Index 
Antagna texter
Torsdagen den 5 juli 2012 - Strasbourg
Protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol ***I
 Tillförordnade domare i Europeiska unionens personaldomstol ***I
 Finansiellt stöd till transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet ***I
 Förslag till ändringsbudget nr 3/2012: överskott från budgetåret 2011
 EU:s politik på Västbanken och i östra Jerusalem
 Våld mot lesbiska personer och hbt-personers rättigheter i Afrika
 Yttrandefrihet i Vitryssland, särskilt fallet med Andrzej Poczobut
 Skandalen med tvångsaborter i Kina
 Utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap
 Instiftandet av Europeiska dagen för hantverksmässigt tillverkad glass

Protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol ***I
PDF 192kWORD 35k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 juli 2012 om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta (02074/2011 – C7-0090/2011 – 2011/0901A(COD))
P7_TA(2012)0294A7-0185/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av framställningen från domstolen, som har lagts fram för Europaparlamentet och rådet (02074/2011),

–  med beaktande av artikel 257 första och andra styckena och artikel 281 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka utkastet till akt har lagts fram för parlamentet (C7-0090/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 och 294.15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens yttrande (COM(2011)0596),

–  med beaktande av skrivelsen från domstolen av den 8 maj 2012,

–  med beaktande av skrivelsen från kommissionen av den 30 maj 2012,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 maj 2012 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0185/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Med tanke på nytillsättningen av en del av domarna i Europeiska unionens domstol den 7 oktober 2012 och det brådskande behovet av en lösning som garanterar att personaldomstolen fungerar korrekt konstaterar Europaparlamentet att de föreslagna ändringarna av stadgan med avseende på domstolens och tribunalens organisation samt personaldomstolen måste antas utan ytterligare dröjsmål, vilket påpekades i skrivelsen av den 8 maj 2012 från ordföranden för Europeiska unionens domstol.

3.  Europaparlamentet förbehåller sig rätten att i ett senare skede granska den del av domstolens framställning som avser frågan om ledamöter av tribunalen.

4.  Europaparlamentet föresätter sig att inom en snar framtid hålla en debatt i plenum om fördelarna med att införa en möjlighet att framföra avvikande mening vid domstolen.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, domstolen, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 juli 2012 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr .../2012 om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta

P7_TC1-COD(2011)0901A


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 741/2012.)


Tillförordnade domare i Europeiska unionens personaldomstol ***I
PDF 190kWORD 34k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 juli 2012 om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om tillförordnade domare i Europeiska unionens personaldomstol (01923/2011 – C7-0091/2011 – 2011/0902(COD))
P7_TA(2012)0295A7-0184/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den framställning från domstolen som har lagts fram för Europaparlamentet och rådet (01923/2011),

–  med beaktande av artiklarna 257 och 281 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka utkastet till akt har lagts fram för parlamentet (C7-0091/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 och 294.15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens yttrande (COM(2011)0596),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 maj 2012 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0184/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, domstolen, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 juli 2012 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr .../2012 om tillförordnade domare i Europeiska unionens personaldomstol

P7_TC1-COD(2011)0902


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 979/2012.)


Finansiellt stöd till transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet ***I
PDF 195kWORD 35k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 juli 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (COM(2011)0659 – C7-0372/2011 – 2011/0301(COD))
P7_TA(2012)0296A7-0150/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0659),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 172 och 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0372/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 23 februari 2012(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 maj 2012 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A7-0150/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 juli 2012 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2012 om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet

P7_TC1-COD(2011)0301


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 670/2012.)

(1) EUT C 143, 22.5.2012, s. 134.


Förslag till ändringsbudget nr 3/2012: överskott från budgetåret 2011
PDF 202kWORD 38k
Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2012 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – kommissionen (11113/2012 – C7-0147/2012 – 2012/2071(BUD))
P7_TA(2012)0297A7-0206/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 310 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(1), särskilt artiklarna 15, 37 och 38,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012, slutgiltigt antagen den 1 december 2011(2),

–  med beaktande av rådets ståndpunkt angående begäran om överföring DEC 9/2012, antagen den 7 juni 2012,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2012 för budgetåret 2012 som kommissionen lade fram den 16 april 2012 (COM(2012)0181),

–  med beaktande av rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2012 som rådet antog den 11 juni 2012 (11113/2012 – C7-0147/2012),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 22 december 2010 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (COM(2010)0815),

–  med beaktande av artikel 75b och 75 e i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0206/2012), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 3/2012 syftar till att i budgeten för 2012 införa överskottet från budgetåret 2011, vilket uppgår till 1 496 968 014 EUR.

B.  Detta överskott utgörs i huvudsak av lägre utgifter än förutsett på 0,73 miljarder EUR (730 000 000 EUR), ett positivt inkomstutfall på över 0,67 miljarder EUR samt en positiv växelkursskillnad på 0,1 miljarder EUR.

C.  Den största delen av inkomsterna (0,45 miljarder EUR av 0,67 miljarder EUR) kommer från bötesbelopp och dröjsmålsräntor.

D.  Underutnyttjandet av utgifterna som avser budgetanslag för 2011 till ett belopp av 0,56 miljarder EUR och överföringar från 2010 till ett belopp av 0,17 miljarder EUR beror inte på svårigheter att utnyttja medlen eller på dålig förvaltning, utan på gällande regler för anpassning av fördelningen av betalningsbemyndigandena i linje med behoven, särskilt under budgetårets sista veckor.

E.  Tvärtom pekar alla indikatorer som finns i år på en brist på betalningsbemyndiganden på många av de områden som får EU-stöd. Detta beror särskilt på att budgetmyndigheten 2011, för andra året i följd, minskade 2012 års nivå för betalningsbemyndigandena i unionens budget med mer än 3 miljarder EUR, bland annat för forsknings- och sammanhållningspolitiken, jämfört med kommissionens ursprungliga beräkningar.

F.  I sin ståndpunkt angående begäran om överföring DEC 9/2012 gjorde rådet en drastisk nedskärning av de betalningsbemyndiganden som fördes över till forskningsområdet, där ett akut behov av betalningar har rapporterats för att uppfylla tidigare åtaganden, men omprövar nu slutligen sin ståndpunkt i samband med begäran om överföring DEC 19/2012.

G.  Enligt artikel 15 i budgetförordningen ska eventuella avvikelser från beräkningarna tas upp i unionens budget för nästföljande budgetår i en ändringsbudget som uteslutande behandlar dessa avvikelser.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 3/2012 som uteslutande handlar om införandet i budgeten av överskottet för 2011, i enlighet med artikel 15 i budgetförordningen. Parlamentet understryker att det i den sistnämnda lämnas ett visst handlingsutrymme med avseende på överskottets användning.

2.  Europaparlamentet noterar att detta överskott i huvudsak utgörs av ett underutnyttjande av utgifter på 0,73 miljarder EUR, ett positivt inkomstutfall på över 0,67 miljarder EUR samt en positiv växelkursskillnad på 0,1 miljarder EUR.

3.  Europaparlamentet betonar att underutnyttjandet av utgifter (0,73 miljarder EUR) inte beror på svårigheter att utnyttja medlen eller på dålig förvaltning, utan på gällande regler för anpassning av fördelningen av betalningarna i linje med behoven. Parlamentet anser därför att detta överskott bör behandlas på annat sätt än den del av överskottet som härrör från variationer i inkomsterna. Parlamentet understryker dessutom att en stor del av detta underutnyttjande är ett resultat av rådets beslut att inte anta den löne- och pensionsjustering som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna.

4.  Europaparlamentet beklagar att rådet, trots bestämmelserna i artikel 310.5 i EUF-fördraget om sund ekonomisk förvaltning och det gemensamma uttalandet om betalningsbemyndiganden som alla tre institutionerna kom överens om inom ramen för 2012 års budgetförfarande, ursprungligen beslutade att minska nivån på den begärda överföringen DEC 9/2012 på 485 miljoner EUR med två tredjedelar från underutnyttjade projekt på energiområdet till stöd för ekonomisk återhämtning för att i stället förstärka anslagen under tre budgetposter under sjunde ramprogrammet – Samarbete.

5.  Europaparlamentet understryker att detta på ett konstlat sätt skulle ha ökat underutnyttjandet av 2012 års betalningar och skulle därmed öka 2012 års överskott, när alla indikatorer som finns redan pekar på en brist på betalningar i år på forskningsområdet och på andra områden som får EU-stöd. Parlamentet välkomnar därför att rådet omprövat sin ståndpunkt genom att anta begäran om överföring DEC 19/2012.

6.  Europaparlamentet godkänner utan ändringar rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2012.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 3/2012 slutgiltigt antagen och att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(2) EUT L 56, 29.2.2012.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.


EU:s politik på Västbanken och i östra Jerusalem
PDF 141kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2012 om EU:s politik på Västbanken och i östra Jerusalem (2012/2694(RSP))
P7_TA(2012)0298RC-B7-0373/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 29 september 2011 om situationen i Palestina(1), av den 16 februari 2012 om förslaget till rådets beslut om ingående av den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung(2), och av den 9 september 2010 om situationen i Jordanfloden, särskilt det nedre flodområdet(3),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 maj 2012, den 18 juli och den 23 maj 2011 och den 8 december 2009, om fredsprocessen i Mellanöstern,

–  med beaktande av det tal som kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor säkerhetspolitik Catherine Ashton höll vid parlamentets plenarsammanträde den 12 juni 2012 om den senaste utvecklingen i Mellanöstern och Syrien,

–  med beaktande av uttalandena från kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton, särskilt de av den 8 juni 2012 om utvidgningen av bosättningarna, av den 25 april 2012 om de israeliska myndigheternas beslut avseende statusen för bosättningarna i Sansana, Rechelim och Bruchin på de ockuperade palestinska områdena och av den 22 februari 2012 om israeliska godkännanden av bosättningar,

–  med beaktande av rapporterna från EU:s uppdragschefer om östra Jerusalem från januari 2012 och om område C och uppbyggnaden av en palestinsk stat (Area C and Palestinian State Building) från juli 2011 liksom rapporten från EU:s uppdragschefer om våld från bosättares sida från april 2011 och den tillhörande noten från EU:s uppdragschefer om våld från bosättares sida från februari 2012,

–  med beaktande av den fjärde Genèvekonventionen från 1949 om skydd av civilbefolkningen i krigstid,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 181 (1947) och 194 (1948), och FN:s säkerhetsråds resolutioner 242 (1967), 252 (1968), 338 (1973), 476 (1980), 478 (1980), 1397 (2002), 1515 (2003) och 1850 (2008),

–  med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Mellanösternkvartettens uttalanden, framförallt uttalandena av den 11 april 2012 och den 23 september 2011,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från Israel och den palestinska myndigheten av den 12 maj 2012,

–  med beaktande av Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 9 juli 2004 om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på de ockuperade palestinska områdena,

–  med beaktande av den tvååriga plan för statsbyggnad ”Palestine, Ending the Occupation, Establishing the State” som lades fram av den palestinska premiärministern Salam Fayyad i augusti 2009,

–  med beaktande av interimsavtalet av den 18 september 1995 om Västbanken och Gazaremsan,

–  med beaktande av förklaringen om principerna för provisoriska självstyrelseförfaranden (Osloavtalen) av den 13 september 1993,

–  med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU har vid upprepade tillfällen bekräftat sitt stöd för tvåstatslösningen, där staten Israel, med säkra och erkända gränser, och en angränsande självständig, demokratisk och livskraftig palestinsk stat lever tillsammans sida vid sida i fred och säkerhet, samt förklarat att inga andra ändringar av de gränser som gällde före 1967 kommer att erkännas än de som parterna samtyckt till – inte heller vad beträffar Jerusalem som huvudstad för två stater. Palestiniernas rätt till självbestämmande och en egen stat är obestridlig, liksom Israels rätt att existera inom säkra gränser.

B.  I rådets slutsatser av den 14 maj 2012 betonades det att de pågående förändringarna i arabvärlden gör behovet av framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern än mer brådskande, liksom att det för att varaktig fred, stabilitet och välstånd ska kunna uppnås i regionen är av avgörande betydelse att man lyssnar till vilka önskemål folket i regionen har, inbegripet palestiniernas önskan om en egen stat och israelernas önskan om säkerhet.

C.  De direkta fredssamtalen mellan parterna befinner sig i ett dödläge och alla de ansträngningar som har gjorts den senaste tiden för att återuppta förhandlingarna har misslyckats. EU har uppmanat parterna att fortsätta med insatser som gynnar ett förtroendeingivande klimat – vilket är nödvändigt för att garantera meningsfulla förhandlingar – avstå från åtgärder som undergräver fredsprocessens trovärdighet och förebygga provokationer.

D.  Den 12 maj 2012 gjorde Israel och den palestinska myndigheten följande gemensamma uttalande: ”Israel och den palestinska myndigheten utfäster sig att arbeta för att uppnå fred och båda parter hoppas att skriftväxlingen mellan president Abbas och premiärminister Netanyahu kommer att bidra till detta mål”.

E.  Internationell lagstiftning om de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt, inbegripet den fjärde Genèvekonventionen, kan tillämpas fullt ut på Västbanken, inklusive östra Jerusalem och Gazaremsan. Staten Israel är bl.a. skyldig att i god tro garantera att den ockuperade palestinska befolkningens grundläggande behov tillgodoses, administrera ockupationen på ett sätt som kommer den lokala befolkningen till godo, skydda och bevara civil egendom samt undvika att Israels egen befolkning flyttas till de ockuperade områdena och att befolkningen i de ockuperade områdena flyttas till israeliskt territorium.

F.  De färska rapporterna från EU:s uppdragschefer om område C och uppbyggnaden av en palestinsk stat, om östra Jerusalem samt om våld från bosättares sida bekräftar på nytt den oroväckande och potentiellt oåterkalleliga utveckling som sker på plats i de berörda områdena. Israels utrikesminister tillbakavisar påståendena i EU-rapporterna och anser att de inte bidrar till att föra fredsprocessen framåt.

G.  Sedan Osloavtalet ingicks 1995 har Västbanken delats in i tre administrativa zoner eller områden. Område C upptar den största delen av Västbanken. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i område C är av avgörande betydelse för en framtida fungerande palestinsk stat.

H.  Den palestinska närvaron på Västbanken, särskilt med avseende på område C, och i östra Jerusalem har undergrävts av den israeliska regeringens politik, särskilt av uppförandet och utbyggnaden av bosättningar. De israeliska bosättningarna är olagliga enligt internationell rätt, och de utgör ett stort hinder för fredsansträngningarna eftersom de subventioneras av den israeliska regeringen genom betydande incitament i fråga om beskattning, bostäder, infrastruktur, vägar, tillgång till vatten, utbildning, hälso- och sjukvård etc.

I.  I ”Basic Law: Jerusalem, Capital of Israel” som antogs 1980, fastställer Israel att Jerusalem i sin helhet är Israels förenade huvudstad, vilket strider mot FN:s säkerhetsråds resolution 478 från 1980. I rådets slutsatser av den 14 maj 2012 upprepas det att man genom förhandlingar måste finna ett sätt att lösa frågan om Jerusalems ställning som framtida huvudstad för båda staterna. Dagens händelseutveckling i östra Jerusalem gör det att det blir alltmer osannolikt och praktiskt ogenomförbart att Jerusalem blir den framtida huvudstaden för två stater. Östra Jerusalem åtskiljs alltmer från Västbanken samtidigt som Jerusalems historiska område i allt större utsträckning åtskiljs från övriga delar av östra Jerusalem.

J.  Trots att de palestinier som är bosatta i östra Jerusalem utgör 37 procent av Jerusalems befolkning och står för 36 procent av kommunens skatteintäkter, används endast 10 procent av kommunens budget i östra Jerusalem, och tillhandahållandet av tjänster är högst otillräckligt. De flesta palestinska institutioner i östra Jerusalem, däribland Orient House, har stängts av de israeliska myndigheterna, vilket gett upphov till ett institutionellt vakuum och ett ledarskapsvakuum för den lokala palestinska befolkningen, vilket är synnerligen oroande.

K.  De palestinier som bor i östra Jerusalem har rättslig ställning som varaktigt bosatta, men denna ställning kan endast på vissa villkor överföras på barn och den överförs inte automatiskt genom äktenskap. Detta hindrar makar och barn till många palestinier som är varaktigt bosatta i östra Jerusalem från att leva tillsammans med sina familjemedlemmar. Å andra sidan bor cirka 200 000 israeliska bosättare i och kring östra Jerusalem.

L.  Det är ytterst viktigt att skydda den palestinska befolkningen och dess rättigheter på Västbanken, särskilt i område C, och i östra Jerusalem, så att tvåstatslösningen fortfarande är genomförbar. Den pågående utbredningen av bosättningarna och våldet från bosättares sida, markanvändningsrestriktionerna och den akuta bostadsbrist som detta leder till, rivningarna av bostäder, avhysningarna och fördrivningarna, beslagtagandet av mark, svårigheten att få tillgång till naturresurser samt bristen på grundläggande samhällstjänster och stöd inverkar mycket negativt på palestiniernas levnadsförhållanden. Den ekonomiska situationen i dessa områden, som förvärrats till följd av restriktionerna avseende tillträde, rörlighet och markanvändning, är fortfarande mycket oroväckande. Enligt ILO:s årliga rapport är 53,5 procent av unga kvinnor och 32,3 procent av unga män i åldrarna 15 till 24 år på Västbanken arbetslösa.

M.  Den palestinska befolkningen på Västbanken, framför allt i område C, och i östra Jerusalem, är drabbade av allvarlig vattenbrist. Palestinska jordbrukare är hårt drabbade av bristen på vatten för bevattning, en brist som beror på att det mesta vattnet används av Israel och israeliska bosättare. Tillräckliga vattenresurser är av avgörande betydelse för en framtida fungerande palestinsk stat.

N.  Den separationsmur som Israel har byggt, och som inte följer den gröna linjen, isolerar stora delar av de palestinska områdena både på Västbanken och i östra Jerusalem. Internationella domstolen förklarade i ett rådgivande yttrande från 2004 om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på de ockuperade palestinska områdena att den mur som Israel håller på att uppföra och den ordning som är kopplad till denna strider mot internationell rätt.

O.  Parlamentet har upprepade gånger uttryckt sitt stöd för det statsbyggande arbete som utförts av president Mahmoud Abbas och premiärminister Salam Fayyad, och erkänner och välkomnar premiärminister Salam Fayyads framgångsrika tvååriga statsbyggnadsplan. Område C och östra Jerusalem bör också i fortsättningen prioriteras i palestinska nationella utvecklingsplaner, särskilt för att hörsamma den försummelse som de palestinier som bor i dessa områden upplever.

P.  Mer än 4 500 palestinska fångar, bland annat 24 ledamöter av det palestinska lagstiftande rådet, cirka 240 barn samt mer än 300 palestinier som frihetsberövats utan rättegång, befinner sig alltjämt i israeliska fängelser och förvarsenheter.

Q.  De bofasta arabiska beduinerna är ett ursprungsfolk som bedriver traditionellt jordbruk på sina förfäders mark och som eftersträvar ett formellt och permanent erkännande av sin unika situation och ställning. Dessa beduiner, som hotas av den israeliska politiken som undergräver deras försörjningsmöjligheter och inbegriper tvångsförflyttningar, är en särskilt utsatt befolkningsgrupp både på de ockuperade palestinska områdena och i Negev.

R.  Enligt den rapport från arbetsgruppen för internflyktingar (Displacement Working Group) som offentliggjordes den 14 maj 2012 och enligt Kontoret för samordning av humanitära frågors (OCHA) månadstidskrift Humanitarian Monitor har över 60 anläggningar, däribland solcellspaneler, vattentankar och jordbruksbyggnader, som finansierats av Europeiska unionen och ett antal medlemsstater, förstörts av de israeliska styrkorna sedan januari 2011. Fler än 100 liknande projekt hotas av förstörelse.

S.  EU och medlemsstaterna har vid ett stort antal tillfällen, bl.a. i rådets slutsatser från den 14 maj 2012, upprepat sitt starka engagemang till förmån för Israels säkerhet och å det kraftfullaste fördömt det våld som avsiktligen riktats mot civila, inbegripet raketanfall från Gazaremsan, samt efterlyst effektiva förebyggande åtgärder mot vapensmugglingen in i Gaza.

T.  Artikel 2 i associeringsavtalet mellan EU och Israel fastställer att förhållandet mellan parterna ska baseras på respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna, vilka ska genomsyra deras inrikes- och utrikespolitik och utgöra en central del av avtalet.

U.  Blockaden mot och den humanitära krisen i Gazaremsan har pågått sedan 2007 trots ett stort antal uppmaningar från det internationella samfundet om ett omedelbart, varaktigt och förbehållslöst öppnande av gränsövergångarna till och från Gaza för humanitärt bistånd, kommersiella varor och personer, något som också upprepades i rådets slutsatser av den 14 maj 2012.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för tvåstatslösningen, baserad på gränserna från 1967 och med Jerusalem som huvudstad för båda staterna, där staten Israel med säkra och erkända gränser och en angränsande självständig, demokratisk och livskraftig palestinsk stat lever sida vid sida i fred och säkerhet.

2.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser om fredsprocessen i Mellanöstern av den 14 maj 2012, vilka innehåller slutsatser om Västbanken och östra Jerusalem, och upprepar att EU inte kommer att erkänna några ändringar av de gränser som gällde före 1967 än de som parterna samtycker till – inte heller vad beträffar Jerusalem. Parlamentet välkomnar även Mellanösternkvartettens uttalande från den 11 april 2012.

3.  Europaparlamentet betonar att ett slut på konflikten ligger i EU:s, liksom i de båda parternas och den omgivande regionens intresse, och att detta kan uppnås genom ett övergripande fredsavtal som baseras på relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, Madridprinciperna såsom ”land för fred”, färdplanen, de överenskommelser som parterna tidigare nått och Arabförbundets fredsinitiativ. Parlamentet insisterar på att oavsett vilken lösning som nås så får den inte påverka någondera sidas värdighet. Parlamentet konstaterar att EU i sin egenskap av den palestinska myndighetens viktigaste givare och en av Israels största handelspartner har instrument till sitt förfogande för att mer aktivt uppmuntra de båda parterna att arbeta för en lösning. Parlamentet uppmanar båda parterna att arbeta tillsammans med EU som i sin tur bör göra allt som står i dess makt för att lösa konflikten. Parlamentet erinrar om tillämpningen av internationell humanitär rätt på de ockuperade palestinska områdena, bland annat tillämpningen av den fjärde Genèvekonventionen om skydd av civilbefolkningen i krigstid.

4.  Europaparlamentet betonar att direkta förhandlingar mellan israeler och palestinier som leder till en tvåstatslösning bör återupptas omgående och i enlighet med de tidsfrister som kvartetten begärt, så att det oacceptabla dödläget kan brytas. Parlamentet välkomnar skriftväxlingen mellan parterna som inleddes den 17 april 2012 och det gemensamma uttalandet från Israel och den palestinska myndigheten av den 12 maj 2012.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över utvecklingen på plats i område C på Västbanken och i östra Jerusalem, såsom den beskrivs i rapporterna från EU:s uppdragschefer om område C och uppbyggnaden av en palestinsk stat från juli 2011 och om östra Jerusalem från januari 2012.

6.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att skydda den palestinska befolkningen och dess rättigheter i område C, så att tvåstatslösningen fortfarande kan genomföras.

7.  Europaparlamentet upprepar att alla bosättningar fortfarande utgör brott mot internationell rätt och uppmanar Israels regering att stoppa all uppbyggnad och utbyggnad av bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem samt att avveckla alla bosättarutposter som uppförts sedan mars 2001.

8.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla former av extremism, våld och trakasserier som bosättare utövar mot den palestinska civilbefolkningen, och uppmanar Israels regering och landets myndigheter att ställa förövarna inför rätta och döma dem.

9.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av befintlig EU-lagstiftning och de bilaterala avtalen mellan EU och Israel för att säkerställa att EU:s kontrollmekanism – den ”tekniska överenskommelsen” – inte gör det möjligt för israeliska produkter från bosättningarna att importeras till EU:s marknad enligt de förmånstullar som fastställs i associeringsavtalet mellan EU och Israel.

10.  Europaparlamentet uppmanar den israeliska regeringen och de israeliska myndigheterna att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt, särskilt genom att

   omedelbart stoppa rivningar av hus, avhysningar och tvångsförflyttningar av palestinier,
   underlätta palestinsk markanvändning och byggverksamhet liksom genomförandet av palestinska utvecklingsprojekt,
   underlätta tillträde och rörlighet,
   underlätta palestiniernas tillträde till jordbruks- och betesmarker,
   garantera en rättvis distribution av vatten, som tillgodoser den palestinska befolkningens behov,
   förbättra den palestinska befolkningens tillgång till samhällstjänster och stöd, särskilt på områden som utbildning och folkhälsa,
   underlätta för humanitär verksamhet i område C och i östra Jerusalem.

11.  Europaparlamentet uppmanar de israeliska myndigheterna att upphöra med sitt bruk att frihetsberöva palestinier utan formellt åtal eller rättegång, och begär att alla gripna palestinier får en opartisk rättegång samt att palestinska politiska fångar, särskilt medlemmarna i det palestinska lagstiftande rådet, inbegripet Marwan Barghouti, och palestinier som frihetsberövats utan rättegång friges. Parlamentet kräver också att Nabil Al-Raee, som är konstnärlig ledare för The Freedom Theatre i flyktinglägret Jenin och som hållits fängslad sedan han greps den 6 juni 2012, omedelbart ska friges. Parlamentet välkomnar det avtal som uppnåddes den 14 maj 2012 som gjorde det möjligt att avsluta de palestinska fångarnas hungerstrejk och kräver att avtalet omedelbart genomförs i sin helhet.

12.  Europaparlamentet begär att beduinsamhällena på Västbanken och i Negev ska skyddas och att de israeliska myndigheterna ska respektera alla deras rättigheter, och fördömer alla former av våld (t.ex. rivningar av hus, tvångsförflyttningar, inskränkningar av offentliga tjänster). Parlamentet begär i detta sammanhang också att den israeliska regeringen upphäver Prawer-planen.

13.  Europaparlamentet uppmanar den palestinska regeringen och de palestinska myndigheterna att ägna större uppmärksamhet åt område C och östra Jerusalem i palestinska nationella utvecklingsplaner och utvecklingsprojekt, för att förbättra situationen och levnadsförhållandena för de palestinier som bor i dessa områden.

14.  Europaparlamentet betonar än en gång att en varaktig lösning på konflikten mellan Israel och Palestina endast kan åstadkommas med fredliga medel, där man tar avstånd från våld. Parlamentet fortsätter att i detta sammanhang stödja president Abbas politik för fredligt motstånd och uppmuntra till intern palestinsk försoning och palestinskt statsbyggande, och anser att president- och parlamentsval utgör en viktig del av processen.

15.  Europaparlamentet upprepar sitt starka engagemang för staten Israels säkerhet. Parlamentet fördömer alla våldshandlingar som avsiktligen riktas mot civila, oavsett vilken part som begår dem, inbegripet raketanfall från Gazaremsan.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta att stödja och bistå palestinska institutioner och utvecklingsprojekt i område C och i östra Jerusalem, i syfte att skydda och stärka den palestinska befolkningen. Parlamentet efterlyser förbättrad samordning på detta område mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet betonar att Israel måste upphöra med att hålla inne de tull- och skatteinkomster som tillhör den palestinska myndigheten.

17.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att på plats undersöka alla påståenden avseende förstörelse av och skador på EU-finansierade anläggningar och projekt på de ockuperade områdena, och att informera parlamentet om resultaten.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta att behandla dessa frågor på alla nivåer av EU:s bilaterala förbindelser mellan Israel och den palestinska myndigheten. Parlamentet betonar att Israels åtagande att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt gentemot den palestinska befolkningen på de ockuperade områdena ska beaktas till fullo i EU:s bilaterala förbindelser med Israel.

19.  Europaparlamentet riktar åter en gång en stark uppmaning till EU och dess medlemsstater att spela en mer aktiv roll, även inom kvartetten, i arbetet med att få till stånd en rättvis och varaktig fred mellan israeler och palestinier. Parlamentet betonar igen den centrala roll som kvartetten spelar och fortsätter att stödja den höga representanten i hennes arbete att skapa trovärdiga utsikter för ett återupptagande av fredsprocessen.

20.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett omedelbart, varaktigt och förbehållslöst upphävande av blockaden mot Gazaremsan ifråga om personer, humanitärt bistånd och kommersiella varor, och efterlyser åtgärder som ska leda till återuppbyggnad och ekonomisk återhämtning i detta område. Med vederbörligt erkännande av Israels rättmätiga behov av säkerhet efterlyser parlamentet också en effektiv kontrollmekanism som ska förhindra vapensmuggling till Gaza. Parlamentet konstaterar att rådet har beslutat att förlänga det europeiska gränsövervakningsuppdraget för gränsövergången vid Rafah till den 30 juni 2013 och förväntar sig att uppdraget uppfyller sina uppgifter och spelar en avgörande och effektiv roll när det gäller den dagliga hanteringen av de gränsöverskridande relationerna och skapandet av förtroende mellan Israel och palestinska myndigheten. Parlamentet uppmanar Hamas att erkänna staten Israel och att stödja tvåstatslösningen. Parlamentet uppmanar även Hamas att upphöra med det våld som utövas både internt och externt mot staten Israel.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern, FN:s generalförsamlings ordförande, regeringarna och parlamenten i FN:s säkerhetsråds medlemsstater, Mellanösternkvartettens sändebud, Knesset och Israels regering, den palestinska myndighetens president och det palestinska lagstiftande rådet.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0429.
(2) Antagna texter, P7_TA(2012)0060.
(3) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 81.


Våld mot lesbiska personer och hbt-personers rättigheter i Afrika
PDF 133kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2012 om våldet mot lesbiska kvinnor och rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella personer (hbti-personer) i Afrika (2012/2701(RSP))
P7_TA(2012)0299RC-B7-0389/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och handlingsplanen från Peking, i vilken det betonas att alla kvinnor har rätt till kontroll, självbestämmande och eget ansvar i frågor som rör sexualitet, frihet från tvång, stigmatisering och våld,

–  med beaktande av resolution A/HRC/17/19 av den 17 juni 2011 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet och rapporten av den 17 november 2011 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om diskriminerande lagar och praxis och våldshandlingar mot enskilda personer på grund av deras sexuella läggning och könsidentitet,

–  med beaktande av paneldiskussionen den 7 mars 2012 om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet vid FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet av den 7 mars 2012 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navanethem Pillay, i samband med paneldiskussionen om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet vid det nittionde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Amnesty Internationals årsrapport för 2012 om läget för mänskliga rättigheter i världen, i vilken det hävdas att intoleransen mot hbt-personer har ökat i Afrika,

–  med beaktande av den andra översynen av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (Cotonouavtalet), och klausulerna om mänskliga rättigheter i detta, särskilt artiklarna 8.4 och 9,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5 och 21 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilka Europeiska unionen och dess medlemsstater i sina förbindelser med övriga världen ska respektera och främja grundläggande mänskliga rättigheter och skydda den enskilda individen,

–  med beaktande av Europeiska unionens handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet (2010–2015),

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och av Europaparlamentets talman om den internationella dagen mot homofobi 2010, 2011 och 2012,

–  med beaktande av rådets verktygslåda för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner (verktygslådan för hbt-frågor),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 7 december 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (COM(2011)0840) och kommissionens meddelande av den 13 oktober 2011 om att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring (COM(2011)0637),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 17 december 2009 om Uganda: förslag till lag mot homosexualitet(1), av den 16 december 2010 om Uganda: det så kallade Bahati-lagförslaget och diskriminering mot hbt-personer(2), av den 17 februari 2011 om Uganda: mordet på David Kato(3) och av den 28 september 2011 om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet inom ramen för FN(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om jämställdhetsperspektivet i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad(5),

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter. Alla stater är skyldiga att förebygga våld och uppvigling till hat på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och att respektera principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män.

B.  Hbti-kvinnors rättigheter är samma mänskliga rättigheter som för alla kvinnor och män, som måste skyddas oavsett deras sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck.

C.  Vissa länder i Afrika har spelat en ledande roll för att skydda mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Sydafrikas konstitution efter avskaffandet av apartheid var den första i världen som förbjöd diskriminering på grund av sexuell läggning, och det var Sydafrika som tog initiativet till resolution A/HRC/17/19 om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

D.  Det finns politiska rörelser och ledare som kommer att kunna bana väg till förändringar och till en förstärkning av de mänskliga rättigheterna, kvinnors rättigheter och rättigheterna för hbti-personer i Afrika.

E.  Den ökande stigmatiseringen av och det ökade våldet mot hbti-kvinnor, samt mot kvinnor som uppfattas som hbti-kvinnor, från de statliga myndigheternas och polisstyrkornas sida och från deras familjer och samhällen i Afrika, är en gemensam angelägenhet, vilket framgår av de många uttalandena från FN:s generalsekreterare, Ban Ki Moon, och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navanethem Pillay, och av resolution A/HRC/17/19 om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

F.  Vid den årliga diskussionen den 25–26 juni 2012 om kvinnliga människorättsförsvarare i FN:s råd för mänskliga rättigheter, påpekade FN:s särskilda rapportör om människorättsförsvarare, Margret Sekaggya, att våldet mot kvinnliga människorättsförsvarare uttrycks på ett könsspecifikt sätt med allt från verbala sexrelaterade aggressioner till sexuella övergrepp och våldtäkt, att kvinnor ansågs ifrågasätta vedertagna sociala normer, kultur och traditioner, ibland även religiösa bestämmelser, och därför stigmatiserades, samt att kvinnliga människorättsförsvarare särskilt måste uppmärksammas, eftersom det lidande de utsätts för i sitt arbete ibland är värre än det som deras manliga kollegor måste utstå.

G.  Kvinnor som överskrider gränserna för sociala och kulturella normer kan stämplas som lesbiska och riskerar att bli måltavlor för mäns våldsamma beteende och/eller förnedrande behandling, vilket leder till ett förtryck av alla kvinnors (även heterosexuella kvinnors) möjlighet att uttrycka sin sexualitet och frihet att välja. Sexuella rättigheter gäller alla kvinnors självbestämmande över sin kropp och rätt till fria val

H.  I Afrika är homosexualitet bland kvinnor lagligt i 27 länder och olagligt i 27, medan homosexualitet bland män är lagligt i 16 länder och olagligt i 38. Homosexualitet är belagt med dödsstraff i Mauretanien, Sudan och i delar av Somalia och Nigeria. Ett lagförslag från en enskild parlamentsledamot i Ugandas parlament kan leda till att dödsstraff införs för homosexualitet.

I.  Lagar som kriminaliserar förbindelser mellan personer av samma kön och sexualitet bidrar till att skapa en situation som uppmuntrar till våld mot kvinnor som är, eller som uppfattas som, lesbiska.

J.  Mord, tortyr, fängslanden, våld, stigmatisering och hatiska uttalanden gentemot hbti-personer, i vissa fall legitimerat i lag, rapporteras i alla delar av världen. Upprepat våld och angrepp mot lesbiska kvinnor har förekommit i många afrikanska länder.

K.  Kampen för jämlikhet och rättvisa och för lesbiska kvinnors synlighet och rättigheter är nära kopplad till kampen för kvinnors rättigheter i allmänhet. Lesbiska kvinnor, som många andra kvinnor, utsätts för våld både på grund av att de är kvinnor och på grund av sin sexuella läggning.

L.  I Kamerun greps tio kvinnor och tre åtalades i februari 2012 för första gången för att utöva homosexualitet. Gripandena och polisvåldet fortsätter, vilket rapporterades så sent som den 24 juni 2012. Advokat Alice Nkom har flera gånger hotats till livet och mottagit hot om våld för att hon försvarar människor som anklagas för homosexualitet. Den 19 maj 2012 avbröts ett hbti-möte i Yaoundé med våld av ett gäng.

M.  I Liberia pågår en diskussion i senaten om ett förslag att ytterligare förlänga förbudet mot sexuella förbindelser mellan personer av samma kön i den nuvarande lagstiftningen. Medierna och allmänheten försöker i allt större utsträckning skrämma hbti-personer och två lesbiska kvinnor överfölls nyligen av beväpnade män.

N.  I Malawi förbjöds homosexualitet bland kvinnor i januari 2011. Den nya presidenten, Joyce Banda, har förklarat att hon kommer att be parlamentet att upphäva lagar som kriminaliserar homosexualitet.

O.  Nigeria avser att kriminalisera registrering, drift och upprätthållande av vissa organisationer och deras möten eller processioner, och förbjuda verksamhet som fullt ut faller inom privatlivets ramar.

P.  I Sydafrika fortsätter så kallade ”korrigerande” våldtäkter av lesbiska och transkvinnor med oförminskad styrka. De pågående diskussionerna om ett konstitutionellt skydd av personer som utsätts för våld på grund av sin sexuella läggning driver på våldet mot hbti-personer. Gayrättsaktivisten Thapelo Makutle torterades och mördades nyligen, 22-åriga lesbiska Phumeza Nkolonzi sköts i huvudet på grund av sin sexuella läggning och Neil Daniels knivhöggs, lemlästades och brändes levande för att han var homosexuell.

Q.  I Swaziland har positiva insatser gjorts för att förebygga och bota hiv/aids i utsatta befolkningsgrupper, däribland kvinnor samt män som har sex med män, trots landets kriminalisering av homosexualitet.

R.  Polisstyrkor och etik- och integritetsministern i Uganda avbröt i februari och juni 2012, utan domstolsbeslut och utan respekt för medborgarnas mötesfrihet, privata möten som anordnats av människorättsaktivister. Ministern planerar att förbjuda 38 organisationer som anses verka för mänskliga rättigheter för hbti-personer. Lagförslaget mot homosexualitet, som lades fram första gången 2009, diskuteras fortfarande och kan omfatta oacceptabla bestämmelser, bland annat dödsstraff. Rättegångar och utredningar i Uganda och i Förenta staterna har avslöjat den roll som bland annat Scott Lively och Abiding Truth Ministries, en extremistisk USA-baserad evangelisk grupp, har spelat för spridningen av hat och intolerans på grundval av sexuell läggning och för införandet av denna lag.

Diskriminering av och våld mot lesbiska kvinnor i Afrika

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla former av våld mot och diskriminering av lesbiska kvinnor i afrikanska länder, där detta förekommer, däribland extrema former av våld såsom ”korrigerande” våldtäkter och andra former av sexuellt våld.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd till kampanjer och initiativ för att avskaffa alla lagar som diskriminerar kvinnor och hbti-personer. Parlamentet uppmanar de afrikanska länder som fortfarande har diskriminerande lagar att omedelbart avskaffa dem, inbegripet lagar som förbjuder homosexualitet och som diskriminerar kvinnor när det gäller civilstånd, egendomsrätt och arvsrätt.

3.  Europaparlamentet bekräftar att kampen för lesbiska kvinnors grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter i Afrika är nära kopplad till skyddet av sexuell och reproduktiv hälsa för alla kvinnor. Parlamentet uppmanar därför Europeiska unionen att i sitt arbete med partnerländer i Afrika göra ett kraftfullt åtagande i form av resurser och insatser till stöd för sexuell och reproduktiv hälsa.

4.  Europaparlamentet uppmanar relevanta myndigheter i Afrika att effektivt skydda alla kvinnor från mord, så kallade ”korrigerande” våldtäkter och annat sexuellt våld och att ställa förövarna inför rätta.

5.  Europaparlamentet konstaterar att stigmatiseringen av och våldet mot hbti-kvinnor ofta är nära kopplat till diskriminering.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med och sitt stöd till alla aktörer som kämpar för en mer kraftfull agenda för kvinnors rättigheter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att stödja kvinnoorganisationer och hbti-organisationer i Afrika i deras kamp för jämlikhet och kroppsligt självbestämmande och för rätten till sexuell frihet för alla kvinnor och hbti-personer. Parlamentet betonar samtidigt att man särskilt måste fokusera på lesbiska kvinnor i hbti-rörelsen och kvinnorörelsen samt i andra sociala rörelser för att fördöma den dubbla och ibland mångfaldiga diskriminering som lesbiska kvinnor utsätts för i afrikanska länder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att påskynda genomförandet av de mål som fastställts i EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet, och att särskilt fokusera på hbti-kvinnors rättigheter, både i förbindelserna med tredjeländer och när de beviljar stöd till icke-statliga organisationer och människorättsförsvarare.

Rättigheter för hbti-personer i Afrika

9.  Europaparlamentet uppmanar alla de 76 länder i världen där homosexualitet är olagligt, däribland 38 länder i Afrika, att avkriminalisera homosexualitet.

10.  Europaparlamentet fördömer uppvigling till hat och våld på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Parlamentet uppmanar de ovannämnda länderna att effektivt värna om hbti-personers rätt till liv och värdighet och att fördöma alla former av våld, diskriminering, stigmatisering och förnedring riktade mot dem.

11.  Europaparlamentet uppmanar politiska och religiösa ledare att fördöma förföljelser och diskriminering på grund av sexuell läggning och att inta en fast hållning mot homofobi samt att i detta syfte ansluta sig till ärkebiskop Desmond Tutus upprop mot orättvisor och fördomar och till förmån för solidaritet och rättvisa.

12.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att i sin politiska dialog med afrikanska länder påminna dem om deras skyldighet att leva upp till de åtaganden de gjort enligt rättsligt bindande internationella människorättsinstrument och konventioner, och framför allt att respektera och främja rätten till skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

13.  Europaparlamentet gläder sig över att vissa afrikanska länder, däribland Kap Verde, Centralafrikanska republiken, Gabon, Guinea-Bissau, Malawi, Mauritius, Rwanda, São Tomé och Principe, Sydafrika och Swaziland har tillkännagivit sitt motstånd mot kriminaliseringen av homosexualitet, säkrat tillgång till hälso- och sjukvård för hbti-personer eller lovat att avkriminalisera homosexualitet.

14.  Europaparlamentet uppmanar AVS-länderna att inleda en öppen, konstruktiv och ömsesidigt respektfull diskussion.

15.  Europaparlamentet uppmanar de afrikanska länderna att garantera hbti-människorättsförvararnas säkerhet, och uppmanar EU att hjälpa det lokala civilsamhället med kapacitetsuppbyggnadsprogram i Afrika.

16.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja hbt-verktygslådan för att uppmuntra tredjeländer att avkriminalisera homosexualitet, bidra till att minska våldet och diskrimineringen och skydda hbti-människorättsförsvarare.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och särskilt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, att vidta konkreta åtgärder med hjälp av alla relevanta instrument för att utöva påtryckningar i syfte att skydda människor från diskriminering och förföljelser på grundval av deras sexuella läggning, och att ta upp dessa frågor i samband med EU:s förbindelser och dialoger med tredjeländer.

o
o   o

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna, AVS-staternas generalsekreterare, alla AVS-ländernas ambassadörer i Europeiska unionen, Sydafrikas parlament och Afrikanska unionen och dess institutioner.

(1) EUT C 286 E, 22.10.2010, s. 25.
(2) EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 134.
(3) EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 62.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0427.
(5) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 32.


Yttrandefrihet i Vitryssland, särskilt fallet med Andrzej Poczobut
PDF 135kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2012 om Vitryssland, särskilt fallet Andrzej Poczobut (2012/2702(RSP))
P7_TA(2012)0300RC-B7-0393/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Vitryssland, särskilt resolutionerna av den 29 mars 2012(1), den 16 februari 2012(2), den 15 september 2011(3), den 12 maj 2011(4), den 10 mars 2011(5), den 20 januari 2011(6), den 10 mars 2010(7) och den 17 december 2009(8),

–  med beaktande av uttalandet av den 28 juni 2012 från unionens höga representant, Catherine Ashton, om situationen i Vitryssland,

–  med beaktande av pressuttalandet den 22 juni 2012 från OSSE:s representant för mediefriheten, Dunja Mijatovic, om arresteringen av den polsk-vitryske journalisten Andrzej Poczobut,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings skriftliga förklaring nr 523 av den 26 juni 2012, där det yrkades på att den polsk-vitryske journalisten Andrzej Poczobut skulle friges från vitryskt fängelse,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser från mötet den 1–2 mars 2012, där man uttrycker djup oro över att situationen i Vitryssland försämrats ytterligare,

–  med beaktande av rådets genomförandebeslut 2012/126/Gusp av den 28 februari 2012 om genomförande av rådets beslut 2010/639/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland(9),

–   med beaktande av rådets slutsatser om inledandet av en europeisk moderniseringsdialog med det vitryska samhället vid rådets (utrikes frågor) 3157:e möte i Bryssel den 23 mars 2012,

–   med beaktande av rådets förordning (EU) nr 354/2012 av den 23 april 2012 om ändring av förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Vitryssland(10),

–   med beaktande av uttalandet av den 28 februari 2012 från unionens höga representant, Catherine Ashton, om hennes beslut att kalla hem chefen för EU:s delegation i Minsk och den polska regeringens beslut att kalla hem Polens ambassadör i Vitryssland,

–  med beaktande av rådets beslut 2012/36/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av rådets beslut 2010/639/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland(11),

–  med beaktande av resolution 1857(2012) av den 25 januari 2012 från Europarådets parlamentariska församling om situationen i Vitryssland, där man fördömer de fortsatta förföljelserna av medlemmar av oppositionen och trakasserierna mot aktivister i civilsamhället, oberoende medier och människorättsförsvarare i Vitryssland,

–  med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 10 april 2012 samt av resolution 17/24 av den 17 juni 2011 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet om det östliga partnerskapet, antagen i Prag den 7–9 maj 2009, och förklaringen om situationen i Vitryssland, antagen vid toppmötet om det östliga partnerskapet i Warszawa den 30 september 2011,

–  med beaktande av det gemensamma uttalande som utrikesministrarna i länderna i Visegradgruppen och i Estland, Lettland och Litauen gjorde i Prag den 5 mars 2012,

–  med beaktande av det uttalande som den vitryska nationella plattformen vid forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet gjorde i Minsk den 2 mars 2012,

–  – med beaktande av rådets slutsatser om Vitryssland, antagna vid rådets (utrikes frågor) 3 101:e möte den 20 juni 2011,

–  med beaktande av uttalandet från talesmannen för unionens höga representant Catherine Ashton av den 10 april 2011 om tillslagen mot oberoende medier i Vitryssland,

–  med beaktande av artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 19 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 11 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och FN:s förklaring om människorättsförsvarare från december 1988,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Andrzej Poczobut, som är korrespondent för den polska dagstidningen Gazeta Wyborcza och en framträdande aktivist för den polska minoriteten i Vitryssland och ordförande för det polska förbundet (Union of Poles) i Vitryssland, arresterades den 21 juni 2012 i den vitryska staden Grodno.

B.  Åklagarmyndigheten föranstaltade husrannsakan i Poczobuts lägenhet i Grodno, varvid material beslagtogs. De rättsvårdande myndigheterna genomförde också husrannsakan i det polska förbundets kontor i Hrodna, för vilket Poczobut har ett officiellt hyresavtal, och beslagtog datorutrustning.

C.  Poczobut åtalades för så kallat förtal av president Aljaksandr Lukashenka med stöd av artikel 367 i Vitrysslands strafflag, eftersom han på webbplatserna ”Charter97” och ”Vitryska partisaner” offentliggjort 12 artiklar om bl.a. rättegången i fallet med bombattentatet i tunnelbanan i fjol.

D.  Poczobut har redan tidigare avtjänat tre månader i fängelse och omfattas av ett treårigt villkorligt fängelsestraff, utgående från samma anklagelse om att han påståtts ha förolämpat presidenten i en artikel som offentliggjorts i Gazeta Wyborcza och på en vitrysk webbplats. Detta innebär att han riskerar frihetsbegränsning eller frihetsberövande i ända till sju år och nio månader, inberäknat för det brott han fått villkorligt för.

E.  Den 30 juni 2012 frigavs Poczobut på vissa villkor och undertecknade en förbindelse om att inte lämna sin boningsort.

F.  Den 5 juli 2011 avkunnade Leninski-domstolen i Grodna en dom där Poczobut frikändes från anklagelsen enligt artikel 368.1 i strafflagen om förolämpning av presidenten, men fälldes för anklagelsen enligt artikel 367.1 i strafflagen om smädelse av presidenten.

G.  Den aktuella arresteringen av Poczobut den 21 juni 2012 sammanföll med en fredlig protest som arrangerats av det polska förbundet under Poczobuts ledning och riktade sig mot Lukasjenka-regimens tvångsförryskning av en polsk skola i Grodno. Vid detta tillfälle greps ett tjugotal personer.

H.  Vitrysslands medielag trädde i kraft 2008 och har en restriktiv karaktär, i och med att journalisternas verksamhet övervakas på olika sätt, såsom censur i TV och radio, övervakning av oberoende journalisters verksamhet och kontroll över förlagen.

I.  Enligt artikel 19 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter har envar rätt att utan ingripanden hysa åsikter och rätt till yttrandefrihet, och yttrandefriheten garanteras också i artikel 34 i Vitrysslands statsförfattning. Oberoende och internationella medieobservatörer och journalister har genomgående fördömt regeringens begränsningar av yttrandefriheten och mediefriheten.

J.  Efter det att Poczobut arresterats i april 2011 erkändes han av Amnesty International som samvetsfånge.

K.  Fallet Poczobut infogar sig som en del av ett vidare mönster av fortlöpande och långvariga trakasserier mot det civila samhället och försvarare av den polska minoritetens rättigheter och människorättsförsvarare efter presidentvalet i december 2010, vilket lett till en drastisk tillbakagång för de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga och politiska friheterna i Vitryssland.

L.  Systematiskt rapporterade trakasserier av företrädare för det civila samhället i Vitryssland fortgår hela tiden i landet. Till detta kommer att journalisterna Aljaksandr Barazenka, Siarhei Balai, Alina Radatjinskaja och Ina Studzinskaj frihetsberövats, liksom också följande aktivister från ”Sanningen ska fram”: Hanna Kurlovitj, Mikhail Pashkevitj, Aljaksandr Ulitsjonak och Siarhei Vazniak.

M.  Ales Bjalijatski, som är ordförande för Vjasna och vice ordförande för den internationella människorättsföreningen FIDH och internerad i en straffkoloni i staden Bobruiks, har nyligen utsatts för nya olagliga restriktiva åtgärder och påtryckningar från fångvårdsmyndigheternas sida, i det uppenbara syftet att få honom att erkänna sin ”skuld”.

N.  Den 24 maj 2012 arresterades Aleh Voltjek av civilklädda poliser som anklagade honom för att svära på allmän plats. Voltjek ledde tidigare ”Rättshjälp till befolkningen”, en organisation som erbjöd rättshjälp till dess att den upplöstes 2003. Samma dag dömdes han till nio dagars administrativt fängelsestraff enligt artikel 17.1 i lagen om ordningsförseelser (”begagnande av svordomar mot polisman”). Redan i januari 2012 dömdes Voltjek till fyra dagars administrativt frihetsberövande för att han påståtts ha fört ett otidigt språk på öppen gata. Hans namn har uppförts på förteckningen över dem som inte får lämna Vitryssland.

O.  Alltsedan början av mars 2012 har femton oppositionspolitiker, oberoende journalister och människorättsförsvarare med olika förevändningar nekats sin rätt att lämna landet, medan de vitryska myndigheterna samtidigt påståtts överväga att sammanställa en förteckning över 108 människorätts- och oppositionsaktivister, i syfte att förbjuda dem utresa ur landet.

P.  Den 14 juni 2012 antog Vitrysslands parlament flera ändringar i lagen om statens säkerhetsorgan så att det vitryska KGB fick vittomfattande befogenheter, bland annat rätten att fritt använda tvångsmedel. Den nya lagstiftningen ger KGB rätt att fritt ta sig in på privat egendom och utan restriktioner arrestera både vitryska medborgare och diplomater och representanter för internationella institutioner.

Q.  Under 2011 frihetsberövades minst 95 journalister i samband med ”tysta protestaktioner”, 22 journalister ställdes inför rätta och 13 dömdes till administrativa arreststraff av olika längd. Vid utgången av  2011 hade myndigheterna ytterligare skärpt kontrollen över internet, bland annat genom ytterligare åtgärder för reglering av internet.

R.  Det befaras att de vitryska myndigheternas försök att få oppositionsaktivister anklagade för brott är en förevändning för att de lagligen ska kunna hindras lämna landet och träda i förbindelse med FN och andra mekanismer.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt att Poczobut, som är journalist för den polska dagstidningen Gazeta Wyborcza, nyligen arresterats, liksom också de påståenden som gjorts gällande mot honom.

2.  Poczobut frigetts och kräver att utredningen ska läggas ned och alla anklagelser mot honom avskrivas.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den allt sämre situationen för människorättsförsvarare i Vitryssland och fördömer alla hot mot journalister och enskilda som gör bruk av sin rätt till yttrandefrihet.

4.  Europaparlamentet uppmanar det fjärde mötet den 23 och 24 juli 2012 i Bryssel med utrikesministrarna i de länder som omfattas av det östliga partnerskapet att dryfta och diskutera den allt sämre situationen för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland och fallet Poczobut.

5.  Europaparlamentet vill få slut på de rättsliga trakasserierna av journalister, medlemmar av det civila samhället och människorättsförsvarare och uppmanar Vitrysslands myndigheter att frångå sin nuvarande politik av undertryckande.

6.  Med tanke på att det efter presidentvalet i december 2010 och händelserna därefter gjorts tillslag mot det civila samhället i Vitryssland av aldrig tidigare skådat slag (minst 21 reportrar har misshandlats, 27 journalister har frihetsberövats och 13 av dem har dömts till mellan 10 och 15 dagar i fängsligt förvar) anser Europaparlamentet att målet mot Poczobut är politiskt betingat och avser att hindra hans legitima arbete som journalist och ledare för en nationell minoritet.

7.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att Poczobut dömts till tre års villkorligt fängelse för liknande påstådda brott. Parlamentet är bekymrat över att det villkorliga straffet kan omvandlas till ovillkorligt fängelse. Ett villkorligt straff innebär Lukasjenkaregimen har helt fria händer att när som helst sända Poczobut tillbaka till fängelset om myndigheterna anser att han åter ”brutit mot lagen” när han utfört sitt arbete som journalist. Det är i själva verket ett slags skrämseltaktik och ett försök att tvinga Poczobut till självcensur.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt att Vitrysslands myndigheter gör det omöjligt för journalister att arbeta, genom att införa repressiva lagar för att tysta ned verksamheten inom det civila samhälle och sedan hota med straffrättsliga påföljder för att skrämma människorättsförsvarare och minoritetsaktivister.

9.  Europaparlamentet anser att såväl vitrysk lag som internationella mekanismer avsiktligen missbrukats av de vitryska myndigheterna och gjorts till redskap för deras syften.

10.  Europaparlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att under alla omständigheter trygga respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och med internationella och regionala människorättsinstrument som ratificerats av Vitryssland. Parlamentet understryker att mediefrihet och yttrandefrihet hör till demokratins grundläggande hörnstenar som de vitryska myndigheterna utfäst sig att respektera.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de vitryska myndigheterna att reformera lagen och få Vitrysslands lagstiftning, särskilt om föreningsfrihet och yttrandefrihet att stämma överens med internationella normer och avskaffa censuren och självcensuren samt att avstå från ytterligare missbruk, som bland annat tar sig formen av att sätta politiska meningsmotståndare i fängelse, sätta munkavle på journalister, trakassera oberoende försvarsadvokater och genomföra åtgärder för kontroll av internet.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de vitryska myndigheterna att upphäva ändringarna av ett antal rättsakter som antogs av parlamentet i oktober 2011 och som innebär ytterligare begränsningar för förenings-, mötes-, åsikts- och yttrandefriheten.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de vitryska myndigheterna att upphöra med godtyckliga kortare frihetsberövanden och godtyckliga reseförbud som verkar syfta till att skrämma människorättsförsvarare, medier, den politiska oppositionen och aktivister inom det civila samhället och hindra dem att sköta sitt arbete.

14.  Europaparlamentet uppfattar det som ett fall av förtryck att Mykola Statkevytj överförts till isoleringscell och som ett försök att få honom att underteckna en nådeansökan, och uppmanar därför kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ingripa i fallet.

15.  Europaparlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att omedelbart upphöra med alla påtryckningar på journalister och mediearbetare och ta tillbaka alla anklagelser mot journalister som lagförts för sin yrkesverksamhet, samt vidta åtgärder för att rehabilitera dem. Parlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att trygga yttrandefriheten och skapa ett rättsklimat och en rättspraxis som ger medierna en frihet de verkligen kan använda sig av, samt att avskaffa censuren och självcensuren och se till att åtgärderna för kontroll av internet hålls vid ett minimum och att reglerna inte leder till censur av vare sig de elektroniska medierna eller yttrandefriheten.

16.  Europaparlamentet betonar att det råder strikta villkor för att EU eventuellt ska inleda förbindelser med Vitryssland och att detta förutsätter att Vitryssland åtar sig att respektera mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer, enligt vad som sägs i den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009 om det östliga partnerskapet, som även den vitryska regeringen undertecknat.

17.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att intensifiera förbindelserna med det civila samhällets organisationer i Vitryssland och arbeta för ökade kontakter människor emellan.

18.  Europaparlamentet uppmanar de EU-medlemsstater som för närvarande är medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter att inom detta organ göra allt för att det ska inrättas ett landsspecifikt mandat, såsom en särskild rapportör, för situationen för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland och att mandatet ska vara i minst två år. Parlamentet betonar att en sådan mekanism också skulle spela en viktig roll för oberoende dokumentering av övergrepp och övervakning av genomförandet av de rekommendationer som framlagts av olika FN-mekanismer och framför allt rekommendationerna i högkommissariens senaste rapport.

19.  Europaparlamentet upprepar att förbindelserna och den politiska dialogen mellan EU och dess grannländer i öst måste intensifieras inom ramen för det östliga partnerskapet, inklusive inom dess parlamentariska dimension, alltså den parlamentariska församlingen Euronest, varvid det gemensamma målet ska bestå i att tillförsäkra demokratiska reformer i Vitryssland.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de vitryska myndigheterna att, med avseende på parlamentsvalet 2012, fortsätta arbetet med en reform av vallagen och valförrättandet genom att beakta alla rekommendationer från OSSE/ODIHR och Europeiska kommissionen för demokrati genom lag, liksom också genom att följa alla internationella normer och standarder för demokrati.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera hur effektiva de nuvarande restriktiva åtgärderna mot Vitryssland är och överväga att utvidga de nuvarande sanktionerna genom att bygga ut förteckningen över vitryssar som belagts med viseringsförbud och fått sina tillgångar frysta.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar samt Vitrysslands regering och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0112.
(2) Antagna texter, P7_TA(2012)0063.
(3) Antagna texter, P7_TA(2012)0392.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0244.
(5) Antagna texter, P7_TA(2011)0099.
(6) EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 57.
(7) EUT C 349E, 22.12.2010, s. 37.
(8) EUT C 286E, 22.10.2010, s. 16.
(9) EUT L 55, 29.2.2012, s. 19.
(10) EUT L 113, 25.4.2012, s. 1.
(11) EUT L 19, 24.1.2012, s. 31.


Skandalen med tvångsaborter i Kina
PDF 111kWORD 35k
Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2012 om skandalen med tvångsaborter i Kina (2012/2712(RSP))
P7_TA(2012)0301RC-B7-0388/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av de rapporter som lagts fram enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och det frivilliga protokollet till denna konvention, samt enligt konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av konventionen om barnets rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konferensen för befolknings- och utvecklingsfrågor (ICPD) som hölls i Kairo 1994,

–  med beaktande av Kinas ettbarnspolitik och abortlagstiftning,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 2 juni 2012 fördes Feng Jianmei, en kvinna gravid i sjunde månaden, bort och fick genomgå en tvångsabort i Zhenping county (Shaanxi-provinsen). Många upprördes av händelsen och fördömde den, såväl i Kina som runtom i världen.

B.  Enligt kinesisk lagstiftning är det olagligt att göra abort efter sjätte månaden. De kommunala myndigheterna i Ankang tillsatte en utredning där man kom fram till att tjänstemännen i Zhenping county hade använt ”råa metoder” och ”övertalat” Feng att abortera fostret. Rapporten fastslog att detta beslut hade kränkt hennes rättigheter. De kommunala myndigheterna i Ankang har utlovat straff för de lokala planeringtjänstemän som var inblandade i fallet, inklusive avsked.

C.  Enligt utredningen hade lokala tjänstemän krävt att Fengs familj skulle betala en garantiavgift på 40 000 yuan, vilket enligt hennes make var en bot för att få ett andra barn. De lokala myndigheterna hade ingen laglig rätt att kräva en sådan garantiavgift. Feng tvingades underteckna ett dokument där hon samtyckte till att avsluta graviditeten eftersom hon inte kunde betala boten, och hölls kvar på sjukhuset av vakter.

D.  Olagliga och könsselektiva aborter är vanliga till följd av Kinas ettbarnspolitik, och detta skapar obalans mellan antalet män och kvinnor.

E.  EU har finansierat och finansierar fortfarande organisationer som är involverade i familjeplaneringspolitiken i Kina.

1.  Europaparlamentet understryker med kraft att syftet med familjeplaneringsprogram, i linje med handlingsprogrammet från den internationella konferensen för befolknings- och utvecklingsfrågor, måste vara att ge par och individer möjlighet att fatta fria, ansvarsfulla och välgrundade beslut om barnafödande och att ge dem full valfrihet i fråga om säkra, effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering, och inga former av påtryckningar får förekomma.

2.  Europaparlamentet fastlår återigen alla kvinnors grundläggande rätt att få tillgång till offentliga hälso- och sjukvårdssystem, särskilt primärvård, gynekologisk vård och graviditets- och förlossningsvård enligt Världshälsoorganisationens definition.

3.  Europaparlamentet framför sitt deltagande med offrens familjer, fördömer kraftigt de trakasserier som de utsätts för och kräver att myndigheterna skyddar dem.

4.  Europaparlamentet fördömer kraftigt såväl beslutet att tvinga Feng att genomgå en abort som tillämpningen av tvångsaborter och steriliseringar världen över, särskilt inom ramen för ettbarnspolitiken.

5.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som de kommunala myndigheterna i Ankang har fattat om att erbjuda Fengs familj kompensation och utdöma stränga straff för de lokala tjänstemän som varit inblandade i fallet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att fallet med Feng blev vida känt tack vare internet, och framhåller betydelsen av yttrandefrihet, även på internet. Parlamentet välkomnar med glädje uppkomsten av ett offentligt rum för debatt, delvis tack vare mikrobloggar.

7.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av den pågående debatten bland intellektuella och akademiker om huruvida man ska fortsätta med ettbarnspolitiken i Kina.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att finansieringen av projekt inte bryter mot anmärkningarna i avsnitt III avdelning 21 i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att föra upp tvångsaborter på föredragningslistan för sin nästa bilaterala människorättsdialog med Kina.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska unionens delegation till FN och Folkrepubliken Kinas regering och parlament.


Utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap
PDF 64kWORD 31k
Europaparlamentets förklaring av den 5 juli 2012 om utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap
P7_TA(2012)0302P7_DCL(2012)0007

Europaparlamentet avger denna förklaring

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling, där det betonas att EU kommer ”att ägna särskild uppmärksamhet åt utbildning i frågor som rör utveckling och åt att höja medvetenheten”,

–  med beaktande av slutsatserna från den strukturerade dialogen om det civila samhällets och de lokala myndigheternas roll inom utveckling, där EU:s medlemsstater och kommissionen uppmanas att stärka sina strategier för utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet,

–  med beaktande av artikel 123 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet är av central betydelse för europeisk utvecklingspolitik, vilket anges i dokumentet ”Europeiskt samförstånd om utveckling: utbildning och information om utvecklingsfrågor”.

B.  Även om EU är en av de största finansiärerna av utbildning i utvecklingsfrågor i Europa, har EU inte någon särskild strategi på detta område.

C.  Under perioder av åtstramning, kriser och uppkomsten av nationalistiska och populistiska rörelser är det särskilt viktigt att stödja ett aktivt globalt medborgarskap.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utveckla en långsiktig, sektorsövergripande EU-strategi för utbildning i utvecklingsfrågor, ökad medvetenhet och ett aktivt globalt medborgarskap.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla eller stärka nationella strategier för utbildning i utvecklingsfrågor.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna förklaring tillsammans med namnen på undertecknarna(1) till kommissionen, rådet och medlemsstaternas parlament.

(1) Förteckningen över ledamöter som har undertecknat förklaringen offentliggörs i bilaga 1 till protokollet av den 5 juli 2012 (P7_PV(2012)07-05(ANN1)).


Instiftandet av Europeiska dagen för hantverksmässigt tillverkad glass
PDF 64kWORD 31k
Europaparlamentets förklaring av den 5 juli 2012 om instiftandet av Europeiska dagen för hantverksmässigt tillverkad glass
P7_TA(2012)0303P7_DCL(2012)0010

Europaparlamentet avger denna förklaring

–  med beaktande av artikel 123 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU-lagstiftningen blir alltmer inriktad på att garantera kvaliteten i livsmedel, och av de färska mjölkprodukterna är den hantverksmässigt tillverkade glassen en kvalitetsprodukt som är säker och som kan ge jordbruks- och livsmedelsprodukter en starkare profil i varje enskild medlemsstat.

B.  Konsumenterna väljer allt oftare hälsosamma, näringsrika och välsmakande livsmedel, som producerats med traditionella metoder som inte påverkar miljön.

C.  Sektorn sysselsätter direkt cirka 300 000 arbetstagare, framför allt unga människor, i cirka 50 000 glassbarer inom EU och glassförbrukningen håller gradvis på att bli allt mindre säsongsbunden, vilket resulterar i en omsättning på hundratals miljoner euro fördelat över året.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kvalitetsproduktion som hantverksmässigt tillverkad glass. EU:s ekonomi kan nämligen konkurrera inom denna sektor, och det är viktigt att utnyttja denna möjlighet med tanke på den nuvarande krisen som påverkar bland annat sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

2.  Europaparlamentet instiftar Europeiska dagen för hantverksmässigt tillverkad glass, som ska firas den 24 mars, för att bidra till främjandet av denna produkt och till utvecklingen av den gastronomiska traditionen i denna sektor.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna förklaring tillsammans med namnen på undertecknarna(1) till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Förteckningen över ledamöter som har undertecknat förklaringen offentliggörs i bilaga 2 till protokollet av den 5 juli 2012 (P7_PV(2012)07-05(ANN2)).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy