Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2308(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0283/2012

Ingivna texter :

A7-0283/2012

Debatter :

PV 20/11/2012 - 11
CRE 20/11/2012 - 11

Omröstningar :

PV 21/11/2012 - 5.12
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0443

Antagna texter
PDF 236kWORD 79k
Onsdagen den 21 november 2012 - Strasbourg
Miljöpåverkan av utvinning av skiffergas och skifferolja
P7_TA(2012)0443A7-0283/2012

Europaparlamentets resolution av den 21 november 2012 om miljöpåverkan av utvinning av skiffergas och skifferolja (2011/2308(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 92/91/EEG av den 3 november 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och upphävande av vissa direktiv(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt(5),

–  med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (direktivet om miljöansvar)(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (”ramdirektivet om vatten”)(9),

–  med beaktande av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (dricksvattendirektivet)(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (grundvattendirektivet)(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (ändrat)(12), och Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020(13),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning nr 1907/2006/EG av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning nr 793/93/EEG och kommissionens förordning nr 1488/94/EG samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG(14),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (som anpassar befintlig EU-lagstiftning till Förenta Nationernas globala harmoniserade system)(15),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden(16),

–  med beaktande av rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (Seveso II-direktivet)(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om utmaningen att nå en säker olje- och gasverksamhet till havs(18),

–  med beaktande av rapporten om okonventionell gas i Europa av den 8 november 2011, som beställts av kommissionens generaldirektorat för energi(19),

–  med beaktande av följebrevet av den 26 januari 2012 från kommissionens generaldirektorat för miljö till Europaparlamentets ledamöter om EU:s tillämpliga miljöregelverk för skiffergasprojekt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av framställningarna 886/2011 (om riskerna i samband med prospektering efter och utvinning av skiffergas i Bulgarien) och 1378/2011 (om utvinning av skiffergas i Polen),

–  med beaktande av studien om konsekvenserna av utvinning av skiffergas och skifferolja för miljön och människors hälsa, vilken presenterades av utredningsavdelningen för ekonomisk politik och vetenskapspolitik, generaldirektoratet för EU-intern politik, i juni 2011,

–  med beaktande av artiklarna 4, 11, 191, 192, 193 och 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för rättsliga frågor (A7-0283/2012), och av följande skäl:

A.  De senaste tekniska framstegen har redan gett upphov till en snabbt framväxande kommersiell utvinning av okonventionella fossila bränslen i vissa delar av världen. Det finns ännu inte någon kommersiell utvinning i EU och potentialen hos tillgångar och eventuella effekter på miljön och människors hälsa måste undersökas ytterligare.

B.  Utvecklingen av skiffergas är inte okontroversiell i EU eller övriga världen. Det krävs därför en grundlig granskning av alla konsekvenser (för miljön, folkhälsan och klimatförändringarna) innan man utvecklar denna teknik ytterligare.

C.  I energifärdplanen för 2050 konstateras att skiffergas och andra okonventionella källor kan bli en potentiellt viktig ny försörjningskälla i och utanför EU. Genom att ersätta kol och olja med gas på kort till medellång sikt skulle man kunna bidra till att minska växhusgasutsläppen beroende på deras livscykel.

D.  Gas kan användas för att generera el för basbelastningen och tillhandhålla tillförlitlig reservkraft för varierande kraftkällor, till exempel vindkraft och solenergi, eftersom denna pålitlighet minskar de tekniska svårigheterna i samband med nätbalansering. Gas är också ett effektivt bränsle för uppvärmning/kylning och på många andra industriella användningsområden vilket ökar EU:s konkurrenskraft.

E.  De två viktigaste metoderna för att frigöra potentialen hos okonventionella fossila bränslen, skiffergas och metan i kolbädd, nämligen horisontell borrning och hydraulisk sprickbildning (fracking), har använts i kombination under endast ett årtionde, och bör inte förväxlas med brunnstimuleringsteknik som använts för utvinning av konventionella fossila bränslen, på grund av kombinationen av dessa två metoder och insatsernas omfattning.

F.  EU har åtagit sig ett rättsligt bindande mål att minska växthusgasutsläppen och öka andelen förnybara energikällor. Alla beslut om utvinning av okonventionella fossila bränslen bör ses mot bakgrund av behovet att minska utsläppen.

G.  För närvarande finns det inget europeiskt (ram-)direktiv som reglerar utvinningsaktiviteter.

H.  Det saknas tillräckliga uppgifter om sprickbildningskemikalier samt miljö- och hälsorisker i samband med hydraulisk sprickbildning. Viktiga analyser utförs fortfarande och behovet av kompletterande och kontinuerlig forskning ökar. Det är av yttersta vikt att tydliga uppgifter samlas in och att tester och provtagning genomförs med öppenhet, för en högkvalitativ forskning som kan ligga till grund för reglering som skyddar folkhälsan och miljön.

I.  Alla typer av utvinning av fossila bränslen och mineraler medför potentiella risker för människors hälsa och miljön. Det är viktigt att tillämpa försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar vid alla framtida beslut om utveckling av fossila bränsleresurser i Europa, med hänsyn till potentiella effekter i alla skeden av prospekterings- och utvinningsprocessen.

J.  Vissa EU-medlemsstater, bland annat Frankrike och Bulgarien, har redan utfärdat ett moratorium mot skiffergasutvinning med hänsyn till miljön och folkhälsan.

K.  Projekt för skiffergasutvinning är i allmänhet inte föremål för en miljökonsekvensbedömning trots miljöriskerna för sådana projekt.

L.  EU har i uppgift att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor i unionens hela politik och verksamhet.

M.  Många regeringar i Europa, bland annat Frankrike, Bulgarien, Nordrhein-Westfalen i Tyskland, Fribourg och Vaud i Schweiz, samt ett antal delstater i Förenta staterna (North Carolina, New York, New Jersey och Vermont och över 100 lokala myndigheter) och andra länder och regioner runt om i världen (Sydafrika, Quebec i Kanada, New South Wales i Australien) har för närvarande ett förbud eller ett moratorium på plats mot användningen av hydraulisk sprickbildning för olje- och gasutvinning från skiffer eller andra täta bergsformationer.

N.  Ett antal medlemsstater, bland annat Tjeckien, Rumänien och Tyskland, överväger för närvarande ett moratorium mot prospektering efter och utvinning av olja och gas från skiffer eller andra täta bergsformationer.

O.  Enligt direktivet om miljöansvar är företagen inte förpliktigade att ha ett heltäckande försäkringsskydd med tanke på att kostnaderna för olyckor i utvinningsindustrin är så höga.

Den allmänna ramen – reglering, genomförande, övervakning och samarbete

1.  Europaparlamentet avser med prospektering och utvinning av skiffergas alla former av prospektering och utvinning av okonventionella kolväten genom användning av horisontell borrning och hydraulisk sprickbildning med hög volym, metoder som tillämpas inom industrin för fossila bränslen över hela världen.

2.  Europaparlamentet betonar att trots att medlemsstaterna ensamma har rätt att bestämma om utvinningen av sina energiresurser, bör all utveckling av okonventionella fossila bränslen ske i fullständig förenlighet med EU:s relevanta säkerhets- och miljöskyddslagstiftning.

3.  Europaparlamentet anser att det behövs en grundlig analys av EU:s regelverk, särskilt om prospektering och utvinning av okonventionella fossila bränslen. Parlamentet välkomnar därför de kommande slutsatserna från en rad studier från kommissionen om: kartläggning av risker, växhusgasutsläpp under en livscykel, kemikalier, vatten, markanvändning och effekterna av skiffergas på EU:s energimarknader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara försiktiga med att gå vidare med okonventionella fossila bränslen till dess att den pågående analysen av regelverket har avslutats samt att effektivt tillämpa befintliga bestämmelser för att på ett avgörande sätt minska riskerna i all gasutvinningsverksamhet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att efter det att studierna avslutats genomföra en noggrann utvärdering av EU:s regelverk på hälso- och miljöskyddsområdet samt att så snart som möjligt och i enlighet med bestämmelserna i fördragen föreslå lämpliga åtgärder inklusive lagstiftningsåtgärder när så behövs.

5.  Europaparlamentet betonar att utvinningen av okonventionella fossila bränslen, liksom utvinningen av konventionella fossila bränslen, innebär risker. Dessa risker måste begränsas genom förebyggande åtgärder, däribland lämplig planering, testning, användning av ny och bästa tillgängliga teknik, bästa branschpraxis och kontinuerlig uppgiftsinsamling, övervakning och rapportering inom ramen för ett kraftfullt regelverk. Parlamentet anser därför att det är viktigt att, innan man inleder prospektering efter eller utvinning av andra okonventionella fossila bränslen, kräva en mätning av basnivån för naturligt förekommande metan och kemikalier i grundvattenförande lager, samt aktuella luftkvalitetsnivåer vid potentiella borrplatser. Parlamentet anser vidare att regelbunden involvering av OEM-företag eller motsvarande tillverkare skulle kunna säkerställa att kritiska säkerhets- och miljöskyddsanordningar fortsätter att fungera effektivt och uppfylla säkerhetsnormerna.

6.  Europaparlamentet noterar kommissionens preliminära bedömning av EU:s tillämpliga miljöregelverk för hydraulisk sprickbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sina befogenheter i fråga om korrekt införlivande och tillämpning av viktiga EU-rättsakter på miljöområdet i alla medlemsstater, och att utan dröjsmål utfärda vägledning om fastställandet av både de utgångsvärden för vattenövervakning som behövs för en miljökonsekvensbedömning av prospektering och utvinning av skiffergas och de kriterier som ska användas för att bedöma inverkan av hydraulisk sprickbildning på grundvattenreservoarer i olika geologiska formationer, inklusive potentiella läckage och kumulativa effekter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett EU-omfattande ramverk för riskstyrning vid prospektering efter eller utvinning av okonventionella fossila bränslen, för att se till att harmoniserade bestämmelser för skyddet av människors hälsa och miljön tillämpas i alla medlemsstater.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med medlemsstaterna och de behöriga tillsynsmyndigheterna, införa kontinuerlig övervakning av utvecklingen på detta område och vidta nödvändiga åtgärder för att komplettera och utöka EU:s befintliga miljölagstiftning.

9.  Europaparlamentet konstaterar att metan är en kraftig växthusgas, och att utsläppen av den måste redovisas fullt ut, enligt antingen direktiv 2003/87/EG om utsläppshandelssystemet eller beslut nr 406/2009/EG om insatsfördelning.

10.  Europaparlamentet betonar att en effektiv reglering av prospekteringen och utvinningen av okonventionella fossila bränslen – som fullt ut följer befintlig EU-lagstiftning – i slutänden beror på de berörda nationella myndigheternas vilja och resurser. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att det finns tillräckligt med mänskliga och tekniska resurser för övervakning, inspektion och verkställighet av tillåten verksamhet, och även för att erbjuda personalen hos de behöriga nationella myndigheterna lämplig utbildning.

11.  Europaparlamentet betonar de viktiga insatser som gjorts vid ansedda institut, framför allt Internationella energiorganet (IEA), för att utarbeta vägledning om bästa praxis för bestämmelser om okonventionell gas och hydraulisk sprickbildning.

12.  Europaparlamentet begär att det tas fram omfattande europeiska referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BREF) för fracking på grundval av stark vetenskaplig ingenjörssed.

13.  Europaparlamentet uppmanar de nationella myndigheter som har gett tillstånd till utvinning av okonventionella fossila bränslen att se över befintliga statliga föreskrifter för brunnskonstruktion för konventionella fossila bränslen och att uppdatera bestämmelserna om de närmare detaljerna för utvinning av okonventionella fossila bränslen.

14.  Europaparlamentet konstaterar att industrin bär huvudansvaret för att förebygga och effektivt gripa in vid olyckor. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ta med verksamhet som avser hydraulisk sprickbildning i bilaga III till miljöansvarsdirektivet och berörda myndigheter att kräva tillräckliga ekonomiska garantier av aktörerna för miljö- och skadeståndsansvar som täcker eventuella olyckor eller oavsiktliga negativa effekter som orsakas av deras verksamhet eller den verksamhet som de har lagt ut på entreprenad. Parlamentet anser att principen om att förorenaren betalar bör tillämpas I fall av miljöförorening. Parlamentet välkomnar industrins framsteg när det gäller att anta stränga miljö- och säkerhetsstandarder, Parlamentet betonar vikten av att övervaka industrins regelefterlevnad genom regelbundna inspektioner utförda av utbildade och oberoende specialister.

15.  Europaparlamentet uppmanar energiföretag som är aktiva på området för utvinning av okonventionella fossila bränslen att investera i forskning för att förbättra miljöprestandan hos teknik för okonventionella fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EU-baserade företag och akademiska institutioner att utveckla relevanta samarbetsprogram för forskning och utveckling som leder till ökad insikt om säkerheten och riskerna vid prospektering efter och utvinning av okonventionella fossila bränslen.

16.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna i sin resolution av den 15 mars 2012 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, att påskynda genomförande av G20-avtalet om avskaffande av stöd till fossila bränslen. Parlamentet anser att prospektering efter och utvinning av fossila bränslekällor, inklusive okonventionella källor, inte ska subventioneras med offentliga medel.

17.  Europaparlamentet anser att avtal om ömsesidig tystnadsplikt när det gäller skador på miljön och på människors och djurs hälsa, som har tillämpats mellan markägare i närheten av skiffergasbrunnar och skiffergasaktörer i Förenta staterna, inte skulle vara förenliga med EU:s och medlemsstaternas skyldigheter enligt Århuskonventionen, direktivet om tillgång till miljöinformation (2003/4/EG) och miljöansvarsdirektivet.

Miljöaspekter av hydraulisk sprickbildning

18.  Europaparlamentet uppmärksammar att prospektering och utvinning av skiffergas kan leda till leda till komplex och genomgripande växelverkan med den omgivande miljön, särskilt på grund av de metoder för hydraulisk sprickbildning som tillämpas, beståndsdelarna i sprickbildningsvätskan, brunnarnas djup och konstruktion och den landyta som påverkas.

19.  Europaparlamentet konstaterar att den typ av berggrund som finns i varje enskild region avgör hur utvinningsverksamheten ska utformas och vilka metoder som ska användas. Parlamentet kräver obligatoriska utgångsvärden för grundvattenanalys och geologisk analys av geologin på djupa eller ytliga nivåer i ett möjligt skifferområde innan tillstånd beviljas, däribland rapporter om eventuell tidigare eller pågående gruvdrift i regionen.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av vetenskapliga studier om inverkan av sprickbildningsrelaterad luft- och vattenförorening på människors hälsa på lång sikt.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka att föreskrifterna om miljökonsekvensbedömningar av utvinningsverksamheter verkligen införlivas i de nationella lagstiftningarna. Parlamentet understryker samtidigt att varje sådan konsekvensbedömning bör genomföras i en öppen och transparent process.

22.  Europaparlamentet påminner om att det vägledande meddelandet (Ref. Ares (2011)1339393) om tillämpning av direktiv 85/337/EEG på projekt som hör samman med prospektering och utvinning av okonventionella kolväten, som utfärdades av kommissionens generaldirektorat för miljö den 12 december 2011, bekräftar att rådets direktiv 85/337/EEG, ändrat och kodifierat av direktiv 2011/92/EU, om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (känt som miljökonsekvensbedömningsdirektivet eller MKB-direktivet) omfattar prospektering och utvinning av okonventionella kolväten. Parlamentet påminner vidare om att alla metoder för hydraulisk sprickbildning som tillämpas är en del av den totala prospekteringen och utvinningen av konventionella och okonventionella kolväten som omfattas av ovannämnda EU-miljöskyddslagstiftning och av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att se till att bestämmelserna i direktivet om miljökonsekvensbedömningar på lämpligt sätt täcker de särskilda omständigheterna vid prospektering och utvinning av skiffergas, skifferolja och metan i kolbädd. Parlamentet insisterar på att de miljökonsekvensbedömningar som genomförs i förväg ska omfatta påverkan under hela livscykeln på luftkvalitet, markkvalitet, vattenkvalitet, geologisk stabilitet, markanvändning och bullerföroreningar.

24.  Europaparlamentet pekar på behovet av att inkludera projekt som inbegriper hydraulisk sprickbildning i bilaga I till direktivet om miljökonsekvensbedömningar.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en risk för seismiska skalv vilket skiffergasutvinningen i nordvästra England vittnar om. Parlamentet stödjer rekommendationerna i den rapport som beställdes av den brittiska regeringen, om att aktörer ska vara tvungna att uppfylla vissa seismiska och mikroseismiska normer.

26.  Europaparlamentet påminner om att skiffergasens hållbarhet ännu inte är bevisad. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att grundligt bedöma växthusgasutsläppen under hela utvinnings- och produktionsprocessen för att bevisa dess miljöintegritet.

27.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att när det gäller skadestånd införa omvänd bevisbörda för skiffergasaktörer när en sannolikhetsbedömning med hänsyn till störningens natur och negativa effekter, andra möjliga orsaker och eventuella övriga omständigheter tyder på att skiffergasverksamhet var orsak till miljöskadorna.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att uttryckligen inkludera sprickbildningsvätskor som ”farligt avfall” i bilaga III till EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG).

29.  Europaparlamentet uppmärksammar, med tanke på att vatten är en särskilt känslig resurs inom EU, att stora vattenvolymer behövs för hydraulisk sprickbildning. Parlamentet betonar behovet av att planer för vattenförsörjning som bygger på den lokala hydrologin med beaktande av de lokala vattenresurserna måste antas i förväg, liksom behoven hos andra lokala vattenanvändare och möjligheterna till avloppsvattenrening.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att gällande europeiska miljöstandarder uppfylls helt och hållet och att överträdelser beivras, särskilt avseende vattenförsörjningen till hydraulisk sprickbildning.

31.  Europaparlamentet påminner om att ramdirektivet för vatten innehåller krav på att medlemsstaterna ska genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster, inbegripet punktkällor som till exempel vid prospektering och utvinning av kolväten.

32.  Europaparlamentet uppmanar industrin att i insynsvänligt samarbete med nationella tillsynsorgan, miljögrupper och -gemenskaper att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga en försämring av statusen i alla relevanta grundvattenförekomster, för att upprätthålla den goda grundvattenstatusen så som den definieras i ramdirektivet för vatten och grundvattendirektivet.

33.  Europaparlamentet konstaterar att hydraulisk sprickbildning sker på ett djup klar under grundvattenförande lager. Parlamentet anser därför att om borrningsverksamhet passerar dricksvattenresurser, att den viktigaste frågan angående förorening av grundvattnet är brunnens intakthet när det gäller kvaliteten hos brunnarnas foderrör och cement, inklusive dess förmåga att tåla den injekterade vätskans höga tryck och de jordskalv som framkallas.

34.  Europaparlamentet kräver att hydraulisk sprickbildning förbjuds helt i områden som är speciellt känsliga och hotade, t.ex. i skyddade dricksvattenområden och i områden där kol bryts.

35.  Europaparlamentet betonar att effektiva förebyggande åtgärder förutsätter en kontinuerlig övervakning av att de högsta standarderna och förfarandena för konstruktion och underhåll av brunnar noga följs. Parlamentet anser att rapporter om färdigställande av brunnar bör inlämnas till behöriga myndigheter. Parlamentet betonar att såväl industrin som de behöriga myndigheterna under varje fas bör göra regelbundna kvalitetskontroller för att fastställa att foderrören och cementen är intakta samt ta referensprover av grundvattnet för att kontrollera drickvattnets kvalitet i nära samarbete med dricksvattenföretag. Parlamentet påpekar att detta kräver betydande mänskliga resurser och teknisk sakkunskap på alla nivåer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utfärda vägledning om fastställandet av både de utgångsvärden för vattenövervakning som behövs för en miljökonsekvensbedömning av prospektering och utvinning av skiffergas och de kriterier som ska användas för att bedöma inverkan av hydraulisk sprickbildning på grundvattenreservoarer i olika geologiska formationer, inklusive potentiella läckage och kumulativa effekter.

37.  Europaparlamentet rekommenderar att standardiserade beredskapsplaner utarbetas gemensamt av aktörerna, tillsynsmyndigheterna och larmtjänster och att specialiserade beredskapsteam inrättas.

38.  Europaparlamentet anser att slutna vattenåtervinningssystem på plats, med användning av lagringstankar i stål, vore det miljövänligaste sättet att rena återflödesvattnet eftersom det skulle minimera vattenvolymerna, eventuellt ytläckage samt kostnaderna, trafiken och vägskadorna till följd av vattenrening och transporter. Parlamentet anser att denna typ av återvinning bör tillämpas så långt det är möjligt. Parlamentet förkastar injektering av återflödesvatten för bortskaffande i geologiska formationer i enlighet med bestämmelserna i ramdirektivet för vatten.

39.  Europaparlamentet kräver att aktörerna noga ska följa de befintliga standarderna för rening av avloppsvatten och de obligatoriska vattenförvaltningsplanerna, i samarbete med dricksvattenföretag och de behöriga myndigheterna. Parlamentet betonar emellertid att befintliga reningsverk är dåligt utrustade för att behandla hydrauliskt sprickbildningsvatten och kan komma att släppa ut förorenande ämnen i floder och vattendrag. Parlamentet anser därför att en fullständig utvärdering av alla relevanta vattenreningsverk i berörda medlemsstater bör genomföras av de behöriga myndigheterna.

40.  Europaparlamentet betonar att ett minsta säkerhetsavstånd bör upprätthållas mellan borrplattformar och vattenbrunnar.

41.  Europaparlamentet anser att många av de rådande kontroverserna om okonventionella fossila bränslen delvis är ett resultat av att industrin från början vägrade att offentliggöra det kemiska innehållet i vätskor som används för hydraulisk sprickbildning. Parlamentet vidhåller att full insyn krävs, med en obligatorisk skyldighet för alla aktörer att fullt ut offentliggöra den kemiska sammansättningen och koncentration i sprickbildningsvätskan samt att fullt ut följa den befintliga EU-lagstiftningen enligt Reach-förordningen.

42.  Europaparlamentet anser att avtal om ömsesidig tystnadsplikt när det gäller skador på miljön och på människors och djurs hälsa, såsom de avtal som har gällt mellan markägare i närheten av skiffergasbrunnar och skiffergasaktörer i Förenta staterna, inte skulle vara förenliga med EU:s och medlemsstaternas skyldigheter enligt Århuskonventionen, direktivet om tillgång till miljöinformation (2003/4/EG) och miljöansvarsdirektivet.

43.  Europaparlamentet konstaterar att borrning av flera horisontella brunnar från en borrplatta begränsar markanvändningen och ingreppen i landskapet.

44.  Europaparlamentet konstaterar att produktionsvolymerna från skiffergasbrunnar i Förenta staterna kännetecknas av en kraftig minskning efter de två första åren vilket leder till omfattande kontinuerlig borrning efter nya brunnar. Parlamentet noterar att lagringstankarna, kompressorstationerna och ledningsnätverksinfrastrukturen ytterligare ökar skiffergasutvinningens inverkan på markanvändningen.

45.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som beslutar att utveckla skiffergas eller andra okonventionella fossila bränslereserver att skicka in nationella planer till kommissionen, där man i detalj redogör för hur dessa reserver passar in i de nationella utsläppsminskningsmålen enligt EU:s beslut om insatsfördelning.

46.  Europaparlamentet inser att ständiga tekniska förbättringar av hydraulisk sprickbildning och horisontell borrning kan bidra till att förbättra säkerheten vid utvinningen av okonventionella fossila bränslen och att begränsa eventuell miljöpåverkan. Parlamentet uppmuntrar industrin att fortsätta sina ansträngningar att göra tekniska framsteg och använda de bästa tekniska lösningarna i utvecklingen av okonventionella fossila bränsleresurser.

47.  Europaparlamentet pekar på behovet av att man vid relevanta nationella geologiska undersökningar genomför seismisk referensövervakning i seismiskt utsatta områden där tillstånd beviljas för skiffergasutvinning för att fastställa seismiska förutsättningar vilket skulle göra det möjligt att bedöma möjligheten och den potentiella inverkan av eventuellt framkallade jordbävningar.

48.  Europaparlamentet påpekar att en bra jämförelse mellan växthusgaspåverkan från skiffergasen under hela livscykeln jämfört med den från kol, är beroende av antagandet om en livstid i atmosfären på ett hundra år. Parlamentet anser att nödvändigheten att nå en topp för de globala utsläppen senast 2020 skulle göra en granskning över en kortare period, till exempel 20 år, mer lämplig. Parlamentet efterlyser ytterligare vetenskaplig forskning om flyktiga metanutsläpp för att förbättra redovisningen av sådana utsläpp i medlemsstaternas årliga inventeringar och mål enligt EU:s beslut om insatsfördelning.

49.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om användningen av en anordning för fullständig förbränning, dvs. obligatorisk ”grön förbränning” för alla skiffergasbrunnar i EU, för att begränsa fackling till fall när det råder särskild oro för säkerheten och helt förbjuda utluftning av skiffergasbrunnar, för att minska flyktiga metanutsläpp och flyktiga organiska föreningar förenade med skiffergas.

Allmänhetens deltagande och lokala förutsättningar

50.  Europaparlamentet konstaterar att borrningsverksamhet kan leda till försämrade levnadsvillkor. Parlamentet kräver därför att man ska ta hänsyn till detta när nödvändiga tillstånd för prospektering och exploatering av olja och gas ges samt att alla nödvändiga åtgärder vidtas, särskilt av industrin, genom att införa bästa tillgängliga teknik, och av de offentliga myndigheterna, genom att tillämpa stränga bestämmelser, för att minimera de negativa konsekvenserna av sådan verksamhet.

51.  Europaparlamentet uppmanar industrin att engagera lokala samhällen och diskutera gemensamma lösningar för att minimera effekten av skiffergasutveckling på trafik, vägkvalitet och buller där utvecklingsverksamhet genomförs.

52.  Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna informerar och involverar lokala myndigheter fullt ut, särskilt vad gäller granskningen av ansökningar om prospekterings- och exploateringstillstånd, och kräver i synnerhet full insyn i miljökonsekvensbedömningar, invånarnas hälsa och den lokala ekonomin.

53.  Europaparlamentet anser att allmänhetens deltagande bör garanteras genom tillräcklig information till allmänheten före varje prospekterings- och utvinningsfas. Parlamentet kräver större öppenhet om effekter, om använda kemikalier och metoder, samt större insyn i alla inspektions och kontrollåtgärder för att garantera allmänhetens förståelse och förtroende för regleringen av denna verksamhet.

54.  Europaparlamentet är medvetet om att det för att ta itu med alla frågor som rör okonventionella fossila bränslen krävs ett mycket bättre informationsutbyte mellan industri, tillsynsmyndigheter och allmänheten.

55.  Europaparlamentet välkomnar i detta hänseende anslagen i EU:s budget för 2012 för en sådan offentlig dialog och uppmuntrar medlemsstaterna att använda denna finansiering för att se till att medborgare som bor i områden där okonventionella fossila bränslen kan komma att utvinnas informeras bättre och effektivt kan delta i beslutsfattandet i sina egna lokala och nationella styrstrukturer.

Internationella aspekter

56.  Europaparlamentet anser att användningen av skiffergas och andra fossila bränslen måste vara förenlig med artikel 2 i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar som manar till ”stabilisering av växthusgaskoncentrationerna i atmosfären för att undvika farliga effekter på klimatsystemet”, och understryker att inlåsning av infrastruktur för fossila bränslen såsom skiffergas skulle kunna göra att detta internationella mål blir omöjligt att uppnå.

57.  Europaparlamentet menar att ökad prospektering och utvinning av skiffergas över hela världen kommer att leda till en stor ökning av flyktiga metanutsläpp och anser att den globala uppvärmningspotentialen för skiffergas inte har utvärderats. Parlamentet betonar därför att utvinning av icke-konventionella olje- och gasresurser skulle kunna hindra uppnåendet av FN:s millennieutvecklingsmål 7 som garanterar miljöhållbarhet och underminera de senaste internationella åtagandena på området för klimatförändringar som beskrivs i Köpenhamnsöverenskommelsen. Parlamentet noterar att klimatförändringarna redan påverkar fattiga länder mest. Parlamentet betonar dessutom att jämte de direkta effekterna på hälsan och miljön utgör icke-konventionell gas- och oljeutvinning framför allt ett allvarligt hot mot människors försörjning, särskilt i afrikanska länder där lokalsamhällen i stor utsträckning är beroende av naturresurser för jordbruk och fiske.

58.  Europaparlamentet vidhåller att man måste dra lärdom av situationen i USA när det gäller utvinningen av skiffergas. Parlamentet är särskilt bekymrat över att utvinningen av skiffergas kräver så stora mängder vatten, vilket kan göra det svårt att uppnå millennieutvecklingsmål 7 om tillgång till rent vatten och en trygg livsmedelsförsörjning, särskilt i fattiga länder som redan har drabbats av allvarlig vattenbrist.

59.  Europaparlamentet understryker att markförvärv i olje- och gasutvinningssyfte är en viktig bidragande orsak till ”landgrabbing” i utvecklingsländerna, vilket kan utgöra ett allvarligt hot mot världens ursprungsbefolkningar, jordbrukare och fattiga när det gäller tillgång till vatten, bördig jord och livsmedel. Parlamentet noterar att sedan kollapsen av finansmarknaderna 2008 har de globala investeringarna i utvinningsindustrier från hedge- och pensionsfonder ökat markant, vilket uppmuntrar till ökad utvinning. Parlamentet understryker därför att alla EU:s ekonomiska enheter alltid bör agera på ett öppet sätt och i nära samråd med alla berörda myndigheter och lokalsamhällen när det gäller frågor rörande markarrende och/eller markförvärv.

60.  Europaparlamentet konstaterar att eftersom det inte står klart huruvida regelverket enligt EU:s nuvarande lagstiftning utgör en tillräcklig garanti mot de miljö- och hälsorisker som orsakas av skiffergasutvinning, genomför kommissionen ett antal studier som förväntas bli färdiga senare i år. Parlamentet anser att den lärdom som kan dras från dessa studier om utvinning av skiffergas och tillhörande rekommendationer måste beaktas fullt ut av europeiska företag i utvecklingsländerna. Parlamentet är oroat över följderna av oljebolagens verksamhet på miljön, hälsan och utvecklingen i Afrika söder om Sahara, med tanke på den begränsade möjligheten att genomföra miljö- och hälsoskyddslagar och se till att de efterlevs i vissa länder i denna region. Parlamentet anser dessutom att europeiska företag bör leva upp till ansvarsfulla branschnormer överallt där de är verksamma.

61.  Europaparlamentet hyser oro inför de investeringar som europeiska företag kan komma att göra i icke-konventionella olje- och gasresurser i utvecklingsländer.

62.  Europaparlamentet betonar att man måste ta hänsyn till EU:s åtagande att garantera en konsekvent politik för utveckling, enligt artikel 208 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att eftersom EU är säte för företag som investerar i utvinningsverksamhet bör EU påverka dessa företags beteende och uppmuntra till mer hållbara metoder, bland annat genom att stärka normerna för företagsstyrning och de bestämmelser som gäller de banker och fonder som finansierar företagen, inbegripet genom respekt för ekvatorprinciperna, principerna om ansvarsfulla investeringar, Europeiska investeringsbankens regler och de regler som fastställts av Baselkommittén för banktillsyn.

63.  Europaparlamentet påminner om att förutom att de måste följa bestämmelserna i de länder där de är verksamma omfattas internationella oljebolag också av jurisdiktionen i de länder där de är börsnoterade. Parlamentet anser att hemlandets lagstiftning bör vara ett effektivt verktyg för att skydda de mänskliga rättigheterna i situationer där det finns luckor i ansvarsskyldigheten och garantera verkställandet av dessa rättigheter, med Förenta staternas Alien Tort Claims Act (ATCA) som modell.

64.  Europaparlamentet konstaterar att det finns många instrument som skulle kunna åtgärda de negativa sociala och miljömässiga effekterna av utvinningsindustrins verksamhet, såsom Global Reporting Initiative, FN:s Global Compact-initiativ och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Parlamentet påpekar emellertid att frivilliga riktlinjer inte räcker för att lindra utvinningens negativa effekter.

65.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s redovisningsdirektiv och direktivet om insyn för närvarande håller på att omarbetas, vilket erbjuder en möjlighet att förhindra skatteflykt och korruption inom utvinningsindustrin.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta nya möjligheter att förbättra standarderna för transnationella företags ansvar när det gäller sociala och miljömässiga rättigheter och möjliga metoder för genomförande.

67.  Europaparlamentet är bekymrat över att vissa företag som utvinner icke-konventionell olja och gas följer olika säkerhetsstandarder över hela världen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kräva att företag som har sina huvudkontor i EU ska följa EU:s standarder i all sin verksamhet över hela världen.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament.

(1) EGT L 164, 30.6.1994, s. 3.
(2) EGT L 348, 28.11.1992, s. 9.
(3) EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.
(4) EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.
(5) EUT L 26, 28.1.2012, s. 1.
(6) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
(7) EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.
(8) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.
(9) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
(10) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.
(11) EUT L 372, 27.12.2006, s. 12.
(12) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.
(13) EUT L 140, 5.6.2009, s. 136.
(14) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.
(15) EUT L 353, 31.12.2008, s.1
(16) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.
(17) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.
(18) Antagna texter, P7_TA(2011)0366.
(19) TREN/R1/350-2008 lot 1, http://ec.europa.eu/energy/studies/doc/2012_unconventional_gas_in_europe.pdf

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy