Index 
Antagna texter
Torsdagen den 10 maj 2012 - Bryssel
Skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ***I
 Importbegränsningar för vissa stålprodukter från Ryska federationen ***I
 Elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning ***
 Fastställelse av Corneliu Vadim Tudors immunitet och privilegier
 Framtiden för regionala flygplatser och flygtjänster i EU
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, avsnitt III, kommissionen
 Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter inom ramen för ansvarsfriheten för kommissionen för 2010
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europaparlamentet
 Ansvarsfrihet 2010: Åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, rådet
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, domstolen
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, revisionsrätten
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Regionkommittén
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europeiska ombudsmannen
 Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europeiska datatillsynsmannen
 Ansvarsfrihet för 2010: EU-byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll
 Ansvarsfrihet 2010: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska polisakademin (CEPOL)
 Ansvarsfrihet 2010: Gemenskapens kontrollorgan för fiske
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska kemikaliemyndigheten
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska miljöbyrån
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska jämställdhetsinstitutet
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska läkemedelsmyndigheten
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska sjöfartsbyrån
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska järnvägsbyrån
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska arbetsmiljöbyrån
 Ansvarsfrihet 2010: Euratoms försörjningsbyrå
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor
 Ansvarsfrihet 2010: Eurojust
 Ansvarsfrihet 2010: Europol
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
 Ansvarsfrihet 2010: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex)
 Ansvarsfrihet för 2010: Europeiska byrån för GNSS
 Ansvarsfrihet 2010: Artemis - inbyggda datorsystem
 Ansvarsfrihet 2010: Clean Sky - Flygteknik och miljö
 Ansvarsfrihet 2010: Det gemensamma företaget Eniac
 Ansvarsfrihet 2010: Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas
 Ansvarsfrihet 2010: Det gemensamma teknikinitiativet för innovativa läkemedel
 Ansvarsfrihet 2010: Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi
 Ansvarsfrihet 2010: Det gemensamma företaget Sesar
 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen - Bedrägeribekämpning - Årsrapport 2010
 Roaming i allmänna mobila kommunikationsnät i unionen ***I
 Export och import av farliga kemikalier ***I
 Ändring av artiklarna 87a och 88 i Europaparlamentets arbetsordning
 Tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II)
 EU:s handels- och investeringsstrategi för södra Medelhavsområdet efter vårrevolutionerna i arabländerna
 Patent på väsentliga biologiska förfaringssätt
 Sjöröveri
 Undersökning i utskotten av frågor som förblivit obesvarade (tolkning av artikel 117.3 i arbetsordningen)
 Stöd för införandet av en europeisk minnesdag för de rättfärdiga.

Skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ***I
PDF 192kWORD 32k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 maj 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (COM(2012)0041 – C7-0030/2012 – 2012/0019(COD))
P7_TA(2012)0148A7-0140/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0041),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0030/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 25 april 2012 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 55 och 46.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0140/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 maj 2012 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2012 av den om ändring av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen

P7_TC1-COD(2012)0019


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 765/2012.)


Importbegränsningar för vissa stålprodukter från Ryska federationen ***I
PDF 192kWORD 32k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 maj 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1342/2007 om förvaltning av vissa importbegränsningar för vissa stålprodukter från Ryska federationen (COM(2011)0715 – C7-0396/2011 – 2011/0315(COD))
P7_TA(2012)0149A7-0085/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0715),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0396/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 25 april 2012 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0085/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 maj 2012 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2012 om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1342/2007 om förvaltning av vissa importbegränsningar för vissa stålprodukter från Ryska federationen

P7_TC1-COD(2011)0315


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 529/2012.)


Elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning ***
PDF 184kWORD 30k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 maj 2012 om utkastet till rådets förordning om elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning (10222/5/2011 – C7-0076/2012 – 2011/0070(APP))
P7_TA(2012)0150A7-0087/2012

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning (10222/5/2011),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0076/2012),

–  med beaktande av artikel 81.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A7-0087/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning.

2.  Europaparlamentet påminner rådet om att det på nytt behöver begära Europaparlamentets godkännande om kravet på enhällighet enligt artikel 352 i EUF-fördraget och de pågående inhemska parlamentariska förfarandena i Förenade kungariket skulle leda till ändringar i utkastet.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Fastställelse av Corneliu Vadim Tudors immunitet och privilegier
PDF 111kWORD 33k
Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om begäran om fastställelse av Corneliu Vadim Tudors immunitet och privilegier (2011/2100(IMM))
P7_TA(2012)0151A7-0151/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Corneliu Vadim Tudors begäran, daterad den 14 april 2011 och tillkännagiven i kammaren den 9 maj 2011, om fastställelse av hans immunitet, med anledning av det förfarande som inletts mot honom av den allmänna åklagaren vid Högsta kassationsdomstolen i Rumänien,

–  efter att ha gett Corneliu Vadim Tudor två möjligheter att bli hörd i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010 och 6 september 2011(1),

–  med beaktande av artikel 72 i Rumäniens konstitution,

–  med beaktande av skrivelsen av den 7 oktober 2011 från Rumäniens ambassadör till Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 6.3 och 7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0151/2012), och av följande skäl:

A.  Corneliu Vadim Tudor, ledamot av Europaparlamentet, har begärt att hans parlamentariska immunitet ska fastställas i samband med förfarandet vid Högsta kassationsdomstolen i Rumänien.

B.  Corneliu Vadim Tudors begäran har att göra med ett straffrättsligt förfarande där han är anklagad för att ha hotat en stämningsman och några poliser. Han uppträdde även våldsamt mot dem, förolämpade dem och försökte rent allmänt att hindra verkställandet av ett domstolsbeslut i fråga om att vräka Romania Mare-partiet från dess lokaler i Bukarest den 4 januari 2011.

C.  I detta straffrättsliga förfarande anklagas Corneliu Vadim Tudor för otillbörligt uppträdande inför rätten, omoraliskt beteende och brott mot allmän ordning.

D.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. Enligt artikel 9 i samma protokoll ska ledamöterna vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

E.  I sitt brev hänvisar Corneliu Vadim Tudor till artiklarna 8 och 9 i protokollet (f.d. artiklarna 9 och 10). Artikel 9 är inte tillämplig på grund av artikel 72 i Rumäniens konstitution, och hans begäran måste därmed anses vara grundad endast på artikel 8.

F.  I ett brev av den 8 juni 2011 skrev ordföranden för utskottet för rättsliga frågor till de rumänska myndigheterna för att be om fler och mer specifika detaljer om förfarandet mot Corneliu Vadim Tudor.

G.  I ett brev av den 7 oktober 2011 meddelade de rumänska myndigheterna följande: Eftersom Corneliu Vadim Tudor har blivit varken häktad, arresterad eller kroppsvisiterad finns det inget behov att få ett godkännande från Europaparlamentet. De faktiska omständigheterna i målet har ingenting att göra med vare sig de röster han avlagt eller de politiska åsikter han framfört under utövandet av sitt ämbete, och han har blivit varken häktad, arresterad eller kroppsvisiterad. Därför har det inte ansetts vara nödvändigt att begära att Corneliu Vadim Tudors immunitet upphävs.

H.  Vräkningen av Romania Mare-partiet och omständigheterna kring denna vräkning utgör civilrättsliga respektive straffrättsliga ärenden. Ärendena har ingen självklar anknytning till Corneliu Vadim Tudors utövande av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet.

I.  Corneliu Vadim Tudor utnyttjade inte möjligheten att förklara sin begäran om fastställelse av immuniteten inför det behöriga utskottet. Detta hade varit särskilt viktigt i ljuset av brevet från de rumänska myndigheterna.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Corneliu Vadim Tudors immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Rumänien och till Corneliu Vadim Tudor.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, REG 1964, svensk specialutgåva s. 203; mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., REG 1986, svensk specialutgåva s. 703; mål T-345/05, Mote mot Europaparlamentet, REG 2008, s. II-2849; förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra mot De Gregorio och Clemente, REG 2008, s. I-7929; mål T-42/06, Gollnisch mot Europaparlamentet, REG 2010, s. II-1135; mål C-163/10 Patriciello (ännu inte publicerat i REG).


Framtiden för regionala flygplatser och flygtjänster i EU
PDF 144kWORD 61k
Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 om framtiden för regionala flygplatser och flygtjänster i EU (2011/2196(INI))
P7_TA(2012)0152A7-0094/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen med titeln ”En handlingsplan för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser” (COM(2006)0819),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen med titeln ”Riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser”(1),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen med titeln ”EU och dess grannregioner: En ny strategi för transportsamarbete” (COM(2011)0415),

–  med beaktande av resolutionen av den 7 juni 2011 om transporttillämpningar av de globala systemen för satellitnavigering – EU-politiken på kort och medellång sikt(2),

–  med beaktande av kommissionens vitbok ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (COM(2011)0144),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7-0094/2012), och av följande skäl:

A.  Det finns för närvarande inte någon allmänt accepterad definition av ”regional flygplats”. Flygplatser vilkas främsta upptagningsområde är en huvudstad omfattas inte av detta betänkande. Regionala flygplatser, dvs. ”flygplatser som inte är flygtrafiknav” bör delas in i större och mindre flygplatser mot bakgrund av de typer av förbindelser som sådana flygplatser tillhandahåller samt passagerarvolymer och förbindelser med större städer och större flygplatser. Kommissionen bör fastställa gemensamma kriterier för att göra det lättare att ta fram en korrekt definition av ”regional flygplats” som beaktar alla ovannämnda aspekter. ”Regional flygtjänst” bör dock definieras som en flygning som avgår från och/eller landar på en regional flygplats. I den fortsatta debatten om regionala flygplatser blir det absolut nödvändigt att beskriva de olika roller som dessa har och särskilt skilja mellan öflygplatser och sådana flygplatser som betjänar regioner med dåliga kommunikationer eller svag ekonomi.

B.  Den regionala luftfarten möjliggör liksom de andra transportsätten rörlighet för medborgarna. Bättre anslutningar och effektiv intermodal rörlighet kan bidra avsevärt till bättre tillträde till regioner, företag och turism, utveckla relaterade tjänster samt sprida ekonomiskt välstånd.

C.  Det råder ojämlikhet när det gäller möjligheterna att utnyttja regionala flygförbindelser i medlemsstaterna på grund av medborgarnas varierande materiella status och de skilda infrastrukturutvecklingsnivåerna.

D.  De förbindelser som luftfartssektorn erbjuder medborgare och företag i EU:s regioner, särskilt i otillgängliga regioner och öregioner, är ytterst viktiga och bidrar till att garantera den ekonomiska livskraften i sådana områden. Europas flygplatser tillhandahåller ett omfattande nätverk med 150 000 ortskombinationer.

E.  Ett väsentligt antal regionala flygplatser har att göra med flygbolag med kvasi-monopol. Flygbolaget kan utnyttja denna position som påtryckningsmedel för att ständigt ställa fler krav på de berörda flygplatserna och lokala och/eller regionala myndigheter, bland annat avseende flygplatsavgifter och avgifter för luftfartsskydd.

F.  Flygplatsernas detaljhandelsomsättning har minskat avsevärt på grund av att vissa flygbolag har infört restriktiva bestämmelser för handbagage. Inverkan av regeln ”ett handbagage” som flygbolagen tillämpar (främst lågprisbolagen, som i första hand bedriver verksamhet på dessa flygplatser) tillsammans med andra åtgärder för att hålla kostnaderna nere har gjort det svårare att resa och lett till att detaljhandelsförsäljningen minskat dramatiskt i flygplatsbutikerna på vissa regionala flygplatser. En tredjedel av vinsterna från detaljhandeln på flygplatser går till att subventionera flygbolag genom avskaffande av landningsavgifter.

G.  Den spanska regeringen har uttryckligen förbjudit flygbolag att tillämpa regeln ”ett handbagage” när de avgår från spanska flygplatser.

H.  Stora flygplatser i några av EU:s medlemsstater upplever en kapacitetskris.

I.  Finans- och statsskuldkrisen har väsentligt förändrat villkoren för flygplatsfinansiering inom EU, särskilt på icke-flygtrafiknav.

J.  Uppförandet av nya regionala flygplatser bör bygga på en kostnads- och nyttoanalys.

K.  De offentliga investeringarna i förbättring av flygplatser bör uppvisa en viss koppling mellan de belopp som investeras och antalet passagerare som använder infrastrukturen.

Ekonomin för regionala flygtjänster

1.  Europaparlamentet understryker behovet av skyldigheter avseende allmännyttiga tjänster när det gäller flygtjänster av ekonomiskt och offentligt intresse, särskilt förbindelser med avlägsna regioner, öregioner och de yttersta randområdena, med tanke på dessa regioners avlägsna läge samt fysiska och naturliga karaktärsdrag, i syfte att garantera att de är fullständigt tillgängliga och territoriellt integrerade. Parlamentet betonar att gällande skyldigheter avseende allmännyttiga tjänster måste bevaras och anser att sådana tjänster inte skulle vara ekonomiskt genomförbara utan allmänna medel. Parlamentet betonar vikten av att stärka konkurrenskraften i de yttersta randområdena och främja integreringen av dessa områden med andra regioner för att minska den ekonomiska klyfta som skiljer dem från resten av Europa.

2.  Europaparlamentet anser att man bör undvika en ökning av antalet regionala flygplatser och noterar att utvecklingen av regionala flygplatser bör ske så att man undviker att skapa flygplatsinfrastruktur som inte används eller som används ineffektivt, vilket skulle medföra en ekonomisk börda för de ansvariga myndigheterna. Parlamentet anser tvärtom att befintliga förbindelser bör stärkas, särskilt i områden med geografiska nackdelar (till exempel öar). Därför välkomnar parlamentet alla initiativ som syftar till att utveckla den offentliga transportsektorns roll, även vägtransportsektorn, för att främja förbindelserna. Parlamentet betonar att offentlig finansiering av regionala flygplatser måste vara förenlig med bestämmelserna i artiklarna 106 och 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt angående statligt stöd. Enligt parlamentet bör man utarbeta ett sanktionssystem för de flygbolag som lämnar en understödd regional flygplats före utgången av fastställt datum.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över beslut 2012/21/EU om tillämpningen av artikel 106.2 i EUF-fördraget, genom vilket tröskeln för när en flygplats kan få statligt stöd utan att underrätta kommissionen har minskats till 200 000 passagerare per år, mot bakgrund av att det i gemenskapens riktlinjer anges att en flygplats kan bli kostnadseffektiv om flygtrafiken överstiger 500 000 passagerare per år.

4.  Europaparlamentet anser att de regionala flygplatserna, med hänsyn till deras konsekvenser för miljön och ekonomin, bör få tillräckligt stöd av nationella och regionala myndigheter, omfattas av lokalt och regionalt samråd och – på grundval av en kostnads-nyttoanalys – vara berättigade till att ansöka om EU-medel och medel från andra EU-finansierade finansieringstekniska instrument inom den nya programramen. Parlamentet rekommenderar kommissionen att beakta de möjligheter som de regionala flygplatserna innebär för det centrala europeiska transportnätet.

5.  Europaparlamentet begär att kriterierna för att erhålla subventioner och statligt stöd tydligt regleras så att de blir öppna och insynsvänliga.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa en balanserad metod vid framtida översyner av luftfartsriktlinjerna för att garantera en socialt och ekonomiskt genomförbar utveckling av regionala flygtjänster, med hänsyn till utvecklingen av den infrastruktur som krävs för att garantera intermodalitet samtidigt som den också garanterar tillgängligheten till dessa tjänster för EU-medborgare och beaktar subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den ger stöd till utvecklingen av regionala flygplatser eller anläggningen av nya regionala flygplatser, särskilt i länder där de nationella flygplatserna är perifert belägna, fästa särskilt avseende vid den balanserade territoriella utvecklingen av regioner som motsvarar Nuts I- och Nuts II-nivåerna, för att även regioner som ligger långt borta från huvudstaden och som har dåliga transportförbindelser ska uppvisa innovation och konkurrenskraft och för att möjliggöra tillkomsten av verkliga knutpunkter för handel och transport.

8.  Europaparlamentet betonar att lämplig utveckling av de regionala flygplatserna bidrar till parallell utveckling av turismen, som är en bransch av stor vikt för många europeiska regioner.

9.  Eftersom turistnäringen visat sin kapacitet att stå emot den ekonomiska krisen understryker Europaparlamentet att man särskilt måste uppmärksamma alla ekonomiska aspekter eller beslut som kan stödja eller främja turismen, till exempel luftfarts- och flygplatsinfrastrukturprojekt.

10.  Europaparlamentet framhåller att vissa regionala flygplatser bara är i drift under turismens högsäsonger, vilket ofta innebär ytterligare organisationsproblem, högre enhetskostnader osv. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta dessa regionala säsongsöppna flygplatsers särart och problem vid antagandet av ny lagstiftning för sektorn.

11.  Europaparlamentet betonar att de regionala flygplatserna blir allt viktigare för såväl charterflygbolagen som lågprisflygbolagen. Parlamentet betonar att charterflygbolagen i dag främst erbjuder långdistansresor till semesterresmål, med mindre avstånd mellan sätena på deras flygplan och begränsad service ombord jämfört med traditionella reguljärflygbolag. Dessutom flyger charterflygbolagen ofta från regionala flygplatser som saknar kapacitet för reguljärflyg, och lågprisflygbolagen kan med sina kortdistansflygplan inte konkurrera med deras flygtrafik. Parlamentet påminner om att små flygplan är vanligast på kortdistansrutter, särskilt när det gäller traditionella flygbolag som flyger till flygtrafiknav från regionala flygplatser och lågprisbolag.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-lagstiftning och nationell lagstiftning avseende flygbolags sociala förhållanden och anställningsvillkor tillämpas korrekt, så att personalen på en regional flygplats inte ska bli föremål för social dumpning och att rättvis konkurrens och lika villkor kan garanteras inom luftfartsbranschen. Parlamentet begär att flygplatspersonal ska få anständiga avtalsvillkor, med särskild hänvisning till flygplatser där lågprisbolag står för den största delen av trafiken.

13.  Europaparlamentet är oroat för att viss praxis hos lågprisbolag som ofta flyger från regionala flygplatser försämrar passagerartjänsternas kvalitet och arbetsförhållandena. Eftersom vissa lågprisbolag som flyger från regionala flygplatser för närvarande har en aggressiv affärspraxis att utnyttja sin dominerande ställning, och eftersom kommersiell verksamhet är en central inkomstkälla för regionala flygplatser, är parlamentet oroat över restriktioner såsom ”ett handbagage”, som tillämpas av vissa flygbolag. Parlamentet anser att denna praxis bryter mot konkurrenslagstiftningen och att restriktionerna kan utgöra missbruk av ett bolags ställning. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att fastställa gemensamma övre gränser för flygbolagen beträffande restriktioner samtidigt som det framhåller att alla kontroller av restriktioner relaterade till bagagets vikt och dimensioner bör göras innan passageraren kommer fram till utgången till flygplanet.

14.  Europaparlamentet vill att de varor som köps på flygplatser ska behandlas som ”nödvändiga”, såsom för närvarande är fallet med till exempel jackor. Parlamentet uppskattar Spaniens beslut att förbjuda de metoder som anges i punkt 13 inom sitt territorium(3), och uppmanar kommissionen att undersöka om liknande åtgärder kan införas för alla flygtjänster med ursprung i Europa.

15.  Europaparlamentet anser att godstransporter utgör en positiv faktor för regionala flygplatser som kan skapa utveckling och sysselsättning, bland annat genom att anknutna marktjänster liksom industrier och företag kan etableras kring den regionala flygplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi som gynnar godstransporter och underlättar samarbetet mellan närliggande regionala flygplatser.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att föreslå planer för att utveckla befintliga regionala flygplatser och göra dem mer effektiva.

17.  Europaparlamentet anser att de regionala flygplatserna inte bör användas som verktyg för att öka det offentliga underskottet och generellt bör vara ekonomiskt hållbara på medellång sikt.

Miljö och innovation

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda det gemensamma företaget för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), Clean Sky-initiativet och genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum som en brådskande fråga. Parlamentet noterar att arbetet med Sesar och det viktiga europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos) kommer att ge regionala flygplatser möjlighet att dra fördel av projekt såsom fjärrstyrda torn, hastighets- och överbelastningshantering och förbättrade driftsförfaranden.

19.  Europaparlamentet erkänner att kapacitetsstyrningen inte är samma sak på flygplatser med ”samordnade ankomst- och avgångstider” som på flygplatser utan ”samordnade ankomst- och avgångstider”. Parlamentet anser att det finns stor ledig kapacitet som kan utnyttjas på många regionala flygplatser och att trafikstockningar och köer på större flygplatser kan minskas och miljöpåverkan minimeras genom att utnyttja denna lediga kapacitet. Parlamentet medger att goda förbindelser mellan de större flygplatserna och närbelägna regionala flygplatser kan bidra till att minska trafikstockningarna.

20.  Europaparlamentet betonar de regionala flygplatsernas roll som en drivfjäder för att utveckla innovationskluster, eftersom de minskar etableringskostnaderna för nystartade företag, särskilt i avlägset belägna regioner.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att utöver ekonomiska och finansiella överväganden även ta hänsyn till miljömässiga, territoriella, geologiska och meterologiska faktorer samt andra rationella kriterier när beslut fattas om lokalisering av flygplatser och när regionala flygplatsanläggningar behöver renoveras eller byggas ut. Parlamentet betonar samtidigt vikten av att använda och modernisera befintliga strukturer innan man bygger nya.

Trafiktrafikstockningar och multimodalitet

22.  Europaparlamentet noterar att europeiska regioner enligt aktuella undersökningar håller på att mista direkta förbindelser till vissa av de mest belastade flygplatserna och är besviket över att de undersökningar som utförts av kommissionen endast beaktar stora flygplatser. Därför föreslår parlamentet att eventuella framtida undersökningar ska utvidgas till att omfatta regionala flygplatser och uppmanar i mellantiden medlemsstaterna och kommissionen att främja förbindelser mellan regionala flygplatser och större flygplatser i medlemsstaterna och därmed bidra till att ge ekonomin i områdena kring regionala flygplatser ett uppsving samtidigt som man erbjuder en lösning på problemet med trafikstockningar inom luftfarten i Europa.

23.  Europaparlamentet uppmanar alla parter och institutioner som är engagerade i översynen av förordning (EEG) nr 95/93 (senast ändrad genom förordning (EG) nr 793/2004), att fokusera på att leverera ny kapacitet på flygplatser snarare än att konkurrera ut de regionala flygtjänsterna från marknaden. Parlamentet anser att det är viktigt för regionala flygplatser att ha tillgång till flygtrafiknav, och anser att detta måste beaktas i samband med översynen av förordning (EEG) nr 95/93, särskilt planerna om sekundärhandel med avgångs- och ankomsttider och det planerade gradvisa införandet av andra marknadsmekanismer, även primärhandel, som skulle kunna innebära delning av länkar mellan regionala flygplatser och större flygtrafiknav.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att iaktta rimlighet vid den administrativa och rättsliga regleringen av frågor gällande styrning av ankomst- och avgångstider på regionala flygplatser, eftersom regleringen annars kan medföra att nätet av förbindelser begränsas. Med tanke på att de stora flygtrafiknaven snart har nått sin maximala kapacitet uppmanar parlamentet kommissionen att utarbeta en strategi för tilldelningen av ankomst- och avgångstider för de regionala flygplatserna i syfte att locka nya flygbolag, främja konkurrensen, minska trafikstockningarna på de största flygplatserna och främja utvecklingen av de regionala flygplatserna.

25.  Europaparlamentet beklagar att regionala flygplatser som ligger långt från stadscentrum ofta inte har lämpliga förbindelser med transportnätverket på marken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla sin intermodala politik och investera i dessa strategiskt viktiga intermodala förbindelser, t.ex. förbindelserna med järnvägsnätet, eftersom sammankopplingen av regionala flygplatser med övriga delar av transportnätet, medräknat andra flygplatser, kommer att leda till ökad användning av regionala flygplatser när flygtrafiknav drabbats av flaskhalsar i kapaciteten.

26.  Europaparlamentet noterar att bristen på beslutsamma åtgärder för att öka tillgängligheten till regionala flygplatser genom goda kommunikationer med stadscentrum, bland annat genom investeringar i transportinfrastruktur, hämmar regionernas ekonomiska och samhälleliga utveckling.

27.  Europaparlamentet noterar behovet av bättre integrering av olika transportsätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande som uppmuntrar branschen att utveckla multimodalitet genom gemensamma biljetter för järnvägs- och flygsektorn. Parlamentet påpekar att det redan finns en del sådana system i vissa medlemsstater och uppmanar därför alla parter att utbyta bästa praxis på detta område.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett brådskande behov av att garantera flygplatskapacitet i EU för att inte förlora konkurrenskraft i förhållande till andra tillväxtregioner och för att på detta sätt undvika att trafik flyttas till angränsande områden. Parlamentet anser att de regionala flygplatserna kan bidra till att minska trafikstockningarna vid EU:s större flygplatser och till att upprätthålla en ledande ställning.

29.  Europaparlamentet anser att utvecklingsplanerna för järnvägs- och vägnäten bör ta hänsyn till flygplatsernas lokalisering, så att flygplatserna kan förbindas med de nya landtransportnät som uppförs. Parlamentet noterar behovet av att utveckla ett nätverk av regionala flygplatser som bygger på integrerade förbindelser med huvudflygplatserna, i syfte att förbättra människors rörlighet och effektivisera godstransporterna.

30.  Europaparlamentet uppmärksammar att ett väl utvecklat nätverk av regionala flygplatser även förbättrar passagerarnas säkerhet, bland annat genom att garantera tillgång till ett nätverk av nödfalls- och reservflygplatser i händelse av försämrat väder eller andra förhållanden.

31.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att införliva specialiseringen på godstrafik som ett oumbärligt inslag för att bidra till förvaltningen av flygplatslandskapet och för att optimera användningen av tillgänglig infrastruktur. Parlamentet påpekar att lämplig tillämpning av denna princip jämte lämplig hantering av ankomst- och avgångstiderna för att dela upp passagerartrafik och godstrafik borde bidra till att man kan undvika köer vid de större flygplatserna. Parlamentet framhåller de regionala flygplatsernas betydelse för denna strategi.

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)

32.  Europaparlamentet anser att de regionala flygplatsernas roll är avgörande för den territoriella sammanhållningen och den sociala och ekonomiska utvecklingen i regionerna, särskilt i regioner där det saknas andra transportformer. Parlamentet vill därför att regionala flygplatser ska beaktas i den framtida politiken avseende transeuropeiska transportnät. Parlamentet tror dessutom starkt på att större regionala flygplatser med jämn året-runt-trafik, som bevisligen främjar ekonomisk utveckling, återhämtning för industrin och sysselsättning i deras region, bör inkluderas i planerna beträffande TEN-T-nätverk; detta gäller särskilt flygplatser med ett stort antal anslutningar till tredjeländer och i inomeuropeisk trafik vilka bidrar till att göra transporterna i deras region mer multimodala, samt de regionala flygplatser som kan hjälpa till vid flaskhalsar.

33.  Europaparlamentet betonar att näraliggande regionala flygplatser i gränsregioner bör samarbeta i fråga om och samordna användningen av den befintliga kapaciteten, som en förutsättning för att få samfinansiering från EU genom TEN-T och från sammanhållnings- och regionalfonderna.

34.  Europaparlamentet anser att regionala flygplatser som en del av TEN-T skulle kunna spela en ledande roll vid skapandet av ett större gemensamt europeiskt luftrum som omfattar en miljard människor inom EU och angränsande länder, i linje med kommissionens meddelande (COM(2011)0415).

35.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har uppmärksammat parlamentets och rådets begäran i artikel 10.4 i beslut nr 884/2004/EG om att regionala flygplatser ska kopplas till nätverket, särskilt med beaktande av att transporttjänster till Europas regioner måste garanteras samtidigt som tågtransporterna utvecklas, eftersom flygtransporter under vissa omständigheter kan nå längre och betjäna mindre marknader mer effektivt i fråga om tid, kostnader och miljöpåverkan. Parlamentet konstaterar därför att det är mycket viktigt att det finns höghastighets- och långdistanstågförbindelser till flygplatser.

36.  Europaparlamentet anser att om flygplatser i större omfattning inkluderas i de nya TEN-T-direktiven kommer det att underlätta tillgången till privatfinansiering för flygplatsinfrastruktur och ge en positiv signal till kapitalmarknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid sin granskning av TEN-T erkänna den viktiga kopplingen mellan regionala flygtjänster och ekonomisk föryngring.

Säkerhet

37.  Europaparlamentet noterar att kostnaderna för att införa säkerhetsåtgärder på mindre, regionala flygplatser proportionellt sett är högre än vid större flygplatser som har stordriftsfördelar. Parlamentet anser emellertid att ett eventuellt förslag om finansiering av säkerhetsåtgärder inte får störa konkurrensen mellan flygplatserna eller mellan grupper av flygplatser.

38.  Europaparlamentet påminner om att direktivet om flygplatsavgifter(4) endast gäller flygplatser med över fem miljoner passagerare och/eller den största flygplatsen i varje medlemsstat. Parlamentet anser att en bedömning av påverkan på små och medelstora flygplatser borde utgöra en viktig del i granskningen av relevanta direktiv.

39.  Europaparlamentet uppmanar rådet att anta en ståndpunkt om flygsäkerhetsavgifter och anser att strängare säkerhetsåtgärder bör betalas av den aktuella medlemsstaten genom allmän beskattning, eftersom flygsäkerhet är en fråga om nationell säkerhet. Parlamentet betonar att motsvarande regler bör gälla alla andra transportsätt för att garantera rättvis konkurrens.

40.  Europaparlamentet erkänner behovet av pålitlig utrustning för LAG-screening (vätska, spray och gel), vilket ökar möjligheterna att upptäcka ett stort antal flytande explosionsämnen, och uppmanar kommissionen att beakta konsekvenserna av framtida krav på LAG-screening för regionala flygplatser.

41.  Europaparlamentet uppmärksammar den påverkan som nya bestämmelser får på flygfrakten och betonar att många regionala flygplatser är beroende av fraktflyg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att granska de ekonomiska konsekvenserna av dessa bestämmelser i syfte att garantera att godstransportörer inte flyttar sin verksamhet utanför EU.

Öppenhet

42.  Europaparlamentet föreslår att företagen ska vara tvungna att erbjuda alla personer som är bosatta inom EU en kostnadsfri betalningsmöjlighet med kredit- eller betalkort och rekommenderar vidare att inga månadsavgifter eller administrationsavgifter bör tas ut för sådana kort, även om de tillhandahålls av ett företag som är fristående från flygbolaget. Parlamentet rekommenderar också att då flygbolag har en stor andel passagerare som betalar en extra avgift för betalningar ska denna avgift förbjudas och anses utgöra en oundviklig avgift och därför ingå i grundpriset.

43.  Europaparlamentet påpekar att medan förvaringsutrymmet kan vara begränsat i vissa flygplan finns det inga allmänna riktlinjer för hand- eller lastrumsbagagets storlek eller vikt på EU-flyg. Parlamentet föreslår att kommissionen uppmuntrar branschen att upprätta gemensamma övre gränser för restriktioner eftersom detta skulle medföra större säkerhet för passagerare när de reser. Parlamentet anser att ICAO måste vara engagerat i denna process för att ett sådant arrangemang ska fungera på en global marknad.

44.  Europaparlamentet påpekar att vissa flygbolag tar ut avgifter för att checka in bagage som ofta verkar orimligt höga. Parlamentet uppmanar kommissionen att både med tanke på de rutiner som nämns i punkt 13 och med hänsyn till en rättvis och tydlig prispolitik undersöka detta tillvägagångssätt.

45.  Europaparlamentet föreslår att de belopp som flygbolagen kan ta ut för extra bagage och för övervikt bör begränsas.

Tillgänglighet

46.  Europaparlamentet uppmanar de regionala flygplatsernas förvaltningsenheter att se till att anläggningarna anpassas efter funktionshindrade personers behov så att dessa kan ta sig runt på flygplatserna på egen hand och enkelt använda alla tjänster.

47.  Eftersom de regionala flygplatserna har mindre terminaler, är mer kompakta och mer överskådligt organiserade anser Europaparlamentet att de erbjuder ett mervärde för passagerare med begränsad rörlighet och för familjer som reser tillsammans osv. Parlamentet vill att kommissionen, flygplatserna och andra inblandade aktörer ska följa det exempel som finns i utformningen och konstruktionen av terminaler som är mer tillgängliga och välkomnande för passagerarna.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 312, 9.12.2005, s. 1.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0250.
(3) Lag 1/2011 (4 mars 2011) om fastställande av det statliga programmet för civil luftsäkerhet, om ändring av lag 21/2003 om flygnavigeringssäkerhet (7 juli 2003).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, avsnitt III, kommissionen
PDF 578kWORD 315k
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))
P7_TA(2012)0153A7-0098/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2011 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2010 (COM(2011)0323),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 och institutionernas svar(3), samt av revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 (06081/1/2012 – C7-0053/2012),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 10 maj 2012 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2010(6).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och de resolutioner som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(7),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(8),

–  med beaktande av årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2010,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736), och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350 och SEC(2011)1351),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2010 samt genomförandeorganets svar(9),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(10),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(11), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(12), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(13), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2005/56/EG av den 14 januari 2005 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för att förvalta gemenskapsprogram inom utbildning, audiovisuella medier och kultur enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(14),

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(15),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(16),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2010,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736), och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350 och SEC(2011)1351),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2010 samt genomförandeorganets svar(17),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(18),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(19), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(20), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(21), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2004/20/EG av den 23 december 2003 om inrättande av ett genomförandeorgan med benämningen Exekutiva byrån för intelligent energi för att förvalta gemenskapsprogram på energiområdet enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(22),

–  med beaktande av kommissionens beslut 2007/372/EG av den 31 maj 2007 om ändring av beslut 2004/20/EG för att ändra Exekutiva byrån för intelligent energi till genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation(23),

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

4.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för hälso-och konsumentfrågor för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(24),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(25),

–  med beaktande av årsredovisningen för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2010,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2010 samt genomförandeorganets svar(26),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(27),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(28), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(29), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(30), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2004/858/EG av den 15 december 2004 om inrättandet av ett genomförandeorgan med namnet Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet för förvaltning av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet – med tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003(31),

–  med beaktande av kommissionens beslut 2008/544/EG av den 20 juni 2008 om ändring av beslut 2004/858/EG för att ombilda ”genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet” till ”genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor”(32),

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

5.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(33),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(34),

–  med beaktande av årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2010,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2010 samt genomförandeorganets svar(35),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(36),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(37), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(38), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(39) om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram, särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2008/37/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för förvaltningen av det särskilda gemenskapsprogrammet Idéer på området spetsforskning enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(40),

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

6.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(41),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(42),

–  med beaktande av årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2010,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2010 samt genomförandeorganets svar(43),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(44),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(45), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(46), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(47) om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram, särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2008/46/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för forskning för förvaltningen av vissa områden av de särskilda gemenskapsprogrammen människor, kapaciteter och samarbete på forskningsområdet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003(48),

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

7.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(49),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(50),

–  med beaktande av årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2010,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2010 samt genomförandeorganets svar(51),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(52),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(53), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(54), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(55), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2007/60/EG av den 26 oktober 2006 om inrättande av genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet genom tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003(56),

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

8.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(57),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 – (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(58),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2011 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2010” (COM(2011)0323),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 och institutionernas svar(59), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(60),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06081/1/2012 – C7-0053/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(61), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(62), särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen överlämna en redovisning för hur budgeten genomförts och också överlämna en redovisning för unionens tillgångar och skulder.

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 10 maj 2012 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2010(63).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

9.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (COM(2011)0473 – C7-0256/2011 – 2011/2201(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(64),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(65),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350) och SEC(2011)1351)),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2011 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2010” (COM(2011)0323),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2010 (COM(2011)0643) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1189),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 och institutionernas svar(66), samt av revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(67),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 (06081/1/2012 – C7-0053/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 (06084/2012 – C7-0052/2012), där det påpekas att medlemsstaterna Förenade kungariket, Nederländerna och Sverige för första gången har nekat att rekommendera ansvarsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(68), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(69), särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0098/2012), och av följande skäl:

A.  Europa har drabbats av en allvarlig budget- och finanskris som kan leda till en förtroendekris i unionen och det är av avgörande betydelse att unionen föregår med gott exempel när det gäller god offentlig förvaltning genom kommissionen som genomför unionens budget. Denna goda offentliga förvaltning är nödvändig för att bevara unionens kreditbetyg AAA, vilket är av betydelse särskilt om unionen ska kunna respektera åtagandet i form av 60 000 000 000 EUR i garanti för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

B.  År 2010 var det första fullständiga budgetåret enligt Lissabonfördragets bestämmelser med nya budgetförfaranden och införandet av Europeiska utrikestjänsten och Europeiska rådets ordförandeskap vid sidan av det roterande ordförandeskapet för rådet. Det var också det första året för den nya Europa 2020-strategin.

C.  God förvaltning innebär att politiska mål fastställs innan de rättsliga instrumenten för att uppnå dessa mål antas. Befintliga rättsliga instrument som inte harmonierar helt och hållet med de politiska målen bör ändras.

D.  När det rör sig om offentliga medel måste det finnas tillräckliga åtgärder för transparens, offentlig redovisningsskyldighet och offentlig revision. För det sjuttonde året i rad har inte revisionsrätten kunnat avge någon positiv revisionsförklaring vad gäller unionens budget.

E.  I artikel 287.1 andra stycket i EUF-fördraget åläggs revisionsrätten att till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, och artikeln föreskriver också att denna förklaring får kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i unionens verksamhet.

F.  Mer än 90 procent av alla fel påträffas utanför kommissionen, på myndighetsnivå i medlemsstaterna och på stödmottagarnivå (årsrapporten, punkt 1.22).

G.  I majoriteten av de fall där fel upptäckts på sammanhållningsområdet fanns så pass mycket information tillgänglig att medlemsstaternas myndigheter borde ha upptäckt och korrigerat felen innan utgifterna certifierades för kommissionen (årsrapporten, punkt 4.25).

H.  Det är nödvändigt att skilja mellan nationella myndigheter som inrättat välfungerande övervaknings- och kontrollsystem och nationella myndigheter som ansvarar för system som endast delvis var ändamålsenliga, för att undvika ytterligare bördor för samtliga medlemsstater.

I.  Medlemsstaternas brist på seriöst intresse för ansvarsfrihetsförfarandet skulle kunna bero på kommissionens otillräckliga ansträngningar att offentligt, klart, otvetydigt och på ett underbyggt sätt, fastställa vilka medlemsstater, regioner och program som inte är tillräckligt effektiva när det gäller förvaltningen av unionens medel.

J.  Obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar som avges och undertecknas på ministernivå och granskas av en oberoende revisor är ett nödvändigt steg för att motverka vissa nationella myndigheters brist på ansvar när det gäller användningen och förvaltningen av unionens pengar.

K.  Kommissionens ökade användning av förhandsfinansiering får konsekvenser för revisionsrättens revisionsstrategi, och revisionsrätten skulle kunna anpassa sina metoder till de nya omständigheterna för att säkerställa att revisionsrättens information till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten är användbar.

L.  Unionen behöver mer än någonsin tidigare ett starkt, oberoende, effektivt och verkligt externt revisionsorgan, vilket naturligtvis − och av respekt för skattebetalarna − innebär att revisionsrättens ledamöter aldrig bör utses på politiska grunder, utan endast på yrkesmässiga grunder.

M.  Användningen av innovativa och komplicerade finansiella instrument måste uppvägas av fullständig transparens, inklusive offentliggörandet av fullständiga uppgifter om samtliga slutliga mottagare, och tydliga rapporteringsregler för att undvika risker för unionens budget och rykte.

N.  Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principen om en sund ekonomisk förvaltning.

O.  Medlemsstaterna, även om de har en federal struktur, ansvarar inför omvärlden och unionen.

P.  För att stärka unionens legitimitet måste större fokus ligga på frågor om både regelefterlevnad och resultat.

Q.  Den kontinuerliga utvecklingen av revisionsrättens revisionsförklaringar under årens lopp har varit avgörande för att fastställa områden där medlemsstaternas och kommissionens förvaltning behöver förbättras.

R.  Revisionsrätten har återigen inte kunnat lämna någon positiv revisionsförklaring vad avser betalningarnas laglighet och korrekthet, vilket är beklagligt.

Prioriterade åtgärder för kommissionen

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan för parlamentet med en beskrivning av hur följande prioriterade åtgärder ska uppnås:

   Noggrann övervakning av användningen av finansieringstekniska instrument, i enlighet med punkt 21 i denna resolution.
   Förbättring och förstärkning av ansvarighetskedjans tillförlitlighet, i enlighet med punkt 36 i denna resolution.
   På nytt överväga den ökade användningen av förfinansiering, i enlighet med punkt 56 i denna resolution.
   Inrättandet av en effektiv sanktionsmekanism på området för sammanhållningspolitiken, i enlighet med punkt 124 i denna resolution.

Revisionsrättens revisionsförklaring
Räkenskaper – uttalande utan reservation

2.  Europaparlamentet noterar att unionens årsredovisning för budgetåret 2010 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2010, och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för det budgetår som slutade detta datum.

3.  Europaparlamentet noterar upplysningen av särskild betydelse om en ändring i kommissionens redovisningsprinciper med avseende på finansieringstekniska instrument, som visar att risken för väsentliga felaktiga uppgifter kvarstår, även om räkenskaperna fått uttalanden utan reservation sedan 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen se över huruvida den nya behandling som antagits på ett rättvisande sätt återspeglar den underliggande verkligheten.

Lagligheten och korrektheten i inkomsterna – uttalande utan reservation

4.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2010 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

Lagligheten och korrektheten i åtagandena – uttalande utan reservation

5.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2010 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

Lagligheten och korrektheten i betalningarna – uttalande med avvikande mening

6.  Europaparlamentet beklagar djupt att betalningarna fortfarande är behäftade med väsentliga fel.

7.  Europaparlamentet inser att grunden för revisionsrättens uttalande med avvikande mening är iakttagelsen att systemen för övervakning och kontroll endast delvis är ändamålsenliga och att betalningarna som en följd av detta är behäftade med en felprocent som uppskattas till sannolikt 3,7 procent.

8.  Europaparlamentet påminner om att den mest sannolika felprocenten för betalningarna budgetåret 2009 uppskattades till 3,3 procent.

9.  Europaparlamentet är oroat över denna ökning eftersom den vänder den positiva trend som iakttagits under de senaste åren. Kommissionen uppmanas att åstadkomma en trend som uppvisar en konstant minskning av felfrekvensen såsom begärts i tidigare ansvarsfrihetsbetänkanden.

10.  Europaparlamentet anser att denna utveckling främst beror på ökningen av den mest sannolika felprocenten inom området sammanhållning, energi och transport som uppvisade en betydande ökning med 7,7 procent.

Övergripande frågor
Finansieringstekniska instrument

11.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen främjar en ökad användning av finansieringstekniska instrument för nästa fleråriga budgetram(70) trots att kommissionen själv anser att finansieringstekniska instrument innebär höga risker(71). Parlamentet inser att finansieringstekniska instrument snarare kompletterar än ersätter befintlig bidragsfinansiering och att de har den potentiella fördelen att de kan användas mer än en gång.

12.  Europaparlamentet är djupt oroat över bristen på information om genomförandet av befintliga finansieringstekniska instrument, vilket verkar gälla alla politikområden (årsrapporten, punkterna 1.31 och 1.33).

13.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns några formella rapporteringskrav och erkänner kommissionens ansträngningar att få information om den nuvarande användningen av finansieringstekniska instrument från medlemsstaterna i samband med Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Parlamentet välkomnar den sammanfattande rapport om den information kommissionen samlat in med titeln ”Financial Engineering Instruments Implemented by Member States with ERDF Contributions - situation as at 31 December 2010” (sammanfattande rapport om finansieringstekniska instrument), som överlämnats till parlamentets budgetkontrollutskott. Parlamentet noterar att finansieringstekniska instrument med ett totalt åtagande på ungefär 8 100 000 000 EUR har inrättats och mottagit betalningar på ungefär 5 200 000 000 EUR från operativa program för perioden 2007-2013 i slutet av 2010 (årsrapporten, punkt 4.32).

14.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen endast mottog information om ungefär 75 procent av de totala bidrag som avsatts till finansieringstekniska instrument för företag(72). Parlamentet är oroat över att den information som mottagits från medlemsstaterna skiljer sig åt när det gäller fullständighet och riktighet och att ett begränsat antal medlemsstater eller regioner inte förmedlade någon feedback eller inte slutförde arbetet med mallarna för övervakningsrapportering. Parlamentet inser att detta gör det omöjligt för kommissionen att täcka alla finansieringstekniska instrument per den 31 december 2010.

15.  Europaparlamentet understryker att

   det exakta antalet och storleken på de särskilda fonder som inrättats
  

(kommissionen beräknar att omkring 92 särskilda fonder, för vilka det inte mottagits några övervakningsrapporter eller endast otillräcklig information var tillgänglig, genomförs i Frankrike och Italien utöver de nästan 300 särskilda fonder för vilka information fanns tillgänglig(73)),

   indikatorer med målvärden om de finansieringstekniska instrumentens effektivitet
  

(till exempel antalet investeringar i små och medelstora företag, arbetstillfällen som skapats eller bevarats, ytterligare medel som mobiliserats på företagsnivå eller på nivån för de särskilda fonderna(74)) och

   indikatorer om de finansieringstekniska instrumentens ändamålsenlighet och ekonomi
  

(till exempel förvaltningskostnader och huruvida dessa ger incitament för att använda pengarna på bästa möjliga sätt, information om ut- och inflöden i fonder, information om kvarstående fondmedel efter programplaneringsperiodens slut(75))

  

är viktiga och nödvändiga förutsättningar för en utvärdering av användningen av finansieringstekniska instrument och parlamentet beklagar djupt att denna information ännu inte är helt och hållet tillgänglig.

16.  Europaparlamentet noterar och beklagar revisionsrättens iakttagelser främst på sammanhållningsområdet, såsom för stora medel till finansieringstekniska instrument som innebär att n+2-regeln kringgås (årsrapporten, exempel 4.4 a), förseningar och långsamt genomförande av de finansieringstekniska instrumenten (årsrapporten, exempel 4.4 b), oriktig avvecklingsbestämmelse (årsrapporten, exempel 4.4 c), ekonomiska bidrag som betalas ut i förskott så snart det finansieringstekniska instrumentets juridiska form har fastställts (årsrapporten, punkt 4.34) och problem med utförandet av tillräckliga revisioner av finansieringstekniska instrument (årsrapporten, punkterna 4.35 och 4.36).

17.  Europaparlamentet anser att dessa iakttagelser beror på att de finansieringstekniska instrumentens rättsliga grund är otillräcklig. Parlamentet är ytterst bekymrat över att de regler som gäller för finansieringstekniska instrument inte ger lämpliga incitament för en effektiv användning av dessa instrument. Parlamentet är också bekymrat över att de ger medlemsstaterna ett alltför stort utrymme för flexibilitet. Parlamentet välkomnar emellertid de förbättringar som nyligen gjorts när det gäller att utveckla en rättslig grund för de finansieringstekniska instrumenten. Parlamentet fäster uppmärksamheten på följande betydande brister i den rättsliga grunden, som då var en rådsförordning(76):

   - Otillräckliga bestämmelser för att stimulera ett snabbt genomförande av finansieringstekniska instrument.
   - Otillräckliga bestämmelser om hävstångsverkan och krav på automatisk förnyelse för finansieringstekniska instrument.
   - Otillräckliga bestämmelser för att förhindra för stor tilldelning av medel.
   - Otillräckliga bestämmelser för att införa strukturer för förvaltningsavgifter som skapar incitament för att använda finansieringstekniska instrument på ett så effektivt sätt som möjligt.
   - Otillräckliga bestämmelser om kvarstående fondmedel i slutet av programplaneringsperioden.
   - Oklara villkor för stödberättigande när det gäller rörelsekapital,
   - Möjligheten till omotiverad användning av förmånsbehandling av den privata sektorn.

18.  Europaparlamentet ställer sig bakom revisionsrättens åsikt att medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet och finansieringsinstrumentets inkomster inte bör riktas någon annanstans innan det operativa programmet avslutas, utan bör återgå till de berörda finansieringsinstrumenten (revisionsrätten, yttrande nr 7/2011(77), s. 11). Parlamentet förväntar sig att denna rekommendation allvarligt övervägs under lagstiftningsförfarandet när det gäller förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för strukturinstrumenten (COM(2011)06152011/0276(COD)).

19.  Europaparlamentet välkomnar att artiklarna 130 och 131 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (COM(2010)08152010/0395(COD)) kommer att göra det möjligt att fastställa de finansiella instrumentens varaktighet. Parlamentet ber kommissionen om en sammanfattning av vilka åtgärder som kan förhindra att risker som härrör från de finansieringstekniska instrumenten får följder för unionens budget.

20.  Europaparlamentet noterar att finansieringstekniska instrument även förekommer inom andra politikområden. Parlamentet ser en risk för överlappande och inkonsekvent genomförande av dessa instrument utan tillräcklig samordning. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att göra en övergripande granskning av de finansieringstekniska instrumenten, som täcker in samtliga politikområden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en prioriterad åtgärd noggrant övervaka användningen av finansieringstekniska instrument, bland annat genom att

   objektivt och kritiskt utvärdera de erfarenheter som hittills gjorts av de finansieringstekniska instrumenten inom sammanhållningspolitiken för programplaneringsperioden 2007-2013, särskilt med avseende på revisionsrättens iakttagelser, inklusive de erfarenheter som gjorts och de slutsatser som dragits och att rapportera resultaten av denna utvärdering till parlamentet,
   tillhandahålla en riskbedömning som beaktar olika finansieringstekniska instrument separat och som tar hänsyn till riskstrukturen hos de stödmottagare som omfattas av de finansieringstekniska instrumenten,
   avsluta processen att samla in information från medlemsstaterna om frågor som ännu inte omfattats till fullo, såsom det exakta antalet och storleken på särskilda anslag och relevanta indikatorer om de finansieringstekniska instrumentens ändamålsenlighet, effektivitet och ekonomi samt utveckla mekanismer för att se till att medlemsstaterna iakttar sina rapporteringsskyldigheter,
   årligen rapportera till parlamentet inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet om användningen i medlemsstaterna av finansieringstekniska instrument, inklusive indikatorer om de finansieringstekniska instrumentens ändamålsenlighet, effektivitet och ekonomi samt om hur kommissionen samordnar, säkerställer överensstämmelse och minskar risken för överlappningar mellan politikområden.

Kommissionens ansvar och uppgifter från kommissionens ledning

22.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget ska kommissionen genomföra unionens budget under eget ansvar. Parlamentet understryker att när kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning ska genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna, i enlighet med artikel 53b i budgetförordningen.

23.  Europaparlamentet betonar på nytt(78) att kommissionen därför har det huvudsakliga ansvaret för förvaltningen av unionens medel och att kommissionen följaktligen är skyldig att vidta åtgärder som syftar till att garantera laglighet och korrekthet samt sund ekonomisk förvaltning.

24.  Europaparlamentet betonar att det inte är möjligt för kommissionen att överföra sitt ekonomiska ansvar till medlemsstaterna, inte ens i de fall då svagheter eller oriktigheter i förvaltningen har fastställts på medlemsstatsnivå.

25.  Europaparlamentet anser att en meningsfull användning av termen ”delad förvaltning” måste bygga på den grundläggande principen att unionen delegerar en del av sina befogenheter till medlemsstaterna och att medlemsstaterna är skyldiga att utföra en del av sitt arbete i enlighet med unionens rättsakter. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt genomförande av punkt 44 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(79). Parlamentet anser att tillgängliga årliga sammanfattningar av revisionerna och förklaringarna måste offentliggöras för att bidra till att förbättra förvaltningen av unionens budget.

26.  Europaparlamentet noterar det nära sambandet mellan kommissionens yttersta ansvar för genomförandet av budgeten och betydelsen av ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet betonar att kommissionens slutliga ansvar för genomförandet av budgeten även omfattar svagheter i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem.

27.  Europaparlamentet betonar att det ekonomiska ansvaret är och ska förbli odelbart och påminner om artikel 53b.4 i budgetförordningen som föreskriver att ”för att kunna garantera att medlen används enligt gällande lagstiftning skall kommissionen inrätta de förfaranden för avslutning av räkenskaper eller mekanismer för finansiella korrigeringar, som gör att den kan ta på sig det slutliga ansvaret för att genomföra budgeten” (kursiveringen tillagd).

28.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av uppgifterna från kommissionens ledning. Parlamentet noterar emellertid revisionsrättens allmänna iakttagelser om kommissionens årliga verksamhetsrapporter att det inte ges någon vägledning om hur man beräknar kvarstående risk eller kvarstående felprocent. Parlamentet noterar dessutom att dessa beståndsdelar har blivit väsentligare för frågan huruvida en reservation är nödvändig (årsrapporten, punkterna 1.19 och 1.20). Parlamentet är oroat över att detta leder till inkonsekvenser i tillämpningen mellan generaldirektoraten.

29.  Europaparlamentet noterar dessutom revisionsrättens iakttagelser om följande enskilda årliga verksamhetsrapporter:

   - Reservationen avseende utgifterna för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom axel 2 borde inte ha hävts (årsrapporten, punkt 3.53), beräkningen av den kvarstående felprocenten för stödordningar är behäftad med olika brister (årsrapporten, punkt 3.54).
   - Det uppskattade riskbelopp som redovisas i de årliga verksamhetsrapporterna från generaldirektoratet för regionalpolitik (GD REGIO) och generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL) kan vara underskattat (årsrapporten, bilaga 4.3).
   - Beräkningen av den kvarstående felprocenten som finns i den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektoratet för utvidgning är begränsad till 30 procent av de betalningar som gjordes (årsrapporten punkt 5.33).
   - EuropeAids årliga verksamhetsrapport ger endast en delvis rättvisande bild av den ekonomiska förvaltningen när det gäller korrektheten (årsrapporten, punkt 5.34).
   - Reservationen avseende sjätte ramprogrammet i den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektoratet för informationssamhället och medier borde inte ha hävts (årsrapporten, punkt 6.47).

30.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att alla reservationer bifogas i en bilaga till kommissionens sammanfattande rapport och understryker att genom att anta den sammanfattande rapporten ”påtar sig kommissionen det politiska ansvaret för generaldirektörernas och förvaltningschefernas sätt att förvalta medlen, på grundval av de förklaringar och förbehåll dessa lämnat i sina respektive årliga verksamhetsrapporter”(80).

31.  Europaparlamentet understryker att kommissionskollegiet och kommissionsledamöterna därmed påtar sig det slutliga ansvaret för tillförlitligheten och fullständigheten avseende de reservationer som gjorts av generaldirektörer och enhetschefer som fungerar som delegerade utanordnare, och betonar att delegeringen inte på något sätt fråntar kommissionskollegiet och kommissionsledamöterna det slutliga ansvaret.

32.  Europaparlamentet noterar de iakttagelser revisionsrätten gjort angående internrevisorns allmänna uttalande. Parlamentet anser att om det inte görs en omfattande översyn för att ta itu med revisionsrättens betänkligheter är det allmänna uttalandets användbarhet begränsad.

33.  Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens iakttagelser avseende de årliga verksamhetsrapporterna och den sammanfattande rapporten (årsrapporten, punkterna 1.17-1.25). Parlamentet anser att dessa iakttagelser måste bemötas omedelbart för att ta till vara värdet av dessa handlingar som instrument för ansvars- och redovisningsskyldighet. Parlamentet konstaterar emellertid att beräkningen av den kvarstående felprocenten endast är en av de metoder som kommissionen använder för att uppskatta riskbeloppet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla enhetliga riktlinjer som ska genomföras av samtliga generaldirektorat.

34.  Europaparlamentet noterar kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning(81) för den privata sektorn. Parlamentet noterar också att kommissionen har gjort stora framsteg när det gäller tillräcklig övergripande styrning inom kommissionen efter de händelser som ledde fram till Santer-kommissionens avgång 1999.

35.  Europaparlamentet noterar kommissionens styrningsmodell som antogs den 30 maj 2007 och som omfattar kommissionens interna verksamhet och förklarar hur denna leds och kontrolleras samt dess förhållande till berörda parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra sin styrning och att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vidtagna åtgärder genom att

   införliva de bolagsstyrningsdelar som krävs eller föreslås i unionens bolagsrätt, vilken är relevant för unionens institutioner,
   vidta åtgärder som gör det möjligt för ordföranden att godkänna räkenskaperna och att tillsammans med räkenskaperna presentera
   i. en beskrivning av de risker och osäkerheter som skulle kunna påverka genomförandet av de politiska målen samt ett uttalande i vilket ordföranden tillsammans med kommissionskollegiet accepterar ansvaret för riskhanteringen, och
   ii. en formell förklaring om bolagsstyrning som tydligt visar vilka internationella standarder för bolagsstyrning som kommissionen följer samt objektiva och fullständiga förklaringar om det finns ett behov att göra avsteg från rekommendationerna i bolagsstyrningskoden (principen ”följ eller förklara”).

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en prioriterad åtgärd förbättra och förstärka ansvarighetskedjan, bland annat genom att

   ge budgetkontrollutskottet fullständig insyn i medlemsstaternas årliga sammanfattningar; parlamentet beklagar att kommissionen hittills inte har lämnat någon information om de årliga sammanfattningarna; utan någon kännedom om innehållet i de årliga sammanfattningarna kan inte parlamentet betrakta dessa som nationella förvaltningsförklaringar,
   utfärda en politisk förklaring i vilken kommissionen accepterar sitt slutliga och övergripande ansvar för genomförandet av budgeten, även den del av budgeten som genomförs genom delad förvaltning,
   lägga till den ansvarige kommissionsledamotens namnteckning till de årliga verksamhetsrapporterna,
   upprätta de årliga verksamhetsrapporterna i enlighet med principen om objektivitet och undvika optimistiska uppskattningar,
   lämna obligatorisk, fullständig och relevant vägledning till alla generaldirektorat, särskilt om hur kvarstående felprocent och kvarstående risker uppskattas i enlighet med försiktighetsprincipen,
   i varje årlig verksamhetsrapport lämna en fullständig och tillförlitlig förklaring om förhållandet mellan den kvarstående risken eller den kvarstående felprocenten och revisionsrättens felprocent; parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med revisionsrätten undersöka möjligheter att anpassa sin metod för beräkning av den kvarstående felprocenten till revisionsrättens metod för uppskattning av den mest sannolika felprocenten,
   se över metoderna för det allmänna revisionsuttalandet från internrevisorn och ta itu med de svagheter som revisionsrätten konstaterat,
   analysera huruvida kommissionens styrningssystem skulle kunna förbättras ytterligare med hänsyn till ovannämnda grönbok från kommissionen om en EU-ram för bolagsstyrning för den privata sektorn.

Europaskolorna

37.  Europaparlamentet beklagar att Europaskolorna trots de betydande budgetmedel som de förfogar över fortfarande inte lyckas uppfylla sin främsta uppgift, nämligen att tillhandahålla tillräckligt många platser på de språk som behövs, samt i närheten av tjänstemännens arbetsplatser och bostadsorter, utan i stället har utvidgat sin verksamhet så att den omfattar andra utbildningsområden.

38.  Europaparlamentet konstaterar att ett avgörande problem finns i strukturerna för beslutsfattande och finansiering i konventionen med stadga för Europaskolorna. Parlamentet begär därför att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna ska undersöka möjligheten att se över konventionen och senast den 31 december 2012 rapportera om de framsteg som gjorts. Under tiden uppmanar parlamentet kommissionen att driva på för mer ansträngningar att uppnå nämnda mål, genom att använda de budgetmedel som står till förfogande på ett mer ändamålsenligt sätt.

Kommissionens administration

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för sina flyttplaner, de kostnader som dessa medför, hur mycket kontorsutrymme som kommer att bli ledigt och hur mycket som kommer att tillkomma, samt antalet berörda medarbetare i respektive generaldirektorat.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål ändra lönegradsplaceringen för samtliga tillfälligt anställda vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning med icke tidsbestämda kontrakt, i enlighet med vad kommissionsledamot Šefčovič angav i frågeformuläret i samband med förberedelsen av detta ansvarsfrihetsförfarande(82).

41.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen under 2010, i samband med beviljandet av flextid och kompensationsledighet som en frivillig förmån, godkände ungefär 90 000 ytterligare lediga dagar för sin personal, vilket motsvarar ungefär 445 tjänster – trots att tjänsteföreskrifterna (artikel 56) föreskriver att tjänstemän från tjänstegrupp AD 5/AST 5 inte har rätt till kompensationsledighet. Parlamentet begär en redogörelse för den totala kostnaden för kompensationsledigheten för skattebetalarna.

Medlemsstaternas ansvar

42.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget ska kommissionen genomföra unionens budget under eget ansvar men också i samarbete med medlemsstaterna.

43.  Europaparlamentet understryker att de två politikområden som drabbas av de högsta felprocenten (”sammanhållning, transport och energi” samt ”jordbruk och naturresurser”) genomförs genom delad förvaltning och beklagar att de uppskattade mest sannolika felprocenten uppgår till 7,7 respektive 2,3 procent.

44.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens analys av de fel som rapporterats av revisionsrätten för budgetåren 2006-2009, som för första gången betonar att när det gäller Eruf och Sammanhållningsfonden har tre medlemsstater (Spanien, Italien och Förenade kungariket) bidragit till 59 procent av de totala kvantifierbara fel som fastställts under perioden, och att när det gäller Europeiska socialfonden har fyra medlemsstater (Spanien, Portugal, Förenade kungariket och Tyskland) bidragit till 68 procent av de totala kvantifierbara fel som konstaterats under denna period inom sammanhållningspolitiken(83). Parlamentet noterar att när det gäller Eruf och Sammanhållningsfonden kom de flesta fel som upptäckts i Italien från regionerna Kalabrien, Kampanien och Apulien, och att ett litet antal operativa program i de spanska regionerna Andalusien, Valencia och Kastilien-La Mancha bidrog till 75 procent av de fel som upptäcktes i Spanien(84). Parlamentet har dessutom förstått att Spanien och Italien i betydande utsträckning har bidragit till felprocenten för budgetåret 2010.

45.  Europaparlamentet noterar att problemen i Italien när det gäller Eruf avser svagheter i systemet som konstaterats på revisions- och förvaltningsmyndighetsnivå och när det gäller tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling och urvalet av projekt, även berättigandet när det gäller projekt som godkänts retroaktivt(85). Parlamentet noterar dessutom att i Spanien beror problemen på ett komplicerat förvaltnings- och kontrollsystem som i praktiken kan leda till en oklar uppdelning av ansvaret samt bristande övervakning från förvaltningsmyndighetens sida(86).

46.  Europaparlamentet påminner om att Greklands, Italiens och Spaniens finansministrar bjudits in till en diskussion i parlamentets budgetkontrollutskott. Parlamentet beklagar att ingen av de inbjudna finansministrarna infann sig för att diskutera revisionsrättens resultat med utskottets ledamöter i syfte att förbättra förvaltningen av strukturfonderna och i sista hand den rättsliga grunden. Parlamentet uppmanar sin talman att vid nästa möte med stats- och regeringscheferna ta upp finansministrarnas vägran att diskutera dessa viktiga frågor offentligt med parlamentets ansvariga utskott.

47.  Europaparlamentet påminner om sina upprepade uppmaningar till kommissionen att lägga fram ett förslag om att införa obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar som ska avges, offentliggöras och granskas av den ansvariga revisionsmyndigheten, som en del av kommissionens slutliga och övergripande ansvar för genomförandet av unionens budget. Parlamentet noterar att de nationella förvaltningsförklaringarna bör innehålla fullständig information om användningen av unionens medel.

48.  Europaparlamentet föreslår att innehållet i de nationella förklaringar som undertecknas på generaldirektoratsnivå ska vara förenligt med internationella revisionsstandarder och användbart för revisionsrättens revisionsmetod genom att bland annat baseras på förklaringarna från de myndigheter som fått en delegerad förvaltning.

49.  Europaparlamentet påpekar de betydande skillnaderna i medlemsstaternas administrativa effektivitet på områdena inkomster och utgifter som genomförs genom delad förvaltning, särskilt när det gäller att upptäcka oegentligheter, felaktigheter och bedrägerier och finansiell uppföljning, både på tullområdet och vid användningen av unionens medel. Parlamentet anser att om samtliga medlemsstater skulle uppvisa ett korrekt resultat skulle unionens budget enbart på tullområdet få en ytterligare (netto)inkomst på minst 100 000 000 EUR. Parlamentet noterar att kommissionen hittills övervakar den administrativa effektiviteten på ett reaktivt sätt och från fall till fall, och därmed inte genomför tillräckliga trendanalyser för att fastställa riskområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa trendanalysmetoden för att fastställa finansiella risker och vidta åtgärder för att förbättra medlemsstaternas administrativa effektivitet.

Bulgarien och Rumänien

50.  Europaparlamentet noterar med stor oro kommissionens interimsrapport om Bulgariens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Parlamentet är bekymrat över det fortsatt dåliga tillstånd som det bulgariska rättsväsendet befinner sig i. Parlamentet noterar att mål pågår mot 28 domare inom ramen för 27 straffrättsliga förfaranden. Parlamentet begär mer information om en rad fall av påstådda bedrägerier med unionens medel i Bulgarien, som medförde att utbetalningar ställdes in 2008. Åklagarmyndigheten undersökte inte dessa fall, trots att en annan medlemsstat fortsatte sina undersökningar av liknande fall, som grundade sig på samma fakta. Parlamentet är förvånat över att i alla de ärenden rörande bedrägerier med unionens medel som kom upp i domstol så ersattes de straffrättsliga åtgärderna med administrativa böter och att ett viktigt fall av bedrägeri med unionens medel drog ut på tiden genom överklaganden i över 18 månader. Parlamentet beklagar dessutom att Bulgarien inte beaktat kommissionens rekommendation att ge den nationella kommissionen för identifiering och förverkande av tillgångar som förvärvats på brottslig väg (CEPACA) befogenhet att företa proaktiva kontroller av högre tjänstemäns och politikers tillgångar. Parlamentet är bekymrat över att ett enhetligt, systematiskt offentliggörande inom föreskriven tid av motiveringar till domstolsbeslut inte är praxis i Bulgarien. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta press på de rättsliga myndigheterna att öka sina reformansträngningar och genomföra kommissionens rekommendationer så snart som möjligt. Parlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen ska redovisa hur mycket medel Bulgarien tilldelats i stöd för sina reformansträngningar, och utvärdera i vilken utsträckning betalningarna har uppnått de utlovade resultaten. Parlamentet förväntar sig allvarliga förbättringar under det kommande året med ytterligare överväganden samt ett åtgärdspaket som ska utarbetas av kommissionen tillsammans med den bulgariska regeringen, i syfte att återupprätta det bulgariska rättsväsendets integritet.

51.  Europaparlamentet noterar med stor oro kommissionens interimsrapport om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Parlamentet gläder sig emellertid över att Nationella integritetsbyrån har förbättrat sina resultat när det gäller lagföring av oförklarliga tillgångar och identifiering av intressekonflikter. Parlamentet konstaterar att Nationella integritetsbyrån fått ett tillskott till sin budget från unionens medel, men är bekymrat över förseningar och bristande enhetlighet i uppföljningen av fall kopplade till Nationella integritetsbyrån. Parlamentet välkomnar att Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet har fortsatt fungera som en effektiv åklagarmyndighet i mål som gäller korruption på hög nivå. Parlamentet noterar att antalet åtal, domstolsavgöranden och fällande domar ökade 2011 och den snabbare handläggningen i korruptionsrättegångar på hög nivå vid Högsta kassationsdomstolen, vilken återspeglas i ökningen på 85 procent av slutliga domstolsavgöranden i Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet jämfört med 2011(87). Parlamentet är bekymrat över att analyser av domsluten i korruptionsmål på hög nivå visar att 60 procent av domsluten är villkorliga domar och att domsluten ofta ligger nära den lägsta straffsatsen. Parlamentet är också förvånat över att det inte finns någon tillfredsställande praxis när det gäller offentliggörande av motiveringar till domstolsbeslut inom föreskriven tid, vilket gör att det finns en risk för att fördröjda motiveringar i vissa fall av korruption på hög nivå skulle kunna leda till att fallen preskriberas i och med att eventuella överklaganden försenas. Parlamentet begär att kommissionen ska redovisa hur mycket medel Rumänien tilldelats i stöd för sina reformansträngningar inom rättsväsendet. Parlamentet förväntar sig ytterligare förbättringar under det kommande året. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta ytterligare press på den rumänska regeringen att genomföra kommissionens rekommendationer. Parlamentet förväntar sig att kommissionen står fast vid sitt krav att den rumänska regeringen ska öka sina ansträngningar att utveckla konsekvent rättspraxis i samband med mål rörande offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent och bestämt kräva att den rumänska regeringen följer kommissionens rekommendationer och att det utarbetas en tydlig, mer omfattande genomföringsplan för förberedelserna med att genomföra strafflagen och straffprocesslagen. Parlamentet förväntar sig ökade insatser i Rumänien för att åstadkomma framsteg när det gäller återvinning av medel som härrör från brottslig verksamhet. Parlamentet förväntar sig dessutom ett åtgärdspaket som ska utarbetas av kommissionen tillsammans med den rumänska regeringen, i syfte att förbättra det rumänska rättsväsendets integritet.

Förhandsfinansieringar

52.  Europaparlamentet noterar att förhandsfinansieringar anses nödvändiga för mottagarna för att inleda den överenskomna åtgärden.

53.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser att kommissionen avsevärt har ökat användningen av förhandsfinansiering mellan 2005 och 2010 (årsrapporten, punkt 1.28). Parlamentet är oroat över att det finns brister i regleringen av förhandsfinansiering (årsrapporten, punkt 1.29 och punkt 86 i yttrande nr 6/2010 från revisionsrätten).

54.  Europaparlamentet är också oroat över det inflytande förhandsfinansieringen hade främst inom politikområdena ”bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning” och ”forskning och inre politik”. Parlamentet noterar en ökad användning av förhandsfinansiering och en total felprocent på mindre än 2 procent inom dessa två politikområden. Parlamentet noterar dessutom revisionsrättens konstaterande att förhandsfinansieringarna inte innehöll några väsentliga fel men att de mellanliggande betalningarna och slutbetalningarna innehöll väsentliga fel (årsrapporten, punkterna 5.35 och 6.48).

55.  Europaparlamentet anser att genom att betala stora volymer i förhandsfinansiering tar kommissionen en ökad ekonomisk risk, till exempel om mottagarna är insolventa och en ökad risk när det gäller laglighet och korrekthet eftersom godkännandet av de kostnader mottagarna redovisat skjuts upp till en senare tidpunkt.

56.  Europaparlamentet anser att det är effektivare att förhindra regelbrott än att korrigera felaktiga utbetalningar i efterhand genom återkrav. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att prioritera en förnyad bedömning av den ökade användningen av förhandsfinansiering samt av kontroll- och granskningsmekanismer genom att

   informera parlamentet om orsakerna till att kommissionen i ökad utsträckning har använt sig av förhandsfinansiering mellan 2005 och 2010,
   anpassa nivån på förhandsfinansieringarna i de olika programmen till en nivå som kommer att garantera de likvida medel som är nödvändiga för att mottagarna ska inleda projektet, samtidigt som unionens ekonomiska intressen skyddas och informera parlamentet om detta.

Utestående budgetåtaganden

57.  Europaparlamentet påminner om att de utestående budgetåtagandena är åtagandebemyndiganden som ingåtts men inte utnyttjats (dvs. betalats ut) och att de främst härrör från fleråriga program (t.ex. sammanhållning), där åtaganden ingås under programplaneringsperiodens första år samtidigt som motsvarande betalningar görs successivt under hela programplaneringsperioden.

58.  Europaparlamentet noterar att en hög nivå på utestående åtaganden kan tyda på svårigheter hos medlemsstaterna att tillgodogöra sig de belopp för vilka åtaganden gjorts.

59.  Europaparlamentet noterar att under 2010 konstaterade revisionsrätten att dessa utestående åtaganden ökade med nästan 10 procent till ungefär 194 000 000 000 EUR (årsrapporten, punkt 1.43 och diagram 1.2), vilket motsvarar värdet av nästan tre års betalningar i nuvarande takt.

60.  Europaparlamentet anser att när det gäller programplaneringsperioden 2007-2013 är det risk för att

   de medel för vilka åtaganden har ingåtts måste användas snabbare än vanligt vilket innebär att risken för fel ökar,
   medlemsstaterna i slutet av programplaneringsperioden 2007-2013 kan komma att försöka tillgodogöra sig alla de medel för vilka åtaganden ingåtts vilket kan leda till att de medfinansierar projekt som redan genomförts och finansierats av nationella medel (så kallade retroaktiva projekt som inte har passerat genom unionens förvaltnings- och kontrollsystem, och att det därmed oftare förekommer fel i dessa projekt).

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera om storleken på de utestående åtagandena per medlemsstat samt om dess samarbete med medlemsstaterna för att fastställa och ta itu med riskområden i förhållande till utnyttjandet och korrektheten.

Budgetmedel till decentraliserade byråer och gemensamma företag

62.  Europaparlamentet noterar att unionens bidrag till de decentraliserade byråerna för budgetåret 2010 uppgick till över 620 000 000 EUR och till de gemensamma företagen till över 500 000 000 EUR. Parlamentet noterar en del svårigheter när det gäller att få information om unionens bidrag till byråerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att varje år ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten konsoliderad information per byrå/gemensamt företag om de totala årliga anslagen från unionens allmänna budget såsom

   det ursprungliga anslaget från unionsbudgeten till byrån/det gemensamma företaget,
   hur stort belopp som hänför sig till överföring av tidigare års överskott,
   det totala anslaget från unionsbudgeten till byrån/det gemensamma företaget,
   hur stort belopp som hänför sig till bidrag från Eftastaterna när detta förekommer.

63.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen i dessa tider av finansiell kris undviker att öka byråernas budgetar, och till och med överväger att minska unionens bidrag till deras budgetar, på grundval av en bedömning av sina prioriteringar.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för mallar som skulle kunna användas av alla byråer/gemensamma företag för upprättandet av de årliga arbetsprogrammen och de årliga verksamhetsrapporterna, i syfte att garantera en meningsfull jämförelse av resultaten i förhållande till planerade mål.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge parlamentet en detaljerad översikt över de kriterier och verifikationsmekanismer som används för att undvika intressekonflikter och ”karuselldörrsfall” (”revolving door”) för byråer/gemensamma företag.

Unionens budget och finans- och budgetkrisen

66.  Europaparlamentet är bekymrat över den fortsatta finans- och budgetkrisen i medlemsstaterna. Parlamentet anser att denna kris även innebär olika typer av risker för unionens budget på följande sätt:

   Ekonomiska risker när det gäller lån som beviljats medlemsstaterna.
   Ekonomiska risker när det gäller inkomster.

67.  Europaparlamentet påminner om att sex medlemsstater (Grekland, Irland, Lettland, Portugal, Rumänien och Ungern) för närvarande anses vara medlemsstater som har problem eftersom de får stöd i form av betalningsbalanslån, lån som beviljats inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) eller stöd inom ramen för det grekiska låneinstrumentet.

68.  Europaparlamentet noterar att unionens budget garanterar lån som beviljats inom ramen för betalningsbalanslånen (lån som utbetalats per den 31december 2010 och som uppgår till ungefär 12 000 000 000 EUR) och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (inga utbetalningar per den 31 december 2010)(88). Parlamentet noterar också att det maximala lånebelopp som kan beviljas inom ramen för betalningsbalanslån och EFSM är 50 000 000 000 EUR (artikel 1.1 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 332/2002(89)) respektive 60 000 000 000 EUR(90). Parlamentet betonar att det totala beloppet (110 000 000 000 EUR) nästan motsvarar en årlig unionsbudget eftersom de totala betalningarna från unionens budget uppgick till ungefär 122 000 000 000 EUR 2010(91).

69.  Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrätten inte uppmärksammade dessa nya utmaningar i unionen i tillräckligt hög grad i sin årsrapport om 2010. Parlamentet beklagar särskilt att revisionsrätten inte nämnde dessa risker för unionens budget på ett tillräckligt sätt. Parlamentet betonar att revisionsrätten måste ge den nya Europeiska stabilitetsmekanismen en framträdande roll i sitt framtida arbete.

70.  Europaparlamentet påminner om att det inte finns någon garantifond som kan skydda budgeten från anspråk på dessa garantier. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utvärdera det eventuella behovet av att inrätta en garantifond för att täcka eventuella förluster, liknande garantifonden för åtgärder avseende tredje land, i syfte att skydda unionens budget.

71.  Europaparlamentet betonar att EFSM den 30 september 2011 hade undertecknat lån på 48 500 000 000 EUR av totalt 60 000 000 000 EUR. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att före utgången av 2012 tillhandahålla en rapport om EFSF:s verksamhet, och särskilt om de kontrollmekanismer som kommissionen inrättat.

72.  Europaparlamentet påminner om att inkomsterna i unionens budget utgörs av olika medel. Parlamentet upprepar att oavsett andra inkomster ska budgeten i sin helhet finansieras av egna medel. Parlamentet noterar att särskilt BNI-medlen som står för 73 procent av de totala inkomsterna härrör från medlemsstaternas nationella budgetar(92).

73.  Europaparlamentet anser att ju allvarligare den ekonomiska situationen blir i vissa medlemsstater desto svårare kommer det att bli för dessa medlemsstater att bidra till unionens budget. Parlamentet anser att detta hotar de inkomster i unionens budget som kommer från medlemsstater som har problem och som till och med kan tvingas öka den offentliga skulden ytterligare för att finansiera unionens budget eller nationell medfinansiering av vissa stödsystem.

74.  Europaparlamentet noterar att de BNI-medel som kommer från de medlemsstater som har problem utgör ungefär 6 procent av de totala BNI-medlen för budgetåret 2010(93).

75.  Europaparlamentet noterar dessutom att medfinansieringsnivåerna för medlemsstater med problem ökade för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och Europeiska fiskerifonden. Parlamentet förväntar sig högre medfinansieringsnivåer för att möjliggöra större investeringar, särskilt i medlemsstater som har problem. Parlamentet betonar i detta sammanhang kommissionens ökade kontroll- och övervakningsansvar.

Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM)

76.  Europaparlamentet kritiserar att rådet använde artikel 122 i EUF-fördraget 2010 för inrättandet av Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), eftersom denna artikel endast är tillämplig för naturkatastrofer och inte för ekonomiska katastrofer. Parlamentet är oroat över att EFSF varken innehåller någon demokratisk kontroll från parlamentets sida eller ger revisionsrätten några granskningsbefogenheter. Parlamentet är ytterst kritiskt mot att EFSF inte ens har någon bestämmelse om extern offentlig granskning.

77.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna nyligen undertecknat ESM-fördraget. Europaparlamentet understryker sin resolution av den 23 mars 2011(94) i vilken det varnar för att inrätta den permanenta stabilitetsmekanismen (ESM) utanför EU:s institutionella ram, eftersom detta beslut medför problem för unionsinstitutionernas kontrollmekanismer. Parlamentet delar den oro som några nationella revisionsorgan gett uttryck för, nämligen att fördraget saknar tillräckliga bestämmelser för att garantera en effektiv extern revision.

78.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till följande frågor när det gäller genomförandet av ESM:

  - Att se till att det finns lämpliga ordningar i ESM:s stadga för offentlig extern revision, laglighet, korrekthet såväl som genomförande i linje med internationellt erkända revisionsnormer som tar hänsyn till följande dokument:
   i. Resolutionen från kontaktkommittén för EU:s nationella revisionsorgan av den 14 oktober 2011 om uttalandet från kontaktkommittén för euroområdets nationella revisionsorgan om den externa revisionen av ESM (CC-R-2011-01)(95).
   ii. Uttalandet från kontaktkommittén för EU:s nationella revisionsorgan riktat till Europaparlamentet, Europeiska rådet, kommissionen och EU-medlemsstaternas parlament och regeringar av den 14 oktober 2011 om effekterna av den europeiska planeringsterminen och annan utveckling under senare tid inom EU:s ekonomiska styrning för medlemsstaternas nationella revisionsorgan och revisionsrätten(96).
   iii. Skrivelse från ordföranden för den nederländska revisionsrätten(97) om frågor som bör hanteras i ESM:s stadga med avseende på artikel 30 i ESM-fördraget.
   - Att inrätta lämpliga ordningar för redovisningsskyldighet och fullständig transparens för ESM.
   - Att säkerställa uppgifternas och statistikens tillförlitlighet.
   - Att klargöra bestämmelserna om ansvar och rapportering för samtliga aktörer vars ekonomiska förpliktelser kommer att beröras i inrättandet av mekanismen.
   - Att uppmana kommissionen med eftertryck att två gånger per år rapportera till parlamentet och rådet om den risk som unionens budget utsätts för genom dess garanti för EFSF och fråga kommissionen hur dessa pengar skulle överföras till unionens budget och sedan vidare till EFSF vid en betalningsinställelse.

79.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att precisera parlamentets politiska granskning av alla emissioner av euroobligationer i allmänhet, och av den permanenta krismekanismen i synnerhet. Parlamentet delar åsikten att parlamentet bör delta på samma villkor som rådet i mekanismen.

Transparens

80.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll transparensen spelar för att säkerställa redovisningsskyldighet när det gäller användningen av offentliga medel och påminner om att transparens är ett av de viktigaste instrumenten för att åstadkomma lagliga och korrekta utgifter. Parlamentet upprepar sin begäran att alla bidragsutbetalningar från unionens medel ska registreras i en användarvänlig online-databas samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till lagstiftningen om uppgiftsskydd. Parlamentet anser att utbetalningar av unionens medel ska ske på det uttryckliga villkoret att mottagarna godtar att de grundläggande uppgifterna – inklusive belopp, mottagarens namn och syftet – är allmänt tillgängliga.

81.  Europaparlamentet noterar att det nuvarande systemet inte säkerställer fullständig transparens när det gäller mottagarna av stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden. Parlamentet noterar att inom den nuvarande ramen tillhandahåller kommissionen en portal med tillgång till en förteckning över mottagare vilken är tillgänglig på nationella webbplatser, som endast finns på respektive nationellt språk och inte följer några gemensamma kriterier. Parlamentet förväntar sig att den framtida förordningen om gemensamma bestämmelser för strukturinstrumenten (COM(2011)06152011/0276 (COD)) säkerställer att medlemsstaterna tillhandahåller uppgifterna om de slutliga mottagarna av medel från Eruf och Sammanhållningsfonden och att dessa uppgifter offentliggörs på kommissionens officiella webbplats på ett av kommissionens tre arbetsspråk och grundar sig på en uppsättning gemensamma kriterier för att möjliggöra jämförelser och göra det möjligt att upptäcka fel. Parlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att söka inspiration från ”American Recovery Accountability and Transparency Board” och dess webbplats www.recovery.gov.

82.  Europaparlamentet upprepar domstolens dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C-92/09 Volker och Markus Schecke GbR och C-93/09 Hartmut Eifert, som är relevant för politikområdet jordbruk och naturresurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till en ny förordning som tvingar medlemsstaterna att offentliggöra information om juridiska och fysiska personer som får jordbruksstöd från EU, och då ta hänsyn till denna dom. Parlamentet anser att denna information om stödmottagare bör göras tillgänglig på kommissionens officiella webbplats på ett av kommissionens tre arbetsspråk och att den bör grunda sig på en uppsättning gemensamma kriterier för att göra det möjligt att göra jämförelser och upptäcka fel.

Revisionsförklaringens metod

83.  Europaparlamentet är medvetet om att revisionsrätten har för avsikt att förse parlamentet med mer information om politikområdena jordbruk och naturresurser och sammanhållning, energi och transport. Parlamentet välkomnar denna avsikt eftersom den skulle leda till större transparens och ett mer exakt fastställande av problemområden i budgeten. Parlamentet anser att detta gör det möjligt för kommissionen, revisionsrätten, parlamentet och andra intressenter att på ett bättre sätt fokusera sin uppmärksamhet och utfärda rekommendationer avseende de områden inom vilka förvaltningen behöver förbättras. Parlamentet vill emellertid betona att det är viktigt att säkerställa jämförbarhet från ett år till ett annat.

84.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens mer djupgående analys av tillförlitligheten när det gäller uppgifterna från kommissionens ledning, inte bara i kapitel 1, men även i de enskilda kapitlen i årsrapporten för 2010. Parlamentet påminner om att uppgifter från ledningen kräver ett kraftfullt andra utlåtande från revisionsrätten. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att fortsätta förstärka sin analys av uppgifterna från kommissionens ledning och att rapportera på ett beskrivande sätt.

85.  Europaparlamentet noterar den ökade användningen av förhandsfinansiering. Parlamentet anser att förhandsfinansieringen utsätts för en mindre risk avseende laglighet och korrekthet än de mellanliggande betalningarna eller slutbetalningarna eftersom det inte behövs någon motivering av kostnaderna för en förhandsfinansiering. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att överväga att anpassa sin revisionsstrategi så att den tar hänsyn till den ökade användningen av förhandsfinansieringar för att förse parlamentet med ännu mer användbar information som är inriktad på de transaktioner som inbegriper den högsta risken.

86.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten tillämpar en gemensam metod för att kvantifiera fel i samband med offentlig upphandling på de två politikområdena jordbruk och naturresurser samt sammanhållning, transport och energi. Parlamentet beklagar att kommissionen tillämpar olika metoder på dessa två områden, och att ingen av dessa metoder stämmer överens med revisionsrättens metod. Parlamentet är bekymrat över att olika strategier på dessa områden skulle kunna undergräva trovärdigheten när det gäller kontrollen och revisionen av utgifter som omfattas av delad förvaltning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och revisionsrätten att omedelbart harmonisera behandlingen av fel i samband med offentlig upphandling på dessa två politikområden och i slutet av 2012 rapportera till parlamentets behöriga utskott om de framsteg som gjorts.

Specifika frågor
Rollen för den kommissionsledamot som ansvarar för budgetkontrollfrågor

87.  Europaparlamentet noterar att under kommissionen 2004-2009 hade en kommissionsledamot heltidsansvar för budgetkontroll, vilket parlamentet begärt tidigare. Parlamentet beklagar att i den nuvarande kommissionen har budgetkontrollfrågor slagits samman med andra ansvarsområden (skatter och tullunion). Parlamentet föreslår att en kommissionsledamot med heltidsansvar för budgetkontroll återinförs i kommissionen 2014-2019, och att denna kommissionsledamot ska ansvara för frågor som bland annat avser

   internrevision,
   bedrägeribekämpning,
   samverkan med revisionsrätten och parlamentets behöriga utskott,
   kontakter med relevanta budget- och revisionsmyndigheter i medlemsstaterna, och utvecklingen av en heltäckande ram för internkontroll,
   utöva tillsyn över och förbättra nyttan med den årliga sammanfattande rapporten, inbegripet en översyn av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem,
   bemyndiga och utvärdera oberoende programutvärderingar, och utveckla den utvärderingsrapport som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget, till ett värdefullt verktyg för att förbättra genomförandet.

Verksamhetsresultat: Unionens budget - att uppnå resultat

88.  Europaparlamentet välkomnar nya kapitel 8 ”EU-budgeten: att uppnå resultat” i årsrapporten som innehåller revisionsrättens iakttagelser om kommissionens självbedömning av sina prestationer i sina årliga verksamhetsrapporter.

89.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser när det gäller kvaliteten på kommissionens rapportering om prestationer såsom:

-  ”I den nuvarande förvaltningsplanen planeras inga mål och indikatorer som mäter sparsamhet och effektivitet” (årsrapporten, rubriken före punkt 8.17)

-  ”På vissa områden var målvärdena inte tillräckligt kvantifierade eller tillräckligt specifika” (årsrapporten, rubriken före punkt 8.18)

-  ”Deletapper för fleråriga målvärden hade inte fastställts på vissa områden” (årsrapporten, rubriken före punkt 8.20)

-  ”Beskrivningen av politiska insatser innehöll begränsad information om resultat och effekter” (årsrapporten, rubriken före punkt 8.22).

90.  Europaparlamentet anser att dessa viktiga iakttagelser illustrerar att parlamentet inte kan förlita sig fullständigt på kommissionens rapportering om prestationer. Parlamentet anser att tillförlitliga uppgifter utgör grunden för god förvaltning, politisk utveckling och parlamentarisk tillsyn. Parlamentet skulle uppskatta om revisionsrätten kunde utveckla sina åtgärder på detta område ytterligare så att de även omfattar en ”certifiering” av de prestationsuppgifter som kommissionen regelbundet rapporterar.

91.  Europaparlamentet anser att prestationerna är lika viktiga som lagligheten och korrektheten och uppmanar revisionsrätten att överväga huruvida det skulle vara möjligt att inbegripa den nya insikten om prestationer för de olika verksamhetsområdena i de berörda kapitlen i årsrapporten.

92.  Europaparlamentet noterar att de mål, indikatorer och målvärden som presenterats i förvaltningsplanerna främst är inriktade på ändamålsenlighet (årsrapporten, punkt 8.15). Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin rapportering om prestationer, även när det gäller indikatorer som avser ekonomi och effektivitet och att fastställa lämpliga målvärden för att bedöma framstegen i riktning mot att uppnå de fleråriga målen.

93.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att på områden med delad förvaltning tillsammans med medlemsstaterna fastställa lämpliga resultatindikatorer som ska tillämpas konsekvent, och att verifiera att medlemsstaternas rapportering om uppnådda resultat är obligatorisk, fullständig, riktig och offentlig.

94.  Europaparlamentet noterar de upprepade uttalandena från både revisionsrätten och kommissionen om att förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna och mellan olika program.

95.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt ta hänsyn till dessa skillnader i kontrollsystemens effektivitet och att tillgängliggöra tydliga utvärderingar av medlemsstaternas ansträngningar – eller bristande ansträngningar – att upptäcka och korrigera oriktigheter för att se till att de medlemsstater som har välfungerande övervaknings- och kontrollsystem inte riskerar att misskrediteras.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den utvärderingsrapport som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget för parlamentets behöriga utskott och plenum samtidigt som revisionsrättens årsrapport presenteras, och uppmanar revisionsrätten att presentera sina iakttagelser om utvärderingsrapporten vid dessa tillfällen. Parlamentet understryker att utvärderingsrapporten bör läggas fram vid en tidpunkt som gör det möjligt för både parlamentet och revisionsrätten att i tillräcklig omfattning bedöma rapporten.

97.  Europaparlamentet påminner om att artikel 318 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen ska ”överlämna en rapport med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts”. Parlamentet noterar att kommissionen den 17 februari 2012 antog den första utvärderingsrapporten enligt artikel 318 i EUF-fördraget som avser budgetåret 2010.

98.  Europaparlamentet påminner också om att parlamentet i sin resolution om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2009(98) föreslog att

   kommissionen skulle utse en ”resultatutvärderare” för att upprätta ett tydligt ”egenansvar” för utvärderingsrapporten (punkt 199),
   förhållandet mellan de centrala resultatindikatorerna, deras rättsliga/politiska grund, utgiftsbeloppet och de uppnådda resultaten bör vara tydligt och transparent (punkt 200),
   internrevisionstjänsten bör granska de metoder som används för framställningen av rapporten samt bedöma det utförda arbetet (punkt 200),
   de centrala resultatindikatorer som används av alla avdelningar vid kommissionen bör vara tillgängliga för allmänheten (punkt 200).

99.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har kunnat åtgärda dessa förslag till fullo i den första utvärderingsrapporten enligt artikel 318 i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar även att den första utvärderingsrapporten är en sammanfattning av befintliga utvärderingsrapporter på de två politikområdena (utbildning och kultur samt forskning). Parlamentet anser att den första utvärderingsrapportens täckning och innehåll inte lever upp till vad som skulle kunna förväntas av en utvärderingsrapport i enlighet med EUF-fördraget.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla innehållet i utvärderingsrapporten enligt artikel 318 i EUF-fördraget och att särskilt fastställa mervärdet av denna utvärderingsrapport jämfört med en ”normal” utvärdering som genomförs enligt budgetförordningen (artikel 27) och dess genomförandebestämmelser (kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002(99), artikel 21).

101.  Europaparlamentet stöder till fullo kommissionens avsikt att ”arbeta för ökad samordning, informationsutbyte och sammanhållning såväl inom kommissionen som mellan medlemsstaterna i fråga om planeringen, organisationen och användningen av kontroller och utvärderingar inom ramen för nästa budgetram”(100).

102.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten planerar att lämna synpunkter på den första utvärderingsrapporten som utarbetas i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget(101).

103.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att se över den information och utbildning som ges till personalen angående ”Avdelning II: Tjänstemännens rättigheter och skyldigheter” i tjänsteföreskrifterna, för att försäkra sig om att all personal är förtrogen med villkoren och i synnerhet med skyldigheterna enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna. Parlamentet begär att kommissionen senast i september 2012 överlämnar en rapport om sin verksamhet på detta område till parlamentets behöriga utskott.

104.  Europaparlamentet begär att kommissionen senast i september 2012 överlämnar en rapport till parlamentets behöriga utskott om sin verksamhet för att främja uppgiftslämning (whistleblowing), bland den breda allmänheten.

Sammanhållning, energi och transport – slutsats med avvikande mening

105.  Europaparlamentet beklagar att felprocenten ökat till 7,7 procent inom politikområdet sammanhållning, energi och transport, trots den ökade användningen av avbrutna betalningsfrister. Parlamentet är djupt oroat över att när det gäller 58 procent av de transaktioner som innehåller fel, hade en del av felen kunnat upptäckas och korrigeras (årsrapporten, punkt 4.25). Parlamentet är bekymrat över att talet om en ”stabil” situation när det gäller felprocent tyder på en tilltagande känsla av självbelåtenhet.

106.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att presentera felprocenten för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden samt energi och transport separat och inte sammantaget.

107.  Europaparlamentet beklagar att de fall där reglerna för offentlig upphandling inte efterlevs år ut och år in utgör en stor andel av felen. Parlamentet inser effekterna i vidare mening av detta och anser att detta visar att den inre marknadens funktion står på spel. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med den pågående reformen av den offentliga upphandlingen och att ta vederbörlig hänsyn till dessa oroande resultat samt att strikt följa upp överträdelser eftersom revisionsrätten även har konstaterat fall där EU-direktiv införlivats felaktigt i nationell upphandlingslagstiftning (årsrapporten, punkt 4.27).

108.  Europaparlamentet läser med stor oro att revisionsmyndigheterna endast är delvis ändamålsenliga. Parlamentet är djupt oroat över att revisionsmyndigheternas revisionsmetoder skiljer sig åt i en sådan omfattning att man inte kan aggregera resultatet av dem och komma fram till ett samlat uttalande per fond på nationell nivå (årsrapporten, punkt 4.41). Parlamentet uppmanar kommissionen att visa hur den konsoliderar informationen från revisionsmyndigheterna och hur kommissionen säkerställer överensstämmelse för att förse parlamentet med tillförlitlig information i sina årliga verksamhetsrapporter.

109.  Europaparlamentet ber revisionsrätten att i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i EUF-fördraget yttra sig om de nationella revisionsmyndigheternas oberoende i samband med delad förvaltning.

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet när den har för avsikt att förlita sig på utvalda revisionsmyndigheter i enlighet med artikel 73 i förordning (EG) nr 1083/2006 och därmed minska sina egna granskningar på plats. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att noggrant följa denna utveckling och granska den.

111.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att undersöka möjligheten att hantera det bestående problemet att genomförandet av medel pågår under flera år medan revisionsrättens granskningar är årliga. Parlamentet betonar att under genomförandeperioden tenderar felprocenten att vara högre än vid avslutandet, då utgifterna genomgått kontroller på alla nivåer.

Kommissionens tillsynsroll inom sammanhållningspolitiken

112.  Europaparlamentet inser att kommissionen kan (men inte är skyldig) att vidta sanktioner mot medlemsstater som bryter mot bestämmelserna med hjälp av olika verktyg:

Avbrott

Inställande

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Kommissionens finansiella korrigeringar

Effekt

Betalningsfristen skjuts upp i högst sex månader av utanordnaren

Kommissionskollegiet skjuter upp betalningarna under en obegränsad tid

Medlemsstaterna får använda de medel som frigörs på nytt vilket medför att medlemsstaterna inte drabbas av en förlust

Alla eller delar av unionens stöd dras in (nettominskning)

Villkor

Bevis tyder på en allvarlig brist i förvaltnings- och kontrollsystemen

Det finns allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen eller utgifterna är knutna till en allvarlig oegentlighet

Medlemsstaterna accepterar finansiella korrigeringar som härrör från granskningar utförda av kommissionen, revisionsrätten eller någon annan unionsrevisor

Medlemsstaterna accepterar inte finansiella korrigeringar som härrör från granskningar utförda av kommissionen, revisionsrätten eller någon annan unionsrevisor

Rättslig grund

(Förordning (EG) nr 1083/2006)

Artikel 91

Artikel 92

Artikel 98

Artikel 99

113.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förtydligande(102) när det gäller skillnaden mellan ”betydande brister” och ”allvarliga brister”. Parlamentet noterar att bedömningen som leder till denna indelning bygger på det vägledande meddelandet COCOF 08/0019/01-EN, som innehåller de grundläggande krav som ska tillämpas.

114.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har befogenhet att besluta om sanktioner för medlemsstater eller regioner som vid upprepade tillfällen inte lyckats genomföra strukturfonderna och Sammanhållningsfonden på ett korrekt sätt.

Ändamålsenligheten när det gäller avbrytande och inställande

115.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet har uppmanat till en systematisk aktivering av avbrytanden och uppskjutanden av betalningar oberoende av några som helst politiska överväganden (resolutionen för 2009(103), punkterna 194-196).

116.  Europaparlamentet noterar att för 2010 har kommissionen i högre grad använt sig av avbrytande eftersom GD REGIO har avbrutit 49 betalningsfrister (se GD REGIO:s årliga verksamhetsrapport, s. 42-44) och GD EMPL har avbrutit 14 betalningstidsfrister (se GD EMPL:s årliga verksamhetsrapport, s. 50). Parlamentet noterar dessutom att kommissionen inte ställde in några betalningar varken för Eruf eller för Sammanhållningsfonden 2010, samtidigt som den ställde in sex betalningar för Europeiska socialfonden.

117.  Europaparlamentet beklagar att felprocenten inom sammanhållningsområdet, och särskilt inom regionalpolitiken, har ökat trots den ökade användningen av avbrott och trots att kommissionen har fastställt vilka medlemsstater och regioner som bidrar mest till felprocenten. Parlamentet påminner kommissionen om dess handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder(104). Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera svagheterna i de medlemsstater och regioner som berörs mest av höga felprocent, och att fylla sin tillsynsfunktion i enlighet med handlingsplanen.

118.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att återuppta betalningar endast om tillräckliga passande revisionsbevis som samlats in på plats visar att svagheterna har åtgärdats, för att göra denna befogenhet att besluta om sanktioner mer effektiv och för att undvika varje risk för att betalningar återupptas alltför snabbt.

119.  Europaparlamentet noterar att GD REGIO återupptog 24 procent (12 av de 49 betalningar som avbröts 2010, vilka alla hade avbrutits i oktober 2010(105)) av de avbrutna betalningarna i december 2010. Parlamentet anser att om betalningar återupptas i december förvärras obalansen i betalningarna under året vilket ökar risken för fel i förvaltningen av betalningarna och begränsar den tid revisionsrätten har på sig att granska dessa betalningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om vilka av dessa 12 fall som skulle ha förlorat finansieringen enligt regeln n+2/n+3 om betalningarna hade återupptagits 2011.

Ändamålsenligheten när det gäller finansiella korrigeringar

120.  Europaparlamentet vill betona den viktiga skillnaden mellan en finansiell korrigering som genomförts av en medlemsstat och som inte leder till någon nettominskning och finansiella korrigeringar som genomförs av kommissionen genom betalningskrav som leder till en nettominskning. Parlamentet anser att finansiella korrigeringar som genomförs av en medlemsstat har en ”virtuell karaktär” och inte särskilt stor sanktionerande effekt. Parlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts av anmärkning 6 i Europeiska unionens årsredovisning och uppmanar kommissionen att fortsätta förbättra den information som lämnas, till exempel genom att jämföra de finansiella korrigeringarna och återkraven med motsvarande betalningsbelopp.

121.  Europaparlamentet är djup oroat över följande:

   - Finansiella korrigeringar under 2010 ledde till en nettominskning i endast ungefär 20 procent av alla fall (se Europeiska unionens årsredovisning, s. 68) eftersom projekt som konstaterats vara icke stödberättigade kan komma att ersättas av andra projekt, eventuellt även av ”retroaktiva projekt” även om dessa innebär en ökad risk när det gäller laglighet och korrekthet och inte tillför något mervärde på unionsnivå.
   - I de flesta fall är finansiella korrigeringar inriktade på svagheter i medlemsstaternas kontrollsystem och inte enskilda projekt, vilket innebär att de finansiella konsekvenserna av svagheter i systemet normalt bärs av de nationella skattebetalare som redan har bidragit till unionens budget.
   - Genomförandenivån för finansiella korrigeringar för programplaneringsperioden 2000-2006 har sjunkit från 62 till 58 procent (se Europeiska unionens årsredovisning, s. 71), främst till följd av låga genomförandenivåer i Eruf och Sammanhållningsfonden.

122.  Europaparlamentet anser att dessa fakta allvarligt undergräver de finansiella korrigeringarnas ändamålsenlighet. Parlamentet befarar att möjligheten att ersätta icke stödberättigade utgifter sätter press på medlemsstaterna att lägga fram andra, eventuellt retroaktiva projekt, som till och med skulle kunna leda till den negativa effekten att öka risken när det gäller laglighet och korrekthet för unionens budget.

Slutsatser om kommissionens tillsynsroll

123.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, särskilt GD REGIO, att till fullo utnyttja de sanktioneringsverktyg som finns. Parlamentet anser emellertid att lagstiftningen på området för perioden 2007-2013 inte ger tillräckliga incitament för medlemsstaterna att iaktta reglerna och att den inte heller förser kommissionen med tillräckligt effektiva instrument för att belöna efterlevnad av bestämmelserna eller vidta sanktioner då bestämmelserna inte efterlevs.

124.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att som en prioriterad åtgärd ge stöd till parlamentet i dess ansträngningar i det ordinarie lagstiftningsförfarandet när det gäller förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser för strukturinstrumenten (COM(2011)06152011/0276(COD)) för att inrätta en effektiv påföljdsmekanism så att kommissionen till fullo kan påta sig sitt slutliga och övergripande ansvar för genomförandet av budgeten, vilket bland annat ska inbegripa följande delar:

   - Göra nettominskningar till regel snarare än undantag för finansiella korrigeringar som kommissionen beslutat om och avskaffa möjligheten att deklarera retroaktiva projekt.
   - Ålägga medlemsstaterna att återkräva icke stödberättigade utgifter från slutliga stödmottagare i så stor utsträckning som möjligt så att de slutliga stödmottagarna får bära konsekvenserna av icke stödberättigade utgifter i stället för skattebetalarna, samt om möjligt informera parlamentet om kommissionens återkrav.
   - Ge kommissionen möjlighet att ge medlemsstaterna incitament att inte bara iaktta bestämmelserna utan även genomföra sammanhållningspolitiken ändamålsenligt, effektivt och ekonomiskt.
   - Se till att det finns ett fullständigt utbud av sanktioner (avbrytanden, uppskjutanden, finansiella korrigeringar och påföljder) tillgängligt för alla typer av medel och att utrymmet för skönsmässig bedömning är minimalt när överträdelser av regler upptäcks.
   - Ge kommissionen möjlighet att besluta om sanktioner för medlemsstater eller att avbryta operativa program i medlemsstater eller regioner som vid upprepade tillfällen inte lyckats genomföra strukturfonderna och Sammanhållningsfonden korrekt.
   - Vidta rättsliga åtgärder om medlemsstater upprepade gånger låter bli att iaktta sina skyldigheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget.
   - Till kommissionen överföra alla relevanta uppgifter och all relevant information som den behöver för att utöva sin tillsynsroll när det gäller medlemsstaternas genomförande av medlen.

Jordbruk och naturresurser - slutsats med reservation

125.  Europaparlamentet välkomnar att direktbetalningar som omfattas av det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) – som under 2010 svarade för 77 procent av de totala utgifterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken – inte innehöll några väsentliga fel (årsrapporten, punkt 3.55 och kommissionens svar på denna punkt).

126.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har lyckats hålla den mest sannolika felprocenten på 2,3 procent (årsrapporten, bilaga 3.1) och uppmanar kommissionen att fortsätta ansträngningarna att minska felprocenten ytterligare.

127.  Europaparlamentet påminner om att det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) måste se till att utbetalningarna till jordbrukarna är korrekta och möjliga att spåra. Parlamentet noterar emellertid att ändamålsenligheten i IACS påverkas negativt av oriktiga uppgifter i databaserna, ofullständiga korskontroller eller otillfredsställande eller ofullständig uppföljning av anomalier (revisionsrättens årsrapport, punkt 3.29). Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att samtliga databaser är uppdaterade och att alla anomalier följs upp ordentligt.

128.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens exempel på ett fel avseende stödberättigande inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)(106) i samband med ett avtal om byteshandel med interventionslager. Parlamentet noterar också att det totala belopp som belastade unionens budget för transporten av de 9 894 ton smör som var involverade i arrangemanget uppgår till ungefär 900 000 EUR(107). Parlamentet är ytterst bekymrat över den sunda ekonomiska förvaltningen när det gäller denna verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att byteshandelsverksamhet, om någon sådan över huvud taget ska fortsätta, ska vara transparent och kostnadseffektiv.

129.  Europaparlamentet noterar att utgifterna för landsbygdsutveckling (ungefär 11 483 000 000 EUR(108)) i särskilt stor utsträckning behäftats med fel. Av de 80 transaktionerna i urvalet innehöll 40 (50 procent) fel och 21 (52 procent) av dessa transaktioner innehöll kvantifierbara fel (årsrapporten, punkt 3.19).

130.  Europaparlamentet noterar att förfarandet för avslutande av räkenskaperna i allmänhet har visat sig vara effektivt för att skydda unionsbudgetens ekonomiska intressen genom att utesluta utgifter som inte har betalats ut i överensstämmelse med unionsbestämmelserna.

131.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare minska den tid som förfarandet för kontroll av överensstämmelse tar, samtidigt som den säkerställer att medlemsstaternas rätt till försvar upprätthålls. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kopplingen mellan de finansiella korrigeringar som gjorts och de faktiska belopp som betalats ut på felaktiga grunder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen genom att i tid tillhandahålla all information som behövs.

132.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelser i dess särskilda rapport nr 8/2011 om återkrav av felaktigt utbetalda betalningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken att systemen för återkrav och finansiella korrigeringar har förbättrats de senaste åren. Parlamentet upprepar sin övertygelse att jordbruksmedel som betalats ut på felaktiga grunder måste återkrävas från de slutliga stödmottagarna i så stor utsträckning som möjligt för att undvika att skattebetalarna drabbas dubbelt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att undanröja medlemsstaternas utrymme för tolkning och tillämpning av olika metoder och att strikt kontrollera medlemsstaternas system för återkrav.

133.  Europaparlamentet anser verkligen att trepartsmötena mellan revisionsrätten, kommissionen och nationella myndigheter även bör omfatta politikområdet jordbruk och naturresurser, i syfte att underlätta en harmoniserad tolkning och tillämpning av reglerna för förvaltning och kontroll av utgifter så att missförstånd undviks så långt som möjligt.

Bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning – slutsats med reservation

134.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att systemen för övervakning och kontroll inom verksamhetsområdet ”Bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning” bara var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att betalningarna var korrekta (årsrapporten, punkt 5.36).

135.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten generellt uppskattar den mest sannolika felprocenten till 1,7 procent (årsrapporten, punkt 5.13). Parlamentet beklagar emellertid att en väsentlig felnivå hittades i mellanliggande betalningar och slutbetalningar som enligt kommissionsledamot Andris Piebalgs är cirka fem procent(109) och som skulle vara ännu högre om budgetstöd inte ingick i beräkningen. Parlamentet noterar vidare att alla kvantifierbara fel hittades i mellanliggande betalningar och slutbetalningar (årsrapporten, punkt 5.13). Parlamentet beklagar att två tredjedelar av de fel som upptäcktes i slutbetalningar inte hade upptäckts vid kommissionens kontroller (årsrapporten, punkt 5.16).

136.  Europaparlamentet förmodar att den generellt mest sannolika felprocenten ligger under väsentlighetströskeln på två procent till följd av andelen förhandsfinansieringar och budgetstöd inom de totala driftsutgifterna. Parlamentet konstaterar att denna andel ökat från 66 procent under budgetåret 2008 till 75 procent budgetåret 2010(110).

137.  Europaparlamentet påminner om att förhandsfinansieringen har en annorlunda riskprofil som inte framgår i den granskning som ligger till grund för revisionsförklaringen. Parlamentet anser att det är effektivare att förhindra regelbrott i stället för att korrigera felaktiga utbetalningar i efterhand genom återkrav.

138.  Europaparlamentet påminner om att de främsta riskerna i samband med budgetstöd (risker vad gäller stödets effektivitet samt risker för bedrägerier och korruption) inte heller framgår i den granskning som ligger till grund för revisionsförklaringen. Kommissionen uppmanas att rigoröst övervaka dessa risker. Parlamentet anser emellertid att sektorsuppdelat budgetstöd är en effektiv åtgärd för långsiktig uppbyggnad av kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa budgetstöd endast under strikta och väldefinierade villkor.

139.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelse att ”EuropeAid har inrättat en heltäckande kontrollstrategi och fortsatt göra betydande förbättringar av utformningen och genomförandet av sina övervaknings- och kontrollsystem” (årsrapporten, bilaga 5.3).

140.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att ”generaldirektörens förklaring och årliga verksamhetsrapport endast ger en delvis rättvisande bild av den ekonomiska förvaltningen när det gäller korrektheten i EUF och Europeiska unionens allmänna budget (årsrapporten, punkt 5.34, kursivering tillagd).

141.  Europaparlamentet ber kommissionen att uppmana EuropeAid att så snart som möjligt slutföra arbetet med att ta fram metoder för att beräkna nivån på kvarstående fel vilka består efter att alla kontroller utförts och dela med sig av resultaten till de övriga generaldirektoraten för yttre förbindelser, i syfte att uppnå de nödvändiga förbättringarna av uppgifterna från kommissionens ledning när det gäller bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning.

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillåta vice delegationschefen, som vanligtvis kommer från en medlemsstat, när någon sådan existerar, att fungera som ställföreträdare för delegationschefen när denne är frånvarande när det gäller samtliga frågor med undantag för genomförandet av driftsutgifter som förvaltas av unionsdelegationen, vilka endast kan vidaredelegeras till kommissionens personal.

143.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser som presenteras i exempel 5.3 i årsrapporten. Parlamentet är ytterst oroat över den ”flexibla tolkningen av stödberättigande när det gäller medfinansierade insatser” eller den ”hypotetiska strategin” med FN-organisationer som innebär en risk för dubbel finansiering av samma kostnad. Parlamentet förmodar att detta också har en reducerande effekt på revisionsrättens felprocent. Parlamentet är också djupt oroat över ”utökade kriterier för stödberättigande” som är tillämpliga enligt det finansiella och administrativa ramavtalet med FN-organ (FAFA) och ramavtal för partnerskap med kommissionens genomförandepartner, som också innebär en risk för att samma kostnad finansieras två gånger. Kommissionen uppmanas med eftertryck att upphöra med båda dessa typer av praxis. Europaparlamentet förväntar sig att FN:s organ beviljar mellanstatliga bidragsgivande organisationer liknande rättigheter att komma åt interna revisionsrapporter som de som beviljas FN:s medlemsstater. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det behövs ytterligare framsteg för att förbättra rapporteringen om användningen av unionens medel, genom att information lämnas om resultat i stället för om åtgärder.

144.  Europaparlamentet välkomnar det reviderade mandat som kommissionen beviljat, vilket förser EIB med en budgetgaranti som täcker risker för förluster vid lån och garantier till projekt utanför unionen. Parlamentet understryker att den unionsgaranti som beviljats EIB utan tvekan omfattas av revisionsrättens kontroll.  

145.  Europaparlamentet noterar att den information om kontrakt som tilldelats av EuropeAid(111) och GD Echo(112) inte följer samma mall. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en gemensam mall för de databaser som innehåller de kontrakt som tilldelats av dessa två generaldirektorat och att den tillhandahållna informationen minst ska omfatta: kontraktsnummer/referens, kontraktets beteckning, det tema/den sektor som berörs av insatsen, uppdragstagarens namn och nationalitet, insatslandet, belopp, kontraktstyp och kontraktets längd (med uppgift om både startdatum och slutdatum).

146.  Europaparlamentet begär en detaljerad rapport från kommissionen om de totala kostnaderna för den marknadsföring som gjorts av EU-utvidgningen (reklamspottar på bio, i TV, på internet och i andra medier), samt en kostnadsfördelning mellan de olika typerna av medier och mellan de länder där reklamspottarna visats, samt detaljerade uppgifter om vilka företag som genomfört dessa, från produktion till sändning. Parlamentet förväntar sig dessutom en rapport om övriga marknadsföringsaktiviteter från kommissionens sida i samband med utvidgningen och en motsvarande detaljerad rapport och kostnadsuppställning.

Unionens bistånd till Haiti

147.  Europaparlamentet påminner om jordbävningen på Haiti och dess förödande konsekvenser. Parlamentet beklagar den bristande samordningen av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd (för att knyta samman katastrofhjälp, återuppbyggnad och utveckling). Parlamentet anser att tillhandahållandet av humanitärt bistånd bör baseras på en utträdesstrategi. Parlamentet anser att kommissionen borde rikta in sina ansträngningar och sin finansiering på återuppbyggnad och utveckling.

148.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga samordningen mellan unionsdelegationen och Echo-representationen. Parlamentet efterlyser en förstärkt samordning mellan unionens alla aktörer i landet. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck kommissionen att se till att humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i högre grad är samstämda och kompletterar varandra, både på politisk nivå och i praktiken.

149.  Europaparlamentet beklagar djupt vissa projekts brist på hållbarhet och betonar att projekten främst bör syfta till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt, så att den haitiska staten kan öka sina inkomster och därmed bli mindre beroende av bistånd från utlandet. Parlamentet begär därför att kommissionen ska tillhandahålla parlamentet en förteckning över projekt som genomförts under de senaste 15 åren på Haiti med en detaljerad bedömning av deras nuvarande situation för att kunna se hur hållbara de är.

150.  Europeiska unionen bör förekomma i PR-dokument, snarare än bara kommissionen eller GD Echo, vilka är mycket mindre identifierbara för den genomsnittlige medborgaren på Haiti.

Forskning och annan inre politik – slutsats med reservation

151.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att systemen för övervakning och kontroll inom verksamhetsområdet ”Forskning och annan inre politik” bara var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att betalningarna var korrekta (årsrapporten, punkt 6.49).

152.  Europaparlamentet noterar som ett särskilt kännetecken för detta verksamhetsområde att de flesta driftsutgifterna (72 procent, årsrapporten, tabell 6.1) genomförs med förhandsfinansiering – som bara kräver förenlighet med ett begränsat antal villkor till skillnad från mellanliggande betalningar och slutbetalningar – och att detta särskilda kännetecken har en positiv inverkan på den generella felprocenten.

153.  Europaparlamentet är särskilt oroat över förhandsfinansieringsnivån i programmet för livslångt lärande, som möjliggör förhandsfinansiering på upp till 100 procent av den budgeterade projektkostnaden (årsrapporten, punkt 6.9) och för vilket 93 procent av alla betalningar som gjordes under 2010 var förhandsfinansieringar (årsrapporten, tabell 6.1).

154.  Europaparlamentet noterar att en väsentlig felnivå konstaterades i mellanliggande betalningar och slutbetalningar till stödmottagare och att revisionsrätten uppskattade den mest sannolika felprocenten till 1,4 procent (årsrapporten, punkt 6.12) beroende på förhandsfinansieringens inverkan. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten inte offentliggör en specifik felprocent för mellanliggande betalningar och slutbetalningar.

155.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen(113) uppskattar den representativa felprocenten utan förhandsfinansiering på en flerårsbasis till 3,4 procent för sjätte ramprogrammet och den preliminära representativa felprocenten för sjunde ramprogrammet till lite över 4 procent på flerårsbasis. Parlamentet är vidare medvetet om att den kvarstående felprocenten på flerårsbasis, vilket är den nivå på fel som återstår efter korrigeringar och återkrav från kommissionens avdelningars sida efter att deras revisioner genomförts, uppgår till cirka 2,4 procent för sjätte ramprogrammet medan kommissionen för det sjunde ramprogrammet ännu inte haft tillräckligt med tid för att se de fullständiga effekterna av återkrav och korrigeringar på flerårsbasis.

156.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som finansieringsinstrument för riskdelning spelar mot bakgrund av den pågående finanskrisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka det stöd som beviljats av instrumentet till universitet och forskningsorganisationer för investeringar i offentlig-privata partnerskap och forskningsinfrastrukturprojekt av europeiskt intresse med avseende på att uppfylla de smarta samhällspolitiska målen i Europa 2020-strategin.

157.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen förenklar förhandskontrollerna så långt som möjligt i syfte att underlätta behandlingen av utbetalningarna, med följden att endast kontroller av administrativa krav och uträkningar kan göras. Parlamentet är oroat över att det bara genomfördes begränsade förhandskontroller även i fall där det rådde tvekan om huruvida den redovisade kostnaden var stödberättigande (årsrapporten, punkt 6.17 och exempel 6.2). Parlamentet insisterar på att åtgärder vidtas för att avhjälpa denna situation.

158.  Europaparlamentet anser att man måste uppnå balans mellan att underlätta utbetalningarna och att kontrollera den redovisade kostnadens stödberättigande. Kommissionen uppmanas att ändra sin strategi för förhandskontrollen och att tillämpa en riskbaserad metod för att bättre ta itu med specifika risker i kostnadsredovisningen och – i händelse av hög risk – utöka förhandskontrollerna genom kontroller på fältet.

159.  Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsintygen fortfarande bara är delvis ändamålsenliga (årsrapporten, punkt 6.22). Revisionsintygen är en av de viktigaste beståndsdelarna i kommissionens förhandskontroll. Kommissionen uppmanas att ha som vana att formellt kontakta externa revisorer genom att lämna feedback och begära förklaringar när revisionsintygen inte är tillförlitliga.

160.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens strategi för efterhandsrevisioner bedöms vara ändamålsenlig när det gäller att upptäcka och korrigera fel (årsrapporten, punkt 6.30). Parlamentet välkomnar dessutom att kommissionens förfaranden för att återkräva felaktigt utbetalda medel är adekvat och att kommissionen i större utsträckning använt korrigerande åtgärder som avtalsuppsägning och påföljder.

161.  Europaparlamentet är djupt oroat över att beräkningen av den kvarstående felprocenten bygger på antaganden som inte alltid håller i verkligheten, exempelvis ”extrapolering” av fel som återfanns i en kostnadsredovisning till andra kostnadsredovisningar från samma stödmottagare. Parlamentet delar revisionsrättens åsikt att tillförlitligheten när det gäller den kvarstående felprocenten är begränsad (årsrapporten, punkt 6.32). Parlamentet anser att detta också ifrågasätter tillförlitligheten i reservationer som gjorts av generaldirektörer eftersom en av de främsta indikatorerna som ska användas för att besluta huruvida man ska göra en reservation är den kvarstående felprocenten.

Synpunkter från specifika politiska perspektiv
Utvecklingspolitiken

162.  Europaparlamentet anser, med tanke på den pågående budgetrelaterade och ekonomiska kris som många medlemsstater befinner sig i, att unionen mer än någonsin måste se till att dess stöd utnyttjas så effektivt och med så stor verkan som möjligt. Mot bakgrund av detta oroar sig parlamentet för att revisionsrätten i sin årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010 fann att systemen för övervakning och kontroll 2010 för bistånd till tredjeland och utvecklingssamarbete fortfarande bara var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att betalningarna var korrekta och att två tredjedelar av de kvantifierbara felen upptäcktes i slutbetalningar, som kommissionen inte hade upptäckt vid sina kontroller.

163.  Europaparlamentet noterar dock kommissionens pågående insatser för att förbättra utformningen och genomförandet av sina övervaknings- och kontrollsystem och för att höja kvaliteten på de uppgifter som förs in i förvaltningsinformationssystemet Cris. Parlamentet välkomnar att betalningarna för bistånd till tredjeland och utvecklingssamarbete under 2010 i stort sett inte innehöll några väsentliga fel och att den uppskattade felprocenten var lägre än för 2009. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla enhetliga metoder för direktoraten för yttre förbindelser för att beräkna den kvarstående felprocenten, att ytterligare förbättra sina ramar för extern revision och att upprätthålla de bästa möjliga kontrollstandarderna.

164.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt förbättra kvaliteten när det gäller förhandskontroller, övervakning, rapportering och riskbaserade revisionsfunktioner vid unionsdelegationerna, där de flesta felen upptäcktes, samt att stärka kapaciteten vid delegationernas operativa och finansiella avdelningar, öka delegationernas resurser för vissa centrala övervakningsverksamheter och systematisera övervakningsramen, vilket omfattar inrättandet av fleråriga övervaknings- och utvärderingsplaner och förstärkningen av riktlinjerna för övervakning.

165.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta genomförbara lösningar på det organisatoriska problem som uppstod i och med sammanslagningen av GD DEV och GD AIDCO i slutet av 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, som inrättades i december 2010, att omgående slutföra utarbetandet av arbetsformer som tydliggör deras respektive roller och ansvar i programplanerings- och genomförandecykeln när det gäller externt bistånd, vilket också omfattar delegationerna.

166.  Europaparlamentet anser att de nya finansieringsinstrumenten inom ramen för nästa fleråriga budgetram 2014–2020 fullt ut måste återspegla parlamentets förstärkta lagstiftnings- och kontrollbefogenheter enligt Lissabonfördraget, och att parlamentet måste delta i programplaneringsprocessen på samma villkor som rådet.

167.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ytterligare effektivisera EU-stödet till grundutbildning i Afrika söder om Sahara och i södra Asien(114), särskilt genom att fastställa realistiska indikatorer och mål så att resultaten verkligen kan mätas, genom att se till att delegationerna väljer ut anställda med tillräcklig expertis och senioritet för att kunna föra en dialog om politiken inom denna sektor med partnerregeringar och andra givare, och genom att fokusera tydligare på undervisningens kvalitet och de stödmottagande regeringarnas förmåga att hantera den ökande andelen barn i skolan.

168.  Europaparlamentet är upprört över de storskaliga bedrägerier i Mali, Mauretanien, Djibouti och Zambia som i slutet av 2010 upptäcktes av globala fonden för bekämpning av aids, tuberkulos och malaria, och är oroat över att stora belopp eventuellt har förskingrats, t.ex. 2010 års bidrag från EU till globala fonden. Kommissionen uppmuntras att bedriva ett närmare samarbete med globala fonden för att ge stöd till och övervaka insatserna på landnivå så att sådana fall av korruption inte inträffar i framtiden samt skärpa globala fondens redovisningsskyldighet och öka dess effektivitet.

169.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till större engagemang från parlamentens sida och samråd med civilsamhället och de lokala myndigheterna i partnerländerna när de nationella strategidokumenten inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete samt de fleråriga vägledande programmen ska utarbetas och ses över.

Sysselsättning och sociala frågor

170.  Europaparlamentet påpekar att 18 procent av utgifterna för unionens sammanhållningspolitik gäller sysselsättnings- och socialpolitik, och att den stora merparten av utgifterna på detta politikområde (94 procent) finansieras av Europeiska socialfonden (ESF).

171.  Europaparlamentet välkomnar därför att ESF:s medel utnyttjats till 100 procent när det gäller åtagandena (10,8 miljarder EUR), och till 87,9 procent när det gäller betalningarna (7,1 miljarder EUR). Parlamentet konstaterar att den lägre andelen för betalningarna beror på att en del åtaganden ingåtts först under det sista kvartalet. Parlamentet noterar de ansträngningar kommissionen gjort för att förbättra den ekonomiska förvaltningen.

172.  Europaparlamentet har tagit del av revisionsrättens beräkning att felprocenten 2010 låg på 7,7 procent med avseende på utgifterna inom området sammanhållning, energi och transport. Parlamentet är förvånat över revisionsrättens iakttagelse att unionens direktiv inte införlivats på ett korrekt sätt i den nationella lagstiftningen om offentlig upphandling. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen förbättrar sin övervakning av införlivandet i nationell lagstiftning och att den granskar om de finansierade projekten är förenliga med lagstiftningen. Parlamentet är av den uppfattningen att offentlig upphandling inte tillämpas i så stor utsträckning för ESF.

173.  Europaparlamentet noterar kommissionens ansträngningar att genom bilateral och multilateral utbildning se till att medlemsstaterna kontinuerligt utbildar, informerar, ger råd till och vägleder stödmottagarna och genomförandeorganen för att minska felprocenten för betalningarna. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte verkar klara av att göra detta på egen hand.

174.  Europaparlamentet framför på nytt sin begäran att medlemsstaterna ska åläggas att rapportera om det ekonomiska genomförandet av finansieringstekniska instrument, och ställer sig bakom revisionsrättens krav att ESF:s verksamhet bör kontrolleras regelbundet av kommissionen.

175.  Europaparlamentet påminner om att det måste säkerställas att medlemsstaterna använder medlen på ett korrekt sätt och att avbrutna och uppskjutna betalningar är effektiva verktyg i detta avseende.

176.  Europaparlamentet är oroat över det stora antal fel som revisionsrätten upptäckt i samband med finansieringstekniska instrument.

177.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens rekommendationer om ESF:s bidrag för att motverka att elever slutar skolan i förtid hittills endast delvis har genomförts av kommissionen.

178.  Europaparlamentet påminner om att det är GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering som förvaltar medlen, och som därför ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra bedrägerier och korruption. Parlamentet välkomnar det nära samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Parlamentet kräver att det säkerställs att bedrägerier inom ESF även följs upp och bestraffas av behöriga nationella rättsliga myndigheter.

179.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen gjort för att genom årliga kontrollrapporter från revisionsorganen och sammanfattande årsrapporter få fram en omfattande redovisning från samtliga medlemsstater, och anser att det är nödvändigt att kommissionen utökar sitt revisionsarbete på ett sådant sätt att den kan informera parlamentet om mervärdet av en unionsfinansiering.

180.  Europaparlamentet understryker de särskilda behoven hos målgrupper och projektansvariga inom ESF. Parlamentet föreslår att frivilligarbete inom ideella organisationer och bidrag in natura ska räknas med i samfinansieringen av projekt. Parlamentet ber de projektansvariga att göra en förnyad undersökning av ESF:s förvaltningskostnader uppdelade på medlemsstater och projekt.

181.  Europaparlamentet påpekar att globaliseringsfonden hittills har finansierat 21 projekt till ett totalt belopp av 105 miljoner EUR, även om det är möjligt att använda anslag på upp till 500 miljoner EUR genom överföringar. Parlamentet välkomnar den tilltagande tendensen i medlemsstaterna att utveckla och lägga fram lämpliga projekt i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt stödja medlemsstaterna i arbetet med att utveckla och lägga fram projekt till globaliseringsfonden för att hjälpa arbetstagare att hitta ny sysselsättning och utveckla nya färdigheter när de har förlorat sina arbeten till följd av förändrade globala handelsmönster, eller till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

182.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att även granska de övriga budgetposterna på området sysselsättnings- och socialpolitik och fastställa varför de anslagna medlen inte utnyttjas till fullo.

183.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att presentera felprocenten för Europeiska regionala utvecklingsfonden och ESF separat och inte sammantaget.

184.  Europaparlamentet förväntar sig utförliga utvärderingsrapporter från kommissionen om pilotprojekten.

Den inre marknaden och konsumentskydd

185.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att genomförandenivån för betalningsbemyndigandena i avdelning 12 har stigit. Parlamentet framhåller emellertid den låga genomförandenivå som uppmätts för budgetpost 17 02 04, vilken negativt har påverkat den genomsnittliga genomförandenivån på området för konsumentpolitik. Parlamentet understryker att kommissionen måste förlita sig på effektivare prognostiseringar av betalningsbehov för att förbättra genomförandet av budgeten. Parlamentet gläder sig åt de framsteg som kommissionen gjort under 2011 i detta avseende.

186.  Europaparlamentet betonar att konsumenternas finansiella utbildning måste främjas, så att de får en stärkt ställning i samband med finansiella tjänster. Trots de brister som tidigare påpekats ifråga om genomförandet och mot bakgrund av den positiva utveckling som nyligen konstaterats i detta avseende, vidhåller parlamentet sitt stöd till pilotprojektet ”Transparens och stabilitet på finansmarknaderna”, som inrättades 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att undersöka hur de anslagna medlen bäst kan komma till användning.

187.  Europaparlament välkomnar kommissionens initiativ att anordna seminarier i medlemsstaterna för att bemöta de problem som de nationella förvaltningarna möter i samband med genomförandet och efterlevnaden av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet tror att detta kommer att inverka positivt på det faktiska genomförandet.

188.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att analysera hur effektiva de nuvarande finansieringsprogrammen för små och medelstora företag är, och att undersöka om nya gemensamma finansieringsinstrument kan tas fram.

189.  Europaparlamentet välkomnar den betydelse kommissionen tillskriver satsningen att främja Solvit och EU Pilot som alternativa problemlösningsmekanismer, och uppmanar kommissionen att anstränga sig ytterligare i detta avseende. Parlamentet betonar att Solvit har visat sig vara effektivt när det gäller att lösa problem som påverkar medborgarna såsom erkännande av yrkesmeriter och arbetstagares rättigheter. Parlamentet erinrar om att det stöder förslaget att ge Solvit, ”Ditt Europa”-portalen och övriga verktyg som gör att den inre marknaden fungerar i praktiken en egen budgetpost och lämpligt finansiellt stöd. Parlamentet välkomnar den förnyade ”Ditt Europa”-portalen på internet där information om de rättigheter som gäller inom olika sektorer, liksom om de stödtjänster som finns att tillgå, finns på en enda webbplats. Parlamentet anser att tillhandahållandet av information för allmänheten på ”Ditt Europa”-portalen gradvis bör öka, och att den bör främjas mer allmänt bland unionens medborgare och företag.

190.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta ekonomiska stödet till nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-Net), liksom den studie som beställts för att utvärdera hur effektivt detta nätverk är. Parlamentet uppmanar kommissionen att med utgångspunkt i de slutsatser som presenteras i denna studie vidta åtgärder både för att förbättra kvaliteten på de tjänster som erbjuds och säkra stabil finansiering av nätverket. Parlamentet framhåller att konsumenternas medvetenhet om de tjänster som detta nätverk erbjuder måste bli större. Parlamentet gläder sig mycket åt att kommissionen gjort insatser såsom mediekampanjer och optimering av sökmotorer för att åstadkomma detta.

191.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra ytterligare ansträngningar för att säkerställa att medlemsstaternas redovisning av egna medel är korrekt och att förbättra den nationella tullövervakningen för att i enlighet med revisionsrättens rekommendationer (punkt 2.21) undvika fel beträffande insamlade traditionella egna medel. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen att göra mer för att förenkla den rättsliga ramen, särskilt för att lösa de återstående problemen i vissa kontrollsystem.

192.  Europaparlamentet understryker att komplicerade regler lett till många felaktigheter i kapitlet om forskning och annan politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika alternativ för att förbättra balansen mellan förenkling och kontroll så att den administrativa bördan för små och medelstora företag minskas. Parlamentet framhåller att reglerna för offentlig upphandling är mycket komplicerade och föreslår därför att de förenklas så att man minskar den totala förekomsten av felaktigheter.

193.  Europaparlamentet oroas av att kommissionens system för övervakning och kontroll bara är delvis effektivt. Parlamentet påpekar att vissa av de felaktigheter som revisionsrätten hittade inte upptäcktes av kommissionen, och att det därför behövs insatser för att förbättra de nuvarande kontrollsystemen.

194.  Europaparlamentet ger sitt erkännande åt kommissionens ansträngningar att genomföra den moderniserade tullkodexen. Parlamentet noterar de förseningar som kännetecknat denna process och uppmanar eftertryckligen kommissionen att fastställa en mer realistisk tidsfrist.

195.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen om att den årligen bör ge parlamentet och rådet en mer utförlig beskrivning av utgifterna under varje budgetpost jämfört med anmärkningarna till varje post.

196.  Trots revisionsrättens berättigade kritik(115) anser Europaparlamentet att garantiinstrumentet för små och medelstora företag är ett viktigt finansieringsinstrument för att ytterligare stimulera potentialen för hantverksföretag och detaljhandlare. Parlamentet uppmanar kommissionen att maximera mervärdet av garantiinstrumentet för små och medelstora företag och att ytterligare främja innovation och entreprenörskap i unionen på det globala planet.

197.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2011 ”Bidrar kontrollen av tullförfarande 42 till att förebygga och uppdaga undandragande av mervärdesskatt?”. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ytterligare ändringar av unionens regelverk för att förhindra att de nationella budgetarna gör betydande förluster till följd av undandragen mervärdesskatt. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att förbättra sitt samarbete och effektivisera utbytet av uppgifter för att säkerställa enhetlighet i tullmyndigheternas hantering av momsbefrielse.

198.  Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas ansvar enligt artikel 317 i EUF-fördraget och deras skyldighet att stärka kontrollsystemen när det gäller förvaltningskontroller innan de attesterar utgifterna för kommissionen samt att följa dess riktlinjer avseende de årliga sammanfattningarna, som är en värdefull kompletterande försäkran.

199.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, med hänvisning till ”En budget för Europa 2020”, att fortsätta att arbeta tillsammans med parlamentet och rådet och se till att unionens framtida programverksamhet respekterar principerna om förenkling, sund ekonomisk förvaltning och ansvarighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrikta sig på mål som är specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och planerade så att de sammanfaller med planeringen av unionens utgiftsprogram (SMART) och samtidigt ta hänsyn till de slutliga riskerna med genomförandet.

Transport och turism

200.  Europaparlamentet konstaterar att det i 2010 års budget, såsom den slutgiltigt har antagits och senare ändrats under budgetåret, avsattes ett totalt belopp på 2 640 819 360 EUR i åtagandebemyndigande och 1 895 014 386 EUR i betalningsbemyndiganden, specifikt för insatser inom ansvarsområdet för utskottet för transport och turism. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:

   1 012 440 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 890 594 000 EUR i betalningsbemyndiganden för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T).
   16 876 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 15 375 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportsäkerhet.
   63 940 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 30 257 000 EUR i betalningsbemyndiganden för Marco Polo-programmet.
   165 788 360 EUR i åtagandebemyndiganden och 128 447 410 EUR i betalningsbemyndiganden för transportbyråerna.
   896 035 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 455 135 000 EUR i betalningsbemyndiganden för Galileo-programmet.
   427 740 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 346 880 476 EUR i betalningsbemyndiganden för transporter, inbegripet ett prioriterat område för hållbar rörlighet i städer, inom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.
   4 600 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 3 520 000 EUR i betalningsbemyndiganden för turism.

201.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten vid granskningen av genomförandet av budgeten för 2010 har valt att koncentrera sig på sammanhållnings- och energipolitiken snarare än på transportpolitiken.

202.  Europaparlamentet välkomnar att åtagandebemyndigandena för TEN-T-projekt utnyttjas i hög grad. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en tillräcklig finansiering från de nationella budgetarna för att komplettera detta unionsåtagande. Parlamentet påminner om att det stödde en högre unionsfinansieringsnivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samband med gränsöverskridande projekt för stomnätet göra allt för att få till stånd balanserade finansieringsavtal som stämmer överens med unionens ambitioner.

203.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen lägga fram förteckningar över turism- och transportinfrastrukturprojekt som medfinansieras av sammanhållningsfonderna och de regionala fonderna, vilket redan görs för TEN-T-medel, samt att därefter se till att information om unionens medfinansiering är lättillgänglig och transparent för de övriga institutionerna och skattebetalarna.

204.  Europaparlamentet välkomnar halvtidsöversynen av de prioriterade projekten inom det fleråriga programmet TEN-T 2007-2013 som under 2010 genomfördes av GD Transport och rörlighet (MOVE) för att bedöma framstegen med att inrätta nätet. Parlamentet konstaterar att man i samband med denna översyn fastställde principen att den planerade finansieringen skulle kopplas till krav på konkreta framsteg för projekten, så att de tillgängliga finansiella resurserna kan utnyttjas på bästa sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att även låta andra generaldirektorat och unionsåtgärder omfattas av denna resultatorienterade översyn och begär att parlamentets övriga utskott ställer samma krav.

205.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om TEN-T liksom det dithörande finansieringsinstrumentet ”Fonden för ett sammankopplat Europa”. Parlamentet betonar det europeiska mervärdet av en bättre användning av medlen och ger sitt stöd till dess budgetåtaganden som är i nivå med det nya förslagets ambitioner. Parlamentet stöder utvecklingen av innovativa finansieringskällor för att garantera att europeiska transportinfrastrukturprojekt, som av nödvändighet är långa och dyra att genomföra, slutförs i tid.

206.  Europaparlamentet välkomnar initiativet ”projektobligationer” och ber kommissionen följa upp detta nya instruments effektivitet och dess multiplikatoreffekter. Parlamentet ställer sig helt och fullt bakom förslaget att öronmärka 10 000 000 000 EUR från Sammanhållningsfonden till transportinfrastruktur via ”Fonden för ett sammankopplat Europa”, i syfte att öka både effektiviteten och mervärdet i struktur- och sammanhållningsåtgärderna. Parlamentet begär att man förbättrar systemen för att förvalta och kontrollera användningen av anslag från Sammanhållningsfonden, så att man kan garantera att dessa medel utnyttjas på ett korrekt och effektivt sätt.

207.  Europaparlamentet beklagar den låga utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för transportsäkerheten (65 procent). Parlamentet noterar att det belopp som fördes upp i 2010 års budget var det belopp som föreslagits av kommissionen i det preliminära budgetförslaget. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge en detaljerad förklaring till underutnyttjandet av dessa anslag och presentera de åtgärder den tänker vidta för att se till att problemet inte uppstår igen.

208.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för transportsäkerhet och passagerarrättigheter liksom för Marco Polo II-programmet. Parlamentet konstaterar icke desto mindre att 14 procent av anslagen för det sistnämnda har överförts till andra budgetposter. Parlamentet noterar att en del av anslagen för programmet Sesar också har förts över och önskar betona att detta program är mycket viktigt för att stärka unionens industripolitik.

209.  Europaparlamentet välkomnar utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för programmen Egnos och Galileo, som innebär en fortsättning av den förbättring som konstaterades 2009. Parlamentet betonar vikten av investeringar i denna sektor, som i sin tur påverkar alla unionens åtgärder och, i synnerhet, sektorerna logistik, hållbara transporter och transportsäkerhet. Parlamentet välkomnar den lyckade uppskjutningen av de två första operativa Galileosatelliterna den 21 oktober 2011, som är ett viktigt steg för ett framgångsrikt genomförande av de två programmen. Parlamentet begär att man tillser att de innovativa tillämpningar och tjänster som stöds genom dessa transportprogram får en ordentlig finansiering och att de utvecklas, genomförs och blir bärkraftiga, så att programmens potential kan maximeras.

210.  Europaparlamentet tar del av den särskilda rapporten ”Var de turistprojekt som medfinansierades av Eruf ändamålsenliga?” där det konstateras att turismen är unionens viktigaste tjänstebransch. Parlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats enligt vilken de flesta projekten hade givit resultat på flera nivåer, både när det gäller skapande eller bibehållande av sysselsättning och inrättande av mottagningskapacitet eller turistverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer för förvaltningen och kontrollen av Eruf-medel avsedda för turistprojekt och att utnyttja bestämmelserna i Lissabonfördraget för att föreslå ett flerårigt program för turism, inbegripet budgetposter med tillräckliga finansiella resurser.

211.  Europaparlamentet ser med tillfredställelse att revisionsrätten har bedömt att de årliga räkenskaperna för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet i allt väsentligt är lagliga och korrekta. Parlamentet oroar sig för andelen åtagandebemyndiganden som överförts till kommande budgetår (14,5 procent). Parlamentet uppmanar kommissionen att ge en detaljerad förklaring till varför dessa åtagandebemyndiganden överfördes.

212.  Europaparlamentet begär att en rapport om överföringar av outnyttjade anslag från föregående budgetår ska bifogas varje års budget, med en förklaring till varför dessa anslag inte har använts, och hur och när de kommer att användas.

Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

213.  Europaparlamentet beklagar att genomförandenivån för åtagandena minskat i budgeten för området med frihet, säkerhet och rättvisa (94,8 procent 2010 jämfört med 97,7 procent 2009) samt att genomförandenivån för betalningar minskat något (88,7 procent 2010 jämfört med 89,6 procent 2009).

214.  Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som har gjorts när det gäller att minska annulleringsnivån för betalningar (från 8,5 procent 2009 till 2,8 procent 2010). Parlamentet beklagar den ökade överföringsnivån (från 1,9 procent 2009 till 8,5 procent 2010), vilket främst berodde på överföringar i fonden för de yttre gränserna, Europeiska återvändandefonden och SIS II. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska överföringsnivån när det gäller betalningar i budgeten för området med frihet, säkerhet och rättvisa.

215.  Europaparlamentet välkomnar de höga genomförandenivåerna för tre av de fyra fonderna för ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”. Parlamentet noterar det skäl som kommissionen angett för att förklara den lägre genomförandenivån för fonden för de yttre gränserna, nämligen att de årliga programmen för de fem länder som 2010 deltar för första gången i fonden inte antogs 2010.

Kultur och utbildning

216.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att ytterligare förenkla förfarandena för, och stärka tillgången till, utbildnings- och kulturprogram, och noterar att genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA) under 2010 hade e-formulär tillgängliga för de flesta åtgärder och program, i synnerhet för programmet för livslångt lärande, programmet Kultur och programmet Ett Europa för medborgarna. Parlamentet gläder sig över den ökade användningen av enhetsbelopp och bidragsbeslut. Parlamentet betonar vikten av rätt balans mellan flexibla förfaranden och nödvändiga kontroller.

217.  Europaparlamentet beklagar att de nationella programkontoren inte fullt ut genomförde de primära kontrollerna för programmet för livslångt lärande, vilket ledde till att finansieringen av programmet inte utnyttjades på ett tillfredsställande sätt, på grund av att rapporteringen av uppgifter var inkonsekvent och minimiantalet kontroller inte gjordes i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att se till att alla nationella programkontor tar sitt ansvar.

218.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med att kommissionen har förbättrat sina kontrollsystem och att politikområdet kultur och utbildning, som är en del av politikområdet forskning och annan inre politik, inte innehöll några väsentliga fel.

219.  Europaparlamentet gläder sig över den avsevärda förbättringen när det gäller betalningsförseningar och noterar med tillfredsställelse att EACEA genomförde 94 procent av betalningarna inom tidsfristerna. Parlamentet påminner om att eventuella betalningsförseningar direkt påverkar mottagarnas rättigheter, särskilt när det gäller små och medelstora företag, och följaktligen programmens framgång. Parlamentet påminner dock om att stödets huvuddel bör betalas ut så fort som möjligt och, i vilket fall som helst, under den subventionerade perioden, för att inte öka organisationers beroende av banklån, eftersom EACEA inte anser att räntor är stödberättigande.

220.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett upphandlingar om ett Europaövergripande tv-nätverk, i enlighet med vad som övervägdes i budgetarna för 2009 och 2010. Parlamentet är mycket oroat över att kommissionen under 2010 beslutade att lägga ned projektet och fördela om pengarna till något annat, utan parlamentets eller rådets samtycke. Parlamentet begär en redogörelse för alla kontrakt och rekommendationer avseende tv-nätverket och utvärderingarna från urvalskommittén.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

221.  Europaparlamentet anser att den övergripande utnyttjandegraden för utgiftskategorierna miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är tillfredsställande. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att endast 0,76 procent av unionsbudgeten är avsatt till dessa politiska instrument för vilka utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ansvarar.

Miljö och klimatpolitik

222.  Europaparlamentet understryker att den övergripande utnyttjandegraden uppgår till 99,26 procent på området miljö och klimatåtgärder. Parlamentet konstaterar vidare att utnyttjandet av betalningsbemyndigandena låg på 84,1 procent.

223.  Europaparlamentet välkomnar att man uppnått ett utnyttjande på 99,4 procent för driftsbudgeten för Life+. Parlamentet konstaterar att 2010 öronmärktes 240 000 000 EUR till projektbidrag, 9 300 000 EUR gick till stöd till icke-statliga organisationers praktiska verksamhet, 42 500 000 EUR till åtgärder avsedda för att stödja kommissionens roll att initiera och övervaka utvecklingen av åtgärder och lagstiftning samt att 14 500 000 EUR användes till administrativt stöd.

224.  Europaparlamentet pekar på variationen i preliminär nationell och stutlig tilldelning per medlemsstat av medel för Life+ och skillnaden i antalet förslag som erhållits från olika medlemsstater. Parlamentet ser dessutom positivt på kommissionens ansträngningar att årligen hålla utbildningar för de nationella myndigheterna och att anordna seminarier i alla medlemsstater för att ge allmän information om målen med Life+ och hur man utarbetar bra förslag som ger resultat.

225.  Europaparlamentet konstaterar att det saknas en rättslig grund för att genomföra EU:s åtgärdsprogram för att bekämpa klimatförändringar. Parlamentet välkomnar överföringen av hela beloppet på 15 000 000 EUR till budgetfaciliteten i finansieringsinitiativet för hållbar energi i syfte att utveckla lämpliga finansieringsinstrument för att främja energieffektiviseringsprojekt och projekt för utnyttjande av förnybara energikällor.

226.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens anmärkningar angående efterhandsgranskningar som genomförts av kommissionen utifrån riskbaserade kriterier sedan 2006. Parlamentet välkomnar att GD Miljö har beslutat att ändra sin stickprovsmetod under 2011 för att få resultat som även är baserade på ett slumpmässigt urval som lättare kan överföras på hela projektet.

227.  Europaparlamentet välkomnar den handlingsplan som utformats av GD Klimatpolitik för att förbättra de nationella säkerhetsåtgärder som ansågs nödvändiga efter att en iögonfallande säkerhetsbrist upptäckts i de nationella registren för EU:s system för handel med utsläppsrätter.

228.  Europaparlamentet konstaterar att sju pilotprojekt och en förberedande åtgärd genomfördes inom ramen för budgeten för 2010.

229.  Europaparlamentet betonar att utnyttjandegraden för bidrag till internationella miljöåtgärder, som är avsett att täcka obligatoriska och frivilliga bidrag till internationella konventioner, protokoll och avtal, berörs av växelkursfluktuationer eftersom de flesta bidrag betalas i US-dollar.

Folkhälsa och livsmedelssäkerhet

230.  Europaparlamentet välkomnar att utnyttjandegraden för åtagandebemyndiganden på området folkhälsa ligger på 99,7 procent (ej medräknat bemyndiganden som avser Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar samt Europeiska läkemedelsmyndigheten). Parlamentet noterar utnyttjandegraden på 95,3 procent på området livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskyddsfrågor och växtskydd.

231.  Europaparlamentet understryker vikten av folkhälsoprogram och välkomnar därför den tillfredsställande utnyttjandegraden på nästan 100 procent i åtagandebemyndiganden. Parlamentet är medvetet om den lägre utnyttjandegraden när det gäller betalningsbemyndiganden (95,1 procent), vilken beror på sena ansökningar om utbetalningar från mottagarnas sida eller förlängda avtal.

232.  Europaparlamentet betonar vikten av att fortsätta öka människors kunskap om rökningens skadliga effekter. Parlamentet betraktar det fulla utnyttjandet av det belopp som var tillgängligt 2010 som en framgång för Help-kampanjen.

233.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens anmärkningar när det gäller genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, som är en administrativ enhet inom kommissionen. Parlamentet uppmanar genomförandeorganet att kraftigt minska sina överföringar genom att se över sina budgeterings- och rapporteringsinstrument så att principen om ettårighet i unionens budget respekteras. Parlamentet har även noterat kommissionens årsrapport om interna granskningar som genomfördes under 2010 och uppmanar genomförandeorganet att samarbeta med sin generaldirektoratspartner om frågor som tagits upp, såsom it-styrning och utformning.

234.  Europaparlamentet noterar utnyttjandegraden på 95,3 procent för budgetkapitel 17 04 - Livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Parlamentet är medvetet om att ett fullt utnyttjande inte var möjligt på grund av det ringa antalet utbrott av djursjukdomar och att katastrofmedlen därför inte gått åt helt och hållet, som beräknat, och för det andra, att inget nödvaccin behövt köpas in.

235.  Europaparlamentet konstaterar när det gäller utrotningsåtgärder att slutkostnaderna och de krav på utbetalning av ersättning som lämnas in av medlemsstaterna ofta är lägre än preliminära beräkningar. Parlamentet konstaterar vidare att mer granskning varit nödvändig på grund av tidigare hög felprocent, vilket även försenat verkställandet av utbetalningarna på fältet.

236.  Europaparlamentet beklagar det lägre utfallet för utbetalningar för växtskyddsåtgärder som beror på att medlemsstaterna är sena med att inkomma med nödvändiga handlingar eller på grund av att dokumentationen var ofullständig. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra förfarandena i detta hänseende.

Utrikesfrågor

237.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta icke kvantifierbara fel som revisionsrätten konstaterat gäller fel i upphandlingsförfaranden och förlängningar av kontrakt. Parlamentet upprepar, precis som vid föregående ansvarsfrihetsförfaranden, sin oro över dessa två sektorers stora sårbarhet för fusk och vanskötsel.

238.  Europaparlamentet konstaterar att systemen för övervakning och kontroll för politikområdena externa åtgärder/utveckling/utvidgning endast delvis bedöms vara verkningsfulla, och uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att vidta och genomföra alla åtgärder som krävs för att öka korrektheten i betalningarna.

239.  Europaparlamentet påminner om att de huvudsakliga riskerna i samband med budgetstöd (bland annat risker kopplade till stödets effektivitet och risken för bedrägeri och korruption) inte nämns i revisionsförklaringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka dessa risker.

240.  Europaparlamentet anser att kommissionen, främst och utöver de insatser som krävs för att höja andelen betalningar som är korrekta, i samband med samtliga insatser, bör genomföra systematiska utvärderingar utifrån kostnadseffektivitet i enlighet med revisionsrättens rekommendationer i dess särskilda rapport(116). Parlamentet kräver att i egenskap av en av budgetmyndighetens parter få information om resultaten av sådana utvärderingar, inbegripet resultaten av de utvärderingar som täcker verksamhet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

241.  Europaparlamentet framhåller dock att kostnadseffektivitet i sig inte alltid kan betraktas som ett tillräckligt kriterium för att bedöma om unionens stöd till ett tredje land varit lämpligt. Parlamentet är faktiskt övertygat om att ytterligare kriterier – såsom exempelvis unionens strategiska intressen, behovet av unionens närvaro på plats, eller genomförande av projekt och åtgärder som främjar unionens värderingar och grundläggande principer – också bör beaktas.

242.  Europaparlamentet instämmer med revisionsrättens ståndpunkt att en rad områden där unionen gör insatser i vissa fall skulle kunna förbättras och att stödets effekter skulle kunna ökas genom ökad samordning med medlemsstater vars externa åtgärder inte bör betraktas som konkurrens, utan snarare som ett komplement. Parlamentet efterlyser därför större ansträngningar när det gäller unionens givarsamordning med tredje länder och internationella organisationer.

Regional utveckling

243.  Europaparlamentet noterar att budgeten för regionalpolitiken utnyttjades väl (30 557 000 000 EUR betalades ut), och att de flesta utbetalningarna under 2010 i huvudsak, och för första gången, avsåg genomförandet av programmen för 2007–2013 (25 550 000 000 EUR för mellanliggande betalningar, jämfört med 9 420 000 000 EUR under 2009).

244.  Europaparlamentet beklagar att regionalpolitiken var en del av de utgiftsområden där det förekommit flest fel. I 49 procent av de 243 utbetalningar som revisionsrätten granskat förekom det fel. Parlamentet noterar dock att endast en del av felen kommer att få finansiella följder och att nivån på 49 procent är lägre än under perioden 2000–2006. Parlamentet understryker att denna felfrekvens har sjunkit i jämförelse med de felfrekvenser som upptäcktes under programperioden 2000–2006. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att med delad förvaltning se till att trenden uppvisar en konstant minskning av felfrekvensen.

245.  Europaparlamentet påminner om att ett fel inträffar när en transaktion inte genomförs i enlighet med rättsliga och andra bestämmelser, vilket därmed innebär att anmälda (och återbetalda) utgifter blir inkorrekta. Parlamentet konstaterar också att ett fel inte nödvändigtvis innebär att medlen har försvunnit, gått förlorade eller slösats bort eller att något bedrägeri har begåtts.

246.  Europaparlamentet noterar att överträdelser av såväl reglerna för offentlig upphandling som reglerna för stödberättigande står för en stor andel av den uppskattade felfrekvensen (31 procent respektive 43 procent). Parlamentet noterar i detta sammanhang revisionsrättens rekommendation att identifiera möjliga områden där ytterligare förenklingar skulle kunna göras. Parlamentet begär därför en analys av huruvida det tekniska stödet bör intensifieras och under alla omständigheter av behovet av att säkerställa att full operativ kapacitet behålls för den finansiella kontrollen. Europaparlamentet betonar att kommissionen behöver förenkla reglerna så att förfarandena blir mer användarvänliga och inte avskräcker möjliga mottagare att delta i olika projekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla sina nationella regler, som mycket ofta innehåller ytterligare administrativa förfaranden som inte krävs enligt unionsreglerna. Parlamentet anser, mot bakgrund av detta, att strikta insatser behövs för att ytterligare minska denna felfrekvens.

247.  Europaparlamentet beklagar bristerna i tillämpningen av de finansieringstekniska instrumenten, nämligen bristande iakttagande av lagstiftningskrav när det gäller bidragen från de operativa programmen till de fonder som tillämpar dessa instrument, liksom bristfällighet när det gäller gällande krav på rapportering och kontroll. Parlamentet noterar att potentialen hos de finansieringstekniska instrumenten bör vidareutvecklas så att kvalitativa strategiska projekt kan utvecklas och så att privata aktörer, särskilt små och medelstora företag, kan delta i unionens projekt och få kapital. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna för dessa instrument, vilka för närvarande är så komplicerade att instrumenten inte används i den grad som är möjlig. Parlamentet rekommenderar en mer detaljerad analys för att bestämma den faktiska effekten av dessa instrument och riktlinjer för genomförandet. Medlemsstaterna uppmanas att uppfylla rapporteringskraven.

248.  Europaparlamentet noterar att i ett stort antal transaktioner där fel förekommit hade medlemsstaternas myndigheter tillräckligt med information för att upptäcka felen och vidta korrigerande åtgärder före godkännande. Kommissionen uppmanas att utöka sitt stöd till förvaltningsmyndigheterna genom målinriktade seminarier, handledningar, spridning av bästa metoder och utbildning för tjänstemän med ansvar för förvaltning, med tanke på att de flesta fel inträffar vid kontroller på första nivån. Parlamentet noterar att en ständig tillsyn av den faktiska överföringen av utbildningsåtgärderna till förvaltningsmyndigheterna bör upprättas för att kontrollera att kunskapen faktiskt överförs och att särskild hänsyn tas till vad som händer på den lokala nivån. Parlamentet efterlyser korrigerande mekanismer, bland annat sanktioner i uppenbara fall av försummelser.

249.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förklaring där det för första gången sägs att en stor majoritet av felen är koncentrerade till endast tre medlemsstater och till endast några operativa program.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

250.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten och kommissionen om att enligt artikel 8 i EUF-fördraget är främjandet av jämställdhet mellan män och kvinnor en grundläggande princip för Europeiska unionen i all dess verksamhet. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att när så är lämpligt bedöma genomförandet av budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv.

251.  Europaparlamentet beklagar att årsrapporten inte innehåller några iakttagelser av revisionsrätten, och inte några svar från kommissionen när det gäller jämställdhetsrelaterade utgifter.

252.  Europaparlamentet understryker att en granskning av budgeten som inkluderar ett jämställdhetsperspektiv är en förutsättning för att man ska kunna sammanställa en jämställdhetsinriktad budget med en jämställdhetsdimension, eftersom en sådan granskning kan avslöja effekterna av de jämställdhetsfrämjande utgifterna, och särskilt huruvida män och kvinnor proportionellt sett gynnas lika mycket av utgifterna, och huruvida budgeten måste anpassas så att den bättre tillgodoser kvinnors och mäns olika behov.

Internationell handel

253.  Europaparlamentet framhåller att ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen måste garanteras i samband med makrofinansiellt bistånd. Parlamentet anser att det är nödvändigt att kommissionen ombesörjer lämpliga kontroller och att revisionsrätten genomför lämpliga granskningar när det gäller detta instrument.

254.  Europaparlamentet betonar att unionsmedel till följd av strategin för handelsrelaterat bistånd måste användas effektivt och i överensstämmelse med gällande regler och förordningar, i syfte att garantera en bättre integration av förmånstagarna i det regelbaserade världshandelssystemet och för att främja fattigdomsutrotning.

255.  Europaparlamentet betonar att unionens företagscentrum i Kina, Thailand och Indien bör stödjas. Samtidigt anser parlamentet att tillräckliga kontroller måste införas för att garantera att dessa centrum fungerar på ett bra och effektivt sätt.

Fiskeripolitiken

256.  Europaparlamentet tar del av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om Europeiska unionens årsredovisning – budgetåret 2010(117), samt revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2010(118). Parlamentet understryker att dessa två rapporter innehåller få kommentarer om havsfrågor och fiske.

257.  Europaparlamentet tackar GD Havsfrågor och fiske för de kompletterande handlingar som överlämnats och anser att det totala genomförandet under 2010 av budgetposterna för havsfrågor och fiske varit tillfredsställande.

258.  Europaparlamentet uppmärksammar det totala budgetgenomförandet på 97,20 procent för åtagandebemyndiganden och 79,23 procent för betalningsbemyndiganden. Parlamentet noterar emellertid det mycket låga genomförandet för kapitel 11 02 (fiskemarknaderna) samt kommissionens förklaringar avseende särskilt genomförandet av fiskeprogrammen till förmån för de yttersta randområdena.

259.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att GD Havsfrågor och fiske har för avsikt att förbättra genomförandet av de anslag som står till förfogande för åtgärder som samfinansieras med medlemsstaterna, och uppmanar kommissionens berörda avdelningar att fortsätta på detta sätt.

260.  Europaparlamentet uppmärksammar de insatser som gjorts av GD Havsfrågor och fiske inom internrevisionen, och uppmanar kommissionen att även i fortsättningen förvalta samtliga projekt och handlingar så effektivt och skyndsamt som möjligt.

261.  Europaparlamentet konstaterar att GD Havsfrågor och fiske står fast vid sin reservation avseende förvaltnings- och kontrollsystemen för FFU:s (fonden för fiskets utveckling) operativa program i Tyskland – förpackningsföretag. Parlamentet konstaterar att det rör sig om ett äldre och komplicerat program som inleddes 2001, och uppmanar kommissionen att snabbt avsluta detta ärende, samtidigt som unionens intressen respekteras.

262.  Europaparlamentet ser positivt på att GD Havsfrågor och fiske har stärkt kontrollerna när det gäller internationella avtal, och att man kommit överens om att göra en åtskillnad mellan betalningar av strikt kommersiell art (104 017 795 EUR, dvs. 72 procent av totalbeloppet) och betalningar som hänför sig till sektorsspecifikt budgetstöd (40 211 849 EUR, dvs. 28 procent av totalbeloppet).

263.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att genom så detaljerat upprättade matristabeller som möjligt effektivt övervaka de åtgärder som unionen finansierar i form av sektorsspecifikt budgetsstöd i internationella avtal. Parlamentet anser även att utvecklingen av andelen sektorsspecifikt budgetstöd bör uppmuntras. Parlamentet är övertygat om att avtalens kommersiella del på sikt måste knytas till ett effektivt, tillräckligt övervakat och substantiellt sektorsspecifikt budgetstöd.

264.  Med hänvisning till sin roll som lagstiftare och budgetmyndighet begär Europaparlamentet att i större utsträckning få delta i besluten om fiskeripolitiken, särskilt när det gäller internationella fiskeavtal och olika sammankomster med anknytning till fiskeripolitiken (såsom gemensamma kommittéer eller bilaterala förhandlingar med tredjeländer).

265.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta särskilda rapporter om den gemensamma fiskeripolitikens prioriterade områden, med anledning av de olika lagstiftningsförslag och meddelanden som ingår i reformpaketet för denna politik, inbegripet fiskeripolitikens externa dimension.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) Antagna texter, P7_TA(2012)0154.
(7) EUT L 64, 12.3.2010.
(8) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 366, 15.12.2011, s. 63.
(10) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(11) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(12) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(13) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(14) EUT L 24, 27.1.2005, s. 35.
(15) EUT L 64, 12.3.2010.
(16) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(17) EUT C 366, 15.12.2011, s. 81.
(18) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(19) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(20) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(21) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(22) EUT L 5, 9.1.2004, s. 85.
(23) EUT L 140, 1.6.2007, s. 52.
(24) EUT L 64, 12.3.2010.
(25) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(26) EUT C 366, 15.12.2011, s. 93.
(27) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(28) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(29) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(30) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(31) EUT L 369, 16.12.2004, s. 73.
(32) EUT L 173, 3.7.2008, s. 27.
(33) EUT L 64, 12.3.2010.
(34) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(35) EUT C 366, 15.12.2011, s. 69.
(36) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(37) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(38) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(39) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(40) EUT L 9, 12.1.2008, s. 15.
(41) EUT L 64, 12.3.2010.
(42) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(43) EUT C 366, 15.12.2011, s. 87.
(44) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(45) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(46) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(47) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(48) EUT L 11, 15.1.2008, s. 9.
(49) EUT L 64, 12.3.2010.
(50) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(51) EUT C 366, 15.12.2011, s. 75.
(52) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(53) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(54) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(55) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(56) EUT L 32, 6.2.2007, s. 88.
(57) EUT L 64, 12.3.2010.
(58) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(59) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(60) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(61) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(62) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(63) Antagna texter från detta datum, P7_TA(2012)0154.
(64) EUT L 64, 12.3.2010.
(65) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(66) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(67) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(68) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(69) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(70) COM(2011)0662.
(71) SEC(2011)1179, s. 24.
(72) Sammanfattande rapport om finansieringstekniska instrument, s. 6.
(73) Sammanfattande rapport om finansieringstekniska instrument, s. 10.
(74) Sammanfattande rapport om finansieringstekniska instrument, s. 9.
(75) Sammanfattande rapport om finansieringstekniska instrument, s. 21 och 26.
(76) Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 210, 31.7.2006, s. 25).
(77) EUT C 47, 17.2.2012, s. 1.
(78) Europaparlamentets resolution av den 21 april 2004 om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2002 (EUT L 330, 4.11.2004, s. 82).
(79) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(80) Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2010 (COM(2011)0323), s. 2.
(81) COM(2011)0164.
(82) Svar från kommissionsledamot Šefčovič på den skriftliga frågan nr 12 vid utfrågningen den 8 december 2011 inför Europaparlamentets budgetkontrollutskott.
(83) SEC(2011)1179, s. 13.
(84) Svar från kommissionsledamot Johannes Hahn på den skriftliga frågan nr 4 inför utfrågningen den 19 december 2011 i Europaparlamentets budgetkontrollutskott.
(85) SEC(2011)1179, s. 20.
(86) SEC(2011)1179, s. 21.
(87) Kommissionens rapport om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen, COM(2012)0056, s. 4.
(88) Europeiska unionens årsredovisning (COM(2011)0473, s. 32 och 90.
(89) Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1) senast ändrad genom förordning (EG) nr 431/2009 (EUT L 128, 27.5.2009, s. 1).
(90) I artikel 2.2 i rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1) fastställs ett tak på 1,23 procent för vilket kommissionen beräknar att ett totalt belopp på 60 000 000 000 EUR skulle kunna aktiveras (COM(2010)0713, s. 4).
(91) Källa: Diagram IV i bilagan till revisionsrättens årsrapport 2010.
(92) Källa: Diagram I i bilagan till revisionsrättens årsrapport 2010.
(93) Källa: Diagram V i bilagan till revisionsrättens årsrapport 2010.
(94) Europaparlamentets resolution av den 23 mars 2011 om utkastet till Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabilitetsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta (P7_TA(2011)0103).
(95) http://eca.europa.eu/portal/pls/portal/docs/1/9406723.PDF
(96) http://eca.europa.eu/portal/pls/portal/docs/1/9504723.PDF
(97) Tillgänglig på den nederländska revisionsrättens webbplats http://www.courtofaudit.com/english/News/2012/02/Letter_of_president_Netherlands_Court_of_Audit_on_ESM_Board_of_Auditors
(98) EUT L 250, 27.9.2011, s. 33.
(99) EUT L 357, 31.12.2002, s. 1.
(100) COM(2012)0040, s. 16.
(101) Europeiska revisionsrättens arbetsprogram 2012, s. 6.
(102) Svar på fråga 21 i dokumentet ”Annex: questions to Commissioner Šemeta” som budgetkontrollutskottets sekretariat ställt till förfogande den 16 december 2011, efter utfrågningen av kommissionsledamot Šemeta den 8 december 2011 i budgetkontrollutskottet.
(103) EUT L 250, 27.9.2011, s. 33.
(104) COM(2008)0097.
(105) Bilaga till svaren på de skriftliga frågorna till kommissionsledamot Johannes Hahn inför utfrågningen den 19 december 2011 i parlamentets budgetkontrollutskott.
(106) Årsrapporten, exempel 3.1, s. 79.
(107) Årsrapporten, fotnot 23, s. 79.
(108) Årsrapporten, tabell 3.1, s. 72.
(109) Svar på en muntlig fråga till kommissionsledamot Andris Piebalgs vid utfrågningen den 12 januari 2012 i Europaparlamentets budgetkontrollutskott.
(110) Beräkning på grundval av svaret på skriftlig fråga nr 2 till kommissionsledamot Andris Piebalgs inför utfrågningen den 12 januari 2012.
(111) http://ec.europa.eu/europeaid/work/funding/beneficiaries/index.cfm?lang=en&mode=SM&type=contract
(112) http://ec.europa.eu/echo/files/funding/agreements/agreements_2010.pdf
(113) Uppföljningssvar på frågor till kommissionsledamot Máire Geoghegan-Quinn inför utfrågningen den 23 januari 2012 i Europaparlamentets budgetkontrollutskott.
(114) EU:s utvecklingsbistånd till grundutbildning i Afrika söder om Sahara och i södra Asien (särskild rapport nr 12/2010).
(115) Revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2011 om ”Revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag”.
(116) Revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2011 – ”Har delegeringen av kommissionens förvaltning av externt bistånd från huvudkontoret till delegationerna lett till ett bättre bistånd?”
(117) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(118) EUT C 326, 10.11.2011, s. 3.


Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter inom ramen för ansvarsfriheten för kommissionen för 2010
PDF 365kWORD 112k
Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2010 (2011/2225(DEC))
P7_TA(2012)0154A7-0102/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0256/2011)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3), och revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av sitt beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen(5) och sin resolution med de iakttagelser som utgör en del av det beslutet,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapporter i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 (06081/1/2012 – C7-0053/2012),

–  med beaktande av artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen, artiklarna 317, 318 och 319 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0102/2012), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

B.  I revisionsrättens särskilda rapporter finns information om frågor som rör förvaltningen av medel, och därför är dessa rapporter viktiga för att parlamentet ska kunna utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet.

C.  Europaparlamentets slutsatser om revisionsrättens särskilda rapporter ingår i ovannämnda beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen.

Del I - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2010 ”Revision av förfarandet för avslutande av räkenskaperna”

1.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2010 om revisionen av förfarandet för avslutande av räkenskaperna inom jordbrukspolitiken på grund av dess grundläggande betydelse för kvaliteten på den information som kommissionen lämnar till Europaparlamentet i förbindelse med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

2.  Europaparlamentet anser att den viktigaste slutsatsen i revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2010 gäller redogörelserna för de korrigeringar som görs efter avslutandet av räkenskaperna genom överensstämmelsebeslut, trots att parlamentet under tiden redan har beviljat ansvarsfrihet och trots den relativisering av de uppgifter som lämnas i förbindelse med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet som blir följden.

3.  Europaparlamentet är medvetet om att den enda möjliga lösningen är ett nytt kontrollsystem för jordbrukspolitiken, vilket endast kan genomföras med avsevärt större arbetsbördor för stödmottagarna och myndigheterna.

4.  Europaparlamentet koncentrerar därför sina rekommendationer främst till möjligheterna att förbättra det befintliga systemet. För att kunna bedöma hur detta system fungerar i praktiken hänvisar parlamentet även till revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2011 ”Återkrav av felaktigt utbetalda betalningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken” och betonar revisionsrättens kritik att systemet som helhet inte gör det möjligt att kvantifiera felaktigt utbetalda stöd till jordbruket.

5.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens krav på en reform av förfarandet för avslutande av räkenskaperna med målet att

   förkorta handläggningstiden för finansiella korrigeringar med exakta tidsfrister och med stegvisa förfaranden för invändningar,
   införa tydliga kopplingar mellan återbetalade belopp och de belopp som faktiskt betalats ut på felaktiga grunder och utesluta alla ”förhandlingar” om beloppen för de finansiella korrigeringarna, eftersom det handlar om återkrävande av oberättigade utbetalningar och inte om ”sanktioner”.

6.  Europaparlamentet anser att det nuvarande systemet måste förbättras för att det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet ska vara trovärdigt och för att skydda unionens ekonomiska intressen, och insisterar på att kommissionen i förbindelse med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet måste lämna följande uppgifter:

   Vilka belopp, utgiftsområden och räkenskapsår som eventuellt ännu kan bli föremål för kontroller och vilka lägsta och högsta finansiella korrigeringar som då kan komma att genomföras i varje medlemsstat.
   Vilka överensstämmelsebeslut som gäller vilka budgetår, och hur dessa beslut ändrar siffrorna för de budgetår för vilka ansvarsfrihet redan har beviljats.
   En exakt beräkning av hur många nödvändiga korrigeringar som inte görs inom ramen för överensstämmelseförfarandet och hur många korrigeringar som på grund av 24-månadersregeln inte längre kan göras i överensstämmelsebesluten.

7.  Europaparlamentet uppskattar de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att öka tillförlitligheten i de uppgifter från medlemsstaternas inspektionsmyndigheter som ligger till grund för avslutandet av räkenskaperna. Parlamentet understryker revisionsrättens uppseendeväckande slutsats att de flesta av dessa myndigheter emellertid inte är i stånd att fullgöra kommissionens åtgärder. Parlamentet kräver därför fler initiativ från kommissionens sida för att utbilda personalen vid de administrativa myndigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett strukturerat sätt stödja och främja informationsutbytet mellan utbetalande organ och attesterande organ via deras nätverk och seminarier, att sprida exempel på bästa praxis och att utarbeta gemensamma lösningar på rättsliga frågor genom tolkning. Parlamentet anser att det även krävs riskbaserade kontroller av de attesterande organen.

8.  Europaparlamentet anser att ytterligare förbättringar av försäkringarna från direktörerna vid de utbetalande organen och från de attesterande organen är en viktig åtgärd för att främja redovisningsskyldigheten. Parlamentet efterlyser ett belöningssystem för korrekta försäkringar och sanktioner för oriktiga försäkringar, framför allt för systemfel som upptäckts men som inte tidigare meddelats.

9.  Europaparlamentet kräver ett systematiskt informationsflöde från de verkställande myndigheterna på lägsta nivå till kommissionen, så att de svårigheter som uppkommer på plats kan beaktas i förenklade rättsakter och i tolkningen av dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att tjänstemän vid de nationella utbetalande eller attesterande organen inte diskrimineras av sina nationella myndigheter och deras direktörer på grund av att de rapporterar korrigeringar till kommissionen

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa utbetalande och attesterande organ – där det är stor personalomsättning – i en riskbaserad kontroll och att bifoga ett meddelande till den myndighet som ska bevilja ansvarsfrihet i den årliga verksamhetsrapporten. Parlamentet insisterar på att det görs en analys av försäkringarnas korrekthet och att den myndighet som ska bevilja ansvarsfrihet informeras om felfrekvensen i varje medlemsstat tillsammans med de viktigaste felkällorna.

11.  Europaparlamentet kräver en kontroll av de förfaranden som ligger till grund för överensstämmelsebesluten, att expertgrupper snabbare inrättas för förlikning och att själva förlikningen används på ett målinriktat sätt.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att de siffror som efterfrågas i punkt 6 tas upp i ett särskilt avsnitt i den årliga resolutionen om beviljande av ansvarsfrihet och läggs fram för omröstning i kammaren.

Del II - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2010 ”Har det nya europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet införts på ett bra sätt och leder det till att resultat uppnås i Södra Kaukasien (Armenien, Azerbajdzjan och Georgien)?”

13.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens granskning och rekommendationerna i den, och uttrycker sin djupa oro över granskningens resultat, som avslöjar stora problem i kommissionens genomförande av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinitiativet.

14.  Europaparlamentet är djupt oroat över de brister i planeringsförfarandena som påvisats av revisionsrätten, och uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer genom att effektivisera förfarandena, förbättra kopplingarna mellan de strategiska programplaneringsdokumenten (handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken, landstrategidokument och nationella vägledande program) och att bättre samordna tidsplanerna för dessa dokument, med målet att erbjuda grannländerna möjligheten till allt närmare förbindelser med EU.

15.  Europaparlamentet anser att kommissionens användning av budgetstöd inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är oacceptabelt, då den behandlar detta som den bästa biståndsmetoden i de tre länderna, utan en detaljerad utvärdering av de tillgängliga verktygens effektivitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att sektorsindelat budgetstöd ofta medför låg synlighet och sporadiskt intresse hos regeringarna, och är djupt oroat över revisionsrättens slutsats att ett områdes lämplighet för sektorsindelat budgetstöd blev en viktig faktor vid besluten om bistånd inom de årliga handlingsprogrammen för 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendation att vara mer selektiv vid valet att använda sektorsindelat budgetstöd genom att överväga alla de alternativ som finns inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet samt att börja använda de olika verktygen med större inbördes spridning. Parlamentet framhäver behovet av att förbättra möjligheterna för icke-statliga organisationer och den privata sektorn i mottagarländerna att få tillgång till det stöd som ges.

16.  Europaparlamentet är oroat över granskningens slutsats att programplaneringen och utformningen av biståndet inte i tillräcklig utsträckning byggde på en strukturerad dialog med de stödmottagande länderna. Dialogen drevs främst av kommissionens högkvarter, vilket begränsade den direkta diskussionen till några få dagars besök i länderna, och det fanns otillräcklig dokumentation i rapporterna om vad som hade diskuterats. Parlamentet anser att erbjudande om sektorsindelat budgetstöd till ett oljeproducerande och oljeexporterande land, riktat mot en ökad användning av förnybara energikällor, verkligen inte kan vara starkt motiverande för regeringen, och uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som behövs för att stärka denna dialog.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att beakta revisionsrättens rekommendation att tillräckligt personalstöd måste tillhandahållas, även på plats, däribland experter på budgetstöd, och att bidra till att stärka den allmänna ramen för den statliga förvaltningen i de stödmottagande länderna med hjälp av åtgärder som kompletterar partnersamverkansverktyget.

18.  Europaparlamentet välkomnar det pilotprogram som genomförts av kommissionen, som innebär en resultatorienterad övervakning och som uttryckligen har skräddarsytts för åtgärder inom ramen för sektorspolitiska stödprogram, och förväntar sig en rapport för utvärdering av det mervärde som påvisats i de tre länderna.

Del III - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2010 ”Kommissionens förvaltning av systemet för veterinärkontroller av importerat kött efter hygienlagstiftningsreformen 2004”

19.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport, kommissionens svar och kommissionens rapport om effektiviteten och konsekvensen hos de sanitära och fytosanitära kontrollerna av import av livsmedel, foder, djur och växter (COM(2010)0785).

20.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer till kommissionen att optimera kommissionens uppdrag i förbindelse med dess kontroll- och samordningsfunktioner.

21.  Europaparlamentet kräver särskilt förbättringar på följande områden i syfte att bidra till högre livsmedelssäkerhet för importerade köttvaror och följaktligen till ett bättre skydd för EU-medborgare mot farliga livsmedelsimporter, och betonar samtidigt att de rekommendationer från revisionsrätten som inte uttryckligen nämns i leden a till e inte bör nedprioriteras:

   a) När det gäller revisionsrättens rekommendation 1 uppmanas kommissionen att sträva efter att utjämna skillnaderna i behandlingen av medlemsstaterna i tredjeländer och att åtgärda de diskriminerande konkurrensnackdelar som detta medför.
   b) När det gäller revisionsrättens rekommendation 3 uppmanas kommissionen att uppmana medlemsstaterna att använda de befintliga informationssystemen mer effektivt och att knyta dem närmare till varandra för att säkerställa en bättre samordning mellan gränskontrollstationer och tullmyndigheter.
   c) När det gäller revisionsrättens rekommendation 4 uppmanas kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att utveckla, genomföra och utvärdera de nationella kontrollplanerna. Parlamentet anser att det med hänsyn till subsidiaritetsprincipen bör fastställas en bas med analystyper, som täcker de vanligaste hormonresterna (bl.a. anabola steroider), miljöföroreningar (bl.a. dioxiner och tungmetaller) och liknande och som det ska vara obligatoriskt att använda. Ett första mål skulle kunna vara att öka kunskapen genom programmet ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel” för att uppmärksamma medlemsstaternas ansvariga myndigheter på frågan. Dessutom bör det kontrolleras att bestämmelserna om avgifter iakttas.
   d) När det gäller revisionsrättens rekommendation 7 uppmanas kommissionen att lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet som gör det möjligt att vidta rättsliga åtgärder mot medlemsstater som regelbundet och under en längre tid bryter mot artiklar i förordning (EG) nr 882/2004(7) och därmed äventyrar EU-medborgares säkerhet.
   e) När det gäller revisionsrättens rekommendation 8 uppmanas kommissionen att harmonisera genomförandet av skärpta kontroller och utforma en precis och tydlig formulering av reglerna om förstärkta kontroller vid gränskontrollstationerna. Kommissionen uppmanas dessutom att överväga ett obligatoriskt antal laboratorietest för medlemsstaterna i samband med varukontroller vid gränskontrollstationerna.

22.  Europaparlamentet konstaterar att europeiska kött- och livsmedelsproducenter måste uppfylla höga produktions- och kvalitetsstandarder. Det är mycket oroväckande att dessa produktionsstandarder inte gäller för producenter i tredjeländer som exporterar till EU, vilket revisionsrätten också konstaterar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med denna problematik och omgående lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet om hur de negativa effekterna för de europeiska kött- och livsmedelsproducenternas konkurrenskraft kan avhjälpas.

Del IV - Revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2011 ”Har delegeringen av kommissionens förvaltning av externt bistånd från huvudkontoret till delegationerna lett till ett bättre bistånd?”

23.  Europaparlamentet välkomnar den mycket omfattande och analytiska rapport som revisionsrätten utarbetat, liksom den utmärkta tidpunkten för bedömningen av resultatet av delegeringen.

24.  Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens slutsats att delegeringen tydligt har lett till ett snabbare tillhandahållande av bistånd, förbättrad biståndskvalitet och förbättrad ekonomisk förvaltning av biståndet.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att komplettera sina kriterier och stärka förfarandena för kvalitetsbedömning av de finansierade projekten i syfte att förbättra biståndskvaliteten och ytterligare minska antalet projekt med dåligt resultat. Parlamentet betonar att biståndsutgifternas effekter är av största betydelse för parlamentet.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att i möjligaste mån främja lokala samråd i samband med beslut om biståndsprojekt och övervakningen av hur de utvecklas.

27.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda bristerna i övervaknings- och kontrollsystemen, särskilt vid unionens delegationer.

28.  Europaparlamentet är oroat över de bestående problemen med personal som arbetar med biståndspolitiken. Parlamentet anser att den höga personalomsättningen i GD Utveckling och samarbete – EuropeAid och bristen på personal med lämpliga kvalifikationer vid unionens delegationer måste åtgärdas utan dröjsmål. Parlamentet anser vidare att kommissionen vid behov bör samarbeta med Europeiska utrikestjänsten i syfte att se till att det finns tillräckliga personalresurser för biståndsförvaltningen vid unionens delegationer. Parlamentet förväntar sig en detaljerad rapport från kommissionen före utgången av 2012 med de åtgärder som planerats och vidtagits för att avhjälpa dessa problem.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att unionens delegationer systematiskt genomför tekniska och ekonomiska övervakningsbesök relaterade till projekten, och att de i högre grad inriktar det interna rapporteringssystemet på de resultat som uppnås genom biståndsinsatserna.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med unionens delegationers aktiva deltagande analysera och kartlägga möjligheterna att mobilisera biståndsprogrammen i partnerländerna med deltagande av såväl Europeiska investeringsbanken som europeiska nationella och internationella institutioner som finansierar utveckling.

Del V - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2011 ”Uppföljning av särskild rapport nr 1/2005 om förvaltningen av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning”

31.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utan ytterligare dröjsmål genomföra rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2005, eftersom bara två av de 14 rekommendationer som kommissionen accepterade hittills har genomförts helt. Parlamentet förväntar sig att fullt ut informeras om de framsteg som görs med genomförandet av de 12 återstående rekommendationerna.

32.  Europaparlamentet gläder sig över att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i högre grad utnyttjar sina utredningsbefogenheter, till exempel genom att genomföra kontroller på plats och intervjuer eller fokusera på mer allvarliga och invecklade ärenden. Parlamentet uppskattar att Olafs elektroniska ärendehanteringssystem har använts i större utsträckning och att tidsregistreringssystemet införts. Parlamentet beklagar emellertid att ett ärende i genomsnitt fortfarande tar mer än två år och att utredningsärendena år 2009 endast stod för 37 procent av Olafs sammanlagda arbetstid.

33.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att förbättra sin tidsplanering så att arbetsuppgifterna fördelas på ett bättre sätt i syfte att minska den tid som ägnas åt annat än utredningsarbete. Parlamentet vill se de faktiska resultaten av de uppgifter som inte gäller utredningar och som svarar för 63 procent av den sammanlagda arbetstiden.

34.  Europaparlamentet konstaterar att ”tydliga mål och tydlig planering” enligt diagram 2 i revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2011 är den svagaste punkten i utredningsarbetet. Parlamentet rekommenderar att man i framtiden fastställer tydliga mål för varje utredning, eftersom en tydlig målformulering utgör grunden för utredningar och resursplanering.

35.  Europaparlamentet noterar att det i enlighet med revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2011 fortfarande inte förekommer någon ”oberoende kontroll av pågående utredningsåtgärders laglighet” och att det inte heller finns ”några allmänna regler som garanterar att utredningsåtgärderna är förutsägbara” trots alla tidigare löften från Olaf. Parlamentet konstaterar vidare att trots att det finns en uttrycklig vilja i kommissionens ändrade förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1073/1999 (COM(2011)0135) att inrätta ett granskningsförfarande, kommer detta inte att kunna likställas med en oberoende kontroll av enskilda utredningars laglighet, och förslaget är därför i detta avseende ännu svagare än det ursprungliga förslaget. Parlamentet påpekar att detta är ett centralt krav även inom ramen för EU-domstolens rättspraxis. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att säkra en sådan kontrollmekanism, inte enbart för att skydda berörda enskilda personers eller ekonomiska aktörers rättigheter utan även för att skydda Olafs utredare från rättsliga förfaranden från dessa enskilda personers eller ekonomiska aktörers sida. Parlamentet betonar också behovet av att ge Olaf ett tydligt mandat i förhållande till de andra institutionerna i unionen.

36.  Europaparlamentet delar revisionsrättens ståndpunkt när det gäller behovet av ett enda dokument som tydligt speglar Olafs resultat inom de olika sektorerna och gör det möjligt att mäta framstegen varje år. Parlamentet betonar vikten av att göra skillnad mellan de rapporter som utarbetas för allmänheten och de som utarbetas för internt bruk. Parlamentet anser att det är av största vikt att en detaljerad rapport står till förfogande för allmänheten, eftersom det skulle möjliggöra en tillförlitlig jämförelse av Olafs resultat över tid och mellan olika sektorer.

37.  Europaparlamentet beklagar att det inte alltid är möjligt att utvärdera resultatet av Olafs verksamhet, eftersom informationen läggs fram i olika dokument som utarbetats för olika ändamål och med olika mottagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett system för spridning av information som är enhetligt, tydligt och jämförbart och som möjliggör en fullständig och objektiv utvärdering av Olafs verksamhet.

38.  Europaparlamentet understryker att den tid som läggs på utvärderingen av inkommande information har fördubblats sedan 2004, från 3,5 till 7,1 månader. Parlamentet anser att den inledande utvärderingsfasen bör begränsas till att bevisa eller avvisa de anklagelser som ingår i den inledande informationen. Parlamentet anser vidare att man bör undvika allt utredningsarbete under den inledande utvärderingsfasen, eftersom detta både skapar rättslig osäkerhet och snedvrider statistiken för de olika utredningsaspekterna. Parlamentet föreslår att en utredning ska inledas med hjälp av tillgängliga utredningsverktyg i det fall den information som har samlats in under den inledande utvärderingen med hjälp av de rättsliga instrument som då finns tillgängliga inte gör det möjligt för Olaf att avgöra om ett ärende ska inledas eller inte.

39.  Europaparlamentet delar revisionsrättens uppfattning att kortare utredningstider och slutrapporter av högre kvalitet skulle kunna bidra till ett effektivare påföljdssystem så att medel kan återvinnas eller disciplinära eller rättsliga åtgärder vidtas.

40.  Europaparlamentet beklagar att, trots det samarbetsavtal som undertecknades 2008 mellan Olaf och Eurojust, enligt vilket Olaf är skyldig att anmäla alla fall av misstänkt bedrägeri hos ekonomiska aktörer i mer än en medlemsstat till Eurojust, skickade Olaf endast fem sådana anmälningar till Eurojust 2008 och endast en 2009, vilket visar att samarbetet mellan Olaf och Eurojust inte fungerar. Parlamentet kräver att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att intensifiera insatserna på detta område.

41.  Europaparlamentet uppmanar bestämt Olaf att ytterligare stärka samarbetet med medlemsstaterna på en solid rättslig grund. Parlamentet stöder i detta sammanhang idén om en fortsatt konsolidering av de befintliga rättsliga grunderna för att stärka samarbetet. Parlamentet instämmer i revisionsrättens rekommendation att ingå överenskommelser med nationella utredningsavdelningar när det saknas specifik lagstiftning för att fastställa detaljerade bestämmelser för samarbete och informationsutbyte.

Del VI - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2011 ”Effektiviteten och ändamålsenligheten i EU-bidrag som kanaliseras genom FN-organisationer i konfliktdrabbade länder”

42.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och stöder dess slutsatser och rekommendationer.

43.  Europaparlamentet gläder sig över att samarbetet med Förenta nationerna (FN) gör det möjligt för kommissionen att nå regioner i världen som den inte skulle kunna nå på egen hand. Parlamentet är medvetet om de höga risker det kan innebära att tillhandahålla bistånd i konfliktdrabbade regioner. Parlamentet är emellertid bekymrat över de brister som har konstaterats i fråga om projektens effektivitet och förseningarna med genomförandet. Parlamentet välkomnar de beslut som nyligen fattades av styrelserna för Unicef, UNDP (FN:s utvecklingsprogram), UNOPS (FN:s kontor för projektservice) och UNFPA (FN:s befolkningsfond) om att lämna interna revisionsrapporter till kommissionen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkra insynen i de EU-medel som utnyttjas av FN i samband med det årliga budgetförfarandet, att förbättra planeringen av medelsanvändningen tillsammans med FN och att påskynda sina interna förfaranden för att snabbare nå resultat.

45.  Europaparlamentet anser att tillräcklig rapportering är en förutsättning för korrekt övervakning. Parlamentet är djupt oroat över att rapporteringen fortfarande är otillräcklig, trots att parlamentet har påpekat detta i flera ansvarsfrihetsbetänkanden och trots att kommissionen och FN:s organ flera gånger har förbundit sig att snabbt genomföra de åtgärder som krävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av mars 2012 lägga fram en handlingsplan för parlamentet med tydliga och bindande ramar, specifikt utformade för att avsevärt förbättra rapporteringssystemet för alla projekt och program som finansieras via den gemensamma förvaltningen och som har delegerats till FN-organ.

46.  Europaparlamentet anser att kommissionen, när den finansierar projekt genom förvaltningsfonder med flera bidragsgivare, bör känna till exakt hur stor andel av projekten som finansieras. För att förbättra kontrollmekanismerna anser parlamentet att pengarna bör förvaltas på separata konton. Parlamentet anser vidare att kommissionen måste kunna förkasta projekt om specifikationerna inte är tillfredsställande eller om EU:s företrädare inte i tillräcklig utsträckning deltar i programplaneringen.

47.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionens kontroll av projektens laglighet och korrekthet bör kompletteras med lämpliga kontroller av deras effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillsammans med utrikestjänsten fastställa tydliga och mätbara mål och lämpliga kontrollåtgärder. Parlamentet understryker i det här sammanhanget vikten av att erhålla rimliga garantier från genomförandepartnerna. Parlamentet påminner om och understryker att parlamentet har krävt revisionsförklaringar från genomförandepartnerna. Parlamentet ber kommissionen att formalisera dessa förklaringar och göra dem tillgängliga för parlamentet under ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet instämmer i rekommendationerna från kommissionens tjänst för internrevision (IAS) att avtalsbestämmelser och betalningar bör kontrolleras på förhand för att avgöra om de kostnader som föreslås och begärs är stödberättigande. Parlamentet insisterar på att diskussionerna om dessa frågor ska dokumenteras i akterna. Parlamentet understryker IAS:s åsikt att de tillkommande administrativa kostnaderna och andra indirekta kostnader som FN framför anspråk om och som EU betalar måste vara väl dokumenterade och motiverade.

48.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens ståndpunkt att realistiska tidsramar för projekten bör utvärderas utifrån de givna omständigheterna för att undvika att de tidsramar och kostnader som fastställts i det finansiella och administrativa ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Förenta nationerna överskrids. Parlamentet påminner kommissionen om att den har huvudansvaret för genomförandet av budgeten. Parlamentet ber kommissionen att hålla parlamentet informerat om användningen av de omarbetade riktlinjerna för rapportering mellan EU och FN.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en mekanism för kostnadsjämförelser för att urskilja och undvika överdebitering och att vägra betala indirekta extrakostnader till följd av användandet av underleverantörer, vilket revisionsrätten konstaterade förekom i två fall. Parlamentet ber kommissionen att genomföra gemensamma granskningar med FN om det finns tvivel om projektens trovärdighet.

50.  Europaparlamentet beklagar att endast ett litet fåtal av de granskade projekten avser förvaltningsfonder med flera bidragsgivare och uppmanar revisionsrätten att lägga fram en särskild rapport enbart om förvaltningen av förvaltningsfonder med flera bidragsgivare.

51.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att informera parlamentet om eventuella bestående svårigheter med att få full tillgång till FN-revisorernas arbetsdokument i enlighet med det finansiella och administrativa ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Förenta nationerna. Parlamentet påminner om att parlamentet har begärt att få tillgång till dessa dokument. Parlamentet ber kommissionen att hålla inne framtida betalningar om dess anställda fortsatt inte får tillräcklig tillgång till dessa dokument, i enlighet med de särskilda bestämmelser i EU:s budgetförordning som används vid avsaknad av underlag. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentets budgetkontrollutskott om hur situationen utvecklas under nästa ansvarsfrihetsförfarande, både vad gäller tillgången till revisionsrapporter och rapporternas kvalitet. Parlamentet ber kommissionen att inte delegera nya projekt och program till FN-organ om dessa åtgärder inte genomförs.

Del VII - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2011 ”Revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag”

52.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten som revisionsrättens första analys av ett finansiellt instrument. Parlamentet påpekar att garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) anses vara det mest framgångsrika av alla unionsprogram som gäller finansiella instrument. Parlamentet förväntar sig att få information från kommissionen om en eventuell ändring av det finansiella instrumentets hävstångseffekt på 1:10, som konstaterades 2009, eller av felnivån på cirka 0,045 procent som revisionsrätten noterade i slutet av 2009.

53.  Europaparlamentet anser att SMEG är ett användbart instrument trots revisionsrättens berättigade kritik när det gäller avsaknaden av bevis på ett EU-mervärde och den uteslutande lokala betydelsen av stödet för hantverksföretag och småbutiker. Parlamentet föreslår, med hänsyn till de små och medelstora företagens betydelse för den ekonomiska strukturen i medlemsstaterna och i unionen som helhet, att de 13 länder som omfattas av instrumentet presenteras och att deras resultat utvärderas, eftersom man utifrån detta kan dra slutsatser för en mer noggrann målinriktning av SMEG.

54.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen diskuterar och behandlar frågorna om ett EU-mervärde och dödviktseffekter på ett trovärdigt sätt, eftersom unionens mål inte kan vara att inrätta strukturer för enbart nationella åtgärder eller att ersätta nationella åtgärder. Parlamentet anser att denna grundläggande kritik av SMEG, som framfördes av revisionsrätten, är allvarlig precis som revisionsrättens oro över att stödets tillämpningsområde är alldeles för brett och inte enbart fokuserar på att ge små och medelstora företag begränsad tillgång till extern finansiering.

55.  Europaparlamentet anser att det behövs en öppen debatt om hur instrumentet finansieras. Parlamentet betonar minskningen 2010 av budgetposten på 57 300 000 EUR från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP). Parlamentet begär ett klargörande över hur stor del av kommissionens och Europeiska investeringsfondens (EIF) personal som är involverad i förvaltningen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag och hur stora de respektive administrativa kostnaderna är. Parlamentet efterlyser information om hur många ansökningar som faktiskt har avvisats.

56.  Europaparlamentet tar del av revisionsrättens generella kommentarer när det gäller ett förbättrat, resultatinriktat ersättningssystem för EIF:s tjänster. Parlamentet noterar att kommissionen inte alls svarar på denna punkt och förväntar sig att kommissionen lämnar mer specifik information.

57.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att

   kommande program för stöd till små och medelstora företag bör baseras på en uttalad interventionslogik,
   resultatindikatorerna bör förbättras så att kommissionen bättre kan övervaka hur instrumentets mål uppfylls,
   mer specifika mål som bättre återspeglar finansieringsinstrumentets syften bör sättas upp, övervakningen bör uppdateras för att mäta utvecklingen mot att nå dessa mål och lämpliga åtgärder för att minimera dödviktseffekterna bör införas.
  

Parlamentet gläder sig över att kommissionen har accepterat ovan nämnda rekommendationer och uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om de åtgärder den har planerat och/eller som redan har vidtagits.

58.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer och uppmanar kommissionen att se till att

   den rättsliga grunden och förvaltningsavtalet för kommande instrument är klara i god tid innan programperioden faktiskt inleds,
   det för eventuella efterföljande program införs ett poängsystem för bedömningen av ansökningar från potentiella intermediärer och att minimikrav fastställs för urvalet.
  

Parlamentet noterar kommissionens avsikt att ytterligare överväga dessa rekommendationer och uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om sina slutsatser och de åtgärder kommissionen planerar att vidta för att ta hänsyn till rekommendationerna.

Del VIII - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2011 ”Systemet med samlat gårdsstöd - vad måste göras för att den ekonomiska förvaltningen ska bli bättre?”

59.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och tar med stort intresse del av de slutsatser och rekommendationer som ingår i rapporten. Parlamentet gratulerar revisionsrätten till en relevant rapport utarbetad vid rätt tidpunkt.

60.  Europaparlamentet anser att det samlade gårdsstödet inte i tillräcklig omfattning bidrar till att den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt fördraget uppnås. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå nödvändiga ändringar av lagstiftningen så att det samlade gårdsstödet verkligen utgör ett optimalt bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens mål. Parlamentet anser att det samlade gårdsstödet bör förbättras så att stödet bättre riktas till dem som verkligen bedriver jordbruk. Rådet uppmanas att stödja parlamentet och kommissionen i arbetet med att göra det enskilt största europeiska stödsystemet effektivare och mer ändamålsenlighet och därmed bidra till en bättre fördelning av EU-skattebetalarnas pengar.

61.  Europaparlamentet anser att det finns alltför stor flexibilitet (t.ex. reglerna om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) och för stort tolkningsutrymme i de grundläggande reglerna för det samlade gårdsstödet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda tydligare riktlinjer för införlivandet av EU:s bestämmelser i medlemsstaternas lagstiftning, för att undvika att medlemsstaterna tänjer på reglerna. Parlamentet menar att kommissionen bör ges tillräckliga delegerade befogenheter att åtgärda kryphål och brister så snart som möjligt.

62.  Europaparlamentet menar att den historiska modellen har spelat ut sin roll och därför bör överges i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet stöder revisionsrättens rekommendation nr 6 att det samlade gårdsstödet bör grundas på de nuvarande jordbruksvillkoren i EU:s olika regioner. Parlamentet anser vidare att dagens 20 modeller bör minskas till helst en enda modell som tillämpas i alla medlemsstater.

63.  Europaparlamentet påminner om att det är mycket viktigt att nya jordbrukare får tillträde till jordbrukssektorn för att garantera innovation inom denna sektor. Parlamentet är därför bekymrat över revisionsrättens iakttagelser att vissa medlemsstater som tillämpar det samlade gårdsstödet (5 av 17) inte använder sig av tillgängliga alternativ ur den nationella reserven för att underlätta för nya jordbrukare att starta verksamhet och därmed främja generationsskiftet i landsbygdsområden.

64.  Europaparlamentet anser att dagens system för samlat gårdsstöd inte i tillräcklig omfattning stimulerar innovation inom jordbrukssektorn och dessutom förhindrar etablering av nya jordbrukare.

65.  Europaparlamentet är särskilt oroat över att det inte finns någon direkt koppling mellan stödet från systemet för samlat gårdsstöd och jordbrukarnas kostnader för att uppfylla kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Parlamentet menar att detta leder till obalans mellan stödets omfattning och bättre miljö, djurskydd och livsmedelssäkerhet, men inser samtidigt att principen om frikoppling begränsar ett sådant samband.

66.  Europaparlamentet anser att kommissionen i sitt förslag till gemensam jordbrukspolitik efter 2013 bör se till att fördelningen av stödet mellan jordbrukarna blir mer balanserad.

Del IX - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2011 ”Var de turistprojekt som medfinansierades av Eruf ändamålsenliga?”

67.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelser, särskilt det faktum att alla projekt ledde till positiva resultat i en eller annan form och att merparten av dem hade positiva resultat på flera områden. Parlamentet noterar att projekten ansågs ha varit till nytta för den lokala ekonomin och/eller ha bidragit till att bevara delar av en regions kulturarv, historiska eller konstnärliga arv eller miljöarv.

68.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens påpekande att skapandet eller bevarandet av arbetstillfällen är avgörande faktorer för att skapa en hållbar utveckling för ekonomin och sysselsättningen.

69.  Europaparlamentet konstaterar med oro att mål fastställdes för endast 58 procent av projekten i urvalet, medan återstående 42 procent inte hade resultatmål och att ingen övervakning av resultaten förekom för de flesta av projekten i urvalet.

70.  Europaparlamentet beklagar att det var svårt att göra en tillförlitlig bedömning av projektens resultat eller projektens europeiska mervärde, eftersom man inte systematiskt fastställer projektmål, riktmärken och indikatorer och sedan övervakar och utvärderar resultaten.

71.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation till förvaltningsmyndigheterna att se till att hållbara mål, riktmärken och indikatorer fastställs (till exempel hur många arbetstillfällen som skapas, ytterligare turistkapacitet och utökningen av turistverksamheten) när stödmottagarna ansöker om bidrag och när beslut fattas, så att de projekt som sannolikt är de mest ändamålsenliga väljs ut och resultaten av dem kan utvärderas. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att ställa sig bakom detta förslag.

72.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation till kommissionen att utvärdera stödet inom denna sektor och överväga i vilken omfattning det är ett kostnadseffektivt sätt att stödja medlemsstaternas insatser för att främja ekonomisk tillväxt samt att fundera på om stödet skulle kunna riktas bättre i detta syfte.

73.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att förenkla Erufs bidragsprocess för att minimera de administrativa bördorna för projektansvariga. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om framstegen på detta område.

Del X - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2011”Utformas och förvaltas stödet för miljövänligt jordbruk väl?

74.  Europaparlamentet anser att åtgärderna för ett miljövänligt jordbruk är ett viktigt inslag i EU:s politik för att mildra jordbrukets negativa miljöeffekter. Parlamentet bekräftar att syftet med stödet till miljövänligt jordbruk är att ”uppmuntra jordbrukarna och andra markförvaltare att göra en samhällsnyttig insats genom att de inför eller fortsätter att använda sådana produktionsmetoder som är förenliga med skydd och förbättringar av miljön, landskapet med dess särdrag, naturresurserna, marken, samt den genetiska mångfalden”(8).

75.  Europaparlamentet betonar samtidigt att offentliga utgifter bör fördelas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och ge påtagliga resultat. Parlamentet understryker att det finns ett trängande behov av att se till att EU fullföljer sina åtaganden (att minska utsläppen av växthusgaser till 2020, strategin för biologisk mångfald i Europa 2020 etc.).

76.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att politiken för miljövänligt jordbruk inte är utformad och inte övervakas på ett sådant sätt att den genererar konkreta miljövinster, eftersom målen för stöd för miljövänligt jordbruk inte är tillräckligt specifika för att man ska kunna bedöma om de har uppnåtts, de miljöbelastningar som tas upp inte klart och tydligt motiverar stöden för miljövänligt jordbruk och det inte är lätt att kontrollera resultaten av politiken för miljövänligt jordbruk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa landsbygdsutvecklingsprogram med tydliga inriktningar och kommissionen att göra strängare bedömningar av dessa program innan de godkänns. Parlamentet understryker vikten av ett välskött europeiskt nätverk för landsbygdsutveckling.

77.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsatser att jordbrukarna i allmänhet får tillräckligt stöd genom lämplig vägledning. Parlamentet noterar emellertid att spridningen av bästa praxis och feedback på resultaten behöver förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre utnyttja befintliga strukturer för detta, såsom europeiska nätverket för landsbygdsutveckling.

78.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsatser att jordbrukarna i allmänhet får tillräckligt stöd genom lämplig vägledning och noterar de många exempel på bästa praxis som revisionsrätten fann. Parlamentet är oroat över att de flesta medlemsstater inte bedömer vilken deltagarnivå som minst krävs för att garantera att delåtgärderna åstadkommer de förväntade miljöeffekterna och om stödbeloppen är tillräckliga för att uppnå denna miniminivå. Parlamentet anser att Leadermodellen för landsbygdsutveckling också kan användas för att genomföra ett kollektivt tillvägagångssätt.

79.  Europaparlamentet är oroat över de brister som revisionsrätten konstaterade när det gäller hur stödbeloppen fastställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla faktorer som revisionsrätten anser vara nödvändiga för att man korrekt ska kunna fastställa stödbeloppen tas i beaktande innan programmen godkänns.

80.  Europaparlamentet är bekymrat över att merparten av utgifterna gick till ”övergripande” delåtgärder som genomfördes på hela programområdet utan att detta alltid berättigades i landsbygdsutvecklingsprogrammen. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att medlemsstaterna endast i begränsad utsträckning använder målinriktning och urvalsförfaranden, och att bristen på målinriktning under alla omständigheter måste motiveras i programmen.

81.  Europaparlamentet är djupt oroat över att förvaltningen av politiken för miljövänligt jordbruk inte i tillräcklig grad beaktar specifika miljömässiga behov och därmed inte ger mest valuta för pengarna. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att det i 39 procent av de granskade kontrakten i enlighet med revisionsrättens slutsatser inte fanns några specifika miljöbelastningar i det område där kontraktet genomfördes eller så kunde inga sådana problem identifieras av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att koncentrera sig på kollektiva tillvägagångssätt i de fall detta skulle säkra de önskade miljöeffekterna.

82.  Europaparlamentet betonar inför nästa programperiod att stödet för miljövänligt jordbruk måste inriktas på mer specifika prioriteringar för att ge de önskade effekterna i fråga om biologisk mångfald och bevarande och utvecklande av jord- och skogsbruk med högt naturvärde och traditionella jordbrukslandskap, vatten och klimatförändringar.

83.  Europaparlamentet välkomnar den strategi som valdes i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (COM(2011)0627), vilket kommer att innebära en större betoning av kontinuerlig övervakning och resultatindikatorer för landsbygdsutvecklingsprogrammen.

Del XI - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2011 ”Återkrav av felaktigt utbetalda betalningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken”

84.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport och noterar dess slutsatser. Parlamentet understryker den kritik som parlamentet under lång tid har framfört, nämligen att indrivningssystemet bara delvis fungerar. Parlamentet betonar att de ”bättre” siffrorna från kommissionen rörande återvinningen ändå innebär att 60 procent av de felaktigt utbetalda medlen olagligt blir kvar hos stödmottagaren. Parlamentet noterar på grundval av de siffror som lämnats av revisionsrätten att andelen är så hög som 90 procent.

85.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer och uppmanar kommissionen att

   begära att medlemsstaterna rapporterar oegentligheter och andra återkrav när underrättelsen om återkrav har utfärdats,
   införa en enhetlig tidsfrist för perioden från det att en potentiell oegentlighet upptäcks till dess att underrättelsen om återkrav utfärdas till gäldenären, vilket skulle förbättra harmoniseringen mellan medlemsstaterna och garantera Olaf snabbare information,
   utfärda klara och entydiga regler för debitering, registrering och rapportering av ränta på utestående fordringar,
   förtydliga under vilka omständigheter fordringar kan förklaras oindrivbara, i synnerhet vid insolvensärenden, och
   varje år göra en exakt uppskattning av de felaktiga utbetalningar som görs till slutliga stödmottagare, för att fastställa hur stora belopp som skulle ha återkrävts från dessa, och för att återkravet exakt ska kunna hänföras till det år då förlusten uppstått.

86.  Europaparlamentet noterar att indrivningssystemet generellt endast täcker en liten del av betalningarna och att av det beräknade stödbeloppet på 500 000 000 000 EUR inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under de senaste tio åren, har 5 000 000 000 EUR (en procent) återbetalats (särskild rapport nr 7/2010). Parlamentet noterar vidare att det därför är dyrare att upprätthålla ett fungerande kontrollsystem än att betala ut finansiella korrigeringar till kommissionen.

87.  Europaparlamentet noterar att kommissionen ytterligare önskar överväga dessa rekommendationer och uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om de åtgärder den planerar för att ta hänsyn till dem.

88.  Europaparlamentet beklagar att den andel i procent av avskrivna fordringar som belastar EU:s budget uppgick till 87,8 procent eller 428 900 000 för perioden 2006–2009. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en sanktionsmekanism om medlemsstaterna skriver av fordringar som oindrivbara, när detta inte är lämpligt. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva en tydlig och praktisk definition av riktlinjerna utan utrymme för olika tolkningar.

89.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer och uppmanar kommissionen att se till att

   medlemsstaternas förvaltning och rapportering av fordringar ytterligare förbättras och att dessa fordringar behandlas lika i alla medlemsstater,
   riktlinjer ges ut vid lämplig tidpunkt för att behandla ihållande inkonsekvenser i centrala rapporterings- och redovisningsbegrepp,
   tillämpningen av 50/50-regeln ses över, särskilt vad gäller belopp som potentiellt skulle kunna undgå avslutning, och att samma-regel tillämpas ändamålsenligt,
   certifieringsorganens arbete, när de kontrollerar bokförda fordringar i medlemsstaterna, täcker in de risker som lyfts fram,
   en större andel felaktiga utbetalningar drivs in från stödmottagare,
   uppföljningen av gamla ärenden som ligger hos arbetsgruppen för återkrav avslutas och behandlas på samma sätt i alla medlemsstater.

90.  Europaparlamentet noterar kommissionens förtydliganden av dessa rekommendationer och uppmanar kommissionen att ytterligare överväga dessa förslag. Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet om sina slutsatser och att ange huruvida man planerar att vidta åtgärder i samband med dessa rekommendationer.

91.  Europaparlamentet gläder sig över att Olaf tagit initiativ till att undersöka möjligheten att ändra kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006 av den 14 december 2006 om oegentligheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och om organisationen av ett uppgiftssystem på detta område(9), i syfte att förbättra informationsflödet och användningen av befintlig information. Parlamentet uppmanar Olaf att rapportera sina resultat till parlamentet.

92.  Europaparlamentet kräver lika behandling av utestående fordringar (indrivning) i alla medlemsstater, och insisterar på att åtgärder vidtas för att säkerställa att pengar som ska tillfalla unionen till följd av överträdelser av EU-lagstiftningen verkligen återbetalas trots att vissa medlemsstater är drabbade av finanskrisen.

93.  Europaparlamentet noterar att det belopp som debiterats medlemsstaterna enligt 50/50-regeln (2006–2009) uppgår till 424 000 000 EUR och att 58 procent av det gäller Italien. Parlamentet efterfrågar en handlingsplan för Italien för att råda bot på denna situation.

94.  Europaparlamentet påminner om att insynen fortfarande brister i offentliggörandet i de räkenskaper som lämnats till parlamentet av det belopp som dras från medlemsstaterna (i själva verket skattebetalarnas pengar) och de belopp som verkligen drivs in från stödmottagare. Kommissionen uppmanas att lämna denna information till parlamentet.

95.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att offentliggöra en rapport om samma ämne när det gäller strukturfonderna.

Del XII - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2011 ”Har de e-förvaltningsprojekt som får Eruf-stöd varit ändamålsenliga?”

96.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport och gläder sig över att den har konstaterat att de e-förvaltningsprojekt som fick stöd från Eruf har bidragit till utvecklingen av elektroniska offentliga tjänster.

97.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer, framför allt följande:

–  Medlemsstaterna bör ta fram strategier för e-förvaltning som bygger på identifierade behov, har tydliga mål och fördelar ansvaret mellan de organ som är ansvariga för att målen uppnås.

–  Förvaltningsmyndigheterna bör välja ut e-förvaltningsprojekt för Eruf-stöd utifrån en bedömning av projektens sannolika kostnader och kvalitativa och kvantitativa nytta.

–  Förvaltningsmyndigheterna i medlemsstaterna bör se till att e-förvaltningsprojekt som väljs ut för Eruf-finansiering inte bara är inriktade på projektens output utan också på de process- och organisationsförändringar som är nödvändiga för att man ska kunna dra full nytta av de system som utvecklas.

–  Förvaltningsmyndigheterna bör uppmanas att tillämpa bästa praxis, som bland annat finns tillgänglig via t.ex. portalen för yrkesverksamma inom e-förvaltning, och bör rekommendera att en lämplig projektförvaltningsmetod används för e-förvaltningsprojekt som får Eruf-finansiering.

–  Kommissionen bör uppmanas att fortsätta sina insatser för att se till att de EU-principer och EU-rekommendationer som möjliggör transeuropeisk interoperabilitet, särskilt principerna för den europeiska interoperabilitetsramen (EIF), tillämpas inom projekt som får Eruf-stöd.

–  Förvaltningsmyndigheterna bör i samband med valet av e-förvaltningsprojekt se till att alla större kostnader, däribland för underhåll, har beaktats i tillräcklig grad i den kostnadsnyttoanalys som ligger till grund för finansieringsbeslutet,

–  Kommissionen bör uppmanas att fortsätta sina insatser för att se till att förvaltningsmyndigheterna övervakar och utvärderar projektens resultat och effekter, så att man kan visa att EU-medlen har använts på ett ändamålsenligt sätt och ge feedback som kan förbättra utformningen av framtida program.

Del XIII - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2011 ”Är skolmjölksprogrammet och programmet för frukt i skolan ändamålsenliga?”

98.  Europaparlamentet påminner om resultatet av den externa utvärderingen av skolmjölksprogrammet 1999 och revisionsrättens konstaterande att inga verkliga förändringar gjorts i programmet sedan dess.

99.  Europaparlamentet betonar att en fortsättning av skolmjölksprogrammet i dess nuvarande form skulle vara slöseri med skattebetalarnas pengar och att programmet därför bör avbrytas om det inte omedelbart reformeras i grunden.

100.  Europaparlamentet understryker att endast 10 procent av de skolor som idag är berättigade att delta i skolmjölksprogrammet utnyttjar det. Parlamentet menar därför att medlemsstaterna har visat sitt stöd för programmet trots de låga subventionerna och programmets eventuella ”dödviktseffekter”. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta nationella näringsprogram för skolor och på så sätt ersätta skolmjölks- och skolfruktsprogrammen med bättre målinriktade åtgärder.

101.  Europaparlamentet är övertygat om att om skolmjölks- och skolfruktprogrammen fortsätter så bör de fungera på liknande sätt för att underlätta samordning och skapande av synergier, eftersom de har samma mål.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utifrån vad forskningen säger inrikta sig på de barn och elever som skulle gynnas mest (baserat på näringsbehov, åldersgrupp, hälsa, socialgrupp, etc.) av dessa program. Parlamentet understryker att en sådan fokusering även skulle göra det lättare att mäta effekten av dessa program.

103.  Europaparlamentet anser att produkterna bör delas ut kostnadsfritt och att utdelning i skolbespisningar bör undvikas.

104.  Europaparlamentet betonar att utdelningen av de produkter som omfattas av dessa program måste ingå i en nationell och/eller regional strategi, och understryker att en sådan strategi också måste innehålla kompletterande åtgärder (i form av utbildning och information till föräldrar och lärare).

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett medfinansieringssystem för skolmjölksprogrammet liknande det som används för skolfruktprogrammet. Parlamentet menar att kommissionen och medlemsstaterna skulle kunna överväga att utsträcka medfinansieringen till att omfatta kompletterande åtgärder. Parlamentet anser vidare att outnyttjade nationella anslag kan omfördelas bland medlemsstaterna.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta effektiva övervaknings- och kontrollsystem.

Del XIV - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2011 ”Medger utformningen och förvaltningen av systemet med geografiska beteckningar ett ändamålsenligt system?”

107.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport och noterar dess slutsatser, nämligen att

–  det i de rättsliga bestämmelserna för systemet med geografiska beteckningar inte fastställs några minimikrav för kontroller av produktspecifikationer och inte heller behandlas frågor såsom kontrollernas omfattning eller frekvens, vilka metoder som ska användas vid urvalet av dem eller vilka parter som ska vara inblandade i de olika produktions- och distributionsled som ska kontrolleras,

–  det i förordning (EG) nr 882/2004 inte anges om de kontroller som medlemsstaterna ska utföra för att förebygga och upptäcka otillåtna förfaranden i samband med systemet med geografiska beteckningar är obligatoriska eller av vilken typ de ska vara.

108.  Europaparlamentet är oroat över att detta, enligt revisionsrättens granskning, leder till en situation där medlemsstaternas kontrollsystem skiljer sig åt i ett antal viktiga avseenden, och anser att dessa skillnader måste minskas i framtiden. Parlamentet tar del av kommissionens förslag (COM(2010)0733) som ingår i det så kallade ”kvalitetspaketet”. Parlamentet efterfrågar en kontrollstruktur och ett kontrollsystem som i tillräcklig grad garanterar en genomgående hög produktkvalitet för skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning och effektivt förhindrar och upptäcker otillåtna förfaranden i samtliga medlemsstater. Detta får dock inte leda till att det inrättas ytterligare kontroller, att det fastställs maximala kontrollkrav eller att byråkratin ökar ännu mer.

109.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att kommissionen bör införa revisioner av medlemsstaternas kontroller inom systemet med geografiska beteckningar i sin plan för regelbundna revisioner i medlemsstaterna, och begär att kommissionen ska agera i enlighet med denna rekommendation.

110.  Europaparlamentet påminner om revisionsrättens iakttagelser att granskningen av ansökningarna på nationell nivå och vid kommissionen tar lång tid och ber kommissionen förenkla och förkorta de byråkratiska och långdragna registreringsförfarandena för att göra systemet med geografiska beteckningar mer attraktivt för potentiella sökande, som för närvarande avskräcks av de alltför tidskrävande ansökningsförfarandena.

111.  Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten i samband med sin revision funnit att konsumenternas och producenternas medvetenhet om systemet med geografiska beteckningar är låg. Parlamentet oroar sig också över att man funnit att de metoder som används för närvarande sannolikt inte kommer att öka medvetenheten om systemet med geografiska beteckningar och inte räcker för att uppmuntra producenter att delta. Parlamentet begär därför att kommissionen grundligt ska undersöka situationen, utveckla en tydlig strategi och fastställa effektiva åtgärder och medel för att ta itu med den nuvarande bristen på medvetenhet om systemet med geografiska beteckningar samt om dess produkter och logotyper. Detta kan ske genom att man genomför en kampanj på eget initiativ.

112.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att det bör inrättas ett system för ömsesidigt bistånd som beaktar behoven inom de nationella myndigheter som hanterar systemet med geografiska beteckningar.

113.  Europaparlamentet påminner om att unionens geografiska beteckningar gör skillnad mellan två typer av skyddade namn, nämligen skyddad ursprungsbeteckning och geografisk skyddad beteckning. Parlamentet påpekar att dessa beskrivningar är förvirrande för konsumenterna, eftersom det inte tydligt framgår vilken skillnaden mellan dem är. Parlamentet föreslår därför tydligare indikatorer, som gör det möjligt för konsumenterna att se hur de skyddade namnen skiljer sig åt i fråga om graden och typen av anknytning mellan en produkt och ett geografiskt område.

114.  Europaparlamentet är oroat över de senaste pressmeddelandena som rapporterar om olämplig och oriktig användning av geografiska beteckningar av vissa tredjeländer. Parlamentet begär att kommissionen vidtar aktiva åtgärder för att skydda produkter som är registrerade enligt unionens system för geografiska beteckningar även i samband med internationell handel och går igenom de respektive avtalen med tredjeländer.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om resultatet av sina åtgärder.

Del XV - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2011 ”Garanterar kommissionens förfaranden att kontrollen av statligt stöd utförs ändamålsenligt?”

116.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport stöder generellt revisionsrättens rekommendationer, med följande kommentarer, och konstaterar att endast åtta medlemsstater valdes ut för denna revision.

117.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens bedömning att kommissionen snabbt och effektivt har reagerat på finanskrisen och på så sätt avsevärt bidragit till att man kunde undvika konkurs i de stora finansinstitut som har sitt huvudsäte i EU.

118.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta en mer aktiv hållning i relationen med medlemsstaterna, och särskilt att

   anstränga sig mer för att höja medvetenheten om reglerna för statligt stöd genom att sprida information om bästa praxis och ge mer konkret vägledning,
   tillse, när detta är tillämpligt, att allt statligt stöd vederbörligen anmäls, och utveckla medel för att disciplinera medlemsstaterna när detta inte görs,
   öka den personal som är tillgänglig för kontroll av statligt stöd utan ytterligare dröjsmål.

119.  Europaparlamentet noterar svagheterna när det gäller behovet av att påskynda beslutsprocessen och att öka dess transparens, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att begränsa längden på granskningsförfarandet. Parlamentet noterar det höga antalet förfrågningar om upplysningar som skickas till medlemsstaterna och uppmanar kommissionen att begränsa dessa för att påskynda förfarandet. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet om den genomsnittliga tidsåtgången för att slutföra ärenden under de senaste fyra åren per enskild medlemsstat.

120.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare överväga om de lärdomar som dragits från den framgångsrika hanteringen av finanskrisen också kan användas för att rationalisera arbetet under ”normala” omständigheter. Kommissionen uppmanas vidare att före september 2012 informera parlamentet om eventuella förändringar som införts.

121.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att garantera rättslig säkerhet för samtliga aktörer, och uppmanar därför kommissionen att

   snabbt handlägga ogrundade klagomål,
   generellt påskynda förfarandet för att handlägga klagomål och att tilldela nödvändiga resurser för att ytterligare minska eftersläpningen av ärenden,
   vederbörligen informera den klagande, medlemsstaten och stödmottagaren om hur ärendena fortskrider och om resultatet av granskningen.

122.  Europaparlamentet noterar bristerna i användningen av tillgänglig personal och välkomnar kommissionens avsikt att införa ett förbättrat system för registrering av tidsåtgång. Parlamentet ställer sig bakom revisionsrättens förslag om en rapportering av handläggningen så att man effektivt kan följa upp tidsåtgången för specifika ärenden och handläggarnas arbetsbörda. Parlamentet förväntar sig att ett sådant system ska vara i drift senast i slutet av 2012.

123.  Europaparlamentet betonar vikten av att övervaka det statliga stödet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utöka sin övervakningsverksamhet, både vad gäller urvalets storlek och omfattning.

124.  Europaparlamentet noterar bristerna i processen för insamling av uppgifter och uppmanar kommissionen att göra den effektivare och mer tillförlitlig samt att rapportera om framstegen i införandet av Sari-applikationen(10) innan förfarandet för 2010 års ansvarsfrihet avslutas.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga sin efterhandsbedömning av vilka effekter statligt stöd och kontrollen av statligt stöd har på företagen, marknaderna och den övergripande ekonomin.

o
o   o

126.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten samt att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) Antagna texter, P7_TA(2012)0153.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).
(8) Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1), skäl 35.
(9) EUT L 355, 15.12.2006, s. 56.
(10) Sari-tillämpningen är en ny central databasapplikation med hjälp av vilken medlemsstaternas stödbeviljande myndigheter direkt kan registrera sina utgifter för stöd (Särskild rapport nr 15/2011, punkt 15).


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europaparlamentet
PDF 554kWORD 262k
Beslut
Resolution
Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt I – Europaparlamentet (COM(2011)0473 – C7-0257/2011 – 2011/2202(DEC))
P7_TA(2012)0155A7-0120/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0257/2011)(2),

–  med beaktande av rapporten om budget- och finansförvaltningen för budgetåret 2010, avsnitt I - Europaparlamentet - budgetåret 2010(3)

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(5) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget(7),

–  med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2009 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2010 – avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2009 om parlamentets beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 2010(9),

–  med beaktande av artiklarna 77 och 80.3 samt bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0120/2012), och av följande skäl:

A.  Beträffande administrativa utgifter under 2010 uppgav revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, samt att 93 % av de 58 granskade utbetalningarna inte innehöll några väsentliga fel.

B.  Generalsekreteraren intygade den 16 juni 2011 med rimlig säkerhet att parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som har införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

1.  Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt I – Europaparlamentet (COM(2011)0473 – C7-0257/2011 – 2011/2202(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(10),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0257/2011)(11),

–  med beaktande av rapporten om budget- och finansförvaltningen för budgetåret 2010, avsnitt I - Europaparlamentet - budgetåret 2010(12)

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(13),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(14) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(15) (budgetförordningen), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget(16),

–  med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2009 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2010 – avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2009 om parlamentets beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 2010(18),

–  med beaktande av artiklarna 77 och 80.3 samt bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0120/2012), och av följande skäl:

A.  Beträffande administrativa utgifter under 2010 uppgav revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, samt att 93 % av de 58 granskade utbetalningarna inte innehöll några väsentliga fel.

B.  Generalsekreteraren intygade den 16 juni 2011 med rimlig säkerhet att parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som har införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

C.  En del av de frågor som togs upp under diskussionerna om ansvarsfriheten för 2010 i budgetkontrollutskottet gick utöver ämnen specifika för 2010 och inkluderades i breda frågeställningar i utskottet. Denna reoslution är dock i huvudsak inriktat på budgetgenomförandet och ansvarsfriheten för budgetåret 2010, även om utskottet är medvetet om att budgetfrågor är föremål för bredare diskussioner, särskilt i den arbetsgrupp som håller på att upprättas för att se över Europaparlamentets kostnader och möjliga besparingar, i linje med riktlinjerna för 2013 års budget som antogs den 8 februari 2012, i syfte att förhoppningsvis få till stånd betydande långsiktiga besparingar genom en oberoende utvärdering av parlamentets budget. Detta ska utmynna i att det läggs fram förslag i slutet av 2012, förslag som sedan snabbt ska genomföras.

Utmaningar för budgetgenomförandet 2010

1.  Europaparlamentet påpekar att genomförandet av 2010 års budget innebar en utmaning eftersom 2010 var det första fullständiga verksamhetsåret efter valet till Europaparlamentet 2009, och eftersom genomförandet skedde mot bakgrund av de fortsatta finansiella problemen i unionen.

2.  Europaparlamentet noterar att parlamentets budget (de slutliga anslagen uppgick till 1 616 760 399 EUR, vilket ska jämföras med 1 529 970 930 EUR 2009) uppgick till knappt en femtedel (19,99 % jämfört med 19,67 % 2009, därmed under den vanliga andelen på 20 %) av rubrik V (administrativa utgifter) i Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

3.  Europaparlamentet tar del av svaret från parlamentets sekretariat, enligt vilket de årliga kostnaderna för 2010 för parlamentets säte i Strasbourg uppgår till exakt 51 500 000 EUR. Av detta belopp går 33 500 000 EUR till infrastrukturkostnader och 18 000 000 EUR till driftskostnader för de tolv månatliga sammanträdesperioderna. Parlamentet konstaterar att dessa officiella siffror ligger långt från de beräkningar som tidigare lagts fram och som varierade mellan 169 000 000 EUR och 203 000 000 EUR. Parlamentet noterar dock att administrationen i 2006 års budgetberäkning uppskattade att det med en enda arbetsort skulle göras besparingar på 204 000 000 EUR och att motsvarande siffra för 2010 var 180 000 000 EUR. Den lägre siffran beror på förvärvet av byggnaderna i Strasbourg och förbättringar av informationstekniken. Parlamentet påminner om att Europaparlamentet i sin budgetberäkning för 2013 röstade för ett enda säte i besparingssyfte med röstsiffrorna 429–184.

4.  Europaparlamentet noterar att parlamentets befogenheter, verksamhet och arbetsbörda ökade som en följd av Lissabonfördragets ikraftträdande, vilket krävde omfattande ändringar i parlamentets organisation och arbetsmetoder för att upprätthålla en hög kvalitet på lagstiftningsarbetet och för att fortsätta förberedelserna inför Kroatiens anslutning till unionen. Parlamentet noterar också att det för att bemöta de nya utmaningarna vidtogs åtgärder för att höja kostnadseffektiviteten genom ökad produktivitet, personalomflyttningar och förbättrade arbetsmetoder.

5.  Europaparlamentet noterar att det var nödvändigt att anta en ändringsbudget (nr 1/2010 som antogs den 19 maj 2010) på 9 397 164 EUR för att finansiera ytterligare utgifter som var en direkt följd av Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet noterar även att denna ändringsbudget stärkte i första hand två budgetposter (punkt 1 2 0 0 ”Löner och ersättningar” och punkt 4 2 2 0/01 ”Assistentstöd till ledamöterna: lokalanställda assistenter”) i syfte att öka stödet till ledamöterna till följd av ökningen av deras lagstiftningsarbete. Parlamentet beklagar emellertid att denna ökning inte minskats avsevärt genom mer långtgående besparingar.

6.  Europaparlamentet noterar att administrationen under 2010 konsoliderades och moderniserades, bl.a. lades större vikt vid kärnverksamhet, olika enheter omstrukturerades, modern teknik användes bättre och det interinstitutionella samarbetet ökade.

7.  Europaparlamentet påpekar att 2010 var det första året då de nya ledamots- och assistentstadgorna (båda trädde i kraft den 14 juli 2009) tillämpades fullt ut. En uppsättning ändringar till tillämpningsföreskrifterna för båda stadgorna, föreslagna av den tillfälliga utvärderingsgruppen, trädde i kraft, vilket innebar att parlamentets administration fick avsevärt fler uppgifter att utföra.

8.  Europaparlamentet noterar att presidiet den 24 mars 2010 antog dels en IKT-strategi på medellång sikt (särskilt det kunskapshanteringssystem som ingår i strategin), dels en fastighetsstrategi på medellång sikt, som båda har en avsevärd finansiell dimension.

Rapport om budget- och finansförvaltningen

9.  Europaparlamentet noterar att parlamentets inkomster för 2010 uppgick till 243 094 204 EUR (jämfört med 141 250 059 EUR 2009). I detta belopp ingick 110 298 523 EUR avsatta för särskilda ändamål.

Redogörelse för Europaparlamentets räkenskaper

10.  Europaparlamentet noterar de siffror som ligger till grund för parlamentets årsbokslut för budgetåret 2010, nämligen följande:

(a) Tillgängliga anslag (EUR)

Anslag för 2010:

1 616 760 399

Icke-automatiska överföringar från budgetåret 2009:

10 100 000

Automatiska överföringar från budgetåret 2009:

180 265 823

Anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2010:

110 298 523

Överföringar motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål från budgetåret 2009:

20 637 870

Totalt:

1 938 062 615

(b) Anslagsutnyttjande budgetåret 2010 (EUR)

Åtaganden:

1 772 219 308

Utförda utbetalningar:

1 506 555 191

Anslag som överförts automatiskt inklusive dem från inkomster avsatta för särskilda ändamål:

341 046 482

Anslag som inte överförts automatiskt:

9 240 000

Förfallna anslag:

80 650 726

(c) Budgetinkomster (EUR)

Mottagna 2010:

243 094 204

(d) Summa balansräkningen den 31 december 2010 (EUR)

1 612 914 353

11.  Europaparlamentet noterar att åtaganden hade ingåtts under 2010 för 96 % (jämfört med 93 % 2009) av de slutliga anslagen, med en förfallonivå på 4 % (jämfört med 6,7 % 2009), och att en väldigt hög budgetgenomförandenivå uppnåddes, i likhet med föregående år.

12.  Europaparlamentet noterar emellertid de omfattande överföringar som gjordes 2010 (190 365 823 EUR(19)), vilket i stor utsträckning berodde på att valåret 2009 var ett speciellt år, och efterlyser en förbättrad utgiftsplanering som tar hänsyn till detta inför kommande val till Europaparlamentet.

13.  Europaparlamentet noterar att denna allmänt höga genomförandenivå till viss del beror på två målinriktade överföringar som gjordes före utgången av budgetåret 2010 (9 240 000 EUR för inköp av ett Europahus i Sofia och 10 923 000 EUR för fyra större IT-projekt). Parlamentet välkomnar att det för andra gången inte gjordes några uppsamlingsöverföringar gjordes mellan 2010 och 2011. Parlamentet uppmanar emellertid sin administration att sträva efter att i framtiden få till stånd en bättre och tydligare budgetplanering och budgetdisciplin, och noterar att redovisningen skulle bli fullständigt klar om man tog upp byggnader, IT och andra viktiga utgifter i budgeten. Parlamentet anser att alla omfattande utgifter i sin helhet ska tas upp i den årliga budgeten och inte uppstå som ett resultat av ett behov av att samla upp underutnyttjade anslag.

Generalsekreterarens revisionsförklaring

14.  Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens förklaring av den 16 juni 2011, i dennes egenskap av huvudansvarig delegerad utanordnare, om utanordnarnas årliga verksamhetsrapporter för 2010, där han med rimlig säkerhet intygar att parlamentets budget genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som införts utgör en tillräcklig garanti för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Årsrapport om tilldelade kontrakt

15.  Europaparlamentet noterar att centrala enheter, på grundval av uppgifter som tillhandahölls av de avdelningar som fungerar som utanordnare, utarbetade årsrapporten(20) till budgetmyndigheten om kontrakt som tilldelades 2010. Parlamentet noterar även nedanstående uppdelning av alla kontrakt som tilldelades 2009 och 2010:

Typ av kontrakt

2010

2009

Antal

Procentandel

Antal

Procentandel

Tjänster

Materiel

Arbeten

Fastigheter

143

40

27

4

67 %

19 %

12 %

2 %

157

56

34

5

62 %

22 %

14 %

2 %

Totalt

214

100 %

252

100 %

Typ av kontrakt

2010

2009

Värde (EUR)

Procentandel

Värde (EUR)

Procentandel

Tjänster

Materiel

Arbeten

Fastigheter

149 463 916

45 467 211

22 128 145

22 269 303

63 %

19 %

9 %

9 %

415 344 963

34 980 727

36 045 314

70 394 138

75 %

6 %

6 %

13 %

Totalt

239 328 575

100 %

556 765 142

100 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2010, sidan 5.)

16.  Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelades under 2010 och 2009 efter den typ av förfarande som använts:

Typ av förfarande

2010

2009

Antal

Procentandel

Antal

Procentandel

Öppet

Selektivt

Förhandlat

72

5

137

34 %

2 %

64 %

73

13

166

29 %

5 %

66 %

Totalt

214

100 %

252

100 %

Typ av förfarande

2010

2009

Värde (EUR)

Procentandel

Värde (EUR)

Procentandel

Öppet

Selektivt

Förhandlat

143 603 024

2 129 576

93 595 975

60 %

1 %

39 %

415 996 418

9 458 434

131 310 290

75 %

2 %

23 %

Totalt

239 328 575

100 %

556 765 142

100 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2010, sidorna 6–7).

Exceptionella förhandlade förfaranden

17.  Europaparlamentet välkomnar att alla generaldirektorat, med början 2010, i en bilaga till sin årliga verksamhetsrapport lämnar detaljerade uppgifter om de kontrakt som tilldelats med tillämpning av det exceptionella förhandlade förfarandet och motiverar varför detta förfarande använts, liksom annan information som krävs enligt punkt 50 i resolutionen av den 5 maj 2010(21) om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt I – Europaparlamentet.

18.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att utvecklingen 2010 (jämfört med 2009 och tidigare år) gick i motsatt riktning när det gäller antalet exceptionella förhandlade förfaranden, för alla kontrakt med ett värde över 25 000 EUR(22), vilket framgår av nedanstående tabell:

Generaldirektorat

2010

2009

Antal

% av GD:s alla kontrakt

Antal

% av GD:s alla kontrakt

GD PRES

5

50,00 %

14

53,85 %

GD IPOL

2

5,56 %

0

0,00 %

GD EXPO

0

0,00 %

1

50,00 %

GD COMM

8

14,81 %

29

42,03 %

GD PERS

0

0,00 %

1

16,67 %

GD INLO:

24

30,00 %

37

38,14 %

DG INTE

3

27,27 %

3

21,43 %

GD TRAD

0

0,00 %

0

0,00 %

DG ITEC

7

53,85 %

4

36,36 %

GD FINS

0

0,00 %

0

0,00 %

Rättstjänsten

0

0,00 %

0

0,00 %

Parlamentet, totalt

49

22,90 %

89

35,32 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2010, sidan 11.)

19.  Europaparlamentet uppmanar de generaldirektorat som fortfarande har höga siffror, särskilt GD INLO, att ytterligare minska antalet/andelen sådana förfaranden. Parlamentet uppmanar administrationen att fortsätta att strikt granska dessa förfaranden, särskilt när det gäller eventuella intressekonflikter, och att tillämpa skärpta och avskräckande sanktioner för varje regelbrott som upptäcks. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att halvårsvis rapportera till budgetkontrollutskottet om hur arbetet fortskrider.

20.  Europaparlamentet välkomnar att GD PRES har inrättat en upphandlingssektion inom enheten för planering, budgetförvaltning och kontrakt eftersom detta kommer att öka insynen i de offentliga upphandlingsförfarandena.

Revisionsrättens årsrapport för 2010
Allmänna iakttagelser

21.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrättens granskning fann att utbetalningarna över lag inte var behäftade med några väsentliga fel och att revisionsrätten inte fann några väsentliga brister när den kontrollerade om systemen för övervakning och kontroll följde kraven i budgetförordningen.

Förvaltning av bidragssystemet för besöksgrupper

22.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten kom fram till att de förfaranden som gällde 2010, enligt vilka inga bevis behövde framläggas för de faktiska resekostnaderna och enligt vilka det var möjligt att göra kontantutbetalningar till gruppledaren, innebar en risk för alltför stora utbetalningar och begränsade möjligheten att internt kontrollera sådana utbetalningar. Parlamentet konstaterar att det nyligen har antagits ändringar till detta system. Parlamentet påpekar emellertid att ledamöterna fortfarande har en möjlighet att begära kontantutbetalning till besöksgrupper. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att begära ett yttrande av revisionsrätten över de ändrade bestämmelserna.

Rekrytering av kontraktsanställda

23.  Europaparlamentet noterar med besvikelse att revisionsrätten konstaterade att det i fyra av fem granskade fall, dvs. i inte mindre än 80 % av fallen, fanns brister i dokumentationen om genomgången av ansökningarna, utförandet av intervjuerna och beslutet om urvalet av de anställda, utan att detta fick några följder för berörd personal, varvid det inte heller fanns några incitament att förbättra situationen. Parlamentet understöder revisionsrättens rekommendation om att det med tanke på internkontrollen bör finnas ett komplett underlag.

Upphandling

24.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten konstaterade fel, inkonsekvenser och andra brister i de av parlamentets upphandlingsförfaranden som granskades. Parlamentet betonar dock att det nyligen har vidtagits åtgärder för att förbättra dessa förfaranden och uppmanar administrationen att göra ytterligare förbättringar på detta område. Parlamentet välkomnar framtagandet av IT-verktyget Webcontracts, som infördes 2010, som gör att kontraktsarbete kan utföras on-line.

25.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att se över alla kontrollmekanismer som används vid offentlig upphandling för att garantera att tjänsterna och varorna i fråga erbjuds till så konkurrenskraftiga priser som möjligt.

Hur de politiska grupperna är organiserade och bedriver sitt arbete

26.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens kommentarer avseende politiska gruppers överföring av outnyttjade anslag och uppdelningen av de budgetår då val till Europaparlamentet äger rum i två avgränsade perioder för att göra det möjligt att beräkna vilka anslag som får överföras. För att undvika att de svårigheter som uppstod i början av 2010 upprepas anser parlamentet att överföringen av anslag för politiska grupper som fortsätter efter valet i framtiden bör beräknas på grundval av hela valåret.

27.  Europaparlamentet konstaterar att det hävdas att skriftliga frågor från allmänheten generellt sett besvaras inom två veckor, men att det för närvarande inte finns något system som garanterar att frågor från ledamöterna till talmannen eller generalsekreteraren besvaras inom samma tidsfrist.

Generalsekreterarens uppföljning av 2009 års ansvarsfrihetsresolution

28.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de skriftliga svaren avseende 2009 års ansvarsfrihetsresolution var omfattande och snabbt kom budgetkontrollutskottet tillhanda den 6 oktober 2011, och att den diskussion mellan generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet som ägde rum den 11 oktober 2011 under uppföljningen av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2009 höll en hög kvalitet.

29.  Europaparlamentet välkomnar de svar som getts på flera av de krav som ställdes i ovannämnda resolution och ser fram emot att uppföljningen av nedanstående krav i den resolutionen slutförs:

   i) Att göra en allomfattande utvärdering som täcker personalförändringar liksom utgiftsutvecklingen inom alla områden som berörs av genomförandet av de nya stadgorna (för ledamöter och assistenter) och överlämna den till behöriga utskott, åtföljd av en handlingsplan och en bedömning av de direkta och indirekta ekonomiska följderna för parlamentets budget för de kommande fem åren, inbegripet de avsättningar som behöver göras för eventuellt extra kontorsutrymme, flytt och kostnader för renoveringar/ändringar (punkt 7).
   ii) Att GD ITEC i sin kommande verksamhetsrapport ska tillhandahålla uppgifter om kostnaderna för att lägga ut datacentrumen på entreprenad jämfört med tidigare kostnader (punkt 37).
   iii) Att fatta ett formellt beslut om avskaffande av journalistpriset (punkt 93).
   iv) Att rapportera om de totala besparingar som gjorts, inklusive de som gjorts tack vare ytterligare rationaliseringar av tjänsteresorna mellan de tre arbetsorterna (punkt 102).
   v) Att föreslå stränga bestämmelser som är tillämpliga på alla ledamöter för att säkerställa att ersättningen för allmänna utgifter i samtliga fall är transparent och att den bara används för de ändamål den är avsedd för.

30.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att senast den 31 oktober 2012 rapportera till parlamentets behöriga utskott om de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas.

Internrevisorns årsrapport

31.  Europaparlamentet välkomnar att ett externt revisionsföretag har styrkt att tjänsten för internrevision i allra högsta grad uppfyller de internationella yrkesstandarderna för internrevision.

32.  Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid det sammanträde som hölls den 24 januari 2012 i behörigt utskott presenterade sin årsrapport, undertecknad den 15 juli 2011, och meddelade att han under 2010 hade granskat följande delar av parlamentets administration:

   Uppföljning av granskningarna av personalens individuella ersättningar.
   Granskning av besöksgrupper.
   Uppföljning av granskningen av utgifterna för personalens tjänsteresor.
   Uppföljning av översynen av internkontrollen av långtidskontrakt.
   Uppföljning av översynen av IT-styrning – planering och organisation.
   Granskning av införandet av löneutbetalningssystemet för personalen.
   Granskning av det offentliga upphandlingsförfarandet och kontraktsgenomförandet i GD ITEC.
   Uppföljning av granskningen av ersättningen för assistentstöd till ledamöterna.

33.  Europaparlamentet noterar och stöder internrevisorns synpunkter avseende behovet av

   att så snart som möjligt slutföra alla försenade åtgärder, särskilt de viktigaste av dem, i syfte att förbättra GD Personals kontrollförfaranden, kontrollklimat och kontrollverksamhet när det gäller individuella ersättningar till personal och att slutföra de fyra ännu ej avslutade åtgärder avseende utgifter för personalens tjänsteresor som identifierades i den interna revisionsrapporten 10/04 av den 6 maj 2011 om uppföljningen av den ursprungliga revisionen 2008,
   att ändra de finansiella bestämmelserna i de interna reglerna om mottagande av besöksgrupper i syfte att bättre anpassa finansieringen till besökarnas faktiska kostnader,
   att slutföra de tjugo försenade åtgärder som avser IT-styrning.

Interna revisionsrapporter – form och syfte

34.  Europaparlamentet hänvisar till sina kommentarer i tidigare ansvarsfrihetsresolutioner om interna revisionsrapporter. Parlamentet är medvetet om att interna revisionsrapporter kan användas som ett verktyg för att förbättra system och resultat, och att de kan tolkas korrekt först när ändringar och resultat har slutförts, på grundval av rapporternas rekommendationer. Parlamentet påpekar emellertid att den pågående översynen av budgetförordningen behandlar frågan om dessa rapporters tillgängliggörande på begäran med beaktande av avgörandet från Europeiska unionens domstol i denna fråga.

FÖRVALTNING AV PARLAMENTETS ADMINISTRATION
Generaldirektörernas verksamhetsrapporter

35.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att alla generaldirektörer kunde ge en oförbehållsam revisionsförklaring för respektive avdelnings budgetgenomförande 2010. Parlamentet är medvetet om att verksamhetsrapporterna är ett internt förvaltningsverktyg vars främsta syfte är att ge generalsekreteraren en tydlig överblick över hur administrationen fungerar, i synnerhet om det förekommer några svagheter.

Riskhanterare

36.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att riskhanteraren tillträdde sin tjänst den 1 juni 2010 och att denne rapporterar direkt till generalsekreteraren. Parlamentet välkomnar att en riskhanteringsmanual publicerades den 16 december 2011, och upprepar sitt krav på att behörigt utskott ska tillsändas riskhanterarens verksamhetsrapport för 2010 och hållas informerat om utvecklingen när det gäller genomförandet av parlamentets nya riskhanteringspolitik.

37.  Europaparlamentet begär att dess behöriga utskott informeras senast den sista september 2012 om vilket tillvägagångssätt som använts och vilka åtgärder som vidtagits för att kartlägga och hantera känsliga befattningar.

GD Parlamentets ledning (GD PRES)
Säkerhet

38.  Europaparlamentet noterar att budgeten för säkerhet har sänkts en aning från 45 980 000 EUR till 45 590 000 EUR mellan 2009 och 2010. Parlamentet välkomnar att budgetutgifterna för 2011 fortsätter att minska (slutliga anslag: 42 830 000 EUR) jämfört med 2010, och att presidiet i juli 2011 antog den övergripande säkerhetsstrategin som erbjuder parlamentet ett modernare och effektivare säkerhetskoncept.

39.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till generalsekreteraren om att det ska bli obligatoriskt för ledamöterna att visa upp sitt passerkort när de går in i och lämnar parlamentets byggnader. Parlamentet föreslår även att ledamöternas passerkort ska vara föremål för elektronisk kontroll.

40.  Europaparlamentet anser att det måste utgöra högsta prioritet att stärka säkerheten i parlamentets byggnader och deras närmaste omgivning. Som en del av detta arbete begär parlamentet att säkerheten på parkeringsplatserna ska förbättras och att tillträdet till de delar av byggnaderna där ledamöternas tjänsterum i parlamentet ligger ska kontrolleras.

41.  Europaparlamentet betonar att stölderna inträffade på ledamöternas tjänsterum när dessa var låsta, vilket bevisar hur dålig säkerheten i dessa lokaler är. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att omedelbart vidta åtgärder för att förbättra denna situation.

42.  Europaparlamentet är oroat över den dåliga säkerheten i parlamentets parkeringsutrymmen. Parlamentet konstaterar att flera bilar avsiktligen har skadats på parkeringen i Bryssel, och uppmanar presidiet att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra situationen.

43.  Europaparlamentet upprepar sitt krav att generalsekreteraren senast den 30 juni 2012 ska lägga fram förslag om ett effektivare, säkrare och mer bedrägerisäkert registreringssystem (inbegripet en undersökning av öppettiderna för registrering) och inte minst om ett eventuellt framtida elektroniskt registreringssystem för ledamöter som kan användas både för att signera dokument (såsom ändringsförslag) och för att registrera deras närvaro genom en digital signatur. Parlamentet är dock medvetet om att ett sådant system endast kommer att leda till marginella kostnadsbesparingar.

44.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att internaliseringen av ackrediteringstjänsterna nu har slutförts, som ett resultat av presidiets beslut av den 5 juli 2010. Parlamentet förväntar sig att det nya ackrediteringssystemet kommer att erbjuda en bättre och effektivare service. I detta sammanhang anser parlamentet att man måste fortsätta att förbättra och modernisera parlamentets säkerhetstjänst genom att på lämpligt sätt göra den mer professionell, i första hand genom specifika urvals- och rekryteringsförfaranden samt genom tillhandahållande av nödvändig yrkesutbildning, vidareutbildning och fortbildning. Parlamentet ser med intresse fram emot utvecklingen av det nya övergripande säkerhetskonceptet, särskilt uppdelningen i olika zoner, som kommer att innebära en avsevärd förbättring bl.a. när det gäller problemen med att garantera säkerheten på ledamöternas tjänsterum.

Omstrukturering

45.  Europaparlamentet noterar att det 2010 skedde en omfattande omstrukturering av GD PRES. Parlamentet välkomnar att finansiella funktioner, planering och hantering av upphandlingsfrågor och säkerhetsfrågor har centraliserats till ett resursdirektorat som inrättades i mars 2010.

GD Intern politik (GD IPOL) och GD Extern politik (GD EXPO)

46.  Europaparlamentet påminner om delegationernas politiska betydelse för parlamentets arbete inom och utanför EU. Parlamentet noterar dock den stora skillnad som uppenbarligen råder mellan de dagliga kostnaderna per ledamot (från 1 400 EUR till 5 300 EUR) i olika delegationer, särskilt de som verkar utanför EU. Parlamentet uppmanar presidiet att tillsammans med samtliga berörda generaldirektorat ta fram principer för en mer ekonomisk och enhetlig kostnadsstruktur för delegationsbesök, särskilt med beaktande av deras politiska betydelse och varaktighet, och det optimala förhållandet mellan ledamot och personal. Parlamentet förespråkar att det ska utvecklas ett elektroniskt budgetkonsolideringssystem som ska ge detaljerad information om budgeten för varje delegation och förbättra kostnadshanteringen. När delegationerna i framtiden företar resor efterlyser parlamentet att det ska göras detaljerade kostnadsberäkningar för samtliga resande.

GD Kommunikation (GD COMM)

47.  Europaparlamentet är bekymrat över att budgetpunkt 3 2 4 2 (publicering, information och deltagande i offentliga arrangemang), med undantag för kostnaderna för lagstiftningsdatabasen, inte är tillräckligt transparent. Parlamentet anser att särskilt utgifterna i underpunkt 3 2 4 2/01 bör specificeras för att förbättra transparensen under kommande budgetår.

Besökscentrumet (Parlamentarium)

48.  Europaparlamentet noterar att åtagandena vid punkt 3 2 4 3 ”Besökscentrumet” ökade avsevärt (+227 %) jämfört med underutnyttjandet 2009, och att de uppgick till 12 725 985 EUR. Parlamentet påpekar de stora problemen med innertakens säkerhet, vilket försenade projektet under 2010 och tvingade administrationen att annullera 1 000 000 EUR som sedan fördes över automatiskt från 2009 till 2010. Parlamentet noterar att de totala beräknade kostnaderna uppgår till 20 530 000 EUR, dvs. en ökning med 15,3 % jämfört med 2007. Parlamentet efterlyser garantier för att andra planer i flermiljonersklassen inte ska drabbas av liknande ökningar.

49.  Europaparlamentet välkomnar öppnandet av besökscentrumet den 14 oktober 2011 (ursprungligen var öppnandet planerat att ske i samband med valet till Europaparlamentet 2009). Parlamentet beklagar dock att projektet blev så försenat och överskred sin budget. Parlamentet förespråkar en översyn av centrumet efter att det har varit i drift i tolv månader för att bedöma allmänhetens reaktion, centrumets starka och svaga sidor samt dess kostnader och fördelar, så att man ser till att centrumet ger valuta för pengarna.

Europeiska historiens hus

50.  Europaparlamentet noterar att presidiet den 5 juli 2010 antog parlamentets uppdaterade kommunikationsstrategi som innefattade projektet Europeiska historiens hus, och att en internationell jury i september 2010 granskade detta projekt. Parlamentet noterar vidare att budgetkapitel 1 0 6 ”Reserv för prioriterade projekt under utveckling” inte utnyttjades för detta projekt eftersom samtliga anslag i detta kapitel (5 000 000 EUR) överfördes till kapitel 2 1 0 ”Databehandling och telekommunikationer”. Parlamentet kräver att projektets totala ekonomiska konsekvenser ska offentliggöras, särskilt i ljuset av de komplikationer som uppstått till följd av att Maalbeekfloden flyter under husgrunden. Parlamentet upprepar att det förväntar sig att den kostnadsplan som ingår i affärsplanen ska följas till punkt och pricka.

51.  Europaparlamentet beklagar att de beslut som fattats av presidiet och andra organ om Europeiska historiens hus inte grundade sig på de fullständiga ”beräknade” slutliga kostnaderna för att få till stånd ett till fullo operativt projekt. Parlamentet råder presidiet och kvestorerna att i framtiden inte godkänna något projekt eller initiativ för vilket det inte har gjorts en total ekonomisk beräkning av direkta och indirekta kostnader.

Besöksgrupper

52.  Europaparlamentet är medvetet om besökssystemets betydelse för att öka medvetenheten om parlamentet och dess lagstiftningsarbete. Parlamentet noterar de ändringar som nyligen gjorts av det bidragssystem för besöksgrupper som infördes 2010 och förespråkar att det ska göras en utvärdering av det nya bidrags- och ersättningssystemet för att visa kostnadsutvecklingen och i vilken utsträckning betalningarna speglar gruppernas verkliga kostnader. Parlamentet föreslår att revisionsrätten bör följa upp detta och ser fram emot internrevisorns kommentarer om genomförandet av det nya systemet.

53.  Europaparlamentet uppmanar sin administration att rapportera till parlamentet om de allmänna erfarenheterna av de förändrade bestämmelserna för de officiella besöksgruppernas storlek samt hur de specifikt har påverkat organisation och kapacitetsutnyttjande.

54.  Av uppenbara säkerhetsskäl och för att värna bilden av parlamentet ifrågasätter Europaparlamentet att institutionen kan betala ut betydande kontantbelopp till de ansvariga för en besöksgrupp.

Webb-TV

55.  Europaparlamentet beklagar att Europaparlamentets tv-kanal inte kan betecknas som en framgångshistoria med tanke på det mycket låga antalet enskilda tittare(23) (ej inbegripet tittare genom partnerskapsavtal med regionala tv-kanaler), trots den avsevärda finansiering på 9 000 000 EUR (punkt 3 2 4 6) som avsattes 2010. Parlamentet välkomnar de insatser som har gjorts för att minska denna budget med 14 % (till 8 000 000 EUR) 2011 och följande år. Parlamentet beklagar dock att det ser sig tvunget att medge att ytterligare bidrag inte kan motiveras, och uppmanar generalsekreteraren att lägga fram förslag till parlamentets behöriga utskott om hur projektet ska avvecklas.

Priser

56.  Europaparlamentet noterar att kostnaderna för LUX-priset 2010 uppgick till 380 666,18 EUR. Parlamentet är bekymrat över att kostnaderna för priset steg till 573 722,08 EUR (en ökning med över 50 %) 2011 och ser fram emot en skarp vändning av denna trend från 2012. Parlamentet begär särskilt att följande verksamhet ska skäras ned för att begränsa kostnaderna:

   Dyr intern marknadsföring inom parlamentets byggnader.
   Marknadsföringsverksamhet vid internationella filmfestivaler.
   De stora utgifter som är knutna till kostnaderna för att organisera ”mini-LUX”-evenemang i medlemsstaterna.

57.  Europaparlamentet noterar utgifterna för priserna under perioden 2009–2011:

2009

2010

2011

Journalistpriset

105 000 €

118 059 €

154 205 €

Sacharovpriset

300 000 €

654 542 €

652 348 €

Karlspriset för ungdomar

24 000 €

34 000 €

35 000 €

LUX-priset

320 000 €

380 666 €

573 722 €

Totalt

749 000 €

1 187 267 €

1 415 275 €

58.  Europaparlamentet anser att den ökning med 89 % som skedde av utgifterna för priserna mellan 2009 och 2011 tog medel i anspråk som hade kunnat användas bättre på annat håll. Parlamentet begär att utgifterna för priser i framtiden ska återföras till 2009 års nivå.

59.  Europaparlamentet noterar att kostnaderna för journalistpriset 2010 uppgick till 118 059 EUR, en ökning med 18 % jämfört med 2009. Parlamentet är bekymrat över att kostnaderna för detta pris steg med mer än en fjärdedel 2011, och begär att det ska göras en komplett kostnads- och nyttoanalys innan alternativa initiativ tas fram med koppling till pressen på detta eller andra områden, nu när priset har avskaffats.

60.  Europaparlamentet anser inte att priserna utgör en del av parlamentets kärnverksamhet, och begär att det ska göras en kostnads- och nyttoanalys innan några nya initiativ till priser tas fram, för att på detta sätt beakta det allt sämre ekonomiska och finansiella läget i medlemsstaterna.

Informationskontor/Europahus

61.  Europaparlamentet noterar att det 2010 inrättades ett resursdirektorat i generaldirektoratet med uppgift att bl.a. handha den centraliserade samordningen av offentlig upphandling, varvid de decentraliserade informationskontoren påverkas mindre av bruket att flytta personal med centrala befattningar från känsliga tjänster.

62.  Europaparlamentet noterar att de 978 tjänsteresorna från parlamentets 32 informationskontor till Bryssel och Strasbourg kostade totalt 944 330 EUR, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på 701 EUR för en tjänsteresa till Bryssel och 1 064 EUR för en tjänsteresa till Strasbourg. Parlamentet noterar att en tjänsteresa från Luxemburg till Bryssel i genomsnitt kostar 250 EUR och att en tjänsteresa från Luxemburg till Strasbourg i genomsnitt kostar 630 EUR. Parlamentet begär att i framtiden även få uppgifter om genomsnittlig kostnad per tjänsteresa (sidan 68 i svaren till enkäten).

Sambandskontoret i Washington

63.  Europaparlamentet noterar att Europaparlamentets sambandskontor i Washington öppnade i april 2010 och att det i oktober 2010 etablerades ett system med ettåriga uppdrag för fyra tjänstemän. Parlamentet konstaterar att även om inga nya tjänster har inrättats i samband med öppnandet av sambandskontoret i Washington, har andra kostnader oundvikligen uppstått. Parlamentet skulle vilja bli informerat om dessa kostnader för 2011 och 2012. Parlamentet begär att dess struktur, verksamhet och kostnader ska ses över och att resultaten ska redovisas för presidiet med kopia till relevanta behöriga utskott.

GD Personal (GD PERS)

64.  Europaparlamentet välkomnar att generaldirektoratet har kunnat förbättra resultaten tack vare utläggning på entreprenad av vissa funktioner (t.ex. hanteringen av daghemmet) och den ökade användningen av IT i handläggningen av personalärenden. Parlamentet välkomnar genomförandet av IT-tillämpningen Streamline.

65.  Europaparlamentet noterar effekterna av rådets beslut från december 2009 om att bevilja en årlig lönejustering på bara 1,85 %, i stället för att följa kommissionens föreslagna siffra på 3,7 %, vilket lett till utestående åtaganden (på knappt 6 000 000 EUR eller 1,4 %) i punkt 1 2 0 0 ”Löner och ersättningar”.

66.  Europaparlamentet noterar att parlamentets tjänsteförteckning sammanlagt omfattande 6 285 tjänster: 5 348 (eller 85,1 %) i parlamentets sekretariat och 937 (eller 14,9 %) i de politiska grupperna. Detta utgör en ökning från 2009 till 2010 med 3,35 % (+204 tjänster), vilket till stor del är en följd av parlamentets utökade ansvar efter Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009.

67.  Europaparlamentet noterar de ändringar i sekretariatets struktur som antogs av presidiet 2009 och som trädde i kraft i början av 2010, inför den nya valperioden. Syftet med ändringarna är särskilt att stärka servicen till ledamöterna. Parlamentet konstaterar att dessa ändringar i första hand medförde omstruktureringar av GD PRES, GD PERS och GD INLO, och att de också innebar att det inrättades ett resursdirektorat i GD PRES, GD IPOL, GD EXPO och GD COMM, dvs. de fyra generaldirektorat vars ansvarsområden är huvudsakligen politiska till sin natur.

68.  Europaparlamentet noterar att en majoritet av personalen i sekretariatet (58,4 %) och bland handläggarna (51,7 %) per den 31 december 2010 var kvinnor. Parlamentet välkomnar att det 2010 skedde en ökning av andelen kvinnliga generaldirektörer inom den högsta ledningen (till 36,4 %, vilket motsvarar fyra av elva) och av andelen kvinnliga chefer på mellanchefsnivå (till 26,2 %).

69.  Europaparlamentet betonar svårigheterna med att rekrytera tjänstemän eller kontraktsanställda från vissa medlemsstater såsom Tyskland, Förenade kungariket, Österrike och Nederländerna. För dessa länder är andelen personal i parlamentets sekretariat avsevärt lägre än ländernas ”demografiska vikt” i unionen(24). Parlamentet noterar det relativt höga antalet anställda med belgiskt (13,6 %) eller luxemburgskt 2,3 %) medborgarskap, vilket är en följd av parlamentets arbetsorter. Parlamentet uppmanar presidiet att se över rekryteringsförfarandena och rekryteringskraven för att utreda på vilket sätt de eventuellt försvårar rekryteringen av personal.

Tjänsteresor till de tre arbetsorterna/kostnader för tjänsteresor

70.  Europaparlamentet noterar att det under 2010 företogs 33 200 tjänsteresor (officiella resor), motsvarande sammanlagt 98 629 tjänsteresedagar. Av dessa företogs de flesta mellan parlamentets tre arbetsorter. Parlamentet upprepar att onödiga tjänsteresor mellan de tre arbetsorterna och kostnaderna för dessa måste undvikas med hjälp av en mer systematisk användning av styrkande handlingar samt bättre kontroll. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att som en del av ansvarsfrihetsförfarandet rapportera om alla besparingar som har gjorts till följd av ytterligare rationaliseringar och om ytterligare initiativ som tagits eller är under förberedelse för att minska tjänsteresorna. Parlamentet anser vidare att inga utskottsmöten generellt sett ska äga rum i Strasbourg, med undantag för de utskott som är direkt involverade i de betänkanden eller diskussioner som är upptagna på föredragningslistan för sammanträdesperioden i fråga. Parlamentet uppmuntrar revisionsrätten att ytterligare analysera befintliga tjänstereseförfaranden och att lämna rekommendationer om hur dessa förfaranden kan effektiviseras. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i synnerhet se över de tjänster som är baserade utanför Bryssel, särskilt för anställda som regelbundet åker på tjänsteresa till Bryssel, för att utreda om de eventuellt behöver omplaceras. Parlamentet anser att den överenskommelse med de luxemburgska myndigheterna som fastställer hur många parlamentsanställda som ska vara baserade i Luxemburg, utan hänsyn till eventuella ändringar i parlamentets behov, kanske behöver ses över.

Ledamots- och assistentstadgorna

71.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att övergången till detta nya anställningssystem i stort sett har varit budgetneutral, och att ungefär femton personer administrerar anställningen av omkring 1 400 assistenter. Parlamentet ser fram mot att få en kopia av rapporten om genomförandet av detta nya anställningssystem och dess totala indirekta och direkta kostnader, inbegripet det arbetslöshetsunderstöd som kommissionen betalar ut.

72.  Europaparlamentet konstaterar att de brister i dokumentationen och i spårbarheten när det gäller kostnader för assistenters tjänsteresor med egen bil som revisionsrätten framhöll i sina slutsatser ännu inte har åtgärdats. Parlamentet uppmanar med kraft sin administration att så snart som möjligt komma fram till ett sätt att öka spårbarheten och öppenheten på detta område.

GD Infrastruktur och logistik (GD INLO)
Fastighetspolitik

73.  Europaparlamentet noterar den fastighetspolitik (byggnadsstrategi) på medellång och lång sikt som presidiet antog den 24 mars 2010 och dess huvudsakliga beståndsdelar:

   i) Köpa hellre än hyra, i linje med revisionsrättens rekommendationer.
   ii) Tidig betalning av kostnader kopplade till fastighetspolitiken (dvs. avbetalning av lån så snart som möjligt).
   iii) Geografisk koncentration av byggnader på de tre arbetsorterna.
   iv) Särskild betoning på fastighetsunderhåll och renovering.
   v) Så stor integration som möjligt av parlamentet i stadsmiljön.
   vi) Göra parlamentet så tillgängligt som möjligt för personer med funktionshinder och genomförande av högsta möjliga standarder för människors säkerhet, hälsa och välbefinnande.
   vii) Göra parlamentet så miljövänligt som möjligt.

74.  Europaparlamentet noterar att Europeiska rådet rätteligen uppmanar parlamentet att göra åtstramningar men samtidigt fortsätter att neka parlamentet möjligheten att göra de avsevärda besparingar som skulle bli följden av att inga möten längre äger rum i Strasbourg.

75.  Europaparlamentet noterar att kostnaderna för underhåll, drift och städning av fastigheter ökade för samtliga tre arbetsorter från sammanlagt 33 700 000 EUR 2009 till 38 700 000 EUR 2010. Prognoserna visar på ytterligare ökningar för åren 2011–2013, med undantag för en liten minskning av kostnaderna i Luxemburg under 2013. Parlamentet noterar även att kostnaderna för energi och samhällsservice ökar kontinuerligt, om än mindre dramatiskt, under samma tidsperiod.

76.  Europaparlamentet noterar att hyresbetalningarna minskade avsevärt 2010 (5 700 000 EUR jämfört med 58 600 000 EUR 2008 – det högsta beloppet de senaste åren). Parlamentet noterar att svängningarna i hyreskostnaderna var mindre extrema (25 300 000 EUR 2010 jämfört med ett högsta värde på 31 200 000 EUR 2006 och ett lägsta värde på 19 900 000 EUR 2007). Parlamentet noterar även de skilda belopp som lagts på byggnader, från ett högsta belopp på 165 900 000 EUR 2006, till noll 2009 och 20 200 000 EUR 2010.

77.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att beräkningarna visar att om parlamentet hade hyrt alla sina byggnader hade det i sin budget för 2010 varit tvunget att ta hänsyn till ytterligare kostnader på 163 000 000 EUR, vilket motsvarar 10 % av institutionens totala budget. Detta framkommer av de svar som lämnats in på ansvarsfrihetsenkäten. Parlamentet stöder därför denna policy, där köp premieras framför hyra av byggnader, som starkt har rekommenderats av revisionsrätten i flera år, senast i dess särskilda rapport nr 2/2007 om fastighetsutgifter.

78.  Europaparlamentet noterar att arbetena med att asbestsanera tre byggnader i Strasbourg 2010, vilka kostade 2 464 701 EUR, i stor utsträckning ersattes av Strasbourgs stad, som bidrog med 2 015 000 EUR.

79.  Europaparlamentet noterar att den belgiska staten den 27 januari 2010 återbetalade 85 987 000 EUR till parlamentet som ett led i dess bestridande av kostnaden för den mark på vilken Willy Brandt- och József Antall-byggnaderna uppförts och av utvecklingskostnaderna för taket över tågstationen Bruxelles-Luxembourg. Parlamentet påpekar att detta belopp har tagits upp i räkenskaperna som ”anslag avsatta för särskilda ändamål” i enlighet med budgetförordningen och att det har använts för att finansiera byggnadsprojekt.

80.  Europaparlamentet noterar att Remard-byggnaden i Bryssel förvärvades 2010 (11 000 000 EUR) och att det fattades ett beslut om att förvärva Europahuset i Sofia (9 240 000 EUR). Parlamentet beklagar att kostnaderna för underhåll, renovering och förvärv är onödigt höga och det är svårt att upprätthålla sekretessen under pågående förhandlingar på grund av den begränsade marknaden. Parlamentet anser att det krav på att institutionerna ska offentliggöra sina byggnadsplaner flera år i förväg som föreslagits i samband med översynen av budgetförordningen, skulle leda till avsevärda kostnader för institutionerna och skattebetalarna.

81.  Europaparlamentet konstaterar att införandet i den omarbetade budgetförordningen av en möjlighet att direktfinansiera byggnader skulle få positiva effekter. Det skulle nämligen göra det möjligt för parlamentet att använda sig av lån utan att blanda in tredje parter, vilket både skulle minska kostnaderna och öka insynen. Parlamentet påpekar att detta redan är fallet med finansieringen av KAD-byggnaden i Luxemburg, för vilken ett partnerskap med Europeiska investeringsbanken, som står för 50 % av finansieringen, har överenskommits.

82.  Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang en detaljerad redovisning av kostnaderna hittills och de kostnader som är beräknade för de kommande 20 åren avseende KAD-byggnaden i Luxemburg, och insisterar på att de förväntade totalkostnaderna för byggnationen, de uppskattade driftskostnaderna samt övriga kostnader i samband med byggandet och byggnadens drift ska offentliggöras i detalj.

83.  Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens intyganden om att tjänsterum inte längre avsätts för lobbyister eller stiftelser, men noterar att Pegasusstiftelsen och Kangaroogruppen fram till den 31 december 2011 fortfarande förfogade över tjänsterum i parlamentets byggnader.

84.  Europaparlamentet beklagar att ackrediterade lobbyorganisationer under 2010 utnyttjade kontorsutrymme, vilket innebär att dessa organisationer förmånsbehandlades på de europeiska skattebetalarnas bekostnad.

Matserveringar

85.  Europaparlamentet efterlyser än en gång fler matserveringsalternativ inom parlamentets byggnader, vilket kan ske genom att man efter det att nuvarande kontrakt löpt ut inte längre låter en enda cateringfirma sköta all servering.

GD Översättning (GD TRAD) och GD Tolkning och konferenser (GD INTE)

86.  Europaparlamentet noterar att totalt 1 721 191 sidor översattes 2010 (av dessa översattes 1 033 176 sidor, dvs. 60 %, internt). Parlamentet välkomnar att alla dokument som skulle till omröstning producerades i tid av GD TRAD och att 90 % av alla översättningar slutfördes inom fastställda tidsfrister, trots att 65 % av översättningsförfrågningarna lämnades in sent (dvs. efter de tio arbetsdagar som fastställts i riktlinjerna för flerspråkigheten).

87.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att GD TRAD går mot större produktivitet och en effektivare användning av sin budget, samtidigt som det garanterar bibehållen flerspråkighet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den interna produktiviteten har ökat från 1 500 till 1 800 sidor per år och skulle gärna se att det publicerades produktivitetssiffror per språkenhet.

88.  Europaparlamentet noterar dock att efterlevnaden av riktlinjerna för flerspråkigheten ökade med över 10 % mellan 2008 och 2009 (det första året som reglerna var i kraft) men att den sedan minskade mellan 2009 och 2010(25). Parlamentet uppmanar utskotten, delegationerna och de politiska grupperna att strikt iaktta de tidsfrister som anges i riktlinjerna.

89.  Europaparlamentet välkomnar den nya tjänst för personlig tolkning som GD INTE erbjuder ledamöterna, vilken etablerats efter det pilotprojekt som inleddes 2010.

GD Ekonomi (GD FINS)

90.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att betalningstiden för fakturor minskade till i genomsnitt 21 dagar 2010.

Transportkostnader

91.  Europaparlamentet noterar att resekostnaderna för ledamöter och personal uppgick till omkring 107 000 000 EUR 2010(26) (dvs. 6,6 % av de totala slutliga anslagen) och att en minskning på 5 % nu gäller. Parlamentet anser att möjligheten att ytterligare sänka kostnaderna genom ett gemensamt utnyttjande av bonuspoäng för flygresor bör övervägas. Parlamentet begär att det ska läggas fram en analys av artikel 3 0 0 i form av en not till räkenskaperna för den genomsnittliga resekostnaden per tjänsteman för följande sex sträckor: Bryssel–Luxemburg, Luxemburg–Bryssel, Luxemburg–Strasbourg, Strasbourg–Luxemburg, Bryssel–Strasbourg, Strasbourg–Bryssel.

Resebyrån

92.  Europaparlamentet noterar att de slutliga anslagen för resebyrån uppgick till 1 438 000 EUR 2010 och att åtagandenivån var hög (94 %). Parlamentet noterar vidare att resebyrån erhåller förhandlade priser från flygbolag, vilket innebär att det finns ett genomsnittspris för den bästa servicen. Parlamentet betonar emellertid att detta inte innebär att det för en specifik dag eller resa inte är möjligt att erhålla bättre priser genom att boka direkt via researrangörer. Det måste göras en oberoende undersökning som dels syftar till en resultatutvärdering av resebyrån, dels till en utvärdering av dess organisation och funktion. Parlamentet uppmanar den nuvarande resebyrån att göra mer för att se till att den alltid föreslår de billigaste alternativen för ledamöterna och personalen. Parlamentet uppmanar vidare relevant direktorat att övervaka de servicenivåer som resebyrån erbjuder.

93.  Europaparlamentet beklagar att resebyrån i vissa fall inte erbjuder de bästa priserna jämfört med andra resebyråer, såväl internetbaserade som fysiska resebyråer. Parlamentet uppmanar GD Ekonomi att utveckla en lämplig kontrollmekanism för att se till att det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris råder.

94.  Europaparlamentet anser att det krävs jämförbara flygprisuppgifter för att man ska kunna fastställa bästa pris för en viss flygresa.

95.  Europaparlamentet anser att parlamentet där så är möjligt inte längre bör tilldela monopolistiska kontrakt, och att möjligheten att vända sig till fler än en resebyrå skulle resultera i sänkta kostnader och bättre service för ledamöterna och personalen.

Uppsamlingsöverföringar

96.  Europaparlamentet välkomnar att uppsamlingsförfarandet, i linje med de senaste årens krav från budgetkontrollutskottet, inte användes i slutet av budgetåret 2010, varvid man kunde undvika att det uppstod en betydande skillnad mellan den planerade budgeten för året och budgetgenomförandet, vilket varit fallet under tidigare år. Parlamentet anser att EU:s institutioner i framtiden skulle kunna förenkla kontrollen och ansvarsfrihetsförfarandet för budgeten genom att på ett transparent sätt planera sina fastighetsutgifter via budgetförfarandet.

Pensionsfonder

97.  Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden per den 31 december 2010 hade ett underskott på 178 960 000 EUR trots att värdet på fondens tillgångar under 2010 ökade med 13,3 % allteftersom investeringsmarknaderna återhämtade sig från 2008 års globala finansiella kris. Detta skapar oro om huruvida fonden håller på att gå i konkurs. Parlamentet påminner om att parlamentet garanterar utbetalningen av pensioner till alla före detta och vissa nuvarande ledamöter som är medlemmar i denna frivilliga pensionsfond, när och om denna fond inte förmår fullgöra sina skyldigheter. Parlamentet skulle vilja bli informerat om hur parlamentet kommer att fullgöra sina skyldigheter på denna punkt och från vilken budgetpost medlen kommer att tas.

98.  Europaparlamentet konstaterar att två tredjedelar av betalningarna till fonden gjordes direkt av parlamentet och inte av enskilda medlemmar. Parlamentet påminner fondens medlemmar om att deras bidrag var frivilliga, och insisterar på att parlamentet inte ska bidra med mera pengar för att garantera betalningarna eller minska underskottet i en fond som eventuellt inte var korrekt utformad från första början.

99.  Europaparlamentet noterar även att de skyldigheter avseende efterlevandepensioner och invaliditetspensioner som regleras i bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter (bilaga II) uppgår till 28 950 000 EUR. Parlamentet konstaterar att belopp på 195 640 000 EUR används för att täcka de fall, i första hand avseende italienska eller franska ledamöter, där nationella bestämmelser skiljer sig från Europaparlamentets pensionsbestämmelser (bilaga III), och att andra belopp på 152 210 000 EUR föreskrivs i systemet i den nyinrättade stadgan (denna senare siffra kommer att öka från år till år). Parlamentet påminner om att det inte finns medel för att täcka dessa utgifter.

GD Innovation och tekniskt stöd (GD ITEC)

100.  Europaparlamentet noterar besluten av den 17 juni 2009 och den 18 oktober 2010 om att utvidga områdena med trådlös nätverkstillgång (wi-fi) i parlamentet till att täcka plenisalen, utskottslokalerna, ledamöternas tjänsterum och allmänna utrymmen i både Bryssel och Strasbourg (projektets första fas: 7 878 000 EUR). Parlamentet uppmanar GD ITEC att göra det möjligt för enskilda ledamöter att begära att i framtiden inte få utskrifter av dokument för utskottssammanträden där e-utskott används. Parlamentet anser att detta skulle kunna leda till att projektet snabbare blir framgångsrikt.

101.  Europaparlamentet välkomnar den pågående grafiska omformningen av Europaparlamentets webbplats som är ett resultat av presidiets beslut av den 22 november 2010 om ”Strategi inför Europaparlamentets framtida närvaro på nätet – omarbetning av parlamentets webbplats”. Parlamentet begär att stödet till webbplatsen ska förbättras, särskilt genom genomförandet av regelbundna test.

102.  Europaparlamentet välkomnar AT4AM-systemet, som infördes 2010 och som gör det lättare för ledamöterna att ändra föreslagna lagstiftningstexter och icke lagstiftningstexter.

103.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de förbättringar som skett inom IT-sektorn från 2010 och framåt och som har lett till bättre kapacitet att hantera centrala aspekter internt, förfarandet för internalisering av verksamheter, inrättandet av centrala företagsstyrningsorgan (kommittén och styrkommittén för en strategi för förnyelse inom informations- och kommunikationstekniken), inrättandet av IT-planeringsfunktionen och systemet för rapportering om läget för IT-utvecklingsprojekt samt utvecklingen av en transparent metod för kortsiktig planering. Parlamentet välkomnar den utbredda användningen av resultatindikatorer i detta GD. Parlamentet är oroat över den ökande risken för olaglig tillgång till och manipulation av parlamentets IKT-system, och anser att det utan minsta dröjsmål måste utvecklas en effektiv långsiktig strategi för att skydda dessa system. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att hålla parlamentet underrättat om de åtgärder som vidtas på detta område.

104.  Europaparlamentet förväntar sig en fullständig rapport om hur parlamentets projekt för öppen programvara har utvecklats när det gäller användning och användare i parlamentet, medborgarinteraktion och upphandlingsverksamhet. Parlamentet föreslår att parlamentets skyldigheter enligt artikel 103 ska utredas med avseende på öppen programvara och öppna standarder.

Offentlig upphandling inom GD ITEC

105.  Europaparlamentet uppmuntrar GD ITEC att sträva efter att bättre förbereda upphandlingsförfarandena, särskilt när det gäller de ofta komplexa ramkontrakten, genom att fastställa kontraktsskyldigheter avseende förväntade och faktiska resultat i stället för bara output samt genom att bättre definiera parlamentets behov och mål. Parlamentet föreslår att parlamentet i stället för att använda sig av straffklausuler bör försöka få ersättning från en leverantör eller tjänsteleverantörer som inte fullgör sina skyldigheter eller använda sig av hotet om förlust av framtida arbete i samband med ramkontrakt.

Ny omröstningsutrustning och tolkningsutrustning

106.  Europaparlamentet noterar att den nya omröstningsutrustningen i plenisalarna kostar 2 135 623 EUR och att den finansierades i sin helhet via 2010 års anslag. Parlamentet noterar även att kostnaden för underhåll av och tekniskt stöd för omröstningsutrustningen uppgick till 147 149 EUR 2010.

Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0 0)

107.  Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 4 0 0 0 användes enligt följande 2010:

Grupp

2010

2009**

Årliga anslag*

Egna medel och överförda anslag

Utgifter

Grad av utnyttjande för årliga anslag (i procent)

Belopp överförda till nästa period

Årliga anslag

Egna medel och överförda anslag

Utgifter

Grad av utnyttjande för årliga anslag (i procent)

Belopp som överförts till nästa period (2010)

PPE (tidigare PPE-DE)

19 990

2 392

20 662

103,36 %

1 720

19 715

7 782

25 314

128,40 %

2 182

S&D (tidigare PSE)

14 011

4 629

13 359

95,35 %

5 281

14 235

6 999

16 750

117,67 %

4 483

ALDE

6 262

2 240

6 160

98,37 %

2 342

6 441

3 065

7 328

113,77 %

2 178

Verts/ALE:

3 896

1 188

3 893

99,92 %

1 191

3 360

1 055

3 235

96,28 %

1 179

GUE/NGL

2 531

1 065

2 525

99,76 %

1 071

2 673

1 487

3 102

116,05 %

1 057

UEN

-

 

 

 

 

1 417

1 452

2 552

180,10 %

0

IND/DEM

-

 

 

 

 

775

1 023

1 048

135,23 %

0

ECR

3 648

398

3 362

92,16 %

684

1 788

3

1 415

79,14 %

376

EFD

2 201

419

1 799

81,74 %

821

1 113

1

701

62,98 %

413

Grupplösa ledamöter

1 234

248

828

67,10 %

409

1.169

348

925

79,13 %

248

Totalt

53 773

12 579

52 588

97,80 %

13 519

52 686

23 215

62 370

118,38 %

12 116

* Alla belopp i tusen EUR.

** År 2009 bestod av två budgetår till följd av valet till Europaparlamentet i juni 2009. Siffrorna för 2009 i tabellen utgör summan av beloppen för 2009_1 och 2009_2.

Efter valet till Europaparlamentet 2009 upphörde UEN- och IND/DEM-grupperna att existera och två nya grupper inrättades, nämligen ECR och EFD.

   108. Europaparlamentet välkomnar det åtagande från parlamentets administration som citeras i revisionsrättens rapport om att gå över till att använda hela kalenderåret som underlag för beräkningen av politiska gruppers överföringar i slutet av valår, i stället för två avgränsade halvår. Parlamentet välkomnar att de ekonomiska prognoserna tydligen har förbättrats, eftersom de politiska grupperna inte återlämnade några outnyttjade anslag för 2010.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

109.  Europaparlamentet noterar att de anslag som togs upp vid budgetpunkterna 4 0 2 0 och 4 0 3 0 utnyttjades på följande sätt 2010(27):

Parti

Förkortning

Egna medel *

EP-bidrag

Inkomster, totalt

EP-bidrag som % av stödberättigande utgifter (max 85 %)

Inkomst-överskott (överföring till reserver) eller förlust

Europeiska folkpartiet

PPE

1 413

4 959

6 372

85 %

429

Europeiska socialdemokraters parti

PES

914

3 395

4 310

80 %

2

Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet

ELDR

379

1 554

1 933

85 %

77

Europeiska gröna partiet

EGP

365

1 055

1 420

85 %

170

Alliansen av europeiska konservativa och reformister

AECR

58

327

386

85 %

0

Europeiska vänsterpartiet

EL

200

708

908

71 %

-90

Europeiska demokratiska partiet

EDP/PDE

95

424

519

85 %

12

Europeiska fria alliansen

EFA

77

339

416

85 %

17

EU-demokraterna

EUD

35

176

211

85 %

-17

Europeiska kristna politiska rörelsen

ECPM

55

208

264

85 %

3

Totalt

 

3 591

13 145

16 739

83 %

603

(*) alla belopp i tusen EUR

Stiftelse

Förkortning

Ansluten till parti

Egna medel *

EP-bidrag

Inkomster, totalt

EP-bidrag som % av stödberättigande utgifter (max 85 %)

Centret för Europastudier

CES

PPE

615

2 928

3 543

83 %

Foundation for European Progressive Studies

FEPS

PES

366

2 136

2 502

85 %

European Liberal Forum

ELF

ELDR

117

 658

775

85 %

Green European Foundation

GEF

EGP

119

674

794

85 %

Transform Europe

TE

EL

87

475

562

85 %

Institute of European Democrats

IED

PDE

36

197

233

85 %

Foundation for EU Democracy

FEUD

EUD

20

122

142

85 %

Centre Maurits Coppieters

CMC

EFA

27

156

183

85 %

New Direction

ND

AECR

92

404

496

84 %

Totalt

 

 

1 479

7 750

9 230

84 %

(*) alla belopp i tusen EUR

110.  Europaparlamentet noterar de förändringar som införts sedan 2010, inbegripet ledningsbesök där stickprovskontroller görs av budget, rekrytering, anbudsförfaranden och andra system.

Ett miljövänligt parlament

111.  Europaparlamentet noterar den koldioxidhandlingsplan som presidiet antog 2010. Parlamentet välkomnar den avsevärda minskningen av energiförbrukningen vid parlamentets säte i Strasbourg, som uppgick till 74 % mellan 2006 och 2010. Parlamentet beklagar emellertid att det koldioxidavtryck som parlamentets säte i Strasbourg lämnar, vilket speglar den energi som förbrukades under 2010, uppgick till 1 533 ton koldioxid.

112.  Europaparlamentet anser att man bör överväga möjligheten att förbättra miljön liksom att göra besparingar i parlamentets budget genom ändrade arbetsmetoder som är mer miljöanpassade och billigare men som samtidigt inte inverkar menligt på parlamentets arbete, bl.a. användning av telefonkonferenser.

113.  Europaparlamentet välkomnar införandet i december 2010 av ett subventionssystem för NMBS/SNCB-årskort(28) i Bryssel, enligt vilket parlamentet bidrar med 50 % av kostnaden för ett personligt årskort som används av en parlamentsanställd. Parlamentet uppmuntrar sin administration att vidta de åtgärder som krävs för att även ersätta personal som behöver kombinera tågtransporter med kollektivtrafik i städerna. Parlamentet anser att detta ytterligare skulle kunna främja användningen av kollektivtrafiken och minska parlamentets koldioxidavtryck.

114.  Europaparlamentet välkomnar de logistikpilotprojekt som löpte 2010 (t.ex. förvärv av lågutsläppsfordon – Euro 5-standard, anordnande av kurser i miljövänligt körande för chaufförer och flyttpersonal, gemensam användning av lårar för transport av tjänstedokument, vilket har minskat koldioxidutsläppen med ca 33 % på detta område) som en del av EMAS handlingsplan.

115.  Europaparlamentet välkomnar presidiets antagande den 10 november 2010 av förslaget från arbetsgruppen för fastigheter, transport och ett miljövänligt parlament som har sett över reglerna för ledamöternas användning av tjänstebilar. Detta förslag har gjort det möjligt för parlamentet att modernisera sin fordonspark med mindre förorenande bilar och att organisera grupptransporter med VIP-minibussar till flygplatserna i Bryssel och Strasbourg.

Separat debatt i kammaren om parlamentets ansvarsfrihet

116.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att schemalägga en debatt om parlamentets ansvarsfrihet vid ett annat tillfälle än vid debatten om övriga ansvarsfrihetsbetänkanden, så att ledamöterna får möjlighet att ägna detta betänkande den uppmärksamhet som ansvarsfriheten för deras egen institution förtjänar.

117.  Europaparlamentet föreslår presidiet att det ska diskutera ansvarsfrihetsbetänkandet efter att detta har antagits i kammaren.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 167, 7.6.2011, s. 1.
(4) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(5) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) PE 349.540/Bur/ann/def.
(8) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 327.
(9) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 244.
(10) EUT L 64, 12.3.2010.
(11) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(12) EUT C 167, 7.6.2011, s. 1.
(13) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(14) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(15) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(16) PE 349.540/Bur/ann/def.
(17) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 327.
(18) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 244.
(19) Automatiska överföringar: 180 265 823 EUR, icke-automatiska överföringar: 10 100 000 EUR.
(20) Tillgänglig på följande adress: http://www.europarl.europa.eu/document/activities/cont/201109/20110913ATT26546/20110913ATT26546EN.pdf
(21) EUT L 252, 25.9.2010, s. 3.
(22) Punkterna 38 och 39 i årsrapporten om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2010.
(23) Mellan 11 000 och 66 000 (ett genomsnitt på färre än 30 000) tittare i månaden 2010.
(24) Andel av personalen / andel i förhållande till den demografiska vikten: Tyskland: 6,4 % / 16,3 %, Förenade kungariket: 4,4 % / 12,4 %, Österrike: 1 % / 1,67 %, Nederländerna: 2,7 % / 3,3 %, Källor: Europaparlamentets sociala rapport 2010, december 2011, och Eurostat.
(25) GD TRAD:s årliga verksamhetsrapport, s. 8.
(26) De slutliga anslagen för punkt 1 0 0 4 (Utgifter för ordinarie resor), punkt 1 0 0 5 (Övriga reseutgifter) och artikel 3 0 0 (Utgifter för personalens tjänsteresor och resor mellan de tre arbetsorterna) uppgick till 106 718 500 EUR.
(27) Källa: Protokollet från presidiets sammanträde den 12 september 2011, punkt 12 (generalsekreterarens meddelande D(2011)32179, PE469.487/BUR).
(28) Belgiens statliga järnvägsbolag.


Ansvarsfrihet 2010: Åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden
PDF 293kWORD 114k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 (COM(2011)0471 – C7-0273/2011 – 2011/2212(DEC))
P7_TA(2012)0156A7-0100/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2009 (COM(2011)0736) och de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350 och SEC(2011)1351),

–  med beaktande av årsredovisningen och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 (COM(2011)0471 – C7-0273/2011),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport av den 27 april 2011 om den ekonomiska förvaltningen av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2010,

–  med beaktande av den finansiella informationen om Europeiska utvecklingsfonderna (COM(2011)0334),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 samt kommissionens svar(1), och av revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(2),

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondernas verksamhet för budgetåret 2010 (05458/2012 – C7-0047/2012, 05459/2012 – C7-0048/2012, 05460/2012 – C7-0049/2012),

–  med beaktande av partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(3) och reviderat i Luxemburg den 25 juni 2005(4),

–  med beaktande av rådets beslut nr 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut)(5) som ändrats genom rådets beslut nr 2007/249/EG av den 19 mars 2007(6),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS-EG-konventionen(7),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(8),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen(9),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(10),

–  med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(11),

–  med beaktande av artikel 76, artikel 77 tredje strecksatsen och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0100/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 (COM(2011)0471 – C7-0273/2011 – 2011/2212(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2009 (COM(2011)0736) och de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350 och SEC(2011)1351),

–  med beaktande av årsredovisningen och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 (COM(2011)0471 – C7-0273/2011),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport av den 27 april 2011 om den ekonomiska förvaltningen av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2010,

–  med beaktande av den finansiella informationen om Europeiska utvecklingsfonderna (COM(2011)0334),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010, samt kommissionens svar(12), och av revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(13),

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondernas verksamhet för budgetåret 2010 (05458/2012 – C7-0047/2012, 05459/2012 – C7-0048/2012, 05460/2012 – C7-0049/2012),

–  med beaktande av partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(14) och reviderat i Luxemburg den 25 juni 2005(15),

–  med beaktande av rådets beslut nr 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut)(16) som ändrats genom rådets beslut nr 2007/249/EG av den 19 mars 2007(17),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS-EG-konventionen(18),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(19),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen(20),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(21),

–  med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(22),

–  med beaktande av artikel 76, artikel 77 tredje strecksatsen och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0100/2012).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutgiltiga årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden är den som återfinns i tabell 2 i revisionsrättens årsrapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 (COM(2011)0471 – C7-0273/2011 – 2011/2212(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2009 (COM(2011)0736) och de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEC(2011)1350 och SEC(2011)1351),

–  med beaktande av årsredovisningen och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010 (COM(2011)0471 – C7-0273/2011),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport av den 27 april 2011 om den ekonomiska förvaltningen av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2010,

–  med beaktande av den finansiella informationen om Europeiska utvecklingsfonderna (COM(2011)0334),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2010, samt kommissionens svar(23), och av revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(24),

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2012 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondernas verksamhet för budgetåret 2010 (05458/2012 – C7-0047/2012, 05459/2012 – C7-0048/2012, 05460/2012 – C7-0049/2012),

–  med beaktande av partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(25) och reviderat i Luxemburg den 25 juni 2005(26),

–  med beaktande av rådets beslut nr 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut)(27) som ändrats genom rådets beslut nr 2007/249/EG av den 19 mars 2007(28),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS-EG-konventionen(29),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(30),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 juli 2011 om att göra EU:s utvecklingspolitik effektivare(31) och om EU:s budgetstöd till utvecklingsländer i framtiden(32),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2008 om uppföljningen av Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet(33),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 ”Samarbeta mer, samarbeta bättre: 2006 års paket om effektivitet i EU:s bistånd”(34),

–  med beaktande av rapporten från OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) om biståndseffektivitet, som är en lägesrapport för genomförandet av Parisförklaringen från juni 2009,

–  med beaktande av Tunisöverenskommelsen om inriktning på effektivt bistånd (”Targeting Effective Development”) av den 4–5 november 2010 som är en afrikansk agenda för utvecklingseffektivitet,

–  med beaktande av slutdokumentet från OECD:s högnivåmöte om biståndseffektivitet i Pusan i december 2011,

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen(35),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(36),

–  med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(37),

–  med beaktande av artikel 76, artikel 77 tredje strecksatsen och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0100/2012), och av följande skäl:

A.  Det övergripande syftet med Cotonou-avtalet, som är en ram för unionens förbindelser med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), är att minska och slutligen utrota fattigdomen i överensstämmelse med målen att åstadkomma en hållbar utveckling och att uppnå en gradvis integrering av AVS-länderna och ULT-länderna i världsekonomin.

B.  Europeiska utvecklingsfonden är unionens viktigaste finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete med AVS-länderna.

C.  Trots parlamentets upprepade önskemål om att EUF skulle införas i EU-budgeten, föreslog kommissionen att EUF skulle förbli utanför unionens budget under perioden 2014-2020 i sitt meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” (COM(2011)0500), vilket innebär att utvecklingsfonderna kommer att fortsätta att utnyttjas i överensstämmelse med specifika budgetregler och inte genom den allmänna budgetförordningen.

D.  Det totala bidragsbelopp som kanaliseras genom EUF har ökat avsevärd eftersom beloppet för unionsbidragen under den tionde utvecklingsfonden för perioden 2008–2013 fastställts till 22 682 000 000 EUR, vilket motsvarar en 37-procentig nominal ökning per år jämfört med anslagen under den nionde utvecklingsfonden, och samtidigt som utbetalningarna från EUF har fördubblats från 2000 till 2010, består problemet med utnyttjandekapaciteten.

E.  Ett år efter inrättandet av Europeiska utrikestjänsten, som delar ansvaret för förvaltningen av Europeiska utvecklingsbiståndet med kommissionen, har denna kritiserats för ineffektivitet och även allvarliga struktur- och övergångsproblem i unionsdelegationerna.

F.  Omständigheterna kring utvecklingsbiståndet förändras ständigt och utvecklingsbiståndet ingår i ett större sammanhang där handel, penningförsändelser från utvandrare och andra inkomstkällor i dag är mycket viktigare för många utvecklingsländer än samtliga utbetalningar från det offentliga utvecklingsbiståndet.

G.  Transparens samt ansvars- och redovisningsskyldighet – å ena sidan mellan givare och partnerländer och å andra sidan mellan partnerstaterna och deras invånare – är en förutsättning för effektivt bistånd. Givarna och partnerländerna har inom ramarna för Parisförklaringen och Accrahandlingsplanen om biståndseffektivitet (AAA) kommit överens om att i god tid tillhandahålla detaljerad information om det aktuella och det framtida biståndsflödet så att utvecklingsländerna kan utarbeta budgetar och granska sina räkenskaper på ett mer precist sätt.

H.  Utvecklingsbiståndet ges ofta till stater med svaga institutioner, utbredd korruption och otillräckliga system för internkontroll, och granskningen av unionens utvecklingsbudget är därför av särskild betydelse.

I.  2010 var ett år med allvarliga utmaningar för det globala utvecklingssamarbetet beroende på t.ex. den globala finansiella skuldkrisen, stigande livsmedelspriser och jordbävningen på Haiti.

1.  Europaparlament påminner om att EUF används för projekt och budgetstöd och att under 2010 gick 66 procent av medlen till projekt och 34 procent kanaliserades via budgetstöd. Parlamentet påminner om att under 2010 förvaltades 49 procent av betalningarna från EUF enligt central förvaltning, dvs. kommissionen genomför stödverksamheterna direkt, och 11 procent av betalningarna genomfördes enligt gemensam förvaltning, dvs. via internationella organisationer som FN-organisationer och Världsbanken. 40 procent av betalningarna genomfördes enligt decentraliserad förvaltning, dvs. kommissionen överlät vissa förvaltningsuppgifter till mottagarländernas myndigheter.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de rekordhöga bruttobetalningarna och åtagandenivån på nästan 50 % halvvägs genom den tionde EUF, vilket gör att målet att använda hela tionde EUF till åtaganden fram till slutet av 2013 fortfarande ligger inom räckhåll. Parlamentet är däremot oroat över de mycket låga åtagandenivåerna inom finansieringsramarna för regionerna (20 %) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (3 %) halvvägs genom den tionde EUF. Kommissionen uppmanas att snarast öka takten på genomförandet av de regionala vägledande programmen och ULT-programmen.

3.  Europaparlamentet påpekar än en gång att man är oroad över att inte ha rätt att kontrollera EUF:s verksamhet på samma sätt som andra stödinstrument, t.ex. finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Kommissionen uppmanas enträget att lägga fram konkreta förslag till förbättring av parlamentets demokratiska kontroll av EUF, genom tillämpning av samma bestämmelser för EUF som för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet understryker också vikten av att den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU övervakar EUF.

Införande av EUF i EU-budgeten

4.  Europaparlamentet bekräftar sin uppfattning att EUF ska införas i EU-budgeten. Parlamentet anser verkligen att detta är ett ofrånkomligt steg mot att stärka den demokratiska kontrollen, ansvars- och redovisningsskyldigheten samt transparensen i finansieringen och mot att få en större samstämmighet i unionspolitiken när det gäller AVS-länderna. Parlamentet understryker att införandet av EUF i EU-budgeten skulle minska transaktionskostnaderna och förenkla rapporterings- och redovisningskraven genom att man bara skulle ha en uppsättning administrativa regler och beslutsstrukturer i ställer för två. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att införandet av EUF i EU-budgeten inte innebär att det inte längre kommer att gå att förutsäga AVS-finansieringen.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen i sitt meddelande ”En budget för Europa 2020” inte föreslog att man skulle införliva EUF i unionsbudgeten i budgetramen 2014–2020. Parlamentet betonar att EUF bör integreras i unionsbudgeten snarast möjligt och inte senare än 2020, då Cotonou-avtalet löper ut. Parlamentet manar verkligen kommissionen att förbereda integreringen av samarbetet med AVS-länderna i budgeten utan ytterligare dröjsmål.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att ge ett positivt svar på kommissionens förslag och att gå med på att EUF till fullo införlivas i unionsbudgeten från 2020 och framåt. Parlamentet anser att denna åtgärd borde ha kommit till stånd för länge sedan. Kommissionen förväntas uppfylla detta löfte och vidta de åtgärder som krävs för att börja förbereda EUF:s införande i unionsbudgeten.

7.  Europaparlamentet betonar att införandet av EUF i unionsbudgeten inte innebär att de sammanlagda utgifterna för utvecklingssamarbetet får minskas.

Revisionsförklaring
Räkenskapernas tillförlitlighet

8.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten anser att de slutliga årsredovisningarna för åttonde, nionde och tionde EUF i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2010.

9.  Europaparlamentet påminner om att enligt revisionsrättens uppfattning är det en fortsatt hög frekvens av inkodningsfel. Parlamentet tar del av revisionsrättens iakttagelser att även om dessa fel inte väsentligt inverkade på årsredovisningen för 2010, kan de potentiellt påverka tillförlitligheten i EuropeAids uppgifter om den ekonomiska förvaltningen.

10.  Europaparlamentet noterar EuropeAids handlingsplan som syftar till att förbättra kvaliteten på uppgifterna om kontrakt i sitt system för förvaltningsinformation och redovisning (CRIS), liksom redovisningsinitiativet för att hjälpa användare att korrekt koda och klassificera redovisningsuppgifter. Parlamentet väntar på en översyn av CRIS revisionsmoduler inleds 2012. Kommissionen ombeds att rapportera till parlamentets behöriga utskott om huruvida den förväntade minskningen av kvarstående inkodningsfel och ytterligare förbättringar i kvaliteten på införandet av uppgifter ägt rum.

11.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det nya systemet med periodiserad redovisning (ABAC-EDF) praktiskt taget införts. Parlamentet konstaterar att det nya redovisningssystemet förbättrar redovisningssituationen och kvaliteten på kodningen.

Transaktionernas korrekthet

12.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att, enligt revisionsrätten, uppvisade inte inkomsterna och åtagandena några väsentliga fel, men parlamentet är mycket oroat över att enskilda åtaganden innehöll en väsentlig frekvens av icke kvantifierbara fel som gällde efterlevnad av reglerna för anbudsförfaranden och rättsliga tidsfrister för undertecknande av kontrakt.

13.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens uppfattning om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna, enligt vilken betalningarna innehöll väsentliga fel. Parlamentet påminner om att revisionsrätten uppskattar den mest sannolika felprocenten för betalningar inom åttonde, nionde och tionde EUF till 3,4 %, vilket ligger högre än väsentlighetströskeln på 2 procent, och att kvantifierbara och icke kvantifierbara fel konstaterades för alla typer av projekt, med undantag för kontrakt om leveranser.

14.  Europaparlamentet noterar att de återstående främsta typerna av kvantifierbara fel i projektbetalningar som upptäcktes var följande: a) exakthet: räknefel, b) förekomst: fakturor eller andra styrkande handlingar för utförda tjänster eller levererade varor saknades, c) stödberättigande: utgifter som uppkommit utanför genomförandeperioden eller som gällde verksamhet och tjänster som inte angavs i kontraktet och felaktigt utbetalad moms eller icke-tillämpning av obligatoriska påföljder.

15.  Europaparlamentet är särskilt oroat över att allt fler projekt hade problem med genomförandet 2010 (12,6 % jämfört med 11 % 2009)(38) och att felprocenten i samband med åtagandena inom ramen för decentraliserad förvaltning var fortsatt hög.

16.  Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatt höga frekvensen av icke kvantifierbara fel för betalningar. De vanligaste typerna av icke kvantifierbara fel gällde genomförandegarantier, förfaranden för godkännande och kontraktstilldelning som inte hade följts när det gällde administrativa utgifter, otillräckliga styrkande underlag och inkonsekvenser i kontraktsregler.

17.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens uppfattning hade de icke kvantifierbara felen inte några ekonomiska följder. Parlamentet noterar den kraftiga ökningen av EuropeAids utbildning på Internet samt även seminarier för nytillsatta delegationschefer innan de påbörjar sitt arbete etc. såsom en strategi för att minska icke kvantifierbara fel. Parlamentet förväntar sig att kommissionen visar huruvida detta leder till en minskning i antalet icke kvantifierbara fel. Kommissionen uppmanas att förstärka efterhandskontrollerna för att förhindra icke kvantifierbara fel och eventuella förluster som ett resultat av att bankgarantiregler inte följs.

Kvarstående fel

18.  Europaparlamentet påminner om att EuropeAid fortfarande håller på att utveckla en nyckelindikator för den beräknade ekonomiska inverkan av kvarstående fel efter det att alla förhands- och efterhandskontroller av transaktioner har genomförts. Parlamentet noterar kommissionens försäkran enligt vilken den kvarstående nettofelprocenten är lägre än den felprocent som revisionsrätten uppskattat. Europaparlamentet påminner om revisionsrättens uppfattning, enligt vilken revisionsrättens revision inte bekräftar EuropeAids generaldirektörs försäkran att han hade uppnått rimlig säkerhet om att de betalningar EuropeAid gjort från EUF med stor sannolikhet inte innehöll några väsentliga fel.

19.  Europaparlamentet beklagar bristen på förenlighet mellan revisionsrättens uppskattning av den mest sannolika felprocenten baserad på revisionsrättens årliga tillvägagångssätt och gängse metoder, å ena sidan, och kommissionens praxis att hänvisa till den kvarstående nettofelprocenten som omfattar mer än ett år, å andra sidan. Parlamentet anser att tillvägagångssättet baserat på den kvarstående felprocenten i sin nuvarande form inte tillhandahåller jämförbara data för det årliga ansvarsfrihetsförfarandet. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen håller med revisionsrätten om att man bör finna ytterligare kvantifierade bevis. Kommissionen uppmanas att slutföra processen med att utveckla nyckelindikatorer för att uppskatta de ekonomiska följderna av kvarstående fel inom den fastställda tidsramen, dvs. senast 2013.

Övergripande bedömning av effektiviteten i övervaknings- och kontrollsystemen

20.  Europaparlamentet beklagar revisionsrättens iakttagelse att de övergripande EUF-systemen för övervakning och kontroll som hanteras av kommissionen bara delvis var ändamålsenliga. Parlamentet noterar att övervakningen och tillsynen vid EuropeAids huvudkontor var ändamålsenlig medan den enbart var delvis ändamålsenlig vid unionens delegationer.

21.  Europaparlamentet beklagar det faktum att felen i övervaknings- och kontrollsystemen vid unionens delegationer är av återkommande art. Revisionsrättens iakttagelser inbegrep dåligt dokumenterade och icke ändamålsenliga kontroller hos de flesta nationella utanordnaradministrationerna i de länder som får stöd från EUF, bristande institutionell kapacitet, begränsade resurser och hög personalomsättning i unionsdelegationerna. Parlamentet uppmanar därför till en förstärkning av den institutionella kapaciteten i de nationella utanordnarnas administration genom att man tillhandahåller ytterligare ekonomisk utbildning samt riktad handledning för att komma till rätta med dessa svagheter i den ekonomiska förvaltningen.

22.  Europaparlamentet konstaterar att personalbrist och inadekvata personalresurser, som kan ha en negativ inverkan på unionens granskningsprocesser, har rapporterats i revisionsrättens senaste tre årsrapporter om EUF. Parlamentet är mycket oroat över detta återkommande problem.

23.  Europaparlamentet betonar att kompetent personal i tillräckligt antal är en förutsättning för ett effektivt genomförande och en högkvalitativ övervakning och uppföljning av unionens utvecklingsbistånd. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas i detta hänseende att i tillräcklig grad prioritera sina organisationers personalaspekter liksom kostnadseffektiviteten så att man inte äventyrar någon delegations kapacitet när det gäller övervaknings- och kontrolluppgifter.

24.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser att efterhandskontrollerna av både utanordnarna vid EuropeAids huvudkontor och i unionsdelegationerna bara var delvis ändamålsenliga. Parlamentet påminner om att EuropeAids efterhandskontroller i stor utsträckning är beroende av intyg från externa tillsynsmän eller externa revisioner och utgiftskontroller. Parlamentet beklagar att revisionsrätten, som ett resultat av den höga felfrekvensen, fann att den säkerhet som dessa kontroller kan ge är begränsad. Parlamentet noterar att kommissionen utfärdade obligatoriska standardiserade uppdragsspecifikationer för revisorer för att ta itu med denna fråga.

25.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kontrollmiljön vid både EuropeAids huvudkontor och unionsdelegationer befanns ändamålsenliga. Parlamentet är oroat över återkommande svagheter i övervaknings- och tillsynssystemen vid unionens delegationer, exempelvis dokumentation som saknas eller är otillräcklig och genomförandeorganisationernas användning av oriktiga upphandlingsförfaranden. Parlamentet konstaterar att verktygen för ekonomisk förvaltning för mottagare av EU-medel när det gäller externa åtgärder färdigställdes och spreds, i syfte att öka genomförandeorganisationernas kunskap om reglerna för ekonomisk förvaltning och stödberättigande.

26.  Europaparlamentet noterar att kommissionen fortsätter sina ansträngningar att förbättra övervaknings- och kontrollsystemen vid EuropeAid och förväntar sig att den nuvarande genomgången av EuropeAids kontrollsystem (handlingsplanen för en bättre förvaltning och kontroll inom EuropeAid) kommer att ge positiva resultat när det gäller ansvars- och redovisningsskyldighet, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Kommissionen uppmanas att informera parlamentets behöriga utskott om de åtgärder som vidtagits för att åtgärda de ovannämnda problemen.

27.  Europaparlamentet välkomnar införandet i juni 2010 av ett nytt rapporteringsformat för delegationernas årliga rapportering om reformerna av förvaltningen av de offentliga finanserna i mottagarländerna, och uppmanar enträget delegationerna att konsekvent använda denna nya rapporteringsmodell.

28.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelse att den årliga verksamhetsrapporten är tydlig och informativ, i synnerhet genom användning av kvantitativa indikatorer, och ger en rättvis bild av genomförandet och resultaten.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna mer information om genomförandet av EUF på nationell och regional nivå i AVS-länderna och se till att alla EU-finansierade verksamheter i utomeuropeiska länder blir synligare.

Kommissionens och Europeiska utrikestjänstens befogenheter i genomförandet av unionens utvecklingsbistånd

30.  Europaparlamentet noterar att 2010 var det år då Europeiska utrikestjänsten utformades och inledde sin verksamhet. Parlamentet upprepar sin oro över att den ursprungliga uppdelningen av befogenheter mellan kommissionens och utrikestjänstens personal i unionsdelegationerna gav upphov till förvirring och berättigad kritik. Parlamentet efterfrågar en bättre effektivitet i EU:s utvecklingsbistånd för att få bukt med det fragmenterade sätt på vilket det förvaltas.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp och rapportera om hur detta nya system fungerar. Parlamentet noterar att de frågor som behövt klargöras mellan utrikestjänsten och kommissionen tas upp i ”'Working Arrangements between Commission services and the EEAS in relation to external relations issues”. Kommissionen ombeds att överlämna dokumentet till parlamentets behöriga utskott när det är klart, tillsammans med en sammanfattning av olösta problem mellan kommissionen och utrikestjänsten och strategin för att tu itu med dessa frågor, liksom ett formellt klargörande i samband med potentiell flexibilitet i användningen av personal vid unionsdelegationerna.

Budgetstöd

32.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten i sin årsrapport om EUF för budgetåret 2010 fann att betalningar av budgetstöd innehöll en hög frekvens av icke kvantifierbara fel under 2010 – 35 procent, en lika hög procentsats som 2009, vilket visar på de kvarstående höga nivåerna på fel i betalningarna av budgetstöd. I syfte att ta itu med denna fråga förstärkte kommissionen sin utbildning och införde verktyg för ekonomisk förvaltning för mottagare av EU-medel när det gäller externa åtgärder. Kommissionen uppmanas att följa upp denna fråga och rapportera huruvida dessa åtgärder har förbättrat situationen.

33.  Europaparlamentet påminner om att budgetstödet använts som en biståndsmöjlighet i nästan två årtionden av kommissionen. Parlamentet noterar att det fortfarande finns utrymme för förbättring när det exempelvis gäller genomförandets, kontrollernas och rapporteringarnas utformning, ändamålsenlighet och effektivitet.

34.  Europaparlamentet erkänner att budgetstöd har potentiella fördelar. Parlamentet anser dock att det inte är den rätta åtgärden i varje situation. Denna biståndsmöjlighet är bara meningsfull om den tillhandahåller tillräcklig transparens, ansvars- och redovisningsskyldighet och ändamålsenlighet.

35.  Europaparlamentet ger sitt erkännande till de ansträngningar som gjorts och de förbättringar som uppnåtts av kommissionen för att på ett mer formaliserat och strukturerat sätt bedöma rätten till budgetstöd t.ex. genom att införa den omarbetade ramen för bedömning av framsteg inom förvaltning av offentliga finanser eller handledningen om budgetstöd till svaga stater.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koncentrera sig på programmens effektivitet genom att kontrollera resultaten mot indikatorer, att offentliggöra villkor och resultatindikatorer i landsstrategidokumenten och att se till att delegationernas rapporter på ett strukturerat och formaliserat sätt visar vilka framsteg som gjorts inom förvaltningen av de offentliga finanserna, genom att tydligt fastställa mot vilka kriterier som framstegen ska bedömas, redogöra för vilka framsteg som gjorts och ange skälen till att reformprogrammet eventuellt inte har genomförts planenligt.

37.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelse att det tidigare stora antalet icke kvantifierbara fel i samband med bedömningen av framstegen i den offentliga ekonomiska förvaltningen har minskat betydligt efter införandet av en omarbetad ram för att övervaka och rapportera framsteg inom förvaltningen av de offentliga finanserna i juni 2010. Kommissionen uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att minska de icke kvantifierbara felen varaktigt.

38.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 13 oktober 2011 ”Det framtida upplägget för budgetstödet från EU till tredjeländer” (COM(2011)0638) där det till exempel hävdas att kommissionen kommer att införa ett nytt stödberättigandekriterium avseende ”budgettransparens och budgetkontroll”.

39.  Europaparlamentet påminner om att budgetstöd, i enlighet med artikel 25.1b i förordning (EG) nr 1905/2006(39) får ges om partnerlandets förvaltning av de offentliga utgifterna är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro över riskerna som är förknippade med kommissionens ”dynamiska” tolkning av stödberättigandekriterierna. Kommissionen uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att underbygga sina beslut avseende berättigande till budgetstöd och att se till att alla finansieringsöverenskommelser ger en heltäckande och tydlig grund för bedömningen av förenligheten med betalningsvillkoren. Kommissionens uppmanas att fastställa det belopp som ska tilldelas enskilda budgetstödsprogram på ett bättre motiverat och mer transparent sätt.

40.  Europaparlamentet betonar den dubbla redovisningsskyldigheten för budgetstödet: mellan givaren och partnerlandet och mellan partnerstaten och dess medborgare. Därför betonar parlamentet det gemensamma intresset för skattebetalare i unionen och i partnerländerna när det gäller transparenta och korrekta granskningar och det fortsatta behovet av förstärkt stöd till utveckling av partnerländernas egen kontrollkapacitet.

41.  Europaparlamentet påminner om att förvaltningen av offentliga finanser är ett av kriterierna för att ge budgetstöd till de för närvarande 102 stödberättigade länderna(40). Kommissionen uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om orsakerna till att bara 28 PEFA-rapporter (offentliga utgifter och ekonomisk ansvarighet) är tillgängliga på kommissionens webbplats(41).

42.  Europaparlamentet väntar sig att kommissionen och medlemsstaterna kommer att upprätta ett offentligt register i vilket budgetstödsavtal, förfaranden och utvecklingsindikatorer förtecknas på ett öppet sätt(42).

43.  Europaparlamentet ber kommissionen regelbundet tillhandahålla rapporter om hur unionens mål för budgetstödet uppnås och om specifika problem den mött i vissa mottagarländer. Kommissionen uppmanas att tillse att budgetstödet minskas eller avvecklas när tydliga mål inte uppnåtts.

44.  Europaparlamentet anser att den grönbok(43) som presenterades 2010 bidrog positivt till funderingarna över hur man skulle kunna använda budgetstöd som ett effektivare och mer ändamålsenligt instrument för fattigdomsminskning.

45.  Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att i linje med artikel 25.1 b i förordning (EG) nr 1905/2006 hjälpa partnerländerna att utveckla sina parlaments kontroll- och revisionsförmåga samt att förbättra transparensen och allmänhetens tillgång till information, i synnerhet när biståndet ges i form av budgetstöd. Kommissionen uppmanas att regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts.

Revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2010 om kommissionens förvaltning av allmänt budgetstöd i AVS-länder och länder i Latinamerika och Asien.

46.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens granskning och de konstruktiva rekommendationerna i denna.

47.  Europaparlamentet anser att allmänt budgetstöd är ett mycket värdefullt instrument för att ge bistånd om det används på rätt sätt, eftersom det kan öka egenansvaret och ansvarsskyldigheten hos de mottagande regeringarna och behovet av en striktare granskning från parlamentens sida samt medverkan av det civila samhället i de mottagande länderna, samtidigt som det breddar både grunden för och behovet av en kraftfull politisk dialog mellan EU och mottagarländerna.

48.  Europaparlamentet är djupt oroat över revisionsrättens slutsats att kommissionen inte hanterar de största riskerna i samband med ett effektivt tillhandahållande av allmänt budgetstöd på rätt sätt tjugo år efter att den först började tillhandahålla stöd genom detta instrument. Kommissionen uppmanas att följa revisionsrättens rekommendationer för att stärka sin riskhantering genom en ordentlig bedömning av förvaltnings- och utvecklingsriskerna, och särskilt genom att bättre utnyttja information som redan finns tillgänglig

49.  Europaparlamentet delar kommissionen åsikt att ett ”dynamiskt synsätt” när det gäller allmänt budgetstöd ibland kan leda till viktiga politiska resultat när budgetstöd ges till länder som uppvisar svagheter i sin förvaltning av de offentliga finanserna men som har åtagit sig att genomföra reformer och uppvisar framsteg i genomförandet av reformer. Parlamentet är dock djupt oroat över att tolv av de icke-bräckliga AVS-länder för vilka allmänt budgetstöd har planerats i landsstrategidokumenten för den tionde EUF och fem latinamerikanska länder med allmänna budgetstödsprogram, i Transparency Internationals korruptionsuppfattningsindex 2009 bedömts ha en ”omfattande korruption”, vilket betyder att de fick ett betyg under tre på en skala från 10 (mycket rent) till 0 (starkt korrumperat). Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla tillfredsställande, strikta och transparenta övervakningsmetoder och se till att tillräcklig och lämplig personal finns i EU-delegationerna innan den engagerar sig i allmänt budgetstöd i länder med sådana höga förvaltningsrisker. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska utrikestjänsten att utöva sin politiska roll till fullo genom att delta aktivt i utvecklingen av de politiska målen i mottagarländerna när det gäller kampen mot korruption och att garantera framsteg mot att nå målen.

50.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens slutsatser att otillräcklig uppmärksamhet har ägnats åt behovet av att stärka tillsynsorgan såsom parlament och det civila samhällets organisationer i mottagarländerna, eftersom stärkandet av den parlamentariska tillsynen och förbättringen av det civila samhällets medverkan är viktiga delar av målen som rör uppbyggnad av kapacitet för allmänt budgetstöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att investera mer i att förbättra institutionerna, rättsstatsprincipen, demokratin och goda styrelseformer i mottagarländerna.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra in sådana mål i sina allmänna budgetstödsprogram som tar hänsyn till särskilda omständigheter i partnerlandet, med tanke på att de allmänna budgetsstödsprogrammens övergripande mål är att stödja genomförandet av ett lands nationella utvecklingsstrategi.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att

   visa sin gemensamma beslutsamhet att spela den kraftfulla politiska rollen till fullo i sin dialog med mottagarländerna, eftersom denna roll är nödvändig för det allmänna budgetstödets framgång, särskilt när det har den enorma potentiella effekten av en gemensam EU-politik, som delas av alla medlemsstaterna,
   förbättra sin samordning av förfarandena,
   förstärka sitt åtagande för det allmänna budgetstödets mål,
   undvika att ge mottagarländerna olika signaler när det gäller god förvaltning och rättsstatliga principer, även om detta kan verka minst lika svårt för medlemsstaterna och kommissionen som de motiverade kraven på länder som tar emot allmänt budgetstöd.

53.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att utformningen och genomförandet av de fyra delarna av de allmänna budgetstödprogrammen (det vill säga finansiering, stöd till uppbyggnad av kapacitet, villkor och dialog) inte garanterar att deras potentiella påverkan optimeras. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer genom att fastställa de belopp som ska anslås till enskilda allmänna budgetstödsprogram på ett transparentare sätt och med bättre underlag, fokusera på sin uppbyggnad av kapacitet på prioriterade behov, förbättra sin hantering av prestationsrelaterade villkor när det gäller allmänna villkor för rätt till stöd och specifika villkor för utbetalningar, och förstärka sin dialogmetod.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en mer systematisk dialog med mottagarländerna om alla aspekter av allmänt budgetstöd och uppmanar med eftertryck kommissionen att förbättra sin personals sakkunskap i delegationerna för att förstärka denna dialog. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-delegationens personal som genomför det allmänna budgetstödet har adekvat tillgång till personal och upplysningar.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin rapportering av det allmänna stödprogrammets effektivitet, särskilt genom att införa en lämplig kvantitativ utvärderingsmetod och en systematisk övervakning av framstegen mot tydliga indikatorer och mätbara mål.

56.  Europaparlamentet upprepar sitt krav att kommissionen ska upprätta en årsrapport om utnyttjandet av budgetstöd för att fastställa starka och svaga sidor i pågående budgetstödsprogram på ett bättre sätt.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och andra biståndsgivare att samarbeta för att genomföra regelbundna gemensamma utvärderingar för att bedöma hur effektivt det bistånd som har getts genom allmänna budgetstödsprogram är när det gäller minskning av fattigdomen.

Utvecklingsprioriteringar, utvecklingssamarbete med större inverkan

58.  Europaparlamentet betonar att goda styrelseformer, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning måste ingå i genomförandeorganisationernas mål i länder där EUF-stöd lämnas.

59.  Europaparlamentet påminner om händelserna under arabvåren 2011 och vikten av att fokusera på demokratiska principer och stöd för demokratiuppbyggnad i allt utvecklingsbistånd.

60.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande för principerna om biståndseffektivitet som bygger på genuint partnerskap enligt definitionen i OECD:s Parisförklaring och Accrahandlingsplanen om biståndseffektivitet (AAA).

61.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse kommissionens meddelande ”Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring” (COM(2011)0637) som antogs den 13 oktober 2011, där det stipuleras att fortsatt stöd till social delaktighet och mänsklig utveckling. Parlamentet insisterar på att åtminstone 20 procent av unionens stöd ska gå till grundskole- och gymnasieutbildning och grundläggande hälsovård. Kommissionen uppmanas att i högre grad betona mödravård, eftersom detta är det millennieutvecklingsmål där framstegen varit en besvikelse.

62.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att denna ska prioritera stöd till förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemen genom att särskilt fokusera på de fattigaste människorna, att förbättra undervisningskvaliteten och hjälpa till att etablera politiska ramar som gynnar de fattiga och tar hänsyn till könsbalansen. Kommissionen uppmanas att se till att EU-finansierad verksamhet i utomeuropeiska länder blir synligare.

63.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att utvecklingsbiståndet inte längre är den dominerande inkomstkällan för många av de fattigaste länderna i världen. Parlamentet betonar att biståndseffektiviteten kräver att de fattigaste länderna ska kunna uppbåda inhemska inkomster, och beklagar djupt att olaglig kapitalflykt från utvecklingsländerna, som i belopp överskrider inflödet av kapital till dessa länder, t.ex. genom korruption och storskalig skatteflykt, är ett akut och betydande problem som hindrar fattigdomsminskning och förlänger bidragsberoendet.

64.  Europaparlamentet betonar vidare att långsiktig social och ekonomisk utveckling kräver andra varaktiga inkomstkällor än bistånd. I detta hänseende anser parlamentet att sunda och välfungerande handelsförbindelser i linje med WTO:s principer är avgörande för utvecklingsländerna, och uppmanar därför kommissionen, rådet och AVS-länderna att finna lösningar på de olösta frågorna angående de föreslagna avtalen om ekonomiskt partnerskap och frihandel mellan Europa och AVS-regionen.

65.  Europaparlamentet är oroat över de kontrollförfaranden som kommissionen inrättat när unionsmedel förvaltas genom internationella organisationer och genom gemensamma förvaltningsarrangemang. Parlamentet påpekar att villkoren för och genomförandet av kontroll och uppföljning av unionsmedel under gemensam förvaltning har uppvisat allvarliga brister. Kommissionen uppmanas att tillse att alla dess partner ger kommissionen lätt och obyråkratisk tillgång till sina internrevisionsrapporter.

66.  Europaparlamentet påminner om fallet Afghanistan där säkerhetssituationen är så svår att kommissionens personal inte längre kan resa fritt, vilket i betydande grad begränsar genomförandet av ett antal standardförfaranden för internkontroll.

67.  Europaparlamentet påpekar vikten av att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd för att stärka anknytningen mellan bistånd, återhämtning och utveckling och säkerställa en smidig övergång från humanitärt bistånd till utvecklingsbistånd. Parlamentet betonar att mycket arbete ännu återstår för att förbättra samordningen, effektiviteten, ändamålsenligheten och samstämmigheten när det gäller att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EUF-finansieringen samordnas med andra instrument (livsmedelsmekanismen, det tematiska programmet för tryggad livsmedelsförsörjning, det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, det tematiska programmet för icke-statliga aktörer och lokala myndigheter, stabilitetsinstrumentet, pilotprojektet om mikrofinansiering på landsbygden). Kommissionen uppmanas att se till att humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i högre grad är samstämda och kompletterar varandra både på politisk nivå och i praktiken, och att lägga större tonvikt vid katastrofriskreducering och katastrofberedskap, samt att stärka den riskutsatta befolkningens återhämtningsförmåga.

69.  Europaparlamentet påpekar att unionen behöver en bred uppsättning verktyg för utvecklingssamarbete anpassade till olika omständigheter, eftersom det inte finns en enda modell som passar allt utvecklingsbistånd. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av specifika verktyg och arbetsmetoder när man har att göra med sönderfallande stater och djupt odemokratiska länder, som Eritrea, som vägrar ta emot bistånd till sitt folk trots en ohejdad livsmedelskris.

70.  Europaparlamentet anser att den nuvarande akuta livsmedelskrisen på Afrikas horn också är en tragisk följd av bristande samstämmighet och komplementaritet mellan det internationella humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet liksom av en osund spekulation i livsmedel. Parlamentet påpekar att detta till skillnad från naturkatastrofer har varit en sakta framväxande kris som gradvis har eskalerat till en humanitär katastrof. Parlamentet påminner om att torka och livsmedelsbrist dessvärre är av kronisk natur på Afrikas horn och att de lokala jordbrukarnas självförsörjningsgrad behöver förstärkas för att hållbarhet ska kunna garanteras.

71.  Europaparlamentet konstaterar att halvtidsöversynsprocessen fortfarande inte är slutförd för alla partnerländer(44), trots att den var planerad till 2010–2011. Kommissionen förväntas slutföra den så fort som möjligt och tillhandahålla information om resultatet av översynsprocessen på sin officiella webbplats.

Unionens bistånd till Haiti

72.  Europaparlamentet påminner om jordbävningen på Haiti och dess förödande konsekvenser. Parlamentet beklagar den bristande samordningen av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd (för att knyta samman katastrofhjälp, återuppbyggnad och utveckling). Parlamentet anser att tillhandahållandet av humanitärt bistånd bör baseras på en utträdesstrategi. Parlamentet anser att kommissionen bör inrikta in sina insatser och sin finansiering på återuppbyggnad och utveckling.

73.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga samordningen mellan unionsdelegationen och Echo-representationen. Parlamentet efterlyser en förstärkt samordning mellan unionens alla aktörer i landet. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i högre grad är samstämda och kompletterar varandra både på politisk nivå och i praktiken.

74.  Europaparlamentet beklagar djupt vissa projekts brist på hållbarhet och betonar att projekten främst bör syfta till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt, så att den haitiska staten kan öka sina inkomster och därmed bli mindre beroende av bistånd från utlandet. Parlamentet begär därför att kommissionen ska tillhandahålla parlamentet en förteckning över projekt som genomförts på Haiti med en detaljerad bedömning av deras nuvarande situation för att kunna se hur hållbara de är.

75.  Europaparlamentet pekar på bristen på synlighet när det gäller unionsbiståndet på Haiti. För att förbättra synligheten anser parlamentet att inte bara flaggan utan även namnet Europeiska unionen bör förekomma i PR-dokument, snarare än bara kommissionen eller GD Echo, vilka är mycket mindre identifierbara för den genomsnittlige medborgaren på Haiti.

Revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2010 om EU:s utvecklingsbistånd till grundutbildning i Afrika söder om Sahara och södra Asien.

76.  Europaparlamentet välkomnar denna utomordentliga rapport från revisionsrätten som tillhandahåller en uttömmande analys av resultaten av EU:s stöd till grundutbildning. Den påpekar dock också bristerna i programmet, vilka enbart delvis beror på de åtgärder som vidtagits av kommissionen.

77.  Europaparlamentet förstår till fullo de svårigheter som kommissionen mött vid genomförandet av detta program, eftersom den arbetat i några av de fattigaste länderna i de berörda regionerna och ofta försökt nå de fattigaste människorna i ländernas befolkningar. Parlamentet instämmer i att det är anmärkningsvärt att 45 procent av målen uppnåddes och att tydliga framsteg gjordes i 30 procent av målen. Parlamentet skulle vilja att kommissionen angav om dessa siffror under tiden till och med ytterligare förbättrats.

78.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens slutsatser och rekommendationer helhjärtat och har noterat kommissionens svar.

79.  Europaparlamentet påminner om sina tidigare ansvarsfrihetsbetänkanden, där det nämns att ett stort problem vid genomförandet av särskilda utvecklingsprogram är bristen på kvalificerad personal vid EU-delegationerna och stöd från kommissionens huvudkontor. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera detta problem med parlamentets behöriga utskott för att hitta en mer permanent lösning.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett systematiskt sätt åtgärda de brister som revisionsrätten pekat på och vill få information om följande:

   a) Kvaliteten på utbildningen (som behandlades i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som offentliggjordes i februari 2010 – SEC(2010)0121). Frånsett att detta förefaller en aning sent jämfört med programstarten, skulle kommissionen kunna ange vilka andra åtgärder som vidtas för att övervaka och förbättra kvaliteten på utbildningen?
   b) I vissa av de länder som omfattas av den särskilda rapporten nr 12/2010 påstås fall av bedrägeri och dålig förvaltning av statliga resurser, bland annat ”fantom-lärare” ha förekommit. Vilket stöd ger kommissionen för att hjälpa de berörda länderna att sätta stopp för dessa former av bedrägeri?
   c) Ett av de grundläggande instrumenten/verktygen för att kunna genomföra ett program framgångsrikt är tillgång till ordentlig statistik och utvärderingar av det faktiska utbildningssystemet. Revisionsrätten påpekar att sådana uppgifter saknas eller är inaktuella i flera länder. Vilka steg har kommissionen vidtagit för att åtgärda detta problem?
   d) Liksom revisionsrätten påpekade beror flickors deltagande i grundutbildningen på ett stort antal faktorer som inte har med själva undervisningen att göra, exempelvis separata sanitära utrymmen, även om framsteg med detta har gjorts i vissa av de berörda länderna. Vilka särskilda åtgärder har kommissionen vidtagit i vart och ett av dessa länder för att öka flickors deltagande i grundutbildningen, och i vilka av dessa länder övervägs skolor enbart för flickor som en möjlig lösning?

Investeringsanslaget

81.  Europaparlamentet påminner om att de medel som tilldelats investeringsanslaget från den tionde EUF uppgick till 1 530 000 000 EUR för AVS och ULT. Parlamentet noterar att totalbeloppet för undertecknade verksamheter från investeringsanslagsportföljen var 374 230 000 EUR under budgetåret 2010. Parlamentet påminner om att Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget, ett revolverande riskbärande instrument finansierat från EUF som syftar till att främja privata investeringar särskilt i AVS-länder.

82.  Europaparlamentet beklagar att investeringsanslaget inte omfattas av revisionsrättens revisionsförklaring eller av Europaparlamentets förfarande för att bevilja ansvarsfrihet, även om transaktionerna utförs av EIB i EU:s namn och på EU:s risk med resurser från EUF. Parlamentet finner att detta inte är önskvärt av politiska och redovisningsmässiga skäl. Parlamentet betonar att denna ordning minskar parlamentets befogenhet att bevilja ansvarsfrihet, särskilt med tanke på att EUF:s pengar kommer från offentliga medel som Europas skattebetalare har bidragit med.

83.  Europaparlamentet betonar att alla EIB:s verksamheter som finansieras från EUF måste vara helt förenliga med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken det främsta målet för unionens utvecklingspolitik är att minska och utrota fattigdom. Parlamentet anser att enbart en utvecklingspolitik som gynnar de fattiga kan vara ändamålsenlig och hållbar.

84.  Europaparlamentet anser att varje politik för ekonomisk tillväxt måste åtföljas av en politik för att främja införandet av sociala normer och miljönormer samt en aktiv politik för social trygghet.

85.  Europaparlamentet uppmanar EIB att koppla sin finansieringsprojekt mer direkt till fattigdomsminskning och uppnåendet av millennieutvecklingsmålen, mänskliga rättigheter, företagens sociala ansvar, rimliga arbetsförhållanden, miljöprinciper, demokrati, gott styre samt etablering av företag, genom genomförandet av beslut nr 1080/2011/EU(45).

86.  Europaparlamentet uppmanar EIB att intensifiera sin uppmärksamhet vad gäller sociala aspekter (inklusive respekten för mänskliga rättigheter) inom projektcyklerna, både via förhandsanalyser och, särskilt, via övervakning under projektens genomförande och slutförande. Parlamentet efterlyser resultatindikatorer som bättre kan påvisa mervärdet och effekterna av EIB:s insatser, och uppmanar EIB att förstärka sin interna expertis inom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och sociala/könsanknutna frågor.

87.  Europaparlamentet noterar att den oberoende utvärderingen efter halva tiden av EIB:s investeringsanslag och EIB:s verksamheter i AVS-länderna med egna medel visar att EIB:s ansträngningar att övervaka projektens genomförande, se till att vara lokalt närvarande och följa upp miljöaspekter och sociala aspekter fortfarande verkar vara otillräckliga. EIB uppmanas att förbättra sin övervakning.

88.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse framstegen i EIB:s årsrapport för 2010 om investeringsanslaget när det gäller att fokusera på resultat. Parlamentet anser dock att det fortfarande finns stort utrymme för förbättringar av årsrapporterna när det gäller att presentera kompletta, relevanta och objektiva uppgifter beträffande resultat, uppsatta mål, uppnådda mål och orsaker till eventuella avvikelser liksom utförda utvärderingar och en sammanfattning av utvärderingsresultat, inbegripet brister och frågor som måste tas itu med. Parlamentet välkomnar EIB:s samarbetsvilliga inställning under arbetet med att utarbeta denna ansvarsfrihetsresolution.

89.  Europaparlamentet påminner om att 14 procent av medlen från investeringsanslaget (390 000 000 EUR ) kanaliseras via Europeiska bilaterala utvecklingsfinansinstitut eller samriskföretag.

90.  Europaparlamentet beklagar bristen på insyn när det gäller de slutliga mottagarna av medel från investeringsanslaget. Europaparlamentet uppmanar EIB att, innan man godkänner ett projekt, genom tillbörliga kontroller verifiera huruvida det förekommer lämpliga offentliga samråd på lokal nivå avseende utvecklingsanknutna aspekter av projekt som omfattas av EU-garanti, inklusive hur finansiella mellanhänder uppträder när det gäller dessa aspekter vid utnyttjandet av lån beviljade av EIB. Vid utlåning i utvecklingsländer bör EIB strikt tillämpa försiktighetsprincipen i enlighet med standardiserade förfaranden och internationell bästa praxis, med tanke på kampen mot penningtvätt och terrorismfinansiering.

91.  Europaparlamentet noterar rapporterna från icke-statliga organisationer om påstådda fall när EIB-medel gick till företag, vars chefer antingen var under utredning eller anklagades för korruption och penningtvätt. EIB uppmanas informera parlamentet om det finns någon substans i dessa fall.

92.  Europaparlamentet noterar att EIB ser till att projekt finansierade av EIB och av kommissionen kompletterar varandra genom att samråda med kommissionen i ett mycket tidigt skede, innan EIB inleder sin granskning av projekt. Parlamentet påminner om att kommissionen är medlem utan rösträtt i kommittén för investeringsanslag och lämnar ett utlåtande om varje specifikt förslag.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant övervaka och kontrollera genomförandet av investeringsanslagen och att regelbundet informera parlamentets budgetkontrollutskott om sina iakttagelser.

94.  Europaparlamentet påminner om att trepartsöverenskommelsen mellan kommissionen, EIB och revisionsrätten fastställer revisionsrättens roll i kontrollen av europeiska utvecklingsfonder förvaltade av EIB. Revisionsrätten uppmanas att lägga fram en särskild rapport om ändamålsenligheten och effektiviteten i de europeiska utvecklingsfonder som förvaltas av EIB ur ett fattigdomsminskningsperspektiv.

95.  Europaparlamentet konstaterar att EIB betalar en variabel ersättning i form av årliga bonusar till sin personal. EIB uppmanas att årligen offentliggöra detaljerad information på sin webbplats om beloppet för de årliga bonusarna för sin chefspersonal, inbegripet bonusen för varje medlem av styrelsen, direktionen och revisionskommittén.

96.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att EIB:s nuvarande styrelse består av sju kvinnor och 19 män. Medlemsstaterna uppmanas att utse kvinnliga kandidater för att fylla de för närvarande två vakanta posterna i syfte att åstadkomma en mer balanserad fördelning i styrelsen.

(1) EUT C 326, 10.11.2011, s. 251.
(2) EUT C 326, 10.11.2011, s. 262.
(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(4) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4
(5) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1 och EGT L 324, 7.12.2001, s. 1.
(6) EUT L 109, 26.4.2007, s. 33.
(7) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(8) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(9) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(10) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(11) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(12) EUT C 326, 10.11.2011, s. 251.
(13) EUT C 326, 10.11.2011, s. 262.
(14) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(15) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4
(16) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1 och EGT L 324, 7.12.2001, s. 1.
(17) EUT L 109, 26.4.2007, s. 33.
(18) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(19) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(20) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(21) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(22) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(23) EUT C 326, 10.11.2011, s. 251.
(24) EUT C 326, 10.11.2011, s. 262.
(25) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(26) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4
(27) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1 och EGT L 324, 7.12.2001, s. 1.
(28) EUT L 109, 26.4.2007, s. 33.
(29) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(30) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(31) Antagna texter, P7_TA(2011)0320.
(32) Antagna texter, P7_TA(2011)0317.
(33) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 100.
(34) EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 373.
(35) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(36) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(37) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(38) Årsrrapport om den ekonomiska förvaltningen av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2010, s. 11.
(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (EUT L 378, 27.12.2006, s. 41).
(40) Svar på skriftlig fråga nr 23 till kommissionsledamot Piebalgs i samband med ansvarsfriheten för EUF 2010, inför utfrågningen den 12 januari 2012.
(41) http://ec.europa.eu/europeaid/what/economic-support/public-finance/pefa_assesments_en.htm.
(42) Såsom begärdes i resolutionen om EU:s budgetstöd till utvecklingsländer i framtiden, Antagna texter av den 5 juli 2011, P7_TA(2011)0317, punkt 52.
(43) Kommissionens grönbok av den 19 oktober 2010: EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden (COM(2010)0586).
(44) Svar på skriftlig fråga nr 31 till kommissionsledamot Piebalgs i samband med ansvarsfriheten för EUF 2010, inför utfrågningen den 12 januari 2012.
(45) Europaparlamentets och rådets beslut nr nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen (EUT L 280, 27.10.2011, s. 1).


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, rådet
PDF 234kWORD 59k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt II – rådet (COM(2011)0473 – C7-0258/2011 – 2011/2203(DEC))
P7_TA(2012)0157A7-0095/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0258/2011)(2),

–  med beaktande av rådets årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av beslut nr 31/2008 från rådets generalsekreterare/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken om ersättning för reseutgifter för rådsmedlemmarnas delegater(6),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(7),

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0095/2012).

1.  Europaparlamentet skjuter upp beslutet om att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av rådets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser och förbehåll i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2010, avsnitt II – rådet (COM(2011)0473 – C7-0258/2011 – 2011/2203(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(8),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0258/2011)(9),

–  med beaktande av rådets årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(10),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(11),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av beslut nr 31/2008 från rådets generalsekreterare/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken om ersättning för reseutgifter för rådsmedlemmarnas delegater(13),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(14),

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0095/2012).

1.  Europaparlamentet skjuter upp beslutet om att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av rådets budget för budgetåret 2010, i enlighet med parlamentets möjlighet att använda två tidsfrister i kalendariet för beviljande av ansvarsfrihet för att i detta fall undersöka möjligheten att komma överens med det danska ordförandeskapet.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2010 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel. Den mest sannolika felprocenten har generellt uppskattats till 0,4 procent inom området ”administrativa utgifter” (punkterna 7.9 et 7.10).

3.  Europaparlamentet har mottagit en serie dokument avsedda för ansvarsfrihetsförfarandet för 2010 (slutlig redovisning för 2010, inbegripet räkenskaperna, ekonomisk verksamhetsrapport och en sammanfattning av internrevisionerna 2010). Parlamentet inväntar fortfarande alla dokument som är nödvändiga för ansvarsfriheten (inbegripet den fullständiga internrevisionen för 2010).

4.  Europaparlamentet hoppas att det ska få den fullständiga årliga verksamhetsrapporten som också ska innehålla en uttömmande tabell över all den personal som rådet har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet.

5.  Europaparlamentet understryker att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 kritiserade finansieringen av fastighetsprojektet ”Résidence Palace” till följd av förskottsbetalningar (punkt 7.19). Revisionsrätten konstaterade att rådet under perioden 2008–2010 gjorde förskottsbetalningar på sammanlagt 235 000 000 EUR. Parlamentet konstaterar att de inbetalade beloppen härstammade från underutnyttjade budgetposter. Parlament påpekar att ”underutnyttjade” är den politiskt korrekta termen för ”överbudgeterade”. Parlamentet understryker att under 2010 har rådet ökat budgetposten ”Fastighetsförvärv” med 40 000 000 EUR.

6.  Europaparlamentet tar del av rådet förklaringar att de anslag som gjorts tillgängliga genom budgetöverföringar har godkänts av budgetmyndigheten i enlighet med förfarandena i artiklarna 22 och 24 i budgetförordningen.

7.  Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt att ett sådant förfarande strider mot principen om riktighet i budgeten, trots de besparingar som uppnåtts när det gäller hyresbetalningar.

8.  Europaparlamentet noterar rådets svar att beloppen under budgetposterna för tolkning och delegationernas resekostnader bör anpassas till den faktiska förbrukningen och efterlyser en bättre budgetplanering för att undvika nuvarande praxis i framtiden.

9.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om sitt förslag om att genomföra en fördjupad bedömning av de system för övervakning och kontroll som finns i rådet, liknande de bedömningar som den genomfört hos domstolen, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen under utarbetandet av revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2010.

10.  Europaparlamentet beklagar de svårigheter som uppstod inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandena för budgetåren 2007, 2008 och 2009, vilket berodde på rådets ovilja att ha en öppen och formell dialog med budgetkontrollutskottet samt att besvara utskottets frågor. Parlamentet påminner om att det vägrade att ge rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av rådets budget för budgetåret 2009 av de skäl som angavs i parlamentets resolutioner av den 10 maj 2011(15) och den 25 oktober 2011(16).

11.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att europeiska skattebetalare har all rätt att förvänta sig att hela unionsbudgeten, inklusive alla medel som förvaltas självständigt av dess separata institutioner och organ, blir föremål för en fullständig offentlig granskning.

12.  Europaparlamentet beklagar djupt att rådet anser att det – som enda institution inom EU – inte är redovisningsansvarigt för användningen av de medel som ställts till dess förfogande.

13.  Europaparlamentet noterar bräckligheten i rådets argumentering att beviljande av ansvarsfrihet till kommissionen bör tolkas som att ansvarsfrihet beviljas för hela unionsbudgeten, inbegripet de delar av budgeten som används av rådet. Denna bräcklighet framgår av rådets inkonsekventa inställning att kommissionen inte bör ha befogenhet att övervaka och förvalta dess budget. Parlamentet anser att den enda logiska lösningen på denna konflikt är att rådet antingen uppmanar kommissionen att ta kontroll över dess ekonomi eller att rådet till fullo medverkar i standardförfarandet för ansvarsfriheten, vilket efter vederbörliga ändringar till fullo måste följa de förfaranden som gäller för Europeiska unionens övriga institutioner.

14.  Europaparlamentet upprepar att parlamentet fortfarande väntar på svar från rådet om de åtgärder och önskemål om dokument som framförts i de två ovannämnda resolutionerna. Parlamentet uppmanar rådets generalsekreterare att till parlamentets utskott med ansvar för ansvarsfrihetsförfarandet lämna utförliga skriftliga svar på följande frågor:

   a) Rådet har inte regelbundet deltagit i de sammanträden där parlamentets ansvariga utskott för ansvarsfrihetsförfarandet tidigare diskuterat ansvarsfriheten för rådet. Det är dock av yttersta vikt att rådet medverkar så att det kan besvara utskottsledamöternas frågor i samband med ansvarsfriheten för rådet. Samtycker rådet till att medverka i de kommande sammanträden där parlamentets ansvariga utskott för ansvarsfrihetsförfarandet diskuterar ansvarsfriheten?
   b) Varför ändrar rådet presentationen/formatet för internrevisionen varje år? Varför är internrevisionen så kortfattad, allmän och otydlig varje år? Kan rådet för ansvarsfriheten för 2010 och framåt vänligen redogöra för internrevisionen på ett annat/andra språk än franska?
   c) Har någon extern revision genomförts? Om så är fallet, kan parlamentets ansvariga utskott för ansvarsfrihetsförfarandet få ta del av den? Om ingen extern revision föreligger, varför har rådet valt att inte genomföra någon sådan?
   d) Fram till nu har rådets verksamhet förutsatt samfinansiering med kommissionen, som har ökat efter att Lissabonfördraget trädde i kraft. Vilka gransknings- och kontrollsystem har införts för att garantera full insyn? Mot bakgrund av att Lissabonfördraget inneburit ökad samfinansiering med kommissionen, vad är rådets tolkning av formuleringen ”besvara tillbörliga förfrågningar”?
   e) I sin årsrapport för 2009 upptäckte revisionsrätten att rådet i två av sex granskade upphandlingsförfaranden inte följt budgetförordningens bestämmelser för offentliggörande av resultatet av förfarandet. Har rådet undersökt fler exempel på liknande upphandlingar? Har det interna förfarandet stramats upp för att undvika liknande fall i framtiden?
   f) Personal hos Europeiska unionens särskilda representanter (EUSR): Ange personal (samtliga anställda, enligt tjänsteförteckningen och övriga) – antal tjänster, lönegrad – för EUSR i rådet för 2009. Hur och när kommer tjänster för EUSR-personal att fördelas mellan rådet och Europeiska utrikestjänsten? Vad var resebudgeten för varje enskild särskild representant? Hur många av EUSR:s anställda flyttades över till Europeiska utrikestjänsten den 1 januari 2011? Hur många kommer att stanna inom rådet och varför?
   g) I punkt 2.2 i den ekonomiska verksamhetsrapporten (11327/2010, FIN 278) uppmärksammar rådet budgetfrågor när det gäller konsekvenserna av Lissabonfördraget. Har rådet löst problemen avseende Javier Solanas utgifter? Vilka av dessa utgifter ska föras till rådets budget och vilka till kommissionens?
   h) Hur stora driftsutgifter, administrativa utgifter, utgifter för personal och fastigheter etc. hade rådet räknat med för 2009 för inrättandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik?
   i) Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik tillträdde sin tjänst den 1 december 2009. Hur fördelades kostnaderna mellan rådet och kommissionen (för personal, resor m.m.)? Hur utarbetade rådet budgeten för vice ordföranden/den höga representanten för 2010? Vilka budgetposter och belopp reserverades för hennes verksamhet?
   j) Hur kommer kontorslokaler som frigörs i samband med att personal flyttar över till Europeiska utrikestjänsten att påverka rådets fastighetsplaner? Vilka arrangemang har gjorts för det framtida utnyttjandet av dessa kontorslokaler? Hur stora är de uppskattade flyttkostnaderna? När offentliggjordes anbudsinfordringar för dessa flyttningar (om det alls gjordes)?
   k) Hur stora var de administrativa utgifterna och driftsutgifterna kopplade till uppgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)/den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), som åtminstone delvis finansierades av EU:s budget under 2009? Vad var det totala beloppet för utgifter för Gusp under 2009? Kan rådet ange åtminstone de viktigaste uppdragen under 2009 samt kostnaderna för dessa?
   l) Vad var sammanträdeskostnaderna för rådets arbetsgrupper om Gusp/GSFP i Bryssel och på andra platser och var ägde dessa sammanträden rum?
   m) Vilka var de administrativa utgifterna för genomförandet av de militära insatserna inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP)/GSFP? Vilken andel av det totala beloppet för utgifter för militära insatser har betalats ur EU budgeten?
   n) Vilka var de administrativa utgifterna till följd av driften av Athena-mekanismen, hur många tjänster behövdes för denna mekanism, och kommer några av dessa tjänster att överföras till Europeiska utrikestjänsten? Till vem ska de som innehar tjänsterna rapportera?
   o) Tillsättningsgraden för tjänster i rådets tjänsteförteckning är låg (91 procent 2009 och 90 procent 2008). Får denna ständigt låga tillsättningsgrad återverkningar på verksamheten inom rådets generalsekretariat? Kan rådets generalsekretariat utföra alla sina uppgifter med den nuvarande tillsättningsgraden? Är det någon särskild avdelning som uppvisar lägre tillsättningsnivåer? Vilka är orsakerna till de fortsatta skillnaderna?
   p) Vilket är det totala antalet tjänster som avser ”politisk samordning” och administrativt stöd (i enlighet med definitionen i kommissionens årliga granskningsrapporter avseende personal)? Vilken procentsats motsvarar dessa tjänster i förhållande till det totala antalet tjänster?
   q) För att uppnå de administrativa målen för 2009 införde rådet distansarbete bland sina arbetsmetoder. Hur kan rådet påvisa att denna arbetsmetod är effektiv? Parlamentet uppmanar dessutom rådet att rapportera om ytterligare åtgärder som vidtagits på detta område, särskilt åtgärder för att förbättra kvaliteten på den ekonomiska förvaltningen samt effekterna av dessa åtgärder.
   r) Rådet ökade sina tjänster med 15 (8 AD och 7 AST) för att täcka personalbehoven på den irländska språkenheten. Hur många personer är anställda på de andra språkenheterna (antalet anställda per språk)? Har man redan anställt personer för och från ansökarländerna? Om så är fallet – hur många tjänster berörs (uppdelning per land och språk)?
   s) Reflektionsgruppen inrättades den 14 december 2007, och dess ledamöter utsågs den 15–16 oktober 2008. Av vilka orsaker kunde den nödvändiga finansieringen inte förutses och införas i budgeten för 2009? Är en överföring i budgeten för 2009 från reserven för oförutsedda utgifter till en budgetpost för finansiering av en struktur som beslutats 2007 strikt budgetneutral? Rådet öronmärkte ett belopp på 1 060 000 EUR för ”Reflektionsgruppen”. Hur många tjänster kan tilldelas denna grupp?
   t) Utgifterna för delegationsresor verkar fortfarande vara problematiska (se rådets meddelande av den 15 juni 2010, SGS10 8254, strecksats II, s. 4). Varför förekommer dessa utgifter i så många olika budgetposter?
   u) Varför anser internrevisionen att det fortfarande är nödvändigt att lägga till ”les frais de voyage des délégués et les frais d'interprétation” (delegaternas reseutgifter samt tolkutgifter) efter stark kritik i de senaste två resolutionerna från parlamentet om ansvarsfrihet för rådet?
   v) Rådet har åter använt underutnyttjande av tolkning för att tillhandahålla extra anslag till resekostnader för delegationer. Som ett resultat av detta uppgick de verkliga åtagandena för resekostnader för 2009 till avsevärt mindre än den ursprungliga budgeten, och till mindre än hälften av det tillgängliga beloppet efter överföringen (ursprungligen 36 100 000 EUR och 48 100 000 EUR tillgängliga efter överföringar jämfört med 22 700 000 EUR i åtaganden). Vilka var orsakerna till denna överföring på 12 000 000 EUR (se den ekonomiska verksamhetsrapporten – 11327/2010, FIN 278 – punkt 3.3.2 strecksats VI)? Varför uppskattar rådet överföringen från tolkning till delegaternas resor till 12 000 000 EUR på sidan 12 och till 10 558 362 EUR på sidan 13? Hur har man använt det återstående beloppet som överförts från tolkning (det totala belopp som överförts från tolkning uppgår till 17 798 362 EUR)? Parlamentet uppmanar även rådet att förklara det stora antal återbetalningskrav som utfärdades före 2009 och fördes över till 2009 (12 300 000 EUR ), samt de återvinningar som gjorts på basis av deklarationer som hänför sig till 2007 (6 300 000 EUR).
   w) Under 2009 omfördelade rådet, precis som 2008, ett stort belopp i sin budget till fastigheter, närmare bestämt mer än fördubblade de ursprungliga belopp som anslagits till förvärv av fastigheten Residence Palace (en omfördelning av 17 800 000 EUR utöver de 15 000 000 EUR som öronmärkts i budgeten för 2009). Vad var orsaken till detta? Kan rådets generalsekreterare lägga fram konkreta siffror över de inbesparingar som åstadkommits tack vare detta? Vad var fastigheten Residence Palace ursprungligen tänkt att kosta? Tror rådet att den ursprungligen planerade kostnaden kommer att visa sig korrekt eller kan kostnaden komma att bli högre än beräknat? Vilka åtgärder planeras för att finansiera fastigheten?
   x) Genomförandet av rådet budget – överförda anslag: Skulle rådet kunna uppge uppskattat belopp och utgiftsslag för de fakturor för år 2009 som inte hade mottagits i juni 2010 och som därför fördes över?
   y) Överföringen till 2010 av anslag från inkomster avsatta för särskilda ändamål från 2009 uppgick till 31 800 000 EUR. Detta utgör ca 70 procent av inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2009. Vad är orsaken till att anslagsöverföringarna är så stora? Vad kommer att hända/har hänt med dessa inkomster under 2010?
   z) Vad betyder ”ett tekniskt anslag på 25 000 000 EUR för inledandet av Europeiska rådets verksamhet 2010”? (se den ekonomiska verksamhetsrapporten – 11327/2010, FIN 278 – punkt 3.1, strecksats IV)?
   aa) Vad är sekretessnivån för rådets budget, specificerat per budgetpost?
   ab) Kan rådet ange vilka särskilda åtgärder som vidtagits för att förbättra kvalitén på rådets ekonomiförvaltning, särskilt när det gäller de saker som togs upp i punkt 5 i parlamentets resolution av den 25 november 2009(17) som åtföljde dess beslut om ansvarsfrihet för rådet för budgetåret 2007?
  ac) Europaparlamentet uppmanar rådets generalsekreterare att till parlamentets ansvariga utskott för ansvarsfrihetsförfarandet överlämna följande dokument:
   En fullständig förteckning över budgetöverföringar avseende rådets budget för 2009.
   En skriftlig förklaring om rådets utgifter för de tjänsteresor som genomförts av Europeiska unionens särskilda representanter.
   Medlemsstaternas förklaring för 2007 (se den ekonomiska verksamhetsrapporten – 11327/2010, FIN 278 – punkt 3.2.2, strecksats II).
   Reflektionsgruppens rapport för att förstå varför en sådan rapport kostar 1 060 000 EUR (se den ekonomiska verksamhetsrapporten – 11327/2010, FIN 278 – punkt 2).

15.  Europaparlamentet noterar kommissionens svar av den 25 november 2011 på skrivelsen från budgetkontrollutskottets ordförande, i vilket kommissionen förklarar det önskvärt att parlamentet fortsätter att bevilja, skjuta upp eller vägra ansvarsfrihet till övriga institutionerna såsom hittills.

16.  Europaparlamentet påminner om att ordföranden för budgetkontrollutskottet den 31 januari 2012 skickade en skrivelse till rådets tjänstgörande ordförandeskap, där han betonade sin vilja att upprätta en politisk dialog och bifogade kompletterande frågor från utskottet avseende ansvarsfriheten för rådet. Parlamentet hoppas därför att rådet, före debatten i kammaren, kommer att skicka ett svar på frågorna i frågeformuläret – som bifogades ordförandens skrivelse – till det behöriga utskottet för ansvarsfrihetsförfarandet.

17.  Europaparlamentet beklagar dock att rådet vägrat delta i officiella sammanträden i budgetkontrollutskottet då dess ansvarsfrihet behandlades.

18.  Europaparlamentet betonar att parlamentets rätt att på rekommendation av rådet bevilja ansvarsfrihet i enlighet med det förfarande som föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör tolkas mot bakgrund av syfte och sammanhang, vilket innebär att genomförandet av Europeiska unionens hela budget utan undantag underkastas parlamentets kontroll och övervakning, och att parlamentet självständigt beviljar ansvarsfrihet inte bara för det avsnitt som genomförs av kommissionen utan också för de avsnitt som genomförs av de övriga institutioner som avses i artikel 1 i budgetförordningen.

19.  Europaparlamentet konstaterar att rådet borde vara transparent och fullt ansvars- och redovisningsskyldigt inför EU-medborgarna för de medel som det som EU-institution anförtrotts. Parlamentet insisterar på att detta innebär att rådet till fullo och lojalt måste medverka i det årliga ansvarsfrihetsförfarandet

   genom att i detalj besvara frågorna i det årliga frågeformulär som utarbetas av det relevanta parlamentsutskottet,
   genom att delta i eventuella offentliga utfrågningar som organiseras av utskottet när detta begärs,
   genom att låta sig företrädas vid alla relevanta utskottssammanträden då ansvarsfriheten diskuteras.

20.  Europaparlamentet anser att det interinstitutionella samarbetet mellan parlamentet och rådet är av yttersta vikt för att övervaka genomförandet av unionsbudgeten. Parlamentet ber därför rådet att skicka svaren på frågorna i det frågeformulär som parlamentet redan översänt.

21.  Europaparlamentet uppmanar rådet att diskutera den årliga ansvarsfriheten för Europeiska unionens allmänna budget under en offentlig del av rådsmötet.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) Beslut till följd av rådets arbetsordning av den 22 juli 2002 (EGT L 230, 28.8.2002, s. 7).
(7) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(8) EUT L 64, 12.3.2010.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(10) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(11) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(12) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(13) Beslut till följd av rådets arbetsordning av den 22 juli 2002 (EGT L 230, 28.8.2002, s. 7).
(14) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(15) EUT L 250, 27.9.2011, s. 25.
(16) EUT L 313, 26.11.2011, s. 13.
(17) EUT L 19, 23.1.2010, s. 9.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, domstolen
PDF 227kWORD 63k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt IV – domstolen (COM(2011)0473 – C7-0259/2011 – 2011/2204(DEC))
P7_TA(2012)0158A7-0088/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0259/2011)(2),

–  med beaktande av domstolens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5) , särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0088/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar domstolens justitiesekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2010, avsnitt IV – domstolen (COM(2011)0473 – C7-0259/2011 – 2011/2204(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(6),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0259/2011)(7),

–  med beaktande av domstolens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(9),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0088/2012).

1.  Europaparlamentet understryker att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 konstaterade att den inte hade några ”iakttagelser om domstolen” (punkt 7.23).

2.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som slutade den 31 december 2010 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel. Den mest sannolika felprocenten har generellt uppskattats till 0,4 procent inom området ”administrativa utgifter” (punkterna 7.9. och 7.10.).

3.  Europaparlamentet konstaterar att domstolen under 2010 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 331 000 000 EUR (318 000 000 EUR 2009), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 97,9 procent (98,50 procent 2009). Parlamentet understryker att domstolens budget är en rent administrativ budget som till 75 procent går till personer som är knutna till institutionen och till 25 procent till fastigheter, möbler, utrustning och diverse driftskostnader.

4.  Europaparlamentet påminner om att domstolen 2009 varit föremål för en fördjupad bedömning av systemen för övervakning och kontroll. Parlamentet betonar att revisionsrätten konstaterat att de befintliga systemen för övervakning och kontroll fungerat på ett effektivt sätt för att upptäcka fel och eventuella avvikelser.

5.  Europaparlamentet påminner också om att revisionsrätten 2009 funnit att domstolen inte hade förutsett att ett ramkontrakt löpt ut. Parlamentet noterar de förklaringar som domstolen lämnat i sin årliga verksamhetsrapport för 2010(11) avseende det valda förfarandets laglighet. Parlamentet konstaterar att förbättringen av hanteringen av kontraktsuppgifter i det integrerade förvaltningssystemet SAP (verktyg för budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning) borde göra det möjligt att undvika en sådan situation i framtiden.

6.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att tolkningsdirektoratet genomfört internrevisorns rekommendationer om administrationen av tolkningen och utgifterna för externa tolkar, och att man senare kommer att kontrollera om verksamheten fungerar bra.

7.  Europaparlamentet konstaterar att generaldirektoratet för infrastruktur har upprättat en handlingsplan 2009 till följd av de viktigaste rekommendationerna från internrevisorn om förvaltningen och bevarandet av konstverk. Parlamentet önskar bli informerat om framstegen i den årliga verksamhetsrapporten för 2011.

8.  Europaparlamentet konstaterar att den behöriga enheten har genomfört två internrevisioner avseende likviditetsförvaltningen, bankkontona och verkställandet av utbetalningarna samt avseende dagtraktamentena. Parlamentet önskar bli informerat om genomförandet av rekommendationerna i den årliga verksamhetsrapporten.

9.  Europaparlamentet gläder sig åt att utvecklandet av applikationen ”e-Curia”, som möjliggör registrering och tillkännagivande av rättegångshandlingar på elektronisk väg, kom in i en testfas 2010, med två medlemsstater. Applikationen ”e-Curia” ska på sikt göra det möjligt att avskaffa en stor del av brevväxlingen, att digitalisera inkommande och utgående rättegångshandlingar och att optimera interna arbetsflöden.

10.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att domstolen behandlat tolkningsfrågan i sin årliga verksamhetsrapport för budgetåret 2010, såsom parlamentet begärt i sin resolution av den 10 maj 2011(12) om ansvarsfrihet för budgetåret 2009 (punkt 14). Parlamentet konstaterar att det skett en avsevärd ökning av antalet sammanträden (+27 procent) främst till följd av utvidgningen och ikraftträdandet av Lissabonfördraget:

Antal sammanträden(13):

med tolkning

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

rättegångar

350

411

366

369

517

454

520

övriga möten

63

51

78

54

30

37

102

sammanträden totalt

413

462

444

423

547

491

622

11.  Europaparlamentet betonar vikten av interinstitutionellt samarbete när det gäller administration och rekrytering av tolkar.

12.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att domstolen i april 2011 till budgetmyndigheten inlämnat en uppdaterad plan för fastighetsinvesteringarna 2011–2013 som vägletts av följande två mål: å ena sidan, att samla domstolens hela administration på ett ställe och, å andra sidan, att bli ägare till byggnaderna. Parlamentet konstaterar att byggkostnaderna beräknas uppgå till cirka 355 300 000 EUR där saldot som skulle konsolideras var ungefär 40 000 000 EUR i slutet av 2010.

13.  Europaparlamentet är tillfredsställt med att domstolens rättsstatistik för 2010 i grova drag visar på en oförminskad produktivitet och en förbättrad effektivitet när det gäller förfarandenas varaktighet: 16,1 månader för begäranden om förhandsavgöranden, 16,7 månader för direkt talan (mot 17,1 månader 2009) och 14,3 månader för överklaganden (mot 15,4 månader 2009).

14.  Europaparlamentet förväntar sig att domstolsförfarandenas varaktighet även fortsättningsvis kommer att minska. Parlamentet anser i detta hänseende att en intern omorganisation och omfördelning av specialiserad personal inom deras respektive sakkunnighetsområden skulle kunna vara till fördel för en sådan målsättning.

15.  Europaparlamentet är oroat över den kraftiga ökningen av antalet nya mål (631 år 2010) inför domstolen medan samtidigt antalet avgjorda mål förblev stabilt. Parlamentet konstaterar dessutom att antalet anhängiga mål inför domstolen uppgick till 799 för året i fråga och detta trots att den genomsnittliga varaktigheten för förfarandena var på den lägsta nivån någonsin, dvs. 16,1 månader per förfarande.

Domstolens allmänna verksamhet(14):

mål

2006

2007

2008

2009

2010

nya

537

581

593

562

631

avgjorda

546

570

567

588

574

anhängiga

731

742

768

742

799

16.  Europaparlamentet noterar med oro den kraftiga ökningen av antalet nya mål (636 år 2010) inför tribunalen. Parlamentet konstaterar att antalet avgjorda mål har minskat något. Antalet anhängiga mål inför tribunalen uppgick dock till 1 300 och detta trots att den genomsnittliga varaktigheten för ett förfarande minskat (24,7 månader 2010 mot 27,2 månader 2009).

Tribunalens allmänna verksamhet(15):

mål

2006

2007

2008

2009

2010

nya

432

522

629

568

636

avgjorda

436

397

605

555

527

anhängiga

1029

1154

1178

1191

1300

17.  Europaparlamentet stöder följaktligen initiativet från domstolen, som i slutet av mars 2011 inför budgetmyndighetens två grenar lade fram ett förslag till reformering av sin stadga (en reform där det bland annat föreslås att 12 ytterligare domare utses till tribunalen). Detta initiativ bör genomföras så kostnadseffektivt som möjligt. Parlamentet hoppas att strukturåtgärder kan beslutas i början av 2012 så att de kan genomföras så snart som möjligt under samma år.

18.  Europaparlamentet önskar att den årliga verksamhetsrapporten också innehåller en uttömmande tabell över all den personal som domstolen har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet. Parlamentet gläder sig dock redan åt den uttömmande informationen om personalförvaltningen i den årliga verksamhetsrapporten liksom de svar som domstolen givit på parlamentets kompletterande frågor i detta ärende. Parlamentet begär att denna information hädanefter automatiskt ska ingå i rapporten och att domstolen också informerar om resultatet av personalens utnyttjande av både distansarbete och flexibel arbetstid.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 64, 12.3.2010.
(7) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(8) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) Årlig verksamhetsrapport för budgetåret 2010, s. 91.
(12) EUT L 250, 27.9.2011, s. 90.
(13) Årlig verksamhetsrapport för budgetåret 2010, s. 54.
(14) Årlig verksamhetsrapport för budgetåret 2010, s. 6.
(15) Årlig verksamhetsrapport för budgetåret 2010, s. 8.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, revisionsrätten
PDF 216kWORD 47k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt V – revisionsrätten COM(2011)0473 – C7-0260/2011 – 2011/2205(DEC))
P7_TA(2012)0159A7-0091/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0260/2011)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0091/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar revisionsrättens generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av revisionsrättens budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2010, avsnitt V – revisionsrätten (COM(2011)0473 – C7-0260/2011 – 2011/2205(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(6),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0260/2011)(7),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(9),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0091/2012).

1.  Europaparlamentet betonar att revisionen av revisionsrättens årsredovisning för 2010 utfördes av en extern revisor. Parlamentet konstaterar att den externa revisorn i sin rapport drog följande slutsatser: ”Årsredovisningen ger en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning per den 31 december 2010 […] och kassaflöden under det år som slutade vid samma datum, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002, kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 med genomförandebestämmelser för denna förordning och Europeiska unionens redovisningsregler”.(11)

2.  Europaparlamentet noterar dock att det handlar om en ”klassisk” revision för att kontrollera ”om de ekonomiska transaktionerna har bokförts och redovisats i vederbörlig ordning, om de har genomförts lagligt och korrekt så att sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet garanteras” (den externa revisorns rapport, punkt 1, tredje stycket). Parlamentet önskar att man i samband med kommande revisioner beaktar resultatindikatorer och mål.

3.  Europaparlamentet begär att man förbättrar kvaliteten på sammanfattningen om antal och typer av utförda internrevisioner, de rekommendationer som givits och de åtgärder som vidtagits till följd av rekommendationerna, och kräver också att denna sammanfattning ska vara mer informativ och relevant.

4.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten under 2010 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 148 600 000 EUR (188 000 000 EUR för 2009), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 93 procent (92,1 procent för 2009). Parlamentet understryker att revisionsrättens budget är en rent administrativ budget som till 80 procent går till personer som är knutna till institutionen och till 20 procent till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter.

5.  Europaparlamentet noterar att genomförandegraden inom avdelning 1 ”Personer knutna till institutionen” har ökat från 87,6 procent för 2009 till 92,3 procent för 2011. Parlamentet konstaterar även att 98 procent av anslagen inom avdelning 2 ”Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter” utnyttjades under 2010.

6.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten, till följd av en omorganisering, minskade de årliga kostnaderna för säkerhetstjänster med 500 000 EUR, samtidigt som tillhandahållandet av tjänsterna effektiviserats och riskkontrollerna förbättrats.

7.  Europaparlamentet begär att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska skynda på undersökningen av de påstådda oegentligheter som revisionsrätten under 2010 rapporterade till Olaf.

8.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten redan har reviderat uppförandekoden för sina ledamöter och att redovisningen av revisionsrättsledamöternas ekonomiska intressen enligt denna kod nu ska offentliggöras på internet.

9.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2010 offentliggjorde två årsrapporter, 40 särskilda årsrapporter (37 under 2009), 14 särskilda rapporter (18 under 2009) och sex yttranden (1 under 2009). Parlamentet begär med eftertryck att revisionsrätten ska utvärdera effekterna och genomförandet av slutsatserna i de särskilda rapporterna inom en rimlig tidsfrist och informerar budgetkontrollutskottet om resultaten.

10.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att förebygga och identifiera intressekonflikter för att resurserna ska användas korrekt och för att allmänheten ska ha förtroende för EU-institutionerna. Parlamentet väntar därför på revisionsrättens särskilda rapport, planerad till slutet av juni 2012, om förvaltningen av intressekonflikter vid Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten.

11.  Europaparlamentet välkomnar det professionella och hövliga samarbetet mellan revisionsrätten och budgetkontrollutskottet. Parlamentet gläder sig i detta sammanhang åt de åtgärder som revisionsrätten vidtagit för att, på parlamentets begäran, förbättra sin roll, i syfte att få ett större och mer djupgående inflytande så att dess yttranden och rapporter blir mer effektiva och användbara och så att dess system och förfaranden blir mer tillförlitliga, vilket skulle stärka synergierna mellan de två institutionerna.

12.  Europaparlamentet berömmer det goda samarbetet mellan revisionsrätten och budgetkontrollutskottet när det gäller ansvarsfriheten för 2010 för de gemensamma företagen. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med en särskild rapport om effektiviteten och mervärdet av att inrätta gemensamma företag för ett effektivt genomförande av unionens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

13.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten hade utarbetat en revisionsstrategi för perioden 2009-2012 genom att fastställa följande mål: 1) se till att revisionernas övergripande inverkan blir så stor som möjligt och 2) förbättra ändamålsenligheten genom att använda resurserna på bästa sätt. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten under 2010 har uppfyllt följande prioriteringar(12):

   Målet att leverera 12 till 15 effektivitetsrevisionsrapporter om året uppnåddes.
   Nya produkter togs fram - ett dokument om risker och utmaningar för den nya kommissionen (yttrande nr 1/2010) och ett nytt system för att från och med 2012 rapportera om den uppföljning som görs av revisionsrättens rekommendationer.
   Revisionsrättens arbetsordning ändrades för att rationalisera beslutsfattandet genom införandet av avdelningar och för att förbättra styrningen.
   En komplett uppsättning resultatindikatorer presenterades.
   den metod som används för den årliga revisionen av genomförandet av unionens budget (revisionsförklaring) vidareutvecklades på grundval av rekommendationerna från en intern ”tankesmedja” som hade tillgång till extern expertis,
   Ett antal tjänster omfördelades från stödfunktionerna till revisionen.

14.  Europaparlamentet välkomnar att antalet tjänster för revisionsuppgifter har ökat med 6 procent(13).

15.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten 2010 hade en personalstyrka på 889 tjänstemän, 48 kontraktsanställda och 17 utsända nationella experter. 557 tjänstemän arbetade vid revisionsavdelningarna, varav 123 i ledamöternas kanslier. Parlamentet önskar att den årliga verksamhetsrapporten i framtiden innehåller en uttömmande tabell över all den personal som revisionsrätten har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet.

16.  Europaparlamentet anser att en ännu större andel av revisionsrättens tjänstemän bör vara specialiserade på, och endast utföra, revisionsuppgifter i syfte att ytterligare optimera revisionsrättens verksamhet. Parlamentet förväntar sig att denna andel ökar i framtiden.

17.  Europaparlamentet noterar även att revisionsrätten sammanlagt gjorde 376 granskningsbesök, varav 351 till medlemsstaterna och 25 till andra mottagare (Frankrike: 52, Tyskland: 38, Förenade kungariket: 32, Italien: 30, Spanien: 26, Nederländerna: 23, Sverige: 15, Portugal: 14, Grekland: 13, Danmark: 12, Luxemburg: 11, Ungern: 10, Polen: 10).

18.  Europaparlamentet begär att revisionsrätten i sina framtida arbetsprogram tar med en systematisk uppföljning av vissa tidigare granskningar, efter att det har förflutit tillräckligt med tid, för att bedöma framstegen.

19.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten mäter hur ändamålsenlig och effektiv användningen av resurserna har varit genom att tillämpa centrala resultatindikatorer. Parlamentet konstaterar att det görs kontinuerliga framsteg. Parlamentet önskar dock att revisionsrätten ska se till att presentationerna av de första resultaten i ännu högre sker inom tidsfristen (vilket gör det möjligt för revisionsrätten att stämma av med de granskade instanserna om uppgifterna i de huvudsakliga resultaten är exakta)(14).

20.  Europaparlamentet konstaterar att byråerna, enligt förslaget till den framtida budgetförordningen, efter samråd med revisionsrätten får utse en oberoende extern revisor som kontrollerar om byråns budgetgenomförande stämmer överens med bestämmelserna i budgetförordningen. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten därefter skulle beakta den externa revisorns rapport innan den avger sitt yttrande. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten under 2011 inledde ett pilotprojekt med Eurofound (Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor).

21.  Europaparlamentet följer med intresse pilotprojektet och dess resultat. Parlamentet medger att detta nya förfarande skulle kunna ge fördelar genom att förenkla revisionsrättens arbete. Parlamentet anser dock att resultatet huvudsakligen borde bedömas på basis av kvalitetsindikatorer i förhållande till kostnads- och tidsindikatorer.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar revisionsrätten att före slutet av 2012 göra en djupgående analys av rådets system för övervakning och kontroll, enligt önskemålen i parlamentets resolution om ansvarsfrihet 2009(15) (punkt 8).

23.  Europaparlamentet ser fram emot den uppföljningsanalys som ska göras av experter och som revisionsrätten avser att inleda under 2012. Parlamentet bekräftar att man avser att utarbeta ett initiativbetänkande om de förbättringar som skulle kunna föreslås för revisionsrätten. Parlamentet skulle vilja få information om genomförandet av slutsatserna från den senaste expertgranskningen.

24.  Europaparlamentet bekräftar också att man avser att föreslå en översyn av reglerna för utnämningen av kandidater till revisionsrätten, i syfte att göra de förbättringar som behövs för att revisionsrätten bättre ska anpassas till nuvarande och framtida utmaningar.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 64, 12.3.2010.
(7) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(8) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT C 267, 9.9.2011, s. 3.
(12) Årlig verksamhetsrapport för 2010, s. 26.
(13) Årlig verksamhetsrapport för 2010, s. 34.
(14) Årlig verksamhetsrapport för 2010, s. 30.
(15) EUT L 250, 27.9.2011, s.94.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
PDF 215kWORD 46k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (COM(2011)0473 – C7-0261/2011 – 2011/2206(DEC))
P7_TA(2012)0160A7-0092/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska gemenskapernas årsredovisning för budgetåret 2010 – (COM(2011)0473 – C7-0261/2011)(2),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen för budgetåret 2010 om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0092/2012), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2010, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (COM(2011)0473 – C7-0261/2011 – 2011/2206(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(6),

–  med beaktande av Europeiska gemenskapernas årsredovisning för budgetåret 2010 – (COM(2011)0473 – C7-0261/2011)(7),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(8),

–  med beaktande av förklaringen för budgetåret 2010 om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(9),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0092/2012), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) under 2010 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 127 200 000 EUR (122 000 000 EUR 2009), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 98 procent (98 procent 2009). Parlamentet understryker att EESK:s budget är en rent administrativ budget som till 70 procent går till personer som är knutna till institutionen och till 30 procent till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter.

2.  Europaparlamentet uppmanar EESK att begränsa budgetökningarna under kommande år till ett absolut minimum och att finansiera nya och utvidgade verksamheter i huvudsak genom besparingar.

3.  Europaparlamentet upprepar uppmaningen från sin resolution av den 10 maj 2011 om ansvarsfrihet för EESK för budgetåret 2009(11) att snarast genomföra en allomfattande utgiftsöversyn av alla verksamhetsområden för att se till att alla utgifter ger valuta för pengarna, i avsikt att fastställa möjliga besparingar som skulle minska trycket på budgeten i de åtstramningstider som unionen nu genomgår.

4.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2010 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel. Den mest sannolika felprocenten har generellt uppskattats till 0,4 procent inom området ”administrativa utgifter” (punkterna 7.9 och 7.10).

5.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 gjort iakttagelser om ersättning av resekostnader för EESK:s ledamöter och om upphandlingen för ett selektivt förfarande.

6.  Europaparlamentet välkomnar att EESK:s presidium den 6 december 2011 beslutade om en reform av systemet för ersättning av ledamöternas resekostnader som syftar till att ersätta de faktiska utläggen för färdbiljetter och som gör att traktamenten och ersättning för resekostnader hamnar på samma nivå som för Europaparlamentets ledamöter och med arvoden som kompenserar den tid som har tagits i anspråk och täcker de administrativa kostnaderna, givet att EESK:s ledamöter inte får några ersättningar eller pensioner som belastar unionens budget.

7.  Europaparlamentet uppmanar till och förväntar sig ett skyndsamt genomförande av ovannämnda beslut av den 6 december 2011.

8.  Europaparlamentet ställer sig frågor om det stora antal flygningar och den höga genomsnittliga sträckan på 2 000 km för dessa flygningar som EESK-ledamöterna fick ersättning för under år 2010. Parlamentet begär att EESK ska lägga fram en detaljerad förteckning över alla flygningar som det utgick ersättning för under 2010, med avgångsort, mellanlandningar, destination, flygningens längd och de kostnader som därmed uppstått för de europeiska skattebetalarna.

9.  Europaparlamentet välkomnar att man vid EESK:s presidiesammanträde den 21 februari 2012 införde ändringar när det gäller närvarokontrollen och ersättningen för deltagande vid videokonferenser i enlighet med vad parlamentet begärt (förstärkta garantier för underlaget för ersättningen enligt artikel 12 i EESK:s presidiums beslut av den 21 februari 2012 om ersättning för kostnader och andra ersättningar som erhållits av kommitténs ledamöter och delegater i rådgivande utskott, liksom dess suppleanter, och strykning av punkten om videokonferenser). Parlamentet väntar otåligt på resultaten från förhandlingarna mellan EESK och rådet som ska utmynna i en slutgiltig och tillfredsställande lösning för alla dessa frågor där beslutet ligger hos rådet.

10.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang att beslutet från EESK:s presidium om att offentliggöra deklarationerna om ledamöternas ekonomiska intressen. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att detta beslut redan verkställts.

11.  Europaparlamentet välkomnar det nya och växande intresset hos EESK-ledamöterna för finansiella och budgetära frågor, inte minst i budgetgruppen som visar ett helhjärtat engagemang för såväl upprättandet av budgeten som för kontrollen av dess genomförande. Parlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete mellan EESK:s ledamöter och parlamentets budgetkontrollutskott.

12.  Europaparlamentet gläder sig åt att de två kommittéerna, Regionkommittén och EESK, till slut lyckades erhålla sin EMAS-certifiering (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning) den 27 december 2011. Parlamentet önskar att bli informerat årligen om vilka framsteg som planerats och/eller gjorts för att ytterligare minska de negativa miljöeffekterna av kommittéernas verksamhet.

13.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som framgår av halvtidsrapporten om hur det administrativa samarbetsavtalet mellan Regionkommittén och EESK fungerar. Parlamentet noterar framför allt att inrättandet av gemensamma tjänster har inneburit budgetbesparingar för de två kommittéerna. Parlamentet önskar att kommittéerna genomför rekommendationerna på personalområdet (mer harmonisering av reglerna), när det gäller sociala frågor och hälsovård och inom interna avdelningar.

14.  Europaparlamentet föreslår att de två kommittéernas prioriterade budgetposter ska bli mer förenliga. Parlamentet anser att detta i sin tur skulle kunna leda till besparingar och ytterligare förstärkningar av det interinstitutionella samarbetet.

15.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som EESK fattade den 24 april 2012 om att göra en utvärdering av sitt arbete på det sätt som Regionkommittén gjort (den gemensamma utvärderingsramen CAF(12)), till följd av rekommendationen i denna resolution som budgetkontrollutskottet antog den 27 mars 2012.

16.  Europaparlamentet välkomnar att EESK har tagit till sig revisionsrättens iakttagelser. En påminnelse om de viktiga faktorer som måste beaktas i upphandlingsförfarandena har sänts ut till alla delegerade utanordnare. Parlamentet konstaterar att EESK också kommer att göra större ansträngningar för att säkerställa att erforderlig sakkunskap i fråga om offentlig upphandling finns i bedömningskommittéerna.

17.  Europaparlamentet uppmanar EESK att förbättra kvaliteten på sammanfattningsrapporten om internrevisionens verksamhet så att parlamentet ska kunna bedöma EESK:s övervaknings- och kontrollmekanismer. Parlamentet kräver att denna rapport ska vara informativ och relevant. EESK uppmanas att utan dröjsmål översända en omarbetad version till parlamentets ansvariga utskott.

18.  Europaparlamentet anser att bilaga D till den årliga verksamhetsrapporten med verksamhets- och resultatindikatorer är särskilt värdefull. Parlamentet är bekymrat över att 12,3 procent av tolkningstjänsterna annullerats, vilket motsvarar en kostnad på 913 344 EUR. Parlamentet önskar bli informerat om vilka brådskande åtgärder som tas för att åtgärda detta problem.

19.  Europaparlamentet efterlyser en bättre ekonomisk förvaltning och budgetförvaltning för att undvika liknande situationer i framtiden.

20.  Europaparlamentet förväntar sig att den årliga verksamhetsrapporten kompletteras med en uttömmande tabell över all den personal som EESK har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet.

21.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till ombudsmannen att informera budgetkontrollutskottet om resultaten från undersökningar om förfarandena för befordring av personal.

22.  Europaparlamentet begär att alla yttranden som EESK utfärdar ska bifogas de relevanta akterna.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 64, 12.3.2010.
(7) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(8) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 250, 27.9.2011, s. 98.
(12) Common Assessment Framework, European Institute for Public Administration, Maastricht 2006.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Regionkommittén
PDF 212kWORD 44k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt VII – Regionkommittén (COM(2011)0473 – C7-0262/2011 – 2011/2207(DEC))
P7_TA(2012)0161A7-0090/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0262/2011)(2),

–  med beaktande av Regionkommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen för budgetåret 2010 om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0090/2012.

1.  Europaparlamentet beviljar Regionkommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Regionkommitténs budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2010, avsnitt VII – Regionkommittén (COM(2011)0473 – C7-0262/2011 – 2011/2207(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(6),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0262/2011)(7),

–  med beaktande av Regionkommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(8),

–  med beaktande av förklaringen för budgetåret 2010 om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(9),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0090/2012.

1.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 upptäckt felaktigheter när det gäller anställningen av en ordinarie tjänsteman och upphandlingen av en tolkningstjänst.

2.  Europaparlamentet godtar de förklaringar som Regionkommittén lämnat avseende de upptäckta felen och de beslut som fattats för att undvika att sådana situationer upprepas (förbättringar av rekryteringsförfarandet för tjänstemän från andra institutioner och av övervaknings- och kontrollmekanismerna för det uppskattade värdet av kontrakt genom ett standardiserat dokument samt en förbättring av övervaknings- och kontrollsystemet för anbud genom en brevlåda med begränsat tillträde).

3.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2010 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel. Den mest sannolika felprocenten har generellt uppskattats till 0,4 procent inom området ”administrativa utgifter” (punkterna 7.9 och 7.10).

4.  Europaparlamentet välkomnar Regionkommitténs beslut att utforma och införa ett standarformat för dokumentering av beräkningarna vid förhandlad upphandling.

5.  Europaparlamentet konstaterar att Regionkommittén under 2010 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 90 800 000 EUR (88 000 000 EUR 2009), och att utnyttjandegraden för dessa anslag förbättrats (99,4 procent 2010 och 98,37 procent 2009). Parlamentet understryker att Regionkommitténs budget är en rent administrativ budget som till 72 procent går till personer som är knutna till institutionen och till 28 procent till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter.

6.  Europaparlamentet uppmanar Regionkommittén att begränsa ökningen av kommande budgetar till ett strikt minimum, och att finansiera ny eller utökad verksamhet i första hand genom besparingar och rationalisering av nuvarande utgifter.

7.  Europaparlamentet uppmanar Regionkommittén att göra en totalgenomgång av utgifterna, baserat på principen om nollbasbudgetering, för att identifiera besparingar i stället för att under varje budgetomgång bara öka på existerande budgetar med en viss procentsats i takt med inflationen.

8.  Europaparlamentet välkomnar att Regionkommittén till följd av parlamentets begäran i sin resolution av den 10 maj 2011 om ansvarsfrihet för budgetåret 2009(11) har förbättrat sitt budgetförfarande som nu består av fyra steg: Regionkommitténs administration utarbetar ett underlag, kommittén för administrativa och finansiella frågor utvärderar det preliminära förslaget, Regionkommitténs presidium och plenarförsamling avger ett yttrande över förslaget till budget samt genomförandet kontrolleras efter halva tiden.

9.  Europaparlamentet gläder sig åt att de två kommittéerna, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), till slut lyckades erhålla sin EMAS-certifiering (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning) den 27 december 2011. Parlamentet begär att få information om den totala användningen av energi från förnybara källor.

10.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som framgår av halvtidsrapporten om hur det administrativa samarbetsavtalet mellan Regionkommittén och EESK fungerar. Parlamentet noterar framför allt att inrättandet av gemensamma tjänster har inneburit budgetbesparingar för de två kommittéerna. Parlamentet önskar att kommittéerna genomför rekommendationerna på personalområdet (mer harmonisering av reglerna), när det gäller sociala frågor och hälsovård och inom interna avdelningar. Parlamentet skulle före nästa ansvarsfrihetsförfarande vilja få information om hur stora besparingar som har gjorts.

11.  Europaparlamentet berömmer Regionkommittén för kvaliteten på sammanfattningsrapporten om internrevisionens verksamhet. Parlamentet begär att revisionen av genomförandet av de nyetablerade rättigheterna och av förvaltningen av budgetposterna görs så snart som möjligt liksom att uppföljningen av rekommendationerna om införandet av internkontrollstandarder och betalningsgångarnas lämplighet förbättras.

12.  Europaparlamentet berömmer Regionkommittén för förbättringsplanen till följd av den egna utvärderingen av hur organisationen förvaltas (den gemensamma utvärderingsramen CAF(12)) som syftar till följande:

   Förbättra genomslagskraften i och uppföljningen av den rådgivande och politiska verksamheten.
   Förbättra stödet till politiska åtgärder och förbättra de interinstitutionella förbindelserna och de internationella partnerskapen.
   Förstärka samarbetet med och mellan lokala och regionala myndigheter och deras sammanslutningar.
   Utreda om det går att göra effektivitetsvinster inom Regionkommitténs politiska maskineri, inte minst genom en eventuell minskning av resekostnaderna, genom att använda videokonferenser.
   Tillhandahålla bättre stöd till Regionkommitténs ledamöter i arbetet med att informera medborgarnas företrädare om Regionkommittén.
   Regelbundet anordna seminarier för ledningspersonal med närvaro av Regionkommitténs ordförande.
  

Parlamentet önskar att bli informerat om detta initiativ i den årliga verksamhetsrapporten.

13.  Europaparlamentet uppskattar den årliga verksamhetsrapportens konstant höga kvalitet. Parlamentet önskar att den årliga verksamhetsrapporten kompletteras med en uttömmande tabell över all den personal som Regionkommittén har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet.

14.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att redovisningen av de ekonomiska intressena, inklusive regelbundna uppdateringar, för ledamöter i unionens samtliga institutioner i öppenhetens intresse bör finnas tillgänglig på internet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att Regionkommitténs presidium i december 2011 beslutade att offentliggöra ledamöternas ekonomiska intressen på internet, på den sida där information om ledamöterna återfinns.

15.  Europaparlamentet konstaterar att fördraget om Europeiska unionens funktionssätt framhäver vikten av subsidiaritetsprincipen, något som stärker Regionkommitténs roll. Parlamentet berömmer här Regionkommittén, särskilt för dess insatser för Europa 2020-strategin och flernivåstyrningen.

16.  Europaparlamentet anser att Regionkommitténs årliga rapport om arbetets genomslag är ett användbart verktyg för att utvärdera dess arbete.

17.  Europaparlamentet begär att alla yttranden som Regionkommittén utfärdar ska bifogas de relevanta akterna.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 64, 12.3.2010.
(7) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(8) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 250, 27.9.2011, s. 102.
(12) Common Assessment Framework, European Institute for Public Administration, Maastricht 2006.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europeiska ombudsmannen
PDF 204kWORD 38k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (COM(2011)0473 – C7-0263/2011 – 2011/2208(DEC))
P7_TA(2012)0162A7-0089/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0263/2011)(2),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0089/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ombudsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ombudsmannens budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2010, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (COM(2011)0473 – C7-0263/2011 – 2011/2208(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(6),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0263/2011)(7),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt institutionernas svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(9),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0089/2012).

1.  Europaparlamentet understryker att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 konstaterade att den inte hade några ”iakttagelser om Europeiska ombudsmannen” (punkt 7.31). Parlamentet påminner dock om att revisionsrätten hade begärt att Europeiska ombudsmannen (nedan kallad ombudsmannen) skulle utarbeta bestämmelser för förfaranden för rekrytering av tillfälligt anställda. Parlamentet skulle ha önskat att revisionsrätten informerat det om resultaten.

2.  Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen under 2010 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 9 332 275 EUR (9 000 000 EUR för 2009), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 89,65 procent, dvs. en nivå som var lägre än genomsnittet för de övriga institutionerna och två procentenheter under utnyttjandegraden för föregående år (91,98 procent 2009). Parlamentet konstaterar dock att den varierande utnyttjandegraden huvudsakligen beror på personalförändringar och framhåller att ombudsmannens budget är en rent administrativ budget som till 79 procent går till utgifter för medarbetare vid institutionen, till 15 procent till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter och till 6 procent till utgifter på grund av de allmänna uppgifter som institutionen utför.

3.  Europaparlamentet efterfrågar en bättre finansiell planering som skulle medföra ett mer effektivt budgetutnyttjande.

4.  Europaparlamentet välkomnar att ombudsmannen har fastställt centrala resultatindikatorer i sin handlingsplan för 2010 samt en resultattavla, vilket gör arbetet vid byrån mätbart tack vare ett riktmärkessystem (”benchmarking”). Parlamentet gläder sig åt de framsteg som gjorts under året.

5.  Europaparlamentet önskar dock att antalet och andelen ärenden för vilka beslutet om tillåtlighet fattas inom en månad, ökar ännu mer. För närvarande uppgår de till 66 procent.

6.  Europaparlamentet önskar vidare att antalet och andelen undersökningar som avslutas inom ett år fortsätter att öka. För närvarande uppgår de till 66 procent.

7.  Europaparlamentet välkomnar att ett nytt förfarande för rekrytering av tillfälligt anställda samt för uträkningen av individuella ersättningar har införts.

8.  Europaparlamentet gläder sig åt den revision som internrevisionstjänsten genomförde 2010, med beaktande av de iakttagelser som gjordes 2009, där det fastslogs att förvaltnings- och kontrollsystemet är effektivt, under förutsättning att de överenskomna åtgärderna genomförs.

9.  Europaparlamentet påminner om att årsrapporten om ombudsmannens verksamhet 2010 nyligen blev föremål för ett initiativbetänkande som parlamentet antog den 27 oktober 2011(11). Därför önskar inte parlamentet tillskjuta ytterligare iakttagelser.

10.  Europaparlamentet önskar att årsrapporten om ombudsmannens verksamhet 2011 i förekommande fall innehåller ett kapitel om uppföljningen av parlamentets resolution om ansvarsfrihet och även en uttömmande tabell över all den personal som ombudsmannen har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 64, 12.3.2010.
(7) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(8) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) Antagna texter, P7_TA(2011)0467.


Ansvarsfrihet 2010: EU:s allmänna budget, Europeiska datatillsynsmannen
PDF 209kWORD 40k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (COM(2011)0473 – C7-0264/2011 – 2011/2209(DEC))
P7_TA(2012)0163A7-0093/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0264/2011)(2),

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0093/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska datatillsynsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (COM(2011)0473 – C7-0264/2011 – 2011/2209(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010(6),

–  med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2010 (COM(2011)0473 – C7-0264/2011)(7),

–  med beaktande av datatillsynsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2010, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2010, samt de granskade institutionernas svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgivits av revisionsrätten för budgetåret 2010 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(9),

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0093/2012).

1.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2010 gjorde följande iakttagelse: ”Även om tjänsterna vid kontoret för datatillsynsmannen är så specialiserade att detta kan utgöra ett giltigt skäl till att anordna ett internt uttagningsprov (anordnade inom det juridiska området, det tekniska området, personalområdet och området för sekreterartjänster 2009) bör detta förfarande inte betraktas som norm. Bästa praxis är att använda sig av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) som regelbundet anordnar öppna uttagningsprov.” (punkt 7.32)

2.  Europaparlamentet är tillfredsställt med att datatillsynsmannen under 2009-2010 i nära samarbete med Epso anordnade ett allmänt uttagningsprov angående uppgiftsskydd för att rekrytera mycket specialiserad personal.

3.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2010 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel. Den mest sannolika felprocenten har generellt uppskattats till 0,4 procent inom området ”administrativa utgifter” (punkterna 7.9, 7.10 och 7.32).

4.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten i årsrapporten för 2009 hade begärt att datatillsynsmannen skulle uppmana sin personal att med jämna mellanrum visa upp handlingar som styrker deras personliga situation. Parlamentet konstaterar att datatillsynsmannen har korrigerat de fel som noterats i samband med revisionsförklaringen för 2009 under 2010 och 2011 och inrättat verktyg som gör det möjligt att förbättra hanteringen av de ekonomiska ersättningarna. Revisionsrätten kommer att kontrollera framstegen i sin årsrapport för 2011.

5.  Europaparlamentet konstaterar att datatillsynsmannen under 2010 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 7 104 351 EUR (7 000 000 EUR 2009), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 82,73 procent (81,44 procent 2009). Parlamentet understryker att datatillsynsmannens budget är en rent administrativ budget som till 65 procent går till utgifter för medarbetare vid institutionen (avdelning 1) och till 35 procent till fastigheter, utrustning och utgifter för drift av institutionen (avdelning 2).

6.  Europaparlamentet uppmanar datatillsynsmannen att utarbeta årliga budgetar som motsvarar dess behov (avdelning 1 har bara utnyttjats till 75 procent 2010) och att se till att budgeten genomförs bättre (punkt 7.35).

7.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de rekommendationer som ingick i revisionsrättens och kommissionens rapporter för budgetåret 2009 har genomförts enligt följande:

   Ett nytt internt system för ekonomisk kontroll har införts i den ekonomiska arbetsgången.
   En räkenskapsrådgivare har utsetts.
   Ett centralt register för undantag har införts.
   Ett system för efterhandskontroll håller på att antas.

8.  Europaparlamentet konstaterar de mycket stora förändringarna i personalorganisationen under 2010 och begär att hållas informerat om resultaten av den nya tjänsteförteckningen. Parlamentet skulle också önska att datatillsynsmannen i sin årliga verksamhetsrapport redogör för uppföljningen av parlamentets rekommendationer.

9.  Europaparlamentet konstaterar att upprättandet av ett säkert elektroniskt system för hanteringen av handlingarna utgör ett framsteg. Parlamentet önskar bli informerat om utvecklingen i nästa årliga verksamhetsrapport.

10.  Europaparlamentet konstaterar att datatillsynsmannen kommer att inrätta ett system för att fastställa centrala resultatindikatorer i sin förvaltningsplan (”management plan”) för 2012 samt en resultattavla, vilket gör arbetet vid organet mätbart tack vare ett riktmärkessystem (”benchmarking”). Denna plan kommer att utvärderas inom ramen för den årliga verksamhetsrapporten för 2012.

11.  Europaparlamentet noterar att den årliga verksamhetsrapporten för 2011 kommer att innehålla ett kapitel om uppföljningen av parlamentets resolution om ansvarsfrihet.

12.  Europaparlamentet önskar att den årliga verksamhetsrapporten för 2011 också innehåller en uttömmande tabell över all den personal som EDPS har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, deltagande i fortbildning och nationalitet.

(1) EUT L 64, 12.3.2010.
(2) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(3) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(4) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 64, 12.3.2010.
(7) EUT C 332, 14.11.2011, s. 1.
(8) EUT C 326, 10.11.2011, s. 1.
(9) EUT C 332, 14.11.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.


Ansvarsfrihet för 2010: EU-byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll
PDF 359kWORD 97k
Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för EU:s byråer för budgetåret 2010: EU-byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll (2011/2232(DEC))
P7_TA(2012)0164A7-0103/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 november 2011 till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens administration som åtföljer denna rapport (SEK(2011)1350) och SEK(2011)1351),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2008 med titeln ”EU:s tillsynsmyndigheter – mot en gemensam ansats” (COM(2008)0135),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för budgetåret 2009: EU-byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3), särskilt artikel 96,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 5/2008 ”Unionens tillsynsmyndigheter: att uppnå resultat”,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter(4) om de decentraliserade byråernas årsredovisningar för budgetåret 2010,

–  med beaktande av studien ”Lämpligheten och möjligheten av att inrätta gemensamma stödtjänster för EU-organ”, som publicerades den 7 april 2009,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(5), sin förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(6) och kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Insatser mot korruption på EU:s territorium” (COM(2011)0308),

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0103/2012), och av följande skäl:

A.  Denna resolution innehåller, för varje organ enligt vad som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, de övergripande kommentarer som åtföljer besluten om beviljande av ansvarsfrihet i enlighet med artikel 96 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 och artikel 3 i bilaga VI i parlamentets arbetsordning.

B.  Byråerna har ökat kraftigt i antal under det gångna decenniet, från 3 år 2000 till 24 år 2010.

C.  De beslut som rådet har fattat de senaste åren om inrättande och lokalisering av byråer har lett till höga kostnader och ett ineffektivt arbetssätt, eftersom besluten inte baserats på överväganden om effektivitet, vilket bland annat återspeglas i lokaliseringar till avlägsna och dyra orter.

D.  Budgeten för de decentraliserade byråerna ökade kraftigt mellan 2007 och 2010 från 1 055 000 000 EUR (21 byråer) till 1 658 000 000 EUR (24 byråer).

E.  Unionens bidrag till de decentraliserade byråerna för budgetåret 2010 uppgick till mer än 620 000 000 EUR.

F.  Efter att ha antagit det ovan nämnda meddelandet från kommissionen av den 11 mars 2008 återupptog parlamentet, rådet och kommissionen arbetet med att definiera gemensamma ramar för byråerna, och inrättade 2009 en interinstitutionell arbetsgrupp för byråer.

G.  Den interinstitutionella arbetsgruppen sammanträdde för sjunde gången på politisk nivå den 13 december 2011 och diskuterade följande punkter: kriterier för inrättandet av nya byråer, valet av säte för byråerna och avtalet om säte, styrelsernas sammansättning, förfarandet för utnämning av direktörer, utvärdering och resultat, det fleråriga programmet samt administrativt stöd.

H.  Revisionsrättens särskilda rapport om kostnadsriktmärkning för unionens byråer var planerad att offentliggöras före slutet av 2011. Den skrivelse som parlamentet fick från revisionsrätten den 15 februari 2012 innehåller ett sammanfattande dokument med utvalda uppgifter från perioden 2008–2010 om byråernas ledningskostnader, ekonomiska förvaltning och operativa effektivitet. Revisionsrätten informerade den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten genom en skrivelse av den 18 april 2012 att man inte har för avsikt att publicera den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för unionens byråer.

I.GEMENSAMMA UTMANINGAR AVSEENDE EKONOMISK FÖRVALTNING
Förvaltning av budgetmedel (inklusive överföringar och förfallna anslag)

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten konsoliderad information per byrå om de totala årliga anslagen från unionsbudgeten. Dokumentet måste innehålla följande information:

   Det ursprungliga anslaget från unionsbudgeten till byrån,
   hur stort belopp som hänför sig till överföring av tidigare års överskott,
   det totala bidraget från unionsbudgeten till byrån,
   hur stort belopp som hänför sig till bidrag från Eftastaterna.
  

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten konsoliderad information om inkomster som byråerna själva har genererat, i tillämpliga fall, samt bidrag från medlemsstaterna och tredje part.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge den information som nämns i punkt 1 för budgetåret 2010 på ett jämförbart och transparent sätt samt för tidigare budgetår, så att parlamentet och allmänheten kan jämföra unionens bidrag till varje byrå i ett tidsperspektiv. Detta kommer också att ge klarhet, transparens och offentlig kontroll över hur unionens medel spenderas.

3.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att upphöra med ökningen av byråernas budgetar, och t.o.m. överväga att minska unionens bidrag till deras budgetar. Byråerna uppmanas också att minska sina löpande och fasta kostnader, bland annat genom att slå ihop byråer med liknande eller överlappande uppgifter eller med flera säten, och att införa mekanismer för att tydligt visa och redovisa användningen av varje euro, samt att göra ordentliga besparingar när det gäller unionens medel.

4.  Europaparlamentet kräver att samtliga byråer systematiskt motiverar ändringsbudgetar samt överföringar mellan konton och mellan år i sina slutliga årsredovisningar och årliga rapporter om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen.

5.  Europaparlamentet noterar att vissa byråer har problem med att använda sina budgetar i rätt tid och att åtaganden ingås för projekt som inte relaterar sig till budgetåret. Det är oroande att stora belopp anslås i slutet av budgetåret. Detta är eventuellt ett tecken på att unionens medel i vissa fall används i onödan. Parlamentet uppmanar revisionsrätten och särskilt byråerna själva att ge ytterligare information och motiveringar, särskilt Cedefop, CPVO, Efsa, Emsa, Enisa, ERA, Eurojust och FRA som har spenderat mer än 25 procent av sina budgetar under de sista två månaderna av 2010, och Cepol, CPVO, Frontex och, återigen, Emsa som ständigt uppvisar stora överföringar till påföljande år vilka man sedan måste låta förfalla.

6.  Europaparlamentet är oroat över att andelen periodiseringar i förhållande till överföringar till nästa år var lägre än 50 procent 2010 för ECHA, Enisa, ERA, Eurofound, FRA, Cepol, EU-OSHA, Efsa, Eurojust, ECDC, Frontex och OHIM. Parlamentet efterlyser ytterligare information och motiveringar från de ovan nämnda byråerna, eftersom detta tyder på att över hälften av deras överföringar hänför sig till verksamheter under påföljande år, och detta måste, utan en god motivering, betraktas som ett brott mot principen om ettårighet.

7.  Europaparlamentet noterar en hög nivå på överförda och förfallna driftsanslag för flera byråers del under budgetåret 2010, vilket revisionsrätten i sina rapporter om årsredovisningarna för 2010 inte ansåg vara anmärkningsvärt eller omotiverat. Därför skulle det vara välkommet om revisionsrätten kunde informera om vilka kriterier man har använt för att bedöma vad som utgör väsentliga eller omotiverade överföringar.

8.  Europaparlamentet påpekar att den höga nivån av överförda och förfallna anslag ofta är ett tecken på byråns oförmåga att hantera en stor ökning av sin budget. Parlamentet kräver att förmågan att utnyttja resurserna och den tid som behövs för att utföra ytterligare uppgifter bör spela en större roll vid framtida budgetbeslut. Parlamentet insisterar på att den berörda byråns årliga budget ska minskas om inte strukturerna ändras i adekvat utsträckning.

9.  Europaparlamentet uppmanar enträget byråerna att förbättra sin förvaltning av åtaganden och av sin interna planering och prognostisering av allmänna inkomster, så att deras överföringar mellan år och förfallna anslag samt deras utgifter kan optimeras. Byråerna påminns om att de måste förfina sina planerings- och övervakningssystem och inleda arbetet med kontrakten tidigare under kalenderåret så det inte blir nödvändigt att göra så många anslagsöverföringar. Kommissionen uppmanas dessutom att ge vägledning och hålla strikt övervakning i detta hänseende.

10.  Dock inser Europaparlamentet att vissa byråer, t.ex. Ema, i allmänhet måste göra stora överföringar i slutet av varje år på grund av uppbyggnaden av deras finansiering. Dessa byråer uppmanas att inrätta en ordentlig mekanism som gör det möjligt att i rätt tid uppskatta överföringarnas storlek. En sådan mekanism är nödvändig för att utvärdera huruvida överföringsnivån vid årets slut är motiverad och byråernas förmåga att förvalta sin budget korrekt.

11.  Europaparlamentet erkänner att vissa byråer inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är operativa byråer och att genomförandet av deras budgetar kan bero på externa faktorer.

12.  Europaparlamentet välkomnar Cedefops avsikt att ytterligare minska sina överföringar genom övervakning via standardiserade mallar för budgetens genomförande (åtaganden, betalningar) samt centrumets framsteg med upphandlingarna. Detta är ett exempel på praxis som andra byråer bör följa.

13.  Europaparlamentet påpekar att innan någon utkontraktering eller sammanslagning görs, krävs en grundlig kostnads- och nyttoanalys för att bedöma om de administrativa kostnaderna kan minskas, till exempel på områdena budgetplanering och personalförvaltning. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till studien ”Lämpligheten och möjligheten av att inrätta gemensamma stödtjänster för EU-organ”, som utfördes av parlamentet redan 2009.

14.  Europaparlamentet påminner om att byråernas budgetar måste vara balanserade. Parlamentet understryker att vissa byråer får intäkter genom sin verksamhet, vilket ibland leder till överskott. För de byråer som finansieras helt och hållet från EU-budgeten bör det överskott som uppstår under år n klart och tydligt räknas av från unionens bidrag till byrån för år n+1.

15.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att undersöka sina interna administrativa rutiner med syftet att minska de administrativa bördorna. Det gäller särskilt upphandlings- och rekryteringsförfarandena där det kan finnas utrymme för påtagliga föreklingar.

16.  Europaparlamentet sätter press på byråerna att jämföra de egna administrativa kostnaderna med de andra byråernas kostnader när de förbereder framtida resursplaner och att beakta den jämförande tabellen över lönegraderna för administrativ personal vid framtida rekryteringar till sådana tjänster.

17.  Dessutom anser Europaparlamentet att de byråer som delvis är självfinansierade bör låta sina kunder betala den fulla kostnaden för de tjänster som byrån tillhandahåller, inklusive ett proportionellt bidrag till den anställdes bidrag till pensionssystemet. När det gäller hur man bör hantera ett eventuellt underskott jämfört med prognosen för intäkter via avgifter från kunderna och behovet att kunna garantera den nödvändiga finansieringen av byråerna, uppmanas kommissionen att undersöka huruvida det behövs en begränsad reservfond med öronmärkta medel, som skulle fungera på ett transparent sätt, samt hur bestämmelserna för en sådan fond skulle kunna utformas.

18.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda budgetaktörer att respektera sina plikter i samband med budgetförfarandet, att ge tillräckligt utförliga motiveringar till sina önskemål rörande byråernas budgetar (d.v.s. ursprunglig begäran om budgetmedel, ökningar, minskningar) och att i framtiden vara försiktigare när man beslutar att öka byråernas budgetar, med tanke på den tid det tar att komma igång med nya verksamheter. Byråernas budgetar bör baseras på deras aktuella verkliga behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och alla berörda parter i budgetförfarandet att så snart som möjligt genomföra revisionsrättens rekommendation om nollbasbudgetering för byråerna när deras budgetar utarbetas, vilket innebär att budgeten för varje byrå upprättas utan hänvisning till historiska belopp och bestäms mot bakgrund av behoven hos varje enskild byrå.

19.  Europaparlamentet uppmanar enträget byråerna att minimera antalet sena betalningar genom att införa korrigerande åtgärder. Parlamentet är framför allt oroligt för att försenade betalningar ökar risken för att man ska bli tvungen att betala ränta och förseningsavgifter, för vilka det inte finns några anslag i budgeten.

20.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att också korrekt och i rätt tid rapportera om avvikelser, i linje med den interna kontrollstandarden N. 16.

Brister i upphandlingsförfarandena

21.  Europaparlamentet noterar bristerna i upphandlingsförfarandena. Byråerna uppmanas att förbättra effektiviteten i sina interna kontrollsystem så att man kan undvika eller upptäcka efterhängsna fel som hotar lagligheten och korrektheten i byråernas transaktioner.

22.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen byråerna att skärpa sina upphandlingsförfaranden, särskilt sin upphandlingsauktorisation på den nivå där beslut om finansiering och arbetsprogram fattas. Till exempel noterar parlamentet att det beslut som Emsa fattade om finansieringen av de upphandlingar som planeras för verksamheten eventuellt kan vara ogiltigt p.g.a. att underliggande stödjande uppgifter saknades.

23.  Europaparlamentet uppmanar också byråerna att i sina årliga arbetsprogram ta med tydlig information om hur stort totalbelopp i budgeten som avdelats för upphandlingar och en uppskattning av hur många och vilka typer av kontrakt som man ämnar teckna. Parlamentet är oroat över att byråernas årliga arbetsprogram sällan explicit innehåller all den information som nämns i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Denna svaghet gäller framför allt Emsa och ERA.

24.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att se till att deras rapportering sker på korrekt sätt och i rätt tid så att avvikelserna kan redovisas i sin helhet i de årliga verksamhetsrapporterna. Via detaljerade checklistor och flödesscheman skulle byråerna tydligt kunna visa varje anställds roll och uppgifter och garantera en adekvat uppföljning av eventuella oegentligheter.

25.  Dessutom uppmanar Europaparlamentet byråerna att se till att förfarandet för förhandlad upphandling, som får utnyttjas på vissa strikt definierade villkor, rapporteras korrekt och i rätt tid till styrelsen så att den är fullt informerad om omfattningen av dessa förfaranden.

26.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att dessutom utveckla och rapportera om efterhandskontroller för att garantera en adekvat uppföljning av potentiella oegentligheter. I detta sammanhang stöder parlamentet initiativ som utvecklar en central och samordnad förmåga på intern direktoratsnivå hos varje byrå för att minska risken för ineffektiv användning av medel och ej samordnad övervakning av kontrakt.

27.  Europaparlamentet välkomnar Efsas initiativ att utarbeta en praktisk upphandlingsmanual som tydliggör roller och ansvar i varje steg av processen, och som ska uppdateras regelbundet. Detta är ett exempel på initiativ som andra byråer bör följa.

28.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten kunnat få tillräckliga garantier för att årsredovisningarna för alla byråer inom området med frihet, säkerhet och rättvisa för budgetåret 2010 i allt väsentligt är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Parlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av dessa byråers budgetar bör fortsätta att baseras på deras prestationer under hela året.

II.  GEMENSAMMA PRESTATIONSUTMANINGAR

Det fleråriga programmet

29.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att upprätta fleråriga strategiska program och riktlinjer som är skräddarsydda till deras respektive verksamhet. Det är viktigt att sådan flerårig verksamhetsplanering (mål och åtgärder för att nå målen) kopplas till den fleråriga resursplaneringen (särskilt budget och personal) och att planerna omsätts i det årliga arbetsprogrammet. Byråerna uppmanas att rådfråga parlamentet i denna fråga.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att upprätta fleråriga IT-strategiplaner som stöd för sin verksamhet.

Det årliga arbetsprogrammet

31.  Europaparlamentet anser att de interna rutiner hos byråerna som stöder upprättandet av deras årliga arbetsprogram har stor betydelse för tillförlitligheten hos den information som byråerna lämnar till sina intressenter och till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Därför uppmanas byråerna se till att planeringsarbetet sker på ett konsekvent sätt och att det finns adekvata förfaranden och riktlinjer samt tillräcklig dokumentation som underlag för det årliga arbetsprogrammet, så att man kan ge information om alla aktiviteter som ska genomföras och vilka resurser som planeras per aktivitet.

32.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att de parlamentsutskott som har ansvar för byråer ytterst noggrant granskar byråernas årliga arbetsprogram och ser till att dessa anpassas till det aktuella läget och de politiska prioriteringarna.

33.  Europaparlamentet förväntar sig i detta avseende ett intensivare samarbete mellan byråerna och kommissionen i samband med utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen.

34.  Europaparlamentet efterlyser ett nära samarbete mellan byråerna för att garantera en effektiv samordning av de årliga arbetsprogrammen.

35.  Europaparlamentet uppmanar särskilt byråerna att vidta åtgärder så att deras årliga arbetsprogram blir riktigt fullständiga och innehåller all information som krävs (dvs. information om alla aktiviteter som genomförs och vilka resurser som planeras per aktivitet) och dessutom innehåller detaljerad information och uppskattningar avseende anslag som kommer att föras över till påföljande år.

36.  I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet byråerna att basera sina årliga arbetsprogram på en mall för att underlätta jämförelser. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att utarbeta riktlinjer för en sådan mall.

37.  Europaparlamentet finner det betänkligt att fördelningen av ansvaret för förberedelse och antagande av det årliga arbetsprogrammet inte är fastställt i inrättandebeslutet för vissa byråer (t.ex. Eurojust). Detta kan leda till oklarheter och bristande ansvarstagande för förberedelse och antagande av det årliga arbetsprogrammet. Parlamentet inväntar kommissionens förslag om ändring av den rättsliga grunden.

Den årliga verksamhetsrapporten

38.  Europaparlamentet uppmanar enträget byråerna att standardisera den årliga verksamhetsrapportens struktur i enlighet med det format som används av kommissionens generaldirektorat, och att i enlighet därmed lämna detaljerad och komplett information om följande: genomförandet av det årliga arbetsprogrammet, budgeten, personalplaneringen, indikatorer för budgetförvaltningen, t.ex. utgifter vid slutet av året (dvs. budgetåtaganden som byrån ingått under årets tre sista månader), förvaltningen och interna kontrollsystem, interna/externa revisioner, uppföljning av rekommendationer efter granskningar eller i samband med ansvarsfrihetsrekommendationen samt den verkställande direktörens förklaring. Byråerna uppmanas också att i sina årliga verksamhetsrapporter ta med information från räkenskaperna och från den rapport över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen som ska lämnas inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet, under förutsättning att tidsramarna för förberedelsen av unionens årliga konsoliderade räkenskaper respekteras.

39.  Europaparlamentet kräver att den årliga verksamhetsrapportens struktur hos varje byrå ska innehålla ett antal gemensamma element som baserar sig på bästa praxis bland byråerna, med syftet att underlätta jämförelser. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att utveckla en vägledande mall i samarbete med byråerna.

40.  Europaparlamentet uppmanar också byråernas direktörer att sända in sina årliga verksamhetsrapporter för år n samt styrelsens utvärdering för år n+1 till revisionsrätten, parlamentet, rådet och kommissionen senast den 1 juli år n+1.

41.  Europaparlamentet välkomnar att EU–OSHA i sin årliga verksamhetsrapport lämnade detaljerade uppgifter med jämförelse mellan olika år, så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten effektivare skulle kunna bedöma byråns prestationer. Detta är en praxis som övriga byråer borde ta efter.

42.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att anstränga sig mer för att se till att deras årliga verksamhetsrapporter verkligen återspeglar deras årliga arbetsprogram. Detta är ett avgörande element för att det ska vara möjligt att korrekt utvärdera byråernas verksamheter och resultat mot bakgrund av bidragen från EU, och därmed kunna fastställa deras prestationer. I detta sammanhang vill parlamentet särskilt berömma de årliga verksamhetsrapporterna och arbetsprogrammen från ECHA, Emsa och Europol. Dock kan man konstatera att vissa byråer (t.ex. EMCCDA och GSA) visade brister i detta avseende, och att deras planerade resurser för verksamheten (ABB) saknade koppling till respektive byrås organisationsstruktur vilket innebar att budgetens genomförande inte kunde följas.

43.  Europaparlamentet välkomnar Cedefops initiativ att tillhandahålla Ganttscheman för de viktigaste operativa verksamheterna i sin årliga verksamhetsrapport för 2010. Parlamentet påminner byråerna om att dessa scheman på ett koncist sätt visar hur mycket tid som varje anställd lägger ned på ett projekt och uppmuntrar ett förhållningssätt som är inriktat på resultat. Byråerna uppmuntras att låta Ganttscheman ingå i programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna.

Utvärdering av byråerna

44.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att vartannat år genomföra och presentera en övergripande utvärdering av sin verksamhet och sina prestationer och sin effektivitet, som kommissionen, parlamentet och/eller revisionsrätten ska beställa, och att offentliggöra denna rapport på sin webbplats. Byråerna ska sedan få i uppdrag att utarbeta en färdplan med en plan för uppföljningsåtgärder, baserad på resultaten av dessa utvärderingar, och att årligen rapportera om de framsteg som gjorts.

Rapporten enligt artikel 96

45.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 96.2 i rambudgetförordningen ska byråerna ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en rapport över de åtgärder som vidtagits, baserad på revisionsrättens iakttagelser och rekommendationer i den föregående granskningsrapporten.

46.  Europaparlamentet beklagar att den information som byråerna lämnar i den rapport som avses i artikel 96 kommer från byråerna själva, och att uppgifternas korrekthet därmed inte helt och fullt kan verifieras eller tas för given. Den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer uppmanas därför överväga att införa en bestämmelse om upprättande och tillämpning av en verifikationsmekanism för den information som byråerna lämnar i den rapport som avses i artikel 96, så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten ska kunna vara säker på att den information som mottas är korrekt, och så att en ordentlig uppföljning kan ske av de kommentarerna och rekommendationer som parlamentet har gjort i sina tidigare ansvarsfrihetsresolutioner.

Tabellen som bifogats revisionsrättens årsrapport

47.  Europaparlamentet välkomnar att byråerna, i den tabell som medföljde som bilaga till revisionsrättens särskilda årsrapport 2010, hade gjort en jämförelse mellan de verksamheter som genomförts under 2010 och 2009 så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten effektivare kunde bedöma deras prestationer från ett år till ett annat. Detta har varit ett krav från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten sedan ansvarsfrihetsförfarandet för byråerna 2008.

Rollen som samordnare för byrånätverket

48.  Europaparlamentet berömmer ECHA för dess effektiva arbete som samordnare för byrånätverket under ansvarsfrihetsförfarandet för 2010. Denna praxis borde följas av de allt fler gemensamma företagen.

III.  GEMENSAMMA TRANSPARENSUTMANINGAR

Byråernas webbplats

49.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att via sina webbplatser tillhandahålla information så att transparens kan garanteras, särskilt ekonomisk transparens. Det är särskilt viktigt att byråerna på sina webbplatser erbjuder en förteckning över alla kontrakt som ingåtts under de senaste tre åren samt en förteckning över ledamöterna i sina styrelser tillsammans med ledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen samt en förteckning över alla företag som är involverade i kontrakt enligt modellen privat-offentligt partnerskap eller som står i annat kommersiellt förhållande till byrån. Kommissionen uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att göra denna information fullt tillgänglig och integrerad i kommissionens system för finansiell transparens.

Förbindelser med intressenter

50.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att samordna sin verksamhet med de olika intressenterna.

51.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att ytterligare involvera EU-institutionerna, och särskilt parlamentet, i sin årliga planering.

Intressekonflikter

52.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att anta effektiva förfaranden som på ett korrekt sätt kan hantera påståenden om intressekonflikter inom byråerna och/eller deras styrelser, särskilt EASA, EEA och Efsa.

53.  Europaparlamentet välkomnar initiativen hos vissa byråer, t.ex. Gemenskapens kontrollorgan för fiske vars internrevisionsenhet utvecklade en internutbildning och som har genomfört den utbildning som behövs avseende etik och integritet inom byrån. Parlamentet välkomnar särskilt att utbildningen är obligatorisk för all personal, så att alla blir medvetna om etiska och organisatoriska värden, särskilt etiskt uppträdande, undvikande av intressekonflikter, förebyggande av förskingring samt rapportering av fel.

54.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att noga finslipa och utvärdera sina kontrollsystem för att förhindra intressekonflikter mellan sin personal och de experter som arbetar för byrån. Dessutom uppmanas byråernas styrelser att anta och tillämpa de striktaste bestämmelser och verifikationsmekanismer gentemot sina ledamöter, så att man kan garantera deras totala frikoppling från privata intressen. Parlamentet påminner än en gång om att en byrås rykte kommer att ta skada om den ifrågasätts på grund av intressekonflikter, med åtföljande negativa återverkningar för hela unionens rykte.

55.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska ombudsmannen kritiserade Efsa för det sätt på vilket byrån bedömde potentiella intressekonflikter och hanterade fall av ”svängdörrspolicy”. Parlamentet uppmanar andra byråer att använda effektiva förfaranden för att upptäcka och förebygga alla intressekonflikter. Det krävs ett klargörande av vilken karensperiod som gäller för personer som har varit direktör för en byrå eller som har haft ett huvudansvar där.

56.  Europaparlamentet uppmanar därför byråerna att ge sina respektive ansvariga parlamentsutskott och parlamentets budgetkontrollutskott en detaljerad översikt över de förfaranden, kriterier och verifikationsmekanismer som används för att undvika fall av ”svängdörrspolicy” och alla intressekonflikter. Om denna roll utövas tillsammans med nationella motparter uppmanas byråerna att förtydliga denna uppdelning av rollen, så att man kan undvika kryphål för att undkomma ansvar vid intressekonflikter.

57.  Europaparlamentet upprepar dessutom sin uppmaning till kommissionen att ge information om huruvida det finns bestämmelser om karensperioder och hur dessa i så fall tillämpas, och informera om liknande fall i samtliga byråer före utgången av 2012.

58.  Europaparlamentet är nöjt med revisionsrättens avsikt att göra en fullständig analys av byråernas policyer och konkreta praxis för att hantera situationer med intressekonflikter, för att förebygga sådana konflikter, och att därvid ta hänsyn till OECD:s definition av intressekonflikter och bestämmelserna i samband därmed.

59.  Europaparlamentet påminner om att man i sin ovannämnda resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption bland annat uppmanade kommissionen och unionens byråer att förbättra transparensen genom att utarbeta uppförandekoder eller förbättra de uppförandekoder som redan finns, med tydliga bestämmelser rörande intressekonflikter som ett minimum.

60.  Europaparlamentet påminner om att intressekonflikter är en grund för korruption, bedrägerier, misshushållning med pengar och mänskliga resurser samt för gunstlingssystem, och försämrar beslutens opartiskhet och arbetets kvalitet samt undergräver unionsmedborgarnas förtroende för unionens institutioner, inklusive byråerna.

Rekryteringen av byråernas direktörer

61.  Europaparlamentet uppmanar den interinstitutionella arbetsgruppen att ta sig an de bestämmelser som gäller för tillsättning av byråernas direktörer, så att man får ett öppet, transparent och tillförlitligt rekryteringsförfarande. I detta sammanhang uppmanas arbetsgruppen se till att det i dess gemensamma uttalande nämns att de kandidater som väljs ut till tjänsten som direktör för en byrå ska underkastas en offentlig utfrågning i parlamentets utskott.

62.  Europaparlamentet noterar att i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (byråer som inrättades 2010 och inledde sin verksamhet 2011) tillsätts verkställande direktören av styrelsen, men först efter bekräftelse från parlamentet i dess roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet. Parlamentet betonar att detta borde vara regel för tillsättningen av verkställande direktörer i samtliga byråer.

Förebyggande av bedrägerier

63.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att vara mer aktiva när det gäller att upptäcka och förebygga bedrägerier samt att regelbundet ge ordentlig information om denna verksamhet. Rollen för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gentemot byråerna bör formaliseras, förstärkas och göras mer synlig.

Varningssystem

64.  Europaparlamentet anser att när kommissionen har allvarliga skäl att misstänka att en byrå kommer att fatta beslut om eller engagera sig i verksamhet som kan stå i strid med byråns mandat, strida mot unionslagstiftningen eller tydligt avvika från unionens politiska mål åligger det kommissionen att omedelbart informera parlamentet och rådet så att de kan vidta lämpliga åtgärder.

IV.  GEMENSAMMA PERSONALUTMANINGAR

Rekryteringsförfaranden

65.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra lagligheten, transparensen och objektiviteten i sina rekryteringsförfaranden. Återigen är det flera byråer som har sådana brister i sina förfaranden för att välja ut personal att de riskerar att åsidosätta transparensen i dessa förfaranden och/eller att bryta mot principen om likabehandling vid tillämpningen av kriterierna för vem som har rätt att söka. Parlamentet noterar särskilt att revisionsrätten vid upprepade tillfällen har rapporterat om följande brister:

   Det finns inget som visar huruvida urvalskriterierna och de krav som kandidaterna måste uppfylla för att kallas till skriftliga prov eller intervjuer är fastställda innan bedömningsförfarandet inleds.
   Rekryteringsförfarandets dokumentation är bristfällig.
   Interna och externa kandidater behandlas olika under rekryteringsförfarandet.
   Konkurrensen är begränsad.
  

Parlamentet anser att dessa brister minskar byråernas förmåga att bemöta eventuella anklagelser om godtyckliga beslut vid personalrekrytering och att fatta lämpliga korrigerande beslut.

66.  Europaparlamentet välkomnar Cedefops initiativ 2010 till ett webbaserat rekryteringsverktyg ”Recon – Recruitment Online” som kommer att hjälpa centrumet att förbättra hastigheten, effektiviteten och transparensen i sitt rekryteringsförfarande. Byråerna uppmanas att följa detta exempel.

67.  Europaparlamentet är övertygat om att det varje år finns anställda, inklusive direktörer, som roterar mellan byråerna. Kommissionen uppmanas att förse parlamentet med en sammanställning över alla anställda personer, särskilt direktörer och personer i chefsställning, som har bytt arbetsplats från en byrå till en annan eller till en annan av unionens institutioner, åtminstone sedan 2008.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en detaljerad sammanställning av vilka kriterier som har tillämpats för att garantera att den rekryterade personalen uppfyller kraven på oberoende, opartiskhet och lämpliga kvalifikationer, inklusive de kriterier som syftar till att stoppa eller förhindra intressekonflikter samt att vidta avskräckande åtgärder när oegentligheter upptäcks.

69.  Europaparlamentet beklagar att vissa byråer fortfarande hade många otillsatta tjänster 2010. Parlamentet uppmanar dessa byråer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika att denna situation uppträder igen.

Känsliga arbetsuppgifter som anförtros tillfälligt anställd personal

70.  Europaparlamentet uppmanar än en gång byråerna att se till att känsliga arbetsuppgifter inte anförtros tillfälligt anställd personal, och beklagar att byråer i vissa fall har rekryterat personer i denna kategori för att utföra känsliga arbetsuppgifter eller har gett dem tillgång till konfidentiell information. Parlamentet framhåller den risk för brott mot konfidentialiteten som kan uppstå om denna personalkategori ges tillgång till konfidentiell information, och påpekar också att dessa personer kan vara okunniga om vilka förfaranden som måste följas eller om intressekonflikter.

Flexibel arbetstid – ledighet

71.  Europaparlamentet uppmanar alla byråer att meddela den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten hur många lediga dagar som tilläts för varje lönegrad i samband med flextid och övertidskompensation 2010.

V.  UTMANINGAR AVSEENDE INTERNA KONTROLLSYSTEM

72.  Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att ytterligare förbättra sina interna kontrollsystem för att stödja sina direktörers årliga förklaringar. Dessutom är det viktigt att byråerna verkligen inrättar en riskhanteringsfunktion för kartläggning av risker och utarbetande av planer för avhjälpande insatser.

Internrevisionstjänsten (IAS)

73.  Europaparlamentet noterar att enligt rådande lagstiftning är byråerna i och för sig inte tvungna att ställa IAS rapporter till budgetkontrollutskottets förfogande. Detta är en brist i lagstiftningen. IAS rapporter bör göras tillgängliga för ledamöterna i budgetkontrollutskottet, eventuellt med förbehåll för begränsad åtkomst. Medlagstiftarna uppmanas att under de pågående förhandlingarna ändra budgetförordningen, så att det krävs att IAS sänder sin rapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten via budgetkontrollutskottets sekretariat.

74.  Europaparlamentet anser att IAS spelar en mycket viktig roll som internrevisor för byråerna. Det bör särskilt framhållas att IAS avger oberoende yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och utfärdar rekommendationer för att förbättra villkoren för att genomföra transaktioner och för att främja en sund ekonomisk förvaltning i byråerna.

75.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen byråernas styrelser att ta vederbörlig hänsyn till IAS rekommendationer, så att de konstaterade bristerna snabbt kan rättas till, samt att för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten förklara underlåtenhet och förseningar vid genomförandet av IAS rekommendationer.

VI.  UTMANINGAR AVSEENDE EXTERNA KONTROLLSYSTEM

Revisionsrättens granskningar av byråerna

76.  Europaparlamentet noterar att både internrevisionen och revisionsrätten ger byråerna rekommendationer för att de ska kunna rätta till sina brister. Parlamentet välkomnar de båda revisionsinrättningarnas ansträngningar att ge byråerna användbara råd så att de kan rätta till sina brister. Byråerna påminns bestämt om att ta rekommendationerna på allvar och att vidta de åtgärder som krävs för att rätta till sina brister. Parlamentet kräver att IAS informerar budgetmyndigheten om brister i de rapporter som byråernas direktörer ska sammanställa enligt 72.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002, och offentliggör rekommendationerna till byråerna så att allmänintresset garanteras, och därmed att deras granskningsuppdrag genomförs effektivt.

77.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten 2010 publicerade 32 dokument om byråerna som alla offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och som finns tillgängliga på både revisionsrättens och budgetkontrollutskottets webbplats. Därför uppmuntrar parlamentet revisionsrätten att noggrant och opartiskt fortsätta sitt granskningsarbete gentemot byråerna och att återge alla sina iakttagelser och rekommendationer i sina offentliga årsrapporter eller särskilda rapporter så att budgetmyndigheten kan fullgöra sin ansvarsfrihetsbeviljande uppgift helt och fullt, och så att unionsmedborgarna hålls informerade.

78.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten behandlar upphandlingsförfaranden inom ramen för de årliga granskningarna av byråerna. Parlamentet stöder revisionsrättens roll som externrevisor, med syftet att den gör sitt yttersta för att få så fullständig information som möjligt om upphandlingsförfaranden för att kunna fastställa huruvida byråernas anbudsinfordringar, offentliggörande, utvärdering och förvaltning av kontrakt helt och fullt respekterar principen om maximal och öppen konkurrens samt principen om valuta för pengarna, och så att revisionsrätten kan verifiera den verkliga omsättningen hos de företag som har kontrakt med varje byrå, för att försäkra sig om att omsättningen inte är kopplad till förändringar av kontraktsinnehavarens officiella namn.

79.  Europaparlamentet ber revisionsrätten att, när antalet relevanta uppgifter växer inom ramen för granskningarna, tillhandahålla en offentlig databas med bl.a. följande uppgifter i ett lättåtkomligt format (t.ex. Excelfiler eller CSV-filer):

   budgetåtaganden som ingåtts under årets tre sista månader,
   överförda anslag i förhållande till byråns budget,
   skillnaden mellan byråns förväntade (ex ante) och faktiskt (ex post) överförda anslag,
   genomsnittligt kontantinnehav per månad,
   förfallna anslag i relation till genomsnittligt kontantinnehav under året,
   ränteinkomster i relation till byråns genomsnittliga kontantinnehav,
   genomsnittligt kontantinnehav i relation till genomsnittliga utgifter per dag,
   antal unika besökare på byråns webbplats och antal publikationer/pressmeddelanden från byrån i relation till medel anslagna till PR.
  

Byråerna uppmanas därför att i rätt tid ge revisionsrätten de nödvändiga uppgifterna och beräkningarna.

80.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att skapa ett offentligt tillgängligt och transparent rankningsförfarande för byråer, och därvid utnyttja viktiga indikatorer avseende god finansiell förvaltning och budgetförvaltning, låga administrativa kostnader samt effektiv drift, och tillhandahålla de underliggande uppgifterna i ett lättåtkomligt format (t.ex. Excelfiler eller CSV-filer).

Revisionsrättens rapporter om de årliga räkenskaperna

81.  Europaparlamentet påminner om att myndigheten för beviljande av ansvarsfrihet vid det föregående ansvarsfrihetsförfarandet för byråerna uppmanade revisionsrätten att lämna ytterligare information om

   de interna kontrollsystemens effektivitet i varje byrå,
   potentiella intressekonflikter inom byråerna,
   en utvärdering av den årliga verksamhetsrapporten för varje byrå,
   byråernas prestationer.

82.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten i sina utvärderingar av byråernas årliga verksamhetsrapporter bifogade en tabell med en jämförelse av verksamheten under 2009 och 1010, och därmed gav allmänheten information i samband med denna verksamhet.

83.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten fungerar som en extern oberoende kontrollmyndighet för att tillgodose de europeiska medborgarnas rätt att få veta hur deras pengar spenderas och hur byråerna förvaltas. I detta sammanhang påminner parlamentet om att byråerna tjänar allmänintresset och bör vara redovisningsskyldiga inför de medborgare vilkas intressen de måste företräda. Revisionsrätten uppmanas att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten så detaljerad information som möjligt om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tidigare granskningar och om de fel som revisionsrätten inte anser vara så allvarliga att de bör omnämnas, som ett stöd för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i dess uppgift att utöva tillsyn över byråerna.

Två särskilda rapporter från revisionsrätten: en planerad men inte realiserad, den andra planerad att komma 2012

84.  Europaparlamentet är oroat över att den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för unionens byråer inte har översänts, trots informationen i revisionsrättens arbetsprogram för 2011 och trots ihärdiga påstötningar från parlamentet. Parlamentet uppskattar revisionsrättens ansträngningar att ge parlamentet information om kostnadsriktmärkningen för byråerna. Parlamentet är dock förvånat över att revisionsrättens ordförande den 15 februari 2012 sände en skrivelse med bilaga till Europaparlamentets talman, där det i princip sägs att bilagan i) inte är den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för byråerna, ii) inte är av offentlig natur, och iii) skulle kunna användas i ansvarsfrihetsförfarandet för 2011, trots att uppgifterna i bilagan täcker perioden 2008-2010. Parlamentet beklagar att revisionsrätten inte avser att publicera den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för unionens byråer, vilket revisionsrätten meddelade i sin skrivelse till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten den 18 april 2012.

85.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten kommer att publicera en särskild rapport om hanteringen av intressekonflikter inom byråerna senast i slutet av juni 2012. Eftersom parlamentet finner det oroande att vissa byråer upprepade gånger utsatts för beskyllningar om intressekonflikter välkomnas detta beslut, och revisionsrätten uppmanas att öka sina ansträngningar att publicera denna särskilda rapport inom den planerade tidsfristen.

Utläggning av revisionsrättens granskningar av unionens byråer

86.  Europaparlamentet anser att om revisorer från den privata sektorn måste involveras i den externa granskningen av byråernas räkenskaper måste urvalet och kontrakteringen av de privata revisorerna göras enligt gällande bestämmelser, inklusive reglerna för transparent offentlig upphandling, och lämpliga kontrollmekanismer måste införas så att det kan garanteras att arbetet avseende inkomsternas och utgifternas laglighet och korrekthet och tillförlitligheten i byråernas räkenskaper utförs i enlighet med de standarder som krävs. Parlamentet anser också att alla aspekter av sådana utlagda externa granskningar, inklusive de rapporterade iakttagelserna, måste förbli revisionsrättens fulla ansvar, och att revisionsrätten måste hantera all administration och alla upphandlingsförfaranden som krävs och finansiera dessa från sin egen budget utan att begära extra medel, eftersom denna uppgift ingår i revisionsrättens ansvarsområde. Dessutom tillåter den rådande krisen inte extra budgetanslag för arbetsuppgifter som ingår i uppdraget för en av unionens institutioner, i detta fall revisionsrätten.

87.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att förhindra alla intressekonflikter när man upphandlar en oberoende granskning för byråerna.

88.  Europaparlamentet anser också att om sådan utläggning ska användas måste rapporterna från de oberoende revisorerna offentliggöras omedelbart, både av de oberoende revisorerna och av revisionsrätten. Därför begär parlamentet att revisionsrätten avstår från att i de eventuella kontrakten med oberoende uppdragstagare införa konfidentialitetsklausuler avseende publicering av rapporterna, i den form som de lämnas av den oberoende uppdragstagaren. Samtidigt måste revisionsrätten ta på sig ansvaret för denna oberoende granskning och handla i enlighet därmed.

VII.  BYRÅERNAS STYRNING

Styrelsen

89.  Europaparlamentet noterar att den stora styrelsen i vissa byråer och den höga omsättningen av ledamöter och deras profil kan leda till att det beslutsfattande organet blir ineffektivt. Den interinstitutionella arbetsgruppen för byråerna uppmanas därför att ta sig an denna fråga samt göra en ny utvärdering av ledamöternas status, behörighetens omfattning samt frågor i samband med intressekonflikter. Dessutom föreslår parlamentet att gruppen ska fundera över om man skulle kunna slå ihop styrelserna för byråer som arbetar inom närliggande områden, för att minska sammanträdeskostnaderna.

90.  Europaparlamentet noterar det ansvar som vilar på styrelserna när det gäller förvaltning och kontroll av byråerna. Vissa styrelsebeslut kan bli prejudicerande för ledningen av byrån, t.ex. att förkasta en eller flera av internrevisionens rekommendationer utan giltiga skäl. Parlamentet begär att man överväger kommissionens roll i byråernas styrelser, och ger kommissionen rösträtt och rätt till ”blockerande minoritet” vid beslut om budgetförvaltningen, den finansiella förvaltningen och administrationen. Kommissionen uppmanas för övrigt att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om sådana beslut som fattats i styrelsen men som strider mot principen om sund budgetförvaltning och finansiell förvaltning vid byrån eller som står i strid med budgetförordningen.

91.  Europaparlamentet välkomnar att åtgärder redan har vidtagits till följd av revisionsrättens förslag om att noggrannare övervaka och kontrollera anslagsöverföringarna, och förväntar sig dessutom att byråernas budgetar även i fortsättningen granskas noggrant. Parlamentet anser att problem när det gäller verksamhetsbaserad budgetering uppkommer på grund av praktiska svårigheter med att separera personalutgifter, administrativa utgifter och driftsutgifter när verksamhetsområdena omfattar information, rådgivningstjänster och förtroendeskapande åtgärder.

92.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att i sina verksamhetsrapporter på ett öppnare sätt redovisa personalstyrkan, inbegripet de kontraktsanställda. Parlamentet väntar på överenskommelsen från den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer, eftersom denna på ett betydande sätt kommer att bidra när det gäller byråernas budgetering och drift.

93.  Europaparlamentet noterar att i nio byråer, nämligen Cepol, ECHA, Efsa, EMCDDA, Emsa, ETF, FRA och Frontex, låg genomsnittskostnaden för styrelsemöte och ledamot 2010 på mellan 1 017 EUR och 6 175 EUR. Parlamentet anser att dessa kostnader är alldeles för höga och måste skäras ned radikalt.

Administrativt stöd

94.  Europaparlamentet uppmanar dessutom byråerna att överväga följande möjligheter till administrativt stöd för att kunna fungera på effektivaste sätt:

   Slå ihop mindre byråer för att kunna göra besparingar och för att få slut på eller undvika överlappande mål samt förhindra fortsatta utgifter från unionens budget.
   Låta flera byråer ha gemensam administration, baserat antingen på geografisk närhet eller liknande politikområden. I detta sammanhang berömmer parlamentet Emsa-CFCA-initiativet att ha en gemensam internrevision. Parlamentet ser detta som starten på en trend av omstruktureringar och sammanslagningar som kommer att fortsätta, och som också kommer att omfatta byråerna.

95.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och/eller revisionsrätten att göra en utvärdering av samtliga byråer för att upptäcka och analysera

   potentiella synergieffekter och fall av onödiga eller överlappande verksamheter hos byråerna,
   onödigt höga fasta kostnader p.g.a. platsen för sätet,
  

och att förbereda en fullständig kostnads-/nyttoanalys och en konsekvensanalys avseende sammanslagning eller nedläggning av vissa byråer om en enskild byrås mervärde eller effektivitet är otillräcklig, samt informera parlamentet om denna fråga i lämplig tid inför ansvarsfrihetsförfarandet för 2011.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att för varje byrå beakta huruvida den verkligen är nödvändig, att det är nödvändigt att spara pengar åt unionens skattebetalare i dessa tider av finansiell och ekonomisk kris, och inte ta någon hänsyn till att vissa medlemsstater i eget intresse har en byrå på sitt territorium av andra skäl än unionens allmänintresse.

Disciplinära förfaranden

97.  Europaparlamentet påminner än en gång om att man sedan sin ansvarsfrihetsresolution 2006 har uppmanat byråerna att inrätta en disciplinnämnd för samtliga byråer, som i opartisk anda kan utfärda disciplinära sanktioner, i värsta fall uteslutning. Parlamentet noterar att detta projekt har visat sig svårt att realisera. Parlamentet uppmanar den byrå som är ansvarig för samordningen av byrånätverket att inrätta ett personalnätverk med anställda, med den tjänstegrad som krävs, som ska ingå i disciplinnämnden.

VIII.  REFLEKTIONER AVSEENDE BYRÅERNA – ETT GEMENSAMT SYNSÄTT

98.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer uträttar, vilket syftar till en översyn av de decentraliserade byråernas roll och ställning i unionens institutionella landskap samt dessa byråers inrättande, struktur och verksamhet, tillsammans med finansierings-, budget-, tillsyns- och ledningsfrågor. Arbetsgruppen uppmanas att lägga fram ett preliminärt förslag till samförståndsöverenskommelse om byråerna mellan parlamentet, rådet och kommissionen.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta olika förslag till hur den professionella förvaltningen av likvida medel som innehas av byråerna skulle kunna organiseras och tillämpas.

100.  Europaparlamentet ber den interinstitutionella arbetsgruppen att identifiera områden där det förekommer dubbelarbete och överlappningar bland de nuvarande byråerna samt överväga huruvida vissa byråer skulle kunna slås ihop.

101.  Europaparlamentet anser att byråerna skulle gynnas av gemensam administration på samma sätt som samarbetet bedrivs mellan Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Den interinstitutionella arbetsgruppen bör överväga frågan om byråernas spridda geografiska placeringar, vilket väsentligt ökar deras kostnader och försvårar samarbete. Om byråerna var grupperade tillsammans på ett mindre antal orter kunde de dela på fasta kostnader och administrativa kostnader, särskilt kostnader för IT, personal och finansförvaltning.

102.  Europaparlamentet konstaterar till sist att i dessa kristider bör byråernas verkliga mervärde analyseras seriöst och snabbt för att undvika varje utgift som inte är obligatorisk eller absolut nödvändig, så att unionens grundläggande behov kan tillgodoses på ett korrekt sätt och EU ge ett svar på medborgarnas behov, oro och önskan att kunna känna förtroende för våra institutioner. Parlamentet betonar att unionen och dess medlemsstater inte kan begära att unionsmedborgarna ska spara om de inte själva gör det. Parlamentet efterlyser rättvisa i samband med de väsentliga besparingar som unionens institutioner – inklusive byråerna – måste göra samtidigt som man kräver sådana besparingar av sina medborgare som är de skattebetalare som bidrar till unionens budget.

o
o   o

103.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som är föremål för detta ansvarsfrihetsförfarande, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 250, 27.9.2011, s. 269.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(4) EGT C 368, 16.12.2011.
(5) Antagna texter, P7_TA(2011)0388.
(6) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 62.


Ansvarsfrihet 2010: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ
PDF 235kWORD 69k
Beslut
Beslut
Resolution
Bilaga
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010 (C7-0280/2011 – 2011/2219(DEC))
P7_TA(2012)0165A7-0125/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010, samt centrumets svar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(3), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0125/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010 (C7-0280/2011 – 2011/2219(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010, samt centrumets svar(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(7), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(8), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0125/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010(C7-0280/2011 – 2011/2219(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2010, samt centrumets svar(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(11), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0125/2012), och av följande skäl:

A.  Revisionsrätten har förklarat att man har fått rimliga försäkringar om att räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (nedan kallat ”centrumet”) för budgetåret 2010 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

B.  Den 10 maj 2011 beviljade Europaparlamentet direktören för centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2009(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet uppmanade parlamentet bland annat centrumet att

   ytterligare utveckla utvärderingen av sina resultat genom att förbättra kopplingen mellan sina strategiska åtgärder och åtgärder som planerats i dess årliga arbetsprogram och genom att utvärdera indikatorerna för kontroll av resultaten för att uppfylla SMART-kriterierna,
   vidta mer effektiva åtgärder för att ta itu med det ständigt ökande överskottet; 2009 uppgick överskottet till 24 000 000 EUR, 2008 till 26 700 000 EUR, 2006 till 16 900 000 EUR, 2005 till 10 500 000 EUR och 2004 till 3 500 000 EUR,
   informera den myndighet som beviljar ansvarsfrihet om de steg som vidtagits för att effektivisera driften av redovisningssystemet ABAC.

C.  Centrumets slutliga budget för 2010 uppgick till 55 928 077 EUR jämfört med 62 630 000 EUR 2009, vilket är en minskning på 11,98 procent.

D.  Översättningsvolymen för 2010 var den högsta sedan centrumet inrättades och uppvisade en ökning på 20,1 procent av antalet översatta sidor jämfört med 2009.

Budgetmässig och ekonomisk förvaltning

1.  Europaparlamentet noterar från centrumets årliga verksamhetsrapport och dess årsredovisning för budgetåret 2010 att centrumets ursprungliga budget på 48 100 000 EUR var föremål för två ändringsbudgetar. Parlamentet konstaterar särskilt att de två ändringsbudgetarna hade två syften, nämligen att

   inbegripa budgetöverskottet från föregående år på 24 000 000 EUR i syfte att betala arbetsgivarens bidrag till kommissionen för pensioner från 1998–2009, det vill säga ett totalt belopp på 18 400 000 EUR, och att betala tillbaka pengar till centrumets största kund, Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden, med det ekonomiska resultatet för 2009, det vill säga 6 121 255 EUR,
   återskapa balans i budgeten med ett belopp på 8 000 000 EUR till följd av en avsevärd ökning i kundprognoserna.

2.  Europaparlamentet konstaterar från centrumets årliga verksamhetsrapport att centrumets inkomster för 2010 steg till 51 200 000 EUR, en ökning på 13,71 procent jämfört med 2009, på grund av det högre antalet översatta sidor under 2010. Parlamentet noterar också från denna rapport att centrumets verkställande av utgifterna steg till 43 040 000 EUR, det vill säga 86,79 procent av anslagen, vilket är en ökning på 18,27 procent jämfört med 2009.

3.  Europaparlamentet påminner om att centrumets inkomster och utgifter i enlighet med artikel 10 i inrättandeförordningen (EG) nr 2965/94 ska vara balanserade. Parlamentet noterar att centrumets ackumulerade överskott för budgetåret 2010 uppgick till 24 000 000 EUR. Parlamentet noterar dock att centrumet minskade det nämnda överskottet till 9 200 000 EUR genom att i första hand föra över medel till unionens pensionssystem och betala tillbaka pengar till centrumets kunder. Parlamentet konstaterar dessutom på basis av uppgifter från centrumet att styrelsen 2011 beslutade att använda dessa 9 200 000 EUR för att inrätta en reserv för exceptionella investeringar (4 300 000 EUR) och en reserv för stabilisering av priser (4 900 000 EUR).

4.  Europaparlamentet gläder sig över att den långvariga konflikten mellan centrumet och kommissionen beträffande arbetsgivarens bidrag till unionens pensionssystem kunde lösas.

5.  Europaparlamentet välkomnar styrelsens ovannämnda beslut från 2011 om att upprätta en buffert på 4 300 000 EUR som ska investeras i ett e-CDT-program som kommer att genomföras under 2012–2013, och en buffert på 4 900 000 EUR till stabilisering av priser för att kompensera för den eventuella minskningen av inkomster på grund av en beräknad minskning av förfrågningar om översättningar från dess kunder.

6.  Europaparlamentet gläder sig över att centrumets slutliga räkenskaper för budgetåret 2010 efter den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens begäran har gjorts allmänt tillgängliga på centrumets hemsida.

Upphandlingsförfaranden

7.  Europaparlamentet uppmanar centrumet att garantera överensstämmelse med artikel 60 i dess budgetförordning genom att fatta finansieringsbeslut för driftsutgifter. Parlamentet uppmanar särskilt centrumet att införa strängare kontroller av upphandlingsplaneringen.

8.  Europaparlamentet konstaterar från dess årliga verksamhetsrapport att centrumet inledde två nya upphandlingar för tillhandahållande av översättnings-/granskningstjänster på järnvägs- och sjöfartsområdet.

9.  Europaparlamentet noterar dessutom att totalt 47 ramavtal undertecknades.

Personalresurser

10.  Europaparlamentet konstaterar att artikel 45 i tjänsteföreskrifterna inte följdes eftersom åtta anställda med högre poäng inte befordrades, medan vissa andra anställda i samma lönegrad befordrades, och att andra skönsmässiga faktorer därmed ingick i underlaget för det slutliga beslutet om befordran. Parlamentet noterar centrumets förklaring att tjänsten för internrevision (IAS) konstaterade att de beslut om karriär och befordran för tjänstemän och tillfälligt anställda som styrelsen fattade den 7 februari 2008 kunde tolkas på olika sätt, och noterar att centrumet till följd av IAS slutliga bedömning av genomförandet av befordringspolitiken, som utfärdades i september 2010, anpassade sin tolkning till IAS tolkning och de extra kriterier som tidigare använts för befordran övergavs.

11.  Europaparlamentet konstaterar dessutom från den årliga verksamhetsrapporten att centrumet under 2010 genomförde 22 urvalsförfaranden för tillfälligt anställda och kontraktsanställda samt två uttagningsprov för fasta tjänster.

12.  Europaparlamentet noterar att centrumet har upprättat en yrkesvägledningstjänst för att identifiera möjligheter för de anställda och möjliggöra mobilitet och karriärvägledning.

Verksamhetsresultat

13.  Europaparlamentet välkomnar utökningen av centrumets tjänster när det gäller omfattningen av översättningar för EU-institutionerna jämfört med 2009, särskilt ökningen på 20,1 procent av antalet översatta dokument, samtidigt som dess budget minskade med 11,98 procent jämfört med det föregående året.

14.  Europaparlamentet noterar från centrumets årliga verksamhetsrapport att det under 2010 undertecknades avtal med sex nya kunder, nämligen de gemensamma företagen Artemis, Eniac, Initiativet för innovativa läkemedel, Bränsleceller och vätgas, Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, och en första kontakt upprättades med Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

15.  Europaparlamentet konstaterar från centrumets årliga verksamhetsrapport att cirka 55 procent av det totala antalet översatta sidor utfördes av externa tjänsteleverantörer under budgetåret 2010. Parlamentet noterar från den årliga verksamhetsrapporten att centrumet under 2010 vidtog åtgärder för att konsolidera förvaltningen av översättningsflödet genom att slå samman planeringsenheten och frilansenheten. Parlamentet konstaterar särskilt att en extern undersökning för att fastställa om förhållandet mellan internt och externt översättningsarbete är acceptabelt har genomförts och att den beräkningsmodell som centrumet använder har godkänts.

16.  Europaparlamentet välkomnar centrumets insatser för att förbättra översättningskvaliteten. Parlamentet understryker att 17 terminologiprojekt slutfördes fram till slutet av 2010, vilket förbättrade termdatabasen. Parlamentet stöder centrumets insatser för att anordna utbildningsmöjligheter för sina översättare, vilket bidrar till att öka deras produktivitet

17.  Europaparlamentet uppmanar centrumet att analysera det nuvarande dataflödet och de verktyg som används för budgetplanering samt att införa kontroller. Parlamentet noterar i detta avseende att centrumets budgetplanering är baserad på Excel-kalkylblad och manuella eller systembaserade uppgiftskontroller, som kan medföra räknefel och felaktig utgiftsplanering och i sista hand få negativa konsekvenser för centrumets prissättning.

18.  Europaparlamentet uppmanar centrumet att tillämpa minimikrav för prognosinformation och förbättra samarbetet och utbytet när det gäller prognoser med utvalda kunder för att undvika övervärderingar av utgifter och priser.

Internrevision

19.  Europaparlamentet konstaterar att 12 ”mycket viktiga” rekommendationer från IAS fortfarande inte hade genomförts den 31 december 2010. Parlamentet är bekymrat över att genomförandet av 7 av dessa rekommendationer försenades, och noterar särskilt att förseningarna gäller följande viktiga frågor:

   Kvaliteten på kundprognoserna.
   Offentliggörande avseende budgetåret 2008.
   Utvärderingen av det interna kontrollsystemet.
  

Parlamentet uppmanar därför centrumet att förklara denna försening för den ansvarsfrihetsbefriande myndigheten och att rätta till situationen.

20.  Europaparlamentet noterar att centrumet avvisade rekommendationen om finansiell rapportering bland de 12 ”mycket viktiga” rekommendationerna från tjänsten för internrevision. Parlamentet uppmanar centrumet att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om skälen till detta beslut.

21.  Europaparlamentet konstaterar att IAS genomförde en revision av budgeteringen av utgifter, slutförde en uppföljande revision av personalförvaltningen och av genomförandet av interna kontrollstandarder och utförde en riskbedömning på IT-området.

22.  Europaparlamentet noterar från centrumets årliga verksamhetsrapport att IAS slutliga uppföljningsrapport visade att 41 rekommendationer utfärdades, 29 rekommendationer var under behandling, 10 hade genomförts och 2 hade delvis genomförts eller inte accepterats.

23.  Europaparlamentet konstaterar att internrevisionsfunktionen (IAC) utförde formell rådgivning på följande områden:

o
o   o

   Rådgivning avseende en optimering av organisationsstrukturen och dithörande besparingar.
   Samordning av riskbedömning på IT-området.
   Förenkling och rådgivning i förbindelse med centrumets årliga riskhantering.
   Stöd och vägledning i samband med kvalitetsrevisionen.

24.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på de rekommendationer från parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbetänkanden som tas upp i bilagan till denna resolution.

25.  Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 10 maj 2012(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

BILAGA

Europaparlamentets rekommendationer under de senaste åren

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

2006

2007

2008

2009

Verksamhetsresultat

Ingen uppgift

– Mål och resultatindikatorer är ofta inte mätbara.

– Europaparlamentet noterar att centrumet under 2007 betalade tillbaka 9 300 000 EUR till sina kunder.

– Förbättringar på IT-området (FLOSYSWEB).

– Europaparlamentet noterar att centrumet under 2008 betalade tillbaka 11 450 000 EUR till sina kunder.

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att ytterligare utveckla utvärderingen av sina resultat genom att förbättra kopplingen mellan sina strategiska åtgärder och åtgärder som planerats i arbetsprogrammet och genom att utvärdera indikatorerna för kontroll av resultaten för att uppfylla SMART-kriterierna.

Budgetmässig och ekonomisk förvaltning

Ingen uppgift

– I planeringen ska det göras en klar och entydig koppling mellan de fastställda målen och genomförandet av nödvändiga budgetmedel för att uppnå dem.

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att vidta effektivare åtgärder för att ta itu med det ständigt ökande överskottet → 2008: 26 700 000 EUR, 2006: 10 500 000 EUR.

– Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka omfattningen av centrumets likvida medel: 48 405 006 EUR.

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att i framtiden erbjuda sina kunder tjänster till kostnadstäckande pris.

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att systematiskt tillämpa artikel 8.2 i centrumets budgetförordning, som anger att åtagandebemyndiganden ska täcka den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingåtts under det aktuella budgetåret.

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att vidta effektivare åtgärder för att ta itu med det ständigt ökande överskottet, som främst har att göra med den låga precisionen i prognoserna när det gäller kundernas förfrågningar på översättningar.

Personalresurser

– Brister i rekryteringsförfarandena: inga skriftliga bevis på vilka regler som hade tillämpats vid bedömningen av kandidaternas akter.

– Konflikten mellan centrumet och kommissionen om arbetsgivarens andel av personalavgifterna har lösts.

Ingen uppgift

– Centrumet bör på ett mer realistiskt och effektivt sätt planera sina rekryteringsförfaranden för att respektera tidsfristerna och uppfylla alla krav i samband med en ökning av centrumets personal (i kvantitativ och kvalitativ mening).

– Konflikten mellan centrumet och kommissionen om arbetsgivarens andel av personalavgifterna har lösts.

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att inkludera information om känsliga funktioner i arbetsbeskrivningar och att se till att alla förebyggande kontroller som inrättats identifieras.

– Europaparlamentet uppmuntrar centrumet att uppdatera genomförandebestämmelserna för utbildning och fastställa en ny tidsplan för detta.

Internrevision

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

– Europaparlamentet uppmanar centrumet att utfärda ett heltäckande skriftligt förfarande som fastställer roller, tidpunkt och arbetsflöden för när betalningskrav för översättningar som skickas till kunder ska upprättas, valideras och bokföras.

(1) EUT C 366, 15.12.2011, s. 117.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EGT L 314, 7.12.1994, s. 1.
(4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(5) EUT C 366, 15.12.2011, s. 117.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EGT L 314, 7.12.1994, s. 1.
(8) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(9) EUT C 366, 15.12.2011, s. 117.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EGT L 314, 7.12.1994, s. 1.
(12) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(13) EUT L 250, 27.9.2011, s. 125.
(14) Antagna texter, P7_TA(2012)0164.


Ansvarsfrihet 2010: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
PDF 235kWORD 69k
Beslut
Beslut
Resolution
Bilaga
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010 (C7-0274/2011 – 2011/2213(DEC))
P7_TA(2012)0166A7-0129/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010, samt centrumets svar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(3), särskilt artikel 12a,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0129/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010 (C7-0274/2011 – 2011/2213(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010, samt centrumets svar(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(7), särskilt artikel 12a,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0129/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010 (C7-0274/2011 – 2011/2213(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2010, samt centrumets svar(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(11), särskilt artikel 12a,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0129/2012), och av följande skäl:

A.  Revisionsrätten har förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (”centrumet”) för budgetåret 2010 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

B.  Den 10 maj 2011 beviljade Europaparlamentet centrumets direktör ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2009(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:

   Centrumet uppmanades att mer effektivt tillämpa budgetprinciperna om specificering och transparens.
   Det noterades att centrumet hade överfört anslag till nästa budgetår (31 procent av de administrativa utgifterna – avdelning II) och annullerat betalningsbemyndiganden (24 procent av de totala driftsanslagen).
   Centrumets direktör uppmanades att ge mer specifik information om innehållet i de 15 rekommendationer som internrevisionstjänsten (IAS) hade lämnat och som ännu inte var åtgärdade den 31 december 2008 och de 14 nya rekommendationerna från IAS som inte var åtgärdade den 31 december 2009.
   Centrumet uppmanades att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder som vidtagits i samband med förfarandena för att dra tillbaka åtaganden, för att ytterligare förbättrat transparensen i tillgångsinventeringen.

C.  Centrumets totala budget för budgetåret 2010 var 18 300 000 EUR, vilket är en minskning på 1,6 procent jämfört med 2009.

D.  Unionens bidrag till centrumets budget för budgetåret 2010 uppgick till 16 920 000 EUR, vilket innebar en ökning på 2 procent jämfört med 2009.

Budget och ekonomisk förvaltning

1.  Europaparlamentet ser i centrumets årsredovisning för budgetåret 2010 att centrumet i mitten av december beviljades en tilläggs- och ändringsbudget på 810 000 EUR för att finansiera studier som begärts av GD Sysselsättning avseende behovsbedömning när det gäller kvalifikationer.

2.  Europaparlamentet noterar styrelsens uttalande i dess yttrande avseende centrumets slutliga årsredovisning för 2010, att den budget som finansierats genom bidrag från unionen har genomförts till 99 procent.

3.  Europaparlamentet ser också i centrumets årsredovisning för 2010 att utgifterna för representation och sammanträden ökade med 233 respektive 37 procent jämfört med 2009. Parlamentet mottog den 23 februari 2012 en skrivelse där ökningarna av sådana utgifter motiveras. Parlamentet noterar särskilt att ökningen av utgifterna för representation berodde på att man anordnat en mottagning när den förre direktören skulle lämna sin tjänst. Centrumet uppmanas att begränsa representations- och sammanträdesutgifterna till verkliga behov.

4.  Europaparlamentet noterar att centrumet får årliga bidrag från två icke-medlemsstater som drar nytta av dess arbete. Parlamentet noterar att Norges och Islands bidrag till centrumets budget för budgetåret 2010 uppgick till 421 308 EUR. Dessa medel förvaltas som inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilket innebär att centrumet ska ingå åtaganden för dem för specifika projekt. Parlamentet noterar att centrumet inte uppfyllde målet för användningen av dessa medel 2010. Parlamentet understryker att revisionsrätten redan för budgetåret 2009 kommenterade centrumets brister när det gäller användningen av dessa medel. Parlamentet mottog den 23 februari 2012 en skrivelse där denna situation förklaras. I detta sammanhang välkomnar parlamentet att målet nåddes 2011 och att 100 procent av den planerade budgeten då genomfördes. Parlamentet noterar centrumets upplysning att målet 2012 inte kunde nås på grund av att planerade reparationer av centrumets byggnader hade skjutits upp. Parlamentet noterar också att centrumet har förbundit sig att under 2012 använda resterande bidrag från förra året från Norge och Island. Centrumet uppmanas att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om användningen av dessa medel.

Överförda anslag

5.  Europaparlamentet ser i centrumets årsredovisning för 2010 att centrumet förde över 794 700 EUR i anslag från avdelning I (personal) och avdelning II (administrativa utgifter) från 2010 till 2011. Parlamentet påminner om att automatisk överföring av anslag endast avser utgifter i samband med avdelningarna I och II.

6.  Europaparlamentet ser också i centrumets årsredovisning för 2010 att de icke-automatiska överföringarna avseende utgifter under avdelning II uppgick till 55 910 EUR.

7.  Europaparlamentet noterar en viss förbättring avseende annullerade betalningsbemyndiganden som har minskat från 24 procent 2009 till 14 procent 2010. Parlamentet välkomnar dessutom centrumets åtagande att ytterligare minska sina överföringar genom övervakning via standardiserade mallar för budgetens genomförande (åtaganden, betalningar) samt dess framsteg med upphandlingarna.

8.  Europaparlamentet uppmanar dock centrumet att anstränga sig ytterligare för att minska överföringen av anslag, så att principen om ettårighet respekteras bättre. Parlamentet påminner centrumet att detta kan göras genom ytterligare finkalibrering av planerings- och övervakningssystemet samt genom att inleda arbetet med kontraktering tidigare under kalenderåret.

Överföringar

9.  Europaparlamentet välkomnar att centrumet kunde försäkra den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten att man verkligen tillämpar principerna om transparens, eftersom man regelbundet rapporterar till sin styrelse om alla överföringar mellan budgetposter under året. Parlamentet noterar särskilt att centrumet sedan den 20 september 2011 hade gjort fem överföringar av åtaganden (på maximalt 35 000 EUR) mellan budgetposter, och att styrelsen regelbundet hade informerats om dessa överföringar. Inte desto mindre uppmanas centrumet att minska dessa överföringar så långt det går, också för att respektera principen om specificering.

Personal

10.  Europaparlamentet konstaterar att direktören lämnade centrumet den 15 oktober 2010 vid slutet av sitt mandat, för att tillträda en annan tjänst hos den italienska byrån för yrkesutbildning, sysselsättning och socialpolitik.

11.  Europaparlamentet ser i centrumets årliga verksamhetsrapport att man den 31 december 2010 hade 96 personer anställda, vilket är fem tjänster färre än i centrumets tjänsteförteckning. Dessutom tillkom 24 kontraktsanställda och fem utsända nationella experter till den totala personalstyrkan, och förhållandet mellan de operativa och administrativa tjänsterna var 90/35.

12.  Europaparlamentet noterar styrelsens uttalande i dess yttrande över centrumets slutliga årsredovisning för 2010, att rekryteringsförfarandet var inlett eller hade slutförts med framgång för samtliga fem vakanta tjänster den 31 december 2010.

13.  Europaparlamentet välkomnar att centrumet 2010 hade färdigställt ett webbaserat rekryteringsverktyg ”Recon - Recruitment Online” som kommer att hjälpa centrumet att förbättra hastigheten och effektiviteten vid dess rekryteringar.

Verksamhetsresultat

14.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att centrumet ställde Ganttscheman till förfogande för alla operativa nyckelverksamheter under 2010, precis som den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten hade begärt. Parlamentet påminner centrumet om att dessa scheman på ett koncist sätt visar hur mycket tid som varje anställd lägger ned på ett projekt och uppmuntrar ett förhållningssätt som är inriktat på resultat.

15.  Europaparlamentet ser i centrumets årliga verksamhetsrapport att prestationsmätningssystemet (PMS) har införts helt och hållet, och uppmuntrar centrumet att vidareutveckla kvalitativa utvärderingar som kan komplettera de mer kvantitativa PMS-indikatorerna.

Kommissionens internrevision (IAS)

16.  Europaparlamentet konstaterar att centrumet fortfarande måste genomföra vissa rekommendationer som IAS gjorde i samband med granskningarna av personaladministrationen 2008 och etikhanteringen 2009. Den 23 februari 2012 mottog parlamentet en skrivelse med förklarande information. Parlamentet välkomnar att 13 av 14 rekommendationer i den granskning av personaladministrationen som gjordes 2008 har genomförts. Parlamentet välkomnar dessutom att 16 av 17 rekommendationer i den etikhanteringsgranskning som gjordes 2009 har genomförts. Centrumet uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur genomförandet av återstående rekommendationer fortlöper.

17.  Europaparlamentet ser i centrumets årliga verksamhetsrapport att IAS 2010 genomförde en riskbedömning av informations- och kommunikationstekniken. Parlamentet välkomnar att centrumet den 31 december 2011 hade genomfört alla åtgärder som man hade planerat med anledning av iakttagelserna i denna IT-riskbedömning.

18.  Europaparlamentet noterar också att IAS i april 2010 gjorde ytterligare en granskning av centrumets årliga verksamhetsrapport och av de kontrolldelar som låg till grund för centrumets revisionsförklaring. Centrumet bekräftar att man fick IAS slutrapport den 5 juli 2010, och att det i denna rapport gavs en rimlig försäkring avseende den årliga rapporteringens korrekthet, inklusive direktörens försäkran. Parlamentet välkomnar den information som centrumet lämnat i en skrivelse av den 23 februari 2012, nämligen att samtliga sju rekommendationer från IAS var genomförda i slutet av december 2011.

19.  Europaparlamentet ser i centrumets årliga verksamhetsrapport att man hade börjat införa nya interna kontrollstandarder (ICS) 2009, och att de grundläggande kraven var helt och hållet uppfyllda vid slutet av 2010, med undantag för ICS 8 och ICS 10. Parlamentet välkomnar den information som centrumet lämnat i en skrivelse av den 23 februari 2012, nämligen att alla grundläggande krav avseende ICS 8 hade uppfyllts i slutet av 2011. Parlamentet noterar att centrumet har utlovat att uppfylla de grundläggande kraven avseende ICS 10 under det första kvartalet 2012.

Centrumets internrevision (IAC)

20.  Europaparlamentet ser i centrumets årliga verksamhetsrapport att planen för IAC:s granskningar 2010 innehöll flera granskningar av upphandlingar, både efterhandsgranskningar och granskningar under genomförandefasen, särskilt avseende förfarandena för att tilldela kontrakt och bevilja bidrag. Efter en IAC-granskning av bidragsförfaranden började centrumet återkräva pengar som hade betalats ut till mottagare av nationella bidrag till ett totalbelopp på 23 647,67 EUR.

21.  Europaparlamentet är oroat över att IAC lämnade centrumet den 31 augusti 2010. Parlamentet anser att IAC:s rapporter kan leda till ytterligare förbättringar av de interna kontrollåtgärderna för upphandlings- och bidragsförfaranden.

22.  Europaparlamentet noterar informationen från centrumet att IAC:s funktioner numera täcks antingen av externa uppdragstagare (t.ex. lades en granskning av centrumets mjukvara för ekonomi (Fibus) ut, och avslutades 2011) eller av interna projektgrupper.

  0

o
o   o

24.  När det gäller övriga övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 10 maj 2012(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

BILAGA

Europaparlamentets rekommendationer under de senaste åren

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

2006

2007

2008

2009

Verksamhetsresultat

Ingen uppgift

– Mål och resultatindikatorer är sällan måtbara → centrumet bör förbättra sin programplanering. Det bör etablera en tydlig och konsekvent koppling mellan de fastställda målen och genomförandet av de budgetmedel som krävs för att nå dem.

– Parlamentet uppmanar centrumet att fastställa SMART-mål och RACER-indikatorer samt att upprätta ett Ganntschema och främja en resultatorienterad strategi

– Parlamentet uppmanade centrumet att genomföra en diakronisk analys av den verksamhet som utförts under detta och föregående år.

– Centrumet och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen uppmanas att i sin verksamhetsrapport för 2009 offentliggöra en detaljerad uppföljningsrapport om samarbetsavtalet.

– Centrumet uppmanas att göra en tydlig jämförelse mellan de aktiviteter under året och under föregående budgetår, för vilka ansvarsfrihet ska beviljas.

Budgetmässig och ekonomisk förvaltning

– Principen om specificering har inte följts strikt: 43 % av åtagandena fördes över till påföljande budgetår. Mer än 20 % av betalningsbemyndigandena för den operativa verksamheten förföll. Många budgetöverföringar.

– Ifrågasättande av transparensen i upphandlingsförfarandena.

Ingen uppgift

– Brister i programplaneringen och övervakningen av differentierade anslag till operativ verksamhet. 25 % av betalningsbemyndigandena fördes över till nästa år.

– Centrumet uppmanas att effektivare tillämpa budgetprinciperna om specificering och transparens.

Personal

– Transparens: i två fall underlät centrumet att under fasen före urvalet korrekt kontrollera att kandidaterna hade den yrkesmässiga erfarenhet som krävdes i platsannonsen.

Ingen uppgift

Ingen uppgift

– Parlamentet noterar att centrumet har infört förändringar i sina rekryteringsförfaranden efter att revisionsrättens i sin rapport för 2009 hade uppmanat centrumet att förbättra transparensen. Parlamentet välkomnar centrumets initiativ sedan juni 2010 avseende frågor i de skriftliga proven och intervjuer före fasen före urvalet.

Internrevision

– De interna kontrollförfarandena var inte fullständiga.

Ingen uppgift

– Centrumet uppmanas att följa 15 av de 30 rekommendationerna från IAS: personaladministration (personalens prestationer, fastställande av personliga mål samt fastställande av personalkommitténs roll och ansvar).

– Centrumets direktör uppmanas att ge specifik information om innehållet i de 15 rekommendationerna som IAS lämnade den 31 december 2008 och de nya 14 nya rekommendationerna från IAS från den 31 december 2009.

– Centrumet uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder som vidtagits i samband med förfarandena för att dra tillbaka åtaganden, för att ytterligare förbättrat transparensen i tillgångsinventeringen. Dessutom började centrumet dokumentera det centrala kontrollförfarandet.

(1) EUT C 366, 15.12.2011, s. 127.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.
(4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(5) EUT C 366, 15.12.2011, s. 127.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.
(8) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(9) EUT C 366, 15.12.2011, s. 127.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.
(12) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(13) EUT L 250, 27.9.2011, s. 130.
(14) Antagna texter, P7_TA(2012)0164.


Ansvarsfrihet 2010: Europeiska polisakademin (CEPOL)
PDF 333kWORD 91k
Beslut
Beslut
Resolution
Bilaga
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010 (C7-0290/2011 – 2011/2230(DEC))
P7_TA(2012)0167A7-0119/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010, samt akademins svar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL)(3), särskilt artikel 16,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av kommissionens beslut C(2011)4680 av den 30 juni 2011 om beviljande av det undantag från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 som begärts av Europeiska polisakademin,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport av den 12 juli 2010 om ersättningen för privata utgifter (10/0257/KA),

–  med beaktande av den externa revision som beställts av Europeiska polisakademin (kontrakt nr CEPOL/2010/001) om ersättning för privata utgifter,

–   med beaktande av slutrapporten över den femåriga externa utvärderingen av Europeiska polisakademin (kontrakt nr CEPOL/CT/2010/002),

–  med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten för 2009 från generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins fjärde lägesrapport om genomförandet av dess fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om genomförandet av Europeiska polisakademins fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av internrevisionstjänstens meddelande av den 4 juli 2011 (Ref. Ares(2011)722479) om den tredje lägesrapporten om genomförandet av Europeiska polisakademins fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport och dithörande bilagor om genomförandet av Europaparlamentets resolution om ansvarsfrihet för Europeiska polisakademin för budgetåret 2009,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport och dithörande bilagor om tillämpningen av dess upphandlingsmanual under perioden 1 juli 2010–1 juli 2011,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0119/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Europeiska polisakademin ansvarsfrihet för genomförandet av akademins budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska polisakademin, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010 (C7-0290/2011 – 2011/2230(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010, samt akademins svar(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL)(7), särskilt artikel 16,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av kommissionens beslut C(2011)4680 av den 30 juni 2011 om beviljande av det undantag från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 som begärts av Europeiska polisakademin,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport av den 12 juli 2010 om ersättningen för privata utgifter (10/0257/KA),

–  med beaktande av den externa revision som beställts av Europeiska polisakademin (kontrakt nr CEPOL/2010/001) om ersättning för privata utgifter,

–   med beaktande av slutrapporten över den femåriga externa utvärderingen av Europeiska polisakademin (kontrakt nr CEPOL/CT/2010/002),

–  med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten för 2009 från generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins fjärde lägesrapport om genomförandet av dess fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om genomförandet av Europeiska polisakademins fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av internrevisionstjänstens meddelande av den 4 juli 2011 (Ref. Ares(2011)722479) om den tredje lägesrapporten om genomförandet av Europeiska polisakademins fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport och dithörande bilagor om genomförandet av Europaparlamentets resolution om ansvarsfrihet för Europeiska polisakademin för budgetåret 2009,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport och dithörande bilagor om tillämpningen av dess upphandlingsmanual under perioden 1 juli 2010–1 juli 2011,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0119/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska polisakademin, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010 (C7-0290/2011 – 2011/2230(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2010, samt akademins svar(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012(06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL)(11), särskilt artikel 16,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av kommissionens beslut C(2011)4680 av den 30 juni 2011 om beviljande av det undantag från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 som begärts av Europeiska polisakademin,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport av den 12 juli 2010 om ersättningen för privata utgifter (10/0257/KA),

–  med beaktande av den externa revision som beställts av Europeiska polisakademin (kontrakt nr CEPOL/2010/001) om ersättning för privata utgifter,

–   med beaktande av slutrapporten över den femåriga externa utvärderingen av Europeiska polisakademin (kontrakt nr CEPOL/CT/2010/002),

–  med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten för 2009 från generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins fjärde lägesrapport om genomförandet av dess fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om genomförandet av Europeiska polisakademins fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av internrevisionstjänstens meddelande av den 4 juli 2011 (Ref. Ares(2011)722479) om den tredje lägesrapporten om genomförandet av Europeiska polisakademins fleråriga plan (MAP) för 2010–2014,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport och dithörande bilagor om genomförandet av Europaparlamentets resolution om ansvarsfrihet för Europeiska polisakademin för budgetåret 2009,

–  med beaktande av Europeiska polisakademins rapport och dithörande bilagor om tillämpningen av dess upphandlingsmanual under perioden 1 juli 2010–1 juli 2011,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0119/2012), och av följande skäl:

A.  Europeiska akademin (akademin) inrättades 2001 och från och med den 1 januari 2006 omvandlades den till ett gemenskapsorgan i den mening som avses i artikel 185 i budgetförordningen och kom därmed att omfattas av rambudgetförordningen för byråer.

B.  I sina rapporter om Europeiska polisakademins årsredovisningar för budgetåren 2006, 2007 och 2009 avgav revisionsrätten ett uttalande med reservationer om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet på grund av att upphandlingsförfarandena inte var förenliga med bestämmelserna i budgetförordningen.

C.  I sin rapport om akademins årsredovisning för budgetåret 2008 införde revisionsrätten en upplysning av särskild betydelse i sitt yttrande om räkenskapernas tillförlitlighet, dock utan att uttryckligen reservera sig, och införde reservationer i sitt yttrande om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

D.  I sitt beslut av den 7 oktober 2010 beviljade parlamentet inte ansvarsfrihet för direktören för Europeiska polisakademin för genomförandet av akademins budget för budgetåret 2008.

E.  I sitt beslut av den 10 maj 2011 beslutade parlamentet att skjuta upp beslutet om beviljande av ansvarfrihet för akademins direktör för genomförandet av akademins budget för budgetåret 2009(13), men beviljade sedan ansvarsfrihet i sitt beslut av den 25 oktober 2011(14).

F.  I sin rapport om akademins årsredovisning för budgetåret 2010 avgav revisionsrätten för första gången sedan akademin blev en gemenskapsbyrå ett yttrande utan reservationer om att räkenskaperna för budgetåret 2008 var tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna var lagliga och korrekta.

G.  I sin rapport om akademins fleråriga plan för 2010–2014 förklarade revisionsrätten att akademin gör framsteg i enlighet med de etappmål som fastställts i planen..

H.  I sitt meddelande av den 4 juli 2011 till akademins direktör förklarade interrevisionstjänsten, även om beskrivningen i framstegsrapporten om genomförandet av akademins fleråriga plan är tämligen allmän, att denna ger en klar överblick över hur det förhåller sig med de olika etappmålen och att den därför bör utgöra en god grund för att informera olika intressenter.

I.  Med sitt beslut C(2011)4680 av den 30 juni 2011 beviljade kommissionen det undantag från artikel 74b i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 som begärts av Europeiska polisakademin.

J.  Akademins budget för 2010 uppgick till 7 800 000 EUR, jämfört med 8 800 000 EUR för 2009, vilket innebär en minskning med 11,4 procent. Unionens bidrag till akademins budget för 2010 uppgick till 7 800 000 EUR(15).

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen – Allmänna iakttagelser

1.  Europaparlamentet noterar akademins påstående att budgetåret 2010 präglades av resursbrist efter nedskärningen med 1 000 000 EUR i unionens bidrag till akademins budget. Parlamentet är förvånat över denna inställning, särskilt i dessa tider, eftersom god förvaltning säkerställer en korrekt och kostnadseffektiv användning av den tillgängliga budgeten, och också med tanke på att 31,6 procent av akademins budget överfördes till 2011.

2.  Europaparlamentet konstaterar dock från kommissionen att unionens totala bidrag till akademin uppgick till 8 800 000 EUR under 2009 varav 7 800 000 EUR finansierades från 2009 års budget, och att saldot på 1 000 000 EUR faktiskt finansierades med inkomster avsatta för särskilda ändamål härrörande från återvinning av akademins överskott för 2007. Parlamentet noterar att kommissionen för 2010 föreslog att minska 2010 års unionsbidrag till akademin till nivån på 2009 års framröstade anslag, dvs. 7 800 000 EUR på grund av 2008 års låga budgetgenomförande. Akademin uppmanas därför att i sin slutliga årsredovisning införa en klar åtskillnad mellan de olika komponenterna i unionens bidrag till akademins budget.

3.  Europaparlamentet noterar från akademins slutliga årsredovisning för budgetåret 2010 att vissa misstag skedde i utarbetandet av enskilda budgetar och åtagandebemyndiganden för kurser och seminarier vilket innebar att 2010 års anslag avsatts och betalats för att täcka utgifter under 2009. Parlamentet påminner akademin om att detta står strid med principen om ettårighet. Akademin uppmanas att vidta åtgärder så att liknande brister inte återkommer i framtiden.

4.  Europaparlamentet noterar från akademins årliga verksamhetsrapport för 2010 att åtaganden ingåtts för 99,56 procent av åtagandebemyndigandena. Parlamentet noterar också att 46 procent av betalningsbemyndigandena har utnyttjats men att de slutliga uppgifterna om användningen av avdelning III (driftsutgifter) endast skulle bli tillgängliga i slutet av 2011. Parlamentet noterar att akademins slutliga årsredovisning för 2010 visar att nivån på utnyttjade betalningsbemyndiganden var 59,12 procent 2010.

5.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som akademins nya ledning och styrelsestruktur vidtagit för att ta itu med dessa brister efter parlamentets begäran om åtgärder till följd av de allvarliga oriktigheterna i genomförandet av budgeten för 2009.

6.  Europaparlamentet pekar på det faktum att även om revisionsrätten ansåg att de transaktioner som låg till grund för akademins räkenskaper för året var lagliga och korrekta så uppmärksammade också revisionsrätten att akademins rutiner för godkännande av ersättningsanspråk när det gäller utgifter för anordnande av kurser och seminarier var släpphänta, särskilt när det gällde fullständig redovisning av styrkande handlingar. Parlamentet konstaterar att akademin i sitt svar meddelade att krav på bifogande av en fullständig deltagarförteckning vid inlämning av ekonomisk redovisning och ersättningsanspråk blev obligatoriskt genom beslut 11/2011/GB, som fattades av akademins styrelse den 10 mars 2011.

7.  Europaparlamentet konstaterar med anledning av beslut 11/2011/GB att bestämmelserna om kostnadsersättning för akademins verksamhet har genomgått en omfattande översyn och att olika åtgärder för ett strikt genomförande av budgetbestämmelserna och en sträng tillämpning av reglerna för stödberättigade kostnader, inbegripet reglerna om obligatorisk redovisning, har förtydligats.

8.  Europaparlamentet beklagar det faktum att innan beslut 34/2010/GB antogs av akademins styrelse den 29 september 2010 så tillämpades inte tidsfristerna för ersättning för utgifter vilket innebar att ingen stor förbättring av efterlevnaden av dessa tidsfrister kunde konstateras. Parlamentet påminner om att överskridande av tidsfrister är en av de huvudfaktorer som hindrar en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet noterar att i enlighet med beslut 34/2010/GB kommer ingen ersättning att betalas ut för ersättningsanspråk som inkommit efter att tidsfristen löpt ut. Parlamentet uppmanar akademin att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om genomförandet av beslut 34/2010/GB.

9.  Europaparlamentet noterar akademins uttalande om att kommissionen minskat akademins budget för 2010 med 1 000 000 EUR, men framhåller att anslaget för 2010 var samma som för 2009.

Överförda anslag till nästa budgetår

10.  Europaparlamentet noterar från akademins slutliga årsredovisning för budgetåret 2010 att 2 469 984,20 EUR av de anslag för vilka åtaganden ingåtts 2010, vilket motsvarar 31,6 procent av akademins budget för 2010, överfördes till 2011. Parlamentet påminner akademin att detta står strid med principen om ettårighet.

11.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin rapport om akademins årsredovisning för budgetåret 2010 inte nämner de anslag som akademin överförde till nästa budgetår.

12.  Europaparlamentet är oroat över att trots att revisionsrätten lyckats få tillräckliga garantier för att Europeiska polisakademins räkenskaper för budgetåret 2010 i allt väsentligt är tillförlitliga så konstaterade revisionsrätten samtidigt att man blev tvungen att låta mer än 1 600 000 EUR förfalla 2010, vilket motsvarar 48 procent av de anslag som förts över från 2009. Parlamentet påminner om att detta strider mot principen om ettårighet och att överföringarna kan minskas genom bättre planering och övervakning av budgetgenomförandet så att överföringarna av anslag kan minimeras. Akademin uppmanas därför att vidta konkreta åtgärder.

13.  Europaparlamentet noterar dock akademins svar om att man för att undvika en upprepning av den situation som påtalats av revisionsrätten lät strikta kriterier gälla för överföringen av 2010 års anslag till nästa budgetår för att minimera de förfallna anslagen 2011.

14.  Europaparlamentet noterar från akademin att man 2010 införde veckomöten för den ekonomiska förvaltningen i syfte att förbättra genomförandet och kontrollen av budgeten och att man i juni 2011 såg över alla utestående åtaganden för att bättre kunna övervaka budgetutnyttjandet och optimera budgetgenomförandet för 2011. Revisionsrätten och internrevisionstjänsten uppmanas att försäkra parlamentet om akademins faktiska förbättringar i denna fråga och att ange att alla instrument för programplanering och övervakning verkligen är införda.

Upphandlingsförfaranden

15.  Europaparlamentet noterar att akademin den 8 juni 2010 antog en upphandlingsmanual för internt bruk såsom parlamentet begärde i sin ansvarsfrihetsresolution för 2008. Parlamentet noterar också att denna manual trädde i kraft den 1 juli 2010 och att en upphandlingssamordnare har utsetts.

Fullständigheten i den interna dokumentationen av tjänstereseutgifter

16.  Europaparlamentet uppmanar akademin att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisionens ”mycket viktiga” rekommendation om att den interna dokumentationen av tjänstereseutgifter måste vara fullständig.

Akademins verksamhet

17.  Europaparlamentet noterar från revisionsrätten att utgifter för att anordna kurser och seminarier utgör en betydande del av akademins budget. Parlamentet noterar att det förekommit en bristande stringens i akademins förfaranden för att godkänna kostnadsanspråk i samband med sådan verksamhet, särskilt när det gäller fullständigheten i de styrkande handlingarna.

18.  Europaparlamentet noterar dock från akademins uttalande att den har förbättrat rapportering och kontroll av sin verksamhet och har sett över förfarandena för att godkänna kostnadsanspråk och deras styrkande handlingar, och särskilt genom att

   införa obligatoriska krav på bifoga närvarolistor som är undertecknade av samtliga deltagare när rapporter och kostnadsanspråk lämnas in,
   se över reglerna för ersättning av akademins verksamhet som har förtydligats,
   strikt tillämpa den sista dag efter vilken ett ersättningsanspråk inte kommer att accepteras, vilket infördes den 29 september 2010,
   anordna en ny kurs för kursansvariga för att ytterligare förbättra kontrollerna av kurserna och av kvaliteten på betalningsakterna,
   under 2011 genomföra efterhandskontroller av akademins kurser,
   utföra kontroller av vissa aktiviteter under 2010, fyra i Sverige och sex i Förenade kungariket, varav en avsåg en aktivitet under 2010 och fem avsåg aktiviteter under 2011,
  

Internrevisionstjänsten uppmanas att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en grundlig utvärdering av dessa ändringar som akademin företagit.

19.  Europaparlamentet noterar kommissionens beslut C(2011)4680 om beviljande av akademins begäran om att ändra sin budgetförordning genom att införa en artikel (artikel 74c) som innehåller ett undantag från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 för att kunna utesluta urval av utbildningsexperter från anbudsförfarandena och i stället kunna använda experter från nationella utbildningsinstitut för poliser.

Fel i räkenskaperna

20.  Europaparlamentet uppmanar akademin att informera parlamentet om läget för genomförandet av kommissionens 16 nya internkontrollstandarder som antagits av akademins styrelse och som ersätter tidigare internkontrollstandarder.

Anslag som använts för att finansiera privata utgifter

21.  Europaparlamentet noterar att en extern efterhandskontroll av anslag som utnyttjats för att finansiera privata utgifter under 2007 och 2008 har genomförts och att de externa kontrollanterna ansåg att inga mer medel är möjliga att återvinna i dessa ärenden. Parlamentet noterar från akademin att det betalningskrav på den tidigare direktören att betala tillbaka ett belopp på 2 014,94 GBP (2 196,72 EUR) reglerades genom en inbetalning i december 2011. Akademin uppmanas att fortsätta återvinningsprocessen tills alla medel är fullständigt återbetalade.

Akademins fleråriga plan för 2010–2014

22.  Europaparlamentet noterar att internrevisionstjänsten granskat genomförandet av akademins fleråriga plan för 2010–2014 såsom begärts av den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet noterar att 19 av de 44 etappmålen hade genomförts i slutet av september 2010 medan 18 etappmål var på gång enligt planerad tidtabell och ytterligare 7 fortfarande väntade på att börja genomföras.

23.  Europaparlamentet noterar från internrevisionstjänstens uttalande att beskrivningen av vissa delar av den fleråriga planen är otydliga och att lägesrapporteringen inte alltid är exakt nog för att man klart och tydligt ska förstå vad de enskilda etappmålen innebär i konkreta åtgärder. Parlamentet noterar dessutom att internrevisionstjänsten sett överlappningar mellan etappmål vilket gör det svårt att bedöma hur det egentligen ligger till med relaterade åtgärder. Parlamentet noterar akademins uttalande om att den fleråriga planen uppdaterades i enlighet med internrevisionstjänstens rekommendationer och att förbättringarna tagits med i dess tredje framstegsrapport som antogs av styrelsen den 8 december 2010. Internrevisionstjänsten uppmanas därför att bekräfta att den uppdaterade lägesrapporten om akademins fleråriga plan på ett korrekt sätt återspeglar dess rekommendationer.

Internrevision

24.  Europaparlamentet noterar från internrevisionstjänsten att den mycket viktiga rekommendationen om fullständigheten i den interna dokumentationen av tjänstereseutgifter har rapporterats som genomförd av akademin och nu granskas av internrevisionstjänsten. Akademin och internrevisionstjänsten uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om resultatet av granskningen.

25.  Europaparlamentet noterar att internrevisionstjänsten genomförde en egenbedömning av IT-risker i syfte att identifiera och utvärdera de huvudsakliga IT-riskerna i akademin. Parlamentet noterar att internrevisionstjänsten identifierade de viktigaste riskerna när det gäller IT-strategi, e-net-systemet, datahantering och beroende av enskilda personer. Akademin uppmanas därför att vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med och förebygga dessa risker.

26.  Europaparlamentet noterar att den interna revisionsfunktionen, som är ett rådgivande organ till styrelsen, inte hittade några väsentliga fel i akademins räkenskaper för 2010 i sin granskning.

Brister i styrning och struktur

27.  Europaparlamentet betonar att akademins styrelsekostnader är höga i jämförelse med dess verksamhet. Parlamentet välkomnar därför akademins insatser för att minska styrelsekostnaderna vid sitt tjugofemte styrelsemöte i juni 2011 då man kom överens om att alla styrelsekommittéer bör avskaffas före 2012 och att alla arbetsgrupper inom styrelsen bör analyseras kritiskt.

28.  Europaparlamentet noterar också från akademin att följande styrelseåtgärder håller på att genomföras:

   Från och med 2012 kommer styrelsen endast att mötas två gånger per år medan brådskande ärenden mellan mötena kommer att behandlas med ett skriftligt förfarande och diskuteras under webb-möten.
   Styrelsen kommer endast att koncentrera sig på uppgifter som tilldelats i beslutets om inrättande av akademin medan andra uppgifter som tidigare belastade styrelsen nu ska tas över av direktören.
   Varje medlemsstat uppmanas att sända högst två delegater till varje styrelsemöte.
   Akademin ska åta sig researrangemangen för de ersättningsberättigade deltagarna i syfte att se till att de mest ekonomiska sätten utnyttjas och undvika ersättningsförfaranden efter mötet.

29.  Europaparlamentet ser fram emot det kommande förslaget från kommissionen som ändrar den rättsliga grunden för akademin till följd av förhandlingarna mellan parlamentet och rådet.

30.  Europaparlamentet noterar dessutom att slutrapporten över den femåriga externa utvärderingen av akademin slår fast att det finns anledning att flytta akademin.

31.  Europaparlamentet välkomnar beslut 24/2011/GB av den 15 juni 2011 från akademins styrelse om att upplösa befintliga kommittéer den 1 januari 2012 och därigenom minska överlappningen mellan olika strukturer. Parlamentet uppmanar styrelsen att fatta radikala beslut när det gäller befintliga arbetsgrupper. Parlamentet påminner om att artikel 10.10 i beslut 2005/681/RIF ger styrelsen utrymme att ”vid tvingande behov” besluta om att inrätta arbetsgrupper för att ta fram rekommendationer, utarbeta och föreslå andra rådgivande arbetsuppgifter som styrelsen bedömer är nödvändiga.

32.  Europaparlamentet noterar svaret från akademin om att dess arbetsordning ändrats för att begränsa antalet ordinarie styrelsemöten till ett per ordförandeskap och begränsa de nationella delegationernas storlek genom att varje medlemsstat uppmanas att skicka högst två delegater till varje möte.

33.  Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av akademins budget bör fortsätta att baseras på akademins resultat för hela året.

o
o   o

34.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på de rekommendationer från parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbetänkanden som tas upp i bilagan till denna resolution.

35.  Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 10 maj 2012(16) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

BILAGA

Europaparlamentets rekommendationer under de senaste åren

Europeiska polisakademin

2006

2007

2008

2009

Verksamhets-resultat

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

- Europaparlamentet finner det oroande att revisionsrätten noterat ett stort antal överträdelser av gällande administrativa och finansiella bestämmelser avseende utgifter för anordnande av kurser och seminarier, vilket huvudsakligen beror på att akademins ändrade budgetförordning aldrig trädde i kraft.

- Parlamentet rekommenderar att akademin ger direkt tillgång till sin detaljerade budget.

Budgetför-valtning och ekonomisk förvaltning

- Budgetanslagen användes inte i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

- Upphandlingssystemet följde inte bestämmelserna i budgetförordningen.

- Akademin införde inte de system och förfaranden som behövs för att den ska kunna utarbeta en finansiell rapport i enlighet med bestämmelserna i rambudgetförordningen för gemenskapsorganen.

- I akademins budgetförordning förutses behovet av detaljerade genomförandebestämmelser för budgetförordningen

- Akademin respekterade inte principen om enhet och riktighet i budget (Budgeten innehöll inte ett bidrag på 1,5 miljoner euro från kommissionen för att genomföra ett Meda-program.)

- Akademin följde inte principen om öppenhet.

- Den höga nivån på överföringarna till nästa budgetår (1,7 miljoner euro) och förfallna anslag visar på svårigheter i budgetförvaltningen.

- Varken preliminära räkenskaper eller rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen hade utarbetats.

- I akademins budgetförordning förutses behovet av detaljerade genomförandebestämmelser för budgetförordningen.

- Upphandlingssystemet följde inte bestämmelserna i budgetförordningen.

- Fall upptäcktes där anslag använts för att finansiera akademipersonals privata inköp.

- Akademin respekterade inte principen om ettårighet (mer än 2,7 miljoner euro av 2008 års betalningsbemyndiganden behövde överföras till nästa år).

- Svagheter i programplanering och övervakning av budgetgenomförandet.

- Mer än 3,8 miljoner euro från 2009 års anslag (43% av den totala budgeten) överfördes till 2010.

- Man blev tvungen att låta 46 % av anslagen som förts över från 2008 förfalla, vilket tyder på allvarliga och återkommande brister i programplaneringen och övervakningen av budgetgenomförandet och strider mot principen om ettårighet.

- För 2008 blev man tvungen att överföra 31 % av budgeten.

- Betydande förseningar och fel vid utarbetandet av 2009 års preliminära räkenskaper.

Upphandlings-förfarande

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

- Oro över att akademin ständigt avviker från budgetförordningen när det gäller upphandlingsreglerna. Betydande del av akademins totala budget innehåller oegentligheter.

Personal

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

- Åtskilliga brister i förfarandena för urval av personal.

- Parlamentet finner det oacceptabelt att

- de minimikrav som de sökande måste uppfylla i allmänhet angavs efter utvärderingen och rangordningen av de sökande,

- frågor till intervjun ofta utarbetades efter det att man hade gått igenom ansökningarna,

- den dokumentation som fanns om förfarandena var otillräcklig.

- Oro över praxis som inte är tillåten enligt tjänsteföreskrifterna eller är olaglig.

Internrevision

Ingen uppgift

- Avsaknad av interna kontrollstandarder och ineffektiv budgetövervakning.

- Fall upptäcktes där anslag använts för att finansiera akademipersonals privata inköp.

- Granskningen av ett urval åtaganden visade att i tre fall saknades en verifieringskedja för att följa det finansiella genomförandet.

- Ingen extern kontroll av dessa fall hade genomförts.

- Parlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av akademins budget i högre grad bör baseras på akademins prestationer under året.

(1) EUT C 366, 15.12.2011, s. 134.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EUT L 256, 1.10.2005, s. 63.
(4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(5) EUT C 366, 15.12.2011, s. 134.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EUT L 256, 1.10.2005, s. 63.
(8) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(9) EUT C 366, 15.12.2011, s. 134.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 256, 1.10.2005, s. 63.
(12) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(13) EUT L 250, 27.9.2011, s. 260.
(14) EUT L 313, 26.11.2011, s. 17.
(15) EUT L 64, 12.3.2010, s. 1047.
(16) Antagna texter, P7_TA(2012)0164.


Ansvarsfrihet 2010: Gemenskapens kontrollorgan för fiske
PDF 231kWORD 68k
Beslut
Beslut
Resolution
Bilaga
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010 (C7-0293/2011 – 2011/2234(DEC))
P7_TA(2012)0168A7-0130/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010, samt kontrollorganets svar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske(3), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från fiskeriutskottet (A7-0130/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar den verkställande direktören för Gemenskapens kontrollorgan för fiske ansvarsfrihet för genomförandet av kontrollorganets budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska fiskerikontrollbyrån (tidigare kallad Gemenskapens kontrollorgan för fiske), rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010 (C7-0293/2011 – 2011/2234(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010, samt byråns svar(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske(7), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(8), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från fiskeriutskottet (A7-0130/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska fiskerikontrollbyrån (tidigare kallad Gemenskapens kontrollorgan för fiske), rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010 (C7-0293/2011 – 2011/2234(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2010, samt byråns svar(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske(11), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från fiskeriutskottet (A7-0130/2012), och av följande skäl:

A.  Revisionsrätten har förklarat att den har fått rimliga försäkringar om att räkenskaperna Europeiska fiskerikontrollbyrån (kontrollbyrån) för budgetåret 2010 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

B.  Den 10 maj 2011 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för kontrollbyrån ansvarsfrihet för genomförandet av dess budget för budgetåret 2009(13), och i den resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:

   Parlamentet uppmanade kontrollbyrån att förbättra sitt årliga verksamhetsprogram genom att införa specifika mätbara mål avseende både politikområden och drift samt att fastställa SMART-indikatorer.
   Parlamentet uppmanade den verkställande direktören att fullgöra sin skyldighet att i den rapport till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet (den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten) som sammanfattar rapporten från tjänsten för internrevision ta med alla gjorda rekommendationer och alla åtgärder som vidtagits som ett svar på dessa rekommendationer.
   Parlamentet uppmanade kontrollbyrån att se över sitt internkontrollsystem, för att styrka den verkställande direktörens årliga förklaring, och att se över alla sina administrativa och driftsmässiga förfaranden, med efterföljande dokumentation av arbetsgången och de viktigaste kontrollerna.

C.  Kontrollbyråns totala budget för 2010 uppgick till 11 000 000 EUR jämfört med 10 100 000 EUR 2009, vilket innebär en ökning på 8,9 %.

D.  Det ursprungliga anslaget från EU-budgeten till kontrollbyråns budget för 2010 uppgick till 7 695 223 EUR, vilket innebär en ökning på 34,9 % jämfört med dess ursprungliga anslag 2009(14).

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

1.  Europaparlamentet erinrar om att det ursprungliga anslaget från unionsbudgeten till kontrollbyråns budget för 2010 uppgick till 7 695 223 EUR. Parlamentet konstaterar dock att 714 777 EUR från återanvändning av överskott lades till detta belopp, vilket resulterade i ett totalt anslag från unionsbudgeten på 8 410 000 EUR för 2010.

2.  Europaparlamentet konstaterar med ledning av kontrollbyråns slutliga årsredovisning att byrån ingick åtaganden motsvarande 98,3 % av det beviljade anslaget och att den betalade ut 85,6 % av de tillgängliga betalningsbemyndigandena (utgifter från övriga inkomstkällor ej medtagna). Parlamentet välkomnar att kontrollbyrån i sin årliga rapport 2010 gav den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten uppgifter som visar dess övergripande budgetgenomförande i fråga om åtagande- och betalningsbemyndiganden.

3.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att det av rapporten från tjänsten för internrevision framgår att kontrollbyråns automatiska överföringar från budgetåret 2010 till 2011 uppgick till 1 160 393 EUR (utestående åtaganden) och 629 517,41 EUR (betalningsbemyndiganden) och att kontrollbyråns icke-automatiska överföringar uppgick till 530 875,59 EUR. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att nämna uppgifter om överföringar i rapporten om årsredovisningen för kontrollbyrån för budgetåret 2011.

4.  Europaparlamentet uppmanar kontrollbyrån att respektera principen om ettårighet. Parlamentet noterar särskilt att en del av kontrollbyråns budgetåtaganden för 2010 avsåg utgifter för projekt under 2011. Parlamentet beklagar att revisionsrättens rapport om årsredovisningen för kontrollbyrån för 2010 inte kunde ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten ytterligare upplysningar i frågan.

Redovisningssystem

5.  Europaparlamentet konstaterar utifrån den slutliga årsredovisningen för budgetåret 2010 att kontrollbyråns budgetredovisning sker genom ABAC-systemet och att de allmänna räkenskaperna återfinns inom ramen för SAP-systemet, som har ett direkt gränssnitt med kommissionens allmänna redovisningssystem.

6.  Europaparlamentet uppmanar dock kontrollbyrån att anpassa de delegerade utanordnarnas åtkomsträttigheter i ABAC till delegeringsbeslutet.

7.  Europaparlamentet noterar även att kontrollbyrån såg över alla de cirkulationsmeddelanden, mallar och formulär som används i förfarandena, varvid den tittade på vilka områden som kunde förbättras och hur överlappningar kunde undvikas.

Upphandlingsförfaranden

8.  Europaparlamentet uppmanar kontrollbyrån att vidta åtgärder för att garantera att upphandlingsdokument undertecknas och dateras i vederbörlig ordning. Parlamentet noterar att revisionsrätten uppmärksammade brister på detta område.

Personal

9.  Europaparlamentet uppmanar kontrollbyrån att öka insynen i dess rekryteringsförfaranden. Parlamentet noterar att revisionsrätten uppmärksammade brister på detta område. Parlamentet konstaterar särskilt att kontrollbyrån i samband med personalurvalsförfarandena inte i förväg hade angett de minimikrav som de sökande måste uppfylla för att kallas till urvalsintervju eller för att föras upp på reservlistan över godkända sökande.

10.  Europaparlamentet noterar med utgångspunkt i kontrollbyråns årliga rapport att tio av elva tillfälliga tjänster tillsattes, vilket innebär att 98 % av de tjänster som framgår av tjänsteförteckningen för 2010 var tillsatta (52 av 53 tillfälliga tjänster).

11.  Europaparlamentet konstaterar utifrån den årliga rapporten att personalomsättningen begränsades till två kontraktsanställda som lämnade sina tjänster och pensioneringen av en tillfälligt anställd.

12.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att revisionsrätten förklarat att de transaktioner som ligger till grund för kontrollbyråns årsredovisning för budgetåret 2010 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

Verksamhetsresultat

13.  Europaparlamentet noterar att kontrollbyrån den 19 oktober 2010 antog sitt fleråriga arbetsprogram för 2011–2015. Parlamentet betonar betydelsen av ett sådant dokument för att kontrollbyrån effektivt ska kan organisera sig för att genomföra sin strategi och nå sina mål.

14.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kontrollbyrån att ta fram ett Ganttschema för programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna, i syfte att konkret ange hur mycket tid varje anställd lägger ner på ett projekt och uppmuntra ett resultatinriktat tillvägagångssätt. Parlamentet konstaterar emellertid att kontrollbyrån överlämnade en tabell med den begärda informationen till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

15.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från kontrollbyråns internrevisionsenhet, som utvecklade en internutbildning och som har genomfört den utbildning som behövs avseende etik och integritet inom kontrollbyrån. Parlamentet välkomnar särskilt att utbildningen är obligatorisk för all personal, så att alla blir medvetna om etiska och organisatoriska värden, särskilt etiskt uppträdande, undvikande av intressekonflikter, förebyggande av bedrägerier samt rapportering av oegentligheter.

16.  Europaparlamentet betonar att de uppgifter som utförs av kontrollbyrån är betydelsefulla och välkomnar det effektiva och ändamålsenliga arbete som fiskeriutskottet kunde konstatera under sitt besök hos kontrollbyrån i juni 2010 och som utskottet kommer att inspektera igen vid sitt nästa besök 2012.

Internrevision

17.  Europaparlamentet välkomnar kontrollbyråns initiativ från 2008 om att inrätta en internrevisionsfunktion (ovan nämnda internrevisionsenhet), vars arbete går ut på att ge den verkställande direktören och ledningen stöd och råd om internkontroll, riskbedömning och internrevision. Parlamentet noterar att kontrollbyrån inte utnyttjar denna funktion på heltid utan delar tjänsten med Europeiska sjösäkerhetsbyrån i Lissabon. Parlamentet konstaterar att kontrollbyrån och Europeiska sjösäkerhetsbyrån i detta avseende undertecknade ett servicenivåavtal den 17 juni 2008.

18.  Europaparlamentet konstaterar utifrån den årliga rapporten att tjänsten för internrevision, i enlighet med den strategiska planen 2010–2012, granskade kontrollbyråns förfarande för budgetgenomförande samt gjorde en IT-riskbedömning.

19.  Europaparlamentet konstaterar att tjänsten för internrevision 2010 granskade budgetgenomförandet för att kontrollera huruvida interkontrollsystemet kunde anses ge en rimlig försäkran avseende uppfyllandet av den rättsliga grunden, processernas effektivitet och ändamålsenlighet samt tillförlitligheten i de uppgifter som ligger till grund för ledningens kontroller.

20.  Europaparlamentet uppmanar kontrollbyrån att vidta nödvändiga åtgärder på följande områden:

   Åtkomsträttigheter i ABAC för delegerade utanordnare.
   Betalningsförseningar.
   Rutiner för hantering av undantag och inrättandet av ett centralt register för undantag.
  

Parlamentet noterar att de två mycket viktiga rekommendationerna från tjänsten för internrevision, nämligen antagandet av åtkomsträttigheter i ABAC för delegerade utanordnare och fastställandet och genomförandet av rutiner för hantering av undantag och ett centralt register för undantag, rapporteras ha blivit genomförda av kontrollbyrån och nu vara föremål för en översyn av tjänsten för internrevision. Parlamentet uppmanar dock kontrollbyrån att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vidtagna åtgärder och uppnådda resultat.

21.  Europaparlamentet uppmanar kontrollbyrån att omedelbart vidta åtgärder om frågorna nedan och att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vad som åstadkommits:

   Genomförande av ett riskhanteringssystem.
   Införande av regelbundna översyner av interkontrollsystemet.

22.  Europaparlamentet uppmärksammar de rekommendationer från parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbetänkanden som tas upp i bilagan till denna resolution.

o
o   o

23.  När det gäller övriga övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 10 maj 2012(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

BILAGA

Europaparlamentets rekommendationer under de senaste åren

Gemenskapens kontrollorgan för fiske

(inrättat 2007)

2007

2008

2009

Verksamhets-resultat

Ingen uppgift

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att genomföra en diakronisk analys av den verksamhet som utförts under detta och föregående år.

– Kontrollorganet uppmuntras att låta Ganttscheman ingå i programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att utarbeta ett flerårigt arbetsprogram.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att göra en jämförelse mellan den verksamhet som genomfördes under det år för vilket ansvarsfrihet ska beviljas och det föregående budgetåret så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten effektivare kan bedöma kontrollorganets verksamhetsresultat från ett år till ett annat.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att förbättra sitt årliga verksamhetsprogram genom att införa specifika mätbara mål avseende både politikområden och drift samt att fastställa SMART-indikatorer.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att ta fram nyckelresultatindikatorer inom ramen för de administrativa stödfunktionerna.

– Kontrollorganet uppmuntras att låta Ganttscheman ingå i programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna.

Budgetförvalt-ning och ekonomisk förvaltning

– De interna kontrollförfaranden som är ett krav enligt artikel 38 i budgetförordningen för att garantera insyn och sund ekonomisk förvaltning har ännu inte dokumenterats – inga kontrollstandarder och inga upphandlingsförfaranden.

– Kontrollorganet uppfyller inte strikt principen om specificering. Kontrollorganet måste rätta till bristerna i sin verksamhetsplanering. Vissa rättsliga åtaganden (1 400 000 EUR) ingicks innan motsvarande åtaganden gjorts i budgeten, vilket strider mot budgetförordningen.

Ingen uppgift

Personal

Ingen uppgift

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att förbättra kontrollen av budgetgenomförandet, särskilt avseende personalfrågor.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att komma till rätta med sina svagheter i rekryteringsplaneringen.

Internrevision

Ingen uppgift

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att fullgöra femton rekommendationer som har gjorts av tjänsten för internrevision avseende följande: utveckling av en uppsättning indikatorer för organets samtliga verksamheter, den interna organisation och förfarandemässiga struktur som ligger till grund för ledningens försäkran, personalförvaltning samt behovet av interna förfaranden för att minska organets betalningsförseningar.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om rekommendationerna från tjänsten för internrevision och om vilka åtgärder organet har vidtagit.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganets verkställande direktör att fullgöra sin skyldighet att i den rapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten som sammanfattar rapporten från tjänsten för internrevision ta med alla gjorda rekommendationer och alla åtgärder som vidtagits som ett svar på dessa rekommendationer.

– Parlamentet uppmanar kontrollorganet att se över sitt internkontrollsystem, för att styrka den verkställande direktörens årliga förklaring, och att se över alla sina administrativa och driftsmässiga förfaranden, med efterföljande dokumentation av arbetsgången och de viktigaste kontrollerna.

– Parlamentet uppmuntrar kontrollorganet att inrätta en riskhanteringsfunktion för registrering av risker och utformning av planer för att sänka kostnader.

(1) EUT C 366, 15.12.2011, s. 1.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EUT L 128, 21.5.2005, s. 1.
(4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(5) EUT C 366, 15.12.2011, s. 1.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EUT L 128, 21.5.2005, s. 1.
(8) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(9) EUT C 366, 15.12.2011, s. 1.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 128, 21.5.2005, s. 1.
(12) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(13) EUT L 250, 27.9.2011, s. 135.
(14) EUT L 64, 12.3.2010, s. 837.
(15) Antagna texter, P7_TA(2012)0164.


Ansvarsfrihet 2010: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
PDF 246kWORD 81k
Beslut
Beslut
Resolution
Bilaga
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010 (C7-0285/2011 – 2011/2224(DEC))
P7_TA(2012)0169A7-0124/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010, samt byråns svar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet(3), särskilt artikel 60,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0124/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010 (C7-0285/2011 – 2011/2224(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010, samt byråns svar(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet(7), särskilt artikel 60,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(8), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0124/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010 (C7-0285/2011 – 2011/2224(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2010, samt byråns svar(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet(11), särskilt artikel 60,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0124/2012), och av följande skäl:

A.  Revisionsrätten har förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (”byrån”) för budgetåret 2010 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

B.  Den 10 maj 2011 beviljade Europaparlamentet byråns direktör ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2009(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande:

   Byrån uppmanades införa en aktivitetsbaserad struktur för verksamhetsbudgeten, så att en tydlig koppling upprättas mellan arbetsprogrammet och de ekonomiska prognoserna, och så att övervakningen av och rapporteringen om verksamhetens resultat kan förbättras.
   Parlamentet påpekade att byrån än en gång hade fört över ett stort belopp, anslaget till operativa utgifter, till nästföljande budgetår.
   Parlamentet begärde att en rapport om de outnyttjade anslag som förts över från föregående år skulle bifogas varje års budget, med förklaringar till varför dessa pengar inte har använts samt hur och när de kommer att användas.
   Parlamentet noterade brister i urvalsförfarandena för personal som äventyrar transparensen i dessa förfaranden.

C.  Byrån finansieras genom avgifter och ett bidrag från unionen.

D.  Byråns budget 2010 uppgick till 137 200 000 EUR, jämfört med 122 200 000 EUR 2009, vilket är en ökning med 12, 27 procent. Unionens bidrag till byråns budget för 2010 uppgick till 34 197 000 EUR, vilket jämfört med 2009(14) innebar en ökning på 0,87 procent.

Budget och ekonomisk förvaltning

1.  Europaparlamentet påminner om att två tredjedelar av byråns budget kommer från avgifter från industrin och en tredjedel kommer från unionens bidrag, och det ursprungliga anslaget från unionen till byrån för 2010 uppgick till 32 879 000 EUR. Parlamentet konstaterar dock att 1 318 000 EUR, som var återanvändning av överskott, lades till detta belopp, vilket resulterade i ett totalt anslag från unionen på 34 197 000 EUR för 2010.

2.  Europaparlamentet noterar att byråns budget ökade med 61 procent från 85 200 000 EUR till 137 200 000 EUR mellan 2007 och 2010, samtidigt som personalen ökade från 333 till 524 personer.

3.  Europaparlamentet noterar att enligt artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 593/2007 av den 31 maj 2007 om de avgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet(15) ska intäkterna från avgifter avsättas för särskilda ändamål, och kan föras över av byrån till nästa år om de inte har utnyttjats. Inkomsterna från industrin kan hänföra sig till mer än ett budgetår. Parlamentet noterar att den reserv som kan utnyttjas under kommande år justeras med utgångspunkt från årets budgetresultat. Beloppet i reserven sjönk under de senaste två åren från 29 000 000 EUR i slutet av 2008 till 21 000 000 EUR i slutet av 2010.

4.  Europaparlamentet ser i den slutliga årsredovisningen för budgetåret 2010 att byrån endast utnyttjade icke-differentierade anslag, och som ett resultat av detta var åtagandebemyndigandena lika med betalningsbemyndigandena. Parlamentet konstaterar dessutom att budgetgenomförandet var 99,51 procent för 2010 års anslag.

5.  Europaparlamentet uppmanar byrån att vidta ytterligare lämpliga åtgärder för att undvika brister som äventyrar transparensen i upphandlingsförfarandet och principen om sund ekonomisk förvaltning.

Avgifter som byrån tar ut

6.  Europaparlamentet ser i den slutliga årsredovisningen att byrån 2010 ändrade sin redovisning av intäkter från en kostnadsbaserad metod till en metod baserad på den linjära metod som föreslås i kommissionens redovisningsbestämmelse nr 4.

7.  Europaparlamentet har blivit informerat av byrån om att förändringen vidtogs för att säkrare och transparentare visa hur intäkterna har intjänats samt för att beakta revisionsrättens rekommendation för 2009 om att använda en metod som tydligare återspeglar vilka intäktsbelopp som hänför sig till ett visst budgetår.

8.  Europaparlamentet ser i byråns årliga verksamhetsrapport att systemet för resursplanering hade förbättrats ytterligare, och användes systematiskt för alla typer av finansiella transaktioner och för räkenskapernas avslutande vid årets slut.

Upphandlingsförfarande

9.  Europaparlamentet ser i den årliga verksamhetsrapporten att 23 upphandlingsförfaranden med stora värden avseende både verksamhetsanknutna och administrativa behov handlades under 2010, att 20 av dem avslutades, och att 29 kontrakt på stora belopp, ca 14 000 000 EUR, undertecknades. Dessutom undertecknades 428 kontrakt, som handlagts enligt upphandlingsförfarandet för små belopp, till ett totalt värde på ca 1 650 000 EUR.

10.  Europaparlamentet erfar, särskilt från revisionsrätten, att i två stora upphandlingsförfaranden gjorde utvärderingsmetoden att anbudet med det bästa ekonomiska budet inte fick den högsta poängen i fråga om pris. Parlamentet har av byrån fått veta att dessa två upphandlingar avser

   förnyelsen av ett fyraårigt städkontrakt på 1 000 000 EUR, och
   ett ramkontrakt, med ett högsta värde av 2 500 000 EUR, på maximalt fyra år för studier av certifieringskrav och certifieringsstandarder för flygmotorer, för vilket den kontrakterade anbudsgivaren inte hade redovisat alla kostnadselement i sin ansökan.
  

Parlamentet noterar byråns svar att man inte hade några negativa effekter avseende resultatet att rapportera, men att man inte desto mindre kommer att ta hänsyn till revisionsrättens anmärkningar och i framtiden beakta den identifierade risken genom att vara ännu uppmärksammare på modellerna för finansiell utvärdering.

Personal

11.  Europaparlamentet noterar att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten än en gång fann brister i urvalsförfarandena för personal, vilket äventyrar dessa förfarandens transparens. Revisionsrätten konstaterar att det saknades bevis för att minimikraven för att bli kallad till intervju eller föras upp på reservlistan hade fastställts innan genomgången av ansökningarna startade. Parlamentet noterar att detta skulle kunna vara ett tecken på nepotism eller intressekonflikt. Parlamentet fordrar att man gör allt för att undvika intressekonflikter. Parlamentet understryker betydelsen av insyn i upphandlingsförfarandena och förfarandena för urval av personal.

12.  Europaparlamentet noterar att byrån inte informerade den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder man vidtagit för att göra urvalsförfarandet för sin personal och sina experter mer transparent, i enlighet med kraven 2009, men inser att byrån tog itu med problemet 2010 efter att revisionsrätten ännu en gång hade understrukit frågan i sin rapport. Parlamentet framhåller än en gång att följderna av dessa brister blir ännu mer avgörande, när man betänker att byrån har följande uppgifter: utfärda certifieringsspecifikationer, fatta beslut om luftvärdighets- och miljöcertifiering samt genomföra standardiseringsinspektioner av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet noterar att byrån i sitt svar till revisionsrätten framhåller att man i riktlinjerna för sina panelmedlemmar tydligt har fastställt det tröskelvärde som de sökande måste uppnå för att kallas till intervju (50 %) eller sättas upp på reservlistan (65 %), men att man förbehåller sig rätten att fastställa hur många sökande som det högst är rimligt att kalla till intervju baserat på rangordningen av deras meriter.

14.  Europaparlamentet påminner byrån om vikten av att ha adekvata utbildnings- och kvalificeringskriterier för inspektionsgrupper och gruppledare. Byrån uppmanas att vidta konkreta åtgärder och att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vad som gjorts.

15.  Europaparlamentet konstaterar att antalet anställda hos byrån ökade mellan 2009 och 2010 från 509 till 578, inklusive temporärt anställda och kontraktsanställda.

Intressekonflikter

16.  Europaparlamentet konstaterar att de anställda teknikerna vanligen måste rekryteras från nationella luftfartsmyndigheter och från flygplansindustrin. Parlamentet inser att de anställda måste ha tillräcklig och aktuell teknisk erfarenhet från arbete inom luftfartsområdet för att kunna göra tekniska kontroller av handlingar som visar hur bestämmelserna efterlevs, så att en adekvat flygsäkerhetsnivå kan garanteras, i enlighet med kraven i den tillämpliga unionslagstiftningen. Parlamentet är dock oroat över att denna situation skulle kunna skapa intressekonflikter om en anställd som rekryterats från en flygplanstillverkare, inom byrån arbetar med och fattar beslut om certifiering av de flygplan som han/hon arbetade med som anställd hos flygplanstillverkaren i fråga, om situationen inte upptäcks och hanteras på rätt sätt. Parlamentet konstaterar dock att byrån har infört ett certifieringsförfarande där beslutsprocessens opartiskhet garanteras dels genom att de tekniska utvärderingarna görs av flera personer i grupp, dels genom själva beslutsprocessen. Parlamentet har också förstått att byrån håller på att inrätta en policy för hela byrån, liknande en uppförandekod, som omfattar upptäckt, förebyggande, övervakning och hantering av konsekvenserna av potentiella fall av intressekonflikter, som kommer att hjälpa byrån att ytterligare förbättra upptäckt och hantering av intressekonfliktssituationer på ett sätt som garanterar att flygsäkerheten aldrig äventyras.

17.  Europaparlamentet uppmanar byrån att noga beakta sina anställdas yrkesmässiga bakgrunder så att alla intressekonflikter kan undvikas. I byråns policy för hantering av intressekonflikter bör det tydligt framgå i vilken utsträckning och under vilka villkor som anställda vid byrån kan vara inblandade i certifieringen av flygplan som de har arbetat med innan de blev anställda hos byrån.

18.  Europaparlamentet uppmanar byrån att anta effektiva förfaranden som på adekvat sätt kan hantera potentiella fall av påstådda intressekonflikter inom byrån. Byrån uppmanas också att på sin webbplats offentliggöra förklaringarna om ekonomiskt intresse och yrkesbakgrunden för sina experter, chefer och styrelseledamöter samt varje annan person vars verksamhet är kopplad till certifieringsprocessen. Byrån bör följa OECD:s riktlinjer avseende intressekonflikter.

19.  Europaparlamentet konstaterar att byrån är involverad i beslut som är av grundläggande betydelse för alla medborgare, och med hänsyn till dess utsatta läge p.g.a. dess betydelse för industrin ser den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten fram mot att få och att diskutera iakttagelser och rekommendationer i den särskilda rapporten om intressekonfliktssituationer som revisionsrätten ska publicera före slutet av juni 2012.

Verksamhetsresultat

20.  Europaparlamentet uppmanar byrån att mer ordentligt införa den befintliga aktivitetsbaserade strukturen för verksamhetsbudgeten, så att en tydlig koppling upprättas mellan arbetsprogrammet och de ekonomiska prognoserna, och så att övervakningen av och rapporteringen om verksamhetens resultat kan förbättras ytterligare.

21.  Europaparlamentet uppmanar byrån att låta ett Ganttschema ingå i programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna, när så är lämpligt. Parlamentet betonar också hur viktigt det är att byrån fastställer SMART-mål och RACER-indikatorer i sin programplanering, så som man har gjort i sitt årliga arbetsprogram och sin årliga verksamhetsrapport sedan 2008.

Intern kontroll

22.  Europaparlamentet ser i den årliga verksamhetsrapporten att byrån har konsoliderat sitt interna förvaltningssystem (MIS) 2010, och tagit med konceptet ”intern kontroll” som syftar till reducera risker på korrekt sätt, för att förbättra byråns förmåga att uppnå målen för verksamhet, kvalitet, regelefterlevnad och ekonomi.

23.  Europaparlamentet noterar att byråns integrerade förvaltningssystem (IMS) i december 2010 blev certifierat enligt den internationellt erkända standarden ISO 9001: 2008 Quality Management Standard.

Standardiseringsinspektionsprocessen

24.  Europaparlamentet uppmanar byrån att ytterligare förbättra dokumentationen av planerna och programplaneringen för inspektionerna. Byrån påminns om hur viktigt det är att dokumentera de riskbedömningskriterier som används när inspektionsplanerna fastställs så att man kan motivera sin interna beslutsprocess när det gäller fall då väsentliga svagheter har påverkat unionsmedborgarnas säkerhet.

25.  Europaparlamentet uppmanar dessutom byrån att hantera de viktigaste säkerhetsfrågorna ännu mer effektivt genom att

   övervaka informationen,
   minska tiden för rapportering och genomförande,
   dokumentera beslutsprocessen mellan byrån och kommissionen,
   minska riskerna för potentiella intressekonflikter på lämpligt sätt.

26.  Europaparlamentet uppmanar dessutom byrån att klassificera, övervaka och följa upp de inspektionsresultat som klassificeras som ”observationer”. Parlamentet erfar från byrån att man har utvecklat en fungerande rutin för att definiera dessa iakttagelser och att underrätta kommissionen om dem. Parlamentet uppmanar därför byrån att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vidtagna åtgärder.

Internrevision

27.  Europaparlamentet konstaterar att åtskilliga ”mycket viktiga” rekommendationer från internrevisionstjänsten (IAS) som syftar till att minska kvarvarande risker för byrån fortfarande inte har åtgärdats och för närvarande ses över av IAS.

28.  Europaparlamentet konstaterar särskilt att IAS 2010 genomförde en granskning av standardiseringsinspektionsprocessen för att utvärdera och tillhandahålla en oberoende försäkran avseende det interna kontrollsystemet i samband med standardiseringsinspektionsprocessen inom byrån, som har till syfte att övervaka de nationella luftfartsmyndigheternas användning av unionens tillämpliga regelverk samt rapportera till kommissionen. Parlamentet noterar också att byrån redan har utvecklat en plan för korrigerande åtgärder, som man kommit överens om med IAS, och redan har sänt IAS upplysningar om genomförandet av de rekommendationer som avses i punkterna 25-27 i den rapporten, för att få detta utvärderat.

29.  I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet byrån att ytterligare

   dokumentera sina riskbedömningar efter sitt årliga inspektionsprogram och sina årliga inspektionsbesök,
   förbättra övervakning och rapportering av de signifikanta svagheter som ger anledning till oro för säkerheten,
   följa upp och övervaka hur dess iakttagelser hanteras efter inspektionsbesöken.

30.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på de rekommendationer från parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbetänkanden som tas upp i bilagan till denna resolution.

31.  När det gäller övriga övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 10 maj 2012(16) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

BILAGA

Europaparlamentets rekommendationer under de senaste åren

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

2006

2007

2008

2009

Verksamhets-resultat

– Byrån bör noga kontrollera konsekvensen i utgiftsprognosen: byråns kostnadsanalyssytem visade en kostnad på ca 48 miljoner EUR gentemot intäkter på endast ca 35 miljoner EUR. Otillräcklig programplanering.

– Byrån bör noga kontrollera konsekvensen i de utgiftsprognoser som ska presenteras för budgetmyndigheten för antagande.

– Parlamentet uppmanar byrån att genomföra en diakronisk analys av den verksamhet som utförts under detta och föregående år.

– Parlamentet uppmanar byrån att fastställa SMART-mål och RACER-indikatorer.

– Byrån uppmanas att utarbeta ett Ganttschema.

– Parlamentet uppmanar byrån att fastställa SMART-mål och RACER-indikatorer.

– Parlamentet uppmanar byrån att låta ett Ganttschema ingå i programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna, i syfte att konkret ange hur mycket tid varje anställd lägger ner på ett projekt.

– Parlamentet uppmanar byrån att införa en aktivitetsbaserad struktur för verksamhetsbudgeten, så att en tydlig koppling upprättas mellan arbetsprogrammet och de ekonomiska prognoserna, och så att övervakningen av och rapporteringen om verksamhetens resultat kan förbättras.

– Parlamentet uppmanar byrån att göra en jämförelse mellan insatser som utförts under det år för vilket ansvarsfrihet ska beviljas och insatser som utfördes under det föregående budgetåret.

Avgifts-bestämmelser

Ingen uppgift

– Byrån bör inte blanda ihop användningen av de förra avgiftsbestämmelserna med de nya.

– Byrån uppmanas att etablera att övervakningssystem för certifieringsprojekt.

– Byrån uppmanas att lägga fram en detaljerad plan som garanterar att systemet med årliga schablonavgifter inte ger intäkter som är mycket högre än de faktiska kostnaderna för tjänsterna.

– Parlamentet uppmanar byrån att förbättra sitt övervakningssystem för cerifieringsprojekt, så att man kan garantera att de avgifter som tas ut under projektets gång inte avviker i någon större mån från de verkliga kostnaderna.

– Byrån uppmanas att inför sammanställningen av sin årsredovisning för 2010, korrekt uppskatta de upplupna kostnaderna i samband med certifieringsverksamhet som lagts ut på nationella luftfartsmyndigheter.

Överföring av anslag/Upphand-lingsfrågor

– Budgetprincipen om ettårighet följdes inte. Tvärtemot sina budgetbestämmelser använde byrån differentierade betalningsbemyndiganden som förts över från 2005, trots att man hade tillräckligt med betalningsbemyndiganden för 2006.

– Transparensproblem i samband med kriterier för tilldelning av kontrakt och metoden för ekonomisk utvärdering.

– Byrån uppmanas åtgärda systemet för resursplanering p.g.a. att undertecknandet av avtalet för tjänsten har försenats. (Byrån uppmanas presentera en mycket mer realistiskt prognos för kommissionen och parlamentet de kommande åren.)

– Kommissionen uppmanas att undersöka hur man kan garantera att principen om behovsbaserad förvaltning av betalningsflödena tillämpas fullt ut, så att byråns likvida reserver hålls så låga som möjligt.

– Byrån överförde ett stort anslagsbelopp för operativa utgifter till 2010 (65 % från avdelning III, operativ verksamhet. 13 % av åtagandena har förts över).

– Parlamentet efterlyser en tillförlitligare och mer tidsanpassad hantering av kontrakt och betydligt mer realistiska prognoser, som ska presenteras för parlamentet och kommissionen för nästa budgetår.

– Parlamentet begär att en rapport om de outnyttjade anslag som förts över från föregående år ska bifogas varje års budget, med förklaringar till varför dessa pengar inte har använts samt hur och när de kommer att användas.

Personal

Ingen uppgift

– Byrån uppmanas förbättra sina system för rekrytering och resursplanering.

– Byrån uppmanas förbättra sina system för rekrytering och resursplanering.

– Parlamentet noterar brister i urvalsförfarandena för personal som äventyrar transparensen i dessa förfaranden. Revisionsrätten rapporterade att urvalskommittéernas beslut var otillräckligt styrkta och dokumenterade eftersom tröskelvärdena för att bli kallad till intervju eller för att sättas upp på reservlistan inte hade fastställts på förhand och protokoll saknades.

– Byrån uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder man vidtagit för att komma till rätta med situationen och göra urvalsförfarandet för sin personal och sina experter mer transparent.

Internrevision

– Byrån har ännu inte infört ett effektivt kravhanteringssystem, eventuellt med ränta för sena betalningar.

Ingen uppgift

Byrån uppmanas vidta åtgärder för att följa 13 (2 anses som kritiska) av 28 rekommendationer från internrevisionen→ dvs. rekommendationer avseende budgetmässig osäkerhet, avsaknad av riskanalys, avsaknad av en politik för personalbedömning och personalbefordran, förfarandet för periodavgränsning och avsaknad av ett förfarande för registrering av undantag som avslutats.

– Parlamentet konstaterar att byrån sedan 2006 har genomfört 20 av 26 rekommendationer från internrevisionen.

(1) EUT C 366, 15.12.2011, s. 21.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1.
(4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(5) EUT C 366, 15.12.2011, s. 21.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1.
(8) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(9) EUT C 366, 15.12.2011, s. 21.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1.
(12) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(13) EUT L 250, 27.9.2011, s. 140.
(14) EUT L 64, 12.3.2010, s. 613.
(15) EUT L 140, 1.6.2007, s. 3.
(16) Antagna texter, P7_TA(2012)0164.


Ansvarsfrihet 2010: Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
PDF 234kWORD 71k
Beslut
Beslut
Resolution
Bilaga
1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010 (C7-0287/2011 – 2011/2227(DEC))
P7_TA(2012)0170A7-0123/2012

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010, samt centrumets svar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar(3), särskilt artikel 23,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0123/2012).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Europeiska byrån för återuppbyggnad ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2012 om avslutande av räkenskaperna för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010 (C7-0287/2011 – 2011/2227(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010, samt centrumets svar(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar(7), särskilt artikel 23,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(8), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0123/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2010.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010 (C7-0287/2011 – 2011/2227(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2010, samt centrumets svar(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2012 (06083/2012 – C7-0051/2012),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar(11), särskilt artikel 23,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12), särskilt artikel 94,

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0123/2012).

A.  Revisionsrätten har förklarat att man har fått rimliga försäkringar om att räkenskaperna för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (”centrumet”) för budgetåret 2010 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

B.  Den 10 maj 2011 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiskt centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2009(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet uppmanade parlamentet bland annat centrumet att

   i en tabell som ska bifogas revisionsrättens rapport göra en jämförelse mellan den verksamhet som genomfördes under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och verksamheten under föregående budgetår,
   ta itu med den höga nivån för överföringarna, vilket har en negativ effekt på genomförandet av budgeten och strider mot principen om ettårighet,
   uppfylla sina skyldigheter att till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten översända en rapport som sammanställts av dess direktör och som sammanfattar internrevisionstjänstens (IAS) rekommendationer.

C.  Centrumets totala budget för budgetåret 2010 uppgick till 57 800 000 EUR jämfört med 49 200 000 EUR 2009, vilket innebär en ökning på 17,5 procent. Det totala bidraget från unionen till centrumets budget 2010 uppgick till 56 225 000 EUR.

Budget och ekonomisk förvaltning

1.  Europaparlamentet påminner om att det ursprungliga anslaget från unionen till centrumets budget för 2010 uppgick till 53 078 000 EUR. Parlamentet konstaterar dock att 145 000 EUR, som var återanvändning av överskott, lades till detta belopp, vilket resulterade i ett totalt anslag från unionen på 53 223 000 EUR för 2010.

2.  Europaparlamentet understryker dock att enligt det definitiva antagandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 uppgick det totala bidraget till centrumet till 56 225 000 EUR, och bestod av

   ett bidrag på 33 360 000 EUR för avdelning I och II, och
   ett bidrag på 22 895 000 EUR för avdelning III, av vilka 10 000 000 EUR betalades.
  

Europaparlamentet noterar dock att samma dokument presenterar ett totalt unionsbidrag på 53 223 000 EUR för 2010. Parlamentet noterar kommissionens uttalande att unionens totala bidrag till centrumet för 2010 uppgick till 56 225 000 EUR, och att beloppet 53 223 000 EUR är resultatet av bristande konsekvens i den text som åtföljer budgetsiffrorna. Detta visar att det är nödvändigt att kommissionen varje år ger den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten konsoliderad information per byrå om de totala årliga anslagen från Europeiska unionens allmänna budget.

3.  Europaparlamentet noterar att ytterligare en bidragsöverenskommelse nåddes med generaldirektoratet för utvidgning för en första period på två år, och att en senare ökning av budgeten med 400 000 EUR för perioden 2009–2010 ägde rum 2010. 2011 var det dags för centrumet att begära en förlängning av bidragets löptid.

4.  Europaparlamentet ser i centrumets slutliga årsredovisning för budgetåret 2010 att budgetens genomförandegrad uppgick till 95 procent av åtagandebemyndigandena. Dock är det oroande att budgetens genomförandegrad när det gäller betalningsbemyndiganden endast nådde 68 procent av den totala budgeten. Parlamentet anser inte desto mindre att detta faktiskt är en förbättring jämfört med 59 procent för 2009, men anser att centrumet behöver göra ytterligare ansträngningar i detta sammanhang.

5.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av betalningsbemyndigandena förbättrades till 92,7 procent, vilket motsvarar outnyttjade anslag till ett belopp av 3 800 000 euro. Parlamentet konstaterar att detta underutnyttjande beror på att centrumet begränsat sin begäran om betalningsbemyndiganden för att minska de likvida medlen på sitt bankkonto vid slutet av året, i enlighet med revisionsrättens och kommissionens begäran.

6.  Europaparlamentet ser i centrumets årliga verksamhetsrapport att direktören, som utanordnare, delegerade det ekonomiska ansvaret till fem enhetschefer, och under en period till samordnaren för direktörens kansli. Dock måste alla kontrakt på mer än 250 000 EUR undertecknas av direktören.

Överförda anslag

7.  Europaparlamentet erfar från revisionsrätten att ett belopp på 15 600 000 EUR, motsvarande 27 procent av den totala budgeten, bla