Instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar (Beslut om inledande av interinstitutionella förhandlingar)
674k
72k
Europaparlamentets beslut av den 17 januari 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar (COM(2011)0750 – C7-0441/2011 – 2011/0365(COD) – 2013/2503(RSP))
– med beaktande av förslaget från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av artiklarna 70.2 och 70a i arbetsordningen.
– beslutar att inleda interinstitutionella förhandlingar på grundval av följande mandat:
MANDAT
Förslag till lagstiftningsresolution
Ändringsförslag
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
1a.Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande för den lagstiftande myndigheten och inte kan fastställas förrän en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny)
1b.Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1. Parlamentet upprepar att det krävs tillräckliga ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna fullfölja sina befintliga politiska prioriteringar, utföra de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget och reagera vid oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att även om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökar med minst 5 % jämfört med nivån för 2013 kan detta endast i begränsad utsträckning bidra till att nå unionens avtalade mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen. Rådet uppmanas att – om det inte delar denna uppfattning – tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna strykas helt och hållet trots att de bevisligen har ett europeiskt mervärde.
Ändringsförslag 3 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1c (ny)
1c.Mot bakgrund av de uppgifter som redan utpekats och slutförts av unionen framhåller Europaparlamentet att kommissionen måste låta dessa politiska prioriteringar komma till synes i sitt förslag, på ett framsynt och lämpligt sätt.
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 1
(1) Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bör uppnås bland annat genom gemensamma åtgärder som avser personers passage av de inre gränserna och gränskontroll vid de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att underlätta lagligt resande och hantera olaglig invandring.
(1) Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)) bör uppnås bland annat genom gemensamma åtgärder som avser personers passage av de inre gränserna och gränskontroll vid de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett konvergerande system som skulle möjliggöra utbyte av uppgifter och ett fullständigt situationsmedvetande och som syftar till att underlätta lagligt resande i unionen, liksom internationella utbyten som uppmuntrar och utvecklar kulturell mångfald och interkulturell förståelse, och till att hantera irreguljär invandring. Detta mål måste uppnås med garanterad respekt för de grundläggande rättigheterna (artikel 67.1 i EUF-fördraget) och mänsklig värdighet i enlighet med bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt – när det gäller utvecklingen av en gemensam politik avseende asyl, invandring och kontroll av de yttre gränserna – rättvis behandling av tredjelandsmedborgare (artikel 67.2 i EUF-fördraget), respekt för deras rätt till asyl och internationellt skydd, principen om ”non-refoulement” och sjöräddning av migranter samt uppfyllande av unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter enligt de internationella instrument som de är parter i, t.ex. Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), kompletterad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967.
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
(1a)Unionen behöver en mer samstämmig strategi beträffande de inre och yttre aspekterna av migrationshantering och inre säkerhet och bör upprätta ett samband mellan kampen mot olaglig invandring och förbättring av säkerheten vid den yttre gränsen samt ett bättre samarbete och en bättre dialog med tredjeländer för att hantera olaglig invandring och främja laglig migration.
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 1b (nytt)
(1b)Det måste utarbetas en samordnad strategi för migrationstryck och asylansökningar samt för förvaltning av unionens yttre gränser, med budgetmedel och tillräckliga resurser som ställs till förfogande för att hantera krissituationer med iakttagande av mänskliga rättigheter och i en solidarisk anda mellan alla medlemsstater, samt med hänsyn till det nationella ansvaret och en tydlig uppdelning av uppgifterna.
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 1c (nytt)
(1c)I sin resolution av den 8 juni 20111 betonade Europaparlamentet vidare att bättre synergieffekter måste skapas mellan olika fonder och program, och påpekade att en förenkling av förvaltningen av fonderna och möjligheten till korsfinansiering gör att ytterligare medel kan avsättas för gemensamma mål. Parlamentet välkomnade också kommissionens avsikt att minska det totala antalet budgetinstrument på området för inrikes frågor i en tvådelad struktur och, när detta är möjligt, med delad förvaltning, och framhöll att denna strategi i hög grad bör bidra till ökad förenkling, rationalisering, konsolidering och insyn i de nuvarande fonderna och programmen. Parlamentet underströk dock att det måste garanteras att de olika inrikespolitiska målen inte blandas ihop.
Punkt 109 i resolutionen av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”.
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
(2a)Enligt strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen är frihet, säkerhet och rättvisa mål som bör eftersträvas parallellt, och för att frihet och rättvisa ska uppnås bör säkerhet alltid eftersträvas i enlighet med principerna i fördragen, rättsstatsprincipen och de skyldigheter som hänför sig till unionens skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter.
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 3
(3) Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och den oupplösliga kopplingen till den yttre säkerheten är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.
(3) Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och full överensstämmelse med unionens utrikespolitiska målsättningar i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt)
(3a)Fonden för inre säkerhet bör ta särskild hänsyn till medlemsstater som konfronteras med oproportionerliga bördor på grund av migrationsströmmar till följd av sitt geografiska läge.
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt)
(6a)De samlade medlen för denna förordning och för förordning (EU) nr XXX/2012 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brott samt krishantering bör tillsammans bilda en finansieringsram för fondens hela löptid, som bör utgöra den huvudsakliga utgångspunkten för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet i enlighet med punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den […] 201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Motivering
För att spegla skäl 8 i förslaget till förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (COM(2011)0753).
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 8
(8) Fonden för inre säkerhet bör ge uttryck för solidaritet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som fullt ut tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om de yttre gränserna samt de medlemsstater som förbereder ett fullt deltagande i Schengensamarbetet.
(8) Fonden för inre säkerhet bör ge uttryck för solidaritet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som fullt ut tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om de yttre gränserna samt de medlemsstater som förbereder ett fullt deltagande i Schengensamarbetet och som respekterar internationell rätt genom att tillhandahålla stöd och skydd till dem som behöver det.
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 11
(11) Vid utförande av uppgifter vid de yttre gränserna och i konsulat i enlighet med Schengenregelverkets bestämmelser om gränser och viseringar, genomför medlemsstaterna verksamheten i alla andra medlemsstaters intresse, och för deras räkning, i Schengenområdet och utför därmed en tjänst i allmänhetens intresse för unionen. För att uttrycka solidaritet bör instrumentet bidra till att täcka driftskostnaderna i samband med gränskontroll och viseringspolitik och göra det möjligt för medlemsstaterna att systematiskt upprätthålla den kapacitet som är avgörande för att denna tjänst i allmänhetens intresse ska kunna tillhandahållas. Detta bidrag består av full ersättning för ett val av kostnader kopplade till målen enligt detta instrument och kommer att utgöra en integrerad del av de nationella programmen.
(11) Vid utförande av uppgifter vid de yttre gränserna och i konsulat i enlighet med Schengenregelverkets bestämmelser om gränser och viseringar, genomför medlemsstaterna verksamheten i alla andra medlemsstaters intresse, och för deras räkning, i Schengenområdet och utför därmed en tjänst i allmänhetens intresse för unionen. Instrumentet bör bidra till att täcka driftskostnaderna i samband med gränskontroll och viseringspolitik och göra det möjligt för medlemsstaterna att systematiskt upprätthålla den kapacitet som är avgörande för att denna tjänst i allmänhetens intresse ska kunna tillhandahållas. Detta bidrag består av full ersättning för ett val av specifika kostnader kopplade till målen enligt detta instrument och kommer att utgöra en integrerad del av de nationella programmen. För att undvika dubbelarbete, splittring och kostnadsineffektivitet bör Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) samordna verksamhet i medlemsstaterna som finansieras inom ramen för driftsstödet.
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 13
(13) Detta instrument bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(13) Respekten för migranters och flyktingars mänskliga rättigheter är av central betydelse för unionen. Instrumentet bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Genèvekonventionen, FN:s havsrättskonvention, FN-konventioner om mänskliga rättigheter samt internationell humanitär rätt.
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
(13a)Enhetlig och högkvalitativ kontroll vid de yttre gränserna är väsentlig för att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa. Kommissionen bör därför fastställa särskilda riktlinjer som skulle säkerställa samordning mellan medlemsstaterna vad gäller infrastruktur, utrustning, transportmedel och it-system samt bidra till att de gemensamma säkerhetsstandarderna uppnås.
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt)
(13b)I enlighet med artikel 3 i EU-fördraget bör instrumentet stödja verksamhet som garanterar skyddet av barn som löper en risk för att skadas vid de yttre gränserna.
Instrumentets verksamheter bör i synnerhet stödja identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster av utsatta barn, inbegripet tillhandahållande av särskilt skydd och bistånd till ensamkommande barn.
Regelbunden kontroll och utvärdering, inklusive kontroll av utgifter, bör göras för att bedöma hur skyddet av barn tas upp inom ramen för instrumentets verksamheter.
Motivering
EU har förbundit sig att skydda barnets rättigheter. Dessa insatser bör synliggöras vid genomförandet och verkställandet av denna förordning.
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 14
(14) För att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna och underlätta lagliga resor över de yttre gränserna inom ramen för EU:s strategi för den inre säkerheten, bör instrumentet bidra till utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som omfattar alla åtgärder som inbegriper politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, personal, utrustning och teknik som medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar på olika nivåer i samarbete med Frontex, med tredjeländer och, vid behov, med andra aktörer, genom utnyttjande av bland annat gränssäkerhetsmodellen på fyra nivåer och Europeiska unionens integrerade riskbedömning.
(14) För att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna samt organisera och underlätta reguljär migration och rörlighet inom ramen för EU:s strategi för den inre säkerheten, bör instrumentet bidra till utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som omfattar alla åtgärder som inbegriper politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, bedömning av situationen och omständigheter som ändras när det gäller ställen där olagliga migranter passerar gränsen, personal, utrustning och teknik som medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar på olika nivåer i samarbete med Frontex, med tredjeländer och, vid behov, med andra aktörer, genom utnyttjande av bland annat gränssäkerhetsmodellen på fyra nivåer och Europeiska unionens integrerade riskbedömning.
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 16
(16) Fonden bör även inbegripa stöd för nationella åtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna på området viseringspolitik och annan verksamhet som äger rum i ett skede som föregår kontrollerna vid de yttre gränserna. De tjänster som medlemsstaterna erbjuder i tredjeland bör organiseras så effektivt som möjligt, då detta är en viktig del av den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att förenkla förfarandena för lagliga resenärer och motverka irreguljär invandring till Europeiska unionen, och som dessutom är en del av det gemensamma integrerade gränskontrollsystemet.
(16) Fonden bör även inbegripa stöd för nationella åtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna på området viseringspolitik och annan verksamhet som äger rum i ett skede som föregår kontrollerna vid de yttre gränserna, i synnerhet sådan verksamhet som prioriterar säkra sjögränser och underlättar reguljär migration och rörlighet, samtidigt som man till fullo utnyttjar Informationssystemet för viseringar (VIS) i syfte att främja kostnadseffektivitet och undvika dubbla utgifter. De tjänster som medlemsstaterna erbjuder i tredjeländer bör organiseras så effektivt som möjligt, då detta är en viktig del av den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att förenkla reguljär migration och rörlighet, förhindra irreguljär invandring till Europeiska unionen samt rädda personer i sjönöd, och som dessutom är en del av det gemensamma integrerade gränskontrollsystemet.
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 17
(17) Den bör dessutom stödja åtgärder i Schengenländerna som en del av utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som stärker det övergripande genomförandet av Schengenområdet.
(17) Den bör dessutom stödja åtgärder i Schengenländerna som en del av utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som stärker det övergripande genomförandet av Schengenområdet. Medlemsstaterna bör i synnerhet tilldela Eurosur tillräckliga medel för att säkerställa att nätverket fungerar väl.
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 18
(18) Instrumentet bör också stödja Europeiska unionens utveckling av it-system som skulle förse medlemsstaterna med verktyg för att mer effektivt hantera tredjelandsmedborgares rörlighet över gränserna och säkerställa en bättre identifiering och kontroll av resenärer (”smarta gränser”). För detta ändamål bör ett program inrättas för att täcka kostnaderna för utvecklingen av både de centrala och de nationella delarna i dessa system, vilka ska säkerställa teknisk överensstämmelse, kostnadsbesparingar och ett smidigt genomförande i medlemsstaterna.
(18) Instrumentet bör också stödja unionens utveckling av it-system som skulle förse medlemsstaterna med verktyg för att mer effektivt hantera tredjelandsmedborgares rörlighet över gränserna och säkerställa en effektivare identifiering och kontroll av resenärer (”smarta gränser”) och på så sätt förbättra gränssäkerheten och generera positiva ekonomiska effekter. För detta ändamål bör ett program inrättas för att täcka kostnaderna för utvecklingen av både de centrala och de nationella delarna i dessa system, vilka ska säkerställa teknisk överensstämmelse, driftskompatibilitet med unionens övriga it-system, kostnadsbesparingar och ett smidigt genomförande i medlemsstaterna.
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 19
(19) För att omedelbart hantera oväntade migrationstryck och hot mot gränssäkerheten bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i förordning … 2012/EU om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.
(19) För att omedelbart hantera oväntade migrationstryck och risker för gränssäkerheten bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i förordning … 2012/EU om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 20
(20) Efter det att brister eller tänkbara hot identifierats, särskilt efter en utvärdering av Schengensamarbetet, bör den berörda medlemsstaten för att öka solidariteten i Schengenområdet följa upp frågan på lämpligt sätt genom att använda medel inom ramen för dess program per prioriterat område och, i tillämpliga fall, komplettera med bistånd vid nödsituationer.
(20) Efter det att brister eller tänkbara risker identifierats, särskilt efter en utvärdering av Schengensamarbetet, bör den berörda medlemsstaten för att öka solidariteten i Schengenområdet följa upp frågan på lämpligt sätt genom att använda medel inom ramen för dess program per prioriterat område och, i tillämpliga fall, komplettera med bistånd vid nödsituationer.
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 21
(21) För att stärka solidariteten och ansvarsdelningen bör medlemsstaterna uppmuntras att använda en del av de medel som finns tillgängliga inom programmen till särskilda prioriteringar som fastställts av unionen, t.ex. inköp av teknisk utrustning till Frontex och utveckling av unionens konsulära samarbete.
(21) För att stärka solidariteten och ansvarsdelningen bör medlemsstaterna uppmuntras att använda en del av de medel som finns tillgängliga inom programmen till särskilda prioriteringar som fastställts av unionen, t.ex. inköp av teknisk utrustning till Frontex och utveckling av unionens konsulära samarbete samt bistånd till personer som söker internationellt skydd.
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
(21a)Medlemsstaterna bör undvika att se till sina egna nationella intressen när de använder det belopp som genom instrumentet anslagits för deras nationella program.
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 22
(22) För att säkra tillämpningen av Schengenregelverket i hela Schengenområdet bör genomförandet av förordningen om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket också stödjas inom ramen för denna förordning, eftersom den är ett viktigt kompletterande instrument för att följa den politik som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer.
(22) För att säkra tillämpningen av Schengenregelverket i hela Schengenområdet bör genomförandet av förordningen om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket också stödjas inom ramen för denna förordning, eftersom den är ett viktigt kompletterande instrument för att följa den politik som säkerställer en hög nivå av skydd av de externa gränserna och garanterar att det inte förekommer någon kontroll av personer inom Schengenområdet.
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 23
(23) Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i samband med fonden för yttre gränser och utvecklingen av SIS och VIS, anses det lämpligt att medge flexibilitet för eventuella överföringar av resurser mellan de olika metoderna för att genomföra målen inom ramen för instrumentet, utan att det påverkar tillämpningen av principen om att från början säkra en kritisk massa och finansiell stabilitet för medlemsstaternas program och driftsstöd.
(23) Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i samband med fonden för yttre gränser och utvecklingen av SIS II och VIS, anses det lämpligt att medge en viss grad av flexibilitet för eventuella överföringar av resurser mellan de olika metoderna för att genomföra målen inom ramen för instrumentet, utan att det påverkar tillämpningen av principen om att från början säkra en kritisk massa och finansiell stabilitet för medlemsstaternas program och driftsstöd samt budgetmyndighetens kontroll.
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 24
(24) Likaledes bör åtgärdernas räckvidd och taket för de medel som finns tillgängliga för unionen (unionsåtgärder) ökas för att öka unionens kapacitet att under ett visst budgetår genomföra en rad olika verksamheter vad gäller förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken i hela unionens intresse, när och i den mån behoven uppstår. Sådana unionsåtgärder omfattar studier och pilotprojekt för att främja politiken och dess tillämpning, åtgärder eller bestämmelser i tredjeländer för att hantera migrationstryck från dessa länder för att uppnå en optimal hantering av migrationsströmmarna till EU och en effektiv organisation av de därtill hörande uppgifterna vid de yttre gränserna och konsulaten.
(24) Likaledes bör åtgärdernas räckvidd och taket för de medel som finns tillgängliga för unionen (unionsåtgärder) ökas för att öka unionens kapacitet att under ett visst budgetår genomföra en rad olika verksamheter vad gäller förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken i hela unionens intresse, när och i den mån behoven uppstår. Sådana unionsåtgärder omfattar studier och pilotprojekt för att främja politiken och dess tillämpning, utbildning av gränskontrolltjänstemän till skydd för de mänskliga rättigheterna, åtgärder eller bestämmelser i tredjeländer för att hantera migrationstryck från dessa länder för att uppnå en optimal hantering av migrationsströmmarna till EU och en effektiv organisation av de därtill hörande uppgifterna vid de yttre gränserna och konsulaten.
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt)
(26a)Enligt EUF-fördraget är delegerade akter endast akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som avser icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Alla väsentliga delar bör ingå i själva lagstiftningsakten.
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 26b (nytt)
(26b)Användningen av medel på detta område bör samordnas bättre för att garantera komplementaritet, ökad effektivitet och bättre synlighet, samt för att uppnå bättre budgetsynergier.
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 26c (nytt)
(26c)EU-finansieringens effekter måste maximeras genom att offentliga och privata ekonomiska resurser uppbådas, samordnas och utnyttjas maximalt.
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 26d (nytt)
(26d)Största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll bör garanteras för innovativa finansiella instrument och finansieringsmekanismer som involverar EU:s budget.
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Skäl 26e (nytt)
(26e)Bättre genomförande och kvalitet när det gäller användning av pengarna bör utgöra vägledande principer för att uppnå instrumentets mål, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör säkerställas.
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Skäl 26f (nytt)
(26f)Instrumentet måste kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomföras så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt garantera rättssäkerhet och vara tillgängligt för samtliga deltagare.
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Skäl 26g (nytt)
(26g)Kommissionen bör årligen kontrollera genomförandet av instrumentet med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Indikatorerna, bland dem också relevanta basnivåer, bör ge ett minimiunderlag för bedömningen av i vilken utsträckning instrumentets mål uppnåtts.
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Skäl 26h (nytt)
(26h)När kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning bör genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna bör rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och se till att unionens insats framgår tydligt när de förvaltar unionens medel. Kommissionen och medlemsstaterna bör för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om kontroll och revision samt åta sig det ansvar som följer därav enligt denna förordning. Kompletterande bestämmelser bör fastställas i form av sektorsspecifika regler.
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Skäl 28
(28) Kommissionen bör, när den utarbetar och upprättar delegerade rättsakter, se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
(28) När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att alla relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 2 – led aa (nytt)
aa) gemensamma säkerhetsstandarder: tillämpning av operativa åtgärder på ett gemensamt och enhetligt sätt för att uppnå en väldefinierad nivå av säkerhet inom gränskontrollerna enligt riktlinjerna för goda styrelseformer vid gränser och för viseringar, i överensstämmelse med Schengenkatalogen för kontroll av de yttre gränserna, den praktiska handledningen för gränskontrolltjänstemän, handboken om visering och Eurosur-riktlinjerna.
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
1. Det allmänna målet med instrumentet ska vara att bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i Europeiska unionen.
1. Det allmänna målet med instrumentet ska vara att bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå och en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna, samtidigt som man underlättar rörlighet i en säker miljö i enlighet med unionens åtagande avseende de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna. Denna målsättning ska uppnås i enlighet med unionens och dess medlemsstaters internationella skyldigheter avseende grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, inbegripet skyddet av barn som är tredjelandsmedborgare, principen om ”non-refoulement”, den rätt till asyl som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Genèvekonventionen samt unionens regler om dataskydd.
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – inledningen
2. Inom det allmänna mål som anges i punkt 1 ska instrumentet, i linje med de prioriteringar som fastställts i relevanta unionsstrategier, program och hot- och riskbedömningar, bidra till följande särskilda mål:
2. Inom det allmänna mål som anges i punkt1 ska instrumentet, i linje med de prioriteringar som fastställts i relevanta unionsstrategier, program och riskbedömningar, bidra till följande särskilda mål:
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a – stycke 1
(a) Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande, säkra lika behandling av tredjelandsmedborgare och hantera irreguljär migration.
(a) Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande och laglig rörlighet, tillhandahålla en hög servicekvalitet till dem som ansöker om visering, säkra lika behandling av unionsmedborgarna å ena sidan och av tredjelandsmedborgare å andra sidan, och förhindra irreguljär migration.
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a – stycke 2
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet konsulat som utrustats, säkrats och/eller stärkts för att garantera en effektiv handläggning av viseringsansökningarna och tillhandahålla kvalitet på tjänsten till de viseringssökande.
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom den procentuella andelen konsulat som utrustats, säkrats och/eller stärkts för att garantera en effektiv handläggning av viseringsansökningarna och tillhandahålla kvalitet på tjänsten till de viseringssökande, den procentuella andelen personer som stannar längre än vad de har tillstånd till per nationalitet, antalet gemensamma ansökningscentrum för viseringar, den genomsnittliga väntetiden för beslut om en viseringsansökning, andelen viseringar för flera inresor samt de genomsnittliga viseringskostnaderna för viseringssökande per konsulat.
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b – stycke 1
(b) Stödja gränsförvaltningen för att dels säkerställa en hög skyddsnivå vid de yttre gränserna och dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket.
(b) Stödja EU-integrerad gränsförvaltning, främja ytterligare harmonisering och standardisering för att säkerställa dels en hög kontrollnivå vid de yttre gränserna, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket, samtidigt som tillgång till internationellt skydd garanteras för dem som behöver det, i enlighet med medlemsstaternas skyldigheter avseende de mänskliga rättigheterna, inklusive principen om ”non-refoulement”.
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b – stycke 2
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom utvecklingen av utrustning för gränskontroll och antalet gripanden av irreguljära tredjelandsmedborgare vid den yttre gränsen i förhållande till risknivån för det berörda avsnittet av den yttre gränsen.
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet gränsövergångsställen som är utrustade med it-system, kommunikationsinfrastruktur och utrustning till stöd för hanteringen av migrationsströmmar, antalet gripanden av irreguljära tredjelandsmedborgare vid den yttre gränsen i förhållande till risknivån för det berörda avsnittet av den yttre gränsen samt den genomsnittliga väntetiden vid gränsövergångarna.
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)Förbättra gränsövervakningen genom att utbyta operativ information mellan medlemsstaterna och Frontex i syfte att minska antalet dödsfall till havs och antalet irreguljära invandrare, och öka den interna säkerheten genom att förhindra gränsöverskridande brottslighet som människohandel och narkotikasmuggling.
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom effektiviteten vid sökning efter och räddning av personer som försöker passera gränsen olagligt, antalet gripanden i samband med människohandel och smuggling samt antalet fastställda larm i den europeiska situationsbilden.
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – sista stycket (nytt)
Medlemsstaterna ska ge kommissionen den information som krävs för att bedöma hur väl resultaten har uppnåtts i förhållande till indikatorerna. Kommissionen ska vara ansvarig för utvärderingen av resultaten.
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led a
(a) Främja utvecklingen och genomförandet av strategier som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna, men att det sker kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna.
(a) Främja utvecklingen och genomförandet samt verkställandet av strategier som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna, men att det sker kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna.
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led aa (nytt)
(aa)Främja identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster av utsatta barn, inklusive tillhandahållande av särskilt skydd och bistånd till ensamkommande barn.
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led b
(b) Gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem för de yttre gränserna, inklusive förstärkt samverkan mellan medlemsstaternas migrationsmyndigheter och de brottsbekämpande myndigheterna vid de yttre gränserna samt åtgärder inom territoriet och nödvändiga kompletterande åtgärder i fråga om dokumentsäkerhet och identitetshantering.
(b) Gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem – utgående från bland annat solidaritet och ansvar – för de yttre gränserna, vilket omfattar utökade gränskontroller och gränsövervakningssystem vid unionens gränser, förstärkt samverkan mellan medlemsstaternas migrations- och asylmyndigheter samt brottsbekämpande myndigheter vid de yttre gränserna och åtgärder inom territoriet, inklusive vid sjögränserna, och nödvändiga kompletterande åtgärder i fråga om sjöräddning, dokumentsäkerhet identitetshantering och driftskompatibiliteten för den förvärvade tekniska utrustningen, samtidigt som unionens regler om dataskydd efterlevs fullt ut och de rättigheter och principer som finns inskrivna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna respekteras till fullo.
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led c
(c) Främja utvecklingen och genomförandet av den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, som även omfattar konsulärt samarbete.
(c) Främja utvecklingen och genomförandet av den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, som även omfattar konsulärt samarbete och konsulär täckning, främjande av gemensam utredningspraxis beträffande viseringsansökningar, enhetliga administrativa förfaranden och beslut i fråga om viseringar, inrättande av gemensamma ansökningscentrum för viseringar, fullständigt utnyttjande av praktiska framsteg och flexibilitet som uppnås genom viseringskodexen.
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led d
(d) Bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur och kommunikationsutrustning som stöd för förvaltningen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser.
(d) Bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur och kommunikationsutrustning som är till stöd för kontrollen av gränspassagerna vid unionens yttre gränser och som fullt ut respekterar lagstiftningen om skydd av personuppgifter.
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led da (nytt)
(da)Harmonisera kvaliteten på gränsförvaltningssystemen mellan de olika medlemsstaterna.
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led db (nytt)
(db)Förstärka situationsmedvetenheten vid de yttre gränserna och medlemsstaternas insatsförmåga.
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led dc (nytt)
(dc)Förbättra kapaciteten och kvalifikationerna hos samtliga myndigheter och gränskontrolltjänstemän vid gränsövergångsställena, så att de kan utföra sin övervakning, rådgivning och kontroll med respekt för internationell människorättslagstiftning.
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led e
(e) Garantera en effektiv och enhetlig tillämpning av EU:s regelverk om gränser och viseringar, däribland hur väl Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism fungerar.
(e) Garantera en effektiv och enhetlig tillämpning av EU:s regelverk om gränser, asyl och viseringar, särskilt genom att säkerställa att Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism fungerar väl.
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led f
(f) Stärka samarbetet mellan de medlemsstater som har verksamheter i tredjeländer som rör tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet med tredjeländer i detta avseende.
(f) Stärka samarbetet mellan de medlemsstater som har verksamheter i tredjeländer i fråga om finansieringen av åtgärder i tredjeländer genom myndigheterna i dessa länder, tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet med tredjeländer i detta avseende, vilket ska ske i full överensstämmelse med målen och principerna för unionens externa åtgärder och humanitära politik.
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – inledningen
1. Inom de mål som anges i artikel 3 och med beaktande av slutsatserna av den politiska dialog som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr …/…/2012 [den övergripande förordningen], ska instrumentet stödja åtgärder i eller av medlemsstaterna och i synnerhet följande:
1. Inom de mål som anges i artikel3 och med beaktande av slutsatserna av den politiska dialog som föreskrivs i artikel13 i förordning (EU) nr…/…/2012 [den övergripande förordningen], ska instrumentet stödja åtgärder i eller av medlemsstaterna som bidrar till uppnåendet av en lämplig skyddsnivå vid dess yttre gränser i enlighet med gemensamma säkerhetsstandarder, och i synnerhet följande:
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led a
(a) Infrastrukturer, byggnader och system som krävs vid gränsövergångsställen och för övervakning av gränserna mellan gränsövergångsställena samt effektiv hantering av olaglig passage av de yttre gränserna.
(a) Infrastrukturer, byggnader och system som krävs vid gränsövergångsställen och för övervakning av gränserna mellan gränsövergångsställena samt effektiv hantering av irreguljär passage av de yttre gränserna.
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led b
(b) Operativ utrustning, transportmedel och kommunikationssystem som krävs för effektiv gränskontroll och spårning av personer, t.ex. fasta terminaler för SIS, VIS och det europeiska systemet för arkivering av bilder (Fado), inbegripet den senaste tekniken.
(b) Operativ utrustning, transportmedel och kommunikationssystem som krävs för effektiv och säker gränskontroll, sökning och räddning samt spårning av personer, t.ex. fasta terminaler för SIS, VIS och det europeiska systemet för arkivering av bilder (Fado), inbegripet den senaste tekniken.
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led d
(d) Infrastruktur, byggnader och operativ utrustning som krävs för handläggningen av viseringsansökningar och konsulärt samarbete.
(d) Infrastruktur, byggnader och operativ utrustning som krävs för handläggningen av viseringsansökningar, konsulärt samarbete och andra åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten på tjänsterna för de viseringssökande.
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)Utbildning om användningen av de angränsande systemen och främjande av normer för kvalitetsstyrning.
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led e
(e) Studier, pilotprojekt och åtgärder som syftar till att främja myndighetssamarbete inom och mellan medlemsstater, och genomförandet av de rekommendationer, operativa standarder och bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s organ.
(e) Studier, projekt, gemensamma initiativ, utbildningar och åtgärder avseende övergripande frågor såsom grundläggande rättigheter – inbegripet skyddet av barn som är tredjelandsmedborgare – som syftar till att främja myndighetssamarbete inom och mellan medlemsstater, driftskompabilitet och harmonisering mellan medlemsstaternas gränsförvaltningssystem samt genomförandet av de rekommendationer, de operativa standarder och den bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s organ.
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea)Initiativ avseende utbildning av gränskontrolltjänstemän till skydd för de mänskliga rättigheterna, bland annat för identifiering av offer för människohandel.
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – inledningen
2. Inom de mål som anges i artikel 3 ska detta instrument stödja åtgärder i eller avseende tredjeländer och i synnerhet följande:
2. Inom de mål som anges i artikel 3, och med beaktande av slutsatserna från den politiska dialog som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr …/2012 [den övergripande förordningen], ska detta instrument stödja åtgärder i eller avseende tredjeländer och i synnerhet följande:
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)Projekt i tredjeländer som syftar till att förbättra övervakningssystemen för att säkra samarbetet med Eurosur-nätverket.
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led c
(c) Studier, evenemang, utbildning, utrustning och pilotprojekt för att tillhandahålla särskilda tekniska och operativa sakkunskaper till tredjeländer.
(c) Studier, utbildning, utrustning och pilotprojekt för att tillhandahålla särskilda tekniska och operativa sakkunskaper till tredjeländer.
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led d
(d) Studier, evenemang, utbildning, utrustning och pilotprojekt för genomförandet av de särskilda rekommendationer, operativa standarder och bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens organ i tredjeländer.
(d) Studier, utbildning, utrustning och pilotprojekt avseende övergripande frågor såsom grundläggande rättigheter – inbegripet skyddet av barn som är tredjelandsmedborgare – för genomförandet av de särskilda rekommendationer, operativa standarder och bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens organ i tredjeländer.
Motivering
Samtidigt som det kan vara nödvändigt att stärka gränskontrollerna bör man inte glömma de särskilda behoven hos utsatta personer och grupper, t.ex. ensamkommande minderåriga.
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)Initiativ för utbildning av gränskontrolltjänstemän till skydd för de mänskliga rättigheterna.
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans med Europeiska utrikestjänsten och i enlighet med artikel 3.4a i förordning (EU) nr …/2013 [den övergripande förordningen] samordna de åtgärder som vidtas i och avseende tredjeländer.
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen inom budgetramens gränser.
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen till fonden utan att det påverkar bestämmelserna i rådets förordning om inrättande av en flerårig budgetram för 2014–2020 och det interinstitutionella avtalet av den […] 201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4 – stycke 1
4. Budgeten inom ramen för instrumentet ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 55.1 b i förordning (EU) nr …/2012 [ny budgetförordning], med undantag av unionsåtgärder som avses i artikel 13, bistånd vid nödsituationer som avses i artikel 14 och tekniskt bistånd som avses i artikel 16.1.
4. Budgeten inom ramen för instrumentet ska genomföras genom direkt förvaltning (framför allt unionsåtgärder som avses i artikel 13, bistånd vid nödsituationer som avses i artikel 14 och tekniskt bistånd som avses artikel 16.1) eller genom delad förvaltning i enlighet med artikel 55.1 b i förordning (EU) nr …/2012 [ny budgetförordning].
Motivering
Att EU:s budget genomförs genom delad förvaltning bör vara ett undantag och inte någon regel.
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4 – stycke 2
Den(de) metod(er) för genomförandet av budgeten för programmet för utveckling av nya it-system ska anges i den genomförandeakt som det hänvisas till i artikel 15.2.
Den(de) metod(er) för genomförandet av budgeten för programmet för utveckling av nya it-system ska anges i en delegerad akt/delegerade akter.
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4a (ny)
4a.Kommissionen förblir ansvarig för genomförandet av unionens budget i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget och ska underrätta Europaparlamentet och rådet om verksamhet som utförts av andra enheter än medlemsstaterna.
Motivering
För att harmonisera ordalydelsen med den ändrade budgetförordningen.
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5 – inledningen
5. De samlade medlen ska preliminärt användas enligt följande:
5. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter ska de samlade medlen användas enligt följande:
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
1. 2 000 miljoner euro ska preliminärt tilldelas medlemsstaterna enligt följande:
1. 67 % av de totala medel som avsätts för de nationella programmen ska tilldelas medlemsstaterna enligt följande:
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 – led a
(a) 1 200 miljoner euro, enligt vad som anges i bilaga I.
(a) 34 % enligt följande:
(i) ett grundbelopp på 5 miljoner euro per medlemsstat vid finansieringsperiodens början och
(ii) ett varierande belopp per medlemsstat som beräknats på grundval av genomsnittet av det belopp som erhållits inom ramen för beslut nr 574/2007/EG för åren 2011, 2012 och 2013.
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 – led b
(b) 450 miljoner euro på grundval av resultaten av den mekanism som beskrivs i artikel 7.
(b) 13 % på grundval av resultaten av den mekanism som beskrivs i artikel7.
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 – led c
(c) 350 miljoner euro inom ramen för halvtidsöversynen och för perioden från och med budgetåret 2018, och återstoden av de tillgängliga anslagen enligt denna artikel eller ett annat belopp, som fastställs i enlighet med punkt 2, på grundval av resultaten av en riskbedömning och av den mekanism som fastställs i artikel 8.
(c) 10 % inom ramen för halvtidsöversynen och för perioden från och med budgetåret2018, och återstoden av de tillgängliga anslagen enligt denna artikel eller ett annat belopp, som fastställs i enlighet med punkt2, på grundval av resultaten av en riskbedömning och av den mekanism som fastställs i artikel8.
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1a (ny)
1a.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta det finansiella beslut genom vilket punkt 1 led a genomförs. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som det hänvisas till i artikel 18.2.
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1b (ny)
1b.Medlemsstaterna ska tilldela Eurosur tillräckliga medel för att se till att detta system fungerar väl.
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
1. Medlemsstaterna kan utöver sina anslag som beräknas i enlighet med artikel 6.1a, få ett ytterligare anslag, förutsatt att det är avsatt som sådant i programmet och ska användas för att uppnå de specifika åtgärder som anges i bilaga II.
1. Medlemsstaterna kan utöver sina anslag som beräknas i enlighet med artikel6.1a, få ett ytterligare anslag, förutsatt att det är avsatt som sådant i det nationella programmet och ska användas för att uppnå de specifika åtgärder som anges i bilagaII.
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade rättsakter i enlighet med artikel 17 för översynen av de särskilda åtgärder som förtecknas i bilaga II, om det anses lämpligt. På grundval av de nya särskilda åtgärderna får medlemsstaterna ett extra belopp som fastställs i punkt 1, beroende på tillgängliga medel.
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade rättsakter i enlighet med artikel 17 för översynen av de särskilda åtgärder som förtecknas i bilaga II. På grundval av de nya särskilda åtgärderna får medlemsstaterna ett extra belopp som fastställs i punkt 1, beroende på tillgängliga medel och under förutsättning att budgetmyndigheten underrättas i tid.
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1
1. För att kunna fördela de belopp som anges i artikel 6.1 c ska kommissionen, senast den 1 juni 2017, på grundval av information från och i samråd med Frontex, upprätta en rapport som, i enlighet med Frontex riskbedömning, ska fastställa hotnivåer vid de yttre gränserna för perioden 2017–2020. Hotnivåerna kommer att grundas på bördan i samband med gränsförvaltningen och de hot som påverkar säkerheten vid medlemsstaternas yttre gränser under 2014–2016 och de ska bland annat beakta möjliga framtida trender när det gäller migrationsströmmar och olaglig verksamhet vid de yttre gränserna som beaktar den sannolika politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i de berörda tredjeländerna, särskilt i grannländerna.
1. För att kunna fördela de belopp som anges i artikel 6.1 c ska kommissionen, senast den 1 januari 2017, på grundval av information från och i samråd med Frontex och Easo, upprätta en rapport som, i enlighet med Frontex riskbedömning, ska fastställa hotnivåer vid de yttre gränserna för perioden 2017–2020. Hotnivåerna kommer att grundas på bördan i samband med gränsförvaltningen, utvärderingsrapporter som utarbetas med hjälp av Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism och de hot som påverkar säkerheten och tryggheten, inklusive söknings- och räddningsoperationer till havs, vid medlemsstaternas yttre gränser under 2014–2016, och de ska bland annat beakta möjliga framtida trender när det gäller migrationsströmmar och olaglig verksamhet vid de yttre gränserna som beaktar den sannolika politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i de berörda tredjeländerna, särskilt i grannländerna.
Ändringsförslag 83 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen
I rapporten ska hotnivån fastställas för varje avsnitt av den yttre gränsen genom att det berörda gränsavsnittets längd multipliceras med den viktning som det tillskrivs enligt följande:
I rapporten ska risknivån fastställas för varje avsnitt av den yttre gränsen genom att det berörda gränsavsnittets längd multipliceras med den viktning som det tillskrivs enligt följande:
Ändringsförslag 84 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – led a – led i
(i) Faktor 1 för normalt hot.
(i) Faktor 1 för normal risknivå.
Ändringsförslag 85 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – led a – led ii
(ii) Faktor 3 för medelhög hotnivå.
(ii) Faktor 3 för medelhög risknivå.
Ändringsförslag 86 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – led a – led iii
(iii) Faktor 5 för hög hotnivå.
(iii) Faktor 5 för hög risknivå.
Ändringsförslag 87 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led i
(i) Faktor 1 för normalt hot.
(i) Faktor 1 för normal risknivå.
Ändringsförslag 88 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led ii
(ii) Faktor 3 för medelhög hotnivå.
(ii) Faktor 3 för medelhög risknivå.
Ändringsförslag 89 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led iii
(iii) Faktor 5 för hög hotnivå.
(iii) Faktor 5 för hög risknivå.
Ändringsförslag 90 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 3
På grundval av rapporten ska kommissionen fastställa vilka medlemsstater som får ett ytterligare belopp. De medlemsstater som har en högre hotnivå i jämförelse med den hotnivå som fastställts vid beräkningen för budgetåret 2013 i enlighet med beslut574/2007/EG kommer att erhålla ytterligare proportionella medel.
På grundval av rapporten och efter att ha underrättat Europaparlamentet ska kommissionen fastställa vilka medlemsstater som får ett ytterligare belopp. De medlemsstater som har en högre risknivå i jämförelse med den risknivå som fastställts vid beräkningen för budgetåret 2013 i enlighet med beslut nr 574/2007/EG kommer att erhålla ytterligare proportionella medel.
Ändringsförslag 91 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – led b
b) Sjögränsernas längd definieras som medlemsstaternas yttre territorialhavsgräns enligt artikel 4 och artikel 16 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Den yttre gränsen kan dock förlängas vid insatser över stora avstånd som regelbundet utförs för att förhindra irreguljär migration eller olaglig inresa i områden med hög hotnivå. Detta ska fastställas med beaktande av de uppgifter för 2014–2016 om dessa transaktioner som de berörda medlemsstaterna lämnar in.
b) Sjögränsernas längd definieras som medlemsstaternas yttre territorialhavsgräns enligt artikel 4 och artikel 16 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Den yttre gränsen kan dock förlängas vid insatser över stora avstånd som regelbundet utförs i områden med hög risknivå, och detta kan utgöra den yttre gränsen för en angränsande zon enligt artikel 33 i FN:s havsrättskonvention. Detta ska fastställas med beaktande av de uppgifter för 2014–2016 om dessa transaktioner som de berörda medlemsstaterna lämnar in.
Ändringsförslag 92 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2
För detta ändamål ska kommissionen bemyndigas att anta delegerade rättsakter i enlighet med artikel 17 för översynen av de särskilda åtgärder som anges i bilaga II.
utgår
Motivering
Denna del stryks eftersom samma text redan finns med i artikel 7.2.
Ändringsförslag 93 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
1. Det nationella program som ska utarbetas enligt detta instrument och de som ska utarbetas enligt förordning nr …/2012/EU om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering ska utformas gemensamt av medlemsstaterna och läggas fram för kommissionen som ett samlat nationellt program för fonden och i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr …./2012 [den övergripande förordningen].
1. Det nationella program som ska utarbetas på grundval av slutsatserna från den politiska dialog som avses i artikel 13 i förordning (EU) nr …/2012 [den övergripande förordningen] enligt detta instrument och de som ska utarbetas enligt förordning nr…/2012/EU om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering ska utformas gemensamt av medlemsstaterna och läggas fram för kommissionen som ett samlat nationellt program för fonden och i enlighet med artikel14 i förordning (EU) nr…./2012 [den övergripande förordningen].
Ändringsförslag 94 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led b
(b) Stödja och utöka den befintliga kapaciteten på nationell nivå när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna med beaktande av bl.a. ny teknik, utvecklingen inom och/eller standarder vad gäller hanteringen av migrationsströmmar.
(b) Stödja och utöka den befintliga kapaciteten på nationell nivå när det gäller viseringspolitik och förvaltningen av de yttre gränserna, i syfte att förhindra irreguljär migration samt dödsfall till havs och underlätta lagligt resande, däribland gränspassager för personer som söker internationellt skydd, med beaktande av bl.a. utvecklingen inom och/eller standarder vad gäller hanteringen av migrationsströmmar.
Ändringsförslag 95 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led c
(c) Stödja den fortsatta utvecklingen av hanteringen av migrationsströmmar genom medlemsstatens konsulära eller andra myndigheter i tredjeländer, i syfte att underlätta lagligt resande och förhindra irreguljär migration till EU.
(c) Stödja den fortsatta utvecklingen av hanteringen av migrationsströmmar genom medlemsstatens konsulära eller andra myndigheter i tredjeländer, i syfte att underlätta resande i enlighet med lagstiftningen i unionen eller i den berörda medlemsstaten och förhindra irreguljär migration till unionen.
Motivering
Termen ”laglig” är vag och måste preciseras.
Ändringsförslag 96 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)Utveckla projekt i enlighet med rekommendationen från de relevanta unionsorganen i syfte att garantera en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna, med målet att standardisera medlemsstaternas gränsförvaltningssystem och åstadkomma driftskompatibilitet mellan dem.
Ändringsförslag 97 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led db (nytt)
(db)Under överinseende av och genom samordning via Frontex stödja åtgärder som syftar till att på unionsnivå harmonisera den yttre gränsförvaltningens tekniska kapacitet.
Ändringsförslag 98 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)Säkerställa ett fullständigt uppfyllande av internationella och europeiska förpliktelser, inbegripet skyldigheter som hänför sig till mänskliga rättigheter och övervakning av att de fullgörs, i nära samarbete med tredjeländer och det civila samhället.
Ändringsförslag 99 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led f
(f) Öka kapaciteten att möta kommande utmaningar inbegripet nuvarande och framtida hot och belastningar vid unionens yttre gränser, med särskild hänsyn tagen till Frontex riskbedömning.
(f) Bygga upp kapaciteten att möta kommande utmaningar inbegripet nuvarande och framtida hot och belastningar vid unionens yttre gränser, med särskild hänsyn tagen till Frontex riskbedömning.
Ändringsförslag 100 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1
1. En medlemsstat får använda upp till 50 % av det belopp som anslagits genom detta instrument till sitt nationella program för att finansiera driftsstöd till de offentliga myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster åt unionen. Dessa uppgifter och tjänster hänför sig till ett eller flera av de mål som det hänvisas till i artikel 3.2 a, 3.2 c och 3.2 d.
1. En medlemsstat får använda upp till 30 % av det belopp som anslagits genom detta instrument till sitt nationella program för att finansiera driftsstöd till de offentliga myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster åt unionen. Dessa uppgifter och tjänster hänför sig till ett eller flera av de mål som det hänvisas till i artikel 3.3 a, 3.3 b, 3.3 c och 3.3 d.
Ändringsförslag 101 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2 – led a
(a) Förenlighet med EU:s regelverk rörande gränser och viseringar,
(a) Förenlighet med EU:s regelverk rörande gränser, asyl och viseringar.
Ändringsförslag 102 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)Förenlighet med det nationella programmets mål.
Ändringsförslag 103 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2 – led ab (nytt)
(ab)Förenlighet med en förteckning över prioriteringar som Frontex fastställer i syfte att uppnå gemensamma säkerhetsstandarder och garantera samordning mellan medlemsstater samt undvika dubbelarbete, splittring och kostnadsineffektivitet när det gäller gränskontroller.
Ändringsförslag 104 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 5a (ny)
5a.Om brister fastställs via Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism ska driftsstödet dras in, och dessa resurser får omfördelas för att åtgärda de brister som fastställts i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 i den förordningen.
Ändringsförslag 105 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 6
6. Kommissionen anger, genom genomförandeakter, förfarandena för rapporteringen av tillämpningen av denna bestämmelse och andra praktiska bestämmelser som ska införas mellan medlemsstaterna och kommissionen för att följa denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som det hänvisas till i artikel 18.2.
6. Kommissionen anger, genom delegerade akter, förfarandena för rapporteringen av tillämpningen av denna bestämmelse och andra praktiska bestämmelser som ska införas mellan medlemsstaterna och kommissionen för att följa denna artikel. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 17.
Ändringsförslag 106 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 6a (ny)
6a.Frontex ska säkerställa samordning mellan medlemsstaterna när det gäller verksamhet som finansieras inom ramen för driftsstödet.
Ändringsförslag 107 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2
2. De medel som anslagits till Litauen i enlighet med punkt 1 får inte överstiga 150 miljoner euro för perioden 2014–2020 och ska göras tillgängliga som ytterligare särskilt driftsstöd till Litauen.
2. De medel som anslagits till Litauen i enlighet med punkt1 får inte överstiga 4 % av de totala medlen för perioden 2014–2020 och ska göras tillgängliga som ytterligare särskilt driftsstöd till Litauen.
Ändringsförslag 108 Förslag till förordning Artikel 12 – stycke 1
Efter antagande av en Schengenutvärderingsrapport i enlighet med förordningen om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket ska den berörda medlemsstaten, tillsammans med kommissionen och Frontex, i förekommande fall, undersöka hur man kan lösa bristerna och genomföra rekommendationerna inom ramen för dess nationella program.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 109 Förslag till förordning Artikel 12 – stycke 2
Vid behov ska medlemsstaten se över sitt nationella program för att beakta resultaten och rekommendationerna.
Medlemsstaten ska se över sitt nationella program för att beakta resultaten och rekommendationerna.
Ändringsförslag 110 Förslag till förordning Artikel 12 – stycke 3
I dialog med kommissionen och Frontex, ska kommissionen, i tillämpliga fall, omfördela medel inom programmet som, vid behov, också inbegriper de medel som planerats för driftsstöd och/eller införa eller ändra åtgärder som syftar till att avhjälpa brister i enlighet med slutsatserna och rekommendationerna i Schengenutvärderingsrapporten.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt finansieringen av korrigeringsåtgärder. I dialog med kommissionen och Frontex ska den berörda medlemsstaten omfördela medel inom programmet som också inbegriper de medel som planerats för driftsstöd och/eller införa eller ändra åtgärder som syftar till att avhjälpa brister i enlighet med slutsatserna och rekommendationerna i Schengenutvärderingsrapporten. Alla ytterligare kostnader ska berättiga till stöd genom detta instrument.
Ändringsförslag 111 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led b
(b) Förbättra kunskapen om och förståelsen för läget i medlemsstaterna genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiken.
(b) Förbättra kunskapen om och förståelsen för läget i medlemsstaterna och i tredjeländer genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiken.
Ändringsförslag 112 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led c
(c) Stödja utvecklingen av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer.
(c) Stödja utvecklingen av gemensamma statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer.
Ändringsförslag 113 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led d
(d) Stödja och övervaka genomförandet av EU:s lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna och utvärdera deras effektivitet och inverkan.
(d) Stödja och övervaka genomförandet av unionens lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna och utvärdera deras effektivitet och inverkan, även med avseende på respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Ändringsförslag 114 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led e
(e) Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av bästa praxis och innovativa tillvägagångssätt på unionsnivå.
(e) Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av bästa praxis och innovativa tillvägagångssätt bland olika intressenter på unionsnivå.
Ändringsförslag 115 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)Främja projekt som syftar till standardisering, harmonisering och driftskompabilitet i syfte att utveckla ett integrerat gränsförvaltningssystem i EU.
Ändringsförslag 116 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led g
(g) Öka de europeiska nätverkens förmåga att främja, stödja och ytterligare utveckla unionens politik och mål.
(g) Öka de europeiska nätverkens förmåga att utvärdera, främja, stödja och ytterligare utveckla unionens politik och mål.
Ändringsförslag 117 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led ia (nytt)
(ia)Stöd till samordning och utbyte av information mellan Europol, Frontex och byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system.
Ändringsförslag 118 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1
1. Det preliminära belopp som anslagits för programmet för utveckling av nya it-system för att hantera tredjelandsmedborgares rörlighet över gränserna har fastställts till 1 100 miljoner euro. Programmet ska genomföras i enlighet med unionens lagstiftning för att definiera de nya it-systemen och dessas kommunikationsinfrastruktur i avsikt att förbättra förvaltningen och kontrollen av reseflödena vid de yttre gränserna genom att stärka kontrollerna, samtidigt som gränspassagerna påskyndas för personer som reser regelbundet.
1. Programmet för utveckling av nya it-system kan utgå från befintliga strukturer och ska genomföras i enlighet med unionens lagstiftning för att definiera de nya it-systemen och dessas kommunikationsinfrastruktur i avsikt att förbättra förvaltningen och kontrollen av reseflödena vid de yttre gränserna genom att stärka kontrollerna, samtidigt som gränspassagerna påskyndas för personer som reser regelbundet, synergier med befintliga it-system garanteras och dubbla utgifter undviks.
Ändringsförslag 119 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – stycke 2
De viktigaste insatser som ska genomföras bör särskilt omfatta utveckling och utprovning av den centrala delen och av tillämpningar som är gemensamma för systemens nationella delar, kommunikationsinfrastrukturen mellan den centrala delen och de nationella delarna, samordningen för att sätta dem i drift, samt systemens säkerhet och förvaltning.
De viktigaste insatser som ska genomföras bör särskilt omfatta utveckling och utprovning av den centrala delen och av tillämpningar som är gemensamma för systemens nationella delar, kommunikationsinfrastrukturen mellan den centrala delen och de nationella delarna, samordningen för att sätta dem i drift, samordningen och driftskompabiliteten med andra it-system på området gränsförvaltning samt systemens säkerhet och förvaltning.
Ändringsförslag 120 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – stycke 3
Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta den strategiska ramen och eventuella ändringar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som det hänvisas till i artikel 18.2.
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 angående den strategiska ramen och eventuella ändringar.
Ändringsförslag 121 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – stycke 3a (nytt)
Kommissionen ska åtminstone en gång om året och alltid när det är lämpligt underrätta Europaparlamentet och rådet om framsteg i utvecklingen av nya it-system.
Ändringsförslag 122 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 2
2. Den delegering av befogenheter som avses i denna förordning ska tilldelas kommissionen för en period av sju år från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
Ändringsförslag 123 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5
5. En delegerad rättsakt som antagits enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort några invändningar inom två månader efter det att rättsakten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, båda har underrättat kommissionen om att de inte kommer att motsätta sig detta. Fristen kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
5. En delegerad rättsakt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Fristen kan förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändringsförslag 124 Förslag till förordning Artikel 22
Artikel 21
Artikel 22
Översyn
Översyn
På förslag av kommissionen ska Europaparlamentet och rådet se över denna förordning senast den 30 juni 2020.
Senast den 30 juni 2018 ska kommissionen föreslå en översyn av denna förordning för den nya finansieringsperioden.
Ändringsförslag 125 Förslag till förordning Bilaga I
Denna bilaga utgår.
Ändringsförslag 126 Förslag till förordning Bilaga III – Mål 1 – strecksats 2
Ändringsförslag 129 Förslag till förordning Bilaga III – Mål 3 – inledningen
Mål 3: Bygga och driva it-system, deras kommunikationsinfrastruktur och utrustning som stöd för hanteringen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser
Mål 3: Bygga och driva säkra it-system, deras kommunikationsinfrastruktur och utrustning som stöd för hanteringen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser.
Ändringsförslag 130 Förslag till förordning Bilaga III – Mål 3 – strecksats 4
– Kommunikationsinfrastruktur och säkerhetsrelaterade frågor
– Kommunikationsinfrastruktur och säkerhetsrelaterade samt dataskyddsrelaterade frågor
Asyl- och migrationsfonden (Beslut om inledande av interinstitutionella förhandlingar)
663k
70k
Europaparlamentets beslut av den 17 januari 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av asyl- och migrationsfonden (COM(2011)0751 – C7-0443/2011 – 2011/0366(COD) – 2013/2504(RSP))
– med beaktande av förslaget från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av artiklarna 70.2 och 70a i arbetsordningen.
– beslutar att inleda interinstitutionella förhandlingar på grundval av följande mandat:
MANDAT
Förslag till lagstiftningsresolution
Ändringsförslag
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Beaktandeled 6a (nytt)
– med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om inrättandet av ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU1, särskilt punkterna om bildandet av en vidarebosättningsenhet för EU,
1 EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 1.
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
1a.Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande för den lagstiftande myndigheten och inte kan fastställas förrän en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
Ändringsförslag 3 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny)
1b.Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1. Parlamentet upprepar att det krävs tillräckliga ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna fullfölja sina befintliga politiska prioriteringar, utföra de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget och reagera vid oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att även om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökar med minst 5 % jämfört med 2013 års nivå kan detta endast i begränsad utsträckning bidra till att nå unionens avtalade mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen. Rådet uppmanas att – om det inte delar denna uppfattning – tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna strykas helt och hållet trots att de bevisligen har ett europeiskt mervärde.
Ändringsförslag 4 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1c (ny)
1c.Mot bakgrund av de uppgifter som redan utpekats och slutförts av unionen framhåller Europaparlamentet att kommissionen måste låta dessa politiska prioriteringar komma till synes i sitt förslag, på ett framsynt och lämpligt sätt.
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Beaktandeled 1
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 78.2, 79.2 och 79.4,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna78.2, 79.2, 79.4 och 80,
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
(2a)I sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1 betonade Europaparlamentet behovet av en samordnad strategi för brådskande invandrings- och asylfrågor samt för förvaltning av unionens yttre gränser, med tillräcklig finansiering och stödverktyg som ställs till förfogande för att hantera krissituationer med iakttagande av mänskliga rättigheter och i solidarisk anda mellan alla medlemsstater, samt med respekt för det nationella ansvaret och en tydlig definition av uppgifterna. Parlamentet konstaterade vidare med anledning av detta att de allt större utmaningarna för Frontex, det europeiska stödkontoret för asylfrågor, och fonderna för solidaritet och hantering av migrationsströmmar måste beaktas på vederbörligt sätt.
Punkt 107 i resolutionen av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”.
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 2b (nytt)
(2b)I sin resolution av den 8 juni 20111 betonade Europaparlamentet vidare att bättre synergieffekter måste skapas mellan olika fonder och program, och påpekade att en förenkling av förvaltningen av fonderna och möjligheten till korsfinansiering gör att ytterligare medel kan avsättas för gemensamma mål. Parlamentet välkomnade också kommissionens avsikt att minska det totala antalet budgetinstrument på området för inrikes frågor i en tvådelad struktur och, när detta är möjligt, med delad förvaltning, och framhöll att denna strategi i hög grad bör bidra till ökad förenkling, rationalisering, konsolidering och insyn i de nuvarande fonderna och programmen. Parlamentet underströk dock att det måste garanteras att de olika inrikespolitiska målen inte blandas ihop.
Punkt 109 i resolutionen av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”.
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt)
(9a)Fonden bör stödja åtgärder som möjliggör för asylsökande att få tillgång till unionens asylsystem på ett säkert sätt, utan att behöva anlita människosmugglare eller kriminella nätverk och utan att utsätta sig för livsfara.
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
(13a)Fondens medel bör användas i överensstämmelse med de gemensamma grundprinciperna om integration, såsom dessa närmare anges i det gemensamma integrationsprogrammet.
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 16
(16) Fonden bör stödja medlemsstaterna när det gäller att utforma strategier för att organisera laglig invandring och stärka kapaciteten att mer generellt utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera alla invandrings- och integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare, även unionsrättsakter. Fonden bör också stödja informationsutbyte, spridning av bästa praxis och samarbete mellan olika förvaltningsenheter och mellan medlemsstater.
(16) Fonden bör stödja medlemsstaterna när det gäller att utforma strategier för att organisera laglig invandring och stärka kapaciteten att mer generellt utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera alla invandrings- och integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare, även unionsrättsakter. Fonden bör också stödja informationsutbyte, spridning av bästa praxis och samarbete mellan olika förvaltningsenheter och mellan medlemsstater. Tekniskt bistånd är av avgörande betydelse för att göra det möjligt för medlemsstaterna att stödja genomförandet av sina nationella program, bistå stödmottagarna så att de kan fullgöra sina skyldigheter och följa unionslagstiftningen samt i sin tur öka EU-finansieringens synlighet och tillgänglighet.
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 23
(23) Fonden bör komplettera och förstärka verksamheten vid Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004. Frontex har bland annat till uppgift att tillhandahålla nödvändigt stöd för att organisera medlemsstaternas gemensamma insatser för återvändande och fastställa de bästa metoderna för att skaffa fram resehandlingar och återsända tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium.
(23) Fonden bör komplettera och förstärka verksamheten vid Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004. Frontex har bland annat till uppgift att tillhandahålla nödvändigt stöd för att organisera medlemsstaternas gemensamma insatser för återvändande och fastställa de bästa metoderna för att skaffa fram resehandlingar och återsända tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium. Fonden bör också göra det möjligt för Frontex att fullgöra sina, unionens och medlemsstaternas skyldigheter i fråga om sjöräddning.
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 24
(24) Fonden bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Stödberättigande åtgärder bör i synnerhet ta hänsyn till den särskilda situationen för utsatta personer, där ensamkommande barn och andra utsatta barn är en grupp som kräver särskild uppmärksamhet och särskilt utformade åtgärder.
(24) Fonden bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i internationella instrument, särskilt Genèvekonventionen av den 28 juli 1951, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar. Stödberättigande åtgärder bör ta hänsyn till den människorättsbaserade strategin för skydd av migranter, flyktingar och asylsökande, och framför allt till den särskilda situationen för utsatta personer, varvid kvinnor, ensamkommande barn och andra utsatta barn bör vara föremål för särskild uppmärksamhet och särskilt utformade åtgärder.
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 25
(25) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som finansieras genom fonden bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens externa biståndsinstrument, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer. Samstämmighet kommer också att säkerställas med unionens humanitära politik, i synnerhet när det gäller genomförandet av katastrofbistånd.
(25) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som finansieras genom fonden bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens externa biståndsinstrument, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer, med beaktande av principen om konsekvens i utvecklingspolitiken i enlighet med artikel 35 i samförståndet om utveckling. Det måste också säkerställas att genomförandet av katastrofbistånd är samstämt med och kompletterar unionens humanitära politik samt respekterar de humanitära principer som fastställs i samförståndet om humanitärt bistånd.
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 26
(26) En stor del av de tillgängliga medlen inom fonden bör tilldelas i proportion till det ansvar som varje medlemsstat bär genom sina insatser för att hantera migrationsströmmar på grundval av objektiva kriterier. I detta syfte bör den senaste tillgängliga statistiken om migrationsströmmar användas, t.ex. antalet första asylansökningar, antalet positiva beslut om flyktingstatus eller subsidiärt skydd, antalet vidarebosatta flyktingarna, antalet lagligen bosatta tredjelandsmedborgare, antalet tredjelandsmedborgare som av en medlemsstat beviljats uppehållstillstånd, antalet återvändandebeslut som utfärdats av de nationella myndigheterna samt antalet verkställda återvändanden.
(26) En stor del av de tillgängliga medlen inom fonden bör tilldelas i proportion till det ansvar som varje medlemsstat bär genom sina insatser för att hantera migrationsströmmar på grundval av objektiva kriterier. I detta syfte bör den senaste tillgängliga statistiken om migrationsströmmar användas, t.ex. antalet första asylansökningar, antalet positiva beslut om flyktingstatus eller subsidiärt skydd, antalet vidarebosatta flyktingarna, antalet lagligen bosatta tredjelandsmedborgare, antalet tredjelandsmedborgare som av en medlemsstat beviljats uppehållstillstånd, antalet olagliga migranter som gripits vid medlemsstaternas yttre gränser, antalet återvändandebeslut som utfärdats av de nationella myndigheterna samt antalet verkställda återvändanden. Det är dock viktigt att också ta hänsyn till varje medlemsstats ekonomiska resurser och geografiska storlek. Grundliga undersökningar behövs också för att fastställa och beräkna de faktiska kostnaderna för medlemsstaterna.
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 29
(29) Mot bakgrund av att ett vidarebosättningsprogram för EU håller på att införas bör fonden lämna riktat stöd i form av ekonomiska incitament (shablonbelopp) för varje flyktning som vidarebosätts.
(29) Mot bakgrund av att ett vidarebosättningsprogram för EU håller på att införas bör fonden lämna riktat stöd i form av ekonomiska incitament (schablonbelopp) för varje flyktning som vidarebosätts. Kommissionen bör tillsammans med Europeiska stödkontoret för asylfrågor och i enlighet med deras respektive befogenheter övervaka det faktiska genomförandet av vidarebosättningar som stöds genom fonden.
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 33
(33) För att främja solidaritet och en bättre ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt gentemot de medlemsstater som påverkas mest av asylströmmar, bör det även inrättas en liknande mekanism med ekonomiska incitament för omplacering av personer som åtnjuter internationellt skydd.
(33) För att främja solidaritet och en bättre ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt gentemot de medlemsstater som påverkas mest av asylströmmar, bör det även inrättas en liknande mekanism med ekonomiska incitament för omplacering av personer som åtnjuter internationellt skydd. Mekanismen bör ha tillräckliga resurser för att kunna kompensera de medlemsstater som tar emot ett större antal asylsökande och personer som beviljats internationellt skydd, antingen i absoluta eller i proportionella termer, och för att stödja dem som har mindre utvecklade asylsystem.
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 35a (nytt)
(35a)Tekniskt bistånd är därför av avgörande betydelse för att göra det möjligt för medlemsstaterna att stödja genomförandet av sina nationella program, bistå stödmottagarna så att de kan fullgöra sina skyldigheter och följa unionslagstiftningen samt öka EU-finansieringens synlighet och tillgänglighet.
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 35b (nytt)
(35b)Den strukturella förenklingen av instrumenten och utgifterna bör motsvara behovet av flexibilitet men också fortsätta att uppfylla kraven på förutsägbarhet och tillförlitlighet och säkerställa en rättvis och transparent fördelning av asyl- och migrationsfondens resurser.
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 35c (nytt)
(35c)Förenklingen av finansieringsstrukturerna bör skapa flexibilitet men också upprätthålla förutsägbarheten och tillförlitligheten, och en välavvägd andel bör säkerställas genom de nationella programmen för vart och ett av fondens mål. Därför bör en skälig andel av de finansiella resurserna anslås till asyl- och migrationsfonden i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 i syfte att säkerställa kontinuitet när det gäller att stödja flyktingfondens och integrationsfondens mål i budgetramen för 2007–2013.
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 36
(36) För att öka solidariteten är det viktigt att fonden kan lämna ytterligare stöd vid nödsituationer med ett högt migrationstryck i medlemsstater eller tredjeländer eller vid massiv tillströmning av fördrivna personer i enlighet med rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.
(36) För att öka solidariteten är det viktigt att fonden, i samordning och samverkan med det humanitära bistånd som förvaltas av generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo), kan lämna ytterligare stöd vid nödsituationer med ett högt migrationstryck i medlemsstater eller tredjeländer eller vid massiv tillströmning av fördrivna personer i enlighet med rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 37
(37) Denna förordning bör garantera kontinuitet i det europeiska migrationsnätverk som inrättats genom rådets beslut av den 14 maj 2008 om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk och tillhandahålla det ekonomiska stöd som behövs för dess verksamhet i enlighet med de mål och uppgifter som fastställs i denna förordning.
(37) Denna förordning bör garantera kontinuitet i det europeiska migrationsnätverk som inrättats genom rådets beslut 2008/381/EG av den 14 maj 2008 om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk och tillhandahålla det ekonomiska stöd som behövs för dess verksamhet i enlighet med de mål och uppgifter som fastställs i denna förordning. I detta avseende bör asyl- och migrationsfonden innehålla säkerhetsbestämmelser för att förhindra att alltför stora belopp fördelas till endast ett politikområde på bekostnad av det gemensamma europeiska asylsystemet som helhet.
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 42a (nytt)
(42a)Utbetalningarna av medel på detta område bör samordnas bättre för att garantera att de kompletterar varandra och blir effektivare och synligare, samt för att uppnå bättre synergier inom budgeten.
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 42b (nytt)
(42b)EU-finansieringens effekter måste maximeras genom att offentliga och privata medel uppbådas, samordnas och utnyttjas maximalt.
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 42c (nytt)
(42c)Innovativa finansiella instrument och finansieringsmekanismer där unionens budget medverkar bör ovillkorligen utmärkas av största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll.
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 42d (nytt)
(42d)Rättesnöret för att uppnå fondens mål bör vara att förbättra utbetalningarnas genomförande och kvalitet, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska medlen garanteras.
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 42e (nytt)
(42e)Fonden måste kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning och genomföras så effektivt och användarvänligt som möjligt, och den måste garantera rättssäkerhet och vara tillgänglig för samtliga deltagare.
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 42f (nytt)
(42f)Kommissionen bör årligen kontrollera genomförandet av fonden med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Dessa indikatorer, bland dem också relevanta basnivåer, bör ge ett minimiunderlag för bedömningen av i vilken utsträckning fondens mål uppnåtts.
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 43
(43) När det gäller fondens förvaltning och genomförande bör den utgöra en del av ett sammanhängande ramverk som består av den här förordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […/…] om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brott samt krishantering.
(43) När det gäller fondens förvaltning och genomförande bör den utgöra en del av ett sammanhängande ramverk som består av den här förordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […/…] om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brott samt krishantering. Inom ramen för denna fond bör det partnerskap som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen] bland de deltagande myndigheterna inbegripa de behöriga regionala, lokala och kommunala myndigheterna, internationella organisationer och civilsamhällets organisationer, såsom icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter.
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3
3. Enligt denna förordning ska bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen] vara tillämpliga.
3. Enligt denna förordning ska bestämmelserna i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen] vara tillämpliga, utan att det påverkar artikel 4 a i denna förordning.
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 2 – led a – inledningen
(a) vidarebosättning: den process genom vilken tredjelandsmedborgare eller statslösa personer med sådan status som anges i Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning och som har tillstånd att såsom flyktingar uppehålla sig i någon av medlemsstaterna, på begäran av FN:s flyktingkommissariat och på grundval av deras behov av internationellt skydd överförs från ett tredjeland och etableras i en medlemsstat där de får rätt att uppehålla sig med någon av följande status:
(a) vidarebosättning: den process genom vilken tredjelandsmedborgare eller statslösa personer på begäran av FN:s flyktingkommissariat och på grundval av deras behov av internationellt skydd överförs från ett tredjeland och etableras i en medlemsstat där de får rätt att uppehålla sig med någon av följande status:
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 2 – led a – led i
(i) flyktingstatus i den mening som avses i artikel 2 d i direktiv 2004/83/EG, eller
(i) flyktingstatus i den mening som avses i artikel 2 e i direktiv 2011/95/EU, eller
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 2 – led a – led ia (nytt)
(ia) status som subsidiärt skyddsbehövande i den mening som avses i artikel 2 g i direktiv 2011/95/EU, eller
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
(b) omplacering: den process genom vilken personer som avses i artikel 4.1 a och b överförs från den medlemsstat som beviljat dem internationellt skydd till en annan medlemsstat där de kommer att beviljas ett motsvarande skydd, eller genom vilken personer som faller under den kategori som avses i artikel 4.1 c överförs från den medlemsstat som ansvarar för att granska deras ansökan till en annan medlemsstat där deras ansökan om internationellt skydd kommer att granskas,
(b) omplacering: den process genom vilken personer som avses i artikel4.1a och b överförs från den medlemsstat som beviljat dem internationellt skydd till en annan medlemsstat där de omedelbart kommer att beviljas ett motsvarande skydd, eller genom vilken personer som faller under den kategori som avses i artikel4.1c överförs från den medlemsstat som ansvarar för att granska deras ansökan till en annan medlemsstat där deras ansökan om internationellt skydd kommer att granskas,
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 2 – led f – led i
(i) ett hårt migrationstryck i en eller flera medlemsstater som kännetecknas av en oproportionerligt stor inströmning av tredjelandsmedborgare som ställer stora och omedelbara krav på medlemsstaternas mottagnings- och förvarsfaciliteter, asylsystem och asylförfaranden,
(i) ett särskilt starkt tryck i en eller flera medlemsstater som kännetecknas av en plötslig tillströmning av ett stort antal tredjelandsmedborgare som ställer stora och omedelbara krav på medlemsstaternas mottagnings- och förvarsfaciliteter, asylsystem och asylförfaranden, eller
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
1. Fondens allmänna mål ska vara att bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmar i unionen som ett led i upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och i överensstämmelse med den gemensamma politiken för asyl, subsidiärt skydd och tillfälligt skydd och med den gemensamma invandringspolitiken.
1. Fondens allmänna mål ska vara att som ett led i upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa stärka och utveckla en gemensam politik för asyl, subsidiärt skydd och tillfälligt skydd och att stärka och utveckla den gemensamma invandringspolitiken, med beaktande av konsekvensen i utvecklingspolitiken och den människorättsbaserade strategin för skydd av migranter, flyktingar och asylsökande.
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a – stycke 2
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas med indikatorer som visar förbättringar t.ex. i mottagningsförhållandena för asylsökande, i asylförfarandenas kvalitet, i hur väl andelen godkända asylansökningar stämmer överens mellan medlemsstaterna samt i medlemsstaternas vidarebosättningsinsatser.
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas av kommissionen med hjälp av såväl kvalitativa som kvantitativa indikatorer som bland annat visar de förbättringar som uppnåtts i mottagningsförhållandena för asylsökande, i asylförfarandenas kvalitet och i hur väl beslutsfattandet i liknande fall stämmer överens, i tillhandahållandet av tillförlitlig, objektiv och aktuell information om ursprungsländer samt i vidarebosättningsinsatserna.
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)Stödja åtgärder för säker tillgång till Europas asylsystem.
Hur väl detta mål uppfylls ska mätas med indikatorer som bland annat visar vilka möjligheter asylsökande har att få tillgång till unionens asylsystem på ett säkert sätt, utan att behöva anlita människosmugglare och kriminella nätverk och utan att utsätta sig för livsfara.
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b – stycke 1
(b) Stödja laglig invandring till unionen i linje med medlemsstaternas ekonomiska och sociala behov och främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare, inbegripet asylsökande och personer som beviljats internationellt skydd.
(b) Stödja laglig invandring till unionen i linje med medlemsstaternas ekonomiska och sociala behov, främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna för migranter, inbegripet asylsökande och personer som beviljats internationellt skydd.
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b – stycke 2
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas med indikatorer som visar förbättringar t.ex. i tredjelandsmedborgares deltagande i arbetsliv, utbildning och demokratiska processer.
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas av kommissionen med hjälp av såväl kvalitativa som kvantitativa indikatorer som bland annat visar de förbättringar som uppnåtts i fråga om tredjelandsmedborgares och statslösa personers deltagande i arbetsliv, utbildning och demokratiska processer samt deras tillgång till bostäder och hälsovård.
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led c – stycke 2
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas med indikatorer som visar t.ex. antalet återvändande personer.
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas av kommissionen med hjälp av såväl kvalitativa som kvantitativa indikatorer som bland annat visar antalet återvändande personer, antalet personer som fått tillgång till återanpassningsåtgärder (före eller efter återvändandet), antalet frivilliga återvändanden och kvaliteten på systemen för kontroll av påtvingade återvändanden.
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d – stycke 1
(d) Öka solidariteten och förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, särskilt gentemot de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar,
(d) Öka solidariteten och förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, särskilt gentemot de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar, även genom praktiskt samarbete.
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 3– punkt 2 – led d – stycke 2
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas med indikatorer som visar förbättringar t. ex. av det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstater, inbegripet i form av praktiskt samarbete och omplacering.
Hur väl detta mål uppnåtts ska mätas av kommissionen med hjälp av såväl kvalitativa som kvantitativa indikatorer som bland annat visar förbättringar av det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstater, inbegripet i form av praktiskt samarbete och omplacering samt de personalresurser som görs tillgängliga genom Europeiska stödkontoret för asylfrågor.
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som den behöver för att kunna bedöma resultaten, som ska mätas med indikatorerna.
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.Uppnåendet av specifika mål, såsom de som avses i punkt 2, ska mätas med tvärgående, såväl kvalitativa som kvantitativa indikatorer som bland annat visar förbättringen av bestämmelserna till skydd för barn, främjandet av respekten för familjelivet, tillgången till grundläggande tjänster och biståndet till ensamkommande barn oberoende av om de har uppehållstillstånd eller inte.
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2b (ny)
2b.De åtgärder som vidtas för att uppnå de mål som definieras i punkterna 1 och 2 ska vara helt samstämmiga med och komplettera de åtgärder som stöds genom unionens externa finansieringsinstrument samt vara förenliga med målen och principerna för unionens yttre åtgärder.
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2c (ny)
2c.De mål som fastställs i punkterna 1 och 2 ska uppnås med vederbörlig hänsyn till målen och principerna för unionens humanitära politik. I enlighet med artikel 24a ska det säkerställas att målen överensstämmer med och kompletterar de åtgärder som finansieras genom unionens externa finansieringsinstrument.
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led b
(b) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som åtnjuter status som skyddsbehövande enligt rådetsdirektiv 2004/83/EG.
(b) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som åtnjuter status som skyddsbehövande enligt direktiv 2011/95/EU.
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led f
(f) Tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som håller på att förvärva laglig bosättning i en medlemsstat.
(f) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som håller på att förvärva laglig bosättning i en medlemsstat.
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led g
(g) Tredjelandsmedborgare som befinner sig på ett tredjelands territorium och har för avsikt att invandra till unionen och som uppfyller särskilda bestämmelser och/eller krav i nationell lag före avresan, inklusive krav på förmågan att integrera sig i den mottagande medlemsstaten
(g) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som befinner sig på ett tredjelands territorium och har för avsikt att invandra till unionen och som uppfyller särskilda bestämmelser och/eller krav i nationell lag före avresan, inklusive krav på förmågan att integrera sig i den mottagande medlemsstaten
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led h
(h) Tredjelandsmedborgare som ännu inte har fått ett slutgiltigt avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, laglig bosättning eller internationellt skydd i en medlemsstat och som får välja att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande, under förutsättning att de inte har förvärvat nytt medborgarskap eller lämnat medlemsstatens territorium.
(h) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som ännu inte har fått ett slutgiltigt avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, laglig bosättning eller internationellt skydd i en medlemsstat och som får välja att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande, under förutsättning att de inte har förvärvat nytt medborgarskap eller lämnat medlemsstatens territorium.
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led i
(i) Alla tredjelandsmedborgare som åtnjuter uppehållstillstånd, laglig bosättning eller någon form av internationellt skydd enligt direktiv 2004/83/EG eller tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG i en medlemsstat och som har valt att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande, under förutsättning att de inte har förvärvat nytt medborgarskap eller lämnat den medlemsstatens territorium.
(i) Alla tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som åtnjuter uppehållstillstånd, laglig bosättning eller någon form av internationellt skydd enligt direktiv 2011/95/EU eller tillfälligt skydd enligt direktiv2001/55/EG i en medlemsstat och som har valt att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande, under förutsättning att de inte har förvärvat nytt medborgarskap eller lämnat den medlemsstatens territorium.
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led j
(j) Tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och/eller vistelse i en medlemsstat.
(j) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas på en medlemsstats territorium och som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och/eller vistelse i en medlemsstat, inbegripet tredjelandsmedborgare vilkas återvändande formellt eller informellt har skjutits upp.
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
Partnerskap
Inom ramen för denna fond ska det partnerskap som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen] bland de deltagande myndigheterna inbegripa de behöriga regionala, lokala och kommunala myndigheterna, internationella organisationer och civilsamhällets organ, såsom icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter.
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led a
(a) Tillhandahållande av materiellt bistånd, utbildning, stödtjänster, hälsovård och psykologisk vård.
(a) Tillhandahållande av materiellt bistånd, däribland humanitärt bistånd vid gränsen, utbildning, stödtjänster, hälsovård och psykologisk vård.
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)Införande och förbättring av administrativa strukturer, system och utbildningar för personal och behöriga administrativa och rättsliga myndigheter för att säkerställa en smidig och problemfri tillgång till asylförfaranden för asylsökande och effektiva asylförfaranden av hög kvalitet.
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led ab (nytt)
(ab)Förbättring och underhåll av befintlig infrastruktur samt befintliga tjänster i samband med inkvartering.
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led d
(d) Särskild hjälp till utsatta personer såsom underåriga, ensamkommande barn, funktionshindrade, äldre, gravida, ensamstående föräldrar med underåriga barn, offer för människohandel, personer med allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom eller posttraumatiska symptom samt personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
(d) Särskild hjälp till utsatta personer såsom underåriga, ensamkommande barn, funktionshindrade, äldre, gravida, ensamstående föräldrar med underåriga barn, offer för människohandel, personer med allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom eller posttraumatiska symptom, personer som löper risk för våld på grund av personliga egenskaper som anges i artikel 21 i stadgan om grundläggande rättigheter samt personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led e
(e) Information till de lokalsamhällen och utbildning av den personal vid lokala myndigheter som kommer i kontakt med de personer som tas emot.
(e) Information till de lokalsamhällen och utbildning av den personal vid lokala myndigheter som kommer i kontakt med de personer som tas emot, särskilt vad gäller förenlighet med asylsökandes grundläggande rättigheter. Detta inbegriper utbildning för personal som kommer i kontakt med utsatta personer som avses i led d.
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)Införande, utveckling och förbättring av alternativa åtgärder till förvar.
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – led a
(a) skapa, utveckla och förbättra infrastruktur och tjänster i samband med inkvartering,
(a) skapa, utveckla, driva och förbättra infrastruktur och tjänster i samband med inkvartering,
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – led b
(b) införa administrativa strukturer och system samt utbilda personal och behöriga rättsliga myndigheter för att säkerställa en smidig och problemfri tillgång till asylförfaranden för asylsökande och effektiva asylförfaranden av hög kvalitet.
(b) införa administrativa strukturer och system samt utbilda personal och behöriga administrativa och rättsliga myndigheter för att säkerställa en smidig och problemfri tillgång till asylförfaranden för asylsökande och effektiva asylförfaranden av hög kvalitet.
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 6 – led a
(a) Åtgärder som ökar medlemsstaternas kapacitet att smala in, analysera och sprida uppgifter och statisitk om asylförfaranden, mottagningskapacitet, vidarebosättning och omplacering.
(a) Åtgärder som ökar medlemsstaternas kapacitet – bland annat i fråga om den mekanism för tidig varning, beredskap och krishantering som inrättas genom förordning (EU) nr […/…] [Dublinförordningen] – att samla in, analysera och sprida kvalitativa och kvantitativa uppgifter om asylförfaranden, mottagningskapacitet, vidarebosättning och omplacering.
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 6 – led b
(b) Åtgärder som direkt bidrar till en utvärdering av asylpolitiken, t.ex. nationella konskevensanalyser, enkäter bland målgrupper samt utveckling av indikatorer och riktmärken.
(b) Åtgärder som direkt bidrar till en utvärdering av asylpolitiken, t.ex. nationella konsekvensanalyser, enkäter bland målgrupper och andra berörda parter samt utveckling av indikatorer och riktmärken.
Motivering
Utvärderingsmetoderna måste vara så inkluderande som möjligt.
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 7 – led b
(b) Införande av lämplig infrastruktur och lämpliga tjänster som säkerställer ett smidigt och effektivt genomförande av vidarebosättnings- och omplaceringsåtgärder.
(b) Införande av lämplig infrastruktur och lämpliga tjänster som säkerställer ett smidigt och effektivt genomförande av vidarebosättnings- och omplaceringsåtgärder och inbegriper språkligt bistånd samt är förenliga med de berörda personernas grundläggande rättigheter.
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Artikel 7 – led fa (nytt)
(fa)Åtgärder för familjeåterförening för personer som är föremål för vidarebosättning i en medlemsstat.
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Artikel 7 – led g
(g) Förstärkning av infrastruktur och tjänster i de länder som utsetts att genomföra regionala skyddsprogram.
(g) Förstärkning av infrastruktur och tjänster som är relevanta för migration och asyl i de länder som utsetts att genomföra regionala skyddsprogram.
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Artikel 7 – led ga (nytt)
(ga)Fastställande och utveckling av strategier för vidarebosättning och omplacering, inbegripet behovsanalys, förbättring av indikatorer och utvärdering.
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Artikel 7 – led gb (nytt)
(gb)Skapande av villkor som leder till att vidarebosatta flyktingar blir integrerade och självständiga på lång sikt.
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Artikel 8 – inledningen
I syfte att underlätta laglig invandring till unionen och bättre kunna förbereda personer som avses i artikel 4.1 g för deras integrering i det mottagande samhället inom det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b och mot bakgrund av de överenskomna slutsatserna från den politiska dialog som avses i artikel 13 i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen] ska framför allt följande åtgärder i ursprungslandet vara stödberättigande:
I syfte att underlätta laglig invandring till unionen och bättre kunna förbereda personer som avses i artikel 4.1 g för deras integrering i det mottagande samhället inom det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b och mot bakgrund av de överenskomna slutsatserna från den politiska dialog som avses i artikel 13 i förordning (EU) nr…/… [den övergripande förordningen] ska framför allt följande åtgärder i ursprungslandet, med beaktande av konsekvensen i utvecklingspolitiken och särskilt unionens åtaganden i kampen mot kunskapsflykt, vara stödberättigande:
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Artikel 8 – led a
(a) Informationspaket och informationskampanjer, bland annat genom användarvänlig informations- och kommunikationsteknik och webbplatser.
(a) Informationspaket och informationskampanjer, bland annat genom användarvänlig informations- och kommunikationsteknik och webbplatser, som ska spridas i olika länder på ett samordnat sätt och i enlighet med ett gemensamt europeiskt budskap.
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – inledningen
1. Inom det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b ska de stödberättigande åtgärderna vidtas inom ramen för konsekventa strategier som genomförs av icke-statliga organisationer och lokala och/eller regionala myndigheter och som är särskilt utformade för integration på lokal och/eller regional nivå, beroende på vad som är lämpligt, av personer som avses i artikel 4.1 a–g. I detta sammanhang ska stödberättigande åtgärder särskilt omfatta följande:
1. Inom det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b ska de stödberättigande åtgärderna vidtas inom ramen för konsekventa strategier som genomförs av internationella organisationer, icke-statliga organisationer och lokala och/eller regionala myndigheter och som är särskilt utformade för integration på lokal och/eller regional nivå, beroende på vad som är lämpligt, av personer som avses i artikel 4.1 a–g. I detta sammanhang ska stödberättigande åtgärder särskilt omfatta följande:
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led a
(a) Införande och utveckling av sådana integrationsstrategier, inbegripet behovsanalys, förbättring av indikatorer och utvärdering.
(a) Införande och utveckling av sådana integrationsstrategier med deltagande av lokala och/eller regionala aktörer, inbegripet behovsanalys, förbättring av integrationsindikatorer och utvärdering av de särskilda villkoren för asylsökande, däribland bedömningar där flera parter är delaktiga, för att fastställa bästa metoder.
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led b
(b) Rådgivning och bistånd, till exempel rörande bostäder, försörjningsmöjligheter, administrativ och juridisk vägledning, hälsovård, psykologisk vård och social omsorg samt barnomsorg,
(b) Rådgivning och bistånd, till exempel rörande bostäder, försörjningsmöjligheter, integration på arbetsmarknaden, administrativ och juridisk vägledning, hälsovård, psykologisk vård, social omsorg, barnomsorg och familjeåterförening,
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
2. Åtgärder som avses i punkt 1 ska beakta de särskilda behoven hos olika kategorier av tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar, även hos dem som reser in eller uppehåller sig i landet för anställning eller egenföretagande och familjeåterförening, personer som beviljats internationellt skydd, asylsökande, vidarebosatta eller omplacerade personer och sårbara grupper av migranter, särskilt underåriga, ensamkommande barn, personer med funktionshinder, äldre personer, gravida kvinnor, ensamstående föräldrar med underåriga barn, offer för människohandel och personer som har utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
2. Åtgärder som avses i punkt 1 ska beakta de särskilda behoven hos olika kategorier av tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar, även hos dem som reser in eller uppehåller sig i landet för anställning eller egenföretagande och familjeåterförening, personer som beviljats internationellt skydd, asylsökande, vidarebosatta eller omplacerade personer och sårbara grupper av migranter, särskilt underåriga, ensamkommande barn, personer med funktionshinder, äldre personer, gravida kvinnor, ensamstående föräldrar med underåriga barn, offer för människohandel, personer som löper risk för våld på grund av en av de personliga egenskaper som avses i artikel 21 i stadgan om grundläggande rättigheter och personer som har utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Artikel 10 – led b
(b) Förstärkning av medlemsstaternas kapacitet att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera sina strategier, sin politik och sina åtgärder när det gäller invandring på olika nivåer och avdelningar inom förvaltningen, framför allt en förstärkning av deras kapacitet att samla in, analysera och sprida uppgifter och statistik om migrationsförfaranden och migrationsströmmar, uppehållstillstånd och utveckling av övervakningsredskap, utvärderingssystem, indikatorer och riktmärken för att mäta resultaten av dessa strategier.
(b) Förstärkning av medlemsstaternas kapacitet att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera sina strategier, sin politik och sina åtgärder när det gäller invandring på olika nivåer och avdelningar inom förvaltningen, framför allt en förstärkning av deras kapacitet att samla in, analysera och sprida ingående och systematiska uppgifter och statistik om migrationsförfaranden och migrationsströmmar, uppehållstillstånd och utveckling av övervakningsredskap, utvärderingssystem, indikatorer och riktmärken för att mäta resultaten av dessa strategier.
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Artikel 10 – led c
(c) Främja förmågan att hantera kontakter med andra kulturer hos genomförande organisationer som tillhandahåller offentliga och privata tjänster, inklusive utbildningsinstitutioner, samt främja utbyte av erfarenheter och bästa praxis, samarbete och nätverksbyggande.
(c) Främja förmågan att hantera kontakter hos genomförande organisationer som tillhandahåller offentliga och privata tjänster, inklusive utbildningsinstitutioner, på det interkulturella och människorättsliga området, samt främja utbyte av erfarenheter och bästa praxis, samarbete och nätverksbyggande.
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Artikel 11 – led aa (nytt)
(aa)Införande, utveckling och förbättring av alternativa åtgärder till förvar.
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Artikel 11 – led b
(b) Införande av administrativa strukturer, system och utbildning av personal för att säkerställa smidiga återvändandeförfaranden.
(b) Införande av administrativa strukturer, system och utbildning av personal för att se till att återvändandeförfarandena är smidiga och ger ett fullgott skydd för migranternas grundläggande rättigheter.
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Artikel 11 – led ba (nytt)
(ba)Stöd till civila samhällsorganisationers oberoende bedömning och övervakning av insatser för återvändande, för att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Artikel 11 – led c
(c) Tillhandahållande av materiellt bistånd, hälsovård och psykologisk vård.
(c) Tillhandahållande av materiellt bistånd, hälsovård och psykologisk vård, inbegripet för tredjelandsmedborgare vilkas återsändande har skjutits upp i enlighet med artiklarna 9 och 14.1 i direktiv 2008/115/EG.
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Artikel 11 – led fa (nytt)
(fa)Införande och förbättring av oberoende och effektiva system för kontroll av påtvingat återvändande i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 6 i direktiv 2008/115/EG.
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Artikel 12 – led c
(c) Åtgärder för att påskynda återanpassningen med tanke på den återvändandes personliga utveckling, till exempel ekonomiska incitament, utbildning, anställnings- och sysselsättningsstöd samt startstöd till ekonomisk verksamhet.
(c) Åtgärder för att påskynda återanpassningen med tanke på den återvändandes personliga utveckling, till exempel ekonomiska incitament, utbildning, anställnings- och sysselsättningsstöd samt startstöd till ekonomisk verksamhet, inbegripet åtgärder före återvändandet.
Ändringsförslag 83 Förslag till förordning Artikel 13 – led d
(d) Insatser som ökar kapaciteten att samla in, analysera och sprida uppgifter och statistik om återvändandeförfaranden och återvändandeåtgärder, mottagningskapacitet och kapacitet att hålla i förvar, påtvingat och frivilligt återvändande, övervakning och återintegrering.
(d) Insatser som ökar kapaciteten att samla in, analysera och sprida ingående och systematiska uppgifter och statistik om återvändandeförfaranden och återvändandeåtgärder, mottagningskapacitet och kapacitet att hålla i förvar, påtvingat och frivilligt återvändande, övervakning och återintegrering.
Ändringsförslag 84 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1
1. De samlade medlen för genomförandet av denna förordning ska uppgå till 3869 miljoner euro.
1. Den särskilda finansieringsramen – såsom den fastställs i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den … 201Z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning – för genomförandet av denna förordning ska vara 3869miljonereuro för 2014–2020.
Ändringsförslag 85 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2
2. De årliga anslagen för fonden ska godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramens gränser.
2. De årliga anslagen för fonden ska godkännas av budgetmyndigheten utan att det påverkar bestämmelserna i förordningen om inrättande av en flerårig budgetram för 2014–2020 och det interinstitutionella avtalet av den … 201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Ändringsförslag 86 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 – inledningen
3. De samlade medlen ska genomföras enligt följande:
3. Den särskilda finansieringsramen ska genomföras enligt följande:
Ändringsförslag 87 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4
4. De samlade medlen inom ramen för denna förordning ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med [artikel 55.1 b i den nya budgetförordningen]1, med undantag av unionsåtgärder enligt artikel 21, katastrofbistånd enligt artikel 22, det europeiska migrationsnätverket enligt artikel 23 och tekniskt stöd enligt artikel 24.
4. Den särskilda finansieringsramen inom ramen för denna förordning ska genomföras genom direkt förvaltning (framför allt unionsåtgärder enligt artikel21, katastrofbistånd enligt artikel 22, det europeiska migrationsnätverket enligt artikel 23 och tekniskt stöd enligt artikel24) eller genom delad förvaltning i enlighet med artikel 58.1 c i den nya budgetförordningen1.
1 Kommissionens förslag – Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (KOM(2010) 815 slutlig av den 22 december 2010). Detta förslag utgör ett formellt återkallande av kommissionen av de tidigare lagstiftningsförslagen KOM(2010) 71 slutlig och KOM(2010) 260 slutlig.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
Motivering
Att EU:s budget genomförs genom delad förvaltning bör vara ett undantag och inte en regel.
Ändringsförslag 88 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4a (ny)
4a.Kommissionen förblir ansvarig för genomförandet av unionens budget i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget och ska underrätta Europaparlamentet och rådet om verksamhet som utförts av andra enheter än medlemsstaterna.
Ändringsförslag 89 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5 – inledningen
5. De samlade medlen ska preliminärt användas enligt följande:
5. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter ska den särskilda finansieringsramen preliminärt användas enligt följande:
Ändringsförslag 90 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5 – led a
(a) 3 232 miljoner euro för medlemsstaternas nationella program.
(a) 83 % för medlemsstaternas nationella program.
Motivering
Av tekniska skäl har beloppen omräknats till procenttal.
Ändringsförslag 91 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5 – led b
(b) 637 miljoner euro för unionsåtgärder, katastrofbistånd, det europeiska migrationsnätverket och tekniskt stöd från kommissionen.
(b) 17 % för unionsåtgärder, katastrofbistånd, det europeiska migrationsnätverket och tekniskt stöd från kommissionen.
Ändringsförslag 92 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – inledningen
1. 3 232 miljoner euro ska preliminärt fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:
1. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter ska medel som specifikt avser de nationella programmen preliminärt fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:
Ändringsförslag 93 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – led a
(a) 2 372 miljoner euro enligt vad som anges i bilaga I.
(a) 73 % enligt vad som anges i bilaga I.
Ändringsförslag 94 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – led b
(b) 700 miljoner euro grundat på den fördelningsmekanism för särskilda åtgärder som avses i artikel 16, för unionens vidarebosättningsprogram som avses i artikel 17 och för omplacering som avses i artikel 18.
(b) 22 % grundat på den fördelningsmekanism för särskilda åtgärder som avses i artikel16, för unionens vidarebosättningsprogram som avses i artikel17 och för omplacering som avses i artikel18.
Ändringsförslag 95 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – led c
(c) 160 miljoner euro inom ramen för halvtidsöversynen och för perioden från och med budgetåret 2018, för att beakta betydande förändringar i migrationsströmmar eller åtgärda de särskilda behov som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 19.
(c) 5 % inom ramen för halvtidsöversynen och för perioden från och med budgetåret 2017, för att beakta betydande förändringar i migrationsströmmar eller åtgärda de särskilda behov som kommissionen fastställer i enlighet med artikel19.
Ändringsförslag 96 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2a (ny)
2a.De medel som anslås för uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 3.2 ska fördelas på ett rättvist, välavvägt och öppet sätt. Medlemsstaterna ska se till att alla åtgärder som finansieras genom fonden är förenliga med unionens regelverk beträffande asyl och invandring, även i de fall då de inte har anknytning till eller omfattas av tillämpningen av de relevanta bestämmelserna.
Ändringsförslag 97 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska, utöver sina anslag som beräknas i enlighet med artikel 15.1 a, vartannat år få ett ytterligare belopp som anges i artikel 15.2 b, baserat på en klumpsumma på 6 000 euro för varje vidarebosatt person.
1. Medlemsstaterna ska, utöver sina anslag som beräknas i enlighet med artikel 15.1 a, vartannat år få ett ytterligare belopp som anges i artikel 15.2 b, baserat på en klumpsumma på 4 000 euro för varje vidarebosatt person, som används för sådan vidarebosättningsverksamhet som avses i artikel 7. Det faktiska genomförandet av verksamheten ska övervakas och utvärderas av vidarebosättningsenheten vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor.
Ändringsförslag 98 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Den klumpsumma som avses i första stycket ska ökas med 3 000 euro för varje vidarebosatt person utöver medlemsstatens tidigare vidarebosättningskvot eller om den vidarebosatta personen vidarebosätts i en medlemsstat som inte tidigare har genomfört unionsfinansierad vidarebosättning.
Ändringsförslag 99 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 2
2. Den klumpsumma som avses i punkt 1 ska ökas med 10 000 euro för varje vidarebosatt person enligt EU:s gemensamma vidarebosättningsprioriteringar som fastställs i enlighet med punkterna 3 och 4 och förtecknas i bilaga III.
2. Den klumpsumma som avses i punkt 1 ska också ökas med 3 000 euro för varje vidarebosatt person enligt EU:s gemensamma vidarebosättningsprioriteringar som fastställs i enlighet med punkterna 3 och 4 och förtecknas i bilaga III.
Ändringsförslag 100 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 3a (ny)
3a.Medlemsstater som samlar sina löften i ett åtagande utan tak ska få ytterligare summor och stöd för varje vidarebosatt person för att nå de kvantitativa och kvalitativa målen för unionens vidarebosättningsprogram, genom att uppnå minst 20 000 vidarebosättningar per år fram till 2020 och genom att fastställa bra metoder och gemensamma standarder för integration av flyktingar. Dessa medlemsstater ska ha ett nära samarbete med vidarebosättningsenheten vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor för att fastställa och regelbundet förbättra och se över riktlinjerna för de kvantitativa och kvalitativa målen.
Ändringsförslag 101 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – strecksats 2a (ny)
–Personer som utsatts för våld och/eller tortyr.
Ändringsförslag 102 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – strecksats 4
Personer i akut behov av vidarebosättning eller i brådskande behov av juridiska eller fysiska skyddsrelaterade skäl.
– Personer i akut behov av vidarebosättning av juridiska och/eller fysiska skyddsrelaterade skäl.
Ändringsförslag 103 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – strecksats 4a (ny)
–Personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
Ändringsförslag 104 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 8
8. För att effektivt uppnå målen för EU:s vidarebosättningsprogram och inom ramen för tillgängliga resurser ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att vid behov justera de klumpsummor som avses i punkterna 1 och 2.
8. För att effektivt uppnå målen för EU:s vidarebosättningsprogram och inom ramen för tillgängliga resurser ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att vid behov justera de klumpsummor som avses i punkterna 1, 2 och 3a.
Ändringsförslag 105 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska, utöver sina anslag som beräknas i enlighet med artikel 15.1 a, vid behov få ett ytterligare belopp som anges i artikel 15.2 b, baserat på en klumpsumma på 6 000 euro för varje person som omplaceras från en annan medlemsstat.
1. Medlemsstaterna ska, utöver sina anslag som beräknas i enlighet med artikel 15.1 a, vid behov få ett ytterligare belopp som anges i artikel 15.2 b, baserat på en klumpsumma på 4 000 euro för varje person som omplaceras från en annan medlemsstat.
Ändringsförslag 106 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a.Kommissionen ska upprätta strikta förfarandegarantier och tydliga kriterier i fråga om omplaceringsåtgärder. Dessa förfarandegarantier ska bland annat omfatta upprättandet av öppna och icke-diskriminerande urvalskriterier, upplysningar som ska tillhandahållas personer som potentiellt kan komma i fråga för omplacering, skriftlig underrättelse till de intervjuade sökande om huruvida de valts ut eller inte, rimliga tidsfrister för att den som söker omplacering ska kunna fatta ett beslut och eventuellt förbereda sin avresa på ett lämpligt sätt samt ett krav på frivilligt medgivande från den som erbjuds omplacering.
Ändringsförslag 107 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2b (ny)
2b.Omplaceringsåtgärderna ska åtföljas av en handlingsplan som syftar till att bibehålla och/eller förbättra kvaliteten på asylsystemen och mottagnings- och integrationsvillkoren i den berörda medlemsstat varifrån avresan sker.
Ändringsförslag 108 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – stycke 1
1. För att kunna fördela det belopp som anges i artikel 15.1 c senast den 31 maj 2017 ska kommissionen bedöma medlemsstaternas behov vad gäller deras asyl- och mottagningssystem, deras situation i fråga om migrationsströmmar under perioden 2014–2016 och den förväntade utvecklingen.
1. För att kunna fördela det belopp som anges i artikel 15.1 c senast den 31 maj 2016 ska kommissionen bedöma medlemsstaternas behov vad gäller deras asyl- och mottagningssystem, deras situation i fråga om migrationsströmmar under perioden 2014–2015 och den förväntade utvecklingen.
Ändringsförslag 109 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – stycke 3 – led b
(b) Migrationstryck:
(b) Särskilt starkt tryck:
Ändringsförslag 110 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2
2. På grundval av detta mönster ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa vilka medlemsstater som ska få ett tilläggsbelopp och utarbeta en fördelningsmatris för tilldelning av tillgängliga medel till dessa medlemsstater i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.3.
2. På grundval av detta mönster ska kommissionen genom delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 26 fastställa vilka medlemsstater som ska få ett tilläggsbelopp och utarbeta en fördelningsmatris för tilldelning av tillgängliga medel till dessa medlemsstater.
Ändringsförslag 111 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1
1. På kommissionens initiativ får fonden användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela unionen (nedan kallade unionsåtgärder) när det gäller de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3.
1. På kommissionens initiativ får fonden användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela unionen (nedan kallade unionsåtgärder) när det gäller de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3, med beaktande av konsekvensen i utvecklingspolitiken.
Ändringsförslag 112 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – led a
(a) Främjande av samarbetet på EU-nivå vid genomförandet av unionslagstiftning och bästa praxis på asylområdet, inklusive vidarebosättning och omplacering, laglig invandring, inklusive integration av tredjelandsmedborgare, samt återsändande.
(a) Främjande av samarbetet på EU-nivå vid genomförandet av unionslagstiftning och bästa praxis på asylområdet, inklusive vidarebosättning och omplacering, laglig invandring, inklusive integration av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer, samt återsändande.
Ändringsförslag 113 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – led f
(f) Samarbete med tredjeländer, särskilt inom ramen för genomförandet av återtagandeavtal, partnerskap för rörlighet och regionala skyddsprogram.
(f) Samarbete med tredjeländer på grundval av den övergripande strategin för migration, särskilt inom ramen för genomförandet av återtagandeavtal, partnerskap för rörlighet, regionala skyddsprogram och säker tillgång till unionens asylsystem, i enlighet med artikel 24a.
Ändringsförslag 114 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 3a (ny)
3a.Om unionsåtgärder vidtas genom indirekt centraliserad förvaltning av unionens byråer som arbetar med inrikes frågor ska kommissionen säkerställa en rättvis, skälig och transparent fördelning av medlen mellan de olika byråerna. Åtgärderna ska ingå i byråernas uppgifter utöver deras arbetsprogram.
Ändringsförslag 115 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 3b (ny)
3b.Kommissionen ska garantera en rättvis och skälig fördelning av medlen med avseende på vart och ett av de mål som avses i artikel 3.2.
Ändringsförslag 116 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1
1. Genom fonden ska ekonomiskt stöd tillhandahållas för att åtgärda särskilda och brådskade behov i händelse av en nödsituation.
1. Genom fonden ska ekonomiskt stöd tillhandahållas för att åtgärda särskilda och brådskande behov i händelse av en nödsituation, enligt definitionen i artikel 2 f. De åtgärder som vidtas i tredjeländer i enlighet med denna artikel ska vara samstämda med och komplettera unionens humanitära politik samt respektera de humanitära principer som fastställs i samförståndet om humanitärt bistånd.
Ändringsförslag 117 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2 – led a
(a) Att vara ett rådgivande organ för EU i migrations- och asylfrågor genom samordning och samarbete både på nationell nivå och unionsnivå med företrädare för medlemsstaterna, den akademiska världen, det civila samhället, tankesmedjor och andra EU-organ och internationella organ.
(a) Att vara ett rådgivande organ för EU i migrations- och asylfrågor genom samordning och samarbete både på nationell nivå och unionsnivå med företrädare för medlemsstaterna, den akademiska världen, det civila samhället, tankesmedjor och andra EU-organ och internationella organ och särskilt de som är specialiserade på asyl- och invandringsfrågor.
Ändringsförslag 118 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2 – led c
(c) Att förse allmänheten den information som avses i punkt b.
(c) Att förse allmänheten med den information som avses i led b, tillsammans med civilsamhällets organisationer och icke-statliga organisationer som arbetar med invandrings- och asylfrågor.
Ändringsförslag 119 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 5 – led b
(b) En styrelse som ger politisk vägledning om och godkänner det europeiska migrationsnätverkets verksamhet och som består av företrädare för kommissionen plus experter från medlemsstaterna, Europaparlamentet och andra relevanta enheter.
(b) En styrelse som ger politisk vägledning om och godkänner det europeiska migrationsnätverkets verksamhet och som består av företrädare för kommissionen plus experter från medlemsstaterna, Europaparlamentet och andra relevanta oberoende enheter.
Ändringsförslag 120 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 7
7. Det belopp som avsatts för det europeiska migrationsnätverket på grundval av de årliga anslagen för fonden och arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar för dess verksamhet fastställs, ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.3 och, om möjligt, i kombination med arbetsprogrammet för unionsåtgärder och katastrofbistånd.
7. Det belopp som avsatts för det europeiska migrationsnätverket på grundval av de årliga anslagen för fonden och arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar för dess verksamhet fastställs, ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26 och, om möjligt, i kombination med arbetsprogrammet för unionsåtgärder och katastrofbistånd.
Ändringsförslag 121 Förslag till förordning Artikel 24a (ny)
Artikel 24a
Samordning
Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans med Europeiska utrikestjänsten samordna de åtgärder som vidtas i och avseende tredjeländer. Framför allt ska de se till att åtgärderna
a) är förenliga med EU:s utrikespolitik – och i synnerhet med principen om konsekvens i utvecklingspolitiken – och överensstämmer med de strategiska programplaneringsdokumenten för regionen eller landet i fråga,
b) i första hand avser åtgärder som inte är utvecklingsinriktade,
c) vidtas på kort eller eventuellt medellång sikt beroende på typ av åtgärder och prioriteringar,
d) i huvudsak tjänar unionens intressen, har en direkt inverkan på unionen och dess medlemsstater och tryggar en nödvändig kontinuitet med de aktiviteter som bedrivs inom unionen.
– användas till förmån för vidarebosättning eller omplacering.
Ändringsförslag 123 Förslag till förordning Artikel 29 – stycke 1
Bestämmelserna i [förordning (EU) nr .../…] ska tillämpas på denna fond.
Bestämmelserna i [förordning (EU) nr …/…] ska tillämpas på denna fond, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 4a i den här förordningen.
Ändringsförslag 124 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2a (ny)
(2a)Inrättande av en vidarebosättningsenhet vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor med egen personal som står för den nödvändiga samordningen mellan alla pågående vidarebosättningsaktiviteter i medlemsstaterna, gör tjänsteresor i tredjeländer och/eller medlemsstater, bistår vid intervjuer samt läkar- och säkerhetsundersökningar, inhämtar sakkunskap och gör det möjligt att samla och dela information, står i nära kontakt med UNHCR och lokala icke-statliga organisationer, spelar en viktig roll i övervakningen och utvärderingen av programmens effektivitet och kvalitet, verkar för att öka medvetenheten och säkerställer nätverk i hela unionen och utbyte av bra lösningar mellan vidarebosättningsaktörer, däribland partnerskap mellan internationella organisationer, offentliga myndigheter och civilsamhället.
Ändringsförslag 125 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2b (ny)
(2b)Ge lokala myndigheter och medlemsstaternas lokala partner möjlighet att begära finansiellt stöd från fonden i samband med lokala integrationsprogram som omfattar ankomststöd, uppföljning av ankomster, planerings- och samordningsstrukturer och verksamhet för att informera om och främja vidarebosättning i de samhällen som ska ta emot vidarebosatta flyktingar.
Ändringsförslag 126 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 3a (ny)
(3a)Initiativ på området för integration som syftar till att förbättra samordningen på flera nivåer i berörda politikområden mellan medlemsstater, regioner och kommuner.
Ändringsförslag 127 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 4
(4) Gemensamma initiativ som syftar till att identifiera och genomföra nya metoder rörande förfarandena vid det första mötet och standarder för skydd av ensamkommande barn.
(4) Gemensamma initiativ som syftar till att identifiera och genomföra nya metoder rörande förfarandena vid det första mötet samt standarder för skydd av och stöd till ensamkommande barn.
Ändringsförslag 128 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 7
(7) Gemensamma initiativ som syftar till att återskapa familjesammanhållning och återintegrera ensamkommande barn i deras ursprungsländer.
(7) Gemensamma initiativ som syftar till att återskapa familjesammanhållning och återintegrera ensamkommande barn i deras ursprungsländer om detta är i enlighet med barnens bästa.
Ändringsförslag 129 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 6a (ny)
(6a)Syriska flyktingar i Turkiet, Jordanien och Libanon.
Instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (Beslut om inledande av interinstitutionella förhandlingar)
526k
55k
Europaparlamentets beslut av den 17 januari 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (COM(2011)0753 – C7-0445/2011 – 2011/0368(COD) – 2013/2505(RSP))
– med beaktande av förslaget från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av artiklarna 70.2 och 70a i arbetsordningen.
– beslutar att inleda interinstitutionella förhandlingar på grundval av följande mandat:
MANDAT
Förslag till lagstiftningsresolution
Ändringsförslag
Ändringsförslag1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
1a.Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande för den lagstiftande myndigheten och inte kan fastställas förrän en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny)
1b.Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1. Parlamentet upprepar att det krävs tillräckliga ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna fullfölja sina befintliga politiska prioriteringar, utföra de nya uppgifter som föreskrivs i EUF-fördraget och reagera vid oförutsedda händelser. Rådet uppmanas att – om det inte delar denna uppfattning – tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna strykas helt och hållet trots att de bevisligen har ett europeiskt mervärde. Parlamentet påpekar att även om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökar med minst 5 % jämfört med nivån för 2013 kan detta endast i begränsad utsträckning bidra till att nå unionens avtalade mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen.
(1) Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bör uppnås bland annat genom åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet och åtgärder för samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och mellan dessa och berörda tredjeländer.
(1) Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bör uppnås bland annat genom åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet och åtgärder för samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, andra nationella myndigheter och relevanta unionsorgan och mellan dessa och berörda tredjeländer och internationella organisationer. Detta mål bör uppnås med respekt för de mänskliga rättigheterna i enlighet med bestämmelserna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och med unionens internationella åtaganden.
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 2
(2) För att nå detta mål bör det vidtas ökade åtgärder för att skydda människor och nyttigheter från de alltmer gränsöverskridande hoten och stödja det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, organiserad brottslighet, olaglig narkotikahandel, korruption, it-brottslighet, människohandel och olaglig vapenhandel fortsätter att vara en utmaning mot unionens inre säkerhet.
(2) För att nå detta mål bör det vidtas ökade åtgärder för att skydda människor och nyttigheter från de alltmer gränsöverskridande hoten och stödja det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, organiserad brottslighet, olaglig narkotikahandel, korruption, it-brottslighet, it-säkerhet, människohandel och olaglig vapenhandel fortsätter att vara en utmaning mot unionens inre säkerhet.
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4
(4) Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och det oupplösliga sambandet med den yttre säkerheten är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.
(4) Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna och rättsstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och på sambandet och den nödvändiga överensstämmelsen med den yttre säkerheten är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.
Motivering
Överensstämmelsen mellan EU:s åtgärder för inre och yttre säkerhet har redan påtalats av parlamentet i betänkandet om strategin för inre säkerhet.
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 5
(5) För att främja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och säkerställa att den blir en operativ verklighet bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom att en särskild fond för inre säkerhet inrättas.
(5) För att främja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och säkerställa att den blir en operativ verklighet bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom att en särskild fond för inre säkerhet inrättas och förvaltas.
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
(7a)Gränsöverskridande brottslighet, till exempel människohandel och kriminella organisationers utnyttjande av olaglig invandring kan bekämpas effektivt genom rättsligt och polisiärt samarbete.
Motivering
Det kriminella intrånget i den lagliga ekonomin är en orsak till snedvridningar av den inre marknaden.
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
(8a)En effektiv bekämpning av den organiserade brottsligheten är nödvändig för att skydda den lagliga ekonomin från typiska kriminella företeelser, till exempel tvätt av pengar som utgör vinning av brott.
Motivering
Det kriminella intrånget i den lagliga ekonomin är en orsak till snedvridningar av den inre marknaden.
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 8b (nytt)
(8b)I dessa tider då unionspolitiken genomsyras av ekonomiska åtstramningar är det nödvändigt att övervinna de ekonomiska svårigheterna genom ett flexibelt synsätt, effektivare användning av befintliga strukturer samt samordning mellan unionens institutioner och byråer och de nationella myndigheterna, och mellan dessa och tredjeländer.
Motivering
Den ekonomiska krisen kräver flexibla och innovativa åtgärder för att man ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten lika effektivt som tidigare.
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 9
(9) Inom den övergripande ramen för fonden för inre säkerhet ska det ekonomiska stöd som beviljas inom detta instrument främja polissamarbete, utbyte av och tillgång till information, förebyggande av brottslighet, bekämpande av gränsöverskridande eller allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, skydd av människor och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade händelser och effektiv hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser, med beaktande av gemensam politik (strategier, program och handlingsplaner), lagstiftning och praktiskt samarbete.
(9) Inom den övergripande ramen för fonden för inre säkerhet bör det ekonomiska stöd som beviljas inom detta instrument främja polissamarbete, utbyte av och tillgång till information, förebyggande av brottslighet, bekämpande av gränsöverskridande eller allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp, skydd av människor och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade händelser och effektiv hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser, med beaktande av gemensam politik (strategier, program och handlingsplaner), lagstiftning och praktiskt samarbete.
Motivering
Människohandel och sexuellt utnyttjande av barn hör till de värsta formerna av allvarlig och organiserad brottslighet. De bör därför specifikt tas upp i detta skäl.
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 10
(10) Det ekonomiska stödet inom dessa områden bör i synnerhet gå till insatser för att främja gränsöverskridande gemensamma insatser, tillgång till och utbyte av information, utbyte av bästa praxis, bättre och säkrare kommunikation och samordning, utbildning av och utbyten mellan personal, verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, övergripande hot- och riskbedömningar, informationsverksamhet, testning och validering av ny teknik, forskning inom forensisk vetenskap och förvärv av driftskompatibel teknisk utrustning.
(10) Det ekonomiska stödet inom dessa områden bör i synnerhet gå till åtgärder för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska polisbyrån (Europol). Dessa åtgärder bör främja gränsöverskridande gemensamma insatser, tillgång till och utbyte av information, utbyte av bästa praxis, bättre och säkrare kommunikation och samordning, utbildning av och utbyten mellan personal, verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, övergripande hot- och riskbedömningar, samarbete mellan medlemsstater och relevanta unionsorgan, informationsverksamhet, testning och validering av ny teknik, forskning inom forensisk vetenskap och förvärv av driftskompatibel teknisk utrustning. Det ekonomiska stödet på dessa områden bör endast gå till åtgärder som överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ som stöds av Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 11
(11) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som finansieras genom detta instrument bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens instrument för bistånd till tredjeländer, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer. Överensstämmelse kommer även att eftersträvas med EU:s humanitära politik, särskilt vad gäller genomförandet av nödåtgärder.
(11) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som finansieras genom detta instrument bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens instrument för bistånd till tredjeländer, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga, demokratiska principer och värderingar, grundläggande fri- och rättigheter, rättsstaten och tredjeländers suveränitet. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer. Överensstämmelse kommer även att eftersträvas med EU:s humanitära politik, särskilt vad gäller genomförandet av nödåtgärder.
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
(12a)I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen bör instrumentet ha som mål att skydda barnets rättigheter, däribland skyddet av barn mot våld, utnyttjande, exploatering och vanvård.
Instrumentet bör särskilt stödja skyddsåtgärder och bistånd till barn som är vittnen och brottsoffer samt särskilt skydd och stöd till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.
Regelbunden kontroll och utvärdering, inklusive kontroll av utgifter, bör göras för att bedöma hur skyddet av barn tas upp inom ramen för instrumentets verksamheter.
Motivering
EU har förbundit sig att skydda barnets rättigheter. Dessa insatser måste därför bli synliga i genomförandet och verkställandet av denna förordning.
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 13
(13) För att garantera ett enhetligt genomförande av fonden för inre säkerhet bör den unionsbudget som anslås för detta finansieringsinstrument genomföras genom delad förvaltning, med undantag för åtgärder av synnerligt intresse för unionen (unionsåtgärder), bistånd vid nödsituationer och tekniskt bistånd, som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning.
(13) För att garantera ett enhetligt genomförande av fonden för inre säkerhet och en effektiv förvaltning av åtgärder av synnerligt intresse för unionen (unionsåtgärder), bistånd vid nödsituationer och tekniskt bistånd bör den unionsbudget som anslås för detta finansieringsinstrument genomföras genom direkt och indirekt förvaltning, med undantag för åtgärder som kräver en administrativ flexibilitet och nationella program, som genomförs genom delad förvaltning.
Motivering
Genomförandet av unionens budget genom delad förvaltning borde vara undantaget och inte regeln (se artikel 55 i budgetförordningen).
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
(13a)När det gäller de resurser som är föremål för delad förvaltning måste medlemsstaternas nationella program till fullo stämma överens med EU:s prioriteringar och mål.
Motivering
Erfarenheterna från halvtidsöversynen och samrådet med berörda parter visar att det behövs ett mer resultatinriktat synsätt för delad förvaltning och en gemensam rättslig ram.
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 14
(14) De medel som anslås till medlemsstaterna för genomförande genom deras nationella program bör fördelas på grundval av tydliga och objektiva kriterier kopplade till de allmänna nyttigheter som medlemsstaterna ska skydda samt dessa medlemsstaters ekonomiska förmåga att säkerställa en hög inre säkerhet, t.ex. antal invånare, storlek på territoriet, antal passagerare och varor som passerar genom de internationella flygplatserna och kusthamnarna, antal infrastrukturer som utgör europeisk kritisk infrastruktur samt bruttonationalprodukt.
(14) De medel som anslås till medlemsstaterna för genomförande genom deras nationella program bör fördelas på grundval av tydliga, objektiva och mätbara kriterier kopplade till de allmänna nyttigheter som medlemsstaterna ska skydda samt dessa medlemsstaters ekonomiska förmåga att säkerställa en hög inre säkerhet, t.ex. antal invånare, storlek på territoriet, antal passagerare och varor som passerar genom de internationella flygplatserna och kusthamnarna samt bruttonationalprodukt.
Motivering
Ändringarna överensstämmer med förslagen till artikel 10.
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 16
(16) Taket för de medel som finns tillgängliga för unionen bör var detsamma som de medel som anslås till medlemsstaterna för genomförandet av deras nationella program. Därigenom säkerställs att unionen under ett visst budgetår har möjlighet att stödja åtgärder av synnerligt intresse för unionen, t.ex. studier, testning och validering av ny teknik, transnationella projekt, nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis, övervakning av genomförandet av relevant unionslagstiftning och unionspolitik samt åtgärder i eller avseende tredjeländer. De åtgärder som stöds bör överensstämma med de prioriteringar som föreskrivs i unionens relevanta strategier, program, handlingsplaner och risk- och hotbedömningar.
(16) Taket för de medel som anslås till medlemsstaterna för genomförandet av respektive nationella program bör vara högre än de resurser som finns tillgängliga för Europeiska unionens åtgärder. Det är därför nödvändigt att medlemsstaternas användning av de tillgängliga medlen förbättras genom bättre utbildning av medlemsstaternas berörda myndigheter. Det bör dock säkerställas att unionen har tillräckliga resurser för att denna under ett visst budgetår ska ha möjlighet att stödja åtgärder av synnerligt intresse för unionen, t.ex. studier, testning och validering av ny teknik, transnationella projekt, nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis, övervakning av genomförandet av relevant unionslagstiftning och unionspolitik samt åtgärder i eller avseende tredjeländer. De åtgärder som stöds bör överensstämma med de prioriteringar som föreskrivs i unionens relevanta strategier, inklusive en it-säkerhetsstrategi, program, handlingsplaner och risk- och hotbedömningar.
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt)
(18a)Enligt EUF-fördraget är delegerade akter endast akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som avser icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Alla väsentliga delar bör ingå i själva lagstiftningsakten.
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 18b (nytt)
(18b)EU:s och medlemsstaternas användning av medel på detta område bör samordnas bättre för att garantera att de kompletterar varandra, blir effektivare och synligare samt för att uppnå bättre budgetsynergier.
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 18c (nytt)
(18c)EU-finansieringens effekter måste maximeras genom att offentliga ekonomiska resurser uppbådas, samordnas och utnyttjas maximalt.
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 18d (nytt)
(18d)Största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll bör garanteras för mekanismer som involverar EU:s budget.
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 18e (nytt)
(18e)Bättre genomförande och kvalitet när det gäller användning av pengarna bör utgöra grundprinciper för att uppnå programmets mål, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör säkerställas.
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 18f (nytt)
(18f)När kommissionen genomför unionens budget genom delad förvaltning bör genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna bör rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och se till att unionens insats framgår tydligt när de förvaltar unionens medel. Kommissionen och medlemsstaterna bör för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om kontroll och revision samt åta sig det ansvar som följer därav enligt denna förordning. Kompletterande bestämmelser bör fastställas i form av sektorsspecifika regler.
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 18g (nytt)
(18g)Programmet måste kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomföras så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt garantera rättssäkerhet och vara tillgängligt för samtliga deltagare.
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 18h (nytt)
(18h)Kommissionen bör årligen kontrollera genomförandet av instrumentet med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Dessa indikatorer, bland dem också relevanta basnivåer, bör ge ett minimiunderlag för bedömningen av i vilken utsträckning programmets mål uppnåtts.
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 23
(23)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, vilka omfattas av de områden som avses i artikel 1.H i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som ingicks av Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.
utgår
Motivering
Denna förordning motsvarar inte någon förändring av Schengenregelverket.
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 24
(24)När det gäller Schweiz innebär denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.H i rådets beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG om ingående av det avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar.
utgår
Motivering
Denna förordning motsvarar inte någon förändring av Schengenregelverket.
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 25
(25)För Liechtenstein utgör denna förordning en sådan utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på det område som avses i artikel 1.H i rådets beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/349/EU om ingående av protokollet på Europeiska unionens vägnar.
utgår
Motivering
Denna förordning motsvarar inte någon förändring av Schengenregelverket.
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
b) utbyte av och tillgång till information: insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information som är relevant för brottsbekämpande myndigheter när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brottslighet, särskilt gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet.
b) utbyte av och tillgång till information: säker insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information som är relevant för brottsbekämpande myndigheter i unionen när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brottslighet, särskilt gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet.
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 2 – led d
d) organiserad brottslighet: straffbart handlande av en strukturerad sammanslutning, bestående av mer än två personer, inrättad för en viss tid, som handlar i samförstånd för att direkt eller indirekt erhålla ekonomiska eller materiella fördelar.
d) organiserad brottslighet: handlande av en strukturerad sammanslutning som existerar under tillräckligt lång tid för att handlandet inte ska kunna anses vara tillfälligt och som består av mer än två personer som har ingått en bindande partnerskapsförpliktelse och som i samförstånd begår brott som bestraffas med frihetsberövande eller en frihetsberövande säkerhetsåtgärd på upp till minst fyra år eller en strängare påföljd, om syftet med handlandet är att direkt eller indirekt – inbegripet genom hot – erhålla ekonomiska eller materiella fördelar.
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 2 – led f
f) risk- och krishantering: varje åtgärd som rör bedömning, förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker.
f) risk- och krishantering: varje åtgärd som rör bedömning, förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism, organiserad brottslighet och andra säkerhetsrelaterade risker.
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 2 – led h
h) konsekvenshantering: effektiv samordning av de insatser som vidtas för att reagera på och minska verkningarna av en terroristattack eller varje annan säkerhetsrelaterad händelse i syfte att säkerställa en effektiv samordning av åtgärderna på nationell nivå och/eller unionsnivå.
h) konsekvenshantering: effektiv samordning av de åtgärder som vidtas på nationell nivå och/eller unionsnivå för att reagera på och minska verkningarna av en terroristattack eller varje annan säkerhetsrelaterad händelse.
Motivering
Den föreslagna omformuleringen syftar till att göra texten mer lättbegriplig.
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 2 – led i
i) kritisk infrastruktur: materiella resurser, tjänster, informationsteknisk utrustning, nät och infrastrukturanläggningar som om de utsätts för störningar eller förstörs skulle innebära allvarliga konsekvenser för kritiska samhällsfunktioner, bl.a. försörjningskedjan, människors hälsa, trygghet, säkerhet och ekonomiska eller sociala välbefinnande samt unionens eller dess medlemsstaters möjlighet att fungera.
i) kritisk infrastruktur: anläggningar, nätverk, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna och nödvändiga för upprätthållandet av centrala samhällsfunktioner och för människors hälsa, trygghet, säkerhet och ekonomiska eller sociala välbefinnande, och där driftsstörningar, avbrott eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat eller i unionen till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner.
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a – stycke 1
a) Förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och mellan dessa och berörda tredjeländer.
a) Förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, människohandel, utnyttjande av olaglig invandring, sexuellt utnyttjande av barn, spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp, it-brottslighet och tvätt av pengar som utgör vinning av brott, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och relevanta unionsorgan och mellan dessa och berörda tredjeländer och internationella organisationer.
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a – stycke 2
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet gemensamma gränsöverskridande insatser och antalet dokument som producerats och evenemang som organiserats om bästa praxis.
utgår
Motivering
Det har lagts fram ett särskilt ändringsförslag som beskriver de indikatorer som ska mäta hur väl målen har uppnåtts.
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)Stärka medlemsstaternas kapacitet att samarbeta med Europol och att bättre utnyttja Europols produkter och tjänster.
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b – stycke 2
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet redskap som införts eller uppgraderats för att underlätta medlemsstaternas skydd av kritisk infrastruktur inom samtliga sektorer av ekonomin, och antalet hot- och riskbedömningar som gjorts på unionsnivå.
utgår
Motivering
Det har lagts fram ett särskilt ändringsförslag som beskriver de indikatorer som ska mäta hur väl målen har uppnåtts.
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – inledningen
3. För att uppnå dessa mål ska instrumentet bidra till följande operativa mål genom främjande och utveckling av följande:
3. För att uppnå dessa mål ska instrumentet bidra till följande operativa mål:
Motivering
Ändringen stämmer överens med andra ändringar till artikel 3.3.
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led a
a) Åtgärder (metoder, verktyg och strukturer) som stärker medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, särskilt genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, utbyte av information och bästa praxis, tillgång till uppgifter, driftskompatibel teknik, tillämpad kriminologi samt kommunikation och information till allmänheten.
a) Främja och utveckla åtgärder (metoder, verktyg och strukturer) som stärker medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, it-brottslighet eller terrorism, särskilt genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, utbyte av information och bästa praxis, tillgång till uppgifter, driftskompatibel teknik, tillämpad kriminologi samt kommunikation och information till allmänheten.
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led b
b) Administrativ och operativ samordning, samarbete, ömsesidig förståelse och utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, andra nationella myndigheter, relevanta unionsorgan och i förekommande fall tredjeländer.
b) Främja och utveckla administrativ och operativ samordning, samarbete, ömsesidig förståelse och utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, andra nationella myndigheter, relevanta unionsorgan och i förekommande fall tredjeländer och internationella organisationer.
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led c
c) Utbildningsprogram inom ramen för genomförandet av EU:s fortbildningspolitik, bl.a. genom särskilda utbytesprogram på unionsnivå om brottsbekämpning, för att främja en genuint europeisk rätts- och brottsbekämpningskultur.
c) Främja och utveckla utbildningsprogram om skyldigheter avseende respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och om genomförandet av EU:s fortbildningspolitik, bl.a. genom särskilda utbytesprogram på unionsnivå om brottsbekämpning, för att främja en genuint europeisk rätts- och brottsbekämpningskultur.
(Ändringen avser även leden d–g. Tekniska justeringar bör göras i dessa led.)
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led d
d) Åtgärder och bästa praxis för skydd av och stöd till vittnen och brottsoffer.
d) Främja och utveckla åtgärder, mekanismer och bästa praxis för tidig identifiering, skydd av och stöd till vittnen och brottsoffer, särskilt skyddsåtgärder och bistånd till barn som är vittnen och brottsoffer, samt särskilt skydd och stöd till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.
Motivering
Vittnen och brottsoffer behöver inte bara skydd och stöd utan det är också viktigt att de identifieras så snabbt som möjligt. EU har förbundit sig att skydda barnets rättigheter. Dessa insatser måste därför bli synliga i genomförandet och verkställandet av denna förordning.
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led g
g) Åtgärder (metoder, verktyg och strukturer) som stärker medlemsstaternas och unionens administrativa och operativa förmåga att utveckla övergripande hot- och riskbedömningar, så att unionen ges möjlighet att utveckla integrerade strategier utifrån gemensamma och delade bedömningar i krissituationer och att öka den ömsesidiga förståelsen av medlemsstaternas och partnerländernas olika definitioner av hotnivåer.
g) Främja och utveckla åtgärder (metoder, verktyg och strukturer) som stärker medlemsstaternas och unionens administrativa och operativa förmåga att utveckla övergripande hot- och riskbedömningar, som är evidensbaserade och överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ som stöds av Europaparlamentet och rådet, så att unionen ges möjlighet att utveckla integrerade strategier utifrån gemensamma och delade bedömningar i krissituationer och att öka den ömsesidiga förståelsen av medlemsstaternas och partnerländernas olika definitioner av hotnivåer.
Motivering
Inga medel får användas för finansiering av åtgärder eller metoder som inte först har godkänts genom en politisk överenskommelse av Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 3a (ny)
Artikel 3a
Indikatorer
Uppnåendet av de särskilda mål som avses i artikel 3 ska bedömas på grundval av tydliga, på förhand fastställda, insynsvänliga och mätbara resultatindikatorer, framför allt
a) antalet gemensamma gränsöverskridande insatser,
b) antalet och den procentuella andelen anställda hos de behöriga myndigheter som avses i artikel 87 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som har deltagit i utbildningar, personalutbyten, studiebesök, möten och seminarier som har finansierats av programmet,
c) antalet framtagna uppförandekoder och organiserade evenemang, och deras kvalitet,
d) antalet verktyg som medlemsstaterna har infört eller uppgraderat för att underlätta skyddet av kritisk infrastruktur inom samtliga sektorer av ekonomin samt antalet hot- och riskbedömningar som gjorts på unionsnivå,
e) antalet bidrag som skickats till Europols databaser och antalet inledda ärenden.
Medlemsstaterna ska ge kommissionen den information som krävs för att bedöma hur väl resultaten har uppnåtts i förhållande till indikatorerna.
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led a
a) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet och samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik.
a) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet, samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna och samarbetet mellan organ, bl.a. gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik, såsom utvidgningen av Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte (Siena) eller genomförandet av datauppladdningen för Europols informationssystem.
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c
c) Verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, bl.a. studier och hot-, risk- och konsekvensbedömningar.
c) Verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, bl.a. studier och hot-, risk- och konsekvensbedömningar som är evidensbaserade och överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ som stöds av Europaparlamentet och rådet.
Motivering
Inga medel får användas för finansiering av åtgärder eller metoder som inte först har godkänts genom en politisk överenskommelse av Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans med Europeiska utrikestjänsten och i enlighet med artikel 3.4a i förordning (EU) nr …/2013 [den övergripande förordningen] samordna de åtgärder som vidtas i och avseende tredjeländer.
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen inom budgetramens gränser.
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen till fonden utan att det påverkar bestämmelserna i förordningen om en flerårig budgetram för 2014–2020 och det interinstitutionella avtalet av xxx/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4
4. Budgeten inom ramen för instrumentet ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 55.1b i förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny budgetförordning], med undantag av unionsåtgärder som avses i artikel 7, tekniskt stöd som avses i artikel 8.1 och bistånd vid nödsituationer som avses i artikel 9.
4. Budgeten inom ramen för instrumentet ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning (de unionsåtgärder som avses i artikel 7, det tekniska stöd som avses i artikel 8.1 och det bistånd vid nödsituationer som avses i artikel 9) eller genom delad förvaltning i enlighet med artikel 55.1b i förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny budgetförordning].
Motivering
Genomförandet av unionens budget genom delad förvaltning borde vara undantaget och inte regeln (se artikel 55 i budgetförordningen).
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4a (ny)
4a.I enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget är det kommissionen som har det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget.
Motivering
I enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget är det kommissionen som har det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget.
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5
5. De samlade medlen ska preliminärt användas enligt följande:
5. Utan att det påverkar budgetmyndighetens rättigheter ska de samlade medlen användas enligt följande:
a) 564 miljoner euro för medlemsstaternas nationella program.
a) 55 % för medlemsstaternas nationella program.
b) 564 miljoner euro för unionens insatser, bistånd vid nödsituationer och tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.
b) 45 % för unionsåtgärder, bistånd vid nödsituationer och tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7
7.De länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ska bidra till fonden i enlighet med denna förordning.
utgår
Motivering
Denna förordning motsvarar inte någon förändring av Schengenregelverket.
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 8
8.Avtal ska ingås om de finansiella bidrag som dessa länder ska lämna till instrumentet och de kompletterande bestämmelser som behövs för dessa länders deltagande, bl.a. bestämmelser för att skydda unionens ekonomiska intressen och revisionsrättens kontrollbefogenheter. De finansiella bidragen från dessa länder ska läggas till de samlade medel från unionens budget som avses i punkt 1.
utgår
Motivering
Denna förordning motsvarar inte någon förändring av Schengenregelverket.
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2
2. Enligt de nationella program som ska granskas och godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr XXX/2012 [den övergripande förordningen], ska medlemsstaterna inrikta sig på projekt som behandlar de strategiska unionsprioriteringar som förtecknas i bilagan till denna förordning.
2. Enligt de nationella program som ska granskas och godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr XXX/2012 [den övergripande förordningen], ska medlemsstaterna genomföra projekt som behandlar de strategiska unionsprioriteringar som förtecknas i bilagan till denna förordning.
Motivering
De nationella programmen bör inriktas på projekt som respekterar unionens strategiska prioriteringar enligt bilagan till denna förordning.
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
1. På kommissionens initiativ får detta instrument användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela unionen (nedan kallade unionsåtgärder) när det gäller de allmänna, särskilda och operationella mål som anges i artikel 3.
1. På kommissionens initiativ får detta instrument användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela unionen (nedan kallade unionsåtgärder) när det gäller de allmänna, särskilda och operationella mål som anges i artikel 3. Alla sådana åtgärder ska vara förenliga med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt med unionslagstiftningen om uppgiftsskydd och integritet. Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra berörda tillsynsbyråer och organ får bedöma dessa åtgärder för att säkerställa efterlevnaden.
Motivering
Oberoende övervakning bör garantera att alla åtgärder är förenliga med de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till privatliv och dataskyddsstandarder.
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – inledningen
2. För att berättiga till stöd ska unionsåtgärderna överensstämma med de prioriteringar som föreskrivs i relevanta unionsstrategier, program, hot- och riskbedömningar, och särskilt ge stöd till följande:
2. För att berättiga till stöd ska unionsåtgärderna överensstämma med de prioriteringar som föreskrivs och som Europaparlamentet och rådet enats om i relevanta unionsstrategier, program samt hot- och riskbedömningar, och särskilt ge stöd till följande:
Motivering
Inga medel får användas för finansiering av åtgärder eller metoder som inte först har godkänts genom en politisk överenskommelse av Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led c
c) Verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, bland annat hot-, risk- och konsekvensbedömningar och projekt för att övervaka genomförandet av unionens lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna.
c) Verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, bland annat hot-, risk- och konsekvensbedömningar som är evidensbaserade och överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ som stöds av Europaparlamentet och rådet, och projekt för att övervaka genomförandet av unionens lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna.
Motivering
Inga medel får användas för finansiering av åtgärder eller metoder som inte först har godkänts genom en politisk överenskommelse av Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led f
f) Förvärv och/eller uppgradering av teknisk utrustning, säkra lokaler, infrastrukturer, tillhörande byggnader och system, särskilt IKT-system och komponenter till dessa på unionsnivå, bland annat i syfte att bedriva samarbete på europeisk nivå kring it-brottslighet, i synnerhet samarbete med ett europeiskt centrum mot it-brottslighet.
f) Förvärv och/eller uppgradering av teknisk utrustning, sakkunskaper, säkra lokaler, infrastrukturer, tillhörande byggnader och system, särskilt IKT-system och komponenter till dessa på unionsnivå, bland annat i syfte att bedriva samarbete på europeisk nivå kring it-brottslighet, i synnerhet samarbete med ett europeiskt centrum mot it-brottslighet.
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 – inledningen
1. 564 miljoner euro ska preliminärt fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:
1. De resurser som ska tilldelas de nationella programmen ska fördelas enligt följande:
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 – led a
a) 30 % i proportion till den totala befolkningsstorleken.
a) 35 % i proportion till den totala befolkningsstorleken.
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 – led c
c) 10 % i proportion till antal passagerare och antal ton gods som passerar genom deras internationella flygplatser och kusthamnar.
c) 20 % i proportion till antal passagerare och antal ton gods som passerar genom deras internationella flygplatser och kusthamnar.
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 – led d
d) 10 % i proportion till antalet infrastrukturer som klassificerats som europeiska kritiska infrastrukturer i enlighet med direktiv 2008/114/EG.
utgår
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 – led e
e) 40 % i omvänd proportion till deras bruttonationalprodukt (köpkraft per invånare).
e) 35 % i omvänd proportion till deras bruttonationalprodukt (köpkraft per invånare).
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2
2. Den delegering av befogenheter som avses i denna förordning ska tilldelas kommissionen för en period av sju år från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande].
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 5
5. En delegerad akt som antagits enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig detta inom två månader från den dag då akten delgetts Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har informerat kommissionen om att de inte kommer att motsätta sig detta. Fristen kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
5. En delegerad akt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
utgår
Motivering
Ingen hänvisning till artikel 12.2 görs i resten av förslaget.
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 5
5. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2015 överlämna en delrapport om uppnådda resultat och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av rådets beslut 2007/125/RIF under perioden 2011–2013.
5. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2015 överlämna en delrapport om uppnådda resultat och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av rådets beslut 2007/125/RIF under perioden 2011–2013. I rapporten ska kommissionen om så är möjligt presentera konkreta bevis på att komplettering och synergier har uppnåtts mellan EU-finansieringen och medlemsstaternas budgetar och på att EU-budgeten haft stimulerande effekter på medlemsstaterna när det gäller att uppnå de mål som fastställs i rådets beslut 2007/125/RIF.
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Artikel 15a (ny)
Artikel 15a
Utvärdering
Senast den 31 december 2017 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport om uppnåendet av målen i denna förordning.
Motivering
Inom ramen för ett resultatbaserat synsätt bör man göra en utvärdering efter halva tiden av hur denna förordning fungerar.
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Artikel 16
Europaparlamentet och rådet ska på förslag av kommissionen se över denna förordning senast den 30 juni 2020.
Europaparlamentet och rådet ska på förslag av kommissionen se över denna förordning senast den 1 juni 2020.
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Bilaga – punktsats 1
• Åtgärder för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, särskilt olaglig narkotikahandel, människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och projekt för att identifiera och upplösa kriminella nätverk, skydda ekonomin mot kriminell infiltration, och minska de ekonomiska incitamenten genom att beslagta, frysa och förverka kriminellas egendom.
• Åtgärder för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, särskilt olaglig narkotikahandel, människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp samt projekt för att identifiera och upplösa kriminella nätverk, skydda ekonomin mot kriminell infiltration, och minska de ekonomiska incitamenten genom att beslagta, frysa och förverka kriminellas egendom
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Bilaga – ny punktsats efter sista punktsatsen
• Åtgärder för att utveckla ett tätare samarbete mellan unionen och tredjeländer (särskilt länder vid unionens yttre gränser) och för att utforma och genomföra operativa handlingsplaner i syfte att realisera de strategiska unionsprioriteringarna.
Irak
201k
35k
Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2013 om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak<k (2012/2850(RSP))
– med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan(1),
– med beaktande av fjärde Genèvekonventionen av den 12 augusti 1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid och dess tilläggsprotokoll I och II,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet,
–med beaktande av att man vid konferensen för översyn av Internationella brottmålsdomstolen den 11 juni 2010 i Kampala ändrade domstolens stadga så att den bland annat kom att innefatta en definition på ”aggressionsbrott”,
– med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld av den 12 december 2003,
– med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling av den 22 november 2005,
– med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2005/190/GUSP av den 7 mars 2005 om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, EUJUST LEX, som antogs som ett led i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), och de gemensamma åtgärder som antagits därefter för att ändra denna och förlänga uppdraget,
– med beaktande av kommissionens meddelande Rekommendationer för Europeiska unionens förnyade engagemang i Irak av den 7 juni 2006 (COM(2006)0283),
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om situationen för kvinnor i väpnade konflikter och deras roll i återuppbyggnaden och den demokratiska processen i länder efter konflikter(2),
– med beaktande av den internationella överenskommelsen med Irak som antogs i Sharm el-Sheikh (Egypten) den 3 maj 2007,
– med beaktande av sina resolutioner av den 13 mars 2008 om Europeiska unionens roll i Irak(3) och av den 25 november 2010 om Irak: dödsstraffet (framför allt fallet med Tariq Aziz) och attackerna mot kristna samfund(4),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd av den 22 november 2010,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1956 (2010), 1957 (2010) och 1958 (2010) av den 15 december 2010,
– med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2011 om situationen för kristna när det gäller religionsfrihet(5),
– med beaktande av det gemensamma strategidokumentet om Irak (2011–2013) från Europeiska kommissionen,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Sedan 2005 har Irak anordnat tre flerpartival, antagit en konstitution genom folkomröstning, lagt grunden till en federal stat och ansträngt sig för att försöka bygga demokratiska institutioner och åstadkomma återuppbyggnad och normalisering.
B. Europa och Irak är sammanlänkande till följd av tusentals år av ömsesidigt kulturellt inflytande och en gemensam historia.
C. Den 21 december 2010 ingick alla politiska styrkor i Irak en överenskommelse om att bilda en nationell partnerskapsregering som svar på de önskemål som de irakiska medborgarna gav uttryck för vid valet den 7 mars 2010. Denna överenskommelse har ännu inte genomförts av den irakiska regeringen, vilket bidrar till ett svagt och fragmenterat Irak.
D. Irak har länge varit ett hem för olika religiösa grupper, bland annat sunniter, shiiter, kristna, judar, mandéer och jezider samt en betydelsefull icke-sekteristisk, sekulär medelklass.
E. År 2003 levde 800 000 kristna irakiska medborgare (kaldéer, syrianer och andra kristna minoriteter) i Irak. De utgör en gammal ursprungsbefolkning som för närvarande är mycket utsatt för förföljelse och exil. Hundratusentals kristna har flytt undan det våld som de fortsatt utsätts för och antingen lämnat landet eller flyttat inom landets gränser.
F. Enligt planerna ska de lokala valen äga rum 2013, och parlamentsvalet 2014.
G. I motsats till den globala trenden att avskaffa dödsstraff ökar antalet avrättningar i Irak. Bland annat FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter; Navi Pillay, har uttryckt djup oro över att rättegångar som leder till dödsstraff inte uppfyller internationella skyddsåtgärder för rättvisa rättegångar. Bland annat råder det brist på insyn i domstolsförfaranden och det har förekommit fall där ”erkännanden” erhållits genom tortyr eller misshandel av de åtalande. Dödsstraffet är en grym och omänsklig bestraffningsform. Absolut prioritet bör ges åt en politisk dialog med de irakiska myndigheterna om avskaffandet av dödsstraffet.
H. Krisen i Syrien har gett upphov till nya betydande strömmar av flyktingar och återvändande till Irak som nu står inför stor personlig och ekonomisk osäkerhet och är mycket sårbara i Irak.
I. EU-delegationen i Bagdad måste få de medel och resurser som den behöver för att kunna vara fullt verksam och på ett avgörande sätt stödja den demokratiska processen, främja rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna och bistå de irakiska myndigheterna och invånarna i återuppbyggnads-, stabiliserings- och normaliseringsprocessen, och ett fristående kontor i Irbil skulle kunna leda till en betydande ökning av den operativa effektiviteten hos EU-delegationen i Bagdad.
J. Irak har kunnat trappa upp sin oljeproduktion till nästan full kapacitet. Landet har dock fortfarande stora svårigheter med att tillhandahålla grundläggande tjänster, såsom regelbunden elförsörjning på sommaren, rent vatten och god hälso- och sjukvård. Utnyttjandet av Iraks oljeresurser, tekniskt bistånd, rättsstatsprincipen och en fullständig tillämpning av internationella normer för avtal och upphandling kommer att vara viktiga frågor när det gäller att främja social delaktighet och välfärd.
K. Arbetslösheten bland unga män är runt 30 procent, vilket gör det lätt att rekrytera dem till kriminella och militära grupper. Kampen mot korruption måste även i fortsättningen vara en av de irakiska myndigheternas viktigaste målsättningar. EU bör göra allt den kan för att skapa starka incitament för europeiska företag att stödja antikorruptionsåtgärder i Irak. De irakiska myndigheterna bör använda landets oljeinkomster som ett verktyg och en möjlighet till en hållbar social och ekonomisk återuppbyggnad som gynnar det irakiska samhället i stort och som bör främja en process av demokratiska reformer.
L. Efter det att de amerikanska trupperna lämnat Irak i slutet av 2011 har de irakiska säkerhetsstyrkorna spelat en viktig roll för landets stabilitet och hållbarhet på lång sikt.
M. Enligt FN:s flyktingkommissariat uppgår antalet tvångsförflyttade irakier inom landets gränser idag till 1,5 miljoner personer, varav en halv miljon hemlösa, och antalet flyktingar i grannländerna, framför allt i Syrien och Jordanien, uppgår för närvarande till 230 000.
N. Det irakiska Kurdistan är en irakisk region där en viss fred och stabilitet har säkrats och där det internationella utvecklingssamarbetet och de privata investeringarna ökar.
O. Trots att säkerhetssituationen har förbättrats avsevärt är bombattentat och skottlossningar fortfarande vanliga och våldsdåd inträffar varje dag. De flesta irakier ser därför med osäkerhet på sin framtid och det är omöjligt att främja ekonomisk och social integration till den irakiska befolkningen som helhet.
P. I syfte att främja stabilitet i regionen bör EU ta sin del av ansvaret för att bygga ett nytt, demokratiskt Irak. EU:s Irakpolitik bör återspegla den bredare ramen för unionens strategiska partnerskap med sitt södra grannskap och Mellanöstern.
Q. De största utmaningarna inom återuppbyggnaden och normaliseringen finns på det institutionella och sociala planet, det vill säga, skapandet av institutionell och administrativ kapacitet och en konsolidering av rättsstaten, rättstillämpningen och respekten för de mänskliga rättigheterna.
R. Det är lämpligt att EU anpassar användningen av sina resurser i enlighet med de särskilda interna, regionala och humanitära utmaningar som Irak står inför, och effektivitet, insyn och synlighet är centrala förutsättningar för en ökad roll för unionen i Irak.
S. Sedan 2003 har EU och dess medlemsstater bidragit med mer än 1 miljard euro i stöd till Irak, särskilt genom Internationella återuppbyggnadsfonden för Irak (IRFFI), och unionen har direkt deltagit i att förbättra rättsstatsläget i landet sedan 2005 genom GSFP-uppdraget EUJUST LEX. Mandatet för uppdraget EUJUST LEX har förlängts till den 31 december 2013.
T. Slutandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet kommer att ge EU en ny konventionell ram där unionen kan utveckla långsiktiga politiska och ekonomiska förbindelser med Irak och skapa en stark grund för främjande och respekt av mänskliga rättigheter i landet.
U. Irak kan bli en viktig partner när det gäller att garantera en större diversifiering av energikällorna och sålunda bidra till Europas energiförsörjning.
1. Europaparlamentet välkomnar att man avslutat förhandlingarna om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak, genom vilket de första avtalsreglerade förbindelserna mellan de båda parterna inrättas. Parlamentet ställer sig positivt till att det i partnerskaps- och samarbetsavtalet fastställs att ett samarbetsråd, en samarbetskommitté och en parlamentarisk samarbetskommitté ska inrättas och förväntar sig att dessa forum ska gjuta nytt liv i unionens politiska engagemang i Irak på högsta nivå i form av regelbundna politiska förhandlingar och utvecklandet av de ekonomiska förbindelserna med de irakiska myndigheterna på högsta ledningsnivå.
2. Europaparlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalet på båda områden, i fråga om både politik och handel, planlägger en förstärkning av en regelbunden politisk dialog om bilaterala, regionala och globala frågor, samtidigt som det syftar till att förbättra systemen för handel mellan Irak och EU och ger stöd åt de insatser för utveckling och reformer som Irak samtyckt till, i syfte att underlätta landets integration i världsekonomin.
3. Europaparlamentet stöder Iraks anslutning till Världshandelsorganisationen och understryker att genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet är ett viktigt bidrag till denna process.
4. Europaparlamentet betonar att partnerskaps- och samarbetsavtalets klausul om ”väsentlig beståndsdel”, där det talas om kampen mot spridning av massförstörelsevapen, innebär ett upprop till parterna att aktivt verka för kärnvapennedrustning och ge sitt fulla stöd till FN:s planerade konferens om ett kärnvapenfritt Mellanöstern.
5. Europaparlamentet ser positivt på klausulen i partnerskaps- och samarbetsavtalet om samarbete mellan EU och Irak om Iraks anslutning till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet understryker att det är viktigt att EU i så stor utsträckning som möjligt stöder Irak så att landet så snart som möjligt ratificerar och ansluter sig till Romstadgan och genomför internationella normer och instrument för människorättsfrågor. Parlamentet uppmanar Irak att ratificera den ändrade stadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som antogs den 11 juni 2010. Parlamentet välkomnar i detta avseende klausulen i partnerskaps- och samarbetsavtalet om samarbete för att främja och effektivt skydda de mänskliga rättigheterna i Irak som också innehåller en påminnelse om att samarbetsprogrammen och de ekonomiska utvecklingsprogrammen kommer att påverkas negativt om inte Irak kan skydda, stärka och respektera de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker att det är viktigt att bibehålla en sträng villkorlighet på grundval av ”mer för mer-principen” och att sätta en större betoning på vikten av stora framsteg i de mänskliga rättigheterna i Irak. Parlamentet välkomnar den irakiska regeringens vädjan att främja en effektiv dialog med det civila samhället och att främja dess effektiva
6. Europaparlamentet insisterar på att prioriteringarna för den politiska dialogen mellan EU och de irakiska myndigheterna i första hand bör ligga på frågor som rör respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande allmänna och individuella friheterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de fortsatta anklagelserna om brott mot de mänskliga rättigheterna och skyddet av alla religiösa och etniska minoriteters rättigheter. Dialogen bör dessutom inriktas på att stärka de demokratiska institutionerna, rättsstaten, goda styrelseformer, insyn i beslutsfattandet, rättssäkerhet samt nationell försoning. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att arbeta för en nationell försoning av ett mycket splittrat samhälle.
7. Europaparlamentet understryker att absolut prioritet måste ges den politiska dialogen med de irakiska myndigheterna om avskaffandet av dödsstraffet samt stöd till EU:s grundläggande principer. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att i första hand avskaffa dödsstraffet och att upprätta och omedelbart genomföra ett moratorium för avrättningar.
8. Europaparlamentet ställer sig positivt till att det i partnerskaps- och samarbetsavtalet fastställs att en parlamentarisk samarbetskommitté ska inrättas som ska bli ett forum för det irakiska parlamentet och Europaparlamentet att träffas och diskutera och informeras om samarbetsrådets rekommendationer liksom rekommendationerna till rådet. Parlamentet stöder denna viktiga parlamentariska dimension och anser att en sådan kommitté kommer att erbjuda viktiga möjligheter till demokratisk dialog och stöd för demokratin i Irak.
9. Europaparlamentet påminner om sitt engagemang för en utveckling av den parlamentariska demokratin och sitt initiativ inom stödbudgeten för 2008 att upprätta demokratin tillsammans med parlamenten i tredjeländer. Parlamentet upprepar att det står till fullt förfogande för att aktivt stödja det irakiska representantrådet genom att föreslå initiativ för att förstärka kapaciteten hos de valda irakiska företrädarna så att dessa kan fullgöra sin konstitutionella roll samt även stödja överföringen av kunskap när det gäller en effektiv förvaltning och utbildning av personal.
10. Europaparlamentet betonar vikten av att skapa nödvändiga villkor för en stark teknisk dialog och samarbete med Irak och fortsatt stöd till dess administration så att lämpliga internationella normer för avtal och upphandling kan införas och till fullo tillämpas och investeringsmöjligheterna förbättras.
11. Europaparlamentet uppmanar Irak att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar så snart som möjligt.
12. Europaparlamentet välkomnar att en EU-delegation inrättats i Bagdad i Irak och att en delegationschef utsetts. Parlamentet påminner dock om att det är viktigt att se till att EU-delegationen har ändamålsenliga lokaler och att de mänskliga och materiella resurser som behövs stämmer överens med EU:s ambition att spela en avgörande roll i Iraks övergång till demokrati, så att delegationen kan vara fullt verksam. Parlamentet betonar att det är viktigt att delegationschefen kan resa säkert till alla delar av landet för att övervaka människorättssituationen och reformprocessen samt att de program som EU finansierar genomförs på ett ändamålsenligt sätt.
13. Europaparlamentet understryker att den politiska överenskommelse som de irakiska ledarna nått för att inrätta en nationell partnerskapsregering som är representativ för den politiska, religiösa och etniska mångfalden i det irakiska samhället är av betydelse för Iraks framtid och överensstämmer med det irakiska folkets vilja såsom den kom till uttryck vid parlamentsvalet den 7 mars 2010. Parlamentet kräver att en sådan överenskommelse genast ska tillämpas fullt ut och uppmanar de politiska krafterna i Irak att stå fast vid sitt åtagande i en anda av gemensamma avsikter att bygga starka och hållbara demokratiska institutioner och garantera nödvändiga villkor för fria och rättvisa val både på lokal och på internationell nivå, något som är viktigt för den demokratiska övergången. Parlamentet konstaterar att genomförandet av detta avtal kan vara den enda möjliga lösningen för att inledda processen med en verklig nationell försoning. Parlamentet understryker att det är viktigt att utse permanenta ministrar till försvarsministeriet och inrikesministeriet för att förhindra maktkoncentration och att främja demokratisk dialog, översikt, politiskt ansvar och redovisningsskyldighet i fråga om säkerhetspolitiska val.
14. Parlamentet är bekymrat över de fortsatta sekteristiska spänningarna och den djupa bristen på förtroende mellan den irakiska regeringen och oppositionen, som, om de inte åtgärdas, kan leda till att våldsamma konflikter åter bryter ut. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över den negativa inverkan som konflikten i Syrien kan ha på Irak, något som kan förvärra de sekteristiska spänningarna i landet och uppmanar alla aktörer i Irak att agera på ett ansvarsfullt sätt och med återhållsamhet för att undvika ett sådant scenario.
15. Europaparlamentet uppmanar den irakiska regeringen att se till att landets resurser används på ett öppet och ansvarsfullt sätt till glädje för hela det irakiska folket.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en bindande klausul om företagens sociala ansvar för behandling vid något av samarbetsrådets första möten. Klausulen bör bygga på den internationella definitionen av principerna för företagens sociala ansvar, bland annat i den uppdatering av OECD:s riktlinjer som gjordes 2010 och i de normer som fastställts av FN, ILO och EU. Parlamentet anser att denna klausul bör harmonisera nuvarande normer och begrepp för att garantera att de kan jämföras med varandra och är rättvisa och att där bör fastställas åtgärder för hur dessa principer ska förverkligas på EU-nivå, exempelvis krav på övervakning av företag, deras dotterbolag och leveranskedjor och på att tillbörlig aktsamhet ska iakttas.
17. Europaparlamentet fortsätter dock att vara mycket oroat över de ihållande våldsdåd som riktas mot civilbefolkningen, utsatta grupper och alla religiösa samfund, däribland de kristna minoriteterna, något som hos befolkningen väcker en djup känsla av rädsla och osäkerhet rörande invånarnas och landets framtid. Parlamentet noterar att vissa framsteg har gjorts på detta område, och uppmanar de irakiska myndigheterna att fortsätta att förbättra säkerheten och den allmänna ordningen och bekämpa terrorism och sekteristiskt våld i hela landet. Det är också en prioriterad fråga att inrätta en ny rättslig ram som tydligt avgränsar säkerhetsstyrkornas ansvar och mandat och gör det lättare att få en klar översikt över säkerhetsstyrkorna såsom konstitutionen kräver. Representantrådet måste ges en tillräcklig roll i utarbetandet av en ny lagstiftning och utövandet av demokratisk kontroll. Parlamentet uppmanar de irakiska myndigheterna att öka sina ansträngningar att skydda kristna minoriteter och alla sårbara minoriteter, att garantera samtliga irakiska medborgare rätten att utöva sin tro eller bekräfta sin identitet i frihet och säkerhet, att vidta mer bestämda åtgärder för att bekämpa våld mellan olika etniska och religiösa grupper, att skydda den sekulära delen av befolkningen och att göra vad de kan för att ställa förbrytare inför rätta och respektera rättsstatsprincipen och internationella normer. Parlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalet ger möjlighet till att ytterligare främja försoningsprogram och dialog mellan företrädare för olika religiösa grupper som syftar till att återställa en känsla av sammanhållning och partnerskap i det irakiska samhället.
18. Europaparlamentet påminner om att det är brådskande att åtgärda de humanitära problem som befolkningen i Irak upplever. Parlamentet betonar behovet av att se till att åtgärder som samordnas mellan de irakiska myndigheterna och internationella biståndsorganisationer som arbetar på ort och ställe vidtas i syfte att bistå sårbara grupper, inklusive flyktingar och fördrivna personer och garantera skydd och skapa skäliga villkor för deras säkerhet och värdighet.
19. Europaparlamentet noterar med oro att 34 000 syrier enligt UNHCR har flytt till irakiska Kurdistan sedan kriget började och kräver att de irakiska myndigheterna ska få hjälp att hantera flyktingströmmen till Irak, framför allt genom att se till att flyktingarna tas emot i landet på humanitära grunder och att flyktingarna hänvisas till flyktingläger. Parlamentet uppmanar också EU att utlova och bidra med stöd till den irakiska regeringen i dess arbete att säkerställa humana levnadsförhållanden i dessa flyktingläger.
20. Europaparlamentet uppskattar de irakiska myndigheternas insatser men uppmanar dem samtidigt att garantera säkerheten och säkerställa mänskliga levnadsförhållanden för invånarna i Camp Ashraf och Camp Hurriya. Parlamentet ber EU:s medlemsstater att respektera artikel 105.3 b och 105.4 i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak och att göra allt de kan för att underlätta en individuell omplacering eller repatriering av invånarna i Camp Hurriya, enligt deras egna fria önskemål, så att frågan om deras närvaro på irakiskt territorium kan finna en slutgiltig lösning.
21. Europaparlamentet efterlyser en översyn av konstitutionen, strafflagen och strafförfarandet för att garantera att lika rättigheter samt kvinnors rättigheter respekteras fullt ut. Parlamentet bekräftar än en gång den viktiga roll som kvinnor kan spela när det gäller att på nytt skapa struktur i samhället och understryker behovet av att kvinnor deltar fullt ut i politiken, bland annat i utvecklandet av nationella strategier för att man ska kunna beakta deras synpunkter.
22. Europaparlamentet uppmanar frivilligorganisationer att bidra till att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna i Irak genom att bevilja riktat stöd till kvinnor som fallit offer för våld, tvångsäktenskap, hedersbrott, människohandel och könsstympning.
23. Europaparlamentet uppmanar det irakiska parlamentet och den irakiska regeringen att stifta lagar mot barnarbete, barnprostitution och människohandel och att se till att FN:s konvention om barns rättigheter respekteras.
24. Europaparlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas kvinnors delaktighet i processen för återuppbyggnad efter en konflikt samt på högsta nivå i det politiska och ekonomiska livet, särskilt kvinnor från minoritetsgrupper som ofta råkar ut för dubbel diskriminering, både på grund av sitt kön och sin etniska eller religiösa tillhörighet. Parlamentet uppmuntrar de irakiska myndigheterna att vidta de åtgärder som behövs för att utveckla ett aktivt civilt samhälle som deltar i den politiska processen och att främja oberoende, pluralistiska och professionella medier.
25. Europaparlamentet uttrycker stor oro över de många fallen av självmord bland kvinnor och hedersmord i samband med tvångsäktenskap samt andra vanliga former av våld mot kvinnor, såsom kvinnlig könsstympning och våld i hemmet. Parlamentet betonar vikten av att införa ändamålsenliga och effektiva lagar som upprätthåller och skyddar kvinnors rättigheter och sociala, kulturella och fysiska integritet och främjar full tillgång till socioekonomisk integration samt avskaffar diskriminering mot kvinnor i lagen i linje med den irakiska konstitutionen och Iraks skyldigheter enligt internationella människorättsavtal.
26. Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens gemensamma strategiska dokument (2011–2013) som markerar en övergång till en flerårig programplanering av EU:s utvecklingssamarbete, som stäms av med de irakiska myndigheterna och samordnas med de övriga internationella aktörerna (Världsbanken, FN) på plats. Detta nya tillvägagångssätt motsvarar de huvudsakliga riktlinjer som ingår i parlamentets rekommendation till rådet av den 13 mars 2008.
27. Europaparlamentet välkomnar det positiva resultatet av uppdraget EUJUST LEX och de pilotprojekt som för första gången drivits i Irak och som samordnats med kommissionens pågående projekt. Parlamentet efterlyser att man vid detta uppdrags slut drar nytta av alla erfarenheter som gjorts genom att använda sig av både den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och unionsinstrumenten så att EU kan ge stöd på plats för att förstärka polisen och straffrättssystemet i Irak.
28. Europaparlamentet upprepar sin begäran om insyn i och effektivitet hos unionens stöd till Irak genom att man ser till att lämna uttömmande, regelbunden och insynsvänlig information om de faktiska utbetalningarna och genomförandet av unionens stöd, särskilt när det gäller medel som går via Internationella återuppbyggnadsfonden för Irak, där EU är den största bidragsgivaren.
29. Europaparlamentet noterar att EU:s verksamhet för samarbete som planerats när det gäller social och mänsklig utveckling syftar till att bekämpa fattigdom, tillfredsställa de grundläggande behoven i fråga om hälsa, utbildning och sysselsättning och främja de grundläggande rättigheterna för alla, också för de mest utsatta grupperna, flyktingar, tvångsförflyttade personer och alla religiösa minoriteter. Parlamentet insisterar på att denna verksamhet bedrivs inom ramen för en förstärkning av kapaciteten och institutionerna, med beaktande av principerna om integrering, insyn och goda styrelseformer.
30. Europaparlamentet lyfter fram Iraks känsliga geopolitiska situation som granne till Syrien, Iran, Turkiet, Saudiarabien och Jordanien. Parlamentet förväntar sig att Irak spelar en stabiliserande roll i regionen, framför allt med tanke på det pågående inbördeskriget i Syrien. Parlamentet förväntar sig att Irak stöder en demokratisk övergång i Syrien som inbegriper alla parter.
31. Europaparlamentet välkomnar att en kommission för de mänskliga rättigheterna nyligen har inrättats i Irak som en oberoende institution som kan ge en betydelse till de rättigheter som garanterats i Iraks konstitution och spela en central roll i skyddet av dessa rättigheter. Parlamentet understryker att det är viktigt att denna institution förblir politiskt oberoende och att den beviljar sina operationer ett ändamålsenligt, säkert och oberoende finansiellt stöd. Parlamentet understryker behovet av regelbundet, transparent och kontinuerligt samarbete mellan regeringsorganen och kommissionens undersökningsorgan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utvecklingen genom tekniskt bistånd, en ständig dialog och utbyte av erfarenheter när det gäller skydd av mänskliga rättigheter.
32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för Europeiska kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, talmännen i medlemsstaternas parlament samt regeringen och representantrådet i Irak.
Avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Irak ***
188k
19k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 januari 2013 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan (10209/2012 – C7-0189/2012 – 2010/0310(NLE))
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (10209/2012),
– med beaktande av utkastet till avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan (05784/2011),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 79.3, 91, 100, 192.1, 194, 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0189/2012),
– med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A7-0411/2012).
1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Irak.
Genomförandet av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och stater i östra och södra Afrika mot bakgrund av den nuvarande situationen i Zimbabwe
123k
23k
Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2013 om genomförandet av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och stater i östra och södra Afrika mot bakgrund av den nuvarande situationen i Zimbabwe (2013/2515(RSP))
– med beaktande av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen, å andra sidan, vilket har tillämpats provisoriskt sedan den 14 maj 2012,
– med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, vilket undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet),
– med beaktande av det allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt), särskilt dess artikel XXIV,
– med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000, i vilken millennieutvecklingsmålen fastställs,
– med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2009 om det interimsavtal i vilket en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap upprättas mellan länderna i östra och södra Afrika, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan(1),
– med beaktande av kommunikén från det extrainsatta toppmötet för Södra Afrikas utvecklingsgemenskap den 1 juni 2012,
– med beaktande av rådets slutsatser om Zimbabwe av den 23 juli 2012 och rådets genomförandebeslut 2012/124/GUSP om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe(2),
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Kapitlet om handelssamarbete i Cotonouavtalet, i vilket de av EU förlängda icke ömsesidiga handelsförmånerna till AVS-länder återfinns, upphörde att gälla den 31 december 2007. Alltsedan dess har situationen varit oförenlig med Världshandelsorganisationens regler.
B. Avtalen om ekonomiskt partnerskap är WTO-förenliga avtal som syftar till att stödja regional integration genom handelsutveckling, hållbar tillväxt och fattigdomsminskning, samtidigt som en gradvis integrering av AVS-staternas ekonomier i världsekonomin främjas.
C. Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe har undertecknat Cotonouavtalet. Respekt för mänskliga rättigheter är en viktig del av utvecklings- och samarbetsavtalet mellan EU och AVS-länderna.
D. Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap kan ses som ett första steg i processen mot fullständiga avtal om ekonomiskt partnerskap eftersom de nu inte bara inbegriper regler för handel med varor, utan även kapitel om ursprungsregler och regler för skydd av nyetablerade industrier.
E. Bestämmelser om sunt styrelseskick, öppenhet i politiska ämbeten och mänskliga rättigheter, enligt artiklarna 8, 11 b, 96 och 97 i Cotonouavtalet, måste ses som en del av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Seychellerna, Madagaskar, Mauritius och Zimbabwe, å andra sidan.
F. Även om man ser vissa tecken på förbättring av den aktuella situationen i Zimbabwe, med hänsyn till mänskliga rättigheter och demokrati, återstår flera utmaningar för ett framtida samarbete mellan EU och Zimbabwe, framför allt ett fullständigt genomförande av den övergripande politiska överenskommelsen och ett slut på alla former av trakasserier och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
G. Den ekonomiska återhämtningen i Zimbabwe är fortfarande bräcklig, och viss statlig politik utgör ett hot mot framtida ekonomiska förbindelser mellan EU och Zimbabwe.
H. Zimbabwe visar uppenbar brist på respekt för internationella avtal och landets egna lagar genom att fortsätta tillåta försäljning av olagligt elfenben från elefanter.
1. Europaparlamentet påpekar att EU måste främja rättvis handel mellan EU och utvecklingsländerna, grundad på full respekt och garantier för ILO:s arbetsrättsliga normer och arbetsförhållanden, och säkerställa att striktast möjliga sociala och miljömässiga normer tillämpas. Parlamentet anser att detta bland annat omfattar att betala rättvisa priser för utvecklingsländernas resurser och jordbruksprodukter.
2. Europaparlamentet understryker att den provisoriska tillämpningen av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap är ett viktigt steg mot att stärka partnerskapet mellan EU och de fyra berörda afrikanska länderna inom tydliga rättsliga ramar. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta förhandlingarna i syfte att nå en fullständig överenskommelse där man främjar ökad öppen och rättvis handel, investeringar och regional integration.
3. Europaparlamentet anser att den lag om en kommission för de mänskliga rättigheterna som trätt i kraft i Zimbabwe är ett lovande steg för regeringen i syfte att förbättra människorättssituationen i landet och ett steg framåt i den överenskomna färdplanen för fredliga och trovärdiga val.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att trappa upp förhandlingarna med de sju återstående länderna i regionen och att tillämpa ett utvecklingsvänligt tillvägagångssätt som överensstämmer med såväl de strategiska målen och prioriteringarna för regionen och länderna i regionen som WTO:s regler.
5. Europaparlamentet uttrycker dock sin oro över fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i Zimbabwe, vilka urholkar de åtaganden som gjorts av Zimbabwes nationella enhetsregering under de senaste åren, framför allt över nyligen rapporterade trakasserier av människorättsförsvarare, journalister och företrädare för det civila samhället i Zimbabwe. Parlamentet uppmanar regeringen i Zimbabwe att vidta alla de åtgärder som krävs för att säkerställa att ingen person som tar upp frågor om mänskliga rättigheter utsätts för trakasserier eller hot.
6. Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon stark människorättsklausul i interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap och efterlyser på nytt människorättsklausuler i de handelsavtal som EU ingår. Parlamentet beklagar att det inte ingår något kapitel om hållbar utveckling eller något krav på att respektera internationell arbets- och miljörätt
7. Europaparlamentet betonar att rätten till mötes-, förenings- och yttrandefrihet är väsentliga delar av demokratin som Zimbabwe i den övergripande politiska överenskommelsen åtog sig att följa till alla delar. Parlamentet uppmärksammar det aktuella godkännandeförfarandet i vilket man betonar att ratificeringen av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap med EU är ytterligare en möjlighet att på nytt framhålla behovet av att dessa åtaganden och skyldigheter genomförs fullt ut.
8. Europaparlamentet betonar att EU:s utvecklingssamarbete (enligt artikel 96 i Cotonouavtalet) under rådande omständigheter inte bör återupptas men att EU fortfarande har ett åtagande att stödja lokalbefolkningen.
9. Europaparlamentet stöder de målinriktade åtgärder som EU för närvarande tillämpar, och som är en reaktion på den politiska och människorättsliga situationen i Zimbabwe, genom årliga beslut som gör att EU kan hålla högt uppsatta personer inom den zimbabwiska regeringen under ständig uppsikt. Parlamentet betonar dessutom att dessa åtgärder inte kommer att påverkas av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap.
10. Europaparlamentet uppmanar Zimbabwes regering att vidta nödvändiga åtgärder, däribland att återupprätta rättsstatsprincipen, demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna, och framför allt en fredlig och trovärdig folkomröstning om den nya konstitutionen och valförberedelser som uppfyller erkända internationella normer, så att de målinriktade åtgärderna kan avbrytas.
11. Europaparlamentet upprepar att det är berett att tillgripa alla medel som står till dess förfogande om en avsevärd försämring av människorättssituationen noteras, däribland att överväga att tillämpa de bestämmelser som fastställs i artikel 65 i avtalet (den så kallade underlåtenhetsklausulen).
12. Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Harare att fortsätta erbjuda hjälp till Zimbabwes nationella enhetsregering att förbättra människorättssituationen i syfte att uppnå fredliga och trovärdiga val som uppfyller de normer som EU fastställt för alla sina handelspartner.
13. Europaparlamentet uppmanar Zimbabwes regering att vara pådrivande när det gäller att identifiera och åtala de aktörer som är inblandade i den illegala exporten av och handeln med elfenben, och att dessutom arbeta för att öka insynen inom Zimbabwes utvinningsindustri, i syfte att säkerställa att de rikedomar som genereras via laglig exploatering av landets naturresurser redovisas på ett korrekt sätt och kommer samtliga zimbabwier till godo.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska utrikestjänsten, regeringen och parlamentet i Zimbabwe och regeringarna i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap.
Interimsavtal om upprättande av en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan stater i östra och södra Afrika och EG ***
192k
19k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 januari 2013 om utkastet till rådets beslut om ingående av interimsavtalet om upprättande av en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan stater i östra och södra Afrika, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (11699/2012 – C7-0193/2012 – 2008/0251(NLE))
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (11699/2012),
– med beaktande av interimsavtalet om upprättande av en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan stater i östra och södra Afrika, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan(1),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.4 och 209.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0193/2012),
– med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0431/2012).
1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe.
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 109,
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (COM(2012)0725),
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg (COM(2012)0730),
– med beaktande av kommissionens meddelande Modernisering av det statliga stödet i EU (COM(2012)0209),
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande, antaget den 29 november 2012 vid kommitténs 98:e plenarsammanträde,
– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2011 Garanterar kommissionens förfaranden att kontrollen av statligt stöd utförs ändamålsenligt?,
– med beaktande av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(1) (nedan kallat ramavtalet), särskilt artikel 15,
– med beaktande av frågan till kommissionen om modernisering av statligt stöd (O-000213/2012 – B7-0102/2013),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Kommissionen har lagt fram förslag till två förordningar om genomförande av programmet för modernisering av det statliga stödet, med artikel 109 i EUF-fördraget som rättslig grund. Denna rättsliga grund innebär att parlamentet endast ska höras, utan att ha något medbeslutande.
B. Förslagens syfte är att resurserna ska inriktas på bedömning av de viktigaste stödexemplen och att man inte ska slösa tid på mindre fall och smärre klagomål som inte har någon inverkan på handeln mellan medlemsstaterna.
C. Förslagen, i synnerhet den ändring som avser procedurförordningen (rådets förordning (EG) nr 659/1999), gäller de närmare villkoren för kommissionens kontroll av beslut som fattats av nationella och lokala valda organ, och det finns därför starka skäl till att Europaparlamentet bör utöva en demokratisk kontroll av dessa texter.
D. I enlighet med artikel 15 i ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen bör parlamentet få medverka i förberedelserna av sådana förslag.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om modernisering av det statliga stödet och kommissionens nya förslag till förordningar, men uppmanar ändå kommissionen att se till att åtgärderna för att stimulera ekonomisk tillväxt, som är ett av reformens övergripande mål, inte på nytt leder till att statsskulderna ökar.
2. Europaparlamentet betonar behovet av mindre men bättre inriktat statligt stöd, som ställer färre krav på statlig finansiering och inte snedvrider konkurrensen, samtidigt som övergången till en kunskapsekonomi främjas.
3. Europaparlamentet betonar att statliga stöd måste utformas på ett sätt som främjar utvecklingen av tjänster, kunskap och infrastruktur i sig, i stället för att stödja specifika företag.
4. Det främsta syftet med kontrollen av statliga stöd är att se till att förutsättningarna på den inre marknaden är lika för alla. Europaparlamentet välkomnar paketet för modernisering av det statliga stödet som en grundläggande del i den pågående processen för modernisering av konkurrenspolitiken och önskar att reformpaketet ska genomföras utan dröjsmål.
5. Europaparlamentet erkänner den roll som det statliga stödet spelar för att motverka krisen, vilket möjliggjorts genom en särskild krisordning, men parlamentet anser också att en korrekt användning och kontroll av det statliga stödet kommer att vara viktigt för att målen i EU 2020-tillväxtstrategin ska uppnås.
6. Europaparlamentet betonar att konkurrenspolitiken måste möjliggöra tillräckliga statliga stöd för att ekonomin ska omvandlas i ekologisk riktning, särskilt vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, och att de nya riktlinjerna bör utgå från denna premiss.
7. Europaparlamentet delar kommissionens syn att förfarandena för statligt stöd måste påskyndas så att man kan lägga större vikt vid komplicerade fall med allvarliga konsekvenser för konkurrensen på den inre marknaden. Parlamentet noterar kommissionens förslag att ge sig själv större rätt att avgöra hur klagomål ska hanteras och uppmanar kommissionen att i detalj redogöra för hur man i detta sammanhang ska särskilja viktiga och mindre viktiga fall. De lämpligaste sätten att göra denna distinktion vore att höja tröskelvärdena i förordningen om stöd av mindre betydelse och att utvidga de övergripande kategorierna i bemyndigandeförordningen och i den allmänna gruppundantagsförordningen.
8. Europaparlamentet noterar att dessa mål redan har fastställts vid flera tidigare tillfällen och utgjort utgångspunkten för tidigare översyner av lagstiftningen om statliga stöd. Målen kan dock knappast sägas ha uppfyllts helt och hållet eftersom de nya förslagen nu är nödvändiga.
9. Europaparlamentet hoppas att förslagen denna gång kommer att motsvara de mål som satts upp, samtidigt som missnöjda parter inte avskräcks från att uppmärksamma kommissionen på allvarliga fall av snedvridning av konkurrensen.
10. Europaparlamentet noterar kommissionens allmänna avsikt att låta fler åtgärder vara undantagna från anmälningskravet och noterar i synnerhet att kommissionens förslag innebär att bemyndigandeförordningen ska omfatta kulturstöd och stöd för att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer. För att kontrollen även i fortsättningen ska vara tillräckligt bra betonar parlamentet ändå att medlemsstaterna i förväg måste kunna garantera att reglerna om statligt stöd är uppfyllda avseende stöd av mindre betydelse och gruppundantag. Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta att utöva efterhandskontrollen av dessa fall. Parlamentet understryker att detta inte får leda till att det statliga stödet ökar. Kommissionen uppmanas att se till att det statliga stödet minskar på lång sikt.
11. Europaparlamentet understryker att kommissionen måste skapa ett bättre utbyte med medlemsstaterna avseende kvaliteten och punktligheten när det gäller uppgiftslämnande och anmälningsskyldighet. Effektiva nationella system måste garantera att statsstödsåtgärder som är undantagna från kravet på förhandsanmälan är i överensstämmelse med EU-lagstiftningen.
12. Hittills har relevant information för fall av statsstödskontroll endast lämnats av medlemsstaterna. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det kommer att behövas ytterligare personal för att utöka möjligheterna att samla in uppgifter och göra det möjligt för kommissionen att få direkt information från marknadsaktörer.
13. Europaparlamentet är djupt bekymrat över revisionsrättens uppgifter om att kommissionen inte systematiskt försöker avslöja stödåtgärder som inte anmälts eller göra en bedömning av vilken inverkan dess kontroll av det statliga stödet har i efterhand, sett i ett större perspektiv. Ytterligare klargöranden behövs när det gäller de 40 procent av fall där statligt stöd beviljats enligt gruppundantagsförordningen som kan vara problematiska. Parlamentet understryker den särskilda svårighet som detta innebär för nya aktörer och för små och medelstora företag, och den snedvridande effekt det får för konkurrensen.
14. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samband med moderniseringen av det statliga stödet diskutera ovanstående frågor och se till att en eventuell försvagning av förhandsövervakningen av anmälningarna uppvägs av en effektiv och noggrann efterhandskontroll som utförs av kommissionen för att säkra att alla bestämmelser efterlevs.
15. Europaparlamentet beklagar att den rättsliga grunden för de nya förslagen, artikel 109 i EUF-fördraget, endast föreskriver att parlamentet ska höras och inte ha medbeslutande, vilket parlamentet har på andra områden som gäller marknadsintegration och ekonomisk reglering alltsedan Lissabonfördraget trädde i kraft.
16. Europaparlamentet anser att denna demokratiska brist inte kan tolereras i fråga om förslag som gäller hur kommissionen ska övervaka beslut och akter från nationella och lokala valda organ, särskilt vad gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse relaterade till grundläggande rättigheter.
17. Europaparlamentet föreslår att denna brist ska avhjälpas genom interinstitutionella arrangemang och rättas till i samband med en eventuell framtida ändring av fördraget.
18. Europaparlamentet uppmanar samtidigt kommissionen och rådet att ta största möjliga hänsyn till de förslag till ändringar som parlamentet förordar när det rådfrågas.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
Offer för textilfabriksbränder nyligen, särskilt i Bangladesh
124k
24k
Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2013 om offren för den senaste tidens bränder i textilfabriker, framför allt i Bangladesh (2012/2908(RSP))
– med beaktande av samarbetsavtalet mellan EG och Bangladesh från 2001,
– med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(1) och om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(2),
– med beaktande av internationella arbetsorganisationens (ILO) rapport ”Globalising Social Rights: The International Labour Organisation and beyond”,
– med beaktande av ILO:s rapport ”Labour in the Global South: Challenges and alternatives for workers”,
– med beaktande av ILO:s rapport ”Globalisation, Flexibilisation and Working Conditions in Asia and the Pacific”,
– med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid(3),
– med beaktande av OECD:s uppdaterade riktlinjer för multinationella företag från 2011,
– med beaktande av ILO:s konventioner om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö (2006, C–187) och om arbetarskydd och arbetsmiljö (1981, C–155), vilka inte har ratificerats av Bangladesh och Pakistan, samt av rekommendationerna i dessa (R-197), med beaktande även av konventionen om yrkesinspektion (1947, C–081), som Bangladesh och Pakistan har undertecknat, och dess rekommendationer (R-164),
– med beaktande av kommissionens meddelande om en förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),
– med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter,
– med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Minst 112 personer omkom i branden i Tazreenfabriken i Ashuliadistriktet utanför Dhaka i Bangladesh den 24 november 2012, och 289 personer miste livet i en brand i Karachi i Pakistan i september 2012.
B. Varje år omkommer hundratals arbetstagare i liknande olyckor över hela södra Asien. Enbart i Bangladesh beräknas uppskattningsvis 600 textilarbetare ha omkommit i fabriksbränder sedan 2005, och många av dessa bränder hade kunnat undvikas.
C. Arbetsförhållandena i textilfabrikerna är ofta dåliga; föga hänsyn tas till arbetstagarrättigheter såsom de som fastställs i ILO:s grundläggande konventioner, och brandsäkerheten beaktas ofta inte alls eller endast i ringa utsträckning. Många ägare av sådana fabriker har klarat sig undan straff och har därför gjort väldigt lite för att förbättra arbetsförhållandena.
D. Det finns fler än 5 000 textilfabriker med omkring 3,5 miljoner anställda i Bangladesh, och landet är värdens näst största exportör av konfektionskläder efter Kina.
E. Den europeiska marknaden är den största exportdestinationen för kläder och textiler från Bangladesh, och välkända företag från väst har medgett att de hade avtal om leverans av kläder med Tazreenfabrikens ägare.
F. Stigande arbetskostnader i övriga världen har medfört att en stor del av den tillverkning som endast kräver lågutbildad arbetskraft har flyttats till Indien, Pakistan, Kambodja, Vietnam och framför allt Bangladesh, där kläder numera utgör 75 procent av exporten.
G. Det är beklagligt att vissa företag till att börja med försökte förneka samröre med det företag som var inblandat i branden i Dhaka, och att de först senare medgav att deras kläder hade tillverkats av detta företag.
H. Under de senaste månaderna har läget blivit alltmer spänt mellan Bangladeshs myndigheter och förespråkare för arbetstagares rättigheter, eftersom arbetstagarna har kritiserat sina låga löner och dåliga arbetsvillkor.
I. Mordet på Aminul Islam i april 2012, efter det att han hade kritiserat de otrygga fabriksförhållandena i konfektionsindustrin i Bangladesh, är fortfarande olöst.
1. Europaparlamentet uttrycker sin sorg över dem som omkommit i den senaste tidens fabriksbränder och sitt deltagande med de familjer som förlorat sina nära och kära och med dem som skadats. Parlamentet anser att det är helt oacceptabelt att så många arbetstagare har omkommit i fabriksbränder i södra Asien under de senaste åren.
2. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bangladesh och Pakistan att fortsätta med sina djupgående utredningar av den senaste tidens händelser och att vidta åtgärder för att förhindra liknande tragedier i framtiden, bland annat genom att se till att alla tillverkare följer lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (särskilt Bangladeshs arbetslagstiftning från 2006) och genom att införa ett system med effektiva och oberoende yrkesinspektioner och inspektioner av industrilokaler.
3. Europaparlamentet välkomnar det avtal om brand- och byggnadssäkerhet i Bangladesh som har ingåtts mellan en rad fackföreningar, icke-statliga organisationer och multinationella textildetaljhandlare för att förbättra säkerhetsstandarden vid produktionsanläggningar och gå med på att betala för dessa åtgärder, särskilt genom att införa ett system med oberoende inspektioner och aktivt stödja inrättandet av ”hälso- och säkerhetskommittéer” med arbetstagarrepresentation i varje fabrik, vilket krävs enligt lagstiftningen men sällan fungerar i praktiken. Parlamentet uppmanar alla berörda textilmärken att stödja detta arbete.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att bekämpa korruption i leverantörskedjan, inklusive hemliga överenskommelser mellan säkerhetsinspektörer och fabriksägare, vilket är ett vanligt förekommande problem i många sydasiatiska länder. Parlamentet vill se större insatser för att bekämpa detta problem.
5. Europaparlamentet förväntar sig att de som gjort sig skyldiga till allmänfarlig vårdslöshet och annan brottslig verksamhet i samband med bränderna ställs inför rätta, och att lokala myndigheter och fabriksledningen samarbetar för att garantera alla offer för bränderna full tillgång till rättsväsendet, så att de kan kräva ersättning. Parlamentet välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits av Bangladeshs och Pakistans regeringar för att hjälpa offren och deras anhöriga.
6. Europaparlamentet välkomnar insatserna från de europeiska detaljhandelskedjor som redan har bidragit till skadeersättning för offren och deras anhöriga och uppmanar andra att följa deras exempel. Parlamentet kräver kostnadsfri medicinsk rehabilitering för skadade och omsorg om anhöriga till de omkomna arbetstagarna.
7. Europaparlamentet uppmanar de stora internationella klädföretagen att kritiskt granska sina leverantörskedjor och tillsammans med sina underleverantörer arbeta för att förbättra standarderna för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar detaljhandlare, icke-statliga organisationer och alla andra berörda aktörer, i förekommande fall kommissionen, att arbeta tillsammans för att undersöka möjligheten att utveckla en frivillig märkningsstandard som intygar att en produkt tillverkats i enlighet med ILO:s grundläggande arbetsrättsliga standarder.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja ett obligatoriskt, ansvarstagande affärstänkande bland EU-företag som verkar utomlands, med särskilt fokus på att se till att de strikt uppfyller alla sina juridiska skyldigheter, i synnerhet internationella standarder och bestämmelser på människorätts-, arbetsmarknads- och miljöområdena.
9. Europaparlamentet välkomnar de aktuella initiativen från kommissionen om att stödja förbättringar av fabrikssäkerheten i Bangladesh, t.ex. genom ett projekt för främjande av arbetsrättsstandarder i konfektionsindustrin, liksom arbetsinsatser tillsammans med Bangladeshs direktorat för brandsäkerhet och civilförsvar. Parlamentet förespråkar att denna typ av samarbete ska stärkas och vid behov utvidgas till att omfatta andra länder i regionen.
10. Europaparlamentet upprepar behovet av att konsekvent införa ILO:s åtta grundläggande konventioner och understryker betydelsen av att ha tydliga hälso- och säkerhetsbestämmelser för arbetstagare, oavsett i vilket land de arbetar.
11. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att se till att EU:s handelsansvariga, om de är stationerade vid EU:s delegationer, ges regelbunden utbildning i frågor om företagens sociala ansvar (CSR), i synnerhet när det rör genomförandet av FN:s program ”Skydda, respektera, åtgärda” (Protect, Respect and Remedy), och att EU:s delegationer fungerar som EU:s kontaktpunkter för klagomål rörande EU-företag och deras dotterbolag.
12. Europaparlamentet konstaterar att arbetstagare och fackföreningar kan spela en viktig roll, bl.a. genom fortlöpande utveckling av arbetstagarledda säkerhetskommittéer i alla fabriker och genom att fackföreningar får tillträde till fabriker för att lära arbetstagarna hur de kan tillvarata sina rättigheter och garantera sin säkerhet, inbegripet rätten att vägra att utföra riskfyllt arbete.
13. Europaparlamentet välkomnar Bangladeshs framgångsrika insatser för att minska förekomsten av barnarbete i konfektionsindustrin och uppmanar med kraft Pakistan att öka sina insatser mot barnarbete.
14. Europaparlamentet uppmanar med kraft Bangladeshs myndigheter att noggrant utreda tortyren av och mordet på Aminul Islam, som verkade för arbetstagarnas rättigheter, och uppmanar Bangladeshs och Pakistans regeringar att avskaffa restriktionerna mot facklig verksamhet och kollektivförhandlingar.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Pakistans och Bangladeshs regeringar och parlament samt ILO:s generaldirektör.
Rekommendationer från konferensen för översyn av icke-spridningsavtalet avseende inrättandet av ett Mellanöstern fritt från massförstörelsevapen
121k
26k
Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern (2012/2890(RSP))
– med beaktande av uttalandet av den 24 november 2012 från Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om uppskjutandet av Helsingforskonferensen om upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern,
– med beaktande av rådets halvårsvisa framstegsrapport från augusti 2012 om genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (2012/I)(1),
– med beaktande av de tre EU-seminarierna om säkerhet i Mellanöstern, icke-spridning av massförstörelsevapen samt nedrustning som anordnades i Paris i juni 2008, det första seminariet om Mellanöstern inom ramen för EU-konsortiet för icke-spridning som anordnades i Bryssel den 6−7 juli 2011 och det andra seminariet om Mellanöstern inom ramen för EU-konsortiet för icke-spridning om Mellanöstern som anordnades den 5−6 november 2012, som hade som mål att förbereda FN-konferensen om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern,
– med beaktande av Europeiska unionens strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som Europeiska rådet antog den 12 december 2003,
– med beaktande av rådets beslut 2012/422/GUSP av den 23 juli 2012 till stöd för en process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 26 februari 2004(2), 10 mars 2005(3), 17 november 2005(4) och 14 mars 2007(5) om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen samt av den 10 mars 2010(6) om fördraget om icke-spridning av kärnvapen,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 13 december 2011 om upprättande av en kärnvapenfri zon i Mellanösternregionen,
– med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare av den 6 oktober 2010 om risken för kärnvapenspridning i Mellanöstern,
– med beaktande av slutdokumentet från 2010 års partskonferens om utvärdering av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 13 juli 2008 från Paristoppmötet för Medelhavsområdet,
– med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den konferens om upprättandet av en zon fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen i Mellanöstern som enligt planerna skulle ha ägt rum 2012 har skjutits upp.
B. Inställandet av konferensen om upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern – en konferens som det flaggades för vid 2010 års konferens om utvärdering av icke-spridningsfördraget – kan få negativa följder för den regionala säkerheten och det internationella arbetet för kärnvapennedrustning.
C. Fördraget om icke-spridning av kärnvapen och massförstörelsevapen är en hörnsten i den internationella säkerheten. De mest akuta säkerhetsprioriteringarna är att hindra ytterligare stater från att skaffa eller använda kärnvapen, att minska de globala lagren och att gå mot en kärnvapenfri värld.
D. Slutdokumentet från 2010 års konferens om utvärdering av icke-spridningsfördraget innehåller en överenskommelse om att under 2012 sammankalla en konferens om upprättande av en zon fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen i Mellanöstern, och det finns ett brådskande behov av en sådan process för att på nytt bekräfta icke-spridningsfördragets giltighet.
E. Förberedelserna inför denna konferens har pågått sedan Jaako Laajava, finsk understatssekreterare, utsågs till dess organisatör.
F. Det finns redan ett antal fördrag om kärnvapenfria zoner för andra regioner i välden, nämligen Latinamerika och Karibien, Söderhavet, Sydostasien, Afrika och Centralasien. Mongoliet har självt förklarat sig ha kärnvapenfri status, vilket har blivit erkänt genom att FN:s generalförsamling har antagit en resolution om Mongoliets status sett till internationell säkerhet och frånvaron av kärnvapen. Det finns även andra fördrag om kärnavrustning i vissa områden, t.ex. Antarktisfördraget, Rymdavtalet, Månfördraget och Havsbottensfördraget (Seabed treaty).
G. EU uppmanar samtliga stater i regionen att fortsätta sitt konstruktiva samarbete med medlaren för att ta ytterligare steg mot en total avrustning av alla massförstörelsevapen – såväl kärnvapen som kemiska och biologiska vapen – i regionen och av bärarsystemen till dessa.
H. Europeiska unionen och samtliga medlemmar av Europa-Medelhavspartnerskapet anslöt sig till målet i Barcelonaförklaringen 1995 om att främja upprättandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. EU stöder medlarens ansträngningar och målet att främja upprättandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, särskilt genom ”icke-spridningskonsortiet” och en rad seminarier om frågan, till exempel de som hölls under 2008 och 2011 samt i november 2012.
I. Ryska federationen, Förenade kungariket och Förenta staterna står bakom resolutionen från 1995 om ett icke-spridningsfördrag för Mellanöstern och är depositarier för detta fördrag.
J. Den politiska situationen i regionen är fortsatt mycket instabil med oroligheter och dramatiska politiska förändringar i Mellanöstern, däribland upptrappningen av konflikten i Syrien, dödläget i förbindelserna med Iran och de tilltagande spänningarna mellan Israel och Palestina och grannländerna.
K. EU stöder de pågående förberedelserna inför konferensen, med deltagande av samtliga stater i regionen och målet att nå ett bra resultat, mot bakgrund av den turbulenta situationen och de politiska omvälvningarna i Mellanöstern.
L. Den alliansfria rörelsen har krävt att det snarast bör upprättas en kärnvapenfri zon i regionen som ett prioriterat steg mot upprättandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.
1. Europaparlamentet beklagar beslutet att senarelägga den konferens om inrättande av en zon i Mellanöstern fri från kärnvapen och alla andra massförstörelsevapen som enligt 2010 års konferens för utvärdering av icke-spridningsfördraget skulle äga rum under 2012.
2. Europaparlamentet välkomnar FN:s roll i upprättandet av en ömsesidigt verifierbar kärnvapenfri zon. Parlamentet konstaterar att inte alla stater i regionen är parter till icke-spridningsavtalet.
3. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen FN:s generalsekreterare, FN:s medlare, de parter som står bakom 1995 års resolution om Mellanöstern, EU:s höga representant och EU:s medlemsstater att se till att 2012 års konferens äger rum så tidigt som möjligt under 2013.
4. Europaparlamentet anser fullt och fast att upprättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanösternregionen avsevärt skulle förbättra den internationella freden och stabiliteten och kunde fungera som ett föredöme och ett positivt steg framåt för kampanjen för en kärnvapenfri värld.
5. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, att se till att EU förblir aktivt engagerat i stödet för denna process, särskilt genom aktiv diplomatisk uppmuntran av alla berörda parter att engagera sig konstruktivt och med förstärkt politisk vilja i förhandlingarna.
6. Europaparlamentet välkomnar EU:s engagemang i processen mot en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Parlamentet anser att uttalanden om goda avsikter utgör ett första steg för att bryta det rådande dödläget. Parlamentet anser att en fredlig lösning på Mellanösternkonflikten skulle kunna skapa det förtroende som behövs för att en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern till sist ska kunna bli verklighet.
7. Europaparlamentet påminner alla berörda parter om att denna fråga måste lösas snarast, mot bakgrund av konflikten kring och förhandlingarna om Irans kärnteknikprogram och inbördeskriget i Syrien. Dessutom erinrar parlamentet om att den syriska regeringen fortfarande kontrollerar en av de kraftfullaste och farligaste arsenalerna av kemiska vapen i världen.
8. Europaparlamentet uppmanar alla länder i regionen att ansluta sig till konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring och till konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen.
9. Europaparlamentet understryker vikten av den pågående dialogen om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern i syfte att utforska den breda ram och de interimsåtgärder som skulle stärka freden och säkerheten i regionen. Parlamentet betonar att de viktigaste inslagen bör omfatta efterlevnad av IAEA:s övergripande säkerhetskontroller (och ett tilläggsprotokoll), ett förbud mot framställning av klyvbart material för vapen och mot urananrikning utöver normala bränsletal, anslutning till fördragen om förbud mot biologiska och kemiska vapen samt upprättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanösternregionen. Parlamentet betonar att dessa åtgärder i hög grad skulle stärka den internationella freden och säkerheten.
10. Europaparlamentet efterlyser ett nytt förtroendeskapande initiativ på regional nivå som med Helsingforsprocessen som förebild kan påskynda det långsiktiga målet att befria Mellanöstern från militära konflikter.
11. Europaparlamentet ber vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, att hålla parlamentet informerat om all utveckling i samband med de pågående ansträngningarna att sammankalla konferensen efter senareläggningen från det planerade datumet i december 2012.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare och medlaren samt till regeringarna och parlamenten i Mellanöstern.
Förordningen om obligatoriskt angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer
113k
21k
Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2013 om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras till EU från tredjeländer (2012/2923(RSP))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (COM(2005)0661 – C7-0048/2010 – 2005/0254(COD)),
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0273/2010),
– med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen den 21 oktober 2010(1),
– med beaktande av bilagan till meddelandet av den 23 oktober 2012 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Kommissionens arbetsprogram 2013 (COM(2012)0629),
– med beaktande av alla sina tidigare resolutioner om ursprungsmärkning,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 21 oktober 2010 vid första behandlingen antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om Europaparlamentets och rådets förordning om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer med 525 röster för, 49 röster emot och 44 nedlagda röster.
B. Trots att det gått mer än två år sedan dess har rådet ännu inte antagit någon gemensam ståndpunkt, vilket innebär att medbeslutandeförfarandet blockeras.
C. Utöver det faktum att rådet inte kan komma överens angav kommissionen dessutom i sitt arbetsprogram för 2013 att kommissionsförslaget blivit inaktuellt genom den senaste juridiska tolkningen av de regler som gäller inom Världshandelsorganisationen (WTO), som gjorts av WTO:s överklagandeinstans.
D. Inom EU gäller inga harmoniserade bestämmelser om fastställande av ursprung för importerade varor, utom för vissa fall inom jordbrukssektorn.
E. För vissa produkter har system för obligatorisk ursprungsmärkning införts av WTO-länder som inte tillhör EU, såsom Brasilien, Förenta staterna, Kanada och Kina.
F. Gemensamma bestämmelser är nödvändiga för att öka konkurrenskraften bland WTO länderna och garantera att man har samma förutsättningar som producenterna i Europeiska unionens främsta partnerländer där ursprungsmärkning införts.
G. Information är en grundläggande del av de medborgerliga friheterna och konsumentskyddet.
1. Europaparlamentet beklagar kommissionens avsikt att dra tillbaka förslaget till förordning om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer, vilket godkänts av parlamentet vid första behandlingen, utan att kommissionen korrekt och i tid informerat parlamentet, och utan att de båda lagstiftarna fått en detaljerad förklaring av syftet innan beslutet togs.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sitt planerade beslut.
3. Som alternativ till en total omprövning uppmanar Europaparlamentet kommissionen att föreslå ny lagstiftning som är förenlig med WTO:s bestämmelser och som skulle göra det möjligt för EU att hantera de frågor som det ursprungliga förslaget var inriktat på från början.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om tidsplanen för de framtida åtgärder som krävs för att återuppta lagstiftningsprocessen och bryta det nuvarande dödläget.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast inleda en jämförande studie av den lagstiftning om angivande av ursprungsland som i dagsläget är i kraft och tillämpas i WTO:s olika medlemsländer, i syfte att analysera bestämmelsernas grundläggande principer och bedöma deras förenlighet med WTO:s regler.
6. Europaparlamentet upprepar, nu liksom tidigare, hur viktigt det är att som en del av den multilaterala handeln bevara en situation där EU-företag och deras konkurrenter från tredjeländer har samma förutsättningar, och hur betydelsefullt det är med en konsekvent strategi för att säkra konsumentskyddet. Parlamentet betonar att detta även är viktigt för att bättre värdesätta produktion av hög kvalitet och miljömässiga och sociala normer, mot bakgrund av nuvarande globala konkurrens. Detta är särskilt relevant för små och medelstora företag.
7. Europaparlamentet betonar att man, till dess att ny lagstiftning införts, måste använda alla tillgängliga medel på ett effektivare sätt, på regional och nationell nivå samt på EU-nivå, för att den inre marknadens konsumenter ska kunna göra mer välinformerade inköp och medvetna val, till exempel genom att ge utbildning och genom att öka allmänhetens medvetenhet med hjälp av massmedia.
8. Europaparlamentet uppmanar rådet att som en följd av parlamentets första behandling fastställa sin gemensamma ståndpunkt, så att diskussionen mellan de båda institutionerna kan fortgå enligt normal praxis.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
– med beaktande av den gemensamma kommunikén av den 17 maj 2010 från det fjärde toppmötet EU–Mercosur,
– med beaktande av det sjätte toppmötet EU–Latinamerika och Västindien, som hölls den 18 maj 2010,
– med beaktande av återupptagandet av förhandlingarna mellan EU och Mercosur i syfte att nå fram till ett ambitiöst och balanserat associeringsavtal mellan de båda parterna,
– med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om EU:s strategi för förbindelserna med Latinamerika(1),
– med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om Europeiska unionens handelsförbindelser med Latinamerika(2),
– med beaktande av Eurolat-resolutionen av den 19 maj 2011 om förutsättningarna för handelsförbindelser mellan EU och Latinamerika,
– med beaktande av den senaste förhandlingsrundan, som ägde rum i Brasília den 22-26 oktober 2012,
– med beaktande av sina övriga tidigare resolutioner om förbindelserna mellan EU och Mercosur,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Förhandlingarna mellan EU och Mercosur återupptogs 2010 i syfte att nå ett omfattande, ambitiöst och balanserat avtal som gynnar de båda parterna.
B. Handeln mellan EU och Mercosur är nästan lika omfattande som EU:s handel med resterande Latinamerika totalt. EU är Mercosurs största handelspartner och den största investeraren i Mercosur. Mercosur är EU:s åttonde största handelspartner. EU:s och Mercosurs ekonomier kompletterar varandra (EU är den största marknaden för Mercosurs jordbruksexport, medan EU:s export till Mercosur i huvudsak utgörs av industriprodukter och tjänster).
C. Detta interregionala avtal berör 800 miljoner medborgare.
D. Sedan det officiella tillkännagivandet av att förhandlingarna skulle återupptas har nio förhandlingsrundor ägt rum.
E. De två regionerna har gemensamma värden och principer, bland annat engagemanget när det gäller mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt demokrati, och de har även gemensamma språk.
F. Utöver de avtal som EU tidigare ingått med Chile och Mexico har EU nyligen godkänt associeringsavtalet med Centralamerika och frihandelsavtalet med Colombia och Peru.
1. Europaparlamentet betonar den ekonomiska och politiska betydelsen av förhandlingarna mellan EU och Mercosur, vilka återupptogs 2010 i syfte att nå ett balanserat, rättvist, ambitiöst och omfattande avtal som gynnar de båda parterna på samtliga områden som omfattas av avtalet.
2. Europaparlamentet betonar att handel är ett av de viktigaste instrumenten som politiska beslutsfattare förfogar över för att främja ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen.
3. Europaparlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan EU och Mercosur och anser att en djupare integration av EU:s och Mercosurs ekonomier kommer att gynna båda parterna.
4. Europaparlamentet noterar de senaste två årens framsteg i fråga om den normativa delen av avtalets handelspelare.
5. Europaparlamentet beklagar att förhandlingarna fortskrider långsamt och att det hittills inte gjorts några betydande framsteg.
6. Europaparlamentet tror att båda sidor måste spela med öppna kort och ha förtroende för varandra för att förhandlingarna ska bli framgångsrika. Därför är det beklagligt att vissa Mercosurländer under de senaste månaderna har vidtagit protektionistiska åtgärder i fråga om handel och investeringar. Parlamentet betonar behovet av att skapa en stabil ram för ett bättre investeringsskydd.
7. Europaparlamentet upprepar vikten av att samtliga avtal som ingås mellan EU och tredjeländer innehåller klausuler om demokratiska principer, grundläggande och mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen samt miljömässiga och sociala standarder, för att uppnå en bättre enhetlighet i de externa åtgärderna och se till att de både återspeglar EU:s ekonomiska intressen och främjar dess grundläggande värden.
8. Europaparlamentet menar att nästa ministermöte EU–Mercosur, som kommer att hållas parallellt med toppmötet Celac–EU i Santiago (Chile) i slutet av januari 2013, bör ses som ett utmärkt tillfälle att ingå tydliga och betydande politiska åtaganden och att göra ytterligare framsteg i förhandlingarna.
9. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang de båda parterna att ge tillräckliga politiska impulser och ett betydande politiskt stöd till förhandlingarna, så att det görs framsteg i fråga om utbytet av tillräckligt ambitiösa erbjudanden om marknadstillträde för varor, tjänster, investeringar och de övriga kapitlen i avtalets handelspelare.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar, Mercosurländernas regeringar och parlament och till Mercosurs gemensamma parlamentariska församling (Parlasur).
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Indien, särskilt resolutionen av den 13 december 2012 om kastdiskriminering(1), och resolutionerna om årsrapporterna om de mänskliga rättigheterna i världen, särskilt av den 18 april 2012(2) och 13 december 2012(3); med beaktande av sina många tidigare resolutioner i vilka parlamentet förkastar våldtäkter och sexuellt våld i länder runtom i världen,
– med beaktande av den gemensamma handlingsplanen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien, som undertecknades i november 2005, och av den tematiska dialogen mellan EU och Indien om mänskliga rättigheter,
– med beaktande av det uttalande som Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, gjorde på Europeiska unionens vägnar på Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor (den 25 november 2012),
– med beaktande av det uttalande som vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton gjorde på Europadagen och internationella dagen mot dödsstraff (den 10 oktober 2012),
– med beaktande av artiklarna 2 och 3.5 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av det uttalande som Navi Pillay, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, gjorde den 31 december 2012,
– med beaktande av FN:s millennieutvecklingsmål,
– med beaktande av FN-instrumenten om våld mot kvinnor, särskilt Wiendeklarationen och handlingsprogrammet av den 25 juni 1993, som antogs vid världskonferensen om mänskliga rättigheter (A/CONF.157/23), rapporterna från de särskilda rapportörerna om våld mot kvinnor, knutna till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och den allmänna rekommendationen nr 19 från Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor (elfte mötet, 1992), FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor av den 20 december 1993 (A/RES/48/104), konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering samt den allmänna rekommendationen XXIX till den konventionens artikel 1.1,
– med beaktande av de rekommendationer om Indien som framförts genom FN:s särskilda förfaranden, FN:s fördragsorgan och de allmänna återkommande utvärderingarna, särskilt rekommendationerna till Indien i rapporterna från februari 2007 och oktober 2010 från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor,
– med beaktande av förslaget till FN:s principer och riktlinjer för att avskaffa diskriminering på grundval av arbete och ursprung,
– med beaktande av den indiska statsförfattningen och den indiska strafflagen, särskilt strafflagens avsnitt 376 om våldtäkt,
– med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 16 december 2012 utsattes en 23-årig student för gruppvåldtäkt och hennes pojkvän angreps när fem vuxna män och en tonåring gick till våldsamt angrepp mot dem på en privat buss i New Delhi. Offret avled tragiskt i Singapore den 29 december 2012, till följd av de allvarliga skador hon åsamkats.
B. Bland allmänheten i Indien har ilskan varit stor, och demonstranter från samtliga delar av samhället har efterlyst lagändringar, ändringar i polisbevakningen samt en allmän attitydförändring gentemot kvinnor. Dessa demonstrationer spelar en viktig roll för att bryta tystnaden kring våldtäkter och sexuellt våld, och de utgör i sig en början till förändring.
C. Fem män och en minderårig greps för angreppet och är nu föremål för en snabbrättegång – den yngre gärningsmannen kommer dock att ställas inför rätta genom ett separat förfarande.
D. Den indiska polisen har anmält programföretaget Zee News på grund av att de intervjuat pojkvännen som var med offret då de angreps den 16 december 2012.
E. Efter ovannämnda angrepp som skedde nyligen i New Delhi har andra våldtäktsbrott uppmärksammats stort i såväl nationell som internationell press, till exempel det som inträffade den 27 december 2012, då en flicka i Punjab begick självmord efter att ha blivit utsatt för gruppvåldtäkt, på grund av att polisen varken ville ta emot hennes anmälan eller gripa de anklagade utan i stället föreslog att hon skulle gifta sig med en av förövarna. Ett annat exempel är det som inträffade den 12 januari 2013, då en 29-årig tvåbarnsmamma utsattes för gruppvåldtäkt under en bussresa i Punjab – detta fall har stora likheter med det första fallet och ledde till att polisen än en gång grep sex misstänkta. En dag senare tände en 16-årig flicka eld på sig själv efter att ha blivit våldtagen.
F. Enligt den indiska nationella brottsstatistikbyrån rapporterades över 24 000 våldtäkter under 2011. I Delhi rapporterades drygt 635 våldtäkter under 2012, men endast en av dem ledde till fällande dom.
G. Den indiska kvinnorörelsen har sedan länge fördömt alla former av våld mot kvinnor i Indien – och bristfällig jämställdhet i allmänhet – och efterlyst politiska åtgärder till stöd för kvinnors mänskliga rättigheter.
H. Sexuellt våld mot kvinnor är vanligt, inte bara i Indien utan i hela världen, och det har sina rötter i strukturell könsdiskriminering. Därför måste de åtgärder som vidtas mot våld mot kvinnor gå hand i hand med att man förbättrar ställningen och situationen för alla kvinnor och flickor på alla samhällsnivåer.
I. Indiska sociologer har uppskattat att våld och diskriminering i en mängd olika former kräver nästan två miljoner dödsoffer bland kvinnor och flickor i Indien varje år. Sexuellt våld är bara en av uttrycksformerna, bland vilka också märks tvister om hemgifter, barnamord på flickor, vanvård av barn, ojämlik tillgång till resurser och till hälso- och sjukvård och dålig vård av äldre.
J. Kvinnor och flickor som drabbats av kastbaserad diskriminering är särskilt utsatta för olika slag av sexuellt våld samt för påtvingad och rituell prostitution, människohandel, våld i hemmet och våld som bestraffning när de söker rättvisa efter att ha fallit offer för brott. Detta framgick än en gång i det beryktade fallet med gruppvåldtäkten i Pipili den 29 november 2011, då myndigheterna vägrade att registrera fallet och flickan som fallit offer inte fick någon ordentlig behandling förrän efter det att en högsta delstatsdomstol ingripit, låt vara att hon senare dog av de skador hon ådragit sig.
K. I en undersökning som gjordes 2012 av Thomson Reuters Foundation klassades Indien som det sämsta av alla G20-länderna att vara kvinna i.
L. Amnesty International hävdar att en våldtäkt anmäls var 21:a minut i Indien, men att många våldtäkter aldrig anmäls, särskilt i fattigare områden, eftersom det är socialt stämplande att ha råkat ut för ett sådant brott. Polisen i Indien sägs vara väl medveten om hur vanligt detta brott är, men gör ofta ingenting för att försvara kvinnor.
M. Sexuellt våld leder till allvarliga hälsoproblem för de överlevande, både psykiskt och fysiskt, bland annat i form av sexuellt överförda sjukdomar såsom aids. Många våldtäktsoffer blir offer på nytt, eftersom de förkastas både av sina egna familjer och av de samhällen de lever i.
N. Indiens lagar mot sexuella övergrepp har kritiserats av nationella och internationella människorättsgrupper för att de är föråldrade, framför allt genom att ha en snäv och inskränkt definition av begreppet våldtäkt. Indien har inga adekvata tjänster för dem som överlevt sexuella övergrepp, till exempel att de ska kunna bemötas snabbt och med förståelse av polisen eller få tillgång till hälso- och sjukvård, rådgivning och andra stödtjänster och detta leder till att bemötandet av offren växlar från fall till fall och inte kan förutsägas, något som ofta är förödmjukande för offret.
O. Efter angreppet i New Delhi har Indiens regering tillsatt en tremannakommission för att se över de nuvarande lagarna för att rättväsendet ska arbeta snabbare och straffen utmätas effektivare i fall av grova sexuella övergrepp.
P. Efter den senaste tidens händelser har högt uppsatta statstjänstemän tillkännagett att de kommer att arbeta för strängare straff för våldtäkt, bland annat dödsstraff.
Q. I maj 2012 skrev 90 organisationer inom det civila samhället till Indiens premiärminister Manmohan Singh och yrkade på reformer av hur sexuella övergrepp hanteras samt efterlyste större ansvarskyldighet för polisen.
R. EU har gjort åtaganden på 470 miljoner euro till Indien, till stöd för den indiska regeringens program för hälso- och sjukvård och utbildning under perioden 2007–2013.
S. Under de senaste två decennierna har Indien gjort avsevärda framsteg med att minska fattigdomen. Mycket återstår dock att göra, framför allt för att minska den klyfta som råder i form av att kvinnor och utsatta befolkningsgrupper har sämre möjligheter i fråga om utbildning, hälsa och ekonomi.
T. Indien är världens största demokrati och även en viktig politisk och ekonomisk partner till EU, något som för med sig demokratiska skyldigheter.
1. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste solidaritet med offren för angreppet i New Delhi och med alla andra som fallit offer för sådana angrepp, antingen de rapporterats i medierna eller inte, och uttrycker sitt beklagande till familjerna. Parlamentet fördömer skarpt alla former av sexuellt våld, som förekommer överallt i världen och drabbar ett flertal länder.
2. Europaparlamentet välkomnar den vittomfattande solidariteten med våldtäktsoffren, både i Indien och internationellt och hoppas att massdemonstrationerna kommer att bidra till att det går snabbare med de nödvändiga reformerna.
3. Indien är en demokrati och har avsevärda förbindelser med EU, och Europaparlamentet väntar sig därför att landet kommer att se till att demokratiska principer, grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter respekteras, framför allt rättsstaten och kvinnors rättigheter.
4. Europaparlamentet beklagar djupt att det inte gjordes mer för att omedelbart hjälpa offren för angreppet och att våldtäktsoffer i detta fall och i andra liknande fall avskräcks från att inför domstol anhängiggöra sak mot våldtäktsmännen, vilket beror på den ringa respekten för kvinnor, bristen på medicinsk hjälp, de bristande insatserna från polisens sida och avsaknaden av rättsmedel.
5. Europaparlamentet erinrar Indiens regering om dess rättigheter och skyldigheter enligt Indiens statsförfattning, framför allt om skyldigheten att få slut på sådant som kränker kvinnors människovärde (artikel 51(A)).
6. Europaparlamentet uppmuntrar Indiens parlament att ytterligare införliva rekommendationerna från Indian National Commission for Women (NCW) om hur indisk lag bör ändras och tillämpas för att kvinnor ska skyddas mot sådana brott.
7. Europaparlamentet välkomnar Indiens regerings tillkännagivande om att den avser att inrätta en kommission för att utreda frågan om kvinnors säkerhet på allmänna platser i Delhi och en juristnämnd för att se över Indiens lagstiftning om våld mot kvinnor. Parlamentet ser fram emot ett snabbt offentliggörande av rekommendationerna från denna kommission, som tillsatts med den pensionerade domaren från landets högsta domstol, J.S. Verma, i ledningen och ser även fram emot dess samarbete med NCW och Indiens parlament för att fullständigt genomföra åtgärder för att förhindra sådana brott i framtiden.
8. Europaparlamentet välkomnar att det inrättats en ny domstol för snabba förfaranden, enkom för att hantera sexuellt våld mot kvinnor. Parlamentet uttrycker dock oro över att reportrar inte har tillträde till rättegångarna mot dem som anklagas och att det är förbjudet att i tryck utge eller på annat sätt offentliggöra något som helst med anknytning till sådana förfaranden, med mindre domstolen gett sitt tillstånd till det, något som väckt oro bland allmänheten. Parlamentet anser att de som befunnits skyldiga bör dömas till straff som motsvarar de brott de begått, men upprepar dock sitt långvariga avståndstagande från dödsstraffet i samtliga fall och oavsett omständigheterna.
9. Europaparlamentet uppmanar Indiens myndigheter att utveckla samordnade tillvägagångssätt mot könsrelaterat våld och framför allt sexuella övergrepp, i nära samarbete med kvinnogrupper. Parlamentet framhåller att delstatsregeringarna måste övervaka hur polisen handhar utredningen av sexuella övergrepp, genom att polismän hålls ansvariga för sitt handlande, gärningsmännen lagförs och de överlevande behandlas med värdighet.
10. Europaparlamentet uppmanar Indiens parlament att se till att förslaget till strafflag (ändring) från 2012 ändras så att alla former av sexuella övergrepp blir straffbara, antingen de skett med eller utan penetration, liksom att se till att eventuella nya straff står i överensstämmelse med internationell människorättslagstiftning och ändra lagen, så att juridisk immunitet och förfarandemässiga hinder inte längre ska försvåra rättvisans gång om polismän eller andra medlemmar av säkerhetsstyrkorna anklagas för sexuella övergrepp eller andra brott mot de mänskliga rättigheterna.
11. Europaparlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas beskickningar i Indien att prioritera program mot våld mot kvinnor, också inom utbildningen, liksom också program som särskilt inriktar sig på kvinnor och flickor.
12. Europaparlamentet uppmanar Indiens myndigheter att omedelbart agera och vidta effektiva åtgärder för att den indiska polisen bättre ska handlägga fall av våldtäkt och sexuella övergrepp, bland annat genom att inrätta särskilda enheter inom varje polisenhet. Parlamentet noterar att Delhis förste minister inte har något ansvar för polisinsatser inom sin jurisdiktion och erinrar att polisen i andra storstäder fått ökad politisk redovisningsskyldighet och blivit modernare efter det att direkt rapportering och förvaltning införts. Parlamentet konstaterar att polisen absolut måste få utbildning om kvinnors säkerhet.
13. Europaparlamentet uppmanar Indiens regering att undersöka fall där personer i högt uppsatt offentlig ställning står formellt anklagade för våldtäkt.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med Indiens myndigheter för att hjälpa dem utveckla samordnade tillvägagångssätt mot könsrelaterat våld, framför allt sexuella övergrepp, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från FN:s kampanj ”UNiTE to End Violence against Women”. Parlamentet uppmanar FN:s kommission för kvinnors ställning att, vid sitt 57:e sammanträde som ska hållas i mars 2013, diskutera och erkänna att våldet mot kvinnor kommer till uttryck i unik form när köns- och kasttillhörighet möts.
15. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det utbredda våldet mot kvinnor och flickor inom dalit-gruppen (de kastlösa) i Indien, bland annat i form av sexuellt våld från män i de dominerande kasterna, liksom över att gärningsmännen i sådana fall i oerhört hög grad går fria från straff. Parlamentet uppmanar Indiens regering till likabehandling av samtliga fall av sexuellt våld mot kvinnor och att utreda och lagföra sådana fall på lika villkor, samt rättvist, skyndsamt och med insyn.
16. Europaparlamentet betonar att ingen ska behöva gifta sig utan eget samtycke eller genom nödgande eller tvång. Inget offer ska heller tvingas gifta sig med den som angripit henne och ytterligare stöd bör ges till offret för att hon inte ska utsättas för sociala påtryckningar att göra det.
17. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att EU, i den kommande fleråriga budgetramen och i det kommande landsstrategidokumentet för tiden efter 2013, fortsätter ge mål- och sektorsinriktat stöd till Indien för att millennieutvecklingsmålen ska kunna uppnås. Parlamentet anser att detta bör innefatta stöd till den sociala sektorn för kvinnors hälsa och utbildning samt bästa praxis inom god samhällsstyrning, beslutsfattande och utveckling, bland annat metoder för att tjänster bättre ska nå ut till dem som behöver dem och för att fattigdom, könsrelaterade frågor samt frågor om institutionella reformer och förvaltning av den offentliga sektorn ska kunna åtgärdas.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Indiens president, regering och parlament, FN:s generalsekreterare, ledarna för FN:s underutskott för främjande och skydd av mänskliga rättigheter och för FN:s kommission för kvinnors ställning, generaldirektören för UN Women och FN:s särskilda sändebud för frågor om våld mot kvinnor.
– med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 27 oktober 2011 om Bahrain(1) och av den 15 mars 2012 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Bahrain(2),
– med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2011 om Europeiska unionens förbindelser med Gulfstaternas samarbetsråd(3),
– med beaktande av talmannens uttalanden av den 12 april 2011 om två bahrainska medborgarrättsaktivisters död och av den 28 april 2011, där han fördömer de dödsdomar som utfärdats mot fyra bahrainska medborgare för deltagande i fredliga demonstrationer för demokrati,
– med beaktande av besöket till Bahrain (19–20 december 2012) av en delegation från Europaparlamentets underutskott om mänskliga rättigheter, och av delegationens presskommuniké,
– med beaktande av Bahrains kassationsdomstols beslut av den 7 januari 2013 att godkänna domarna mot tretton politiska aktivister,
– med beaktande av uttalandena om Bahrain från kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt uttalandena av den 24 november 2011 om offentliggörandet av rapporten från Bahrains oberoende undersökningskommission, av den 5 september 2012 om Bahrains appellationsdomstols beslut i fallen avseende Abdulah al-Khawaja och nitton andra personer och av den 23 november 2012 om den första årsdagen av offentliggörandet av Bahrains oberoende undersökningskommissions rapport; uttalandena från den vice ordföranden/höga representantens talesperson av den 13 februari 2012 om årsdagen av de sociala oroligheterna i Bahrain, av den 10 april 2012 om läget för Abdulhadi al-Khawaja i Bahrain, av den 16 augusti 2012 om domen mot Nabeel Rajab i Bahrain och av den 24 oktober 2012 och 7 november 2012 om den senaste tidens våldshandlingar i Bahrain liksom uttalandena från den vice ordföranden/höga representanten inför parlamentet den 12 oktober 2011 om situationen i Egypten, Syrien, Jemen och Bahrain,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 24 maj 2011, 12 april 2011, 21 mars 2011 och 21 februari 2011 om Bahrain,
– med beaktande av uttalandena från FN:s generalsekreterare av den 23 juni 2011 och den 30 september 2011 om de straff som utdömts mot 21 bahrainska politiska aktivister, människorättsförsvarare och oppositionsledare, och uttalandena från generalsekreterarens talesperson av den 12 april 2012 om bombattacken i Bahrain och av den 30 september 2011, 15 februari, 24 april, 5 september och 1 november 2012 samt 8 januari 2013 om Bahrain,
– med beaktande av Bahrains oberoende undersökningskommissions rapport, som offentliggjordes i november 2011, och uppföljningsrapporten från den 21 november 2012
– med beaktande av uttalandet från Gulfstaternas samarbetsråds (GCC) ministerråd om terroristbombningarna i Manama den 5 november 2012,
– med beaktande av artiklarna 61, 84, 87, 134, 135 och 146 i Bahrains straffprocesslag,
– med beaktande av den bahrainska allmänna åklagarens uttalande av den 23 oktober 2011 om förnyad rättegång för läkare som tidigare åtalats vid militära domstolar,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter, tre internationella instrument som Bahrain är part i,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2004, ändrade 2008,
– med beaktande av 1949 års Genèvekonvention,
– med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Människorättsläget i Bahrain fortsätter att vara kritiskt i efterdyningarna av nedslaget på personer som demonstrerade för demokrati 2011. Många av den bahrainska regeringens tillslag den senaste tiden fortsätter att allvarligt kränka och begränsa delar av den inhemska befolkningens rättigheter och friheter, särskilt människors rätt att fredligt demonstrera, yttra sig fritt och åtnjuta frihet på nätet. De bahrainska myndigheterna fortsätter att slå ned på fredliga politiska demonstranter.
B. Säkerhetsstyrkorna och polisen fortsätter att använda oproportionerligt våld, vilket förorsakar skador och dödsfall. Det inkommer alltfler rapporter om de bahrainska myndigheternas övergrepp, bl.a. utomrättsliga gripanden, utomrättsliga tillslag mot byggnader, orättvisa rättegångar, medieattacker, hot mot och förnedring av medborgare vid kontrollstationer och massiv diskriminering på arbetsplatser och universitet.
C. Den 16 oktober 2012 anhöll myndigheterna Mohammed al-Maskati, ordförande för Bahrains ungdomsförbund för mänskliga rättigheter, anklagad för att ha deltagit i en ”olaglig sammankomst” i Manama en vecka tidigare. Följande dag försattes al-Maskati på fri fot mot borgen, och inget rättegångsdatum har ännu fastställts.
D. Den 18 oktober 2012 greps fyra män anklagade för att ha förtalat Bahrains kung på ett socialt nätverk, och under deras tid i häktet beslagtog säkerhetsstyrkor deras datorer och annan elektronisk utrustning. Alla fyra männen förnekade att de begått någon oförrätt.
E. Den 30 oktober 2012 beordrade inrikesminister Shaikh Rashid bin Abdullah al Khalifa ett förbud mot alla offentliga massmöten och demonstrationer – även om han nu formellt har hävt förbudet – och meddelade att myndigheterna inte längre skulle tolerera protestaktioner mot regeringen.
F. Den 5 november 2012 detonerade flera hemmagjorda bomber i huvudstaden Manama, varvid två arbetare dog och en tredje skadades.
G. Utan rättslig prövning återkallade regeringen den 7 november 2012 medborgarskapet för 31 aktivister som hade deltagit i fredliga protester, och kränkte därmed bahrainska medborgares folkrättsliga rättigheter.
H. Sayed Yousif al-Muhafdha, vice ordförande för Bahrains centrum för mänskliga rättigheter (BCHR), som oförtröttligt har kämpat för frigivningen av många aktivister, särskilt Nabeel Rajab, ordförande för BCHR, och Jalila al-Salman, tidigare vice ordförande för Bahrains lärarförbund, anhölls den 18 december 2012 anklagad för att ha utnyttjat de sociala medierna för att sprida falska nyheter. Hans fall har skjutits upp till den 17 januari 2013 och han är fortfarande häktad. Om han döms riskerar han en tvåårig fängelsedom. Han har vid flera tillfällen anhållits av de bahrainska myndigheterna som ett led i den pågående systematiska kampanj där bahrainska människorättsförsvarare görs till föremål för trakasserier och gripanden.
I. Den 7 januari 2013 godkände Bahrains kassationsdomstol fängelsestraffen för tretton framstående aktivister anklagade för att ha konspirerat för att störta monarkin. Åtta av dessa aktivister, bland andra Abdulhadi al-Khawaja och Ibrahim Sharif, dömdes till livstids fängelse. Denna dom är slutgiltig och det enda hopp som återstår för de anklagade är att kungen benådar dem. Denna dom förefaller bekräfta det bahrainska rättsväsendets oförmåga att skydda grundläggande rättigheter.
J. Alla fall som prövas av militärdomstolar granskas av civila domstolar. Dessa beviljar i allmänhet inte nya rättegångar utan granskar oftast fällande domar med utgångspunkt i de akter som sammanställts av de nationella säkerhetsdomstolarna.
K. Trots de bahrainska myndigheternas löften att genomföra den bahrainska oberoende undersökningskommissionens rekommendationer och respektera grundläggande mänskliga rättigheter och friheter har de inte utrett våldshandlingarna eller ställt förövarna inför rätta. Det går långsamt att genomföra den oberoende undersökningskommissionens rekommendationer.
L. I september 2012 var Bahrain föremål för den universella periodiska granskning som genomförs av FN:s råd för mänskliga rättigheter.
M. Den 7 december 2012 efterlyste kronprins Salman bin Hamad bin Isa al-Khalifah en dialog med landets opposition för att bryta dödläget i den motspänstiga Gulfarabstaten. Det behövs en dialog grundad på samförstånd mellan alla parter för att nå en genomgripande lösning.
1. Europaparlamentet fördömer de bahrainska myndigheternas och säkerhetsstyrkornas fortlöpande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt användningen av våld, den oproportionerliga användningen av tårgas, användningen av fågelhagel på kort avstånd, förbudet mot alla former av protester samt gripandet och anhållandet av fredliga demonstranter som valt att utöva sin rätt att yttra sig fritt och delta i fredliga sammankomster, trots den mycket välkomna uppsättningen rekommendationer från Bahrains oberoende undersökningskommission och trots de bahrainska myndigheternas uttryckliga åtagande att genomföra undersökningskommissionens reformer.
2. Europaparlamentet anser att det på vägen mot rättvisa och verklig försoning – något som krävs för social stabilitet – är nödvändigt att ansvar utkrävs för begångna våldshandlingar Parlamentet ger därför sitt kraftfulla stöd till den bahrainska oberoende undersökningskommissionens rekommendationer, som också har godkänts av kung Hamad och hans regering.
3. Europaparlamentet beklagar att den uppföljningsrapport som undersökningskommissionen offentliggjorde den 21 november 2012 inte har lett till några nämnvärda förändringar i de bahrainska myndigheterna agerande, särskilt när det gäller avsaknaden av framsteg för att nå en politisk lösning och den utlovande demokratiseringen av landet. Parlamentet uppmanar med kraft de bahrainska myndigheterna att se till att rekommendationerna snabbt genomförs, att fastställa en tidsram och att omedelbart respektera grundläggande mänskliga rättigheter och friheter.
4. Europaparlamentet upprepar sin begäran att de bahrainska säkerhetsstyrkorna och myndigheterna ska upphöra med användningen av våld mot fredliga demonstranter och sätta stopp för det fortgående förtrycket av politiskt oliktänkande i form av förföljelser, gripanden och tortyr. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att helt och hållet respektera grundläggande friheter, särskilt mötes- och yttrandefriheterna, både på nätet och annorstädes, och att omedelbart avskaffa alla restriktioner i fråga om tillgång till information och kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar de bahrainska myndigheterna att genomföra nödvändiga demokratiska reformer och att främja en konstruktiv nationell dialog med deltagande av alla parter, inbegripet direkta samtal mellan regeringen och olika oppositionsgrupper som för närvarande inte deltar i samtal, i syfte att möjliggöra försoning och återupprätta ett samhällsklimat i landet som präglas av socialt samförstånd.
5. Europaparlamentet beklagar i kraftfulla ordalag de senaste domarna mot oppositionsaktivister och sjukvårdspersonal, och begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av samtliga bahrainska politiska fångar, inbegripet lärare, läkare och annan sjukvårdspersonal, som har anhållits och anklagats för påstådda brott med anknytning till yttrandefriheten, rätten att delta i fredliga sammankomster samt föreningsfriheten, särskilt Sayed Yousif al-Muhafadha, Nabeel Rajab och Abdulhadi al-Khawaja.
6. Europaparlamentet uppmanar Bahrains regering att genomföra en snabb och oberoende utredning av alla fall övergrepp mot barn, bl.a. fall av gripanden, anhållanden och tortyr, och att säkerställa att barn och vuxna inte sätts i samma häkteslokaler liksom att barnärenden hanteras av experter på sådana ärenden inom rättsväsendet.
7. Europaparlamentet uppmanar med kraft de bahrainska myndigheterna att omedelbart häva de restriktioner som i praktiken gäller för samtliga demonstrationer, eftersom sådana restriktioner är oförenliga med det åtagande att genomföra reformer som har tillkännagivits och inte kommer att bidra till nationell försoning eller skapa förtroende mellan parterna.
8. Europaparlamentet uppmanar Bahrains myndigheter att häva alla inreserestriktioner för utländska journalister och internationella människorättsorganisationer och att skapa utrymme för en oberoende mekanism som på plats ska övervaka hur situationen fortskrider. Parlamentet efterlyser inrättandet av en internationell övervakningsmekanism, via en resolution som FN:s råd för mänskliga rättigheter ska anta under sitt kommande sammanträde i mars 2013, med ett mandat att övervaka genomförandet av rekommendationerna i den bahrainska oberoende undersökningskommissionens rapport och FN:s universella periodiska granskning av Bahrain, bl.a. de rekommendationer som avser människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar Bahrains myndigheter att vidta åtgärder för att se till att de mänskliga rättigheterna inte kränks i framtiden.
9. Europaparlamentet uppmanar Bahrains myndigheter att se till att de 31 bahrainska medborgare som blivit av med sitt medborgarskap kan överklaga beslutet i domstol, eftersom det är tydligt att de bahrainska myndigheternas återkallande av politiska motståndares medborgarskap strider mot folkrätten.
10. Europaparlamentet betonar sitt kraftiga ogillande över EU:s bristfälliga reaktion på det aktuella läget i Bahrain, och uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att fördöma de pågående kränkningarna av de grundläggande mänskliga rättigheterna och friheterna, att införa riktade sanktioner mot enskilda personer som är direkt ansvariga för eller inblandade i människorättskränkningar (enligt uppgifter i den bahrainska oberoende undersökningskommissionens rapport).
11. Europaparlamentet begär att exporten av tårgas och utrustning för att kontrollera folkmassor ska avbrytas och förbjudas tills det har utretts i vilken utsträckning sådana produkter används på ett orättmätigt sätt och tills de ansvariga för sådan orättmätig användning har ställts till svars.
12. Europaparlamentet efterlyser EU-exportrestriktioner på teknik som används för att spåra, censurera och övervaka information och kommunikationsflöden, vilket leder till människorättskränkningar.
13. Europaparlamentet uppmanar Bahrains regering att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att landets rättsväsende är kompetent, oberoende och opartiskt och säkerställa att det handlar i full överensstämmelse med internationella människorättsstandarder, samt i synnerhet att säkerställa att domstolarna inte kan användas i politiska syften eller för att slå ned på det rättmätiga utövandet av universella rättigheter och friheter. Parlamentet uppmanar Bahrains regering att stärka åtalade personers rättigheter, bl.a. genom att säkerställa att de erhåller garantier om rättvisa rättegångar så att de verkligen kan göra invändningar mot den bevisning som har framlagts mot dem. Regeringen måste se till att det sker en oberoende rättslig kontroll av grunderna för anhållan och säkerställa att anhållna personer skyddas mot övergrepp under brottsutredningen.
14. Europaparlamentet beklagar att den bahrainska regeringens avsikt att genomföra den bahrainska oberoende undersökningskommissionens rekommendationer, vilket den meddelade i samband med mötet om den universella periodiska granskningen i maj 2012 inför FN:s råd för mänskliga rättigheters sammanträde i september 2012 i Genève, tycks vara ett spel för gallerierna, eftersom lite av värde har gjorts sedan dess med avseende på såväl mänskliga rättigheter som demokrati i Bahrain.
15. Europaparlamentet stöder rekommendationerna i den universella periodiska granskningen och uppmanar Bahrains regering att politiskt prioritera och anslå tillräckliga resurser till en korrekt och snabb uppföljning av dessa rekommendationer. Parlamentet uppmanar Bahrains regering att förbättra människorättsskyddet och att ratificera internationella människorättskonventioner, såsom det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, det fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om skydd mot tvångsförsvinnande.
16. Europaparlamentet stöder och vill uppmuntra samarbetet mellan FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och Bahrains nationella människorättsinstitut (NHRI), och förespråkar att NHRI ytterligare ska stärkas på grundval av Parisprinciperna om pluralism och oberoende. Parlamentet stöder kraftfullt NHRI i dess arbete att övervaka och skydda samtliga bahrainska medborgares mänskliga rättigheter, men är ändå övertygat om att det måste ges garantier för att människorättsaktivister och oberoende icke-statliga organisationer i Bahrain kan verka fritt.
17. Europaparlamentet anser nästa parlamentsval är en viktig del av den nationella försoningsprocessen, och uppmuntrar insatser för att garantera ett fritt och rättvist valförfarande i god tid före det allmänna valet 2014.
18. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att arbeta tillsammans för att ta fram en tydlig strategi för hur EU – både med offentliga och privata medel – aktivt ska arbeta för frigivningen av fängslade aktivister före de möten på ministernivå mellan EU och GCC som ska hållas i Bahrain i mitten av 2013. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang den vice ordföranden/höga representanten att samarbeta med medlemsstaterna för att se till att rådets (utrikes frågor) slutsatser om människorättsläget i Bahrain antas, vilka bör omfatta en särskild begäran om ett omedelbart och villkorslöst frigivande av de fängslade aktivisterna.
19. Europaparlamentet anser att arbetet för att utöka samarbetet och främja ömsesidig förståelse och ömsesidigt förtroende mellan EU och Gulfregionen ovillkorligen måste fortsätta och anser att det är viktigt med regelbundna interparlamentariska möten mellan parlamentet och dess partner i regionen, eftersom detta är ett viktigt forum för utvecklingen av en konstruktiv och öppenhjärtig dialog om frågor av gemensamt intresse.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och till Konungariket Bahrains regering och parlament.
– med beaktande av uttalandena av den 21 december 2012 och den 1 och 11 januari 2013 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Centralafrikanska republiken,
– med beaktande av uttalandet av den 21 december 2012 från kommissionens ledamot med ansvar för humanitärt bistånd och civilskydd om det nya utbrottet av stridigheter i Centralafrikanska republiken,
– med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet, som undertecknades i juni 2000,
– med beaktande av pressmeddelandena av den 27 och 29 december 2012 och den 4 och 11 januari 2013 från FN:s säkerhetsråd om Centralafrikanska republiken,
– med beaktande av slutkommunikén från det extra toppmötet för statscheferna för Centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Eccas) i N'Djamena den 21 december 2012,
– med beaktande av uttalandet av den 26 december 2012 från FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i vilket han fördömer rebellattackerna och med kraft uppmanar alla parter att följa de beslut som fattades av Eccas den 21 december 2012 i N'Djamena,
– med beaktande av uttalandena av den 12, 28 och 31 december 2012 och den 3 och 12 januari 2013 från Afrikanska unionen (AU) om Centralafrikanska republiken,
– med beaktande av den politiska överenskommelsen från Libreville (Gabon), som undertecknades den 11 januari 2013 mellan Centralafrikanska republikens regering, rebellgruppen Seleka och den demokratiska oppositionen, om lösningen av krisen,
– med beaktande av det övergripande fredsavtalet från Libreville av den 28 juni 2008 och de tidigare fredsavtal som undertecknats sedan 2007 som detta bygger på,
– med beaktande av säkerhetsrådets resolution S/RES/2031 av den 21 december 2011, som förlänger mandatet för FN:s integrerade fredsbyggnadskontor i Centralafrikanska republiken (Binuca) till den 31 januari 2013, och FN:s generalsekreterares rapport av den 29 maj 2012 om Binucas verksamhet,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979, den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Centralafrikanska republiken 1986, och den internationella konventionen om barnets rättigheter från 1989, som förbjuder barns deltagande i väpnade konflikter och som Centralafrikanska republiken har ratificerat,
– med beaktande av rapporten av den 6 juli 2011 från säkerhetsrådets arbetsgrupp och dess slutsatser om situationen för barn och väpnade konflikter i Centralafrikanska republiken,
– med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Centralafrikanska republiken har under flera årtionden brottats med instabilitet och politisk oro sedan landet blev självständigt 1960. Trots att landet är rikt på naturresurser (timmer, guld, diamanter, uran m.m.) ligger Centralafrikanska republiken endast på 179:e plats (av 187) på FN:s index för mänsklig utveckling (HDI), och med cirka 70 procent av sin befolkning som lever under fattigdomsgränsen förblir landet ett av de fattigaste i världen.
B. Seleka (som betyder allians på sango), en allians av flera väpnade rebellrörelser som främst kommer från landets nordöstra delar, inledde den 10 december 2012 en väpnad offensiv söderut från närheten av gränsen med Tchad. Den nyligen genomförda offensiven motiverades av rebellerna med att president François Bozizé inte hade uppfyllt de åtaganden som fastställdes i det övergripande fredsavtalet från Libreville från 2008, som föreskrev avväpning av tidigare rebeller och finansiering av deras återintegration i samhället.
C. Centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Eccas) höll ett extra toppmöte den 21 december 2012 i N'Djamena och enades om en färdplan för att lösa krisen. Färdplanen omfattade vapenvila och omedelbara förhandlingar under Eccas överinseende i Libreville. Vid Eccas-toppmötet beslutade man också att sända ytterligare trupper för att stärka Fomac/Micopax.
D. Sydafrika har börjat med att sända cirka 400 män för att bidra till att stabilisera Centralafrikanska republiken. Gabon, Kongo-Brazzaville, Tchad och Kamerun har haft trupper i landet sedan 2008 inom ramen för Fomac/Micopax (den centralafrikanska multinationella styrkan), som placerats ut av Eccas.
E. Efter diskussioner med Thomas Boni Yayi, ordförande för Afrikanska unionen, har president Boizizé lovat att inte ställa upp som kandidat när hans innevarande mandat löper ut 2016 och erbjudit sig att bilda en nationell samlingsregering.
F. I början av januari meddelade Seleka ett avbrott i sina militära operationer. Gruppen stannade utanför staden Damara (75 kilometer norr om Bangui) och accepterade att delta i fredsförhandlingar i under Eccas överinseende.
G. Den 11 januari 2013 ledde trepartssamtalen om fred mellan Centralafrikanska republikens regering, rebellalliansen Seleka och den politiska oppositionen, som fördes i Libreville (Gabon), till undertecknandet av tre överenskommelser: en principförklaring för att lösa den politiska och säkerhetsmässiga krisen, ett avtal om eldupphör och en överenskommelse om den politiska och säkerhetsmässiga situationen i vilken man definierade maktdelningsprinciperna och den politiska övergångsperioden i Centralafrikanska republiken.
H. Den 12 januari 2013 avskedade president Boizizé premiärminister Faustin Archange Touadera och upplöste kabinettet, vilket banade vägen för utnämningen av en nationell samlingsregering i linje med fredsavtalen som undertecknats i Libreville. Enligt fredsavtalet ska parlamentsval hållas inom tolv månader.
I. Efter att ha tagit makten genom en statskupp 2003 valdes president Boizizé för första gången 2005 och omvaldes 2011, men de oegentligheter i samband med det sista valet som konstaterades av internationella observatörer, däribland från Europeiska unionen som finansierade anordnandet av valet, fick den parlamentariska oppositionen att bojkotta de allmänna valen.
J. Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande värdering för Europeiska unionen och utgör en central faktor i Cotonouavtalet.
K. Förenta staterna stöder precis som EU en fredlig lösning på krisen genom dialog.
L. Enligt lokala frivilligorganisationer har allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna begåtts, däribland en ökning av det sexuella våldet mot kvinnor och unga flickor, både av Seleka i de områden som gruppen kontrollerar och i Bangui av regeringsstyrkorna gentemot personer som står rebellerna nära.
M. Den humanitära situationen förblir mycket svår, eftersom krisen enligt Läkare utan gränser har drabbat tiotusentals personer. Hundratals ton livsmedel från Världslivsmedelsprogrammet har plundrats i de norra delarna som kontrolleras av rebellerna. Många humanitära tjänster har dragits in eller minskats ned.
N. EU för en regelbunden politisk dialog med Centralafrikanska republiken inom ramen för Cotonouavtalet och är landets främsta givare. Kommissionen bidrog 2012 med 8 miljoner euro för att bistå 445 000 människor som drabbats av konflikten och tvångsförflyttats i Centralafrikanska republiken och landet mottar ett stöd på 137 miljoner euro inom ramen för tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF).
O. Kamerun har trappat upp insatserna för att ta emot flyktingar från Centralafrikanska republiken.
P. Även före det nya våldsutbrottet deltog redan 2 500 barn i de väpnade grupper som verkar i Centralafrikanska republiken. Unicefs kontor i Bangui har fått tillförlitliga uppgifter om ökad rekrytering och användning av barnsoldater i både rebellgrupper och regeringstrogna milisstyrkor.
Q. Att man inte lyckats ställa dem som gjort sig skyldiga till kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och krigsbrott inför rätta främjar ett klimat av straffrihet och uppmuntrar till nya brott.
R. Rebellstyrkorna har intagit områden med stora diamanttillgångar, såsom Bria, Sam Ouandja och Bamingui. Kimberleyprocessens certifieringssystem har utfärdat en varning till alla sina medlemsländer om den möjliga spridningen av rådiamanter från rebellkontrollerade områden i Centralafrikanska republiken.
S. Växande arbetslöshet, försämrade sociala förhållanden och den alltmer utbredda fattigdomen bland befolkningen är faktorer bakom den instabilitet som råder i regionen. Dessa problem kräver en strategi och en utvecklingsplan.
1. Europaparlamentet är bekymrat över den situation som råder i Centralafrikanska republiken sedan Seleka inledde sin offensiv den 10 december 2012. Parlamentet beklagar den nya offensivens risker för civila och hot mot säkerheten och stabiliteten i Centralafrikanska republiken.
2. Europaparlamentet välkomnar de fredsavtal som undertecknades den 11 januari 2013 i Libreville efter förhandlingar i Eccas-regi. Parlamentet betonar att avtalen snabbt måste genomföras och uppmanar alla parter att genomföra dem seriöst och att förpliktiga sig till att nå en varaktig fred i Centralafrikanska republiken.
3. Europaparlamentet fördömer alla försök att ta makten med våld.
4. Europaparlamentet är övertygat om att sammansättningen av den nationella samlingsregeringen måste representera alla politiska grupper i landet för att en fredlig lösning av konflikten ska kunna uppnås och varaktig stabilitet säkerställas. Parlamentet gläder sig i detta sammanhang över att president Boizizé undertecknat ett beslut om att avskeda landets premiärminister, vilket var en av de åtgärder som krävdes i fredsavtalet, för att bilda en nationell samlingsregering, som ska ledas av en premiärminister som valts av den politiska oppositionen.
5. Europaparlamentet välkomnar beslutet att anordna val till den nya nationalförsamlingen och hoppas att valet kommer att genomföras under internationell övervakning, även i de områden som för närvarande ockuperas av rebellstyrkorna, för att undvika att valresultatet ifrågasätts.
6. Europaparlamentet fördömer alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och är djupt bekymrat över de allvarliga människorättskränkningar som begicks i Centralafrikanska republiken i samband med Selekas offensiv. Parlamentet fördömer skarpt attackerna mot civilbefolkningen i de områden som ockuperats av rebellerna, däribland fysiskt och sexuellt våld, plundringar och systematiska avbrott i kommunikationsmedlen. Parlamentet är djupt oroat över rapporterna om våld riktat mot etniska och religiösa minoriteter och om trakasserier och godtyckliga gripanden av politiska opponenter i Bangui.
7. Europaparlamentet betonar att myndigheterna i Centralafrikanska republiken bör sträva efter att säkerställa skydd och säkerhet för civilbefolkningen. Parlamentet kräver en reform av armén och insatser för att avväpna, demobilisera och återintegrera före detta soldater i samhället, repatriera flyktingar, återföra tvångsförflyttade personer till deras eget land och genomföra livskraftiga utvecklingsprogram.
8. Europaparlamentet är särskilt oroat över de rapporter som pekar på en ökning av rekryteringen och användningen av barnsoldater. Parlamentet upprepar sitt starka motstånd mot detta och uppmanar alla parter i konflikten att sätta stopp för det.
9. Europaparlamentet uppmanar alla parter att respektera avtalet om eldupphör, avhålla sig från våldshandlingar mot civila och respektera mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att tidigare fredsavtals oförmåga att säkerställa varaktig stabilitet i Centralafrikanska republiken även berodde på otillräcklig fokus på mänskliga rättigheter.
10. Europaparlamentet uttrycker sin respekt för alla offer och anser att det är av största vikt att på ett opartiskt och ingående sätt utreda alla tidigare och pågående fall av kränkningar av mänskliga rättigheter för att identifiera förövarna. Parlamentet hoppas innerligt att de som gjort sig skyldiga till krigsbrott och brott mot mänskligheten inte beviljas straffrihet, och noterar i detta avseende att Internationella brottsmålsdomstolen fortfarande håller på att utreda situationen i Centralafrikanska republiken.
11. Europaparlamentet välkomnar de regionala organisationernas medlingsinsatser, till exempel Afrikanska unionen och Eccas, och i synnerhet de förhandlingar mellan parterna som ägde rum i Libreville. Parlamentet betonar vikten av det nya uppföljningssystem som ska införas för att säkra ett fullständigt genomförande av de avtal som nåtts. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att stödja Eccas i övervakningen av genomförandet av de nya avtalen. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att mer aktivt engagera sig i Centralafrikanska republiken för att ta itu med landets långvariga problem och uppnå en varaktig politisk lösning.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda Centralafrikanska republikens myndigheter expertstöd inför antagandet av relevant lagstiftning för anordnandet av de kommande valen. Parlamentet anser att EU för att bidra till trovärdiga, fria och rättvisa val bör överväga att sända ett valövervakningsuppdrag till Centralafrikanska republiken.
13. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor, Catherine Ashton, att utnyttja EU:s utökade förbindelser med Centralafrikanska republiken för att aktivt främja genomförandet av en övergripande fredsbyggande strategi som skulle främja en normalisering av landet och hållbar utveckling.
14. Europaparlamentet är bekymrat över den senaste krisens konsekvenser för den humanitära situationen i landet. Parlamentet uppmanar alla parter att respektera internationell humanitär rätt och att garantera säkert och obehindrat tillträde för humanitära organisationer till den drabbade befolkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att trappa upp sina humanitära biståndsinsatser i Centralafrikanska republiken.
15. Europaparlamentet anser att den genomgripande osäkerheten i många länder som gränsar till Centralafrikanska republiken, särskilt Demokratiska republiken Kongo, Sudan, Sydsudan och Uganda, kräver samordnade åtgärder från det internationella samfundets sida för att ta itu med de återkommande problemen med splittrade stater, etniska konflikter och upprepade brott mot mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer, på ett övergripande och regionalt inriktat sätt.
16. Europaparlamentet anser att tillgång till och kontroll över naturresurserna på ett sätt som medger insyn tillsammans med en fördelning på lika villkor via statsbudgeten av intäkterna från utvinningen av dessa resurser ofrånkomligen behövs för landets hållbara utveckling.
17. Europaparlamentet anser att insyn i och offentlig tillsyn över utvinningssektorn är av största vikt för en effektivt förvaltad gruvdrift, hållbar utveckling och bekämpning av korruption. Parlamentet betonar att den eventuella handeln med rådiamanter från områden i Centralafrikanska republiken under rebellernas kontroll kan få konflikten att flamma upp på nytt och göra landet ännu mera instabilt. Parlamentet uppmanar Centralafrikanska republikens regering att vidta nya åtgärder för att bekämpa utvinningen och den illegala handeln med naturresurser och efterlyser en lämplig övervakning av situationen via Kimberleyprocessen.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, Eccas, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen och till Europeiska unionens medlemsstater.