(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

[Ändring 2]

--------------------------------------------------

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0393/2012). (2) * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Den 29 juni 2012 uppmanade euroområdets stats- eller regeringschefer kommissionen att lägga fram förslag om inrättande av en gemensam tillsynsmekanism som inbegriper Europeiska centralbanken (ECB). I Europeiska rådets slutsatser av den 29 juni 2012 uppmanades Europeiska rådets ordförande att, i nära samarbete med kommissionens ordförande, Eurogruppens ordförande och ECB:s ordförande, utarbeta en särskild färdplan med bestämda tidsramar för hur en verklig ekonomisk och monetär union ska uppnås, som inbegriper konkreta förslag till bevarande av enheten och integriteten inom den inre marknaden för finansiella tjänster. ▌

(2)  Inrättandet av en gemensam tillsynsmekanism är ett första steg mot skapandet av en europeisk bankunion, som stöds av ett verkligt enhetligt regelverk för finansiella tjänster och nya ramar för insättningsgarantier och rekonstruktion och avveckling av banker ▌.

(3)  För att inrätta den gemensamma tillsynsmekanismen ger rådets förordning (EU) nr …/… [rådets förordning på grundval av artikel 127.6 i EUF-fördraget] ECB särskilda uppgifter i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut i de medlemsstater som har euron som valuta. Andra medlemsstater kan inleda ett nära samarbete med ECB. ▌

(4)  Det faktum att ECB tilldelas tillsynsuppgifter inom banksektorn för vissa av unionens medlemsstater bör på intet sätt hindra den inre marknadens funktion på området för finansiella tjänster. Europeiska bankmyndigheten (EBA) bör därför behålla sin roll och alla sina nuvarande befogenheter och uppgifter. Den bör fortsätta att utveckla och bidra till en konsekvent tillämpning av det enhetliga regelverket, som ska gälla för alla medlemsstater, och stärka konvergensen av tillsynspraxis i hela unionen.

(4a)  Det är mycket viktigt att bankunionen innehåller mekanismer för demokratisk ansvarsskyldighet.

(4b)  När den utför de uppgifter som den tilldelats, och utan att det påverkar målet att säkerställa kreditinstitutens säkerhet och sundhet, bör EBA ta full hänsyn till de skillnader som finns mellan kreditinstituten och till deras storlek och affärsmodeller, samt till systemfördelarna av mångfalden i den europeiska bankbranschen.

(4c)  För att främja bästa tillsynspraxis på den inre marknaden är det av största vikt att det enhetliga regelverket åtföljs av en europeisk tillsynshandbok om tillsyn över finansinstitut som utarbetats av EBA i samråd med behöriga myndigheter. Tillsynshandboken bör kartlägga bästa praxis i unionen när det gäller tillsynsmetoder och tillsynsprocesser så att de centrala principerna på internationell nivå och unionsnivå följs. Handboken bör inte ha formen av bindande rättsakter och bör inte begränsa tillsyn som följer av egna bedömningar. Den bör omfatta alla frågor som ligger inom EBA:s behörighet, inbegripet, i den utsträckning det är tillämpligt, konsumentskydd och insatser mot penningtvätt. Den bör innehålla mallar och metoder för riskbedömningar, fastställande av tidiga varningar och kriterier för tillsynsåtgärder. De behöriga myndigheterna bör använda handboken. Användningen av handboken bör ses som ett betydande inslag i bedömningen av konvergensen av tillsynspraxis och för de inbördes bedömningar som beskrivs i denna förordning.

(4d)  En begäran från EBA om information bör vara vederbörligen motiverad. Invändningar mot en specifik begäran från EBA om information och som gäller frågan huruvida begäran uppfyller kraven i denna förordning bör göras i enlighet med tillämpliga förfaranden. Att en sådan invändning görs bör inte befria den som begäran riktas till från att lämna informationen. Europeiska unionens domstol bör ha behörighet att avgöra, i enlighet med förfarandena i fördraget, huruvida en specifik begäran från EBA om information uppfyller kraven i denna förordning.

(4e)  Möjligheten för EBA att begära information från finansinstitut enligt villkoren i denna förordning bör avse information som finansinstitutet har laglig tillgång till, inbegripet information som innehas av personer som avlönas av finansinstitutet i fråga för att utföra relevant verksamhet, revisioner som externa revisorer tillhandahållit det relevanta finansinstitutet, kopior av relevanta dokument, böcker och registeruppgifter.

(4f)  Den inre marknaden och sammanhållningen inom unionen bör säkras. Med hänsyn till detta bör frågor såsom styrning och röstregler i EBA övervägas noga, och likabehandling av medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen och övriga medlemsstater bör garanteras.

(4g)  Med tanke på att EBA, där alla medlemsstater deltar med lika rättigheter, inrättades i syfte att utveckla det enhetliga regelverket och bidra till att det tillämpas konsekvent och se till att tillsynspraxis i högre grad konvergerar inom unionen, och med tanke på inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen där ECB har en ledande roll, bör EBA utrustas med lämpliga instrument som ger den möjlighet att effektivt utföra de uppgifter som den anförtrotts beträffande den inre marknadens integritet.

(5)  Med tanke på de tillsynsuppgifter som ECB tilldelas genom rådets förordning (EU) nr …/… [rådets förordning på grundval av artikel 127.6 i EUF-fördraget] bör det garanteras att EBA kan utföra sina uppgifter även i förhållande till ECB på samma sätt som den gör i förhållande till andra behöriga myndigheter. I synnerhet bör befintliga mekanismer för tvistlösning och åtgärder i krissituationer justeras i enlighet med detta för att förbli ändamålsenliga. ▌

(5a)  För att kunna uppfylla denna underlättande och samordnande roll i krissituationer bör EBA vara fullt informerad om all relevant utveckling, och bör bjudas in att delta såsom observatör vid alla relevanta sammankomster som de berörda behöriga tillsynsmyndigheter anordnar. Detta inbegriper rätten att yttra sig eller bidra på annat sätt.

(6)  För att se till att samtliga medlemsstaters intressen beaktas tillräckligt och möjliggöra att EBA fungerar korrekt med tanke på behovet av att upprätthålla och fördjupa den inre marknaden för finansiella tjänster bör tillsynsstyrelsens röstregler anpassas.

(7)  Beslut om överträdelser av unionsrätten och tvistlösning bör övervägas av en oberoende panel som består av röstberättigade tillsynsstyrelseledamöter som inte har några intressekonflikter och som utses av tillsynsstyrelsen. De beslut som panelen föreslår tillsynsstyrelsen bör antas med en enkel majoritet av tillsynsstyrelsens ledamöter från sådana medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen och en enkel majoritet av dess ledamöter från medlemsstater som inte deltar i den mekanismen.

(7a)  Beslut om åtgärder i krissituationer bör antas med en enkel majoritet av tillsynsstyrelsen, vilken bör innefatta en enkel majoritet av dess ledamöter från sådana medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen och en enkel majoritet av dess ledamöter från medlemsstater som inte deltar i den mekanismen.

(7b)  Beslut om de akter som anges i artiklarna 10–16 i förordning (EU) nr 1093/2010 samt åtgärder och beslut som antas i enlighet med artikel 9.5 tredje stycket och kapitel VI i den förordningen bör antas med kvalificerad majoritet av tillsynsstyrelsen, vilken bör innefatta en enkel majoritet av dess ledamöter från sådana medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen och en enkel majoritet av dess ledamöter från medlemsstater som inte deltar i den mekanismen.

(8)  EBA bör utforma en arbetsordning för panelen som säkerställer att den är oberoende och objektiv.

(9)  Förvaltningsstyrelsen bör ha en balanserad sammansättning och det bör tillses att de medlemsstater som inte deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen är lämpligt företrädda.

(9a)  Vid utnämningen av ledamöterna i EBA:s interna organ och kommittéer bör en geografisk balans mellan medlemsstaterna säkerställas.

(10)  För att EBA ska fungera korrekt och för att samtliga medlemsstater ska bli tillräckligt företrädda bör röstreglerna och förvaltningsstyrelsens och den oberoende panelens sammansättning övervakas och ses över efter det att en lämplig tidsperiod förflutit, så att man kan beakta vunna erfarenheter och den fortsatta händelseutvecklingen.

(10a)  Ingen medlemsstat eller grupp av medlemsstater bör diskrimineras, direkt eller indirekt, som plats för finansiella tjänster.

(10b)  EBA bör få lämpliga finansiella resurser och personalresurser för att på ett adekvat sätt utföra eventuella ytterligare uppgifter som den tilldelas enligt denna förordning. I detta syfte bör det förfarande för fastställande och genomförande av samt kontroll över dess budget som anges i artiklarna 63 och 64 i förordning (EU) nr 1093/2010 ta vederbörlig hänsyn till dessa uppgifter. EBA bör säkerställa att bästa effektivitetsstandarder uppnås.

(11)  Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa en hög nivå när det gäller ett ändamålsenligt och konsekvent av reglering och tillsyn i alla medlemsstater, skydda integriteten, effektiviteten och den korrekta funktionen på den inre marknaden för finansiella tjänster och upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdernas omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 1093/2010 ska ändras på följande sätt: