Europaparlamentets resolution av den 22 november 2012 om utvidgningspolitik, kriterier och EU:s strategiska intressen (2012/2025(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 21 och 49,
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (COM(2011)0838/4),
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Köpenhamn den 21–22 juni 1993, Europeiska rådets möte i Madrid den 15–16 december 1995, Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 och Europeiska rådets möte i Bryssel den 14–15 december 2006,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2011 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,
– med beaktande av det förnyade samförståndet om utvidgning, som rådet antog 2006, och den konsoliderade utvidgningsstrategin, som kommissionen därefter genomförde,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2009 ”Fem år med ett utvidgat EU – Ekonomiska framsteg och utmaningar” (COM(2009)0079/3),
– med beaktande av sina resolutioner av den 13 december 2006 om kommissionens meddelande om en strategi för utvidgningsprocessen och de stora utmaningarna 2006–2007(1), av den 10 juli 2008 om kommissionens strategidokument(2) för utvidgningen från 2007 och av den 26 november 2009 om kommissionens 2009 års strategidokument för utvidgningen gällande länderna på västra Balkan, Island och Turkiet(3), samt kommissionens meddelande om en strategi för utvidgningen för 2009–2010, 2010–2011 och 2011–2012,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om länderna på västra Balkan, Island och Turkiet,
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A7-0274/2012), och av följande skäl:
A. I enlighet med artikel 49 i EU-fördraget får varje europeisk stat som respekterar och håller fast vid åtagandet att främja värden såsom människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, ansöka om att bli medlem i unionen. Dessa värden är grunden för Europeiska unionen och styr unionens åtgärder på den internationella arenan. Värdena måste respekteras och upprätthållas av alla medlemsstater.
B. Utvidgningen fanns med på EU:s dagordning redan på 1960-talet. Sedan den första utvidgningen 1973 har EU vuxit gradvist och antalet medlemsstater har ökat från de sex stater som var med vid grundandet till de nuvarande 27 (snart 28) staterna. Ett antal andra länder strävar efter att bli medlemmar i EU som en garanti för en säker, demokratisk och välmående framtid.
C. Integrationspolitiken har under det senaste decenniet visat att utvidgning främjar EU som helhet och ger EU en bättre möjlighet att ta itu med globala problem.
D. Utvidgningen har varit en framgångssaga för EU och Europa som helhet i och med att den hjälpt till att överbrygga splittringen efter kalla kriget genom att bidra till fred, stabilitet och välstånd över hela Europa samtidigt som den ökat konfliktförebyggandet, stimulerat reformer och befäst friheten, demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, rättstatsprincipen, utvecklingen av marknadsekonomierna samt en socialt och ekologiskt hållbar utveckling.
E. Nästan tjugo år efter Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993, då man bekräftade möjligheterna till medlemskap för länderna i Central- och Östeuropa och fastställde anslutningskriterierna, är tiden mogen för en översyn de relaterade fastställda förfarandena och utvidgningspolitiken som helhet, utan att det påverkar de pågående förhandlingarna.
F. Köpenhamnskriterierna har klarat tidens test och står fortsättningsvis i centrum för EU:s utvidgningspolitik. Den konsoliderade utvidgningsstrategin och den uppmärksamhet som börjat riktas mot rättsliga och inrikes frågor, rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna förväntas vara verkningsfulla och effektiva.
G. Genom sina årliga resolutioner om kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna bidrar Europaparlamentet till att förbättra öppenheten och ansvarsutkrävandet i samband med utvidgningsprocessen genom att uttrycka de europeiska medborgarnas åsikter. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande har parlamentets roll utvidgats tack vare att dess befogenhet som medlagstiftare har erkänts, bland annat avseende instrumentet för stöd inför anslutningen.
H. Utsikten till anslutning har en betydande förnyande inverkan på det politiska, socioekonomiska och kulturella landskapet i de länder som önskar bli medlemmar och fungerar som ett kraftfullt incitament för att fullfölja de nödvändiga politiska, ekonomiska och lagstiftningsmässiga reformerna samt stärka fred, stabilitet, försoning och goda grannförbindelser. Tack vare denna förmåga till förändring är utvidgningen kärnan i EU:s ”mjuka inflytande” och ett viktigt inslag i unionens yttre åtgärder.
I. Engagemang, villkorlighet och trovärdighet har funnits i anslutningsprocessens kärna.
J. Det är av yttersta vikt att medlemsstaterna fortsätter att fullt ut respektera och upprätthålla anslutningskriterierna och de grundläggande rättigheterna för att stärka trovärdigheten och följdriktigheten i utvidgningsprocessen och för att undvika alla former av diskriminering gentemot potentiella nya medlemmar.
K. Ett åtagande för politiska, ekonomiska och lagstiftningsmässiga reformer ligger först och främst i kandidatländernas och de potentiella kandidatländernas samt deras invånares intresse.
L. Varje land som vill bli medlem i EU måste bedömas utifrån sina egna förtjänster i fråga om att uppfylla, genomföra och efterleva samma uppsättning kriterier. Takten på framstegen i anslutningsprocessen bör bestämmas av omfattningen på det faktiska genomförandet och överensstämmelsen med EU:s anslutningskriterier samt uppfyllandet av prioriteringarna inom det europeiska partnerskapet, partnerskapet för anslutning och förhandlingsramen. Graden av överensstämmelse med medlemskapskraven bör bedömas på ett så rättvist och öppet sätt som möjligt.
M. Utvidgningsprocessen har en betydande inverkan även på själva EU, eftersom den utgör en möjlighet att bättre definiera unionens identitet, mål, värden och politik. Processen är också ett lämpligt tillfälle att bättre informera medborgarna om detta.
N. I överensstämmelse med det förnyade samförståndet om utvidgning från 2006 bör denna process grunda sig på konsolidering, villkorlighet och kommunikation, i kombination med EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar. EU:s integrationskapacitet är en väsentlig faktor och utgör en förutsättning för utvidgningspolitikens och den övergripande integrationsprocessens hållbarhet. Denna faktor har varit ett positivt incitament till institutionell fördjupning, vilket framgår av de fortsatta fördragsomarbetningar som gjorts jämsides med de olika utvidgningsvågorna, då unionens funktioner och verksamheter har utökats.
O. En verklig försoning mellan olika nationer och folk, fredlig konfliktlösning och upprättande av goda grannförbindelser mellan europeiska länder är viktigt för hållbar fred och stabilitet och bidrar på ett väsentligt sätt till en genuin europeisk integrationsprocess och är därför av avgörande betydelse för utvidgningsprocessen. Ett antal kandidatländer och potentiella kandidatländer har fortfarande olösta problem med sina grannländer, och alla berörda parter bör därför tydligt arbeta för att lösa bilaterala spänningar. Dessa problem bör lösas före anslutningen.
Allmänna synpunkter
1. Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för utvidgningsprocessen och framhåller att utvidgningen måste fortsätta att vara en trovärdig politisk strategi som understöds av allmänheten både i EU och i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Parlamentet betonar därför betydelsen av att EU, kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna uppfyller alla sina skyldigheter, respekterar alla åtaganden och inrättar de villkor som krävs för att garantera framgången för framtida utvidgningar, bland annat genom att bistå de berörda länderna i deras ansträngningar att uppfylla EU:s anslutningskriterier.
2. Europaparlamentet erkänner fördelarna med utvidgnings- och anslutningsprocessen både för medborgarna i EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer samt för de europeiska medborgarna.
3. Europaparlamentet anser att Köpenhamnskriterierna fortfarande utgör en fundamental grund och att de bör förbli kärnan i utvidgningspolitiken. Parlamentet betonar att ett fullständigt och strikt uppfyllande av dessa kriterier är nödvändigt och att vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas åt de sociala konsekvenserna för kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, liksom att unionens integrationskapacitet måste beaktas fullt ut.
4. Europaparlamentet anser att principen om integrationskapacitet innehåller fyra element:
i)
anslutande stater bör bidra till och inte försämra unionens förmåga att upprätthålla framstegstakten i uppnåendet av de politiska målen,
ii)
unionens institutionella ram bör kunna tillhandahålla en effektiv och ändamålsenlig styrning,
iii)
unionens finansiella resurser bör vara tillräckliga för att hantera utmaningarna i fråga om ekonomisk och social sammanhållning och unionens gemensamma politik,
iv)
det bör finnas en övergripande kommunikationsstrategi för att informera allmänheten om följderna av utvidgningen.
5. Europaparlamentet betonar dock att unionen ansvarar för att förbättra sin integrationskapacitet i processen för att bedöma legitima europeiska ansökningar från kandidatländer, potentiella kandidatländer eller potentiella ansökningsländer.
6. Europaparlamentet framhåller att EU fortsätter att vara attraktivt också tack vare dess unika kombination av en ekonomisk dynamik och en social modell, och parlamentet beklagar att denna sociala dimension i hög utsträckning har förbisetts i utvidgningsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med denna fråga, särskilt inom ramen för kapitel 19 (socialpolitik och sysselsättning), i syfte att främja positiv social förändring i de framtida EU-medlemsstaterna och ta vederbörlig hänsyn till social rättvisa.
7. Europaparlamentet påminner om att regelverket på det sociala området inbegriper minimistandarder inom områden som arbetsrätt, lika behandling av kvinnor och män, hälsa och säkerhet på arbetet samt anti-diskriminering, och att EU-fördragen bekräftar åtagandet att följa europeiska sociala stadgan från 1961 och gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter från 1989, samtidigt som EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna också innehåller ett antal grundläggande sociala rättigheter. Parlamentet betonar att underlåtenhet att leva upp till EU:s gemensamma grundläggande sociala normer utgör ett slags social dumpning som skadar de europeiska företagen och arbetstagarna och effektivt skulle hindra ett kandidatland från att delta i den inre marknaden. Parlamentet framhåller att arbetsmarknadens parter och särskilt fackliga organisationer behöver riktat EU-stöd för att kunna stärka sin kapacitet.
8. Europaparlamentet anser att uppsättningen anslutningskriterier bör omsättas i tydliga, specifika och mätbara mål i instrumentet för stöd inför anslutningen för att tydligt visa kopplingen mellan unionsfinansierad politik i utvidgningsländerna och framsteg när det gäller att uppfylla de allmänna anslutningskriterierna.
9. Europaparlamentet erkänner behovet av att anslutningsländernas ekonomier utvecklas i samma riktning som medlemsstaternas ekonomier för att underlätta anpassning. Parlamentet uppmuntrar således anslutningsländerna att formulera möjliga och landspecifika mål för vart och ett av huvudmålen i EU 2020 för en smart och hållbar ekonomi för alla.
10. Europaparlamentet poängterar vikten av Madridkriterierna (såsom de definierades vid Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995), som betonade kandidatländers förmåga att införliva EU:s regler och förfaranden. Parlamentet anser att principen om sträng villkorlighet förutsätter att ett kandidatlands och/eller ett potentiellt kandidatlands framsteg i att anpassa och genomföra reformerna ska bedömas på ett effektivt sätt på grundval av en tydlig uppsättning kriterier under varje etapp i processen, och att länder som vill bli medlemmar i EU bör kunna gå vidare från ett steg till nästa enbart om samtliga villkor har uppfyllts i varje etapp. Parlamentet framhåller att för att utvidgningsstrategins trovärdighet och effektivitet ska stärkas måste även medlemsstaterna respektera och uppfylla Köpenhamnskriterierna till fullo, i syfte att undvika att högre normer utkrävs av ansökarländerna än de normer som tillämpas i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar vikten av att fastställa de olika etapperna på ett tydligare sätt, med öppna och rättvisa riktmärken genom hela processen som ska omsätta de allmänna medlemskapskriterierna i konkreta steg mot anslutning och mäta om de nödvändiga kraven har uppfyllts samt undvika att fastställa eller utfästa ett anslutningsdatum om förhandlingarna inte är avslutade. Parlamentet betonar att det också bör vara klart att ett riktmärke ska vara bestående när det en gång uppnåtts, och att återfall bör framkalla en lämplig reaktion från dem som fastställt riktmärkena.
11. Europaparlamentet betonar att målet med anslutningsprocessen är fullt EU-medlemskap.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidmakthålla och ytterligare skärpa sin övervakning av framstegen i anslutningsprocessen, samt sitt stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer för att se till att de är välförberedda, vilket både de och EU kommer att dra nytta av.
13. Europaparlamentet anser att man, för att utvidgningsprocessens trovärdighet ska kunna vidmakthållas, bör utvärdera EU:s integrationskapacitet i ett tidigt skede och att kapaciteten bör återspeglas i kommissionens yttrande över varje potentiellt kandidatland, där man skisserar de viktigaste farhågorna i detta avseende och möjligheterna att ta itu med dem. Parlamentet anser att en omfattande konsekvensbedömning bör följa därefter, och i detta sammanhang understryker parlamentet att en framgångsrik utvidgningsprocess förutsätter att EU bibehåller sin kapacitet att agera, gå vidare och fatta beslut på ett demokratiskt och effektivt sätt, har tillgång till de finansiella resurser som krävs för att stödja ekonomisk och social sammanhållning samt förmår fullfölja sina politiska mål.
Utvidgningspolitik
14. Europaparlamentet välkomnar den nya förhandlingsstrategin för framtida förhandlingsramar, i vilken man prioriterar frågor med anknytning till rättsliga och grundläggande rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Parlamentet instämmer i att dessa frågor bör tas upp på ett tidigt stadium av anslutningsprocessen och att kapitlen 23 och 24 som regel bör tas upp till behandling på grundval av handlingsplaner, eftersom de förutsätter att trovärdiga resultat har uppnåtts. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om framsteg på dessa områden och vill att EU-delegationernas månatliga lägesrapporter inför anslutningen på begäran ska vara tillgängliga för utrikesutskottets ledamöter. Parlamentet konstaterar emellertid att fokuseringen på dessa områden inte bör förhindra insatserna och framstegen på de andra områden som skisseras i de enskilda utvidgningsagendorna för kandidatländer och potentiella kandidatländer.
15. Europaparlamentet anser det viktigt att man ger lämplig prioritet inom utvidgningspolitiken åt uppbyggnaden av ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem samt ett öppet och demokratiskt politiskt system som kan stärka rättstatsprincipen. Parlamentet betonar samtidigt vikten av alla former av yttrandefrihet och behovet av att man garanterar mediernas frihet i lagstiftningen och i praktiken samt effektivt bekämpar korruption och organiserad brottslighet.
16. Europaparlamentet betonar att visumliberaliseringen är ett bra exempel på att EU genom villkor kombinerar politiska och tekniska kriterier med ett önskvärt mål och påtagliga fördelar. Parlamentet välkomnar och stöder därför kommissionens och de berörda ländernas insatser på detta område.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla det administrativa förfarandet och att minska den administrativa bördan för instrumentet för stöd inför anslutningen i syfte att göra det mer tillgängligt och stärka deltagandet bland mindre och icke-centraliserade civilorganisationer, fackliga organisationer och andra stödmottagare.
18. Europaparlamentet uppmuntrar det civila samhället, icke-statliga aktörer och arbetsmarknadens parter från både kandidatländerna och medlemsstaterna att delta i högre grad i anslutningsprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föra en kontinuerlig dialog med dem och uppmanar kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna att säkerställa sitt engagemang på alla stadier. Parlamentet betonar att det civila samhället kan fungera som en viktig motor för tillnärmning till EU, skapa ett folkligt tryck på makthavarna att genomföra den europeiska agendan, förbättra insynen i processen och stärka allmänhetens stöd för anslutningen. Parlamentet betonar betydelsen av tillräckligt finansiellt stöd, bland annat via finansieringsmekanismen för det civila samhället, särskilt för att stärka det civila samhällets kapacitet att övervaka genomförandet av gemenskapslagstiftningen. Parlamentet betonar även vikten av samarbete mellan europeiska civilsamhälleliga organisationer och deras motparter i kandidatländer och potentiella kandidatländer.
19. Europaparlamentet betonar starkt behovet av att stärka administrativ kapacitet och mänskliga resurser för att dessa ska kunna överföra, genomföra och stärka regelverket. Parlamentet anser att processerna inom ramen för utvidgning inte enbart bör vara rent ”tekniska” och betonar behovet av att anpassa granskningsprocessen mer till verkligheten på ort och ställe. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att engagera icke-statliga organisationer, fackliga organisationer och större intressenter, när så är lämpligt, i denna process.
20. Som ett erkännande av den viktiga roll som social dialog spelar i EU:s beslutsfattande vill parlamentet att alltmer tonvikt läggs vid att stärka arbetsmarknadsparternas kapacitet och den sociala dialogens roll inom utvidgningsprocessen. Dessutom vill parlamentet att större uppmärksamhet fästs vid att utveckla genomförandemekanismer, t.ex. arbetsinspektioner för att skydda arbetstagare och säkra respekt för deras sociala rättigheter samt hälso- och säkerhetsstandarder och vid att bekämpa utnyttjandet av i synnerhet svart arbetskraft.
21. Europaparlamentet efterlyser större engagemang från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i utvidgningsprocessen. Parlamentet understryker sin roll i att förmedla god praxis till kandidatländer och potentiella kandidatländer, samt i att få det civila samhället att ställa sig bakom syftet med europeisk integrering i EU. Parlamentet stöder att dialogen mellan civilsamhälleliga organisationer i EU och utvidgningsländerna stärks ytterligare och uppmuntrar till närmare samarbete mellan EESK, kommissionen och Europaparlamentet.
22. Europaparlamentet påminner om att det är en stor utmaning för de flesta utvidgningsländer att uppnå en hållbar ekonomisk återhämtning och betonar behovet av att främja smart och hållbar tillväxt för alla i linje med Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser stärkt stöd till små och medelstora företag, med tanke på att de är avgörande för socioekonomisk utveckling i alla utvidgningsländer, och uppmanar med kraft kommissionen att insistera på prioriterade reformer som skapar en gynnsam lagstiftning för små och medelstora företag som är innovativa och har stor potential. Parlamentet betonar samtidigt behovet av fortsatt uppmärksamhet på frågor som rör en växande informell sektor, hög arbetslöshet och integrering av de mest sårbara samhällsdeltagarna.
23. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att ett klimat med tolerans och ömsesidig respekt, goda grannförbindelser samt regionalt och gränsöverskridande samarbete behöver främjas, som en förutsättning för stabilitet och som ett medel för att främja en genuin och bestående försoning. Parlamentet anser att lagföring av krigsförbrytelser, fredlig samexistens mellan samhällen med olika etniska, kulturella och religiösa inslag, skydd av minoriteter och respekt för mänskliga rättigheter samt flyktingars och fördrivna personers återintegrering och återvändande fortsättningsvis måste utgöra hörnstenar för EU:s anslutningsprocess i regioner med en konfliktfylld nutidshistoria. I detta avseende uppmuntrar parlamentet kandidatländer och potentiella kandidatländer som ännu inte har ratificerat ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter att göra detta. I sådana fall anser parlamentet att främjandet av inlärning och undervisning om varandras historia, språk och kulturarv under och efter anslutningsprocessen skulle underlätta ömsesidig förståelse och bidra till historisk försoning.
24. Europaparlamentet anser att jämställdhet mellan kvinnor och män och antidiskriminering bör prioriteras ytterligare inom utvidgningspolitiken. Parlamentet betonar att jämställdhet är en grundläggande rättighet, ett centralt värde i EU och en nyckelprincip för unionens externa åtgärder samtidigt som den innebär en stor potential för att nå Europa 2020-målen genom att bidra till tillväxt och full sysselsättning. Därför uppmuntrar parlamentet kvinnors deltagande i anslutningsprocessen och betonar vikten av att integrera jämställdhetspolitiken. Parlamentet betonar att diskriminering på varje tänkbar grund är förbjuden och att EU:s utvärdering bör inbegripa HBT-personers rättigheter samt integrering av minoriteter i det politiska, sociala och ekonomiska livet.
25. Parlamentet uppmanar kommissionen att engagera utvidgningsländerna i sina initiativ som syftar till social inkludering, t.ex. EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer, för att bättre mobilisera instrumentet för stöd inför anslutningen för detta ändamål, samt att uppmana utvidgningsländerna att uppfylla dessa mål genom mekanismen för stabiliserings- och associeringsprocessen. Parlamentet uppmanar vidare utvidgningsländerna att aktivt delta i årtiondet för romernas integrering, garantera deras grundläggande rättigheter, förbättra deras sociala och ekonomiska ställning samt se till att de får tillgång till bostäder.
26. Europaparlamentet anser att alla anslutande stater bör lösa sina största bilaterala problem och tvister med grannländerna, särskilt avseende territoriella frågor, innan de kan ansluta sig till unionen. Parlamentet rekommenderar med kraft att dessa frågor bör bemötas så snart som möjligt i anslutningsprocessen, i en konstruktiv och grannskapsvänlig anda och helst innan anslutningsförhandlingar inleds, för att dessa inte ska påverkas negativt. I detta sammanhang anser parlamentet att hänsyn måste tas till EU:s övergripande intressen och värden samt skyldigheten att fullt ut uppfylla regelverket och att respektera de principer utifrån vilka unionen grundades.
27. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja ansträngningarna för att lösa olösta konflikter, inbegripet gränstvister, före anslutningen. I överensstämmelse med folkrätten, bestämmelserna i FN-stadgan och relevanta resolutioner från FN samt Helsingforsöverenskommelsen uppmuntrar parlamentet alla parter som är inblandade i tvister, vilkas fortsättning sannolikt kan stå i vägen för införlivandet av regelverket eller hota bevarandet av internationell fred och säkerhet, att engagera sig på ett konstruktivt sätt i fredlig tvistlösning och att, om en bilateral överenskommelse inte kan uppnås, hänskjuta frågan till Internationella domstolen, delta i ett bindande skiljedomsförfarande som de själva väljer eller på annat sätt arbeta konstruktivt inom ramen för ett intensivt medlingsuppdrag. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och rådet att i enlighet med EU-fördragen börja utveckla en skiljedomsmekanism för att lösa bilaterala och multilaterala tvister.
28. Europaparlamentet välkomnar initiativ såsom den positiva agendan avseende Turkiet, högnivådialogen om anslutning med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och den strukturerade dialogen om rättsstaten med Kosovo(4). Parlamentet välkomnar målet att skapa ny dynamik i reformprocessen samtidigt som det betonar att dessa initiativ inte på något sätt får ersätta de formella förhandlingsförfarandena utan måste överensstämma helt och fullt med förhandlingsramen.
29. Europaparlamentet betonar att kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna måste göra framsteg inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter och försoningsprocesser, och att detta är områden som alltid bör prioriteras i utvidgningsprocessen och återspeglas i de finansiella instrumenten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av finansiellt bistånd som tar hänsyn till behovet av restaurering av kulturarvet i konfliktområden, mot bakgrund av dess betydelse för att skapa förtroende och samhörighet mellan olika etniska och religiösa minoriteter.
30. Europaparlamentet betonar att EU:s utvidgningspolitik är ett moderniserings-, demokratiserings- och stabiliseringsinstrument som även syftar till att stärka EU både internt och som global aktör. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra omfattande konsekvensbedömningar närhelst den överväger nya ansökningar om EU-medlemskap och även när den rekommenderar att anslutningsförhandlingar ska inledas eller, om situationen ändras helt, avslutas.
31. Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande att förbättra anslutningsprocessens kvalitet genom att göra den mer meritbaserad, riktmärkesstyrd och öppen. Parlamentet anser att detta kommer att göra processen rättvisare och mer objektivt mätbar, varigenom dess trovärdighet stärks ytterligare. I detta sammanhang rekommenderar parlamentet att lägesrapporterna bör vara tydligare i sina bedömningar. Parlamentet betonar att riktmärkena inte bör införa ytterligare villkor för kandidatländer och potentiella kandidatländer, utan att de bör leda till en övergång från de allmänna medlemskapskriterierna och målen för EU:s instrument för stöd inför anslutningen till konkreta steg och resultat på vägen mot anslutning, i fullständig överensstämmelse med förhandlingsramen.
32. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att bekämpa korruption och organiserad brottslighet för att anslutningsprocessen ska bli framgångsrik. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en ny strategi i denna fråga genom att uppmärksamma myndigheterna i kandidatländerna på enskilda fall av systematisk korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med Gruppen av stater mot korruption (Greco) och med antikorruptionsorgan i berörda länder. Parlamentet betonar att den nya strategin skulle vara mycket positiv för kandidatländernas medborgares syn på unionen och skulle kunna underlätta korruptionsbekämpning.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin planering inte minska den totala finansieringen i reala termer till de enskilda mottagarna. Parlamentet konstaterar att beräkningen bör göras med hänsyn till följande: a) Förhållandet mellan det sammanlagda planerade föranslutningsstödet och varje lands BNP bör inte minska i relativa termer, även om nämnaren (BNP) för varje mottagarland i reala termer uppvisar en kumulativ ökning under perioden 2007–2013. b) Antalet länder med tillgång till finansiering från det kommande instrumentet kommer sannolikt att minska i samband med Kroatiens anslutning, vilket kan komma att förändra den komparativa omfördelningen inom finansieringspotten. c) Med de föreslagna ändringarna av det nya instrumentet för att ta bort differentieringen mellan länder på grundval av deras status som kandidatland kommer fler länder att få tillgång till finansiering inom politikområden som är inriktade på socioekonomisk utveckling, en finansiering som tidigare inte varit tillgänglig för länder utan status som kandidatland. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att inget mottagarland bör undantas från tillräcklig och rättvis tillgång till finansiering på grund av begränsade EU-medel, särskilt inte inom politikområdet för institutionsuppbyggnad.
34. Europaparlamentet påminner om behovet av att EU-utvidgningen åtföljs av en samordnad och mer effektiv och öppen kommunikationspolitik som omfattar alla EU-institutioner, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna samt företrädarna för det civila samhället, i syfte att inleda en öppen och uppriktig diskussion om konsekvenserna av utvidgningen, däribland om allmänhetens syn på saken både i EU:s medlemsstater och i kandidatländerna. Parlamentet betonar att en sådan kommunikationspolitik bör tillämpas även i kandidatländerna, i samarbete med alla aktörer.
35. För att man ska kunna uppmuntra EU-medborgarnas stöd för en fortsatt utvidgning och engagemanget för fortsatta reformer bland medborgarna i kandidatländerna anser Europaparlamentet att det är synnerligen viktigt med tillgång till tydlig och omfattande information om de politiska, socioekonomiska och kulturella vinsterna av utvidgningen. Parlamentet anser att det i synnerhet är väsentligt att förklara för allmänheten hur utvidgningen har fört med sig nya investerings- och exportmöjligheter och hur den kan bidra till uppnåendet av EU:s mål i fråga om att främja konfliktförebyggande och fredlig konfliktlösning, hantera den ekonomiska krisen, skapa nya jobb, underlätta den fria rörligheten för arbetstagare, skydda miljön samt öka tryggheten och säkerheten samtidigt som man påskyndar reformagendan, underlättar tillgången till finansiella resurser och följaktligen förbättrar levnadsförhållandena i utvidgningsländerna till gagn för alla europeiska medborgare samt minskar social och ekonomisk obalans. Parlamentet betonar behovet av att inrikta sig på alla samhällssektorer genom att bland annat främja införandet, på gymnasienivå eller motsvarande nivå, av ett särskilt inslag i kursplanerna som avser Europeiska unionens bakgrund, mål och funktion samt utvidgningsprocesser. Parlamentet betonar även behovet av att man inriktar sig på centrala opinionsbildare såsom journalister, civilsamhällets företrädare, socioekonomiska aktörer och fackliga organisationer. Parlamentet anser att liknande insatser i kandidatländer och potentiella kandidatländer bör uppmuntras och stödjas.
Utsikter och EU:s strategiska intressen
36. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU kan uppnå stora strategiska fördelar genom utvidgningspolitiken. Parlamentet betonar att EU-medlemskapet medför stabilitet i en snabbt föränderlig internationell omgivning och att ett medlemskap i unionen fortsättningsvis erbjuder utsikter för social utveckling och välstånd. Enligt parlamentet är utvidgningen ett långsiktigt strategiskt intresse för EU som inte nödvändigtvis kan bedömas ur ett kortsiktigt balansräkningsperspektiv. Parlamentet anser att det är viktigt att dess hållbara och varaktiga värde som en återspegling av EU:s mjuka men likväl väsentliga inflytande beaktas på vederbörligt sätt.
37. Europaparlamentet vidmakthåller sitt fulla engagemang inför utvidgningsutsikterna och uppmanar medlemsstaterna att upprätthålla takten i utvidgningsprocessen. Parlamentet betonar sin övertygelse om att det genom Lissabonfördraget kommer att bli möjligt för EU att både fullfölja sin utvidgningsagenda och bibehålla impulserna till djupare integrering.
38. Europaparlamentet påminner om att processen inte är avslutad i och med att regelverket har införlivats, och betonar vikten av ett effektivt genomförande och långsiktig efterlevnad både av regelverket och av Köpenhamnskriterierna. För att anslutningsvillkorens trovärdighet ska kunna bevaras anser parlamentet att EU:s medlemsstater också bör bedömas utifrån deras fortsatta efterlevnad av EU:s grundläggande värden och uppfyllandet av deras åtaganden vad avser de demokratiska institutionernas funktion och rättsstaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett detaljerat förslag om en övervakningsmekanism på grundval av bestämmelserna i artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
39. Europaparlamentet påminner om att en rationell, framtidsinriktad utvidgningspolitik skulle kunna vara ett värdefullt strategiskt verktyg för EU:s och regionens ekonomiska utveckling. Politiken bör syfta till att skapa budgetsynergier och utökad samordning mellan de olika åtgärder och typer av stöd som erbjuds av EU, medlemsstaterna och internationella finansinstitut samt med befintliga instrument, särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen, genom att undvika eventuell överlappning, dubbelarbete och finansieringsluckor, särskilt med hänsyn till det kärva budgetläget.
40. Europaparlamentet konstaterar att den globala finanskrisen och svårigheterna i euroområdet har tydliggjort att de nationella ekonomierna är beroende av varandra både inom EU och utanför EU:s gränser. Parlamentet betonar därför vikten av att ytterligare konsolidera den ekonomiska och finansiella stabiliteten och främja tillväxt, även i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Under dessa svåra omständigheter betonar parlamentet behovet av att tillhandahålla lämpligt och bättre riktat finansiellt föranslutningsstöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet noterar kommissionens förslag om ett nytt föranslutningsinstrument, inklusive ökat finansiellt stöd för budgetramen för 2014–2020. I detta avseende betonar parlamentet behovet av förenklade och påskyndade förfaranden samt stärkt administrativ kapacitet i mottagarländerna för att säkerställa ett omfattande deltagande i EU:s program och höja upptagningskapaciteten. Parlamentet påpekar att Europaparlamentet kommer att lägga fram en omfattande ståndpunkt om föranslutningsinstrumentet i samband med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet framhåller att nationell finanspolitisk stabilitet och ökad fokusering på ekonomisk styrning inom EU har stor betydelse, och rekommenderar att frågan om sunda offentliga finanser tas upp på vederbörligt sätt i anslutningsprocessen.
41. Europaparlamentet betonar att målen i Europa 2020-strategin bygger på allmänna principer som har varit starka drivkrafter för ekonomiskt välstånd. Parlamentet rekommenderar därför att framsteg i fråga om flaggskeppsinitiativen ska tas med i dialogen inför anslutningen och främjas med hjälp av ytterligare finansiering. Parlamentet anser att man bör fästa särskild vikt vid en tillväxtmodell som inriktas på låga koldioxidutsläpp och att denna bör tillämpas aktivt under utvidgningsprocessen.
42. Europaparlamentet anser att det bör föras en fortlöpande dialog mellan givarna och vid behov inrättas lämpliga strukturer för samordning och förvaltning av stöd. I detta sammanhang efterlyser parlamentet en närmare undersökning av användningen av innovativa finansiella instrument som kräver samordningsstrukturer, till exempel investeringsramen för västra Balkan, som kompletterar föranslutningsinstrumentets administrativa struktur och har som mål att attrahera, sammanslå och kanalisera stöd för prioriterade områden. Parlamentet framhåller den finansiella och politiska hävstångspotentialen i att finansiera projekt genom att använda en kombination av medel – från EU, medlemsstaterna eller internationella finansinstitut – på ett sätt som garanterar både strikt överensstämmelse med bästa praxis för finansiell förvaltning och samordning mellan huvudaktörerna.
o o o
43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna samt i Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Kosovo, Kroatien, Montenegro, Serbien och Turkiet.
Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.