Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2257(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0024/2013

Ingivna texter :

A7-0024/2013

Debatter :

PV 05/02/2013 - 11
CRE 05/02/2013 - 11

Omröstningar :

PV 07/02/2013 - 5.3
CRE 07/02/2013 - 5.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0053

Antagna texter
PDF 222kWORD 59k
Torsdagen den 7 februari 2013 - Strasbourg
Den europeiska terminen för samordningen av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2013
P7_TA(2013)0053A7-0024/2013
Resolution
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 7 februari 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2013 (2012/2257(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 9, 151 och 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 ”Årlig tillväxtöversikt 2013” (COM(2012)0750) och utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som är bifogat detta,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 ”Årlig tillväxtöversikt 2012” (COM(2011)0815) och utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som är bifogat detta,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2012 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken, genomförande av 2012 års prioriteringar(1),

–  med beaktande av sin resolution av 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 september 2010 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik: del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020(3),

–  med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 med titeln ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” (COM(2012)0173),

–  med beaktande av den muntliga frågan O-000120/2012 till kommissionen och den därtill kopplade resolutionen av den 14 juni 2012 ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning”(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning” (COM(2010)0682)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2011 om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen(7),

–  med beaktande kommissionens meddelande av den 16 december 2010 ”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(8),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av den muntliga frågan B7-0113/2012 till kommissionen och den därtill kopplande resolutionen av 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2010 ”Unga på väg – Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” (COM(2010)0477),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om Unga på väg en ram för att förbättra Europas utbildningssystem(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(13),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om en social investeringspakt – som ett svar på krisen(15),

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av rådet den 7 mars 2011,

–  med beaktande av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete, undertecknat av EFS, UNICE och CEEP(16),

–  med beaktande av rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS(17),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7-0024/2013).

A.  Krisen har fått långtgående sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser, som nu förvärras genom följderna av de budgetmässiga åtstramningar som genomförts i vissa länder som ett svar på statsskuldkrisen och en kringskuren penningpolitik inom euroområdet, vilket kontrasterar mot vad som genomförts i andra betydande ekonomiska regioner, och inte kan åstadkomma en effektiv lösning på statsskuldkrisen eller skapa tillväxt. Krisen inverkar negativt på de sociala investeringarnas kvalitet och kvantitet i Europa. Euroområdet befinner sig i recession och EU är för närvarande den enda större regionen i världen där arbetslösheten fortfarande ökar.

B.  Sysselsättningssituationen har förvärrats under 2012 och utsikterna för 2013 är pessimistiska. Segmenteringen av arbetsmarknaden har fortsatt, långtidsarbetslösheten har nått alarmerande nivåer, fattigdom bland förvärvsarbetande är fortfarande ett stort problem, hushållsinkomsterna faller i många medlemsstater och indikatorer pekar på en trend av mer omfattande och allvarligare fattigdom och social utestängning, med ökande fattigdom bland förvärvsarbetande och allt mer utbredd social polarisering i många medlemsstater.

C.  Arbetslösheten har ökat markant sedan 2008 och det finns nu 25 miljoner arbetslösa människor i EU, vilket motsvarar 10,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Bara under de senaste 12 månaderna har antalet arbetslösa ökat med 2 miljoner. Nedgången i sysselsättningen har varit kraftigare i de länder som vidtar mer omfattande budgetåtstramningar.

D.  Situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för unga människor, som oberoende av vilken utbildningsnivå de har ofta hamnar i en situation med otrygga anställningar och obetald praktik. Den svåra situationen för unga människor beror delvis på bristande överensstämmelse mellan de färdigheter som de har förvärvat och vad arbetsmarknaden efterfrågar, begränsad geografisk rörlighet, för tidigt avslutad skolgång utan kvalifikationer, brist på relevanta färdigheter och arbetslivserfarenhet, otrygga anställningsvillkor, begränsade praktikmöjligheter samt ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

E.  I hela EU är i genomsnitt mer än en av fem ungdomar arbetslös (22,8 procent) och i vissa medlemsstater är arbetslösheten bland unga mer än 50 procent. Över 7 miljoner européer under 25 år saknar anställning och följer ingen utbildning. Dessa siffror fortsätter att stiga, och det är risk att vi får en förlorad generation. Kostnaden för uteblivna åtgärder när det gäller unga som varken arbetar eller studerar beräknas uppgå till 153 miljarder euro i hela EU.

F.  Efter Europeiska rådets möte den 30 januari 2012 och som ett led i kommissionens initiativ ”Bättre möjligheter för unga” uppmanade kommissionen medlemsstaterna att ta fram och genomföra övergripande initiativ för sysselsättning, utbildning och kompetens bland ungdomar samt att utarbeta sysselsättningsplaner för ungdomar i sina nationella reformprogram. I de flesta medlemsstater har sådana dock inte lagts fram.

G.  Personer som närmar sig pensionsåldern, långtidsarbetslösa, arbetstagare från länder utanför EU och lågutbildade är också bland dem som krisen har drabbat värst.

H.  De reformer som krävs för att garantera pensionssystemens hållbarhet bör genomföras. Det finns fortfarande utrymme att höja den faktiska pensionsåldern utan att höja den lagstadgade pensionsåldern, genom att minska antalet personer som lämnar arbetsmarknaden i förtid. För att man framgångsrikt ska kunna höja den faktiska pensionsåldern måste reformer av pensionssystemen åtföljas av åtgärder för utveckling av sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, tillgång till livslångt lärande, införande av skattefördelar för dem som arbetar längre och stöd för ett aktivt och hälsosamt åldrande.

I.  Långtidsarbetslösheten nådde alarmerande nivåer under andra kvartalet 2012, när siffrorna visade att 11,1 miljoner européer utan arbete hade varit arbetslösa i över 12 månader, vilket var 4,6 procent av befolkningen i aktiv ålder. Sannolikheten för en arbetslös person att hitta ett jobb har minskat i de flesta medlemsstaterna, särskilt där betydande budgetkonsolideringsåtgärder har genomförts.

J.  Cirka 120 miljoner människor riskerar social utestängning i EU27 på grund av att de löper allt större risk att drabbas av fattigdom, lever under mycket knappa materiella förhållanden eller lever i hushåll med mycket lågt deltagande i arbetslivet.

K.  Utgifterna för socialt skydd har minskat i nästan alla medlemsstater. Kommittén för socialt skydd varnar för att allt fler människor riskerar att drabbas av inkomstfattigdom, barnfattigdom, allvarlig materiell knapphet och social utestängning på grund av budgetkonsolideringsåtgärdernas effekter.

L.  Det är nödvändigt att få till stånd tillväxt och en hög sysselsättningsgrad för att ekonomin ska kunna återhämta sig, för att budgetkonsolidering ska kunna genomföras, och för välfärdsstatens och de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

M.  Riktade sociala investeringar bör vara en viktig del av medlemsstaternas svar på krisen, eftersom de är centrala för att uppnå de sysselsättningsmässiga, sociala och utbildningsmässiga målen i Europa 2020-strategin.

N.  Europeiska rådet uttalade den 30 januari 2012 följande: För att tillväxten och sysselsättningen på nytt ska öka måste vi följa en konsekvent och brett baserad strategi som kombinerar smart budgetkonsolidering där investeringar i framtida tillväxt upprätthålls, en sund makroekonomisk politik och en aktiv sysselsättningsstrategi samtidigt som den sociala sammanhållningen bevaras.

O.  Budgetkonsolideringen måste fortsätta, med tanke på de höga skuldnivåerna och de långsiktiga utmaningarna för de offentliga finanserna, men man måste ta vederbörlig hänsyn till att detta måste vara en målsättning på medellång till lång sikt. Budgetkonsolideringen kan få negativa effekter för tillväxt och sysselsättning på kort sikt, särskilt i länder i recession eller med mycket blygsam tillväxt, vilket försvårar framtida tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Budgetkonsolideringen måste därför hanteras på ett tillväxtvänligt sätt så att den inte skadar ekonomins potential för tillväxt och sysselsättningsskapande eller dess sociala struktur.

P.  Spänningarna på finansmarknaderna är fortfarande starka och det finns fortfarande obalanser mellan medlemsstaterna i tillgången till finansiering. Höga riskpremier ökar på ett oskäligt sätt statsskuldbördan, vilket kräver hårdare budgetkonsolidering. Detta fördjupar krisen och hämmar tillväxten och skapandet av arbetstillfällen.

Q.  Trots att situationen är akut misslyckas EU med att nå nästan samtliga Europa 2020-mål, och medlemsstaternas framsteg för att nå Europa 2020-målen har varit nedslående. Åtagandena i de nationella reformprogrammen för 2012 är otillräckliga för att nå de flesta av målen på EU-nivå.

R.  Satsningarna på utbildning, forskning och innovation – vilka är nyckelområden för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsskapandet – är fortfarande lägre inom EU än bland dess viktigaste ekonomiska partner och konkurrenter på andra håll i världen. Produktiva investeringar är centrala för ett hållbart slut på krisen, men även för att konsolidera EU:s ekonomi i riktning mot konkurrenskraft och produktivitet.

S.  Könsdimensionen är avgörande för att nå Europa 2020-strategins överordnade mål, eftersom kvinnorna utgör den största reserven av ännu outnyttjad arbetskraft. Kvinnorna utgör största delen av dem som lever i fattigdom i EU. Nedskärningar inom offentliga tjänster som barnomsorg och annan anhörigomsorg kommer att få en negativ inverkan på kvinnor och därmed deras förmåga att delta på arbetsmarknaden. I allt arbete med den europeiska planeringsterminen måste därför särskild uppmärksamhet ägnas både åt jämställdhetsintegrering och åt politik som specifikt är riktad mot kvinnor. Kvinnors lagstadgade pensionsålder behöver harmoniseras med mäns pensionsålder.

T.  Man måste se till att inom den europeiska planeringsterminen skapa större interaktion mellan sysselsättningspolitik, socialpolitik och ekonomisk politik i enlighet med artiklarna 121 och 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

U.  Det är mycket viktigt att främja demokratisk redovisningsskyldighet, ansvarstagande och legitimitet vad avser samtliga aktörer inom den europeiska planeringsterminen. Ett lämpligt deltagande av Europaparlamentets är av största betydelse i detta sammanhang.

V.  De nationella parlamenten representerar och garanterar de rättigheter som medborgarna har förvärvat och delegerat. Införandet av den europeiska planeringsterminen bör fullt ut respektera de nationella parlamentens rättigheter.

Centrala budskap inför Europeiska rådets vårmöte

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att se till att följande budskap ingår i dess politiska riktlinjer för den europeiska planeringsterminen 2013 och uppdrar åt talmannen att försvara denna ståndpunkt under Europeiska rådets vårmöte den 14–15 mars 2013. Parlamentet hänvisar i synnerhet till de särskilda rekommendationer som Europeiska rådet ska anta inom ramen för sina politiska riktlinjer och som bifogas denna resolution.

2.  Europaparlamentet beklagar att de prioriteringar som identifierades under förra årets europeiska planeringstermin, särskilt de som rörde skapandet av arbetstillfällen, kvalitativa arbetstillfällen, samt bekämpning av fattigdom och social utestängning, inte har gett de förväntade resultaten.

3.  Europaparlamentet framhåller att den ekonomiska situationen och de sociala konsekvenserna av krisen har förvärrats ytterligare under det senaste året, och betonar därför hur viktigt det är att få medlemsstaterna att i större utsträckning leva upp till sina åtaganden i samband med de politiska riktlinjerna för 2013, särskilt avseende sysselsättnings- och socialpolitiken.

I.  Europa 2020-målen

4.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att se till att de årliga politiska riktlinjer som fastställs utifrån den årliga tillväxtöversikten är helt och hållet inriktade på att förverkliga alla mål i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet beklagar att det inte ingick någon lägesrapport om Europa 2020-strategin i den årliga tillväxtöversikten 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en sådan rapport i god tid före Europeiska rådets vårmöte.

5.  Europaparlamentet beklagar att de politiska riktlinjerna för 2012 inte fått tillräcklig genomslagskraft och att de inte genomförts tillräckligt effektivt när det gäller att uppnå de politiska målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater avlägsnar sig allt mer från Europa 2020-målen.

6.  Europaparlamentet beklagar att åtagandena i de nationella reformprogrammen för 2012 är otillräckliga för att nå de flesta av målen på EU-nivå. Det är djupt oroande att de nuvarande nationella målen inte är tillräckliga för att nå Europa 2020-strategins överordnade mål för sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i de nationella reformprogrammen för 2013 göra de nödvändiga utfästelserna så att Europa 2020-målen kan nås.

8.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att i sina politiska riktlinjer se till att tillräckliga EU-medel avsätts för att nå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att mer effektivt öronmärka medel som ska användas för att uppfylla Europa 2020-målen.

II.  Skapa arbetstillfällen genom strukturreformer och tillväxtinriktade investeringar

9.  Europaparlamentet beklagar att de flesta medlemsstater i fjol inte lade fram någon nationell sysselsättningsplan inom ramen för sina nationella reformprogram för 2012. Medlemsstaterna uppmanas att respektera detta åtagande för 2013. De nationella sysselsättningsplanerna bör inbegripa omfattande åtgärder för att skapa arbetstillfällen och miljövänlig sysselsättning, en koppling mellan sysselsättningspolitiken och finansieringsinstrumenten, arbetsmarknadsreformer, en tydlig tidsplan för att införa den fleråriga reformagendan under de kommande 12 månaderna och uppgift om både områden och regioner med alltför liten eller allt för överdriven specialisering.

10.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har gjort det obligatoriskt med nationella sysselsättningsplaner, och uppmanar kommissionen att övervaka utarbetandet av dem under den årliga europeiska planeringsterminen.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta åtgärder som främjar nya arbetstillfällen, t.ex. löneskattereformer som underlättar anställningar, främjar och stöder verkligt och självvalt egenföretagande och nyföretagande, förbättrar ramvillkoren för affärsverksamhet, underlättar små och medelstora företags tillgång till finansiering, omvandlar informellt och odeklarerat arbete till reguljära anställningar, vid behov reformerar arbetsmarknaderna så att de blir mer anpassningsbara, dynamiska, konkurrenskraftiga och inkluderande samtidigt som lämplig anställningstrygghet garanteras, ger arbetsgivare och arbetstagare kompetens och instrument som gör att de kan anpassa sig till behoven på arbetsmarknader i förändring, moderniserar lönebildningen med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter inom ramen för den sociala dialogen, samtidigt som de olika nationella modellerna för arbetsmarknadsrelationer respekteras, så att lönerna anpassas till produktivitetsutvecklingen inom gränserna för skäliga löner, och tar vara på den stora sysselsättningspotentialen i sektorer som grön ekonomi, hälsa och social omvårdnad samt IKT-sektorn.

III.  Ungdomars sysselsättning

12.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att göra ungdomsarbetslösheten till en prioritet i de politiska riktlinjerna för 2013.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, inklusive riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, åtgärder inriktade på att rätta till den dåliga kompetensmatchningen på arbetsmarknaden, särskilt genom att förebygga för tidigt avbruten skolgång eller genom lärlingssystem, se till att utbildningssystemen ger ungdomar relevanta färdigheter på ett effektivt sätt samt främja entreprenörskap och effektivt affärsutvecklingsstöd för unga människor och ramverk för att säkra övergången mellan utbildning och arbete.

14.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens förslag om ungdomsgarantisystem. Parlamentet begär att det ska genomföras snabbt och att det ska få tillräcklig finansiering. Parlamentet anser att Europeiska socialfonden bör spela en nyckelroll för att finansiera ungdomsgarantisystem och att en lämplig balans bör hittas mellan finansiering från EU och medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla heltäckande strategier för ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats. Medlemsstaterna uppmanas även att vid utarbetandet av dessa strategier visa finansiell solidaritet gentemot medlemsstater med begränsat budgetutrymme.

IV.  Mer anpassningsbara dynamiska och inkluderande arbetsmarknader och mer högkvalitativ sysselsättning

16.  Europaparlamentet beklagar att den årliga tillväxtöversikten för 2013 inte tar upp sysselsättningens kvalitet, och att alldeles för litet intresse ägnas införandet av de nödvändiga förutsättningarna för att öka deltagandet i yrkeslivet, särskilt för kvinnor, arbetstagare över 45 år, personer med funktionshinder och de sämst ställda.

17.  Europaparlamentet påminner om att de interna obalanserna mellan medlemsstaterna vidgas när det gäller sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer. Medlemsstater med relativt osegmenterade arbetsmarknader, starka välfärdssystem och förmåga att tillfälligt anpassa arbetstiden samt utnyttja andra flexibla arrangemang (intern flexibilitet) och effektiva modeller för kollektivförhandlingar har visat sig mer motståndskraftiga mot krisens sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser.

18.  Europaparlamentet efterlyser mer anpassningsbara och dynamiska arbetsmarknader som kan anpassa sig till förändringar i de ekonomiska förutsättningarna utan att ta till uppsägningar, och som är mer inkluderande och främjar ett ökat deltagande i yrkeslivet, särskilt för utsatta och missgynnade personer.

19.  Europaparlamentet framhåller med skärpa att åtstramningsåtgärder inte får äventyra sysselsättningens kvalitet, det sociala skyddet eller hälso- och säkerhetsnormer. Medlemsstaterna uppmanas att uppmärksamma såväl stora som små företag som anstränger sig för att ta ett större socialt ansvar än vad lagstiftningen kräver.

V.  Investera i utbildning

20.  Europaparlamentet understryker att utbildning spelar en nyckelroll för att Europa 2020-strategins mål ska kunna nås.

21.  Europaparlamentet framhåller vikten av att minska andelen ungdomar som inte fullföljer sin skolutbildning för att minska antalet unga som varken har arbete eller utbildningsplats.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, samtidigt som man fortsätter med en hållbar, tillväxtvänlig och differentierad budgetkonsolidering, se till att göra effektiva och tillräckliga investeringar i utbildning och livslångt lärande så att alla åtaganden enligt Europa 2020-strategin kan uppfyllas.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta åtgärderna inom ramen för den europeiska planeringsterminen även omfatta mekanismerna i de europeiska utbytesprogrammen för utbildning, ungdom och idrott.

VI.  Garantera kvaliteten på offentliga tjänster och bekämpa fattigdom och social utestängning

24.  Europaparlamentet är djupt oroat över att fattigdomen och arbetslösheten har ökat inom alla åldersgrupper sedan den senaste europeiska planeringsterminen 2012.

25.  Europaparlamentet välkomnar att den årliga tillväxtöversikten för 2013 tar upp fattigdom och social utestängning, och även tacklar krisens sociala konsekvenser. Kommissionen uppmanas att betona dessa åtgärder i de landsspecifika rekommendationerna, och särskilt ta upp fattigdom bland förvärvsarbetande, fattigdom bland personer med svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden samt fattigdom bland äldre personer. Europeiska rådet uppmanas att stödja dessa riktlinjer som en prioritering.

26.  Europaparlamentet vill att genomförandet av integrerade strategier för aktiv delaktighet ska bli ett centralt inslag i såväl EU:s som medlemsstaternas socialpolitiska agendor.

VII.  Bedriva en proportionerlig och differentierad tillväxtfrämjande budgetkonsolidering samtidigt som ekonomisk återhämtning och skapandet av arbetstillfällen garanteras

27.  Europaparlamentet inser behovet av att genomföra en proportionerlig och differentierad tillväxtvänlig budgetkonsolidering för att undvika tillväxt- och sysselsättningseffekter på kort, medellång och lång sikt, samtidigt som de offentliga finansernas hållbarhet garanteras. Parlamentet betonar att man bör göra en utvärdering av budgetkonsolideringsprogrammens effekter för tillväxt, sysselsättning och social integration på kort sikt, särskilt i länder i recession eller med mycket blygsam tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska rådet att utnyttja möjligheten till flexibilitet vid konjunkturnedgångar i enlighet med förordning (EU) nr 1175/2011 och förordning (EU) nr 1177/2011.

28.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör ta större hänsyn till specifika lokala, regionala och nationella tendenser, liksom möjliga fel i sina beräkningar, vilka utgör grunden för den årliga tillväxtöversikten.

29.  Europaparlamentet anser att budgetkonsolideringen bör genomföras på ett proportionerligt och tillväxtvänligt sätt, och att konsolideringens tempo måste differentieras i de olika länderna i förhållande till deras budgetutrymme och till utrymmet i ekonomin i Europa som helhet, så att negativa tillväxt- och sysselsättningseffekter kan undvikas samtidigt som hållbara skuldnivåer säkerställs.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rekalibrera sina modeller för de finansiella nedskärningarnas multiplikatoreffekter på medlemsstaternas budgetar, så att de överensstämmer med IMF:s senaste beräkningar.

31.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att stämma av de olika prioriteringarna i sina politiska riktlinjer mot varandra, för att inte äventyra potentialen för hållbar tillväxt och ökad sysselsättning, öka fattigdom och social utestängning eller hindra allmän tillgång till högkvalitativa offentliga tjänster. Den främsta prioriteringen måste vara att införa integrerade reformåtgärder och investeringar som främjar tillväxt och skapande av sysselsättning samtidigt som de offentliga finansernas hållbarhet garanteras.

32.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att framhålla den årliga tillväxtöversiktens första prioritering om en tillväxtvänlig och differentierad budgetkonsolidering för att specifikt förklara hur denna kan genomföras i full överensstämmelse med syftet att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa fattigdomen i enlighet med den fjärde prioriteringen att bekämpa arbetslösheten och krisens sociala konsekvenser.

33.  Europaparlamentet betonar att man måste nå fullständig samstämdhet mellan å ena sidan budgetkonsolidering och ekonomiska åtgärder, och å andra sidan socialpolitiska åtgärder och åtgärder för tillväxt och sysselsättning.

34.  Europaparlamentet påpekar att i en tid av kraftiga ekonomiska begränsningar och minskad utlåningskapacitet i den privata sektorn utgör strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, genom sin ekonomiska storlek och sina uppsatta mål, en nödvändig hävstång som står till medlemsstaternas förfogande för att stimulera ekonomin och bidra till att nå tillväxt- och sysselsättningsmålen i enlighet med Europa 2020-strategin. I samband med detta och med hänsyn till den nyckelroll som sammanhållningspolitiken spelar för utvecklandet av nationella program inom ramen för den europeiska planeringsterminen, betonar parlamentet att denna politik bör stå i fokus för de årliga tillväxtöversikterna och bör bidra till den årliga debatten om tillväxt och sysselsättning i EU.

VIII.  Demokratisk legitimitet och involvering av civilsamhället

35.  Europaparlamentet är oroat över att parlamentet självt, de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och det civila samhället fortfarande spelar en begränsad roll i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet poängterar att de politiska riktlinjerna i den årliga tillväxtöversikt som kommissionen har tagit initiativ till, och som ska godkännas av Europeiska rådet, saknar ett parlamentariskt och civilt deltagande och därmed demokratisk legitimitet.

36.  Europaparlamentet anser att det har en mycket viktig roll för att skapa den nödvändiga demokratiska legitimiteten. I avsaknad av en rättslig grund för det ordinarie lagstiftningsförfarandet som är tillämplig för den årliga tillväxtöversikten, bör Europeiska rådet beakta parlamentariska synpunkter när det stöder de politiska riktlinjerna, för att ge dem demokratisk legitimitet.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära att medlemsstaterna ska garantera dels maximal insyn i utarbetandet av de nationella reformprogrammen, dels att de nationella parlamenten och sociala aktörerna deltar på bred front i processen.

Ytterligare insatser avseende sysselsättning och sociala frågor
Skapa arbetstillfällen genom strukturreformer och tillväxtinriktade investeringar

38.  Europaparlamentet påminner om att det för tillväxt med ökad sysselsättning krävs en sysselsättningspolitik som skapar gynnsamma villkor för sysselsättningsskapande, underlättar positiva övergångar från arbete till arbete och från arbetslöshet till arbete, ökar utbudet av arbetskraft och bättre ser till att arbetskraften finns på rätt plats och har de färdigheter som arbetsmarknaden efterfrågar.

39.  Europaparlamentet betonar behovet av reformer på arbetsmarknaden för att öka arbetskraftens produktivitet och effektivitet med syftet att förbättra EU-ekonomins konkurrenskraft och möjliggöra hållbar tillväxt och skapande av sysselsättning, med full respekt för både bokstav och anda i det europeiska sociala regelverket och dess principer. Arbetsmarknadsreformer bör genomföras på ett sätt som främjar arbetets kvalitet.

40.  Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna sänker skatterna på arbete när budgetläget så tillåter, särskilt när det gäller lågavlönade och lågkvalificerade arbetstagare och utsatta grupper. Målinriktade, tillfälligt sänkta sociala avgifter eller subventionssystem för nyanställda, särskilt för lågkvalificerade och långtidsarbetslösa, är mycket effektiva incitament för att främja sysselsättningsskapande.

41.  Europaparlamentet påpekar att demografiska förändringar tydligt påverkar tillhandahållandet av social infrastruktur och innebär en allvarlig utmaning för alla generationer i hela EU. Parlamentet understryker i detta sammanhang att man i kommissionens undersökning bör ta större hänsyn till sammanhållningspolitikens roll för att möta demografiska utmaningar.

42.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att vidta de reformer som krävs för att garantera pensionssystemens hållbarhet. Pensionsåldern skulle kunna kopplas till utvecklingen av den förväntade livslängden vid god hälsa, men parlamentet påminner om att det är möjligt att höja den faktiska pensionsåldern utan att höja den lagstadgade pensionsåldern, genom att minska antalet personer som lämnar arbetsmarknaden i förtid. För att man framgångsrikt ska kunna höja den faktiska pensionsåldern måste reformer av pensionssystemen åtföljas av åtgärder för att begränsa tillgången till förtidspension och andra möjligheter till tidigt utträde från arbetsmarknaden, utveckla sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garantera tillgång till livslångt lärande, införa skattefördelar som skapar incitament för dem som arbetar längre samt stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att se till att åtstramningsprogrammen inte hindrar sysselsättningsskapande åtgärder och tillväxtfrämjande politik, och inte äventyrar det sociala skyddet. Medlemsstaterna uppmanas att prioritera tillväxtfrämjande utgifter som utbildning, livslångt lärande, forskning, innovation och energieffektivitet, och samtidigt garantera effektiviteten i dessa utgifter.

44.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att innovativa europeiska finansieringsinstrument kan fungera som katalysatorer för riktade investeringar och bidra till att det skapas multiplikatoreffekter i EU:s budget samt öka EU:s tillväxtpotential. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla detaljerad information, ytterligare stöd samt vägledning till medlemsstater och regioner rörande en bredare tillämpning av finansieringsinstrument inom ramen för sammanhållningspolitiken under 2013 och den kommande programperioden (2014–2020). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa kommissionen och att även i sina respektive nationella reformprogram tydligt ange hur de avser att använda tilldelningarna från strukturfondsmedlen för att främja tillväxt och sysselsättning med hjälp av finansieringsinstrument.

45.  Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som i den årliga tillväxtöversiktens prioriteringar för 2013 ägnas utnyttjandet av den sysselsättningsskapande potentialen i nyckelsektorer såsom innovativa industrier, tjänster, den gröna ekonomin, hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen (den så kallade vita sektorn) och IKT-sektorn. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja initiativ som underlättar utvecklingen av dessa sektorer med hög sysselsättningspotential.

46.  Europaparlamentet påminner om att det kommer att krävas anpassning, särskilt bland lågkvalificerade och äldre arbetstagare, och nya färdigheter, om man fullt ut ska kunna utnyttja den sysselsättningsskapande potentialen inom dessa nya sektorer. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ta fram prognoser för dessa sektorers framtida kompetensbehov och garantera de nödvändiga investeringarna i utbildning som ger denna kompetens.

47.  Europaparlamentet beklagar att det inte med ett ord nämns vilka åtgärder som bör vidtas för att integrera jämställdhetsperspektivet i den årliga tillväxtöversiktens prioriteringar för 2013. Att i betydande grad öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden är nyckeln till att nå de övergripande målen för sysselsättningskvoten i Europa 2020-strategin. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att öka sysselsättningsgraden hos kvinnor, till exempel genom vård- och barnomsorgstjänster till rimligt pris, adekvata system för föräldraledighet för både män och kvinnor samt flexibilitet i val av arbetstid och arbetsplats.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra affärsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och kommissionen och Europeiska rådet uppmanas att öka sina ansträngningar att förbättra den inre marknaden, stärka den digitala ekonomin och fokusera på smart lagstiftning som minskar byråkratin. Parlamentet välkomnar inremarknadsakten II och begär att den införs snabbt och i sin helhet.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra styrningen av den inre marknaden till en nyckelprioritering, eftersom den i hög grad bidrar till den europeiska planeringsterminens mål, nämligen hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att kommissionens landsspecifika rekommendationer samtidigt borde erbjuda medlemsstaterna mer praktiska lösningar för att förbättra den inre marknadens funktionssätt, så att det offentliga stödet och det politiska åtagandet förstärks för att främja fullbordandet av den inre marknaden.

50.  Europaparlamentet välkomnar att man har erkänt vikten av att små och medelstora företag har tillgång till finansiering, med tanke på att de utgör en hörnsten för sysselsättningen och skapandet av nya arbetstillfällen inom EU och har en markant potential när det gäller att åtgärda ungdomsarbetslösheten och obalansen mellan könen. Medlemsstaterna uppmanas med emfas att se till att de små och stora företagens tillgång till finansiering ges högsta prioritet i de nationella tillväxtplanerna. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla enkel tillgång till de EU-stöd som är avsedda för detta.

51.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av att öka EIB:s utlåningskapacitet och rekommenderar att denna anpassas till EU:s prioriteringar om att utjämna regionala skillnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att be medlemsstaterna att använda en del av sina strukturfondsmedel för att sprida EIB:s lånerisk och erbjuda lånegarantier för små och medelstora företag och mikroföretag, för att på så sätt främja den ekonomiska verksamheten inom alla sektorer och regioner, garantera ytterligare arbetstillfällen och överbrygga den brist på tillgång till krediter som för närvarande hämmar de små och medelstora företagen.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och stödja egenföretagande, även socialt entreprenörskap, och nystartade företag, särskilt genom program för affärsutveckling och tillgång till finansiering.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kraftfullt stödja det sociala entreprenörskapet inom det fleråriga ramprogrammet för 2014–2020, eftersom detta område innebär stora möjligheter till nya arbetstillfällen och innovativ tillväxt.

54.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att till fullo utnyttja EU:s instrument och finansiella stöd för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut utnyttja strukturfonderna för att kunna förbättra anställbarheten och bekämpa den strukturella arbetslösheten, långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten på ett effektivt sätt.

55.  Europaparlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken, i egenskap av ett viktigt EU-investeringsinstrument som har stor betydelse för Europa 2020-strategin och som är väl inriktat på lokala, regionala och nationella investeringsbehov, inte bara bidrar till att minska skillnaderna mellan regioner, utan även till medlemsstaternas ekonomiska återhämtning och till ett effektivt genomförande av en hållbar tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder i såväl medlemsstaterna som unionen som helhet. Parlamentet noterar att detta innebär att sammanhållningspolitiken är ett av de mest lämpade tillgängliga instrumenten för att se till att tillväxten verkligen ger det antal nya arbetstillfällen som kommissionen förutser i den årliga tillväxtöversikten för 2013. Parlamentet anser därför att alla eventuella nedskärningar i sammanhållningspolitikens budget skulle vara mycket negativa för Europa 2020-målen och insisterar därför på att tillräckligt med resurser avsätts för sammanhållningspolitiken under den nya programperioden, dvs. minst samma belopp som under innevarande programperiod 2007–2013, och att sammanhållningspolitiken fortsätter att täcka alla EU-regioner.

56.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i den årliga tillväxtöversikten för 2013 påpekar att den administrativa kapaciteten måste stärkas för att se till att ännu outnyttjade strukturfondsmedel kan fördelas snabbare. Parlamentet påpekar att ett sådant arbete bör fokusera på myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och påpekar att en snabbare utbetalning av ännu outnyttjade strukturfondsmedel kan bidra till att stärka likviditeten på marknaden.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att regionalpolitiken fortsätter att vara en viktig del av utvecklingen av nationella program inom den europeiska planeringsterminen och utgör ett nyckelverktyg för att uppnå de fastställda social- och sysselsättningspolitiska målen på medellång och lång sikt.

58.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken måste bidra till att minska problemen med ojämlik konkurrens och strukturell obalans genom sin möjlighet att anpassas till de specifika förhållanden och behov som fastställs på lokal, regional och nationell nivå. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens initiativ att när så är möjligt använda ännu outnyttjade strukturfondsmedel till energieffektiviseringsåtgärder och till åtgärder som främjar anställning av unga och gynnar små och medelstora företag, eftersom dessa kommer att vara betydelsefulla för att nå Europa 2020-målen. Parlamentet begär att få hållas informerat om genomförandet av detta initiativ på nationell nivå.

Ungdomars sysselsättning

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta ungdomars övergång från utbildning till arbetsmarknaden. I detta sammanhang framhåller parlamentet den succé som kombinationen av yrkesutbildning och arbete har haft i vissa medlemsstater, vilket har gett den högsta sysselsättningsgraden för ungdomar i hela EU.

60.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att hjälpa unga människor att tillägna sig meriter mer effektivt, vilket kräver större samarbete och kommunikation mellan företag, regeringar och utbildningsinstitut.

61.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande att man kommer att presentera ett ungdomssysselsättningspaket. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter främja och utveckla en garanti för ungdomar, med syftet att erbjuda varje ung människa i EU ett arbete, en lärlingsplats, extra yrkesutbildning eller en kombination av arbete och utbildning efter högst fyra månaders arbetslöshet. Parlamentet anser att unionens finansiering, särskilt Europeiska socialfonden, bör spela en nyckelroll för att medfinansiera ungdomsgarantisystem. Kommissionen bör ge medlemsstaterna och regionerna tekniskt stöd för att genomföra sådana system och på ett bra sätt använda Europeiska socialfonden för att utveckla ungdomsgarantisystem. Parlamentet framhåller att nationella arbetsmarknadsparter och branschförbund, i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter, bör spela en nyckelroll i genomförandet av ungdomsgarantisystemen.

62.  Europaparlamentet noterar att ungdomsgarantisystemen bör åtföljas av ett kvalitativt ramverk för att säkerställa kvaliteten på dessa system och att den yrkesutbildning och de praktikplatser och arbetstillfällen som erbjuds ska innebära rimliga arbetsvillkor och uppfylla standarder för hälsa och säkerhet. Parlamentet anser i detta sammanhang att alla unga människor bör få en individuell bedömning av sina behov samt tillhandahållas skräddarsydda och individanpassade tjänster.

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att genom ”sysselsättningskommittén” upprätta en multilateral övervakning av genomförandet av ungdomsgarantisystemen och begär att parlamentet ska knytas till detta arbete.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en rådsrekommendation om garantisystem för ungdomar. Medlemsstaterna och regionerna uppmanas att främja företagande och egenföretagande bland ungdomar och att införa program för att stödja affärsutveckling, som särskilt riktar sig till ungdomar.

65.  Europaparlamentet understryker att Europeiska rådet i januari 2012 föreslog en pilotåtgärd för att hjälpa de åtta medlemsstater som har den högsta ungdomsarbetslösheten att omfördela en del av sina strukturfondsmedel till att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det är beklagligt att kommissionen i maj 2012 avsevärt sänkte beräkningarna för tillgängliga medel för omfördelning från 82 miljarder euro till 29,8 miljarder euro, vilket därmed minskade utrymmet för pilotåtgärderna. Det är likaså beklagligt att man ännu bara har omfördelat en liten del av dessa medel för att hjälpa unga att hitta ett arbete.

66.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att Europeiska socialfonden i större utsträckning bör användas för sysselsättningsåtgärder riktade mot ungdomar för programperioden 2014–2020. Stödet från Europeiska socialfonden bör koncentreras på ungdomsrelaterade åtgärder, särskilt på lärlings- och praktikplatser samt entreprenörskap. Parlamentet välkomnar omfördelningen av outnyttjade strukturfondsmedel från EU:s finansieringsperiod 2007–2013 för att tackla den höga ungdomsarbetslösheten och för att främja små och medelstora företag.

Investera i utbildning

67.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra övervakningen av kompetensbehoven i specifika sektorer och/eller regioner och åtgärda denna dåliga kompetensmatchning så snabbt som möjligt. Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta vid utarbetandet av kompetenskartan för EU för att förmedla en totalbild av den kompetens som behövs i EU.

68.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att främja samarbete och synergier mellan utbildningssektorn och företagen för att förutsäga vilken kompetens som behövs och anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens behov med syftet att förse arbetskraften med den kompetens som behövs, till följd av förändrade arbetsförhållanden och individuella behov hos en åldrande arbetskraft, och underlätta övergången från utbildning till arbete.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att som en prioritet investera i utbildning och främja entreprenörstalanger och livslångt lärande för alla åldersgrupper, inte enbart genom formellt lärande utan även genom icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet varnar för att nedskärningar i utbildningsbudgetarna kan medföra långsiktiga sociala och ekonomiska kostnader eftersom de gör att krisen blir svårare att övervinna och att konkurrenskraften minskar i medlemsstaternas ekonomier.

70.  Europaparlamentet understryker att utnyttjandet av lärotillfällen och förmågan att göra det bästa av kunskaper, färdigheter och kompetens som förvärvats utanför en formell utbildning kan spela stor roll för att förbättra anställbarheten. Parlamentet understryker vikten av icke-formell och informell validering. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till en rådsrekommendation som uppmanar medlemsstaterna att senast 2015 införa ett valideringssystem som är kopplat till den europeiska referensramen för kvalifikationer, inklusive möjligheten att erhålla fullständiga eller partiella kvalifikationer baserat på icke-formellt och informellt lärande.

71.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett effektivt genomförande av de nationella referensramarna för kvalifikationer som verktyg för att främja utvecklingen av livslångt lärande. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att förverkliga det europeiska färdighetspasset för att garantera transparens och främja arbetstagares gränsöverskridande rörlighet.

72.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra kvaliteten, kompetensen och statusen hos lärarna som en nödvändig förutsättning för ett europeiskt utbildningssystem som ger goda resultat. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att göra de ansträngningar och anslå de medel som krävs för att nå detta mål.

Mer anpassningsbara dynamiska och inkluderande arbetsmarknader och mer högkvalitativ sysselsättning

73.  Europaparlamentet anser att arbetsmarknadsreformer bör syfta till att öka produktiviteten och konkurrenskraften och samtidigt skydda arbetskvaliteten. Europeiska rådet uppmanas att uppmärksamma sysselsättningens kvalitet i sina politiska riktlinjer för 2013, särskilt när det gäller arbetstagarnas tillgång till en grundläggande uppsättning rättigheter i enlighet med fördragen, och utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas lagstiftning.

74.  Europaparlamentet anser att strukturreformer på arbetsmarknaden bör införa intern flexibilitet för att hålla sysselsättningen uppe i tider av ekonomiska svårigheter och som garanterar arbetskvalitet, trygghet vid övergången mellan anställningar, arbetslöshetsersättningssystem som är baserade på aktivitetsvillkor och är knutna till en politik för återintegration på arbetsmarknaden, som utgör incitament för att arbeta samtidigt som de garanterar en tillräcklig inkomst, kontraktsbaserade arrangemang för att bekämpa en segmentering av arbetsmarknaden, som föregriper ekonomisk omstrukturering och som garanterar tillgång till livslångt lärande.

75.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa förekomsten och skapandet av osäkra arbetsvillkor och falskt egenföretagande och se till att människor med tillfälliga kontrakt eller deltidskontrakt eller som är egenföretagare har tillräckligt socialt skydd och tillgång till utbildning.

76.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra arbetsmarknadslagstiftningen där så krävs och i syfte att främja stabila anställningsförhållanden, att stödja och utarbeta villkor som möjliggör mer flexibla arbetsformer tillsammans med rimliga nivåer för social trygghet, särskilt för äldre och yngre arbetstagare, samt att främja arbetstagares frivilliga rörlighet genom system som stöder rörlighet.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra något åt den låga sysselsättningen bland missgynnade grupper, bland annat personer som tillhör minoriteter (t.ex. romer) eller personer med funktionshinder samt att alltid värna om skäliga löner.

78.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd och effektivitet i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, med ömsesidigt stöd från aktiveringsincitament såsom program för att gå från bidrag till arbete och lämpliga förmånssystem för att upprätthålla anställbarheten, stödja människor att komma tillbaka i arbete och trygga anständiga levnadsvillkor.

79.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och medlemsstaterna att föregripa omstruktureringsprocesserna med syftet att behålla arbetstillfällen, främja intern och extern rörlighet samt minimera omstruktureringsprocessernas eventuella negativa effekter. Medlemsstaterna uppmanas att effektivt genomföra nationella lagar och befintliga EU-direktiv, t.ex. direktivet om kollektiva uppsägningar, direktivet om överlåtelse av företag samt direktivet om en ram för information och samråd, med vederbörlig respekt för subsidiaritetsprincipen. EU-medel bör spela en viktig roll för att undvika, minimera eller lindra eventuella negativa effekter av omstruktureringsprocesserna.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet faktiskt genomförs.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i syfte att integrera de europeiska arbetsmarknaderna, vidta åtgärder för att förbättra rörligheten inom och mellan arbetsmarknaderna genom att avlägsna rättsliga och administrativa hinder för arbetstagarnas fria rörlighet inom EU, t.ex. bestämmelserna om arbetsmarknadsövergångar för arbetstagare från Rumänien och Bulgarien, och genom att förbättra socialförsäkringsrätttigheter och arbetsvillkor för arbetstagare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet. Medlemsstaterna bör öka sin användning av Eures för att förbättra matchningen av arbeten och arbetssökande över gränserna.

82.  Europaparlamentet framhåller ökningen av fattigdom och arbetslöshet inom alla arbetsgrupper. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför ingå nya åtaganden för att råda bot på denna situation, särskilt när det gäller fattigdom bland förvärvsarbetande, fattigdom bland personer med svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden, däribland långtidsarbetslösa äldre arbetstagare och fattigdom bland äldre personer.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att budgetkonsolideringens negativa effekter för jämställdhet, kvinnors sysselsättning och fattigdomsbekämpning stoppas genom att man integrerar ett jämställdhetsperspektiv i de nationella budgetarna, utfärdar kraftfullare könsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna och delar upp huvudmålen i Europa 2020-strategin och motsvarande nationella mål efter kön.

Garantera kvaliteten på offentliga tjänster, bekämpa fattigdom och främja social delaktighet

84.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra de sociala skyddssystemen mer ändamålsenliga och effektiva och se till att de fortsätter att fungera som en buffert mot fattigdom och social utestängning. Parlamentet konstaterar samtidigt att den europeiska sociala modellen behöver moderniseras i riktning mot en ”aktiverande välfärdsstat” som investerar i människor och tillhandahåller instrument och incitament i syfte att skapa hållbara arbetstillfällen och tillväxt samt förebygga sociala orättvisor.

85.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra aktiva integreringsstrategier och införa högkvalitativa tjänster till en rimlig kostnad och olika vägar till arbetstillfällen av god kvalitet för att förhindra marginalisering av låginkomsttagare och utsatta grupper.

86.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram ange hur EU-medlen kommer att användas för att stödja uppnåendet av de nationella fattigdomsmålen och andra sociala mål, sysselsättningsmål och utbildningsrelaterade mål som leder till att Europa 2020-målen uppnås.

87.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att alla reformer av hälso- och sjukvårdssystemen fokuserar på att förbättra kvaliteten och garanterar alla tillräcklig och allmänt tillgänglig hälso- och sjukvård till en rimlig kostnad samt garanterar hållbarheten.

88.  Europaparlamentet anser att målinriktade anställningsstöd för nyanställningar av personer från missgynnade grupper är ett effektivt sätt att öka dessa gruppers sysselsättningsgrad.

89.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att budgetkonsolideringen är förenlig med Europa 2020-strategins sysselsättningsdimension och sociala dimension.

90.  Europaparlamentet är oroat över krisens sociala konsekvenser för fattigdomen bland kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera budgetkonsolideringens effekter på jämställdheten och sysselsättningen bland kvinnor.

91.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla åtgärder för att minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, t.ex. genom att arbeta för att tillräckligt många i ett hushåll deltar på arbetsmarknaden och underlätta för personer med lågavlönade arbeten och otrygga anställningar att avancera på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande genom att bedriva en arbetsmarknadspolitik som syftar till att garantera löner som går att leva på för dem som förvärvsarbetar.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år inställa sig i parlamentets ansvariga utskott för att lägga fram den årliga tillväxtöversikten, med början den 4–5 november 2013, så att parlamentet får tillräckligt med tid för att lägga fram sina synpunkter inom ramen för kommande europeiska planeringsterminer.

Ytterligare ansträngningar som krävs för att stärka styrningen, engagemanget och den demokratiska legitimiteten

93.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och medlemsstaterna att se till att nationella och regionala parlament, arbetsmarknadens parter, myndigheter och det civila samhället är djupt engagerade i genomförandet och övervakningen av de politiska riktlinjerna i Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrprocessen, för att garantera ansvarstagande.

94.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på ett effektivare sätt integrera övervakning och utvärdering av sysselsättningen samt sociala och utbildningsrelaterade mål i Europa 2020-strategin, inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2013.

95.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ökad demokratisk legitimitet för den europeiska planeringsterminen. Europeiska rådet uppmanas att i samband med antagandet av sina politiska riktlinjer för 2013 beakta de frågor och förslag som parlamentet gett uttryck för.

96.  Europaparlamentet vill delta ordentligt i den europeiska planeringsterminen så att man kan företräda medborgarnas intressen och därigenom ge ökad legitimitet åt den socialpolitik som medlemsstaterna ska föra.

97.  Europaparlamentet önskar se en förstärkt roll för de nationella parlamenten när det gäller deras engagemang i utformningen av den ekonomiska politiken och socialpolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen, så att de beslut som fattas får bättre legitimitet.

98.  Europaparlamentet efterlyser ett deltagande från arbetsmarknadens parter och det civila samhället för att öka socialpolitikens lämplighet och effektivitet.

o
o   o

99.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0408.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0542.
(3) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 116.
(4) EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.
(5) Antagna texter, P7_TA(2012)0260.
(6) Se korrigendum av den 26 november 2010.
(7) Antagna texter, P7_TA(2011)0466.
(8) Antagna texter, P7_TA(2011)0495.
(9) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.
(10) Antagna texter, P7_TA(2012)0224.
(11) Antagna texter, P7_TA(2011)0230.
(12) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.
(13) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6.
(14) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(15) Antagna texter, P7_TA(2012)0419.
(16) EGT L 175, 10.7.1999, s. 43.
(17) EGT L 14, 20.01.1998, s. 9.


BILAGA TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET:

SÄRSKILDA REKOMMENDATIONER SOM EUROPEISKA RÅDET SKA ANTA I SINA POLITISKA RIKTLINJER

Europa 2020-målen

Rekommendation 1: Uppfyll Europa 2020-målen

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Alla målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla bör uppfyllas.

Åtagandena i de nationella reformprogrammen för 2013 måste vara tillräckliga för att nå Europa 2020-målen.

Medlemsstaterna bör mer effektivt öronmärka medel ur de nationella budgetarna som ska användas för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin.

Det måste ses till att tillräckliga EU-medel avsätts för att nå Europa 2020-målen.

Skapande av arbetstillfällen genom strukturreformer och tillväxtinriktade investeringar

Rekommendation 2.1: Nationella sysselsättningsplaner

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Medlemsstaterna bör lämna in en nationell sysselsättningsplan som en del av sina nationella reformprogram för 2013.

De nationella sysselsättningsplanerna måste inbegripa

   omfattande åtgärder för att skapa arbetstillfällen och grön sysselsättning, särskilt i sektorer med hög sysselsättningsskapande potential,
   en koppling mellan sysselsättningspolitiken och finansieringsinstrumenten,
   arbetsmarknadsreformer, om så krävs,
   aktiva arbetsmarknadsåtgärder inriktade på unga arbetslösa, långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa och andra sårbara kollektiva grupper,
   en tydlig tidsplan för att införa den fleråriga reformagendan under de kommande 12 månaderna och uppgifter om både områden och regioner med alltför liten eller allt för överdriven specialisering.

Rekommendation 2.2: Reformer för skatt på arbete

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Medlemsstaterna bör anta reformer för skatt på arbete så att sysselsättningen stimuleras.

Medlemsstaterna bör överväga att sänka skatten på arbete, i synnerhet genom målinriktade, tillfälligt sänkta sociala avgifter eller subventionssystem för nyanställda, särskilt lågavlönade, lågutbildade, långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, och samtidigt se till att de offentliga pensionssystemen är långsiktigt hållbara.

Rekommendation 2.3: Åtgärder mot oredovisat arbete

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Informellt och odeklarerat arbete bör omvandlas till reguljär sysselsättning bland annat genom att öka yrkesinspektionernas kapacitet.

Rekommendation 2.4: Lönebildning

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Modernisera lönebildningssystemen – inom ramen för en social dialog med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter, samtidigt som de olika nationella modellerna för arbetsmarknadsrelationer respekteras – så att lönerna anpassas till produktivitetsutvecklingen inom gränserna för skäliga löner.

Rekommendation 2.5: Reformer för att säkra pensionssystemens hållbarhet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Nödvändiga reformer bör vidtas för att säkra pensionssystemens hållbarhet på grundval av följande:

–  Pensionsåldern skulle kunna kopplas till utvecklingen av den förväntade livslängden vid god hälsa.

–  Den faktiska pensionsåldern bör höjas genom att man förbättrar arbetsvillkoren, minskar antalet personer som lämnar arbetsmarknaden i förtid (till exempel genom att införa skattefördelar för dem som arbetar längre) och ger arbetstagare möjlighet till flexibla övergångar från arbetsliv till pension.

–  En politik för att öka antalet arbetstillfällen för äldre arbetstagare, tillgång till livslångt lärande och aktivt och hälsosamt åldrande måste stå i centrum för reformer av pensionssystemen för att förebygga långtidsarbetslöshet bland äldre arbetstagare.

Rekommendation 2.6: Tillväxtinriktade investeringar

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Åtstramningsprogram bör inte hindra sysselsättningsskapande åtgärder och tillväxtfrämjande strategier och inte heller äventyra den sociala tryggheten.

Medlemsstaterna bör prioritera tillväxtfrämjande investeringar i utbildning, livslångt lärande, forskning och innovation och energieffektivitet.

Rekommendation 2.7: Utnyttjande av den sysselsättningsskapande potentialen i nyckelsektorer som den gröna ekonomin, hälso- och sjukvården, den sociala omsorgen och IKT-sektorn

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Kommissionen och medlemsstaterna bör stödja initiativ och investeringar som underlättar utvecklingen av sektorer med hög sysselsättningspotential som de innovativa näringarna, den gröna ekonomin, tjänstesektorn, hälso- och sjukvården, den sociala omsorgen och IKT-sektorn.

Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ta fram prognoser för dessa sektorers framtida kompetensbehov, investera i utbildning som ger denna kompetens och främja åtgärder för omskolning, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare.

Rekommendation 2.8: Strukturreformer för att öka sysselsättningen bland kvinnor

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Tillämpa jämställdhetsaspekterna i de politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet.

Nödvändiga åtgärder måste vidtas för att öka andelen kvinnor med högre utbildning, till exempel genom överkomliga vård- och barnomsorgstjänster, bra system för föräldraledighet för både män och kvinnor samt flexibilitet i val av arbetstid och arbetsplats.

Rekommendation 2.9: En fullt ut genomförd inre marknad

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Kommissionen och Europeiska rådet bör förstärka insatserna för att förbättra den inre marknaden, stärka den digitala ekonomin och fokusera på smart reglering som minskar byråkratin. Den andra inremarknadsakten bör genomföras utan dröjsmål.

Kommissionens landspecifika rekommendationer bör samtidigt erbjuda medlemsstaterna mer praktiska lösningar för att förbättra den inre marknadens funktionssätt, så att det offentliga stödet och det politiska åtagandet förstärks för att främja fullbordandet av den inre marknaden.

Rekommendation 2.10: Förbättra företagsmiljön, särskilt för små och medelstora företag

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Medlemsstaterna bör vidta de lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna för att göra affärer, särskilt för små och medelstora företag.

Kommissionen och medlemsstaterna bör göra tillgång till finansiering för små och medelstora företag till en absolut prioritet i sina politiska agendor.

Medlemsstaterna bör främja och stödja entreprenörskap, även inom socialt företagande, och nystartade företag, särskilt genom program för affärsutveckling och tillgång till finansiering.

Rekommendation 2.11: Utnyttja EU-medel fullt ut

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Medlemsstaterna bör utnyttja strukturfonderna fullt ut för att kunna förbättra anställbarheten och bekämpa ungdomsarbetslösheten, den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten på ett effektivt sätt och uppfylla Europa 2020-målen.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska sätt att öka strukturfondernas medfinansieringsandel för de medlemsstater som har den högsta arbetslösheten i syfte att hjälpa dem att kompensera det begränsade handlingsutrymmet i deras nationella politik och hjälpa dem att finansiera en aktiv arbetsmarknadspolitik. Kommissionen uppmanas att överväga att söka ytterligare medel till detta från andra finansieringskällor.

Minst 25 % av sammanhållningsmedlem bör tilldelas Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020.

Ungdomars sysselsättning

Rekommendation 3.1: Prioritering av sysselsättning för ungdomar

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europeiska rådet bör göra ungdomssysselsättning till en prioritet i de politiska riktlinjerna för 2013. Medlemsstaterna måste lägga fram planer för ungdomssysselsättning inom ramen för de nationella sysselsättningsprogrammen, och Europeiska kommissionen måste följa upp målen i dessa planer.

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten bör omfatta följande:

   Riktade, aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

–  Medlemsstaterna och regionerna bör, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, införa ungdomsgarantisystem som garanterar rätten för varje människa under 25 år i EU att inom högst fyra månader efter att ha blivit arbetslös eller ha avslutat sin skolgång bli erbjuden en bra anställning, vidareutbildning, en lärlingsplats eller praktikplats. EU-stöd bör spela en central roll, särskilt Europeiska socialfonden, för att finansiera dessa system.

   Åtgärder för att råda bot på bristande överensstämmelse mellan de arbetssökandes kunskaper och arbetsmarknadens behov, särskilt genom att motverka att ungdomar lämnar skolan eller sina lärlingsplatser i förtid och se till att utbildningssystemen ger ungdomar relevant kompetens på ett effektivt sätt.
   System för att se till att övergången från skola till arbetsliv fungerar.
   Främjande av entreprenörskap och egenföretagande samt genomförande av särskilt inriktade program för affärsutvecklingsstöd för ungdomar.

Rekommendation 3.2: Ungdomar som varken arbetar eller följer en utbildning

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Medlemsstaterna bör med stöd från EU-institutionerna utveckla heltäckande strategier för ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Medlemsstaterna och regionerna bör, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, främja och utveckla en garanti för ungdomar, vilken garanterar rätten för varje människa under 25 år i EU att bli erbjuden arbete, lärlingsplats, fortbildning eller en kombination av arbete och utbildning efter högst fyra månaders arbetslöshet.

Kommissionen bör ge medlemsstaterna och regionerna tekniskt stöd för att på ett bra sätt använda Europeiska socialfonden för att utveckla garantisystem för ungdomar.

Rekommendation 3.3: Använd EU-medel bättre i kampen mot ungdomsarbetslöshet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europeiska socialfonden bör i större utsträckning användas för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten för programperioden 2014–2020.

Stödet från Europeiska socialfonden bör koncentreras på ungdomsrelaterade åtgärder, särskilt på lärlings- och praktikplatser samt egenföretagande.

Investering i utbildning

Rekommendation 4.1: Åtgärder för att rätta till den dåliga kompetensmatchningen

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Kompetensbehoven i specifika sektorer och/eller regioner måste övervakas bättre och den dåliga kompetensmatchningen måste åtgärdas så snabbt som möjligt.

Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta vid utarbetandet av kompetenskartan för EU för att förmedla en totalbild av den kompetens som behövs i EU.

Samarbetet och synergierna mellan utbildningssektorn och företagen måste främjas för att man ska kunna förutsäga vilken kompetens som behövs och anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens behov med målet att förse arbetskraften med den kompetens som behövs och underlätta övergången från utbildning till arbete.

Tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper måste främjas, inte enbart genom formellt lärande, utan även genom utvecklingen av icke-formellt och informellt lärande.

Ett valideringssystem bör införas för icke-formellt och informellt lärande senast 2015, som är kopplat till den europeiska referensramen för kvalifikationer.

Den nationella referensramen för kvalifikationer bör genomföras i praktiken och det europeiska färdighetspasset förverkligas.

Rekommendation 4.2: Investering i utbildning

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Effektiva investeringar i utbildning måste garanteras samtidigt som man fortsätter med budgetkonsolideringen.

Åtgärder och resurser måste antas för att förbättra lärarnas kvalitet, kompetens och status.

Mer anpassningsbara dynamiska och inkluderande marknader och mer sysselsättning av hög kvalitet

Rekommendation 5.1: Arbetsmarknadsreformer

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Strukturella arbetsmarknadsreformer måste främjas för att öka arbetskraftens produktivitet och effektivitet med syftet att förbättra EU-ekonomins konkurrenskraft och garantera en hållbar tillväxt och skapandet av sysselsättning.

Reformer av arbetsmarknaden bör baseras på följande:

   Införandet av intern flexibilitet i kombination med tillräcklig social trygghet med målet att bibehålla sysselsättningen under svåra ekonomiska tider.
   Skapande av förutsättningar för att kombinera arbete och vårdansvar.
   Underlätta positiva och trygga övergångar från anställning till anställning och från arbetslöshet till sysselsättning.
   System för arbetslöshetsersättning som är kopplade till aktivitetsvillkor och effektiva arbetsmarknadsåtgärder så att incitamenten för arbete bibehålls samtidigt som en tillräcklig inkomst garanteras.
   Absolut respekt för arbetstagarnas rättigheter i arbetslivet och på det sociala området.
   Bekämpning av segmentering av arbetsmarknaden och otrygga anställningsformer.
   Förstärkt samordning av den sociala dialogen på EU-nivå.
   Föregripa ekonomiska omstruktureringar.
   Garantera tillgång till livslångt lärande.
   Göra något åt den låga sysselsättningsnivån bland missgynnade grupper, bland annat personer som tillhör minoriteter (t.ex. romer) eller som har funktionshinder.
   Öka utbudet av arbetskraft genom att se till att arbetskraften finns på rätt plats och har de färdigheter som arbetsmarknaden behöver.
   Förbättra de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd och effektivitet i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, med ömsesidigt stöd från aktiva arbetsmarknadsåtgärder såsom program för att gå från bidrag till arbete och lämpliga förmånssystem för att upprätthålla anställbarheten, stödja människor att komma tillbaka i arbete och trygga anständiga levnadsvillkor.
   Förbättra arbetsmarknadslagstiftningen och stödja och utarbeta villkor för mer flexibla arbetsformer, särskilt för äldre och yngre arbetstagare.

Rekommendation 5.2: Främja arbetstagares rörlighet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Det måste föras en politik och vidtas åtgärder för att främja rörligheten inom och mellan arbetsmarknaderna, till exempel genom system för stöd till rörlighet.

Man bör avlägsna juridiska och administrativa hinder och förbättra arbetsförhållanden och social trygghet till stöd för arbetstagares fria rörlighet inom EU för att fördjupa integreringen av den europeiska arbetsmarknaden.

Medlemsstaterna bör öka sin användning av Eures för att förbättra matchningen av arbeten och arbetssökande över gränserna.

Rekommendation 5.3: Sysselsättningens kvalitet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europeiska rådet bör uppmärksamma sysselsättningens kvalitet i sina politiska riktlinjer för 2013, särskilt när det gäller arbetstagarnas tillgång till en grundläggande uppsättning arbetstagarrättigheter i enlighet med fördragen och utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas lagstiftning.

Det måste garanteras att arbetsmarknadsreformer genomförs på ett sätt som främjar arbetets kvalitet.

Förekomsten och skapandet av osäkra arbetsvillkor och falskt egenföretagande måste bekämpas och man måste se till att människor med tillfälliga kontrakt eller deltidskontrakt eller som är egenföretagare har tillräckligt socialt skydd och tillgång till utbildning.

Man måste se till att direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet faktiskt genomförs.

Garantera kvaliteten på offentliga tjänster, bekämpa fattigdom och främja social delaktighet

Rekommendation 6.1: Garantera kvaliteten på offentliga tjänster

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Budgetkonsolideringen måste vara förenlig med Europa 2020-strategins sysselsättningsdimension och sociala dimension och får inte hindra tillhandahållandet av offentliga tjänster av hög kvalitet.

Reformer av hälso- och sjukvårdssystemen bör fokusera på att förbättra kvaliteten och garantera alla tillräcklig hälso- och sjukvård till en rimlig kostnad.

Rekommendation 6.2: Bekämpa fattigdom och främja social delaktighet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europeiska rådet bör göra bekämpning av fattigdom och arbetslöshet i alla åldersgrupper, särskilt bland förvärvsarbetande, liksom fattigdom bland personer med svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden samt fattigdom bland äldre personer, till en prioriterad fråga i sin politiska vägledning.

Effektiviteten i de sociala skyddssystemen måste stärkas och förbättras och man måste se till att dessa fortsätter att fungera som en buffert mot fattigdom och social utestängning.

Aktiva integreringsstrategier måste genomföras och lämpliga, högkvalitativa tjänster till en rimlig kostnad samt integrerade strategier för arbetstillfällen av god kvalitet måste införas för att förhindra marginalisering av låginkomsttagare och utsatta grupper.

Kommissionen bör utvärdera budgetkonsolideringsåtgärdernas effekter på jämställdheten och sysselsättning och fattigdom bland kvinnor.

Man bör se till att budgetkonsolideringens negativa inverkan på jämställdhet, kvinnlig sysselsättning och fattigdom motverkas genom att starkare könsspecifika rekommendationer riktas till medlemsstaterna och genom att de överordnade målen i Europa 2020-strategin och de motsvarande nationella målen delas upp efter kön.

Politik och åtgärder för att minska fattigdomen bland förvärvsarbetande måste utarbetas, t.ex. genom att arbeta för att tillräckligt många i ett hushåll deltar på arbetsmarknaden och underlätta för personer som fastnat i låglönearbeten och otrygga anställningar att avancera på arbetsmarknaden.

Medlemsstaterna bör bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande genom att bedriva en arbetsmarknadspolitik som syftar till att garantera löner som går att leva på för dem som förvärvsarbetar.

Medlemsstaterna bör överväga att införa målinriktade anställningsstöd för nyanställningar av personer från missgynnade grupper.

Medlemsstaterna bör i sina nationella reformprogram ange hur EU-medlen kommer att användas för att stödja de nationella fattigdomsmålen och andra sociala, sysselsättnings- och utbildningsrelaterade mål som leder till att Europa 2020-målen uppnås.

Bedriv en proportionerlig och differentierad tillväxtfrämjande budgetkonsolidering samtidigt som ekonomisk återhämtning och skapandet av arbetstillfällen garanteras

Rekommendation 7:Bedriv en proportionerlig och differentierad tillväxtfrämjande budgetkonsolidering samtidigt som ekonomisk återhämtning och skapandet av arbetstillfällen garanteras

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Genomföra budgetkonsolideringsprogrammen för att garantera de offentliga finansernas hållbarhet på ett proportionerligt och differentierat tillväxtvänligt sätt som möjliggör investeringar för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och drar full nytta av den flexibilitet som medges i stabilitets- och tillväxtpakten.

Se över multiplikatoreffekten för att undvika systematisk underskattning av den budgetkonsolideringens inverkan på tillväxt och skapande av arbetstillfällen i samband med lågkonjunktur.

Se över konsolideringens tempo så att den varierar mellan länderna i förhållande till deras budgetutrymme, så att potentiella negativa tillväxt- och sysselsättningseffekter kan undvikas samtidigt som en hållbar skuldsättning garanteras.

Säkerställa att de olika prioriteringarna i de politiska riktlinjerna stäms av mot varandra, så att budgetkonsolideringen inte inkräktar på potentialen för hållbar tillväxt och skapandet av sysselsättning, ökar fattigdom och social utestängning, eller hindrar tillhandahållandet av högkvalitativa offentliga tjänster.

Uppnå fullständig överensstämmelse mellan å ena sidan budgetkonsolidering och föreslagna ekonomiska reformåtgärder och å andra sidan fattigdomsminskning och ökad sysselsättning.

Ytterligare ansträngningar som krävs för att stärka styrningen, engagemanget och den demokratiska legitimiteten

Rekommendation 8: Förbättra den europeiska planeringsterminens legitimitet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Man måste se till att nationella och regionala parlament, arbetsmarknadens parter, myndigheter och det civila samhället är djupt engagerade i genomförandet och övervakningen av de politiska riktlinjerna i Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrningsprocessen, för att garantera ansvarstagande.

Europaparlamentet bör på lämpligt sätt involveras i arbetet med den europeiska planeringsterminen.

Europeiska rådets ska i samband med antagandet av sina politiska riktlinjer för 2013 beakta de frågor och förslag som parlamentet gett uttryck för.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy