Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2012 om Turkiet (SWD(2012)0336),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2012–2013 (COM(2012)0600),

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionen av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet(1), av den 29 mars 2012 om 2011 års framstegsrapport om Turkiet(2), av den 22 maj 2012 om ett 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet(3) och av den 22 november 2012 om utvidgningspolitik, kriterier och EU:s strategiska intressen(4),

–  med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet av den 3 oktober 2005,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet(5) (nedan kallat ”partnerskapet för anslutning”), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010, den 5 december 2011 och den 11 december 2012,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter det att rådet godkänt förhandlingsramen. Inledandet av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en lång process som grundar sig på rättvisa och stränga villkor och reformvilja och där resultatet inte är givet på förhand.

B.  Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att fortsätta modernisera sig och att konsolidera och ytterligare förbättra sina demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen samt respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

C.  EU bör även i fortsättningen utgöra riktmärket för reformer i Turkiet.

D.  En grundförutsättning för anslutning till EU – en gemenskap grundad på gemensamma värden, lojalt samarbete och ömsesidig solidaritet mellan alla medlemsstater – är fortfarande att Köpenhamnskriterierna uppfylls fullt ut och att det finns kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

E.  Den positiva agendan lanserades i maj 2012 för att stödja och komplettera, men inte ersätta, förhandlingarna genom ökat samarbete på en rad områden av gemensamt intresse,

F.  Rådet stödde i sina slutsatser av den 11 december 2012 kommissionens nya tillvägagångssätt om att placera rättsstatligheten i centrum för anslutningsprocessen samt bekräftade den betydelse som kapitel 23 (rättsväsen och grundläggande rättigheter) och kapitel 24 (rättvisa, frihet och säkerhet) har i förhandlingsprocessen, vilka bör tas upp tidigt i förhandlingarna för att tillåta klara riktmärken och för att så mycket tid som möjligt ska finnas för att bygga upp den lagstiftning, de institutioner och den solida utveckling i genomförandet som krävs.

G.  Kommissionen drog i sin utvidgningsstrategi för 2012 slutsatsen att Turkiet spelar en nyckelroll för EU på grund av sin ekonomi, sitt strategiska länge och sin viktiga regionala roll och att anslutningsprocessen fortfarande är den mest lämpliga ramen för att främja EU-relaterade reformer i Turkiet. Kommissionen uttryckte sin oro över Turkiets avsaknad av framsteg när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna.

H.  Det är nu sjunde året i rad som Turkiet inte genomför de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

I.  Förhandlingskapitel där de tekniska förberedelserna är klara bör öppnas omgående i överensstämmelse med fastställda förfaranden och i enlighet med förhandlingsramen.

J.  Det finns ett ömsesidigt ekonomiskt beroende mellan EU och Turkiet, och handeln mellan EU och Turkiet uppgick till totalt 120 miljarder EUR 2011.

K.  EU är Turkiets största handelspartner och Turkiet är EU:s sjätte största handelspartner. 75 procent av de utländska direktinvesteringarna i Turkiet härstammar från EU.

L.  Enligt kommissionens bedömningar är Turkiets beredskap på den ekonomiska politikens område på det hela taget långt framskriden och kapaciteten att utforma en ekonomisk politik och samordning ändamålsenlig.

M.  Turkiets kan komma att spela en avgörande roll för att diversifiera energiresurserna och rutterna för att transitera olja, gas och elektricitet från grannländerna till EU. Både Turkiet och EU har potential att dra nytta av Turkiets rika förnybara energiresurser för att skapa ett hållbart och utsläppssnålt samhälle.

N.  Dialogen och samarbetet mellan EU och Turkiet om stabilitet, demokrati och säkerhet, särskilt med tanke på Mellanöstern i stort, är strategiskt viktiga. Turkiet har upprepade gånger kraftigt fördömt den syriska regimens våld mot civila och ger livsavgörande humanitärt bistånd till syrier som flytt undan våldet över gränsen.

O.  Turkiet och Armenien måste arbeta för en normalisering av sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokoll som de kommit överens om och öppna sin gemensamma gräns.

P.  Det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som Turkiets nationalförsamling uttalade mot Grekland 1995 bör tas tillbaka. Det är viktigt att Turkiet och Grekland inleder en ny förhandlingsrunda för att förbättra sina relationer.

En konstruktiv dialog och gemensam förståelse

1.  Europaparlamentet anser att ett förnyat ömsesidigt åtagande i samband med förhandlingsprocessen krävs för att bibehålla ett konstruktivt förhållande. Parlamentet betonar vikten av att skapa villkor för en konstruktiv dialog och en grund för en gemensam förståelse. Parlamentet noterar att detta bör grunda sig på gemensamma värderingar såsom demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet lovordar kommissionen och Turkiet för genomförandet av den positiva agendan, som visar hur Turkiet och EU med hjälp av ömsesidigt åtagande och klara mål kan förbättra sin dialog, nå gemensam förståelse och få till stånd en positiv förändring och nödvändiga reformer.

2.  Europaparlamentet betonar Turkiets strategiska, politiska och geografiska roll för EU:s utrikes- och grannskapspolitik. Parlamentet erkänner Turkiets roll som ett grannland och en viktig regional aktör och efterlyser en ytterligare förstärkning av den pågående politiska dialogen mellan EU och Turkiet om utrikespolitiska val och mål. Parlamentet beklagar att Turkiet även under 2012 i mycket liten utsträckning anpassat sig till Gusp-förklaringarna. Parlamentet uppmuntrar Turkiet att utveckla sin utrikespolitik i dialog och samarbete med EU. Parlamentet uppmuntrar Turkiet och EU att samarbeta intensivare för att stärka fredsstyrkorna och demokratin i det södra grannskapet, ett område av stor betydelse för såväl EU som Turkiet.

3.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för dialog och återupprättade förbindelser mellan Turkiet och Israel.

4.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att uppmana kommissionen att vidta åtgärder för att liberalisera viseringsbestämmelserna parallellt med undertecknandet av avtalet om återtagande. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att omedelbart underteckna och genomföra återtagandeavtalet och att se till att gällande bilaterala avtal tillämpas till fullo fram till dess att avtalet trätt i kraft. Parlamentet påminner om att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna för olagliga invandrare till EU. Parlamentet noterar de åtgärder som Turkiet vidtagit för att bekämpa olagliga invandrare och understryker att det är viktigt för Turkiet att öka samarbetet med EU om migrationshantering, bekämpning av människohandel och gränskontroller. Parlamentet understryker än en gång vikten av att göra det lättare för affärsmän, akademiker, studerande och företrädare för det civila samhället från Turkiet att få tillträde till EU. Parlamentet stöder kommissionens och medlemsstaternas insatser för att införa viseringskodexen, harmonisera och förenkla viseringskraven och inrätta viseringscentraler i Turkiet. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras förpliktelser enligt associeringsavtalet i linje med EU-domstolens dom i Soysal-målet av den 19 februari 2009(6).

5.  Europaparlamentet välkomnar att förslaget till lag om utlänningar och internationellt skydd nyligen har antagits, och förväntar sig att man med hjälp av denna lag kommer att ta itu med det oroväckande faktum att man på godtyckliga grunder fortsätter att vägra människor tillträde till asylförfarandet och att man skickar tillbaka flyktingar, asylsökande och andra som kan behöva skydd till deras hemländer. Parlamentet betonar hur viktigt det är att se till att de häktningsbestämmelser som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har konstaterat vara olagliga i fallet Abdolkhani och Karimina mot Turkiet överensstämmer med internationella standarder.

Uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna

6.  Europaparlamentet lovordar den turkiska konstitutionsförlikningskommittén (Constitution Conciliation Committee) för dess åtagande att utarbeta en ny konstitution och för dess inkluderande process med rådfrågning av det civila samhället på ett sätt som återspeglar det turkiska samhällets mångfald. Parlamentet uttrycker sin oro över de uppenbart långsamma framsteg som kommittén hittills gjort. Parlamentet uppmuntrar kommittén att fortsätta sitt arbete och att på ett inkluderande, representativt och kollegialt sätt och i linje med EU:s kriterier och värderingar ta sig an viktiga frågor såsom a) maktfördelningen och ett ändamålsenligt system för kontroll och maktbalans, b) klargörandet av förhållandet mellan stat, samhälle och religion, c) införande av ett integrerande styrningssystem som garanterar samtliga invånare mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och d) utformandet av ett inkluderande medborgarskap. Parlamentet uppmanar alla berörda politiska partier och aktörer att närma sig förhandlingen om den nya författningen på ett konstruktivt sätt. Parlamentet anser att inbegripandet av och en dialog med Venedigkommissionen skulle ge ett positivt resultat och stödja den konstitutionella processen.

7.  Europaparlamentet understryker behovet av ytterligare framsteg när det gäller att genomföra 2010 års ändringar till konstitutionen, särskilt antagandet av lagar om det militära rättssystemet och skydd av personuppgifter samt lagar som inför åtgärder för positiv särbehandling för att främja jämlikhet. Parlamentet noterar att den turkiska justitieministern och hans undersekreterares närvaro och befogenheter i Högsta rådet för domare och åklagare (HCoJP) väcker avsevärd oro för domstolsväsendets oberoende. Parlamentet välkomnar att lagar trätt i kraft som ger enskilda rätt att lämna in en framställning till författningsdomstolen såsom planerades i 2010 års ändringar av konstitutionen.

8.  Europaparlamentet bekräftar än en gång den grundläggande roll som den turkiska nationalförsamlingen spelar som navet i det turkiska demokratiska systemet och understryker vikten av stöd och åtagande i alla politiska partier för reformprocessen, särskilt en värdefull rättslig ram som skyddar och förbättrar de grundläggande rättigheterna för alla samfund och medborgare och som sänker tioprocentspärren för inval i den turkiska nationalförsamlingen. Parlamentet lovordar det arbete som den turkiska undersökningskommittén för mänskliga rättigheter (Human Rights Inquiry Committee) gjort och kräver att EU:s harmoniseringskommitté ges en mer framträdande roll när det gäller att främja anpassningen av ny lagstiftning med EU:s regelverk eller europeiska normer under lagstiftningsprocessen.

9.  Europaparlamentet understryker att reformen av det turkiska domstolsväsendet är viktig för insatserna för att befästa demokratin i Turkiet och modernisera Turkiet och att reformen måste leda till ett modernt, effektivt, fullständigt självständigt och opartiskt rättssystem, som garanterar rättssäkerhet för alla medborgare. Parlamentet välkomnar det tredje rättsliga reformpaketet som ett steg mot en omfattande reformprocess på området för rättsliga och grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar dock att det är av yttersta vikt att fortsätta reformprocessen och a) behandla den alltför breda definitionen av brott och särskilt vad som utgör en terroristhandling enligt strafflagen och antiterroristlagen, där det finns ett akut behov av att införa en klar åtskillnad mellan å ena sidan främjande av terrorism och uppvigling till våld och å andra sidan uttryck av icke-våldsamma idéer i full linje med Europadomstolens rättspraxis för att säkerställa yttrande- och mötesfrihet, inklusive studentprotester, samt föreningsfrihet, b) behandla frågan om de överdrivet långa häktningsperioderna, c) behandla behovet av att låta försvarsadvokater få full tillgång till åtalshandlingarna, d) fastställa kriterier för att främja konsekventa bevis av hög kvalitet, och e) se över specialdomstolarnas roll och behörighetsområden. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att den turkiska nationalförsamlingen har antagit det fjärde reformpaketet och hoppas att detta snabbt kommer att genomföras.

10.  Europaparlamentet understryker vikten av att människorättsförsvarare skyddas effektivt. Parlamentet uppmärksammar i detta fall särskilt rättegången mot Pinar Selek som pågått i nästan 15 år och som trots tre beslut om frikännande resulterade i en livstidsdom den 24 januari 2013 av domstol nr 12 för grövre brott i Istanbul. Parlamentet anser att rättegången är ett exempel på brister i det turkiska rättssystemet.

11.  Europaparlamentet välkomnar ändringarna till straffprocesslagen och lagen om tillämpande av bestraffande åtgärder och säkerhetsåtgärder som gör det möjligt att använda andra språk än turkiska i domstolarna och ser fram emot ett snabbt genomförande av de nya bestämmelserna. Parlamentet välkomnar att en lag trädde i kraft den 19 januari 2013 om betalning av ersättning till följd av långa domstolsförhandlingar och sena domar, deldomar eller fall där domar inte verkställts, och uttrycker en önskan om att de planerade inhemska åtgärderna kommer att minska antalet fall mot Turkiet i Europadomstolen.

12.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över pågående rättegångar och långa häktningsperioder som drabbar aktivister, jurister, journalister och oppositionsledamöter och konstaterar att detta utgör en inblandning i laglig politisk verksamhet och rätten till politisk sammanslutning och politiskt deltagande. Parlamentet välkomnar avskaffandet av de särskilda domstolar som den turkiska regeringen inrättade 2005 genom omröstning i den turkiska nationalförsamlingen, men beklagar att avskaffandet inte påverkar pågående åtal.

13.  Europaparlamentet konstaterar att en kultur där det finns utrymme för tolerans och minoriteters rättigheter bör erkännas till fullo. Parlamentet förväntar sig att lagen kommer att följas till punkt och pricka i åklagarens överklagande och begäran om att domstolsbeslutet från januari 2012 i ärendet om mordet på Hrant Dink ska ogiltigförklaras, delvis med argumentet att mordet begicks av en organisation.

14.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att, i syfte att öka rättsprocessens effektivitet och åtgärda eftersläpningen av ärenden, så snart som möjligt ta i bruk sina regionala appellationsdomstolar som enligt lagen skulle ha tagits i bruk i juni 2007 och att fokusera på att utbilda domare och åklagare för detta ändamål.

15.  Europaparlamentet noterar att parlamentets ad hoc-delegation för bevakning av rättegångar mot journalister i Turkiet kommer att fortsätta bevaka journalisters rättegångar och kommer att följa upp de reformer av rättsväsendet i Turkiet som riktar sig mot yttrande- och mediefriheten.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar Turkiet att anta den handlingsplan för mänskliga rättigheter som det turkiska justitieministeriet utarbetat i samarbete med Europarådet utgående från Europadomstolens rättspraxis för att åtgärda frågor som tagits upp i domstolens domar där Turkiet befunnits bryta mot bestämmelserna i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och begär att den ska genomföras. Parlamentet stöder justitieministeriet och Högsta rådet för domare och åklagare i deras arbete med att ge domare och åklagare utbildning i människorättsfrågor. Parlamentet välkomnar att Högsta rådet för domare och åklagare infört nya bedömningskriterier för domare och åklagare som belönar respekt för den europeiska konventionens bestämmelser och Europadomstolens domar.

17.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att på nytt bekräfta sitt åtagande att bekämpa straffrihet och att öka ansträngningarna så att landet kan ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och fullt ut anpassa sin nationella lagstiftning till alla skyldigheter enligt Romstadgan, inklusive genom att införliva bestämmelser för att samarbeta snabbt och fullständigt med Internationella brottmålsdomstolen.

18.  Europaparlamentet påminner om att yttrandefrihet och mediemångfald, även på internet, står i centrum för de europeiska värderingarna och att ett verkligt demokratiskt samhälle kräver verklig yttrandefrihet, inklusive rätten till en avvikande åsikt. Parlamentet understryker den särskilda roll som public service-medier spelar för att stärka demokratin och uppmanar myndigheterna att se till att dessa medier är oberoende, bärkraftiga och förenliga med EU:s normer. Parlamentet betonar än en gång vikten av att avskaffa den lag som möjliggör oproportionerligt höga administrativa skatteböter för medierna, något som i vissa fall lett till nedläggning eller självcensur, samt det brådskande behovet av att reformera internetlagen. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med inskränkningarna av de grundläggande friheterna i det bredare sammanhanget av rättssäkerheten, såväl med avseende på lagens ordalydelse som på dess tillämpning. Parlamentet är särskilt oroat över att strafflagen och antiterroristlagen används för att väcka åtal mot fredliga uttalanden om det uppfattas som om de stöder en terroristorganisations mål. Parlamentet understryker att artiklarna 26 och 28 i författningen måste ändras eftersom de begränsar yttrandefriheten av hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna ordningen och den nationella enheten. Parlamentet uppmanar därför återigen den turkiska regeringen att slutföra översynen av den rättsliga ramen för yttrandefrihet och omgående anpassa den till Europadomstolens rättspraxis.

19.  Europaparlamentet noterar den oro som OSSE:s representanter för mediefrihet visat över det stora antalet rättegångar mot journalister och journalister i fängelse och uppmanar den turkiska regeringen att garantera att rättegångarna genomförs på ett transparent sätt under skäliga förhållanden samt att försvararnas processuella rättigheter respekteras.

20.  Europaparlamentet är oroat över att den turkiska lagen om grundande av radio- och tv-företag och radio- och tv-sändningar innehåller begränsningar som inte är förenliga med EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster.

21.  Europaparlamentet noterar med oro att de flesta medierna ägs av och har koncentrerats till stora konglomerat med mycket breda intressen. Parlamentet upprepar att det behövs en ny medielag, som bland annat omfattar frågor om oberoende, ägarskap och administrativ kontroll.

22.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att, i syfte att fullständigt utrota tortyr och misshandel från säkerhetsstyrkornas sida, inrätta en nationell förebyggande mekanism såsom krävdes i det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr som ratificerades 2011.

23.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att författningsvägen göra det möjligt att endast förbjuda sådana politiska partier som förespråkar bruk av våld som ett sätt att avskaffa den konstitutionella ordningen, i linje med Venedigkommissionens rekommendationer.

24.  Europaparlamentet stöder till fullo kommissionens nya tillvägagångssätt att öppna kapitlen om rättsväsen och grundläggande rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor tidigt i förhandlingsprocessen och att avsluta dem sist av alla frågor. Parlamentet understryker att officiella riktmärken skulle erbjuda en klar färdplan och påskynda reformprocessen. Parlamentet uppmanar därför rådet att ta itu med nya krafttag för att inleda förhandlingar om kapitel 23 och 24.

25.  Europaparlamentet välkomnar den turkiska lagen om ombudsmannen och utnämnandet av en första huvudombudsman som ska garantera denna institutions trovärdighet genom sina beslut. Parlamentet understryker att huvudombudsmannen bör främja allmänhetens förtroende för insyn och ansvar i samband med offentliga tjänster. Parlamentet påminner om att huvudombudsmannen och styrelsemedlemmarna ska väljas bland kandidater som är opartiska och inte tillhör något parti. Parlamentet påminner styrelsen för ombudsmannen om att den måste säkerställa att bestämmelsen om en intern beslutsprocess garanterar institutionens oberoende och opartiskhet.

26.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta med den civila översynen över säkerhetsstyrkorna. Parlamentet efterlyser en ändring av lagen om provinsförvaltningarna för att ge de civila myndigheterna en bredare översyn över de militära operationerna och gendarmeriets brottsbekämpande verksamhet. Parlamentet understryker vikten av att inrätta ett självständigt organ för klagomål rörande brottsbekämpning för att undersöka klagomål om brott mot mänskliga rättigheter, misshandel och eventuella brott som turkiska brottsbekämpningsorgan begått. Parlamentet anser att de rättsliga bestämmelserna om det högsta militärrådets sammansättning och maktbefogenheter måste reformeras.

27.  Europaparlamentet konstaterar att en domstol i första instans dömt 324 misstänkta till 13–20 års fängelse i Sledgehammerfallet efter ett långvarigt frihetsberövande av de misstänkta. Parlamentet betonar att utredningar av påstådda kupplaner, såsom fallen Ergenekon och Sledgehammer och utredningen av den kurdiska organisationen Koma Civakên Kurdistan (KCK), måste visa att Turkiets demokratiska institutioner och rättssystem är starka och oberoende och fungerar på ett korrekt, opartiskt och öppet sätt och att de står klart fast vid att respektera de grundläggande rättigheterna. Parlamentet är oroat över påståenden om att motstridiga bevis utnyttjas mot försvararna i sådana fall. Parlamentet beklagar att dessa fall har överskuggats av farhågor rörande den breda omfattningen av fallen och bristerna i förfarandena och är oroat över de negativa effekterna på samhället.

28.  Europaparlamentet välkomnar lagen om inrättandet av en nationell människorättsinstitution i Turkiet. Parlamentet kräver att den ska inrättas så snart som möjligt för att främja och övervaka ett effektivt genomförande av internationella människorättsnormer. Parlamentet betonar vikten av att utnyttja alla tillgängliga EU-instrument för att främja mänskliga rättigheter så att de aktivt stödjer inrättandet och en god funktion av människorättsinstitutionen och ett ökat inflytande från de civila organisationernas sida.

29.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är för demokratin att det finns aktiva och oberoende organisationer i det civila samhället. Parlamentet framhåller vikten av dialog med det civila samhällets organisationer och den betydelsefulla roll dessa organisationer spelar genom att bidra till förbättrat regionalt samarbete om sociala och politiska aspekter. Parlamentet är därför oroat över att organisationer i det civila samhället fortfarande råkar ut för böter, upplösningsförfaranden och administrativa hinder för sin verksamhet och att rådfrågning av det civila samhällets organisationer fortfarande är ett undantag snarare än en regel. Parlamentet välkomnar att den turkiska regeringens samarbete med frivilligorganisationer förbättrats, men efterlyser ett bredare samråd med dessa organisationer inom politiken, bland annat i samband med utformningen av politik och lagstiftning och vid övervakningen av myndigheternas verksamhet.

30.  Europaparlamentet understryker att fler framsteg behövs på områdena arbetsrätt och fackliga rättigheter. Parlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta arbeta på en ny lag på detta område för att garantera att det är i linje med EU:s regelverk och ILO:s konventioner, framför allt vad gäller strejkrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Parlamentet framhåller vikten av att inleda förhandlingarna om kapitel 19 om socialpolitik och sysselsättning.

31.  Europaparlamentet välkomnar lagen om skydd av familjen och förebyggande av våld mot kvinnor. Parlamentet lovordar den nationella handlingsplanen om att bekämpa våld mot kvinnor (2012–2015) och understryker behovet av att tillämpa planen effektivt i hela landet. Parlamentet uppmanar ministeriet för familjefrågor och socialpolitik att fortsätta sina ansträngningar för att öka antalet skyddade boenden för kvinnor och underåriga i fara och förbättra kvaliteten på dessa boenden. Parlamentet understryker vikten av att ge kvinnor som utsatts för våld konkreta alternativ och möjligheter till självförsörjning. Parlamentet lovordar Turkiets ansträngningar på alla nivåer för att bekämpa hedersmord, våld i hemmet, tvångsäktenskap och barnbrudar och understryker vikten av nolltolerans mot våld mot kvinnor och vikten av att ständigt förbättra de förebyggande åtgärderna. Parlamentet är dock oroat över att våld mot kvinnor fortfarande är vanligt förekommande trots de ansträngningar som gjorts och begär att de som underlåtit att skydda och hjälpa offer identifieras och lagförs. Parlamentet betonar att det är viktigt att minska fattigdomen bland kvinnor samt öka kvinnors sociala integrering. Parlamentet uppmanar ministeriet att fortsätta att aktivt främja kvinnors rättigheter, utbildning – bland annat genom att minska klyftan mellan könen vad gäller gymnasieutbildning – deltagande på arbetsmarknaden (något som fortsättningsvis är lågt), i politiken och på högre tjänstemannanivå både inom den offentliga och den privata sektorn, vid behov genom kvoter och genom att se över vissa av de särskilda sysselsättningslagarna i Turkiet. Den turkiska regeringen uppmuntras att se över lagen om politiska partier och vallagen för att se till att kvinnors medverkan prioriteras av de politiska partierna. Parlamentet konstaterar att Turkiets mål för kvinnors sysselsättningsgrad 2023 är satt till 35 procent, medan Europa 2020-strategins mål är 75 procent. Turkiet uppmuntras att eftersträva ett ambitiöst mål för kvinnors sysselsättning.

32.  Europaparlamentet uttrycker oro över att förslaget till lag om antidiskriminering inte tar upp frågan om diskriminering på grundval av sexuell orientering eller identitet. Parlamentet understryker att det finns ett akut behov av en övergripande antidiskrimineringslagstiftning samt av att inrätta ett antidiskriminerings- och jämlikhetsorgan för att skydda individer mot diskriminering på grundval av etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller sexuell identitet, ålder eller funktionsnedsättning. Parlamentet uttrycker oro över de frekventa angreppen mot transpersoner och avsaknaden av skydd mot våld för hbt-personer. Parlamentet uppmanar Turkiet att bekämpa homofobi och att anta en åtgärdsplan för att främja fullständigt jämlika rättigheter för alla, inklusive rätt till arbete, och fullt godkännande av hbt-personer. Parlamentet understryker behovet av en lagstiftning om hatbrott med hårdare straff för brott som grundar sig på någon form av diskriminering.

33.  Europaparlamentet begär att de turkiska myndigheterna på ett kraftfullt och effektivt sätt bekämpar antisemitiska yttringar och därigenom blir en förebild för regionen.

34.  Europaparlamentet ser positivt på en fortsatt tillämpning av lagstiftning som ändrar lagen från 2008 om stiftelser och breddar tillämpningsområdet för återinförandet av äganderättigheter för icke-muslimska samfund. Parlamentet uppmuntrar relevanta myndigheter att bistå det syriska samfundet när det gäller att reda upp de svårigheter som rör fastighets- och landregistrering. Parlamentet efterlyser en lösning på frågan om den stora mängd egendom tillhörande den latinska kyrkan som fortfarande är konfiskerad av staten. Parlamentet konstaterar att utvecklingen har gått särskilt långsamt i fråga om att utöka rättigheterna för den alevitiska minoriteten. Parlamentet påminner om det brådskande behovet av att fortsätta viktiga och avgörande reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet, särskilt genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, genom att avskaffa alla restriktioner för utbildning, utnämning och efterträdande av präster, genom att erkänna aleviternas gudstjänstlokaler och genom att respektera relevanta domar från Europadomstolen och rekommendationerna från Venedigkommissionen. Parlamentet uppmanar Turkiet att garantera att mark inte konfiskeras från klostret St Gabriel och att det skyddas i sin helhet. Parlamentet tror att det vore en fördel med en bredare sammansättning i generaldirektoratet för religiösa frågor som också skulle omfatta företrädare för de religiösa minoriteterna eftersom det skulle gynna ett samhälle för alla. Turkiet uppmanas att avskaffa uppgifterna om religiös tillhörighet på de nationella identitetskorten samt att garantera att religionsundervisningen respekterar den religiösa mångfalden i det turkiska samhället.

35.  Europaparlamentet påminner om att utbildning spelar en nyckelroll i byggandet av ett inkluderande och mångsidigt samhälle grundat på respekt för religiösa samfund och minoriteter. Den turkiska regeringen uppmanas med kraft att särskilt uppmärksamma skolornas utbildningsmaterial som bör återspegla den etniska och religiösa mångfalden och mångfalden av trosinriktningar i det turkiska samhället, avlägsna diskrimination och fördomar och främja full acceptans av alla religiösa samfund och minoriteter. Parlamentet betonar även behovet av opartiskt läromaterial.

36.  Europaparlamentet välkomnar den direkta politiska dialog som den turkiska regeringen nyligen inledde med Abdullah Öcalan. De nya förhandlingsmöjligheter som har tillkommit skulle kunna utmynna i ett historiskt avtal som innebär en fredlig och demokratisk lösning på den kurdiska konflikten. Parterna i konflikten uppmuntras därför att snarast övergå från samtal till strukturerade förhandlingar. Parlamentet understryker att de politiska partierna, medierna och det civila samhället i Turkiet måste spela en konstruktiv roll i fredsprocessen för att den ska bli en framgång, och lovordar det stöd som olika partier och det civila samhället visat för detta initiativ. Parlamentet noterar att Turkiet fortsatte visa uthållighet vid PKK:s terroristattacker. Parlamentet anser att en att en verklig och sann politisk dialog är nödvändig, och uppmanar Turkiet att göra nya ansträngningar för en politisk lösning på kurdfrågan. Parlamentet uppmuntrar alla politiska krafter att säkerställa en ändamålsenlig politisk plattform och att diskutera den kurdiska frågan på ett konstruktivt sätt och att göra det lättare att kräva grundläggande rättigheter i den konstitutionella processen som speglar pluralismen i Turkiet och i vilken alla medborgare kan känna sig delaktiga och deras rättigheter erkänns till fullo. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter att samarbeta mot en ökad politisk dialog och en process med ytterligare politisk, kulturell och socioekonomisk integrering och deltagande för medborgare av kurdiskt ursprung för att garantera deras rätt till yttrande-, förenings- och mötesfrihet och främja en fredlig integrering av medborgare av kurdiskt ursprung i det turkiska samhället. Parlamentet välkomnar den nya lagstiftningen som ska göra det möjligt att använda modersmålet i rättegångar samt den positiva diskussionen om användningen av kurdiska i undervisningen. Parlamentet påminner om att en politisk lösning endast kan byggas på en verklig demokratisk debatt om den kurdiska frågan och uttrycker oro över det stora antalet åtal mot författare och journalister som skriver om den kurdiska frågan. Det är även oroväckande att flera kurdiska politiker, borgmästare, ledamöter av kommunalfullmäktige, fackföreningsarbetare, advokater, demonstranter och människorättsförsvarare häktats i samband med KCK-rättegången. Parlamentet betonar vikten av att främja diskussionen om den kurdiska frågan inom de demokratiska institutionerna, särskilt den turkiska nationalförsamlingen.

37.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att åter öppna det grekiska barnhemmet på ön Büyükada som ett internationellt kulturcentrum, och understryker att det är viktigt att så snart som möjligt på nytt öppna Halki-seminariet. Parlamentet välkomnar och förväntar sig att den turkiska regeringen omgående ska verkställa sitt uttalande om att åter öppna en skola för den grekiska minoriteten på ön Gökçeada (Imbros), vilket utgör ett positivt steg mot bevarandet av den bikulturella karaktären på de turkiska öarna Gökçeada (Imbros) och Bozcaada (Tenedos), i enlighet med resolution 1625(2008) från Europarådets parlamentariska församling. Parlamentet konstaterar dock att ytterligare åtgärder behövs för att hantera de problem som den grekiska minoriteten ställs inför, särskilt med avseende på deras äganderätt.

38.  Europaparlamentet fördömer med kraft terroristattacken mot Förenta staternas ambassad i Ankara den 1 februari 2013 och uttrycker sitt deltagande med den avlidna turkiska medborgarens familj. Parlamentet påminner om att det förvisso bör vidtas ytterligare åtgärder för att bekämpa terrorism och på så sätt trygga landets och dess medborgares säkerhet, men att åtgärderna inte får vidtas på bekostnad av mänskliga och medborgerliga rättigheter.

39.  Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att göra en fullständig utredning av massakern i Uludere i provinsen Sirnak den 28 december 2011 och att ställa de ansvariga inför rätta.

40.  Europaparlamentet välkomnar stimulanspaketen som försöker öka investeringarna och den ekonomiska utvecklingen i de minst utvecklade regionerna i Turkiet, bland annat i sydöstra Turkiet, och fortsättningen av det sydostanatoliska projektet. Parlamentet tar del av domen i den turkiska regeringsrätten (Danistay) om att på grundval av miljökonsekvensbedömningar och tillämplig lagstiftning dra in tillståndet för dammprojektet i Ilisu, och uppmanar den turkiska regeringen att bevara detta arkeologiska kulturarv och miljöarv genom att prioritera mindre, ekologiska och socialt hållbara projekt.

41.  Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka sammanhållningen mellan de turkiska regionerna och mellan lands- och stadsbygd för att öppna möjligheter för befolkningen i stort och främja ekonomisk och social integrering. Parlamentet lyfter fram den särskilda roll som utbildningen spelar, samt att man måste ta itu med de stora regionala skillnader som fortfarande finns när det gäller utbildningens kvalitet och antagningssiffror. Parlamentet efterlyser åtgärder i syfte att inleda förhandlingar om kapitel 22 om regionalpolitik.

42.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en barnombudsman och antagandet av Turkiets första strategi för barns rättigheter. Parlamentet är bekymrat över den oproportionerligt utbredda fattigdomen bland barn och det omfattande barnarbetet, framför allt på landsbygden. Parlamentet understryker behovet av en omfattande strategi för att bekämpa fattigdom bland barn och barnarbete, framför allt vid säsongsarbete inom jordbruket, och att fortsätta att främja tillgång till utbildning för både pojkar och flickor. Parlamentet är oroat över att antalet aktiva ungdomsdomstolar har minskat och uppmanar Turkiet att erbjuda alternativ till fängelse för minderåriga. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att fortsätta att förbättra förhållandena på ungdomsfängelserna. Parlamentet påminner om vikten av oberoende övervakning och skyddsmekanismer för att skydda rättigheter och förebygga missbruk.

43.  Europaparlamentet välkomnar den allmänna förbättringen av företagsklimatet i Turkiet, särskilt genom ikraftträdandet av den nya turkiska handelslagen och genom ett följdriktigt stöd till små och medelstora företag genom utvecklingsorganisationen för små och medelstora företag (KOSGEB). Parlamentet efterlyser ett mer omfattande partnerskap mellan turkiska företag och EU-företag.

44.  Europaparlamentet påminner Turkiet om att tiotusentals EU-medborgare och EU-invånare som drabbats av bedrägeriet genom de så kallade gröna fonderna fortfarande väntar på att få upprättelse, och uppmanar myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skynda på processen.

45.Europaparlamentet uppmärksammar Turkiets och Greklands fortsatta och utökade insatser för att förbättra sina bilaterala förbindelser, bland annat genom bilaterala möten. Europaparlamentet beklagar att det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som Turkiets nationalförsamling förklarat mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka. Parlamentet upprepar att Turkiet måste göra en entydig utfästelse om goda förbindelser med grannländerna och om fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan, vid behov genom hänvändelse till Internationella domstolen. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att upphöra med de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och med flygningarna med turkiska militärplan över grekiska öar.

  Goda förbindelser med grannländerna

46.  Europaparlamentet anser att Turkiet missat en viktig möjlighet att inleda en process för närmande och normalisering av förbindelserna med Cypern under landets EU-ordförandeskap. Parlamentet påminner om att EU grundar sig på principerna om lojalt samarbete och ömsesidig solidaritet medlemsstaterna emellan och respekt för den institutionella ramen. Det måste omgående göras framsteg i riktning mot en normalisering av Turkiets förbindelser med Cypern för att ge ny kraft åt anslutningsförhandlingarna mellan Turkiet och EU.

47.  Europaparlamentet finner det beklagligt att Turkiet vägrade att sammankalla den gemensamma parlamentarikerkommitténs 70:e möte som planerat under det andra halvåret 2012 och därmed missade ännu ett tillfälle att stärka den interparlamentariska dialogen mellan EU och Turkiet.

48.  Europaparlamentet betonar att Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos), som undertecknats av EU, de 27 medlemsstaterna och alla de övriga kandidatländerna, är en del av unionens regelverk. Parlamentet uppmanar således Turkiets regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera denna konvention. Parlamentet upprepar att Cypern har full laglig rätt till sin exklusiva ekonomiska zon i enlighet med Unclos.

49.  Europaparlamentet uttrycker än en gång sitt starka stöd för en återförening av Cypern, på grundval av en rättvis och hållbar lösning för båda befolkningsgrupperna. Parlamentet understryker att det är brådskande att få till stånd ett avtal mellan de båda befolkningsgrupper om hur de ska gå vidare med viktiga förhandlingar om lösningen av Cypernfrågan så att förhandlingsprocessen, under FN:s generalsekreterares beskydd, snart kan intensifieras. Parlamentet uppmanar Turkiet att börja dra bort sina styrkor från Cypern och att lämna över det avskilda området Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984). Parlamentet uppmanar Cypern att öppna hamnen i Famagusta under EU:s tullövervakning för att främja ett positivt klimat för en framgångsrik lösning av de pågående förhandlingarna om återförening och tillåta turkcyprioterna att handla direkt på ett lagligt sätt som är acceptabelt för alla.

50.  Europaparlamentet anser att kommittén för saknade personer i Cypern (CMP) är ett av de känsligaste och viktigaste projekten på ön och erkänner att dess arbete påverkar livet för tusentals människor i lika hög grad på båda sidor av ön. Parlamentet uppmuntrar Turkiet och alla övriga parter att fortsätta att öka sitt stöd till kommittén för saknade personer i Cypern. Parlamentet anser att det krävs dialog och samförstånd i frågor som full tillgång till alla arkiv och militärområden. I synnerhet CMP:s arbete bör uppmärksammas.

51.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att i enlighet med principerna i internationella lagar avstå från att låta ytterligare turkiska medborgare bosätta sig på Cypern, eftersom detta skulle förändra den demografiska balansen ytterligare och minska lojaliteten hos öns invånare gentemot en framtida gemensam stat som bygger på dess gemensamma historia.

52.  Europaparlamentet understryker vikten av en omfattande och sammanhängande säkerhetsstrategi i östra Medelhavet och uppmanar Turkiet att tillåta en politisk dialog mellan EU och Nato genom att lyfta sitt veto mot samarbete mellan EU och Nato, inklusive Cypern, och att följaktligen uppmana Cypern att lyfta sitt veto mot Turkiets deltagande i Europeiska försvarsbyrån.

53.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet och Armenien att arbeta för att normalisera sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokollen om upprättandet av diplomatiska förbindelser genom att öppna gränsen och genom att aktivt förbättra relationerna mellan länderna, i synnerhet det gränsöverskridande samarbetet och den ekonomiska integrationen.

Fördjupat samarbete mellan EU och Turkiet

54.  Europaparlamentet beklagar Turkiets vägran att fullgöra sitt åtagande att tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt med alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att denna vägran fortsätter att allvarligt påverka förhandlingsprocessen.

55.  Europaparlamentet upprepar att det med kraft fördömer det terroristvåld som PKK, som finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer, och alla andra terroristorganisationer utövar. Parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Turkiet och familjerna till de många offren för terrorism. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att i nära samarbete med EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europol intensifiera samarbetet med Turkiet i kampen mot terrorismen och organiserad brottslighet som ett medel att finansiera terrorism. Parlamentet uppmanar Turkiet att anta en dataskyddslag så att ett samarbetsavtal kan slutas med Europol och det rättsliga samarbetet med Eurojust och med EU:s medlemsstater kan utvecklas ytterligare. Parlamentet anser att utnämnandet av en turkisk polissambandsman till Europol skulle bidra till att förbättra det bilaterala samarbetet. Parlamentet välkomnar antagandet av en lag om finansiering av terrorism i linje med de rekommendationer som tagits fram av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF).

56.  Europaparlamentet stöder Turkiets åtaganden för de demokratiska styrkorna i Syrien och tillhandahållandet av humanitärt bistånd till det ökande antalet flyktingar från Syrien som flytt landet. Parlamentet konstaterar att den snabbt försämrade situationen i Syrien får allt större återverkningar på säkerheten och stabiliteten i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och världssamfundet att stödja Turkiets insatser för att hantera den allt mer omfattande humanitära dimensionen av Syrienkrisen. Parlamentet understryker vikten av gemensam förståelse mellan EU och Turkiet om hur man ska ge tillgängligt humanitärt bistånd till syriska flyktingar som för närvarande befinner sig på turkiskt territorium eller väntar vid dess gränser. Parlamentet understryker att EU och Turkiet, utöver det humanitära biståndet, aktivt bör försöka att utveckla en gemensam strategisk vision för att få ett starkare inflytande och på så sätt få ett slut på den tragiska krisen i Syrien.

57.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att förbättra samarbetet mellan EU och Turkiet i en rad viktiga energifrågor och uppmanar Turkiet att förbinda sig till detta samarbete. Parlamentet anser att man mot bakgrund av Turkiets strategiska roll och avsevärda förnybara energikällor bör inleda diskussioner om värdet av att inleda förhandlingar om kapitel 15 om energi i syfte att främja en strategisk EU–Turkiet-dialog om energi. Parlamentet understryker behovet av ett ännu mer fördjupat samarbete om strategin för EU:s energikorridorer till EU. Parlamentet anser att både det fördjupade energisamarbetet mellan EU och Turkiet och alla eventuella förhandlingar om kapitel 15 också bör främja utvecklandet av potentialen för förnybar energi och gränsöverskridande infrastruktur för elöverföring.

58.  Europaparlamentet anser att Turkiet är en viktig partner i Svartahavsregionen, som har en strategisk betydelse för EU. Parlamentet uppmuntrar Turkiet att fortsätta att stödja och aktivt bidra till genomförandet av EU:s politik och program i denna region.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen stödja det civila samhällets organisationer och direkta kontakter mellan människor genom en ändamålsenlig finansiering av dialogen med det civila samhället, det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och programmen för livslångt lärande, inklusive kultur- och medierelaterad verksamhet.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Turkiets regering och parlament.

(1) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 98. (2) Antagna texter, P7_TA(2012)0116. (3) Antagna texter, P7_TA(2012)0212. (4) Antagna texter, P7_TA(2012)0453. (5) EUT L 51, 26.2.2008, s. 4. (6) Mål C-228/06, Mehmet Soysal och Ibrahim Savatli mot Bundesrepublik Deutschland, REU 2009, s. I -01031.