Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2026(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0408/2012

Ingivna texter :

A7-0408/2012

Debatter :

PV 14/01/2013 - 25
CRE 14/01/2013 - 25

Omröstningar :

PV 15/01/2013 - 9.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0006

Antagna texter
PDF 209kWORD 54k
Tisdagen den 15 januari 2013 - Strasbourg
EU:s strategi för Afrikas horn
P7_TA(2013)0006A7-0408/2012

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2013 EU:s strategi för Afrikas horn (2012/2026(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2012 om sjöröveri(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2009 om situationen på Afrikas horn(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om den årliga rapporten om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 2008(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om den årliga rapporten om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 2009(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2012 om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser om Afrikas horn av den 14 november 2011 och framför allt den strategiska ramen i bilagan,

–  med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin och rapporten av den 14 mars 2008 från den höga representanten och kommissionen till Europeiska rådet Klimatförändring och internationell säkerhet,

–  med beaktande av slutrapporten från Europeiska unionens valobservatörsuppdrag avseende valet i Etiopien den 23 maj 2010,

–  med beaktande av antagandet av en konstitution för Somalia av 825 ledamöter av den nationella konstituerande församlingen den 1 augusti 2012 och med beaktande av det demokratiska valet av ny somalisk president den 11 september 2012 som ett led i övergångsprocessen,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 1 december 2011 och den 23 juli 2012 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om läget i Somalia, framför allt resolution nr 2067(2012),

–  med beaktande av Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), dess strategiska koncept av den 5 januari 2012 om att etablera närvaro i de fyra sektorerna och FN:s säkerhetsråds resolution nr 2036 (2012), i vilken Afrikanska unionen uppmanas att öka Amisom-styrkan från 12 000 till maximalt 17 731 personer (uniformerad personal), bestående av soldater och annan personal från utbildade polisenheter,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution nr 1820(2008) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av FN:s rapport av den 25 januari 2011 och dess 25 förslag, framförda av Jack Lang, FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för rättsliga frågor i samband med piratdåd utanför Somalias kust, och med beaktande av Jack Langs uppföljningsrapporter, inklusive rapporten om olika metoder för att inrätta specialdomstolar mot sjöröveri av den 15 juni 2011, och generalsekreterarens rapport om specialdomstolar mot sjöröveri i Somalia och andra stater i regionen av den 20 januari 2012,

–  med beaktande av den gemensamma strategin Afrika–EU,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0408/2012), och av följande skäl:

A.  Afrikas horn är en av de regioner i världen som har den osäkraste tillgången på livsmedel, och miljontals personer som lever i området är undernärda och riskerar att drabbas av svält. Denna geografiska region inbegriper länder som hör till dem som har den lägsta hälsostandarden i världen. Afrikas horn är även en av världens fattigaste regioner och en av de regioner som i allra högsta grad karaktäriseras av ett bristfälligt styre. Människornas brist på trygghet och livsmedel i synnerhet leder till akuta humanitära kriser i regionen. Världssamfundet har underlåtit att vidta preventiva åtgärder för att öka människors säkerhet och motverka torka och svält i regionen.

B.  Regionen har en lång historia av konflikter, och det finns ett samband mellan konflikter, fattigdom och underutveckling. Hållbar utveckling kan inte uppnås i en miljö som präglas av spänningar, väpnade konflikter och instabila statliga institutioner, samtidigt som fattigdom och underutveckling är faktorer som genererar konflikter. Klimatförändringarna kommer sannolikt att ytterligare försvåra situationen i regionen, där perioder av allvarlig torka redan har blivit vanligare.

C.  En långvarig instabilitet på Afrikas horn får konsekvenser för grannländernas säkerhet och för hela kontinenten och kan på grund av terroristnätverken i regionen komma att påverka säkerheten i andra regioner, såsom Europa, den arabiska halvön och Sydasien.

D.  Den onda cirkeln av osäkerhet, instabilitet, fattigdom och ett svagt styre kan motverkas framgångsrikt och effektivt endast genom en heltäckande, holistisk strategi som är inriktad på en hållbar utveckling i regionens länder. Afrikas horn är ett exempel på kopplingen mellan utveckling och säkerhet, eftersom det är en region där brottslig verksamhet, framför allt terrorism och sjöröveri, blomstrar som ett resultat av extrem fattigdom och ett svagt eller obefintligt styre från statligt håll.

E.  Det finns ett trefaldigt europeiskt och bredare, internationellt intresse för säkerhetssituationen på Afrikas horn: För det första, hotet från den internationella terrorismen och de vinster från piratdåd och kidnappningar som överförs till terroristorganisationer. För det andra, det ekonomiska hotet mot den internationella handeln och behovet att göra sjöfartslederna säkrare. För det tredje, behovet att hjälpa FN att uppnå sina mål, t.ex. genom att skydda Världslivsmedelsprogrammets fartyg i regionen.

F.  EU:s engagemang i regionen bygger på såväl regionens geostrategiska betydelse som viljan att stödja människorna på Afrikas horn och lyfta dem ur fattigdom. För att kunna göra det och uppnå en varaktig fred har EU åtagit sig att stödja insatser både regionalt – t.ex. genom den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad) och Afrikanska unionen – och nationellt för att konsolidera fred och rättvisa som bygger på principerna om integrering, rättsstaten och respekt för mänskliga rättigheter.

G.  Igad är fortfarande ett underutvecklat instrument för stärkt samarbete, integration och säkerhet på regional nivå. Igad måste spela en central roll i den politiska strukturen och säkerhetsstrukturen på Afrikas horn samt när det gäller konfliktförebyggandet och den politiska och ekonomiska integrationen i regionen, i syfte att binda länderna i regionen till en gemensam politisk och ekonomisk agenda och förankra dem i den.

H.  Ett obrutet bälte av osäkerhet och instabilitet som sträcker sig från Atlanten till Indiska oceanen skulle också stärka narkotikasmugglingen över Sydatlanten och i Latinamerika och Karibien och främja handeln med vapen och människor genom att det öppnas nya smuggelleder och skapas möjligheter att smuggla narkotika till både Europa och den arabiska halvön.

I.  Konkurrensen mellan staterna i regionen om naturtillgångar, framför allt fossila bränslen och vatten, och konkurrensen för att bereda infrastrukturellt tillträde till hamnar för olje- och gasproducerande stater samt tillträde till havet för inlandsstater skulle kunna leda till ytterligare spänningar i regionen och skapa kronisk instabilitet.

J.  En långsiktig, hållbar stabilitet på Afrikas horn kan byggas endast på starka och ansvarstagande demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, framför allt yttrandefrihet, och på förbättrade ekonomiska utsikter för samhället i stort.

K.  Det är absolut avgörande att aktivt stödja fickorna av stabilitet i regionen, bekämpa fattigdom och främja ekonomisk återhämtning som ett sätt att återuppbygga förstörda stater. Det finns ingen säkerhet utan utveckling och heller ingen utveckling utan säkerhet.

L.  Al-Shabaabs våldsamma uppror, bristen på styre från statligt håll i Somalia, hotet från ständiga piratdåd utanför Somalias kust, motsättningarna och risken för konflikt mellan Sudan och Sydsudan, de konfliktbenägna regionerna Abiyei och Darfur, den politiska övergångsprocessen i Etiopien efter premiärminister Meles Zenawis bortgång, motsättningarna mellan Etiopien och Eritrea och Somalia, motsättningarna mellan Eritrea och Djibouti och de terroristhandlingar som begås av Herrens motståndsarmé (LRA) bidrar allihop till att göra Afrikas horn till en av de mest konfliktbenägna regionerna i världen, vilket leder till ett oerhört mänskligt lidande, intern tvångsförflyttning av människor och förvärrade humanitära kriser. Dessutom försvårar det en hållbar social och ekonomisk utveckling samt utvecklingen av demokrati och rättsstatliga principer.

M.  I takt med att kampen mot Al-Shabaab i Somalia skärps finns det en ökande risk för att terroristverksamhet och destabilisering kan flytta till andra delar av Somalia eller längre ut i delar av Afrika som tidigare inte påverkats.

N.  Den fortsatta politiska instabiliteten och konflikten i Somalia har praktiskt taget förstört alla möjligheter till hållbar ekonomisk utveckling i regionen. Bristen på stabila demokratiska och ekonomiska framtidsutsikter för befolkningen, i synnerhet för ungdomar, skapar i kombination med avsaknaden av demokrati, rättssäkerhet, styre och mänsklig säkerhet en gynnsam grogrund för kriminella verksamheter, inbegripet sjöröveri och narkotikasmuggling, och gör det möjligt för terroristgrupper som Al-Shabaab att existera även framöver. Det är mycket viktigt att dessa frågor hanteras på ett övergripande plan genom att man utnyttjar EU:s alla instrument för yttre åtgärder, och att komplettera sådana åtgärder genom att införa specialdomstolar mot sjöröveri i Somalia så snart en hållbar statsstruktur uppnåtts i Somalia.

O.  Somalias federala övergångsregering har inte lyckats skapa en stabil och inkluderande förvaltning som kan främja konsensus hos sina olika etniska och politiska komponenter. Den nya somaliska regeringen måste få fullt stöd från världssamfundet så att den kan ta tag i de utmaningar som Somalia står inför och återställa en hållbar politisk, demokratisk, etnisk och social stabilitet.

P.  Fiskefartyg från många olika länder har utnyttjat kaoset i Somalia och har sedan 1990 fiskat inom zonen på 200 sjömil från den somaliska kusten, vilket har underminerat de somaliska fiskarnas försörjning.

Q.  Enligt UNHCR finns det över en miljon somaliska flyktingar utspridda över Afrikas horn, i första hand i Kenya och Etiopien, samt 1,3 miljoner internt fördrivna människor i Somalia. Interna konflikter, Al-Shaababs terrorism och upprepade perioder av torka är huvudanledningarna till denna flykt och fördrivning av människor i Somalia, som kraftigt påverkar hela regionen.

R.  Den 20 augusti 2012 inträffade två händelser på Afrikas horn som har mycket stor inverkan på regionen. För det första avled Etiopiens premiärminister Meles Zenawi och för det andra bildades det första formella parlamentet i Somalia på över två årtionden. Installationen av ett nytt parlament och valet av en ny president i Somalia, Hassan Sheikh Mohamud, den 10 september 2012, var ett historiskt ögonblick och ett viktigt steg mot att stärka fred och säkerhet och visade att det går att vända utvecklingen i Somalia.

S.  Etiopien, Djibouti, Kenya och Uganda har tillhandahållit militärt och politiskt stöd till stabilitetsinsatserna i regionen, framför allt genom Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), för att därigenom se till att en hållbar lösning för att uppnå säkerhet och stabilitet i regionen kan skapas och ledas av afrikanska länder, med aktivt stöd från världssamfundet. Afrikanska unionen är en viktig partner för fred och stabilitet i regionen.

T.  Säkerhetssituationen i Somalia – inklusive de militära aspekterna – är fortfarande farlig och oförutsebar. Amisom har lyckats tränga tillbaka den islamistiska milisgruppen Al-Shabaab och har satt in 100 soldater i Baidoa. Kenya har nyligen ingripit militärt i södra och centrala Somalia, men lyckades inte slutgiltigt besegra Al-Shabaab. De etiopiska nationella försvarsstyrkorna gjorde ett ingripande i regionerna Hiraan och Bay i februari 2012. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna, tortyr, godtyckliga fängslanden, summariska avrättningar samt olagliga vedergällningsattacker mot civila som utförs av etiopiska styrkor och milisstyrkor som är lojala mot den federala övergångsregeringen har rapporterats av Human Rights Watch. Grannlandet Eritrea har av FN:s grupp för övervakning av sanktioner anklagats för att tillhandahålla vapen, utbildning och ekonomiskt stöd till Al-Shabaab, vilket utgör en överträdelse av FN:s vapenembargo.

U.  Ett slut på krisen i Somalia är beroende av den stabilitet som skapas genom Afrikanska unionens verksamhet i landet, men blir möjligt endast genom ett bevarande av och stöd för social och politisk stabilitet. Det betyder att de parter som deltar i de militära operationerna även kommer att ha ett stort ansvar för att stödja de lokala myndigheterna med alla till buds stående medel under den period som följer sedan de militära operationerna har avslutats.

V.  Enbart internationella militära insatser kan inte åstadkomma säkerhet, stabilitet och en varaktig fred om de inte åtföljs av ett program för demokratisk utveckling.

W.  Premiärminister Meles Zenawis bortgång kommer sannolikt att få djupgående nationella och regionala konsekvenser och skapa möjligheter för det nya ledarskapet att öppna upp det politiska fältet, återkalla repressiva lagar och starta en politisk dialog som omfattar alla och som syftar till en övergång till demokrati. En inkluderande, demokratiskt vald regering i Etiopien är det enda sättet att förhindra att instabilitet, radikalism och oroligheter sprids i landet och hotar Etiopiens roll i samband med terroristbekämpning.

X.  Vid parlamentsvalet i maj 2010 vann EPRDF 545 av de 547 aktuella mandaten, vilket föranledde EU:s valobservatörsuppdrag att förklara att valet inte uppfyllde internationella standarder.

Y.  Etiopien mottar mer utlandsbistånd från Förenta staterna och EU än något annat afrikanskt land.

Z.  Efter 20 år av oberoende under ledning av president Isaias Afewerki är Eritrea ett av världens mest repressiva och slutna länder med oerhört svaga meriter när det gäller mänskliga rättigheter, bl.a. fängslande, tortyr och avrättning av landets medborgare. Den 5 juli 2012 antog FN:s människorättsråd en resolution som i starka ordalag fördömer de fortsatta vitt spridda och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av de eritreanska myndigheterna, de allvarliga inskränkningarna av åsikts- och yttrandefriheten och tvångsrekryteringen av medborgare till landets stridskrafter på obestämd tid. Rådet utsåg också en särskild rapportör för mänskliga rättigheter i Eritrea för att bryta landets isolering samt undersöka och rapportera om kränkningar. Den svensk-eritreanska medborgaren Dawit Isaak har hållits isolerad i fängelse utan rättgång i Eritrea de senaste elva åren.

Aa.  Den 26 september 2012 undertecknade presidenterna från Sudan och Sydsudan ett sedan länge efterlängtat samarbetsavtal som innebär ett återupptagande av oljetransporterna från söder genom de nordliga delarna, en demilitarisering av buffertzonen längs gränsen, återupptagande av den gränsöverskridande handeln och fri rörlighet för medborgarna från båda sidor. De båda länderna har ännu inte enats om statusen för Abyei och andra omtvistade områden.

AB.  Sydsudan står inför allvarliga politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade utmaningar, särskilt när det gäller våldet mellan olika grupper i samhället och bristen på stabila strukturer för styret. Den pågående avväpningen av civila, som kallas ”Operation Restore Peace” och som startade i mars 2012 som en reaktion på våldet mellan olika befolkningsgrupper i staten Jonglei, har enligt rapporter lett till kränkningar av civila från de väpnade styrkornas sida.

AC.  Det är fortfarande svårt att skapa fred i regionen Darfur i västra Sudan och i de södra distrikten Södra Kurdufan och Blå Nilen. Människorättsorganisationerna fortsätter att rapportera om urskillningslösa bombningar i civila områden från regeringsstyrkornas sida, summariska avrättningar, godtyckliga arresteringar, massplundring och förstörelse av egendom. Det pågående våldet har utlöst en långvarig och oroande humanitär kris.

AD.  Svårigheterna att nå fram till befolkningen fortsätter att vara ett av de största problemen i länderna på Afrikas horn när det gäller att bekämpa den humanitära nödsituationen.

AE.  Kommissionen förbereder ett stöd på totalt 158 miljoner euro i humanitärt bistånd i år till de delar av befolkningen som drabbats av torkan i länderna på Afrikas horn.

AF.  Vid den internationella givarkonferensen i Addis Abeba åtog sig Afrikanska unionens största medlemsländer att frigöra närmare 350 miljoner US-dollar till de länder som drabbats av torkan.

AG.  Afrikas horn, framför allt Somalia, drabbades av en allvarlig hungersnöd på grund av torkan, vilket resulterade i en allvarlig humanitär kris som drabbade över 12 miljoner människor i regionen och över 7,5 miljoner människor i Somalia. Hungersnöden orsakade inte bara att många människor, framför allt barn, avled, utan ledde också till en omfattande flyktingström till grannländerna Kenya och Etiopien. Kommissionen ökade sitt humanitära stöd från 9 miljoner euro 2008 till 46 miljoner euro 2009, men minskade det sedan till 35 miljoner euro 2010 och 30 miljoner euro 2011. Kommissionen uppjusterade stödet till 77 miljoner euro, dock först efter den mycket svåra perioden av torka sommaren 2011.

AH.  Alla ansträngningar att skapa betydande förbättringar av den humanitära situationen på Afrikas horn måste kopplas till alla andra mål som unionen strävar efter att uppnå i regionen. Alla hållbara lösningar på de olika konflikter som plågar regionen måste därför ta hänsyn till de internt fördrivnas behov, den pågående flyktingkrisen och dess orsaker, inklusive den strukturellt osäkra livsmedelsförsörjningen och följderna av konflikter och klimatförändringar, även med särskilt beaktande av de mest sårbara befolkningsgrupperna, såsom kvinnor och barn.

AI.  Bland de viktiga givarna och politiska aktörerna i regionen återfinns inte bara traditionella aktörer inom politik och utveckling, såsom EU, Förenta staterna och internationella organisationer som FN och Världsbanken, utan också Turkiet, Egypten, Gulfstaternas samarbetsråd (framför allt Qatar) och Islamiska samarbetsorganisationen. Kina har spelat en avgörande roll för att främja infrastrukturell utveckling och ekonomisk kapacitet på Afrikas horn genom att erbjuda mjuka, riktade lån som inte kräver att länderna genomför effektiva reformer och som ofta underlättar privilegierad tillgång till naturtillgångar och marknadstillträdet i de berörda länderna.

AJ.  EU är den största givaren av internationellt och humanitärt bistånd på Afrikas horn och bidrar till utvecklingen och säkerheten i regionen både på land och till sjöss.

AK.  Skapandet av en säker miljö för handel och transporter är den viktigaste faktorn i strävan efter att uppnå stabilitet och utveckling i regionen, såväl på land som till sjöss.

AL.  Den olagliga försäljningen av elfenben har blivit en av de viktigaste inkomstkällorna för milisgrupper som Al-Shabaab och officiella militära styrkor på grund av den mycket kraftigt ökade efterfrågan i de asiatiska länderna. Enligt Cites är tjuvjakten på elefanter nu den värsta på ett decennium, och de registrerade beslagen av elfenben ligger på sin högsta nivå sedan 1989.

AM.  Enligt en rapport från FN:s miljöprogram (Unep) har mycket stora mängder giftigt avfall i olagliga sändningar med läckande fraktbehållare dumpats längs Somalia kust, utan minsta hänsyn tagen till lokalbefolkningens hälsa eller återverkningarna för miljön. Enligt samma rapport medför detta avfall, som dumpats till havs och som delvis har sitt ursprung i EU, oåterkalleliga skador för människors hälsa och miljön i regionen. Det rör sig således om en uppenbar kränkning av de mänskliga rättigheterna.

AN.  Inget av de åtta millennieutvecklingsmålen är i nuläget nära att uppnås i regionen, och det är endast med stor politisk beslutsamhet som vissa framsteg kommer att kunna göras under de tre år som återstår fram till tidsfristen 2015.

AO.  Irrationalitet och politisk extremism får fäste när det råder misär eller svält. Fjorton månader efter FN:s officiella förklaring om 2000-talets första svält, som drabbade Afrikas horn, har den humanitära situationen förbättrats jämförelsevis, men regionen befinner sig fortfarande i ett kritiskt läge.

AP.  Fattigdomsbekämpningen har drabbats av bakslag på Afrikas horn på grund av livsmedels- och bränslekrisen i kombination med den globala ekonomiska och finansiella krisen och följderna av klimatförändringar.

AQ.  I mars 2012 uppskattade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att över åtta miljoner människor är hjälpbehövande på Afrikas horn (däribland 3,2 miljoner i Etiopien, 2,5 miljoner i Somalia, 2,2 miljoner i Kenya och 180 000 i Djibouti). År 2011 drabbades regionen av den värsta torkan på 60 år. Torkan påverkade över 13 miljoner människor, varav hundratusentals tvingades överge sina hem och tiotusentals dog.

AR.  Den internationella brottmålsdomstolens arbete på Afrikas horn med att ställa gärningsmän inför rätta och bekämpa straffrihet försvåras av vissa länder i regionen.

AS.  Unicef behöver 273 miljoner US-dollar för 2012 för att kunna fortsätta sitt humanitära arbete och investera i återhämtningsinitiativ i Somalia, Kenya och Etiopien. I slutet av juli 2012 hade Unicef mottagit bara 33 procent av detta belopp.

Allmänna ramar

1.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för Afrikas horn och i synnerhet dess omfattande tillvägagångssätt, där man behandlar säkerhets- och stabilitetsfrågor, tillämpar rättsstatens principer och säkrar korrekta rättsförfaranden som måste inkludera fungerande brottsbekämpningsmekanismer och motsvarande förfaranden samt ett oberoende rättsväsen, samtidigt som man tar itu med de bakomliggande orsakerna, inte minst genom utvecklingsrelaterade och humanitära strategier som bygger på klart definierade mål. Parlamentet efterlyser med kraft ett fullt genomförande av EU:s strategiska ramar för Afrikas horn och stöder dess fem komponenter, närmare bestämt att

Parlamentet betonar vikten av att främja en hållbar ekonomisk tillväxt i regionen och minska fattigdomen genom att ta hänsyn till människornas grundläggande behov.

   i) bygga demokratiska, robusta och ansvarsskyldiga politiska strukturer i samtliga länder på Afrikas horn,
   ii) arbeta med länderna i regionen samt regionala och internationella aktörer och organisationer för att lösa konflikter, även genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna,
   iii) se till att den rådande osäkerheten i regionen inte hotar säkerheten i andra grannstater eller andra regioner eller länder,
   iv) stödja insatserna för att främja den ekonomiska tillväxten och minska fattigdomen och
   v) stödja det regionala politiska och ekonomiska samarbetet.

2.  Europaparlamentet understryker att eventuella hållbara lösningar på de många olika konflikterna i regionen blir möjliga enbart om man fastställer principer för god grannsämja vilka löser rivalitet och gränstvister, för icke-inblandning och samarbete mellan stater och för hållbar utveckling som inbegriper tillgång till resurser samt en jämlik och rättvis fördelning av denna tillgång, inklusive ekonomiska möjligheter för alla utan diskriminering. Parlamentet konstaterar att detta kräver radikala insatser inom fredsbyggande, medling och förlikning samt slutet på straffrihet – dessa insatser måste göras i samarbete med Internationella brottmålsdomstolen – och full respekt för internationell humanitär rätt, inklusive fri tillgång till humanitärt bistånd för befolkningen, och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att unionen i nära samarbete med regionala organ spelar en roll genom att underlätta dessa processer, bekämpa spridningen av handeldvapen och lätta vapen och underlätta demobilisering, avväpning och återintegrering av tidigare stridande, men att det i slutändan är befolkningarna själva på Afrikas horn som är de enda aktörer som kan göra det möjligt för regionen att uppnå hållbar fred, stabilitet, välstånd, ansvarstagande regeringar och respekt för rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av EU:s särskilda representant för Afrikas horn, vilket parlamentet efterlyste i ovannämnda resolution av den 10 maj 2007om Afrikas horn. Vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen uppmanas med kraft att aktivt stödja EU:s särskilda representants arbete genom att ge vederbörande adekvata ekonomiska och mänskliga resurser och direkt tillträde till GSFP:s strukturer och uppdrag samt till kommissionens strukturer och program inom ramen för politiken för utveckling och humanitärt bistånd. Parlamentet påminner om att det i sin resolution uppmanade EU:s särskilda representant för Afrikas horn att lämna regelbundna rapporter till parlamentet. Parlamentet välkomnar i detta avseende de regelbundna rapporterna från EU:s särskilda representant och uppmanar representanten att fortsätta dialogen och diskussionerna med ledamöterna på regelbunden basis. Parlamentet välkomnar även utnämningen av EU:s särskilda representant för Sudan och Sydsudan. För att fullt ut garantera samråd och samordning av åtgärderna bör de två särskilda representanterna regelbundet höras av de behöriga avdelningar som planerar finansieringsinstrumenten för EU:s yttre åtgärder, och dessa bör ges regelbunden politisk och strategisk rådgivning av de två särskilda representanterna. Parlamentet framhåller värdet av regelbunden dialog och samordning mellan de två särskilda EU-representanterna och de ansvariga för EU:s delegationer i regionen.

4.  Europaparlamentet anser att mer resurser skulle kunna investeras i Igad för att främja ett system med god styrning samt mekanismer för effektiv politisk dialog och konsensusbyggande i och mellan alla dess medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU att underlätta denna roll genom att ytterligare engagera sig i deras process för att bygga upp sin interna kapacitet. Parlamentet påminner om att det kommer att vara ytterst viktigt att främja en regional institutionell ram för dialog och samordning bland länderna i regionen, särskilt med avseende på Etiopien, Kenya och Uganda, som i egenskap av nyckelaktörer i regionen måste fortsätta att samordna insatserna och försöka uppnå gemensamma målsättningar. Parlamentet påminner vidare om att Igad skulle kunna tillhandahålla en lämplig ram för dialog och samordning med avseende på exploatering av viktiga naturresurser, såsom vatten.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga bistånd och stöd till alla afrikanska länder som engagerar sig militärt för att upprätthålla fred i länderna på Afrikas horn, särskilt i Somalia.

6.  Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut att ge ytterligare stöd till Amisom, för att göra det möjligt för Amisom att fullfölja sitt uppdrag och uppnå en total styrka på 17 731 man, i enlighet med FN:s mandat.

7.  Europaparlamentet anser att Amisoms resultat i kampen mot Al-Shabaab, till exempel vad gäller att återta kontrollen över Kismayo, bekräftar den strategiska betydelsen av att stödja Afrikanska unionen. Parlamentet understryker därför betydelsen av att främja Afrikanska unionens process för att bygga upp institutioner, kapacitet och goda styrelseformer samt dess insatsförmåga, bland annat för krishantering och på militär nivå. Parlamentet välkomnar inrättandet av en EU-delegation till Afrikanska unionen i Addis Abeba.

8.  Europaparlamentet efterlyser brådskande stöd till rätts- och kriminalvårdssystemen i de länder som har samarbetat med EU vad avser utlämning av personer misstänkta för sjöröveri (Kenya, Seychellerna och Mauritius) samt stöd till de somaliska myndigheterna för att se till att de har rättslig kapacitet och tillämpar korrekta rättsförfaranden i enlighet med internationell rätt, framför allt människorättslagstiftningen, så att de kan hantera de pirater och Al-Shabaab-medlemmar som tillfångatas. Parlamentet understryker samtidigt vikten av att erbjuda tillfångatagna personer som gjort sig skyldiga till sjöröveri rehabilitering och social återanpassning.

9.  Trots EU:s stöd för att stärka rättsstatsprincipen i regionen, de utlämningsavtal som unionen slutit med tredjeländer (Kenya, Seychellerna och Mauritius) och de bilaterala återtagandeavtalen för personer dömda för sjöröveri mellan Seychellerna, Puntland och Somaliland samt olika folkrättsliga ramar av relevans har ett stort antal pirater och andra brottslingar antingen ännu inte gripits eller gripits och sedan släppts i brist på säkra bevis eller politisk vilja att åtala dem, vilket Europaparlamentet beklagar.

10.  Europaparlamentet välkomnar varmt FN:s rapport av den 25 januari 2011 och dess 25 förslag, framförda av Jack Lang, FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för rättsliga frågor i samband med piratdåd utanför Somalias kust. Parlamentet välkomnar också Jack Langs relevanta uppföljningsrapporter, såsom rapporten av den 15 juni 2011 om olika metoder för att inrätta specialdomstolar mot sjöröveri i Somalia, och generalsekreterarens rapport av den 20 januari 2012 om specialdomstolar mot sjöröveri i Somalia och andra stater i regionen. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten, EU:s särskilda representant samt de tre uppdrags- och delegationscheferna att behandla de förslag som framförts av Jack Lang som en prioriterad fråga och att utveckla en strategi för EU:s bidrag till den internationella strategin för att tillämpa straffrätten på Somalias territorium.

11.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att i samarbete med Europol och Interpol undersöka och spåra penningflöden och beslagta de pengar som betalas som lösensummor till piraterna, eftersom det finns uppgifter som tyder på att dessa pengar eventuellt överförs till bankkonton över hela världen, inklusive banker i Europa, samt att identifiera och upplösa de organiserade kriminella nätverk som skördar vinsterna av sådana handlingar. Parlamentet uppmanar rådet att underlätta ytterligare samarbete mellan Eunavfor, å ena sidan, och Europol och Interpol, å andra sidan.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen samtliga länder i regionen att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen och påminner om det bindande åtagandet för de länder som undertecknat och ratificerat Romstadgan. Parlamentet välkomnar också den senaste tidens utveckling vad gäller Internationella brottmålsdomstolen, eftersom denna utveckling medger undersökningar och utredningar i länder som inte har undertecknat eller inte har ratificerat Romstadgan.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att fortsätta att vara vaksamma och aktiva när det gäller den politiska övergång som håller på att inledas i Etiopien och med tanke på de demokratiska framsteg som nu görs i Somalia.

14.  Europaparlamentet anser att man bör ta vara på det tillfälle som erbjuds genom behovet av en efterträdare till den bortgångne etiopiske premiärministern Meles Zenawi, som avled den 20 augusti 2012, genom valet av en ny somalisk president och genom det nära förestående parlamentsvalet i Kenya 2013 för att

   i) verka för att främja respekten för konstitutionella normer, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män genom samarbete och dialog med partnerna på Afrikas horn,
   ii) fortsätta arbeta med institutionell utveckling, demokratibyggande och demokratisering,
   iii) övervaka uppföljningen av valobservatörsuppdragets rekommendationer och vid behov stödja deras genomförande,
   iv) stärka den politiska dialogen på landsnivå och regional nivå och fortsätta ta upp frågor som gäller mänskliga rättigheter inklusive, i förekommande fall, summariska avrättningar, godtyckliga arresteringar och fängslanden och kampen mot straffrihet, samt 
   v) stödja ett oberoende civilsamhälle som kan formulera sociala agendor.

15.  Europaparlamentet gläds åt att Sudan och Sydsudan kommer att ingå ett avtal om oljeresurserna när den tidsfrist löper ut som fastställts i Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråds färdplan och som förankrats i FN:s säkerhetsråds resolution nr 2046(2012). Parlamentet hoppas att detta avtal även kommer att medge en slutgiltig lösning snarast möjligt på problemet med Sydsudans oljetransporter.

Säkerhetspolitisk ram

16.  Europaparlamentet välkomnar Eunavfor Atalantas viktiga bidrag inom ramen för ansträngningarna att bekämpa sjöröveri och förbättra sjöfartsskyddet utanför Somalias kust. Parlamentet understryker dess roll när det gäller att skydda de fartyg som Världslivsmedelsprogrammet använder för att transportera bistånd till Somalia samt andra utsatta fartyg, liksom proviant till Amisom. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 23 mars 2012 om att förlänga mandatet för Eunavfor Atalanta till december 2014 och att utöka insatsområdet till att omfatta piraternas operativa bas på land. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att se till att Eunavfor Atalanta får tillräckligt med stöd i form av ändamålsenliga övervaknings- och patrullfartyg eftersom de nuvarande framstegen i kampen mot sjöröveri skulle kunna gå om intet, och att världssamfundet får de resurser som krävs för att jaga pirater och deras finansiärer och nätverk. Parlamentet konstaterar att de effektivaste åtgärderna mot sjöröveri i själva verket har varit de olika skyddsåtgärder som rederierna infört ombord på fartygen. Parlamentet välkomnar i sammanhanget uppmaningarna på senare tid från sjöfartsbranschen om en reglering av de privata sjösäkerhetsföretagen och uppmanar Internationella sjöfartsorganisationen, flaggstaterna och sjöfartsbranschen att samarbeta för att ytterligare utveckla och införa tydliga, konsekventa och realistiska internationella normer för de privata väpnade säkerhetsföretagens personal ombord på fartygen, samt uppmanar de privata sjösäkerhetsföretagen att till fullo uppfylla normerna i fråga.

17.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av samarbete mellan Eunavfor och övriga internationella uppdrag i området, framför allt Amisoms landbaserade operation, och anser att goda förbindelser och ett nära samarbete, inklusive informationsutbyte, är avgörande när det gäller att garantera ett stabilt Somalia. Parlamentet påminner om att Eunafvor Atalanta och Natos Operation Ocean Shield kan avskräcka och hindra piratdåd framgångsrikt endast om en heltäckande strategi tillämpas på Afrikas horn, och framför allt i Somalia, för att åtgärda orsakerna till att somalier ägnar sig åt sjöröveri och brottslig verksamhet för att skaffa inkomster. Parlamentet konstaterar att Natos nuvarande uppdrag för sjöröveribekämpning, Operation Ocean Shield, har rönt framgångar med två kortare operationer mot sjöröveri sedan oktober 2008, för att skydda Världslivsmedelsprogrammets fartyg.

18.  Europaparlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) beslut av den 12 december 2011 om att upprätta ett initiativ för regional maritim kapacitetsuppbyggnad, kallat Eucap Nestor, för att förstärka de maritima och rättsliga kapaciteterna samt utbildningen av kustpolis och domare i samråd med och med tillstånd från lokalsamhällena i fem länder på Afrikas horn och i de västra delarna av Indiska oceanen. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att skyndsamt förse det nya uppdraget med kompetent civil och militär personal. Parlamentet efterlyser ett nära samarbete med andra initiativ, inbegripet EU:s Marsic-projekt, inom ramen för programmet för viktiga sjöfartsrutter, som finansieras av stabilitetsinstrumentet, och det regionala sjösäkerhetsprogrammet, som startats av länderna i östra och södra Afrika och Indiska oceanen med stöd av EU och som syftar till att ta itu med piratdåd på land och förstärka rättsliga kapaciteter att arrestera, överföra, fängsla och åtala dem som misstänks för piratdåd. Parlamentet anser att världssamfundet kommer att kunna uppnå det övergripande målet om stabilitet och säkerhet i regionen och därmed ett minskat behov av patrullfartyg i området endast genom att stärka kustsäkerhetskapaciteten i de kustnära länderna, ta itu med de bakomliggande orsakerna till piratdåd på land, uppmuntra till efterlevnad av BMP4 Best Management Practices (bästa hanteringsmetoder) för sjöfarten och förbättra standarderna för sjösäkerhetsbranschen.

19.  Europaparlamentet välkomnar beslutet från juli 2011 att förlänga och omformulera mandatet för EU:s utbildningsuppdrag (EUTM) med bas i Uganda. Parlamentet efterlyser dock en bättre kontroll och övervakning av uppförandet och ansvarstagandet hos alla rekryterade personer som utbildas av EUTM för att se till att minderåriga eller personer med anknytning till militanta grupper inte godtas i programmet, att de integreras i Somalias väpnade styrkor och att eventuella avhopp omedelbart anmäls och utreds. Parlamentet uppmanar även EU att delta i den noggranna övervakningen av betalningskedjan för de styrkor som utbildas för att se till att betalningarna når de avsedda mottagarna och skapar motivation, lojalitet och engagemang, och därigenom garanterar att förmågan att ta över ansvaret bibehålls framöver hos de somaliska säkerhetsstyrkorna.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av nära strategisk samordning mellan alla aktörer på säkerhetsområdet, i synnerhet Eunavfor Atalanta, EUTM Somalia och Eucap Nestor, samt Nato (Operation Ocean Shield), den USA-ledda insatsstyrkan CTF-151, FN och Amisom. Parlamentet konstaterar att det finns internationella samordningsmekanismer, såsom kontaktgruppen för piratdåd utanför Somalias kust (CGPCS) i New York och den gemensamma mekanismen för medvetenhet och konfliktlösning (Shade) i Bahrain. Parlamentet välkomnar därför rådets beslut av den 23 mars 2012 att under en inledande tvåårsperiod aktivera EU:s operationscentrum för att samordna och stärka synergierna mellan de tre GSFP-uppdragen på Afrikas horn samt de Brysselbaserade strukturerna i samband med strategin för Afrikas horn och i samarbete med Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn.

21.  Europaparlamentet konstaterar att det finns tecken på att Herrens motståndsarmé (LRA) kan vara i färd med att utvidga sin räckvidd, dra in fler länder i kampen och utsätta fler barn för risker. Parlamentet påminner om att kampen mot LRA och jakten på LRA:s ledare, Joseph Kony, har varit mycket beroende av finansiering, utrustning och logistiskt stöd från Förenta staterna. Parlamentet uppmanar EU att sörja för samordning med Förenta staterna när det gäller eventuellt ytterligare stöd som krävs i kampen mot LRA under ledning av Afrikanska unionen.

22.  Europaparlamentet fördömer det bristfälliga genomförandet av Cites-förordningarna och uppmanar kommissionen och rådet att främja inrättandet av ett system för certifiering och kontroll av elfenbensimport till EU, liknande den framgångsrika Kimberleyprocessen.

Stärkande av den övergripande strategin

23.  Europaparlamentet välkomnar att EU:s strategi för Afrikas horn omfattar inte bara säkerhetspolitik och humanitär politik, utan även en mer långsiktig utvecklingspolitik och millennieutvecklingsmålen. Parlamentet understryker betydelsen av denna mer långsiktiga vision för utvecklingspolitiken och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sin politik i detta avseende och genomföra en gemensam planering för de olika länderna och regionen så snart som möjligt.

24.  Europaparlamentet anser att ett stabilt och säkert Afrikas horn skulle få positiva politiska och säkerhetsmässiga följder utanför regionen, även vad gäller investeringar och säkra sjöfartsleder i Indiska oceanen. Parlamentet anser därför att en diskussion om strategier för att främja säkerhet och stabilitet i regionen och om samordning för att tillhandahålla de nödvändiga finansiella resurserna för att tillämpa en övergripande strategi bör påbörjas på G20-nivå. Parlamentet noterar i det sammanhanget de positiva erfarenheterna från den konferens om Somalia som hölls i London i februari 2012, och uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att undersöka möjligheterna till en liknande konferens 2013.

25.  Europaparlamentet anser att man även bör beakta att Afrikas horn har god ekonomisk potential, framför allt vad gäller mineraler och jordbruk. Parlamentet uppmanar därför rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och Europeiska investeringsbanken att i samverkan med andra multilaterala givare och finansinstitut identifiera projekt av gemensamt intresse för länderna i regionen som skulle kunna främja samarbete och positivt ömsesidigt beroende, t.ex. på områdena energiförsörjning, inklusive förnybar energi, och naturtillgångar, inklusive vatten. Parlamentet understryker betydelsen av gränsöverskridande handel, tillträde till internationella marknader, hamninfrastruktur och tillhandahållandet av lämpliga korridorer för tillträde till hamnar för länder utan egen kust, som avgörande element för en långsiktig ekonomisk utveckling på Afrikas horn. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av omfattningen och de ekonomiska, miljömässiga och sociala följderna av uthyrning av mark till tredjeländer på Afrikas horn, och att föreslå möjliga skyddsstrategier och motsvarande mekanismer.

26.  Europaparlamentet anser att det visserligen är mycket viktigt att stärka säkerheten i regionen och bekämpa terrorism och piratverksamhet, men anser samtidigt att detta inte får överskugga den absoluta nödvändigheten av att främst stödja kampen mot fattigdomen i regionen, framför allt eftersom EU enligt sitt grundfördrag ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet – bland vilka de främsta är att minska och utrota fattigdomen – vid genomförandet av politik som kan påverka utvecklingsländerna (artikel 208.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet konstaterar att alla länder på Afrikas horn är utvecklingsländer och att de – undantaget Sudan och Sydsudan, som inte har undertecknat Cotonouavtalet – i denna egenskap har mottagit två miljarder euro i utvecklingsbistånd (varav 644 miljoner euro enbart till Etiopien) för de nationella och regionala vägledande programmen inom ramen för den tionde EUF (2008–2013). Parlamentet konstaterar att regionen i östra Afrika, södra Afrika och Indiska oceanen under samma period, fortfarande inom ramen för den tionde EUF, mottar 619 miljoner euro (delvis för Igad) för att utrota fattigdomen i länderna i regionen och hjälpa dem att uppnå millennieutvecklingsmålen. Parlamentet påminner slutligen om att den fredsbevarande resursen för Afrika, som ingår i EUF, ger finansiellt stöd till Amisom.

27.  Europaparlamentet anser att EU (medlemsstaterna och kommissionen), som är den främsta givaren i världen av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd i regionen – bl.a. med hjälp av centraliseringen av de diplomatiska insatserna i form av Europeiska utrikestjänsten och EU:s särskilda representant samt framgångarna med insatsen Atalanta och närvaron i regionen i form av diplomater och militära styrkor från vissa medlemsstater –, skulle kunna göra mer för att utrota den utbredda fattigdomen i regionen och den anarki och laglöshet som råder på vissa platser.

28.  Europaparlamentet anser att man bör utnyttja den möjlighet som uppstått genom valet den 10 september 2012 av Somalias nya president, Hassan Sheikh Mohamud, för att med hjälp av den strategiska ramen för Afrikas horn och med stöd av EU:s särskilda representant i regionen, Europeiska utrikestjänsten och de nationella diplomaterna samt med Afrikanska unionens hjälp verka för att upprätta normala diplomatiska och ekonomiska förbindelser mellan Etiopien och Eritrea och för att lösa krisen i Somalia, eftersom detta skulle gagna utvecklingen i hela regionen. Parlamentet påpekar att området kring de stora sjöarna, som gränsar till de västra delarna av Afrikas horn, också är en av de mest instabila regionerna i världen, med klart underutvecklade länder där det förekommer väpnat våld (t.ex. Demokratiska republiken Kongo) och även krig med ett eller flera av grannländerna (t.ex. motsättningar mellan Rwanda, som i bred bemärkelse ingår i Afrikas horn, och Demokratiska republiken Kongo). Parlamentet understryker att vi i samband med genomförandet av den europeiska strategin för Afrikas horn inte kan ignorera de eventuella följderna för utvecklingen – som är mycket viktig – i grannregionerna (framför allt området kring de stora sjöarna, Centralafrika och södra Afrika).

29.  Europaparlamentet välkomnar, när det gäller både stödet till den regionala utvecklingen och det humanitära biståndet, den nya plan för Afrikas horn som kommissionen föreslog 2012, ”Stöd till Afrikas horns motståndskraft (Share)”, och som ska vara ett instrument som sammankopplar kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktig utveckling för att bryta den onda cirkel av kriser som drabbar regionen. Parlamentet stöder fullt ut kommissionens vilja att stärka kopplingen mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd (LRRD). Parlamentet uppmanar EU att inom ramen för detta program säkra olika försörjningsmöjligheter, bättre marknadstillträde och bättre tillgång till information för att öka hushållens inkomster för befolkningarna i områden med boskapsskötsel och annat jordbruk, i flodområden och kustområden samt i städer och stadsområden, förbättra tillgången till grundläggande sociala tjänster och försöka erbjuda tillförlitliga och förutsebara stödnivåer för de befolkningsgrupper som är utsatta för permanenta eller säsongsmässiga risker.

30.  Europaparlamentet välkomnar EU:s nya program Share, som syftar till att öka kapaciteten att stå emot de åtskilliga hot som länderna på Afrikas horn ställs inför. Parlamentet framhåller emellertid att detta program bör samordnas med EU:s strategi för Sahelregionen, som står inför liknande utmaningar (terrorism, narkotikahandel, klimatförändringar, tillströmning av flyktingar och fördrivna personer osv.).

31.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att stödja jordbruk, betesbruk och boskapsuppfödning i länderna på Afrikas horn, och välkomnar det viktiga arbete som utförts på dessa områden av olika icke-statliga organisationer.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja alla program för tillgång till vatten, som en grundläggande och mänsklig rättighet, samt att stödja offentlig-privata partnerskap för tillgång till dricksvatten.

33.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s stöd till Afrikas horn i möjligaste mån inte bör utformas som direkt budgetstöd utan bör beviljas för att uppnå specifika mål på grundval av tydliga resultatindikatorer. Parlamentet anser att stöd som måste ha formen av budgetstöd bör villkoras med uppnåendet av specifika mål. Parlamentet anser att program för att stödja EU:s strategi för Afrikas horn bör kunna dra nytta av en blandning av resurser, dvs. att finansieringen av sådana program bör vara öppen för andra internationella givare på grundval av tydliga gemensamma standarder för att underlätta en samordnad, enhetlig strategi hos samtliga givare och en minimal risk för motstridiga strategier eller dubbleringar. Parlamentet anser att EU på samma sätt bör kunna delta i finansieringen av tredjepartsprogram på Afrikas horn under förutsättning att en fullständig respekt för reglerna för EU:s finansiella bidrag till tredjeländer kan säkras.

34.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta tillhandahålla neutralt, opartiskt och oberoende humanitärt bistånd till sårbara befolkningar och hjälpa länderna i regionen att stärka sin nationella kapacitet genom strategier för katastrofriskreducering och långsiktiga program för utvecklingssamarbete på områden som beredskap inför perioder av torka samt jordbruk, landsbygdsutveckling och livsmedelstrygghet.

35.  Europaparlamentet påpekar att orsaken till livsmedelskrisen på Afrikas horn (precis som i Sahelregionen) visserligen är de upprepade perioderna av torka, dåliga skördar och stigande priser, men att det samtidigt är viktigt att tänka på att det förutom dessa cykliskt återkommande orsaker (även om torkan numera kan anses vara strukturell) även finns andra mycket viktiga orsaker, exempelvis splittringen av samhällen och ett överdrivet främjande av export av jordbruksvaror till nackdel för livsmedelssuveräniteten och jordbruksverksamhet för egen konsumtion och försäljning på nationella marknader.

36.  Europaparlamentet understryker att respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utgör en permanent grund för unionens engagemang med tredjeländer som partner. Parlamentet oroas därför djupt över rapporterna om godtyckliga arresteringar, misshandel av fångar och våld mot demonstranter samt repressiva åtgärder mot den politiska oppositionen inklusive censur och godtycklig arrestering av journalister och aktivister som har inträffat i hela regionen. Parlamentet uppmanar samtliga myndigheter på Afrikas horn att respektera dessa grundläggande principer och villkorslöst frisläppa alla politiska fångar.

37.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över markstölderna i Afrika, vilka riskerar att undergräva den lokala livsmedelstryggheten och ökar svälten. Parlamentet uppmanar regeringarna på Afrikas horn och EU att utvärdera hur den pågående upphandlingen av jordbruksmark påverkar fattigdomen på landsbygden och den rådande svältkrisen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inkludera frågan om markstöld i sin politiska dialog med utvecklingsländerna för att utforma en konsekvent politik.

38.  Europaparlamentet oroas över att företag inom EU samt kriminella nätverk påstås göra sig skyldiga till olaglig dumpning av avfall. Parlamentet påminner om att olaglig dumpning av avfall är ett stort orosmoment för den somaliska befolkning som lever längs kusten. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att skyndsamt låta ett oberoende organ genomföra en fullständig utredning, inklusive insamling av bevis och prover och, beroende på utredningens resultat, överväga rättsliga åtgärder, inbegripet kompensation från europeiska företag, EU:s medlemsstater och EU.

39.  Europaparlamentet inser att det är mycket viktigt att alla de konfliktdrabbade befolkningarna på Afrikas horn erhåller ett oberoende och opartiskt humanitärt bistånd och att en adekvat finansiering tillhandahålls även framöver, framför allt till Somalia. Parlamentet understryker att alla minskningar av biståndet skulle kunna leda till att den somaliska befolkningen sjunker tillbaka ned i en humanitär kris. Parlamentet betonar hur viktigt det är – utöver det humanitära biståndet – att bygga vidare på initiativ som ”Stöd till Afrikas horns motståndskraft (Share)” för att garantera motståndskraften och förbättra försörjningsmöjligheterna för lokalbefolkningen.

40.  Europaparlamentet betonar att de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnors, barns, hbt-personers och religiösa minoriteters rättigheter, under lång tid har åsidosatts i regionen, och konstaterar att sekteristisk islamism har spritts i vissa delar av Afrikas horn och hotar friheten för minoriteter.

41.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av europeiskt stöd till civilsamhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för samordnat stöd till civilsamhället både inom de enskilda länderna och på gränsöverskridande och regional nivå.

42.  Europaparlamentet framhåller vikten av kontinuerligt bistånd till Sydsudan för att skapa och upprätthålla ett effektivt civilsamhälle. Parlamentet är övertygat om att det nya instrumentet för att främja demokrati och mänskliga rättigheter bör inbegripa tillfälliga budgetrubriker för Afrikas horn. Parlamentet anser att man bör överväga att utvidga det europeiska initiativet för demokrati till att omfatta länderna på Afrikas horn.

Sudan och Sydsudan

43.  Europaparlamentet välkomnar de överenskommelser som nåtts av Sudan och Sydsudan om att återuppta oljeexporten och demilitariseringen av gränsen och uppmanar båda länderna att respektera dessa överenskommelser. Parlamentet uppmanar båda länderna att sluta ge en fristad åt eller stödja rebellgrupper från det andra landet. Parlamentet efterlyser med kraft ytterligare förhandlingar om gränsdragningen mellan de båda länderna för att undvika ytterligare utbrott av konflikter som skulle kunna äventyra det nyligen ingångna avtalet, och rekommenderar att båda ledarna fortsätter förhandlingarna för att nå en överenskommelse om ställningen för Abyei och andra omtvistade områden i enlighet med Afrikanska unionens färdplan och FN:s säkerhetsråds resolution nr 2046 så snart som möjligt. Parlamentet gratulerar den tidigare presidenten Mbekis högnivåpanel – som delvis finansierats av EU – till de framsteg som den, med stöd från Afrikanska unionen, gjort när det gäller förhandlingarna och medlingen mellan Sudan och Sydsudan. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för Sudan och Sydsudan att sörja för samordning med delegationscheferna i Sudan och Sydsudan för att se till att EU:s engagemang, politiska insatser och bistånd även framöver präglas av mycket god synlighet.

44.  Europaparlamentet välkomnar de samförståndsavtal som slutits separat mellan den sudanesiska regeringen och SPLM (Nord) tillsammans med FN, Afrikanska unionen och Arabförbundet i syfte att tillåta transporter med humanitärt bistånd till civilbefolkningarna i distrikten Blå Nilen och Södra Kurdufan.

45.  Europaparlamentet är bekymrat över att våldsamheter på nytt brutit ut i delstaten Jonglei i Sydsudan, vilket hotar de framsteg som gjorts med att återupprätta fred och säkerhet i regionen. Parlamentet stöder Unmiss begäran om en utredning, och kräver att de skyldiga ska straffas. Parlamentet uppmanar Sydsudans regering att

Parlamentet understryker betydelsen av EU:s fortsatta bistånd till Sydsudan i syfte att tillhandahålla kapacitetsbyggande för landets offentliga förvaltning och de brottsbekämpande myndigheterna, skapa och underhålla ett effektivt civilsamhälle och främja goda styrelseformer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att driva på Sydsudans ratificering av viktiga internationella människorättsfördrag och hjälpa landets myndigheter med tillämpningen. Parlamentet fördömer de militära styrkornas rapporterade kränkningar av civila i samband med demilitariseringsprocessen och uppmanar den sydsudanesiska regeringen att genomföra en oberoende undersökning av händelserna för att ställa de ansvariga soldaterna till svars och ersätta offren.

   i) vidta nödvändiga åtgärder för att stärka sina internationella och nationella ramar på området för mänskliga rättigheter, bland annat genom att på nytt bekräfta sina skyldigheter enligt de internationella fördrag om mänskliga rättigheter som Sudan var part i vid tidpunkten för Sydsudans självständighet, samtidigt som alla reservationer dras tillbaka och landet utan förbehåll undertecknar andra viktiga internationella människorättsfördrag,
   ii) omedelbart svära in medlemmarna i undersökningskommittén för krisen i delstaten Jonglei och ge dem de nödvändiga resurserna för att genomföra en oberoende, fullständig och opartisk undersökning,
   iii) omedelbart införa ett officiellt moratorium för alla avrättningar i syfte att avskaffa dödsstraffet och omvandla alla dödsstraff till fängelsestraff.

46.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla våldshandlingar som riktas mot civila i strid med internationella humanitära lagar och människorättslagstiftningen i Sudan. Parlamentet uppmanar med kraft EU och världssamfundet att komma överens om en enhetlig strategi för att ta itu med skyddet av civila och få ett slut på kränkningarna av mänskliga rättigheter, framför allt i Darfur, Södra Kurdufan och Blå Nilen. Parlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen och SPLM (Nord) att omedelbart inleda direkta förhandlingar för att komma överens om ett totalt upphörande av alla fientliga handlingar och nå en politisk överenskommelse på grundval av ramavtalet av den 28 juni 2011, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution nr 2046. Parlamentet understryker betydelsen av att behålla internationella aktörer i konfliktområdena och uppmanar med kraft de sudanesiska myndigheterna att garantera deras och civilbefolkningens säkerhet. Parlamentet påminner om att EU och medlemsstaterna har ett ansvar att erbjuda förstärkt stöd till och samarbete med Internationella brottmålsdomstolen för att verkställa arresteringsorderna för Ahmad Muhammad Harun, Ali Muhammad Ali Abd-Al-Rahman, Abdel Rahim Mohammed Hussein och president Omar Hassan Ahmad Al Bashir.

47.  Europaparlamentet är bekymrat över det försämrade hälsotillståndet hos de enligt beräkningar 170 000 sudanesiska flyktingar, varav hälften barn, som befinner sig i de fyra lägren i Övre Nilen och i lägret i enhetsstaten, där risken för infektioner, diarré och malaria snabbt ökar samt förvärras av undernäringen.

48.  Europaparlamentet fördömer allt stöd som Sudan och Sydsudan ger till beväpnade grupper som inte tillhör de reguljära stridskrafterna.

Somalia

49.  Europaparlamentet tar del av resultatet av presidentvalet den 20 augusti 2012 i Somalia och uppmanar eftertryckligen alla politiska aktörer i Somalia att stödja demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter som den enda vägen ut ur den onda cirkeln av fattigdom, underutveckling och osäkerhet. Parlamentet betonar att slutet på den federala övergångsmyndighetens mandat är ett viktigt test för att avgöra om Somalia kan fungera som stat och har förmågan att återuppbygga starka, demokratiska och verkligt representativa institutioner. Parlamentet anser att det kommer att vara avgörande att främja en inkluderande politisk dialog i Somalia och att främja konsensusbyggande processer för att stödja Somalias nya regering. Parlamentet uppmanar den nya federala regeringen och den nya presidenten, Hassan Sheikh Mohamud, att arbeta för en förlikning inom det somaliska folket genom att bygga vidare på Garoweöverenskommelsen för att etablera den nya federala staten och påbörja den långa men viktiga processen för att uppnå fred, säkerhet och demokrati för alla somalier.

50.  Europaparlamentet välkomnar att det första formella parlamentet i Somalia på över 20 år nyligen svors in, och hoppas att detta ska utgöra det första steget i en övergång mot en mer representativ parlamentarisk demokrati. Parlamentet konstaterar att kvoten för kvinnliga ledamöter i parlamentet, som fastställts till 30 procent, nästan har uppnåtts, och påminner om att ett meningsfullt deltagande av kvinnor i alla sektorer av offentligt liv måste säkras om insatserna för konfliktlösning och fredsbyggande ska bli framgångsrika.

51.  Europaparlamentet välkomnar slutet på övergångsperioden i Somalia som en möjlighet till förnyelse. Parlamentet applåderar det arbete som färdplanens signatärer, de traditionella äldreråden, den nationella konstituerande församlingen, det nya federala parlamentet och den tekniska urvalskommittén utfört för att avsluta övergångsperioden i Somalia. Parlamentet välkomnar den avgående presidentens engagemang för att stödja och samarbeta med president Hassan Sheikh Mohamud och uppmanar eftertryckligen alla politiska aktörer i Somalia att samarbeta med de nya myndigheterna. Parlamentet välkomnar president Hassan Sheikhs vision för Somalia och hans avsikt att sörja för inkluderande styrande institutioner med en bred bas samt stärka stabilisering, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer, ekonomisk återhämtning, fredsbyggande och förlikning, tillhandahållande av offentliga tjänster och förbättrade förbindelser mellan Somalia och övriga världen. Parlamentet uppmanar honom med kraft att respektera sitt åtagande för öppna och ansvarstagande styrelseformer och för att bekämpa korruption på alla nivåer och garantera en inkluderande dialog och upprättandet av representativa och ansvarskännande institutioner på nationell, regional och lokal nivå samt på distriktsnivå i enlighet med Somalias provisoriska konstitution.

52.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU:s särskilda representant för Afrikas horn att kritiskt ompröva Djiboutiprocessen för fred och att överväga möjligheten att inrätta en grupp av medlare som många vitt skilda aktörer i Somalia kan känna förtroende för, inbegripet kvinnoorganisationer, och som har förmågan att samla många olika somaliska aktörer runt förhandlingsbordet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att inleda en process för somaliska aktörer från civilsamhället inom och utanför landet vilken skulle möjliggöra en regelbunden och kontinuerlig diskussion om möjliga lösningar på de politiska problemen i landet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att sammanföra dessa båda processer och att ta som exempel den framgångsrika fredsprocessen mellan 2000 och 2005 i Sudan.

53.  Europaparlamentet välkomnar den somaliska regeringens nyliga fredsinitiativ, som innebär att civila arbeten och utbildning erbjuds avhoppade Al-Shabaab-rebeller. Parlamentet välkomnar den senaste tidens stöd för en ambitiös konstitution som utlovar lika rättigheter för ”alla medborgare, oavsett kön, religion, social eller ekonomisk status, politisk åskådning, klan, funktionshinder, sysselsättning, yrke eller dialekt”, förbjuder kvinnlig könsstympning och inrättar en sannings- och förlikningskommission. Parlamentet oroas emellertid över att den nya konstitutionen i ett land som under decennier plågats av stamstrider inte tar upp frågan om hur man ska ta itu med fördelning av makt och resurser mellan centrum och regionerna, och efterlyser ett närmare samarbete med de nya myndigheterna för att lösa dessa frågor.

54.  Europaparlamentet uppmanar de somaliska myndigheterna att prioritera institutionsbyggande och inrättandet av en ansvarstagande, öppen och integrerande polisstyrka som en brådskande åtgärd eftersom detta kommer att befästa befolkningens förtroende för den nya regeringen. Parlamentet applåderar i det sammanhanget det värdefulla bidrag som EUTM Somalia lämnar till landets säkerhetsstyrkor. Parlamentet litar på medlemsstaternas fortsatta stöd till arbetet i detta GSFP-uppdrag, som syftar till att bidra till främjande av respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män och respekt för rättsstatsprincipen bland Somalias väpnade styrkor. Parlamentet konstaterar att utvecklingen av stabila, ansvarstagande och inkluderande somaliska institutioner måste sträcka sig utöver säkerhetsstyrkorna och att somalier måste leda och ansvara för arbetet med denna fråga om Somalia ska bli en livskraftig stat.

55.  Europaparlamentet understryker att hållbara och inkluderande ekonomiska strukturer och ett system för intäktsdelning för framtida olje- och gasexploatering mellan regionerna och den federala nivån till förmån för hela befolkningen kommer att vara avgörande för Somalias långsiktiga hållbarhet som en väl fungerande federal stat. Parlamentet uppmanar eftertryckligen världssamfundet att inte upprepa tidigare misstag och koncentrera biståndet till de federala institutionerna i Mogadishu på bekostnad av Somalias regioner, som kan spela en avgörande roll för ett decentraliserat tillhandahållande av bastjänster och stabilitet åt befolkningen. Parlamentet uppmanar EU att mobilisera alla resurser under detta fönster av möjligheter för att hjälpa regionala enheter i Somalia med denna viktiga, demokratiska övergångsprocess. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen inom politik och säkerhet i Somalia uppmuntrar parlamentet medlemsstaterna och vice ordföranden/den höga representanten att i nära samarbete med de legitima somaliska myndigheterna, Afrikanska unionen och Igad samt Förenta staternas regering överväga ett uppdrag för att reformera säkerhetssektorn så snart läget på plats medger detta.

56.  Europaparlamentet inser att freden i Somalia måste byggas nedifrån och upp. Parlamentet betonar att EU måste se till att dess strategi lämnar utrymme för att lokala insatser för att bygga fred och lösa tvister ska få tillräckligt stöd och bli en nationell och regional prioritering. Parlamentet påminner också om att lokal legitimitet kommer att underlätta framväxten av styrande institutioner i Somalia som erbjuder möjligheter till stabilitet på lång sikt.

57.  Europaparlamentet påminner om att Afrikanska unionen har satt in Amisom, ett militärt uppdrag för Somalia, som har fått mandat av FN:s säkerhetsråd och som desperat söker efter ytterligare länder som kan bidra med trupper.

58.  Europaparlamentet betonar att EU, i nära samarbete med Förenta staterna och Afrikanska unionen, måste spela en viktig roll för Somalias framtid.

59.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen världssamfundet att, tillsammans med Internationella rödakorskommittén och Röda halvmånen, snarast möjligt upprätta och utveckla hälso- och sjukvårdsinrättningar samt ambulerande vårdenheter och näringskliniker i Somalia.

60.  Europaparlamentet gläds åt inrättandet av en lokal stabilitetsfond som framför allt är avsedd att samordna det internationella biståndet i de områden i Somalias södra delar som nyligen öppnats och blivit tillgängliga.

61.  Europaparlamentet beklagar djupt att 13 journalister och mediearbetare dödats i de regeringskontrollerade delarna av Somalia enbart sedan december 2011 och att inga framsteg har gjorts med att ställa de ansvariga inför rätta. Parlamentet understryker betydelsen av att säkra yttrandefriheten och uppmanar med kraft den nya regeringen och presidenten att vidta åtgärder för att erbjuda ett bättre skydd för journalister och genomföra trovärdiga utredningar av dessa dödsfall.

62.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU och alla regionala och internationella partner att maximalt utnyttja de möjligheter som erbjuds genom en ny regering i Somalia, som mot bakgrund av den uppenbara tillbakagången för Al-Shaabab-upproret i landet erbjuder en möjlighet att inleda en ny politisk era i Somalia. Parlamentet understryker därför att världssamfundet, och framför allt EU, måste stå berett att stödja legitima och demokratiska myndigheter på området för institutionellt kapacitetsuppbyggande, reformering av säkerhetssektorn och DDR (avväpning, demobilisering och återanpassning) samt att stödja civilsamhället. Parlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten att se till att EU:s insatser i Somalia bidrar till ett fritt och öppet samhälle som respekterar och upprätthåller de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnors och minoriteters rättigheter, gör det möjligt att ge mer makt åt kvinnorna och säkrar jämställdhet mellan kvinnor och män i alla sektorer av samhället.

63.  Europaparlamentet understryker det mycket positiva exemplet Somaliland, som har visat sin kapacitet att utveckla och konsolidera sina demokratiska, ekonomiska och administrativa strukturer under mer än 20 år och skapa en hållbar demokratisk process. Parlamentet noterar att Somaliland än så länge har nått stora framgångar när det gäller att konsolidera säkerhet och stabilitet på sitt territorium och samarbeta mot piratverksamhet och terrorism. Parlamentet uttrycker dock oro över att en eventuell omgruppering av Al-Shabaab i de bergiga gränsregionerna skulle kunna göra Somaliland sårbart. Parlamentet betonar därför vikten av att stödja Somaliland i kampen mot terrorismen, även genom att främja ekonomisk diversifiering och bygga upp kapaciteten för ungdomsarbete för att motverka rekryteringen av ungdomar. Parlamentet pekar på betydelsen av att Somaliland främjar den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen som ett sätt att motverka radikaliseringen av instabila områden inom sitt territorium. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att stödja Somaliland genom att stärka dess utvecklingsmöjligheter och främja dess ekonomiska och sociala stabilitet. Parlamentet betonar att det är viktigt att man under strävan efter en lösning för långsiktig stabilitet och säkerhet i Somalia utvärderar det positiva exempel som stabiliteten i Somaliland utgör.

64.  Europaparlamentet välkomnar det kraftfulla uttalandet till stöd för de nya federala institutionerna i Somalia från vice ordföranden/den höga representanten under FN:s generalförsamlings minitoppmöte om Somalia i New York och framför allt hennes stöd för en fyraårig konsolideringsperiod för de nya federala institutionerna och regionala förvaltningarna samt en internationell konferens om Somalia 2013. Parlamentet uppmanar Somaliland och de övriga federala enheterna att engagera sig fullt ut för att hjälpa till att förhandla fram rättsliga och politiska förbindelser med de nya federala institutionerna i Somalia i syfte att uppnå en hållbar, stabil och välmående somalisk federal stat.

Etiopien och Eritrea

65.  Europaparlamentet pekar på Etiopiens centrala roll för den politiska och ekonomiska stabiliteten i hela regionen. Parlamentet konstaterar att Hailemariam Desalegn, Etiopiens nya premiärminister, i sitt installationstal underströk betydelsen av att stärka de mänskliga rättigheterna och de demokratiska institutionerna i landet för att hjälpa till att utveckla en demokratisk kultur och full respekt för de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet anser att den nya etiopiska regeringen erbjuder en möjlighet att engagera Etiopien i alla frågor som är av gemensamt intresse eller som är ett gemensamt problem, inklusive sådana frågor där det tidigare kan ha rått olika meningar, och understryker betydelsen av att stödja Etiopien på dess väg mot ett nytt demokratiskt system genom en positiv dialog och partnerskap. Parlamentet stöder Etiopien i dess kamp mot terrorismen, men understryker att en sådan kamp bör bedrivas med fullständig respekt för grundläggande rättigheter.

66.  Europaparlamentet hoppas att Etiopien under ledning av premiärminister Hailemariam Desalegn, som utsågs den 21 september 2012, kommer att inleda en genuint demokratisk övergångsprocess för att förverkliga sin starka demokratiska potential och upphöra med åtgärder som hindrar utövande av religionsfriheten och civilsamhällets friheter. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, EU:s särskilda representant för Afrikas horn och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att inleda ett samarbete med Etiopien om mänskliga rättigheter som en brådskande fråga så att landet kan utnyttja möjligheten i samband med den pågående politiska övergången till att åstadkomma en verkligt demokratisk övergång baserad på det centrala värdet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, mediefriheten och fullt erkännande av yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar med kraft EU och världssamfundet att förbli vaksamma och aktiva med avseende på den politiska övergång som är på gång i Etiopien, för att bidra till starkare demokratiska institutioner och koppla politiskt, militärt och utvecklingsrelaterat bistånd till konkreta demokratiska reformer, som måste inbegripa frisläppande av alla samvetsfångar – t.ex. Eskinder Nega och andra journalister, människorätts- och utvecklingsaktivister samt oppositionella –, fritt tillträde för FN:s särskilda rapportörer för mänskliga rättigheter till alla regioner och förvarsanläggningar, återkallande eller ändring av proklamationen om välgörenhetsinrättningar och föreningar och antiterroristproklamationen samt möjligheter för oppositionspolitiker i exil att återvända. Parlamentet uppmanar EU att försöka hitta innovativa och säkra sätt att ge det kämpande civilsamhället i Etiopien finansiellt och politiskt stöd och inleda en nära dialog såväl med oppositionen i Etiopien som med oppositionspolitiker i exil.

67.  Europaparlamentet konstaterar att det i Etiopien för närvarande finns varken ett oberoende rättsväsen eller oberoende medier till följd av en samordnad strategi för att undergräva och blockera domarna, kontrollera medierna, skrämma oppositionen och tysta människorättsorganisationerna.

68.  Europaparlamentet påpekar att många journalister har åtalats enligt antiterroristlagen från 2009. Parlamentet beklagar djupt den juridiska förföljelsekampanj som nyligen kulminerade i den federala högsta domstolen i och med att bloggaren Elias Kifle dömdes till livstids fängelse i sin frånvaro och att Wubishet Taye, biträdande redaktionschef vid en lokal dagstidning, och kåsören Reeyot Alemn dömdes till 14 års fängelse. Parlamentet välkomnar emellertid att de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson nyligen benådades efter premiärminister Meles Zenawis bortgång. Parlamentet uppmanar med kraft landets nya regering att på samma sätt benåda alla andra personer som fallit offer för en godtycklig rättslig behandling.

69.  Europaparlamentet understryker de stora möjligheterna med dammprojektet Grand Renaissance Blue Nile i Benishangul-Gumuz-regionen i Etiopien när det gäller framställning av ren energi och hela regionens ekonomiska utveckling. Parlamentet stöder den internationella expertpanel som inrättats av Etiopien, Sudan och Egypten för detta projekt och efterlyser en bättre överenskommelse i fråga om uppdelningen av vattenresurserna från Nilen och den energi som produceras av vattenkraftsanläggningen i anslutning till dammen.

70.  Europaparlamentet uppmanar Etiopiens regering att formellt stödja gränskommissionens beslut i fråga om gränsdragning mellan Eritrea och Etiopien som slutligt och bindande, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner nr 1907 (2009) och nr 2023 (2011) och med relevanta resolutioner från Afrikanska unionen och Igad. Parlamentet uppmanar därför Eritreas regering att samtycka till att delta i dialog med Etiopien i syfte att ta itu med frågan om tillbakadragandet av trupper från gränsområdet och den fysiska gränsmarkeringen i enlighet med gränskommissionens beslut, med beaktande av betydelsen av att hålla samman samhällena, liksom att normalisera förbindelserna med Etiopien och i samband med det åter öppna gränsen. Parlamentet uppmanar världssamfundet att samarbeta med Eritrea och försvara det eritreanska folkets intressen och behov, samtidigt som regimen och de militära styrkorna bör utsättas för påtryckningar för att släppa in internationella organisationer, förbereda det sedan länge utlovade valet och öppna upp den politiska sfären i landet. Parlamentet betonar att allt icke-humanitärt EU-bistånd bör beviljas endast under förutsättning att de eritreanska myndigheterna åtar sig att främja en demokratisk övergång och förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i landet – med insynsvänliga och konkreta riktmärken – och för det eritreanska folkets grundläggande behov. Parlamentet uppmanar Eritrea att avhålla sig från att stödja väpnade grupper som undergräver möjligheterna till fred och förlikning i Somalia och den regionala stabiliteten i allmänhet. Parlamentet efterlyser yttrande-, press- och religionsfrihet samt införandet av fria och rättvisa val och demokrati i landet. Parlamentet efterlyser ett omedelbart frisläppande av politiska fångar, inklusive den fängslade journalisten Dawit Isaac, som har suttit fängslad utan rättegång i över 4 000 dagar.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna, EU:s särskilda representant för Sudan, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, EU:s medlemsstater, Turkiets regering, Förenta staternas kongress, Förenta staternas utrikesministerium, Afrikanska unionens kommission, Panafrikanska parlamentet, de regeringar och parlament som ingår i den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad) och myndigheterna i Somaliland.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0203.
(2) EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 102.
(3) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 51.
(4) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 35.
(5) P7_TA(2012)0334.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy