Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 november 2010 Energi 2020 – En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad (COM(2010)0639),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (COM(2011)0370),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0437/2012), och av följande skäl:

A.  De gemensamma målen för den europeiska energipolitiken är försörjningstrygghet, hållbarhet och konkurrenskraft.

B.  Den europeiska energipolitiken bör också garantera säkra energiresurser, diversifiering av energiförsörjningen och överkomliga priser för slutanvändarna.

C.  De primära målen för EU:s sammanhållningspolitik är ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan Europas regioner genom investeringar i tillväxt och sysselsättning.

D.  Sammanhållningspolitiska investeringar på energiområdet bör bidra till förverkligandet av målen för både energi- och sammanhållningspolitiken.

E.  Energi- och sammanhållningspolitiken bör främja tillväxt och skapande av lokala arbetstillfällen i alla regioner, samtidigt som hållbara energikällor garanteras och energiförsörjningen tryggas i hela EU.

F.  Energimarknaderna inom EU tenderar att bli alltmer gränsöverskridande, och dessa tendenser kommer att förstärkas ytterligare under kommande år.

G.  Enligt kommissionens ursprungliga förslag ska minst 80 procent av Eruf-medlen i mer utvecklade regioner och 50 procent i mindre utvecklade regioner anslås till en ”utsläppssnål ekonomi”.

H.  Inom detta tematiska område ska minst 20 procent respektive 6 procent av medlen anslås till energieffektivitet och förnybar energi, vilket är avsevärda belopp.

I.  Energipriserna har stigit kraftigt under de senaste åren och nått en historiskt hög nivå, vilket inneburit stora problem för den europeiska industrin.

J.  Minimibeloppet för projekt som är berättigade till stöd från Elena är 50 miljoner euro. För programmet Intelligent energi är minimibeloppet mer än 6 miljoner euro, vilket är mer än kostnaderna för många projekt i små samhällen och landsbygdssamhällen.

K.  I energifärdplanen för 2050 lyfts förnybar energi fram som en viktig del i den framtida europeiska energipolitiken.

Allmän strategi

1.  Europaparlamentet välkomnar den allmänna inriktningen att koppla sammanhållningspolitiken till målen i Europa 2020-strategin och flaggskeppsinitiativ för en utveckling mot smart och hållbar tillväxt för alla och för en övergång till en utsläppssnål och energieffektiv ekonomi i alla sektorer. Parlamentet påminner dessutom om strukturfondernas och Sammanhållningsfondens betydelse för att förverkliga dessa mål på kort och lång sikt i överensstämmelse med solidaritetsandan mellan medlemsstaterna enligt Lissabonstrategin samt för att bekämpa energifattigdomen i de minst utvecklade regionerna i EU och i de mest sårbara hushållen.

2.  Med hänsyn till att krisens negativa följder medför ökade lokala och regionala skillnader framhäver Europaparlamentet att det behövs ett starkt stöd från EU för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

3.  Europaparlamentet anser att europeiska energiprojekt skulle kunna bidra till regional utveckling och ökat gränsöverskridande samarbete genom att regionerna får hjälp med att förbättra sin förmåga att förvalta energiresurser. Parlamentet anser att investeringar i energikällor med låga koldioxidutsläpp, förnybara energikällor och energieffektivitet kan främja regional tillväxt och sysselsättning.

4.  Europaparlamentet betonar att man måste skilja mellan de sammanhållningspolitiska målen som bidrar till Europa 2020-strategin och EU:s energipolitiska mål i vidare bemärkelse, vilka också påverkar de länder som kan få sammanhållningsstöd. Parlamentet betonar att sammanhållningsstöd får användas som ytterligare finansieringskälla för energiprojekt endast om ett projekt bidrar till de sammanhållningspolitiska målen.

5.  Europaparlamentet anser att Europas regioner bör främja en intelligent och hållbar tillväxt för alla, som tar hänsyn till de lokala särdragen och förhållandena, vilket ger Europas regioner tillräcklig flexibilitet för att kunna satsa mest på de energikällor som lämpar sig bäst för de lokala och regionala förhållandena, i syfte att uppnå 2020-målen. Parlamentet anser vidare att EU bör börja mäta och genomföra europeiska energimål i hela EU.

6.  Europaparlamentet anser att hänsyn bör tas till att de europeiska energimarknaderna är regionalt organiserade och regionalt grupperade samt att man i framtiden särskilt måste uppmärksamma de nationella och regionala marknaderna om man ska kunna säkerställa en korrekt tillämpning av de lagstadgade bestämmelserna.

7.  Europaparlamentet anser att EU måste agera så snabbt som möjligt för att trygga den framtida energiförsörjningen och för att skydda sina intressen på området, och att det därför krävs större press på lokala och regionala myndigheter för att dessa ska tillämpa EU:s riktlinjer. Parlamentet anser samtidigt att dessa måste erbjudas ett kraftigt ekonomiskt stöd för att utarbeta projekt.

8.  Europaparlamentet betonar att de ökningar av energipriserna som förväntas kan medföra att medborgare i mindre utvecklade regioner i EU kan bli särskilt missgynnade. Parlamentet begär därför att detta ska beaktas vid planeringen av sammanhållningspolitiken och att medlemsstaterna vidtar ytterligare åtgärder för att minska följderna i synnerhet för konsumenter som behöver särskilt skydd.

Kapacitetsuppbyggnad

9.  Europaparlamentet betonar att de nuvarande klimat- och energimålen samt alla framtida mål efter 2020 bör baseras på en rättvis fördelning av bördorna mellan de europeiska regionerna och bör ge dessa en möjlighet till nödvändig framtida utveckling.

10.  Europaparlamentet påpekar att byråkrati och oklara förfaranden har gjort att medel från Sammanhållningsfonden och strukturfonderna har blivit svåråtkomliga och att de som mest behöver dessa medel har avskräckts från att ansöka om dem. Parlamentet anser därför att regler och förfaranden måste förenklas, onödig byråkrati måste bort och tilldelningen av dessa medel måste göras flexiblare på både europeisk och nationell nivå. En förenkling skulle bidra till effektivare tilldelning och ökad användning av medlen samt till färre felaktigheter och kortare betalningstider, så att de fattigaste medlemsstaterna och regionerna kan dra full nytta av dessa finansieringsinstrument som är till för att minska olikheterna mellan regioner och stater. Det måste råda balans mellan förenkling och stabilitet i bestämmelserna och förfarandena.

11.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste få ökad administrativ kapacitet – dock utan ökade administrativa bördor – på både regional och lokal nivå och bland olika intressenter, för att fullt ut och effektivt kunna dra nytta av de medel som inom sammanhållningspolitiken kommer att anslås till energiprojekt (inbegripet inom områdena energieffektivitet och förnybar energi), för att effektiva synergieffekter mellan strukturfonderna och andra fonder inte ska hindras och för att politiken ska utformas och genomförs effektivt. Medlemsstaterna bör arbeta hårdare för att locka till sig och behålla kvalificerad personal för förvaltningen av EU-medel.

12.  När det gäller storskaliga energiprojekt påpekar Europaparlamentet att det kan finnas kapacitetsbrister i olika regionala och lokala myndigheter, som kan medföra stora svårigheter vid genomförandet. Parlamentet anser därför att det inte endast är Jessica, Elena och IEE-MLEI som bör stärkas, utan att alla finansieringsanslag för tematiska koncentrationsstrukturer när det gäller en utsläppssnål ekonomi inom ramen för sammanhållningspolitiken bör ses över senast 2018 med utgångspunkt från deras användningsgrad och justeras efter behov, senast inom ramen för en eventuell framtida allmän översyn av den fleråriga budgetramen.

13.  Europaparlamentet välkomnar att man satt igång det europeiska innovationspartnerskapet ”Smarta städer och samhällen” och uppmanar relevanta partner som arbetar med att planera hållbar stadsutveckling att i större utsträckning främja och dra nytta av de möjligheter som programmen Jessica och Elena kan erbjuda för investeringar i hållbar energi på lokal nivå för att hjälpa städer och regioner att gripa sig an livskraftiga investeringsprojekt på områdena energieffektivitet, förnybar energi samt hållbar kollektivtrafik.

14.  Europaparlamentet betonar att tilldelningen av sammanhållningsstöd till energiprojekt måste ses över med jämna mellanrum för att öka användningsgraden och styra in stödet på program som bevisligen utmärkt sig för hög användningsgrad samt mervärde och effektivitet.

15.  Europaparlamentet stöder visserligen användningen av nya finansieringsinstrument (lån, lånegarantier och aktier) men betonar att detta bör ske utöver direkta bidrag till och samfinansiering av energiprojekt och inte ersätta dessa.

16.  Europaparlamentet uppmärksammar medlemsstaterna och kommissionen på att städer, särskilt små och medelstora städer och landsbygdssamhällen, bör kunna komma i fråga för direktstöd för energieffektivitets- och byggnadsrenoveringsprojekt, men även för projekt som är nations- och regionsöverskridande, eftersom de troligtvis inte klarar av att administrera användningen av andra finansieringsinstrument fullt ut. Parlamentet förslår därför att kommissionen bör utforma strategier för energieffektivisering på små orter.

17.  Europaparlamentet anser att initiativ för främjande av energibesparingar på lokal och regional nivå bör stödjas, bland annat genom Eruf- och ESF-investeringar.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett samarbetsprogram för hela EU baserat på erfarenheterna från programmet för partnersamverkan, i syfte att förbättra samarbetet mellan regioner där medlen kommer till användning i hög respektive i låg grad, samt underlätta spridningen av bästa praxis.

Partnerskapsavtal

19.  För att projekt ska genomföras korrekt anser Europaparlamentet att regionala och lokala myndigheter bör rådfrågas om partnerskapsavtal så att de får en verklig möjlighet att påverka deras mål, utgifternas innehåll och deras genomförande. Parlamentet anser därför att partnerskapsprincipen bör stärkas.

20.  Europaparlamentet stöder därför flernivåstyrning och en decentraliserad strategi när det gäller energipolitik och energieffektivitet, vilket inbegriper bland annat borgmästaravtalet och ytterligare utveckling av initiativet smarta städer. Parlamentet anser även att man bör stödja främjandet av de bästa lösningarna på lokal och regional nivå med hjälp av informationskampanjer.

21.  Europaparlamentet påpekar att finansieringssystemen för sammanhållningspolitiken bör säkerställa att det tas full hänsyn till regionernas ekonomiska, sociala och territoriella särdrag. I detta sammanhang betonar parlamentet den roll som regionerna vid EU:s yttre gränser kan spela.

22.  Europaparlamentet anser att förordningen om allmänna bestämmelser visserligen ger en möjlighet till allmän öronmärkning och andra tematiska mål, men att dessa åtgärder bör tillämpas på ett flexibelt sätt inom partnerskapsavtal för att medlemsstaterna och deras regioner ska kunna välja den effektivaste metoden för att uppfylla EU:s 2020-mål och sammanhållningspolitikens mål.

23.  Europaparlamentet framhäver behovet av att tillämpa breda bedömningskriterier för de energiprojekt som föreslås för finansiering genom sammanhållningspolitiken. Parlamentet konstaterar särskilt att skillnaderna mellan de geografiska förhållandena gör att det inte går att tillämpa samma energipolitik på alla regioner.

Genomförande och politiska förslag

24.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna visserligen ändrar sin energimix i enlighet med EU:s klimatmål, men att många regioner fortfarande är beroende av fossila bränslen. Parlamentet anser därför att alla dessa regioner bör uppmuntras att använda energikällor som är kompatibla med målen för en smart och hållbar tillväxt.

25.  Europaparlamentet understryker att valet av lokala energikällor måste övervägas noga så att de på bästa sätt smälter in i regionens landskapsbild.

26.  Europaparlamentet anser att det krävs gemensamma ramar och mekanismer på EU-nivå så att myndigheter kan få tillgång till information från hela unionen i syfte att skaffa sig en djup förståelse för utvecklingen på energimarknaden.

27.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken kan spela en avgörande roll för att utveckla potentialen för nyskapande, forskning och utveckling, så att framtidens utmaningar på energiområdet kan omvandlas till möjligheter att stärka konkurrenskraften i EU:s ekonomi.

28.  Europaparlamentet stöder användningen av medel från sammanhållnings- och energipolitiken för gränsöverskridande projekt med partnerländer utanför EU, samt för nationella nätverk. Parlamentet betonar att gränsregioner i största möjliga utsträckning bör införlivas i EU-systemet så att en hållbar utveckling kan säkerställas på båda sidor om gränsen. Parlamentet understryker att bestämmelserna för EU:s energimarknad bör tillämpas på sådan finansiering, däribland det tredje energipaketet.

29.  Europaparlamentet välkomnar det nya förslaget om Fonden för ett sammanlänkat Europa, som ska bli ett ytterligare och kompletterande sammanhållningspolitiskt instrument, avsett att åtgärda de omfattande behoven av investeringar i modernisering och utbyggnad av den europeiska energiinfrastrukturen, och därmed bidra till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så långt som möjligt samordna Sammanhållningsfonden och strukturfonderna med Fonden för ett sammanlänkat Europa.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av gränsöverskridande strategier för en effektiv produktion, distribution och användning av energi inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet framhäver vikten av att anta EU-regler som reglerar förvaltarna av gränsöverskridande energiinfrastruktur.

31.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiska medel bör tillhandahållas för att på ett strukturerat sätt tillhandahålla information till lokala och regionala myndigheter, små och medelstora företag och enskilda personer om de nationella system som finns för förnybar energi. Parlamentet påpekar att detta är nödvändigt framför allt i de medlemsstater där ett system med ursprungsintyg har antagits, eftersom risken finns att endast storskaliga energiprojekt gynnas.

32.  Europaparlamentet föreslår att full synergi mellan offentliga och privata medel ska utnyttjas i finansieringen av energiprojekt.

33.  Europaparlamentet stöder översynen av EU:s direktiv om mervärdesskatt 2006/112/EG så att det kan bli möjligt att minska den mervärdesskattesats som tillämpas på regionala, lokala och gränsöverskridande projekt för att öka energieffektiviteten och på köp av produkter i den högsta energieffektivitetsklassen enligt direktiv 2010/30/EU.

34.  Europaparlamentet anser att endast sådana projekt som syftar till att minska växthusgaserna och som avser anläggningarna i bilaga I till direktiv 2003/87/EG bör uteslutas från Eruf och Sammanhållningsfonden för att undvika oproportionella följder för mindre utvecklade regioner och inte fördröja deras övergång till att bli utsläppssnåla regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra och definiera vilka energisektorer som inte skulle komma i fråga för sammanhållningspolitiska medel och att inte tillämpa detta undantag på projekt i konvergensregioner.

35.  Europaparlamentet konstaterar att fjärrvärme- och kraftvärmeanläggningar är mycket vanliga särskilt i centrala och östra Europa. Parlamentet anser att uppgraderingar av sådana anläggningar och deras distributionsnät, samt vid behov uppförande av nya högeffektiva anläggningar, skulle ge positiva miljöeffekter. Sådana initiativ bör därför främjas och stödjas i sammanhållningspolitiken.

Energieffektivitet, förnybara energikällor och infrastruktur

36.  Europaparlamentet håller med om att energieffektivitet är viktigt för EU:s energimål och bör främjas framför allt inom den tematiska koncentrationsstrukturen och de operativa programmen. Parlamentet anser att EU:s åtgärder bör främja energieffektivitet i de olika faserna vid produktion, distribution och förbrukning av energi.

37.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att investera i energieffektivitet och användning av förnybar energi, särskilt inom bostadssektorn.

38.  Europaparlamentet anser att målet på 20 procent energieffektivisering samt målen för hållbarhet och konkurrenskraft inom EU kan nås om de gemensamma medlen för perioden 2014–2020 används på ett resursfrämjande sätt. Parlamentet understryker att en minskad förbrukning genom energieffektivisering är det mest hållbara sättet att minska beroendet av fossila bränslen vilket kan generera en importminskning med cirka 25 procent.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av sammanhållningspolitiken och dess tilldelade finansiella resurser för full utveckling av infrastruktur och nätverk för energilagring och energiöverföring (varvid tyngdpunkten särskilt ska vila vid smarta nät och smart distribution) mellan medlemsstaterna och alla regioner i EU, inbegripet de yttersta randområdena, så att den inre marknaden för energi kan fullbordas och fungera, för en överkomlig, trygg och hållbar energiförsörjning och för att målet om konvergens mellan EU:s regioner ska kunna nås, samtidigt som man tar hänsyn till unionsmedborgarnas behov i alla medlemsstater. Parlamentet betonar att ingen region i medlemsstaterna ska vara avskuren från Europas gas- och elnät efter 2015, eller vara otillräckligt ansluten till energinäten.

40.  Europaparlamentet betonar behovet att utveckla ett integrerat och sammanlänkat energisystem och lokala och regionala smarta distributions- och transmissionsnät för el och gas samt lagringsanläggningar. Parlamentet anser att den tematiska koncentrationen för energi bör främja uppbyggnad och renovering av nät för förnybara energikällor, såsom hållbar produktion av biogas.

41.  Europaparlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken bör bidra till en lämplig balans av energiflödena över medlemsstaternas gränser i syfte att undvika eventuella risker för strömavbrott (exempelvis med hjälp av transformatorer).

42.  Europaparlamentet noterar behovet av energieffektivitet och utveckling av förnybara energikällor i landsbygdsområden. Parlamentet understryker att möjligheterna att spara energi i hushåll på landsbygden har förbättrats, vilket kan kräva innovativa finansieringssystem, eftersom landsbygdssamhällen saknar de nödvändiga finansiella institutionerna som kan stödja sådana projekt. Parlamentet stöder åtgärder som syftar till att underlätta tillgången till ny teknik i landsbygdsområden, i synnerhet mikrogenerering.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att energipolitiken är ”landbygdsvänlig” genom att på ett mer heltäckande och samordnat sätt hantera de svårigheter och möjligheter som landsbygdsområden ställs inför när det gäller energiförbrukning och energiproduktion.

44.  Europaparlamentet påpekar att det fortfarande finns en outnyttjad potential för energieffektivisering i byggsektorn och transportsektorn. Investeringar i isolering av byggnader och energisnål transport vore en möjlighet att öka sysselsättningen i dessa sektorer. Parlamentet anser att fleråriga mål bör fastställas på dessa områden.

45.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en obalans i användningen av hållbara energikällor mellan olika medlemsstater, och framhåller de potentiella stordriftsfördelarna med det gränsöverskridande samarbetet när det gäller hållbar användning av resurser och energieffektivitet. Parlamentet anser att sådana åtgärder som främjar resurseffektivitet och återvinning av material bör stärkas. Parlamentet betonar risken för koldioxidläckage och dess följder för regional utveckling och social sammanhållning, och anser därför att det krävs en lämplig balans mellan genomförandet av EU:s klimatmål och tryggad energiförsörjning för Europas regioner, vilket är en förutsättning för en hållbar och konkurrenskraftig tillväxt.

46.  Europaparlamentet betonar vikten av och fördelen med att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden används för att förverkliga de informations- och kommunikationsnätverk som behövs för att utveckla ett pålitligt och hållfast smart energinät för EU.

Konkurrenskraft, sysselsättning och bekämpning av energifattigdom

47.  Europaparlamentet betonar att investeringar i energiinfrastruktur, energisnålt byggande och energisnåla transporter är direkt kopplade till skapandet av nya arbetstillfällen.

48.  Europaparlamentet uppmanar till ett utbyte av bästa praxis inom EU så att man kan övervaka hur den planerade energipolitiken påverkar energifattigdom.

49.  Europaparlamentet framhåller att splittringen på EU:s energimarknad måste åtgärdas genom att hinder och flaskhalsar avlägsnas, både inom relevant lagstiftning och i fråga om möjligheterna att få offentliga och privata ekonomiska medel för att utveckla och genomföra projekt.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén.