projekt på kort eller medellång sikt som skapar hållbar tillväxt i unionen.

51.  Europaparlamentet anser att om den kritiska massan för ett visst innovativt finansiellt instrument är tillräcklig, skulle detta instrument kunna bli mycket attraktivt för privat kapital på grund av en lägre risk till följd av projektportföljens betydande omfattning och den möjliga handelsflexibiliteten på marknaderna.

52.  Europaparlamentet understryker att man måste se till att den eventuella utvecklingen av en ”blandad finansiell ekonomi” inte leder till att de innovativa finansiella instrumenten blir komplexa derivat som kan värdepappersieras eller avledas från sitt ursprungliga ändamål.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0266. (2) Antagna texter, P7_TA(2011)0331. (3) Antagna texter av den 5 juli 2012, P7_TA(2012)0296.