Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande För en välfungerande inre marknad för energi och de tillhörande arbetsdokumenten (COM(2012)0663),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 12 mars 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG(2),

–  med beaktande av Europa Parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el(5) och om upphävande av direktiv 2003/54/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet(6),

–  med beaktande av rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 994/2012/EU av den 25 oktober 2012 om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II: Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 juni 2012 Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden (COM(2012)0271),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om en ny energistrategi för Europa 2011–2020(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om inledandet av ett energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: en strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om EU:s stålindustri(11),

–  med beaktande av rekommendationerna av den 12 februari 2013 från rundabordskonferensen på hög nivå om den europeiska stålindustrins framtid,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi(13),

–  med beaktande av sin resolution om industriella, energimässiga och andra aspekter på skiffergas och skifferolja(14) och sin resolution om miljöpåverkan av utvinning av skiffergas och skifferolja(15), båda antagna den 21 november 2012,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7‑0262/2013), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna har bundit sig till en tydlig tidsfrist för fullbordandet av den inre marknaden för energi senast 2014 och avlägsnandet av EU:s så kallade energiöar senast 2015.

B.  En fullbordad inre marknad för energi är oumbärlig för unionens övergripande energitrygghet och hållbarhet och av betydande värde för unionens globala konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen. Detta konstateras även i inremarknadsakten II och i Europa 2020-strategin.

C.  Kommissionens energistrategi för 2020 bygger på beräkningar enligt vilka de nödvändiga investeringsbehoven inom energisektorn uppgår till en biljon euro fram till 2020, varav 540 miljarder euro för kraftproduktion och 210 miljarder euro för el- och gasnät av europeisk betydelse.

D.  I energifärdplanen för 2050 framhålls att en fullständig integration av de europeiska energinäten och ett öppnande av marknaderna är av avgörande betydelse för att bevara jämvikten mellan energitrygghet, konkurrenskraft, kostnadseffektivitet, en hållbar ekonomi och konsumentintressen. Vidare påpekas i energifärdplanen för 2050 att energieffektivitet, förnybar energi och energiinfrastruktur är så kallade no regrets-alternativ.

E.  De förnybara energikällornas andel av den europeiska energimixen ökar på kort, medellång och lång sikt. För att de förnybara energikällorna ska kunna integreras i stor skala måste nätet anpassas och flexibiliteten förbättras.

F.  En inre marknad för energi kommer att göra det möjligt för unionen att visa enad front gentemot sina externa partner och säkerställa lika villkor för alla bolag inom och utanför EU. Den kommer dessutom att säkerställa sociala och miljömässiga standarder och verka för ömsesidighet i tredjeländer.

G.  Det måste inrättas ett system som gör det möjligt för medlemsstater att utbyta information om energileveransavtal med tredjeländer.

H.  En inre europeisk energimarknad och de enskilda nationella energimarknaderna måste vara konkurrenskraftiga och ge faktiska valmöjligheter och tydlig information till alla konsumenter, som har en central roll på energimarknaden. Fullbordandet av den inre marknaden för energi är avgörande för att få ner energikostnaderna och energipriserna till rimliga och konkurrenskraftiga nivåer på kort, medellång och lång sikt. Prissänkningar på energimarknaderna kommer ofta inte konsumenten till del.

I.  En europeisk energigemenskap måste, under tillämpning av gemenskapsmetoden, baseras på en stark inre marknad för energi, samordning av energiinköp utanför EU och gemensam europeisk finansiering av hållbar energiteknik, framför allt inom forsknings- och innovationsområdena.

J.  Vissa framsteg har gjorts i fråga om förstärkt gränsöverskridande samarbete, partiellt undanröjande av energiöar samt förebyggande av försörjningsbrist.

1.  Europaparlamentet välkomnar i huvudsak meddelandet och den medföljande handlingsplanen, som innehåller en sammanfattning av de framsteg som hittills gjorts och de utmaningar som väntar på vägen mot en fullbordad inre marknad för energi.

2.  Europaparlamentet inser att tendensen med stigande energipriser lär fortsätta med tanke på att gaspriserna för närvarande är kopplade till priserna per oljefat och att elpriserna är kopplade till de volatila bränslepriserna, och med tanke på att priserna dessutom påverkas av Europas beroende av olje- och gasimporter, effekterna av interventionsåtgärder, de otillräckliga energieffektivitetsfrämjande insatserna och bristen på nödvändiga satsningar i underhåll och modernisering av energisystemen (exempelvis omvända flöden och sammanlänkningar) för att garantera en hög försörjningstrygghet och underlätta integreringen av förnybara energikällor. Parlamentet förordar därför att prissättningsmekanismen för gas frikopplas från oljeindexering till förmån för flexiblare alternativ, samtidigt som friheten att bedriva handelsutbyte respekteras.

3.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av inhemska resurser kommer att leda till framväxten av såväl nya handelsplatser i EU som nya spotmarknader för gas och el, vilket därmed skulle ge EU och medlemsstaterna en reell möjlighet att bestämma över sina egna energipriser, även på regional och lokal nivå.

4.  Europaparlamentet inser det europeiska mervärdet i att, i solidarisk anda, förbättra den energipolitiska samordningen och det energipolitiska samarbetet mellan medlemsstaterna och i att skapa effektiva och trygga gränsöverskridande energisystem och på så vis generera synergier genom en bättre hantering av tillgången och efterfrågan på energi, underlättad av smart teknik på distributionssystemnivå.

5.  Europaparlamentet understryker hur viktiga de regionala marknaderna och samarbetet mellan medlemsstaterna är för att avskaffa hinder, påskynda integrationen och förbättra näteffektiviteten.

6.  Europaparlamentet erinrar om sitt stöd för en europeisk energigemenskap mellan medlemsstaterna och uppmanar kommissionen och Europeiska rådet att rapportera om framstegen med att inrätta en sådan.

Konsumentorienterad marknad

7.  Europaparlamentet betonar att de slutliga energikonsumenterna – såväl privatpersoner som små och medelstora företag och industrin – står i centrum för en användarvänlig och transparent inre marknad för energi. I denna egenskap måste de ges vederbörligt skydd och korrekt, lättillgänglig information så att de kan utöva sina rättigheter till fullo, samtidigt som de måste uppmuntras att spela en aktivare roll för att stimulera marknadskonkurrensen genom att gå från att enbart agera passiva tjänstemottagare till att fungera som aktiva, välinformerade konsumenter och ”prosumenter”.

8.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att säkerställa en konkurrensutsatt, lätthanterlig och transparent energimarknad som erbjuder konsumenterna faktiska valmöjligheter och konkurrenskraftiga priser samt förser alla nuvarande och framtida energikonsumenter i EU med säkra, hållbara, prismässigt överkomliga och tillförlitliga sätt att producera energi som tar hänsyn till kommande generationers intressen.

9.  Europaparlamentet anser att större konsumentdeltagande kommer att underlättas av lokala kooperativ för förnybar energi, initiativ för så kallade kollektiva byten, sammanslutningar eller andra möjliggörande faktorer som decentraliserad lagring och smarta apparater. Parlamentet anser att sådana faktorer kommer att hjälpa konsumenterna att bättre förstå och styra sin energiförbrukning och därigenom bli mer flexibla och responsbenägna (ur såväl efterfråge- som utbudsperspektiv), och att de kan förbättra tillgången till förnybara energikällor och generera de nödvändiga ekonomiska investeringarna.

10.  Europaparlamentet pekar på fördelarna med att tillämpa variabla nätanvändningstariffer för att uppmuntra konsumenterna att förbruka energi utanför förbrukningstopparna och på så vis främja en hållbar energianvändning.

11.  Europaparlamentet anser att smart teknik måste ge konsumenterna exakt, begriplig och användarvänlig information och ge dem möjlighet att hantera sin energiförbrukning och energiproduktion. Parlamentet anser därför att smart teknik måste kompletteras med en dynamisk onlinedrift av överförings- och distributionsnäten som inbegriper tjänster som nätstödtjänster, frivillig efterfrågerespons, energieffektivitetstjänster, småskalig energiproduktion, lagringslösningar samt lokal- eller hemmamäklare. Parlamentet påpekar emellertid att det krävs en grundlig genomgång av hur hög energiförbrukning som krävs för att smarta mätare ska ge ekonomiska fördelar och att konsumenter med en energiförbrukning under den nivån inte ska vara tvungna att investera i sådana mätare.

12.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över utvecklingen mot att telekommunikationsföretagen uppmuntras att hantera data om distributionsnätet, eftersom ett sådant ansvar väcker allvarliga frågor om uppgiftsskyddet samt innebär en risk för att operatörerna skulle bli tvungna att köpa de tekniska data som de behöver för att fullgöra sina uppgifter som systemansvariga för distributionen.

13.  Europaparlamentet konstaterar att energifattigdom sätter medlemsstaterna på svåra prov och påpekar att en patentlösning inte tar hänsyn till att verkligheten ser väldigt olika ut i olika länder. Parlamentet anser därför att sårbara konsumenter behöver särskilt och verksamt skydd och att det måste införas lämpliga mekanismer för detta samtidigt som marknadssnedvridningar undviks. Parlamentet poängterar att det redan finns specifika åtgärder i enlighet med kravet i det tredje energipaketet.

14.  Europaparlamentet konstaterar att skiffergasrevolutionen i Förenta staterna har lett till minskade koldioxidutsläpp och samtidigt skapat en betydande konkurrensfördel för den amerikanska industrin.

Aktuella utmaningar i fullbordandet av den inre marknaden för energi

15.  Europaparlamentet betonar att den inre marknaden för energi ännu inte är fullbordad och att de nationella energimarknaderna inte lyckas tillgodose konsumenternas behov och förväntningar eftersom de i vissa länder alltjämt måste finna sig i höga priser, ett begränsat utbud av leverantörer, producenter och tariffer, en på det hela taget låg kvalitet på tjänsterna, ett ofta alltför svagt konsumentskydd och svårigheter med att byta leverantör. Därför framhåller parlamentet behovet av att bygga upp en mer användarvänlig marknad där konsumenterna kan spela en aktiv roll och bli prosumenter på en EU-omfattande marknad där de blir informerade om de villkor som erbjuds av enskilda leverantörer på ett sätt som underlättar jämförelser. Parlamentet pekar i detta sammanhang på betydelsen av kollektiva byten för att stärka konsumenternas egenmakt och ge dem billigare energiräkningar.

16.  Europaparlamentet anser att den ofullständiga tillämpningen av lagstiftningen om den inre marknaden för energi alltjämt är ett av de främsta hindren mot ett fullbordande av denna marknad. Parlamentet anser att den nödvändiga konsolideringen av den inre marknaden omfattar en utvidgning av infrastrukturen samtidigt som lagstiftningen om den inre marknaden genomförs och konkurrensbestämmelserna tillämpas.

17.  Europaparlamentet betonar att modernisering av befintlig infrastruktur och uppbyggnad av ny, intelligent och flexibel infrastruktur för produktion, överföring (särskilt gränsöverskridande gas- och elsammanlänkningar) distribution och lagring är en nödvändighet för en stabil, väl integrerad och väl sammankopplad energimarknad där negativa effekter såsom oförutsedda kraftflöden undviks, där en försörjning till rimliga och konkurrenskraftiga priser är tryggad, där hela potentialen i fråga om alla förnybara energikällor, småskalig energiproduktion, kraftvärme, effektivitet, efterfrågestyrning och lagring utnyttjas maximalt och där det år 2015 inte längre finns någon medlemsstat som är isolerad från de europeiska gas- och elnäten. Detta bör uppnås bland annat genom att isolerade kraftsystem synkront integreras med de europeiska kontinentala näten. Parlamentet betonar att storskaliga investeringar bör genomföras parallellt med investeringar i regionala eller till och med lokala nätverk, eftersom energiproduktionen i allt högre grad sker på regional/lokal nivå.

18.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att en decentraliserad försörjning av förnybar energi minskar behovet av att anlägga nya överföringslinjer och därtill hörande kostnader, eftersom decentraliserad teknik, som kan integreras direkt i bostäder, städer och avlägset belägna områden, finns mycket närmare slutkonsumenterna.

19.  Europaparlamentet konstaterar att ökad produktion av förnybar el utan motsvarande utveckling av nödvändig infrastruktur kan leda till okoordinerade, gränsöverskridande ringflöden och därigenom till suboptimala energipriser.

20.  Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaternas mål från Europeiska rådets toppmöten 2002 och 2007 om att el- och gassammanlänkningarna ska motsvara minst 10 % av deras installerade produktionskapacitet ännu inte har uppnåtts.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens betoning på att Europas framtida energisystem ska kännetecknas av flexibilitet. Parlamentet konstaterar att välfungerande gränsöverskridande grossistmarknader inom alla tidsramar är lättåtkomliga källor till flexibilitet. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att stimulera framtida användning av energilagringsteknik och efterfrågerespons, som är ytterligare källor till flexibilitet.

22.  Europaparlamentet anser att energieffektivitet är ett av de mest hållbara och kostnadseffektiva sätten att minska energikostnaderna, förbättra försörjningstryggheten, minska behovet av importerade fossila bränslen och undvika koldioxidutsläpp. Parlamentet inser att alla åtgärder som främjar energieffektivitet måste anpassas till konsumenternas behov, vara kostnadseffektiva och stödjas genom lämpliga incitament.

23.  Europaparlamentet framhåller att det enligt Internationella energiorganet (IEA) är möjligt att med hjälp av mer ambitiösa åtgärder minska EU:s gasimporter med en tredjedel fram till 2035, vilket motsvarar 100 miljarder kubikmeter gas.

24.  Europaparlamentet erinrar om att synergier mellan utveckling, utbyggnad och underhåll av telekommunikations- och energiinfrastruktur kommer att ha en nyckelroll i ansträngningarna att uppfylla Europeiska unionens energieffektivitetsmål.

25.  Europaparlamentet poängterar att arbetet med att skapa åtskillnad på de europeiska energimarknaderna måste fortsätta för att konkurrens och elförsörjning till lägsta möjliga pris ska kunna garanteras.

26.  Europaparlamentet anser att infrastruktursatsningar måste uppmuntras genom ett stabilt, innovationsvänligt och förutsägbart regelverk som inte hämmar den inre marknadens funktion, och att pensionsinstitut och institutionella investerare bör ha möjlighet att investera i kraftöverföring, i full vetskap om att satsningarna inte kan lyckas om de inte är marknadsdrivna. Samtidigt inser emellertid parlamentet att infrastrukturomställning i vissa specifika fall knappast är möjlig utan offentlig finansiering till stöd för viktiga infrastrukturprojekt som kanske inte är kommersiellt gångbara. Parlamentet framhåller i detta sammanhang betydelsen av Fonden för ett sammanlänkat Europa och beklagar att dess energibudget ligger under kommissionens förslag.

27.  Europaparlamentet efterlyser studier av möjligheterna att inrätta en europeisk investeringsfond för energinät.

28.  Europaparlamentet understryker att rationaliserade tillståndsförfaranden inom medlemsstaterna kommer att bidra till att utveckla infrastrukturnät och frigöra investeringar. Parlamentet betonar att lokala och regionala myndigheter bör spela en viktig roll i detta sammanhang genom att förenkla planeringsförfarandena och integrera energiinfrastruktur i sina lokala och regionala planeringssystem.

29.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på öppen och icke-diskriminerande tillgång till överföringsinfrastruktur i vissa fall alltjämt hindrar nya aktörer från att ta sig in på nätet eller konkurrera med etablerade företag på marknaden på rättvisa villkor. Parlamentet framhåller nödvändigheten av att angripa strukturella marknadssnedvridningar som resulterar i den starka koncentration som återfinns i flera medlemsstater.

30.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att reglerna i det tredje energipaketet bör tillämpas fullt ut på både europeiska och utländska företag. Parlamentet anser att alla undantag från dessa regler som beviljas av kommissionen bör vara begränsade i omfattning och varaktighet och underställas parlamentets och rådets granskning.

31.  Europaparlamentet framhåller att bristande öppenhet och konkurrensbegränsande metoder på grossistmarknaderna för energi undergräver konsumenternas förtroende. Parlamentet anser att det finns ett akut behov av att förstå kostnadsbildningen på grossistmarknaderna och hur den påverkar konsumenternas räkningar.

32.  Europaparlamentet stöder till fullo åtgärder ägnade att införa lika villkor genom att skapa mer decentraliserade och konkurrenskraftiga marknadsmodeller, eftersom de skapar fler möjligheter för lokala energiproducenter och nya industriaktörer.

33.  Europaparlamentet anser det viktigt att nya affärsmodeller kan utvecklas, till exempel möjligheten att ingå avtal med flera leverantörer samtidigt, så att dominerande etablerade leverantörer inte tillåts hindra öppnandet av marknaden.

34.  Europaparlamentet konstaterar att ett stabilt regelverk – för producenter, tillsynsmyndigheter, nätoperatörer, energileverantörer, efterfrågerelaterade tjänsteleverantörer och, framför allt, slutkonsumenter och prosumenter – är en nödvändighet för en välfungerande inre marknad och för möjligheterna att locka till sig långsiktiga investeringar i infrastrukturutveckling. Parlamentet understryker att utvecklingen av nätföreskrifter med förnuftiga, icke-diskriminerande och välavvägda regler bör leda till en harmonisering av nätförvaltning, marknadsutformning och driftskompatibilitet. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att avtal om åtskillnad mellan överföringsnät, produktion och leverans respekteras inom hela EU, inklusive avtal om energitillsynsmyndigheters oberoende och om konsumentskyddskrav. Parlamentet understryker därför vikten av att stödja och vidareutveckla den roll som innehas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), i synnerhet dess kapacitet att granska nationella regleringsbeslut och att avgöra tvister.

35.  Europaparlamentet noterar oron över att vissa medlemsstater redan har infört eller planerar att införa nationella kapacitetsersättningsmekanismer (CRM) för att säkra elförsörjningen utan att först ordentligt ha undersökt alla potentiella alternativ, särskilt i fråga om gränsöverskridande lösningar och flexibilitetsresurser. Även om sådana mekanismer i vissa fall är nödvändiga framhåller parlamentet att de kan ingripa i och snedvrida grossistmarknadens utformning och, om de är dåligt utformade, eventuellt skapa inlåsningseffekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en mer samordnad strategi på EU-nivå för att garantera att eventuella kapacitetsersättningsmekanismer är välbehövliga, effektiva, transparenta, teknikneutrala och icke-diskriminerande.

36.  Europaparlamentet beklagar att de samarbetsmekanismer som införts genom direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor hittills inte har använts. Parlamentet hänvisar till kommissionens rön, enligt vilka ett bättre utnyttjande av de befintliga samarbetsmöjligheterna skulle kunna medföra stor nytta, t.ex. genom att öka handeln. Medlemsstaterna uppmanas därför att utnyttja samarbetsmekanismerna bättre där så är lämpligt och att öka den inbördes kommunikationen.

37.  Europaparlamentet framhåller att EU som helhet – utan att tumma på vare sig medlemsstaternas rätt att välja sin egen energimix eller behovet av förstärkt EU-omfattande samordning – måste utnyttja den fulla potentialen hos alla hållbara energikällor som dess medlemsstater förfogar över, med full respekt för det tredubbla målet för EU:s energipolitik i stort, nämligen konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningstrygghet.

38.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater som utgör energiöar fortfarande är helt isolerade från de europeiska gas- och elnäten och att de alltjämt betalar högre priser för energiresurserna, något som påverkar deras konkurrenskraft. Utan betydande infrastruktursatsningar kommer de medlemsstaterna inte att kunna fullgöra det åtagande som upprepades vid Europeiska rådet att ingen medlemsstat längre ska vara isolerad från EU:s nät år 2015. Parlamentet anser att kommissionen, på begäran av dessa medlemsstater, bör delta i förhandlingar med energileverantörer utanför EU angående energipriser, till exempel vid gasköp.

39.  Europaparlamentet betonar att den solidaritet mellan medlemsstaterna som EU-fördraget kräver bör gälla både det löpande arbetet och krishanteringen inom den inre och yttre energipolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt definiera ”energisolidaritet” för att se till att den respekteras av alla medlemsstater.

40.  Europaparlamentet understryker behovet av att ta itu med den förväntade tillväxten av gas- och elimporter från tredjeländer till EU på kort och medellång sikt, i syfte att säkerställa en trygg energiförsörjning, ansvarsfördelning och en välfungerande inre marknad. Parlamentet upprepar att denna utmaning för vissa medlemsstater är nära sammankopplad med ett beroende av gas- och oljeimport från ett enskilt tredjeland och att det krävs åtgärder inriktade på en diversifiering av energileverantörer, tillförselvägar och försörjningskällor för att utmaningen ska klaras av. Parlamentet konstaterar att strategiska mål i detta avseende är förverkligandet av den södra gaskorridoren, inklusive Nabuccorörledningen och dess eventuella dragning till länder i Central- och Östeuropa, och fullbordandet av tillförselvägar till EU som klarar att tillgodose ca 10–20 % av EU:s efterfrågan på gas fram till 2020, så att varje europeisk region garanteras fysisk tillgång till minst två olika gaskällor.

41.  Europaparlamentet anser att en öppen och transparent inre marknad, där alla EU- och tredjelandsföretag följer unionens regelverk på energiområdet, kan hjälpa till att stärka förhandlingspositionen för EU:s energileverantörer gentemot externa konkurrenter, något som är särskilt viktigt för potentialen att ytterligare samordna externa energiinköp på EU-nivå. Parlamentet uppmanar EU att överväga att inrätta en gemensam byrå för gasinköp och de mekanismer som krävs för detta, för att motverka monopolställningen för dominerande externa leverantörer. Parlamentet konstaterar att principen om ömsesidighet måste vara en ledstjärna i förbindelserna med EU:s och tredjeländers energileverantörer. Parlamentet betonar att kommissionen i sina förbindelser med energileverantörer från tredjeländer måste ta hänsyn till och vara öppen med vilka konsekvenser dess beslut får för konsumentpriserna.

42.  Europaparlamentet är övertygat om att kommissionen bör beviljas mandat för att förhandla om infrastrukturprojekt av strategisk betydelse som påverkar försörjningstryggheten till EU som helhet, och att sådana mandat också bör beaktas i händelse av andra mellanstatliga avtal som anses ha en betydande inverkan på EU:s långsiktiga energipolitiska mål, i synnerhet dess energioberoende. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang framstegen i de kommissionsledda förhandlingarna om avtalet mellan EU, Azerbajdzjan och Turkmenistan om att anlägga ett transkaspiskt rörledningssystem.

43.  Europaparlamentet betonar att successiv konvergering av förnyelse- och effektivitetsrelaterade incitament och av energibikostnader i alla medlemsstater efter 2020 är en nödvändighet för en välfungerande och effektiv inre marknad för energi i både grossist- och detaljistledet och för att det ska kunna skapas gynnsamma villkor för en långsiktig utveckling, och en storskalig användning, av förnybara energikällor.

44.  Europaparlamentet anser att regionala grupperingar av grannmedlemsstater på kort sikt bör uppmuntras att sträva bort från nationella planer och i stället sikta mot ett harmoniserat eller ett enda regionalt stödsystem för förnybara energikällor.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se över sina inmatningstariffer eller andra stödtariffer regelbundet och på ett öppet sätt, så att de kan anpassas i takt med fallande teknik- och leveranskostnader.

46.  Europaparlamentet inser att gemensamma EU-forskningsprojekt understödda av ramprogram och initiativ som SET-planen inte har utnyttjats tillräckligt i utvecklingen av ny teknik som möjliggör förbättringar i fråga om effektivitet, förnybara energikällor, kärnsäkerhet och fysiskt skydd i kärnkraftverk, utsläppssnål användning av fossila bränslen samt intelligenta nät, som alla är av avgörande betydelse för energimarknaden.

47.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att ytterligare utveckla framtidens elmotorvägar, i synnerhet sydost–nord-elmotorvägen (Seneh), vilket också skulle bidra till att tillgodose överföringen av den energi som produceras av solcellsparker, som exempelvis Heliosprojektet, från sydöstra till norra och västra Europa.

Brådskande behov av åtgärder

En välintegrerad, öppen, välreglerad och konkurrenskraftig inre marknad för energi

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast och fullt ut införliva och genomföra all tillhörande EU-lagstiftning, i synnerhet det tredje energipaketet. Parlamentet vädjar till kommissionen att vidta åtgärder mot medlemsstater i vilka genomförandet otillbörligt har försenats. Parlamentet hälsar med tillfredsställelse att kommissionen redan har inlett formella förfaranden för att utreda överträdelser av EU:s regler.

49.  Europaparlamentet understryker behovet av att komma till rätta med strukturella marknadssnedvridningar och bristande marknadsinsyn, och uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna att se till att det tredje energipaketet tillämpas.

50.  Europaparlamentet ber kommissionen att noga övervaka hur EU:s energilagstiftning tillämpas i praktiken, särskilt bestämmelserna om väsentliga konsumenträttigheter, bestämmelserna om systemoperatörer, nationella tillsynsmyndigheter, konkurrens och statligt stöd samt bestämmelserna om minskad förekomst av ringflöden på den inre marknaden för el, en företeelse som utgör ett allvarligt, om än hanterbart, problem för den inre energimarknaden eftersom den försvagar energisystemets säkerhet genom att minska lagringsalternativen och nätkapaciteten. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att använda de mest lämpade metoder den har till sitt förfogande för att beivra allt fortsatt åsidosättande av EU-lagstiftningen.

51.  Europaparlamentet noterar att alla strömavbrott hittills har orsakats av driftsstörningar, inte av kapacitetsbrist. Parlamentet inser att den ekonomiska recessionen, de höga naturgaspriserna och den ökande andelen intermittent förnybar elproduktion skapar stor osäkerhet för investerare i EU vid utvecklingen av flexibel elproduktionskapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande utvärdering av produktionens tillräcklighet på grundval av en harmoniserad metod, och att tillhandahålla riktlinjer för hur flexibiliteten kan förbättras och försörjningen upprätthållas.

52.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen och medlemsstaterna att samordna infrastrukturprojekt på ett bättre sätt och att planera nätutveckling gemensamt, för att på så vis säkerställa fullständig EU-omfattande systemkonnektivitet och kostnadseffektivitet genom att dra nytta av gränsöverskridande synergier och ett effektivare infrastrukturnät för energi. Parlamentet påpekar att en integrerad strategi som inbegriper distributionsoperatörerna bör främjas. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa snabba förfaranden för utvärdering, urval, tillstånd och genomförande av projekt av gemensamt europeiskt intresse, särskilt avseende gränsöverskridande el- och gassammanlänkningar, inklusive omvända flöden, flytande naturgas, energilagringsinfrastruktur samt smarta överförings- och distributionsnätverk, som är av vital betydelse för en välintegrerad och välfungerande energimarknad.

53.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen, då den använder energibudgeten i Fonden för ett sammanlänkat Europa, prioriterar projekt med störst inverkan på den inre marknadens funktionssätt för att därmed främja konkurrens, påskynda marknadsgenomslaget för förnybara energikällor, skapa nödvändiga gränsöverskridande sammanlänkningar och stärka försörjningstryggheten.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny översyn av befintliga planer för energiprojekt, särskilt i fråga om uppförande av nya terminaler för flytande naturgas som kommer att pågå i mer än ett årtionde, utvärdera deras ekonomiska nytta, med beaktande av de terminaler för flytande naturgas som redan är under uppförande eller på planeringsstadiet i vissa medlemsstater och som redan i en nära framtid kommer att bidra till att trygga energiförsörjningen i medlemsstater som klassas som energiöar, samt att bidra till finansiering av dylika projekt.

55.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen och medlemsstaterna att införa ett effektivt system för hantering av överbelastning för att främja en effektiv användning av befintlig gas- och elöverföringskapacitet, vilket minskar kostnaderna för att bygga ut nätkapaciteten, samt att underlätta en ökad anslutning av förnybara källor till elnätet.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt avstå från att tillämpa pristak eller reglerade detaljhandelspriser på energi som på nationell nivå sätts under de uppkomna kostnaderna, eftersom sådana åtgärder kan snedvrida konkurrensen och allvarligt hota framtida kapacitets- och infrastrukturinvesteringar i energisektorn. Parlamentet betonar emellertid att politiken på detta område måste ta hänsyn till de legitima intressena hos utsatta konsumenter, som inte alltid kan dra nytta av en verklig konkurrens på energimarknaderna.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslutsamhet att se till att antitrustreglerna och bestämmelserna om statligt stöd tillämpas på alla företag inom energisektorn och deras dotterbolag som är verksamma på EU:s territorium, för att på så vis säkerställa enhetliga spelregler med samma tillträdesvillkor för alla marknadsaktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för hur man ska bedöma missbruk av ett företags dominerande ställning på gas- och elmarknaderna och att ge vägledning om bästa praxis och erfarenheter som gjorts med stödsystem för förnybar energi.

58.  Europaparlamentet ber kommissionen att se över bestämmelserna om statligt stöd i samband med nationella energieffektivitetsåtgärder och energiprojekt som samfinansieras inom ramen för sammanhållningspolitiken, så att fler av dessa åtgärder kan bli berättigade till statlig finansiering, vilket skulle leda till fler genomförda projekt.

59.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen använder sina befogenheter för granskning av statligt stöd till att uppmuntra utbyggnad av gränsöverskridande infrastruktur. Parlamentet anser även att sådana sammanlänkningar skulle vara av vital betydelse för att öka möjligheterna att få del av ett grannlands elförsörjning i ett nödläge eller vid energiobalans samt för att med tiden minska subventionerna.

60.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens ansträngningar – baserade på det samordnade arbete som utvecklats av de europeiska nätverken av systemansvariga för överföringssystemen (Entso) – att införa harmoniserade nätföreskrifter till 2014 och nätbestämmelser i enlighet med planen och att slå vakt om ett stabilt och mer innovationsvänligt regelverk för den inre marknaden för energi.

61.  Europaparlamentet stöder helhjärtat de regleringsåtgärder som Acer och de nationella tillsynsmyndigheterna vidtagit för att uppmuntra, förbättra och förenkla den gränsöverskridande energihandeln, bland annat på intradagsmarknader, marknader med en dags framförhållning och balansmarknader, och för att överbrygga klyftan mellan energisystemen i olika medlemsstater genom att verka för en öppen användning av sammanlänkningar. Parlamentet framhåller att det behövs ett tillräckligt antal anställda med nödvändiga kvalifikationer samt nödvändig erfarenhet och expertis både hos Acer och hos de nationella tillsynsmyndigheterna för att de ska kunna utföra sitt arbete med att granska grossisttransaktioner och identifiera insiderhandel och försök till marknadsmanipulation.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i fråga om den inre marknaden för el, snarast möjligt tillhandahålla en grundlig analys av tillräckligheten och flexibiliteten i systemen för nationell produktionskapacitet på både kort och lång sikt, med full hänsyn tagen till det eventuella bidraget från alla flexibla lösningar, såsom efterfrågerespons, energilagring och sammanlänkning, och att rapportera om vilken inverkan de nationella åtgärderna avseende kapacitetsbedömning och utvecklingsplanering har på den inre marknaden för energi och på konkurrensbestämmelserna, varvid hänsyn bör tas till konsekvenserna både för försörjningstryggheten och för de gränsöverskridande aspekterna av denna kompletterande marknadsutformningspolitik. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till ytterligare insatser för framtida användning av energilagringsteknik och efterfrågerespons, som är ytterligare källor till flexibilitet.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda vägledning om användning och utbyggnad av flexibilitetsresurser – såsom efterfrågestyrning, lagring och fysisk infrastruktur, även gränsöverskridande sådan – så att medlemsstaterna kan förbereda och genomföra nationella strategier för utbyggnad av flexibilitetsresurser på sitt territorium.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Entso för el att utveckla en enhetlig och anpassad metod för att säkerställa tillräcklig produktion i Europa, bland annat via det positiva bidraget från förnybara energikällor, i synnerhet variabla förnybara källor.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka framtida former för energimarknader som, i motsats till nuvarande nationella kapacitetsmekanismer, skulle kunna bidra med ytterligare, icke-diskriminerande inkomstkällor för investerare inom alla sorters kraftproduktion och säkerställa det mest kostnadseffektiva tillhandahållandet av flexibilitetstjänster inom energisektorn.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta regler för att främja vidareutvecklingen av en marknad för stödtjänster öppen för alla energikällor, även förnybara sådana.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och berörda parter att ge incitament till och stödja regionala initiativ och partnerskap som syftar till närmare marknadsintegration genom inrättande av regionala energibörser och gashandelscentrum, mer harmoniserade bestämmelser för gashandel och marknadskopplingsmekanismer inom alla tidsramar, samt genom tillräcklig marknadslikviditet och marknadstransparens.

68.  Europaparlamentet understryker att åtgärder på den inre marknaden bör främja diversifiering av energikällor, både inhemska och externa, och inte primärt lägga tonvikten på fortsatt utveckling eller utökning av nuvarande tillförselvägar och leveranser.

69.  Europaparlamentet framhåller energimarknadens externa dimension, som ska underlätta för alla medlemsstater att få tillgång till diversifierade energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att, genom samordning med Europeiska utrikestjänsten, använda sina utrikespolitiska instrument för att marknadsföra den inre energimarknadens bestämmelser och standarder gentemot tredjeländer och i synnerhet inom ramen för EU:s grannskapspolitik. Parlamentet uppmanar med bestämdhet kommissionen att i bilaterala dialoger med berörda tredjeländer lösa frågan om tydliga regler för hantering av överbelastning i gränsöverskridande el- och gasanslutningar och för tillgång till överföringsnät för tredje part. Vidare uppmanar parlamentet kraftfullt kommissionen att vidta åtgärder för att hindra företag i tredjeländer från att tillämpa konkurrenshämmande metoder som kan leda till begränsad konkurrens, högre priser eller minskad energiförsörjningstrygghet. Kommissionen uppmanas även att i sina förbindelser med externa partner se till att EU-företag har möjlighet att konkurrera globalt på jämställd fot. Parlamentet uppmanar med bestämdhet kommissionen att förbättra samarbetet med EU:s grannländer på kärnsäkerhetsområdet. Parlamentet uppmanar även kommissionen att vara öppen med alla faktorer som fortfarande orsakar problem vid genomförandet av det tredje energipaketet och att lägga fram tydliga siffror som visar deras konsekvenser för konsumentpriserna.

70.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna och kommissionen att utöka det politiska och ekonomiska stödet till energigemenskapen och att vidta ytterligare åtgärder för att stödja en utvidgning av den inre marknadens bestämmelser till att även gälla sydöstra och östra Europa.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, mot bakgrund av inrättandet av en informationsutbytesmekanism för mellanstatliga avtal mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer på energipolitikens område, vara ambitiösare när det gäller att se till att avtal som strider mot lagstiftningen för den inre marknaden inte genomförs. Parlamentet anser att kommissionen bör kunna granska förslag till avtal med avseende på deras förenlighet med unionens regelverk och i förekommande fall delta i förhandlingarna.

72.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om att den inre marknaden inte är oberoende av den globala marknaden, och ber kommissionen att vid planeringen av sina åtgärder på den inre marknaden ta full hänsyn till parlamentets rekommendationer om energipolitikens yttre dimension(16). Parlamentet bekräftar sitt stöd för tanken att endast en fullt fungerande inre marknad kommer att göra det möjligt för EU att uppträda enat på den internationella arenan. Parlamentet ber även kommissionen att ta fram ytterligare åtgärder för den yttre energipolitiken.

73.  Europaparlamentet anser att det framtida frihandelsavtalet mellan EU och Förenta staterna bör innehålla ett kapitel om sådana energifrågor som skulle kunna påverka den inre marknaden, bland annat grossisthandel med energi, råvaruhandel, regler för energitransporter till sjöss, system för handel med utsläppsrätter, standarder för bränslesäkerhet, redovisningsmetoder, statliga energisubventioner och överföring av immateriella rättigheter i samband med utvinning, produktion och omvandling av energi samt uttjänta produkter.

74.  Europaparlamentet stöder det mandat kommissionen fått av Europeiska rådet att före utgången av 2013 lägga fram en analys av sammansättningen av och drivkrafterna bakom energipriserna och energikostnaderna i enskilda medlemsstater, med särskilt fokus på effekterna för hushåll, små och medelstora företag och energiintensiva industrier och mer generellt vad gäller EU:s konkurrenskraft i förhållande till globala ekonomiska motparter. Parlamentet uppmanar även kommissionen att fortlöpande övervaka energipriserna och energikostnaderna i medlemsstaterna.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, när det gäller den inre marknaden för gas, se över alla gaskontrakt som grundar sig på föråldrade prissättningsmekanismer, särskilt principen om knytning till oljeprisindex, som leder till höga priser för konsumenterna. Kommissionen uppmanas även att hjälpa till att utforska möjligheterna att omförhandla dessa kontrakt, inte bara i samband med deras förlängning. Parlamentet framhåller behovet av att utveckla och stödja alla produkter och mekanismer som syftar till att stärka kapaciteten till kortfristig gashandel. Parlamentet understryker att ovannämnda åtgärder är avgörande för att säkerställa verklig konkurrenskraft när det gäller priset för att leverera gas till alla konsumenter på den inre marknaden för gas.

Verksamt konsumentskydd och konsumentstöd

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och berörda parter att förbättra kvaliteten på och tillgången till konsumentinformation, förse konsumenterna med tydliga och transparenta faktureringsmetoder, utveckla verktyg för prisjämförelse så att konsumenterna kan göra så underbyggda val som möjligt och göra dem medvetna om olika sätt att kontrollera förbrukningen och om möjligheter till energibesparingar, energieffektivitet och småskalig produktion. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillämpa direktivet om alternativ tvistlösning och förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om en plattform för information om konsumenträttigheter. Parlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra konsumentvänliga informationskampanjer, i vilka regeringar och civilsamhällesorganisationer bör ta aktiv del.

77.  Europaparlamentet påpekar att energipriserna på världens grossistmarknader visserligen har sjunkit men att konsumenterna fortfarande betalar höga priser. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och medlemsstaternas tillsynsmyndigheter att se till att konsumenterna direkt och på ett tillfredsställande sätt kan dra nytta av prisutvecklingen på grossistmarknaderna.

78.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta fram en övergripande strategi för att uppmuntra konsumenter och prosumenter att delta aktivt på energimarknaden, bland annat genom inkludering med hjälp av befintlig lagstiftning och tillämpning av relevanta bestämmelser i direktivet om energieffektivitet. Parlamentet uppmuntrar till en regelbunden justering av prissättningssignalen för nätanvändning, så att man på lämpligt sätt kan vägleda både dagens och morgondagens användare och på så sätt skapa överensstämmelse mellan nätutveckling och personliga val.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till mer samarbete mellan energi- och IKT-sektorn, se över befintliga regelverk för att uppmuntra energirelaterade innovationer till nytta för alla konsumenter och underlätta utbyggnaden av smarta nät på ett användarvänligt, säkert och tillförlitligt sätt som inte belastar konsumenterna ekonomiskt och som tar hänsyn till deras uppgiftsskydd. Parlamentet uppmanar till samarbete vid utvecklingen av smarta nät på europeisk, nationell och regional nivå och vid utarbetandet av europeiska standarder för smarta nät.

80.  Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att skapa och införa ekonomiska incitament för investeringar i IKT-lösningar för smarta nät och att sträva efter en prosumentmarknad, vilket leder till större flexibilitet, energieffektivitet/energibesparingar samt frivilligt deltagande från efterfrågesidan.

81.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens riktlinjer som ska bidra till att sätta ambitiösa politiska mål för sårbara konsumenter, vilket kommer att hjälpa medlemsstaterna att bättre definiera sin strategi för denna konsumentgrupp. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjerna med beaktande av befintliga nationella mekanismer och instrument till skydd för sådana konsumenter för att uppnå en mer sammanhängande och heltäckande strategi på EU-nivå, samtidigt som medlemsstaterna själva tillåts välja de bäst lämpade instrumenten för sådant stöd. Parlamentet tillägger att omfattande rådgivning för denna konsumentgrupp och utbyte av bästa praxis kan spela en viktig roll.

82.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förestående analys av energifattigdomen i EU. Parlamentet anser att kommissionen i samband med analysen bör anstränga sig för att se till att kampen mot energifattigdomen blir en del av det sociala tjänsteutbudet i Europa, t.ex. genom social- och sammanhållningsfonderna. Parlamentet yrkar på att befintliga och nya energieffektivitetsprogram alltid bör ha ett riktat fokus på låginkomstgrupper.

83.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta fram och rekommendera en verkligt leverantörsinriktad utformning på detaljhandelsmarknaden för att harmonisera Europas detaljhandelsmarknader och på så sätt lätta den administrativa bördan för konsumenterna genom att låta leverantörerna debitera alla avgifter direkt på elräkningen.

Bidrag till framtidens energi- och klimatutmaningar

84.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och de berörda parterna att så snart det är möjligt omvandla de nödvändiga stödordningarna för alla kraftproducenter till transparenta, förutsägbara, enhetliga och marknadsdrivna mekanismer för att skapa en gemensam marknad för efterfrågade stödområden – såsom energieffektivitet, prosumenter, kraftvärme, flexibilitet, förnybara energikällor och nätstödtjänster – på ett sätt som säkerställer deras kompatibilitet och undviker överlappningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge vägledning om effektiva och kostnadseffektiva stödordningar för förnybar energi.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna att se över de indikatorer som används för att mäta konkurrensnivån på energimarknaderna och att inkludera indikatorer såsom andelen konsumenter på de billigaste tarifferna, nya företags förmåga att ta sig in på marknaden samt nivån på kundservice och innovationer. Dessa indikatorer kommer att bidra till en verklig bild av konkurrensnivån på marknaden.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när det gäller den inre marknaden för el, ingående granska följderna av att integrera den ökande andelen förnybara energikällor i energinäten med avseende på finansiellt stöd, systemomfattande tekniska krav och marknadsutformning. Parlamentet understryker att bristande samsyn på sådana källor hittills har gjort det svårare för dem att integreras i de europeiska energisystemen. Parlamentet understryker att den befintliga europeiska infrastrukturen för energinät och lagring behöver anpassas till det bidrag som kommer från distribuerad produktion av förnybar energi. Parlamentet framhåller att gas är ett viktigt reservbränsle som hjälper till att hantera variationerna i förnybar elproduktion, och ber kommissionen att bedöma den nödvändiga flexibilitetsnivån i kraftsystemet (smarta nät, efterfrågestyrning, lagring och flexibel reservkapacitet). Parlamentet anser att pumpkraft kan spela en viktig roll när det gäller att lagra el.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att använda den regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och andra EU-strukturfonder för att stödja inrättandet av smarta gas- och elnät under nästa period och därigenom bättre ta till vara nya energiformer och energikällor och modernisera alla regioner i Europa. Parlamentet anser att systemansvariga för distributionssystem också bör uppmuntras att acceptera anpassningar av sina nät.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja incitament för att tillvarata de outnyttjade möjligheterna med småskalig produktion och uppmärksamma behovet av att vidareutveckla kraftvärme som ett av de effektivaste sätten att producera elenergi och värme, samt att basera detta alternativ på en omfattande användning av effektiv fjärrvärme och fjärrkyla.

89.  Europaparlamentet betonar att kraftvärme samt fjärrvärme och fjärrkyla har potential att tillgodose den ökande andelen intermittent kraftproduktion genom att tillföra elmarknaden flexibilitet och motståndskraft och tillhandahålla prisvärd lagring av överskottsel. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma och premiera denna förmåga i sitt kommande initiativ om kapacitetsersättningsmekanismer och att stödja denna form av sektorsöverskridande integration och utjämning inom Horisont 2020.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en studie med en analys av nya och kostnadseffektiva marknadsutformningar för den europeiska elmarknaden för att se till att konsumenterna får el till rimliga priser och förhindra koldioxidläckage.

91.  Europaparlamentet välkomnar arbetet med att göra forskning på energiområdet till en prioritering i Horisont 2020-programmet och uppmanar medlemsstaterna att utnyttja detta programområde fullt ut. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning om, och utveckling av, innovativ energiteknik och förbättra befintlig teknik som faller utanför Horisont 2020 och projekten inom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Parlamentet uppmuntrar med kraft medlemsstaterna att skapa synergier mellan EU-forskningsprogram och nationella forskningsprogram, eftersom forskning är den enda vägen framåt om vi vill minska utsläppen, förbättra energitryggheten, förstärka EU-industrins konkurrensställning på den globala marknaden, bevara EU:s ledande ställning inom teknik och bidra till den europeiska agendan för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet framhåller att industrin måste få lagstiftningsmässig säkerhet under en tidsrymd som sträcker sig bortom 2020.

92.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att det finns tillräcklig finansiering att tillgå för utveckling av smarta distributionsnät, som utgör det mest kostnadseffektiva sättet att åstadkomma ett storskaligt genomslag för decentraliserad produktion från förnybara energikällor samtidigt som försörjningstrygghet garanteras och energibesparande potential utnyttjas på bästa sätt.

93.  Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande systemet, som kännetecknas av en uppsplittrad inre marknad, innebär svårigheter att uppnå långsiktig stabilitet för företag och investerare, vilket skulle kunna leda till nedläggning av anläggningar och osäkerhet när det gäller sysselsättning och kapacitet. Parlamentet ber kommissionen att utföra en oberoende utvärdering av framtiden för den inre marknaden för el och gas, där frågor om investeringar, sysselsättning inom sektorn, miljö och konsumentskydd innehar en central roll. Parlamentet vill att denna utvärdering ska vara färdig senast i mars 2014 och att den ska göras heltäckande genom att ta upp åsikter från intressenter såsom arbetsmarknadens parter, företrädare för låginkomsthushåll, miljöorganisationer och små och medelstora företag.

o
o   o

94.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0061. (2) EUT L 295, 12.11.2010, s. 1. (3) EUT L 326, 8.12.2011, s. 1. (4) EUT L 211, 14.8.2009, s. 94. (5) EUT L 211, 14.8.2009.s. 55. (6) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1. (7) EUT L 172, 2.7.2009, s. 18. (8) EUT L 299, 27.10.2012, s. 13 (9) EUT C 99E, 3.4.2012, s. 64. (10) Antagna texter, P7_TA(2012)0238. (11) Antagna texter, P7_TA(2012)0509. (12) Antagna texter, P7_TA(2012)0086. (13) Antagna texter, P7_TA(2013)0088. (14) Antagna texter, P7_TA(2012)0444. (15) Antagna texter, P7_TA(2012)0443. (16) Antagna texter, P7_TA(2012)0238.