Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2003(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0263/2012

Ingivna texter :

A7-0263/2012

Debatter :

PV 19/11/2012 - 25
CRE 19/11/2012 - 25

Omröstningar :

PV 20/11/2012 - 6.8
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0419

Antagna texter
PDF 252kWORD 58k
Tisdagen den 20 november 2012 - Strasbourg
Social investeringspakt
P7_TA(2012)0419A7-0263/2012

Europaparlamentets resolution av den 20 november 2012 om social investeringspakt – som ett svar på krisen (2012/2003(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 5, 6, 9, 147, 149, 151 och 153,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning” (COM(2010)0682), och parlamentets resolution av den 26 oktober 2011(1) om detta meddelande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 om årlig tillväxtöversikt 2012 (COM(2011)0815), och tillhörande utkast till gemensam sysselsättningsrapport, samt parlamentets resolution av den 15 februari 2012 om sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten för 2012(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 med titeln ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2008 om en rekommendation från kommissionen om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (COM(2008)0639), och parlamentets resolution av den 6 maj 2009(3) om detta meddelande,

–  med beaktande av Eurostats undersökning från januari 2012 och Eurostats pressmeddelande av den 8 februari 2012(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758), samt yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén(5) och parlamentets resolution av den 15 november 2011(6) om detta meddelande,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 22 oktober 2008 om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010)(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2008 ”En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa” (COM(2008)0412), och parlamentets resolution av den 6 maj 2009(8) om detta meddelande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om långsiktigt hållbara offentliga finanser för ekonomisk återhämtning (COM(2009)0545), och parlamentets resolution av den 20 maj 2010(9) om detta meddelande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 juni 2010, om nya insatser för bättre EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin (COM(2010)0296), och parlamentets resolution av den 8 juni 2011(10) om detta meddelande,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid(12),

–  med beaktande av Bryggekommunikén om ett utökat europeiskt samarbete inom den yrkesinriktade utbildningen under perioden 2011–2020, som antogs den 7 december 2010(13),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Progress Towards the Common European Objectives in Education and Training” (SEK(2011)0526),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomars tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(14),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011)0609),

–  med beaktande av de fem förordningar och det direktiv som nyligen antogs om ekonomisk styrning på EU-nivå(15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 om initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 om den fleråriga budgetramen 2014–2020 (COM(2011)0398),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0263/2012), och av följande skäl:

A.  Den rådande ekonomiska och finansiella krisen kommer att få långvariga effekter, inte bara på den ekonomiska tillväxten, utan även på sysselsättningsgraden, fattigdomsnivån och den sociala utestängningen, de offentliga besparingarna och kvantiteten och kvaliteten på sociala investeringar i Europa.

B.  Den offentliga sektorn under de senaste åren tagit stora lån och, för att förhindra en alltför stor skuldsättning, har majoriteten av de senaste åtgärderna för att hantera krisen främst baserats på kortsiktiga målsättningar som varit inriktade på att återställa stabiliteten i de offentliga finanserna, vilket också är nödvändiga åtgärder för att skydda vår ekonomi. Dessa åtstramningsåtgärder och budgetkonsolideringar bör kombineras med en omfattande och långtgående investeringsstrategi för hållbar tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning och konkurrenskraft samt med social styrning, vilket skulle ge en effektiv mekanism för övervakning och kontroll av de sysselsättningsrelaterade och sociala målen i Europa 2020-strategin.

C.  Lissabonstrategin och den europeiska sysselsättningsstrategin har inte gett de resultat som önskades, och Europa 2020-strategins framgång är oviss och kräver mycket större engagemang från medlemsstaterna och EU:s institutioner i form av åtgärder som främjar konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.

D.  Den nyligen publicerade årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten visade att tillräckliga framsteg inte har gjorts mot budgetkonsolidering och att ett flertal av medlemsstaterna inte tagit tillräcklig hänsyn till de sociala, sysselsättningsrelaterade och utbildningsrelaterade målen i Europa 2020-strategin eftersom budgetkonsolidering har högsta prioritet.

E.  Arbetslöshetsnivån i EU-27 ökade från 7,1 procent 2008 till över 10 procent i januari 2012, med klara regionala skillnader, och det är främst ungdomar, lågkvalificerade arbetstagare och långtidsarbetslösa som drabbas. Detta i kombination med en allt äldre befolkning skapar en allvarlig risk för förlust av mänskligt kapital på lång sikt, och skulle kunna få oåterkalleliga effekter på arbetsmarknaden, särskilt på möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen, den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen.

F.  Åttio miljoner av EU:s medborgare riskerar att hamna i fattigdom, och under 2010 ökade antalet barn och vuxna som levde i hushåll där ingen förvärvsarbetar till nästan 10 procent. Detta i kombination med barnfattigdom, det ökande antalet fattiga arbetstagare och hög arbetslöshet bland ungdomar, kommer att leda till en ännu högre risk för fattigdom och social utestängning i framtiden.

G.  År 2011 låg andelen fattiga unga mellan 16 och 24 år i genomsnitt på 21,6 % i Europa, och ungdomar löper större risk att hamna i otrygga, tillfälliga anställningar, visstidsarbete eller deltidsarbete, och de löper också större risk att bli arbetslösa. Antalet tillfälliga anställningar har ökat kraftigt de senaste åren och arbetslösheten breder snabbt ut sig i vissa länder.

H.  Utbildningsresultaten i EU är, delvis på grund av bristande investeringar, fortfarande otillräckliga för att tillgodose arbetsmarknadens behov och räcker inte till i den alltmer kunskapsintensiva inriktningen på tillgängliga arbeten, såväl som när det gäller den yrkeskunskap som behövs i sektorer där det kommer att finnas gott om arbetstillfällen i framtiden.

I.  Pressen på sociala bidragssystem har ökat på grund av större utgifter, minskningar av deras medel samt krav på nedskärningar. En svag ekonomisk tillväxt, den fortsatt höga långtidsarbetslösheten, det ökande antalet fattiga arbetstagare, den höga andelen odeklarerat arbete och den växande ungdomsarbetslösheten kommer troligtvis att ytterligare förvärra denna utveckling.

J.  Välriktade sociala investeringar är viktiga för att kunna säkerställa en anständig sysselsättningsnivå för både kvinnor och män i framtiden samt för att stabilisera ekonomin och förbättra arbetstagarnas yrkeskunnande och kunskap samt stärka EU:s konkurrenskraft.

K.  Små och medelstora företag är en viktig resurs när det gäller skapandet av nya arbetstillfällen och spelar en avgörande roll i övergången till en ny, hållbar ekonomi.

Förnyad syn på sociala investeringar i Europa

1.  Europaparlamentet påminner om att sociala investeringar, som innebär tillhandahållande och nyttjande av finansiering för att skapa sociala såväl som ekonomiska vinster, är inriktade på att hantera de sociala risker och ouppfyllda behov som uppstår, och inriktas på offentlig politik och investeringsstrategier i mänskliga resurser för att hjälpa och förbereda individer, familjer och samhällen att anpassa sig till olika förändringar och hantera övergången mot föränderliga arbetsmarknader och ta itu med andra utmaningar, t.ex. att tillägna sig ny kunskap i sektorer där det kommer att finnas gott om arbetstillfällen i framtiden.

2.  Europaparlamentet konstaterar att bl.a. alla offentliga social-, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning och andra relaterade tjänster köpta av privata tjänsteleverantörer kan ses som sociala investeringar. I fördragen fastställs att dessa faller under nationell behörighet.

3.  Europaparlamentet betonar att ett av de allra viktigaste inslagen i sociala investeringar är deras förmåga att förena sociala och ekonomiska mål och att de därför inte bara bör behandlas som utgifter, utan framför allt som investeringar med dubbel utdelning som kommer att ge reell avkastning i framtiden om medlen används på rätt sätt.

4.  Europaparlamentet konstaterar därför att sociala investeringar bör utgöra en viktig del i EU:s och medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik och i deras hantering av krisen, för att kunna uppnå de sysselsättningsrelaterade, sociala och utbildningsrelaterade målen i Europa 2020-strategin.

5.Europaparlamentet anser att underlättandet av och inriktningen på socialt entreprenörskap samt tillgång till mikrokrediter för utsatta grupper och personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden är avgörande i samband med sociala investeringar, eftersom de kan skapa nya hållbara arbetstillfällen och ofta är beständiga under förändringar i de ekonomiska cyklerna.

6.  Europaparlamentet konstaterar att krisen kräver en modernisering av den europeiska sociala modellen, en omprövning av nationell socialpolitik och en övergång från en välfärdsstat som främst hanterar förluster som uppstår på grund av marknadsstörningar, till en ”aktiverande välfärdsstat” som investerar i människor och ger medborgarna redskap och incitament, i syfte att skapa hållbara arbetstillfällen och tillväxt samt förebygga sociala orättvisor. Parlamentet noterar att krisen ytterligare har ökat behovet av investeringar i socialt entreprenörskap.

Aktiverande välfärdsstat

7.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att bevara en balans mellan åtgärder som vidtas för att hantera de omedelbara problem som uppstår på grund av krisen och medel- och långsiktiga åtgärder, samt att prioritera insatser som syftar till att

   a) hjälpa arbetslösa att återgå i arbete genom att skapa innovativa och dynamiska miljöer samt genom att tillhandahålla skräddarsydda lösningar och nödvändig utbildning; hjälpa dem som träder in på arbetsmarknaden att hitta arbeta arbete, och skapa förutsättningar för en smidigare övergång från utbildning till arbetsliv,
   b) bekämpa ungdomsarbetslösheten och möjliggöra en varaktig integrering av ungdomar i arbetslivet, inbegripet de ungdomar som varken har ett arbete eller har fullföljt en skol- eller yrkesutbildning,
   c) stimulera den ekonomiska tillväxten för att skapa kvalitativa och hållbara arbetstillfällen, som särskilt tillhandahålls av små och medelstora företag, för både kvinnor och män; förbättra arbetsproduktiviteten och arbetsfördelningen,
   d) öka trivseln på arbetsplatser och minska anledningarna till att lämna arbetslivet, såsom arbetsskador, mobbning på arbetsplatsen och andra dåliga arbetsförhållanden,
   e) investera i livslångt lärande för alla åldersgrupper, genom att lägga särskild tonvikt vid utbildning i tidig ålder och möjligheten att utbilda sig på högre nivå, samarbete mellan näringsliv och skolor, yrkesutbildning på arbetsplatsen och specialutbildningar för sektorer där det råder brist på arbetskraft samt yrkesutbildning,
   f) investera i innovation genom att stödja nya produkter och innovativa tjänster, bland annat med koppling till klimatförändringar, energieffektivitet, hälsa och den åldrande befolkningen,
   g) undanröja orsakerna till könssegregering på arbetsmarknaden,
   h) förbättra balansen mellan anställningsvillkorens flexibilitet och trygghet för att främja sysselsättning och möjligheten att förena familjeliv och yrkesliv,
   i) anpassa pensionssystemen till de föränderliga ekonomiska och demografiska förhållandena, genomföra de reformer som krävs med hänsyn till deras hållbarhet och tillförlitlighet och minska den ekonomiska försörjningsbördan, t.ex. genom att skapa förutsättningar för att arbeta längre på frivillig basis, bättre hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, olika incitament och flexibla sysselsättningsmodeller, liksom öka sysselsättningen inom alla åldersgrupper,
   j) bekämpa fattigdom och social utestängning och bristande tillgång till sjukvård, med särskild betoning på förebyggande och proaktivt arbete.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att: skapa tillväxt och en arbetsvänlig politik (t.ex. effektivare stöd till små och medelstora företag samt effektivare, bättre riktade och aktiverande arbetslöshetsåtgärder och socialbidragssystem); införa livslångt lärande och specialutbildningar kopplade till sektorer där det råder brist på arbetskraft samt till lokala och regionala arbetsmarknaders behov, och omskolning i syfte att upprätthålla långtidsarbetslösas anställbarhet, och främja livslång kompetenshöjning, yrkesutbildning, yrkesutbildning på arbetsplatsen, avlönad praktik med särskilt fokus på arbetslösa ungdomar och lågkvalificerade arbetstagare; göra det möjligt för heltidsanställda att leva på sitt arbete.

9.  Europaparlamentet framhåller att ungdomsarbetslösheten måste utgöra en viktig del av strategin för sociala investeringar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att investera i och lägga fram ambitiösa strategier för att undvika att en hel generation går förlorad och förbättra unga människors möjlighet att delta i arbetsmarknaden genom att

   a) utveckla partnerskap mellan skolor, utbildningscentra och lokala och regionala företag,
   b) erbjuda utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag samt mentorskap med äldre anställda för att engagera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen,
   c) främja entreprenörskap och en ungdomsgaranti och skapa incitament för arbetsgivare att anställa nyutexaminerade,
   d) säkra en bättre övergång från utbildning till arbete och främja europeisk och regional rörlighet.

10.  Europaparlamentet betonar även det personliga ansvaret. Enskilda människor behöver fundera på vad de kan göra för att se till att de befinner sig på den vinnande sidan i kampen om de bästa begåvningarna.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra allt de kan för att förbättra utbildningssystemet på alla nivåer genom att lägga stark tonvikt på strategier för utvecklingen under den tidiga barndomen, skapa ett inkluderande skolklimat, förhindra att elever lämnar skolan i förtid, förbättra högstadie- och gymnasieutbildningen och införa vägledning och rådgivning, erbjuda bättre villkor så att ungdomar kan utbilda sig på högre nivå eller ta sig direkt in på arbetsmarknaden, utarbeta instrument för att bättre kunna bedöma framtida kunskapsbehov och stärka samarbetet mellan utbildningsinstitutioner, näringsliv och arbetsförmedlingar, förbättra erkännandet av yrkeskvalifikationer samt utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en god balans mellan trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden, bland annat genom en omfattande tillämpning av ”flexicurity”-principer, och att motverka segmenteringen på arbetsmarknaden genom att se till att det finns både ett lämpligt socialt skydd för människor vid övergångsperioder eller för människor som har tillfälliga anställningar eller deltidsanställning, och tillgång till utbildning, yrkesutveckling och möjligheter till heltidsarbete. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att investera i tjänster – såsom barnomsorg under hela dagen av hög kvalitet till ett rimligt pris, heldagsskolor och äldreomsorg – som främjar jämställdhet och gör det lättare att förena arbete och familjeliv och skapar förutsättningar för föräldrar att ta sig in på eller åter ta sig in på arbetsmarknaden.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte gjort detta att genomföra de reformer som krävs för att göra sina pensionssystem hållbara och säkra för alla och minska den ekonomiska försörjningsbördan för att kunna bibehålla en tillräckligt stor arbetsstyrka, att kombinera detta med ständig förbättring av arbetsvillkoren och genomförande av system för livslångt lärande som möjliggör längre och hälsosammare yrkeskarriärer.

Bättre styrning genom den sociala investeringspakten

14.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att göra mer för att inkludera sociala investeringar i sina budgetmål på medellång och lång sikt, samt i sina nationella reformprogram. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att bättre övervaka genomförandet och uppnåendet av sysselsättningsmålen och de sociala målen i Europa 2020-strategin.

15.  Europaparlamentet noterar att för att kunna säkerställa ett korrekt genomförande av sysselsättningsmålen och de sociala målen, måste det nyligen upprättade systemet för makroekonomisk övervakning och budgetkontroll i EU kompletteras av stärkt övervakning av sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att utarbeta en resultattavla för gemensamma sociala investeringsindikatorer för att övervaka framstegen i medlemsstaterna och på unionsnivå i detta hänseende och för att uppmuntra till samhällsansvar bland företag, framför allt små och medelstora företag, genom att skapa europeisk social märkning.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att ingå i en ”social investeringspakt”, som fastställer bindande investeringsmål och skapar en förstärkt kontrollmekanism för att förbättra ansträngningarna att uppnå de sysselsättningsrelaterade, sociala och utbildningsrelaterade målen i Europa 2020-strategin. En sådan social investeringspakt, såsom t.ex. europluspakten, skulle innehålla en förteckning över specifika åtgärder i form av sociala investeringar som medlemsstaterna bör göra inom en given tidsram för att uppfylla de sysselsättningsrelaterade, sociala och utbildningsrelaterade målen i den årliga tillväxtstrategin och nationella reformprogram. Detta bör vara föremål för den regelmässiga tillsynsramen inom vilken kommissionen och parlamentet spelar en framträdande roll och alla relevanta rådskonstellationer deltar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att uppmuntra medlemsstaterna till och hjälpa dem att ingå den ”sociala investeringspakten” och att införa utvärdering av de sysselsättningsrelaterade, sociala och utbildningsrelaterade målen i den europeiska planeringsterminen för 2013.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att den fleråriga budgetramen 2014–2020 innehåller de budgetresurser som krävs för att uppmuntra till och stödja sociala investeringar i Europa och att de befintliga medlen kan användas på ett rationellt och effektivt sätt samt se till att strukturfonderna, särskilt i Europeiska socialfonden, stöder sociala investeringar så att dess prioriteringar speglar medlemsstaternas specifika behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att när den bedömer det lämpligt tillgängliggöra andra tillgängliga finansieringskällor som medlemsstaterna kan använda för sociala investeringar.

o
o   o

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0466.
(2) Antagna texter, P7_TA(2012)0047.
(3) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23.
(4) Eurostats pressmeddelande nr 21/2012, s. 1.
(5) EUT C 248, 25.8.2011, s. 130.
(6) Antagna texter, P7_TA(2011)0495.
(7) EUT L 298, 7.11.2008, s. 20.
(8) EUT C 212 E, 5.8.2010, s.11.
(9) EUT C 161 E, 31.5.2011, s.112.
(10) Antagna texter, P7_TA(2011)0263.
(11) Antagna texter, P7_TA(2011)0453.
(12) Antagna texter, P7_TA(2011)0531.
(13) IP/10/1673.
(14) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.
(15) EUT L 306, 23.11.2011.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy