Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999(1),

–  med beaktande av rådets beslut 2006/702/EG av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om kommissionens femte sammanhållningsrapport och strategin för sammanhållningspolitiken efter 2013(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om lägesrapport om och framtida synergier för ökad effektivitet mellan Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra strukturfonder(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om programmet för städer i Europa och dess framtid i sammanhållningspolitiken(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om mål 3: En utmaning för det territoriella samarbetet – en framtida dagordning för gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och EU 2020-målen(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen(10),

–  med beaktande av studien Cohesion policy after 2013: a critical assessment of the legislative proposals som offentliggjorts av Europaparlamentet,

–  med beaktande av det polska ordförandeskapets slutsatser av den 24–25 november 2011 om EU-politikens territoriella dimension och den framtida sammanhållningspolitiken(11),

–  med beaktande av förslaget av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2011)0615),

–  med beaktande av förslaget av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (COM(2011)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 Slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid (COM(2010)0642),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2010 Översyn av EU:s budget (COM(2010)0700) och dess tekniska bilagor (SEC(2010)7000),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020 (COM(2010)0553),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2010 Sammanhållningspolitiken: Strategirapport 2010 om genomförandet av programmen 2007–2013 (COM(2010)0110),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av An agenda for a reformed cohesion policy – A place-based approach to meeting European Union challenges and expectations, en oberoende rapport som på begäran av Danuta Hübner utarbetades i april 2009 av Fabrizio Barca, kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0421/2012), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken syftar till att minska skillnaderna mellan EU:s regioner genom att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Den har på ett effektivt sätt kunnat främja den europeiska integrationen genom social och ekonomisk utveckling.

B.  I förordningen om gemensamma bestämmelser (grundförordningen) finns gemensamma bestämmelser för alla de fem europeiska finansieringsprogram (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)) som är avsedda att genomföra sammanhållningspolitiken, landsbygdspolitiken och fiskeripolitiken.

C.  I den gemensamma strategiska ramen beaktas mekanismer för en större samordning av de fonder som omfattas av grundförordningen (Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, EJFLU och EHFF) och en bättre integrering av dessa fonder med andra av EU:s politikområden.

D.  Den territoriella dimensionen är en övergripande aspekt av sammanhållningspolitiken som ger de europeiska regionerna möjlighet att utnyttja sin individuella territoriella potential för att uppnå sammanhållningspolitiska mål.

E.  Det är nu enligt Lissabonfördraget fastställt att territoriell sammanhållning är ett av EU:s grundläggande mål.

Övergripande frågor: en förstärkning av det territoriella målet

1.  Europaparlamentet anser att ett förenklat system med flernivåstyre är avgörande för beslutsfattandet i sammanhållningspolitiken och att samarbete krävs på europeisk, nationell, regional och lokal nivå i alla stadier av planeringen, utvecklingen och genomförandet av europeiska finansieringsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att detta avspeglas i utformningen av tydliga och väldefinierade partnerskapskontrakt.

2.  Europaparlamentet framhåller hur viktig den europeiska uppförandekoden är för medlemsstater, regioner och lokala myndigheter när de förbereder, genomför och övervakar finansieringsprogram. För att få till stånd ett sådant samarbete anser parlamentet att man måste säkerställa att beslut fattas på den nivå som är närmast medborgarna.

3.  Europaparlamentet betonar att det, trots avsevärda framsteg i arbetet för konvergens i EU, fortfarande förekommer skillnader (t.ex. i fråga om tillgänglighet) mellan EU:s regioner, och att dessa skillnader blir allt större. Parlamentet understryker att budgeten för sammanhållningspolitiken efter 2013 allra minst måste bibehållas på sin nuvarande nivå om stöd även i fortsättningen ska kunna nå sådana områden i alla regioner i EU som är i behov av ekonomisk och social förnyelse.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att man bör inrikta sig på mätbara resultat i sammanhållningspolitiken för att kunna öka investeringars hållbarhet och garantera att finansieringsprogrammen är effektiva. Parlamentet betonar att inriktningen på ett resultatstyrt system måste inbegripa flexibilitet på nationell, regional och lokal nivå, med beaktande av förenkling, planeringsprioriteringar och partnerskap, så att resultatstyrda system blir regionspecifika.

5.  Europaparlamentet stöder kommissionens övergripande förslag i hela grundförordningen om att minska den administrativa bördan. Parlamentet betonar i linje med detta att regler, kontroller och kriterier för vilka som kan komma i fråga för finansiering måste klargöras från början, och att en framgångsrik förenkling av de administrativa förfarandena kan komma till stånd endast om man intar ett integrerat synsätt i fråga om utbetalningar av medel.

6.  Europaparlamentet understryker att det vid utarbetandet och genomförandet av sammanhållningspolitiken är viktigt att uppnå en rimlig balans mellan fondernas effektivitet och den nödvändiga kontrollen av deras användning.

7.  Europaparlamentet betonar att man måste garantera ett flexibelt tillvägagångssätt för fastställandet av lokala och regionala mål, och att intressenter på regional nivå måste involveras i alla stadier för att man ska kunna säkerställa att de europeiska finansieringsprogrammen verkligen tar itu med sociala och ekonomiska skillnader.

8.  Europaparlamentet understryker att flexibiliteten bör utökas så att projekt i större utsträckning kan finansieras med medel från olika fonder som omfattas av grundförordningen, och att denna utökade flexibilitet bör bidra till att underlätta projektens genomförande och öka EU-finansieringens kompletterande och övergripande aspekter.

9.  Europaparlamentet framhåller att målen för territoriell sammanhållning är oskiljbart sammanlänkade med ekonomiska och sociala utmaningar, och konstaterar att sammanhållningspolitiken på ett värdefullt sätt kan bidra till uppnåendet av Europa 2020-målen, särskilt på sysselsättnings- och utbildningsområdet och för att minska fattigdomen, genom att införa en territoriell dimension i EU:s tillväxtstrategi.

10.  Europaparlamentet betonar att man i arbetet för att uppfylla Europa 2020-målen även bör överväga att använda andra finansieringsprogram (t.ex. Horisont 2020), eventuellt parallellt med finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken.

11.  Europaparlamentet konstaterar att den ökade inriktningen på städer och stadsområden är en drivkraft för den ekonomiska tillväxten.

12.  Europaparlamentet betonar att man behöver stärka befintliga kopplingar mellan stad och landsbygd och främja nya sådana kopplingar. Parlamentet betonar att detta kräver ett aktivt deltagande på flera nivåer och samarbete mellan aktörer i städer och på landsbygden, och att de rätta förhållandena skapas genom att man främjar partnerskap och nätverk i syfte att uppmuntra deltagande från landsbygden i integrerad verksamhet inom en viss funktionell geografisk enhet.

13.  Europaparlamentet framhåller att program för territoriellt samarbete mer effektivt behöver kopplas samman med territoriella strategier, och understryker den roll som den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS) kan spela i arbetet med att få till stånd detta.

14.  Europaparlamentet betonar att definitionen av städer och stadsområden fastställs på medlemsstatsnivå, eftersom städer och stadsområden i EU varierar i fråga om storlek, resurser och sociala och ekonomiska aspekter.

15.  Europaparlamentet betonar att territoriell sammanhållning också är tillämplig på sammanhållningen inom områden, dvs. att man garanterar att hela området bidrar ekonomiskt, inte bara de stora städerna, och framhåller att man inte får bortse från det avsevärda bidrag som små och medelstora städer på landsbygden kan ge till regionen.

16.  Europaparlamentet understryker att tydliga och väldefinierade partnerskapskontrakt behövs för att man ska kunna beakta de övergripande aspekterna av territoriell sammanhållning i syfte att få till stånd konkreta resultat på regional nivå och till fullo utnyttja regionernas individuella potential. Parlamentet betonar att detta kan komma till stånd endast om lokala och regionala aktörer deltar, så att alla parter kan bidra till förberedelsen och genomförandet av programmen. Parlamentet framhåller att detta är särskilt viktigt när syftet är att stödja områden med specifika nackdelar, såsom gränsöverskridande områden, bergsområden, öregioner och de yttersta randområdena.

En större integrering av EU-fonder för perioden 2014–2020

17.  Europaparlamentet välkomnar de förslag i grundförordningen som uppmuntrar till bättre samordning och integrering av finansieringsprogrammen i syfte att garantera att medlen får större effekt, och den starkare betoningen av den territoriella dimensionen i sammanhållningspolitiken i ramen för perioden 2014–2020.

18.  Europaparlamentet betonar att ett kraftfullare och mer samlat territoriellt förhållningssätt till EU-finansiering, med adekvat kapacitetsuppbyggnad och deltagande av arbetsmarknadens och det civila samhällets parter på lokal och regional nivå, både i städerna och på landsbygden, är ett konstruktivt sätt att säkerställa att pengarna används för att hantera EU:s långsiktiga sociala och ekonomiska utmaningar.

19.  Europaparlamentet betonar att en större harmonisering mellan sammanhållningspolitiken och andra politikområden i grundförordningen kommer att göra det möjligt för europeiska regioner att fortsätta utvecklas ekonomiskt genom att ta till vara sina individuella starka sidor.

20.  Europaparlamentet ger som exempel Wales European Funding Office (WEFO) och dess planer på att integrera EU-fonder i Wales genom att upprätta en enda ”portal” som ger tillgång till information om alla fonder som omfattas av grundförordningen. Parlamentet framhåller att denna portal skulle kunna innehålla en gemensam plattform med förfaranden för ansökningar, betalningar, övervakning och utvärdering som är gemensamma för alla fonder som omfattas av grundförordningen. Parlamentet betonar att detta angreppssätt skulle göra det lättare att identifiera potentiella synergier och integrera olika finansieringskanaler, och på så vis harmonisera och förenkla förfarandet för att ansöka om europeiska medel.

21.  Europaparlamentet betonar att eftersom de fonder som omfattas av grundförordningen har gemensamma karaktärsdrag med andra finansieringsprogram (t.ex. Horisont 2020 och Life+) skulle EU-finansieringen kunna göras mer effektiv genom att man undersöker om dessa fonder kan anpassas till varandra.

Mekanismer för att integrera EU-fonderna

22.  Europaparlamentet välkomnar förslagen till rättslig ram med inriktning på lokal och integrerad utveckling genom lokalt ledd utveckling, gemensamma handlingsplaner och integrerade territoriella investeringar.

23.  Europaparlamentet betonar att alla investeringar enligt kommissionens förslag måste komplettera lokala behov och inte överlappa med andra projekt.

24.  Europaparlamentet anser att relaterade genomförandeinstrument (lokalt ledd utveckling, integrerade territoriella investeringar och gemensamma handlingsplaner) bör integreras helt, så att lokala partnerskap utifrån sina egna behov kan välja olika kombinationer av dessa instrument, samtidigt som man beaktar möjligheten att tillämpa en flexibel mekanism för att koncentrera resurser med utgångspunkt i medlemsstaternas och regionernas specifika behov.

25.  Europaparlamentet betonar att tillämpningen av de föreslagna instrumenten måste vara så enkel som möjligt för att inte belasta de lokala myndigheterna med ytterligare administrativa bördor eller avvika från förenklingsmålen.

26.  Europaparlamentet anser att den institutionella kapaciteten på olika åtgärdsnivåer är en viktig aspekt för en framgångsrik tillämpning av den territoriella strategin.

27.  Europaparlamentet belyser exemplet med delegering till kommuner i Nederländerna, där delar av finansieringsprogram (t.ex. Eruf) delegeras från de regionala myndigheterna till lokala myndigheter, med åtgärder som genomförs på lokal nivå för att bemöta lokala behov. Parlamentet betonar att man genom att överlåta förvaltningsansvaret på lokala myndigheter i högre grad möjliggör en integrering av den bästa kombinationen av fonder, särskilt anpassad till lokala behov. Med förvaltningsstrukturer redan på plats på lokal nivå framhåller parlamentet att denna strategi skulle kunna vara till nytta vid genomförandet av integrerade territoriella investeringar på lokal nivå eller gräsrotsnivå.

Lokalt ledd utveckling

28.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om lokalt ledd utveckling som en viktig bestämmelse i grundförordningen som kommer att fokusera på att utveckla synergieffekter mellan alla fonder som omfattas av grundförordningen.

29.  Europaparlamentet anser att detta instrument är ett utmärkt medel för att uppmuntra bottom-up-medverkan från ett tvärsnitt av lokala aktörer som arbetar för att uppnå hållbara territoriella mål. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den ytterligare stärkningen av administrativ kapacitet på regional och lokal nivå för kapacitetsuppbyggande verksamhet med syftet att öka deltagandet från såväl lokala och regionala myndigheter som arbetsmarknadens parter.

30.  Europaparlamentet konstaterar att Leader-programmet på ett framgångsrikt sätt har fungerat som ett viktigt verktyg för genomförande av landsbygdsutvecklingspolitiken, och anser att denna mekanism genom lokalt ledd utveckling kan bidra till att hantera lokala och regionala utmaningar. Parlamentet stöder också användningen av lokalt ledd utveckling för stadsutveckling.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga sina förslag om lokalt ledd utveckling i genomförandefasen i syfte att låta eventuella deltagare helt fastställa det troliga syftet, tillämpningsområdet och effekten av denna utveckling. Parlamentet ser fram emot offentliggörandet av en handledning i lokalt ledd utveckling för förvaltningsmyndigheter.

32.  Europaparlamentet värdesätter de framsteg som gjorts sedan 2007, med samarbetet mellan lokala aktionsgrupper för fiske och lokala aktionsgrupper inom Leader som ett exempel på hur en framtida lokalt ledd utveckling på lokal nivå skulle kunna kombinera de fonder som omfattas av grundförordningen. Parlamentet framhåller exemplet med elva lokala partnerskap i Danmark som använder både EJFLU (Leader) och Europeiska fiskerifonden (prioritetsområde 4) för att finansiera projekt med samma genomförandesystem och administration.

33.  Europaparlamentet betonar att man behöver beakta exempel såsom en integrerad användning av EJFLU- och EHFF-medel genom lokalt ledd utveckling i nästa programperiod som ett sätt att utveckla synergier mellan alla fonder som omfattas av grundförordningen.

Gemensamma handlingsplaner

34.  Europaparlamentet stöder förslagen i grundförordningen om att införa gemensamma handlingsplaner för att grupper av projekt ska kunna finansieras av mer än ett operativt program.

35.  Europaparlamentet välkomnar gemensamma handlingsplaner som ett positivt steg mot en resultatbaserad förvaltning, i linje med ett av de övergripande målen för sammanhållningspolitiken efter 2013.

36.  Europaparlamentet framhåller att dessa instrument måste utvecklas parallellt med den lokalt ledda utvecklingen så att man kan säkerställa att den lokalt ledda utvecklingen utvecklas till något mer än bara ett strategiskt verktyg för lokal kapacitetsutveckling snarare än ett investeringsmål i sig, samtidigt som man främjar bland annat social integration och bekämpning av fattigdom.

37.  Europaparlamentet önskar ett förtydligande av tillämpningsområdet och integreringen av gemensamma handlingsplaner, och av huruvida detta instrument kommer att användas för att genomföra hela eller endast delar av program.

38.  Europaparlamentet anser att gemensamma handlingsplaner på ett effektivt sätt kan bidra till en balanserad integrering av unga på arbetsmarknaden. Parlamentet påpekar dock att alltför långa beslutsprocesser och administrativa förfaranden bör undvikas.

Integrerad territoriell investering

39.  Europaparlamentet välkomnar förslagen om integrerade territoriella investeringar, vilka kommer att erbjuda städer möjligheten att bemöta sina egna specifika behov genom att erhålla finansiering från mer än ett prioritetsområde för att genomföra operativa program på ett integrerat sätt.

40.  Europaparlamentet välkomnar ett ytterligare förtydligande av tillämpningsområdet för integrerade territoriella investeringar och potentialen för att använda detta instrument utanför stadsområden och i stadsperiferiska områden om det passar de lokala behoven, genom att man använder alla fonder som omfattas av grundförordningen. Parlamentet betonar att man måste säkerställa att integrerade territoriella investeringar är samstämda med strategier för regional hållbar utveckling om man ska kunna förbättra den ekonomiska och sociala sammanhållningen, inte enbart bland regioner utan även bland stadsområden och områden utanför stadsområden inom regionerna.

41.  Europaparlamentet framhåller exemplet med en föreslagen modell för integrerade territoriella investeringar från Greater Manchester, som integrerar finansiering från så många relevanta källor som möjligt för att få ut mer av investeringar. Parlamentet betonar att utformningen av denna modell inte är avslutad och att den eventuellt skulle kunna användas för att stödja en strategi som medför många ekonomiska och sociala fördelar för statsregionen. Parlamentet understryker att de föreslagna integrerade territoriella investeringarna skulle integrera Eruf-prioriteringar med ESF-åtgärder och att det, med tanke på Eruf:s ökade fokus på små och medelstora företag och innovation, är möjligt att integrerade territoriella investeringar skulle kunna skapa kopplingar till Horisont 2020- projekt i framtiden.

Finansieringsinstrument

42.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om utbredd användning av finansieringsinstrument och ett utvidgat tillämpningsområde för dessa genom enklare och tydligare regler i syfte att göra alla de fem fonder som omfattas av grundförordningen effektivare.

43.  Europaparlamentet framhåller att finansieringsinstrument, inklusive mikrokrediter, skulle kunna ge många olika aktörer tillgång till alternativa finansieringskällor, som ett komplement till traditionella finansieringsmetoder. Europaparlamentet betonar att de finansiella instrumenten inom den framtida finansieringsramen bör fungera som incitament för att mobilisera privat finansiering och erbjuda medlemsstaterna och regionerna flexibilitet att skräddarsy målsektorer och genomförandemetoder utifrån sina specifika behov.

44.  Europaparlamentet betonar att finansieringsinstrument, såsom mekanismer som möjliggör samarbete mellan företag, organisationer i offentliga sektorn och utbildningsanstalter, också bör uppmuntras som ett sätt att utveckla en integrerad strategi för finansiering.

Integrering av de fonder som omfattas av grundförordningen med annan EU-politik och andra EU-instrument

45.  Europaparlamentet välkomnar förslagen i den gemensamma strategiska ramen för partnerskapsavtal om att titta på möjligheterna att anpassa de fonder som omfattas av grundförordningen till andra finansieringsprogram, såsom EU:s ramprogram för forskning och innovation (tidigare det sjunde ramprogrammet, numera Horisont 2020), Life+ och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

46.  Europaparlamentet instämmer i att även om finansieringsprogram som Horisont 2020 i första hand är inriktade på spetskompetens så har strukturfonderna tidigare spelat en framgångsrik ”kapacitetsuppbyggande” roll genom att tillhandahålla finansiering för utveckling av företag och organisationer som sedan har blivit partner i det sjunde ramprogrammet eller i projekt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

47.  Parlamentet betonar att befintliga synergier mellan de fonder som omfattas av grundförordningen och Horisont 2020 innebär att de båda fonderna potentiellt skulle kunna användas när man arbetar för att uppnå tematiska mål som kompletterar varandra.

Sysselsättnings- och socialaspekter

48.  Europaparlamentet understryker att sysselsättnings- och socialpolitiken spelar en viktig roll för en hållbar och socialt balanserad territoriell utveckling och kan på ett värdefullt sätt bidra till att minska regionala skillnader och förbättra välbefinnandet hos alla medborgare och samtidigt skapa lika möjligheter för alla.

49.  Europaparlamentet understryker att fattigdomsbekämpning även innefattar kampen mot utestängning och att tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster är sämre i landsbygdsområden med låg befolkningstäthet eller åldrande befolkning, vilket i viss utsträckning skulle kunna kompenseras genom bättre tillgång till bredbandsteknik och främjande av telemedicin.

50.  Europaparlamentet anser att den områdesbaserade strategin bör visa sig vara en effektiv mekanism för att hjälpa små och medelstora företag att skapa nya hållbara arbetstillfällen och ta initiativ till eller utveckla yrkesutbildningsprogram. Parlamentet anser att företagsamhet som syftar till ökad tillväxt och sysselsättning och utnyttjande av potential kan fungera över administrativa landsgränser, och uppmanar medlemsstaterna att förbättra de nuvarande villkoren för nya företagare för att på ett bättre sätt utnyttja deras stora potential för att skapa nya hållbara arbetstillfällen.

51.  Europaparlamentet understryker att man måste skapa stora synergieffekter mellan sammanhållningspolitiken och övrig EU-politik för att säkerställa effektiviteten i sammanhållningspolitiken när det gäller att komma tillrätta med aktuella sysselsättningsrelaterade och sociala utmaningar.

52.  Europaparlamentet påpekar att territoriellt samarbete och makroregionala strategier kan vara användbara verktyg för att upptäcka och bekämpa regionala skillnader, exempelvis i fråga om tillgång till utbildning och sysselsättning, och för att främja konvergens mellan de europeiska regionerna.

53.  Europaparlamentet anser att frivillig rörlighet för arbetstagare och unga akademiker i EU kan vara en lösning på arbetskraftsbristen på regionala och lokala arbetsmarknader, och uppmanar medlemsstaterna och regionerna att använda denna rörlighet mer effektivt för att främja territoriell utveckling och sammanhållning.

54.  Europaparlamentet anser att man måste samordna de åtgärder som stöds av Europeiska socialfonden på olika politiska nivåer för att möjliggöra en effektiv områdesbaserad strategi. Parlamentet anser att man framför allt behöver koppla utbildningstjänster och resurser till den lokala arbetsmarknadens behov.

55.  Europaparlamentet anser att man särskilt behöver främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna inom ramen för en ändamålsenlig och effektiv, långsiktig planering för territoriell utveckling, även genom att stärka värdig och hållbar sysselsättning, i syfte att förebygga och bekämpa fattigdom och arbetslöshet.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25. (2) EUT L 291, 21.10.2006, s. 11. (3) Antagna texter, P7_TA(2011)0316. (4) EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 27. (5) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 89. (6) EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 10. (7) EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 18. (8) EUT C 371 E, 20.12.2011, s. 39. (9) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 120. (10) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 104. (11) Det polska ordförandeskapets slutsatser om EU-politikens territoriella dimension och den framtida sammanhållningspolitiken, Towards an integrated, territorially differentiated and institutionally smart response to EU challenges, den 24–25 november 2011, Poznań.