Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av yttrande nr 2/2004 av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (COM(2005)0252),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (COM(2006)0009),

–  med beaktande av den första halvårsrapporten om resultattavlan för genomförandet av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll, offentliggjord den 19 juli 2006 (SEC(2006)1009), i enlighet med parlamentets begäran i dess resolution om ansvarsfrihet för 2004(2),

–  med beaktande av lägesrapporten från mars 2007 om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (COM(2007)0086), som innehöll en beskrivning av vilka framsteg som gjorts och meddelande om vissa ytterligare åtgärder,

–  med beaktande av kommissionens meddelande från februari 2008 (COM(2008)0110) och rapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (SEC(2008)0259),

–  med beaktande av kommissionens meddelande från februari 2009 om utvärderingsrapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (COM(2009)0043),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0189/2013), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 317 i EUF-fördraget ska kommissionen under eget ansvar genomföra budgeten i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

B.  Enligt fördraget bär kommissionen det yttersta ansvaret för genomförandet av unionsbudgeten, men ett stort ansvar ligger på medlemsstaterna eftersom 80 procent av unionsbudgeten spenderas av medlemsstaterna inom ramen för systemet med gemensam förvaltning.

C.  En effektiv internkontroll ingår såsom en budgetprincip i budgetförordningen sedan dess ändring genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006, vilket kommissionen föreslog i sin ovan nämnda handlingsplan.

D.  Det mest effektiva sätt på vilket kommissionen kan visa sitt verkliga åtagande för transparens och sund ekonomisk förvaltning är att anstränga sig på alla sätt för att fullt ut stödja åtgärder för att förbättra kvaliteten i den ekonomiska förvaltningen i syfte att erhålla en positiv revisionsförklaring (DAS(3)) från revisionsrätten.

E.  Alla institutioner och medlemsstaterna måste samarbeta för att återupprätta de europeiska medborgarnas förtroende för unionens finansiella prestationer.

F.  För att stödja det strategiska målet att erhålla en positiv revisionsförklaring från revisionsrätten antog kommissionen i januari 2006 en handlingsplan för att åstadkomma en integrerad ram för intern kontroll (”handlingsplanen”), som byggde på revisionsrättens rekommendationer(4), parlamentets resolution om beviljande av ansvarsfrihet för budgetåret 2003(5) och Ekofinrådets slutsatser av den 8 november 2005.

G.  Handlingsplanen behandlade ”luckor” i kommissionens kontrollstrukturer vid tidpunkten och identifierade 16 områden för åtgärder före slutet av 2007, med hänsyn till att en förbättring av den ekonomiska förvaltningen i EU måste stödjas av en noggrann övervakning av kontrollerna i kommissionen och medlemsstaterna.

Genomförande av handlingsplanen

1.  Europaparlamentet betonar att de framsteg som gjorts för att uppnå handlingsplanens mål måste mätas inte bara genom hur varje enskild åtgärd uppnåtts utan också hur den bidragit till att minska antalet fel i de underliggande transaktionerna.

2.  Europaparlamentet noterar att kommissionen själv förklarade att handlingsplanen fullbordats helt i början av 2009, även om 3 av de 16 ursprungliga åtgärderna inte kunde genomföras eller hanterades på annat sätt.

3.  Europaparlamentet betonar särskilt att artikel 32 i den nya budgetförordningen inför principen om en effektiv och ändamålsenlig intern kontroll och att artikel 33 i denna förordning fastslår att kommissionen när den lägger fram reviderade eller nya utgiftsförslag ska uppskatta kostnaderna för kontrollsystemen samt riskerna för fel.

4.  Europaparlamentet konstaterar när det gäller begreppet ”tolererbar risknivå” att man valde att komplettera denna åtgärd med begreppet ”resterande risk för fel”.

5.  Europaparlamentet beklagar att förenklingen av lagstiftningen för 2007–2013 inte gått så långt som man hoppats.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens åtagande att uppnå en helt positiv revisionsförklaring inte har uppfyllts, och betonar i synnerhet att revisionsrätten i sin revisionsförklaringsrapport för 2011 drog slutsatsen att betalningarna totalt sett innehöll väsentliga fel och att systemen för övervakning och kontroll generellt sett var delvis ändamålsenliga.

7.  Europaparlamentet konstaterar att den övergripande felfrekvensen i de underliggande transaktionerna ökade från 3,3 procent till 3,7 procent 2010 och nådde 3,9 procent 2011. Parlamentet beklagar att den positiva trenden från tidigare år har brutits och fruktar att felfrekvensen kommer att öka under kommande år.

8.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har stått fast vid sitt mål att uppnå en positiv revisionsförklaring medan parlamentet i sin ansvarsfrihetsresolution för 2011 djupt beklagade att betalningarna fortfarande var behäftade med väsentliga fel.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att åstadkomma en trend med en konstant minskning av felfrekvensen.

Vad är fel?

10.  Europaparlamentet delar revisionsrättens och kommissionens synpunkter(6) när det gäller det faktum att modellen för samordnad granskning ännu inte fungerar och att medlemsstaternas kontrollsystem inte utnyttjar sin fulla potential.

11.  Europaparlamentet påminner i detta avseende, när det gäller regionalpolitiken under 2011, att medlemsstaternas myndigheter för mer än 60 procent av de fel som konstaterats av revisionsrätten hade tillräckligt med information för att identifiera och korrigera vissa av felen innan återbetalning från kommissionen begärdes.

12.  Europaparlamentet delar här revisionsrättens synpunkt att kontrollerna på primär nivå, nämligen förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaterna, är otillräckliga, vilket leder till en mycket hög börda för att minska felfrekvensen.

13.  Europaparlamentet noterar att komplexa och svårgenomträngliga regler hindrar genomförandet och revisionen av olika program. Parlamentet är bekymrat över att detta kan leda till ett stort antal fel och skapa möjligheter till bedrägeri. Parlamentet är därför bekymrat över att en ökad komplexitet i reglerna på nationell och regional nivå (”gold plating”) leder till ytterligare problem för det rättsliga genomförandet av unionsbudgeten och en onödig ökning av felfrekvensen.

14.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inte kan förlita sig på resultaten från de nationella revisionsorganen i medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet noterar att det finns en fundamental skillnad mellan revisionsrätten, som i sina revisioner inför revisionsförklaringarna har ett årligt synsätt, och kommissionen, som i budgetgenomförandet har ett flerårigt synsätt.

Vad behöver göras?

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt tillämpa artikel 32.5 i den nya budgetförordningen om felen ligger kvar på en hög nivå och att följaktligen identifiera svagheterna i kontrollsystemen, analysera kostnaderna och fördelarna av möjliga korrigerande åtgärder och att vidta eller föreslå lämpliga åtgärder när det gäller förenkling, förbättring av kontrollsystem och förändrad utformning av program eller leveranssystem.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina övervaknings- och kontrollsystem och att i synnerhet säkerställa tillförlitligheten i indikatorer och statistik.

18.  Europaparlamentet noterar oroat att revisionsrätten för regionalpolitiken under 2010 och 2011 konstaterat att kommissionen inte helt kan förlita sig på de nationella revisionsorganens arbete och uppmanar medlemsstaterna att rätta till denna situation.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fullt ansvar för sina räkenskaper och att lämna tillförlitliga uppgifter till kommissionen genom nationella förvaltningsförklaringar som undertecknats på lämplig politisk nivå.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att motivera medlemsstaterna att samarbeta i syfte att säkerställa att skattebetalarnas pengar används i enlighet med principerna om en sund ekonomisk förvaltning, endera genom lämpliga förmåner eller genom strikta sanktioner eller avbrutna finansieringsflöden. Parlamentet hävdar att detta skulle bidra till att återskapa EU-medborgarnas förtroende för EU och dess institutioner.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera alla kontrollförfarandena inom sina avdelningar.

22.  Europaparlamentet noterar oroat att de brister i nationella myndigheters arbete som revisionsrätten avslöjat också skulle kunna vara följden av en inneboende brist och intressekonflikt i själva systemet(7) för gemensam förvaltning, eftersom nationella revisionsorgan för att från kommissionen erhålla status som innebär samordnad granskning måste vara effektiva samtidigt som den rapporterade felfrekvensen bör ligga under 2 procent, vilket skulle kunna utgöra ett incitament att underrapportera oriktigheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vara striktare när nationella förvaltningar och revisionsorgan certifieras och att införa de rätta incitamenten och ett effektivt sanktionssystem.

24.  Europaparlamentet begär därför i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget att samarbetet mellan nationella revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten ska intensifieras när det gäller revisionen av den gemensamma förvaltningen.

25.  Europaparlamentet uppmanar relevanta EU-institutioner att utvärdera huruvida en felfrekvens på 2 procent är lämplig och uppnåelig för alla EU:s politikområden.

26.  Europaparlamentet tvivlar allvarligt på meningen med en revisionsförklaring eftersom det på grund av komplexiteten i budgetgenomförandet för den gemensamma förvaltningen också finns ett delat ansvar för budgetförvaltningens laglighet och korrekthet mellan kommissionen och medlemsstaterna, och mellan kommissionen och regionerna, samtidigt som det politiska ansvaret ligger helt hos kommissionen.

27.  Europaparlamentet anser därför att konceptet med revisionsförklaringar bör omprövas i samband med den framtida översynen av EU-fördraget.

Uppföljning av 2011 års ansvarsfrihet för kommissionen

28.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att utfärda nationella förvaltningsförklaringar på lämplig politisk nivå och uppmanar kommissionen att fastställa en modell för sådana förklaringar.

  29 Europaparlamentet anser att principen om obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar bör införlivas i det interinstitutionella avtalet som åtföljer beslutet om den fleråriga budgetramen.

30.  Europaparlamentet betonar att den fortsatta avsaknaden av ett trovärdigt system för nationella förklaringar kommer att fortsätta att gå ut över det förtroende och den tillit som EU-medborgarna har för EU-pengarna på makronivå och EU:s penningförvaltare(8).

31.  Europaparlamentet påminner om att de tre första prioriterade åtgärderna som parlamentet kräver av kommissionen när ansvarsfrihet beviljas för budgetåret 2011 syftar till att bana väg för ytterligare framsteg när det gäller revisionsförklaringen.

32.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen årligen bör anta, med början i september 2013, ett meddelande till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten i syfte att offentliggöra alla belopp i nominella termer som återvunnits under det föregående året genom finansiella korrigeringar och återvinningar för alla förvaltningssätt som unionen och medlemsstaterna utnyttjar(9).

33.  Europaparlamentet insisterar på att detta meddelande bör läggas fram i så god tid att revisionsrätten kan granska det innan dess årsrapport offentliggörs.

34.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att göra framsteg när det gäller att redovisa exaktare och tillförlitligare uppgifter avseende återvinningar och finansiella korrigeringar och att lägga fram uppgifter med så hög samstämmighet som möjligt mellan det år då betalningen gjordes, det år då felet i fråga upptäcktes och det år då återvinningarna eller de finansiella korrigeringarna redovisas i noterna till redovisningen(10).

35.  Europaparlamentet betonar att alla åtgärder som vidtas för att minska felfrekvensen bör åtföljas av en ny resultatkultur. Kommissionens avdelningar bör i sina förvaltningsplaner fastställa ett antal mål och indikatorer som uppfyller revisionsrättens krav när det gäller relevans, jämförbarhet och tillförlitlighet. I sina årliga verksamhetsrapporter bör avdelningarna mäta sina resultat genom att sammanfatta de resultat som har uppnåtts när man har bidragit till kommissionens viktigaste politikområden. Denna resultatmätning på avdelningsnivå kommer att kompletteras med en övergripande utvärdering av kommissionens resultat i den utvärderingsrapport som avses i artikel 318 i EUF-fördraget(11).

36.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen bör ändra den ovannämnda utvärderingsrapportens struktur genom att skilja den inre politiken från den yttre och i avsnittet om den inre politiken fokusera på Europa 2020-strategin såsom unionens ekonomiska och sociala politik. Kommissionen bör lägga tyngdpunkten på de framsteg som gjorts för att uppnå flaggskeppsinitiativen.

37.  Europaparlamentet påminner vidare om att resultatindikatorer bör integreras fullt ut i alla förslag till nya åtgärder och program.

38.  Europaparlamentet begär att den vägledning som parlamentet ger kommissionen i punkt 1 i den resolution som åtföljer dess beslut om ansvarsfrihet för 2011 när det gäller hur den utvärderingsrapport som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget bör införlivas i det interinstitutionella avtalet, som åtföljer beslutet om den fleråriga budgetramen.

Resultatbaserad budget

39.  Europaparlamentet delar revisionsrättens synpunkt att det inte är meningsfullt att mäta resultaten om man inte budgeterat på grundval av resultatindikatorer(12), och begär att det skapas en resultatbaserad offentlig budgeteringsmodell där varje budgetpost åtföljs av mål och resultat som mäts med resultatindikatorer.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp som består av företrädare från kommissionen, parlamentet, rådet och revisionsrätten och som skulle bedöma vilka åtgärder som krävs för att införa en sådan resultatbaserad budget och utarbeta ett förslag till en handlingsplan med ett tidsschema för detta.

Förenkling

41.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter i beslutsprocessen för lagstiftningen och programmen efter 2013 att beakta behovet av att respektera det ovillkorliga kravet på förenkling genom att minska antalet program och fastställa proportionerliga och kostnadseffektiva kontroller och förenklade regler för stödberättigande och kostnadsmetoder.

o
o   o

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska revisionsrätten samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 107, 30.4.2004, s. 1. (2) EUT L 340, 6.12.2006, s. 3. (3) Förkortning för det franska begreppet ”Déclaration d'assurance”. (4) Yttrande nr 2/2004 (EUT C 107, 30.4.2004, s. 1) (yttrandet om samordnad granskning). (5) EUT L 196, 27.7.2005, s. 4. (6) Kersti Kaljulaids och Manfred Kraffs inlägg vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT-utskottet den 22 april 2013. (7) Inlägg från Kersti Kaljulaid vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT-utskottet den 22 april 2013. (8) Inlägg från Jules Muis vid samma utfrågning. (9) Resolutionen som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2011, punkt 1a. (10) Resolutionen som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2011, punkt 61. (11) Resolutionen som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2011, punkterna 1 ab, ae och af. (12) Kersti Kaljulaids inlägg vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT-utskottet den 22 april 2013.