Index 
Antagna texter
Fredagen den 26 oktober 2012 - Strasbourg
Människorättssituationen i Förenade Arabemiraten
 Diskriminering av flickor i Pakistan, särskilt fallet med Malala Yousafzai
 Situationen i Kambodja
 Avtal mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning ***
 Innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram
 Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet
 Marknader för finansiella instrument och upphävande av direktiv 2004/39/EG (Omarbetning) ***I
 Marknader för finansiella instrument och ändring av förordning [EMIR] om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister ***I
 Den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2012 års prioriteringar
 Handelsförbindelserna EU-Ryssland efter Rysslands anslutning till WTO
 Valet i Vitryssland
 Valet i Georgien

Människorättssituationen i Förenade Arabemiraten
PDF 192kWORD 42k
Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2012 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Förenade Arabemiraten (2012/2842(RSP))
P7_TA(2012)0400RC-B7-0476/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2011(1) om Europeiska unionens förbindelser med Gulfstaternas samarbetsråd,

–  med beaktande av att parlamentets delegation för förbindelserna med Arabiska halvön besökte Förenade Arabemiraten från den 29 april till den 3 maj 2012,

–  med beaktande av artikel 30 i Förenade Arabemiratens statsförfattning,

–  med beaktande av Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter, i vilken Förenade Arabemiraten är part,

–  med beaktande av sina årliga rapporter om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer från 2004 om människorättsförsvarare, i deras uppdaterade lydelse från 2008,

–  med beaktande av medordförandenas uttalanden från det 22:a gemensamma råds- och ministermötet i Luxemburg den 25 juni 2012 mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten efter det gemensamma råds- och ministermötet den 20 april 2011 mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd samt hennes påpekanden efter det 22:a gemensamma råds- och ministermötet den 25 juni 2012 mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd,

–  med beaktande av samarbetsavtalet av den 25 februari 1989 mellan Europeiska unionen och Gulfstaternas samarbetsråd,

–  med beaktande av det gemensamma handlingsprogrammet (2010–2013) för genomförandet av samarbetsavtalet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd från 1989,

  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av protokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn (Palermoprotokollet) och FN:s konventioner om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw) och om barnets rättigheter,

–  med beaktande av rekommendationerna av den 12 april 2012 från FN:s särskilde rapportör för människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Förenade Arabemiratens regering har under 2012 gått allt hårdare fram mot människorättsförsvarare och aktivister från det civila samhället, så att antalet frihetsberövade på politiska grunder kommit att uppgå till 64.

B.  Flertalet av dem hålls helt isolerade från omvärlden, tortyr påstås ha förekommit och de nekas rättsligt bistånd.

C.  Bland de frihetsberövade märks vice ordföranden för Förenade Arabemiratens studentförbund, Mansoor al-Ahmadi, en yrkesaktiv domare, Mohamed al-Abdouly, två f.d. domare, Khamis al-Zyoudiand och Ahmed al-Za’abi och två framstående människorättsadvokater, Mohamed al-Mansoori (juristförbundets f.d. ordförande) och Mohamed al-Roken.

D.  Anställda hos den emiratiske advokat som ger de frihetsberövade rättsligt bistånd påstås ha utsatts för en systematisk kampanj av trakasserier och hotelser, bland annat i form av att tre icke-emiratiska anställda utvisats ur landet av nationella säkerhetsskäl. Advokater som begett sig till Förenade Arabemiraten för att erbjuda rättsligt bistånd till de frihetsberövade har också trakasserats.

E.  Människorättsförsvarare och förkämpar för demokrati har trakasserats, belagts med reseförbud, fått sin yttrandefrihet och mötesfrihet begränsad, godtyckligt frihetsberövats, fråntagits sitt medborgarskap, utvisats ur landet och satts i fängelse utan laga grund.

F.  Förenade Arabemiratens myndigheter har hållit fast vid att deras tillvägagångssätt föranletts av en utlandsinspirerad islamisk sammansvärjning för att störta regeringen. Samtliga frihetsberövade har anknytning till al-Islah, som är en fredlig grupp av islamister som varit verksam i Förenade Arabemiraten sedan 1974. Det finns tecken som tyder på att nationell säkerhet tas som förevändning för ingripanden mot fredlig aktivism, för att tysta ned kraven på en reform av statsförfattningen och en reform i människorättsfrågor, såsom frågan om de statslösa.

G.  En framstående människorättsförsvarare och bloggare, Ahmed Mansoor, råkade två gånger ut för angrepp under de senaste veckorna och har utsatts för ständiga trakasserier och hot. Under 2011 satt han sju månader i fängelse till dess han i november dömdes för förtal av landets högsta ämbetsmän. Myndigheterna har tagit hans pass i beslag och godtyckligt belagt honom med reseförbud.

H.  Tillsammans med andra aktivister anklagades Mansoor för förtal av landets politiska personligheter efter det att han tagit initiativ till och undertecknat en framställning där det krävdes ökat politiskt deltagande via ett folkvalt parlament med fullständig befogenhet att lagstifta och utfärda andra författningar.

I.  Den 15 juli 2012 tillkännagav allmänna åklagaren i ett uttalande att den frihetsberövade gruppen med politiska meningsmotståndare skulle rannsakas för att ”stämpla mot statens säkerhet”, ”motsätta sig Förenade Arabemiratens statsförfattning och styrelseskick” samt för att ha kopplingar till ”utländska organisationer och strävanden”.

J.  Yttrandefriheten och tryckfriheten skyddas visserligen av Förenade Arabemiratens statsförfattning, men strafflagen medger dock att myndigheterna lagför personer för regeringskritiska uttalanden och minst ett diskussionsforum på internet har stängts, tillsammans med att tillträdet från Förenade Arabemiraten till ett flertal politiska webbplatser blockerats.

K.  Framstående och namnkunniga internationella icke-statliga organisationer för främjande av demokrati i regionen fick sin verksamhet stoppad 2012 av Förenade Arabemiratens myndigheter. Framför allt stängdes Nationella demokratiinstitutets (National Democratic Institute) kontor i Dubai och den tyska tankesmedjan för demokrati Konrad Adenauer-stiftelsens kontor i Abu Dhabi.

L.  Enligt rapporten från den särskilde rapportören för människohandel är det i Förenade Arabemiraten fortfarande vanligt att det drivs handel med människor för att utnyttja dem som arbetskraft och offren för denna handel förblir namnlösa.

M.  Statsmakterna har endast gjort små framsteg med att genomföra rekommendationen från Cedaw-kommittén i början av 2010.

N.  Fortfarande avkunnas det dödsdomar i Förenade Arabemiraten.

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att människorättsförsvarare, politiska aktivister och aktörer inom det civila samhället, vilka fredligt utövar sin grundläggande rätt till yttrande-, åsikts- och mötesfrihet, utsätts för angrepp, förtryck och hotelser i Förenade Arabemiraten. Parlamentet uppmanar Förenade Arabemiratens myndigheter att omedelbart sätta stopp för detta.

2.  Europaparlamentet yrkar på att alla samvetsfångar och aktivister, bland dem också människorättsförsvarare, ovillkorligen ska försättas på fri fot och uppmanar Förenade Arabemiratens myndigheter att se till att frihetsberövade personer som anses ha brutit mot lagen ställs inför domare, brottsåtalas och får rättsligt bistånd enligt eget val.

3.  Europaparlamentet uppmanar Förenade Arabemiratens myndigheter att genomgående och opartiskt undersöka de angrepp och offentliga hotelser som Ahmed Mansoor råkat ut för, liksom alla andra fall av trakasserier och angrepp.

4.  Europaparlamentet yrkar på respekt för alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, bland dem också yttrandefriheten, både på internet och utanför det, mötesfriheten, kvinnors rättigheter och jämställdhet, kampen mot diskriminering och rätten till en rättvis rättegång.

5.  Europaparlamentet välkomnar att Förenade Arabemiraten den 19 juli 2012 biträtt FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och uppmanar med kraft Förenade Arabemiratens myndigheter att bekräfta sitt ansvar för att fullgöra de skyldigheter landet påtagit sig enligt konventionen med hjälp av genomgripande, opartiska och oberoende utredningar av de påstådda fallen av tortyr och av påtvingade försvinnanden.

6.  Europaparlamentet uppmanar Förenade Arabemiraten att bekräfta sin avsikt att upprätthålla de högsta standarderna för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna, såsom landet framhållit i sin ansökan om medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2013–2015, genom att ratificera konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, med tillhörande fakultativa protokoll, och genom att utfärda en stadigvarande besöksinbjudan till FN:s alla innehavare av mandat för särskilt förfarande.

7.  Europaparlamentet fördömer all tillämpning av dödsstraff, oavsett omständigheterna.

8.  Europaparlamentet välkomnar att EU antagit sitt nya paket om mänskliga rättigheter och uppmanar med kraft de europeiska institutionerna att, tillsammans med EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, vidta konkreta åtgärder tillsammans med de 27 medlemsstaterna för att garantera att EU för en klar och principfast politik gentemot Förenade Arabemiraten där de aktuella grava kränkningarna av de mänskliga rättigheterna påtalas med hjälp av framställningar, offentliga uttalanden och initiativ inför rådet för mänskliga rättigheter.

9.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och de europeiska institutionerna att låta mänskliga rättigheter stå i centrum för sina förbindelser med alla tredjeländer, bland dem också de strategiska partnerna, varvid det kommande ministermötet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd särskilt ska uppmärksammas.

10.  Europaparlamentet anser att arbetet för att utöka samarbetet och främja ömsesidig förståelse och ömsesidigt förtroende mellan EU och Gulfregionen ovillkorligen måste fortsätta och anser att det är viktigt med regelbundna interparlamentariska möten mellan parlamentet och dess partner i regionen, eftersom detta är ett viktigt forum för utvecklingen av en konstruktiv och öppenhjärtig dialog om frågor som berör vardera parten.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Förenade Arabemiratens regering och parlament, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, samt regeringarna i medlemsstaterna i Gulfstaternas samarbetsråd.

(1) EUT C 247 E, 17.8.2012, s. 1.


Diskriminering av flickor i Pakistan, särskilt fallet med Malala Yousafzai
PDF 133kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2012 om diskrimineringen av flickor i Pakistan, särskilt fallet Malala Yousafzai (2012/2843(RSP))
P7_TA(2012)0401RC-B7-0477/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin tidigare resolution av den 15 december 2011 om situationen för kvinnor i Afghanistan och Pakistan(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati i Pakistan, i synnerhet de av den 20 januari 2011(2) och den 20 maj 2010(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 april 2012 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området, inbegripet följderna för EU:s strategipolitik för mänskliga rättigheter(4),

–  med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2012 från talespersonen för den höga representanten om skjutandet av en ung människorättsförsvarare i Pakistan,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2012 från den verkställande direktören för UN Women som fördömer attacken mot Malala Yousafzai,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning,

–  med beaktande av den femåriga åtagandeplanen mellan EU och Pakistan från mars 2012, som innehåller sådana prioriteringar som gott styre, samarbete i frågor som avser kvinnors egenmakt samt dialog om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2012 om Pakistan, i vilka rådet upprepar EU:s förväntningar avseende arbetet med och respekten för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder” (COM(2008)0055),

–  med beaktande av artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s deklaration av den 20 december 1993 om avskaffande av våld mot kvinnor,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325(2000) och 1820(2008) om kvinnor, fred och säkerhet och FN:s säkerhetsråds resolution 1888(2009) om sexuellt våld mot kvinnor och barn i samband med väpnade konflikter, där det betonas att alla stater har ansvar för att sätta stopp för straffriheten och lagföra dem som begått brott mot mänskligheten samt krigsförbrytelser, däribland brott som kan knytas till sexuellt våld och annat våld mot kvinnor och flickor,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 9 oktober 2012 skildes Malala Yousafzai, en fjortonårig flicka från Swatdalen, ut i skolbussen på väg hem från skolan, sköts i huvudet och nacken och skadades allvarligt, samtidigt som två andra flickor också skadades i attacken.

B.  Malala Yousafzai hade blivit en nationell symbol för motstånd mot talibanernas försök att frånta flickor möjligheten till utbildning, ett motstånd hon uttryckte via de bloggmeddelanden hon skrivit sedan hon var elva år. I december 2011 fick hon det nationella ungdomsfredspriset som, för att hedra henne, nu går under namnet det nationella Malala-fredspriset.

C.  Talibanrörelsen Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP) har tagit på sig ansvaret för angreppet och hävdade i ett uttalande efter angreppen att det är obligatoriskt att döda alla som bekämpar islamisk lag och meddelade att rörelsen på nytt skulle försöka döda Malala Yousafzai om hon återhämtar sig från sina skador.

D.  Både i Pakistan och i många andra muslimska länder har människor protesterat för att visa sin beundran för och solidaritet med Malala Yousafzai och för att fördöma talibanernas brutala angrepp.

E.  Säkerhetsstyrkorna har reagerat med att gripa flera misstänkta för dådet och det pakistanska parlamentet har diskuterat ett förslag om att fördöma attacken, vilket emellertid har stött på motstånd från det största oppositionspartiet, Pakistan Muslim League–N.

F.  Under de tolv månader som föregick attacken mot Malala Yousafzai dödades människorättsförsvararna Farida Afridi och Zarteef Afridi, sannolikt för sitt arbete för kvinnors välfärd och utbildning.

G.  Väpnade grupper som använder sig av terror och som inspireras av eller är knutna till talibanerna eller al-Qaida, inbegripet TTP, har under de senaste månaderna kontinuerligt gjort sig skyldiga till attacker i Pakistan, vilka ofta varit riktade mot regeringsinrättningar, skolor och civila, inklusive barn, i Khyber Pakhtunkhwa, de federalt styrda stamområdena och städer.

H.  Under 2011 rapporterades elva fall där barn använts av väpnade grupper för att utföra självmordsattacker. Barn har fortsatt att falla offer för urskillningslösa attacker, inbegripet attacker med hemmagjorda sprängladdningar och självmordsbombningar. Totalt sett dog 57 barn under 2011 till följd av landminor, explosiva lämningar efter krig och hemmagjorda sprängladdningar, bombdåd, granatsplitter och riktade attacker. Den 13 september 2011 ska TTP ha attackerat en skolbuss i Khyber Pakhtunkhwa och dödat fyra barn.

I.  Regeringsuppgifter gör gällande att 246 skolor (59 flickskolor och 187 pojkskolor) förstördes och att 763 skolor (244 flickskolor och 519 pojkskolor) skadades i provinsen Khyber Pakhtunkhwa under 2012 som en följd av konflikten med talibanerna, vilket har resulterat i att tusentals barn inte längre har tillgång till utbildning.

J.  Sedan 2009 har flickskolor kontinuerligt varit utsatta för direkta attacker av väpnade grupper som har använt sig av bomber och hemmagjorda sprängladdningar, vilket lett till att 152 skolor helt eller delvis förstördes i de federalt styrda stamområdena och Khyber Pakhtunkhwa under 2011. Enligt uppgift var avsikten med attackerna att hämnas militära operationer i regionen och motarbeta sekulär utbildning och utbildning för flickor. Det senaste attentatet mot en flickskola inträffade den 25 september 2012 i Charsadda-distriktet.

K.  Läget för många kvinnor och flickor i Pakistan är fortsatt mycket allvarligt. Enligt det internationella jämställdhetsindexet Global Gender Gap Index är Pakistan den tredje farligaste platsen i världen för kvinnor.

L.  Av Unescos internationella övervakningsrapport om utbildning för alla (EFA Global Monitoring Report) av den 16 oktober 2012 framgår det att Pakistans utbildningsutgifter nu uppgår till mindre än 2,3 procent av BNP, trots att Pakistan är det land i världen där näst flest flickor inte går i skolan.

M.  Flickor utsätts fortfarande ofta för våld i hemmet, människohandel och tvångsäktenskap eller så används de som bytesvaror vid konfliktlösning.

N.  I de flesta fall går de personer som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor och flickor ostraffade.

O.  Trots att det finns flera lagar som diskriminerar kvinnor i Pakistan, införde Pakistans regering under 2011 och 2012 ny lagstiftning för att effektivare bekämpa diskriminering och våld mot kvinnor, bl.a. lagar mot tvångsäktenskap, trakasserier av kvinnor på arbetsplatsen och i hemmet samt syreattacker. I dagsläget genomförs och upprätthålls inte dessa lagar.

P.  Talibanernas maktövertagande i vissa områden har fått negativa följder för kvinnor och flickor som inte kan utöva sina rättigheter.

Q.  I sin femåriga åtagandeplan från mars 2012 bekräftade EU på nytt sitt åtagande om att skapa ett kraftfullt och långsiktigt partnerskap med Pakistan, baserat på ömsesidiga intressen och gemensamma värden, genom vilket Pakistans demokratiska institutioner och civila regering samt det civila samhället ska stödjas.

R.  EU, som är redo att fortsätta samarbetet, utgår ifrån att Pakistan respekterar sina internationella åtaganden, särskilt när det gäller säkerhet och mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter.

S.  Den 5 juni 2012 kungjorde EU och Pakistan att det skulle inrättas en styrkommitté för terrorismbekämpning, i syfte att stärka samarbetet på detta område.

T.  I artikel 3.5 i fördraget om Europeiska unionen står det att främjandet av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter är grundläggande principer och målsättningar för Europeiska unionen och utgör en gemensam grund för dess förbindelser med tredjeländer. Respekt för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter är en förutsättning för att få tillgång till EU:s stöd till handel och utveckling.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt det våldsamma angreppet mot Malala Yousafzai och de allvarliga skador som två av hennes klasskamrater åsamkades, och konstaterar att angreppet utgör en allvarlig kränkning av barnets rättigheter liksom en attack mot både grundläggande mänskliga värden och samtliga människorättsförsvarare i Pakistan.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin beundran för Malala Yousafzai och konstaterar att hon sedan mycket unga år visat prov på stort mod och beslutsamhet i sin kamp för flickors rätt till utbildning och att hon har blivit en förebild för många flickor i hennes ålder. Parlamentet välkomnar de snabba medicinska åtgärder som sattes in av Pakistans militärläkare och läkare i Förenade kungariket, och hoppas innerligt att hon kommer att bli helt återställd från sina allvarliga skador.

3.  Europaparlamentet välkomnar att stora delar av det pakistanska samhället, islamiska skriftlärda och de flesta större politiska partier har fördömt angreppet. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att tydligt fördöma TTP eftersom det är denna rörelse som har tagit på sig ansvaret för angreppet.

4.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för alla de pakistanska familjer som uppmuntrar sina döttrar att utbilda sig.

5.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att garantera Malala Yousafzais och hennes familjs säkerhet och att ställa de ansvariga för angreppet inför rätta. Parlamentet uppmanar Pakistans regering att garantera säkerheten för andra människorättsaktivister – särskilt kvinnor och flickor som aktivt engagerar sig i samhällslivet och politiken – som har mottagit hot från talibanerna och andra extremistgrupper. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de rapporterade hot som mottagits av den sjuttonåriga Hinna Khan och hennes familj.

6.  Europaparlamentet är djupt oroat över läget för kvinnor och flickor och över de upprepade rapporterna om kränkningar av barns och kvinnors rättigheter i Pakistan, bl.a. rapporterna om att väpnade grupper använder barn för att utföra självmordsattacker. Parlamentet understryker att det internationella samfundet omedelbart måste rikta större uppmärksamhet mot kvinnors och flickors situation i Pakistan.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över upptrappningen av den våldsamma extremismen, som utgör ett allvarligt hot mot kvinnor och flickor, och över användningen av hot och våld, något som redan har medfört att flickskolor har sprängts i luften och att kvinnor piskats i delar av de federalt styrda stamområdena och Khyber Pakhtunkhwa.

8.  Europaparlamentet uppmanar enträget de pakistanska myndigheterna att lagföra de personer och grupper som anstiftar våld, särskild de som kräver att personer och grupper som inte delar deras åsikter ska dödas.

9.  Europaparlamentet begär att den pakistanska regeringen gör mycket mer för att spåra de hundratals, om inte tusentals, offren för påtvingade försvinnanden i Pakistan, inbegripet barn, i vissa fall flickor på bara nio eller tio år. Parlamentet begär att resultaten av interna regeringsledda utredningar om omfattningen av detta problem ska offentliggöras.

10.  Europaparlamentet välkomnar den strategi för barns säkerhet som sattes i verket den 10 januari 2012 i de federalt styrda stamområdena och vars syfte är att genomföra en åtgärdsplan för att erbjuda barn beskydd och inrätta enheter för barns säkerhet inom alla organ i dessa områden.

11.  Europaparlamentet välkomnar att lagen om skydd av barn från 2010, som redan är i kraft i Khyber Pakhtunkhwa-provinsen, nu utvidgas till att gälla de provinsstyrda stamområdena, inbegripet Swatdalen, med omedelbar verkan. Parlamentet hoppas att effektiv tillämpning av denna lag kommer att bidra till att dessa områden respekterar gällande rättsprinciper.

12.  Europaparlamentet uppmanar enträget Pakistans regering att utnyttja dagens positiva stämningar för att få till stånd faktiska förbättringar av kvinnors och flickors rättigheter och revidera och reformera delar av den islamiska strafflagen hudood samt bevislagen, barnäktenskapslagen och annan lagstiftning som kränker kvinnors ställning och rättigheter genom att ge dem en underordnad ställning inför lagen.

13.  Europaparlamentet välkomnar den nya lagstiftning som Pakistans regering införde 2011 och 2012 i syfte att effektivare motverka diskriminering och våld mot kvinnor, och uppmanar regeringen att säkerställa att dessa nya lagar faktiskt genomförs och upprätthålls.

14.  Europaparlamentet uppmanar enträget Pakistans regering att verka i nära samarbete med FN och EU för att genomföra millennieutvecklingsmålen, särskilt mål 2 enligt vilket alla barn i världen, såväl flickor som pojkar, år 2015 ska ha möjlighet att slutföra en fullständig grundskoleutbildning. Parlamentet uppmanar Pakistans regering att göra det till en prioritering att öka antalet flickor som får gå i skolan och att garantera deras säkerhet under utbildningen.

15.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att öka anslagen till offentliga skolor och att vidta effektiva åtgärder för att införa en obligatorisk standardkursplan i grundskolan samt ett system med inspektioner av alla privata eller offentliga koranskolor, som särskilt på landsbygden ofta är de enda inrättningar som erbjuder utbildning.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Pakistans regering utveckla utbildningsprogram som ska förbättra kvinnors läs- och skrivkunnighet samt utbildning i Pakistan, som en del av dess utvecklingsbiståndspolitik.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet, samt det internationella samfundet, att avsevärt öka anslagen till insatser för att skydda kvinnor och flickor från våldtäkt, övergrepp och våld i hemmet och att stödja praktiska åtgärder som möjliggör framväxten av rörelser inom det civila samhället som motsätter sig diskriminering av kvinnor och flickor.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra det löfte den ger barnen i sitt meddelande ”En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder” och att säkerställa att EU gör allt som står i dess makt för att främja och skydda barns rättigheter.

19.  Europaparlamentet insisterar på att kvinnors och barns rättigheter uttryckligen ska behandlas i alla människorättsdialoger, särskilt frågan om att bekämpa och avskaffa alla former av diskriminering och våld mot kvinnor och flickor, särskilt tvångsäktenskap, våld i hemmet och kvinnomord. Parlamentet insisterar även på att man inte ska kunna åberopa sedvänjor, traditioner eller religiösa skäl för att kringgå skyldigheten att utrota sådan brutalitet. Parlamentet anser att det är viktigt att förhindra barnäktenskap för att garantera att tonårsflickors grundläggande rättigheter i Pakistan respekteras.

20.  Europaparlamentet uppmanar behöriga EU-institutioner att fortsätta att inkludera frågan om religiös tolerans i samhället i sin politiska dialog med Pakistan eftersom detta är av central betydelse för den långsiktiga kampen mot islamistisk extremism.

21.  Europaparlamentet uppmanar enträget de behöriga EU-institutionerna att kräva att den pakistanska regeringen tillämpar den klausul om demokrati och mänskliga rättigheter som finns i samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Pakistan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Europeiska utrikestjänsten och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i synnerhet att regelbundet rapportera om genomförandet av samarbetsavtalet och demokrati- och människorättsklausulen, inbegripet utövandet av kvinnors och barns rättigheter.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, UN Women, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Pakistans regering och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0591.
(2) EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 90.
(3) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 147.
(4) Antagna texter, P7_TA(2012)0126.


Situationen i Kambodja
PDF 118kWORD 39k
Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2012 om situationen i Kambodja (2012/2844(RSP))
P7_TA(2012)0402RC-B7-0478/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rapporterna av den 16 juli och den 24 september 2012 från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Kambodja,

–  med beaktande av den 21:a sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 24 september 2012,

–  med beaktande av uttalandet från talespersonen för EU:s höga representant, Catherine Ashton, av den 1 oktober 2012 om domar mot människorättsförsvarare i Kambodja,

–  med beaktande av rekommendationerna i rapporten från EU:s valobservatörsuppdrag om valet till nationalförsamlingen i Kambodja den 27 juli 2008,

–  med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 1 oktober 2012 från tio frivilligorganisationer till EU:s kommissionsledamot med ansvar för handel, de Gucht,

–  med beaktande av EU:s handelsstrategi ”Allt utom vapen” som ger minst utvecklade länder, inklusive Kambodja, obehindrat tillträde till EU för landets alla exportprodukter, förutom vapen,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter som Kambodja anslutit sig till,

–  med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998,

–  med beaktande av samarbetsavtalet från 1997 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Kambodja(1), särskilt artikel 1 (respekt för mänskliga rättigheter), artikel 19 (underlåtenhet att verkställa avtalet) och bilaga 1 om artikel 19 (upphävande av avtalet om någon av parterna kränker artikel 1),

–  med beaktande av FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter som FN:s generalförsamling antog vid sin 62:a session den 13 september 2007,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kambodja, särskilt resolutionen av den 21 oktober 2010(2),

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I den senaste rapporten från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Kambodja konstateras det att Kambodja, efter två årtionden av konflikter och fredsavtalen i Paris 1991, gjort framsteg med att stärka demokratin, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

B.  Fyra människorättsförsvarare som anklagats för statsfientlig verksamhet, Mom Sonando, ledare för Association of Democrats of Cambodia och direktör för Beehive Radio, och hans medåtalade, Phorn Sreoun, Touch Ream och Kann Sovann, fick sin dom av en lokal domstol i Phnom Penh den 1 oktober 2012.

C.  Säkerhetsstyrkorna fortsätter att använda övervåld mot demonstranter. Den 26 april 2012 sköts Chut Wutty, en ledande miljöaktivist som undersökte olaglig avverkning, till döds av polisen. Den 22 maj 2012 arresterades 13 kvinnliga aktivister från Boeung Kak på godtyckliga grunder och dömdes till långa fängelsestraff för att ha anordnat en fredlig protest vid en byggplats i det samhälle där de bodde. De har nu frisläppts efter internationella påtryckningar, men deras domar har fastställts. Den 16 maj 2012 sköts en 14-årig flicka, Heng Chantha, till döds av säkerhetsstyrkorna, men ingen undersökning har gjorts om hennes död.

D.  Till följd av regeringens politik för markkoncessioner av ekonomiska skäl har åtminstone 400 000 människor under de senaste tio åren fördrivits från och fråntagits sin mark, sina hem och sin försörjning av myndigheter och av företag, vilket har lett till våldsamma sammandrabbningar med invånarna i samhällena och förvärrat fattigdomen.

E.  Fram till augusti 2012 har den kambodjanska regeringen beviljat markkoncessioner av ekonomiska skäl på åtminstone 2 157 744 hektar till över 200 företag, ofta i strid med bestämmelserna i 2001 års marklag och med åsidosättande av rättsliga garantier, såsom skyldigheterna att förhindra koncessioner i skyddade områden, att göra en social konsekvensbedömning samt att erhålla ett fritt och väl underbyggt förhandsgodkännande från den ursprungliga befolkningen.

F.  I maj 2012 utfärdade premiärminister Hun Sen ett direktiv om ett moratorium gällande nya markkoncessionerna av ekonomiska skäl och fastställde att de redan gjorda koncessionerna ska ses över. Trots direktivet har åtminstone tolv nya koncessioner tillåtits, eftersom ett kryphål i direktivet tillåter nya markkoncessioner där förhandlingarna redan nått ett framskridet stadium eller man redan i princip har kommit överens om koncessionen. Ingen verklig översyn har gjorts av de markkoncessioner som redan beviljats och ingen av de problematiska koncessionerna har upphävts.

G.  Enligt de viktigaste resultaten i rapporten från FN:s särskilda rapportör finns det betydande brister i valförvaltningen i Kambodja, och snabba reformer krävs för att ge kambodjanerna förtroende för valprocessen eftersom landet kommer att ha allmänna val i juli 2013.

H.  Efter Kambodjas senaste nationella val kom EU:s valobservatörsuppdrag i Kambodja fram till att valet inte uppfyllde internationella normer för demokratiska val och uppmanade den kambodjanska regeringen att genomdriva vissa grundläggande valreformer.

I.  EU är Kambodjas viktigaste enskilda givare.

1.  Europaparlamentet fördömer alla politiskt motiverade domar mot politiska kritiker och oppositionella i parlamentet, särskilt Sam Rainsy, människorättsförsvarare och markaktivister. Parlamentet beklagar Chut Wuttys och Heng Chanthas död, som båda dödades då de utövade sin rätt till en fredlig protest.

2.  Europaparlamentet kräver att Mom Sonando, andra regeringskritiker och markrättsaktivister omedelbart och villkorslöst ska försättas på fri fot eftersom de arresterats enbart av politiska skäl.

3.  Europaparlamentet understryker att alla de personer som bär ansvaret för brott mot de mänskliga rättigheterna ska identifieras och ställas till svars för sina handlingar.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av FN:s särskilda rapportörs slutsats att allvarliga och omfattande människorättsbrott som hänger samman med markkoncessioner ska diskuteras och åtgärdas.

5.  Europaparlamentet uppmanar den kambodjanska regeringen att upphöra med alla tvångsfördrivningar, att se över direktivet från maj 2012 och att införa och genomföra ett moratorium om fördrivningar i Kambodja tills öppna och ansvarsfulla regelverk och politiska riktlinjer införs för att garantera att framtida markkoncessioner av ekonomiska skäl görs i enlighet med internationella människorättslagar och att alla de som tvångsfördrivits får skälig ersättning och en lämplig alternativ bostad.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka det ökade antalet människorättsbrott i Kambodja till följd av markkoncessioner av ekonomiska skäl som beviljats för jordbruksindustriell utveckling som hänger samman med export av jordbruksprodukter till EU och att tillfälligt upphäva den prioritet som Allt utom vapen-initiativet ger jordbruksprodukter från Kambodja om människorättsbrott kan konstateras. Parlamentet tar del av det beslut som Kambodjas premiärminister fattade om att stoppa nya markkoncessioner av ekonomiska skäl och hans vädjan om att se över de koncessioner som hittills gjorts.

7.  Europaparlamentet uppmanar den kambodjanska regeringen, den nationella valkommittén och den regionala valkommittén att genomföra de nya FN-rekommendationerna om reform av valsystemet för att garantera att det är förenligt med internationella normer före, under och efter val. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa de kambodjanska myndigheternas genomförande av FN:s rekommendationer.

8.  Europaparlamentet är oroat över situationen för Sam Rainsy, ledaren för Sam Rainsy-partiet, som dömts på basis av anklagelser som påstås vara politiskt motiverade. Parlamentet uppmanar den kambodjanska regeringen och oppositionspartierna att arbeta för en förlikning för att oppositionen ska kunna spela en fullvärdig roll inom den kambodjanska politiken och i framtida val så att valprocessen blir trovärdig.

9.  Europaparlamentet uppmanar den kambodjanska regeringen att stärka demokratin, rättsstatsprincipen, respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt medie-, yttrande- och mötesfrihet, eftersom dessa värden utgör en väsentlig del av samarbetsavtalet mellan EU och Kambodja, enligt definitionen i artikel 1 i avtalet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Kambodjas regering och nationalförsamling, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament, Asean-medlemsstaternas regeringar, FN:s generalsekreterare och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

(1) EUT L 269, 19.10.1999, s. 18.
(2) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 90.


Avtal mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning ***
PDF 187kWORD 31k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 oktober 2012 om utkastet till rådets beslut om undertecknande och ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (09890/2012 – C7-0134/2012 – 2012/0048(NLE))
P7_TA(2012)0403A7-0275/2012

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09890/2012),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (10193/2012),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 194 och 207 samt 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0134/2012),

–  med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0275/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Amerikas förenta stater.


Innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram
PDF 221kWORD 66k
Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2012 om innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram (2012/2027(INI))
P7_TA(2012)0404A7-0270/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av meddelandena från kommissionen ”En budget för Europa 2020” (COM(2011)0500)), ”En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån” (COM(2011)0662)) (meddelande om finansiella instrument), ”Ett tillväxtpaket för integrerade infrastrukturer i Europa” (COM(2011)0676)), ”En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering” (COM(2011)0870) och ”En pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer” (COM(2011)0660)),

–  med beaktande av kommissionens förslag, i synnerhet förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2011)0398)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (COM(2010)0815)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (COM(2011)0659)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (COM(2011)0809)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (COM(2011)0785)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA” Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (COM(2011)0788)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (COM(2011)0665), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011)0609)), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2011)0615/2),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Financial Instruments in Cohesion Policy” (SWD(2012)0036) och ”Elements for a Common Strategic Framework 2014 to 2020 – the European Regional Development Fund, the Cohesion Fund, the European Agricultural Fund for Rural Development and the European Maritime and Fisheries Fund” (SWD(2012)0061) (gemensam strategisk ram för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapporter nr 4/2011 om garantiinstrumentet för små och medelstora företag och nr 2/2012 om finansieringstekniska instrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, samt revisionsrättens yttrande nr 7/2011 över förslaget till förordning om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(1), och sin resolution av den 6 juli 2011 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ(2),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A7-0270/2012), och av följande skäl:

A.  Sedan början av 2000-talet har EU-institutionerna utvecklat en rad innovativa finansiella instrument baserade på mekanismer som kombinerar subventioner från EU:s budget med offentliga och/eller privata medel för att öka de tillgängliga investeringsbeloppen för genomförandet av unionens strategiska mål.

B.  I enlighet med artikel 49 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning är institutionerna ”eniga om att det är nödvändigt att införa samfinansieringsmekanismer för att stärka de hävstångseffekter Europeiska unionens budget för med sig genom en förstärkning av finansieringsincitamenten. De är också eniga om att främja utvecklingen av lämpliga fleråriga finansiella instrument vilka fungerar som katalysatorer för offentliga och privata investerare”.

C.  Enligt uppskattningarna går cirka 1,3 procent av unionens budget för närvarande till finansiella instrument. Inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013 införde unionen 14 finansiella instrument på området för den inre politiken (3 miljarder EUR inom kategori 1a, det vill säga 3,4 procent av den tillgängliga budgeten, och cirka 5,9 miljarder EUR till regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken) samt 11 finansiella instrument på området för den externa politiken (1,2 miljarder EUR, det vill säga 2,2 procent av budgeten för kategori 4, utan att beakta de finansiella instrument som införts inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden).

D.  Unionen har redan erfarenhet av förvaltning av finansiella instrument och många utvärderingar och jämförande konsekvensanalyser har offentliggjorts.

E.  I enlighet med Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla, bör ramen för genomförandet av innovativa finansieringsinstrument beslutas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, för att säkra ett kontinuerligt informationsflöde och deltagande från budgetmyndighetens sida vid användningen av dessa instrument i hela unionen, så att parlamentet kan kontrollera att de politiska prioriteringarna respekteras och för att möjliggöra en utökad kontroll av sådana instrument från Europeiska revisionsrättens sida.

Finansiella instrument – bakgrund

1.  Europaparlamentet påminner om att finansiella instrument infördes på EU-nivå som ett sätt för unionen att stimulera investeringar i den europeiska realekonomin i överensstämmelse med EU:s mål vid en tidpunkt då anslagen till unionens budget konstant minskade trots att unionens politiska ambitionsnivå och följaktligen dess behov stadigt ökade.

2.  Europaparlamentet understryker att det slutgiltiga målet och syftet för de finansiella instrumenten är att de i situationer med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringar ska fungera som katalysatorer, som på grundval av ett bidrag från unionens budget gör det möjligt att mobilisera medel - offentliga och privata – till förmån för projekt som inte får något stöd, eller endast otillräckligt stöd, från marknaden. Parlamentet påpekar att den offentliga sektorns deltagande på så vis gör det möjligt att minska riskkostnaderna eller överta en del av kostnaderna och därmed underlätta genomförandet av de berörda projekten.

3.  Europaparlamentet påpekar att de finansiella instrument som hittills har utvecklats har använts för att täcka extremt många olika fall, allt från deltagande i eget kapital/riskkapital till tillhandahållande av garantier/motgarantier hos finansiella mellanhänder (särskilt banker) och instrument för riskdelning tillsammans med finansinstitut för att stimulera investeringar, innovation och forskning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att denna variation motiveras av de många olika områden som berörs (stöd till små och medelstora företag, energi, klimatförändringar, sysselsättning och mikrokrediter, forskning och innovation, transportinfrastrukturer och informationsteknik).

5.  Europaparlamentet understryker att användningen av finansiella instrument är strikt reglerad genom lagstiftning (den lagstiftande myndighetens godkännande krävs) och budgetbestämmelser. Parlamentet noterar att användningen av finansiella instrument inte genererar några oförutsedda kostnader för unionens budget, eftersom gemenskapsbudgetens ekonomiska förpliktelser är begränsade till det EU-bidrag som anslagits till det finansiella instrumentet på grundval av de årliga budgetanslagen, enligt överenskommelse med budgetmyndigheten, och det får inte uppstå eventualförpliktelser för unionens budget. Parlamentet påpekar att de finansiella instrumenten tvärt om bidrar till en sund och effektiv förvaltning av offentliga medel, eftersom det bidrag som beviljas från budgeten kan generera inkomster som kan återinvesteras (reflows) i det berörda finansiella instrumentet och därmed stärka dess kapacitet att tillhandahålla stöd och öka de offentliga åtgärdernas effektivitet. Parlamentet understryker därför att de insatser som finansieras av de innovativa finansiella instrumenten måste revideras av Europeiska revisionsrätten och att medlagstiftarna fullt ut måste informeras om resultatet av denna revision.

6.  Europaparlamentet påpekar att det finns tre typer av investeringssituationer: 1) optimala, där investeringen med säkerhet ger avkastning och möjliggör en finansiering via marknaden, 2) icke optimala, som ger avkastning men där avkastningen inte är tillräcklig för att säkra finansiering via marknaden, vilket motiverar användningen av ett finansiellt instrument, och 3) investeringar som präglas av liten eller ingen avkastning, vilket kräver ingripande från unionens sida i form av subventioner, som kan kombineras med finansiella instrument om projektet medger detta.

7.  Europaparlamentet upprepar att en ökad användning av finansiella instrument inte bör utgöra en strategi för att minska unionens budget utan för att optimera användningen av den, och gläder sig över att kommissionen i sitt ovan nämnda meddelande om finansiella instrument bekräftar att avsikten med att öka användningen av innovativa finansiella instrument inte är att ersätta bidrag med finansiella instrument.

8.  Europaparlamentet understryker att de erfarenheter man hittills har från finansiella instrument generellt sett är positiva, även om deras multiplikatoreffekt i hög grad varierar beroende på användningsområdet, de sektorsspecifika mål som ska uppnås med de innovativa finansiella instrumenten, typen av finansiellt instrument som föreslagits och villkoren för dess genomförande.

9.  Europaparlamentet påpekar att på området för intern politik genomförs de finansiella instrumenten antingen på EU nivå (förvaltas av kommissionen själv eller på grundval av en delegation av befogenheter från kommissionen) eller på nationell nivå inom ramen för regional- och sammanhållningspolitiken (delad förvaltning med medlemsstaterna).

10.  Europaparlamentet framhäver att genomförandet av de finansiella instrumenten inbegriper en rad aktörer, allt från kommissionen som ansvarar för genomförandet av unionens budget, till EIB-gruppen (Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden) via nationella och lokala banker, affärsbanker eller banker som är specialiserade i investeringar eller utveckling samt privata och offentliga investerare. Parlamentet betonar att deras framgång mer allmänt beror på mobiliseringen av offentliga, halvoffentliga och privata mellanhänder, vars mål varierar beroende på det berörda området (mikrofinansinstitut, garantifonder för små och medelstora företag, regionala utvecklingsstrukturer, forskningsstödfonder m.m.).

11.  Europaparlamentet noterar framför allt de stora skillnaderna mellan finansiella instrument som förvaltas centralt på unionsnivå och instrument som genomförs på grundval av delad förvaltning på området för regional- och sammanhållningspolitiken eller för externa förbindelser.

12.  Europaparlamentet noterar att instrumenten på området för sammanhållningspolitiken har nått olika resultat i de olika medlemsstaterna och för de olika typerna av innovativa finansiella instrument. Parlamentet medger att de innovativa finansiella instrumenten på området för sammanhållningspolitiken har präglats av dåliga lagstiftningsramar, vilket har medfört förseningar i genomförandet, svårigheter att uppnå en kritisk massa och en omfattande multiplikatoreffekt liksom bristande överblick och samordning. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag att stärka lagstiftningsramen och därmed förbättra användningen av innovativa finansiella instrument inom sammanhållningspolitiken under nästa programperiod 2014–2020.

13.  Europaparlamentet noterar när det gäller användningen av finansiella instrumenten på området för extern politik att antalet inblandade internationella finansinstitut är mycket högt, och att även den multiplikatoreffekt som genereras av unionens bidrag är mycket hög, men beklagar att det finns för många olika instrumenten och framför allt att de har ökat i antal under de senaste åren och nu uppgår till totalt 13.

14.  Europaparlamentet konstaterar att dessa finansiella instrument genomförs på grundval av avtal som är ännu mer komplicerade än de som ingås på området för intern politik och involverar en rad olika förvaltningsförfaranden och aktörer (EBRD, internationella organisationer).

15.  Europaparlamentet konstaterar att under dessa förhållanden är verkningarna av EU-budgetens bidrag inte alltid synliga för operatörerna och medborgarna.

16.  Europaparlamentet noterar att på området för extern politik möjliggör de flesta finansiella instrument återinvesteringar av avkastning på investeringar, medan motsatt situation gäller på området för intern politik.

17.  Europaparlamentet noterar att de finansiella instrumenten, beroende på behoven, har utvecklats enligt strategier med olika mål och medel och på ett inte alltid samordnat sätt, vilket skapar vissa problem med överlappningar.

18.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av finansiella instrument tar tid och kräver avancerade investeringskunskaper, noggranna förberedelser av projekten och djupa kunskaper om marknadsmekanismerna, men att instrumenten eventuellt kan förbättra förvaltningen av de projekt som stöds och deras resultat, genom en kombination av specifika kunskaper och know-how hos de berörda aktörerna. Parlamentet påpekar att de erbjuder ett incitament till att sammanföra finansiella och mänskliga resurser i syfte att uppnå gemensamma och strategiska europeiska mål.

Kommissionens förslag för nästa fleråriga budgetram för 2014–2020

19.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen föreslår ett mindre antal finansiella instrument med bredare användningsområde på området för intern politik för perioden 2014–2020. Parlamentet välkomnar denna utveckling, som borde förbättra synligheten för aktörerna, bidra till att uppnå den kritiska massan och öka spridningen och diversifieringen av den risk som följer med dessa instrument, på grundval av en portföljstrategi.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att skapa plattformar för eget kapital och lån. Parlamentet noterar att dessa plattformar syftar till att förenkla och standardisera samtliga innovativa finansiella instrument som genomförs på grundval av unionens budget och göra dem mer samstämda. Parlamentet understryker att för att plattformarna ska kunna användas och genomföras med framgång bör tillämpningsramen och andra tekniska detaljer presenteras i god tid och under alla omständigheter före början av nästa programperiod 2014–2020.

21.  Europaparlamentet fäster i detta avseende uppmärksamheten vid det förestående inrättandet av en plattform för unionen för externt samarbete och utveckling, i syfte att förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller de mekanismer som kombinerar subventioner och lån som används inom ramen för denna politik och samtidigt vederbörligen beakta de regionala ramar som reglerar unionens förbindelser med de olika partnerländerna. Parlamentet noterar att syftet med plattformen är att bidra till både utvärderingen av de befintliga instrumenten på området för extern politik och utveckla nya instrument för perioden 2014–2020.

22.  Europaparlamentet gläder sig över att tillämpningen av finansiella instrument inom ramen för sammanhållningspolitiken under nästa programperiod ska utvidgas till att omfatta alla de tematiska målen och GSR-fonderna, och sådana projekt och projektgrupper eller delar av program som genererar inkomster och vinst och därför lämpar sig för finansiella instrument. Parlamentet betonar inte desto mindre att man måste få en bättre överblick över hur finansiella instrument tillämpas för att minska risken för bristande samordning och överlappningar mellan olika system.

23.  Europaparlamentet noterar att enhetliga modeller för instrument kommer att ställas till de nationella förvaltningsmyndigheternas förfogande (”off-the-shelf instruments”). Parlamentet anser att det kommer att krävas att tekniska detaljer läggs fram i god tid och att mer intensiva informationsutbyten säkras mellan kommissionen och de lokala myndigheterna för att de ska bli framgångsrika.

24.  Europaparlamentet gläder sig över att förordning (EU, Euratom) No 966/2012 hädanefter är lagstiftningsramen för definitionen, utformningen och användningen av finansiella instrument, och därigenom säkrar deras överensstämmelse med unionens mål och intressen.

25.  Europaparlamentet anser att inrättandet av de plattformar som avses ovan skulle kunna åtföljas av införandet av en permanent, central samordning av de finansiella instrumenten inom kommissionen. Parlamentet noterar att en avdelningsövergripande expertgrupp för finansiella instrument (FIEG) har inrättats, och anser att denna grupp bör få i uppdrag att stärka kommissionens institutionella kapacitet att följa upp finansiella instrument.

26.  Europaparlamentet anser att införandet av innovativa finansiella instrument inom EU kommer att bidra till att ställa finanssektorn i realekonomins tjänst för projekt med europeiskt mervärde.

Utforma de nya finansiella instrumenten

27.  Europaparlamentet understryker att sedan mitten av 1990-talet har de offentliga investeringarna i unionen konstant sjunkit och att denna tendens har förvärrats sedan krisen utbröt 2008. Parlamentet påpekar vidare att privata investerare brottas med strängare kreditvillkor och större svårigheter att få tillträde till kapitalmarknaderna. Parlamentet är därför övertygat om att den fortsatta utvecklingen av innovativa finansiella instrument på nationell nivå och på EU-nivå kan bli en bidragande faktor om unionen ska kunna säkra en samordnad återgång till en smart och hållbar tillväxt för alla.

28.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av Europa 2020-strategin och dess sju flaggskeppsinitiativ enligt kommissionens beräkningar skulle kräva investeringar i hela unionen på totalt 1 600 miljarder EUR fram till 2020. Parlamentet noterar att dessa investeringar omfattar olika mål, allt från genomförandet av stora infrastrukturprojekt till tillhandahållandet av stöd till mindre projekt med en stor tillväxtpotential på lokal och regional nivå, inbegripet åtgärder till förmån för social sammanhållning.

29.  Europaparlamentet upprepar att de finansiella instrumenten är avsedda att främja och underlätta projekt som anses nödvändiga för att uppnå unionens strategiska mål och måste därför i högre grad beakta och anpassa sig till programmens tidsplaner.

30.  Europaparlamentet är övertygat om att de innovativa finansiella instrumenten måste vara inriktade på ett eller flera av EU:s specifika politiska mål, särskilt de mål som ingår i Europa 2020-strategin, fungera på ett icke-diskriminerande sätt, ha ett tydligt slutdatum, respektera principen om en sund ekonomisk förvaltning och komplettera traditionella instrument, såsom bidrag, och därmed förbättra utgifternas kvalitet och bidra till de vägledande principerna för att säkra en optimal användning av de finansiella medlen.

31.  Europaparlamentet anser att de innovativa finansiella instrumenten kan underlätta genomförandet av offentlig–privata partnerskap genom att locka till sig mer privat kapital till offentliga infrastrukturprojekt.

32.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att göra en förhandsbedömning för att kartlägga situationer där det finns risk för marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringar, investeringsbehov, potentiell involvering av den privata sektorn, möjligheterna till stordriftsfördelar och frågorna om kritisk massa, samt att kontrollera att instrumentet inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och inte överträder reglerna för statligt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå objektiva, polytematiska och relevanta krav för förhandsbedömningens roll och tillämpning. Parlamentet tror fullt och fast på principen om en evidensbaserad utformning av politiken och anser att dessa bedömningar kommer att bidra till en ändamålsenlig och effektiv användning av de innovativa finansiella instrumenten.

33.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom ramen för en resultatinriktad strategi inbegripa ett rimligt antal enkla kvalitativa och/eller kvantitativa indikatorer i förhands- och efterhandsbedömningarna av alla innovativa finansiella instrument, både vad gäller instrumentets finansiella resultat och dess bidrag till uppfyllandet av EU:s mål. Parlamentet anser att detta krav inte får medföra en orimlig administrativ börda för förvaltarna. Parlamentet understryker i detta sammanhang de avbrott i utnyttjandet av ett innovativt finansiellt instrument som kravet på efterhandsutvärdering kan leda till.

34.  Europaparlamentet påpekar emellertid att ökningen av antalet finansiella instrument medför många utmaningar på området för reglering, förvaltning och kontroll av instrumentens effektivitet, och att det är nödvändigt att nå balans mellan kravet på transparens och kontroll å ena sidan och en tillräcklig nivå när det gäller effektivitet och genomförandetakt å andra sidan. Parlamentet anser att en minskning av antalet finansiella instrument kan minimera olikheterna och säkra en tillräcklig kritisk massa.

35.  Europaparlamentet understryker därför vikten av rättsliga ramar som är så enkla, klara och överskådliga som möjligt, som inte ökar den administrativa bördan för mellanhänder och stödmottagare och som gör de finansiella instrumenten attraktiva för offentliga och privata investerare.

36.  Europaparlamentet anser framför allt att rapporteringsreglerna måste förbättras för att vara tydliga och i största möjliga mån enhetliga för att möjliggöra en rimlig balans mellan informationens tillförlitlighet och instrumentens attraktionskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem för att garantera tillämpningen av befintliga revisionsbestämmelser.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till Europaparlamentet överlämna en övergripande, separat årlig sammanfattande rapport om de finansiella instrumenten, som ska täcka deras användningsområde och resultat per typ av fond, tematiskt mål och medlemsstat.

38.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att med hänsyn till de finansiella instrumentens dåliga synlighet vidta åtgärder för att säkra korrekt information om den här typen av interventioner med stöd av unionens budget, både till potentiella investerare och till EU-medborgarna. Parlamentet understryker vikten av en omfattande informationskampanj på EU-nivå om de nya finansiella instrumenten för att ge alla investerare tillgång till dem, oavsett storleken på den institution de företräder.

39.  Europaparlamentet understryker att hävstångs- och multiplikatoreffekten i hög grad varierar från ett användningsområde till ett annat. Parlamentet anser att den europeiska lagstiftaren inte på förhand bör fastställa alltför ensidiga mål på detta område, eftersom effekterna i sig i stor utsträckning avgörs av de ekonomiska omständigheterna och de berörda sektorerna.

40.  Europaparlamentet understryker att de finansiella instrumentens tillämpningsområde fortfarande är väldigt vagt och snabbt kan komma att ändras. Parlamentet noterar därför att den kreativa kapaciteten eller förmågan till flexibilitet och anpassning till den lokala situationen måste vara så hög som möjligt. Parlamentet föreslår därför att budgetmyndigheten bör kunna justera det årliga belopp som anslås till varje instrument om detta kan underlätta uppnåendet av de mål som instrumentet är avsett för.

41.  Europaparlamentet bekräftar att återinvestering av räntor och andra inkomster som genereras av dessa instrument (”reflows”) måste vara principen för alla innovativa finansiella instrument och att alla undantag vederbörligen ska motiveras. Parlamentet välkomnar i detta avseende det framsteg som nåddes med stöd av den nya budgetförordningen, som träder i kraft nästa år.

42.  Europaparlamentet anser att kunnandet och den tekniska kapaciteten för att använda och förvalta finansiella instrument måste förstärkas hos förvaltningsmyndigheter, finansiella mellanhänder, banker och lokala myndigheter. Parlamentet rekommenderar ökade utbyten av know-how mellan alla dessa aktörer, särskilt de aktörer som har kunskap om den nationella marknaden, innan kommissionen antar den genomförandeakt som ska fastställa de standardiserade instrument som ställs till medlemsstaternas förfogande. Parlamentet anser att det är av vital betydelse att dessa utbyten sker i rätt tid, för att man ska kunna övervinna kulturella hinder och garantera aktörernas delaktighet i de finansiella instrumenten och för att de ska ges alla möjligheter att bli framgångsrika.

43.  Europaparlamentet anser att olika nationella och regionala bankers roll bör erkännas, med tanke på de nödvändiga erfarenheter och kunskaper som de har i fråga om lokala och regionala särdrag med betydelse för utvecklingen och tillämpningen av de finansiella instrumenten.

44.  Europaparlamentet anser att de finansiella instrumentens innovativa karaktär kräver att en ram införs för samordningen av offentliga finansinstitut till vilka befogenheter delegeras för det budgetmässiga genomförandet av de finansiella instrumenten, vilken skulle omfatta företrädare för kommissionen, rådet och parlamentet.

45.  Europaparlamentet välkomnar den snabba överenskommelse som nåddes mellan parlamentet och rådet om införandet av en pilotfas (2012–2013) för projektobligationer på området för transport, energi och informationsteknik(3). Parlamentet är villigt att på grundval av denna kompletta och oberoende utvärdering av pilotfasen göra en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att effektivisera unionens utgifter och öka investeringarna i prioriterade projekt.

46.  Europaparlamentet kräver därför att man omgående genomför initiativet för projektobligationer och noggrant överväger möjligheten till ett nytt initiativ för emission av europeiska obligationer för infrastruktur, med EU:s direkta deltagande i kapitalet till infrastrukturprojekt av allmänt intresse och med stort mervärde för Europa, genom offentlig emission av projektobligationer från unionens sida.

47.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionens deltagande, själv eller tillsammans med andra medlemsstater, i kapitalet till infrastrukturprojekt (som kännetecknas av en långsiktig avkastning på investeringarna) skulle sända en kraftfull signal till både offentliga och privata investerare och till finansmarknaderna. Parlamentet anser att EU:s deltagande som investerare bör följa unionens långsiktiga politiska mål och skulle vara en garanti för projektets genomförande och därmed skapa en stark katalysator- och hävstångseffekt.

48.  Europaparlamentet gläder sig också över den överenskommelse som nåddes i Europeiska rådet den 28–29 juni 2012 om att öka EIB:s kapital med 10 miljarder EUR, vilket kommer att göra det möjligt för EIB-gruppen att utöka sin utlåningskapacitet inom unionen under de kommande åren med cirka 60 miljarder EUR och därmed spela en välkommen kontracyklisk roll inom ramen för de insatser man enats om för att stimulera den europeiska ekonomin. Parlamentet påpekar att man generellt uppskattar att EIB:s lån har en multiplikatoreffekt på tre. Parlamentet understryker därför att detta nya åtagande inte får göras till förfång för parallella insatser för att stärka och förbättra de gemensamma instrumenten mellan EIB och EU:s budget för riskdelning eller deltagande i kapital, eftersom dessa används för att stödja andra typer av projekt och åtgärder än dem som omfattas av EIB-lån och har en högre multiplikatoreffekt än EIB-lånen.

49.  Europaparlamentet betonar att, oavsett i vilken grad finansiella instrument uppfyller de mål som de utformats för, kan de endast ge fullt resultat om den övergripande rättsliga och regelmässiga situationen gynnar deras utveckling, till exempel när det gäller behandlingen av långsiktiga investeringar inom ramen för de tillsynsbestämmelser som för närvarande håller på att revideras (Basel III, Solvens II).

50.  Europaparlamentet är förvissat om att en större användning av finansiella instrument skulle få mycket positiva effekter för den europeiska ekonomin, men fruktar att instrumenten i praktiken är begränsade till projekt som ger avkastning på kort eller medellång sikt. Parlamentet befarar att investeringar i projekt som också är nödvändiga för att uppnå EU:s strategiska mål för en smart och hållbar tillväxt för alla inte kommer att kunna genomföras eftersom investerarna anser att de är för riskfyllda och på grund av bristen på offentliga medel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snarast möjligt lägga fram förslag i syfte att underlätta mobiliseringen av sparandet, som för närvarande är underutnyttjat, till stöd för projekt på kort eller medellång sikt som skapar hållbar tillväxt i unionen.

51.  Europaparlamentet anser att om den kritiska massan för ett visst innovativt finansiellt instrument är tillräcklig, skulle detta instrument kunna bli mycket attraktivt för privat kapital på grund av en lägre risk till följd av projektportföljens betydande omfattning och den möjliga handelsflexibiliteten på marknaderna.

52.  Europaparlamentet understryker att man måste se till att den eventuella utvecklingen av en ”blandad finansiell ekonomi” inte leder till att de innovativa finansiella instrumenten blir komplexa derivat som kan värdepappersieras eller avledas från sitt ursprungliga ändamål.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0266.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0331.
(3) Antagna texter av den 5 juli 2012, P7_TA(2012)0296.


Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet
PDF 135kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2012 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2011 (2012/2049(INI))
P7_TA(2012)0405A7-0297/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2011,

–  med beaktande av artikel 24 tredje stycket och artiklarna 228 och 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 41 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 juni 2008(1) om antagande av Europaparlamentets beslut om ändring av Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning(2),

–  med beaktande av det ramavtal om samarbete som ingicks av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen den 15 mars 2006 och som trädde i kraft den 1 april 2006,

–  med beaktande av genomförandebestämmelserna för ombudsmannens stadga av den 1 januari 2009(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,

–  med beaktande av artikel 205.2 andra och tredje meningen i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A7-0297/2012), och av följande skäl:

A.  Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2011 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 22 maj 2012 och ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 19 juni 2012 i Bryssel.

B.  I artikel 24 i EUF-fördraget anges att ”varje unionsmedborgare kan vända sig till den enligt artikel 228 tillsatta ombudsmannen”.

C.  Artikel 228 i EUF-fördraget ger Europeiska ombudsmannen befogenhet att ta emot klagomål om missförhållanden i unionsinstitutionernas, unionsorganens eller unionsbyråernas verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner.

D.  I enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget ska unionens institutioner, organ och byråer ”stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration”. I samma artikel erbjuds möjligheten att för detta ändamål förankra konkreta föreskrifter, som kan tillämpas på EU:s hela administration, i sekundärrätten med hjälp av förordningar.

E.  I artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att ”var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ”.

F.  Ett administrativt missförhållande uppstår inte bara när ett offentligt organ inte handlar i enlighet med en bestämmelse eller princip som är bindande för organet. Principerna för god förvaltning kräver även att unionens institutioner är serviceinriktade och ser till att allmänheten behandlas korrekt och kan åtnjuta sina rättigheter fullt ut.

G.  Denna definition begränsar inte administrativa missförhållanden till fall där den bestämmelse eller princip som överträds är rättligt bindande. Principerna för god förvaltning sträcker sig längre än lagen och kräver inte bara att unionens institutioner uppfyller sina rättsliga skyldigheter. De ska även vara serviceinriktade och se till att allmänheten behandlas korrekt och kan åtnjuta sina rättigheter fullt ut.

H.  Under 2011 tog ombudsmannen emot 2 510 klagomål (2 667 under 2010), inledde 396 undersökningar (335 under 2010) och avslutade 318 undersökningar (326 under 2010). Av de sammanlagt 2 544 klagomål som ombudsmannen behandlade under 2011 låg 698 (27 procent) inom dennes ämbetsområde (744 under 2010).

I.  Av de klagomål som togs emot omfattades 1 321 av behörigheten för en medlem i Europeiska ombudsmannanätverket. Detta nätverk består av nationella och regionala ombudsmän. Parlamentets utskott för framställningar är en fullvärdig medlem i Europeiska ombudsmannanätverket.

J.  Under 2011 hänsköt ombudsmannen 59 klagomål till utskottet för framställningar. 147 klagande hänvisades till kommissionen och 591 till andra institutioner och organ, inklusive Solvit och Ditt Europa – Rådgivning, samt till specialiserade ombudsmän eller övriga organ som handlägger klagomål i medlemsstaterna.

K.  Nästan 61 procent av de klagomål som inkom under 2011 skickades via internet. Mer än hälften av dem som inkom via internet (53 procent) togs emot genom det elektroniska klagomålsformuläret på ombudsmannens webbplats.

L.  Det påtagligt minskade antalet förfrågningar om information under de senaste åren visar att ombudsmannens interaktiva vägledning, vilken har funnits tillgänglig på dennes webbplats sedan januari 2009, har varit en framgång.

M.  Antalet klagomål som låg utanför ombudsmannens ämbetsområde sjönk till 1 846 under 2011, viket är den lägsta nivån sedan 2003.

N.  Traditionellt sett brukar de flesta klagomål lämnas in av tyska och spanska klaganden. Under 2011 hamnade Spanien på första plats, följt av Tyskland, Polen och Belgien. I förhållande till befolkningsstorlek inkom de flesta klagomålen från Luxemburg, Cypern, Belgien, Malta och Slovenien.

O.  Ombudsmannen inledde totalt 396 undersökningar varav 382 baserades på klagomål och 14 inleddes på eget initiativ. Antalet undersökningar som inleddes under 2011 är det högsta någonsin.

P.  Majoriteten av undersökningarna rörde kommissionen (231) följt av Epso (42). Antalet undersökningar som inleddes beträffande parlamentet sjönk till mer än hälften jämfört med 2010, och antalet undersökningar som rörde rådet steg med en tredjedel.

Q.  Under 2011 avslutade ombudsmannen 318 undersökningar. Majoriteten av dessa undersökningar (66 procent) avslutades inom ett år, varav en tredjedel inom tre månader. Undersökningarna tog i genomsnitt i 10 månader.

R.  I 64 fall upptäckte ombudsmannen inga administrativa missförhållanden. Ett sådant konstaterande är dock inte ett negativt resultat eftersom den klagande kan få en fullständig förklaring från den berörda institutionen, och resultatet fungerar som ett bevis för att institutionen agerade i enlighet med principerna för god förvaltning.

S.  I 84 av de avslutade fallen fick man ett positivt resultat, där den berörda institutionen accepterade en vänskaplig lösning eller förlikning i ärendet. Ombudsmannen försöker att nå en vänskaplig lösning i så stor utsträckning som möjligt. EU-institutionernas samarbete är avgörande för att en sådan ska kunna uppnås.

T.  I 47 fall upptäckte ombudsmannen administrativa missförhållanden och i 13 fall där sådana missförhållanden konstaterades accepterade den berörda institutionen antingen helt eller delvis ett förslag till rekommendation.

U.  35 fall avslutades med en kritisk anmärkning och 39 avslutades med ytterligare anmärkningar i syfte att hjälpa de berörda institutionerna att förbättra kvaliteten på sin administration.

V.  Ombudsmannen offentliggör årligen sina observationer angående institutionernas uppföljning av kritiska och ytterligare anmärkningar.

W.  Den övergripande graden av tillfredställande uppföljning av kritiska och ytterligare anmärkningar var 78 procent under 2010. Uppföljningen av ytterligare anmärkningar var tillräcklig i 95 procent av fallen, medan uppföljningen av kritiska anmärkningar var betydligt lägre, 68 procent.

X.  Under 2011 utfärdade ombudsmannen 25 förslag till rekommendationer och avslutade 13 fall där den berörda institutionen accepterade förslaget, antingen helt eller delvis.

Y.  Ombudsmannen lämnade inte in någon särskild rapport till parlamentet under 2011.

Z.  Ombudsmannens budget är ett självständigt avsnitt i EU:s budget, uppdelad i tre avdelningar: Avdelning 1 avser löner, arvoden och andra personalrelaterade utgifter. Avdelning 2 avser byggnader, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Avdelning 3 avser utgifter till följd av de allmänna uppgifter som institutionen utför.

1.  Europaparlamentet godkänner årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2011.

2.  Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen under 2011 hjälpte fler än 22 000 medborgare, varav 2 510 lämnade in klagomål, 1 284 begärde information och 18 274 fick rådgivning genom den interaktiva vägledningen på ombudsmannens webbplats.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det under de senaste åren har skett en successiv minskning av det totala antalet klagomål som inges till ombudsmannen, särskilt antalet klagomål som ligger utanför ämbetsområdet. Parlamentet följer denna företeelse med intresse för att utvärdera huruvida det finns en direkt koppling mellan denna nedgång och införandet av den interaktiva vägledningen.

4.  Europaparlamentet konstaterar att i samband med mer än 65 procent av de klagomål som ombudsmannen behandlade kunde han antingen inleda en undersökning eller hänvisa den klagande till ett behörigt organ, som exempelvis en medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, i vilket även parlamentets utskott för framställningar ingår, kommissionen eller något annat organ som handlägger klagomål (t.ex. Solvit). Parlamentet noterar att utskottet för framställningar under 2011 tog emot 59 klagomål från ombudsmannen.

5.  Europaparlamentet noterar att de huvudsakliga typer av påstådda administrativa missförhållanden som ombudsmannen utredde under 2011 rörde lagenlighet (28 procent av undersökningarna), förfrågningar om information (16,2 procent), rättvisa (13,6 procent), beslutsgrunder och möjligheterna att överklaga (8,1 procent), beslut i rimlig tid (7,3 procent), allmänhetens tillgång till handlingar (7,1 procent), icke-diskriminering (86,8 procent) och skyldigheten att besvara brev på medborgarens språk och att uppge den behörige tjänstemannens namn (5,8 procent).

6.  Europaparlamentet konstaterar att majoriteten av de undersökningar som ombudsmannen inledde under 2011 rörde kommissionen (231), med Epso på andra plats (42). Eftersom kommissionen är den institution vars beslut har direkta konsekvenser för medborgarna anser parlamentet att det är logiskt att denna omfattas av de flesta klagomålen.

7.  Europaparlamentet noterar med glädje att antalet undersökningar som ombudsmannen inledde med avseende på parlamentet sjönk till mer än hälften jämfört med 2010. Parlamentet konstaterar att ombudsmannen inledde en tredjedel fler undersökningar om rådet.

8.  Europaparlamentet noterar att ombudsmannen under 2011 ändrade sina förfaranden för att göra dem mer medborgarvänliga och införde en ny typ av undersökning – en begäran om förtydligande – som gör det möjligt för klagande att förtydliga sitt klagomål om ombudsmannen vid första anblick inte är övertygad om att det finns skäl att be en institution om ett yttrande om ett fall.

9.  Europaparlamentet påpekar att ombudsmannen numera aktivt uppmuntrar klaganden att inkomma med synpunkter om de är missnöjda med svaret från en institution, medan klagande tidigare var tvungna att inge ett nytt klagomål om de inte var nöjda med ett svar.

10.  Europaparlamentet gläds över denna nya metod, som har lett till att ombudsmannen avslutar färre fall som ”löst av institutionen” och avslutar ett större antal fall med resultatet ”inga administrativa missförhållanden” eller ”inga ytterligare undersökningar är motiverade”.

11.  Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen även såg över behandlingen av klagomål som inte ligger inom dennes ämbetsområde, vilka numera behandlas av registratorskontoret vid ombudsmannens kontor, som ser till att de klagande informeras så snabbt som möjligt om att ombudsmannen inte kan behandla deras klagomål och får rådgivning om vem de ska vända sig till.

12.  Europaparlamentet framhåller att 2011 års särskilda Eurobarometerundersökning om medborgarnas rättigheter och EU-förvaltningens prestationer(4) visade att medborgarna sätter stort värde på sin rätt att klaga till Europeiska ombudsmannen och att endast rätten att röra och bosätta sig fritt i EU, liksom rätten till god förvaltning, ansågs viktigare.

13.  Europaparlamentet berömmer ombudsmannen för publiceringen av broschyren Problem med EU? Vem kan hjälpa dig?, som innehåller utförlig information om problemlösningsmekanismer för medborgare som får problem med EU, och för att ha gjort denna publikation tillgänglig även i ljudformat och storstilsformat.

14.  Europaparlamentet betonar att – trots vissa framsteg på området under senare år – andelen behandlade klagomål som verkligen hörde till ombudsmannens ansvarsområde under 2011 återigen låg på relativt blygsamma cirka 27 procent. Därför bör man planera för en mer omfattande och mer proaktiv upplysningsverksamhet gentemot medborgarna när det gäller ombudsmannens ansvarsområde, särskilt i nära samarbete med de nationella och regionala ombudsmännen, parlamentet och kommissionen.

15.  Europaparlamentet håller med ombudsmannen om att en okomplicerad och kortfattad förklaring om de grundläggande värderingar som EU:s tjänstemän bör utgå ifrån i sitt arbete kan fungera som ett effektivt verktyg för att höja medborgarnas förtroende för den europeiska förvaltningen och de EU-institutioner som denna står till förfogande för.

16.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens åsikt om att en institution med en servicekultur inte ser klagomål som ett hot, utan som en möjlighet att kommunicera på ett mer effektivt sätt och, om ett fel har inträffat, rätta till situationen och dra lärdom inför framtiden.

17.  Europaparlamentet erinrar om att stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 41) ser rätten till god förvaltning som en av unionsmedborgarskapets grundläggande rättigheter.

18.  Europarlamentet uppmanar unionens alla institutioner, organ och byråer att agera i enlighet med den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som parlamentet antog i sin resolution av den 6 september 2001(5).

19.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens fortlöpande insatser för att, exempelvis genom framställning av relevanta publikationer, konstruktivt verka för bättre förutsättningar för utarbetandet av en förordning om Europeiska unionens allmänna administrativa förfaranden. En sådan lag, som bör sörja för rättsligt bindande miniminormer i fråga om kvalitet och förfarandegarantier i EU:s hela direkta administration, skulle kunna grundas på artikel 298 i EUF-fördraget. I samband med det konkreta utarbetandet av en sådan lag vore det nödvändigt med ett nära samråd med ombudsmannen.

20.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens åsikt om att principerna för god förvaltning sträcker sig längre än lagen och inte bara kräver att unionens institutioner, organ och byråer ska uppfylla sina rättsliga skyldigheter utan även vara serviceinriktade och se till att allmänheten behandlas korrekt och kan åtnjuta sina rättigheter fullt ut.

21.  Europaparlamentet berömmer ombudsmannen för att ha publicerat och distribuerat Europeiska ombudsmannens klagomålsguide till personalen vid unionens samtliga institutioner, organ och byråer, i syfte att uppmuntra EU-förvaltningen att förbättra sina prestationer genom att fördjupa sitt engagemang i principerna om en servicekultur till förmån för medborgarna.

22.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens samarbete med Europeiska ombudsmannanätverket och önskar att detta samarbete också ska präglas av aktivare åtgärder för främjande av det europeiska medborgarinitiativet som ett nytt instrument för medborgarnas direkta delaktighet i utarbetandet av EU-lagstiftning, samt se till att detta instrument inte blir allt för svårhanterligt för medborgarna vad gäller de tekniska kraven.

23.  Europaparlamentet erinrar om att det åttonde nationella seminariet för Europeiska ombudsmannanätverket hölls i Köpenhamn i oktober 2011, att utskottet för framställningar är en fullvärdig medlem i nätverket och att utskottet representerades vid seminariet. Parlamentet erinrar om att nätverkets medlemmar på seminariet kom överens om att hitta metoder för att bättre informera EU-medborgarna om deras rättigheter.

24.  Europaparlamentet erinrar om att ombudsmannen på seminariet lade fram ett förslag om principer för samhällsservice för EU:s tjänstemän, i vilket han fastställde fem sådana principer, nämligen åtaganden gentemot EU och dess medborgare, integritet, objektivitet, respekt för andra och insyn. Parlamentet noterar att ombudsmannen anordnande ett offentligt samråd om dessa principer och att den slutliga versionen av texten offentliggjordes den 19 juni 2012.

25.  Europaparlamentet konstaterar med glädje att ombudsmannen under rapporteringsperioden har utövat sitt ämbete på ett aktivt och balanserat sätt som varit inriktat på kritiskt samförstånd och nära samarbete med EU:s övriga organ.

26.  Europaparlamentet insisterar på att ombudsmannen fortsätter att sträva efter bästa möjliga resursanvändning genom att undvika onödigt dubbelarbete och att samarbeta med andra befintliga EU-institutioner för att säkerställa effektivitetsvinster för EU:s budget.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen och Europeiska ombudsmannen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament och till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande behöriga organ.

(1) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 172.
(2) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15.
(3) Antogs den 8 juli 2002 och ändrades genom ombudsmannens beslut av den 5 april 2004 och 3 december 2008.
(4) http://www.ombudsman.europa.eu/en/press/statistics.faces.
(5) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 331.


Marknader för finansiella instrument och upphävande av direktiv 2004/39/EG (Omarbetning) ***I
PDF 1144kWORD 941k
Text
Konsoliderad text
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Europaparlamentets ändringar antagna den 26 oktober 2012 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (omarbetning) (COM(2011)0656 – C7-0382/2011 – 2011/0298(COD))(1)
P7_TA(2012)0406A7-0306/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

[Ändring 1, om inget annat anges]

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGAR(2)
P7_TA(2012)0406A7-0306/2012
till kommissionens förslag
P7_TA(2012)0406A7-0306/2012

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG
(Omarbetning)
(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(3),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(4),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(5), och

av följande skäl:

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(6) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt. Med anledning av nya ändringar bör den av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)  Avsikten med rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet(7) var att fastställa villkor för att auktoriserade värdepappersföretag och banker skulle kunna tillhandahålla särskilt angivna tjänster eller upprätta filialer i andra medlemsstater på grundval av auktorisation och tillsyn i hemlandet. I detta syfte eftersträvades genom direktivet en samordning av de ursprungliga krav för auktorisation och på verksamheten som ställs på värdepappersföretagen, inklusive uppförandereglerna. Genom direktivet harmoniserades även vissa villkor för driften av reglerade marknader.

(3)  Under senare tid har antalet aktiva investerare på de finansiella marknaderna ökat, och dessa erbjuds ett allt mer mångfacetterat och vittomfattande utbud av tjänster och instrument. Med hänsyn till denna utveckling bör Europeiska unionens rättsliga ramar omfatta hela skalan av verksamheter som riktar sig till investerarna. Det krävs därför föreskrifter som skapar den grad av harmonisering som krävs för att sörja för en hög nivå på skyddet av investerarna och för att på grundval av hemlandstillsyn ge värdepappersföretagen möjlighet att erbjuda tjänster inom hela Europeiska unionen, som utgör en inre marknad. Mot denna bakgrund har direktiv 93/22/EEG ersatts med direktiv 2004/39/EG.

(4)  Finanskrisen har blottställt svagheter när det gäller finansiella marknaders funktion och transparens. Utvecklingen av finansiella marknader har blottlagt behovet av att stärka ramarna för regleringen av marknader för finansiella instrument, även då handeln på dessa marknader sker OTC, i syfte att öka transparensen, ge investerare bättre skydd, förstärka förtroendet, ta itu med oreglerade områden och säkerställa att tillsynsmyndigheter får tillräckliga befogenheter så att de kan fullgöra sina uppgifter.

(5)  Det råder enighet bland regleringsorgan på internationell nivå om att svagheter i företagsstyrningen i en rad finansinstitut, däribland frånvaron av en effektiv maktfördelning inom dem, har varit en faktor som bidragit till finanskrisen. Överdrivet och oförsiktigt risktagande kan leda till fallissemang i enskilda finansinstitut och till systemomfattande problem i medlemsstaterna och globalt. Felaktigt agerande av företag som tillhandahåller tjänster för kunder kan leda till negativa effekter för investerare och till förlust av förtroende från investerarnas sida. För att komma till rätta med de potentiellt skadliga effekterna av dessa svagheter i företagsstyrningsarrangemang bör bestämmelserna i detta direktiv kompletteras med mer detaljerade principer och minimistandarder. Dessa principer och standarder bör gälla med beaktande av karaktären, omfattningen och komplexiteten hos värdepappersföretag. Aktieägarna har visserligen ansvar för att se till att styrelserna vederbörligen fullgör sitt ansvar men dessa åtgärder bör inkludera begränsningar av hur många styrelser en styrelseledamot i ett finansinstitut kan sitta i. Dessa åtgärder bör tillämpas på ett sådant sätt att hänsyn tas till kraven på att förvalta dessa institutioner på ett effektivt sätt, samtidigt som det i förekommande fall även är tillåtet att styrelseledamöterna i sådana företag fortsätter att agera som styrelseledamöter i ideella organisationer för att uppfylla företagets samhällsansvar.

(6)  Högnivågruppen för finansiell tillsyn i Europeiska unionen uppmanade Europeiska unionen att utveckla en mer harmoniserad finansiell reglering. I fråga om den framtida europeiska tillsynsstrukturen betonade dessutom Europeiska rådet den 18–19 juni 2009 behovet av att inrätta en enda europeisk regelbok som ska gälla för alla finansinstitut på den inre marknaden.

(7)  Mot bakgrund av ovanstående har direktiv 2004/39/EG nu delvis omarbetats som detta nya direktiv och delvis ersatts av förordning (EU) nr …/… [MiFIR]. Dessa båda rättsakter bör tillsammans bilda den rättsliga ram som reglerar de krav som är tillämpliga på värdepappersföretag, reglerade marknader, leverantörer av datarapporteringstjänster och företag från tredjeländer som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen. Detta direktiv bör därför läsas i förening med förordningen. Detta direktiv bör innehålla de bestämmelser som reglerar auktorisation av verksamheten, förvärv av kvalificerat innehav, utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, villkoren för verksamhet i värdepappersföretag för att säkerställa investerarskydd, befogenheter för tillsynsmyndigheter i hemmedlemsstater och värdmedlemsstater samt sanktionssystemet. Eftersom förslagets huvudsakliga mål och syfte är att harmonisera nationella bestämmelser rörande de omnämnda områdena, bör förslaget vara baserat på artikel 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Ett direktiv är en lämplig regleringsform för att genomförandebestämmelserna på de områden som omfattas av detta direktiv vid behov ska kunna anpassas till eventuella särdrag hos den särskilda marknaden och rättssystemet i varje medlemsstat.

(8)  Det är lämpligt att i förteckningen över finansiella instrument även ta upp vissa råvaruderivat och andra derivat som är konstruerade och handlas på ett sådant sätt att det skapar ett behov av reglering jämförbart med traditionella finansiella instrument. Försäkringsavtal avseende de klasser som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II)(8) är inte derivat eller derivatkontrakt enligt detta direktiv om de ingåtts med ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, försäkringsföretag i tredjeland eller återförsäkringsföretag i tredjeland.

(9)  Det har förekommit en rad bedrägerier på sekundära spotmarknader för utsläppsrätter (EUA), något som skulle kunna undergräva förtroendet för de system för handel med utsläppsrätter som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen(9), och åtgärder håller på att vidtas för att stärka systemet med EUA-register och skärpa villkoren för att ett konto för EUA-handel ska få öppnas. För att stärka integriteten och säkerställa att dessa marknader fungerar effektivt, inbegripet en omfattande övervakning av handelsverksamhet, är det lämpligt att komplettera åtgärder som vidtas enligt direktiv 2003/87/EG genom att fullt ut föra in utsläppsrätter i tillämpningsområdet för detta direktiv och förordning (EU) nr ---/--- [MAR]. Däremot är det lämpligt att klarlägga att valutatransaktioner på spotmarknaderna faller utanför detta direktivs tillämpningsområde även om valutaderivat faktiskt omfattas.

(10)  Detta direktiv avser att omfatta företag vars regelmässiga verksamhet eller rörelse består i att yrkesmässigt tillhandahålla investeringstjänster och/eller utföra investeringsverksamhet. Det bör därför inte omfatta personer som bedriver annan yrkesmässig verksamhet.

(11)  Det är nödvändigt att upprätta en omfattande ram av rättsliga regler för genomförandet av transaktioner med finansiella instrument, oberoende av vilka metoder som används vid handeln med sådana instrument, så att en hög kvalitet kan säkerställas vid genomförandet av investerarnas transaktioner och det finansiella systemets integritet och samlade effektivitet upprätthållas. Ett konsekvent och riskkänsligt system bör föreskrivas för reglering av de viktigaste slagen av arrangemang för utförande av order som för närvarande tillämpas på de finansiella marknadsplatserna i Europa. Det är nödvändigt att den nya generation av organiserade handelssystem som har växt fram vid sidan av de reglerade marknaderna erkänns, och dessa system bör omfattas av krav som syftar till att bevara de finansiella marknadernas effektiva och ordnade funktionssätt, samt att se till att sådana organiserade handelssystem inte kan utnyttja kryphål i regleringen.

(12)  Alla handelsplatser, dvs. reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) och organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar), bör fastställa transparenta regler som styr tillträdet till plattformen. Reglerade marknader och MTF-plattformar bör även i fortsättningen omfattas av i hög grad liknande krav beträffande vem de får godkänna som medlemmar eller deltagare, men OTF-plattformar bör ha möjlighet att bestämma och begränsa tillträdet på grundval av bland annat den roll och de skyldigheter som de har i förhållande till sina kunder. Handelsplatser bör ha möjlighet att tillåta användarna att välja vilken typ av orderflöde som deras får interagera med innan deras order införs i systemet, så länge som detta sker på ett öppet och transparent sätt och inte innebär diskriminering från plattformsoperatörens sida.

(13)  En systematisk internhandlare bör definieras som ett värdepappersföretag som på ett organiserat, regelbundet och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform i ett bilateralt system. För att denna definition ska kunna tillämpas objektivt och ändamålsenligt på värdepappersföretag bör all bilateral handel med kunder, som är resultat av utförandet av en order, vara relevant och kvantitativa kriterier komplettera kvalitativa kriterier vid fastställande av vilka värdepappersföretag som ska registreras som systematiska internhandlare i enlighet med artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, transparens på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet(10). Handelplatser är system där flera köp- och säljintressen från tredje man växelverkar i systemet, men en systematisk internhandlare bör inte tillåtas att sammanföra köp- och säljintressen från tredje man på ett sätt som till funktionen liknar en handelsplats.

(14)  Personer som förvaltar sina egna tillgångar och företag, som inte tillhandahåller investeringstjänster och/eller utför investeringsverksamhet utom handel för egen räkning bör inte omfattas av detta direktivs räckvidd såvida de inte är marknadsgaranter, medlemmar eller deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller utför kundorder genom att handla för egen räkning. Detta direktivs tillämpningsområde bör undantagsvis inte omfatta personer som handlar för egen räkning med finansiella instrument som medlemmar av eller deltagare på en reglerad marknad eller MTF-plattform, däribland som marknadsgaranter i förhållande till råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat av dessa, som en kompletterande verksamhet vid sidan av sin huvudsakliga verksamhet, vilken sett till gruppen som helhet varken är tillhandahållande av investeringstjänster i den mening som avses i detta direktiv eller tillhandahållande av banktjänster i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut(11). Tekniska kriterier för när en verksamhet utgör en kompletterande verksamhet vid sidan av en sådan huvudsaklig verksamhet bör klargöras i tekniska standarder för tillsyn, med hänsyn till de kriterier som föreskrivs i detta direktiv och som bör inkludera verksamhetens storlek och i vilken utsträckning den minskar riskerna från den huvudsakliga verksamheten. Handel för egen räkning genom att utföra kundorder bör inkludera företag som utför order från olika kunder genom matchning mellan auktoriserade uppdragsgivare (back to back-handel), och företagen bör därvid anses handla i egenskap av uppdragsgivare och de bör omfattas av de bestämmelser i detta direktiv som omfattar både utförandet av order för kunders räkning och handel för egen räkning. Utförandet av order för handel med finansiella instrument som en kompletterande verksamhet mellan två personer vilkas huvudsakliga verksamhet, sett till gruppen som helhet, varken är tillhandahållande av investeringstjänster i den mening som avses i detta direktiv eller tillhandahållande av banktjänster i den mening som avses i direktiv 2006/48/EG, bör inte betraktas som handel för egen räkning genom utförande av kundorder.

(15)  Varje gång som det i texten hänvisas till ”personer” avses både fysiska och juridiska personer.

(16)  Från direktivets räckvidd bör undantas försäkrings- och livförsäkringsföretag som står under lämplig kontroll från de behöriga tillsynsmyndigheternas sida och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG utom när det gäller vissa bestämmelser som avser försäkringsprodukter som används som investeringsverktyg. Investeringsprodukter säljs ofta till kunder i form av försäkringsavtal som ett alternativ till eller ersättning för de finansiella instrument som regleras genom detta direktiv. För att icke-professionella kunder alltid ska kunna säkerställas skydd är det viktigt att investeringar inom ramen för försäkringsavtal är underkastade samma uppföranderegler – särskilt sådana som rör hantering av intressekonflikter, begränsningar av incitament samt bestämmelser om huruvida det är lämpligt med rådgivning eller försäljning utan rådgivning. Kraven om investerarskydd och intressekonflikter i detta direktiv bör därför gälla i samma utsträckning för investeringar som paketeras som försäkringsavtal och samordning bör säkerställas mellan detta direktiv och annan relevant lagstiftning inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling(12).

(17)  Personer som inte tillhandahåller tjänster till tredje part utan vilkas verksamhet uteslutande består i att tillhandahålla investeringstjänster till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till samma moderföretag bör inte omfattas av detta direktiv.

(18)  Även personer som endast på tillfällig basis tillhandahåller investeringstjänster i samband med annan yrkesmässig verksamhet bör inte omfattas av detta direktivs räckvidd, förutsatt att denna verksamhet är reglerad och att reglerna för verksamheten i fråga inte utesluter att investeringstjänster tillhandahålls på tillfällig basis.

(19)  Personer som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program för andelsägande i företaget riktat till de anställda, och som därför inte tillhandahåller investeringstjänster till tredje part, bör inte omfattas av detta direktiv.

(20)  Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd utesluta centralbanker och andra organ som fyller likartade funktioner samt offentliga organ som har i uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av statsskulden, inbegripet investering av denna, med undantag av organ som är helt eller delvis offentligt ägda och som fyller en affärsmässig funktion eller en funktion som sammanhänger med förvärv av värdepapper.

(21)  För att klargöra undantagsreglerna för Europeiska centralbankssystemet (ECBS), andra nationella organ som utför liknande uppgifter och de organ som deltar i förvaltningen av statsskulden, är det lämpligt att begränsa sådana undantag till de organ och institutioner som utför sina uppgifter i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat eller i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning samt till internationella organ i vilka en eller flera medlemsstater är medlemmar.

(22)  Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta företag för kollektiva investeringar och pensionsfonder, oavsett om de är samordnade på EU-nivå eller ej, samt förvarings- eller förvaltningsinstitut knutna till sådana företag, eftersom dessa omfattas av särskilda regler som är direkt anpassade till deras verksamhet.

(22a)  För uppnåendet av en välfungerande inre marknad för el och naturgas och för utförandet av uppgifterna för systemansvariga för överföringssystem enligt direktiv 2009/72/EG(13), direktiv 2009/73/EG(14), förordning (EG) nr 714/2009(15), förordning (EG) nr 715/2009(16) eller de nätföreskrifter och riktlinjer som antagits i enlighet med dessa bestämmelser, är det nödvändigt att de systemansvariga för överföringssystem och de som tillhandahåller tjänster till dessa undantas i samband med att överföringsrättigheter utfärdas, antingen i form av fysiska överföringsrättigheter eller i form av finansiella överföringsrättigheter, och vid tillhandahållandet av en plattform för sekundär handel.

(23)  För att komma i åtnjutande av de undantag som anges i detta direktiv bör personen i fråga stadigvarande uppfylla villkoren för sådana undantag. Särskilt om en person tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet och är befriad från att uppfylla bestämmelserna i detta direktiv eftersom sådana tjänster eller sådan verksamhet utgör sidotjänster eller sidoverksamhet i förhållande till den huvudsakliga verksamheten, om man ser på företagsgruppen som helhet, bör den personen inte längre att omfattas av undantaget för sidotjänster när tillhandahållandet av dessa tjänster eller denna verksamhet upphör att vara underordnad i förhållande till hans huvudsakliga verksamhet.

(24)  Personer som tillhandahåller investeringstjänster och/eller utför investeringsverksamhet som omfattas av detta direktiv bör vara auktoriserade i sina hemmedlemsstater så att investerarna och stabiliteten i det finansiella systemet skyddas.

(25)  Kreditinstitut som är auktoriserade enligt direktiv 2006/48/EG behöver ingen annan auktorisation enligt detta direktiv för att tillhandahålla investeringstjänster eller investeringsverksamhet. När ett kreditinstitut beslutar att tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet bör de behöriga myndigheterna innan de beviljar auktorisation kontrollera att det uppfyller de relevanta bestämmelserna i detta direktiv.

(26)  Strukturerade insättningar har uppstått som en form av investeringsprodukt men omfattas inte av någon lagstiftning för skydd av investerare på EU-nivå, samtidigt som andra strukturerade investeringar omfattas av sådan lagstiftning. Det är därför lämpligt att stärka investerarnas förtroende och att göra lagstiftningen om distribution av olika typer av paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare mer enhetlig i syfte att säkerställa en tillfredsställande nivå för investerarskyddet inom hela unionen. Av detta skäl är det lämpligt att inkludera strukturerade insättningar i tillämpningsområdet för detta direktiv. I detta avseende är det nödvändigt att klargöra att eftersom strukturerade insättningar är en form av investeringsprodukt omfattar de inte enkla insättningar som enbart är kopplade till räntor, såsom Euribor eller Libor, oberoende av om räntorna är fastställda i förväg eller ej, eller om de är fasta eller rörliga. Sådana enkla insättningar faller därför utanför detta direktivs tillämpningsområde.

(27)  För att förstärka skyddet av investerare i Europeiska unionen är det lämpligt att begränsa de villkor enligt vilka medlemsstater kan göra undantag från tillämpning av detta direktiv på personer som tillhandahåller investeringstjänster till kunder vilka, som ett resultat av detta, inte är skyddade enligt direktivet. I synnerhet är det lämpligt att kräva att medlemsstater ska tillämpa krav som åtminstone är jämförbara med de krav som fastställs i detta direktiv på dessa personer, särskilt i auktorisationsfasen, vid bedömningen av deras vandel och erfarenhet och av eventuella aktieägares lämplighet, vid granskningen av villkoren för den första auktorisationen och vid fortlöpande tillsyn samt i fråga om uppföranderegler.

(28)  I de fall ett värdepappersföretag tillhandahåller en eller flera investeringstjänster som inte omfattas av dess auktorisation, eller utför en eller flera investeringsverksamheter som inte omfattas av dess auktorisation, på icke regelbunden basis, bör det inte behöva någon ytterligare auktorisation enligt detta direktiv.

(29)  Vid tillämpningen av detta direktiv bör med mottagande och vidarebefordran av order även avses sammanförande av två eller flera investerare för att få till stånd en transaktion mellan dessa.

(30)  Värdepappersföretag och kreditinstitut som distribuerar finansiella instrument som de själva utfärdar bör omfattas av bestämmelserna i detta direktiv när de tillhandahåller investeringsrådgivning till sina kunder. För att undanröja osäkerhet och stärka investerarskyddet är det lämpligt att föreskriva tillämpning av detta direktiv när värdepappersföretag och kreditinstitut på primärmarknaden distribuerar finansiella instrument som de har utfärdat utan att tillhandahålla någon rådgivning. För detta ändamål bör definitionen av tjänsten ”utförande av order för kunds räkning” utvidgas.

(31)  Enligt principerna om ömsesidigt erkännande och om hemlandstillsyn får medlemsstaternas behöriga myndigheter inte bevilja auktorisationer, och ska i förekommande fall återkalla auktorisationer, om sådana faktorer som verksamhetsplanernas innehåll, verksamhetens geografiska spridning eller den verksamhet som faktiskt utförs tydligt visar att ett värdepappersföretag har valt en viss medlemsstats rättssystem för att undkomma striktare regler i en annan medlemsstat, inom vars gränser företaget avser att bedriva eller bedriver huvuddelen av sin verksamhet. Om värdepappersföretaget är en juridisk person, bör det vara auktoriserat i den medlemsstat där det har sitt säte. Om värdepappersföretaget inte är en juridisk person, bör det vara auktoriserat i den medlemsstat där det har sitt huvudkontor. Medlemsstaterna bör även kräva att värdepappersföretagen alltid har sina huvudkontor i sina hemmedlemsstater och att de faktiskt bedriver verksamhet där.

(32)  I Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 200744 vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn(17) föreskrivs detaljerade kriterier för en bedömning av tilltänkta förvärv i ett värdepappersföretag och för ett förfarande för deras tillämpning. För att säkerställa rättssäkerhet, klarhet och förutsebarhet både vad gäller bedömningsförfarandet och dess resultat är det lämpligt att bekräfta kriterierna och förfarandet för bedömning som föreskrivs i direktiv 2007/44/EG. I synnerhet bör behöriga myndigheter bedöma den tilltänkte förvärvarens lämplighet och det tilltänkta förvärvets finansiella sundhet på grundval av samtliga följande kriterier: Den tilltänkte förvärvarens anseende; anseendet och erfarenheten hos alla personer som kommer att leda verksamheten i värdepappersföretaget; den tilltänkte förvärvarens ekonomiska ställning; huruvida värdepappersföretaget kommer att kunna uppfylla verksamhetskraven enligt detta direktiv och andra direktiv, särskilt direktiven 2002/87/EG(18) och 2006/49/EG(19); huruvida förvärvet kommer att öka intressekonflikterna; om det finns rimlig anledning att misstänka att pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG(20), eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

(33)  Ett värdepappersföretag som är auktoriserat i sin hemmedlemsstat bör ha rätt att tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet inom hela Europeiska unionen utan att behöva söka särskilt tillstånd av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det önskar tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet.

(34)  Eftersom vissa värdepappersföretag är undantagna från den skyldighet som föreskrivs i direktiv 2006/49/EG bör dessa vara skyldiga antingen att inneha ett minimikapital eller att teckna en ansvarsförsäkring eller en kombination av båda. Anpassningarna av beloppen för denna försäkring bör göras med beaktande av de anpassningar som har gjorts inom ramen för direktiv 2002/92/EG. Denna särskilda behandling med avseende på kapitalkrav bör göras utan att det påverkar tillämpningen av de beslut som kommer att fattas när det gäller lämplig behandling av dessa företag i samband med framtida förändringar av Europeiska unionens lagstiftning om kapitalkrav.

(35)  Eftersom tillsynslagstiftningens tillämpningsområde bör begränsas till de företag som utgör en källa till motpartsrisk för andra marknadsaktörer genom yrkesmässig förvaltning av ett handelslager, bör företag som för egen räkning handlar med finansiella instrument, inbegripet de råvaruderivat som omfattas av detta direktiv, samt företag som tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet som en sidotjänst i förhållande till sin huvudsakliga verksamhet, om man ser på företagsgruppen som helhet, och förutsatt att denna huvudsakliga verksamhet inte är tillhandahållande av investeringstjänster enligt definitionen i detta direktiv, undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv.

(36)  För att skydda en investerares äganderätt och liknande rättigheter i fråga om aktier och investerarens rättigheter i fråga om penningmedel som anförtrotts ett företag bör dessa rättigheter hållas åtskilda från företagets egna. Denna princip bör dock inte hindra ett företag från att driva verksamhet i eget namn men för investerarens räkning när transaktionens beskaffenhet så kräver och investeraren samtycker, t.ex. vid aktielån.

(37)  Kraven avseende skyddet av kundtillgångar är ett centralt verktyg för skyddet av kunder vid tillhandahållandet av tjänster och utförande av verksamhet. Undantag från dessa krav kan göras när full äganderätt till medel och finansiella instrument överförs till ett värdepappersföretag för att täcka alla aktuella eller framtida, faktiska eller villkorade eller framtida förpliktelser. Denna breda möjlighet kan skapa osäkerhet och äventyra effektiviteten i kraven avseende skyddet av kundernas tillgångar. Åtminstone när det gäller icke-professionella kunders tillgångar är det därför lämpligt att begränsa värdepappersföretags möjligheter att ingå avtal om finansiell äganderättsöverföring enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet(21), i syfte att säkra eller på annat sätt täcka sina förpliktelser.

(38)  Det är nödvändigt att stärka den roll som värdepappersföretagens ledningsorgan spelar när det gäller att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av företagen och främja marknadens integritet och investerarnas intressen. För att ta ett samlat grepp vad gäller bolagsstyrning är det önskvärt att så långt som möjligt bringa kraven på värdepappersföretag att överensstämma med dem i direktiv …/... , och säkerställa att dessa krav står i proportion till deras verksamhets art, omfattning och komplexitet. För att förhindra intressekonflikter bör inte en verkställande medlem av ett värdepappersföretags ledningsorgan också vara verkställande medlem av en handelsplats ledningsorgan men kan vara icke-verkställande medlem av ett sådant ledningsorgan, till exempel för att delta som användarrepresentant i beslutsfattandet. Ett värdepappersföretags ledningsorgan bör alltid avsätta tillräckligt med tid och ha tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet för att kunna förstå värdepappersföretagets verksamhet och de främsta riskerna som är förknippade med denna verksamhet. För att undvika grupptänkande och främja ett kritiskt ifrågasättande bör styrelserna för värdepappersföretag präglas av en tillräcklig mångfald vad gäller ålder, kön, ursprung, utbildning och yrkesbakgrund för att få fram olika slags synpunkter och erfarenheter. Balansen mellan könen är särskilt viktig för att säkra en tillfredsställande representation av den demografiska verkligheten. När arbetstagarrepresentation i ledningsorganet tillämpas bör den också ses som ett positivt sätt att öka mångfalden då den tillför ett avgörande perspektiv och genuin kännedom om institutets interna arbetssätt. Dessutom behövs mekanismer för att säkerställa att medlemmar av ledningsorgan kan ställas till svars i händelse av allvarlig vanskötsel.

(39)  För att ha en effektiv tillsyn och kontroll över värdepappersföretags verksamhet bör ledningsorganet ha ansvaret för och kunna ställa till svars för värdepappersföretagets övergripande strategi, med beaktande av värdepappersföretagets affärs- och riskprofil. Ledningsorganet bör ta på sig ett tydligt ansvar under värdepappersföretagets hela livscykel när det gäller att fastställa och precisera företagets strategiska mål, att godkänna företagets interna organisation, däribland kriterier för urval och utbildning av personal, att fastställa övergripande strategier som styr tillhandahållandet av tjänster och utförande av verksamhet, däribland lön till försäljningspersonal och godkännande av nya produkter för distribution till kunder. En regelbunden övervakning och bedömning av värdepappersföretags strategiska mål, deras interna organisation och deras strategier för tillhandahållande av tjänster och utförande av verksamhet bör säkerställa deras kontinuerliga förmåga att tillhandahålla en sund och ansvarsfull ledning som främjar marknadernas integritet och skyddet av investerare.

(40)  Den allt större mängden olika parallella verksamheter i många värdepappersföretag har ökat potentialen för intressekonflikter mellan dessa verksamheter och kundernas intressen. Regler behöver därför upprättas för att sörja för att sådana konflikter inte påverkar kundernas intressen negativt.

(42)  Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet(22) gör det möjligt för medlemsstaterna att kräva, när det gäller organisatoriska krav för värdepappersföretag, inspelning av telefonsamtal eller bevarande av elektronisk kommunikation som berör kundorder. Inspelning av telefonsamtal eller bevarande av elektronisk kommunikation som berör kundorder är förenligt med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och är motiverat för att stärka investerarskyddet, förbättra marknadsövervakningen och öka rättssäkerheten i värdepappersföretagens och deras kunders intresse. Vikten av sådana registreringar nämns också i den tekniska rådgivning till kommissionen som utfärdades av europeiska värdepapperstillsynskommittén den 29 juli 2010. Av dessa skäl är det lämpligt att i detta direktiv fastställa principerna för en generell ordning avseende inspelning av telefonsamtal eller bevarande av elektronisk kommunikation som berör kundorder. För kommunikation mellan icke-professionella kunder och finansinstituten är det lämpligt att tillåta medlemsstaterna att i stället godta lämplig skriftlig redovisning av sådan kommunikation från finansinstitut som är etablerade och filialer till finansinstitut som är belägna inom deras territorium.

(43)  Medlemsstaterna bör säkerställa respekten för rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(23) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(24), som reglerar den behandling av personuppgifter som utförs med tillämpning av detta direktiv. Detta skydd bör särskilt omfatta inspelning av telefonsamtal och bevarande av elektronisk kommunikation. Behandlingen av personuppgifter genom tillämpning av detta direktiv av den europeiska tillsynsmyndigheten Esma, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010(25), omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter(26).

(44)  Användningen av handelsteknik har utvecklats markant under det senaste årtiondet, och sådan teknik används nu i stor utsträckning av marknadsdeltagare. Många marknadsdeltagare använder sig nu av algoritmisk handel, där en datoralgoritm automatiskt bestämmer aspekter av en order med minimalt eller inget mänskligt ingripande. En specifik delmängd av algoritmisk handel är högfrekvenshandel, där ett handelssystem analyserar data eller signaler från marknaden med hög beräkningshastighet, typiskt sett inom millisekunder eller mikrosekunder, och därefter skickar eller uppdaterar ett stort antal order inom en mycket kort tidsperiod som ett resultat av denna analys. Högfrekvenshandel bedrivs normalt av handlare som använder sitt eget kapital för handeln, och kan ofta innefatta – snarare än att vara en strategi i sig själv – användning av sofistikerad teknik för att genomföra mer traditionella handelsstrategier, såsom verksamhet som marknadsgarant eller arbitrage.

(45)  I linje med rådets slutsatser från juni 2009 om stärkande av den finansiella tillsynen inom Europeiska unionen, och i syfte att bidra till inrättandet av ett gemensamt regelverk för EU:s finansmarknader, bidra till en vidareutveckling av likvärdiga förutsättningar för medlemsstater och marknadsdeltagare, förbättra investerarskyddet och förbättra övervakning och efterlevnadsåtgärder, har EU åtagit sig att minimera, där det är lämpligt, det handlingsutrymme som är tillgängligt för medlemsstaterna i EU:s lagstiftning om finansiella tjänster. Förutom införandet i detta direktiv av en gemensam ordning för inspelning av telefonsamtal eller bevarande av elektronisk kommunikation som berör kundorder, är det lämpligt att inskränka behöriga myndigheters möjlighet att delegera tillsynsuppgifter i vissa fall, och att begränsa handlingsfriheten i de krav som är tillämpliga på anknutna ombud och på rapporteringen från filialer. Även om de behöriga myndigheterna har i uppdrag att säkerställa investerarskyddet enligt detta direktiv finns det inget i direktivet som hindrar medlemsstaterna från att utse andra myndigheter utöver de behöriga myndigheterna för att kontrollera marknaderna i syfte att öka skyddet av icke-professionella investerare.

(46)  Tekniska framsteg har möjliggjort högfrekvenshandel och nyutvecklade affärsmodeller. Högfrekvenshandel underlättas av att marknadsaktörernas inrättningar samlokaliseras i fysisk närhet av den plats där en handelsplats har motsvarande matchningssystem. För att säkerställa ordnade och rättvisa handelsförhållanden är det nödvändigt att handelsplatserna måste erbjuda sådana samlokaliseringstjänster på en icke-diskriminerande, rättvis och transparent grund. Användningen av teknik för högfrekvenshandel har ökat hastigheten, kapaciteten och komplexiteten i investerarnas handelsverksamhet. Det har också gjort det möjligt för marknadsdeltagarna att göra det lättare för sina kunder att få direkttillträde till marknader genom användningen av deras handelsplattformar, genom direkt elektroniskt tillträde eller genom direkt marknadstillträde eller sponsrat tillträde. Handelsteknik har medfört fördelar för marknaden och marknadsdeltagarna generellt, exempelvis i form av bredare marknadsdeltagande, möjligtvis ökad likviditet, även om det kvarstår tvivel om det verkliga djupet på den likviditet som tillförs, minskad kortfristig volatilitet och sätt att få bättre prisbildning och utförande av kundorder. Denna teknik för högfrekvenshandel ger emellertid upphov till en rad potentiella risker såsom en ökad risk för överbelastning i systemen på handelsplatser till följd av stora ordervolymer, risk för att algoritmisk handel ska generera dubbla eller felaktiga order eller på annat sätt fungera dåligt på ett sätt som kan skapa en oordnad marknad. Dessutom finns det en risk för att algoritmiska handelssystem ska överreagera på andra marknadshändelser, vilket kan förvärra volatiliteten om det redan finns ett problem på marknaden. Algoritmisk handel eller högfrekvenshandel kan, i likhet med alla andra former av handel, inbjuda till vissa former av missbruk som bör vara förbjudet enligt förordning (EU) nr …/… [nya MAR]. Högfrekvenshandel kan också, på grund av informationsfördelen för högfrekvenshandlare, föranleda investerare att välja att utföra order på handelsplatser där de kan undvika interaktion med högfrekvenshandlare. Det är lämpligt att underkasta strategier för högfrekvenshandel med vissa specifika drag en särskild tillsynskontroll. Eftersom dessa framför allt är strategier som grundas på handel för egen räkning bör sådan kontroll också tillämpas när utförandet av handelsstrategier struktureras på ett sådant sätt att man undviker att utförandet sker för egen räkning,

(47)  Dessa potentiella risker till följd av ökad teknikanvändning minskas bäst genom en kombination av specifik riskkontroll, som är riktad mot företag som använder algoritmisk handel eller högfrekvenshandel, och andra åtgärder som är riktade mot alla operatörer som driver handelsplatser till vilka sådana företag har tillträde. Dessa bör återspegla och bygga på Esmas tekniska riktlinjer som gavs ut i februari 2012 om system och kontroller i en automatiserad handelsmiljö för handelsplattformar, värdepappersföretag och behöriga myndigheter (Esma/2012/122), i syfte att göra marknaderna mer motståndskraftiga i ljuset av nya handelstekniker. Det är önskvärt att säkerställa att alla företag som använder högfrekvenshandel är auktoriserade när de är direkta medlemmar av en handelsplats. Detta bör säkerställa att de omfattas av organisatoriska krav enligt direktivet och att de står under vederbörlig tillsyn. I detta sammanhang bör Esma spela en viktig samordnarroll för att definiera den lämpliga tick-storleken, för att säkerställa ordentligt fungerande marknader på EU-nivå. Dessutom bör alla order bli föremål för lämpliga riskkontroller vid källan. Det är därför också lämpligt att upphöra med praxisen med sponsrat tillträde för att undvika risken att företag med otillräckliga kontroller skapar otillbörliga marknadsförhållanden och att se till att marknadsaktörer kan identifieras och hållas ansvariga för otillbörliga marknadsförhållanden som de bär ansvaret för. Det är också nödvändigt att tydligt kunna identifiera orderflöden som kommer från högfrekvenshandel. Esma bör också fortsätta att övervaka utvecklingen när det gäller teknik och metoder för att få tillgång till handelsplatser och bör fortsätta att utarbeta riktlinjer för att säkerställa att detta direktivs krav kan fortsätta att tillämpas effektivt i ljuset av nya praxis.

(48)  Både företag och handelsplatser bör säkerställa att robusta åtgärder har vidtagits för att säkerställa att högfrekvenshandel och automatiserad handel inte skapar en oordnad marknad och att den inte kan användas i missbrukssyfte. Handelsplatser bör också säkerställa att de egna handelssystemen är motståndskraftiga och vederbörligen testade så att de kan hantera ökade orderflöden eller marknadspåfrestningar och att det finns handelsspärrar för att konsekvent och på samtliga handelsplatser tillfälligt stoppa handeln om det uppstår plötsliga och oväntade prisrörelser.

(48a)  Det är också nödvändigt att se till att handelsplatsernas avgiftsstrukturer är transparenta, icke-diskriminerande och rättvisa, och att de inte är strukturerade på ett sätt som främjar oordnade marknadsförhållanden. Det är därför lämpligt att säkerställa att handelsplatsernas avgiftsstrukturer ger incitament till en lägre andel systemmeddelanden i förhållande till genomförda transaktioner genom högre avgifter för sådan praxis som annullering av stora volymer eller andelar av order som skulle kunna skapa sådana otillbörliga villkor och som kräver att kapaciteten på handelsplatsernas infrastruktur ökas utan att detta nödvändigtvis gynnar andra marknadsdeltagare.

(49)  Förutom åtgärder avseende algoritmisk handel och högfrekvenshandel är det lämpligt att förbjuda sponsrat tillträde och naket tillträde och att inkludera kontroller avseende värdepappersföretag som tillhandahåller direkt marknadstillträde till marknader för kunder. Det är också lämpligt att företag som tillhandahåller direkt marknadstillträde säkerställer att personer som använder denna tjänst är vederbörligen kvalificerade och att användningen av tjänsten omfattas av riskkontroller. Detaljerade organisatoriska krav avseende dessa nya handelsformer bör fastställas mer i detalj i delegerade akter. Detta bör, utöver Esmas befogenheter att utarbeta uppdaterade riktlinjer om olika former av marknadstillträde och därmed förknippade kontroller, säkerställa att krav kan ändras vid behov för att hantera ytterligare innovation och utveckling på detta område.

(50)  För närvarande är en mängd handelsplatser i drift i unionen, och av dessa handlar vissa med identiska instrument. I syfte att hantera potentiella risker för investerares intressen är det nödvändigt att formalisera och ytterligare harmonisera förfarandena avseende konsekvenserna för handel på andra handelsplatser om en handelsplats beslutar att tillfälligt eller definitivt stoppa handeln med ett finansiellt instrument. Av rättssäkerhetsskäl och för att på ett tillfredsställande sätt hantera intressekonflikter i samband med beslut att tillfälligt eller definitivt stoppa handel med instrument bör det säkerställas att om en reglerad marknad eller en MTF-plattform stoppar handeln på grund av bristande redovisning av information om en emittent eller ett finansiellt instrument, bör de övriga följa det beslutet. Dessutom är det nödvändigt att ytterligare formalisera och förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan handelsplatser i fall med exceptionella förhållanden avseende ett särskilt instrument som det sker handel med på olika handelsplatser. Detta bör omfatta arrangemang för att förhindra att handelsplatser i kommersiellt syfte utnyttjar information som ges i samband med att ett instrument stoppas tillfälligt eller avförs från handel.

(51)  Fler investerare har blivit aktiva på finansmarknaderna och erbjuds ett mer komplicerat och vittomfattande utbud av tjänster och instrument, och med hänsyn till denna utveckling är det nödvändigt att ombesörja en viss grad av harmonisering för att erbjuda investerare en hög skyddsnivå inom hela Europeiska unionen. När direktiv 2004/39/EG antogs var det till följd av investerarnas ökande beroende av personliga rekommendationer nödvändigt att inkludera bestämmelsen om investeringsrådgivning som en investeringstjänst som kräver auktorisation och särskilda uppföranderegler. De personliga rekommendationernas fortsatta relevans för kunder och den ökande komplexiteten hos tjänster och instrument gör det nödvändigt att förbättra uppförandereglerna i syfte att stärka investerarskyddet.

(51a)  Skärpta krav på affärsmetoder för rådgivningstjänster är visserligen nödvändiga men inte tillräckliga för att säkerställa lämpligt investerarskydd. Medlemsstaterna bör särskilt se till att när värdepappersföretag utformar investeringsprodukter eller strukturerade insättningar för försäljning till professionella eller icke-professionella kunder är dessa produkter utformade för att möta behoven och kännetecknen för en identifierad målmarknad inom den relevanta kundkategorin. Medlemsstaterna bör dessutom se till att värdepappersföretaget lägger ned skälig omsorg för att se till att investeringsprodukten marknadsförs och distribueras till kunder inom målgruppen. Detta bör dock inte befria tredjepartsdistributörer från ansvar när de marknadsför eller distribuerar produkten utanför målgruppen utan vetskap eller samtycke från det företag som utformade produkten. Produktskaparna bör också regelbundet se över utvecklingen av sina produkter, för att avgöra huruvida produkterna har utvecklats i enlighet med sin utformning och bestämma huruvida målmarknaden för produkten fortfarande är riktig. Investerare behöver också lämplig information om produkterna och i synnerhet konsekvent information om den sammanlagda effekten på avkastningen till följd av olika lager med avgifter. Bestämmelserna i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG bör också beaktas i detta hänseende.

(52)  För att ge all relevant information till investerare är det lämpligt att kräva att värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning klargör grunden för de råd de tillhandahåller, särskilt det produkturval de tar i beaktande när de ger personliga rekommendationer till kunder, kostnaden för rådgivningen eller, när avgifterna eller incitamenten inte kan bestämmas innan rådgivningen ges, sättet på vilket kostnaden kommer att beräknas, huruvida investeringsrådgivningen tillhandahålls tillsammans med accept eller mottagande av incitament från tredje part och huruvida värdepappersföretagen ger kunderna en regelbunden bedömning av lämpligheten hos de finansiella instrumenten de rekommenderar kunderna. Det är också lämpligt att kräva att värdepappersföretag ska förklara för sina kunder grunderna för de råd de ger till kunderna. Riktlinjer från Esma skulle kunna vara till nytta för att säkerställa en ändamålsenlig och konsekvent tillämpning av dessa bestämmelser. För att ytterligare precisera regelverket för tillhandahållande av investeringsrådgivning, samtidigt som man överlåter valet åt värdepappersföretag och kunder, är det lämpligt att fastställa villkoren för tillhandahållandet av denna tjänst när företag meddelar kunder att rådgivningen tillhandahålls tillsammans med accept eller mottagande av incitament från tredje part. När diskretionär portföljförvaltning tillhandahålls bör värdepappersföretaget före avtalet upplysa kunden om hur stora incitamenten förväntas bli, och i regelbundna rapporter beskriva alla incitament som har betalats eller tagits emot. Med tanke på behovet att säkerställa att sådana incitament från tredje part inte hindrar värdepappersföretag från att agera i kundens bästa intresse bör möjligheter skapas att under vissa villkor förbjuda att sådana incitament mottas eller kräva att de överförs till kunden.

(52a)  För att ytterligare skydda kunderna är det också lämpligt att se till att värdepappersföretagen inte belönar sina anställda eller utvärderar deras prestationer på ett sätt som strider mot företagets plikt att agera i sina kunders intresse. Ersättningen till personer som säljer eller ger rådgivning om investeringar bör därför inte uteslutande vara avhängig av försäljningsmål eller vinsterna för företaget från ett visst finansiellt instrument eftersom detta skulle skapa incitament att ge information som inte är rättvis, klar och icke vilseledande och att lämna rekommendationer som inte ligger i kundernas bästa intresse.

(52b)  Med tanke på investeringsprodukters komplexitet och den ständiga innovationen i deras utformning är det också viktigt att se till att personer som ger rådgivning om eller säljer investeringsprodukter till icke-professionella investerare har en lämplig kunskaps- och kompetensnivå när det gäller de produkter som erbjuds. Värdepappersföretag behöver ge sin personal tillräckligt med tid och resurser för att uppnå denna kunskap och kompetens och tillämpa den i tjänsterna gentemot kunderna.

(53)  Värdepappersföretag får tillhandahålla investeringstjänster som enbart består av utförande och/eller mottagande och vidarebefordran av kundorder, utan att behöva inhämta information om kundens kunskaper och erfarenhet i syfte att bedöma om tjänsten eller instrumentet är passande för kunden. Eftersom dessa tjänster innebär en relevant minskning av kundskyddet bör villkoren för tillhandahållandet av tjänsterna förbättras. I synnerhet är det lämpligt att utesluta möjligheten att tillhandahålla dessa tjänster i anslutning till den sidotjänst som består i att bevilja krediter eller lån till investerare för att de ska kunna genomföra en transaktion i vilken värdepappersföretaget deltar, eftersom detta ökar komplexiteten i transaktionen och gör det svårare att förstå den därmed förbundna risken. Det är också lämpligt att bättre definiera kriterierna för urvalet av de finansiella instrument som dessa tjänster bör avse för att utesluta de finansiella instrument som omfattar derivat såvida detta derivat inte ökar risken för kunden eller innehåller en struktur som gör det svårt för kunden att förstå den därmed förbundna risken.

(54)  Tillämpning av motköp (cross-selling) är en vanlig strategi för leverantörer av finansiella tjänster till privatpersoner inom hela Europeiska unionen. Sådana metoder kan ge icke-professionella kunder fördelar men kan också utgöra metoder där kundens intresse inte beaktas på ett tillfredsställande sätt. Exempelvis kan vissa former av motköp, nämligen metoder med kopplingsförbehåll (tying) där två eller flera finansiella tjänster säljs tillsammans i ett paket och minst en av dessa tjänster inte är tillgänglig separat, snedvrida konkurrensen och negativt påverka kundernas rörlighet och deras förmåga att göra välgrundade val. Ett exempel på kopplingsförbehåll kan vara kravet på att öppna ett transaktionskonto när en investeringstjänst tillhandahålls till en icke-professionell kund. Paketförsäljning (bundling), där två eller flera finansiella tjänster säljs tillsammans i ett paket, men där var och en av tjänsterna också kan köpas separat, kan också snedvrida konkurrensen och negativt påverka kundrörligheten och kundernas förmåga att göra välgrundade val, men åtminstone ger de kunden valfrihet och kan därför utgöra mindre risk för värdepappersföretagens efterlevnad av sina skyldigheter enligt detta direktiv. Användningen av sådana metoder bör utvärderas omsorgsfullt i syfte att främja konkurrens och konsumenternas valfrihet.

(55)  Det bör anses att en tjänst tillhandahålls på en kunds initiativ om inte kunden begär den som svar på ett personligt meddelande från företaget eller på företagets vägnar som är riktat till just den kunden och som innehåller en inbjudan eller är avsett att påverka kunden avseende ett specifikt finansiellt instrument eller en specifik transaktion. En tjänst kan anses ha tillhandahållits på kundens initiativ trots att kunden begär den på grundval av varje slags meddelande som innehåller ett reklamerbjudande eller erbjudande om finansiella instrument och som har en allmän utformning och är riktat till allmänheten eller en större grupp eller kategori av kunder eller potentiella kunder.

(56)  Detta direktiv syftar bl.a. till att skydda investerarna. Åtgärder för att skydda investerare bör anpassas till de särskilda förhållanden som råder för varje kategori av investerare (icke-professionella, professionella och motparter). För att förbättra det regelverk som är tillämpligt på tillhandahållandet av tjänster oberoende av vilka kundkategorier som är berörda, är det lämpligt att klargöra att principer om att agera hederligt, rättvist och professionellt samt skyldigheten att vara rättvis, tydlig och inte vilseledande gäller för förbindelser med alla kunder.

(57)  Med avvikelse från principen att det är hemmedlemsstaten som ska ansvara för auktorisation, tillsyn och kontroll av att skyldigheter i samband med driften av filialer uppfylls, är det lämpligt att värdmedlemsstatens behöriga myndighet påtar sig ansvaret att kontrollera fullgörandet av vissa av de skyldigheter som fastställs i detta direktiv vid affärer som genomförs genom en filial inom det territorium där filialen ligger, eftersom den myndigheten befinner sig närmast filialen och därmed är bättre lämpad att upptäcka och i förekommande fall ingripa mot eventuella överträdelser av de regler som råder för filialens verksamhet.

(58)  Det är nödvändigt att införa ett effektivt krav på ”bästa möjliga utförande” (”best execution”) som innebär att värdepappersföretagen är skyldiga att utföra kundorder på de villkor som är mest förmånliga för kunden. Denna skyldighet bör gälla för företag som har avtalsmässiga skyldigheter gentemot kunden eller skyldigheter som ombud.

(58a)  För att skapa en bredare aktieägarbas i hela unionen bör ramen för bästa utförande av order förbättras för icke-professionella kunder, så att de kan få tillträde till den stora mängden handelsplatser som nu finns i hela unionen. Förbättringar i tekniken för övervakning av ”bästa utförande” bör övervägas vid tillämpningen av ramen för bästa utförande av order.

(59)  För att förbättra de förutsättningar under vilka värdepappersföretag fullgör sina skyldigheter at utföra order på de villkor som är mest förmånliga för sina kunder i enlighet med detta direktiv, är det lämpligt att kräva att handelsplatser ger allmänheten tillgång till uppgifter om kvaliteten på utförandet av transaktioner på varje handelsplats.

(60)  Information som värdepappersföretag tillhandahåller kunder avseende sina riktlinjer för utförande av order är ofta generisk och standardiserad och gör det inte möjligt för kunderna att förstå hur en order kommer att utföras och att kontrollera att företagen fullgör sina skyldigheter att utföra order på de villkor som är mest förmånliga för sina kunder. För att förbättra investerarskyddet är det lämpligt att precisera principerna avseende den information som värdepappersföretag ger till sina kunder om riktlinjerna för utförande av order och att kräva att företagen kvartalsvis ska offentliggöra, för varje klass av finansiella instrument, de fem främsta handelsplatserna där de har utfört kundorder under det föregående året och ta hänsyn till denna information och information som har offentliggjorts av handelsplatser om utförandekvaliteten i deras riktlinjer för bästa utförande.

(62)  Personer som tillhandahåller investeringstjänster på mer än ett värdepappersföretags vägnar bör inte betraktas som anknutna ombud utan som värdepappersföretag när de omfattas av definitionen i detta direktiv, med undantag för vissa personer som kan undantas.

(63)  Detta direktiv bör inte påverka de anknutna ombudens rätt att driva verksamhet som omfattas av andra direktiv och närbesläktad verksamhet med finansiella tjänster eller produkter som inte omfattas av detta direktiv, även om detta sker på uppdrag av delar av samma finansiella grupp.

(64)  Villkoren för att driva verksamhet utanför värdepappersföretagets egna lokaler (hemförsäljning) bör inte omfattas av detta direktiv.

(65)  Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör inte registrera eller bör återkalla registreringen, om den verksamhet som faktiskt bedrivs tydligt visar att ett anknutet ombud har valt en medlemsstats rättssystem för att undgå strängare regler som gäller i en annan medlemsstat inom vars territorium ombudet avser att bedriva eller i praktiken bedriver större delen av sin verksamhet.

(66)  I detta direktiv bör godtagbara motparter anses agera som kunder.

(67)  Finanskrisen har blottlagt begränsningar i icke-professionella kunders förmåga att uppskatta riskerna med sina investeringar. Det bör bekräftas att uppföranderegler bör tillämpas med hänsyn till de investerare som har störst behov av skydd, men det är lämpligt att göra en bättre kalibrering av de krav som är tillämpliga på olika kategorier av kunder. För detta ändamål är det lämpligt att utöka vissa informations- och rapporteringskrav till att omfatta förbindelserna med godtagbara motparter. I synnerhet bör de relevanta kraven stå i relation till skyddet av kunders finansiella instrument och medel samt informations- och rapporteringskrav avseende mer komplicerade finansiella instrument och transaktioner. För att bättre återspegla hur kommuner och lokala myndigheter fungerar, vilket inte bör handla om att göra affärer med spekulativa instrument, är det lämpligt att tydligt utesluta dem från förteckningen över godtagbara motparter och förteckningen över kunder som betraktas som professionella, samtidigt som dessa kunder även i fortsättningen får möjlighet att begära en behandling som professionella kunder när stränga villkor som satts av medlemsstaterna är uppfyllda.

(68)  När det gäller transaktioner mellan godtagbara motparter bör skyldigheten att offentliggöra limiterade kundorder vara tillämplig endast om motparten uttryckligen lämnar en limiterad order till ett värdepappersföretag för verkställighet.

(70)  Alla värdepappersföretag bör ha samma möjligheter att delta i eller skaffa sig tillträde till reglerade marknader i hela Europeiska unionen. Oavsett på vilket sätt transaktionerna för närvarande organiseras i medlemsstaterna, är det viktigt att avskaffa de tekniska och rättsliga begränsningar som råder när det gäller tillträde till reglerade marknader.

(71)  För att underlätta avslutandet av gränsöverskridande transaktioner är det lämpligt att ge värdepappersföretag tillträde till system för clearing och avveckling i hela Europeiska unionen, oavsett om transaktionerna har genomförts via reglerade marknader i den berörda medlemsstaten. Värdepappersföretag som önskar delta direkt i avvecklingssystem i andra medlemsstater bör uppfylla de tillämpliga operativa och kommersiella kraven för medlemskap och vidta de tillsynsåtgärder som krävs för att finansmarknaderna ska kunna fortsätta att fungera smidigt och under ordnade former.

(72)  Tjänster som inom Europeiska unionen tillhandahålls av tredjelandsföretag omfattas av nationella ordningar och nationella bestämmelser. Det finns stora skillnader mellan dessa regler, och de företag som auktoriserats i enlighet med reglerna har inte frihet att tillhandahålla tjänster eller etableringsrätt i andra medlemsstater än den medlemsstat där de är etablerade. Det är lämpligt att införa ett gemensamt regelverk på EU-nivå för tredjelandsföretag, inbegripet såväl värdepappersföretag som marknadsoperatörer. I syfte att skapa en grund för tredjelandsföretag att utnyttja ett verksamhetstillstånd som gör det möjligt för dem att erbjuda investeringstjänster och utföra investeringsverksamhet i hela EU, bör reglerna harmonisera det existerande, uppsplittrade regelverket, säkerställa säkerhet och enhetlig bedömning av värdepappersföretag och marknadsoperatörer från tredje land som får tillträde till Europeiska unionen, säkerställa att kommissionen har genomfört en effektiv likvärdighetsbedömning avseende tredjeländers regelverk, med prioritet för bedömningarna av EU:s största handelspartner och områden inom G20-programmets tillämpningsområde, och tillsynssystem och bör garantera en jämförbar skyddsnivå för investerare i EU som utnyttjar tjänster som erbjuds av värdepappersföretag och marknadsoperatörer från tredje land.

(73)  För tillhandahållandet av tjänster till icke-professionella kunder eller till kunder som har valt att avstå ett visst skydd för att behandlas som professionella kunder bör det alltid krävas att en filial har inrättats i Europeiska unionen. Inrättandet av filialen ska omfattas av auktorisation och tillsyn i Europeiska unionen. Det bör ha inrättats lämpliga arrangemang för samarbete mellan den berörda behöriga myndigheten och den behöriga myndigheten i tredjelandet. Filialen bör fritt förfoga över ett tillräckligt startkapital. När filialen har auktoriserats bör den omfattas av tillsyn i den medlemsstat där filialen är etablerad; med förbehåll för ett anmälningsförfarande bör tredjelandsföretaget kunna tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater via den filial som auktoriserats och omfattas av tillsyn. Tillhandahållandet av tjänster i unionen utan filialer bör vara begränsat till godtagbara motparter och andra professionella kunder än de som har avstått från skydd för att behandlas som professionella kunder. Det bör omfattas av registrering hos Esma och tillsyn i tredjelandet, förutom när tjänsterna erbjuds uteslutande på kundens eget initiativ. Det bör ha inrättats lämpliga arrangemang för samarbete mellan Esma och de behöriga myndigheterna i tredjelandet.

(74)  Den bestämmelse i detta direktiv som reglerar tredjelandsföretags tillhandahållande av investeringstjänster eller investeringsverksamhet i Europeiska unionen bör inte påverka möjligheterna för personer som är etablerade i unionen att uteslutande på eget initiativ ta emot investeringstjänster från ett tredjelandsföretag. Om ett tredjelandsföretag tillhandahåller tjänster uteslutande på initiativ av en person som är etablerad i unionen, bör tjänsterna inte betraktas som tillhandahållna på unionens territorium. Om ett tredjelandsföretag söker upp kunder eller potentiella kunder i unionen eller erbjuder eller marknadsför investeringstjänster eller investeringsverksamhet tillsammans med sidotjänster i unionen bör detta inte betraktas som tjänster som tillhandahålls på kundens eget initiativ.

(75)  Auktorisation att driva en reglerad marknad bör utvidgas till att omfatta dels all verksamhet som har direkt samband med redovisning, behandling, utförande, bekräftelse och rapportering av order från det att dessa order tas emot av den reglerade marknaden, och fram till dess att de vidarebefordras för avslutande, dels verksamhet som har samband med att finansiella instrument tas upp till handel. Detta bör även gälla transaktioner som genomförs genom av den reglerade marknaden utsedda särskilda marknadsgaranter som omfattas av denna marknads system och i enlighet med reglerna för dessa system. Med tanke på hur viktiga marknadsgaranter är för att marknaderna fungerar ordnat och effektivt bör handelsplatserna ha ingått skriftliga avtal med marknadsgaranter som klarlägger deras förpliktelser och säkerställer att de under alla utom exceptionella omständigheter fullgör sitt åtagande att förse marknaden med likviditet. Inte alla transaktioner som genomförs av den reglerade marknadens, MTF-plattformens eller OTF-plattformens medlemmar eller deltagare ska anses genomförda inom ramen för den reglerade marknadens, MTF-plattformens eller OTF-plattformens system. Transaktioner som medlemmar eller deltagare genomför bilateralt och som inte uppfyller alla krav som fastställs för en reglerad marknad, en MTF-plattform eller en OTF-plattform enligt detta direktiv bör, vad definitionen av systematiska internhandlare vidkommer, betraktas som transaktioner som utförts utanför en reglerad marknad, en MTF-plattform eller en OTF-plattform. I det fallet bör skyldigheten för värdepappersföretag att offentliggöra fasta bud gälla om villkoren i detta direktiv uppfylls.

(76)   av centrala marknadsdatatjänster som är av avgörande betydelse för att användare ska kunna få önskad överblick över handelsverksamhet på de olika EU-marknaderna, och för att behöriga myndigheter ska kunna få exakt och övergripande information om relevanta transaktioner, bör omfattas av auktorisation och reglering för att säkerställa den erforderliga kvalitetsnivån.

(77)  Införandet av publiceringsarrangemang bör förbättra kvaliteten på information som ger handelstransparens och som offentliggörs vid OTC-handel och bör bidra betydligt till att säkerställa att sådana data offentliggörs på ett sätt som underlättar sammanförandet av dessa data med data som offentliggörs av handelsplatser.

(78)  När det nu finns en marknadsstruktur som möjliggör konkurrens mellan flera handelsplatser är det nödvändigt att en effektiv och heltäckande lösning för konsoliderad handelsinformation införs så snart som möjligt. Införandet av en kommersiell lösning för konsoliderad handelsinformation för aktier och aktieliknande instrument bör bidra till skapandet av en mer integrerad europeisk marknad och göra det lättare för marknadsdeltagare att få tillgång till en konsoliderad översikt över tillgänglig information som ger handelstransparens. Den planerade lösningen bygger på en auktorisation av leverantörer som bedriver verksamhet i enlighet med fördefinierade och övervakade parametrar för att säkerställa att det tillhandahålls enhetlig och korrekt marknadsdata och som konkurrerar med varandra för att leverera i tekniskt hänseende i hög grad sofistikerade och innovativa lösningar, vilka tjänar marknaden i största möjliga utsträckning. För att underlätta en tidig utveckling av en bärkraftig lösning för konsoliderad handelsinformation bör kommissionen så snart som möjligt anta delegerade akter som specificerar vissa närmare uppgifter kring upplysningsplikten för leverantörer av lösningar för konsoliderad handelsinformation. Genom att kräva att alla som tillhandahåller konsoliderad handelsinformation ska konsolidera alla godkända publiceringsarrangemang ombesörjs att konkurrensen kommer att ske genom kundservice och inte genom uppgifternas omfattning. Det är dock lämpligt att redan nu förbereda sig på att utveckla en offentlig lösning om den kommersiella lösningen leder till att en effektiv och heltäckande konsoliderad handelsinformation kommer till stånd i tid.

(79)  Genom en översyn av direktiv 2006/49/EG bör det fastställas vilka minimikapitalkrav reglerade marknader bör uppfylla för att bli auktoriserade, och därvid beakta den särskilda karaktären hos de risker som är förenade med sådana marknader.

(80)  Den som driver en reglerad marknad bör även kunna driva en MTF-plattform enligt de relevanta bestämmelserna i detta direktiv.

(81)  Bestämmelserna i detta direktiv om upptagande av instrument till handel enligt de regler som tillämpas av den reglerade marknaden bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som ska offentliggöras beträffande sådana värdepapper(27). En reglerad marknad bör inte hindras från att tillämpa striktare krav än dem som föreskrivs i detta direktiv vad beträffar emittenter av värdepapper eller instrument som den överväger att ta upp till handel.

(82)  Medlemsstaterna bör kunna utse olika behöriga myndigheter för att genomdriva de vittomfattande krav som anges i detta direktiv. Dessa myndigheter bör vara av offentlig natur för att garantera sitt oberoende gentemot de ekonomiska aktörerna och undvika intressekonflikter. Medlemsstaterna bör i enlighet med den nationella lagstiftningen se till att den behöriga myndigheten finansieras på ett lämpligt sätt. Att offentliga myndigheter utses bör inte utesluta delegering, under den behöriga myndighetens ansvar.

(83)  Vid G20-toppmötet i Pittsburgh den 25 september 2009 kom man överens om att förbättra regleringen av, funktionen hos och transparensen på de finansiella marknaderna och råvarumarknaderna för att komma till rätta med alltför stor volatilitet i råvarupriserna. I kommissionens meddelande av den 28 oktober 2009 om en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa, och i kommissionens meddelande av den 2 februari 2011 om att möta utmaningarna i fråga om råvarumarknader och råvaror, skisseras åtgärder som bör vidtas i samband med översynen av direktiv 2004/39/EG. I september 2011 offentliggjorde Iosco (International Organization of Securities Commission) sina principer för reglering och tillsyn av råvaruderivatmarknader. Dessa principer godkändes vid G20-toppmötet i Cannes den 4 november 2011 där man begärde att marknadens tillsynsmyndigheter skulle få formella positionsförvaltningsbehörigheter, inklusive behörighet att i förväg fastställa positionslimiter när så är lämpligt.

(84)  De befogenheter som görs tillgängliga för behöriga myndigheter bör kompletteras med uttryckliga befogenheter att begära information från alla personer beträffande storleken på och syftet med en position i råvarurelaterade derivatkontrakt och att begära att personen ska vidta åtgärder för att minska storleken på positionen i derivatkontrakt.

(85)  Handelsplatser och behöriga myndigheter bör beviljas uttryckliga befogenheter för att begränsa möjligheterna för varje person eller kategori av personer att ingå eller inneha ett råvarurelaterat derivatkontrakt, på grundval av tekniska standarder som fastställs av Esma, och att på annat sätt förvalta positioner på ett sätt som främjar integriteten på marknaden för derivatet och den underliggande råvaran utan att i onödan begränsa likviditeten. Tillämpning av gränser bör vara möjlig både för enskilda transaktioner och för positioner som byggts upp med tiden. I synnerhet i det sistnämnda fallet bör den behöriga myndigheten säkerställa att dessa positionslimiter är icke-diskriminerande, tydligt specificerade, tar vederbörlig hänsyn till den aktuella marknadens särdrag och är nödvändiga för att säkerställa att integriteten hos marknaden bevaras och att den fungerar på ett välordnat sätt. Sådana begränsningar bör inte gälla för positioner som på ett objektivt sätt sänker de risker som direkt hör samman med kommersiell verksamhet i förhållande till råvaran. För att undvika oavsiktliga effekter på marknaderna för den underliggande råvaran från regleringen av derivaten är det också lämpligt att klarlägga skillnaden mellan avista- och terminskontrakt.

(86)  Förutom de befogenheter som de behöriga myndigheterna får bör alla handelsplatser som erbjuder handel med råvaruderivat ha inrättat lämpliga begränsningar och andra lämpliga arrangemang för positionsförvaltning som krävs för att stärka likviditeten, förhindra marknadsmissbruk och säkerställa ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor. Sådana arrangemang kan t.ex. omfatta upptäckt av stora positionskoncentrationer som byggs upp, särskilt kort tid före avveckling, positionslimiter, gränser för prisrörelser, orderlikvidering eller överföring av öppna positioner, tillfälligt handelsstopp, ändrade leveransvillkor, annullering av order och krav på leveransavsikter. Esma bör upprätthålla och offentliggöra en förteckning med sammanfattningar av alla sådana gällande bestämmelser. Begränsningarna bör tillämpas på ett konsekvent sätt och bör ta hänsyn till de specifika egenskaperna hos marknaden i fråga. De bör vara tydligt specificerade i fråga om vem de är tillämpliga på och eventuella undantag från detta, och även i fråga om de relevanta kvantitativa tröskelvärden som utgör begränsningarna eller som kan utlösa andra skyldigheter. Med tanke på att en enskild handelsplats inte kan se de totala positioner som deras medlemmar eller deltagare intar på totalmarknaden är det också lämpligt att tillåta att kontrollerna specificeras genom tekniska standarder för tillsyn, inbegripet i syfte att undvika eventuella divergerande konsekvenser av de begränsningar som är tillämpliga på jämförbara kontrakt på olika handelsplatser.

(87)  Handelsplatser där de flesta likvida råvaruderivat handlas bör varje vecka offentliggöra en aggregerad redovisning av de positioner som innehas av olika typer av marknadsdeltagare, inklusive kunderna hos dem som inte handlar för egen räkning. En uttömmande och detaljerad redovisning både per typ av marknadsdeltagare och per enskild marknadsdeltagare bör begäran översändas till den behöriga myndigheten, i tillämpliga fall med beaktande av de rapporteringskrav som redan införts genom artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi(28).

(89)  Det är önskvärt att göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till kapital och att främja vidareutvecklingen av specialiserade marknader som syftar till att tillgodose behoven hos emittenter som är små och medelstora företag. Dessa marknader, som vanligen drivs som MTF-plattformar enligt detta direktiv, kallas i allmänhet marknader för små och medelstora företag, tillväxtmarknader eller sidomarknader. Skapandet av en ny underkategori inom kategorin MTF-plattformar – tillväxtmarknad för små och medelstora företag – och registreringen av dessa marknader bör öka deras synlighet och stärka deras profil och bidra till utvecklingen av gemensamma, Europaomfattande tillsynsstandarder för dessa marknader. Uppmärksamhet bör koncentreras på hur man ska lagstifta i framtiden för att främja och understödja användningen av denna marknad som en ny tillgångsklass som kan vara av intresse för investerare. All annan EU-lagstiftning avseende marknader bör uppdateras för att minska de administrativa bördorna och för att skapa ytterligare incitament för notering av små och medelstora företag på tillväxtmarknader för snabbväxande små och medelstora företag.

(90)  De krav som är tillämpliga på denna nya marknadskategori måste ge tillräcklig flexibilitet för att kunna ta hänsyn till det urval av framgångsrika marknadsmodeller som idag finns i Europa. De måste också finna den rätta avvägningen mellan upprätthållandet av en hög nivå på investerarskyddet, vilket är av avgörande betydelse för att man ska kunna främja investerarnas förtroende för emittenter på dessa marknader, samtidigt som man minskar onödiga administrativa bördor för emittenter på dessa marknader. Det föreslås att mer detaljerade uppgifter om krav för marknader för små och medelstora företag, exempelvis krav avseende kriterier för upptagande till handel på en sådan marknad, ska fastställas närmare i delegerade akter eller tekniska standarder.

(91)  Mot bakgrund av vikten av att inte negativt påverka existerande framgångsrika marknader bör operatörer som driver marknader som är inriktade på små och medelstora emittenter även i fortsättningen ha möjlighet att välja att fortsätta att driva en sådan marknad i enlighet med kraven i direktivet utan att ansöka om registrering som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag.

(92)  Konfidentiell information som förmedlas till en medlemsstats kontaktpunkt av en annan medlemsstats kontaktpunkt bör inte betraktas som rent inhemsk.

(93)  För att uppnå likvärdig behandling på hela den integrerade finansmarknaden är det nödvändigt att få till stånd en bättre samordning av de behöriga myndigheternas befogenheter. En samling gemensamma minimibefogenheter, tillsammans med lämpliga resurser, bör kunna garantera effektiv tillsyn.

(94)  Med tanke på det betydande inflytande och den betydande marknadsandel som uppnåtts av olika MTF-plattformar, är det lämpligt att säkerställa att det inrättas adekvata arrangemang för samarbete mellan MTF-plattformens behöriga myndighet och den behöriga myndigheten inom den jurisdiktion där MTF-plattformen tillhandahåller tjänster. För att föregripa en eventuell liknande utveckling bör detta utsträckas till att omfatta OTF-plattformar.

(95)  För att säkerställa att skyldigheterna enligt detta direktiv och förordning efterlevs av värdepappersföretag och reglerade marknader, av dem som i praktiken kontrollerar deras affärsverksamhet och av medlemmarna i värdepappersföretagets och de reglerade marknadernas ledningsorgan, samt för att säkerställa att de är föremål för liknande behandling i hela Europeiska unionen, bör medlemsstaterna vara skyldiga att föreskriva administrativa sanktioner och åtgärder som är effektiva, proportionella och avskräckande. De administrativa sanktioner och åtgärder som fastställs i medlemsstaterna bör uppfylla vissa centrala krav när det gäller mottagarna, kriterier som bör beaktas när en sanktion eller åtgärd tillämpas, offentliggörande, centrala sanktioneringsbefogenheter och nivåer för administrativa böter.

(96)  I synnerhet bör behöriga myndigheter få befogenhet att föreskriva böter som är tillräckligt stora för att balansera de fördelar som kan förväntas och vara avskräckande även för större institut och deras chefer.

(97)  För att säkerställa en konsekvent tillämpning av sanktioner i de olika medlemsstaterna bör medlemsstaterna vara skyldiga att säkerställa att de behöriga myndigheterna, när de fastställer typen av administrativa sanktioner eller åtgärder och nivån på administrativa böter, tar hänsyn till alla relevanta omständigheter.

(98)  För att se till att sanktionerna har en avskräckande effekt på allmänheten i stort bör sanktionerna som regel offentliggöras, utom under vissa väldefinierade omständigheter.

(99)  För att de behöriga myndigheterna ska kunna upptäcka potentiella överträdelser bör de ha nödvändiga utredningsbefogenheter, och de bör inrätta effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra rapportering av potentiella eller faktiska överträdelser, inbegripet skydd av anställda som rapporterar överträdelser inom sitt eget institut. Dessa mekanismer bör inte påverka tillbörligt skydd av anklagade personer. Lämpliga förfaranden bör inrättas för att säkerställa den rapporterade personens rätt till försvar och rätt att yttra sig före antagandet av ett slutgiltigt beslut som berör personen, samt rätten att i domstol överklaga ett beslut som rör personen.

(100)  Detta direktiv bör hänvisa till både administrativa sanktioner och administrativa åtgärder för att ge täckning för alla åtgärder som vidtas efter att en överträdelse har begåtts och vars syfte är att förebygga nya överträdelser, oavsett om åtgärderna enligt nationell lagstiftning kvalificeras som en sanktion eller en åtgärd.

(101)  Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av bestämmelser om straffrättsliga sanktioner i medlemsstaternas lagstiftning. Utan att det påverkar medlemsstaternas rättssystem bör bestämmelserna säkerställa att när det påstås att en medlem av ett värdepappersföretags eller en marknadsaktörs ledningsorgan har överträtt bestämmelserna eller begått ett brott i frågor som faller inom tillämpningsområdet för detta direktiv eller förordning (EU) nr .../... [MiFIR] ska han eller hon personligen bli föremål för straffrättsliga eller civilrättsliga förfaranden.

(102)  För att skydda kunderna, utan att detta påverkar kundernas rätt att väcka talan inför domstol, är det lämpligt att medlemsstaterna säkerställer att offentliga eller privata instanser inrättas för att lösa tvister utanför domstol, för att samarbeta för att lösa gränsöverskridande tvister, och därvid beaktar kommissionens rekommendation 98/257/EG av den 30 mars 1998 om principer som ska tillämpas på de instanser som är ansvariga för förfaranden för reglering av konsumenttvister utanför domstol(29) och kommissionens rekommendation 2001/310/EG av den 4 april 2001 om principer som ska tillämpas på extrajudiciella organ som deltar i reglering av konsumenttvister som görs upp i godo(30). Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda befintliga mekanismer för gränsöverskridande samarbete vid genomförandet av bestämmelserna om reklamationer och förfaranden för reglering av tvister utanför domstol, särskilt nätverket för klagomål mot finansiella tjänster (FIN-Net).

(103)  Varje utbyte eller överföring av information mellan behöriga myndigheter, andra myndigheter, organ eller personer bör ske i överensstämmelse med de bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG. Esmas eventuella utbyte av personuppgifter med tredjeländer, och Esmas eventuella överföring av personuppgifter till tredjeländer, bör ske i enlighet med de regler för överföring av personuppgifter som fastställs i förordning (EG) nr 45/2001.

(104)  Det är nödvändigt att stärka reglerna om utbyte av information mellan nationella behöriga myndigheter och att öka kraven på att de bistår varandra och samarbetar. Med anledning av den ständigt tilltagande gränsöverskridande verksamheten bör de behöriga myndigheterna förse varandra med den information de behöver för att kunna utöva sina befogenheter så att detta direktiv genomförs på ett effektivt sätt, även i situationer där överträdelser eller misstänkta överträdelser kan beröra myndigheterna i två eller fler medlemsstater. Det är viktigt att sträng yrkesmässig sekretess iakttas vid informationsutbytet, för att sörja för att uppgifterna överförs på ett korrekt sätt och särskilda rättigheter skyddas.

(106)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen beträffande närmare uppgifter rörande undantag, preciseringen av vissa definitioner, kriterier för bedömning av ett värdepappersföretags tilltänkta förvärv, organisatoriska krav för värdepappersföretag, hantering av intressekonflikter, uppföranderegler vid tillhandahållande av investeringstjänster, utförande av order på de villkor som är mest förmånliga för kunder, hantering av kundorder, transaktioner med godtagbara motparter, tillväxtmarknader för små och medelstora företag, villkor för bedömningen av tredjelandsfinansinstituts startkapital, åtgärder avseende systemrobusthet, handelsspärrar och elektronisk handel, upptagandet av finansiella instrument till handel, tillfälligt stopp för handeln med finansiella instrument och avförande av finansiella instrument från handel, tröskelvärden för rapportering av positioner som innehas av kategorier av handlare, klargörande av vad som utgör en skälig kommersiell grund för godkända publiceringsarrangemang att offentliggöra information, för tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation att ge åtkomst till dataflöden och för godkända rapporteringsmekanismer att rapportera information, klargörande av detaljer om informationsplikten för tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation och samarbete mellan behöriga myndigheter. Det är av särskild vikt att kommissionen i sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, däribland på expertnivå. Kommissionen bör när den förbereder och utarbetar delegerande akter se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, vid lämplig tidpunkt och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(107)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör avse beslut om fastställande av faktisk likvärdighet i fråga om tredjeländers regelverk och tillsynssystem när det gäller tjänster som tillhandahålls av tredjelandsföretag och de bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(31).

(108)  Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa en konsekvent harmonisering och ett lämpligt skydd för insättare, investerare och konsumenter i hela Europeiska unionen. Det vore effektivt och lämpligt att överlåta åt Esma, som är ett organ med högspecialiserad expertis, att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande vilka inte inbegriper policyval, för överlämnande till kommissionen. För att säkerställa konsekvent skydd för investerare och konsumenter inom sektorerna för finansiella tjänster bör Esma i så stor utsträckning som möjligt genomföra sina uppgifter i nära samarbete med de andra två europeiska tillsynsmyndigheterna inom ramen för den gemensamma kommittén.

(109)  Kommissionen bör anta det förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma med angivande av kriterierna för att fastställa om en verksamhet är en kompletterande verksamhet vid sidan av den huvudsakliga verksamheten, beträffande förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation av värdepappersföretag, beträffande krav för ledningsorgan, beträffande förvärv av kvalificerat innehav, beträffande skyldigheten att utföra order på de villkor som är mest förmånliga för kunder, beträffande samarbete och informationsutbyte, beträffande frihet att tillhandahålla investeringstjänster och utföra investeringsverksamhet, beträffande etablering av en filial, beträffande tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster, beträffande limiterna för innehav av vissa råvaruderivat och ytterligare specifikationer av positionskontroller som gäller andra råvaruderivat, beträffande förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation av leverantörer av datarapporteringstjänster, beträffande organisatoriska krav för godkända publiceringsarrangemang och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation och beträffande samarbete mellan behöriga myndigheter. Kommissionen bör anta dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(110)  Kommissionen bör också ha befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande som utvecklats av Esma beträffande förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation av värdepappersföretag, beträffande förvärv av kvalificerat innehav, beträffande handel och avslut av transaktioner på MTF-plattformar och OTF-plattformar, beträffande tillfälligt stopp för handel med instrument och avförande av instrument från handel, beträffande frihet att tillhandahålla investeringstjänster och utföra investeringsverksamhet, beträffande etablering av en filial, beträffande tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster, beträffande positionsrapportering per handlarkategori, beträffande överlämnande av information till Esma, beträffande skyldighet att samarbeta, beträffande samarbete mellan behöriga myndigheter, beträffande informationsutbyte och beträffande samråd före beviljande av auktorisation. Kommissionen bör anta dessa förslag till tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(111)  Kommissionen bör överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av organiserade handelsplattformars funktion, funktionen hos ordningen för tillväxtmarknader för små och medelstora företag, verkan av krav avseende automatiserad handel och högfrekvenshandel, erfarenheterna från mekanismen för förbud mot vissa produkter eller metoder och verkan av åtgärderna avseende råvaruderivatmarknader.

(112)  Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skapa en integrerad finansmarknad, på vilken investerare åtnjuter effektivt skydd samtidigt som marknadens effektivitet och integritet på ett övergripande plan upprätthålls, kräver att gemensamma lagstadgade krav, som styr de reglerade marknadernas och andra handelssystems funktion på ett sätt som förhindrar att bristande genomlysning eller störningar på en marknad äventyrar den effektiva funktionen hos hela det europeiska finansiella systemet, fastställs avseende värdepappersföretagen, oavsett var i Europeiska unionen de har auktoriserats, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(113)  Inrättandet av konsoliderad handelsinformation för andra instrument än aktier anses vara svårare att genomföra än konsoliderad handelsinformation för aktieinstrument, och potentiella leverantörer bör kunna skaffa sig erfarenheter från det sistnämnda innan man konstruerar det förstnämnda. För att underlätta ett korrekt inrättande av konsoliderad handelsinformation för andra instrument än aktier är det därför lämpligt att föreskriva ett senareläggande av tillämpningsdatumet för de nationella bestämmelser som införlivar den relevanta bestämmelsen. Det är dock lämpligt att redan nu förbereda sig på att utveckla en offentlig lösning om den kommersiella lösningen inte leder till att en effektiv och heltäckande konsoliderad handelsinformation kommer till stånd i tid.

(113a)  För att ytterligare utveckla unionens regelverk för värdepapper bör kommissionen lägga fram ett förslag till förordning om en värdepapperslag som närmare specificerar definitionen av förvaring och handhavande av finansiella instrument och bör också, tillsammans med Esma, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och Europeiska systemrisknämnden, främja arbetet med att standardisera identitetsbeteckningar och meddelandeformat så att transaktionsanalys i nära realtid och identifiering av komplexa produktstrukturer, till exempel dem som innehåller derivat eller repor, möjliggörs.

(114)  Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och följer de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till skydd av personuppgifter, näringsfrihet, rätten till konsumentskydd, rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk rättegång, rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott, och det måste genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(114a)  Europeiska datatillsynsmannen har hörts i denna fråga.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

DEFINITIONER OCH RÄCKVIDD

Artikel 1

Räckvidd

1.  Detta direktiv ska tillämpas på värdepappersföretag, reglerade marknader, leverantörer av datarapporteringstjänster och företag från tredjeland som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen.

2.  I detta direktiv fastställs krav angående

   (a) auktorisations- och driftsvillkor för värdepappersföretag,
   (b) tredjelandsföretags tillhandahållande av investeringstjänster, med inrättande av en filial,
   (c) auktorisation och drift av reglerade marknader,
   (d) auktorisation av leverantörer av datarapporteringstjänster samt dessa leverantörers verksamhet, och
   (e) behöriga myndigheters tillsyn, samarbete och efterlevnadsåtgärder.

3.  Detta direktiv ska också tillämpas på kreditinstitut som är auktoriserade enligt direktiv 2006/48/EG när de tillhandahåller en eller flera slag av investeringstjänster och/eller utför investeringsverksamhet och kreditinstitut och värdepappersföretag vid försäljning eller rådgivning till kunder i samband med annan inlåning än sådan inlåning som har en avkastningsgrad som bestäms i relation till en ränta (strukturerade insättningar).

3a.  Följande bestämmelser ska också tillämpas på försäkringsföretag och försäkringsförmedlare, inbegripet bundna försäkringsförmedlare, som är auktoriserade eller registrerade enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring(32), direktiv 2002/92/EG eller direktiv 2009/138/EG när de säljer eller erbjuder rådgivning till kunder i samband med försäkringsbaserade investeringar:

   artikel 16.3,
   artiklarna 23–26 och
   artiklarna 69–80 och 83–91 där så är nödvändigt för att behöriga myndigheter ska kunna verkställa de artiklar som avses i första och andra strecksatsen avseende försäkringsbaserade investeringar.

Artikel 2

Undantag

1.  Detta direktiv ska inte tillämpas på

Personer som undantas enligt punkten i behöver inte heller uppfylla villkoren i denna punkt för att vara undantagna.

Detta undantag ska tillämpas på personer som, när de handlar med utsläppsrätter, inte tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet på annat sätt än genom handel för egen räkning och inte utför kundorder, och som äger eller direkt driver anläggningar i den mening som avses i direktiv 2003/87/EG.

   (a) försäkringsföretag eller företag som bedriver sådan verksamhet avseende återförsäkring och retrocession som anges i direktiv 2009/138/EG, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.3a,
   (b) personer som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till samma moderföretag,
   (c) personer som tillhandahåller investeringstjänster i de fall då tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av bestämmelser i lag eller annan författning ▌,
   (d) personer som inte tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet utom handel för egen räkning såvida de inte
   (i) är marknadsgaranter,
   (ii) är medlem av eller deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt marknadstillträde till en handelsplats,
   (iia) bedriver algoritmisk handel,
   (iib) med tanke på omfattningen av deras handelsverksamhet av den behöriga myndigheten anses inneha en betydande marknadsandel, eller
   (iii) handlar för egen räkning när de utför kundorder,
   (e) personer som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består av förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget,
   (f) personer som tillhandahåller investeringstjänster som endast består av förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företag och tillhandahållande av investeringstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller andra dotterföretag till samma moderföretag,
   (g) medlemmarna av Europeiska centralbankssystemet och andra nationella organ som fyller likartade funktioner i Europeiska unionen, andra offentliga organ som har som uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av statsskulden i Europeiska unionen och internationella organ i vilka tre eller flera medlemsstater är medlemmar och vilka har ansvar för eller ingriper i förvaltningen av statsskulden,
   (h) företag för kollektiva investeringar och pensionsfonder, oavsett om de är samordnade på EU-nivå eller ej, samt förvarings- eller förvaltningsinstitut för sådana företag,
  (i) personer som

under förutsättning att detta alltid
   (i) för egen räkning handlar med finansiella instrument, med undantag för personer som handlar för egen räkning när de utför kundorder,
   (ii) tillhandahåller andra investeringstjänster än handel för egen räkning, uteslutande för sina moderföretag, för sina dotterföretag eller för andra dotterföretag till sina moderföretag, eller
   (iii) tillhandahåller andra investeringstjänster än handel för egen räkning rörande råvaruderivat eller derivatkontrakt som omfattas av bilaga I, avsnitt C, punkt 10 eller utsläppsrätter eller derivat av dessa till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet
   är en kompletterande verksamhet vid sidan av deras huvudsakliga verksamhet, om man ser företagsgruppen som helhet på konsoliderad eller icke-konsoliderad basis, om denna huvudsakliga verksamhet inte är tillhandahållande av investeringstjänster i den mening som avses i detta direktiv eller sådana banktjänster som avses i direktiv 2006/48/EG, eller om de agerar som marknadsgarant med avseende på råvaruderivat,
   den grund på vilken de anser att deras verksamhet enligt punkterna i, ii och iii är en kompletterande verksamhet vid sidan av den huvudsakliga verksamheten årligen rapporteras till den relevanta behöriga myndigheten,
   (j) personer som tillhandahåller investeringsrådgivning inom ramen för annan professionell verksamhet som inte omfattas av detta direktiv, om ingen specifik ersättning lämnas för denna rådgivning,
   (l) sammanslutningar som har inrättats av danska och finländska pensionsfonder med det enda syftet att förvalta tillgångarna i pensionsfonder som är medlemmar i dessa sammanslutningar,
   (m) ”agenti di cambio” vars verksamhet och funktion styrs av artikel 201 i det italienska lagdekretet (”decreto legislativo”) nr 58 av den 24 februari 1998,
   (n) systemansvariga för överföringssystem enligt definitionen i artikel 2.4 i direktiv 2009/72/EG eller artikel 2.4 i direktiv 2009/73/EG när de fullgör sina uppgifter i enlighet med dessa direktiv eller förordning (EG) nr 714/2009 eller förordning (EG) nr 715/2009 eller nätföreskrifter eller riktlinjer som antagits i enlighet med dessa förordningar.

2.  Rättigheterna enligt detta direktiv ska inte gälla tillhandahållande av tjänster som motpart vid transaktioner som genomförs av offentliga organ som handhar statsskuld eller medlemmar av Europeiska centralbankssystemet vid utförandet av deras uppgifter enligt EUF-fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECB) eller vid utförandet av motsvarande uppgifter i enlighet med nationella bestämmelser.

3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder vad gäller undantaget i punkt 1 c för att klargöra om en verksamhet bedrivs tillfälligt.

3a.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterierna för bestämning av huruvida en verksamhet är en kompletterande verksamhet vid sidan av den huvudsakliga verksamheten, med beaktande av åtminstone följande:

   (a) Den omfattning i vilken verksamheten på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsfinansieringen.
   (b) Behovet av att kompletterande verksamhet utgör en mindre del av verksamheten på gruppnivå, och på enhetsnivå om inte tjänsterna endast tillhandahålls andra medlemmar i samma grupp.
   (c) Storleken på verksamheten i förhållande till den huvudsakliga verksamheten och betydelsen av verksamheten på de relevanta marknaderna.
   (d) Det önskvärda i att begränsa nettokreditriskexponeringar till nivåer som inte är systemviktiga.
   (e) Omfattningen på den marknadsrisk som är knuten till verksamheten i förhållande till den marknadsrisk som uppstår genom den huvudsakliga verksamheten.
   (f) Systemrelevansen för en icke finansiell motparts sammantagna nettopositioner och exponeringar i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister(33).

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](34).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 3

Frivilliga undantag

1.  Medlemsstaterna får välja att inte tillämpa detta direktiv på personer för vilka de är hemmedlemsstat, förutsatt att dessa personers verksamhet är auktoriserad och reglerad på nationell nivå, och som

   (a) inte får inneha kundernas medel eller värdepapper och som därför inte vid någon tidpunkt får stå i skuld till sina kunder,
   (b) inte får tillhandahålla några investeringstjänster utom tillhandahållande av investeringsrådgivning, med eller utan mottagande och vidarebefordran av order som avser överlåtbara värdepapper och andelar i företag för kollektiva investeringar, och mottagande och vidarebefordran av order som avser överlåtbara värdepapper och andelar i företag för kollektiva investeringar på kundens begäran, och
  (c) vid tillhandahållande av denna tjänst endast får vidarebefordra order till
   (i) värdepappersföretag som har auktoriserats i enlighet med detta direktiv,
   (ii) kreditinstitut som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2006/48/EG,
   (iii) filialer till värdepappersföretag eller till kreditinstitut som är auktoriserade i tredje land och som är föremål för och följer tillsynsregler som de behöriga myndigheterna anser vara minst lika strikta som reglerna i detta direktiv, direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG,
   (iv) företag för kollektiva investeringar som enligt en medlemsstats lagstiftning är auktoriserat att utbjuda andelar till allmänheten och till cheferna i sådana företag,
   (v) värdepappersföretag med fast kapital enligt artikel 15.4 i rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga(35), vilkas värdepapper är noterade eller omsätts på en reglerad marknad i en medlemsstat,

1a.  De personer som avses i punkt 1 ska i medlemsstaterna ordningar omfattas av krav som minst motsvarar följande krav i detta direktiv med beaktande av deras storlek, riskprofil och rättsliga form:

   (a) Villkor och förfaranden för auktorisation och fortlöpande tillsyn enligt artikel 5.1 och 5.3 samt artiklarna 7, 8, 9, 10, 21, 22 och 23 samt de respektive genomförandebestämmelser som kommissionen har antagit genom delegerade akter i enlighet med artikel 94.
   (b) Uppföranderegler enligt artikel 24.1, 24.2, 24.3 och 24.5, artikel 25.1, 25.4 och 25.5 samt respektive tillämpningsföreskrifter i direktiv 2006/73/EG.
   (c) Organisationskrav enligt artikel 16.3 och de delegerade akter som kommissionen har antagit i enlighet med artikel 94.

1b.  Medlemsstaterna ska kräva att personer som undantas från detta direktivs tillämpningsområde enligt punkt 1 ska omfattas av ett system för ersättning till investerare som erkänns i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare(36) eller av ett system som säkerställer likvärdigt skydd till deras kunder. Som ett alternativ till detta system får medlemsstaterna tillåta yrkesmässiga ansvarsförsäkringar där så skulle vara lämpligt och proportionerligt med tanke på storleken på de personer som undantas från detta direktivs tillämpningsområde liksom deras riskprofil och rättsliga natur. Medlemsstaterna ska se till att personer som är undantagna från detta direktivs tillämpningsområde enligt punkt 1 och som säljer finansiella instrument till icke-professionella kunder eller erbjuder investeringsrådgivning eller portföljförvaltning till icke-professionella kunder måste följa regler för investerarskydd som är likvärdiga med bestämmelserna i artikel 16.6 och 16.7 samt artiklarna 24 och 25.

2.  Personer som är uteslutna från direktivets räckvidd enligt punkterna 1 har inte rätt att åtnjuta den frihet att tillhandahålla tjänster och/eller utföra verksamhet eller upprätta filialer som följer av artiklarna 36 respektive 37.

3.  Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och Esma om de utnyttjar den möjlighet som ges i denna artikel och ska säkerställa att det i varje auktorisation som beviljas i enlighet med punkt 1 omnämns att den beviljas i enlighet med denna artikel.

4.  Medlemsstaterna ska tillställa Esma de bestämmelser i nationell lagstiftning som motsvarar de krav i detta direktiv som förtecknas i punkt 1.

Artikel 4

Definitioner

1.  I detta direktiv ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] gälla.

2.  Dessutom gäller följande definitioner :

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att fastställa

   (1) investeringstjänster och investeringsverksamhet: någon av de tjänster och de verksamheter som anges i avsnitt A i bilaga 1 i fråga om de instrument som anges i avsnitt C i bilaga 1.
   vilka derivatkontrakt som avses i avsnitt C punkt 7 i bilaga I som anses ha egenskaper som andra derivat till finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om clearing och avveckling sker via erkända system för clearing, eller om de är föremål för regelmässiga marginalsäkerhetskrav,
   vilka derivatkontrakt som avses i avsnitt C punkt 10 i bilaga I som anses ha egenskaper som andra derivat till finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om de handlas på en reglerad marknad eller en MTF-plattform, om clearing och avveckling sker via erkända system för clearing, eller om de är föremål för regelmässiga marginalsäkerhetskrav.
   (2) sidotjänst: någon av de tjänster som anges i avsnitt B i bilaga I.
   (3) investeringsrådgivning: tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund, på dennes begäran eller på värdepappersföretagets initiativ, i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument.
   (4) utförande av order för kunds räkning: att köpa eller sälja ett eller flera finansiella instrument för kunders räkning. Utförande av order inbegriper ingående av avtal för att sälja finansiella instrument som utfärdats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag vid tidpunkten för utfärdandet av dessa.
   (5) handel för egen räkning: handel i finansiella instrument med utnyttjande av eget kapital.
   (6) marknadsgarant: en person som på finansmarknaderna på fortlöpande basis åtagit sig att handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av eget kapital ▌.
   (7) portföljförvaltning: förvaltning av värdepapper på skönsmässig grund enligt uppdrag från enskilda kunder, om dessa portföljer innehåller ett eller flera finansiella instrument.
   (8) kund: varje fysisk eller juridisk person till vilken ett värdepappersföretag tillhandahåller investeringstjänster eller sidotjänster.
   (9) professionell kund: en kund som uppfyller kriterierna i bilaga II.
   (10) icke-professionell kund: en kund som inte är en professionell kund.
   (11) tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i enlighet med artikel 35.
   (12) små och medelstora företag: ett företag som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 200 000 000 EUR.
   (13) limiterad order: en order att köpa eller sälja ett finansiellt instrument till ett angivet högsta eller lägsta pris eller bättre och avseende en angiven storlek.
   (14) finansiellt instrument: sådana instrument som anges i bilaga I avsnitt C.
   (15) penningmarknadsinstrument: sådana kategorier av instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, t.ex. statsskuldväxlar, inlåningsbevis och företagscertifikat, med undantag av betalningsmedel.
  (16) hemmedlemsstat:
  (a) när det gäller värdepappersföretag,
   (i) om värdepappersföretaget är en fysisk person, den medlemsstat där denne har sitt huvudkontor,
   (ii) om värdepappersföretaget är en juridisk person, den medlemsstat där dess stadgeenliga säte är beläget,
   (iii) om värdepappersföretaget i enlighet med nationell lagstiftning saknar stadgeenligt säte, den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget,
   (b) när det gäller reglerade marknader, den medlemsstat där den reglerade marknaden är registrerad, eller om den enligt nationell lagstiftning inte har något stadgeenligt säte, den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget,
   (17) värdmedlemsstat: den medlemsstat, annan än hemmedlemsstaten, där ett värdepappersföretag har en filial eller tillhandahåller investeringstjänster och/eller utför investeringsverksamhet eller den medlemsstat i vilken en reglerad marknad tillhandahåller lämpliga arrangemang för att underlätta tillträdet till handeln i dess system för dem som är fjärrmedlemmar eller deltagare på distans och etablerade i samma medlemsstat.
   (18) behörig myndighet: den myndighet som varje medlemsstat har utsett i enlighet med artikel 69, om inte annat anges i detta direktiv.
   (19) kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i direktiv 2006/48/EG.
   (20) UCITS-förvaltningsbolag: ett förvaltningsbolag enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)(37).
   (21) anknutet anbud: en fysisk eller juridisk person som på ett enda företrätt värdepappersföretags fulla och ovillkorliga ansvar marknadsför investeringstjänster och/eller sidotjänster till kunder eller presumtiva kunder, tar emot eller vidarebefordrar instruktioner eller order som gäller investeringstjänster eller finansiella instrument från kunder, placerar finansiella instrument eller tillhandahåller rådgivning till kunder eller presumtiva kunder i fråga om dessa finansiella instrument eller tjänster.
   (22) filial: ett driftsställe, annat än huvudkontoret, som ingår i ett värdepappersföretag utan att ha egen juridisk form och som tillhandahåller investeringstjänster och/eller utför investeringsverksamhet och som också kan tillhandahålla sidotjänster för vilka/vilken värdepappersföretaget har auktorisation. Alla driftsställen som har inrättats i samma medlemsstat av ett värdepappersföretag med huvudkontor i en annan medlemsstat ska betraktas som en enda filial.
   (23) kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i ett värdepappersföretag som motsvarar 10 % eller mer av kapitalet eller av rösträtten enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad(38), med beaktande av villkoren för sammanläggning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av det värdepappersföretag som innehavet avser,
   (24) moderföretag: ett moderföretag såsom det definieras i artiklarna 1 och 2 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning(39).
   (25) dotterföretag: ett dotterföretag såsom det definieras i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje dotterföretag till ett dotterföretag till det moderföretag som är det yttersta moderföretaget till dessa företag.
  (26) nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade genom
   (a) ägarintresse, innebärande ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag,
   (b) kontroll, innebärande förbindelse mellan ett moderföretag och ett dotterföretag i alla de fall som omfattas av artikel 1.1 och 1.2 i direktiv 83/349/EEG, eller en likartad förbindelse mellan någon fysisk eller juridisk person och ett företag, varvid varje dotterföretag till ett dotterföretag också ska anses som dotterföretag till det moderföretag som står över dessa företag,
   (c) en situation där de t upprätthåller en varaktig förbindelse till en och samma person genom ett kontrollförhållande.
   (27) ledningsorgan: ett företags eller en leverantör av datatjänsters styrande organ som omfattar tillsyns- och ledningsfunktionerna och som har den yttersta beslutsbefogenheten och är bemyndigat att fastställa företagets eller leverantören av datatjänsters strategi, mål och allmänna inriktning. Ledningsorganet ska omfatta personer som i praktiken leder företagets verksamhet.
   (28) ledningsorganet i dess tillsynsfunktion: ledningsorganet när det utför sin tillsynsfunktion genom att ha uppsikt över och övervaka ledningens beslutfattande.
   (29) personer i ledande befattning: de personer som utövar verkställande funktioner i ett företag och som har ansvaret för och kan ställas till svars för den dagliga ledningen av företaget, inbegripet genomförandet av strategier avseende företagets och dess personals distribution av tjänster och produkter till kunder.
   (30) algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar såsom huruvida ordern ska läggas, tidpunkt, pris och kvantitet för ordern eller hur ordern ska behandlas efter det att den har lagts, med begränsat eller inget mänskligt ingripande. Denna definition inbegriper inte system som används endast för dirigering av order till en eller flera handelsplatser eller för bekräftelse av order eller för att utföra kundorder eller uppfylla någon juridisk skyldighet genom att fastställa en parameter för ordern, eller för bearbetning av utförda transaktioner.
   (30a) högfrekvenshandel: algoritmisk handel med finansiella instrument i hastigheter då den fysiska latensen i mekanismen för att överföra, annullera eller modifiera order blir den avgörande faktorn i den tid det tar att kommunicera instruktionen till en handelsplats eller genomföra en transaktion.
   (30b) högfrekvenshandelsstrategi: en handelsstrategi för att handla för egen räkning med ett finansiellt instrument som inbegriper högfrekvenshandel och har minst två av följande kännetecken:
   (i) Den utnyttjar samlokaliserade inrättningar, direkt marknadstillträde eller ”närvärdstjänster”.
   (ii) Den avser en daglig portföljomsättning på minst 50 procent.
   (iii) Andelen annullerade order (inklusive delvis annullerade order) överstiger 20 procent.
   (iv) De flesta positioner som tas avslutas samma dag.
   (v) Mer än 50 procent av de order eller transaktioner som sker på handelsplatser som erbjuder rabatter på order som ger likviditet är kvalificerade för sådana rabatter.
   (31a) direkt marknadstillträde: ett arrangemang genom vilket en medlem av eller deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda medlemmens eller deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order till värdepappersföretagets interna elektroniska handelssystem för automatisk vidarebefordran – med användning av värdepappersföretagets handelskod – till en angiven handelsplats.    (31b) sponsrat och naket marknadstillträde: ett arrangemang genom vilket en medlem av eller deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda medlemmens eller deltagarens handelskod så att personen elektroniskt och med användning av värdepappersföretagets handelskod kan vidarebefordra order till en angiven handelsplats utan att orderna dirigeras via värdepappersföretagets interna elektroniska handelssystem.

   (33) tillämpning av motköp: att erbjuda en investeringstjänst tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket eller som ett villkor för samma överenskommelse eller paket.    (33a) försäkringsbaserade investeringar: ett försäkringsavtal där det belopp som ska betalas till kunden är exponerat mot en tillgångs marknadsvärde eller utbetalningen från en tillgång eller ett referensvärde, och där kunden inte direkt äger tillgången.    (33b) investeringsprodukt: en produkt där det belopp som ska betalas till kunden bestäms med referens till värdet av finansiella instrument eller en produkt som är en strukturerad insättning eller en produkt som är en försäkringsbaserad investering eller en produkt som är en paketerad investeringsprodukt för icke-professionella investerare enligt definitionen i artikel … i direktiv …/…/EU [Prips].    (33c) diskretionär portföljförvaltning: portföljförvaltning där uppdraget från kunden ger portföljförvaltaren handlingsutrymme att fritt välja de investeringsprodukter eller finansiella instrument i vilka kundens medel investeras.    (33d) tredjelandsföretag: ett företag som skulle vara ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör om dess huvudkontor var beläget inom unionen.

3.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att specificera vissa tekniska element i eller ändra definitionerna i punkt 3, 11, 12 och 27–33d i punkt 2 i denna artikel, i förekommande fall, för att beakta

   (a) den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna,
   (b) förteckningen över missbruksbeteenden i artikel 34b b i förordning (EU) nr …/… [MAR], i synnerhet när det gäller högfrekvenshandel, men även i fråga om bland annat spoofing (falsk identitet på nätet), quote stuffing (att överösa konkurrenter med kurser) och layering (att lägga falska order nära bästa köp/sälj-kurs).

AVDELNING II

VILLKOR FÖR AUKTORISATION OCH FÖR VERKSAMHETEN I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG

KAPITEL I

VILLKOR OCH FÖRFARANDEN FÖR AUKTORISATION

Artikel 5

Auktorisationskrav

1.  Varje medlemsstat ska kräva att tillhandahållande av investeringstjänster eller utförande av investeringsverksamhet i form av en regelbunden verksamhet eller rörelse på yrkesmässig grund auktoriseras i förväg i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Denna auktorisation ska beviljas av den behöriga myndighet i hemmedlemsstaten som har utsetts i enlighet med artikel 69.

2.  Med avvikelse från punkt 1 ska medlemsstaterna tillåta att varje marknadsplatsoperatör driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform, förutsatt att det först kontrolleras att detta sker i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.

3.  Varje medlemsstat ska registrera samtliga värdepappersföretag. Detta register ska vara tillgängligt för allmänheten och innehålla uppgift om vilka tjänster eller verksamheter värdepappersföretagen är auktoriserade för. Den ska uppdateras regelbundet. Varje auktorisation ska anmälas till Esma.

Esma ska upprätta en förteckning över samtliga värdepappersföretag i Europeiska unionen. Denna förteckning ska innehålla uppgift om vilka tjänster eller verksamheter varje värdepappersföretag är auktoriserat för och den ska uppdateras regelbundet. Esma ska offentliggöra denna förteckning på sin webbplats och fortlöpande uppdatera den.

När en behörig myndighet har återkallat en auktorisation i enlighet med artikel 8 b–d ska denna återkallelse synas i förteckningen i fem år.

4.  Varje medlemsstat ska kräva att

   varje värdepappersföretag som är en juridisk person har sitt huvudkontor i den medlemsstat där det har sitt säte,
   varje värdepappersföretag som inte är en juridisk person, eller ett värdepappersföretag som är en juridisk person men som enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen inte har något säte, har sitt huvudkontor i den medlemsstat där det faktiskt bedriver sin verksamhet.

Artikel 6

Auktorisationens räckvidd

1.  Hemmedlemsstaten ska se till att det i auktorisationen anges vilka investeringstjänster eller vilken investeringsverksamhet som värdepappersföretaget är auktoriserat att tillhandahålla eller utföra. Auktorisationen får omfatta en eller flera av de sidotjänster som avses i avsnitt B i bilaga 1. Auktorisation får inte i något fall beviljas endast för tillhandahållande av sidotjänster.

2.  Ett värdepappersföretag som önskar utvidga sin verksamhet med ytterligare investeringstjänster, annan investeringsverksamhet eller ytterligare sidotjänster vilka inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen ska lämna in en begäran om utvidgning av auktorisationen.

3.  Auktorisationen ska gälla inom hela Europeiska unionen och göra det möjligt för värdepappersföretaget att överallt inom Europeiska unionen tillhandahålla de tjänster eller utföra den verksamhet för vilka eller vilken det har auktoriserats antingen genom att det etablerar en filial eller med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster.

Artikel 7

Förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation

1.  Den behöriga myndigheten får inte bevilja auktorisation innan den har förvissat sig om att sökanden uppfyller samtliga krav i de bestämmelser som antagits enligt detta direktiv.

2.  Värdepappersföretaget ska överlämna all information – inbegripet en verksamhetsplan i vilken det bland annat ska anges vilka verksamhetsslag som planeras och organisationsstrukturen för dessa – som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna förvissa sig om att värdepappersföretaget vid tiden för auktorisationen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina förpliktelser enligt bestämmelserna i detta kapitel.

3.  En sökande ska inom sex månader efter det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida auktorisation har beviljats eller inte.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa

   (a) de uppgifter som ska lämnas till de behöriga myndigheterna enligt artikel 7.2, inbegripet en verksamhetsplan,
   (b) de uppgifter som ska utföras av nomineringskommittéer som krävs enligt artikel 9.2,
   (c) kraven i fråga om värdepappersföretags ledning enligt artikel 9.8 samt den information som behövs för underrättelse enligt artikel 9.5,
   (d) kraven i fråga om aktieägare och delägare med kvalificerade innehav, samt faktorer som kan hindra den behöriga myndigheten från att utöva sin tillsynsfunktion på ett effektivt sätt, enligt artikel 10.1 och 10.2.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […](40).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för lämnande och tillhandahållande av de uppgifter som anges i artiklarna 7.2 och 9.5.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](41).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 8

Återkallelse av auktorisation

Den behöriga myndigheten får återkalla den auktorisation som har beviljats ett värdepappersföretag om värdepappersföretaget

   (a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller inte har tillhandahållit några investeringstjänster eller bedrivit någon investeringsverksamhet under de föregående sex månaderna, såvida inte den berörda medlemsstaten har bestämmelser om att auktorisationen förfaller i sådana fall,
   (b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
   (c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har lämnats, t.ex. att kraven i direktiv 2006/49/EG ska uppfyllas,
   (d) allvarligt och systematiskt har brutit mot de bestämmelser om villkor för verksamheten i värdepappersföretag som antagits i enlighet med detta direktiv,
   (e) omfattas av något i nationell lagstiftning angivet fall, utanför detta direktivs tillämpningsområde, som leder till återkallelse.

Varje återkallelse av en auktorisation ska anmälas till Esma.

Artikel 9

Ledningsorgan

-1.  I detta direktiv ska icke-verkställande direktör definieras enligt följande: En icke-verkställande direktör eller extern direktör är en styrelseledamot i företaget som inte ingår i den verkställande företagsledningen. Han eller hon är inte anställd vid företaget eller knuten till det på något annat sätt. De skiljer sig från interna direktörer, som är styrelseledamöter som även innehar eller tidigare har innehaft befattning som företagets verkställande direktör.

Icke-verkställande direktörer ska ha ansvar på följande områden:

   - De ska på ett konstruktivt sätt ifrågasätta och bidra till strategiutveckling.
   - De ska granska ledningens insatser när det gäller att uppnå överenskomna mål samt övervaka och vid behov avsätta personer i ledande ställning och engagera sig i planering av efterträdare.
   - De ska förvissa sig om att den finansiella informationen är korrekt och att finansiella kontroller och riskhanteringssystem är robusta och berättigade.
   - De ska vara ansvariga för att fastställa lämpliga ersättningsnivåer för verkställande direktörer och inneha en ledande roll vid utnämning, och vid behov, avsättning av den verkställande ledningen och i planering av efterträdare.

Icke-verkställande direktörer ska även bidra med en oberoende syn på

   resurser,
   utnämningar,
   uppförandestandarder.

Icke-verkställande direktörer ska övervaka styrningsprocessen. De ska inte vara involverade i den dagliga affärsverksamheten, utan övervaka den verkställande verksamheten och bidra till strategiutveckling.

1.  Medlemmar i ledningsorgan för alla värdepappersföretag ska alltid ha ett tillräckligt gott anseende, tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenhet och avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sina plikter, och det ska vara möjligt att beakta ett brett spektrum av erfarenheter så att inte kvinnor diskrimineras.

Medlemmar i ledningsorganet ska särskilt uppfylla följande krav:

(a)  Alla medlemmar i ledningsorganet ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sina uppgifter i värdepappersföretaget. Det antal ledningsfunktioner som en medlem av ett ledningsorgan får inneha samtidigt ska vara avhängigt av omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten av institutets verksamhet.

En medlem i ett ledningsorgan vid ett institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitetsgrad får inte samtidigt kombinera mer än ett av följande:

   i) En ledningsfunktion med verkställande uppgifter i kombination med två ledningsfunktioner utan verkställande uppgifter.
   (ii) Fyra ledningsfunktioner utan verkställande uppgifter.

ska betraktas som en enda ledningsfunktion.

Verkställande och icke-verkställande ledningsfunktioner

   i) inom en och samma koncern
  (ii) eller i institut som
   omfattas av samma institutionella skyddsordning, förutsatt att villkoren i artikel 108.7 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD IV] är uppfyllda, eller
   har etablerat förbindelser i enlighet med artikel 108.6 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD IV], eller
   iii) inom samma företag (inbegripet icke-finansiella institut) där instituten har ett kvalificerat innehav

Medlemmar av ledningsorganet får inte samtidigt kombinera en ledningsfunktion med verkställande uppgifter i ett värdepappersföretag med en ledningsfunktion med verkställande uppgifter på en reglerad marknad, en MTF-plattform eller OTF-plattform, inte ens inom samma grupp.

Led a) ska inbegripa

  i) företag och icke-finansiella enheter
   i vilka det finns ett kvalificerat innehav i enlighet med artikel 4.21 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD IV],
   i vilka det finns ett ägarintresse i enlighet med artikel 4.49 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD IV], eller
   som upprätthåller nära förbindelser med vissa icke-finansiella institut, i enlighet med artikel 4.72 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD IV],
   (ii) finansiella moderholdingföretag enligt artikel 4.65, 4.66 och 4.67 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD IV], som kontrollerar ett centralt eller regionalt kreditinstitut som är anslutet till en IPS-ordning.

(b)  Ledningsorganet som helhet ska ha tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet för att kunna förstå värdepappersföretagets verksamhet, och i synnerhet de främsta riskerna som är förknippade med denna verksamhet.

(c)  Varje medlem i ledningsorganet ska agera med ärlighet, integritet och oberoende, för att effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den högsta ledningens beslut och för att effektivt kunna kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande.

Värdepappersföretag ska avsätta tillräckliga resurser för installation och utbildning av ledningsorganets medlemmar.

Om den marknadsplatsoperatör som ansöker om auktorisation för att driva en MTF-plattform eller en OTF-plattform och de personer som i praktiken leder MTF-plattformens eller OTF-plattformens verksamhet är desamma som medlemmarna i den reglerade marknadens ledningsorgan, ska dessa personer anses uppfylla kraven i första stycket.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag, där det är lämpligt och står i proportion till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, ska inrätta en nomineringskommitté för att bedöma överensstämmelsen med punkt 1 och vid behov utfärda rekommendationer på grundval av deras bedömning. Nomineringskommittén ska bestå av medlemmar i ledningsorganet vilka inte utför någon verkställande funktion i den berörda institutionen. När ledningsorganet enligt nationell lagstiftning inte har någon behörighet i förfarandet för utnämning av sina medlemmar, ska denna punkt inte vara tillämplig.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att institut och deras respektive utnämningskommittéer beaktar en bred uppsättning egenskaper och kunskaper vid rekrytering av medlemmar till sina ledningsorgan. Särskilt ska följande vidtas:

(a)  Värdepappersföretagen ska ha en policy som främjar kompetens, ansvar och engagemang som de ledande kriterierna för rekrytering av den högsta ledningen, och som sörjer för att de som utnämns är obestridligen lojala mot institutets intressen.

(b)  Värdepappersföretagen ska också vidta konkreta åtgärder för att åstadkomma en mer balanserad representation i styrelserna, exempelvis utbildning av utnämningskommittéerna, upprättande av förteckningar över kompetenta kandidater och införande av ett utnämningsförfarande där åtminstone en kandidat av vardera könet är representerad.

(c)  När arbetstagarrepresentation i ledningsorganet tillämpas bör den också ses som ett positivt sätt att öka mångfalden då den tillför ett avgörande perspektiv och genuin kännedom om institutets interna arbetssätt.

De behöriga myndigheterna ska kräva att värdepappersföretag genomför en könskvotering på en tredjedel senast den …(42).

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera hur institutet ska beakta följande:

   (a) Begreppet avsätta tillräckligt med tid, när det gäller den tid som en medlem av ledningsorganet måste avsätta för att kunna utföra sina uppgifter, i förhållande till omständigheterna i det enskilda fallet och karaktären, omfattningen och komplexiteten hos värdepappersföretagets verksamhet som behöriga myndigheter måste beakta när de ger en medlem av ledningsorganet tillstånd att kombinera fler ledningsfunktioner än vad som är tillåtet enligt punkt 1 a.
   (b) Begreppet tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet i ledningsorganet som helhet, såsom anges i punkt 1 b.
   (c) Begreppen ärlighet, integritet och oberoende, i enlighet med vilka en medlem av ledningsorganet ska agera enligt punkt 1 b.
   (d) Vad som avses med begreppet tillräckliga personalresurser och finansiella resurser som ska avsättas för installation och utbildning av medlemmar i ledningsorganet.
   (e) Begreppet mångfald som ska beaktas för valet av medlemmar i ledningsorganet.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](43)*.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretaget underrättar den behöriga myndigheten om alla medlemmar av sitt ledningsorgan och om alla ändringar av medlemskapet i detta och samtidigt överlämnar all information som krävs för att bedöma om företaget uppfyller punkterna 1, 2 och 3.

6.  Medlemsstaterna ska kräva att ledningsorganet för ett investeringsföretag säkerställer att företaget leds på ett sunt och ansvarsfullt sätt och på ett sätt som främjar marknadens integritet och kundernas intressen. För detta ändamål ska ledningsorganet

   (a) definiera, godkänna och ha uppsikt över företagets strategiska mål,
   (b) definiera, godkänna och ha uppsikt över företagets organisation, inbegripet de färdigheter, de kunskaper och den expertis som personalen måste ha och resurser, förfaranden och arrangemang för företagets tillhandahållande av tjänster och företagets verksamhet, med beaktande av verksamhetens natur, omfattning och komplexitet och alla krav som företaget måste uppfylla,
   (c) definiera, godkänna och ha uppsikt över en policy avseende tjänster, verksamhet, produkter och transaktioner som företaget erbjuder eller tillhandahåller, i enlighet med företagets risktolerans och egenskaperna och behoven hos de kunder till vilka de kommer att erbjudas eller tillhandahållas, inbegripet genomförande av lämpliga stresstester i förekommande fall,
   (ca) definiera, godkänna och ha uppsikt över företagets ersättning till säljpersonalen, vilken ska vara utformad för att uppmuntra ansvarsfulla affärsmetoder och rättvis behandling av konsumenter och för att undvika intressekonflikter, samt om så är lämpligt informera konsumenterna om ersättningsstrukturen, t.ex. då potentiella intressekonflikter inte kan hanteras eller undvikas, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24,
   (d) tillhandahålla effektiv tillsyn över personer i ledande befattning,
   (da) ha en antibedrägeristrategi.

Ledningsorganet ska övervaka och regelbundet bedöma effektiviteten i värdepappersföretagets organisation och lämpligheten hos de strategier som har att göra med tillhandahållandet av tjänster till kunder och vidta lämpliga åtgärder för att rätta till eventuella brister.

Medlemmar i ledningsorganet i dess tillsynsfunktion ska ha adekvat tillgång till information och dokument som behövs för att ha uppsikt över och övervaka ledningens beslutfattande.

7.  Den behöriga myndigheten ska vägra auktorisation om den inte är övertygad om att de personer som ska leda verksamheten i värdepappersföretaget har den erfarenhet och vandel som krävs eller om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att företagets ledningsorgan kan äventyra en effektiv, sund och ansvarsfull ledning av företaget och ett adekvat beaktande av kundernas intressen och marknadens integritet.

8.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag leds av minst två personer som uppfyller kraven i punkt 1.

Med avvikelse från första stycket får medlemsstaterna bevilja auktorisation för värdepappersföretag som är fysiska personer eller för värdepappersföretag som är juridiska personer ledda av en enda fysisk person i enlighet med företagens bolagsordning och nationell lagstiftning. Medlemsstaterna ska dock i sådana fall kräva att

   (a) alternativa åtgärder har vidtagits för att sörja för att dessa värdepappersföretag leds på ett sunt och ansvarsfullt sätt, och för att kunders intressen samt marknadens integritet beaktas på ett adekvat sätt,
   (b) de berörda fysiska personerna har tillräckligt god vandel, lämpliga kunskaper och kompetenser ▌och får tillräckligt med tid till sitt förfogande för att kunna fullgöra sina plikter samt uppdatera och befästa sina kunskaper och kompetenser.

8a.  Utan att det påverkar medlemsstaternas rättssystem ska bestämmelserna säkerställa att när det påstås att en medlem av ett värdepappersföretags eller en marknadsaktörs ledningsorgan har överträtt bestämmelserna eller begått ett brott i frågor som faller inom tillämpningsområdet för detta direktiv eller förordning (EU) nr .../... [MiFIR] ska han eller hon personligen kunna bli föremål för straffrättsliga eller civilrättsliga förfaranden.

8b.  Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av bestämmelser om arbetstagarrepresentation i bolagsstyrelser i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

Artikel 10

Aktieägare och andra delägare med kvalificerade innehav

1.  De behöriga myndigheterna får inte auktorisera ett värdepappersföretag att tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet, förrän de har fått upplysningar om vilka aktieägare eller andra delägare, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav och om hur stora dessa innehav är.

De behöriga myndigheterna ska vägra auktorisation om de, med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull ledning av ett värdepappersföretag, inte bedömer aktieägare eller andra delägare med kvalificerade innehav som lämpliga.

Om det finns nära förbindelser mellan värdepappersföretaget och andra fysiska eller juridiska personer, ska den behöriga myndigheten endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar den från att på ett effektivt sätt utöva sin tillsynsfunktion.

2.  Den behöriga myndigheten ska vägra auktorisation om en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka värdepappersföretaget har nära förbindelser omfattas av lagar och andra författningar i ett tredje land och om dessa, eller svårigheter vid tillämpningen av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndighetens tillsynsfunktion.

3.  Medlemsstaterna skall, i det fall de personer som avses i punkt 1 första stycket utövar sitt inflytande på ett sätt som kan vara till skada för en sund och ansvarsfull ledning av ett värdepappersföretag, föreskriva att den behöriga myndigheten är skyldig att vidta lämpliga åtgärder så att detta missförhållande upphör.

Sådana åtgärder får bestå i ansökningar om domstolsförelägganden eller sanktioner mot medlemmar av företagsledningen samt i att den rösträtt som är knuten till de ifrågavarande aktieägarnas eller delägarnas aktier eller andelar upphävs.

Artikel 11

Anmälan av tilltänkta förvärv

1.  Medlemsstaterna ska kräva att alla fysiska eller juridiska personer (”tilltänkt förvärvare”), eller sådana personer i samråd, som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag, eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag varigenom andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att överstiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att värdepappersföretaget kommer att få ställning av dotterföretag, (”tilltänkt förvärv”), först skriftligen underrättar de behöriga myndigheterna för det värdepappersföretag i vilket de avser att förvärva eller ytterligare öka ett kvalificerat innehav om storleken på det tilltänkta innehavet samt lämnar relevanta uppgifter enligt artikel 13.4.

Medlemsstaterna ska kräva att alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag först skriftligen underrättar de behöriga myndigheterna om storleken på det tilltänkta innehavet. Sådana personer ska även underrätta de behöriga myndigheterna, om de har fattat ett beslut om att minska sitt kvalificerade innehav så att deras andel av röstetalet eller kapitalet skulle understiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att företaget skulle upphöra att vara deras dotterföretag.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa tröskelvärdet 30 % om de tillämpar ett tröskelvärde på en tredjedel enligt artikel 9.3 a i direktiv 2004/109/EG.

När medlemsstaterna bedömer om kriterierna för ett kvalificerat innehav enligt artikel 10 och denna artikel är uppfyllda, ska de inte beakta de rösträtter eller andelar som värdepappersföretag och kreditinstitut kan inneha till följd av garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande enligt avsnitt A punkt 6 i bilaga I, förutsatt att dessa rättigheter dels inte utövas eller på annat sätt utnyttjas för att ingripa i emittentens förvaltning och dels avyttras inom ett år efter förvärvet.

2.  Berörda behöriga myndigheter ska arbeta i fullständigt samråd med varandra vid bedömningen enligt artikel 13.1 (”bedömningen”), om den tilltänkte förvärvaren tillhör någon av följande kategorier:

   (a) Ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller UCITS-förvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.
   (b) Ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller UCITS-förvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.
   (c) En fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller UCITS-förvaltningsbolag som är auktoriserat i annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.

De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för bedömningen. Härvid ska de behöriga myndigheterna inbördes på begäran överlämna alla relevanta uppgifter och på eget initiativ överlämna alla väsentliga uppgifter. Eventuella synpunkter eller reservationer från den behöriga myndighet som ansvarar för den tilltänkte förvärvaren ska anges i beslut av den behöriga myndighet som auktoriserat det värdepappersföretag som förvärvet gäller.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag som får kännedom om sådana förvärv eller avyttringar av kapitalinnehav i företaget som får till följd att innehaven överstiger eller understiger något av de gränsvärden som anges i punkt 1 första stycket, ska underrätta den behöriga myndigheten om detta utan dröjsmål.

Varje värdepappersföretag ska också minst en gång om året underrätta behöriga myndigheter om namnen på aktieägare och andra delägare med kvalificerade innehav samt om storleken av dessa innehav, såsom dessa uppgifter framgår t.ex. av information om aktieägare och andra delägare som lämnats vid bolagsstämma eller redovisats i enlighet med föreskrifter som gäller för bolag vilkas överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

4.  Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter vidtar åtgärder liknande dem som avses i artikel 10.3 i fråga om personer som underlåter att lämna förhandsinformation om förvärv eller ökning av kvalificerade innehav. Om ett innehav har förvärvats trots att behöriga myndigheter har motsatt sig förvärvet, ska medlemsstaterna, oavsett de sanktioner som i övrigt vidtas, föreskriva antingen att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska vara ogiltiga eller får förklaras ogiltiga.

Artikel 12

Bedömningsperiod

1.  Utan dröjsmål och under alla förhållanden senast två arbetsdagar efter mottagandet av den obligatoriska underrättelsen enligt artikel 11.1 första stycket samt efter ett eventuellt, därpå följande mottagande av den information som avses i punkt 2 i denna artikel, ska de behöriga myndigheterna skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkte förvärvaren.

De behöriga myndigheterna ska göra bedömningen inom sextio arbetsdagar från och med den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av underrättelsen och av alla de handlingar som medlemsstaten kräver ska bifogas underrättelsen i enlighet med förteckningen i artikel 13.4 (”bedömningsperioden”).

De behöriga myndigheterna skall, vid tidpunkten för den skriftliga bekräftelsen, informera den tilltänkte förvärvaren om den dag då bedömningsperioden löper ut.

2.  De behöriga myndigheterna får under bedömningsperioden vid behov, och inte senare än den femtionde arbetsdagen i bedömningsperioden, begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska vara skriftlig och det ska klart anges vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Bedömningsperioden ska avbrytas mellan det datum då de behöriga myndigheterna begär in uppgifter och det datum då svar tas emot från den tilltänkte förvärvaren. Avbrottet får inte överstiga tjugo arbetsdagar. Om de behöriga myndigheterna därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket de själva får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden avbryts.

3.  De behöriga myndigheterna får förlänga det avbrott som avses i punkt 2 andra stycket till högst trettio arbetsdagar om den tilltänkte förvärvaren är ett av följande:

   (a) En fysisk eller juridisk person som är etablerad eller reglerad utanför Europeiska unionen.
   (b) En fysisk eller juridisk person och inte underställd tillsyn enligt detta direktiv eller direktiv 2009/65/EG, 2009/138/EG eller 2006/48/EG.

4.  Om de behöriga myndigheterna efter avslutad bedömning beslutar att motsätta sig det föreslagna förvärvet, ska de inom två arbetsdagar, och inom bedömningsperioden, underrätta den tilltänkte förvärvaren skriftligen och ange motiven för sitt beslut. Om inget annat föreskrivs i nationell lagstiftning kan en lämplig motivering av beslutet göras tillgänglig för allmänheten på den tilltänkte förvärvarens begäran. Detta får inte hindra en medlemsstat från att ge den behöriga myndigheten befogenhet att offentliggöra beslutet utan att den tilltänkte förvärvaren begär detta.

5.  Om de behöriga myndigheterna inom bedömningsperioden inte skriftligen motsätter sig det tilltänkta förvärvet, ska förslaget anses vara godkänt.

6.  De behöriga myndigheterna får fastställa en maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och förlänga den när det är lämpligt.

7.  Medlemsstaterna får inte införa strängare krav på de berörda myndigheternas underrättelse och godkännande av ett direkt eller indirekt förvärv av rösträtter eller kapital än de som föreskrivs i detta direktiv.

8.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att upprätta en uttömmande förteckning över uppgifter enligt punkt 4, som tilltänkta förvärvare ska foga till sin underrättelse, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

8a.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för det samråd mellan de relevanta behöriga myndigheterna som avses i artikel 11.2.

Esma ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 13

Bedömning

1.  Vid bedömningen av underrättelsen enligt artikel 11.1 och uppgifterna enligt artikel 12.2 ska de behöriga myndigheterna, för att säkerställa sund och ansvarsfull ledning av det värdepappersföretag som förvärvet gäller, och med beaktande av den tilltänkte förvärvarens sannolika påverkan på värdepappersföretaget, på grundval av samtliga följande kriterier bedöma om den tilltänkte förvärvaren är lämplig och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt:

   (a) Den tilltänkte förvärvarens anseende.
   (b) Det anseende och de erfarenheter de personer har som kommer att leda värdepappersföretagets verksamhet till följd av det tilltänkta förvärvet.
   (c) Den tilltänkte förvärvarens ekonomiska ställning, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs eller ska bedrivas av det värdepappersföretag som förvärvet gäller.
   (d) Om värdepappersföretaget kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla verksamhetskraven enligt detta direktiv, och i tillämpliga fall, andra direktiv, främst direktiven 2002/87/EG och 2006/49/EG, särskilt om den grupp som det kommer att bli en del av har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt fastställande av fördelningen av ansvaret mellan de behöriga myndigheterna.
   (da) Om det tilltänkta förvärvet ökar risken för intressekonflikter.
   (e) Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG, eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 som justerar kriterierna i första stycket i denna punkt.

2.  De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns rimlig anledning för att göra detta enligt kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkte förvärvaren är ofullständiga.

3.  Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor för storleken på det tilltänkta förvärvet av aktieinnehav eller tillåta de behöriga myndigheterna att bedöma förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

4.  Medlemsstaterna ska se till att en förteckning görs allmänt tillgänglig med de uppgifter som krävs för bedömningen och som måste lämnas till de behöriga myndigheterna vid den tid för underrättelsen som avses i artikel 11.1. Uppgiftskraven ska vara proportionerliga och anpassade till den tilltänkte förvärvarens och det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får inte kräva uppgifter som inte är relevanta för bedömningen.

5.  Utan hinder av artikel 12.1, 12.2 och 12.3 ska en behörig myndighet, om den har fått underrättelser om två eller flera tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerat innehav i ett och samma värdepappersföretag, behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt.

Artikel 14

Anslutning till ett auktoriserat system för ersättning till investerare

Den behöriga myndigheten ska kontrollera att varje organ som ansöker om auktorisation vid tiden för auktorisationen uppfyller sina förpliktelser enligt direktiv 97/9/EG.

Denna artikel ska inte gälla för strukturerade insättningar av kreditinstitut som är medlemmar i ett system för garanti av insättning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar(44).

Artikel 15

Startkapital

Medlemsstaterna ska sörja för att de behöriga myndigheterna inte beviljar auktorisation, om värdepappersföretaget med beaktande av den ifrågavarande investeringstjänstens eller investeringsverksamhetens art inte besitter ett tillräckligt startkapital enligt kraven i direktiv 2006/49/EG.

Artikel 16

Organisatoriska krav

1.  Hemmedlemsstaten ska kräva att värdepappersföretagen uppfyller de krav avseende organisering av verksamheten som anges i punkterna 2–8 i denna artikel och i artikel 17.

2.  Varje värdepappersföretag ska fastställa såväl riktlinjer och förfaranden i den omfattning som erfordras för att sörja för att företaget, inklusive dess chefer, anställda och anknutna ombud, respekterar sina förpliktelser enligt bestämmelserna i detta direktiv som lämpliga bestämmelser för dessa personers privata transaktioner.

3.  Varje värdepappersföretag ska fastställa och tillämpa effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden så att alla rimliga mått och steg vidtas för att förhindra att deras kunders intressen påverkas negativt av intressekonflikter i enlighet med artikel 23. Dessa förfaranden ska inkludera en policy och andra förfaranden som krävs för att bedöma huruvida investeringsprodukten är förenlig med behoven hos den kund som den erbjuds till, och för att säkerställa att investeringsprodukter eller strukturerade insättningar som utformats av företaget för försäljning till professionella eller icke-professionella kunder uppfyller behoven på en identifierad målmarknad och att ett värdepappersföretag som marknadsför investeringsprodukter säkerställer att investeringsprodukten marknadsförs till kunder inom målgruppen. Försäljningsmål och interna incitamentsprogram ska inte ge incitament för försäljning av produkter utanför målgruppen. Ett värdepappersföretag som utformar investeringsprodukter, strukturerade insättningar eller finansiella instrument ska i synnerhet ha inrättat en produktgodkännandeprocess och ska vidta alla operativa och förfarandemässiga åtgärder som krävs för att genomföra denna process. Innan investeringsprodukter och finansiella tjänster placeras eller distribueras på marknaden måste dessa produkter och instrument godkännas i enlighet med produktgodkännandeprocessen. Alla relevanta risker ska noggrant bedömas, och produkter och instrument ska endast placeras eller distribueras på marknaden om detta gynnar den kundgrupp som de vänder sig till. Produktgodkännandeprocessen ska säkerställa att existerande produkter regelbundet ses över så att produkten fortsätter att tillgodose behoven på den identifierade målmarknaden. Produktgodkännandeprocessen ska ses över årligen. Ett värdepappersföretag ska alltid kunna tillhandahålla den relevanta behöriga myndigheten en uppdaterad och detaljerad beskrivning av produktgodkännandeprocessens natur och detaljer.

4.  Varje värdepappersföretag ska vidta rimliga åtgärder för att sörja för kontinuitet och regelbundenhet i tillhandahållandet av investeringstjänster och utförandet av investeringsverksamhet. Värdepappersföretaget ska i detta syfte använda lämpliga och proportionerliga system, resurser och förfaranden.

5.  Varje värdepappersföretag ska sörja för att det, om det anlitar tredje part för fullgörandet av operativa funktioner som är av avgörande betydelse för att tjänsterna ska kunna tillhandahållas kunderna kontinuerligt och på ett tillfredsställande sätt och för att investeringsverksamheten ska kunna utföras under kontinuerliga och tillfredsställande former, vidtar rimliga åtgärder för att undvika onödiga ytterligare operativa risker. Utläggande på entreprenad av viktiga driftsfunktioner får inte ske på så sätt att det väsentligt försämrar kvaliteten på företagets internkontroll och tillsynsmyndighetens möjligheter att övervaka att företaget respekterar alla sina förpliktelser.

Varje värdepappersföretag ska tillämpa sunda förfaranden för förvaltning och redovisning samt ha mekanismer för internkontroll och effektiva riskbedömningsmetoder samt effektiva kontroll- och skyddssystem för sina informationsbehandlingssystem.

6.  Varje värdepappersföretag ska se till att alla tjänster och transaktioner det genomför dokumenteras på ett sådant sätt att informationen är tillräcklig för att den behöriga myndigheten ska kunna övervaka att kraven i detta direktiv iakttas, särskilt för kontrollen av att värdepappersföretaget har uppfyllt alla sina förpliktelser i förhållande till sina kunder eller presumtiva kunder.

7.  Dokumentationen ska inbegripa inspelning av telefonsamtal eller bevarande av elektronisk kommunikation som åtminstone omfattar transaktioner som genomförts vid handel för egen räkning och utförande av kundorder när tjänster tillhandahålls i form av mottagande och vidarebefordran av order och utförande av order för kunds räkning.

Medlemsstaterna får medge undantag från kravet att spela in telefonsamtal när värdepappersföretaget inte som sin huvudsakliga verksamhet mottar och vidarebefordrar order och utför order för kunders räkning.

Med avseende på kommunikation mellan finansinstitut och icke-professionella kunder får medlemsstaterna för den dokumentation som avses i det första stycket i stället erkänna lämplig dokumentation av innehållet i sådana telefonsamtal i form av protokoll om sådana protokoll undertecknas av kunden.

Dokumentation avseende telefonsamtal eller elektronisk kommunikation som inspelats i enlighet med första stycket eller det protokoll som framställts i enlighet med det andra stycket ska tillhandahållas berörda kunder på begäran. Medlemsstaterna ska kräva att sådan dokumentation sparas ett år efter det att investeringen avslutats.

Berörda personer i värdepappersföretaget får endast genomför de samtal och den kommunikation som avses i första stycket på utrustning som tillhör värdepappersföretaget och som är dokumenterad.

8.  Varje värdepappersföretag som innehar finansiella instrument som tillhör dess kunder ska vidta lämpliga åtgärder för att sörja för att kundernas äganderätt till dessa skyddas, särskilt i händelse av värdepappersföretagets insolvens, samt för att förhindra att en kunds finansiella instrument används för företagets egen räkning, om inte kunden har givit sitt uttryckliga samtycke till detta.

9.  Varje värdepappersföretag som innehar penningmedel som tillhör dess kunder ska vidta lämpliga åtgärder för att sörja för kundernas rättigheter och, om det inte är ett kreditinstitut, förhindra att kundmedel används för företagets egen räkning.

10.  Ett värdepappersföretag ska inte ingå avtal om äganderättsöverföring med icke-professionella kunder i syfte att säkra eller täcka kunders aktuella eller framtida, faktiska eller villkorade eller framtida förpliktelser.

11.  När det gäller filialer till värdepappersföretag ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är belägen se till att kravet i punkterna 6 och 7 efterlevs vid de transaktioner som filialen genomför, utan att detta ska påverka möjligheten för den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten att få direkt tillgång till dokumentationen i fråga.

12.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att ▌ närmare ange de konkreta organisatoriska krav som fastställas i punkterna 2–9 i denna artikel och som ska ställas på värdepappersföretag och på filialer till företag från tredjeland som är auktoriserade i enlighet med artikel 43 som tillhandahåller olika slag av investeringstjänster och/eller utför olika slags investeringsverksamhet och sidotjänster eller kombinationer därav.

Artikel 17

Algoritmisk handel och högfrekvenshandel

1.  Ett värdepappersföretag som bedriver algoritmisk handel ska ha inrättat effektiva system och riskkontrollåtgärder som är lämpade för den affärsverksamhet det driver för att säkerställa att dess handelssystem är motståndskraftiga och har tillräcklig kapacitet, att de omfattas av lämpliga handelströsklar och handelsgränser och att de förhindrar att felaktiga order skickas eller att systemet på annat sätt fungerar så att det kan skapa eller bidra till en oordnad marknad. Ett sådant företag ska också ha inrättat effektiva system och riskkontrollåtgärder för att säkerställa att handelssystemen inte kan användas för något ändamål som strider mot förordning (EU) nr [MAR] eller mot reglerna för en handelsplats till vilken det är anslutet. Värdepappersföretaget ska ha inrättat effektiva arrangemang för affärskontinuitet i verksamheten för att hantera alla oförutsedda driftsavbrott i sina handelssystem och ska säkerställa att systemen är till fullo testade och vederbörligen övervakade för att säkerställa att de uppfyller kraven i denna punkt.

2.  Ett värdepappersföretag som bedriver algoritmisk handel ska minst årligen på eget initiativ och när som helst på begäran överlämna till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat en detaljerad beskrivning av egenskaperna hos sina strategier för algoritmisk handel, närmare uppgifter om de handelsparametrar eller handelsgränser som gäller för systemet, de centrala överensstämmelse- och riskkontrollåtgärder som det har inrättat för att säkerställa att villkoren i punkt 1 är uppfyllda samt närmare uppgifter om testningen av sina system. Ett värdepappersföretag ska på begäran av en behörig myndighet överlämna ytterligare information om sin algoritmiska handel och om de system som används för denna handel.

2a.  Ett värdepappersföretag som har en strategi för högfrekvenshandel ska i en godkänd form lagra den obearbetade verifieringskedjan för all bud- och handelsverksamhet som bedrivs på en handelsplats och på begäran tillgängliggöra den för den nationella behöriga myndigheten.

3.  Ett värdepappersföretag som bedriver marknadsgarantverksamhet, t.ex. genom att delta i ett marknadsgarantsystem som erbjuds av en handelsplats, ska ingå ett bindande skriftligt avtal mellan företaget och handelsplatsen avseende de huvudsakliga skyldigheter som följer av marknadsgarantverksamheten och ska följa avtalets villkor, som bl.a. omfattar tillhandahållande av likviditet. Värdepappersföretaget ska ha infört effektiva system och kontroller för att säkerställa att det alltid uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet. Om ett värdepappersföretag utnyttjar en strategi för algoritmisk handel för att uppfylla sina förpliktelser som marknadsgarant ska det säkerställa att algoritmen tillämpas kontinuerligt under de öppettider som gäller för den handelsplats till vilken företaget skickar order eller för de system genom vilka det genomför transaktioner och att handelsparametrarna eller algoritmens gränser säkerställer att värdepappersföretaget skickar ut fasta bud till konkurrenskraftiga priser så att likviditet alltid tillhandahålls regelbundet och fortlöpande till dessa handelsplatser, oberoende av rådande marknadsvillkor, såvida annat inte följer av det skriftliga avtalet.

4.  Värdepappersföretag ska inte tillhandahålla sponsrat och naket tillträde till en handelsplats. Ett värdepappersföretag som tillhandahåller direkt marknadstillträde till en handelsplats ska ha inrättat effektiva system och kontroller som säkerställer att lämpligheten hos personer som använder tjänsten bedöms och granskas på lämpligt sätt, att personer som använder tjänsten förhindras att överskrida förinställda handels- och kredittrösklar, att handel som bedrivs av personer som använder tjänsten övervakas vederbörligen och att lämplig riskkontroll förhindrar handel som kan skapa risker för värdepappersföretaget självt eller som skulle kunna skapa eller bidra till en oordnad marknad eller stå i strid mot förordning (EU) nr [MAR] eller de regler som gäller för handelsplatsen. Värdepappersföretaget ska säkerställa att det finns ett bindande skriftligt avtal mellan företaget och personen rörande de huvudsakliga rättigheter och skyldigheter som följer av tillhandahållandet av tjänsten och att företaget enligt avtalet behåller ansvaret för att säkerställa att handel med användning av den tjänsten uppfyller kraven i detta direktiv, förordning (EU) nr [MAR] och de regler som gäller för handelsplatsen.

5.  Ett värdepappersföretag som agerar som en allmän clearingmedlem för andra personer ska ha inrättat effektiva system och kontroller för att säkerställa att avvecklingstjänster tillämpas enbart på personer som är lämpliga och uppfyller tydliga kriterier och att lämpliga krav föreskrivs för dessa personer för att minska riskerna för företaget och för marknaden. Värdepappersföretaget ska säkerställa att det finns ett bindande skriftligt avtal mellan företaget och personen rörande de huvudsakliga rättigheter och skyldigheter som följer av tillhandahållandet av den tjänsten.

6.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att specificera de detaljerade organisatoriska krav som fastställs i punkterna 1–5 som ska föreskrivas för värdepappersföretag som utför olika slags investeringstjänster och/eller investeringsverksamheter och sidotjänster eller kombinationer därav.

Artikel 18

Handel och avslut av transaktioner på MTF-plattformar och OTF-plattformar

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver MTF-plattformar eller OTF-plattformar förutom att de uppfyller de organisatoriska kraven i artikel 16 även upprättar överskådliga regler och förfaranden för en välordnad handel på lika villkor samt kriterier för effektivt utförande av order. De ska vara utrustade så att handelsplatsens tekniska operationer hanteras korrekt, och de ska ha vidtagit effektiva beredskapsåtgärder för att hantera riskerna för systemavbrott.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform upprättar överskådliga regler för vilka kriterier som ska användas för att avgöra vilka finansiella instrument som får omsättas i dess system.

Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall kräva att värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform , med beaktande både av vilken användarkategori det rör sig om och typerna av omsatta instrument, tillhandahåller, eller är förvissade om att det finns tillgång till, allmänt tillgänglig information i tillräcklig omfattning för att dess användare ska kunna göra en investeringsbedömning.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform ska upprätta, offentliggöra och upprätthålla överskådliga och icke diskriminerande regler, grundade på objektiva kriterier, för tillgång till dennas funktioner.

3a.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform har vidtagit åtgärder för att klart kunna identifiera och hantera intressekonflikter mellan MTF-plattformen, OTF-plattformen, dess ägare eller dess operatör och MTF-plattformens eller OTF-plattformens sunda funktionssätt, samt att hantera de potentiellt negativa följderna för driften av MTF-plattformen eller OTF-plattformen eller dess deltagare till följd av en sådan intressekonflikt.

4.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform tydligt informerar sina användare om deras respektive skyldigheter vid avveckling av transaktioner som utförts i plattformens system. Medlemsstaterna ska kräva att de värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform har infört de funktioner som krävs för att underlätta effektiv avveckling av transaktioner som genomförs enligt MTF-plattformens eller OTF-plattformens system.

4a.  Medlemsstaterna ska kräva att en MTF-plattform eller en OTF-plattform har minst tre medlemmar eller användare som bedriver verksamhet i betydande omfattning och som var och en har möjlighet att interagera med alla de andra i fråga om prisbildningen.

5.  Om ett överlåtbart värdepapper som har upptagits till handel på en reglerad marknad också omsätts på en MTF-plattform eller en OTF-plattform utan emittentens samtycke, ska emittenten inte omfattas av någon skyldighet att offentliggöra finansiell information – inför emissionen, fortlöpande eller separat vid särskilda tillfällen – som gäller den MTF-plattformen eller OTF-plattformen.

6.  Medlemsstaterna ska kräva att varje värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatör som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform följer alla uppmaningar från den behöriga myndigheten enligt artikel 72.1 om att tillfälligt eller definitivt stoppa handeln med ett finansiellt instrument.

7.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform tillhandahåller den behöriga myndigheten och Esma en detaljerad beskrivning av MTF-plattformens eller OTF-plattformens funktion, inbegripet eventuella kopplingar till eller ägarintressen från en reglerad marknad, en MTF-plattform, OTF-plattform eller en systematisk internhandlare som ägs av samma värdepappersföretag eller marknadsoperatör, samt en förteckning över deras medlemmar och/eller användare. Varje auktorisation för ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som en MTF-plattform och en OTF-plattform ska anmälas till Esma. Esma ska upprätta en förteckning över samtliga MTF-plattformar och OTF-plattformar i Europeiska unionen. Förteckningen ska innehålla information om de tjänster som en MTF-plattform eller en OTF-plattform tillhandahåller och ska även inbegripa den unika kod som identifierar MTF-plattformen och OTF-plattformen för användning i rapporter i enlighet med artikel 23 och artiklarna 5 och 9 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR]. Den ska uppdateras regelbundet. Esma ska offentliggöra denna förteckning på sin webbplats och fortlöpande uppdatera den.

8.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa innehållet i och formatet för den beskrivning och den anmälan som avses i punkt 8.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](45).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 19

Särskilda krav för MTF-plattformar

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform förutom att de uppfyller kraven i artiklarna 16 och 18 även upprättar och genomför icke skönsmässiga regler för utförande av order i systemet.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att de regler som avses i artikel 18.4 och som reglerar tillträdet till en MTF-plattform uppfyller de villkor som fastställs i artikel 55.3.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform har vidtagit åtgärder så att de

   (a) har tillräckliga förutsättningar för att kunna hantera de risker den är exponerad för, vidtar lämpliga åtgärder och inför system för att identifiera alla betydande risker för dess verksamhet och vidtar effektiva åtgärder för att reducera sådana risker,
   (b) klart identifierar och hanterar möjliga negativa följder, för driften av MTF-plattformen eller för dess deltagare, av konflikter mellan MTF-plattformens, dess ägares eller dess operatörs intressen och MTF-plattformens sunda funktion,
   (c) har vidtagit verksamma åtgärder för att underlätta effektivt slutförande utan dröjsmål av de transaktioner som utförs i dess system, och
   (d) vid tidpunkten för auktorisationen och därefter fortlöpande har tillräckliga finansiella resurser för att goda förutsättningar ska föreligga för att den ska kunna fungera korrekt med hänsyn till arten och omfattningen av de transaktioner som genomförs på marknaden och till sammansättningen och graden av dess riskexponering.

4.  Medlemsstaterna ska kräva att en MTF-plattform uppfyller artiklarna 51 och 51a och att den har inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang för att så ska ske.

5.  Medlemsstaterna ska se till att artiklarna 24, 25, 27 och 28 inte tillämpas på transaktioner som genomförs i enlighet med reglerna för en MTF-plattform mellan MTF-plattformens medlemmar eller deltagare eller mellan MTF-plattformen och dess medlemmar eller deltagare beträffande användningen av MTF-plattformen. MTF-plattformens medlemmar eller deltagare ska dock iaktta de förpliktelser som föreskrivs i artiklarna 24, 25, 27 och 28 mot sina kunder när de på sina kunders vägnar utför order i en MTF-plattforms system.

Artikel 20

Särskilda krav för OTF-plattformar

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en OTF-plattform inrättar arrangemang som förhindrar utförande av kundorder på en OTF-plattform med utnyttjande av eget kapital hos värdepappersföretaget eller den marknadsoperatör som driver OTF-plattformen eller hos en enhet i samma företagsgrupp och/eller rättssubjekt som värdepappersföretaget och/eller marknadsoperatören.

Värdepappersföretaget eller marknadsoperatören eller en enhet i samma företagsgrupp och/eller rättssubjekt som värdepappersföretaget och/eller marknadsoperatören ska inte agera som en systematisk internhandlare på en OTF-plattform som drivs av företaget och en OTF-plattform ska inte anslutas till en systematisk internhandlare på ett sätt som gör det möjligt för order på en OTF-plattform och order eller bud hos systematiska internhandlare att interagera. En OTF-plattform ska inte ansluta sig till en annan OTF-plattform på ett sådant sätt att interaktion mellan order på olika OTF-plattformar möjliggörs.

1a.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en OTF-plattform, när en obligation, en strukturerad finansprodukt eller en utsläppsrätt har upptagits till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform, endast tillåter order som är stora nog att utföras på en OTF-plattform.

1b.  Värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en OTF-plattform ska vid driften av en OTF-plattform endast ha rätt att bestämma

   (a) hur en tranaktion ska utföras, och
   (b) hur kunderna interagerar.

2.  En ansökan om auktorisation som OTF-plattform ska inkludera en detaljerad förklaring av varför systemet inte motsvarar och inte kan fungera som antingen en reglerad marknad, en MTF-plattform eller en systematisk internhandlare. När en operatör av en OTF-plattform väl auktoriserats ska denne rapportera årligen till den behöriga myndigheten och tillhandahålla en uppdaterad förklaring.

2a.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en OTF-plattform vidtar lämpliga åtgärder för att identifiera och hantera alla de intressekonflikter i samband med tillsynen och driften av OTF-plattformen som skulle kunna påverka OTF-plattformens medlemmar eller deltagare negativt.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att artiklarna 24, 25, 27 och 28 tillämpas på de transaktioner som genomförs på en OTF-plattform.

4.  Medlemsstaterna ska kräva att OTF-plattformar uppfyller artiklarna 51 och 51a och att de har inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang för att så ska ske.

KAPITEL II

VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 21

Regelbunden granskning av villkoren för ursprunglig auktorisation

1.  Medlemsstaterna ska kräva att varje värdepappersföretag som auktoriserats på dess territorium alltid uppfyller de villkor för ursprunglig auktorisation som föreskrivs i kapitel I i denna avdelning.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna tar fram lämpliga metoder för övervakning av att värdepappersföretagen uppfyller sina förpliktelser enligt punkt 1. De ska kräva att värdepappersföretagen meddelar de behöriga myndigheterna alla väsentliga förändringar av villkoren för ursprunglig auktorisation.

Esma får utarbeta riktlinjer för de metoder för övervakning som avses i detta stycke.

Artikel 22

Allmänna krav i fråga om fortlöpande tillsyn

Medlemsstaterna ska sörja för att de behöriga myndigheterna övervakar värdepappersföretagens verksamhet så att de kan bedöma om de villkor för verksamheten som föreskrivs i detta direktiv uppfylls. Medlemsstaterna ska sörja för att lämpliga åtgärder vidtas så att de behöriga myndigheterna kan få tillgång till den information som krävs för att kunna bedöma om värdepappersföretagen uppfyller dessa krav.

Artikel 23

Intressekonflikter

1.  Medlemsstaterna ska kräva av värdepappersföretagen att de vidtar alla nödvändiga åtgärder för att identifiera alla intressekonflikter mellan å ena sidan dem själva, inbegripet ledning, personal och anknutna ombud eller varje annan person med direkt eller indirekt koppling till dem genom kontroll och å andra sidan deras kunder, eller mellan två kunder, som uppstår vid tillhandahållandet av investeringstjänster och sidotjänster eller en kombination av sådana tjänster, inbegripet sådana som uppstår när incitament mottas från tredje part eller via företagets eget ersättningssystem och andra incitamentsstrukturer.

2.  Om de organisatoriska och administrativa system som ett värdepappersföretag i överensstämmelse med artikel 16.3 infört för att förhindra eller hantera intressekonflikter inte räcker till för att ge rimliga garantier för att effektivt förhindra att kundernas intressen påverkas negativt, ska värdepappersföretaget klart och tydligt informera kunden om den allmänna arten av och/eller källorna till intressekonflikterna innan den åtar sig verksamhet för dennes räkning.

3.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 när det gäller följande:

   (a) ange vilka slag av åtgärder ett värdepappersföretag rimligen kan förväntas vidta för att identifiera, förhindra, hantera och informera om intressekonflikter i samband med att olika slag av investeringstjänster eller sidotjänster och kombinationer av sådana tjänster tillhandahålls, och
   (b) upprätta lämpliga kriterier för bestämning av vilka typer av intressekonflikter som kan vara till skada för värdepappersföretagets kunders eller presumtiva kunders intressen.

Avsnitt 2

Bestämmelser om investerarskydd

Artikel 24

Allmänna principer och information till kunder

1.  Medlemsstaterna ska kräva att varje värdepappersföretag när det tillhandahåller investeringstjänster, eller i förekommande fall sidotjänster, till kunder handlar hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med sina kunders bästa intresse och särskilt i enlighet med de principer som anges i denna artikel och i artikel 25.

1a.  Medlemsstaterna ska se till att när värdepappersföretag utformar investeringsprodukter eller strukturerade insättningar för försäljning till professionella eller icke-professionella kunder är dessa produkter utformade för att tillgodose behoven på en identifierad målmarknad inom den relevanta kundkategorin. Medlemsstaterna ska se till att värdepappersföretagen lägger ned skälig omsorg för att se till att varje investeringsprodukt marknadsförs och distribueras till kunder inom målgruppen och att försäljningsmål och interna ersättningsprogram eller incitament inte skapar incitament för försäljning eller distribution av investeringsprodukten utanför målgruppen. Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag som utformar investeringsprodukter eller strukturerade insättningar för försäljning till professionella eller icke-professionella kunder lämnar information till eventuella tredje parter om den avsedda målmarknaden för produkten.

1b.  Medlemsstaterna ska tillse att det sätt på vilket ett värdepappersföretag ger ersättning till sin personal, utsedda representanter eller andra värdepappersföretag inte hindrar dem från att uppfylla sin skyldighet att agera i kundens bästa intresse. Medlemsstaterna ska tillse att då personal ger råd om, marknadsför eller säljer investeringsprodukter eller finansiella instrument till icke-professionella kunder, ska ersättningsstrukturerna i fråga inte vara till nackdel för deras förmåga att tillhandahålla objektiva rekommendationer, i förekommande fall, eller att tillhandahålla information på ett sätt som är rättvist, tydligt och inte missvisande i enlighet med punkt 2 och inte på annat sätt ger upphov till onödiga intressekonflikter.

Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa följande:

   (a) Ersättningen beror inte huvudsakligen på mål för försäljningen eller lönsamheten av investeringsprodukterna eller de finansiella instrumenten.
   (b) Ersättningen eller andra arrangemang inbegripet resultatbedömningar skapar inga incitament för personalen att rekommendera en viss investeringsprodukt eller ett visst finansiellt instrument till en icke-professionell kund när värdepappersföretaget skulle kunna erbjuda en annan investeringsprodukt eller ett annat finansiellt instrument som bättre skulle uppfylla kundens mål.

1c.  Medlemsstaterna ska se till att värdepappersföretag inte ska anses uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 23 eller det första stycket i denna artikel när de till exempel betalar en annan person än kunden eller mottar en avgift eller provision, eller ger eller mottar någon annan icke-monetär förmån i samband med erbjudandet av investeringstjänsten eller sidotjänsten av någon annan än kunden, i andra fall än då betalningen av avgiften eller provisionen, eller tillhandahållandet av den icke-monetära förmånen är utformad för att förbättra kvaliteten på den relevanta tjänsten till kunden och inte förhindrar att företaget uppfyller sina förpliktelser att agera hederligt, rättvist och professionellt i kundens bästa intresse, och då detta

såvida inte medlemsstaterna föreskriver att kraven i denna punkt endast är uppfyllda när värdet av avgiften, provisionen eller den icke-monetära förmånen överförs till kunden. [Ändr. 5]

   (a) överförs till investeraren tillsammans med en dokumentation som specificerar alla tjänster och den avgift eller provision som är förknippad med den,
   (b) möjliggör eller krävs för tillhandahållandet av investeringstjänster, till exempel depåkostnader, avvecklings- och växlingsavgifter, lagstadgade avgifter eller rättsliga avgifter, och som genom sin art inte kan strida mot företagets förpliktelser att handla hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundernas bästa intresse, eller
   (c) då förekomsten, arten och beloppet, eller då beloppet inte kan fastställas, metoden för att beräkna detta belopp, klart och tydligt meddelas kunden, på ett fullständigt, korrekt och begripligt sätt, innan tjänsten i fråga tillhandahålls.

2.  All information, inklusive marknadsföringsmaterial, som värdepappersföretaget tillställer kunder eller presumtiva kunder ska vara rättvisande, tydlig och får inte vara vilseledande. Marknadsföringsmaterial ska lätt kunna identifieras som sådant.

3.  Kunder och presumtiva kunder ska förses med lämplig information vid lämplig tidpunkt om

   värdepappersföretaget och dess tjänster, och när investeringstjänster erbjuds ska informationen specificera det utbud av produkter som omfattas av rådgivningen,
   produktstrukturer och kundkategoriseringen på den tänkta målmarknaden, finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, och denna information bör innefatta lämpliga riktlinjer om, och varningar för, de risker som är förknippade med investeringar i dessa produktstrukturer, finansiella instrument eller särskilda placeringsstrategier,
   handelsplatser,
   kostnader och tillhörande avgifter som hänför sig till både investerings- och sidotjänster och alla investeringsprodukter, strukturerade insättningar eller finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunder.

För alla investeringsprodukter i det första stycket ska totalkostnaden för investeringen anges genom ett typexempel som illustrerar den kumulativa effekten på avkastningen av alla avdrag, inbegripet avgifter och kostnader, som inte orsakas av förekomsten av den underliggande marknadsrisken, på grundval av en standardiserad projicering av ett penningbelopp före investeringen och åtminstone en gång per år för varje faktisk investering.

3a.  När investeringsrådgivning eller diskretionär portföljförvaltning tillhandahålls ska lämplig information enligt punkt 3 ges innan investeringsrådgivningen tillhandahålls och ska inbegripa följande:

   (a) det utbud av investeringsprodukter och finansiella instrument på vilka rekommendationen kommer att baseras och särskilt huruvida utbudet är begränsat till finansiella instrument som emitterats eller tillhandahålls av enheter som har nära förbindelser med värdepappersföretaget,
   (b) huruvida en avgift ska betalas av kunden för rådgivningen och i så fall denna avgift eller grunden för att beräkna den,
   (c) huruvida företaget mottar någon avgift, provision, penningförmån eller naturaförmån eller andra incitament från tredje parter i samband med tillhandahållandet av investeringstjänsten och i förekommande fall mekanismerna för att överföra incitamenten till kunden,
   (d) huruvida värdepappersföretaget regelbundet kommer att ge kunden en bedömning av lämpligheten hos de finansiella instrument som rekommenderas kunderna.

Den information som avses i första stycket och i punkt 1c c ska tillhandahållas i en begriplig form på ett sådant sätt att kunder eller presumtiva kunder har rimlig möjlighet att förstå arten av och den risk som är förknippad med den investeringstjänst och den specifika typ av finansiellt instrument som erbjuds och därigenom är väl informerade inför investeringsbesluten. Medlemsstaterna får kräva att denna information ▌lämnas i standardiserad form.

4.  I det fall en investeringstjänst erbjuds som del av en finansiell produkt för vilken det redan finns andra regler i EU-lagstiftningen eller gemensamma europeiska normer för kreditinstitut och konsumentkrediter avseende informationskrav, ska denna tjänst inte därutöver omfattas av förpliktelserna enligt punkterna 2, 3 och 3a.

5.  Medlemsstaterna får dessutom förbjuda eller ytterligare begränsa att avgifter, provisioner eller naturaförmåner erbjuds eller accepteras vid tillhandahållandet av investeringsrådgivning eller diskretionär portföljförvaltning. Detta kan innebära krav på att alla sådana avgifter, provisioner eller naturaförmåner återlämnas till kunden eller räknas av mot avgifter som kunden betalar.

  5a Medlemsstaterna ska kräva att ett värdepappersföretag som informerar kunden att rådgivningen eller den diskretionära portföljförvaltningen ges på oberoende basis bedömer tillräckligt många investeringsprodukter eller finansiella instrument som finns tillgängliga på marknaden och som är tillräckligt diversifierade när det gäller typ och emittenter eller produktleverantörer för att säkerställa att kundens investeringsmål kan tillgodoses på lämpligt sätt och som inte ska vara begränsade till finansiella instrument som emitterats eller tillhandahålls av enheter som har nära förbindelser med värdepappersföretaget.

När värdepappersföretaget informerar kunden att rådgivningen ges på oberoende basis ska medlemsstaterna säkerställa att det är förbjudet att ta emot alla former av avgifter, provisioner och icke-monetära förmåner i samband med investeringsrådgivning eller diskretionär portföljförvaltning. [Ändr. 6]

6.   Medlemsstaterna ska kräva att ett värdepappersföretag som tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning regelbundet rapporterar om alla incitament som betalats eller mottagits i samband med den diskretionära portföljförvaltningen under den föregående perioden. Medlemsstaterna ska tillse att ett värdepappersföretag inte ger ersättning till eller bedömer sina anställda, representanter eller andra anknutna värdepappersföretag på ett sätt som står i strid med dess förpliktelser att agera i kundens bästa intresse. [Ändr. 7]

7.  När en investeringstjänst erbjuds en icke-professionell kund tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket eller som ett villkor för samma överenskommelse eller paket, ska värdepappersföretaget informera kunden om huruvida det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat, och ska tillhandahålla separata uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent.

Esma ska, i samarbete med Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, senast den […](46) utarbeta, och regelbundet uppdatera, riktlinjer för bedömningen av och tillsynen över motköp och ska därvid ange, i synnerhet, situationer i vilka motköp inte är förenliga med skyldigheterna i punkt 1.

8.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att säkerställa att värdepappersföretag följer de principer som anges i denna artikel när de tillhandahåller investeringstjänster eller sidotjänster till sina kunder, inbegripet de villkor som informationen måste uppfylla för att vara rättvis, tydlig och inte vilseledande, närmare uppgifter om innehållet och formatet för informationen till kunder avseende värdepappersföretag och deras tjänster, kriterierna för att bedöma olika emittenter och produktleverantörer som tillhandahåller investeringsrådgivning på oberoende basis, och kriterierna för att bedöma hur företag som mottar incitament uppfyller förpliktelserna att agera hederligt, rättvist och professionellt i kundernas bästa intresse. I dessa delegerade akter ska följande beaktas: [Ändr. 8]

   (a) Arten av den eller de tjänster som erbjuds eller tillhandahålls kunden eller den presumtiva kunden, med beaktande av transaktionernas typ, föremål, storlek och frekvens.
   (b) Arten av de investeringsprodukter som erbjuds eller tas under övervägande, inklusive olika typer av finansiella instrument och depositioner som avses i artikel 1.2.
   (c) Kundens eller presumtiva kunders ställning som icke-professionell eller professionell kund eller, när det gäller punkt 3, deras klassificering som godtagbara motparter.
   (ca) parametrarna för de typexempel som avses i punkt 3.

Artikel 25

Bedömning av lämplighet och ändamålsenlighet och rapportering till kunder

-1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag säkerställer och visar att de fysiska personer som tillhandahåller investeringsrådgivning eller lämnar information om investeringsprodukter, investeringstjänster eller sidotjänster till kunder för ett värdepappersföretags räkning besitter den kunskap och kompetens som krävs för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 24 och denna artikel och offentliggör de kriterier som utnyttjats för att bedöma kunskap och kompetens.

1.  När värdepappersföretaget tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning, skall det inhämta nödvändiga upplysningar om kundens eller den presumtiva kundens kunskaper och erfarenhet på det för den specifika produkten eller tjänsten relevanta investeringsområdet samt dennes finansiella ställning, inbegripet förmågan att ta förluster, risktolerans och investeringsmål, så att företaget kan rekommendera kunden eller den presumtiva kunden de investeringstjänster och finansiella instrument som är lämpliga för denne och i synnerhet är förenliga med dennes risktolerans och förmåga att ta förluster.

Medlemsstaterna ska se till att när ett värdepappersföretag tillhandahåller investeringsrådgivning och rekommenderar tjänster eller produkter som är en del av ett paket enligt artikel 24.7 ska varje enskild komponent vara lämplig för kunden liksom hela paketet.

2.  Medlemsstaterna ska se till att värdepappersföretag vid tillhandahållande av andra investeringstjänster än dem i punkt 1 begär att kunden eller den presumtiva kunden lämnar upplysningar om sin kunskap och erfarenhet på det för den erbjudna eller efterfrågade specifika produkten eller tjänsten relevanta investeringsområdet så att värdepappersföretaget kan bedöma om den tänkta investeringstjänsten eller produkten är passande för kunden. När det rör sig om ett paket tjänster eller produkter enligt artikel 24,7 ska bedömningen gälla huruvida varje enskild komponent är lämplig liksom hela paketet.

Om värdepappersföretaget mot bakgrund av de upplysningar som erhållits i enlighet med föregående stycke anser att produkten eller tjänsten inte är passande för kunden eller den presumtive kunden, ska värdepappersföretaget göra kunden eller den presumtiva kunden uppmärksam på detta. Denna information får lämnas i standardiserad form.

Om kunder eller presumtiva kunder inte lämnar de upplysningar som anges i första stycket, eller lämnar otillräckliga upplysningar om sin kunskap och erfarenhet, ska värdepappersföretaget varna dem för att företaget inte kan avgöra om den tänkta tjänsten eller produkten är passande för dem. Denna information får lämnas i standardiserad form.

3.  Medlemsstaterna ska tillåta att värdepappersföretag, när de tillhandahåller investeringstjänster som endast omfattar utförande eller mottagande och vidarebefordran av kundorder med eller utan sidotjänster, med undantag för den sidotjänst som anges i avsnitt B.1 i bilaga 1, tillhandahåller dessa investeringstjänster till sina kunder utan att begära de upplysningar eller fatta ett sådant avgörande som avses i punkt 2 om samtliga följande villkor är uppfyllda:

  (a) De tjänster till vilka det hänvisas hör samman med något av följande finansiella instrument:
   (i) Aktier som upptagits till handel på en reglerad marknad eller på en likvärdig marknad i tredjeland eller på en MTF-plattform, där dessa är aktier i företag, och exklusive aktier i icke-fondföretag för kollektiva investeringar och aktier som omfattar derivat, utom då derivaten inte ökar risken för investeraren.
   (ii) Obligationer eller andra former av skuldförbindelser, vilka upptagits till handel på en reglerad marknad eller på en likvärdig marknad i tredjeland eller på en MTF-plattform, exklusive sådana som omfattar derivat eller innehåller en struktur som skulle göra det svårt för en kund att förstå den därmed förbundna risken, utom då derivaten inte ökar risken för investeraren.
   (iii) Penningmarknadsinstrument, exklusive sådana som omfattar derivat eller innehåller en struktur som skulle göra det svårt för en kund att förstå den därmed förbundna risken, utom då derivaten inte ökar risken för investeraren.
   (iv) Aktier eller andelar i UCITS-fonder.
   (v) Andra okomplicerade finansiella instrument i enlighet med denna punkt.

Vid tillämpning av denna punkt, om kraven och förfarandet i artikel 4.1 tredje och fjärde styckena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel(47) tillgodoses, ska en marknad i tredjeland anses vara likvärdig med en reglerad marknad.

   (b) Tjänsten tillhandahålls på initiativ av kunden eller den presumtive kunden.
   (c) Kunden eller den presumtiva kunden har klart och tydligt informerats om att värdepappersföretaget när det tillhandahåller denna tjänst inte behöver bedöma det tillhandahållna eller erbjudna instrumentets eller den tillhandahållna eller erbjudna tjänstens lämplighet eller ändamålsenlighet och att denne därför inte åtnjuter det skydd som avses i de relevanta uppförandereglerna. Denna information får lämnas i standardiserad form.
   (d) Värdepappersföretaget uppfyller kraven i artikel 23.

4.  Värdepappersföretaget ska upprätta en dokumentation som innehåller de mellan företaget och kunden överenskomna handlingarna i vilket eller vilka parternas rättigheter och skyldigheter anges, samt övriga villkor för företagets tillhandahållande av tjänster till kunden. Rättigheter och skyldigheter för överenskommelsens parter kan ingå i form av hänvisningar till andra handlingar eller rättsakter.

5.  Kunden måste av värdepappersföretaget få en tillfredsställande rapportering på ett varaktigt medium om de tjänster företaget tillhandahållit. Rapporteringen ska inkludera regelbundna meddelanden till kunder, med beaktande av typen av och komplexiteten hos de aktuella finansiella instrumenten och arten av den tjänst som tillhandahålls kunden och ska i förekommande fall innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som utförts för kundens räkning. När värdepappersföretaget tillhandahåller investeringsrådgivning till icke-professionella kunder ska det tillhandahålla kunden dokumentation på ett varaktigt medium med angivande av åtminstone kundens mål, rekommendationen och hur den rådgivning som ges motsvarar kundens personliga mål. När ett värdepappersföretag erbjuder diskretionär portföljförvaltning och när ett värdepappersföretag som erbjuder diskretionär portföljförvaltning informerar kunden att det kommer att tillhandahålla en regelbunden lämplighetsbedömning i enlighet med artikel 24.3a d, ska det informera kunden om hur ofta bedömningen ska ske, och den därmed förknippade kommunikationen och rapporten ska innehålla information om hur investeringsprodukterna i fråga har utvecklats, och då investeringsrådgivning eller diskretionär portföljförvaltning erbjuds, en uppdaterad bedömning av dessa investeringsprodukters lämplighet.

6.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att säkerställa att värdepappersföretag följer de principer som anges i punkterna 1–5 när de tillhandahåller investeringstjänster eller sidotjänster till sina kunder. Dessa delegerade akter ska i synnerhet specificera kriterierna för bedömningen av den kunskap och kompetens som krävs enligt punkt 1 och ska beakta följande:

   (a) Arten av den eller de tjänster som erbjuds eller tillhandahålls kunden eller den presumtiva kunden, med beaktande av transaktionernas typ, föremål, storlek och frekvens.
   (b) Arten av de produkter som erbjuds eller tas under övervägande , inklusive olika typer av finansiella instrument och bankinsättningar som avses i artikel 1.2.
   (c) Kundens, eller den presumtiva kundens, ställning som icke-professionell eller professionell kund eller, när det gäller punkt 5, deras klassificering som godtagbara motparter.

7.  Esma ska senast den [...](48) utarbeta, och regelbundet uppdatera, riktlinjer för bedömningen av finansiella instrument som innehåller en struktur som gör det svårt för kunden att förstå den därmed förbundna risken i enlighet med punkt 3 a.

Artikel 26

Tillhandahållande av tjänster via ett annat värdepappersföretag

Medlemsstaterna ska tillåta att ett värdepappersföretag som mottar instruktioner om att utföra investeringstjänster eller sidotjänster för en kunds räkning via ett annat värdepappersföretag förlitar sig på de uppgifter om kunden som överlämnats av det företag som förmedlade instruktionerna. Det värdepappersföretag som förmedlade instruktionerna ska förbli ansvarigt för att den information som lämnas är fullständig och riktig.

Ett värdepappersföretag som på detta sätt får instruktioner om att utföra tjänster för en kund ska också kunna förlita sig på alla rekommendationer i fråga om tjänsten eller transaktionen som kunden har mottagit från ett annat värdepappersföretag. Det värdepappersföretag som förmedlade instruktionerna ska förbli ansvarigt för att de rekommendationer och den rådgivning som lämnats är lämpliga för kunden.

Ett värdepappersföretag som mottar instruktioner eller order från en kund via ett annat värdepappersföretag ska förbli ansvarigt för att en tjänst eller transaktion på grundval av sådana uppgifter och rekommendationer genomförs i enlighet med berörda bestämmelser i denna avdelning.

Artikel 27

Skyldighet att utföra order på de villkor som är mest förmånliga för kunden

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag när de utför order vidtar alla nödvändiga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder med beaktande av pris, kostnad, skyndsamhet, sannolikhet för utförande och avveckling, storlek, art eller varje annat övervägande av intresse för utförandet av ordern. Om kunden har givit specifika instruktioner ska dock värdepappersföretaget vara skyldigt att utföra ordern i enlighet med dessa.

Om ett värdepappersföretag utför en order för en icke-professionell kunds räkning ska bästa möjliga resultat fastställas med hänsyn till den totala ersättningen, som utgör priset för det finansiella instrumentet och kostnaderna i samband med utförandet, som ska inbegripa kundens alla utgifter som hänför sig direkt till orderns utförande, däribland handelsplatsens avgifter, clearing- och avvecklingsavgifter och alla andra avgifter som betalats till tredje parter som deltagit i utförandet av ordern.

1a.  Ett värdepappersföretag ska inte få någon ersättning, rabatt eller naturaförmån för att dirigera order till en viss handelsplats eller något annat handelsarrangemang.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att varje handelsplats minst en gång per kvartal på begäran offentliggör data om kvaliteten på utförandet av transaktioner på den handelsplatsen och att värdepappersföretaget efter att ha utfört en transaktion för en kund på begäran ska informera kunden om var ordern utfördes. Regelbundna rapporter ska inbegripa detaljerade uppgifter om pris, utförandehastighet och sannolikhet för utförande för enskilda finansiella instrument.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen upprättar och genomför effektiva förfaranden för att följa punkt 1. Medlemsstaterna ska särskilt kräva att värdepappersföretagen upprättar och genomför riktlinjer för utförande av order som gör det möjligt för dem att uppnå bästa möjliga resultat för sina kundorder i enlighet med punkt 1.

4.  I riktlinjerna för utförande av order ska för varje kategori av instrument anges uppgifter om de olika handelsplatser där värdepappersföretaget utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av handelsplats. Riktlinjerna ska minst omfatta de handelsplatser som gör det möjligt för värdepappersföretaget att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat vid utförande av kundorder.

Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen förser sina kunder med lämplig information om sina riktlinjer för utförande av order. Denna information ska tydligt förklara, med tillräckligt detaljerade uppgifter och på ett sätt som är lätt att förstå för kunder, hur order kommer att utföras av företaget för kundens räkning. Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag i förväg inhämtar ett godkännande från sina kunder beträffande riktlinjerna för utförande av order.

Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretaget, när det i riktlinjerna för utförande av order anges att kundorder kan verkställas utanför en reglerad marknad , en MTF-plattform eller en OTF-plattform , särskilt informerar sina kunder eller presumtiva kunder om denna möjlighet. Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen i förväg erhåller uttryckligt godkännande från sina kunder innan de börjar utföra deras kundorder utanför reglerade marknader , MTF-plattformar eller OTF-plattformar eller MTF-plattformar. Värdepappersföretag får inhämta detta godkännande antingen i form av ett generellt godkännande eller i samband med enskilda transaktioner.

4a.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen för varje klass av finansiella instrument varje kvartal gör en sammanfattning av och offentliggör de fem främsta handelsplatser i fråga om handelsvolym där de utförde kundorder under föregående kvartal och uppgifter om den utförandekvalitet som uppnåtts.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen övervakar hur deras system och riktlinjer för utförandet av order fungerar i praktiken så att de kan konstatera och avhjälpa eventuella brister. De ska särskilt regelbundet bedöma om de val av handelsplatser för utförandet som anges i riktlinjerna för utförande av order erbjuder det för kunden bästa möjliga resultatet eller om de behöver ändra sitt system för utförande av order. I denna bedömning ska hänsyn även tas till vilka eventuella förändringar som måste göras av riktlinjerna mot bakgrund av den information som offentliggörs i enlighet med punkterna 2 och 4a. Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen meddelar kunderna varje väsentlig förändring av sitt system eller sina riktlinjer för utförande av order.

6.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen på sina kunders begäran kan visa att de har verkställt deras order i enlighet med företagets riktlinjer för utförandet och i enlighet med denna artikel.

7.  Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade rättsakter i enlighet med artikel 94 rörande

   (a) kriterierna för fastställande av den relativa betydelsen av de olika faktorer som enligt punkt 1 får beaktas vid fastställandet av bästa möjliga resultat med hänsyn till orderstorlek, ordertyp och kundens ställning som professionell eller icke-professionell kund;
   (b) faktorer som får beaktas av ett värdepappersföretag när det ser över sitt system för utförandet och de omständigheter som kan föranleda att det är lämpligt att ändra systemet. Särskilt de faktorer som avgör vilka handelsplatser som gör det möjligt för värdepappersföretag att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat vid utförande av kundorder;
   (c) arten och omfattningen av den information om de riktlinjer för utförandet som ska lämnas till kunderna enligt punkt 4.

8.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att bestämma

   (a) det specifika innehållet i, formatet för och periodiciteten i de data som avser kvaliteten på utförandet och som ska offentliggöras i enlighet med punkt 2, med beaktande av typen av handelsplats och typen av aktuellt finansiellt instrument,
   (b) innehållet i och formatet för information som ska offentliggöras av värdepappersföretag i enlighet med punkt 5 andra stycket.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](49).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 28

Bestämmelser om hantering av kundorder

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag som är auktoriserade att utföra order för kunds räkning tillämpar förfaranden och använder system som gör det möjligt att snabbt, effektivt och rättvist utföra kundernas order, utan att dessa missgynnas i förhållande till andra kunder eller på grund av värdepappersföretagets handel för egen räkning.

Dessa förfaranden och system ska innebära att i övrigt jämförbara kundorder utförs i den tidsföljd de togs emot av värdepappersföretaget.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen, då en kund lämnat en limiterad order avseende aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad som inte utförs omedelbart under rådande marknadsförhållanden, vidtar åtgärder för att underlätta ett så skyndsamt verkställande som möjligt av ordern genom att omedelbart offentliggöra den limiterade kundordern på ett sätt som gör den lätt tillgänglig för övriga marknadsaktörer såvida inte kunden har givit uttryckliga instruktioner att så inte ska ske. Medlemsstaterna får fastslå att värdepappersföretag fullgör denna skyldighet om de vidarebefordrar kundens limiterade order till en reglerad marknad eller MTF-plattform. Medlemsstaterna ska föreskriva att de behöriga myndigheterna får medge undantag från kravet att offentliggöra en limiterad order som är betydande jämfört med den normala orderstorleken på marknaderna, så som denna fastställs i artikel 4 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].

3.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder som ska ange

   (a) förutsättningarna för, och arten av, förfaranden och system som leder till att kundorder utförs snabbt, effektivt och rättvist, samt de situationer eller slag av transaktioner som ger värdepappersföretagen en möjlighet att i rimlig omfattning avvika från kravet på snabbt utförande så att de erhåller förmånligare villkor för sina kunder,
   (b) de olika metoder genom vilka ett värdepappersföretag kan anses ha fullgjort sin förpliktelse att offentliggöra ej omedelbart utförbara limiterade kundorder på marknaden.

Artikel 29

Krav på värdepappersföretag som utnämner anknutna ombud

1.  Medlemsstaterna ska tillåta att värdepappersföretagen utser anknutna ombud för att marknadsföra företagets tjänster, genomföra affärer eller ta emot instruktioner eller order från kunder eller presumtiva kunder och vidarebefordra dem, placera finansiella instrument samt tillhandahålla rådgivning i fråga om finansiella instrument och tjänster som erbjuds av samma värdepappersföretag.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag som beslutar att utse anknutna ombud förblir fullt och villkorslöst ansvariga för varje handling eller underlåtenhet från det anknutna ombudets sida när detta handlar på företagets vägnar. Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen ser till att det anknutna ombudet när det tar kontakt med, eller innan det arbetar med, en kund eller presumtiv kund upplyser denne om sina handlingsbefogenheter och om vilket företag det företräder.

Medlemsstaterna ska förbjuda anknutna ombud som är registrerade på medlemsstaternas territorier att handha kunders pengar och/eller finansiella instrument.

Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen övervakar sina anknutna ombuds verksamhet så att det säkerställs att värdepappersföretagen fortfarande följer detta direktiv när de är verksamma genom anknutna ombud.

3.  Anknutna ombud ska införas i det offentliga registret i den medlemsstat där de har sitt driftsställe. Esma ska på sin webbplats offentliggöra hänvisningar eller länkar till de offentliga register som upprättats enligt denna artikel av de medlemsstater som beslutat att tillåta värdepappersföretag att utse anknutna ombud.

Medlemsstaterna ska se till att anknutna ombud endast införs i det offentliga registret om det har kunnat fastställas att deras vandel är tillräckligt god och att de har tillräckliga allmän, kommersiell och fackinriktade kunskap och kompetens för att kunna tillhandahålla investeringstjänsten eller sidotjänster och ge fullständig och korrekt information om varje föreslagen tjänst till kunder eller presumtiva kunder.

Medlemsstaterna får besluta, efter lämplig kontroll, att värdepappersföretag i stället för de behöriga myndigheterna, kan kontrollera huruvida de anknutna ombud de har utsett har tillräckligt god vandel och besitter den kunskap som anges i tredje stycket.

Registret ska uppdateras regelbundet. Det ska vara offentligt och kunna konsulteras av allmänheten.

4.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag som utser anknutna ombud vidtar lämpliga åtgärder för att undvika all negativ inverkan som det anknutna ombudets verksamhet som inte omfattas av detta direktiv kan ha på den verksamhet som det anknutna ombudet utför på värdepappersföretagets vägnar.

Medlemsstaterna får tillåta behöriga myndigheter att samarbeta med värdepappersföretag och kreditinstitut, deras branschsammanslutningar och andra enheter i fråga om att registrera anknutna ombud och övervaka att de uppfyller kraven i punkt 3. I synnerhet får anknutna ombud registreras av ett värdepappersföretag, kreditinstitut eller deras branschsammanslutningar och andra enheter under den behöriga myndighetens överinseende.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen inte utser andra anknutna ombud än dem som är införda i de offentliga register som avses i punkt 3.

5a.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretagen förser de anknutna ombud som de utser med aktuell information om de investeringsprodukter och de målmarknader som avses i artikel 24.1 och säkerställer att de anknutna ombuden ger kunden den information som krävs enligt artikel 24.3.

6.  Medlemsstaterna får skärpa kraven i denna artikel eller lägga till andra krav för anknutna ombud som är registrerade inom deras jurisdiktion.

Artikel 30

Transaktioner med godtagbara motparter

1.  Medlemsstaterna ska sörja för att värdepappersföretag som är auktoriserade att utföra order för kunds räkning och/eller att handla för egen räkning och/eller att ta emot och vidarebefordra order kan medverka till eller inleda transaktioner med godtagbara motparter utan att vara skyldiga att uppfylla kraven i artiklarna 24 (med undantag för punkt 3), 25 (med undantag för punkt 5) och 27 samt artikel 28.1 när det gäller sådana transaktioner eller när det gäller någon form av sidotjänst som är direkt knuten till sådana transaktioner.

Medlemsstaterna ska säkerställa att värdepappersföretag, i sina förbindelser med godtagbara motparter, agerar hederligt, rättvist och professionellt och kommunicerar på ett sätt som är rättvisande, tydligt och inte vilseledande, med beaktande av karaktären hos den godtagbara motparten och dennes verksamhet.

2.  Som godtagbara motparter ska medlemsstaterna vid tillämpningen av denna artikel erkänna värdepappersföretag, kreditinstitut, försäkringsföretag, UCITS-fonder och deras förvaltningsbolag, pensionsfonder och deras förvaltningsbolag, övriga finansiella institut som auktoriserats eller reglerats enligt Europeiska unionens lag eller en medlemsstats nationella lagstiftning, företag som enligt artikel 2.1 k undantas från tillämpningen av detta direktiv, nationella regeringar och därmed sammanhängande organ, inklusive offentliga organ som har hand om statsskuld på nationell nivå, centralbanker och överstatliga organisationer.

En klassificering som godtagbar motpart enligt första stycket ska inte påverka rätten för enheten i fråga att antingen generellt eller per affär begära behandling som en kund vars affärer med värdepappersföretaget ska omfattas av artiklarna 24, 25, 27 och 28.

3.  Som godtagbara motparter får medlemsstaterna också erkänna andra företag som uppfyller i förväg bestämda proportionerliga krav, inklusive kvantitativa tröskelvärden. När det gäller transaktioner där de tilltänkta motparterna är belägna inom olika jurisdiktioner ska värdepappersföretaget i fråga om det andra företagets rättsliga ställning rätta sig efter vad som fastställs i lagar och andra författningar i den medlemsstat där det företaget är etablerat.

Medlemsstaterna ska se till att värdepappersföretaget när det i enlighet med punkt 1 inleder transaktioner med sådana företag inhämtar en uttrycklig bekräftelse från den tilltänkta motparten att den godkänner behandling som godtagbar motpart. Medlemsstaterna ska tillåta att värdepappersföretagen inhämtar en sådan bekräftelse antingen i form av ett generellt godkännande eller i samband med varje enskild transaktion.

4.  Medlemsstaterna får som godtagbara motparter erkänna motsvarigheter i tredje land till de kategorier av enheter som avses i punkt 2.

Medlemsstaterna får som godtagbara motparter även erkänna företag i tredje land såsom dem som avses i punkt 3 enligt de förutsättningar och på de villkor som anges i den punkten.

5.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att ange åtgärder som fastställer

   (a) förfarandena för att begära behandling som kunder enligt punkt 2,
   (b) förfarandena för att inhämta den uttryckliga bekräftelsen från presumtiva motparter enligt punkt 3,
   (c) de i förväg fastställda proportionella kraven, inklusive kvantitativa tröskelvärden, för att ett företag ska anses vara en godtagbar motpart enligt punkt 3.

Avsnitt 3

Marknadernas genomlysning och integritet

Artikel 31

Övervakning av att MTF-plattformens eller OTF-plattformens regler följs och att andra rättsliga förpliktelser uppfylls

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform upprättar och upprätthåller för MTF-plattformen eller OTF-plattformen relevanta och effektiva system och förfaranden för regelbunden övervakning av att dess användare eller kunder följer plattformens regler. Medlemsstaterna ska se till att värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform ska övervaka de order som läggs och annulleras och de transaktioner som deras användare eller kunder genomför i deras system så att brott mot dessa regler, otillbörliga marknadsförhållanden eller uppförande som kan innebära marknadsmissbruk kan upptäckas och ska sätta in de resurser som krävs för att en sådan övervakning ska bli effektiv.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform rapporterar betydande överträdelser av dess regler, otillbörliga marknadsförhållanden eller uppförande som kan innebära marknadsmissbruk till den behöriga myndigheten. Medlemsstaterna ska också kräva att värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform utan dröjsmål förser den myndighet som är behörig för utredning och lagföring av marknadsmissbruk med relevanta upplysningar och fullt ut stöder denna vid utredning och lagföring av marknadsmissbruk i eller med hjälp av dess system.

Artikel 32

Stopp för handeln med instrument och avförande av ett instrument från handel på en MTF-plattform eller en OTF-plattform

1.  Utan att det påverkar den behöriga myndighetens rätt enligt artikel 72.1 d och e att begära att handeln med ett instrument ska stoppas eller att det ska avföras från handel, får en MTF-plattforms eller OTF-plattforms operatör tillfälligt stoppa handeln med ett finansiellt instrument eller avföra ett instrument från handel som inte längre uppfyller MTF-plattformens eller OTF-plattformens regler, såvida inte en sådan åtgärd allvarligt skulle skada investerarnas intressen eller hindra marknaden från att fungera korrekt.

Medlemsstaterna ska kräva att ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en MTF-plattform eller OTF-plattform och som tillfälligt stoppar handeln med ett finansiellt instrument eller avför ett finansiellt instrument från handel ska offentliggöra detta beslut, meddela det till reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar som bedriver handel med samma finansiella instrument och lämna relevanta uppgifter till den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska informera de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater. Då beslutet att tillfälligt stoppa handeln med det finansiella instrumentet eller att avföra det från handel beror på undanhållande av information om emittenten eller det finansiella instrumentet, ska den relevanta behöriga myndigheten enligt artikel 2.7 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 kräva att andra reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar eller något annat handelsarrangemang som bedriver handel med samma finansiella instrument också så snart som möjligt stoppa handeln tillfälligt med det finansiella instrumentet eller avföra det från handel. Medlemsstaterna ska kräva att de övriga reglerade marknaderna, MTF-plattformarna och OTF-plattformarna ska meddela sitt beslut till sin behöriga myndighet och alla reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar som bedriver handel med samma finansiella instrument, inklusive en förklaring om beslutet innebar att inte tillfälligt stoppa handeln med det finansiella instrumentet eller avföra det från handel.

2.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa formatet och tidpunkten för de meddelanden och det offentliggörande som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](50).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.  Kommissionen ska ha behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att förteckna de specifika situationer som innebär allvarlig skada för investerarnas intressen,

   (a) för att precisera begreppet ”så snart som möjligt” och en korrekt fungerande marknad enligt punkterna 1 och 2,
   (b) för att bestämma i frågor som rör undanhållande av information om emittenten eller det finansiella instrumentet enligt punkt 1, inbegripet det nödvändiga förfarandet för att häva handelsstoppet för ett finansiellt instrument.

Artikel 34

Samarbete och utbyte av information för MTF-plattformar och OTF-plattformar

1.  Medlemsstaterna ska kräva att ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform omedelbart informerar värdepappersföretag och marknadsoperatörer på andra MTF-plattformar, OTF-plattformar och reglerade marknader om

som rör ett finansiellt instrument.

   (a) otillbörliga marknadsförhållanden, ▌och
   (c) systemavbrott

1a.  Medlemsstaterna ska kräva att ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en MTF-plattform eller en OTF-plattform identifierar beteenden som kan tyda på missbruksbeteende inom tillämpningsområdet för förordning (EU) nr …/… [MAR] omedelbart informerar den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 16 i den förordningen eller ett organ till vilken den behöriga myndigheten har delegerat uppgifterna i enlighet med artikel 17 i den förordningen för att underlätta marknadsövergripande övervakning i realtid.

2.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa vilka specifika omständigheter som ska utlösa ett krav på information enligt punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den …(51).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Avsnitt 4

Marknader för små och medelstora företag

Artikel 35

Tillväxtmarknader för små och medelstora företag

1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att en operatör som driver en MTF-plattform får ansöka hos hemmedlemsstatens behöriga myndighet om att få MTF-plattformen registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag.

2.  Medlemsstaterna ska föreskriva att hemmedlemsstatens behöriga myndighet får registrera MTF-plattformen som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag om den behöriga myndigheten mottar en ansökan enligt punkt 1 och har förvissat sig om att kraven i punkt 3 är uppfyllda med hänsyn till MTF-plattformen.

3.  MTF-plattformen ska omfattas av effektiva regler, system och förfaranden som säkerställer at följande kriterier är uppfyllda:

   (a) Majoriteten av emittenter vilkas finansiella instrument tas upp till handel på marknaden är små och medelstora företag.
   (b) Lämpliga kriterier har fastställts för det första och fortlöpande upptagandet till handel med emittenters finansiella instrument på marknaden.
   (c) Vid det första upptagandet till handel med finansiella instrument på marknaden finns det tillräckligt med information offentliggjord för att göra det möjligt för investerare att fatta ett välgrundat beslut om att investera eller inte investera i instrumenten, antingen ett tillämpligt upptagandedokument eller ett prospekt om kraven i direktiv 2003/71/EG är tillämpliga med avseende på ett erbjudande till allmänheten som görs i anslutning till upptagandet till handel.
   (d) Det finns ändamålsenlig, fortlöpande och regelbunden finansiell rapportering, exempelvis reviderade årsrapporter, som ombesörjs av en emittent på marknaden eller för dennes räkning.
   (e) Emittenter på marknaden och personer som har en ledande ställning hos emittenten och dem närstående personer uppfyller relevanta krav som är tillämpliga på dem enligt förordning (EU) nr …/… [MAR].
   (f) Tillsynsinformation som rör emittenterna på marknaden lagras samt sprids till allmänheten.
   (g) Det finns effektiva system och kontroller som syftar till att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk på den marknaden, i enlighet med kraven i förordning (EU) nr …/… [MAR].

4.  Kriterierna i punkt 3 påverkar inte MTF-plattformsoperatörens efterlevnad av andra skyldigheter som följer av detta direktiv och som är relevanta för driften av MTF-plattformar. De hindrar inte heller den operatör som driver MTF-plattformen från att införa ytterligare krav utöver dem som anges i den punkten.

5.  Medlemsstaterna ska föreskriva att hemmedlemsstatens behöriga myndighet får avregistrera en MTF-plattform från registret över tillväxtmarknader för små och medelstora företag i något av följande fall:

   (a) Marknadsoperatören ansöker om avregistrering av MTF-plattformen.
   (b) Kraven i punkt 3 uppfylls inte längre för MTF-plattformen.

6.  Medlemsstaterna ska kräva att om en behörig myndighet i hemmedlemsstaten registrerar eller avregistrerar en MTF-plattform som en tillväxtmarknad för små eller medelstora företag enligt denna artikel ska den snarast möjligt meddela Esma om den registreringen. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över tillväxtmarknader för små och medelstora företag och ska hålla förteckningen aktuell.

7.  Medlemsstaterna ska kräva att om en emittents finansiella instrument tas upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag, får handel med det finansiella instrumentet också bedrivas på en annan tillväxtmarknad för små och medelstora företag men bara med emittentens uttryckliga medgivande. I sådana fall ska emittenten emellertid inte omfattas av någon skyldighet avseende företagsstyrning eller offentliggörande (ursprungligt, fortlöpande och vid särskilt betydelsefulla händelser) med avseende på den sistnämnda marknaden för små och medelstora företag.

8.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att närmare specificera de krav som föreskrivs i punkt 3. Åtgärderna ska beakta behovet av att kraven ska upprätthålla höga nivåer på investerarskyddet för att främja investerarnas förtroende för dessa marknader samtidigt som man minimerar de administrativa bördorna för emittenterna på marknaden.

KAPITEL III

VÄRDEPAPPERSFÖRETAGENS RÄTTIGHETER

Artikel 36

Frihet att tillhandahålla investeringstjänster och utföra investeringsverksamhet

1.  Medlemsstaterna ska se till att varje värdepappersföretag som i enlighet med detta direktiv, och när det gäller kreditinstitut, i enlighet med direktiv 2006/48/EG, är auktoriserat och står under tillsyn av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat fritt får tillhandahålla investeringstjänster och/eller utföra investeringsverksamhet samt sidotjänster inom deras territorium, förutsatt att tjänsterna och verksamheten omfattas av värdepappersföretagets auktorisation. Sidotjänster får endast tillhandahållas tillsammans med en investeringstjänst och/eller investeringsverksamhet.

Medlemsstaterna får inte ställa några ytterligare krav på sådana värdepappersföretag eller kreditinstitut i de avseenden som omfattas av detta direktiv.

2.  Varje värdepappersföretag som för första gången önskar tillhandahålla tjänster eller utöva verksamhet inom en annan medlemsstats territorium, eller som önskar ändra omfattningen av de tjänster som tillhandahålls eller den verksamhet som redan utövas i en annan medlemsstat, ska meddela följande till de behöriga myndigheterna i företagets hemmedlemsstat:

   (a) I vilken medlemsstat det avser att inleda verksamhet.
   (b) En verksamhetsplan, i vilken särskilt ska anges vilka investeringstjänster och/eller vilken investeringsverksamhet samt sidotjänster företaget avser att tillhandahålla eller utföra, samt huruvida det avser att använda anknutna ombud inom de medlemsstaters territorium där det avser att tillhandahålla tjänster. Om ett värdepappersföretag avser att använda anknutna ombud ska värdepappersföretaget meddela den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat vilka dessa anknutna ombud är.

Om ett värdepappersföretag avser att använda sig av anknutna ombud, ska den behöriga myndigheten i värdepappersföretagets hemmedlemsstat , inom en månad efter mottagandet av informationen, meddela den behöriga myndighet i hemmedlemsstaten som utsetts som kontaktpunkt i enlighet med artikel 83.1 vilka anknutna ombud som värdepappersföretaget har för avsikt att använda sig av för att tillhandahålla tjänster i den medlemsstaten. Värdmedlemsstaten ska offentliggöra sådan information. Esma får begära tillgång till dessa uppgifter i enlighet med det förfarande och på de villkor som anges i artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.  Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska inom en månad från mottagandet av informationen vidarebefordra den till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten som utsetts till kontaktpunkt i enlighet med artikel 83.1. Värdepappersföretaget får därefter börja tillhandahålla investeringstjänsten eller investeringstjänsterna i fråga i värdmedlemsstaten.

4.  Värdepappersföretaget ska skriftligt meddela den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten varje ändring av någon av de uppgifter som meddelats i enlighet med punkt 2 senast en månad innan ändringen genomförs. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska underrätta den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om sådana ändringar.

5.  Ett kreditinstitut som önskar tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet samt sidotjänster i enlighet med punkt 1 genom anknutna ombud ska meddela den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat vilka dessa anknutna ombud är.

Om kreditinstitutet avser att använda anknutna ombud ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, inom en månad från mottagandet av informationen, meddela den behöriga myndighet i värdmedlemsstaten som utsetts till kontaktpunkt i enlighet med artikel 83.1 vilka anknutna ombud kreditinstitutet avser att använda för att tillhandahålla tjänster i den medlemsstaten. Värdmedlemsstaten ska offentliggöra sådan information.

6.  Medlemsstaterna ska utan några ytterligare rättsliga eller administrativa krav tillåta värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver MTF-plattformar och OTF-plattformar från andra medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder inom medlemsstatens territorium för att underlätta för användare eller deltagare på distans som är etablerade inom medlemsstatens territorium att få tillträde till och använda deras system.

7.  Värdepappersföretaget eller den marknadsplatsoperatör som driver en MTF-plattform ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om i vilken medlemsstat den avser att vidta sådana åtgärder. Den behöriga myndigheten i MTF-plattformens hemmedlemsstat ska inom en månad vidarebefordra dessa upplysningar till den medlemsstat där MTF-plattformen avser att vidta sådana åtgärder.

Den behöriga myndigheten i MTF-plattformens hemmedlemsstat ska på begäran av den behöriga myndigheten i MTF-plattformens värdmedlemsstat och inom en rimlig frist vidarebefordra identiteten för de av MTF-plattformens medlemmar eller deltagare som är etablerade i den medlemsstaten.

8.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vilka uppgifter som ska anmälas i enlighet med punkterna 2, 4 och 7.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](52).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

9.  För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för överlämnandet av uppgifter i enlighet med punkterna 3, 4 och 7.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [31 december 2016].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 37

Etablering av en filial

1.  Medlemsstaterna ska se till att investeringstjänster och/eller investeringsverksamhet samt sidotjänster kan tillhandahållas eller bedrivas inom deras territorium i enlighet med detta direktiv och direktiv 2006/48/EG genom filialer förutsatt att tjänsterna och verksamheten i fråga omfattas av den auktorisation som värdepappersföretaget eller kreditinstitutet beviljats i hemmedlemsstaten. Sidotjänster får endast tillhandahållas tillsammans med en investeringstjänst och/eller investeringsverksamhet.

Medlemsstaterna ska inte ställa några ytterligare krav på organisation och drift av filialen vad beträffar de frågor som omfattas av detta direktiv utöver vad som är tillåtet enligt punkt 8.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att varje värdepappersföretag som önskar etablera en filial inom en annan medlemsstats territorium först underrättar den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat och därvid meddelar följande:

   (a) Inom vilken eller vilka medlemsstaters territorium företaget avser att etablera en filial.
   (b) En verksamhetsplan, i vilken bland annat ska anges vilka investeringstjänster och/eller vilken investeringsverksamhet samt vilka sidotjänster som ska tillhandahållas eller utövas samt filialens organisationsstruktur samt uppgift om huruvida filialen avser att använda anknutna ombud och uppgift om vilka dessa anknutna ombud är.
   (c) Den adress i värdmedlemsstaten där handlingar kan erhållas.
   (d) Namnen på de som leder filialens verksamhet.

Om ett värdepappersföretag använder sig av ett anknutet ombud som är etablerat i en medlemsstat utanför dess hemmedlemsstat ska detta anknutna ombud vara införlivat med filialen och vara underkastat bestämmelserna om filialer i detta direktiv.

3.  Om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten med beaktande av den avsedda verksamheten inte har anledning att ifrågasätta värdepappersföretagets administrativa struktur eller finansiella situation, ska den inom tre månader efter att ha mottagit fullständiga uppgifter vidarebefordra dessa till den behöriga myndighet i värdmedlemsstaten som utsetts till kontaktpunkt i enlighet med artikel 83.1 och underrätta värdepappersföretaget om detta.

4.  Utöver de uppgifter som avses i punkt 2 ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten översända upplysningar om det auktoriserade system för ersättning till investerare som värdepappersföretaget är medlem i enlighet med direktiv 97/9/EG till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten. Om uppgifterna ändras ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten underrätta den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om detta.

5.  Om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vägrar att översända uppgifterna till värdmedlemsstatens behöriga myndighet ska den underrätta värdepappersföretaget i fråga om skälen för detta inom tre månader från det att den mottagit alla uppgifter.

6.  Filialen får etableras och inleda sin verksamhet efter meddelande från den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, eller, om denna inte har lämnat något sådant meddelande, senast inom två månader från den dag då den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten översände sitt meddelande.

7.  Ett kreditinstitut som önskar använda ett anknutet ombud som är etablerat i en medlemsstat utanför dess hemmedlemsstat för att tillhandahålla investeringstjänster och/eller utföra investeringsverksamhet samt sidotjänster i enlighet med detta direktiv, ska meddela den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

Om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inte har anledning att ifrågasätta kreditinstitutets administrativa struktur eller finansiella situation, ska den inom tre månader efter att ha mottagit fullständiga uppgifter vidarebefordra dessa till den behöriga myndighet i värdmedlemsstaten som utsetts till kontaktpunkt i enlighet med artikel 83.1 och underrätta kreditinstitutet om detta.

Om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vägrar att översända uppgifterna till värdmedlemsstatens behöriga myndighet ska den underrätta kreditinstitutet i fråga om skälen för detta inom tre månader från det att den mottagit alla uppgifter.

Det anknutna ombudet får inleda sin verksamhet efter meddelande från den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, eller, om denna inte har lämnat något sådant meddelande, senast inom två månader från den dag då den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten översände sitt meddelande. Ett sådant anknutet ombud ska omfattas av de bestämmelser i detta direktiv som avser filialer.

8.  Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är belägen ska ha ansvaret att sörja för att de tjänster som filialen tillhandahåller eller utövar på dess territorium uppfyller kraven i artiklarna 24, 25, 27, 28, i detta direktiv och artiklarna 13–23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och i bestämmelser som antagits i enlighet med dessa artiklar.

Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är belägen ska ha rätt att granska verksamhetsformerna vid filialen och begära att de ändringar görs som är oundgängligen nödvändiga för att myndigheten ska kunna sörja för efterlevnaden av kraven i artiklarna 24, 25, 27, 28, i detta direktiv och artiklarna 13–23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och i bestämmelser som antagits i enlighet med dessa artiklar i förhållande till tjänster och/eller verksamheter som tillhandahålls eller utövas av filialen inom dess territorium.

9.  Varje medlemsstat ska föreskriva att då ett värdepappersföretag som är auktoriserat i en annan medlemsstat har etablerat en filial inom dess territorium får den behöriga myndigheten i värdepappersföretagets hemmedlemsstat, under utövandet av sina uppgifter och efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, genomföra inspektioner på plats vid filialen i fråga.

10.  Vid ändring av förhållanden om vilka uppgifter lämnats enligt punkt 2 ska värdepappersföretaget skriftligen meddela ändringen till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten senast en månad innan det genomför ändringen. Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten ska också, genom hemmedlemsstatens behöriga myndighets försorg, underrättas om ändringen.

11.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vilka uppgifter som ska anmälas i enlighet med punkterna 2, 4 och 10.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](53).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

12.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för överlämnandet av uppgifter i enlighet med punkterna 3 och 10.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [31 december 2016].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 38

Tillträde till reglerade marknader

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag från andra medlemsstater som är auktoriserade att utföra order för kunds räkning eller handla för egen räkning har rätt att bli medlemmar av, eller få tillträde till, reglerade marknader som är etablerade inom deras territorium genom någon av följande åtgärder:

   (a) Direkt genom att etablera filialer i värdmedlemsstaterna.
   (b) Genom att bli fjärrmedlem, eller få tillträde på distans, till den reglerade marknaden utan något krav på etablering i den reglerade marknadens hemmedlemsstat, om de förfaranden och system för handeln som används på marknaden i fråga inte kräver fysisk närvaro för att transaktioner ska kunna genomföras där.

2.  Medlemsstaterna får inte införa några ytterligare bestämmelser eller administrativa krav inom det område som omfattas av detta direktiv avseende värdepappersföretag som utövar den rättighet som tillkommer dem enligt punkt 1.

Artikel 39

Tillträde till central motpart och andra system för clearing och avveckling samt rätt att välja avvecklingssystem

1.  Medlemsstaterna ska kräva att värdepappersföretag från andra medlemsstater har rätt till tillträde till central motpart och andra system för clearing- och avveckling inom deras territorium för fullgörande eller avveckling av transaktioner med finansiella instrument.

Medlemsstaterna ska kräva att sådana värdepappersföretag ges tillträde till dessa system enligt samma icke-diskriminerande, transparenta och objektiva kriterier som dem som gäller för nationella aktörer. Medlemsstaterna får inte begränsa utnyttjandet av systemen till clearing och avveckling av transaktioner med finansiella instrument som genomförts på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller OTF-plattform inom deras respektive territorier.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att de reglerade marknaderna inom deras territorier ger alla sina medlemmar eller aktörer rätt att välja system för avveckling av de transaktioner med finansiella instrument som utförts på den reglerade marknaden i fråga, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

   (a) Förbindelserna och avtalen mellan det valda avvecklingssystemet och varje annat system eller funktion är sådana att en effektiv och ekonomisk avveckling av transaktionen i fråga säkerställs.
   (b) Den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den reglerade marknaden har tillstyrkt att utnyttjande av ett annat system för avveckling av transaktioner som genomförts på den reglerade marknaden än det som valts av marknaden i fråga ger tekniska förutsättningar för att finansmarknaderna ska kunna fungera friktionsfritt och korrekt.

Denna bedömning av den reglerade marknaden från den behöriga myndighetens sida föregriper inte de nationella centralbankernas, i egenskap av tillsynsmyndigheter, eller andra tillsynsmyndigheters behörighet att övervaka avvecklingssystemen. Den behöriga myndigheten ska beakta den tillsyn/övervakning som dessa institutioner redan har genomfört, så att onödig överlappning av kontrollen undviks.

Artikel 40

Bestämmelser om central motpart och system för clearing och avveckling för MTF-plattformar

1.  Medlemsstaterna ska inte hindra värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform från att träffa lämpliga överenskommelser med en central motpart eller andra system för clearing och avveckling i en annan medlemsstat i syfte att skapa förutsättningar för clearing och/eller avveckling av vissa eller samtliga transaktioner som genomförts av marknadsaktörerna i deras system.

2.  Den behöriga myndigheten för värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform får inte motsätta sig att en central motpart eller ett annat system för clearing och avveckling i en annan medlemsstat utnyttjas, förutom i de fall det har visat sig nödvändigt för att MTF-plattformen i fråga ska kunna fortsätta att fungera korrekt och med beaktande av villkoren för avvecklingssystem i artikel 39.2.

För att undvika onödig överlappning av kontrollen ska den behöriga myndigheten beakta den övervakning och tillsyn av clearing- och avvecklingssystem som redan utförs av de berörda centralbankerna i egenskap av tillsynsmyndigheter för clearing- och avvecklingssystem eller av andra tillsynsmyndigheter med behörighet på området.

KAPITEL IV

Tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster

Avsnitt 1

Tillhandahållande av tjänster eller verksamhet med etablering av en filial

Artikel 41

Etablering av en filial

1.  Medlemsstaterna ska kräva att ett tredjelandsföretag som avser att tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet tillsammans med eventuella sidotjänster på medlemsstaternas territorier via en filial i förväg utverkar en auktorisation från de behöriga myndigheterna i de medlemsstaterna i enlighet med följande bestämmelser:

   (a) Kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med punkt 3.
   (b) Tillhandahållandet av tjänster för vilka tredjelandsföretaget ansöker om auktorisation omfattas av auktorisation och tillsyn i det tredjeland där företaget är etablerat och det ansökande företaget är vederbörligen auktoriserat. Det tredjeland där tredjelandsföretaget är etablerat ska inte vara upptaget i förteckningen över icke samarbetsvilliga länder och territorier av arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
   (c) Det har inrättats samarbetsarrangemang, som inbegriper bestämmelser som reglerar informationsutbytet i syfte att bevara marknadens integritet och skydda investerare, mellan de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där filialen ska etableras och behöriga tillsynsmyndigheter i det tredjeland där företaget är etablerat.
   (d) Filialen ska fritt förfoga över ett tillräckligt startkapital.
   (e) Det utses en eller flera personer som ska ha ansvaret för ledningen av filialen, och dessa uppfyller kravet som fastställs i artikel 9.1.
   (f) Det tredjeland där tredjelandsföretaget är etablerat har undertecknat en överenskommelse med den medlemsstat där filialen ska etableras, som till fullo uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal.
   (g) Företaget tillhör ett system för ersättning till investerare som godkänts eller erkänts i enlighet med direktiv 97/9/EG, vid tidpunkten för auktorisationen.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att ett tredjelandsföretag som avser att tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringstjänster tillsammans med eventuella sidotjänster för icke-professionella kunder eller till professionella kunder i den mening som avses i avsnitt II i bilaga II på dessa medlemsstaters territorier ska etablera en filial i Europeiska unionen.

3.  Kommissionen ska anta ett beslut i enlighet med det undersökningsförfarande som avses i artikel 95.2 med avseende på ett tredjeland där det anges huruvida reglerings- och tillsynssystemen i det tredjelandet säkerställer att företag som auktoriserats i tredjelandet uppfyller rättsligt bindande krav vars verkan motsvarar verkan av de krav som anges i detta direktiv, i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och i direktiv 2006/49/EG och deras tillämpningsföreskrifter och att det tredjelandet faktiskt medger likvärdigt och ömsesidigt erkännande av det tillsynsregelverk som är tillämpligt på värdepappersföretag som är auktoriserade i enlighet med detta direktiv.

Ett tredjelands tillsynsregelverk kan anses ha likvärdig verkan när regelverket uppfyller samtliga följande villkor:

   (a) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och utför investeringsverksamhet i det tredjelandet omfattas av auktorisation och av effektiv tillsyn och effektiva efterlevnadsåtgärder på fortlöpande basis.
   (b) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och utför investeringsverksamhet i det tredjelandet omfattas av tillräckliga kapitalkrav och ändamålsenliga krav som är tillämpliga på aktieägare och medlemmar av företagens ledningsorgan.
   (c) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och utför investeringsverksamhet omfattas av lämpliga organisatoriska krav avseende interna kontrollfunktioner.
   (d) Det säkerställer transparens och integritet genom att förhindra marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan.

Kommissionen får begränsa sitt beslut enligt detta stycke till värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som tillhandahåller en eller flera specificerade investeringstjänster eller utför en eller flera specificerade investeringsverksamheter avseende ett eller flera finansiella instrument.

Ett tredjelandsföretag får auktoriseras för tillämpningen av punkt 1 om det faller inom en kategori som omfattas av kommissionens beslut.

4.  Det tredjelandsföretag som avses i punkt 1 ska lämna sin ansökan till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det avser att etablera en filial efter det att kommissionen antagit det beslut där det fastställs att reglerings- och tillsynssystemet i det tredjeland där tredjelandsföretaget är auktoriserat är likvärdigt med de krav som beskrivs i punkt 3.

Artikel 42

Skyldighet att lämna information

Ett tredjelandsföretag som avser att utverka auktorisation för tillhandahållande av investeringstjänster eller utförande av investeringsverksamhet tillsammans med eventuella sidotjänster på en medlemsstats territorium ska överlämna följande uppgifter till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten:

   (a) Namnet på den myndighet som har ansvaret för tillsyn över företaget i det berörda tredjelandet. Om fler än en myndighet har ansvaret för tillsyn ska närmare uppgifter om respektive kompetensområden tillhandahållas.
   (b) Alla relevanta närmare uppgifter om företaget (namn, rättslig form, säte och registrerad adress, medlemmar i ledningsorganet, relevanta aktieägare) och en verksamhetsplan med uppgifter om vilka investeringstjänster som ska tillhandahållas och/eller vilken investeringsverksamhet som ska utföras samt vilka sidotjänster som ska tillhandahållas och med uppgifter om filialens organisationsstruktur, inklusive en beskrivning av eventuell utkontraktering av väsentliga driftsfunktioner till tredje part.
   (c) Namn på de personer som ansvarar för ledningen av filialen och relevanta dokument som styrker överensstämmelse med kraven enligt artikel 9.1.
   (d) Information om det startkapital som filialen fritt förfogar över.

Artikel 43

Beviljande av auktorisation

1.  Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tredjelandsföretaget har etablerat eller avser att etablera sin filial ska bevilja auktorisation endast när följande villkor är uppfyllda:

   (a) Den behöriga myndigheten har förvissat sig om att villkoren enligt artikel 41 är uppfyllda.
   (b) Den behöriga myndigheten har förvissat sig om att tredjelandsföretagets filial kommer att kunna följa bestämmelserna i punkt 2.
   (ba) Den behöriga myndigheten har förvissat sig om att tredjelandsföretaget avser att tillhandahålla en betydande andel investeringstjänster eller att utföra en betydande mängd av sin investeringsverksamhet inom EU i den medlemsstat där den avser att etablera en filial.

De behöriga myndigheterna ska inom sex månader efter det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta sökanden om huruvida auktorisation har beviljats eller inte.

2.  Tredjelandsföretagets filial som auktoriserats i enlighet med punkt 1 ska fullgöra de skyldigheter som fastställs i artiklarna 16, 17, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 27, 28.1, 30, 31, 32 och 34 i detta direktiv och i artiklarna 3–23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och i de bestämmelser som antagits i enlighet med dessa artiklar och ska omfattas av tillsyn som utövas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där auktorisationen beviljades.

Medlemsstaterna ska inte ställa några ytterligare krav på organisation och drift av filialen vad beträffar de aspekter som omfattas av detta direktiv.

Artikel 44

Tillhandahållande av tjänster och verksamheter i andra medlemsstater

1.  Ett tredjelandsföretag som auktoriserats i enlighet med artikel 43 ska kunna tillhandahålla de tjänster och utföra den verksamhet som omfattas av auktorisationen i andra medlemsstater i Europeiska unionen utan etablering av nya filialer. För detta ändamål ska det lämna följande information till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är etablerad:

   (a) I vilken medlemsstat det avser att inleda verksamhet.
   (b) En verksamhetsplan som särskilt innehåller uppgifter om de investeringstjänster eller den investeringsverksamhet samt de sidotjänster som företaget avser att utföra i den medlemsstaten.

Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är etablerad ska inom en månad från mottagandet av informationen vidarebefordra den till den behöriga myndighet i värdmedlemsstaten som utsetts till kontaktpunkt i enlighet med artikel 83.1. Tredjelandsföretaget får därefter börja tillhandahålla tjänsten eller tjänsterna i fråga i värdmedlemsstaten.

Tredjelandsföretaget ska skriftligen meddela den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är etablerad varje ändring av någon av de uppgifter som meddelats i enlighet med första stycket senast en månad innan ändringen genomförs. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen är etablerad ska underrätta den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om sådana ändringar.

Företaget ska fortsätta att omfattas av tillsyn som utövas av den medlemsstat där filialen är etablerad i enlighet med artikel 43.

2.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att bestämma

   (a) minimiinnehållet i de samarbetsarrangemang som avses i artikel 41.1 c, för att säkerställa att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som beviljar en auktorisation för ett tredjelandsföretag kan utöva alla sina tillsynsbefogenheter enligt detta direktiv,
   (b) detaljinnehållet i verksamhetsprogrammet i enlighet med kraven i artikel 42 b,
   (c) innehållet i de dokument som rör ledningen av filialen i enlighet med kraven i artikel 42 c,
   (d) detaljinnehållet i information avseende det startkapital som filialen fritt ska förfoga över i enlighet med kravet i artikel 42 d.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](54).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för tillhandahållandet av information och för de underrättelser som föreskrivs i dessa punkter.

Esma ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](55).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att ange villkoren för bedömning av det tillräckliga startkapital som filialen fritt ska kunna förfoga över med beaktande av de investeringstjänster som filialen tillhandahåller eller den investeringsverksamhet som filialen utför och typen av kunder för vilka dessa tjänster och denna verksamhet bör tillhandahållas.

Avsnitt 2

Registrering och återkallelse av auktorisationer

Artikel 45

Registrering

Medlemsstaterna ska registrera de tredjelandsföretag som auktoriseras i enlighet med artikel 41. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten och ska innehålla information om de tjänster eller verksamheter tredjelandsföretagen är auktoriserade att tillhandahålla. Den ska uppdateras regelbundet. Varje auktorisation ska anmälas till Esma.

Esma ska upprätta en förteckning over samtliga tredjelandsföretag som är auktoriserade att tillhandahålla tjänster och utföra verksamhet i Europeiska unionen. Förteckningen ska innehålla information om de tjänster eller verksamheter för vilka tredjelandsföretaget har auktoriserats och den ska uppdateras regelbundet. Esma ska offentliggöra denna förteckning på sin webbplats och hålla den uppdaterad.

Artikel 46

Återkallelse av auktorisation

Den behöriga myndighet som beviljat en auktorisation enligt artikel 43 får återkalla den om tredjelandsföretaget

   (a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller inte har tillhandahållit några investeringstjänster eller bedrivit någon investeringsverksamhet under de föregående sex månaderna, såvida inte den berörda medlemsstaten har bestämmelser om att auktorisationen förfaller i sådana fall,
   (b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
   (c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen beviljades,
   (d) allvarligt och systematiskt har brutit mot de bestämmelser om villkor för verksamheten i värdepappersföretag som antagits i enlighet med detta direktiv och som är tillämpliga på tredjelandsföretag,
   (e) omfattas av något i nationell lagstiftning angivet fall, utanför detta direktivs tillämpningsområde, som leder till återkallelse.

Varje återkallelse av en auktorisation ska anmälas till Esma.

Återkallelsen ska offentliggöras under en period av fem år i den förteckning som upprättas enligt artikel 45.

AVDELNING III

REGLERADE MARKNADER

Artikel 47

Auktorisation och tillämplig lagstiftning

1.  Medlemsstaterna ska bevilja auktorisation som reglerad marknad endast för sådana system som uppfyller kraven i denna avdelning.

Auktorisation som reglerad marknad ska beviljas endast om den behöriga myndigheten har förvissat sig om att såväl marknadsplatsoperatören som den reglerade marknadens system i vart fall uppfyller de krav som fastställs i denna avdelning.

Om den reglerade marknaden är en juridisk person och förvaltas eller drivs av en annan marknadsplatsoperatör än själva den reglerade marknaden, ska medlemsstaterna fastställa hur de olika förpliktelser som åligger marknadsplatsoperatören enligt detta direktiv ska fördelas mellan den reglerade marknaden och marknadsplatsoperatören.

Den reglerade marknadens operatör ska tillhandahålla all information – inbegripet en verksamhetsplan i vilken det bland annat ska anges vilka verksamhetsslag som planeras och organisationsstrukturen för dessa – som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna förvissa sig om att den reglerade marknaden vid tidpunkten för den ursprungliga auktorisationen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina förpliktelser enligt bestämmelserna i denna avdelning.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att den reglerade marknadens operatör utför de uppgifter som har samband med den reglerade marknadens organisation och verksamhet under den behöriga myndighetens tillsyn. Medlemsstaterna ska sörja för att de behöriga myndigheterna regelbundet kontrollerar att de reglerade marknaderna följer bestämmelserna i denna avdelning. De ska också se till att de behöriga myndigheterna övervakar att de reglerade marknaderna alltid uppfyller de villkor för ursprunglig auktorisation som föreskrivs i denna avdelning.

3.  Medlemsstaterna ska sörja för att marknadsplatsoperatören är ansvarig för att se till att den reglerade marknad han förvaltar uppfyller alla krav i denna avdelning.

Medlemsstaterna ska också se till att marknadsplatsoperatören har befogenhet att utöva de rättigheter som enligt detta direktiv tillkommer den reglerade marknad han förvaltar.

4.  Tillämplig offentligrättslig lag för handel som genomförs enligt den reglerade marknadens system ska vara lagen i den reglerade marknadens hemmedlemsstat, utan att detta påverkar tillämpningen av berörda bestämmelser i direktiv 2003/6/EG.

5.  Den behöriga myndigheten får återkalla den auktorisation som beviljats en reglerad marknad om den

   (a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller inte har varit i drift under de föregående sex månaderna, såvida inte den berörda medlemsstaten har bestämmelser om att auktorisationen i sådana fall förfaller,
   (b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
   (c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen beviljades,
   (d) allvarligt och systematiskt har brutit mot de bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv,
   (e) omfattas av något fall som enligt nationell lagstiftning föreskriver återkallelse.

6.  Varje återkallad auktorisation ska anmälas till Esma.

Artikel 48

Krav på ledningen för den reglerade marknaden

1.  Medlemmar i marknadsoperatörers ledningsorgan ska alltid ha tillräckligt god vandel, tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet och avsätta tillräckligt med tid för att kunna fullgöra sina plikter.

Alla medlemmar i ledningsorganet ska särskilt uppfylla följande krav:

   (a) De ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sina uppgifter. Det antal ledningsfunktioner som en medlem av ett ledningsorgan får inneha samtidigt ska vara avhängigt av omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten av institutets verksamhet.

Medlemmar i ett ledningsorgan för en marknadsoperatör som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitetsgrad får inte samtidigt kombinera mer än ett följande:

   (i) en ledningsfunktion med verkställande uppgifter, eller
   (ii) två ledningsfunktioner utan verkställande uppgifter.

ska betraktas som en enda ledningsfunktion.

Verkställande och icke-verkställande ledningsfunktioner

   (i) inom en och samma koncern
  (ii) eller i institut som
   omfattas av samma institutionella skyddsordning, förutsatt att villkoren i artikel 108.7 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD-IV], eller
   har etablerat förbindelser i enlighet med artikel 108.6 i förordning (EU) nr … /2012 [CRD-IV], eller
   iii) inom samma företag (inbegripet icke-finansiella institut) där instituten har ett kvalificerat innehav

(b)  De ska ha tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet för att kunna förstå den reglerade marknadens verksamhet, och i synnerhet de främsta riskerna som är förknippade med denna verksamhet.

(c)  De ska agera med ärlighet, integritet och oberoende, för att effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den högsta ledningens beslut och för att effektivt kunna kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande.

Marknadsoperatörer ska avsätta tillräckliga resurser för installation och utbildning av ledningsorganets medlemmar.

(ca)  De ska se till att det finns effektiva system för att identifiera och hantera konflikter mellan marknadsoperatören och den reglerade marknaden eller dess medlemmar och driva och behålla lämpliga arrangemang för att skilja olika funktioner i verksamheten åt.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att operatörer som driver en reglerad marknad inrättar en nomineringskommitté för att bedöma överensstämmelsen med bestämmelserna i punkt 1 och vid behov utfärda rekommendationer på grundval av kommitténs bedömning. Nomineringskommittén ska bestå av medlemmar i ledningsorganet vilka inte utför någon verkställande funktion hos den berörda marknadsoperatören.

De behöriga myndigheterna får tillåta att en marknadsoperatör inte inrättar en separat nomineringskommitté med beaktande av karaktären, omfattningen och komplexiteten hos marknadsoperatörens verksamhet, förutsatt att det finns en skäligt jämförbar alternativ mekanism.

När ledningsorganet enligt nationell lagstiftning inte har någon behörighet i förfarandet för utnämning av sina medlemmar, ska denna punkt inte vara tillämplig.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att marknadsoperatörer och deras respektive utnämningskommittéer beaktar en bred uppsättning egenskaper och kunskaper vid rekrytering av medlemmar till sina ledningsorgan.

Särskilt ska följande vidtas:

   (a) Marknadsoperatörer ska ha en policy som främjar kompetens, ansvar och engagemang som de ledande kriterierna för rekrytering av den högsta ledningen, och som sörjer för att de som utnämns är obestridligen lojala mot institutets intressen.
   (b) Värdepappersföretag ska också vidta konkreta åtgärder för att åstadkomma en mer balanserad representation i styrelserna, exempelvis utbildning av utnämningskommittéerna, upprättande av förteckningar över kompetenta kandidater och införande av ett utnämningsförfarande där åtminstone en kandidat av vardera könet är representerad.
   (c) När arbetstagarrepresentation i ledningsorganet tillämpas bör den också ses som ett positivt sätt att öka mångfalden då den tillför ett avgörande perspektiv och genuin kännedom om institutets interna arbetssätt.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera hur marknadsoperatören ska beakta följande:

   (a) Vad som avses med begreppet avsätta tillräckligt med tid, när det gäller den tid som en medlem av ledningsorganet måste avsätta för att kunna utföra sina uppgifter, i förhållande till omständigheterna i det enskilda fallet och karaktären, omfattningen och komplexiteten hos marknadsoperatörens verksamhet som behöriga myndigheter måste beakta när de ger en medlem av ledningsorganet tillstånd att kombinera fler ledningsfunktioner än vad som är tillåtet enligt punkt 1 a.
   (b) Begreppet tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet i ledningsorganet som helhet, såsom anges i punkt 1 b.
   (c) Begreppen ärlighet, integritet och oberoende, i enlighet med vilka en medlem av ledningsorganet ska agera enligt punkt 1 c, med beaktande av risken för intressekonflikter.
   (d) Vad som avses med begreppet tillräckliga personalresurser och finansiella resurser som ska avsättas för installation och utbildning av medlemmar i ledningsorganet.
   (e) Begreppet mångfald som ska beaktas för valet av medlemmar i ledningsorganet.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](56).

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att en operatör som driver en reglerad marknad informerar den behöriga myndigheten om identiteten hos alla medlemmar i dess ledningsorgan och om alla ändringar av medlemskapet i ledningsorganet, tillsammans med all information som behövs för att bedöma huruvida företaget följer bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3.

7.  Den behöriga myndigheten ska vägra auktorisation om den inte är övertygad om att de personer som i praktiken ska leda verksamheten hos den reglerade marknaden har den vandel eller erfarenhet som krävs, eller om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att marknadsoperatörens ledningsorgan kan utgöra ett hot mot en effektiv, sund och ansvarsfull ledning av företaget och mot ett adekvat beaktande av marknadens integritet.

Medlemsstaterna ska vid auktoriseringsförfarandet se till att den eller de personer som leder verksamheten inom och driften av en redan auktoriserad reglerad marknad i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv anses uppfylla de krav som föreskrivs i punkt 1.

7a.  En marknadsoperatörs ledningsorgan ska kunna säkerställa att den reglerade marknaden leds på ett sunt och ansvarsfullt sätt och på ett sätt som främjar marknadens integritet.

Ledningsorganet ska övervaka och regelbundet bedöma effektiviteten i den reglerade marknadens organisation och vidta lämpliga åtgärder för att rätta till eventuella brister.

Medlemmar i ledningsorganet i dess tillsynsfunktion ska ha adekvat tillgång till information och dokument som behövs för att ha uppsikt över och övervaka ledningens beslutfattande.

Ledningsorganet ska fastställa, behålla och offentliggöra en förklaring av de riktlinjer och metoder som det använder för att uppfylla kraven i denna punkt.

7b.  Utan att det påverkar medlemsstaternas rättssystem ska de säkerställa att när det påstås att en medlem av ett värdepappersföretags eller en marknadsaktörs ledningsorgan har överträtt bestämmelserna eller begått ett brott i frågor som faller inom tillämpningsområdet för detta direktiv eller förordning (EU) nr .../... [MiFIR] ska han eller hon personligen kunna bli föremål för straffrättsliga eller civilrättsliga förfaranden.

Artikel 49

Krav avseende personer som utövar ett betydande inflytande på förvaltningen av en reglerad marknad

1.  Medlemsstaterna ska kräva att var och en som har möjlighet att direkt eller indirekt utöva ett betydande inflytande på förvaltningen av den reglerade marknaden är lämplig i detta sammanhang.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att den reglerade marknadens operatör

   (a) tillhandahåller den behöriga myndigheten, och offentliggör, upplysningar om den reglerade marknadens och/eller marknadsplatsoperatörens ägarstruktur, särskilt om vilka parter som har möjlighet att utöva ett betydande inflytande på den reglerade marknadens förvaltning och om omfattningen av dessa parters intressen, och
   (b) underrättar den behöriga myndigheten om, och offentliggör, varje ändring av ägarförhållandena som leder till att sammansättningen av de personer som utövar ett avsevärt inflytande på den reglerade marknaden ändras.

3.  Den behöriga myndigheten ska vägra att tillstyrka föreslagna förändringar av de intressen som kontrollerar den reglerade marknaden och/eller marknadsplatsoperatören om den har objektiva och påvisbara skäl att anta att dessa skulle äventyra en sund och ansvarsfull förvaltning av den reglerade marknaden.

Artikel 50

Organisatoriska krav

Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad

   (a) har vidtagit åtgärder för att kunna klart identifiera och hantera möjliga negativa följder för driften av den reglerade marknaden, eller för dess aktörer, av konflikter mellan den reglerade marknadens, dess ägares eller marknadsplatsoperatörs intressen och den reglerade marknadens sunda funktion, särskilt när sådana intressekonflikter skulle kunna äventyra fullgörandet av någon av de funktioner som den behöriga myndigheten delegerat till den reglerade marknaden,
   (b) har tillräckliga förutsättningar för att kunna hantera de risker den är exponerad för, vidtar lämpliga åtgärder och inför system för att identifiera alla betydande risker för dess verksamhet och vidtar effektiva åtgärder för att reducera sådana risker,
   (c) är utrustad så att systemets tekniska operationer hanteras korrekt och har vidtagit effektiva kompletterande åtgärder för att hantera riskerna för systemavbrott,
   (d) har transparenta, icke skönsmässiga regler och förfaranden för rättvis och välordnad handel och upprättar objektiva kriterier för effektivt utförande av order,
   (e) har vidtagit verksamma åtgärder för att underlätta effektivt slutförande utan dröjsmål av de transaktioner som utförs i dess system,
   (f) vid tidpunkten för auktorisationen och därefter fortlöpande har tillräckliga finansiella resurser för att goda förutsättningar ska föreligga för att den ska kunna fungera korrekt med hänsyn till arten och omfattningen av de transaktioner som genomförs på marknaden och till sammansättningen och graden av dess riskexponering.

Artikel 51

Systemrobusthet, handelsspärrar och elektronisk handel

1.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad har inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang som är utformade för att säkerställa att dess handelssystem är motståndskraftiga, har tillräcklig kapacitet för att kunna hantera toppbelastning i fråga om order- och meddelandevolymer, kan säkerställa ordnad handel vid förhållanden med marknadspåfrestningar, är till fullo testade för att säkerställa att sådana villkor är uppfyllda även under perioder av extrem marknadsvolatilitet och omfattas av effektiva arrangemang för driftskontinuitet för att säkerställa kontinuitet i sin verksamhet vid eventuella oförutsedda driftsavbrott i sina handelssystem.

1a.  Medlemsstaterna ska kräva att reglerade marknader har ingått avtal som reglerar marknadsgaranters beteende och att de säkerställer att ett tillräckligt antal värdepappersföretag ingått sådana avtal. Dessa värdepappersföretag ska ställa fasta bud till konkurrenskraftiga priser så att likviditet regelbundet och kontinuerligt tillhandahålls på marknaden under minst en viss del av öppettiderna för handeln, med beaktande av rådande marknadsförhållanden, regler och bestämmelser, såvida ett sådant krav inte är olämpligt för handelns art och omfattning på den reglerade marknaden. Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad ingår ett bindande skriftligt avtal mellan den reglerade marknaden och värdepappersföretaget om de skyldigheter som ett deltagande i ett sådant program medför, inklusive, men inte enbart, tillhandahållande av likviditet. Den reglerade marknaden ska övervaka och säkerställa att värdepappersföretagen uppfyller kraven i detta bindande skriftliga avtal. Den reglerade marknaden ska informera sin behöriga myndighet om innehållet i det bindande skriftliga avtalet och på ett tillfredsställande sätt bevisa för den behöriga myndigheten att den uppfyller kraven i denna punkt.

Esma ska utarbeta riktlinjer för de omständigheter under vilka ett värdepappersföretag skulle vara skyldigt att ingå det marknadsgarantavtal som avses i detta stycka och får utarbeta riktlinjer för innehållet i sådana avtal.

1b.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad har effektiva system, förfaranden och arrangemang för att se till att alla order som läggs in i systemet av en medlem eller deltagare är giltiga i minst 500 millisekunder och inte kan annulleras eller ändras under denna period.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad har inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang för att kunna avvisa order som överskrider förutbestämda volym- och priströsklar eller är uppenbart felaktiga.

2a.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad tillfälligt kan stoppa handeln om det finns en betydande prisrörelse i ett finansiellt instrument på denna marknad eller, när den informerats av marknadsoperatören i fråga, en tillhörande marknad under en kort period och i undantagsfall kunna annullera, ändra eller korrigera en transaktion. Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad säkerställer att parametrarna för att stoppa handel kalibreras på ett sådant sätt att hänsyn tas till likviditeten hos olika tillgångsklasser och underklasser, marknadsmodellens art och typen av användare och räcker för att undvika betydande störningar av en ordnad handel.

Medlemsstaterna ska se till att en reglerad marknad på ett konsekvent och jämförbart sätt rapporterar parametrarna för att stoppa handel och alla betydande ändringar av dessa parametrar till den behöriga myndigheten som i sin tur ska rapportera dem till Esma. Esma ska offentliggöra parametrarna på sin webbplats. Medlemsstaterna ska kräva att när en reglerad marknad som är avgörande för likviditeten för detta instrument stoppar handeln i en medlemsstat, så ska denna handelsplats ha infört de system och förfaranden som krävs för att säkerställa att den kommer att underrätta de behöriga myndigheterna så att en marknadsövergripande insats kan samordnas och de kan bestämma huruvida det är lämpligt att stoppa handeln på andra handelsplatser där instrumentet handlas till dess att den återupptas på den ursprungliga marknaden.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad har inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang, bland annat krav på medlemmar eller deltagare att utföra lämpliga tester av algoritmer och att tillhandahålla miljöer för att underlätta sådana tester, för att säkerställa att algoritmiska handelssystem eller högfrekvenshandelssystem inte kan skapa eller bidra till otillbörliga marknadsförhållanden på marknaden och att hantera eventuella otillbörliga marknadsförhållanden som kan uppstå till följd av sådana algoritmiska handelssystem eller högfrekvenshandelssystem, inbegripet system för att identifiera alla order från högfrekvenshandel, begränsa andelen ej utförda order som kan läggas in i systemet av en medlem eller en deltagare, för att det ska vara möjligt att bromsa orderflödet om det finns en risk för att systemkapaciteten ska uppnås och för att begränsa och genomdriva den minsta tick-storlek som får tillämpas på marknaden.

4.  Medlemsstaterna ska kräva att reglerade marknader förbjuder medlemmar eller deltagare att tillhandahålla sponsrat och naket marknadstillträde. Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad som tillåter direkt marknadstillträde har inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang för att säkerställa att medlemmar eller deltagare får tillhandahålla sådana tjänster endast om de är ett auktoriserat företag enligt detta direktiv, att lämpliga kriterier fastställs och tillämpas i fråga om lämpligheten hos personer för vilka sådant tillträde kan medges och att medlemmen eller deltagaren behåller ansvaret för order och affärer som utförs med användning av den tjänsten.

Medlemsstaterna ska också kräva att den reglerade marknaden fastställer lämpliga standarder beträffande riskkontroll och trösklar för handel via sådant tillträde och att den kan särskilja och vid behov stoppa order eller handel som utförs av en person som använder direkt marknadstillträde skilt från order eller handel som utförs av medlemmen eller deltagaren.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad säkerställer att dess regler om samlokaliseringstjänster är transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande.

5a.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad säkerställer att dess avgiftsstrukturer, inklusive avgifter för utförande och sidotjänster samt alla rabatter, är transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande och att de inte skapar incitament för att placera, ändra eller annullera order eller utföra transaktioner på ett sätt som bidrar till otillbörliga handelsförhållanden eller marknadsmissbruk. Medlemsstaterna bör i synnerhet kräva att en reglerad marknad inför marknadsgarantskyldigheter i de enskilda aktierna eller i en lämplig aktiekorg, i utbyte mot eventuella rabatter som ges, att den inför en högre avgift för att lägga en order som senare annulleras än för en order som utförs, och att den inför en högre avgift för deltagare som lämnar in en hög andel annullerade order i förhållande till antalet utförda order och på dem som tillämpar en högfrekvenshandelstrategi för att avspegla den extra bördan på systemets kapacitet.

Medlemsstaterna ska tillåta att en reglerad marknad anpassar sina avgifter för annullerade order efter den tid under vilken ordern låg kvar och kalibrera avgifterna för varje finansiellt instrument som de avser.

6.  Medlemsstaterna ska kräva att en reglerad marknad, på begäran av den behöriga myndigheten för denna reglerade marknad, förser den behöriga myndigheten med data om orderboken eller ger den behöriga myndigheten tillträde till orderboken så att den kan övervaka handeln.

7.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om de krav som fastställs i denna artikel, och i synnerhet

   (a) för att säkerställa att handelssystem på reglerade marknader är motståndskraftiga och har tillräcklig kapacitet,
   (c) för att fastställa den maximala andelen ej utförda order som kan antas av reglerade marknader, med beaktande av likviditeten för det finansiella instrumentet,
   (d) för att identifiera de omständigheter under vilka det skulle kunna vara lämpligt att sakta ned orderflödet,
   (e) för att säkerställa att samlokaliseringstjänster och avgiftsstrukturer är rättvisa och icke-diskriminerande och att avgiftsstrukturerna inte skapar incitament för otillbörliga handelsförhållanden eller marknadsmissbruk,
   (ea) för att fastställa när en reglerad marknad är avgörande för likviditeten för det instrumentet,
   (eb) för att säkerställa att marknadsgarantprogram är rättvisa och icke-diskriminerande och för att fastställa minimikrav på marknadsgarantverksamhet som reglerade marknader måste föreskriva när de utformar ett marknadsgarantprogram och villkor för när kravet att ha infört ett marknadsgarantprogram inte är lämpligt,
   (ec) för att säkerställa lämplig testning av algoritmer så att det kan säkerställas att algoritmiska handelssystem eller högfrekvenshandelssystem inte kan skapa eller bidra till otillbörliga marknadsförhållanden på marknaden.

Artikel 51a

Tick-storlekar

1.  Medlemsstaterna ska kräva att reglerade marknader antar regler för tick-storlekar för aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument och i alla andra finansiella instrument för vilka tekniska standarder för tillsyn utarbetas i enlighet med punkt 4.

2.  De regler för tick-storlekar som avses i punkt 1 ska

   (a) kalibreras så att de återspeglar det finansiella instrumentets likviditetsprofil och den genomsnittliga spreaden mellan köp- och säljkurs, med beaktande av önskan att möjliggöra rimligt stabila priser utan att i onödan hindra ännu snävare spreadar,
   (b) på lämpligt sätt justera tick-storleken för varje finansiellt instrument.

3.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera minsta tick-storlekar eller regler för tick-storlek för specifika aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument då detta krävs för att säkerställa att marknaderna fungerar korrekt, i enlighet med faktorerna i punkt 2 och priset, spreadarna och likviditetsdjupet på instrumenten.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […](57).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.  Esma får utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera minsta tick-storlekar eller regler för tick-storlek för andra specifika finansiella instrument än de som förtecknas i punkt 3 då detta krävs för att säkerställa att marknaderna fungerar korrekt, i enlighet med faktorerna i punkt 2 och priset, spreadarna och likviditetsdjupet på instrumenten.

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 51b

Synkronisering av klockor

1.  Medlemsstaterna ska kräva att alla handelsplatser och deras deltagare synkroniserar de klockor som används för att registrera datum och tid för varje händelse som kan behöva rapporteras.

2.  Esma ska utveckla förslag till tekniska standarder för tillsyn för att precisera den noggrannhetsnivå med vilken klockor bör synkroniseras i enlighet med internationella standarder.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […](58).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 4]

Artikel 52

Upptagande av finansiella instrument till handel

1.  Medlemsstaterna ska kräva att de reglerade marknaderna har tydliga och transparenta regler för upptagande av finansiella instrument till handel.

Dessa regler ska sörja för att handeln med varje finansiellt instrument som tas upp till handel på en reglerad marknad kan ske på ett rättvist, välordnat och effektivt sätt och att de, när det rör sig om överlåtbara värdepapper, är fritt överlåtbara.

2.  I fråga om derivat ska reglerna särskilt sörja för att utformningen av derivatavtalet möjliggör en korrekt prissättning och säkerställer effektiva avvecklingsvillkor.

3.  Utöver förpliktelserna enligt punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna kräva att varje reglerad marknad upprättar och vidmakthåller effektiva funktioner för att kontrollera att emittenter av överlåtbara värdepapper som upptas till handel på en reglerad marknad fullgör sina skyldigheter enligt EU-lagstiftningen i fråga om offentliggörande (ursprungligt, fortlöpande och vid särskilt betydelsefulla händelser).

Medlemsstaterna ska se till att den reglerade marknaden vidtar åtgärder som underlättar för dess medlemmar eller aktörer att inhämta uppgifter som offentliggjorts enligt EU-lagstiftningen.

4.  Medlemsstaterna ska sörja för att de reglerade marknaderna har vidtagit de åtgärder som krävs för att regelbundet kunna kontrollera att kraven för upptagande till handel uppfylls när det gäller finansiella instrument som de har tagit upp till handel.

5.  Ett överlåtbart värdepapper som har tagits upp till handel på en reglerad marknad får därefter tas upp till handel på andra reglerade marknader även utan emittentens samtycke och i enlighet med berörda bestämmelser i direktiv 2003/71/EG. Den reglerade marknaden ska underrätta emittenten om att den tagit upp emittentens värdepapper till handel. Emittenten ska inte omfattas av något krav på att överlämna sådan information som krävs enligt punkt 3 direkt till en reglerad marknad som tagit upp emittentens instrument till handel utan dennes samtycke.

6.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i vilka det

   (a) anges vilka faktorer den reglerade marknaden ska beakta för varje kategori av instrument när den bedömer om ett instrument emitteras på ett sätt som uppfyller kraven i punkt 1 andra stycket för att det ska få tas upp till handel inom de olika marknadssegment där den reglerade marknaden är verksam,
   (b) förtydligas vilka funktioner den reglerade marknaden ska införa för att kunna anses ha uppfyllt sin skyldighet att kontrollera att emittenter av överlåtbara värdepapper uppfyller sina skyldigheter enligt EU-lagstiftningen i fråga om offentliggörande (ursprungligt, fortlöpande och särskilt vid betydelsefulla händelser),
   (c) förtydligas vilka åtgärder den reglerade marknaden måste vidta enligt punkt 3 för att underlätta för dess medlemmar eller aktörer att inhämta uppgifter som offentliggjorts enligt EU-lagstiftningen.

Artikel 53

Stopp för handeln med instrument och avförande av ett instrument från handel

1.  Utan att det påverkar den behöriga myndighetens rätt enligt artikel 72.1 d och e att begära att handeln med ett instrument ska stoppas eller att det ska avföras från handel, får en reglerad marknads operatör tillfälligt stoppa handeln med ett finansiellt instrument eller avföra ett instrument från handel som inte längre motsvarar den reglerade marknadens regler, såvida inte en sådan åtgärd allvarligt skulle skada investerarnas intressen eller hindra marknaden från att fungera korrekt.

Medlemsstaterna ska kräva att om operatören av en reglerad marknad tillfälligt stoppar handeln med ett finansiellt instrument eller avför ett instrument från handel ska denne offentliggöra sitt beslut , meddela sitt beslut till andra reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar som bedriver handel med samma finansiella instrument och lämna relevanta uppgifter till den behöriga myndigheten. Denna ska underrätta de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater om detta.

Den relevanta behöriga myndigheten enligt artikel 2.7 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 för detta finansiella instrument ska kräva att andra reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar som står under dess tillsyn tillfälligt stoppar det eller avför det från handel så snart som möjligt och ska också kräva att det stoppas eller avförs i enlighet med punkt 2 när beslutet att tillfälligt stoppa handeln eller avföra det från handel beror på undanhållande av information om emittenten eller det finansiella instrumentet.

2.  En behörig myndighet som begär att handeln med ett instrument ska stoppas tillfälligt eller avföras från handel på en eller flera reglerade marknader, MTF-plattformar eller OTF-plattformar i enlighet med punkt 1 ska omedelbart offentliggöra sitt beslut och informera Esma och de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater. De behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna ska begära att handeln med detta finansiella instrument tillfälligt stoppas eller att instrumentet avförs från handel på de reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar som står under deras tillsyn, såvida inte en sådan åtgärd allvarligt skulle skada investerarnas intressen eller hindra den inre marknaden från att fungera korrekt.

3.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa formatet och tidpunkten för de meddelanden och de offentliggöranden som avses i punkterna 1 och 2.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](59).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.  Kommissionen ska ha behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att specificera den förteckning över omständigheter som innebär allvarlig skada för investerarnas intressen, precisera begreppet ”så snart som möjligt” och en korrekt fungerande marknad enligt punkterna 1 och 2, och för att bestämma i frågor som rör undanhållande av information om emittenten eller det finansiella instrumentet enligt punkt 1, inbegripet det nödvändiga förfarandet för att häva handelsstoppet för ett finansiellt instrument.

Artikel 54

Samarbete och utbyte av information för reglerade marknader

1.  Medlemsstaterna ska kräva att en operatör som driver en reglerad marknad, i fråga om ett finansiellt instrument, omedelbart informerar operatörer som driver andra reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar om

   (a) otillbörliga marknadsförhållanden,

och

   (c) systemavbrott.

1a.  Medlemsstaterna ska kräva att en operatör av en reglerad marknad som identifierar beteenden som kan tyda på missbruksbeteende inom tillämpningsområdet för förordning (EU) nr …/… [MAR] omedelbart informerar den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 16 i denna förordning eller ett organ till vilken den behöriga myndigheten har delegerat uppgifterna i enlighet med artikel 17 i den förordningen för att underlätta marknadsövergripande övervakning i realtid.

2.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa vilka specifika omständigheter som ska utlösa ett krav på information enligt punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](60).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 55

Tillträde till reglerade marknader

1.  Medlemsstaterna ska kräva att varje reglerad marknad upprättar, genomför och upprätthåller transparenta, icke-diskriminerande regler som bygger på objektiva kriterier för tillträde till, eller medlemskap av den reglerade marknaden.

2.  I dessa ska det anges vilka förpliktelser medlemmarna eller aktörerna har till följd av

   (a) den reglerade marknadens uppbyggnad och förvaltning,
   (b) de regler som gäller transaktioner på marknaden,
   (c) de yrkesregler som gäller för personalen vid de värdepappersföretag eller kreditinstitut som är verksamma på marknaden,
   (d) de villkor som enligt punkt 3 gäller för andra medlemmar eller aktörer än värdepappersföretag och kreditinstitut,
   (e) regler och förfaranden för clearing och avveckling av transaktioner som genomförs på den reglerade marknaden.

3.  Reglerade marknader får som medlemmar eller aktörer uppta värdepappersföretag och kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med direktiv 2006/48/EG samt andra personer som

   (a) har tillräckligt god vandel,
   (b) besitter tillräcklig handelsförmåga, handelskompetens och handelserfarenhet ,
   (c) i tillämpliga fall har lämplig organisation,
   (d) har tillräckliga resurser för sin uppgift med beaktande av de olika finansiella arrangemang som den reglerade marknaden har upprättat för att garantera korrekt avveckling av transaktioner.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att medlemmar och aktörer inte är skyldiga att iaktta skyldigheterna enligt artiklarna 24, 25, 27 och 28 i förhållande till varandra när det gäller transaktioner som genomförs på en reglerad marknad. Den reglerade marknadens medlemmar eller aktörer ska dock iaktta de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 24, 25, 27 och 28 mot sina kunder när de på sina kunders vägnar utför order på en reglerad marknad.

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att reglerna om tillträde till eller medlemskap i en reglerad marknad innehåller föreskrifter om värdepappersföretags och kreditinstituts deltagande, direkt eller på distans.

6.  Medlemsstaterna ska utan ytterligare rättsliga eller administrativa krav tillåta att reglerade marknader från andra medlemsstater vidtar lämpliga åtgärder inom deras territorium i syfte att underlätta tillträdet till, och handeln på, de reglerade marknaderna för fjärrmedlemmar eller aktörer på distans som är etablerade inom deras territorium.

Den reglerade marknaden ska delge den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i vilken medlemsstat den avser att vidta sådana åtgärder. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska inom en månad vidarebefordra dessa upplysningar till den medlemsstat där den reglerade marknaden avser att vidta sådana åtgärder. Esma får begära tillgång till dessa uppgifter i enlighet med det förfarande och på de villkor som anges i artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Den behöriga myndigheten i den reglerade marknadens hemmedlemsstat ska på begäran av den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten och inom rimlig tid vidarebefordra identiteten för de av den reglerade marknadens medlemmar eller deltagare som är etablerade i den medlemsstaten.

7.  Medlemsstaterna ska kräva att den reglerade marknadens operatör regelbundet överlämnar en förteckning över sina medlemmar och deltagare till dess behöriga myndighet.

Artikel 56

Övervakning av att den reglerade marknadens regler följs och andra rättsliga förpliktelser fullgörs

1.  Medlemsstaterna ska kräva att reglerade marknader upprättar och upprätthåller effektiva system och förfaranden för regelbunden övervakning av att dess medlemmar eller deltagare följer dess regler. Reglerade marknader ska övervaka de order som läggs och annulleras och de transaktioner som deras medlemmar eller deltagare genomför i deras system, så att överträdelser av dessa regler, otillbörliga marknadsförhållanden eller uppförande som kan innebära marknadsmissbruk kan upptäckas, och ska sätta in de resurser som krävs för att en sådan övervakning ska bli effektiv.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att de reglerade marknadernas operatörer rapporterar betydande överträdelser av deras regler, otillbörliga marknadsförhållanden eller uppförande som kan innebära marknadsmissbruk till den reglerade marknadens behöriga myndighet. Medlemsstaterna ska också kräva att en reglerad marknads operatör utan dröjsmål förser den myndighet som är behörig för utredning och lagföring av marknadsmissbruk på den reglerade marknaden med relevanta upplysningar och fullt ut stöder denna vid utredning och lagföring av marknadsmissbruk på den reglerade marknaden eller med hjälp av dess system.

Artikel 57

Bestämmelser om central motpart och andra system för clearing och avveckling

1.  Medlemsstaterna ska inte hindra reglerade marknader från att träffa lämpliga överenskommelser med en central motpart eller andra system för clearing och avveckling i en annan medlemsstat i syfte att skapa förutsättningar för clearing och avveckling av vissa eller samtliga transaktioner som genomförts av marknadsaktörerna i deras system.

2.  Den behöriga myndigheten för en reglerad marknad får inte motsätta sig att en central motpart eller ett annat system för clearing och avveckling i en annan medlemsstat utnyttjas, om det inte kan påvisas att det nödvändigt för att den reglerade marknaden i fråga ska kunna fortsätta att fungera korrekt och med beaktande av villkoren för avvecklingssystem i artikel 39.2.

För att undvika onödig överlappning av kontrollen ska den behöriga myndigheten beakta den övervakning/tillsyn av clearing- och avvecklingssystem som redan utförs av de nationella centralbankerna i egenskap av tillsynsmyndigheter för clearing- och avvecklingssystem eller av andra tillsynsmyndigheter med behörighet på området.

Artikel 58

Förteckning över reglerade marknader

Varje medlemsstat ska upprätta en förteckning över de reglerade marknader för vilka den är hemmedlemsstat och översända denna till övriga medlemsstater och till Esma. Varje ändring av denna förteckning ska översändas på motsvarande sätt. Esma ska offentliggöra och uppdatera denna förteckning på sin webbplats.

AVDELNING IV

POSITIONSLIMITER, KONTROLLER OCH RAPPORTERING

Artikel 59

Positionslimiter och kontroller

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att reglerade marknader och operatörer som driver MTF-plattformar och OTF-plattformar som tar upp råvaruderivat till handel eller som bedriver handel med råvaruderivat tillämpar begränsningar för mängden kontrakt eller positioner som en marknadsmedlem eller marknadsdeltagare kan ingå eller inneha inom en angiven tidsperiod i syfte att

   (a) stärka likviditeten,
   (b) förhindra marknadsmissbruk,
   (c) främjar ordnade prisbildnings- och avvecklingsvillkor,
   (ca) främja konvergens mellan derivatpriserna under leveransmånaden och spotpriserna för den underliggande råvaran, utan att detta inkräktar på prisbildningsprocessen på marknaden för den underliggande råvaran,
   (cb) förhindra uppbyggnaden av positioner som snedvrider marknaden.

De begränsningar som avses i första stycket ska gälla för både fysiskt och kontant avvecklade kontrakt och ska vara transparenta och icke-diskriminerande, med uppgifter om de personer de gäller för och om eventuella undantag, och med beaktande av marknadsdeltagarnas art och sammansättning och av deras användning av de kontrakt som tagits upp till handel. De ska ange tydliga kvantitativa tröskelvärden, exempelvis den maximala nettoposition som personer kan ingå eller inneha under en angiven tidsperiod, med beaktande av egenskaperna hos den underliggande derivatmarknaden, inklusive likviditet, och den underliggande råvarumarknaden, inklusive mönster för produktion, konsumtion och transport till marknaden. De ska inte gälla positioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som direkt hör samman med affärsverksamhet.

1a.  För positioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som direkt hör samman med affärsverksamhet ska ett positionskontrollsystem införas. Positionskontrollen ska utföras av de reglerade marknaderna och de operatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform i enligt med följande:

   (a) Medlemmar av och deltagare på reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar måste till respektive handelsplats rapportera detaljerade uppgifter om sina positioner, i enlighet med artikel 60.2.
   (b) Reglerade marknader och operatörer som driver MTF- och OTF-plattformar får från medlemmar och deltagare begära information som inbegriper all relevant dokumentation om storleken på eller syftet med en position eller en exponering som har ingåtts via ett råvaruderivat.
   (c) Efter att den information som har mottagits i enlighet med punkterna a och b har analyserats kan de reglerade marknaderna och de operatörer som driver MTF- och OTF-plattformar kräva att de berörda marknadsmedlemmarna eller marknadsdeltagarna vidtar åtgärder eller själva vidta åtgärder för att reducera storleken på eller eliminera en råvaruderivatposition eller en råvaruderivatexponering om detta är nödvändigt för att säkerställa den berörda marknadens integritet och korrekta funktion.
   (d) Efter att den information som har mottagits i enlighet med punkterna a och b har analyserats kan reglerade marknader och operatörer som driver MTF- och OTF-plattformar, i de fall då åtgärderna enligt punkt c är otillräckliga, begränsa marknadsmedlemmars eller marknadsdeltagares möjlighet att ingå ett råvaruderivatkontrakt, inbegripet genom att införa icke-diskriminerande begränsningar för positioner som marknadsmedlemmar eller marknadsdeltagare kan ingå under en särskild tidsperiod, om detta är nödvändigt för att uppnå målen som avses i punkt 1 eller säkerställa de berörda marknadernas integritet och korrekta funktion.
   (e) De reglerade marknaderna och MTF- och OTF-plattformarna ska, i enlighet med punkt 2, informera de behöriga myndigheterna om den information de har mottagit i enlighet med punkterna b och d samt om vilka åtgärder som vidtagits.
   (f) De behöriga myndigheterna ska sammanställa uppgifter som mottagits från olika handelsplatser och ska vid behov kräva att marknadsmedlemmar eller marknadsdeltagare minskar sina samlade positioner i enlighet med punkt 3.

1b.  Reglerade marknader och operatörer av MTF- och OTF-plattformar som tar upp råvaruderivat till handel eller handlar med dem får kräva ytterligare arrangemang avseende kontrakt och positioner för vilka limiterna sätts i enlighet med punkt 1 där detta är nödvändigt för att säkerställa de berörda marknadernas integritet och korrekta funktion. De behöriga myndigheterna får också kräva att reglerade marknader och operatörer av MTF-plattformar och OTF-plattformar som tar upp råvaruderivat till handel eller handlar med dem inför sådana ytterligare arrangemang då detta krävs för att säkerställa marknadernas integritet och korrekta funktion.

2.  Reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar ska förse sin behöriga myndighet med detaljerade uppgifter om positionslimiter eller positionskontroller. Den behöriga myndigheten ska lämna samma information till Esma, som på sin webbplats ska offentliggöra och förvalta en databas med sammanfattningar av gällande positionslimiter.

2a.  Esma ska regelbundet undersöka uppgifterna som mottas i enlighet med punkt 2 i denna artikel och artikel 60.1 och 60.1a och ska bedöma huruvida eventuella åtgärder krävs avseende positioner som på ett objektivt mätbart sätt kan minska riskerna i samband med affärsverksamhet utöver dem som ges i punkt 1a i denna artikel i syfte att säkerställa marknadernas integritet och korrekta funktion.

Om Esma anser att sådana åtgärder är nödvändiga ska Esma översända en motiverad rapport till kommissionen med en redogörelse för de föreslagna åtgärderna och varför de är nödvändiga och ska utan dröjsmål översända denna rapport till Europaparlamentet och rådet.

3.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att bestämma limiterna som avses i punkt 1 och ytterligare specificera de positionskontroller som avses i punkt 1a, särskilt begränsningarna för mängden kontrakt eller den nettoposition som en person kan ingå eller inneha under en angiven tidsperiod, metoderna för att beräkna de positioner som personer direkt eller indirekt innehar, villkoren för att tillämpa sådana limiter inbegripet den sammanlagda positionen över olika handelsplatser och kriterierna för att avgöra huruvida en position uppfyller kriterierna för att direkt minska de risker som är kopplade till affärsverksamhet.

Limiterna, som också ska differentiera mellan klasser av marknadsdeltagare, och positionskontrollerna ska ta hänsyn till de villkor som nämns i punkterna 1 och 1a och de regler som har fastställts av reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar.

Efter att ha genomfört ett offentligt samråd ska Esma överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […](61).

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

De limiter och positionskontroller som fastställts i de tekniska standarderna för tillsyn ska också ha företräde framför eventuella åtgärder som vidtagits av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 72 g i detta direktiv.

4.  Behöriga myndigheter ska inte föreskriva begränsningar ▌som är mer restriktiva än de som antagits i enlighet med punkt 3, utom i undantagsfall om de är objektivt motiverade och proportionella med beaktande av likviditeten på den specifika marknaden och en korrekt fungerande marknad. Restriktionerna ska gälla under en inledningsperiod som inte ska överskrida sex månader från dagen för offentliggörandet på den relevanta behöriga myndighetens webbplats. En sådan restriktion får förnyas med ytterligare perioder som inte överskrider sex månader i taget om grunderna för restriktionen är fortsatt tillämpliga. Om restriktionen inte förnyats efter denna sexmånadersperiod ska den automatiskt upphöra att gälla.

De behöriga myndigheterna ska meddela Esma när de antar mer restriktiva limiter än de som antagits i enlighet med punkt 3. Meddelandet ska innehålla en motivering för de mer restriktiva limiterna. Esma ska inom 24 timmar utfärda ett yttrande om huruvida Esma anser att åtgärden är nödvändig för hantering av undantagsfallet. Yttrandet ska offentliggöras på Esmas webbplats.

Om en behörig myndighet inför limiter som strider mot Esmas yttrande ska den omedelbart på sin webbplats offentliggöra ett meddelande med en utförlig förklaring av dess skäl för att göra detta.

Artikel 60

Positionsrapportering per kategori av handlare

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar som tar upp till handel, eller bedriver handel med, råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa

   (a) varje vecka offentliggör en rapport med uppgifter om de totala positioner som innehas av de olika kategorierna av handlare för de olika finansiella instrument som handlas på deras plattformar i enlighet med punkt 3, och översänder denna rapport till de behöriga myndigheterna och Esma
   (b) ger den behöriga myndigheten en fullständig redovisning av positionerna för alla marknadsmedlemmar eller marknadsdeltagare, inklusive alla positioner som innehas för deras kunders räkning, på begäran.
   Den skyldighet som fastställs i led a ska gälla endast när både antalet handlare och deras öppna positioner i ett visst finansiellt instrument överskrider minimitröskelvärden.

1a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att värdepappersföretag som bedriver handel med råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat på dessa utanför en handelsplats, på begäran ger den behöriga myndigheten en fullständig redovisning av sina positioner, i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och i tillämpliga fall artikel 8 i förordning (EU) nr 1227/2011.

2.  För att möjliggöra det offentliggörande som avses i punkt 1 a ska medlemsstaterna kräva att medlemmar av och deltagare på reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar ska rapportera till respektive handelsplats detaljerade uppgifter om sina positioner i realtid, inklusive alla positioner som innehas för deras kunders räkning.

3.  Medlemmarna, deltagarna och deras kunder ska klassificeras av den reglerade marknaden, MTF-plattformen eller OTF-plattformen som handlare i enlighet med karaktären hos deras huvudsakliga verksamhet, med beaktande av eventuell tillämplig auktorisation, som något av följande:

   (a) Värdepappersföretag enligt definitionen i direktiv 2004/39/EG eller kreditinstitut enligt definitionen i direktiv 2006/48/EG.
   (b) Investeringsfonder, antingen ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i direktiv 2009/65/EG, eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt definitionen i direktiv 2011/61/EU.
   (c) Andra finansinstitut, inklusive försäkringsföretag och återförsäkringsföretag enligt definitionerna i direktiv 2009/138/EG, och tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i direktiv 2003/41/EG.
   (d) Kommersiella företag.
   (e) För utsläppsrätter eller derivat av dessa, operatörer med efterlevnadsskyldigheter enligt direktiv 2003/87/EG.
   De rapporter som avses i punkt 1 a ska ange antalet långa och korta positioner per handlarkategori, förändringar av dessa sedan föregående rapport, procentandel öppna kontrakt totalt för varje kategori, och antalet handlare i varje kategori.
   De rapporter som avses i punkterna 1 a och 1a ska dessutom skilja mellan:
   (a) positioner som identifierats som positioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som direkt hör samman med affärsverksamhet, och
   (b) andra positioner.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa formatet för de rapporter som nämns i punkterna 1 a och 1a, och innehållet i de uppgifter som ska tillhandahållas i enlighet med punkt 2.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](62).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

För utsläppsrätter och derivat av dessa ska rapporteringen inte påverka efterlevnadsskyldigheterna enligt direktiv 2003/87/EG.

4a.  Esma ska utveckla förslag till tekniska standarder för genomförande i fråga om åtgärder för att kräva att alla rapporter som avses i punkt 1 a ska skickas till Esma vid en angiven tidpunkt varje vecka, för centraliserat offentliggörande av dessa rapporter genom Esmas försorg.

Esma ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […]*.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att bestämma de tröskelvärden som avses i punkt 1 sista stycket och för att mer i detalj fastställa den uppdelning i kategorier av medlemmar, deltagare eller kunder som nämns i punkt 3.

5a.  Esma ska utveckla förslag till tekniska standarder för genomförande i fråga om åtgärder för att kräva att alla rapporter som avses i punkt 1 a ska skickas till Esma vid en angiven tidpunkt varje vecka, för centraliserat offentliggörande av dessa rapporter genom Esmas försorg.

Esma ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](63).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Avdelning V

Datarapporteringstjänster

Avsnitt 1

Auktorisationsförfaranden för leverantörer av datarapporteringstjänster

Artikel 61

Auktorisationskrav

1.  Medlemsstaterna ska kräva att tillhandahållandet av datarapporteringstjänster som beskrivs i bilaga I avsnitt D som en regelmässig verksamhet eller rörelse ska auktoriseras i förväg i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt. Denna auktorisation ska beviljas av den behöriga myndighet i hemmedlemsstaten som har utsetts i enlighet med artikel 69.

2.  Med avvikelse från punkt 1 ska medlemsstaterna tillåta att varje marknadsplatsoperatör driver datarapporteringstjänsterna för ett godkänt publiceringsarrangemang, en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation och en godkänd rapporteringsmekanism, förutsatt att det först kontrolleras att de uppfyller bestämmelserna i denna avdelning. En sådan tjänst ska inkluderas i deras auktorisation.

3.  Medlemsstaterna ska registrera alla leverantörer av datarapporteringstjänster. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten och ska innehålla information om de tjänster för vilka leverantören av datarapporteringstjänster är auktoriserad. Den ska uppdateras regelbundet. Varje auktorisation ska anmälas till Esma.

Esma ska upprätta en förteckning över alla leverantörer av datarapporteringstjänster i Europeiska unionen. Förteckningen ska innehålla information om de tjänster för vilka leverantören av datarapporteringstjänster har auktoriserats och den ska uppdateras regelbundet. Esma ska offentliggöra denna förteckning på sin webbplats och fortlöpande uppdatera den.

När en behörig myndighet har återkallat en auktorisation i enlighet med artikel 64 ska denna återkallelse synas i förteckningen i fem år.

Artikel 62

Auktorisationens räckvidd

1.  Hemmedlemsstaten ska säkerställa att det i auktorisationen anges vilken datarapporteringstjänst som leverantören av datarapporteringstjänster har auktoriserats att tillhandahålla. En leverantör av datarapporteringstjänster som vill utvidga sin verksamhet med ytterligare datarapporteringstjänster ska lämna in en ansökan om utvidgning av sin auktorisation.

2.  Auktorisationen ska gälla för hela Europeiska unionen och ska göra det möjligt för en leverantör av datarapporteringstjänster att tillhandahålla de tjänster för vilka den har auktoriserats inom hela Europeiska unionen.

Artikel 63

Förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation

1.  Den behöriga myndigheten får inte bevilja auktorisation innan den har förvissat sig om att sökanden uppfyller samtliga krav i de bestämmelser som antagits enligt detta direktiv.

2.  Leverantören av datarapporteringstjänster ska överlämna all information – inbegripet en verksamhetsplan i vilken det bland annat ska anges vilka typer av tjänster som planeras och organisationsstrukturen för dessa – som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna förvissa sig om att leverantören av datarapporteringstjänster vid tiden för den ursprungliga auktorisationen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina förpliktelser enligt bestämmelserna i denna avdelning.

3.  En sökande ska inom sex månader efter det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida auktorisation har beviljats eller inte.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att bestämma

   (a) vilken information som ska lämnas till de behöriga myndigheterna enligt punkt 2, inbegripet verksamhetsplanen,
   (b) vilken information som ska ingå i underrättelserna enligt artikel 65.4.

Esma ska överlämna de utkast till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den [...](64).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för underrättelsen om eller tillhandahållandet av information enligt punkt 2 och artikel 65.4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](65).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 64

Återkallelse av auktorisation

Den behöriga myndigheten får återkalla den auktorisation som utfärdats till en leverantör av datarapporteringstjänster om leverantören

   (a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller inte har tillhandahållit några datarapporteringstjänster under de föregående sex månaderna, såvida inte den berörda medlemsstaten har bestämmelser om att auktorisationen förfaller i sådana fall,
   (b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
   (c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen beviljades,
   (d) allvarligt eller systematiskt har brutit mot bestämmelserna i detta direktiv,

Artikel 65

Krav på ledningsorganet hos en leverantör av datarapporteringstjänster

1.  Medlemmar i ledningsorganet hos en leverantör av datarapporteringstjänster ska alltid ha tillräckligt god vandel, tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet och avsätta tillräckligt med tid för att kunna fullgöra sina plikter.

Ledningsorganet som helhet ska ha tillräckliga kunskaper, tillräckliga färdigheter och tillräcklig erfarenhet för att kunna förstå den verksamhet som bedrivs av leverantören av datarapporteringstjänster. Varje medlem av ledningsorganet ska agera med ärlighet, integritet och oberoende för att på ett effektivt sätt kunna bedöma och ifrågasätta beslut som fattas av personer i ledande befattning.

Om en marknadsoperatör ansöker om auktorisation för att driva ett godkänt publiceringsarrangemang, tillhandahålla konsoliderad handelsinformation eller driva en godkänd rapporteringsmekanism och medlemmarna i ledningsorganet hos detta godkända publiceringsarrangemang, denna tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation eller denna godkända rapporteringsmekanism är desamma som medlemmarna i den reglerade marknadens ledningsorgan, ska dessa personer anses uppfylla det krav som anges i första stycket.

2.  Esma ska senast den [...](66) utarbeta riktlinjer för bedömningen av lämpligheten hos medlemmarna av det ledningsorgan som beskrivs i punkt 1, med beaktande av de olika roller och funktioner som utförs av dem och behovet av att undvika intressekonflikter mellan medlemmarna i ledningsorganet och användarna av godkända publiceringsarrangemang, konsoliderad handelsinformation eller godkända rapporteringsmekanismer.

2a.  Utan att det påverkar medlemsstaternas rättssystem ska de säkerställa att när det påstås att en medlem av ett värdepappersföretags eller en marknadsaktörs ledningsorgan har överträtt bestämmelserna eller begått ett brott i frågor som faller inom tillämpningsområdet för detta direktiv eller förordning (EU) nr .../... [MiFIR] ska han eller hon personligen kunna bli föremål för straffrättsliga eller civilrättsliga förfaranden.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att leverantören av datarapporteringstjänster underrättar den behöriga myndigheten om alla medlemmar i sitt ledningsorgan och om alla ändringar av medlemskapet i ledningsorganet, tillsammans med all information som behövs för att bedöma huruvida enheten följer bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel.

4.  Ledningsorganet hos en leverantör av datarapporteringstjänster ska kunna säkerställa att enheten leds på ett sunt och ansvarsfullt sätt och på ett sätt som främjar marknadens integritet och de egna kundernas intressen.

5.  Den behöriga myndigheten ska vägra auktorisation om den inte är övertygad om att den eller de personer som ska leda verksamheten hos leverantören av datarapporteringstjänster har tillräckligt god vandel, eller om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att de föreslagna ändringarna av leverantörens ledning kan utgöra ett hot mot en sund och ansvarsfull ledning hos leverantören och mot ett adekvat beaktande av kundernas intressen och marknadens integritet.

Avsnitt 2

Villkor för godkända publiceringsarrangemang

Artikel 66

Organisatoriska krav

1.  Hemmedlemsstaten ska kräva att ett godkänt publiceringsarrangemang har inrättat adekvata strategier och arrangemang för att offentliggöra den information som krävs enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] så nära realtid som det är tekniskt möjligt, på rimliga affärsmässiga villkor. Informationen ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter offentliggörandet av en transaktion. Hemmedlemsstaten ska kräva att det godkända publiceringsarrangemanget på ett effektivt och konsekvent sätt ska kunna sprida sådan information på ett sätt som säkerställer snabb tillgång till informationen, på icke-diskriminerande grunder och i ett format som underlättar sammanslagningen av informationen med liknande data från andra källor.

1a.  Den information som offentliggörs genom ett godkänt publiceringsarrangemang i enlighet med punkt 1 ska minst inkludera följande:

   (a) Identifieringskod för det finansiella instrumentet.
   (b) Det pris som gällde då transaktionen genomfördes.
   (c) Transaktionsvolym.
   (d) Tidpunkt för transaktionen.
   (e) Tidpunkt då transaktionen rapporterades.
   (f) Prisnotering för transaktionen.
   (g) Den handelsplats eller den systematiska internhandlare där transaktionen genomfördes, alternativt koden ”OTC”.
   (h) I tillämpliga fall, en indikator som visar att särskilda villkor gällde för transaktionen.

2.  Hemmedlemsstaten ska kräva att det godkända publiceringsarrangemanget driver och upprätthåller effektiva administrativa arrangemang som är utformade för att förhindra intressekonflikter i förhållande till dess kunder. I synnerhet ska ett godkänt publiceringsarrangemang som även är en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag behandla all insamlad information på ett icke-diskriminerande sätt och driva och upprätthålla lämpliga arrangemang för att göra åtskillnad mellan olika affärsfunktioner.

3.  Hemmedlemsstaten ska kräva att det godkända publiceringsarrangemanget har inrättat sunda skyddsmekanismer som är utformade för att garantera skyddet vid informationsöverföringen, för att minimera risken för dataförvanskning och för obehörigt tillträde och för att förhindra informationsläckor före offentliggörandet. Det godkända publiceringsarrangemanget ska upprätthålla adekvata resurser och ska ha inrättat backupanordningar så att dess tjänster alltid kan erbjudas och upprätthållas.

4.  Hemmedlemsstaten ska kräva att det godkända publiceringsarrangemanget har inrättat system som på ett effektivt sätt kan kontrollera handelsrapporters fullständighet, hitta fall av utelämnad information och uppenbara fel och begära omsändning av alla sådana felaktiga rapporter.

5.  För att säkerställa en konsekvent harmonisering av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att bestämma gemensamma format, datastandarder och tekniska arrangemang som underlättar den sammanslagning av information som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna de utkast till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den [...](67).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att klargöra vad som utgör rimliga affärsmässiga villkor för offentliggörandet av information i enlighet med punkt 1.

7.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att ange

   (a) det sätt på vilket ett godkänt publiceringsarrangemang får fullgöra den informationsskyldighet som avses i punkt 1,
   (b) innehållet i den information som ska offentliggöras enligt punkt 1.

Avsnitt 3

Villkor för tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation

Artikel 67

Organisatoriska krav

1.  Hemmedlemsstaten ska kräva att en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation har inrättat adekvata strategier och arrangemang för att samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artiklarna 5 och 19 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR], slå samman den till en kontinuerlig elektroniskt dataström och göra informationen tillgänglig för allmänheten så nära realtid som det är tekniskt möjligt, på rimliga affärsmässiga villkor och inklusive, åtminstone, följande uppgifter:

   (a) Identifieringskod för det finansiella instrumentet.
   (b) Det pris som gällde då transaktionen genomfördes.
   (c) Transaktionsvolym.
   (d) Tidpunkt för transaktionen.
   (e) Tidpunkt då transaktionen rapporterades.
   (f) Prisnotering för transaktionen.
   (g) Den handelsplats eller den systematiska internhandlare där transaktionen genomfördes, alternativt koden ”OTC”.
   (ga) I tillämpliga fall, det automatiska handelssystem som genererade transaktionen.
   (h) I tillämpliga fall, en indikator som visar att särskilda villkor gällde för transaktionen.

Informationen ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter offentliggörandet av en transaktion. Hemmedlemsstaten ska kräva att tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation på ett effektivt och konsekvent sätt ska kunna sprida sådan information på ett sätt som säkerställer snabb tillgång till informationen, på icke-diskriminerande grunder och i format som är lätta att komma åt och att använda för marknadsdeltagare.

2.  Hemmedlemsstaten ska kräva att en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation har inrättat adekvata strategier och arrangemang för att samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artiklarna 9 och 20 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR], slå samman den till en kontinuerlig elektroniskt dataström och göra följande information tillgänglig för allmänheten så nära realtid som det är tekniskt möjligt, på rimliga affärsmässiga villkor och inklusive, åtminstone, följande uppgifter:

   (a) Identifieringskod eller identifierbara kännetecken för det finansiella instrumentet.
   (b) Det pris som gällde då transaktionen genomfördes.
   (c) Transaktionsvolym.
   (d) Tidpunkt för transaktionen.
   (e) Tidpunkt då transaktionen rapporterades.
   (f) Prisnotering för transaktionen.
   (g) Den handelsplats eller den systematiska internhandlare där transaktionen genomfördes, alternativt koden ”OTC”.
   (h) I tillämpliga fall, en indikator som visar att särskilda villkor gällde för transaktionen.

Informationen ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter offentliggörandet av en transaktion. Hemmedlemsstaten ska kräva att tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation på ett effektivt och konsekvent sätt ska kunna sprida sådan information på ett sätt som säkerställer snabb tillgång till informationen, på icke-diskriminerande grunder och i allmänt accepterade format som är driftskompatibla och lätta att komma åt och att använda för marknadsdeltagare.

3.  Hemmedlemsstaten ska kräva att tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation ska säkerställa att de data som tillhandahålls har sammanställts från alla reglerade marknader, MTF-plattformar, OTF-plattformar och godkända publiceringsarrangemang och för de finansiella instrument som specificeras genom delegerade akter enligt punkt 8 c.

4.  Hemmedlemsstaten ska kräva att tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation driver och upprätthåller effektiva administrativa arrangemang som är utformade för att förhindra intressekonflikter. I synnerhet ska en marknadsoperatör eller ett godkänt publiceringsarrangemang, som också tillhandahåller konsoliderad handelsinformation, behandla all insamlad information ett icke-diskriminerande sätt och driva och upprätthålla lämpliga arrangemang för att göra åtskillnad mellan olika affärsfunktioner.

5.  Hemmedlemsstaten ska kräva att tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation har inrättat sunda skyddsmekanismer som är utformade för att garantera skyddet vid informationsöverföringen och för att minimera risken för dataförvanskning och för obehörigt tillträde. Hemmedlemsstaten ska kräva att tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation upprätthåller adekvata resurser och har inrättat backupanordningar så att dess tjänster alltid kan erbjudas och upprätthållas.

6.  För att säkerställa konsekvent harmonisering av punkterna 1 och 2 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att bestämma datastandarder och format för den information som ska offentliggöras i enlighet med artiklarna 5, 9, 19 och 20 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR], inklusive identifieringskod för instrument, pris, kvantitet, tidpunkt, prisnotering, identifieringskod för handelsplats och indikatorer avseende särskilda villkor som gällde för transaktionerna samt tekniska arrangemang som främjar en effektiv och konsekvent spridning av information på ett sätt som säkerställer att den är lätt att komma åt och att använda för marknadsdeltagare i enlighet med punkterna 1 och 2, inklusive att fastställa ytterligare tjänster som tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation skulle kunna utföra och som ökar marknadens effektivitet.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den [...](68) vad gäller information som offentliggjorts i enlighet med artiklarna 5 och 19 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och senast den [...](69)* vad gäller information som offentliggjorts i enlighet med artiklarna 9 och 20 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

7.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att klargöra vad som utgör rimliga affärsmässiga villkor för tillhandahållandet av tillträde till dataströmmar i enlighet med punkterna 1 och 2.

8.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder för att ange

   (a) det sätt på vilket tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation får fullgöra den informationsskyldighet som avses i punkterna 1 och 2,
   (b) innehållet i den information som ska offentliggöras enligt punkterna 1 och 2.
   (c) ▌de finansiella instrument för vilka data måste tillhandahållas i dataströmmen
   (d) andra sätt att säkerställa att de data som offentliggörs av olika tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation är sinsemellan överensstämmande och möjliggör uttömmande kartläggning och korshänvisning i förhållande till liknande data från andra källor samt redovisning i aggregerad form på EU-nivå.

Artikel 67a

En gemensam konsoliderad databas

1.  Esma ska senast den […](70) till Europaparlamentet, rådet och kommissionen avge ett yttrande om tillgängligheten av högkvalitativ information efter handel som offentliggörs i enlighet med artiklarna 5 och 19 i förordning (EU) nr …/… No .../... [MiFIR] i ett konsoliderat format som omfattar hela marknaden i enlighet med användarvänliga standarder till en rimlig kostnad.

2.  Om Esma anser att informationen efter handel, offentliggjord i enlighet med artiklarna 5 och 19, inte finns tillgänglig, inte är av hög kvalitet eller inte omfattar hela marknaden, ska Esma avge ett negativt yttrande.

3.  Inom tre månader från ett negativt yttrande enligt punkt 2 ska kommissionen i enlighet med artikel 94 anta en delegerad akt avseende åtgärder som specificerar inrättandet av en enda enhet som sammanställer konsoliderad handelsinformation med information efter handel, som offentliggörs i enlighet med artiklarna 5 och 19.

4.  Esma ska senast den […](71)* till Europaparlamentet, rådet och kommissionen avge ett yttrande om tillgängligheten av högkvalitativ information efter handel som offentliggörs i enlighet med artiklarna 9 och 20 i förordning (EU) nr …/… No .../... [MiFIR] i ett konsoliderat format som omfattar hela marknaden i enlighet med användarvänliga standarder till en rimlig kostnad.

5.  Om Esma anser att informationen efter handel, offentliggjord i enlighet med artiklarna 9 och 20, inte finns tillgänglig, inte är av hög kvalitet eller inte omfattar hela marknaden, ska Esma avge ett negativt yttrande.

6.  Inom tre månader från ett negativt yttrande enligt punkt 5 ska kommissionen i enlighet med artikel 94 anta en delegerad akt avseende åtgärder som specificerar inrättandet av en enda enhet som sammanställer konsoliderad handelsinformation med information efter handel, som offentliggörs i enlighet med artiklarna 9 och 20.

Avsnitt 4

Villkor för godkända rapporteringsmekanismer

Artikel 68

Organisatoriska krav

1.  Hemmedlemsstaten ska kräva att en godkänd rapporteringsmekanism har inrättat adekvata strategier och arrangemang för rapportering av den information som krävs enligt artikel 23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] så snabbt som möjligt, och senast vid slutet av följande arbetsdag. Sådan information ska rapporteras i enlighet med kraven i artikel 23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] på rimliga affärsmässiga villkor.

2.  Hemmedlemsstaten ska kräva att den godkända rapporteringsmekanismen driver och upprätthåller effektiva administrativa arrangemang som är utformade för att förhindra intressekonflikter i förhållande till dess kunder. I synnerhet ska en godkänd rapporteringsmekanism som även är en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag behandla all insamlad information på ett icke-diskriminerande sätt och driva och upprätthålla lämpliga arrangemang för att göra åtskillnad mellan olika affärsfunktioner.

3.  Hemmedlemsstaten ska kräva att den godkända rapporteringsmekanismen har inrättat sunda skyddsmekanismer som är utformade för att garantera skyddet vid informationsöverföringen, för att minimera risken för dataförvanskning och för obehörigt tillträde och för att förhindra informationsläckor före offentliggörandet. Hemmedlemsstaten ska kräva att den godkända rapporteringsmekanismen upprätthåller adekvata resurser och har inrättat backupanordningar så att dess tjänster alltid kan erbjudas och upprätthållas.

4.  Hemmedlemsstaten ska kräva att den godkända rapporteringsmekanismen har inrättat system som på ett effektivt sätt kan kontrollera transaktionsrapporters fullständighet, hitta fall av utelämnad information och uppenbara fel och begära omsändning av alla sådana felaktiga rapporter.

5.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 för att klargöra vad som utgör rimliga affärsmässiga villkor för rapportering av information i enlighet med punkt 1.

AVDELNING VI

BEHÖRIGA MYNDIGHETER

KAPITEL I

UTNÄMNING, BEFOGENHETER OCH PRÖVNINGSFÖRFARANDEN

Artikel 69

Utnämning av behöriga myndigheter

1.  Varje medlemsstat ska utse de behöriga myndigheter som ska fullgöra var och en av de uppgifter som föreskrivs i de olika bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… (MiFIR) och i detta direktiv. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen, Esma och övriga medlemsstaters behöriga myndigheter om vilka behöriga myndigheter som är ansvariga för att utföra varje enskild uppgift och om eventuell uppdelning av ansvaret.

2.  De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska vara offentliga myndigheter, dock utan att detta föregriper möjligheten att delegera uppgifter till andra organ när en sådan möjlighet uttryckligen föreskrivs i artikel 29.4.

Eventuell delegering av uppgifter till andra enheter än de myndigheter som avses i punkt 1 får inte innefatta offentlig myndighetsutövning eller befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar. Medlemsstaterna ska kräva dels att de behöriga myndigheterna före delegeringen vidtar alla rimliga åtgärder för att se till att det organ som uppgifterna delegeras till har kapacitet och resurser för att i praktiken genomföra alla uppgifter dels att delegeringen sker endast om en tydligt fastställd och dokumenterad ram för utförandet av varje delegerad uppgift har upprättats med angivande av vilka uppgifter som ska utföras och på vilka villkor de ska utföras. Dessa villkor ska innehålla en bestämmelse om att enheten ska agera och vara organiserad på ett sådant sätt att intressekonflikter undviks och att den information som erhållits vid utförandet av de delegerade uppgifterna inte utnyttjas på ett illojalt sätt eller för att förhindra konkurrens. Det slutliga ansvaret för övervakningen av att detta direktiv och alla dess tillämpningsföreskrifter följs ska ligga hos den behöriga myndighet eller de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med punkt 1.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen, Esma och de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna alla beslut som fattas i fråga om delegering av uppgifter, inbegripet de exakta villkor som reglerar sådan delegering.

3.  Esma ska offentliggöra och uppdatera en förteckning över de behöriga myndigheter som avses i punkterna 1 och 2 på sin webbplats.

Artikel 70

Samarbete mellan myndigheter i samma medlemsstat

Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet för att genomföra en bestämmelse i detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR], ska deras respektive uppdrag tydligt definieras och de ska ha ett nära samarbete.

Varje medlemsstat ska också kräva att ett sådant samarbete sker mellan de enligt detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR] behöriga myndigheterna och de myndigheter i medlemsstaten som är ansvariga för övervakningen av kreditinstitut och andra finansiella institut, pensionsfonder, fondföretag, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare och försäkringsföretag.

Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna utbyter all information som är nödvändig och relevant för att de ska kunna fullgöra sina befogenheter och uppdrag.

Artikel 71

De behöriga myndigheternas befogenheter

1.  De behöriga myndigheterna ska få alla tillsyns- och utredningsbefogenheter som den behöver för att utföra sina uppgifter. Inom ramen för deras nationella lagstiftning ska de utöva sådana befogenheter

   (a) direkt eller i samarbete med andra myndigheter,
   (b) på eget ansvar genom delegering till enheter till vilka uppgifter har delegerats i enlighet med artikel 69.2, eller
   (c) genom ansökan hos de behöriga rättsliga myndigheterna.

2.  De befogenheter som avses i punkt 1 ska utövas i enlighet med nationell lag och omfatta åtminstone rätten att

   (a) få tillgång till alla dokument i vilken form som helst, inbegripet den dokumentation som avses i artikel 16.7, som skulle vara relevanta för fullgörandet av tillsynsuppgifterna och att få en kopia av det,
   (b) kräva tillhandahållande av upplysningar från vilken person som helst och att vid behov kalla in och fråga ut en person för att inhämta upplysningar,
   (c) utföra kontroller på plats,
   (ca) genomföra anonym provhandel,
   (d) begära befintliga uppgifter om tele- och datatrafik eller motsvarande dokumentation som avses i artikel 16.7, vilka innehas av värdepappersföretag där det finns en rimlig misstanke om att sådana uppgifter som rör ämnet för inspektionen kan vara relevanta för att bevisa att värdepappersföretaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt detta direktiv, dessa uppgifter ska emellertid endast röra innehållet i det meddelande som uppgifterna hör samman med om utlämnandet av denna dokumentation är förenlig med skyddet av personuppgifter enligt unionsrätten och nationell rätt,
   (da) kräva att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad,
   (e) begära tillfälligt förbud mot yrkesverksamhet,
   (f) begära uppgifter från revisorer för värdepappersföretag och reglerade marknader,
   (g) överlämna ärenden till åtal,
   (h) ge revisorer eller sakkunniga tillstånd att utföra kontroller eller utredningar,
   (i) kräva tillhandahållande av information som inbegriper all relevant dokumentation från alla personer beträffande storleken på eller syftet med en position eller en exponering som innehas via råvaruderivat, och alla tillgångar eller skulder på den underliggande marknaden.

3.  Om en begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik i en form som avses i artikel 16.7 enligt punkt 2 d i denna artikel kräver tillstånd från en rättslig myndighet enligt nationella bestämmelser, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

4.  Behandlingen av personuppgifter som insamlats under utövandet av tillsyns- och utredningsbefogenheterna enligt denna artikel ska utföras i enlighet med direktiv 95/46/EG.

Artikel 72

De behöriga myndigheternas befogenheter

Behöriga myndigheter ska få alla tillsynsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter. Inom ramen för deras nationella lagstiftning ska de ha åtminstone följande befogenheter som kan utövas på det sätt som specificeras i artikel 71.1.

   (a) Kräva att varje praxis eller uppträdande som strider mot bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och de bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv upphör och att denna praxis eller detta uppträdande inte upprepas.
   (b) Kräva att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad.
   (c) Vidta varje slag av åtgärd för att se till att värdepappersföretag och reglerade marknader fortsätter att följa lagstiftningen.
   (d) Begära att handeln med ett finansiellt instrument tillfälligt stoppas.
   (e) Begära att ett finansiellt instrument ska avföras från handel, oberoende av om det omsätts på en reglerad marknad eller enligt andra handelsöverenskommelser.
   (f) Begära att alla personer som har tillhandahållit information i enlighet med artikel 71.2 i därefter ska vidta åtgärder för att reducera storleken på positionen eller exponeringen.
   (g) Begränsa möjligheten hos varje person eller kategori av personer att ingå kontrakt om /som avser /köpa ett /investera i ett råvaruderivat, däribland genom att införa icke-diskriminerande gränser för positioner eller antalet sådana derivatkontrakt (per underliggande tillgång?) som någon kategori av personer kan ingå/inneha/förvärva under en angiven tidsperiod, när det är nödvändigt för att säkerställa att integriteten hos de berörda marknaderna bevaras och att de fungerar på ett välordnat sätt.
   (h) Utfärda offentliga underrättelser.
   (ha) Kräva att ersättning betalas eller annan avhjälpande åtgärd vidtas för att korrigera en ekonomisk förlust eller annan skada som en investerare lider till följd av någon metod eller något uppförande som strider mot detta direktiv eller förordning (EU) nr .../... [MiFIR].
   (hb) Stoppa marknadsföringen eller försäljningen av investeringsprodukter då villkoren i artikel 32 i förordning (EU) br .../... [MiFIR] är uppfyllda eller då värdepappersföretaget inte har utvecklat eller tillämpat en effektiv produktgodkännandeprocess eller på annat sätt underlåtit att uppfylla artikel 16.3 i detta direktiv.
   (hc) Kräva att en fysisk person avsätts från ledningsorganet i ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör.

Artikel 73

Administrativa sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska sörja för att deras behöriga myndigheter kan vidta lämpliga administrativa sanktioner och åtgärder när bestämmelser i förordning (EU) nr .../... (MiFIR) eller nationella bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv inte har följts , och ska säkerställa att de tillämpas. Medlemsstaterna ska se till att sådana åtgärder är effektiva, proportionerliga och avskräckande.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att – om värdepappersföretag och marknadsoperatörer omfattas av skyldigheter i händelse av en överträdelse – administrativa sanktioner och åtgärder kan tillämpas på medlemmarna av värdepappersföretagens och marknadsoperatörernas ledningsorgan, och på varje annan fysisk eller juridisk person som, enligt nationell lagstiftning, är ansvarig för en överträdelse.

3.  Medlemsstaterna ska årligen ge Esma uppgifter i aggregerad form om alla administrativa åtgärder och sanktioner som beslutats i enlighet med punkterna 1 och 2. Esma ska offentliggöra denna information i en årlig rapport.

4.  Om den behöriga myndigheten har offentliggjort en administrativ åtgärd eller sanktion ska den samtidigt informera Esma om detta.

5.  Om den offentliggjorda sanktionen gäller ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med detta direktiv ska Esma lägga till en hänvisning till den offentliggjorda sanktionen i det register över värdepappersföretag som upprättats enligt artikel 5.3.

5a.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i fråga om förfarandena och formerna för överlämnande av information enligt denna artikel.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](72).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 74

Offentliggörande av sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva att den behöriga myndigheten utan otillbörligt dröjsmål offentliggör alla sanktioner eller åtgärder som har ålagts till följd av överträdelser av bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] eller av de nationella bestämmelser som har antagits för att genomföra detta direktiv, inklusive information om överträdelsens typ och karaktär och uppgifter om personer som är ansvariga för överträdelsen, utom om ett sådant offentliggörande allvarligt skulle äventyra finansmarknaderna. Om offentliggörandet skulle orsaka oproportionell skada för de berörda parterna ska de behöriga myndigheterna offentliggöra sanktionerna på anonym grund.

Artikel 75

Överträdelse av auktorisationskrav och andra överträdelser

1.  Medlemsstaterna ska se till att det i deras lagar och andra författningar föreskrivs sanktioner åtminstone för följande:

   (a) Tillhandahållande av investeringstjänster eller utförande av investeringsverksamhet i form av en regelbunden verksamhet eller rörelse på yrkesmässig grund utan att ha erhållit auktorisation och därmed i strid mot artikel 5.
   (b) Förvärv, direkt eller indirekt, av kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag eller ytterligare ökning, direkt eller indirekt, av ett sådant kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag som leder till att andelen rösträtter eller andelen kapitalinnehav når eller överskrider 20 procent, 30 procent eller 50 procent eller så att värdepappersföretaget blir ett dotterföretag (”det föreslagna förvärvet”) utan att skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna för det värdepappersföretag där förvärv eller ökning av kvalificerat innehav planeras av förvärvaren, i strid mot artikel 11.1 första stycket.
   (c) Avyttring, direkt eller indirekt, av ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag eller minskning av ett kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna eller kapitalinnehavet faller under 20 procent, 30 procent eller 50 procent eller så att värdepappersföretaget upphör att vara dotterföretag, utan att skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna, i strid mot artikel 11.1 andra stycket.
   (d) Ett värdepappersföretag som har fått en auktorisation på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt, i strid mot artikel 8 b.
   (e) Ett värdepappersföretag som inte uppfyller krav som är tillämpliga på ledningsorganet i enlighet med artikel 9.1.
   (f) Ett värdepappersföretags ledningsorgan som inte fullgör sina skyldigheter i enlighet med artikel 9.6.
   (g) Ett värdepappersföretag som har fått kännedom om förvärv eller avyttringar av innehav i företagets kapital som leder till att innehaven överstiger eller understiger något av de tröskelvärden som anges i artikel 11.1, och som underlåter att underrätta de behöriga myndigheterna om dessa förvärv eller avyttringar, i strid mot artikel 11.3 första stycket.
   (h) Ett värdepappersföretag som underlåter att minst en gång per år informera den behöriga myndigheten om namnen på aktieägare och medlemmar som innehar kvalificerade innehav och storleken på sådana innehav i strid mot artikel 11.3 andra stycket.
   (i) Ett värdepappersföretag som inte har uppfyllt ett organisatoriskt krav som införts i enlighet med de nationella bestämmelser varigenom artiklarna 16 och 17 genomförs.
   (j) Ett värdepappersföretag som inte vidtar åtgärder för att identifiera, förhindra, hantera och informera om intressekonflikter i enlighet med de nationella bestämmelser varigenom artikel 23 genomförs.
   (k) En MTF-plattform eller en OTF-plattform som inte inrättar regler, föraranden och arrangemang eller som underlåter att följa instruktioner i enlighet med de nationella bestämmelser varigenom artiklarna 18, 19 och 20 genomförs.
   (l) Ett värdepappersföretag som upprepade gånger underlåter att tillhandahålla information eller rapporter till kunder och att fullgöra skyldigheter avseende bedömningen av lämplighet eller ändamålsenlighet i enlighet med de nationella bestämmelser varigenom artiklarna 24 och 25 genomförs.
   (m) Ett värdepappersföretag som godtar eller tar emot avgifter, kommission eller ekonomisk ersättning i strid mot de nationella bestämmelser varigenom artikel 19.5 och 19.6 genomförs.
   (n) Ett värdepappersföretag som ▌ misslyckas med att uppnå bästa möjliga resultat för kunder när det utför order eller som underlåter att inrätta arrangemang i enlighet med nationella bestämmelser varigenom artiklarna 27 och 28 genomförs.
   (o) Drift av en reglerad marknad utan att ha erhållit auktorisation, i strid mot artikel 47.
   (p) En marknadsoperatörs ledningsorgan som inte fullgör sina skyldigheter i enlighet med artikel 48.6.
   (q) En reglerad marknad eller en marknadsoperatör som inte har inrättat arrangemang, system, regler och förfaranden och som inte har tillräckliga finansiella resurser i enlighet med nationella bestämmelser varigenom artikel 50 genomförs.
   (r) En reglerad marknad eller en marknadsoperatör som inte har inrättat system, förfaranden, arrangemang och regler eller som inte har beviljat tillträde till data i enlighet med nationella bestämmelser varigenom artikel 51 genomförs, eller som inte har genomfört det tick-storlekssystem som krävs i artikel 51a.
   (ra) En datatjänstleverantörs ledningsorgan som inte fullgör sina skyldigheter i enlighet med artikel 65.
   (rb) Ett godkänt publiceringsarrangemang, konsoliderad handelsinformation eller en godkänd rapporteringsmekanism som inte uppfyller sina organisationskrav i enlighet med artiklarna 66, 67 eller 68.
   (s) En reglerad marknad, en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag som upprepade gånger har underlåtit att offentliggöra information i enlighet med artiklarna 3, 5, 7 eller 9 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].
   (t) Ett värdepappersföretag ▌som underlåter att offentliggöra information i enlighet med artiklarna 13, 17, 19 och 20 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].
   (u) Ett värdepappersföretag som ▌underlåter att rapportera transaktioner till berörda myndigheter i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].
   (v) En finansiell motpart och en icke-finansiell motpart som underlåter att handla med derivat på handelsplatser i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].
   (w) En central motpart som underlåter att bevilja tillträde till sina clearingtjänster i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR];
   (x) En reglerad marknad, en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag som underlåter att bevilja tillträde till sina transaktionsuppgifter i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR];
   (y) En person med äganderätt till referensvärden vilken underlåter att bevilja tillträde till ett referensvärde i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR];
   (z) Ett värdepappersföretag som marknadsför, distribuerar eller säljer finansiella instrument eller bedriver en typ av finansiell verksamhet eller antar en praxis i strid mot förbud eller restriktioner som införts på grundval av artiklarna 31 eller 32 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].
   (za) En fysisk person som ingår i ledningsorganet för en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag och som känner till överträdelser som skett inom ramen för denna punkt och beslutar att inte rapportera dessa överträdelser till den behöriga myndigheten.

2.  Medlemsstaterna ska i de fall som avses i punkt 1 se till att det i deras lagar och andra författningar föreskrivs administrativa sanktioner och åtgärder som kan tillämpas, och att dessa omfattar minst följande:

   (a) Ett offentligt utlåtande med uppgifter om den fysiska eller juridisk personer och överträdelsens karaktär.
   (b) En order enligt vilken det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta agerande.
   (c) I fråga om ett värdepappersföretag, återkallelse av företagets auktorisation enligt artikel 8.
   (d) Ett tillfälligt eller permanent förbud för en medlem av värdepappersföretagets ledningsorgan eller någon annan fysisk person som hålls ansvarig att utöva ledningsfunktioner i värdepappersföretag.
   (da) Ett tillfälligt förbud för värdepappersföretaget att vara medlem eller deltagare på reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar.
   (e) I fråga om en juridisk person, administrativa ekonomiska påföljder på upp till 15 % av den juridiska personens totala årsomsättning under det föregående räkenskapsåret; i fall där den juridiska personen är ett dotterbolag till ett moderföretag, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättning som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det sista moderföretaget under det föregående räkenskapsåret.
   (f) I fråga om en fysisk person, administrativa ekonomiska påföljder på upp till 10 000 000 EUR eller, i medlemsstater där den officiella valutan inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta på den dag då detta direktiv träder i kraft.
   (g) Administrativa ekonomiska påföljder på upp till tio gånger beloppet för den fördel som erhållits genom överträdelsen, i fall där denna fördel kan fastställas.

2a.  Medlemsstaterna får ge behöriga myndigheter befogenhet att utfärda ytterligare typer av sanktioner, eller utfärda sanktioner som överskrider de belopp som avses i leden e, f och g i punkt 2, förutsatt att de är förenliga med artikel 76.

2b.  Medlemsstaterna ska ge behöriga myndigheter befogenhet att besluta om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för åsidosättande av detta direktiv och av förordning EU nr …/… [MiFIR] vilka inte nämns i punkt 1.

Artikel 76

Effektiv tillämpning av sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna, när de fastställer typen av administrativa sanktioner eller åtgärder och nivån på administrativa ekonomiska påföljder, beaktar alla relevanta omständigheter, i vilket ingår följande:

   (a) Överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet.
   (b) Den ansvariga fysiska eller juridiska personens grad av ansvar.
   (c) Den fysiska eller juridiska personens finansiella styrka, som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst.
   (d) Omfattningen av erhållna fördelar eller undvikande av förluster för den ansvariga fysiska eller juridiska personen, i den mån de kan bestämmas.
   (e) Förluster för tredjeparter orsakade av överträdelsen, i den mån de kan fastställas.
   (f) Graden av samarbete mellan den ansvariga fysiska eller juridiska personen och den behöriga myndigheten.
   (g) Tidigare överträdelser som den ansvariga fysiska eller juridiska personen har gjort sig skyldig till.

2.  Esma ska senast den [...](73) utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 16 i förordning ((EU) nr 1095/2010 i fråga om typerna av administrativa åtgärder och sanktioner och nivån på administrativa ekonomiska påföljder.

2a.  Denna artikel ska inte påverka behöriga myndigheters befogenheter att inleda straffrättsliga förfaranden eller utkräva straffrättsliga sanktioner när de har behörighet att göra det enligt nationell lag. Alla straffrättsliga sanktioner som beslutas ska beaktas vid fastställandet av typen av och nivån på ytterligare administrativa sanktioner som kan tillämpas.

Artikel 77

Rapportering av överträdelser

1.  Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna etablerar effektiva mekanismer för att uppmuntra rapportering av potentiella eller faktiska överträdelser av bestämmelserna i förordning och nationella bestämmelser för genomförande av detta direktiv till de behöriga myndigheterna.

Dessa arrangemang ska åtminstone omfatta följande:

   (a) Särskilda förfaranden för mottagande av rapporter och uppföljning av dem.
   (b) Lämpligt skydd för anställda i finansinstitut som anmäler överträdelser som begåtts inom finansinstitutet, inbegripet anonymitet där så är lämpligt.
   (c) Skydd av personuppgifter både för den person som anmäler överträdelser och den fysiska eller juridiska person som anklagas för att vara ansvarig för en överträdelse, i enlighet med de principer som fastställs i direktiv 95/46/EG.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att finansinstituten har inrättat lämpliga förfaranden för att deras anställda ska kunna anmäla överträdelser internt genom en särskild kanal.

2a.  En anställd ska inte hindras från att anmäla överträdelser som begåtts inom finansinstitutet genom några sekretessregler. All information som bidrar till att bevisa överträdelser som begåtts inom finansinstitutet ska inte längre betraktas som konfidentiell och en person som i god tro rapporterar sådan information ska inte på något sätt hållas ansvarig.

Artikel 79

Rätt att överklaga

1.  Medlemsstaterna ska se till att alla beslut som fattats i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… [MiFIR] eller med stöd av lagar och andra författningar som har antagits i enlighet med detta direktiv är väl underbyggda och kan överklagas i domstol. Rätt att överklaga i domstol ska även finnas i det fall att beslut om auktorisation inte har fattats inom sex månader efter det att en ansökan som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in.

2.  Medlemsstaterna ska föreskriva att ett eller flera av följande organ, enligt vad som fastställs i nationell lagstiftning, i konsumenternas intresse och enligt nationell lagstiftning, också ska kunna vidta åtgärder vid domstol eller behörig administrativ myndighet för att säkerställa att förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och de nationella bestämmelserna för genomförandet av detta direktiv tillämpas:

   (a) Offentliga organ eller deras företrädare.
   (b) Konsumentorganisationer som har ett legitimt intresse av att skydda konsumenterna.
   (c) Yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att agera för att skydda sina medlemmar.

Artikel 80

System för investerares klagomål utanför domstol

1.  Medlemsstaterna skall, där så är lämpligt genom att använda befintliga organ, säkerställa upprättandet av effektiva och ändamålsenliga klagomåls- och överprövningsförfaranden så att konsumenttvister rörande värdepappersföretags tillhandahållande av investerings- och sidotjänster kan handläggas utanför domstol. Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att alla värdepappersföretag ansluts till ett eller flera sådana organ som handlägger sådana klagomåls- och överprövningsförfaranden.

2.  Medlemsstaterna ska se till att dessa organ samarbetar aktivt med sina motparter i andra medlemsstater för att lösa gränsöverskridande tvister.

3.  De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om de klagomåls- och överprövningsförfaranden enligt punkt 1 som finns tillgängliga inom deras jurisdiktion.

Esma ska offentliggöra och uppdatera en förteckning över samtliga system utanför domstol på sin webbplats.

Artikel 81

Tystnadsplikt

1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att de behöriga myndigheterna, alla personer som arbetar, eller har arbetat, för de behöriga myndigheter eller organ som tilldelats uppgifter enligt artikel 69.2 samt de revisorer och sakkunniga som har anlitats av de behöriga myndigheterna är bundna av tystnadsplikt. Utan att det påverkar krav i nationella straffrättsliga bestämmelser eller övriga bestämmelser i detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR], får de inte röja konfidentiell information som de fått i tjänsten, utom i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, reglerade marknader eller någon annan person.

2.  Om ett värdepappersföretag, marknadsplatsoperatör eller reglerad marknad har försatts i konkurs eller tvångslikviderats, får konfidentiell information, om uppgifterna inte rör tredje part, röjas i tvistemål eller handelsmål om det är nödvändigt för att kunna driva målet.

3.  De behöriga myndigheter, organ eller andra fysiska eller juridiska personer utom behöriga myndigheter som mottar konfidentiell information enligt detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR] får, utan att det påverkar krav i nationella straffrättsliga bestämmelser, använda denna information, såvitt gäller de behöriga myndigheterna, enbart för utförandet av sina uppgifter och utövandet av sina befogenheter inom räckvidden för detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR], eller såvitt gäller andra myndigheter, organ eller fysiska eller juridiska personer, för det ändamål för vilket sådan information lämnades till dem och/eller inom ramen för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett samband med utövandet av dessa befogenheter. Om den behöriga myndighet eller annan myndighet, organ eller person som överlämnar uppgifterna ger sitt samtycke, får den mottagande myndigheten emellertid använda dem i andra syften.

4.  Bestämmelserna om tystnadsplikt i denna artikel skall gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av konfidentiell information i enlighet med detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR]. Den här artikeln skall emellertid inte hindra att de behöriga myndigheterna utbyter eller förmedlar konfidentiell information i enlighet med detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR], och andra direktiv eller förordningar som är tillämpliga på värdepappersföretag, kreditinstitut, pensionsfonder, fondföretag, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare, försäkringsföretag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatörer, eller annars med medgivande av den behöriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.

5.  Denna artikel ska inte hindra de behöriga myndigheterna från att i enlighet med nationell lagstiftning utbyta eller förmedla konfidentiell information som inte har mottagits från en annan medlemsstats behöriga myndighet.

Artikel 82

Förhållandet till revisorer

1.  Medlemsstaterna ska åtminstone föreskriva att varje person som är auktoriserad i den mening som avses i rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper(74) och som i ett värdepappersföretag utför det uppdrag som beskrivs i artikel 51 i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag(75), artikel 37 i direktiv 83/349/EEG eller artikel 73 i direktiv 2009/65/EG eller varje annat uppdrag som föreskrivs i lag, ska vara skyldig att omgående underrätta de behöriga myndigheterna om alla uppgifter eller beslut som rör det företag som han eller hon har fått kännedom om under sitt uppdrag och som kan

   (a) utgöra en påtaglig överträdelse av lagar och andra författningar som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reglerar värdepappersföretagens verksamhet,
   (b) påverka värdepappersföretagets fortsatta verksamhet, eller
   (c) leda till att räkenskaperna inte godkänns eller till att reservationer framställs.

Denna person ska också vara skyldig att rapportera alla uppgifter och beslut som rör ett företag som har nära förbindelser med det värdepappersföretag inom vilket vederbörande utför sitt uppdrag, vilka han eller hon har fått kännedom om under fullgörandet av en av de uppgifter som avses i första stycket.

2.  Personer som auktoriserats i den mening som avses i direktiv 84/253/EEG, och som i god tro rapporterar sådana uppgifter eller beslut som avses i punkt 1 till de behöriga myndigheterna, ska inte ställas till något som helst ansvar och avslöjandet ska inte heller utgöra en överträdelse av eventuella restriktioner i avtal eller lagstiftning för röjande av uppgifter.

KAPITEL II

SAMARBETE MELLAN DE BEHÖRIGA MYNDIGHETERNA I MEDLEMSSTATERNA OCH MED ESMA

Artikel 83

Skyldighet att samarbeta

1.  Behöriga myndigheter från skilda medlemsstater skall samarbeta med varandra då det är nödvändigt för att de under utövandet av sina befogenheter enligt detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR] eller nationell lagstiftning skall kunna utföra sina uppdrag enligt detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR].

De behöriga myndigheterna ska bistå behöriga myndigheter i de andra medlemsstaterna. De ska särskilt utbyta information och samarbeta i utrednings- eller tillsynsverksamhet.

För att underlätta och påskynda samarbetet, särskilt utbytet av uppgifter, ska medlemsstaterna utse en enda behörig myndighet som kontaktpunkt vad gäller detta direktiv och förordning (EU) nr …/… [MiFIR]. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen, Esma och de andra medlemsstaterna namnen på de myndigheter som har utsetts att motta förfrågningar om utbyte av uppgifter eller samarbete enligt denna punkt. Esma ska offentliggöra en förteckning över dessa myndigheter på sin webbplats och fortlöpande uppdatera den.

2.  När en reglerad marknad, en MTF-plattform eller en OTF-plattform som etablerat sig i en värdmedlemsstat med beaktande av situationen på dess värdepappersmarknad har kommit att få väsentlig betydelse för värdepappersmarknadernas funktion och skyddet av investerarna i den värdmedlemsstaten, ska hem- och värdmedlemsstatens behöriga myndigheter upprätta samarbetsformer som står i proportion till detta förhållande.

3.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga administrativa och organisatoriska åtgärder för att underlätta det bistånd som föreskrivs i punkt 1.

De behöriga myndigheterna ska i samarbetet kunna använda sina befogenheter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en överträdelse av gällande bestämmelser i medlemsstaten i fråga.

4.  Om en behörig myndighet har goda skäl att misstänka att enheter som inte står under dess överinseende har utfört handlingar i en annan medlemsstat som strider mot detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR] ska den anmäla detta på ett så tydligt sätt som möjligt till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten och till Esma. Den underrättade behöriga myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder. Den ska underrätta den behöriga myndighet som lämnat anmälan och Esma om resultatet av åtgärden och, i den mån det är möjligt, om hur ärendet utvecklas i stort. Denna punkt ska inte påverka befogenheterna för den behöriga myndighet som har lämnat underrättelsen.

5.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 4 ska behöriga myndigheter meddela Esma och andra behöriga myndigheter detaljerade uppgifter om

   (a) varje begäran om att reducera storleken på en position eller en exponering i enlighet med artikel 72.1 f),
   (b) eventuella begränsningar av personers möjligheter att investera i ett instrument i enlighet med artikel 72.1 g.

Meddelandet ska innehålla, där det är relevant, detaljerade uppgifter om en begäran i enlighet med artikel 72.1 f, inbegripet identitetsuppgifter om den eller de personer till vilka begäran riktades och skälen till detta, samt omfattningen av de gränser som införts i enlighet med artikel 72.1 g inklusive den berörda personen eller kategorin av personer, tillämpliga finansiella instrument, eventuella kvantitativa åtgärder eller tröskelvärden såsom det maximala antalet kontrakt personer kan ingå eller de utestående positionerna innan en gräns är nådd, eventuella undantag från detta, och skälen till detta.

Meddelandena ska lämnas senast 24 timmar innan åtgärderna eller bestämmelserna är avsedda att träda i kraft. Under exceptionella omständigheter får en behörig myndighet lämna meddelandet mindre än 24 timmar innan åtgärden ska träda i kraft om det inte är möjligt att ge 24 timmars varsel.

En behörig myndighet i en medlemsstat som mottar ett meddelande enligt denna punkt får vidta åtgärder enligt artikel 72.1 f eller g om den anser att åtgärden är nödvändig för att uppnå den andra behöriga myndighetens mål. Den behöriga myndigheten ska också ge varsel i enlighet med denna punkt om den planerar att vidta åtgärder.

Om en åtgärd som beskrivs i led a eller b avser grossistenergiprodukter ska den behöriga myndigheten också meddela byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, vilken inrättades i enlighet med förordning (EG) nr 713/2009.

6.  När det gäller utsläppsrätter bör behöriga myndigheter samarbeta med offentliga organ som har behörighet för tillsyn över spotmarknader och auktionsmarknader och med behöriga myndigheter, registeradministratörer och andra offentliga organ som har som uppdrag att utöva tillsyn av efterlevnad enligt direktiv 2003/87/EG i syfte att säkerställa att de kan skaffa en samlad överblick över marknader för utsläppsrätter.

7.  Kommissionen ska efter samråd med Esma ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 94 i fråga om åtgärder som fastställer de kriterier enligt vilka en reglerad marknads verksamhet i en värdmedlemsstat kan anses vara av väsentlig betydelse för värdepappersmarknadernas funktion och för skyddet av investerarna i den värdmedlemsstaten.

8.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för de samarbetsformer som avses i punkt 2.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](76).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 84

Samarbete mellan behöriga myndigheter i tillsynsverksamhet, för kontroller på plats eller utredningar

1 Den behöriga myndigheten i en medlemsstat kan begära att den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat samarbetar beträffande tillsynsverksamhet, eller i samband med en kontroll på plats eller en utredning. När det rör sig om värdepappersföretag som är fjärrmedlemmar på reglerad marknad får den behöriga myndigheten för den reglerade marknaden välja att vända sig direkt till dessa, varvid den vederbörligen ska informera den i hemmedlemsstaten behöriga myndigheten för denna fjärrmedlem.

I det fall en behörig myndighet får en begäran om en kontroll på plats eller en utredning ska den, inom ramen för sina befogenheter

   (a) själva utföra kontrollerna eller utredningarna, ge de myndigheter som har begärt kontrollerna eller utredningarna tillstånd att utföra dem,
   (b) ge revisorer eller sakkunniga tillstånd att utföra kontrollerna eller utredningarna.

2.  I syfte att uppnå samstämmighet i tillsynspraxis får Esma delta i tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet kontroller eller utredningar på plats som genomförs gemensamt av två eller fler behöriga myndigheter i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera de uppgifter som ska utbytas mellan behöriga myndigheter när de deltar i samarbete avseende tillsynsverksamhet, kontroller på plats och vid utredningar.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den […](77). Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för behöriga myndigheter när de ska samarbeta avseende tillsynsverksamhet, kontroller på plats och vid utredningar.

Esma ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](78).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 85

Informationsutbyte

1.  De behöriga myndigheter som i överensstämmelse med artikel 83.1 har utsetts till kontaktpunkter vad gäller detta direktiv och förordning (EU) nr …/… [MiFIR] ska omedelbart förse varandra med de upplysningar som erfordras för att de, i egenskap av behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 69.1, ska kunna utföra sina uppgifter i överensstämmelse med de bestämmelser som har antagits enligt detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR].

De behöriga myndigheter som utbyter information med andra behöriga myndigheter i enlighet med detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR] får samtidigt med meddelandet ange att sådan information inte får röjas utan deras uttryckliga samtycke, och då endast i det syfte till vilket den myndighet som tillhandahöll informationen har givit sitt samtycke.

2.  De behöriga myndigheter som har utsetts till kontaktpunkter får vidarebefordra sådan information som mottagits i enlighet med punkt 1 och artiklarna 82 och 92 till sådana myndigheter som avses i artikel 74. De får inte vidarebefordra informationen till andra organ eller fysiska eller juridiska personer utan uttryckligt samtycke från de behöriga myndigheter som har överlämnat informationen och endast för de ändamål för vilka dessa myndigheter gav sitt samtycke, med undantag för vederbörligen motiverade fall. I sådana fall ska kontaktpunkten omedelbart underrätta den kontaktpunkt som överlämnat informationen.

3.  De myndigheter som avses i artikel 74 och andra organ eller fysiska eller juridiska personer som mottar konfidentiell information i enlighet med punkt 1 i denna artikel, eller i enlighet med artiklarna 82 och 92, får endast använda dem för att genomföra sina uppgifter, bland annat i följande fall:

   (a) För att kontrollera att villkoren för att värdepappersföretag ska få starta verksamhet är uppfyllda och för att underlätta gruppbaserad eller icke gruppbaserad övervakning av sådan verksamhet, särskilt med avseende på kapitalkrav enligt direktiv 93/6/EEG, förfaranden för administration och redovisning samt mekanismer för internkontroll.
   (b) För att övervaka att handelsplatserna fungerar väl.
   (c) För att besluta om påföljder.
   (d) Vid administrativa överklaganden av beslut som fattats av de behöriga myndigheterna.
   (e) Vid domstolsförfaranden som har inletts i enlighet med artikel 79.
   (f) Inom ramen för det system för investerares klagomål utanför domstol som föreskrivs i artikel 80.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för utbyte av uppgifter.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](79).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Varken denna artikel, artikel 81 eller artikel 92 ska hindra en behörig myndighet från att till Esma, Europeiska systemrisknämnden , centralbankerna, Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken i deras egenskap av monetära myndigheter och, där så är lämpligt, till andra offentliga myndigheter med ansvar för att övervaka betalnings- och avvecklingssystem överlämna konfidentiella uppgifter som ska användas för att de ska kunna fullgöra sina verksamhetsuppgifter. Dessa myndigheter eller organ ska inte heller hindras från att meddela de behöriga myndigheterna de uppgifter dessa eventuellt behöver för att utföra sina verksamhetsuppgifter enligt detta direktiv eller förordning (EU) nr …/… [MiFIR].

Artikel 86

Bindande medling

1.  De behöriga myndigheterna får till Esma hänskjuta situationer där en begäran enligt ett av följande led har avslagits eller inte lett till åtgärder inom rimlig tid, nämligen

   (-a) att samarbeta enligt artikel 83,
   (a) en begäran om att utföra tillsynsverksamhet, en kontroll på plats eller en utredning enligt artikel 84, en begäran om att utbyta uppgifter enligt artikel 85,

1a De behöriga myndigheterna får också hänskjuta fall till Esma där en behörig myndighet motsätter sig en annan medlemsstats behöriga myndighets förfarande eller innehållet i en åtgärd eller det faktum att åtgärder inte vidtagits i samband med bestämmelserna i detta direktiv eller i förordning (EU) nr .../... [MiFIR].

2.  I de situationer som avses i punkt 1 får Esma agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010, utan att det påverkar vare sig de möjligheter att vägra att tillmötesgå en begäran om uppgifter som anges i artikel 87 eller Esmas möjligheter att handla i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 87

Vägran att samarbeta

En behörig myndighet får vägra att tillmötesgå en begäran om samarbete vid genomförandet av en utredning, kontroll på plats eller tillsynsverksamhet enligt artikel 88 eller att utbyta information enligt artikel 85 endast om

   (-a) en sådan utredning eller kontroll på plats, tillsynsverksamhet eller ett sådant informationsutbyte negativt kan påverka den aktuella medlemsstatens suveränitet, säkerhet eller allmänna ordning,
   (a) rättsliga förfaranden i fråga om samma gärningar och personer redan har inletts inför myndigheterna i den aktuella medlemsstaten,
   (b) ett slutligt avgörande redan har meddelats mot samma person för samma gärningar i den berörda medlemsstaten.

När den behöriga myndigheten har för avsikt att inte tillmötesgå en sådan begäran ska denna underrätta den behöriga myndighet som lämnat begäran och Esma om detta och lämna så fullständiga uppgifter som möjligt.

Artikel 88

Samråd före beviljande av auktorisation

1.  Samråd ska ske med de behöriga myndigheterna i den andra berörda medlemsstaten före beviljande av auktorisation till ett värdepappersföretag som är ett av följande:

   (a) Ett dotterföretag till ett värdepappersföretag eller kreditinstitut som auktoriserats i en annan medlemsstat.
   (b) Ett dotterföretag till moderföretaget till ett värdepappersföretag eller kreditinstitut som auktoriserats i en annan medlemsstat.
   (c) Kontrollerat av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar ett värdepappersföretag eller kreditinstitut som auktoriserats i en annan medlemsstat.

2.  Samråd ska ske med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ansvariga för tillsynen av kreditinstitut eller försäkringsföretag före beviljande av auktorisation till ett värdepappersföretag som är

   (a) dotterföretag till ett kreditinstitut eller försäkringsföretag som auktoriserats i Europeiska unionen
   (b) dotterföretag till moderföretaget till ett kreditinstitut eller försäkringsföretag som auktoriserats i Europeiska unionen,
   (c) ett företag som är kontrollerat av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar ett kreditinstitut eller försäkringsföretag som auktoriserats i Europeiska unionen.

3.  De behöriga myndigheter som avses i punkterna 1 och 2 ska särskilt samråda med varandra vid bedömningen av aktieägarnas eller medlemmarnas lämplighet, samt anseende och erfarenhet vad gäller personer som leder förvaltningen av ett annat företag inom samma koncern. De ska utbyta all den information om aktieägarnas eller medlemmarnas lämplighet, samt anseende och erfarenhet vad gäller personer som leder verksamheten, som är relevant för andra berörda behöriga myndigheter vid beviljande av auktorisation eller vid den fortlöpande bedömningen av hur villkoren för verksamheten uppfylls.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för samråd med andra behöriga myndigheter före beviljande av auktorisation.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den […](80).

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 89

Värdmedlemsstaternas befogenheter

1.  Värdmedlemsstaten ska föreskriva att den behöriga myndigheten för statistiska ändamål får kräva att värdepappersföretag med filialer inom landets territorium lämnar periodiska rapporter om filialernas verksamhet.

2.  Vid fullgörandet av sina skyldigheter enligt detta direktiv ska värdmedlemsstaterna föreskriva att den behöriga myndigheten får kräva att filialer till värdepappersföretag tillhandahåller den information som behövs för övervakningen av att de följer de normer i värdlandet som är tillämpliga på dem i de fall som avses i artikel 37.8. Dessa krav får dock inte vara strängare än dem som samma medlemsstat ställer på etablerade företag för att kontrollera att dessa normer följs.

Artikel 90

Försiktighetsåtgärder som värdmedlemsstaten är skyldig att vidta

1.  Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har tydliga och påvisbara grunder för att anta att ett värdepappersföretag som är verksamt inom dess territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster inte uppfyller sina förpliktelser enligt de bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller att ett värdepappersföretag som har en filial inom dess territorium inte uppfyller sina förpliktelser enligt bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv och enligt vilka den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten inte tilldelas befogenheter, ska den meddela dessa undersökningsresultat till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

Om ett värdepappersföretag fortsätter att handla på ett sätt som tydligt skadar värdmedlemsstatens investerares intressen eller leder till att marknaderna inte fungerar korrekt, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, eller om sådana åtgärder visar sig vara otillräckliga, ska följande gälla:

   (a) Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten ska efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att skydda investerarna och se till att marknaderna fungerar väl; detta ska inbegripa möjligheten att hindra värdepappersföretag som bryter mot bestämmelserna från att inleda fler transaktioner inom deras territorium. Kommissionen och Esma ska omgående informeras om sådana åtgärder.
   (b) Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten får hänskjuta ärendet till Esma, som får agera i enlighet med de befogenheter som den tilldelats genom artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2.  Om en värdmedlemsstats behöriga myndigheter påvisar att ett värdepappersföretag som har en filial inom landets territorium bryter mot de lagar eller andra författningar som har antagits där i enlighet med de bestämmelser i detta direktiv genom vilka landets behöriga myndigheter tilldelas befogenheter, ska dessa myndigheter kräva att det berörda värdepappersföretaget upphör att bryta mot bestämmelserna.

Om det berörda värdepappersföretaget inte vidtar erforderliga åtgärder ska de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten vidta alla lämpliga åtgärder för att sörja för att det berörda värdepappersföretaget upphör att bryta mot bestämmelserna. Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska underrättas om de åtgärder som vidtas.

Om värdepappersföretaget trots att värdmedlemsstaten vidtagit åtgärder fortsätter att bryta mot de bestämmelser i lagar och andra författningar som avses i första stycket och som gäller i värdmedlemsstaten, ska den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, vidta lämpliga åtgärder för att skydda investerarna och se till att marknaderna fungerar väl. Kommissionen och Esma ska omgående informeras om sådana åtgärder.

Dessutom får den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten hänskjuta ärendet till Esma, som får agera i enlighet med de befogenheter som den tilldelats genom artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.  Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten för en reglerad marknad, MTF-plattform eller OTF-plattform har tydliga och påvisbara grunder för att anta att denna reglerade marknad, MTF-plattform eller OTF-plattform inte uppfyller sina förpliktelser enligt de bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv, ska den meddela detta till den behöriga myndigheten i den reglerade marknadens eller MTF-plattformens eller OTF-plattformens hemmedlemsstat.

Om den reglerade marknaden eller MTF-plattformen fortsätter att handla på ett sätt som tydligt skadar värdmedlemsstatens investerares intressen eller leder till att marknaderna inte fungerar korrekt, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, eller om sådana åtgärder visar sig vara otillräckliga, ska den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, efter att ha underättat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, vidta lämpliga åtgärder för att skydda investerarna och se till att marknaderna fungerar väl; detta ska inbegripa möjligheten att hindra den reglerade marknaden eller MTF-plattformen från att ge i värdmedlemsstaten etablerade medlemmar på distans eller aktörer på distans tillgång till dess funktioner. Kommissionen och Esma ska omgående informeras om sådana åtgärder.

Dessutom får den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten hänskjuta ärendet till Esma, som får agera i enlighet med de befogenheter som den tilldelats genom artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.  Varje åtgärd enligt punkterna 1, 2 eller 3 som omfattar sanktioner för eller begränsningar av ett värdepappersföretags eller en reglerad marknads verksamhet ska vederbörligen motiveras och meddelas det berörda värdepappersföretaget eller den reglerade marknaden.

Artikel 91

Samarbete och utbyte av uppgifter med Esma inom Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) och med Europeiska centralbankssystemet (ESCB)

-1a.  Behöriga myndigheter, i egenskap av parter i det europeiska systemet för finansiell tillsyn, ska samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, särskilt i arbetet med att se till att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och andra parter i systemet i enlighet med principen om lojalt samarbete som fastställs i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen.

1.  De behöriga myndigheterna ska samarbeta med Esma vid tillämpning av detta direktiv, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

2.  De behöriga myndigheterna ska omgående förse Esma med alla uppgifter den behöver för att utföra sina verksamhetsuppgifter enligt detta direktiv och förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och enligt förordning (EU) nr 1095/2010, och vid behov förse ECBS-centralbanker med alla relevanta uppgifter för att de ska kunna utföra sina respektive uppgifter.

Artikel 91a

Uppgiftsskydd

När det gäller behandlingen av personuppgifter som utförs av medlemsstaterna inom ramen för detta direktiv och förordning (EU) nr …/… [MiFIR] ska behöriga myndigheter tillämpa bestämmelserna i direktiv 95/46/EG och de nationella genomförandereglerna avseende detta direktiv. I fråga om Esmas behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv och förordning (EU) nr …/… [MiFIR] ska Esma följa bestämmelserna i förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 91b

Esmas rådgivande kommitté för högfrekvenshandel

Senast den 30 juni 2014 ska Esma inrätta en rådgivande kommitté med nationella experter som ska fastställa vilken utveckling av högfrekvenshandel som skulle kunna utgöra otillbörlig marknadspåverkan, i syfte att

   (a) öka Esmas kunskap om högfrekvenshandel,
   (b) tillhandahålla en förteckning över otillbörliga metoder i fråga om högfrekvenshandel, bland annat spoofing, quote stuffing och layering i den mening som avses i artikel 5.1 a i förordning (EU) nr …/… [MAR].

Artikel 91c

Esmas rådgivande kommitté om teknik på finansmarknaderna

Senast den 30 juni 2014 ska Esma inrätta en rådgivande kommitté med nationella experter för att fastställa vilken teknisk utveckling på marknaden som skulle kunna utgöra marknadsmissbruk eller otillbörlig marknadspåverkan i syfte att

   (a) öka Esmas kunskaper om nya teknikrelaterade handelsstrategier och deras potentiella användning för marknadsmissbruk,
   (b) komplettera förteckningen över redan konstaterade otillbörliga metoder som specifikt rör strategier för högfrekvenshandel, och
   (c) bedöma effektiviteten hos handelsplatsers olika strategier för att hantera riskerna med nya handelsmetoder.

Esma ska utifrån den bedömning som avses i led c i det första stycket utarbeta ytterligare riktlinjer för bästa praxis på unionens finansiella marknader.

KAPITEL III

SAMARBETE MED TREDJE LAND

Artikel 92

Informationsutbyte med tredje land

1.  Medlemsstaterna och, i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1095/2010, Esma , får ingå samarbetsavtal om utbyte av uppgifter med de behöriga myndigheterna i tredjeländer endast om de utlämnade uppgifterna omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar dem som krävs enligt artikel 81. Detta utbyte av uppgifter måste vara avsett för fullgörande av dessa behöriga myndigheters verksamhetsuppgifter.

En medlemsstats överföring av personuppgifter till tredjeland ska göras i enlighet med kapitel IV i direktiv 95/46/EG.

Esmas överföringar av personuppgifter till ett tredjeland ska göras i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 45/2001.

Medlemsstaterna och Esma får också ingå samarbetsavtal om utbyte av uppgifter med tredjeländers behöriga myndigheter, organ och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för en eller flera av följande verksamheter:

   (a) Tillsynen över kreditinstitut, andra finansinstitut, försäkringsföretag och finansmarknader.
   (b) Värdepappersföretags likvidation och konkurs eller liknande förfaranden.
   (c) Lagstadgad revision av värdepappersföretags och andra finansinstituts, kreditinstituts och försäkringsföretags räkenskaper vid fullgörandet av sina tillsynsuppgifter, eller som förvaltar ersättningssystem vid fullgörandet av sina verksamhetsuppgifter.
   (d) Tillsyn över organ som är inblandade i värdepappersföretags likvidation och konkurs eller liknande förfaranden.
   (e) Tillsyn över personer med uppdrag att utföra lagstadgad revision av räkenskaperna hos försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersföretag och andra finansinstitut.
   (f) Tillsyn över personer som är aktiva på marknader för utsläppsrätter i syfte att säkerställa en samlad överblick över finans- och spotmarknader.

De samarbetsavtal som avses i tredje stycket får endast ingås om de utlämnade uppgifterna omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar dem som krävs i artikel 81. Detta utbyte av uppgifter ska vara avsett för fullgörande av dessa myndigheters och organs eller fysiska eller juridiska personers verksamhetsuppgifter. Om ett samarbetsavtal inbegriper en medlemsstats överföring av personuppgifter ska den vara förenlig med kapitel IV i direktiv 95/46/EG och med förordning (EG) nr 45/2001 om Esma är involverad i överföringen.

2.  Om informationen härrör från en annan medlemsstat får de inte röjas utan uttryckligt samtycke från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den och endast i de syften till vilka dessa myndigheter lämnat sitt samtycke. Samma bestämmelse gäller för information som lämnas av behöriga myndigheter i tredje länder.

AVDELNING VII

KAPITEL 1

DELEGERADE AKTER

Artikel 94

Utövande av delegering

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses artikel 2.3, leden 1, 3, 11, 12 och 27–33d i artikel 4.2, artiklarna 13.1, 16.12, 17.6, 23.3, 24.8, 25.6, 27.7, 28.3, 30.5, 32.3, 35.8, 44.4, 51.7, 52.6, 53.4, 60.5, 66.6, 66.7, 67.7, 67.8, 67a.3, 67a.6, 68.5 och 83.7 ska ges tills vidare från och med dagen för detta direktivs ikraftträdande(81)

3.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2.3, leden 1, 3, 11, 12 och 27–33d i artikel 4.2, artiklarna 13.1, 16.12, 17.6, 23.3, 24.8, 25.6, 27.7, 28.3, 30.5, 32.3, 35.8, 44.4, 51.7, 52.6, 53.4, 60.5, 66.6, 66.7, 67.7, 67.8, 67a.3, 67a.6, 68.5 och 83.7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 2.3, leden 1, 3, 11, 12 och 27–33d i artikel 4.2, artiklarna 13.1, 16.12, 17.6, 23.3, 24.8, 25.6, 27.7, 28.3, 30.5, 32.3, 35.8, 44.4, 51.7, 52.6, 53.4, 60.5, 66.6, 66.7, 67.7, 67.8, 67a.3, 67a.6, 68.5 och 83.7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Fristen kan förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL 2

Genomförandeakter

Artikel 95

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut 2001/528/EG(82). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011(83).

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas ▌.

KAPITEL 3

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 96

Rapporter och översyn

1.  Före den [...](84) ska kommissionen, efter att ha samrått med Esma, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om

   (a) organiserade handelsplattformars funktion, med beaktande av den tillsynserfarenhet som behöriga myndigheter skaffat sig, antalet OTF-plattformar som auktoriserats i unionen och deras marknadsandel, och särskilt med en undersökning av huruvida justeringar behövs av definitionen av en OTF-plattform och huruvida de instrument som omfattas av OTF-kategorin fortfarande är lämpliga,
   (b) funktionen hos ordningen för tillväxtmarknader för små och medelstora företag, med beaktande av antalet MTF-plattformar som registrerats som tillväxtmarknader för små och medelstora företag, antal emittenter som är närvarande på dessa samt relevanta handelsvolymer,
   (c) verkan av krav avseende automatiserad handel och högfrekvenshandel,
   (d) erfarenheterna från mekanismen för förbud mot vissa produkter eller metoder, med beaktande av antalet gånger mekanismerna har utlösts samt av deras effekter,
   (e) verkan av tillämpningen av begränsningar och positionskontroller för likviditet, marknadsmissbruk och ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor på marknader för råvaruderivat,
   (f) funktionen hos den konsoliderade handelsinformation som inrättats i enlighet med avdelning V, särskilt tillgången till högkvalitativ information efter handel i ett konsoliderat format som omfattar hela marknaden för alla tillgångsklasser i enlighet med användarvändliga standarder till en rimlig kostnad.
   (fa) verkan av transparensreglerna när det gäller avgifter, provisioner och icke-monetära förmåner och deras effekter på den inre marknadens korrekta funktionssätt vad avser gränsöverskridande investeringsrådgivning. [Ändr. 9]

Artikel 96a

Esmas personal och resurser

Esma ska senast den [...](85) göra en bedömning av de personal- och resursbehov som uppstår till följd av befogenheterna och uppgifterna enligt detta direktiv och förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Artikel 97

Införlivande i nationell lagstiftning

1.  Medlemsstaterna ska senast den [...](86)* anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1–5, 7, 9, 10, 13–25, 27–32, 34–37, 39, 41–46, 48, 51–54, 59–69a, 71–77, 79, 80, 83, 84, 85, 87–90, 92–99 och bilagorna I och II (förteckning över alla artiklar som har genomgått omfattande ändringar jämfört med direktiv 2004/39/EG). De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den […](87), med undantag för de bestämmelser som införlivar artikel 67.2 vilka ska tillämpas från och med den […](88)*.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen och Esma överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 98

Upphävande

Direktiv 2004/39/EG, ändrat genom de akter som anges i bilaga IIa del A, upphävs från och med den [...](89)**, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning av direktiv 2004/39/EG, som anges i del B i det direktivet.

Hänvisningar till direktiv 2004/39/EG eller till direktiv 93/22/EEG ska förstås som hänvisningar till det här direktivet eller till förordning (EU) nr …/… [MiFIR] och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellerna i bilaga IIb, del A och B.

Hänvisningar till termer som definieras i direktiv 2004/39/EG eller direktiv 93/22/EEG eller till artiklar i dessa ska förstås som hänvisningar till en likvärdig term som definieras i det här direktivet eller till en artikel i det här direktivet.

Artikel 98a

Ändring av direktiv 98/26/EG

Direktiv 98/26/EG ska ändras på följande sätt:

I artikel 1 ska följande tredje stycke läggas till:"

Detta direktiv ska inte tillämpas på utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen+.

+ EGT L 275, 25.10.2003, p. 32.’

"

Artikel 99

Övergångsbestämmelser

Tredjelandsföretag ska kunna tillhandahålla tjänster och bedriva verksamhet genom en filial i medlemsstater, i enlighet med nationella ordningar, till och med ett år efter det att kommissionen antagit ett beslut om det relevanta tredjelandet i enlighet med artikel 41.3.

Artikel 100

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 101

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

FÖRTECKNINGAR ÖVER TJÄNSTER, VERKSAMHETER OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Avsnitt A

Investeringstjänster och investeringsverksamhet

(1)  Mottagande och vidarebefordran av order beträffande ett eller flera finansiella instrument.

(2)  Utförande av order på kunders uppdrag.

(3)  Handel för egen räkning.

(4)  Portföljförvaltning.

(5)  Investeringsrådgivning.

(6)  Garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande.

(7)  Placering av finansiella instrument utan fast åtagande.

(8)  Drift av multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar).

(10)  Drift av organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar).

Avsnitt B

Sidotjänster

(-1a)  Förvaring och handhavande av finansiella instrument för kunders räkning, bland annat värdepappersförvaring och liknande tjänster, exempelvis handhavande av kontanta medel/finansiella säkerheter.

(1)  Lämnande av kredit eller lån till en investerare för att göra det möjligt för denne att genomföra en transaktion i ett eller flera finansiella instrument, när det företag som ger krediten eller lånet deltar i transaktionen.

(2)  Rådgivning till företag om kapitalstruktur, företagsstrategi och liknande frågor samt rådgivning och tjänster vid fusioner och företagsuppköp.

(3)  Valutatjänster om dessa har samband med investeringstjänster.

(4)  Investerings- och finansanalys samt andra former av allmänna rekommendationer rörande handel med finansiella instrument.

(5)  Tjänster i samband med garantigivning.

(6)  Investeringstjänster och investeringsverksamhet samt sidotjänster av den typ som anges i avsnitt A eller B i Bilaga I som avser de underliggande derivat som anges i avsnitt C - punkterna 5, 6, 7 och 10 - i samband med tillhandahållandet av investerings- eller sidotjänster.

Avsnitt C

Finansiella instrument

(1)  Överlåtbara värdepapper.

(2)  Penningmarknadsinstrument.

(3)  Andelar i företag för kollektiva investeringar.

(4)  Optioner, terminskontrakt, swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, ▌ eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant.

(5)  Optioner, terminskontrakt, swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till kontraktets upphörande.

(6)  Optioner, terminskontrakt, swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror och som inte är ämnade att avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad, en OTF-plattform eller en MTF-plattform.

(6a)  Försäkringsavtal som är kopplade till investeringsrelaterade instrument.

(7)  Optioner, terminskontrakt, swappar, icke börshandlade terminskontrakt (forwards) och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som kan avvecklas fysiskt, som inte omnämns i C punkt 6 och som inte är för kommersiella ändamål, som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om clearing och avveckling sker via erkända system för clearing, eller om de är föremål för regelmässiga marginalsäkerhetskrav.

(8)  Derivatinstrument för överföring av kreditrisk.

(9)  Finansiella kontrakt avseende prisdifferenser (CFD:er).

(10)  Optioner, terminskontrakt, swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter, utsläppsrätter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran (på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till kontraktets upphörande), samt varje annat derivatkontrakt som avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i detta avsnitt C, som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad , en OTF-plattform eller en MTF-plattform, om clearing och avveckling sker via erkända system för clearing, eller om de är föremål för regelmässiga marginalsäkerhetskrav.

(11)  Utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i direktiv 2003/87/EG (system för handel med utsläppsrätter)

(11a)  Ytterligare specifikationer avseende punkterna 7 och 10

1.  Om ett kontrakt inte är ett avistakontrakt enligt punkt 2 i denna artikel och inte omfattas av punkt 4, ska det vid tillämpningen av punkt 7 anses ha samma egenskaper som andra derivatinstrument och sakna kommersiella ändamål om det uppfyller följande villkor:

  (a) Det uppfyller ett av följande kriterier:
   (i) Det handlas på ett tredjelands handelsplattform som fyller en liknande funktion som en reglerad marknad, en MTF-plattform eller en OTF-plattform.
   (ii) Det anges uttryckligen att instrumentet ska handlas på eller omfattas av reglerna på en reglerad marknad, MTF-plattform, OTF-plattform eller ett tredjelands handelsplattform.
   (iii) Det anges uttryckligen att instrumentet ska motsvara ett kontrakt som handlas på en reglerad marknad, MTF-plattform, OTF-plattform eller ett tredjelands handelsplattform.
   (b) Antingen avvecklas det av en avvecklingsorganisation eller annan enhet som utför samma funktioner som en central motpart, eller också finns det bestämmelser om betalning av eller ställande av marginalsäkerhet enligt kontraktet.
   (c) Det är standardiserat genom att särskilt priset, posten, leveransdatumet eller andra villkor främst bestäms med hänvisning till regelbundet offentliggjorda priser, standardposter eller standardiserade leveransdatum.

2.  Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett avistakontrakt innebära ett kontrakt om försäljning av en råvara, tillgång eller rättighet där det anges att leverans ska ske under den längsta av följande perioder:

   (a) Två handelsdagar.
   (b) Den period som på marknaden är allmänt accepterad som standardmässig leveransperiod för den råvaran, tillgången eller rättigheten.

Ett kontrakt är dock inte ett avistakontrakt om avtalsparterna, oberoende av dess uttryckliga villkor, kommit överens om att leveransen av den underliggande faktorn ska senareläggas och inte ske under den period som avses i första stycket.

3.  Ett derivatkontrakt som avser en underliggande faktor enligt punkt 10 ska vid tillämpningen av det avsnittet anses ha egenskaper som andra derivatinstrument om ett av följande villkor uppfylls:

   (a) Kontraktet avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en eller flera parters önskan, om kontraktet inte upphör genom kontraktsbrott eller på annat sätt.
   ((b) Kontraktet handlas på en reglerad marknad, MTF-plattform eller OTF-plattform.
   (c) Kontraktet uppfyller villkoren enligt punkt 1.

4.  Vid tillämpningen av punkt 7 ska ett kontrakt anses ha kommersiella ändamål och vid tillämpningen av punkterna 7–10 inte ha egenskaper som andra derivatinstrument, om det ingås med eller av en operatör eller förvaltare av energidistributionsnät, energibalanseringssystem eller rörledningsnät och tillgången och efterfrågan på energi måste balanseras vid en viss tidpunkt.

5.  Utöver derivatkontrakt enligt punkt 10 ska ett derivatkontrakt omfattas av punkt 10, om det avser något av följande alternativ samt uppfyller kriterierna i denna punkt och i stycke 3:

   (a) Bandbredd på telekomområdet.
   (b) Lagringskapacitet för råvaror.
   (c) Överförings- eller transportkapacitet för råvaror via kabel, rörledning eller annat sätt.
   (d) Ersättning, lån, tillstånd, rättighet eller liknande tillgång som direkt avser leverans, distribution eller förbrukning av energi från förnybara källor.
   (e) En geologisk, miljörelaterad eller annan fysisk variabel.
   (f) Andra utbytbara tillgångar eller rättigheter som kan överföras, utom rättigheter att erhålla tjänster.
   (g) Index eller mått som avser priset eller värdet av, eller transaktionsvolymen för, en tillgång, rättighet, tjänst eller skyldighet.

Avsnitt D

Förteckning over datarapporteringstjänster

(1)  Drift av ett godkänt publiceringsarrangemang

(2)  Tillhandahållande av konsoliderad handelsinformation

(3)  Drift av en godkänd rapporteringsmekanism

BILAGA II

PROFESSIONELLA KUNDER ENLIGT DETTA DIREKTIV

En professionell kund är en kund som har tillräcklig erfarenhet, kännedom och sakkunskap för att fatta egna investeringsbeslut och göra en tillfredsställande bedömning av de risker han löper. För att anses som professionell måste kunden uppfylla nedanstående kriterier.

I.  Kundkategorier som betraktas som professionella

Följande kundkategorier bör betraktas som professionella i fråga om alla investeringstjänster och investeringsverksamhet och finansiella instrument enligt detta direktiv.

  (1) Enheter som är underkastade auktorisation och reglering för att få arbeta på de finansiella marknaderna. Nedanstående förteckning bör anses omfatta alla auktoriserade enheter som sysslar med den verksamhet som utmärker de nämnda grupperna: Enheter som auktoriserats av en medlemsstat enligt ett direktiv, auktoriserats eller regleras av en medlemsstat utan hänvisning till ett direktiv och auktoriserats eller regleras av en icke-medlemsstat.
   (a) Kreditinstitut.
   (b) Värdepappersföretag.
   (c) Andra auktoriserade eller reglerade finansinstitut.
   (d) Försäkringsföretag.
   (e) System för kollektiva investeringar och deras förvaltningsbolag.
   (f) Pensionsfonder och deras förvaltningsbolag.
   (g) Råvaruhandlare och råvaruderivathandlare.
   (h) Lokala företag.
   (i) Andra institutionella placerare.
   (2) Stora företag som på bolagsnivå uppfyller två av följande storlekskrav:

– Total balansomslutning:

20 000 000 euro

– Nettoomsättning:

40 000 000 euro

– Tillgångar:

2 000 000 euro
   (3) Nationella och regionala regeringar, däribland offentliga organ för förvaltning av statsskulden på nationell eller regional nivå, centralbanker, internationella och överstatliga institutioner som Världsbanken, IMF, ECB, EIB och liknande internationella organisationer.
   (4) Andra institutionella investerare vars huvudverksamhet det är att investera i finansiella instrument, inklusive företag som ägnar sig åt värdepapperisering av tillgångar eller andra finansiella transaktioner.

Ovannämnda enheter betraktas som professionella. De måste dock tillåtas att begära behandling som icke-professionella kunder och värdepappersföretagen får samtycka till att erbjuda en högre skyddsnivå. När ett företag enligt ovan är kund i ett värdepappersföretag, måste detta före varje tillhandahållande av tjänster meddela kunden att han på grundval av den information värdepappersföretaget besitter betraktas som professionell kund och kommer att behandlas som en sådan, om inte värdepappersföretaget och kunden avtalar något annat. Värdepappersföretaget måste också upplysa kunden om att han kan begära en ändring av avtalsvillkoren för att få en högre skyddsnivå.

Den kund som betraktas som professionell har ansvar för att begära en högre skyddsnivå om han anser sig ur stånd att bedöma eller hantera ifrågavarande risker på rätt sätt.

Denna högre skyddsnivå skal tillhandahållas när en kund som betraktas som professionell inför bestämmelser i ett skriftligt avtal med värdepappersföretaget om att han med avseende på de tillämpliga uppförandereglerna inte ska betraktas som en professionell kund. I ett sådant avtal bör anges huruvida detta gäller en eller flera särskilda tjänster eller transaktioner, eller ett eller flera produkt- eller transaktionsslag.

II.  Kunder som på begäran får behandlas som professionella kunder

II.1.  Kriterier

Andra kunder än de som avses i avsnitt I, bland annat offentliga organ, utom lokala myndigheter, kommuner och inbegripet privata enskilda investerare, kan också tillåtas avstå från delar av skyddet enligt uppförandereglerna.

Värdepappersföretagen bör därför tillåtas att behandla sådana kunder som professionella, förutsatt att nedanstående kriterier är uppfyllda och förfarandet nedan följs. Dessa kunder bör dock inte förutsättas besitta marknadskunskap och erfarenhet i samma grad som grupperna i förteckningen i avsnitt I.

Varje sådant undantag från skyddet enligt de normala uppförandereglerna ska endast anses giltigt om en adekvat bedömning från värdepappersföretagets sida av kundens expertis, erfarenhet och kunskaper ger tillräcklig grund för att anta att kunden med tanke på de planerade transaktionernas och tjänsternas karaktär är i stånd att fatta sina egna investeringsbeslut och förstå de ifrågavarande riskerna.

Den lämplighetsprövning som gäller för chefer och direktörer i enheter som är godkända enligt direktiv på det finansiella området kan ses som exempel på bedömning av expertis och kunskap. När det gäller små enheter bör den person som bedöms enligt ovan också vara den person som auktoriserats att utföra transaktioner på enhetens vägnar.

Vid ovan nämnda bedömning bör minst två av följande kriterier vara uppfyllda:

   Kunden har på marknaden i fråga utfört i genomsnitt minst tio transaktioner av betydande storlek per kvartal under de föregående fyra kvartalen.
   Värdet av kundens portfölj av finansiella instrument, definierad som kontantdepositioner och innehav av finansiella instrument, överstiger 500 000 euro.
   Kunden arbetar, eller har arbetat, minst ett år inom finanssektorn i en befattning som kräver kunskap om transaktionerna eller tjänsterna i fråga.

II.2.  Förfarande

De kunder som avses ovan får avstå från skydd enligt de detaljerade uppförandereglerna endast om följande förfarande har följts:

   De måste skriftligen meddela värdepappersföretaget att de önskar behandlas som en professionell kund, antingen allmänt eller i fråga om en särskild investeringstjänst eller transaktion eller en viss typ av transaktion eller produkt.
   Värdepappersföretaget måste ge dem en tydlig skriftlig varning om vilken rätt till skydd och ersättning till investerare som de kan förlora.
   De måste i ett från avtalet skilt dokument skriftligen förklara att de är medvetna om följderna av att detta skydd förloras.

Innan en värdepappersföretag beslutar att godta en begäran om undantag, ska det vidta alla rimliga åtgärder för att försäkra sig om att den kund som begär att bli behandlad som professionell kund uppfyller alla relevanta krav i avsnitt II.1 ovan.

När kunder redan har klassificerats som professionella enligt kriterier och förfaranden som liknar ovanstående, är dock inte avsikten att deras förhållande till värdepappersföretag ska påverkas av nya regler som antas enligt denna bilaga.

Värdepappersföretagen måste införa skriftliga interna regler och förfaranden för kategorisering av kunderna. Professionella kunder är ansvariga för att meddela värdepappersföretaget alla förändringar som kan påverka deras aktuella kategorisering. Värdepappersföretaget måste dock vidta lämpliga åtgärder om det får kunskap om att kunden inte längre uppfyller de ursprungliga villkor som berättigade honom att behandlas som professionell kund.

BILAGA IIA

Del A

Upphävt direktiv och en förteckning över dess senare ändringar (som avses i artikel 98)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/31/EG av den 5 april 2006 om marknader för finansiella instrument, beträffande vissa tidsfrister (EUT L 114, 27.4.2006, s. 60).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (EUT L 247, 21.9.2007, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/10/EG av den 11 mars 2008 om marknader för finansiella instrument, beträffande de genomförandebefogenheter som ges till kommissionen (EUT L 76, 19.3.2008, s. 33).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120).

Del B

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning (som det hänvisas till i artikel 98)

Direktiv 2004/39/EG

Införlivandeperiod

31 januari 2007

Genomförandetid

1 november 2007

BILAGA IIB

Jämförelsetabeller

Del A

Detta direktiv

Direktiv 2004/39/EG

Artikel 1.1

Artikel 1.1

Artikel 1.2

Artikel 1.2

Artikel 1.2

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3.1, 3.2

Artikel 3.1 och 3.2

Artikel 3.3, 3.4

Artikel 4.1

Artikel 4.2

Artikel 4.1

Artikel 4.3

Artikel 4.2

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7.1, 7.2, 7.3, 7.4

Artikel 7.1, 7.2, 7.3 och 7.4

Artikel 7.5

Artikel 7.4

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9.1, 9.2, 9.3, 9.4

Artikel 9.1

Artikel 9.5

Artikel 9.2

Artikel 9.6

Artikel 9.7

Artikel 9.3

Artikel 9.8

Artikel 9.4

Artikel 10.1, 10.2

Artikel 10.1 och 10.2

Artikel 10.3

Artikel 11.1

Artikel 10.3

Artikel 11.2

Artikel 10.4

Artikel 11.2

Artikel 10.5

Artikel 11.4

Artikel 10.6

Artikel 12

Artikel 10a

Artikel 13

Artikel 10b

Artikel 14

Artikel 11

Artikel 15

Artikel 12

Artikel 16.1, 16.2, 16.3, 16.4, 16.5, 16.6

Artikel 13.1, 13.2, 13.3, 13.4, 13.5 och 13.6

Artikel 16.7

Artikel 16.8

Artikel 13.7

Artikel 16.9

Artikel 13.8

Artikel 16.10

Artikel 16.11

Artikel 13.9

Artikel 16.12

Artikel 13.10

Artikel 17

Artikel 18.1, 18.2

Artikel 14.1 och 14.2

Artikel 18.3

Artikel 14.4

Artikel 18.4

Artikel 14.5

Artikel 18.5

Artikel 14.6

Artikel 18.6

Artikel 14.7

Artikel 18.7, 18.8

Artikel 19

Artikel 20

Artikel 21

Artikel 16

Artikel 22

Artikel 17

Artikel 23

Artikel 18

Artikel 24.1, 24.2, 24.3

Artikel 19.1, 19.2 och 19.3

Artikel 24.4

Artikel 19.9

Artikel 24.5

Artikel 24.6

Artikel 24.7

Artikel 24.8

Artikel 25.1

Artikel 19.4

Artikel 25.2

Artikel 19.5

Artikel 25.3

Artikel 19.6

Artikel 25.4

Artikel 19.7

Artikel 25.5

Artikel 19.8

Artikel 25.6

Artikel 19.10

Artikel 25.7

Artikel 26

Artikel 20

Artikel 27.1

Artikel 21.1

Artikel 27.2

Artikel 27.3

Artikel 21.2

Artikel 27.4

Artikel 21.2

Artikel 27.5

Artikel 21.4

Artikel 27.6

Artikel 21.5

Artikel 27.7

Artikel 21.6

Artikel 27.8

Artikel 28

Artikel 22

Artikel 29

Artikel 23

Artikel 30

Artikel 24

Artikel 31

Artikel 26

Artikel 32

Artikel 33

Artikel 34

Artikel 35

Artikel 36.1, 36.2, 36.3, 36.4

Artikel 31.1, 31.2, 31.3 och 31.4

Artikel 36.5

Artikel 36.6

Artikel 31.5

Artikel 36.7

Artikel 31.6

Artikel 36.8.9

Artikel 31.7

Artikel 37.1, 37.2, 37.3, 37.4, 37.5, 37.6

Artikel 32.1, 32.2, 32.3, 32.4, 32.5 och 32.6

Artikel 37.7

Artikel 37.8

Artikel 32.7

Artikel 37.9

Artikel 32.8

Artikel 37.10

Artikel 32.9

Artikel 37.11

Artikel 32.10

Artikel 38

Artikel 33

Artikel 39

Artikel 34

Artikel 40

Artikel 35

Artikel 41

Artikel 42

Artikel 43

Artikel 44

Artikel 45

Artikel 46

Artikel 47

Artikel 36

Artikel 48

Artikel 37

Artikel 49

Artikel 38

Artikel 50

Artikel 39

Artikel 51

Artikel 52

Artikel 40

Artikel 53.1, 53.2

Artikel 41.1 och 41.2

Artikel 53.3, 53.4

Artikel 54

Artikel 55

Artikel 42

Artikel 56

Artikel 43

Artikel 57

Artikel 46

Artikel 58

Artikel 47

Artikel 59

Artikel 60

Artikel 61

Artikel 62

Artikel 63

Artikel 64

Artikel 65

Artikel 66

Artikel 67

Artikel 68

Artikel 69

Artikel 48

Artikel 70

Artikel 49

Artikel 71.1, 71.2

Artikel 50.1 och 50.2

Artikel 71.2, 71.4

Artikel 72

Artikel 73.1

Artikel 51.1

Artikel 73.2

Artikel 73.3

Artikel 51.4

Artikel 73.4

Artikel 51.5

Artikel 73.5

Artikel 51.6

Artikel 74

Artikel 75

Artikel 76

Artikel 77

Artikel 78

Artikel 79

Artikel 52

Artikel 80

Artikel 53

Artikel 81

Artikel 54

Artikel 82

Artikel 55

Artikel 83.1, 83.2, 83.3, 83.4

Artikel 56.1 56.2, 56.3 och 56.4

Artikel 83.5, 83.6

Artikel 83.7

Artikel 56.5

Artikel 83.8

Artikel 56.6

Artikel 84

Artikel 57

Artikel 85

Artikel 58

Artikel 86

Artikel 58a

Artikel 87

Artikel 59

Artikel 88

Artikel 60

Artikel 89

Artikel 61

Artikel 90

Artikel 62

Artikel 91

Artikel 62a

Artikel 92

Artikel 63

Artikel 93

Artikel 94

Artikel 95

Artikel 96

Artikel 65

Artikel 97

Artikel 70

Artikel 98

Artikel 99

Artikel 71

Artikel 100

Artikel 72

Artikel 101

Artikel 73

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Del B

Förordning (EU) Nr .../... [MiFIR]

Direktiv 2004/39/EG

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 4

Artikel 3.1

Artikel 29.1 och Artikel 44.1

Artikel 3.2

Artikel 44.1

Artikel 4.1

Artikel 29.2 och Artikel 44.2

Artikel 4.2

Artikel 4.3

Artikel 29.3 och Artikel 44.3

Artikel 4.4

Artikel 5.1

Artikel 30.1 och Artikel 45.1

Artikel 5.2

Artikel 45.1

Artikel 6.1

Artikel 30.2 och Artikel 45.2

Artikel 6.2

Artikel 30. och Artikel 45.3

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 28 och Artikel 30

Artikel 45

Artikel 13

Artikel 27.1 och 27.2

Artikel 14.1, 14.2, 14.3, 14.4

Artikel 27.3

Artikel 14.5

Artikel 27.7

Artikel 14.6

Artikel 15

Artikel 27.4

Artikel 16.1

Artikel 27.5

Artikel 16.2

Artikel 27.6

Artikel 16.3

Artikel 27.7

Artikel 17

Artikel 18

Artikel 19

Artikel 28

Artikel 20

Artikel 21

Artikel 25.1

Artikel 22.1

Artikel 25.2

Artikel 22.2

Artikel 23.1, 23.2

Artikel 25.3

Artikel 23.3

Artikel 25.4

Artikel 23.4

Artikel 23.5

Artikel 23.6

Artikel 25.5

Artikel 23.7

Artikel 25.6

Artikel 23.8

Artikel 25.7

Artikel 23.9

Artikel 24

Artikel 25

Artikel 26

Artikel 27

Artikel 28

Artikel 29

Artikel 30

Artikel 31

Artikel 32

Artikel 33

Artikel 34

Artikel 35

Artikel 36

Artikel 36

Artikel 37

Artikel 38

Artikel 39

Artikel 40

Artikel 41

Artikel 42

Artikel 64

Artikel 43

Artikel 65

Artikel 44

Artikel 45

Artikel 71

Artikel 46

Artikel 72

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0306/2012).
(2)* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
(3) EUT C 161, 7.6.2012, s. 3.
(4) EUT C 191, 29.6.2012, s. 80.
(5) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 oktober 2012.
(6) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(7) EGT L 141, 11.6.1993, s. 27.
(8) EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.
(9) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.
(10) EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.
(11) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
(12) EGT L 9, 15.1.2003, s. 3.
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (EUT L 198, 30.7.2009, s. 20).
(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (EUT L 211, 14.8.2009, s. 15).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten (EUT L 211, 14.8.2009, s. 36).
(17) EUT L 247, 21.9.2007, s. 1.
(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201).
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).
(21) EGT L 168, 27.6.2002. s. 43.
(22) EUT L 241, 2.9.2006, s.26.
(23) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(24) EUT L 201, 31.7.2002, s. 37.
(25) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
(26) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
(27) EGT L 184, 6.7.2001, s.1.
(28) EUT L 326, 8.12.2011, s. 1.
(29) EGT L 115, 17.4.1998, s. 31.
(30) EUT L 109, 19.4.2001, s. 56.
(31) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13
(32) EUT L 345, 19.12.2002, s. 1.
(33) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(34)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(35) EGT L 26, 31.1.1977, s.1.
(36) EGT L 84, 26.3.1997, s. 22.
(37) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
(38) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.
(39) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.
(40)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(41)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(42)* Två år från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(43)** 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(44) EGT L 135, 31.5.1994, s. 5.
(45)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(46)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(47) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.
(48)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(49)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(50)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande
(51)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(52)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(53)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(54)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(55)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(56)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(57)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(58)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(59)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(60)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(61)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(62)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(63)* 12 månader efter det att detta direktiv har trätt ikraft.
(64)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(65)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(66)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(67)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(68)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(69)** 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(70)* 6 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(71)** 1 år från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(72)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(73)* 12 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(74) EGT L 126, 12.5.1984, s. 20.
(75) EGT, L 222, 14.8.1978, s. 11.
(76)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(77)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(78)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(79)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(80)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(81)* Datumet för detta direktivs ikraftträdande
(82) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.
(83) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(84)* 42 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(85)* 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(86)** Två år från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(87)* 30 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(88)** 42 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.
(89)*** 18 månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande.


Marknader för finansiella instrument och ändring av förordning [EMIR] om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister ***I
PDF 872kWORD 301k
Text
Konsoliderad text
Europaparlamentets ändringar antagna den 26 oktober 2012 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning [EMIR] om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (COM(2011)0652 – C7-0359/2011 – 2011/0296(COD))(1)
P7_TA(2012)0407A7-0303/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

[Ändring 1, om inget annat anges]

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGAR(2)
P7_TA(2012)0407A7-0303/2012
till kommissionens förslag
P7_TA(2012)0407A7-0303/2012

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister
(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och(4),

av följande skäl:

(1)  Den senaste finanskrisen har visat att det råder bristande överblickbarhet när det gäller finansmarknaderna vilket kan bidra till skadliga sociala och ekonomiska konsekvenser. Förbättrad överblickbarhet utgör en av de gemensamma principerna för att stärka det finansiella systemet, vilket bekräftades i G-20-ledarnas förklaring av den 2 april 2009 i London. För att skapa bättre överblickbarhet och förbättra det sätt på vilket den inre marknaden för finansiella instrument fungerar bör man inrätta en ny ram med enhetliga bestämmelser för insyn i transaktioner på marknaderna för finansiella instrument. Ramen bör innefatta övergripande regler för många olika typer av finansiella instrument. Den bör komplettera de i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(5) fastställda överblickbarhetskraven för order och transaktioner som gäller aktier.

(2)  Högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, som leddes av Jacques de Larosière, uppmanade unionen att ta fram en mer harmoniserad uppsättning regler för finansmarknaderna. I fråga om den framtida europeiska tillsynsstrukturen betonade dessutom Europeiska rådet den 18–19 juni 2009 behovet av att inrätta en enda europeisk regelbok som ska gälla för alla finansinstitut på den inre marknaden.

(3)  Den nya lagstiftningen bör således bestå av två olika rättsakter, ett direktiv och denna förordning. Dessa två rättsakter bör tillsammans utgöra den rättsliga ramen för de krav som ställs på värdepappersföretag, reglerade marknader och tillhandahållare av handelsinformation. Denna förordning bör därför läsas i förening med det direktivet. För att kunna inrätta en enda uppsättning regler om vissa krav som gäller för alla institut, undvika potentiella regelarbitrage, skapa större rättslig förutsebarhet och minska regelsystemets komplexitet för marknadsaktörerna behövs en rättslig grund som gör det möjligt att utarbeta en förordning. För att kunna avlägsna de återstående hindren för handeln och motverka betydande snedvridning av konkurrensen beroende på skillnader i nationell lagstiftning, samt förhindra eventuella framtida hinder för handeln och eventuell framtida betydande snedvridning av konkurrensen, är det nödvändigt att anta en förordning med enhetliga regler som gäller i samtliga medlemsstater. Målsättningen med denna direkt tillämpliga rättsakt är att på ett avgörande sätt bidra till att den inre marknaden fungerar friktionsfritt och således bör den baseras på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), så som artikeln tolkats i EU-domstolens fasta rättspraxis.

(4)  Genom direktiv 2004/39/EG inrättas regler för att skapa insyn i handeln med aktier som tagits upp till handel på en reglerad marknad, både före och efter en transaktion, och för att se till att transaktioner med finansiella instrument som tagits upp till handel på en reglerad marknad rapporteras till behöriga myndigheter. Direktivet måste omarbetas för att utvecklingen på finansmarknaderna ska återspeglas korrekt, svagheter åtgärdas och kryphål täppas till, som bland annat blivit uppenbara till följd av finanskrisen.

(5)  Bestämmelser om handel och regleringskrav på överblickbarhet måste utformas som direkt tillämplig lagstiftning som gäller alla värdepappersföretag, vilka bör följa gemensamma regler på alla unionens marknader, för att man ska få till stånd en enhetlig tillämpning av ett gemensamt regelverk, stärka förtroendet för marknadernas överblickbarhet i hela unionen, minska regleringssystemens komplexitet och företagens kostnader för att efterleva bestämmelserna, i synnerhet när det gäller finansinstitut med gränsöverskridande verksamhet, samt bidra till att eliminera konkurrenssnedvridning. Dessa regleringsmål uppnås bäst genom en förordning eftersom den säkerställer direkt tillämpning och enhetliga krav och förhindrar skillnader i de nationella kraven, vilket kan bli följden av införlivandet av ett direktiv.

(6)  Definitionerna av begreppen reglerad marknad och multilateral handelsplattform (MTF-plattform) bör preciseras och förbli nära anpassade till varandra så att det framgår att båda faktiskt fyller funktionen av organiserad handel. Definitionerna bör inte omfatta bilaterala system där ett värdepappersföretag genomför varje transaktion för egen räkning, även i egenskap av en motpart mellan köparen och säljaren utan egen risk. Begreppet ”system” omfattar såväl alla marknader som består av ett regelverk och en handelsplattform som de marknader som endast fungerar på grundval av ett regelverk. Reglerade marknader och MTF-plattformar är inte skyldiga att använda ett ”tekniskt” system för matchning av order och bör kunna använda andra handelsprotokoll inbegripet system där användarna kan begära bud från flera leverantörer. En marknad som endast består av ett regelverk som styr olika aspekter av medlemskap, upptagande av instrument till handel, handel mellan medlemmar, rapportering samt, i tillämpliga fall, överblickbarhet utgör en reglerad marknad eller en MTF-plattform i den mening som avses i förordningen, och de transaktioner som genomförs enligt dessa regler anses vara utförda i enlighet med systemen för en reglerad marknad eller en MTF-plattform. Enligt definitionerna krävs det att intressena sammanförs på ett sådant sätt att det leder till ett avtal, vilket sker när en transaktion utförs enligt de regler som gäller för systemet eller enligt dess protokoll eller interna sätt att arbeta. Uttrycket ”köp- och säljintressen” bör uppfattas i vid mening, så att det omfattar order, bud och intresseanmälningar. Ett av de viktiga kraven gäller kravet att dessa intressen sammanförs inom systemet enligt icke skönsmässiga regler som fastställts av systemoperatören, vilket innebär att de sammanförs enligt de regler som gäller för systemet eller enligt dess protokoll eller interna sätt att arbeta (inbegripet rutiner som integrerats i dataprogram). Begreppet ”icke skönsmässiga regler” innebär ▌regler som inte ger en reglerad marknad eller en marknadsplatsoperatör eller ett värdepappersföretag som driver en MTF-plattform någon möjlighet att efter eget skön avgöra hur interaktionen mellan intressena sker. ▌

(7)  För att skapa större transparens och effektivitet på EU-marknaderna och lika konkurrensvillkor mellan olika handelsplatser som erbjuder multilaterala handelstjänster är det nödvändigt att införa en ny kategori av organiserad handelsplattform (OTF-plattformar) för obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat och att se till att denna regleras ordentligt och tillämpar icke-diskriminerande regler när det gäller tillträde till plattformen. Denna nya kategori definieras brett för att i dag och framöver kunna inbegripa alla typer av organiserade transaktioner och handelssystem som inte motsvarar existerande handelsplatsers funktioner eller regler. Lämpliga organisationskrav och regler om överblickbarhet som stöder effektiv prisbildning måste därför tillämpas. Den nya kategorin inbegriper matchningssystem som kan beskrivas som ett internt elektroniskt matchningssystem (broker crossing systems) som används av ett värdepappersföretag och utför kundorder gentemot andra kundorder. Den nya kategorin innefattar även sådana system som bör vara tillåtna för handel med derivat som är godtagbara för clearing och har tillräcklig likviditetsnivå men som inte motsvarar de definierande kriterierna för existerande handelsplatser. System där inga verkliga transaktioner äger rum eller inga avtal ingås, som anslagstavlor för att annonsera köp- och säljintressen, andra enheter för att sammanföra eller gruppera potentiella köp- och säljintressen eller elektroniska bekräftelsetjänster efter handel, bör däremot inte omfattas.

(8)  Denna nya kategori av OTF-plattform kommer att komplettera befintliga handelsplatser. Reglerade marknader och MTF-plattformar kännetecknas av att transaktioner utförs på ett icke-skönsmässigt sätt, medan en operatör av en OTF-plattform bör ha utrymme för skönsmässig bedömning vid utförandet av transaktioner. Regler om uppförande, bästa möjliga utförande och hantering av kundorder bör således gälla i samband med transaktioner som utförs på en OTF-plattform som drivs av ett värdepappersföretag eller en marknadsplatsoperatör. Eftersom OTF-plattformen utgör en verklig handelsplattform, även om denna bara är tillgänglig för egna kunder, bör plattformsoperatören dock vara neutral. Därför bör en operatör av en OTF-plattform bli föremål för krav när det gäller sund hantering av potentiella intressekonflikter och icke-diskriminerande utförande och bör inte ha rätt att på OTF-plattformen utföra transaktioner mellan flera tredje parters köp- och säljintressen i finansiella instrument, innefattande kundorder som sammanförs i systemet, när transaktionerna utförs med utnyttjande av operatörens egna kapital. Detta bör även innebära att operatören inte kan agera som systematisk internhandlare på den OTF-plattform som denne driver.

(9)  All organiserad handel bör ske på reglerade handelsplatser och med maximal transparens både före och efter handel. Lämpligt anpassade transparenskrav bör således gälla för alla typer av handelsplatser och för alla finansiella instrument som handlas där.

(10)  Handeln med depåbevis, börshandlade fonder, certifikat, liknande finansiella instrument och aktier, som inte tagits upp till handel på en reglerad marknad, äger rum på ett likartat sätt och uppfyller ett ekonomiskt syfte som är praktiskt taget identiskt med handeln med aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Bestämmelser om överblickbarhet för aktier som tagits upp till handel på reglerade marknader bör därför utvidgas till att omfatta dessa instrument.

(11)  Samtidigt som det konstateras att det i princip finns behov av en undantagsordning för kraven på insyn före handel för att marknaderna ska fungera effektivt är det nödvändigt att se över i vad mån tillämpningsområdet och gällande villkor är lämpliga när det gäller de befintliga undantagsreglerna för aktier enligt direktiv 2004/39/EG och förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldighet för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet(6). För att säkerställa enhetlig tillämpning av undantagen från kraven på insyn före handel med aktier och i slutändan andra liknande instrument och icke-aktierelaterade produkter för särskilda marknadsmodeller samt olika ordertyper och ordervolymer, bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010(7) bedöma i vilken mån enskilda ansökningar om tillämpning av undantag är förenliga med denna förordning och framtida delegerade akter. Esmas bedömning bör utformas som ett yttrande i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) nr 1095/2010. Vidare bör befintliga undantag för aktier granskas av Esma inom en lämplig tidsfrist och en bedömning göras enligt samma förfarande av huruvida undantagen fortfarande är förenliga med reglerna i denna förordning och i delegerade akter i enlighet med denna förordning.

(12)  Finanskrisen har uppenbarat särskilda svagheter i fråga om marknadsaktörernas tillgång till information om handelsmöjligheter och priser på finansiella instrument som inte är aktier, i synnerhet när det gäller tidpunkt, grad av storleksmässig diversifiering, likvärdig tillgång och tillförlitlighet. Det bör införas krav på läglig insyn före och efter handel som beaktar de olika egenskaperna och marknadsstrukturerna hos specifika typer av instrument som inte är aktier och, där så är nödvändigt, anpassade så att de fungerar för system för budbegäran (RFQ-system), både automatiserade system och system som innebär voice-handel. För att skapa ett sunt och överblickbart regelverk för alla berörda instrument bör dessa krav vara tillämpliga på obligationer och strukturerade finansiella produkter med tillhörande prospekt eller som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller är föremål för handel på en MTF-plattform eller OTF-plattform, derivat som handlas eller tagits upp till handel på en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform eller som är godtagbar för central clearing samt, när det gäller insyn efter handel, derivat som rapporteras till centrala transaktionsregister. Således skulle endast de finansiella instrument som ▌är skräddarsydda eller inte tillräckligt likvida undantas från insynskraven.

(13)  För att underlätta produktvärderingen och effektivisera prisbildningen är det nödvändigt att införa en rimlig nivå av överblickbarhet i handeln på marknaderna för obligationer, strukturerade finansiella produkter och derivat. Strukturerade finansiella produkter bör framför allt innefatta värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet enligt definitionen i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 809/2004(8), som bland annat omfattar CDO (collateralised debt obligations).

(13a)  För rättssäkerhetens skull är det lämpligt att precisera vissa undantag från denna förordnings tillämpningsområde. Samtidigt som det är viktigt att reglera valutaderivat, inklusive valutaswappar, som ger upphov till en kontantavveckling som bestäms med referens till valutor för att säkerställa transparens och marknadsintegritet, bör avistatransaktioner på valutamarknaden inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. På samma sätt är det viktigt att klarlägga att inget försäkringsavtal avseende någon aktivitet som avses i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II)(9), om det ingås med ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i unionen eller i tredjeland, utgör derivat enligt denna förordning. Samtidigt som risker som uppstår till följd av algoritmisk handel bör regleras så utgör användningen av algoritmer som sker inom ramen för riskreduceringstjänster efter handel inte algoritmisk handel.

(14)  För att säkerställa att enhetliga villkor tillämpas för olika handelsplatser bör samma krav på insyn före och efter handel gälla för olika typer av handelsplatser. Insynskraven bör vara proportionella och anpassas till olika typer av instrument, däribland aktier, obligationer och derivat, och ta hänsyn till såväl investerares som emittenters, även statliga obligationsemittenters, intressen, samt marknadslikviditeten. Kraven bör också anpassas till olika typer av handel som orderbokssystem, även budbaserade system såsom RFQ-systemet samt hybrid- och voice broking-system, och ta hänsyn till nationella marknaders emissionspraxis, transaktionsvolym och egenskaper.

(15)  För att handel på OTC-marknader inte ska äventyra effektiv prisbildning eller överblickbara och lika konkurrensvillkor mellan olika typer av handel, bör adekvata krav på insyn före handel tillämpas på värdepappersföretag som handlar för egen räkning med finansiella instrument på OTC-marknaden, om handeln sker i deras egenskap av systematiska internhandlare med aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat eller andra liknande finansiella instrument samt obligationer, strukturerade finansiella produkter och derivat som är godtagbara för clearing.

(16)  Ett värdepappersföretag som utför kundorder med utnyttjande av eget kapital bör anses vara en systematisk internhandlare om inte transaktionerna utförs ▌ad-hoc och oregelbundet utanför reglerade marknader, MTF- och OTF-plattformar. En systematisk internhandlare bör definieras som ett värdepappersföretag som på ett organiserat, regelbundet och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att bilateralt utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform. För att denna definition ska kunna tillämpas objektivt och ändamålsenligt på värdepappersföretag bör all bilateral handel som innebär utförandet av kundorder vara relevant och kvantitativa kriterier som bestäms av finansiellt instrument eller av tillgångsklass skulle kunna komplettera kvalitativa kriterier vid fastställande av vilka värdepappersföretag som ska registreras som systematiska internhandlare i enlighet med artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006. Medan en OTF-plattform är ett system eller en facilitet där flera tredje parters köp- och säljintressen interagerar i systemet bör en systematisk internhandlare inte tillåtas att sammanföra tredje parters köp- och säljintressen. För att garantera kvaliteten på prisbildningsmekanismerna är det lämpligt att begränsa de omständigheter under vilka OTC-handel kan utföras utanför en systematisk internhandlare, och behöriga myndigheter bör se till att när det gäller aktier får ingen deltagare i ett system där ett värdepappersföretag utför kundorder med utnyttjande av eget kapital ha något företräde till orderutförande.

(17)  Systematiska internhandlare kan besluta om att endast deras icke-professionella kunder, deras professionella kunder eller båda, ska få tillgång till deras bud. Det bör inte vara tillåtet att diskriminera inom respektive kundkategori men de bör ha rätt att beakta skillnader mellan kunder, till exempel när det gäller kreditrisk. Systematiska internhandlare är inte tvungna att offentliggöra fasta bud för transaktioner med aktieinstrument som är större än den normala orderstorleken, och för transaktioner med andra instrument än aktieinstrument, som ligger över den storlek som gäller för marknaden för icke-professionella kunder. Den normala orderstorleken på marknaden eller den storlek som gäller för marknaden för icke-professionella kunder för en kategori av finansiella instrument bör inte avvika oproportionellt från något finansiellt instrument som ingår i denna kategori.

(18)  Det är lämpligt att se till att så mycket handel som möjligt som sker utanför reglerade handelsplatser äger rum i organiserade system som omfattas av lämpliga krav på transparens samtidigt som det säkerställs att stora och oregelbundna transaktioner kan utföras. Syftet med denna förordning är inte att kraven på insyn före handel ska gälla för OTC-transaktioner som innebär en primäremittering; utmärkande för dessa transaktioner är att instrumenten är skräddarsydda och utformade för de särskilda krav som ställs på godtagbara finansiella eller icke-finansiella motparter och inom ramen för ett affärsförhållande som i sig kännetecknas av affärer som är större än den normala orderstorleken på marknaden eller den storlek som gäller för marknaden för icke-professionella kunder, och att transaktionerna utförs utanför de system som normalt används av företaget för dess verksamhet som systematisk internhandlare.

(19)  Marknadsdata bör vara lätt och snabbt tillgängliga för användarna och utformas så detaljerat som möjligt för att investerare och datatjänsttillhandahållare, som tillgodoser deras behov, i största möjliga utsträckning ska kunna utveckla skräddarsydda datorlösningar. Information före och efter handel bör därför offentliggöras på ett tillräckligt uppdelat sätt för att minska marknadsaktörernas kostnader för att köpa marknadsdata och godkända publiceringsarrangemang som används för att säkerställa konsekvens och kvalitet på sådana marknadsdata och för att möjliggöra leverans av konsoliderad handelsinformation med information efter handel.

(20)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(10) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter(11) bör till fullo tillämpas av medlemsstaterna och Esma vid utbyte, överföring och behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, särskilt avdelning IV.

(21)  Eftersom det vid G-20-gruppens möte i Pittsburgh den 25 september 2009 beslutades att flytta handeln med standardiserade OTC-derivatkontrakt till börser eller, i tillämpliga fall, elektroniska handelsplattformar, bör ett formellt tillsynsförfarande fastställas för att tillåta handel mellan finansiella motparter och stora icke-finansiella motparter med alla derivat som är godtagbara för clearing och tillräckligt likvida på olika handelplatser som omfattas av likvärdig lagstiftning ▌. Syftet med denna förordning är inte att förbjuda eller begränsa användningen av skräddarsydda derivatkontrakt eller att göra dem överdrivet dyra för icke-finansiella institut. För att fastställa om likviditeten är tillräcklig bör hänsyn därför tas till särdragen hos de nationella marknaderna, däribland antalet och typen av marknadsaktörer på en viss marknad, och transaktionssärdragen, t.ex. transaktionernas volym och frekvens på den marknaden. Syftet med denna förordning är inte heller att förhindra användningen av riskreduceringstjänster efter handel.

(22)  Med hänsyn till att det vid G-20-gruppens möte i Pittsburgh den 25 september 2009 å ena sidan beslutades att flytta handeln med standardiserade OTC-derivatkontrakt till börser eller, i tillämpliga fall, elektroniska handelsplattformar, och å andra sidan den relativt låga likviditeten för olika OTC-derivat, bör man fastställa ett lämpligt urval av godtagbara handelsplatser där det kan bedrivas handel i enlighet med detta åtagande. Alla godtagbara handelsplatser bör omfattas av nära samordnade organisatoriska och driftsmässiga regleringskrav samt arrangemang för att mildra intressekonflikter, övervakning av all transaktionsverksamhet, och transparens före och efter handel speciellt anpassad till det finansiella instrumentet och handelsmodellen. För att förbättra genomförandet och likviditeten bör marknadsplatsoperatörer dock ha möjlighet att i enlighet med detta åtagande att diskretionärt anordna transaktioner mellan marknadsplatsdeltagarna.

(23)  De regler som fastställs för handeln med dessa derivat bör möjliggöra effektiv konkurrens mellan godtagbara handelsplatser. Dessa handelsplatser bör därför inte ha möjlighet att kräva exklusiva rättigheter för derivat som omfattas av dessa handelsregler och förhindra andra handelsplatser att erbjuda handel med dessa instrument. För att konkurrensen mellan handelplatser som handlar med derivat ska fungera väl är det väsentligt att handelsplatser har ett icke-diskriminerande och överblickbart tillträde till centrala motparter. Icke-diskriminerande tillträde till centrala motparter bör innebära att en handelsplats har rätt till icke-diskriminerande behandling av avtal som förhandlas på dess plattform när det gäller krav på säkerhet, nettning av ekonomiskt likvärdiga avtal, korsberäkning av marginalsäkerheter (cross-margining) med korrelerade avtal som clearats av samma centrala motpart och icke-diskriminerande clearingavgifter.

(24)  För att säkerställa finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, investerarskydd och finansiell stabilitet är det nödvändigt att tillhandahålla en mekanism för att övervaka investeringsprodukternas utformning och befogenheter att förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution och försäljning av någon typ av investeringsprodukt eller finansiellt instrument som väcker allvarliga betänkligheter i fråga om investerarskyddet, finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av finanssystemet, i kombination med en lämplig samordning av och beredskapsbefogenheter för Esma. För att dessa befogenheter ska kunna utövas av behöriga myndigheter och, i undantagsfall, av Esma bör ett antal särskilda villkor vara uppfyllda. När dessa villkor har uppfyllts bör den behöriga myndigheten eller, i undantagsfall, Esma kunna införa ett förbud eller en begränsning av försiktighetsskäl innan en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument har marknadsförts, distribuerats eller sålts till kunder.

(25)  Behöriga myndigheter bör till Esma lämna närmare uppgifter om alla ansökningar om att minska en position i ett derivatkontrakt, om eventuella engångspositionslimiter och ex-ante-positionslimiter, för att bättre kunna samordna och tillnärma utövandet av dessa befogenheter. Väsentliga uppgifter om de ex-ante-positionslimiter som tillämpas av en behörig myndighet bör offentliggöras på Esmas webbplats.

(26)  Esma bör kunna begära information från vem som helst om dess position i ett derivatkontrakt, för att kunna begära att positionen minskas samt begränsa en persons möjligheter att genomföra enskilda transaktioner för råvaruderivat. Esma bör därefter underrätta behöriga myndigheter om de åtgärder som föreslås och även offentliggöra åtgärderna.

(27)  Uppgifter om transaktioner med finansiella instrument bör rapporteras till behöriga myndigheter genom ett system som samordnas av Esma, för att dessa ska kunna upptäcka och utreda potentiella fall av marknadsmissbruk, övervaka att marknaderna fungerar på ett rättvist och korrekt sätt och övervaka värdepappersföretags verksamhet. Sådan övervakning bör omfatta alla instrument som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller som handlas på en handelsplats samt alla instrument vars värde är beroende av eller inverkar på dessa instruments värde. För att värdepappersföretagen inte ska drabbas av onödiga administrativa bördor bör rapporteringskravet inte gälla för finansiella instrument som inte handlas på ett organiserat sätt och inte lätt bli offer för marknadsmissbruk. Rapporterna bör använda en identitetsbeteckning för juridiska personer i linje med G-20-åtagandena. Kommissionen bör också rapportera om huruvida innehållet i och formen för rapporterna räcker för att marknadsmissbruk ska kunna upptäckas, om prioriteringar för övervakning med tanke på den enorma mängden rapporterade uppgifter, om huruvida det är nödvändigt att känna till identiteten på den beslutsfattare som ansvarar för användningen av en algoritm, och om särskilda arrangemang som behövs för att säkerställa en solid rapportering om värdepapperslån och återköpsavtal för att möjliggöra tillsyn från alla relevanta behöriga myndigheter.

(28)  För att transaktionsrapporterna ska kunna fungera som ett marknadsövervakningsverktyg bör de innehålla uppgifter om vem som fattat investeringsbeslutet och vem som ansvarar för verkställandet. Utöver de transparensregler som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar(12) ger flaggningen av blankningsorder de behöriga myndigheterna ytterligare användbar information för att dessa ska kunna övervaka blankningsnivåerna. Värdepappersföretagen måste identifiera huruvida försäljning av aktier eller av skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent är blankningar. Behöriga myndigheter bör även ha full tillgång till dokumentationen av alla skeden i utförandet av en order, från det ursprungliga affärsbeslutet till verkställandet. Värdepappersföretagen måste därför föra register över alla transaktioner med finansiella instrument och plattformsoperatörer föra register över alla order som kommer in i deras system. Esma bör samordna informationsutbytet mellan behöriga myndigheter för att säkerställa att de får tillgång till alla register över transaktioner och order, däribland transaktioner och order rörande finansiella instrument som står under deras tillsyn och som sker på plattformar verksamma utanför deras territorium.

(29)  Dubbel rapportering av samma uppgifter bör undvikas. Rapporter som överförs till transaktionsregister som registrerats eller godkänts enligt förordning (EU) nr 648/2012(13) för instrumenten i fråga och som innehåller alla erforderliga uppgifter för transaktionsrapporteringsändamål bör inte nödvändigtvis också lämnas till behöriga myndigheter utan bör vidarebefordras till dem från transaktionsregistren. Förordning (EU) nr 648/2012 bör ändras i enlighet med detta.

(30)  Varje utbyte eller överföring av information från de behöriga myndigheternas sida bör ske i enlighet med bestämmelserna för överföring av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(14). Allt utbyte och all överföring av information av ESMA bör ske i enlighet med bestämmelserna om överföring av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter(15), som bör vara helt tillämplig på behandlingen av personuppgifter för förordningens ändamål.

(31)  I förordning (EU) nr 648/2012 fastställs kriterierna för att avgöra vilka kategorier av OTC-derivat som bör omfattas av clearingkravet. Den förhindrar även snedvridning av konkurrensen genom att föreskriva ett icke-diskriminerande tillträde till centrala motparter som erbjuder handelsplatser clearing av OTC-derivat och icke-diskriminerande tillträde till handelsplatsers transaktionsuppgifter för centrala motparter som erbjuder clearing av OTC-derivat. Eftersom OTC-derivat definieras som derivatkontrakt vars utförande inte äger rum på en reglerad marknad är det nödvändigt att införa liknande bestämmelser för reglerade marknader enligt denna förordning. Derivat som handlas på reglerade marknader bör ▌omfattas av clearingskyldigheten, förutsatt att Esma har förklarat att de ska omfattas av denna skyldighet på samma sätt som derivat som handlas på andra ställen.

(32)  Utöver de krav i direktiv 2004/39/EG som förhindrar medlemsstaterna att otillbörligt begränsa tillträdet till infrastruktur efter handel, t.ex. system med centrala motparter och system för avveckling, är det nödvändigt att denna förordning undanröjer andra typer av kommersiella hinder som kan användas för att förhindra konkurrens i samband med clearing av överförbara värdepapper och penningmarknadsinstrument. För att undvika sådan diskriminerande praxis bör centrala motparter acceptera att cleara transaktioner som genomförs på olika handelsplatser, förutsatt att dessa handelsplatser uppfyller den centrala motpartens operativa och tekniska krav. Tillträde bör endast nekas om ett sådant tillträde uppenbart skulle äventyra handelsplatsens friktionsfria och korrekta funktion eller finansmarknadernas funktion och därmed orsaka en systemrisk.

(33)  Krav bör även ställas på att handelplatser ska ge tillträde, däribland till transaktionsuppgifter, på ett öppet och icke-diskriminerande sätt för centrala motparter som önskar cleara transaktioner som utförs på handelsplatsen utom när ett sådant tillträde skulle äventyra marknadernas friktionsfria eller korrekta funktion. En central motparts tillträde till en handelsplats bör möjliggöra arrangemang som innebär att flera centrala motparter använder transaktionsuppgifter från samma handelsplats. Detta bör emellertid inte leda till samverkan för clearing av derivat eller skapa fragmentering av likviditeten. Målsättningen med att eliminera hinder och diskriminerande praxis är att förbättra konkurrensen vid clearing av och handel med finansiella instrument för att inom unionen minska investerings- och lånekostnaderna, eliminera ineffektiviteter och främja innovation på unionens marknader. Kommissionen bör fortsätta att nära övervaka hur efterhandelsinfrastrukturen utvecklas och vid behov ingripa för att förhindra konkurrenssnedvridning på den inre marknaden.

(34)  Tjänster som inom unionen tillhandahålls av tredjelandsföretag omfattas av nationella ordningar och nationella bestämmelser. Det finns stora skillnader mellan dessa ordningar och de företag som auktoriserats på grundval av dessa ordningar åtnjuter inte rätt att tillhandahålla tjänster eller etableringsfrihet i andra medlemsstater än där de är etablerade. Det är lämpligt att införa ett gemensamt regelverk på unionsnivå. Denna gemensamma ordning bör harmonisera det idag uppsplittrade regelverket, säkerställa att tredjelandsföretag som är verksamma i unionen åtnjuter rättslig säkerhet och jämlik behandling, säkerställa att kommissionen gör en bedömning av huruvida tredjelands regelverk och tillsynssystem faktiskt är likvärdiga och säkerställa att kunder i unionen som tar i anspråk tredjelandsföretags tjänster ges en jämförbar skyddsnivå och ömsesidigt tillträde till tredjelands marknader. När ordningen tillämpas bör kommissionen och medlemsstaterna prioritera de områden som omfattas av G-20-åtagandena och överenskommelserna med unionens största handelspartner och de bör beakta den centrala roll unionen spelar på de globala finansmarknaderna och säkerställa att tillämpningen av tredjelandskrav inte hindrar unionens investerare och emittenter att investera i och anskaffa kapital från tredjeländer, och omvänt heller inte hindrar tredjelands investerare och emittenter att investera, anskaffa kapital eller erhålla andra finansiella tjänster på unionens marknader, förutom när det är motiverat av objektiva och faktabaserade tillsynsskäl.

(35)  Vid tillhandahållande av tjänster till icke-professionella kunder eller icke-professionella kunder som har valt att behandlas som professionella kunder i unionen bör det alltid krävas att företaget inrättar en filial i unionen. Inrättandet av en filial bör kräva tillstånd och tillsyn i unionen. Det bör finnas lämpliga samarbetsavtal mellan den berörda behöriga myndigheten och den behöriga myndigheten i tredjelandet. Tillhandahållandet av tjänster utan filialer bör begränsas till godtagbara motparter och professionella kunder, förutom de icke-professionella kunder som valt att behandlas som professionella kunder. Sådant tillhandahållande bör registreras hos Esma och omfattas av tredjelandets tillsyn. Det bör finnas lämpliga samarbetsavtal mellan Esma och behöriga myndigheter i tredjelandet.

(36)  De bestämmelser i denna förordning som reglerar tredjelandsföretags tillhandhållande av tjänster eller utövande av verksamhet i unionen bör inte påverka den möjlighet som personer etablerade i unionen har att på eget initiativ ta i anspråk ett tredjelandsföretags investeringstjänster i unionen eller för värdepappersföretag eller kreditinstitut i unionen att ta i anspråk ett tredjelandsföretags investeringstjänster eller investeringsverksamhet eller för en kund att ta i anspråk investeringstjänster från ett tredjelandsföretag genom medverkan från ett sådant kreditinstitut eller värdepappersföretag. När ett tredjelandsföretag tillhandahåller en i unionen etablerad person tjänster på dennes egna initiativ bör dessa inte anses ha tillhandahållits inom unionens territorium. Om ett tredjelandsföretag söker upp kunder eller potentiella kunder i unionen eller erbjuder eller marknadsför investeringstjänster eller investeringsverksamhet tillsammans med sidotjänster i unionen bör detta inte betraktas som tjänster som tillhandahålls på kundens eget initiativ.

(37)  Det har förekommit en rad bedrägerier på sekundära spotmarknader för utsläppsrätter (EUA), något som skulle kunna undergräva förtroendet för de system för handel med utsläppsrätter som inrättats genom direktiv 2003/87/EG, och åtgärder håller på att vidtas för att stärka systemet med EUA-register och skärpa villkoren för att ett konto för EUA-handel ska få öppnas. För att stärka dessa marknaders integritet och säkerställa att de fungerar på ett effektivt sätt, innefattande en övergripande tillsyn av handelsverksamheten, är det lämpligt att komplettera de åtgärder som föreskrivs i direktiv 2003/87/EG genom att helt inbegripa dem i tillämpningsområdet för detta direktiv och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)(16).

(38)  Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget med avseende på preciseringen av vissa definitioner, och närmare fastställa kraven på insyn före och efter handel, detaljerade villkor för undantag från kraven på insyn före handel, arrangemang för att skjuta upp offentliggörande av uppgifter efter handel, kriterier för tillämpning av kraven på insyn före handel för systematiska internhandlare, särskilda kostnadsrelaterade bestämmelser som avser tillgången på marknadsdata, kriterier för att bevilja eller neka tillträde mellan handelsplatser och centrala motparter och ytterligare villkor då hot mot investerarskyddet, finansmarknadernas korrekta funktion och deras integritet samt stabiliteten i hela eller delar av unionens finanssystem kan motivera att Esma vidtar åtgärder. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå och särskilt med Esma. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(39)  I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör avse beslut om fastställande av likvärdighet i fråga om tredjeländers regelverk och tillsynssystem när det gäller tjänster som tillhandahålls av tredjelandsföretag och de bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(17).

(40)  Målen för denna förordning, nämligen att införa enhetliga krav avseende offentliggörande av uppgifter om handel, transaktionsrapportering, handel med derivat på organiserade handelsplatser, icke-diskriminerande tillträde till clearing, produktinterventionsbefogenheter, befogenheter i fråga om positionsförvaltning och positionslimiter, tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster eller verksamheter inte kan inte uppnås i tillräckligt hög grad av medlemsstaterna. Nationella behöriga myndigheter har visserligen bättre förutsättningar att övervaka marknadsutvecklingen, men det är enbart möjligt att ur ett unionsövergripande perspektiv fastställa de samlade effekterna av de problem som hänför sig till kraven på transparens före och efter handel, transaktionsrapportering, derivathandel samt förbud mot produkter och viss praxis. Följaktligen kan målen för denna förordning bättre uppnås på EU-nivå och unionen får anta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(41)  Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa ett adekvat skydd för insättare, investerare och konsumenter i hela unionen. Eftersom Esma har högspecialiserad expertis på området vore det därför effektivt och lämpligt att Esma anförtros uppgiften att utarbeta utkast till sådana tekniska standarder för tillsyn och genomförande som inte inbegriper några policyval, och att dessa läggs fram för kommissionen.

(42)  Kommissionen bör anta tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma om transaktionsrapporternas innehåll och specifikationer, som specificerar de typer av derivatkontrakt som har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen, och som specificerar huruvida en derivatkategori som förklarats omfattas av clearingkravet enligt förordning (EU) nr 648/2012 eller relevanta underkategorier enbart får handlas på organiserade handelsplattformar, om likviditetskriterierna för derivat som anses omfattas av ett krav om handel på organiserade handelsplatser samt artikel 36 om den information som det sökande tredjelandsföretaget ska tillhandahålla Esma i sin registreringsansökan. Kommissionen bör anta dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(44)  Tillämpningen av kraven i denna förordning bör skjutas upp för att kunna anpassas till tillämpningen av de införlivade bestämmelserna från det omarbetade direktivet och för att fastställa alla viktiga genomförandeåtgärder. Hela lagstiftningspaketet bör således tillämpas från och med samma tidpunkt. Det är inte lämpligt att skjuta upp tillämpningen av de befogenheter som gäller genomförandeåtgärderna, eftersom åtgärder bör vidtas för att så snart som möjligt utarbeta och anta dessa genomförandeåtgärder.

(45)  Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och principer som i synnerhet anges i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland skyddet av personuppgifter (artikel 8), rätten till näringsfrihet (artikel 16), rätten till konsumentskydd (artikel 38), rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47) och rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott (artikel 50), och måste tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(45a)  Europeiska datatillsynsmannen har hörts i denna fråga.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.  I denna förordning fastställs enhetliga krav som gäller följande:

   (a) Offentliggörande av uppgifter om handel.
   (b) Rapportering av transaktioner till behöriga myndigheter.
   (c) Handel med derivat på organiserade handelsplatser.
   (d) Icke-diskriminerande tillträde till clearing och till handel med referensvärden.
   (e) Produktinterventionsbefogenheter för behöriga myndigheter och Esma samt befogenheter för Esma i fråga om positionsförvaltning och positionslimiter.
   (f) Investeringstjänster eller investeringsverksamhet som tillhandahålls av tredjelandsföretag utan filial.

2.  Denna förordning ska tillämpas på kreditinstitut auktoriserade enligt direktiv 2006/48/EG och värdepappersföretag auktoriserade enligt direktiv …/…/EU [nya MiFID] när kreditinstitutet eller värdepappersföretaget tillhandahåller en eller flera investeringstjänster och/eller utför investeringsverksamhet, samt på marknadsplatsoperatörer.

3.  Avdelning V i den här förordningen ska också tillämpas på alla finansiella motparter enligt definitionen i artikel [2.8] i förordning (EU) nr 648/2012 och alla icke-finansiella motparter som omfattas av artikel 10.1b i den förordningen.

4.  Avdelning VI i denna förordning är även tillämplig på centrala motparter och personer som har äganderätt till referensvärden.

4a.  Avdelning VII i denna förordning ska även tillämpas på alla finansiella motparter enligt definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) nr 648/2012.

4b.  Avdelning VIII i denna förordning ska tillämpas på tredjelandsföretag som tillhandahåller investeringstjänster eller bedriver investeringsverksamhet i en medlemsstat på annat sätt än genom en filial i en medlemsstat.

Artikel 2

Definitioner

1.  I denna förordning gäller följande definitioner:

   (1) värdepappersföretag: en juridisk person vars regelmässiga verksamhet eller rörelse består i att yrkesmässigt tillhandahålla en eller flera investeringstjänster till tredje part och/eller att utföra en eller flera investeringsverksamheter.

   (a) deras rättsliga ställning sörjer för en skyddsnivå för tredje parts intressen som är likvärdig med den som juridiska personer ger,
   (b) de är underkastade sådan likvärdig tillsyn som är lämplig med hänsyn till deras juridiska form.

   (a) Tredjeparts äganderätt till instrument och penningmedel måste vara skyddad, särskilt vid företagets eller dess ägares insolvens eller då utmätning, kvittning eller andra anspråk görs gällande av borgenärer gentemot företaget eller dess ägare.
   (b) Företaget måste vara underkastat regler som syftar till att övervaka företagets och dess ägares solvens.
   (c) Företagets årsbokslut måste granskas av en eller flera personer som enligt nationell lagstiftning har behörighet att utföra revision av räkenskaper.
   (d) Om företaget har endast en ägare måste denne säkerställa att investerarna skyddas om företagets verksamhet upphör till följd av hans eller hennes död, arbetsoförmåga eller annan liknande omständighet. kreditinstitut:

   (2) kreditinstitut: ett kreditinstitut i den mening som avses i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG.
   (2a) multilateralt system: ett system som sammanför eller underlättar sammanförandet av flera köp- och säljintressen i finansiella instrument, oavsett det faktiska antal order som genomförs genom de transaktioner som följer av dessa.
   (2b) bilateralt system: ett system som sammanför eller underlättar sammanförandet av köp- och säljintressen i finansiella instrument där värdepappersföretaget som driver systemet endast utför kundorder genom att handla för egen räkning.
   (2c) OTC-handel: bilateral handel som utförs av en godtagbar motpart för egen räkning, utanför en handelsplats eller en systematisk internhandlare, tillfälligt och oregelbundet med godtagbara motparter och som alltid är av betydande storlek.
   (3) systematisk internhandlare: ett värdepappersföretag som på ett organiserat, regelbundet och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform i ett bilateralt system.
   (4) marknadsplatsoperatör: en eller flera personer som leder och/eller driver verksamheten på en reglerad marknad. Den reglerade marknaden kan själv vara marknadsplatsoperatör.
   (5) reglerad marknad: ett multilateralt system som drivs och/eller leds av en marknadsplatsoperatör, vilket sammanför eller underlättar sammanförandet av flera tredje parters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i enlighet med dess icke skönsmässiga regler – så att detta leder till ett avtal i fråga om finansiella instrument upptagna till handel enligt dess regler och/eller system, och som är auktoriserat och löpande verksamt och drivs i enlighet med bestämmelserna i avdelning III i direktiv …/…/EU [nya MiFID].
   (6) multilateral handelsplattform: ett multilateralt system som drivs av ett värdepappersföretag eller en marknadsplatsoperatör och som sammanför flera tredje parters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till ett avtal i enlighet med bestämmelserna i avdelning II i direktiv …/…/EU [nya MiFID].
   (7) organiserad handelsplattform: ett multilateralt system eller en multilateral facilitet, som inte är en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform eller en central motpart, som drivs av ett värdepappersföretag eller en marknadsplatsoperatör, inom vilket flera tredje parters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att detta leder till ett avtal i enlighet med bestämmelserna i avdelning II i direktiv …/…/EU [nya MiFID].
   (8) finansiellt instrument: sådana instrument som anges i avsnitt C i bilaga I till direktiv …/…/EU [nya MiFID].
  (9) överlåtbara värdepapper: värdepapper, utom betalningsmedel, som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, t.ex.
   (a) aktier och andra värdepapper som motsvarar andelar i aktiebolag, bolag med personligt ansvar eller andra enheter samt depåbevis för aktier,
   (b) obligationer eller andra typer av värdepapperiserade skuldförbindelser, inklusive depåbevis för sådana värdepapper,
   (c) alla andra värdepapper som ger rätt att förvärva eller sälja sådana överlåtbara värdepapper eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån noteringar för överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. depåbevis:
   (10) värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden och som innebär äganderätt till en icke-etablerad emittents värdepapper samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av den icke-etablerade emittentens värdepapper.
   (11) börshandlade fonder: fonder med minst en andels- eller aktieklass som handlas hela dagen på minst en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform eller en organiserad handelsplattform där minst en marknadsgarant vidtar åtgärder för att säkerställa att börspriset på dess andelar eller aktier inte i betydande grad avviker från substansvärdet eller i förekommande fall det indikativa substansvärdet.
   (12) certifikat: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden och vilka, om emittenten betalar tillbaka en investering, har företräde framför aktier men efterställs obligationsinstrument utan säkerhet eller andra liknande instrument.
   (13) strukturerade finansiella produkter: värdepapper avsedda att värdepapperisera och överföra kreditrisker kopplade till en pool av finansiella tillgångar, vilka ger värdepappersinnehavaren rätt till att erhålla regelbundna betalningar i förhållande till likviditetsflödet från de underliggande tillgångarna. derivat:
   (14) derivat: sådana finansiella instrument som definieras i punkt 9 c och som avses i avsnitt C 4–10 i bilaga I till direktiv …/…/EU [nya MiFID].
   (15) råvaruderivat: finansiella instrument, enligt definitionen i punkt 9 c i direktiv …/…/EU [nya MiFID], som hänför sig till en råvara eller ett basvärde i enlighet med punkterna 5, 6, 7 och 10 i avsnitt C i bilaga I till detta direktiv.
   (16) ett meddelande från en aktör till en annan aktör i ett handelssystem som bekräftar intresse för handel och som innehåller all nödvändig information för att ingå avtal om handel.
   (17) behörig myndighet: den myndighet som varje medlemsstat utsett i enlighet med artikel 69 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], om inte annat anges i det direktivet.
   (18) godkänt publiceringsarrangemang: en person auktoriserad i enlighet med direktiv …/…/EU [nya MiFID] att för handelsplatsers eller värdepappersföretags räkning publicera rapporter om värdepappershandeln i enlighet med artiklarna 5, 9, 11 och 12 i denna förordning.
   (19) tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation: en person auktoriserad i enlighet med direktiv …/…/EU [nya MiFID] att samla in rapporter om handeln med de finansiella instrument som förtecknas i artiklarna 5, 6, 11 och 12 i denna förordning från reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar, organiserade handelsplattformar och godkända publiceringsarrangemang samt konsolidera dem till ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde med uppgifter i realtid och, i de fall som avses i artikel 66.1 och 66.2 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], uppgifter med fördröjning om priser och volymer per finansiellt instrument.
   (20) godkänd rapporteringsmekanism: en person auktoriserad i enlighet med direktiv …/…/EU [nya MiFID] att för värdepappersföretags räkning rapportera uppgifter om transaktioner till behöriga myndigheter eller Esma.
   (21) ledningsorgan: det styrande organet hos ett värdepappersföretag, en marknadsplatsoperatör eller en tillhandahållare av handelsinformation, med tillsyns- och ledningsansvar, som har yttersta beslutsfattande ansvar och mandat att fastställa strategi, mål och övergripande styrning för värdepappersföretaget, marknadsplatsoperatören eller tillhandahållaren av handelsinformation, och det ska även inbegripa personer som faktiskt leder ett företags verksamhet.
   (24) referensindex: ett handelsbart eller allmänt använt kommersiellt index eller offentliggjort tal, som beräknas genom tillämpning av en formel på värdet av en eller flera underliggande tillgångar eller priser, inbegripet uppskattade priser, räntesatser eller andra värden, eller undersökningar och på grundval av vilket det belopp som ska betalas enligt ett finansiellt instrument fastställs, vilket fungerar som ett standardmått för utvecklingen av en viss tillgång eller klass eller grupp av tillgångar.
   (25) handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform eller en organiserad handelsplattform.
   (26) central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.
   (26a) samverkansöverenskommelse: en överenskommelse om samverkan i den mening som avses i artikel 2.12 i förordning (EU) nr 648/2012.
   (27) investeringstjänster och investeringsverksamhet: tjänster och verksamhet i den mening som avses i artikel 4.2.1 i direktiv …/…/EU [nya MiFID].
   (28) finansinstitut i tredjeländer: en enhet vars huvudkontor är etablerat i ett tredjeland och som enligt det tredjelandets lagstiftning auktoriserats eller godkänts att bedriva sådana verksamheter som förtecknas i direktiv 2006/48/EG, direktiv …/…/EU [nya MiFID] samt direktiven 2009/138/EG, 2009/65/EG, 2003/41/EG och 2011/61/EU.
   (28a) tredjelandsföretag: ett tredjelandsföretag i den mening som avses i artikel 4.2.33d i direktiv …/…/EU [nya MiFID].
   (29) grossistenergiprodukt: kontrakt och derivat i den mening som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi(18).
   (29a) primäremittering: en transaktion i instrument med skräddarsydda grundvillkor som är utformade för specifika krav från finansiella och icke-finansiella motparter som skulle klassificeras som godtagbara motparter eller professionella kunder enligt artikel 30 i direktiv .../.../EU [nya MiFID] och bilaga II till detta direktiv.

2.  De definitioner som fastställs i artikel 4.2 i direktiv …/…/EU [nya MiFID] ska även gälla för tillämpningen av denna förordning.

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, efter samråd med Esma, som preciserar vissa tekniska detaljer i definitionerna i led 3, 7, 10-16, 18-26a, 28 och 29 i punkt 1, för att anpassa dem till marknadsutvecklingen.

Artikel 2a

Skyldighet att handla OTC genom systematiska internhandlare

1.  Alla transaktioner med aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument som inte utgör koncerninterna transaktioner enligt artikel 3 i förordning (EU) nr 648/2012, som uppnår de tröskelvärden som anges i artikel 13 i denna förordning, och som inte genomförs på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) ska genomföras genom en systematisk internhandlare såvida inte transaktionen innebär en primäremittering av instrumentet. Detta krav ska inte gälla för transaktioner av stor omfattning i enlighet med definitionen i artikel 4.

2.  Alla transaktioner i obligationer, strukturerade finansiella produkter som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller för vilka ett prospekt har offentliggjorts, i utsläppsrätter och derivat som är godtagbara för clearing eller som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), och som inte omfattas av handelsskyldigheten i artikel 26, som inte genomförs på en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform eller en handelsplats i tredjeland enligt villkor som bedömts som likvärdiga i enlighet med artikel 26.4, och som uppnår tröskelvärdena i artikel 17, ska genomföras via en systematisk internhandlare såvida inte transaktionen innebär en primäremittering av instrumentet. Detta krav ska inte gälla för transaktioner av stor omfattning i enlighet med definitionen i artikel 8.

3.  Om finansiella instrument som förtecknas i punkt 1 eller 2 tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF- eller OTF-plattform och ingen systematisk internhandlare är tillgänglig, får transaktioner utföras OTC på annat sätt än genom en systematisk internhandlare; utmärkande för dessa transaktioner är att de utförs ad-hoc och oregelbundet, där

  (a) transaktionsparterna är godtagbara motparter eller professionella kunder, och
   (b) transaktionen är av betydande storlek eller
   (c) det inte finns någon likvid marknad för obligationen eller typen av obligation, enligt vad som fastställs i artiklarna 7, 8, 13 och 17.

Avdelning II

Transparens när det gäller handelsplatser med multilaterala system

Kapitel 1

Transparens när det gäller aktieinstrument

Artikel 3

Krav på transparens före handel på handelsplatser för aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument

1.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska offentliggöra aktuella köp- och säljbud och orderdjupet vid de priser som visas i deras system för aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller som handlas på en MTF-plattform. Detta krav ska även gälla för genomförbara intresseanmälningar. Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska under den tid då marknaderna normalt är öppna kontinuerligt offentliggöra denna information.

2.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska på rimliga affärsvillkor och på icke-diskriminerande grunder ge tillträde till de arrangemang de använder för att offentliggöra den information som avses i punkt 1 till värdepappersföretag som enligt artikel 13 är skyldiga att offentliggöra sina bud i fråga om aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument.

Artikel 4

Undantag när det gäller aktieinstrument

1.  Behöriga myndigheter ska, i de fall som definieras i punkt 3, på grundval av marknadsmodell, ordertyp och ordervolym kunna medge undantag från kravet för reglerade marknader, värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform att offentliggöra den information som avses i artikel 3.1. Behöriga myndigheter ska framför allt kunna medge undantag från detta krav när det gäller

   order av större omfattning än normalt på marknaden för ifrågavarande aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande berörda finansiella instrument, eller
   en handelsmetod där priset fastställs enligt ett referenspris som lämnas av ett annat system och är allmänt tillgängligt och allmänt betraktas som ett tillförlitligt referenspris av marknadsdeltagare.

2.  Innan undantag medges enligt punkt 1 ska behöriga myndigheter underrätta Esma och andra behöriga myndigheter om alla enskilda undantag som de avser att medge samt förklara hur de ska tillämpas. Avsikten att medge ett undantag ska anmälas minst fyra månader innan undantaget ska börja gälla. Esma ska, inom två månader efter det att anmälan mottagits, avge ett icke-bindande yttrande till behöriga myndigheter som fastställer i vad mån varje enskild begäran om undantag är förenlig med de krav som anges i punkt 1 och som specificeras i den delegerade akt som antagits enligt punkt 3 b och c. En behörig myndighet ska endast bevilja undantag efter att ha erhållit ett icke-bindande yttrande från Esma. Om den behöriga myndigheten medger ett undantag och en annan medlemsstats behöriga myndighet invänder mot detta kan den berörda myndigheten på nytt hänskjuta ärendet till Esma, som kan utöva de befogenheter som den tilldelats enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma ska övervaka hur undantagen tillämpas och lägga fram en årlig rapport för kommissionen om hur tillämpningen sker i praktiken.

2a.  En behörig myndighet får återkalla ett undantag som beviljats enligt punkt 1, såsom anges i punkt 3, om den konstaterar att undantaget tillämpas på ett sätt som avviker från dess ursprungliga syfte eller om den anser att undantaget används för att kringgå de bestämmelser som fastställs i denna artikel.

Innan undantaget återkallas, och så snart som möjligt, ska den behöriga myndigheten underrätta Esma och andra behöriga myndigheter om sin avsikt samt lämna en fullständig motivering. Inom en månad efter att ha mottagit meddelandet ska Esma utfärda ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten i fråga. Efter att ha mottagit yttrandet ska den behöriga myndigheten se till att beslutet får verkan.

3.  Kommissionen ska, genom delegerade akter i enlighet med artikel 41, anta bestämmelser som fastställer följande:

   (a) De köp- och säljbud eller utsedda marknadsgaranters bud, samt det orderdjup vid dessa priser, som ska offentliggöras för varje berörd kategori av finansiella instrument.
   (b) För varje berörd kategori av finansiella instrument, ordervolym eller ordertyp för vilken det kan göras undantag från kravet på uppgifter före handel enligt punkt 1.
   (c) De närmare villkoren för tillämpningen av kravet på uppgifter före handel enligt artikel 3 på handelsmetoder för reglerade marknader och MTF-plattformar, som ▌genomför transaktioner ▌genom periodiska auktioner för varje kategori av finansiellt instrument eller genom förhandlade transaktioner.

4.  Undantag som medgetts av behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 29.2 och 44.2 i direktiv 2004/39/EG och artiklarna 18, 19 och 20 i förordning (EG) nr 1287/2006 före …(19) ska granskas av Esma senast den …(20)*. Esma ska avge ett yttrande till berörda behöriga myndighet som fastställer i vad mån varje enskilt undantag fortfarande är förenligt med bestämmelserna i denna förordning och i delegerade akter som grundar sig på denna förordning.

Artikel 5

Krav på insyn efter handel på handelplatser för aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument

1.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska genom godkända publiceringsarrangemang offentliggöra pris, volym och tidpunkt för de transaktioner som utförts med aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller som handlas på en MTF-plattform. Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska offentliggöra alla uppgifter som rör sådana transaktioner så nära realtid som det är tekniskt möjligt.

2.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska på rimliga affärsvillkor och på icke-diskriminerande grunder ge faktiskt tillträde till de arrangemang de använder för att offentliggöra den information som avses i punkt 1 till värdepappersföretag som enligt artikel 19 är skyldiga att offentliggöra närmare uppgifter om sina transaktioner med aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument.

Artikel 6

Tillstånd att skjuta upp offentliggörande

1.  Behöriga myndigheter ska kunna ge reglerade marknader tillstånd att skjuta upp offentliggörandet av uppgifter om transaktioner, baserat på deras typ eller volym. Behöriga myndigheter ska framför allt kunna tillåta att offentliggörandet skjuts upp när det gäller transaktioner av större omfattning än normalt på marknaden för ifrågavarande aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument eller typer av aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat eller liknande finansiella instrument. Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform ska på förhand inhämta tillstånd från behöriga myndigheter för de föreslagna arrangemangen för uppskjutet offentliggörande och tydligt informera marknadsaktörer och allmänheten om dessa arrangemang. Esma ska övervaka hur undantagen för ett uppskjutet offentliggörande tillämpas och lägga fram en årlig rapport för kommissionen om hur de används i praktiken.

Om en behörig myndighet tillåter att ett offentliggörande skjuts upp och en annan medlemsstats behöriga myndighet invänder mot detta undantag eller mot hur den beviljade auktorisationen faktiskt tillämpas, kan den berörda behöriga myndigheten på nytt hänskjuta ärendet till Esma, som kan utöva de befogenheter som den tilldelats enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2.  Kommissionen ska, genom delegerade akter i enlighet med artikel 41, anta bestämmelser som fastställer följande:

   (a) De uppgifter som reglerade marknader, värdepappersföretag, däribland systematiska internhandlare, samt värdepappersföretag och reglerade marknader som driver en MTF-plattform ska precisera i den information som ska offentliggöras för varje berörd kategori av finansiellt instrument.
   (b) Villkoren för att ge tillstånd till en reglerad marknad, ett värdepappersföretag, däribland en systematisk internhandlare, eller ett värdepappersföretag eller en marknadsplatsoperatör som driver en MTF-plattform att skjuta upp offentliggörandet av transaktioner, och de kriterier som ska gälla när det fastställs för vilka transaktioner man på grundval av volym, typ och likviditetsprofil för aktien, depåbeviset, den börshandlade fonden, certifikatet eller liknande finansiellt instrument kan tillåta att offentliggörandet skjuts upp för varje enskild kategori av finansiellt instrument.

Kapitel 2

Transparens när det gäller icke-aktierelaterade instrument

Artikel 7

Krav på insyn före handel på handelplatser för obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat

1.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska med utgångspunkt i respektive handelssystem offentliggöra priser och orderdjupet vid dessa priser för order eller bud som visas i deras system, för obligationer och strukturerade finansiella produkter som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller för vilka ett prospekt har offentliggjorts och som är tillräckligt likvida, för utsläppsrätter och för derivat som omfattas av de handelsskyldigheter som anges i artikel 24. Detta krav ska även gälla för genomförbara intresseanmälningar. Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska under den tid då marknaderna normalt är öppna kontinuerligt offentliggöra denna information. Denna skyldighet att offentliggöra gäller inte sådana icke-finansiella motparters derivattransaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den icke-finansiella motpartens eller denna grupps affärsverksamhet eller likviditetsfinansiering.

Kraven som fastställs i första stycket ska anpassas till emissionens storlek och transaktionsstorleken och ska beakta såväl emittenters som investerares intressen och den finansiella stabiliteten. Kraven som fastställs i denna artikel ska endast tillämpas för de finansiella instrument som anses vara tillräckligt likvida eller för vilka det finns en likvid marknad. När transaktionerna förhandlas fram mellan godtagbara motparter och professionella kunder genom ”voice negotiation”, måste indikativa priser före handel offentliggöras så nära transaktionspriset som det rimligtvis går att genomföra.

2.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska på rimliga affärsvillkor och på icke-diskriminerande grunder ge faktiskt tillträde till de arrangemang de använder för att offentliggöra den information som avses i punkt 1 till värdepappersföretag som enligt artikel 17 är skyldiga att offentliggöra sina bud i fråga om obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat.

Artikel 8

▌ Undantag när det gäller icke-aktierelaterade instrument

1.  Behöriga myndigheter ska kunna medge undantag från kravet för reglerade marknader, värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform att offentliggöra den information som avses i artikel 7.1 för specifika typer av produkter, på grundval av ▌ likviditeten och andra kriterier som fastställs i enlighet med punkt 4.

2.  Behöriga myndigheter ska, i enlighet med punkt 4, kunna medge undantag från kravet för reglerade marknader, värdepappersföretag eller marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-eller OTF-plattform att offentliggöra den information som avses i artikel 7.1 på grundval av ordertyp, ordervolym och handelsmetod. Behöriga myndigheter ska framför allt ha möjlighet att göra undantag från detta krav när det gäller order av större omfattning än normalt på marknaden för ifrågavarande obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat eller typ av obligation, strukturerad finansiell produkt, utsläppsrätt eller derivat.

3.  Innan undantag medges enligt punkterna 1 och 2 ska behöriga myndigheter underrätta Esma och andra behöriga myndigheter om de undantag som de avser att medge samt förklara hur de ska tillämpas. Avsikten att medge ett undantag ska anmälas minst fyra månader innan undantaget ska börja gälla. Esma ska, inom tre månader efter det att anmälan mottagits, avge ett icke-bindande yttrande till behöriga myndigheter som fastställer i vad mån varje enskild begäran om undantag är förenlig med de krav som anges i punkterna 1 och 2 och som specificerats i den delegerade akt som antagits enligt punkt 4 b. En behörig myndighet ska endast bevilja undantag efter att ha erhållit ett icke-bindande yttrande från Esma. Om den behöriga myndigheten medger ett undantag och en annan medlemsstats behöriga myndighet invänder mot detta kan den berörda myndigheten på nytt hänskjuta ärendet till Esma, som kan utöva de befogenheter som den tilldelats enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma ska övervaka hur undantagen tillämpas och lägga fram en årlig rapport för kommissionen om hur tillämpningen sker i praktiken.

3a.  En behörig myndighet får återkalla ett undantag som beviljats enligt punkt 1, såsom anges i punkt 4, om den konstaterar att undantaget tillämpas på ett sätt som avviker från dess ursprungliga syfte eller om den anser att undantaget används för att kringgå de bestämmelser som fastställs i denna artikel.

Innan undantaget återkallas, och så snart som möjligt, ska de behöriga myndigheterna underrätta Esma och andra behöriga myndigheter om sin avsikt samt lämna en fullständig motivering. Inom en månad efter att ha mottagit meddelandet ska Esma utfärda ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten i fråga. Efter att ha mottagit yttrandet ska den behöriga myndigheten se till att beslutet får verkan.

3b.  Om likviditeten för en obligation eller en typ av obligationer sjunker under det tröskelvärde som fastställs i enlighet med punkt 3c kan den skyldighet som avses i artikel 7.1 tillfälligt upphävas av en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en eller flera handelsplatser där detta finansiella instrument handlas. Detta tröskelvärde ska fastställas på grundval av objektiva kriterier.

Det tillfälliga upphävandet ska inledningsvis gälla för en period av högst tre månader räknat från dagen för dess offentliggörande på den berörda behöriga myndighetens webbplats. Detta tillfälliga upphävande får förlängas med fler perioder på högst tre månader åt gången om skälen för det tillfälliga upphävandet kvarstår. Om det tillfälliga upphävandet inte förlängs efter en period av tre månader ska det automatiskt upphöra att gälla.

Innan det tillfälliga upphävandet enligt denna punkt upphävs eller förlängs ska den relevanta behöriga myndigheten underrätta Esma om sitt förslag samt lämna en fullständig motivering. Esma ska så snart som möjligt avge ett yttrande till behöriga myndigheter om huruvida Esma anser att de villkor som anges i denna punkt har uppfyllts.

3c.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de parametrar och metoder för beräkning av det tröskelvärde för likviditeten som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den …(21).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

De parametrar och metoder som medlemsstaterna ska tillämpa för att beräkna tröskelvärdet ska fastställas på ett sådant sätt att när tröskelvärdet nås motsvarar detta en betydande minskning av omsättningen på handelsplatser som omfattas av den anmälande myndighetens tillsyn i förhållande till den genomsnittliga omsättningsnivån på dessa handelsplatser för det berörda finansiella instrumentet.

4.  Kommissionen ska, genom delegerade akter i enlighet med artikel 41, anta bestämmelser som fastställer följande:

   (a) De order eller bud, priser och det orderdjup vid dessa priser som ska offentliggöras för varje berörd kategori av finansiella instrument i enlighet med artikel 7.1.
   (aa) Anpassningen av kraven i artikel 7.1 och artikel 17.1 till emissionens storlek och transaktionsstorleken och till offentliggörandet av indikativa priser före handel i förhandlade transaktioner och
  (b) de villkor enligt vilka undantag kan göras från kravet på uppgifter före handel för varje berörd kategori av finansiellt instrument i enlighet med punkterna 1 och 2, på grundval av


   (iii) likviditetsprofil, däribland antal och typ av marknadsaktörer på en viss marknad och andra relevanta kriterier för att bedöma likviditeten för ett visst finansiellt instrument,
   (iv) orderstorlek eller ordertyp, särskilt för att möjliggöra en lämplig åtskillnad mellan marknaderna för icke-professionella kunder och andra marknader, och storlek för och typ av emission av ett finansiellt instrument.

Artikel 9

Krav på insyn efter handel på handelsplatser för obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat

1.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska genom ett godkänt publiceringsarrangemang offentliggöra pris, volym och tidpunkt för de transaktioner som utförts med obligationer och strukturerade finansiella produkter som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller för vilka ett prospekt har offentliggjorts, för utsläppsrätter och för derivat som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller som handlas på en MTF- eller OTF-plattform. Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska offentliggöra alla uppgifter som rör sådana transaktioner så nära realtid som det är tekniskt möjligt.

2 Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska på rimliga affärsvillkor och på icke-diskriminerande grunder ge tillträde till de arrangemang de använder för att offentliggöra den information som avses i punkt 1 till värdepappersföretag som enligt artikel 20 är skyldiga att offentliggöra uppgifter om sina transaktioner med obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat.

Artikel 10

Tillstånd att skjuta upp offentliggörande

1.  Behöriga myndigheter ska kunna ge tillstånd till reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform att skjuta upp offentliggörandet av uppgifter om transaktioner baserat på deras typ eller storlek och det finansiella instrumentets likviditetsprofil. Behöriga myndigheter ska framför allt kunna tillåta att offentliggörandet skjuts upp när det gäller transaktioner som är större än 100 000 EUR eller på annat sätt är av större omfattning än normalt på marknaden för ifrågavarande obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat eller den typen av obligation, strukturerad finansiell produkt utsläppsrätt eller derivat eller om likviditeten sjunker under det tröskelvärde som fastställs i enlighet med artikel 8.3b.

2.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF- eller OTF-plattform ska på förhand inhämta tillstånd från behöriga myndigheter för de föreslagna arrangemangen för uppskjutet offentliggörande och tydligt informera marknadsaktörer och investerare i allmänhet om dessa arrangemang. Esma ska övervaka hur undantagen för ett uppskjutet offentliggörande tillämpas och lägga fram en årlig rapport för kommissionen om hur de används i praktiken.

3.  Kommissionen ska, genom delegerade akter i enlighet med artikel 41, anta bestämmelser som fastställer följande:

   (a) De uppgifter som reglerade marknader, värdepappersföretag, däribland systematiska internhandlare, samt värdepappersföretag och reglerade marknader som driver en MTF- eller OTF-plattform ska precisera i den information som ska offentliggöras för varje berörd kategori av finansiellt instrument.
   (b) Villkoren för att ge tillstånd, för varje berörd enskild kategori av instrument, att skjuta upp offentliggörandet av transaktioner till en reglerad marknad, ett värdepappersföretag, däribland en systematisk internhandlare, ett värdepappersföretag eller en marknadsplatsoperatör som driver en MTF- eller OTF-plattform, och de kriterier som ska gälla när det fastställs för vilka transaktioner man på grundval av volym, typ och likviditetsprofil för obligationen, den strukturerade finansiella produkten, utsläppsrätten och derivatet kan tillåta att offentliggörandet skjuts upp och/eller att uppgifter om transaktionsvolymen och sammanläggning av transaktioner får utelämnas.

Kapitel 3

Skyldighet att tillhandahålla uppgifter om handel separat och på rimliga affärsvillkor

Artikel 11

Skyldighet att separat tillgängliggöra uppgifter före och efter handel

1.  Reglerade marknader, värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer som driver en MTF-plattform eller, i förekommande fall, en OTF-plattform ska göra de uppgifter som avses i artiklarna 3–10 tillgängliga för allmänheten genom att uppgifterna före och efter handel erbjuds separat.

2.  Kommissionen ska, efter samråd med Esma, anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, som preciserar vilka uppgifter före och efter handel, inklusive detaljnivå, som ska offentliggöras i enlighet med punkt 1.

Artikel 12

Skyldighet att tillgängliggöra uppgifter före och efter handel på rimliga affärsvillkor

1 Reglerade marknader, MTF-plattformar och, i förekommande fall, OTF-plattformar ska på rimliga affärsvillkor göra de uppgifter som avses i artiklarna 3–10 tillgängliga för allmänheten och säkerställa ett effektivt icke-diskriminerande tillträde till informationen. Uppgifterna ska tillhandahållas kostnadsfritt 15 minuter efter det att en transaktion har offentliggjorts.

2.  Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 41 för att klargöra vad som utgör rimliga affärsmässiga villkor för offentliggörandet av information i enlighet med punkt 1.

Avdelning III

Transparens när det gäller systematiska internhandlare och värdepappersföretag som bedriver OTC-handel

Artikel 13

Skyldighet för värdepappersföretag att offentliggöra fasta bud

1.  Systematiska interhandlare i aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument ska offentliggöra ett fast bud i sådana aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform och för vilka de är systematiska internhandlare och det finns en likvid marknad. I fråga om aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument för vilka det saknas en likvid marknad ska de systematiska internhandlarna på begäran ge bud till sina kunder.

2.  Denna artikel och artiklarna 14, 15 och 16 ska gälla för systematiska internhandlare när de utför transaktioner som är mindre eller lika stora som standardvolymen på marknaden. Systematiska internhandlare som endast utför transaktioner som är större än standardvolymen på marknaden ska inte omfattas av bestämmelserna i denna artikel.

3.  Systematiska internhandlare får besluta om den eller de volymer för vilka de offentliggör bud. Den minsta volymen av ett bud ska minst motsvara 10 % av standardvolymen på marknaden för en aktie, ett depåbevis, en börshandlad fond, ett certifikat eller ett annat liknande finansiellt instrument. För en specifik aktie, ett specifikt depåbevis, en specifik börshandlad fond, ett specifikt certifikat eller ett specifikt annat liknande finansiellt instrument ska varje bud innehålla ett bestämt köp- och/eller säljpris eller bestämda köp- och/eller säljpriser för en eller flera volymer som kan motsvara upp till standardvolymen på marknaden för den kategori av aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat eller andra liknande finansiella instrument som det finansiella instrumentet tillhör. Priset eller priserna ska även återspegla de rådande villkoren på marknaden för aktien, depåbeviset, den börshandlade fonden, certifikatet eller det andra liknande finansiella instrumentet i fråga.

4.  Aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument ska indelas i kategorier på grundval av det aritmetiska medelvärdet av de order som utförts på marknaden för det finansiella instrumentet i fråga. Standardvolymen på marknaden för varje kategori av aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument ska vara en volym som motsvarar det aritmetiska medelvärdet av de order som utförts på marknaden för de finansiella instrument som ingår i varje kategori.

5.  Marknaden för varje aktie, depåbevis, börshandlad fond, certifikat eller annat liknande finansiellt instrument ska omfatta alla utförda order i Europeiska unionen som avser det aktuella finansiella instrumentet, med undantag för dem som är storskaliga jämfört med den volym som är normal för marknaden.

6.  Den behöriga myndigheten för den likviditetsmässigt mest relevanta marknaden, såsom den definieras i artikel 23, ska för varje aktie, depåbevis, börshandlad fond, certifikat eller annat liknande finansiellt instrument minst en gång per år, på grundval av det aritmetiska medelvärdet av de order som utförts på marknaden för det finansiella instrumentet i fråga, avgöra vilken kategori av finansiellt instrument som det aktuella finansiella instrumentet tillhör. Denna information ska offentliggöras för alla marknadsaktörer och vidarebefordras till Esma, som ska offentliggöra den på sin webbplats.

7.  För att säkerställa en effektiv värdering av aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument och maximera värdepappersföretagens möjligheter att uppnå bästa möjliga affär för sina kunder, ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 41 anta bestämmelser som specificerar de faktorer som ska beaktas i samband med det offentliggörande av ett fast bud som avses i punkt 1 och med fastställandet av den standardvolym på marknaden som avses i punkt 2.

Artikel 14

Utförande av kundorder

1.  Systematiska internhandlare ska regelbundet och kontinuerligt offentliggöra sina bud under den tid då marknaderna normalt är öppna. De får när som helst uppdatera sina bud. Vid exceptionella marknadsvillkor ska de också ha rätt att dra tillbaka sina bud.

Ett bud ska offentliggöras på ett sätt som gör det lätt tillgängligt för andra marknadsaktörer på rimliga affärsvillkor.

2.  Systematiska internhandlare ska, samtidigt som de uppfyller sina förpliktelser enligt artikel 27 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], utföra de order de mottar från sina kunder när det gäller aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument för vilka de är systematiska internhandlare till budpriserna vid den tidpunkt då ordern mottas.

De får emellertid utföra dessa order till ett bättre pris i berättigade fall, förutsatt att detta pris ligger inom ett offentliggjort intervall nära marknadsförhållandena.

3.  Systematiska internhandlare får även utföra order de mottar från sina professionella kunder till priser som skiljer sig från deras budpriser utan att behöva uppfylla de krav som anges i punkt 2, när det gäller transaktioner där utförande av en order i flera värdepapper är en del av en enda transaktion eller i fråga om order som är underkastade andra villkor än det aktuella marknadspriset.

4.  I en situation då en systematisk internhandlare som endast offentliggör ett bud, eller vars högsta bud avser en storlek som är mindre än standardstorleken på marknaden, mottar en kundorder som avser en volym som är större än den volym som budet avser men mindre än standardvolymen, får denne besluta att utföra den del av ordern som överstiger den volym som budet avser, under förutsättning att den utförs till det offentliggjorda priset, utom då något annat medges enligt villkoren i de två föregående punkterna. I de fall då den systematiske internhandlaren avger bud för olika volymer och mottar en order mellan dessa volymer som denne väljer att utföra, ska denne utföra ordern till ett av de offentliggjorda priserna i enlighet med artikel 28 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], utom då något annat medges enligt villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

5.  För att säkerställa en effektiv värdering av aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument och maximera värdepappersföretagens möjligheter att uppnå bästa möjliga affär för sina kunder, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 41 som specificerar kriterierna för när priserna ligger inom ett offentliggjort intervall nära marknadsförhållandena i enlighet med punkt 2.

6.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 41,efter samråd med Esma, för att klargöra vad som utgör rimliga affärsmässiga villkor för offentliggörandet av information i enlighet med punkt 1.

Artikel 15

Behöriga myndigheters skyldigheter

De behöriga myndigheterna ska kontrollera följande:

   (a) Att värdepappersföretagen regelbundet uppdaterar de köp- och säljpriser som offentliggörs i enlighet med artikel 13, och att de tillämpar priser som är representativa för de rådande marknadsvillkoren.
   (b) Att värdepappersföretagen iakttar villkoren för utförande av order till bättre priser enligt artikel 14.2.

Artikel 16

Tillgång till bud

  1 Systematiska internhandlare får, på grundval av sin affärspolicy och på ett objektivt icke diskriminerande sätt, avgöra vilka personer de ger tillgång till sina bud. De ska därför ha tydliga bestämmelser som reglerar tillgången till buden. Systematiska internhandlare får vägra att ingå eller får avbryta affärsförbindelser med investerare på grundval av affärsmässiga överväganden som investerarens kreditvärdighet, motpartsrisk och den slutliga avvecklingen av transaktionen.

2.  I syfte att begränsa risken att exponeras för flera transaktioner gentemot samma kund får systematiska internhandlare på ett icke-diskriminerande sätt begränsa det antal transaktioner gentemot samma kund som de åtar sig att inleda på de offentliggjorda villkoren. De får också på ett icke-diskriminerande sätt och i enlighet med artikel 28 i direktiv …/…/EU [nya MiFID] begränsa det totala antalet transaktioner gentemot olika kunder vid samma tidpunkt, men endast under förutsättning att antalet och/eller volymen av de order som kunderna efterfrågar avsevärt överstiger normen.

3.  För att säkerställa en effektiv värdering av aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument och maximera värdepappersföretagens möjligheter att uppnå bästa möjliga affär för sina kunder, ska kommissionen, efter samråd med Esma, anta delegerade akter i enlighet med artikel 41 som anger

  (a) de kriterier som specificerar när ett bud offentliggörs regelbundet och fortlöpande och på ett sätt som gör det lätt tillgängligt samt som specificerar med vilka medel värdepappersföretagen kan uppfylla sina förpliktelser att offentliggöra sina bud, inbegripet möjligheterna att utnyttja
   (i) systemen på en reglerad marknad som har tagit upp instrumentet i fråga till handel,
   (ii) genom ett godkänt publiceringsarrangemang,
   (iii) genom egna arrangemang,
   (b) de kriterier som specificerar de transaktioner där utförandet i flera värdepapper är en del av en transaktion eller order som omfattas av andra villkor än det aktuella marknadspriset,
   (c) de kriterier som specificerar vad som kan anses vara exceptionella marknadsvillkor som tillåter tillbakadragande av bud såväl som villkor för uppdatering av bud,
   (d) de kriterier som specificerar när antalet och/eller volymen av de order som kunderna efterfrågar avsevärt överstiger normen i enlighet med punkt 2,
   (e) de kriterier som specificerar när priserna ligger inom ett offentliggjort intervall nära marknadsförhållandena i enlighet med artikel 14.2.

Artikel 17

Skyldighet att offentliggöra fasta bud i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat

1.  Systematiska internhandlare ska lämna fasta bud i obligationer och strukturerade finansiella produkter som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller för vilka ett prospekt har offentliggjorts, i utsläppsrätter och derivat som är godtagbara för clearing eller som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF- eller OTF-plattform, för vilka de är systematiska internhandlare och för vilka det finns en likvid marknad i enlighet med artiklarna 7 och 8, när följande villkor är uppfyllda:

   (a) De uppmanas att lämna bud av en kund till den systematiska internhandlaren.
   (b) De samtycker till att lämna ett bud.

1a.  Kravet i punkt 1 ska anpassas i enlighet med artikel 7.1 och artikel 8.4 aa och undantag får medges enligt villkoren i artikel 8.4 b.

1b.  Systematiska internhandlare får när som helst uppdatera sina bud för att ta hänsyn till förändrade marknadsvillkor eller för att korrigera fel. Vid exceptionella marknadsvillkor får de också dra tillbaka sina bud.

2.  Systematiska internhandlare ska göra de fasta buden enligt punkt 1 tillgängliga för andra kunder till värdepappersföretaget om budet avser en storlek som motsvarar eller är mindre än den storlek som är specifik för det finansiella instrumentet på ett objektivt icke-diskriminerande sätt enligt sin gängse affärspolicy. Systematiska internhandlare får vägra att ingå eller får avbryta affärsförbindelser med investerare på grundval av affärsmässiga överväganden såsom investerarens kreditvärdighet, motpartsrisken och avvecklingsrisken.

3.  Systematiska internhandlare ska åta sig att utföra transaktioner med varje annan kund för vilken budet gjorts tillgängligt enligt sin gängse affärspolicy, när budet avser en storlek som motsvarar eller är mindre än den storlek som är specifik för det finansiella instrumentet.

4.  Systematiska internhandlare får fastställa icke-diskriminerande och överblickbara gränser för antalet transaktioner de åtar sig att utföra med kunder inom ramen för ett bud.

5.  Bud som lämnas enligt punkt 1 och som motsvarar eller understiger den volym som avses i punkterna 2 och 3 ska offentliggöras på ett sätt som är lättillgängligt för andra marknadsaktörer på rimliga affärsvillkor.

6.  Buden ska i tillämpliga fall utformas så att de säkerställer att företaget uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 27 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], och ska återspegla de rådande marknadsvillkoren vad avser de priser som gäller vid transaktioner med samma eller liknande instrument på reglerade marknader eller MTF- och OTF-plattformar.

Artikel 18

Esmas övervakning

1.  Behöriga myndigheter och Esma ska övervaka tillämpningen av artikel 17 vad avser de volymer vid vilka bud görs tillgängliga för kunder till värdepappersföretaget respektive för andra marknadsaktörer vad avser företagets övriga handelsverksamhet, samt i vilken grad buden återspeglar de rådande marknadsvillkoren vid transaktioner med samma eller liknande instrument på reglerade marknader eller på MTF- eller OTF-plattformar. Senast den(22) ska Esma rapportera till kommissionen om tillämpningen av denna artikel. Vid betydande budavgivning och handel alldeles över den tröskel som avses i artikel 17.3 eller utanför de rådande marknadsvillkoren, ska Esma rapportera till kommissionen före detta datum.

2.  Kommissionen ska, efter samråd med Esma, anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, som specificerar de specifika volymer för de finansiella instrument som omnämns i artikel 17.2 och 17.3 vid vilka ett företag ska göra de fasta buden tillgängliga för andra kunder och åta sig att utföra transaktioner med varje annan kund som budet gjorts tillgängligt för. Till dess att en högre tröskel fastställs genom sådana delegerade akter för ett särskilt finansiellt instrument ska den volym som är specifik för det finansiella instrumentet vara 100 000 EUR.

3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, som klargör vad som avses med rimliga affärsvillkor för offentliggörande av bud enligt artikel 17.5.

Artikel 19

Värdepappersföretagens, inklusive systematiska internhandlares, offentliggörande efter avslutade transaktioner, när det gäller aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument

1.  Värdepappersföretag som antingen för egen eller för kunders räkning genomför transaktioner med aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat eller andra liknande finansiella instrument som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller som handlas på en MTF-plattform, ska så nära realtid som det är tekniskt möjligt offentliggöra uppgifter om pris och volym för dessa transaktioner samt om den tidpunkt då de genomfördes. Denna information ska offentliggöras genom ett godkänt publiceringsarrangemang.

2.  Den information som offentliggörs i enlighet med punkt 1 och tidsfristerna för offentliggörandet av den ska överensstämma med de krav som antagits i enlighet med artikel 6. Om de bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 6 föreskriver en förlängd tidsfrist för vissa slag av transaktioner med aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat eller andra liknande finansiella instrument ska en sådan möjlighet även gälla för sådana transaktioner då de genomförs utanför en reglerad marknad eller en MTF-plattform.

3.  Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 41 för att fastställa följande:

   (a) Identifieringskoder för de olika typer av transaktioner som offentliggörs enligt denna artikel, med åtskillnad mellan dem som bestäms av faktorer som i första hand har samband med värderingen av instrumenten och dem som fastställs genom andra faktorer.
   (b) Innehållet i förpliktelsen enligt punkt 1 i fråga om transaktioner som innebär att sådana finansiella instrument används som säkerhet, för utlåning eller för andra ändamål, när transaktionen med finansiella instrument fastställs av andra faktorer än instrumentets aktuella marknadsvärdering.

Artikel 20

Värdepappersföretagens, inklusive systematiska internhandlares, offentliggörande efter avslutade transaktioner, när det gäller obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter och derivat

1.  Värdepappersföretag som antingen för egen eller för kunders räkning genomför transaktioner med obligationer och strukturerade finansiella produkter som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller för vilka ett prospekt har offentliggjorts, eller transaktioner med utsläppsrätter och derivat som är godtagbara för clearing ▌ i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012 eller som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller som handlas på en MTF- eller OTF-plattform, ska offentliggöra uppgifter ▌. Denna information ska offentliggöras genom ett godkänt publiceringsarrangemang.

2.  Den information som offentliggörs i enlighet med punkt 1 och tidsfristerna för offentliggörandet av den ska överensstämma med de krav som antagits i enlighet med artikel 10. Om de bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 10 föreskriver en förlängd tidsfrist och/eller sammanställd rapportering och/eller att uppgifter om transaktionsvolymen får utelämnas för vissa slag av transaktioner med obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat ska en sådan möjlighet även gälla för sådana transaktioner då de genomförs utanför en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform.

3.  Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 41 som fastställer följande:

   (a) Identifieringskoder för de olika typer av transaktioner som offentliggörs enligt denna artikel, med åtskillnad mellan dem som bestäms av faktorer som i första hand har samband med värderingen av instrumenten och dem som fastställs genom andra faktorer.
   (b) Innehållet i förpliktelsen enligt punkt 1 i fråga om transaktioner som innebär att sådana finansiella instrument används som säkerhet, för utlåning eller för andra ändamål, när transaktionen med finansiella instrument fastställs av andra faktorer än instrumentets aktuella marknadsvärdering.

AVDELNING IV

TRANSAKTIONSRAPPORTERING

Artikel 21

Skyldighet att vidmakthålla marknadernas integritet

Utan att det påverkar ansvarsfördelningen för kontrollen av efterlevnaden av bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… [ny MAR] ska de behöriga myndigheter som samordnas av Esma i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) nr 1095/2010 övervaka verksamheten i värdepappersföretagen för att se till att dessa handlar hederligt, rättvist och professionellt och på ett sätt som främjar marknadernas integritet.

Artikel 22

Skyldighet att föra register

1.  Värdepappersföretagen ska under minst fem års tid hålla relevanta uppgifter om samtliga transaktioner med finansiella instrument som de har utfört, såväl för egen räkning som för en kunds räkning, tillgängliga för den behöriga myndigheten. När det gäller transaktioner för kunders räkning ska registren innefatta samtliga upplysningar och identitetsuppgifter om kunden samt de uppgifter som krävs enligt direktiv 2005/60/EG. Esma får begära tillgång till dessa uppgifter i enlighet med det förfarande och på de villkor som anges i artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2.  Marknadsplatsoperatören för en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform ska under minst fem års tid hålla relevanta uppgifter om samtliga order som avser finansiella instrument och visas genom deras system tillgängliga för den behöriga myndigheten. Registren ska innehålla alla upplysningar som krävs för tillämpningen av artikel 23.1 och 23.3. Esma ska underlätta och fungera samordnande för de behöriga myndigheternas tillträde till information i enlighet med denna punkt.

Artikel 23

Skyldighet att rapportera transaktioner

1.  Värdepappersföretag som utför transaktioner med finansiella instrument ska så snart som möjligt och senast i slutet av nästa arbetsdag lämna uppgifter om dessa transaktioner till den behöriga myndigheten. De behöriga myndigheterna ska, i enlighet med artikel 89 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], vidta nödvändiga arrangemang i syfte att säkerställa att denna information också mottas av Esma och den behöriga myndigheten för den mest relevanta marknaden i termer av likviditet för dessa finansiella instrument.

2.  Punkt 1 ska tillämpas på följande finansiella instrument om de handlas utanför en handelsplats:

   (a) Finansiella instrument som handlas på en handelsplats.
   (b) Finansiella instrument för vilka det underliggande instrumentet är ett finansiellt instrument som handlas på en handelsplats.
   (c) Finansiella instrument för vilka det underliggande instrumentet är ett index eller en korg med finansiella instrument som handlas på en handelsplats.

3.  Rapporterna ska i synnerhet innehålla uppgifter om typ, tillgångsklass, namn och nummer på de instrument som köpts eller sålts, kvantitet, dag och tidpunkt för utförandet av transaktionen, transaktionspriserna, en beteckning som identifierar de kunder för vars räkning värdepappersföretaget har utfört transaktionen, en beteckning som identifierar de personer och de datoralgoritmer inom värdepappersföretaget som är ansvariga för investeringsbeslutet och utförandet av transaktionen samt en uppgift som identifierar de berörda värdepappersföretagen samt en beteckning som identifierar blankning av en aktie eller ett skuldinstrument som emitterats av en statlig emittent enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) nr 236/2012. För transaktioner som inte genomförts på en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform ska rapporterna även innehålla en beteckning som identifierar de olika typerna av transaktioner i enlighet med de bestämmelser som ska antas enligt artiklarna 19.3 a och 20.3 a. För råvaruderivat ska rapporterna även ange om transaktionen minskar risken på ett objektivt mätbart sätt i enlighet med artikel 59 i direktiv …/…/EU [nya MiFID].

4.  Värdepappersföretag som vidarebefordrar order ska vid vidarebefordran av ordern lämna alla de uppgifter avseende typ och tillgångsklass som krävs för tillämpningen av punkterna 1 och 3. I stället för att vid vidarebefordran av ordern uppge en beteckning som identifierar de kunder för vars räkning värdepappersföretaget har vidarebefordrat ordern eller en beteckning som identifierar de personer och de datoralgoritmer inom värdepappersföretaget som är ansvariga för investeringsbeslutet och utförandet av transaktionen, får ett värdepappersföretag välja att rapportera den vidarebefordrade ordern i enlighet med kraven i punkt 1.

5.  Marknadsplatsoperatörer för en reglerad marknad eller en MTF- eller OTF-plattform ska rapportera uppgifter om transaktioner med instrument som handlas på deras plattform och som genomförs genom deras system av ett företag som inte omfattas av denna förordning i enlighet med punkterna 1 och 3.

5a.  Vid rapportering av den beteckning som identifierar kunderna enligt kraven i punkterna 3 och 4 ska värdepappersföretag använda en identitetsbeteckning för juridiska personer som fastställts för att identifiera kunder som är juridiska personer, i form av en 20-siffrig alfanumerisk kod.

Esma ska utarbeta riktlinjer för att se till att tillämpningen av identitetsbeteckningar för juridiska personer inom unionen uppfyller internationella standarder, särskilt de som fastställts av rådet för finansiell stabilitet (FSB).

6.  Rapporterna ska lämnas till den behöriga myndigheten, antingen av värdepappersföretaget självt, av en godkänd rapporteringsmekanism för värdepappersföretagets räkning eller av den reglerade marknad eller MTF- eller OTF-plattform genom vars system transaktionen genomfördes. Ordermatchnings- eller rapporteringssystem, inklusive transaktionsregister som registrerats eller erkänts i enlighet med avdelning VI i förordning (EU) nr 648/2012, får godkännas som en godkänd rapporteringsmekanism av den behöriga myndigheten. I de fall transaktionerna rapporteras direkt till den behöriga myndigheten av en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform eller en godkänd rapporteringsmekanism får undantag medges från värdepappersföretagets förpliktelse enligt punkt 1. I de fall transaktionerna har rapporterats till ett centralt transaktionsregister i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 som godkänts som en rapporteringsmekanism och dessa rapporter innehåller de uppgifter som krävs enligt punkterna 1 och 3, inbegripet relevanta tekniska standarder för tillsyn om transaktionsrapporternas format och innehåll, och har vidarebefordras systematiskt till den berörda behöriga myndigheten inom den tidsfrist som fastställs i punkt 1, ska värdepappersföretagets förpliktelse enligt punkt 1 anses vara uppfylld.

6a.  De behöriga myndigheterna ska översända alla uppgifter som mottagits enligt denna artikel till ett gemensamt system, som utsetts av Esma, för transaktionsrapportering på unionsnivå. Detta system ska ge berörda behöriga myndigheter tillgång till alla de uppgifter som rapporterats enligt denna artikel.

7.  När, i enlighet med artikel 37.8 i direktiv …/…/EU [nya MiFID], de rapporter som avses i denna artikel överlämnas till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten ska den myndigheten vidarebefordra informationen till de behöriga myndigheterna i värdepappersföretagets hemmedlemsstat, såvida inte dessa beslutar att de inte önskar motta denna information.

8.  Esma ska utforma förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa följande:

   (a) Datastandarder och -format för information som ska offentliggöras i enlighet med punkterna 1 och 3, inklusive metoder och arrangemang för rapportering av finansiella transaktioner samt formen för och innehållet i sådana rapporter.
   (b) Kriterier för definitionen av en relevant marknad enligt punkt 1.
   (c) Referensuppgifter för de instrument som köpts eller sålts, kvantitet, dag och tidpunkt för utförandet av transaktionen, transaktionspriserna, upplysningar om och identitetsuppgifter för kunden, en beteckning som identifierar de kunder för vars räkning värdepappersföretaget har utfört transaktionen, en beteckning som identifierar de personer och de datoralgoritmer inom värdepappersföretaget som är ansvariga för investeringsbeslutet och utförandet av transaktionen, en uppgift som identifierar de berörda värdepappersföretagen, uppgifter om hur transaktionen genomfördes samt de datafält som behövs för behandling och analys av transaktionsrapporterna enligt punkt 3.
   (ca) Hanteringen av det gemensamma system som avses i punkt 6a och förfarandena för utbyte av information mellan detta system och behöriga myndigheter.
   (cb) De villkor enligt vilka nationella identitetsbeteckningar utformas, tilldelas och upprätthålls av medlemsstaterna, och de villkor enligt vilka värdepappersföretag använder dessa nationella identitetsbeteckningar för att, i enlighet med punkterna 3, 4 och 5, sörja för att beteckningen identifierar kunderna i de transaktionsrapporter som de är skyldiga att upprätta enligt punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den (23).

Kommissionen ska få befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

9.  Senast den …(24) ska Esma rapportera till kommissionen om denna artikels tillämpning, inbegripet dess växelverkan med de därmed sammanhängande rapporteringskraven enligt förordning (EU) nr 648/2012, och huruvida formatet för och innehållet i de transaktionsrapporter som mottas och utbyts mellan det system som avses i punkt 6a och behöriga myndigheter gör det möjligt att i enlighet med artikel 21 i denna förordning övervaka värdepappersföretagens verksamhet på ett övergripande sätt. Kommissionen får vidta åtgärder för att föreslå ändringar, bland annat föreskrifter om att transaktioner endast ska vidarebefordras till det gemensamma system som avses i punkt 6a i stället för till behöriga myndigheter. Kommissionen ska överlämna Esmas rapport till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 23a

Skyldighet att tillhandahålla referensuppgifter för instrumenten

1.  När det gäller instrument tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på MTF- eller OTF-plattformar ska dessa handelsplattformar systematisk förse Esma och behöriga myndigheter med de uppgifter för identifiering av instrument som krävs för transaktionsrapporteringen enligt artikel 21. Dessa referensuppgifter för ett visst instrument ska överlämnas till Esma och behöriga myndigheter innan handel inleds med detta instrument. När det gäller andra instrument ska Esma och behöriga myndigheter se till att handelsorganisationer och andra liknande organ som samlar in och distribuerar referensuppgifter för instrument förser dem med relevanta referensuppgifter.

2.  Den skyldighet som fastställs i punkt 1 i denna artikel gäller endast för de finansiella instrument som anges i artikel 23.2. Den ska därför inte tillämpas på något annat instrument.

3.  De referensuppgifter för instrument som avses i punkt 1 ska vid behov uppdateras så att de förblir ändamålsenliga.

4.  För att de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 21 ska kunna övervaka verksamheten i värdepappersföretagen för att se till att dessa handlar hederligt, rättvist och professionellt och på ett sätt som främjar marknadens integritet, ska Esma och de behöriga myndigheterna inrätta nödvändiga arrangemang för att se till att

   (a) Esma och de behöriga myndigheterna faktiskt mottar referensuppgifterna för instrument enligt punkt 1,
   (b) kvaliteten på de uppgifter som mottas på detta sätt är korrekt för transaktionsrapporteringen enligt artikel 21,
   (c) det sker ett effektivt utbyte mellan behöriga myndigheter av de referensuppgifter för instrument som mottagits enligt punkt 1.

5.  Esma ska utforma förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa följande:

   (a) Datastandarder och format för referensuppgifterna för instrument i enlighet med punkt 1, inklusive metoder och arrangemang för rapportering av uppgifter och alla uppdateringar av uppgifter till Esma och behöriga myndigheter, samt formen för och innehållet i sådana rapporter.
   (b) De åtgärder och villkor som är nödvändiga avseende de arrangemang som görs av Esma och behöriga myndigheter i enlighet med punkt 4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den …(25).

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

AVDELNING V

DERIVAT

Artikel 24

Skyldighet att handla på reglerade marknader, MTF- eller OTF-plattformar

1.  När det gäller derivat av en derivattyp som också har förklarats omfattas av handelsskyldigheten i enlighet med förfarandet i artikel 26 och som har förts upp i det register som avses i artikel 27, ska finansiella motparter enligt definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) nr 648/2012 och icke-finansiella motparter som uppfyller villkoren i artikel 10.1b i den förordningen, såvida det inte rör sig om koncerninterna transaktioner enligt artikel 3 eller transaktioner som omfattas av övergångsbestämmelserna i artikel 89 i den förordningen, endast genomföra transaktioner med andra sådana finansiella motparter ▌eller andra sådana icke-finansiella motparter som uppfyller villkoren i artikel 10.1 b i förordning [ ] (EMIR) på följande platser:

   (a) Reglerade marknader.
   (b) MTF-plattformar.
   (c) OTF-plattformar om derivatet inte tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform.
   (d) Tredjeländers handelsplatser, förutsatt att kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med punkt 4 och förutsatt att tredjelandet tillhandahåller ett effektivt system för likvärdigt ▌godkännande av handelsplatser som enligt direktiv …/…/EU [nya MiFID] har godkänts för upptagande till handel av eller för handel med sådana derivat som förklarats omfattas av en handelsskyldighet i det tredjelandet på icke-exklusiva villkor.

2.  Handelsskyldigheten ska även tillämpas på motparter enligt punkt 1 som med finansinstitut i tredjeländer eller andra enheter i tredjeland som skulle omfattas av clearingkravet om de vore etablerade i unionen, inleder derivattransaktioner avseende derivat som förklarats omfattas av handelsskyldigheten. Handelsskyldigheten ska också tillämpas på enheter i tredjeland som skulle omfattas av clearingkravet om de vore etablerade i unionen och som inleder derivattransaktioner avseende derivat som förklarats omfattas av handelsskyldigheten, under förutsättning att kontraktet har en direkt, väsentlig och förutsebar effekt inom unionen eller när en sådan skyldighet är nödvändig eller lämplig för att förhindra att någon av bestämmelserna i denna förordning kringgås.

Esma ska regelbundet övervaka den verksamhet rörande derivat som inte förklarats omfattas av handelsskyldigheten enligt artikel 24.1 i syfte att fastställa fall där en särskild kontraktsklass kan orsaka systemrisk och hindra regelarbitrage mellan derivattransaktioner som omfattas av handelsskyldigheten och derivattransaktioner som inte omfattas av handelsskyldigheten.

3.  Derivat som förklarats omfattas av en handelsskyldighet i enlighet med artikel 24.1 ska kunna tas upp till handel eller handlas på en reglerad marknad eller på samtliga handelsplatser enligt punkt 1 och på icke-exklusiva och icke-diskriminerande villkor.

4.  Kommissionen får i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2 anta beslut som fastställer att regelverket och tillsynssystemet i ett tredjeland säkerställer att en handelsplats som är godkänd i det tredjelandet uppfyller rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav på handelsplatser enligt punkt 1 a–c i denna artikel, som följer av denna förordning, direktiv …/…/EU [nya MiFID] och förordning (EU) nr …/… [nya MAR], och när dessa rättsligt bindande krav är föremål för effektiv övervakning och kontroll av efterlevnaden i det tredjelandet.

Regelverket och tillsynssystemet i ett tredjeland ska anses vara likvärdiga om de uppfyller följande villkor:

   (a) Handelsplatserna i det tredjelandet är föremål för auktorisering och fortlöpande för effektiv övervakning och kontroll av regelefterlevnaden.
   (b) Handelsplatserna har tydliga och överblickbara regler för upptagande av finansiella instrument till handel, så att handeln med dessa instrument kan ske på ett rättvist, korrekt och effektivt sätt och så att instrumenten är fritt överlåtbara.
   (c) Emittenter av finansiella instrument är föremål för regelbundna och kontinuerliga informationskrav som säkerställer ett högt investerarskydd.
   (d) Marknadernas överblickbarhet och integritet tryggas genom att marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan förebyggs.

5.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de kontraktstyper enligt punkt 2 som har en direkt, väsentlig och förutsebar effekt inom unionen och de fall där handelsskyldigheten är nödvändig eller lämplig för att förhindra att någon av bestämmelserna i denna förordning kringgås.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den ...(26).

Kommissionen ska få befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

De tekniska standarder för tillsyn som avses i denna punkt ska vara identiska med dem som antas enligt artikel 4.4 i förordning (EU) nr 648/2012.

Artikel 25

Clearingkrav för derivat som handlas på reglerade marknader

En marknadsplatsoperatör för en reglerad marknad ska se till att alla transaktioner med derivat av en derivattyp som förklarats omfattas av clearingkravet enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012, vilka genomförs på den reglerade marknaden, clearas av en central motpart.

Artikel 26

Förfarande i samband med handelsskyldigheten

1.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange följande:

   (a) Vilka av de derivattyper som förklarats omfattas av clearingkravet enligt artikel 5.2 och 5.4 i förordning (EU) nr 648/2012 eller vilken relevant underkategori inom denna typ som ska handlas på de handelsplatser som avses i artikel 24.1.
   (b) Det eller de datum från vilket eller vilka handelsskyldigheten ska gälla, inbegripet varje successivt införande och de kategorier av motparter som omfattas av kravet.

Esma ska till kommissionen överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn, inom tre månader efter det att de tekniska standarderna för genomförande enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012 har antagits av kommissionen.

Innan Esma överlämnar förslaget till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen ska myndigheten genomföra ett offentligt samråd och kan, vid behov, samråda med tredjeländers behöriga myndigheter.

Kommissionen ska få befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2.  För att handelsskyldigheten ska träda i kraft gäller följande:

   (a) Derivattypen enligt punkt 1 a eller en relevant kategori inom derivattypen har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på minst en reglerad marknad eller MTF- eller OTF-plattform enligt artikel 24.1.
   (b) Derivattypen enligt punkt 1 a eller en relevant kategori inom derivattypen har bedömts vara tillräckligt likvid för att endast kunna handlas på de handelsplatser som avses i artikel 24.1.

3.  Vid utarbetandet av det förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 1 ska Esma betrakta derivattypen eller en relevant kategori inom typen som tillräckligt likvid med beaktande av åtminstone följande kriterier:

   (a) Den genomsnittliga transaktionsfrekvensen.
   (b) Den genomsnittliga volymen på transaktionerna och transaktionsfrekvensen för transaktioner av större omfattning.
   (c) Antalet och typ av aktiva marknadsaktörer.

Esma ska även fastställa om derivattypen eller en relevant kategori inom typen endast är tillräckligt likvid när det gäller transaktioner under en viss storlek.

4.  Esma ska på eget initiativ i enlighet med kriterierna i punkt 2 och efter att ha genomfört ett offentligt samråd fastställa och meddela kommissionen vilka derivattyper eller enskilda derivatkontrakt som bör omfattas av skyldigheten att handeln sker på de handelsplatser som avses i artikel 24.1, men för vilka inga centrala motparter ännu fått tillstånd enligt artiklarna 14 eller 15 i förordning (EU) nr 648/2012 eller vilka inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på en handelsplats enligt artikel 24.1. Esma får till följd av det meddelande som avses i första stycket offentliggöra en förslagsinfordran avseende handel med de aktuella derivaten på de handelsplatser som avses i artikel 24.1.

5.  Så snart en väsentlig ändring sker i fråga om något av de kriterier som beskrivs i punkt 2 ska Esma i enlighet med punkt 1 till kommissionen överlämna ett nytt förslag till tekniska standarder för tillsyn som ändrar, tillfälligt upphäver eller återkallar de existerande tekniska standarderna för tillsyn. Esma kan, i tillämpliga fall, först samråda med tredjeländers behöriga myndigheter. Kommissionen ska få befogenhet att ändra, tillfälligt upphäva eller återkalla existerande tekniska standarder för tillsyn i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de kriterier som avses i punkt 2 b ▌.

     Esma ska överlämna förslag till dessa tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den (27) . Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 27

Register över derivat som omfattas av handelsskyldigheten

Esma ska på sin webbplats offentliggöra och uppdatera ett register som innehåller uttömmande och entydiga uppgifter om vilka derivat som omfattas av skyldigheten att handeln sker på sådana handelsplatser som avses i artikel 24.1, om de handelsplatser där dessa har tagits upp till handel eller handlas och om de datum från och med vilka skyldigheten gäller.

AVDELNING VI

ICKE-DISKRIMINERANDE TILLTRÄDE TILL CLEARINGSYSTEM FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT

Artikel 28

Icke-diskriminerande tillträde till en central motpart

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i förordning (EU) nr 648/2012 ska en central motpart acceptera clearing av överförbara värdepapper och penningmarknadsinstrument på icke-diskriminerande och överblickbara villkor, även när det gäller krav på säkerhet och avgifter kopplade till tillträde och oavsett på vilken handelsplats som transaktionen utförs, såvida inte ett sådant tillträde uppenbart skulle äventyra den centrala motpartens friktionsfria och korrekta funktion eller finansmarknadernas funktion på ett sätt som orsakar systemrisk. Detta bör särskilt säkerställa att en handelsplats har rätt till icke-diskriminerande behandling av avtal som handlas på dess plattform ▌. Detta krav ska inte tillämpas på derivatkontrakt som redan omfattas av tillträdeskraven i artikel 7 i förordning (EU) nr 648/2012. Enligt denna artikel ska tillträde till en central motpart beviljas en handelsplats endast om detta inte förutsätter samverkan eller hotar en smidig och väl fungerande marknad eller har negativa effekter när det gäller systemrisken.

2.  En begäran om att få tillträde till en central motpart ska överlämnas formellt av en handelsplats till en central motpart och dess relevanta behöriga myndighet.

3.  Den centrala motparten ska inom 12 månader lämna ett skriftligt svar till handelsplatsen vari tillträde antingen beviljas, på villkor att den relevanta behöriga myndigheten inte har nekat tillträde i enlighet med punkt 4, eller vari tillträde nekas. Den centrala motparten får endast avslå en ansökan om tillträde på grundval av en omfattande riskanalys och på de villkor som anges i punkt 6. Om en central motpart nekar tillträde ska den lämna en fullständig motivering i sitt svar och skriftligen informera sin behöriga myndighet om beslutet. Den centrala motparten ska möjliggöra tillträdet inom tre månader från det att ett positivt svar på tillträdesansökan lämnades. Alla extra kostnader som uppstår till följd av punkterna 1–3 ska bäras av den handelsplats som ansöker om tillträde, såvida inte annat överenskommits mellan den centrala motparten och den handelsplats som ansöker om tillträde.

4.  Den centrala motpartens behöriga myndighet får endast neka en handelsplats tillträde till en central motpart när ett tillträde skulle äventyra finansmarknadernas friktionsfria eller korrekta funktion. Om en behörig myndighet nekar tillträde på sådana grunder ska den utfärda sitt beslut inom två månader från mottagandet av en ansökan enligt punkt 2 och lämna en fullständig förklaring till den centrala motparten och handelsplatsen, inbegripet de underlag som beslutet grundar sig på.

5.  En handelsplats som är etablerad i ett tredjeland får endast begära tillträde till en central motpart etablerad i unionen om kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med artikel 24.4 avseende det tredjelandet och under förutsättning att tredjelandets regelverk medger ett faktiskt och likvärdigt erkännande av att handelsplatser som är godkända enligt direktiv …/…/EU [nya MiFID] får begära tillträde till centrala motparter etablerade i det tredjelandet.

6.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger följande:

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den ...(28).

   (a) De villkor enligt vilka tillträde kan nekas av en central motpart när det gäller överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, inbegripet villkor baserade på transaktionsvolym, antal och typ av användare eller andra faktorer som skapar otillbörliga risker.
   (b) De villkor enligt vilka tillträde beviljas, inbegripet konfidentialitet när det gäller uppgifter rörande överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument under utvecklingsfasen, icke-diskriminerande och överblickbara villkor för clearingavgifter, krav på säkerhet och operativa krav avseende marginalavtal.

Kommissionen ska få befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 28 a

Clearingkrav för aktier och obligationer som handlas på reglerade marknader, MTF- och OTF-plattformar

En operatör som verkar på en reglerad marknad, eller driver en MTF- eller en OTF-plattform ska se till att alla transaktioner med aktier och obligationer som utförs på en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform clearas av en central motpart om en central motpart accepterar att cleara detta finansiella instrument.

Artikel 29

Icke-diskriminerande tillträde till en handelsplats

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 i förordning (EU) nr 648/2012 ska en handelsplats på begäran och på icke-diskriminerande och överblickbara villkor lämna transaktionsuppgifter om överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, inbegripet uppgifter om avgifter kopplade till tillträde, till varje central motpart som är auktoriserad eller erkänd enligt förordning (EU) nr 648/2012 och som önskar cleara finansiella transaktioner som utförts på den handelsplatsen. Detta krav ska inte tillämpas på derivatkontrakt som redan omfattas av tillträdeskraven i artikel 8 i förordning (EU) nr 648/2012.

2.  En begäran om att få tillträde till en handelsplats ska överlämnas formellt av en central motpart till en handelsplats och dess relevanta behöriga myndighet.

3.  Handelsplatsen ska inom tre månader lämna ett skriftligt svar till den centrala motparten vari tillträde beviljas, på villkor att den relevanta behöriga myndigheten inte har nekat tillträde i enlighet med punkt 4, eller vari tillträde nekas. Handelsplatsen får endast neka tillträde på grundval av en omfattande riskanalys och på de villkor som anges i punkterna 4 och 6. Vid nekat tillträde ska handelsplatsen lämna en fullständig motivering i sitt svar till den centrala motparten och skriftligen informera sin behöriga myndighet om beslutet. Handelsplatsen ska möjliggöra tillträdet inom tre månader från det att ett positivt svar på tillträdesansökan lämnades.

4.  När det gäller överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument får handelsplatsens behöriga myndighet ▌endast neka en central motpart tillträde till en handelsplats när ett tillträde skulle äventyra finansmarknadernas friktionsfria eller korrekta funktion. [Ändr. 7]

4a.  Om en behörig myndighet nekar tillträde på sådana grunder ska den utfärda sitt beslut inom två månader från mottagandet av en ansökan enligt punkt 2 och lämna en fullständig förklaring till handelsplatsen och den centrala motparten, inbegripet de underlag som beslutet grundar sig på.

5.  En central motpart som är etablerad i ett tredjeland får begära tillträde till en handelsplats i unionen om den centrala motparten är godkänd enligt artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 och förutsatt att tredjelandets regelverk medger ett faktiskt och likvärdigt erkännande av att centrala motparter som är godkända enligt förordning (EU) nr 648/2012 får begära tillträde till handelsplatser som är etablerade i det tredjelandet.

6.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger följande:

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den …(29).

   (a) De villkor enligt vilka tillträde kan nekas av en handelsplats när det gäller överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, inbegripet villkor baserade på transaktionsvolym, antal användare eller andra faktorer som skapar otillbörliga risker.
   (b) De villkor enligt vilka tillträde beviljas, bland annat konfidentialiteten när det gäller uppgifter om finansiella instrument under utvecklingsfasen och icke-diskriminerande och överblickbara villkor för tillträdesavgifter.

Kommissionen ska få befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 8]

Avdelning VII

Övervakningsåtgärder för produktintervention och positioner

Kapitel 1

Produktintervention

Artikel 31

Esmas befogenheter att ingripa ▌

-1.  Esma ska i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1095/2010 övervaka investeringsprodukterna, även strukturerad inlåning och finansiella instrument som marknadsförs, distribueras eller säljs i unionen, och Esma får aktivt utreda nya investeringsprodukter eller finansiella instrument innan dessa marknadsförs, distribueras eller säljs i unionen, i samarbete med de behöriga myndigheterna.

1.  Enligt artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1095/2010 får Esma, när den på rimliga grunder kan fastställa att villkoren i punkterna 2 och 3 är uppfyllda, tillfälligt inom unionen förbjuda eller begränsa

   (a) marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa investeringsprodukter, inklusive strukturerad inlåning, finansiella instrument eller investeringsprodukter, inklusive strukturerad inlåning, eller finansiella instrument med vissa specificerade egenskaper, eller
   (b) en viss typ av finansiell verksamhet eller praxis.

Ett förbud eller en begränsning får tillämpas under omständigheter eller omfattas av undantag som anges av Esma.

2.  Esma ska fatta beslut enligt punkt 1 endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

   (a) Den föreslagna åtgärden utgör ett svar på ett allvarligt hot mot investerarskyddet eller mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.
   (b) De regler som enligt unionslagstiftningen är tillämpliga på den berörda investeringsprodukten, det berörda finansiella instrumentet eller den berörda finansiella verksamheten avvärjer inte hotet.
   (c) En behörig myndighet eller flera behöriga myndigheter har inte redan vidtagit åtgärder för att avvärja hotet eller är de åtgärder som vidtagits för att avvärja hotet inte lämpliga.

När villkoren i första stycket har uppfyllts kan Esma av försiktighetsskäl införa det förbud eller den begränsning som anges i punkt 1 innan en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument har marknadsförts, distribuerats eller sålts till kunder.

3.  När Esma vidtar åtgärder enligt denna artikel ska hänsyn tas till den utsträckning i vilken åtgärden

   (a) inte får negativa effekter för finansmarknadernas effektivitet eller inte får effekter för investerarna som inte står i proportion till åtgärdens fördelar, och
   (b) inte framkallar risk för regelarbitrage.

Om en eller flera behöriga myndigheter har vidtagit en åtgärd enligt artikel 32 får Esma vidta någon av de åtgärder som avses i punkt 1 utan att utfärda det yttrande som föreskrivs i artikel 33.

4.  Innan beslut fattas om att vidta åtgärder enligt denna artikel ska Esma underrätta de behöriga myndigheterna om den åtgärd som föreslås.

4a.  Innan Esma fattar ett beslut enligt punkt 1 ska Esma meddela sin avsikt att förbjuda eller begränsa en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument, såvida inte vissa förändringar görs av investeringsproduktens eller det finansiella instrumentets egenskaper inom en fastställd tidsram.

5.  Esma ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande av varje beslut om att vidta åtgärder enligt denna artikel. Tillkännagivandet ska innehålla uppgifter om förbudet eller begränsningen och ska ange den tidpunkt efter offentliggörandet av tillkännagivandet då åtgärden kommer att träda i kraft. Ett förbud eller en begränsning ska endast tillämpas i samband med åtgärder som vidtagits efter att bestämmelserna börjat gälla.

6.  Esma ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 med lämpliga intervall och minst var tredje månad. Om förbudet eller begränsningen inte förnyas efter denna tremånadersperiod upphör förbudet eller begränsningen ▌att gälla.

7.  En åtgärd som Esma antar enligt denna artikel ska ha företräde framför tidigare åtgärder som vidtagits av en behörig myndighet.

8.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, ▌som specificerar de kriterier och faktorer som Esma ska beakta vid fastställandet av när sådana hot mot investerarskyddet eller mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system som avses i punkt 2 a uppstår. Dessa delegerade akter ska säkerställa att Esma vid behov kan agera av försiktighetsskäl och inte tvingas vänta tills produkten eller det finansiella instrumentet har marknadsförts, eller typen av verksamhet eller praxis har genomförts, innan Esma vidtar åtgärder.

Artikel 32

Produktintervention från behöriga myndigheters sida

-1.  Behöriga myndigheter ska övervaka investeringsprodukterna, även strukturerad inlåning och finansiella instrument som marknadsförs, distribueras eller säljs i eller från respektive medlemsstat och får aktivt utreda nya investeringsprodukter eller finansiella instrument innan dessa marknadsförs, distribueras eller säljs i eller från medlemsstaten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas finansiella instrument som avbildar ett råvaruindex.

1.  En behörig myndighet får i eller från den medlemsstaten förbjuda eller begränsa

   (a) marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa specificerade investeringsprodukter, inklusive strukturerad inlåning, finansiella instrument eller investeringsprodukter, inklusive strukturerad inlåning eller finansiella instrument med vissa specificerade egenskaper, eller
   (b) en viss typ av finansiell verksamhet eller praxis.

2.  En behörig myndighet får vidta den åtgärd som avses i punkt 1 om den på rimliga grunder kan fastställa att

   (a) en investeringsprodukt, ett finansiellt instrument eller en finansiell verksamhet eller praxis ger upphov till betydande betänkligheter angående investerarskyddet eller innebär ett allvarligt hot mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet inom en eller flera medlemsstater, inklusive genom marknadsföring, distribution, ersättning eller incitament i anslutning till investeringsprodukterna eller de finansiella instrumenten,
   (ab) en derivatprodukt inverkar negativt på prisbildningsmekanismen på den underliggande marknaden,
   (b) de regler som enligt unionslagstiftningen är tillämpliga på investeringsprodukten, det finansiella instrumentet eller den berörda finansiella verksamheten eller praxisen inte i tillräckligt hög grad avvärjer de risker som avses i led a och frågan inte på ett bättre sätt kan lösas genom förbättrad övervakning eller kontroll av efterlevnaden av existerande krav,
   (c) åtgärden är proportionell med hänsyn till de identifierade riskernas natur, de berörda investerarnas eller marknadsaktörernas sofistikeringsgrad och åtgärdens sannolika effekter för de investerare och marknadsaktörer som kan inneha, använda eller dra nytta av det finansiella instrumentet eller den finansiella verksamheten,
   (d) den behöriga myndigheten har på ett tillfredsställande sätt ▌samrått med de behöriga myndigheter i andra medlemsstater för vilka åtgärden kan få betydande konsekvenser, och
   (e) åtgärden inte har någon diskriminerande verkan på tjänster och aktiviteter som tillhandahålls från en annan medlemsstat.

När villkoren i första stycket har uppfyllts kan den behöriga myndigheten införa ett förbud eller en begränsning av försiktighetsskäl innan en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument har marknadsförts, distribuerats eller sålts till kunder.

Ett förbud eller en begränsning får tillämpas under omständigheter eller omfattas av undantag som anges av den behöriga myndigheten.

2a.  Innan den behöriga myndigheten inför ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 ska myndigheten meddela sin avsikt att förbjuda eller begränsa en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument, såvida inte vissa förändringar görs av investeringsproduktens eller det finansiella instrumentets egenskaper inom en fastställd tidsram.

3.  Den behöriga myndigheten ska inte införa ett förbud eller en begränsning enligt denna artikel om den inte minst en månad innan åtgärden vidtas skriftligen, eller genom ett annat medium som myndigheterna har kommit överens om, har tillhandahållit alla övriga berörda behöriga myndigheter och Esma följande:

   (a) Uppgift om det finansiella instrument eller den finansiella verksamhet eller praxis som den föreslagna åtgärden avser.
   (b) Exakta uppgifter om det föreslagna förbudets eller den föreslagna begränsningens natur och uppgift om när förbudet eller begränsningen planeras börja gälla.
   (c) De underlag som ligger till grund för beslutet och genom vilka det kan fastställas att samtliga villkor i punkt 1 är uppfyllda.

3a.  När den tid som behövs för det samråd som avses i punkt 2 d och den frist på en månad som föreskrivs i punkt 3 kan orsaka oåterkallelig skada för konsumenterna, får den behöriga myndigheten vidta provisoriska åtgärder enligt denna artikel under högst tre månader. I sådana fall ska den behöriga myndigheten omedelbart informera alla övriga myndigheter och Esma om den vidtagna åtgärden.

4.  Den behöriga myndigheten ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande av varje beslut om att införa ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1. Tillkännagivandet ska innehålla uppgift om förbudet eller begränsningen, den tidpunkt efter offentliggörandet av tillkännagivandet från och med vilken åtgärderna kommer att börja gälla och de underlag med stöd av vilka det kan fastställas att samtliga villkor i punkt 1 är uppfyllda. Förbudet eller begränsningen ska endast tillämpas i samband med åtgärder som vidtas efter offentliggörandet av tillkännagivandet.

5.  Den behöriga myndigheten ska återkalla förbudet eller begränsningen om villkoren i punkt 1 inte längre är tillämpliga.

6.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, som specificerar de kriterier och faktorer som behöriga myndigheter ska beakta vid fastställandet av när sådana hot mot investerarskyddet eller mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system som avses i punkt 2 a uppstår.

Artikel 33

Esmas samordning

1.  Esma ska ha en stödjande och samordnande roll i samband med åtgärder som vidtas av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 32. Esma ska i synnerhet säkerställa att åtgärder som vidtas av en behörig myndighet är berättigade och proportionella, och att de behöriga myndigheterna i tillämpliga fall använder en enhetlig strategi.

2.  Efter att ha mottagit en underrättelse enligt artikel 32 om en åtgärd som ska införas med stöd av den artikeln, ska Esma anta ett yttrande om huruvida den anser att förbudet eller begränsningen är berättigad och proportionell. Om Esma anser att det krävs att andra behöriga myndigheter vidtar åtgärder för att avvärja risken ska den även ange detta i sitt yttrande. Yttrandet ska offentliggöras på Esmas webbplats.

3.  Om en behörig myndighet föreslår eller vidtar åtgärder som strider mot ett yttrande som Esma har antagit i enlighet med punkt 2 eller avstår från att vidta åtgärder, vilket strider mot ett sådant yttrande, ska myndigheten på sin webbplats omedelbart offentliggöra ett tillkännagivande med en fullständig förklaring av skälen till sitt beslut.

Kapitel 2

Positioner

Artikel 34

Esmas samordning av nationella positionsförvaltningsåtgärder och positionslimiter

1.  Esma ska fungera stödjande och samordnande i samband med åtgärder som vidtas av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 71.2 i och artikel 72.1 f och g i direktiv …/…/EU [nya MiFID]. Esma ska i synnerhet se till att de behöriga myndigheternas tillämpning är enhetlig vad avser när dessa befogenheter utövas och i fråga om de införda åtgärdernas natur och tillämpningsområde samt deras varaktighet och uppföljning.

2.  Efter att ha underrättats om en åtgärd enligt artikel 83.5 i direktiv …/…/EU [nya MiFID] ska Esma registrera åtgärden och skälen till åtgärden. Vad avser åtgärder enligt artikel 72.1 f och g i direktiv …/…/EU [nya MiFID] ska Esma på sin webbplats upprätthålla och offentliggöra en databas med sammanfattningar av de åtgärder som är i kraft, inbegripet uppgifter om den person eller kategori av personer som berörs, de tillämpliga finansiella instrumenten, alla eventuella kvantitativa åtgärder eller tröskelvärden såsom det högsta antal nettopositioner som personer kan ingå eller inneha under en viss tidsperiod innan en limit är nådd, alla eventuella tillämpliga undantag och de underliggande skälen.

Artikel 35

Esmas positionsförvaltningsbefogenheter

1.  Enligt artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Esma, när ett av villkoren i punkt 2 är uppfyllt, vidta en eller flera av följande åtgärder: [Ändr. 2]

   (a) Av berörd person begära information, inklusive all relevant dokumentation, rörande storleken på och syftet med en position eller en exponering som följer av ett derivatavtal.
   (b) Efter analys av informationen kräva att denna person eller kategori av personer vidtar åtgärder för att minska positionens eller exponeringens storlek eller eliminera den.
   (c) Begränsa en persons möjligheter att ingå ett råvaruderivatavtal.

2.  ESMA får fatta beslut enligt punkt 1 endast om ett av följande villkor är uppfyllt: [Ändr. 9]

   (a) En åtgärd enligt punkt 1 a–c avvärjer ett hot mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, däribland villkoren för leverans av råvaror och de faktorer som anges i artikel 59.1 a–cb i direktiv …/…/EU [nya MiFID], eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system. [Ändr. 10]
   (b) En behörig myndighet eller flera behöriga myndigheter har inte redan vidtagit åtgärder för att avvärja hotet eller så är de åtgärder som vidtagits inte tillräckliga.

Åtgärder som avser grossistenergiprodukter ska vidtas efter samråd med den byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter som inrättas genom förordning (EG) nr 713/2009.

3.  När Esma vidtar de åtgärder som avses i punkt 1 ska myndigheten beakta i vilken utsträckning åtgärden

   (a) i betydande grad avvärjer hotet mot de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet, inbegripet de faktorer som anges i artikel 59.1 a–cb i direktiv …/.../EU [nya MiFID], eller mot villkoren för leverans av råvaror eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system eller i betydande grad förbättrar den behöriga myndighetens möjlighet att övervaka hotet, [Ändr. 11]
   (b) inte framkallar risk för regelarbitrage,
   (c) inte inverkar negativt på finansmarknadernas effektivitet, genom att t.ex. minska likviditeten på marknaderna eller skapa osäkerhet för marknadsaktörerna, på ett sätt som inte står i proportion till åtgärdens positiva effekter.

4.  Innan Esma fattar beslut om att införa eller förlänga en åtgärd enligt punkt 1 ska Esma underrätta de relevanta behöriga myndigheterna om den föreslagna åtgärden. Om det rör sig om en begäran enligt punkt 1 a eller b ska underrättelsen innehålla uppgift om den person eller de personer den riktats till och uppgifter om och skälen till begäran. Om det rör sig om en åtgärd enligt punkt 1 c ska underrättelsen innehålla uppgift om den person eller kategori av personer som berörs, de tillämpliga finansiella instrumenten, de relevanta kvantitativa åtgärderna såsom det högsta antal nettopositioner som personen eller kategorin av personer kan ingå eller inneha under en viss tidsperiod, samt skälen till åtgärden.

5.  Underrättelsen ska göras minst 24 timmar innan åtgärden är avsedd att börja gälla eller förlängas. Under exceptionella omständigheter får Esma göra en underrättelse mindre än 24 timmar innan åtgärden avses börja gälla, under förutsättning att det inte är möjligt att ge 24 timmars varsel.

6.  Esma ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande av varje beslut om att införa eller förlänga en åtgärd enligt punkt 1 c. Tillkännagivandet ska innehålla uppgift om den person eller kategori av personer som berörs, de tillämpliga finansiella instrumenten, de relevanta kvantitativa åtgärderna såsom det högsta antal nettopositioner som personen eller kategorin av personer kan ingå eller inneha under en viss tidsperiod, samt skälen till åtgärden.

7.  En åtgärd ska börja gälla när tillkännagivandet offentliggörs eller vid en tidpunkt som anges i tillkännagivandet men infaller efter dess offentliggörande, och ska endast tillämpas på transaktioner som inleds efter det att åtgärden börjat gälla.

8 Esma ska ompröva sina åtgärder enligt punkt 1 c med lämpliga intervall och minst var tredje månad. Om en åtgärd inte förnyas efter tremånadsperioden ska den automatiskt upphöra att gälla. Punkterna 2–8 ska tillämpas vid förnyelse av åtgärder.

9.  En åtgärd som Esma antar enligt denna artikel ska ha företräde framför tidigare åtgärder som vidtagits av en behörig myndighet enligt artikel 72 f, g och ha i direktiv …/.../EU [nya MiFID] .

10.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 41, som specificerar som specificerar de kriterier och faktorer som Esma ska beakta vid fastställandet av när ett sådant hot mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, inklusive villkoren för leverans av råvaror, eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system som avses i punkt 2 a uppstår. Dessa kriterier och faktorer ska ta hänsyn till de förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats enligt artikel 59.3 i direktiv …/…/EU [nya MiFID,] och ska skilja mellan situationer då Esma vidtar åtgärder på grund av att en behörig myndighet har underlåtit att agera, och de situationer då Esma hanterar en ytterligare risk som den behöriga myndigheten inte kan hantera i enlighet med artikel 72 f, g och ha i direktiv …/…/EU [nya MiFID].

AVDELNING VIII

Tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster eller verksamhet utan användning av filial

Artikel 36

Allmänna bestämmelser

  1 Ett tredjelandsföretag får tillhandahålla de investeringstjänster som förtecknas till godtagbara motparter och professionella kunder i den mening som avses i avsnitt I i bilaga II till direktiv …/…/EU [nya MiFID] som är etablerade i unionen utan att ha etablerat en filial endast om det är registrerat i det register över tredjelandsföretag som förs av Esma i enlighet med artikel 37.

2.  Esma ska registrera ett tredjelandsföretag som har ansökt om att få tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet i unionen i enlighet med punkt 1 endast om följande villkor är uppfyllda:

   (a) Kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med artikel 37.1.
   (b) Företaget är auktoriserat i den jurisdiktion där dess huvudkontor är etablerat för tillhandahållande av de investeringstjänster eller –aktiviteter som kommer att tillhandahållas i unionen och omfattas av en effektiv övervakning och kontroll av regelefterlevnaden, som säkerställer att alla de krav som är tillämpliga i det tredjelandet iakttas.
   (c) Samarbetsavtal har ingåtts i enlighet med punkt 37.2

2a.  Om ett tredjeland är registrerat i enlighet med denna artikel ska medlemsstaterna inte införa några ytterligare krav på tredjelandsföretaget avseende frågor som täcks av denna förordning eller av direktiv [nya MiFID].

3.  Tredjelandsföretaget enligt punkt 1 ska lämna in sin ansökan till Esma efter det att kommissionen antagit det beslut som avses i artikel 37, i vilket fastställs att regelverket och tillsynssystemet i det tredjeland där tredjelandsföretaget är auktoriserat är likvärdiga med kraven enligt artikel 37.1.

Det ansökande tredjelandsföretaget ska till Esma överlämna all information som anses nödvändig för registreringen. Esma ska göra en bedömning av om ansökan är fullständig inom trettio arbetsdagar från och med mottagandet av ansökan. Om ansökan inte är fullständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken det ansökande tredjelandsföretaget måste lämna kompletterande information.

Registreringsbeslutet ska baseras på de villkor som anges i punkt 2.

Esma ska inom 180 arbetsdagar från och med inlämnandet av en fullständig ansökan skriftligen och med en fullständig motiverad förklaring informera det ansökande ej inom EU etablerade företaget om huruvida registrering har beviljats eller avslagits.

4.  Tredjelandsföretag som tillhandahåller tjänster i enlighet med denna artikel ska före tillhandhållandet av varje investeringstjänst informera kunder som är etablerade i unionen om att de inte har rätt att tillhandahålla tjänster till andra kunder än godtagbara motparter och till professionella kunder i den mening som avses i avsnitt I i bilaga II till direktiv …/…/EU [nya MiFID] och att de inte omfattas av övervakning inom unionen. De ska uppge namn på och adress till den behöriga myndighet som ansvarar för övervakningen i tredjelandet.

Informationen enligt första stycket ska lämnas skriftligen på ett väl synligt sätt.

Personer som är etablerade i unionen får ta emot investeringstjänster från ett tredjelandsföretag som inte är registrerat enligt punkt 1 endast om det sker på deras eget initiativ. Ett initiativ från en fysisk person ska inte ge tredjelandsföretaget rätt att marknadsföra nya kategorier av investeringsprodukter eller investeringstjänster till den berörda personen.

5.  Tredjelandsföretag som tillhandahåller eller utför tjänster eller verksamhet i enlighet med denna artikel ska, innan de tillhandahåller någon tjänst eller utför någon verksamhet i förhållande till en kund som är etablerad i unionen, erbjuda sig att hänskjuta eventuella tvister avseende dessa tjänster eller denna verksamhet till en domstol eller skiljedomstol i en medlemsstat.

6.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar den information som det ansökande tredjelandsföretaget ska lämna till Esma i sin ansökan om registrering i enlighet med punkt 3 och det format i vilket information ska lämnas i enlighet med punkt 4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den …(30).

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, ▌i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 37

Beslut om likvärdighet

1.  Kommissionen ska anta ett beslut i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 42.2 avseende ett tredjeland om regelverket och tillsynssystemet i det tredjelandet säkerställer att företag som är auktoriserade i det tredjelandet iakttar sådana rättsligt bindande krav som är likvärdiga med och minst lika effektiva som kraven i denna förordning, i direktiv 2006/49/EG och i direktiv nr …/…(EU) [MiFID] samt i de genomförandebestämmelser som antas i enligt med denna förordning och nämnda direktiv.

Tillsynssystemet och affärsmetoderna i ett tredjeland får anses ha likvärdig verkan om det minst uppfyller följande villkor:

   (a) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och investeringsverksamheter i det tredjelandet är föremål för godkännande och effektiv och kontinuerlig övervakning och kontroll av regelefterlevnaden.
   (b) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och investeringsverksamheter i det tredjelandet är föremål för tillräckliga kapitalkrav och för lämpliga krav vad avser aktieägare och medlemmar av ledningsorganet.
   (c) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och investeringsverksamheter omfattas av adekvata organisatoriska krav på området internkontrollfunktioner.
   (d) Företag som tillhandahåller investeringstjänster och investeringsverksamheter omfattas av lämpliga uppföranderegler.
   (e) Marknadernas överblickbarhet och integritet tryggas genom att marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan förebyggs.

Ett kommissionsbeslut enligt detta stycke kan begränsas till en eller flera kategorier av värdepappersföretag och marknadsplatsoperatörer. Ett tredjelandsföretag får registreras enligt artikel 36 om det faller inom en kategori som omfattas av kommissionens beslut.

2.  Esma ska upprätta samarbetsarrangemang med relevanta behöriga myndigheter i tredjeländer vars regelverk och tillsynssystem har erkänts som likvärdiga i enlighet med punkt 1. Sådana arrangemang ska minst ange följande:

   (a) Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och de berörda tredjeländernas behöriga myndigheter, inbegripet tillträde till alla uppgifter som Esma begär om de ej inom EU etablerade företag som är auktoriserade i tredjeländerna.
   (b) Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att ett tredjelandsföretag som den övervakar och som Esma har registrerat i det register som föreskrivs i artikel 38 bryter mot villkoren för sin auktorisering eller annan lagstiftning som den är skyldig att följa.
   (c) Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegripet inspektioner på plats när så är lämpligt.

Artikel 38

Register

Esma ska föra register över tredjelandsföretag som får tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet i unionen i enlighet med artikel 36. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten på Esmas webbplats och innehålla information om vilka tjänster och/eller verksamheter som tredjelandsföretagen har tillåtelse att tillhandahålla eller utföra och referensuppgifter om den behöriga myndighet som är ansvarig för övervakningen av dem i tredjelandet.

Artikel 39

Återkallande av registrering

1.  Esma ska återkalla ett tredjelandsföretags registrering i det register som upprättats i enlighet med artikel 38, när

   (a) Esma har välgrundade skäl, baserade på dokumenterade underlag, att hålla för sannolikt att tredjelandsföretaget vid tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamheter i unionen agerar på ett sätt som klart strider mot investerarnas intressen eller klart hindrar marknaderna från att fungera korrekt, eller
   (b) Esma har välgrundade skäl, baserade på dokumenterade underlag, att hålla för sannolikt att tredjelandsföretaget vid tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamheter i unionen på ett allvarligt sätt har brutit mot de bestämmelser som i tredjelandet är tillämpliga på företaget och på grundval av vilka kommissionen har antagit beslutet i enlighet med artikel 37.1.

   (a) Esma har hänskjutit frågan till tredjelandets behöriga myndighet och den behöriga myndigheten i det tredjelandet har inte vidtagit de lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna och god funktion hos unionens marknader eller har inte kunnat visa att det berörda tredjelandsföretaget uppfyller de krav som är tillämpliga på företaget i tredjelandet. och
   (b) Esma har underrättat tredjelandets behöriga myndighet om sin avsikt att återkalla tredjelandsföretagets registrering, minst trettio dagar före återkallandet.

3.  Esma ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje åtgärd som antas i enlighet med punkt 1 och offentliggöra beslutet på sin webbplats.

4.  Kommissionen ska göra en utvärdering av om de villkor enligt vilka ett beslut i enlighet med artikel 37.1 har fattats fortfar att gälla vad avser det berörda tredjelandet.

AVDELNING IX

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Kapitel 1

Delegerade akter

Artikel 40

Delegerade akter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 41 rörande artiklarna 2.3, 4.3, 6.2, 8.4, 10.2, 11.2, 12.2, 13.7, 14.5, 14.6, 16.3, 18.2, 18.3, 19.3, 20.3, 28.6, 29.6, 30.3, 31.8, 32.6 och 35.10 ▌.

Artikel 41

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3, 4.3, 6.2, 8.4, 10.2, 11.2, 12.2, 13.7, 14.5, 14.6, 16.3, 18.2, 18.3, 19.3, 20.3, 28.6, 29.6, 30.3, 31.8, 32.6 och 35.10 ska ges tills vidare från och med den dag som avses i artikel 41.1

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.3, 4.3, 6.2, 8.4, 10.2, 11.2, 12.2, 13.7, 14.5, 14.6, 16.3, 18.2, 18.3, 19.3, 20.3, 28.6, 29.6, 30.3, 31.8, 32.6 och 35.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt träder i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Kapitel 2

Genomförandeakter

Artikel 42

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas ▌.

AVDELNING X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 43

Rapporter och översyn

1.  Före den … (31) ska kommissionen efter samråd med Esma lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om de praktiska effekterna av de överblickbarhetskrav som fastställs enligt artiklarna 3–6 ▌, i synnerhet vad avser tillämpningen och den fortsatta ändamålsenligheten för de undantag till kraven på insyn före handel som föreskrivs i artiklarna 3.2 , 4.2, 4.3 och 8.

2.  Före den …(32)ska kommissionen efter samråd med Esma lägga fram en rapport för rådet och Europaparlamentet som beskriver tillämpningen av artikel 23, inbegripet huruvida innehållet i och formatet för de rapporter som mottagits och utväxlats mellan behöriga myndigheter på ett övergripande sätt gör det möjligt att övervaka värdepappersföretagens verksamhet enligt artikel 23.1. För att uppfylla syftet med denna förordning och direktiv …/…/EG [nya MiFID] och för att upptäcka insiderhandel och marknadsmissbruk får kommissionen lägga fram lämpliga förslag, bland annat föreskrifter om att transaktioner ska rapporteras till ett system utsett av Esma i stället för till behöriga myndigheter, vilket system möjliggör för relevanta behöriga myndigheter att få tillträde till all den information som rapporteras enligt denna artikel.

2a.  Före den …(33) ska kommissionen efter samråd med Esma lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om huruvida det går att utveckla ett europeiskt system för bästa köp- och säljkurser i konsoliderad form, och om detta system skulle kunna utgöra en lämplig kommersiell lösning för att minska det asymmetriska informationsförhållandet mellan marknadsaktörerna och ett redskap för tillsynsmyndigheterna för att bättre övervaka kurssättningen på handelsplatserna.

Före den … (34) ska kommissionen efter samråd med Esma lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts när det gäller att flytta handeln med standardiserade OTC-derivat till börser eller elektroniska handelsplattformar enligt artiklarna 22 och 24.

Artikel 44

Ändring av förordning (EU) nr 648/2012

I artikel 81.3 i förordning (EU) nr 648/2012 ska följande stycke läggas till:"

Ett centralt transaktionsregister ska överföra uppgifter till de behöriga myndigheterna i enlighet med kraven enligt artikel 23 i förordning (EU) nr …/… [MiFIR].

1 EUT L …’.

"

Artikel 45

Övergångsbestämmelse

Tredjelandsföretag ska kunna fortsätta att tillhandahålla tjänster och verksamheter i medlemsstater i enlighet med nationella system fram till och med ett år efter det att kommissionen antagit ett beslut i förhållande till det relevanta tredjelandet i enlighet med artikel 41.3 i direktiv …/…/EU [nya MiFID].

Artikel 46

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med …(35) med undantag av artiklarna 2.3, 4.3, 6.2, 8.4, 10.2, 11.2, 12.2, 13.7, 14.5, 14.6, 16.3, 18.2, 18.3, 19.3, 20.3, 23.8, 24.5, 26, 28.6, 29.6, 30.3, 31, 32, 33, 34 och 35, som ska tillämpas omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0303/2012).
(2)* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
(3). OJ C 143, 22.5.2012, s. 74.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 oktober 2012.
(5) EGT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(6) EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.
(7) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
(8) Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering (EUT L 149, 30.4.2004, s. 1),
(9) EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.
(10) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(11) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
(12) EUT L 86, 24.3.2012, s. 1.
(13) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(14) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(15) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
(16) EUT L 96, 12.4.2002, s. 16.
(17) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(18) EUT L 326, 8.12.2011, s. 1.
(19)* 18 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
(20)** 42 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
(21)* 12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande. [Ändr. 4]
(22)* 24 månader efter det datum då denna förordning träder i kraft.
(23)* 12 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
(24)** 24 månader efter det datum då förordningen träder i kraft
(25)* 12 månader. efter dagen för denna förordnings ikraftträdande.[Ändr 5]
(26)* 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
(27)* 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
(28)* 12 månader efter det att denna förordning har trätt ikraft. [Ändr. 6]
(29)* 12 månader efter det att denna förordning har trätt ikraft.
(30) 12 månader efter datumet för denna förordnings ikraftträdande.
(31)* 42 månader efter det datum då förordningen träder i kraft.
(32)* 42 månader efter det datum då förordningen träder i kraft.
(33)* 42 månader efter denna förordnings ikraftträdande.
(34)* 42 månader efter det datum då förordningen träder i kraft.
(35)* 18 månader efter det datum då förordningen träder i kraft


Den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2012 års prioriteringar
PDF 263kWORD 98k
Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2012 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av 2012 års prioriteringar (2012/2150(INI))
P7_TA(2012)0408A7-0312/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2012,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.2,

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(2),

  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(3),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(4),

  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(5),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(6),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om resultattavlan för övervakningen av makroekonomiska obalanser: den planerade första utformningen(8),

–  med beaktande av bilaga I till Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, med titeln ”euro plus-pakten: starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens”(9),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 23 november 2011 om årlig tillväxtöversikt 2012 (COM(2011)0815),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2012 om bidraget till den årliga tillväxtöversikten 2012(10),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta(11),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Österrikes nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram för 2011–2016(12),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Belgiens nationella reformprogram 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Belgiens stabilitetsprogram för 2012–2015(13),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Bulgariens nationella reformprogram 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram för 2012–2015(14),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Cyperns nationella reformprogram 2012 om Cyperns nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Cyperns stabilitetsprogram 2012–2015(15),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Tjeckiens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Tjeckiens konvergensprogram för 2012–2015(16),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Danmarks nationella reformprogram 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram för 2012–2015(17),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Estlands nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Estlands stabilitetsprogram för 2012–2015(18),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Finlands nationella reformprogram 2012 och till rådets yttrande om Finlands uppdaterade stabilitetsprogram för 2012–2015(19),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Frankrikes nationella reformprogram för 2012 och rådets yttrande om Frankrikes stabilitetsprogram för 2012-2016(20),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Tysklands nationella reformprogram för 2012 och rådets yttrande om Tysklands stabilitetsprogram för 2012–2016(21),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Greklands nationella reformprogram 2012(22),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Ungerns nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Ungerns konvergensprogram för 2012–2015(23),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Irlands nationella reformprogram 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Irlands stabilitetsprogram för 2012–2015(24),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Italiens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Italiens stabilitetsprogram för 2012–2015(25),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Lettlands nationella reformprogram 2012 och till rådets yttrande om Lettlands konvergensprogram för 2012–2015(26),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Litauens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Litauens konvergensprogram för 2012–2015(27),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Luxemburgs nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram för 2012–2015(28),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Maltas nationella reformprogram för 2012 och rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram för 2012–2015(29),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Nederländernas nationella reformprogram för 2012 och rådets yttrande om Nederländernas stabilitetsprogram för 2012–2015(30),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Polens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram för 2012–2015(31),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Portugals nationella reformprogram för 2012 och rådets yttrande om Portugals stabilitetsprogram för 2012–2016(32),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Rumäniens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Rumäniens konvergensprogram för 2012-2015(33),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Slovakiens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram för 2012–2015(34),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Sloveniens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram för 2012–2015(35),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Spaniens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram för 2012–2015(36),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Sveriges nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram för 2012–2015(37),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Förenade kungarikets nationella reformprogram 2012 och till rådets yttrande om Förenade kungarikets konvergensprogram för 2012–2017(38),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 om översynen av den inre marknaden: De kommande åtgärderna för att skapa tillväxt(39),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare(40),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, budgetutskottet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0312/2012), och av följande skäl:

A.  De ekonomiska, sociala och finansiella kriserna samt statsskuldkrisen har ännu inte ebbat ut.

B.  Den nuvarande ekonomiska situationen har visat att det behövs en bättre samordning mellan medlemsstaternas makroekonomiska politik och budgetpolitik för att få till stånd en mer integrerad och balanserad ekonomisk union.

C.  Den ekonomiska situationen är osäker och under 2010 åtog medlemsstaterna sig att uppfylla Europa 2020-målen om att utveckla en smart och hållbar EU-ekonomi för alla. EU kommer emellertid inte att uppnå Europa 2020-målen inom den fastställda tidsfristen, eftersom de kombinerade nationella målen är för lågt satta och de åtgärder som vidtagits inte har lett till några påtagliga framsteg – och detta gäller nästan alla mål, men särskilt de mål som rör energieffektivitet, sysselsättning, fattigdomsminskning samt forskning och utveckling.

D.  Ramen för den europeiska planeringsterminen kodifierades slutligen i förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 (Wortmann-Kools betänkande), och utgör en av de viktigaste hörnstenarna i lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning, vilket spelar en grundläggande roll för att leda unionen under de ytterligare stegen mot att fullborda den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

E.  Krisen och ökningen av konkurrenskraftklyftorna sedan euron infördes har visat att det behövs en bättre samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken och förbättrade budgetrutiner.

F.  Detta är första gången som den europeiska planeringsterminen genomförs fullt ut, och man måste dra de nödvändiga lärdomarna därav för att dess fulla potential ska kunna nås.

G.  Europeiska rådet är starkt engagerat för en mobilisering på alla förvaltningsnivåer i EU av alla åtgärder, instrument och politiska insatser för att stimulera en smart, hållbar, resurssnål och sysselsättningsskapande tillväxt för alla genom att anta ”tillväxt- och sysselsättningspakten”.

H.  I Europeiska rådets slutsatser av den 30 januari 2012 anges följande: ”För att tillväxten och sysselsättningen på nytt ska öka måste vi följa en konsekvent och brett baserad strategi som kombinerar smart budgetkonsolidering där investeringar i framtida tillväxt upprätthålls, en sund makroekonomisk politik och en aktiv sysselsättningsstrategi samtidigt som den sociala sammanhållningen bevaras”. EU bör hjälpa medlemsstaterna att skapa en dynamisk omgivning för ekonomisk tillväxt och välstånd genom en hållbar politik.

I.  I sin resolution av den 15 februari 2012 om sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2012(41) rekommenderade Europaparlamentet rådet att inbegripa följande prioriteringar i sina riktlinjer för den europeiska planeringsterminen 2012: Att säkerställa överensstämmelse med och öka ambitionen att nå Europa 2020-målen, att stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen med investeringar och skattereformer, att förbättra kvaliteten på sysselsättningen och villkoren för ett ökat deltagande i arbetslivet, att åtgärda ungdomsarbetslösheten, att åtgärda fattigdom och social utestängning med tonvikt på grupper som saknar eller har begränsade kontakter med arbetsmarknaden och att stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarigheten samt det demokratiska egenansvaret.

J.  Den europeiska planeringsterminen har fått ökad betydelse och omfattar nu ett flertal dokument eller deldokument som ska läggas fram av medlemsstaterna (nationella reformprogram, stabilitets- och konvergensprogram, nationella sociala rapporter och nationella sysselsättningsplaner, och dessa dokument måste behandla ett allt större antal mål. Dokumenten är så många och överlappar varandra på ett sådant sätt att det skadar insynen i och samstämdheten med den europeiska planeringsterminen. Det råder stora skillnader vad gäller både kvaliteten på de dokument som medlemsstaterna lägger fram och intressenternas och de nationella parlamentens delaktighet i utarbetandet av dokumenten.

K.  Mellan 2008 och mitten av 2012 ökade arbetslösheten i EU–27 från cirka 7 procent till 10,4 procent, vilket motsvarar cirka 25 miljoner arbetslösa personer.

L.  I hela EU är i genomsnitt mer än en av fem ungdomar arbetslösa (22 procent) och i vissa medlemsstater är arbetslösheten bland unga mer än 50 procent.

M.  8,3 miljoner européer under 25 år varken arbetar eller studerar och denna siffra fortsätter att stiga.

N.  Mer än 115 miljoner människor riskerar social utestängning i EU–27 på grund av att de löper allt större risk att drabbas av fattigdom, lever i svår materiell fattigdom eller lever i hushåll med mycket låg eller ingen arbetsintensitet.

O.  Den inre marknaden behövs mer än någonsin såsom ett medel för att återuppliva den europeiska ekonomin, genom att tillhandahålla ett konkret svar på krisen och som ett instrument för att främja konkurrenskraft och bevara social välfärd.

1.  Europaparlamentet välkomnar rådets landsspecifika rekommendationer för euroområdet. På grund av genomförandet av det nya lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning är detta första gången som dessa rekommendationer innehåller ett makroekonomiskt scenario för euroområdet som helhet och rekommendationerna är mer detaljerade än tidigare. Parlamentet anser att rekommendationerna ännu inte har nått sin fulla potential.

2.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska planeringsterminen är den korrekta ram som kan garantera en effektiv ekonomisk styrning av euroområdets medlemsstater som är sammanbundna av ett gemensamt ansvar, och att den sammanför den multilaterala övervakningen av budgetpolitiken och den makroekonomiska politiken och genomförandet av den europeiska strategin för tillväxt och arbetstillfällen såsom den kommer till uttryck i Europa 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet noterar oroat att i många medlemsstater var de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och civilsamhället inte involverade i processen med den europeiska planeringsterminen. Kommissionen uppmanas därför enträget att se till att processen ges mer demokratisk legitimitet genom att involvera de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och civilsamhället.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avstå från angreppssättet ”en storlek passar alla” när det gäller rekommendationerna till medlemsstaterna, och se till att dessa rekommendationer görs med beaktande av de specifika behoven i varje berörd medlemsstat.

5.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen medger en nödvändig övervakning och samordning i förväg inom euroområdet, både via utbytet av förslag till budgetplaner och diskussioner i förväg om alla planerade större reformer av den ekonomiska politiken, vilket gör det möjligt att minska eller eliminera de eventuella negativa spridningseffekter som kan uppstå genom nationella åtgärder på andra länder eller på euroområdet i sin helhet.

6.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har föreslagits och anser att de är nödvändiga steg som måste tas för att uppnå sunda och hållbara offentliga finanser, minimera markoekonomiska obalanser och få fart på konkurrenskraften, vilket kommer att leda till högre tillväxt och förbättrad sysselsättning. Parlamentet betonar att det krävs samstämdhet inom och mellan de olika medlemsstaternas rekommendationer för en bättre användning av den makroekonomiska resultattavlan och för att hänsyn ska tas till de negativa spridningseffekterna av de enskilda medlemsstaternas ekonomiska politik.

7.  Europaparlamentet noterar att kommissionen insisterar på att tillväxtfrämjande och konkurrensstärkande strukturreformer måste genomföras för Europa, så att krisen kan bemästras och Europa återta sin framträdande roll i världsekonomin. Parlamentet stöder helhjärtat kommissionens ansträngningar att korrigera de makroekonomiska obalanserna i euroområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera detta arbete.

8.  Europaparlamentet ser fram mot kommissionens särskilda studie om sambanden mellan under- och överskott inom euroområdet, vilken enligt planerna ska läggas fram hösten 2012.

9.  Europaparlamentet välkomnar att betoningen ligger på program som avser resurseffektivitet. Sådana program har en betydande sysselsättningspotential samtidigt som de gynnar miljön, skapar hållbara arbetstillfällen och ger en tydlig avkastning på investeringar för såväl de offentliga som de privata finanserna.

10.  Europaparlamentet noterar att de flesta strukturreformerna koncentreras till ett begränsat antal områden, t.ex. arbetsmarknaden (inklusive lönebildning), skattesystemet, banksektorn, pensionssystemet, tjänstesektorn (genom eliminering av omotiverade restriktioner för reglerade verksamheter och yrken), avreglering av vissa näringsgrenar, förbättrad effektivitet och kvalitet i de offentliga utgifterna, undvikande av onödiga nivåer i den offentliga administrationen, kamp mot skatteflykt samt reformering av bostadslåne- och fastighetsmarknaderna. Parlamentet inser att det fortfarande är lång väg att gå, och anser att en riktig grund måste inrättas, och att det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

11.  Europaparlamentet finner det oroväckande att medlemsstater som omfattas av program för finansiellt stöd inte har fått rekommendationer rörande Europa 2020-målen, och uppmanar kommissionen att bedöma hur det ekonomiska anpassningsprogrammet kan komma att påverka framstegen mot de överordnade målen för Europa 2020-strategin och att föreslå ändringar för att se till att anpassningsprogrammet överensstämmer med Europa 2020-målen.

12.  Europaparlamentet stöder kommissionens betoning på arbetsmarknadsreformer för att förbättra euroområdets konkurrenskraft. Parlamentet anser att löneökningar bör motsvara produktivitetstillväxten. Parlamentet insisterar också, liksom kommissionen, på vikten av pensionssystemens långsiktiga hållbarhet.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara tydligare, noggrannare och konsekventare i sina rekommendationer och att fortsätta övervaka genomförandet av tidigare rekommendationer, inklusive en detaljerad förklaring och utvärdering, när man anser att ett land endast delvis har följt rekommendationerna, och att ta full hänsyn till de olika ekonomiska och sociala förutsättningarna i varje medlemsstat. Kommissionen bör ge medlemsstaterna rekommendationer om hur de ska minimera de negativa spridningseffekterna av sin interna politik och underlätta andra medlemsstaters efterlevnad.

14.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i detta års landsspecifika rekommendationer uppmanar ett antal medlemsstater att omstrukturera sina nationella system för lönebildning och/eller att sänka de nationella lönenivåerna. Parlamentet betonar att arbetsmarknadsparternas självständighet är en grundpelare för varje väl fungerande arbetsmarknad och bör beaktas.

15.  Europaparlamentet upprepar att kommissionen befinner sig i en unik position för att utveckla en verkligt detaljerad europeisk makroekonomisk plan som kan få fart på tillväxt och sysselsättning och uppmanar med eftertryck kommissionen att tillåta anpassningar av specifika rekommendationer när dessa visar sig otillräckliga för att nå de definierade målen. Parlamentet anser att kommissionen för genomförandet av en sådan plan bör föreslå att EU:s medel används så effektivt som möjligt och att kommissionen bör undersöka sätt att anpassa dem till de behov som EU för närvarande har, något som kräver tillräcklig finansiering.

16.  Med syftet att effektivisera processen understryker Europaparlamentet behovet av att bättre samordna tidpunkterna för offentliggörandena av den årliga tillväxtöversikten (som gäller hela EU 27) och rapporten om varningsmekanismen, som infördes genom sexpacket (vilken endast gäller vissa medlemsstater).

17.  Europaparlamentet understryker att den årliga tillväxtöversikten baserar sig på den prognos som kommissionen gör under hösten. Därför betonar parlamentet att man måste ta hänsyn till eventuella prognosfel, eftersom de kan få konsekvenser för vilka budgetanpassningar som medlemsstaterna uppmanas genomföra.

18.  Europaparlamentet påpekar att strukturreformer kan bära frukt endast på lång sikt och att de inte ensamma kan hejda den recessionsspiral som EU för närvarande är fången i.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa Europa 2020-strategin i den europeiska planeringsterminen och att se till att den på ett bättre sätt återspeglas i de landsspecifika rekommendationerna, såsom politiska åtgärder för att tackla ungdomsarbetslösheten och bekämpa fattigdomen. Parlamentet noterar att det i många länder görs små eller inga framsteg när det gäller att nå Europa 2020-strategins sociala mål och miljömål, och att EU som helhet därför inte är på rätt spår när det gäller att uppnå Europa 2020-målen.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ av den 27 juni 2012 till att intensifiera kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Parlamentet understryker att ökade insatser inom detta område – på nationell nivå och EU-nivå, liksom i relation till tredjeländer – bör vara ett avgörande element i de program som syftar till att konsolidera de offentliga finanserna. Parlamentet vill att den höjda ambitionsnivå som tillkännages i initiativet omsätts till fullo i framtida lagstiftningsförslag och återspeglas tydligt i det pågående arbetet inom den europeiska planeringsterminen.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att strikt följa bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten, modifierad genom ”sexpacket”, genom att tillämpa en differentierad tillväxtvänlig budgetkonsolidering som tar hänsyn till de särskilda förhållandena i respektive land och att göra de offentliga finanserna motståndskraftigare och se till att Europas ekonomi blir hållbarare samt att minska pressen från banksektorn. Parlamentet är fast övertygat om att budgetdisciplinens och de finanspolitiska institutionernas hållbarhet måste förstärkas, både på nationell nivå och nivåerna därunder, och att de offentliga utgifterna bör byta inriktning mot långsiktiga investeringar, vilket kommer att främja en hållbar tillväxt. Medlemsstaterna uppmanas att undvika oönskade negativa spridningseffekter genom att underlätta andra medlemsstaters efterlevnad, särskilt genom att vid utarbetandet av sin egen politik ta vederbörlig hänsyn till de rekommendationer som andra medlemsstater har fått.

22.  Europaparlamentet välkomnar att förfarandet vid alltför stora underskott har kunnat avslutas för flera medlemsstater. Parlamentet hoppas att ännu fler förfaranden kan avslutas inom en nära framtid. Alla politiska ledare uppmanas med eftertryck att fortsätta dessa ansträngningar och att hålla fast vid sina utfästelser samtidigt som de tar vederbörlig hänsyn till det makroekonomiska läget.

23.  Europaparlamentet inser vilka synnerligen krävande ansträngningar som har begärts av alla Europas medborgare under senare år.

24.  Europaparlamentet uppmanar alla involverade parter att snabbt godkänna ”två-packet” som kompletterar den nuvarande lagstiftningen som har antagits genom medbeslutandeförfarandet.

25.  Europaparlamentet begär att de parter som deltagit i rådets beslut inte ifrågasätter dessa beslut strax efter att de antagits.

26.  Europaparlamentet lovordar den ekonomiska dialog som hittills hållits mellan Europaparlamentet och nationella företrädare. Parlamentet betonar betydelsen av denna dialog för att uppnå en fullständigt operativ ram för den europeiska planeringsterminen och att uppnå det mått av demokratiskt ansvarstagande som krävs med avseende på alla involverade parter. Parlamentet upprepar sitt åtagande att genomföra ytterligare dialoger som måste bli ett viktigt inslag i den intensifierade Europaomfattande debatten om ekonomiska och sociala prioriteringar och instrument. Parlamentet anser att ekonomiska dialoger är en milstolpe på vägen mot förbättrad demokratisk redovisningsskyldighet avseende övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken inom EMU.

27.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att Europaparlamentet konsekvent har marginaliserats i samband med de viktiga ekonomiska beslut som fattats till följd av krisen, och anser att parlamentet måste involveras för att stärka legitimiteten för beslut som berör alla medborgare.

28.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stärka den europeiska planeringsterminens legitimitet och att reda ut de kvarstående juridiska tveksamheter som skulle kunna ge upphov till institutionella konflikter i framtiden, inbegripet dubblering och överlappning av befogenheter och ansvar samt brist på klarhet och ökad komplexitet för EU:s institutionella ramar.

29.  Europaparlamentet beklagar att den parlamentariska kontrollen endast spelar en mindre roll i processen och betonar att den europeiska planeringsterminen inte på något sätt får underminera Europaparlamentets och de nationella parlamentens befogenheter.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om de framsteg som görs i fråga om den uppmaning som parlamentet framförde till kommissionen i sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken, om att ”be civilsamhället och arbetsmarknadens parter bidra med en årlig skuggrapport om hur det har gått i medlemsstaterna med de överordnade målen och vidtagandet av de åtgärder som föreslås i de nationella reformprogrammen”.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att komma överens om konkreta åtgärder för att förbättra deltagandet och inblandningen av arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och lokala myndigheter i utarbetandet och genomförandet av hållbar politik inom ramen för den europeiska planeringsterminen, både på nationell nivå och på EU-nivå. Det cypriotiska ordförandeskapet har glädjande nog fastställt denna utmaning som en av sina prioriteringar.

32.  Europaparlamentet understryker att eurogruppens arbetsmetoder måste förstärkas så att dess allmänna redovisningsskyldighet gentemot Europaparlamentet förstärks. Parlamentet anser vidare att man måste gå mot ett starkare unionsbaserat angreppssätt.

33.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska dialogen bör utvidgas enligt modellen för den monetära dialogen med ECB, så att den omfattar regelbundna diskussioner mellan Europaparlamentet, kommissionen och Ecofinrådets ordförande om utarbetandet och uppföljningen av den årliga tillväxtöversikten och de landsspecifika rekommendationerna.

34.  Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att parlamentet blir involverat i samordningen av den ekonomiska politiken, eftersom Europaparlamentet är den enda överstatliga EU-institutionen som har den legitimitet som följer av att vara folkvald.

35.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet måste erkännas som det europeiska demokratiska forum som ska göra en övergripande utvärdering när den europeiska planeringsterminen löper ut. Parlamentet anser att, som ett tecken på detta erkännande, bör företrädare för EU-institutionerna och de ekonomiska organ som är involverade i processen lämna information till Europaparlamentets ledamöter när detta begärs.

36.  Europaparlamentet upprepar sin allvarliga uppmaning till åtgärder för att förbättra det finansiella systemets stabilitet inom euroområdet, att främja skapandet av en verklig ekonomisk och monetär union som bygger på fördjupad demokratisk legitimitet och redovisningsskyldighet, och att genomföra Europa 2020-strategin. Parlamentet påminner om att sådana åtgärder behövs för att återvinna stabiliteten globalt, eftersom unionen är en av de avgörande globala aktörerna. Alla politiska ledare uppmanas enträget att vidta de åtgärder som krävs för att nå detta mål.

37.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens rekommendationer är ett bidrag till Europeiska rådets vårmöte.

38.  Europaparlamentet påminner om att eventuella beslut i rådet att inte följa kommissionens rekommendationer måste förklaras ordentligt och åtföljas av en utförlig motivering. Parlamentet välkomnar principen ”följ eller förklara”, som infördes genom ”sexpacket”, avseende de landsspecifika rekommendationerna. En sådan bestämmelse kommer att förbättra transparensen i och tillsynen över den europeiska planeringsterminen.

39.  Kommissionen bör med utgångspunkt i den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken (kodifierad genom förordning (EG) nr 1466/97) lägga fram en ramförordning som anger den roll (med tidsramar) som medlemsstaterna och EU-institutionerna spelar under de olika stegen i planeringscykeln.

Sektorsbidrag till den europeiska planeringsterminen 2012
Sysselsättnings- och socialpolitik

40.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” (COM(2012)0173) och tillhörande arbetsdokument, och uppmanar kommissionen att göra utnyttjandet av den jobbskapande potentialen inom den gröna ekonomin, hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen samt IKT-sektorn till centrala prioriteringar i den årliga tillväxtöversikten 2013.

41.  Europaparlamentet beklagar att de flesta medlemsstaterna inte lade fram någon nationell sysselsättningsplan inom ramen för sina nationella reformprogram för 2012, trots det politiska åtagande de gjorde vid Europeiska rådets vårmöte 2012 och kommissionens vägledning i sysselsättningspaketet. Det är beklagligt att kommissionen inte har gjort detta till ett åtagande som måste respekteras av medlemsstaterna, och parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att uppmana medlemsstaterna att lägga fram sina nationella sysselsättningsplaner så snart som möjligt. De nationella sysselsättningsplanerna bör inbegripa omfattande åtgärder för att skapa arbetstillfällen och miljövänlig sysselsättning, en koppling mellan sysselsättningspolitiken och finansieringsinstrumenten, arbetsmarknadsreformer, en tydlig tidsplan för att införa den fleråriga reformagendan under de kommande 12 månaderna och uppgift om både de områden och de regioner som har brist på eller ett överskott av specialister. Kommissionen uppmanas att följa upp sin plan om ett system för arbetsmarknadsövervakning som grundar sig på objektiva uppgifter och om ett individuellt spårningssystem för länder som inte följer de landsspecifika rekommendationerna.

42.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ser över utarbetandet av de nationella sysselsättningsplanerna.

43.  Europaparlamentet påpekar att företag i den sociala ekonomin utgör en del av den europeiska sociala modellen och den inre marknaden och därför förtjänar ett starkt erkännande och stöd, och deras särskilda egenskaper bör tas i beaktande i utformningen av den europeiska politiken. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att utarbeta en ram för den sociala ekonomin, varvid dess beståndsdelar bör beaktas och både medlemsstaterna och intressenterna bör engageras för att uppmuntra utbyte av bästa praxis, eftersom det är en viktig del av den europeiska sociala modellen och den inre marknaden.

44.  Europaparlamentet framhåller vikten av att säkra en bättre social sammanhållning, varvid man inte får bortse från vikten av att företag samarbetar för att uppnå detta, vilket skulle kunna uppmuntras inte minst genom att de får möjlighet att framhäva sina innovativa och välfungerande åtgärder i sociala frågor genom en märkning, som skulle locka till sig nya investerare och även främja den långsiktiga utvecklingen av en europeisk social modell.

45.  Europaparlamentet välkomnar att man har erkänt vikten av att små och medelstora företag har tillgång till finansiering, med tanke på att de utgör en hörnsten för sysselsättningen och skapandet av nya arbetstillfällen inom EU och har en markant potential när det gäller att åtgärda ungdomsarbetslösheten och obalansen mellan könen. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att se till att de små och stora företagens tillgång till finansiering ges högsta prioritet i de nationella tillväxtplanerna.

46.  Det är beklagligt att rådet i sin vägledning för 2012 inte tog fasta på parlamentets begäran om att fokus bör ligga på kvalitet i arbetet. Europaparlamentet håller med kommissionen om att alla anställningskontrakt bör ge arbetstagarna tillgång till en uppsättning grundläggande rättigheter, däribland pensionsrättigheter, socialt skydd och tillgång till livslångt lärande. Kommissionen uppmanas att i den årliga tillväxtöversikten för 2013 inkludera kvalitet i arbetet, yrkesutbildning och vidareutbildning, arbetstagarnas grundläggande rättigheter och främjande av rörlighet på arbetsmarknaden, verksamhet som egenföretagare och rörlighet över nationsgränserna genom ökad säkerhet för arbetssökande.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa förekomsten och spridningen av oanständiga arbetskontrakt och falskt egenföretagande och att se till att personer med tillfälliga kontrakt eller deltidskontrakt, eller som är egenföretagare, åtnjuter tillbörligt socialt skydd och har tillträde till utbildning – och om möjligt vidareutbildning –, och uppmanar dem också att genomföra ramavtal i detta avseende.

48.  Europaparlamentet begär att flexibiliteten på arbetsmarknaden förbättras genom införandet av moderna former av anställningskontrakt, och konstaterar att deltidsanställning ofta är den anställdas val, i synnerhet bland unga kvinnor.

49.  Europaparlamentet välkomnar de rekommendationer som tar upp de låga sysselsättningsnivåerna bland kvinnor, men konstaterar att det saknas ett bredare jämställdhetsperspektiv som inte bara uttrycks i sysselsättningssiffror. Kommissionen uppmanas att i sin politiska vägledning ta itu med segregeringen på arbetsmarknaden, den ojämlika fördelningen av vårdansvar och budgetkonsolideringens konsekvenser för kvinnor.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra något åt den låga sysselsättningsnivån bland missgynnade grupper, bland annat personer som tillhör minoriteter (t.ex. romer), som kommer från de fattigaste mikroregionerna eller som har funktionshinder. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas också att ta itu med den ojämlika fördelningen av arbetstillfällen mellan olika regioner och samhällsgrupper och konsekvenserna av budgetkonsolidering för de utsatta samhällsgrupperna.

51.  Europaparlamentet konstaterar att ett flertal medlemsstater har fått rekommendationer i fråga om löner, och framhåller att lönerna i första hand är den inkomst som arbetstagarna ska leva på. Kommissionens sätt att bestämma hur lönebildningen och lönenivåerna ska se ut i programländer kan öka risken för fattigdom bland förvärvsarbetande eller för löneklyftor som drabbar låginkomsttagarna. Kommissionen uppmanas att utöka den politiska vägledningen för de medlemsstater där lönerna har stagnerat i jämförelse med produktivitetsnivåerna, samtidigt som man bör respektera arbetsmarknadsparternas självständighet enligt artiklarna 152 och 153.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

52.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och rådet lägger ökad vikt vid att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Kommissionen uppmanas att, utan att det påverkar nationell lagstiftning, snarast föreslå en bindande EU-garanti för ungdomar för att verkligen förbättra situationen för ungdomar som varken arbetar eller studerar och gradvis åtgärda ungdomsarbetslöshetsproblemet i EU. Parlamentet framhåller att EU-garantin för ungdomar kräver ett särskilt EU-stöd, särskilt i de medlemsstater där ungdomsarbetslösheten är som högst, och begär att en del av de oanvända strukturfondsmedlen avsätts för detta syfte. Rådet uppmanas att snarast fatta beslut om förslagen i sysselsättningspaketet.

53.  Europaparlamentet välkomnar den rekommendation som ingår i vägledningen för 2012 för att hantera de sociala konsekvenserna av krisen, och välkomnar även att man i de landsspecifika rekommendationerna lagt ökad vikt vid fattigdomsbekämpning. Parlamentet är emellertid djupt oroat över den ökande fattigdomen (inbegripet fattigdom bland förvärvsarbetande och fattigdom bland äldre) och arbetslösheten i EU. Medlemsstaterna uppmanas att höja sina ambitioner, intensifiera sina åtgärder för att bekämpa fattigdomen och noga följa upp kommissionens rekommendationer. Kommissionen uppmanas att i den årliga tillväxtöversikten för 2013 uttryckligen ta upp fattigdomen bland förvärvsarbetande, fattigdomen bland personer med begränsade eller inga band till arbetsmarknaden och fattigdomen bland äldre. Artikel 9 i EUF-fördraget måste beaktas i hela den europeiska planeringsterminen.

54.  Europaparlamentet upprepar behovet att kräva att medlemsstaterna gör ytterligare åtaganden på det sociala området, och att de ger EU ansvar för genomförandet av de prioriteringar som valts i fråga om tillväxt och social sammanhållning inom den inre marknaden.

55.  Europaparlamentet framhåller att det omgående måste tas fram nya verktyg för att bekämpa de sociala obalanserna och arbetslösheten i Europa.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska rådet att se till att ministrar med ansvar för sociala frågor och hälso- och sjukvård engageras i arbetet med den europeiska planeringsterminen och i samtliga skeden av arbetet mellan de nationella reformprogrammen, eftersom detta skulle ge rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) en starkare roll, vilket är nödvändigt eftersom dess ansvarsområde omfattar frågor som rör pensioner, lönepolitik och skattetrycket på arbete.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om användningen av en gemensam och enhetlig uppsättning riktmärken i hela EU för utvärderingen av de nationella reformprogrammen. Standarder och uppgifter bör återspegla den sociala delaktigheten och miljömässiga hållbarheten, och även ekonomiska uppgifter bör ingå. Kommissionen uppmanas att uppmuntra medlemsstaterna att använda sociala indikatorer och uppgifter som mäter framsteg och utveckling och som inte bara avser BNP, eftersom detta är nödvändigt för att mäta de framsteg som görs på vägen mot Europa 2020-målen.

Finanspolitiken

58.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i sin kommande årliga tillväxtöversikt fullt ut beakta och betona EU-budgetens roll i processen med den europeiska planeringsterminen genom att lägga fram faktagrundade och konkreta uppgifter om dess utlösningseffekter, katalysatoreffekter, synergieffekter och kompletterande effekter på de samlade offentliga utgifterna på lokal, regional och nationell nivå. Parlamentet anser vidare att man bör betona att finansiering på EU-nivå kan möjliggöra besparingar i medlemsstaternas budgetar. Parlamentet anser att EU-budgeten spelar en avgörande roll för att stimulera tillväxten och främja skapandet av arbetstillfällen samt för att på ett framgångsrikt sätt minska de makroekonomiska obalanserna i unionen.

59.  Europaparlamentet uppmanar rådet att under förhandlingarna om EU:s budget för 2013 samtycka till att föra en politisk och offentlig debatt om nivån på de anslag som behövs för att genomföra ”tillväxt- och sysselsättningspakten”, som antogs vid rådets möte i juni 2012. Parlamentet är allvarligt oroat över rådets oförändrade ståndpunkt att nivån för betalningsbemyndigandena i EU-budgeten bör minskas med konstlade medel, vilket skulle äventyra EU:s förmåga att uppfylla sina rättsliga och politiska åtaganden. Parlamentet uppmanar återigen rådet att enas med parlamentet och kommissionen om en gemensam metod för att bedöma de verkliga betalningsbehoven. Parlamentet betonar situationens brådskande karaktär, särskilt med avseende på rubrikerna 1A och 1B (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning/sammanhållning för tillväxt och sysselsättning) samt avseende landsbygdsutvecklingsfonderna.

60.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de möjligheter som fastställts i ”tillväxt- och sysselsättningspakten” att överväga en omfördelning inom sina nationella struktur- och sammanhållningsfondsanslag (55 miljarder euro) till stöd för forskning och innovation, små och medelstora företag (inklusive främjande av deras tillgång till EU-medel) och sysselsättning för ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin årliga tillväxtöversikt 2013, som ska offentliggöras i november 2012, lämna en fullständig och komplett redogörelse över vad som har åstadkommits i detta hänseende.

61.  Europaparlamentet betonar dessutom att medlemsstaterna i ”tillväxt- och sysselsättningspakten” uttryckligen uppmanas att använda en del av sina strukturfondsmedel till ett samarbete med EIB om lånerisk- och lånegarantimekanismer för kunskap och kompetens, resurseffektivitet, strategisk infrastruktur och tillgång till finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet anser att medlemsstaternas myndigheter bör eftersträva att maximera tillväxtpotentialen hos andra redan godkända EU-initiativ som finansieras genom EU:s budget, som exempelvis pilotfasen för projektobligationer, de olika befintliga innovativa EU-finansieringsinstrument som infördes 2007 inom området forskningsinnovation, stöd till små och medelstora företag eller mikrokreditprogram. Parlamentet betonar vidare EIB:s utökade utlåningskapacitet för perioden 2012–2015, och anser att alla dessa åtgärder, om de kombineras och genomförs på rätt sätt, skulle kunna utgöra grunden för ett EU-investeringsprogram för de kommande åren med ytterst starka positiva effekter på BNP och sysselsättning inom EU-27, enligt vissa forskares uppskattning i form av en BNP-ökning på 0,56 procent och 1,2 miljoner nya arbetstillfällen.

62.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att varken betrakta sina nationella BNI-bidrag till EU-budgeten som en justeringsvariabel inom ramen för sina konsolideringsåtgärder eller eftersträva att med konstlade medel minska omfånget av EU-budgetens tillväxtfrämjande utgifter trots sina politiska åtaganden på högsta nivå. Parlamentet är dock medvetet om den ekonomiska motsättningen mellan behovet av att å ena sidan stärka de offentliga finanserna på kort sikt och av att å andra sidan eventuellt höja vissa medlemsstaters BNI-baserade bidrag till följd av en ökning av betalningsnivåerna i EU-budgeten. Parlamentet kräver därför återigen bestämt en reform av EU-budgetens finansiering, som ska fastställas inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i form av en minskning av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU-budgeten till 40 procent till 2020, vilket skulle bidra till medlemsstaternas konsolideringsåtgärder(42).

63.  Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka möjligheten att utesluta det BNI-baserade bidraget till EU-budgeten från beräkningen av det strukturella underskottet enligt definitionen i paketet med två lagstiftningsförslag.

64.  Europaparlamentet varnar för att en minskning av EU-budgeten, inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, med hänsyn till budgetens roll som katalysator för investeringar, skulle inverka negativt på skapandet av tillväxt och sysselsättning inom unionen.

Den inre marknaden

65.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra styrningen av den inre marknaden till en nyckelprioritering, eftersom den i hög grad bidrar till den europeiska planeringsterminens mål, nämligen hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att kommissionens landsspecifika rekommendationer samtidigt borde erbjuda medlemsstaterna mer praktiska lösningar för att förbättra den inre marknadens funktionssätt, så att det offentliga stödet och det politiska åtagandet förstärks för att främja fullbordandet av den inre marknaden.

66.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att koppla den europeiska planeringsterminen till inremarknadsakten för att garantera att den europeiska ekonomiska politiken är en