Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 194 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 april 2013 Finansiellt stöd för energieffektivitet i byggnader (COM(2013)0225),

–  med beaktande av kapitel 5 (The European divide in clean energy and fuel poverty) i rapporten Benchmarking Working Europe 2013 från Europeiska fackföreningsinstitutet, Bryssel 2013,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(1),

–  med beaktande av rådets rapport av den 4 mars 2013 Genomförande av den europeiska planeringsterminen – Sammanfattande rapport (6754/13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 Regionalpolitikens bidrag till Europa 2020-strategins mål för hållbar tillväxt (COM(2011)0017),

–  med beaktande av kommissionens statistik i pocketutgåva för 2012 EU energy in figures(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 Sammanhållningspolitik: att investera i realekonomin (COM(2008)0876),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2006 Handlingsplan för energieffektivitet: Att förverkliga möjligheterna (COM(2006)0545),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 21/2012 Kostnadseffektiviteten i de sammanhållningspolitiska investeringarna i energieffektivitet,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om en ekonomisk återhämtningsplan för Europa(3),

–  med beaktande av rapporten från KfW Research Impact on public budgets of KfW promotional programmes in the field of ‘Energy-efficient building and rehabilitation’(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om rollen för EU:s sammanhållningspolitik och dess aktörer i genomförandet av den nya europeiska energipolitiken(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa(6),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 april 2013 Sammanhållningspolitiken: Strategirapport 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013 (COM(2013)0210),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 4 maj 2012 Energieffektivitet i städer och regioner – Fokus på skillnaderna mellan landsbygdsområden och städer(7),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 14 december 2011 Energieffektivitet(8),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) yttrande Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet(9),

–  med beaktande av policydokumentet från MARIE/ELIH-MED Improving MED transnational cooperation answers to energy efficiency challenges in buildings,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011 (COM(2011)0109),

–  med beaktande av rekommendationerna från Structural and Cohesion Funds for Sustainable Energy Investments (SF Energy Invest) Practical recommendations to increase the share of sustainable energy investments in the upcoming SCF programming period 2014–2020(10),

–  med beaktande av rapporten till kommissionen från Ismeri Europa Expert evaluation network delivering policy analysis on the performance of Cohesion policy 2007–2013 – Synthesis of national reports 2011 – renewable energy and Energy efficiency of housing,

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 27 mars 2013 En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2013)0169),

–  med beaktande av studien från Copenhagen Economics Multiple benefits of investing in energy efficient renovation of buildings(11),

–  med beaktande av kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte den 22 maj 2013, Utmaningar för energipolitiken,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0271/2013), och av följande skäl:

A.  Förbättrad energieffektivitet innebär att man använder mindre energitillförsel för en likvärdig nivå av ekonomisk verksamhet eller ekonomiska tjänster(12).

B.  Främjandet av energieffektivitet föreskrivs i artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) inom ramen för inrättandet av den inre marknaden och dess funktionssätt samt behovet av att bevara och förbättra miljön.

C.  Det är en nyckelprioritering för kommissionen och medlemsstaterna att uppnå energieffektivitet, vilket framgår av ett av EU 2020-målen, som går ut på att öka energieffektiviteten med 20 procent.

D.  Minskad konsumtion genom energieffektivitet är det mest hållbara sättet att minska beroendet av fossila bränslen och leder till en minskning av importen med ungefär 25 procent.

E.  En stor del av energin utvinns alltjämt ur kolväten, som vid förbränning avsöndrar gaser som bidrar till växthuseffekten.

F.  Investeringar i energieffektivitet kan ge de europeiska regionerna ekonomiska, sociala och miljörelaterade vinster.

G.  Ett kostnadseffektivt och snabbt genomförande av direktivet om energieffektivitet kan betydligt sänka energikonsumtionen, minska beroendet av import av fossila bränslen, skapa nya arbetstillfällen, tillhandahålla socialt skydd och utrota energifattigdom.

H.  För den nuvarande programplaneringsperioden 2007–2013 har 5,5 miljarder euro anslagits för energieffektivitet, kraftvärmeproduktion och energihushållning inom ramen för sammanhållningspolitikens budget.

I.  I sin senaste rapport(13) anger kommissionen att det fram till slutet av 2011 hade anslagits nästan 3,8 miljarder euro till särskilda projekt för energieffektivitet, inklusive revolverande fonder, vilket motsvarar en genomförandegrad på 68 procent. I rapporten konstaterar kommissionen även att genomförandegraden inte var densamma runt om i unionen.

J.  I sin sammanfattande rapport från mars 2013(14) uppgav rådet att några av de faktorer som negativt påverkade utvecklingen av energieffektiviteten var otillräcklig information och otillräckliga finansiella incitament, energieffektivitetens låga profil samt bristande genomförande av befintlig lagstiftning, och konstaterade att dessa faktorer snarare är praktiska än lagstiftningsmässiga till sin natur.

K.  Minimibeloppet för projekt som är berättigade till stöd från European Local Energy Assistance (Elena) (stöd för utveckling av energiinvesteringsprogram på lokal nivå) är 50 miljoner euro. För programmet Intelligent energi är minimibeloppet över 6 miljoner euro, vilket är mer än för många projekt i småsamhällen och landsbygdssamhällen.

Allmänna kommentarer

1.  Med hänsyn tagen till den rådande krisen och till att unionen importerar mer än 50 procent av sitt energibehov betonar Europaparlamentet att man genom att på ett kostnadseffektivt sätt förbättra energieffektiviteten, i betydande utsträckning skulle kunna främja EU:s konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och tillväxt på lokal och regional nivå, vilket skulle gynna alla parter i kampen mot klimatförändringar och stora energiutgifter.

2.  Europaparlamentet stöder EU:s åtagande om att uppnå målet att öka energieffektiviteten med 20 procent fram till 2020. Parlamentet konstaterar att om direktivet om energieffektivitet och tillhörande instrument genomförs snabbt och korrekt efter varje lands egna förutsättningar skulle detta kunna hjälpa medlemsstaterna tillbaka på rätt spår, så att tjugoprocentsmålet kan nås. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med kraft medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att uppnå EU 2020-målet och bana väg för ytterligare besparingar efter detta.

3.  Europaparlamentet noterar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna skulle kunna uppmuntra till privata investeringar i energieffektiva produkter, transportsätt, byggnader, industrier, arbeten och tjänster, inklusive energieffektivitetstjänster, och att de skulle kunna bidra till en minskning av de offentliga utgifterna för energi och ge bättre valuta för offentliga medel. Parlamentet välkomnar förslaget om att energieffektivitet ska prioriteras i energiforskningsdelen i Horisont 2020.

4.  Europaparlamentet betonar att erfarenheterna från den innevarande finansieringsperioden visar att de medel som avsatts för energieffektivitet i de europeiska struktur- och investeringsfonderna inte kan utnyttjas till fullo. Parlamentet betonar därför att man i budgetramen för 2014–2020, där den andel som avsätts för energieffektivitet är högre än tidigare, måste se till att underlätta de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att få tillgång till dessa medel.

5.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör se användningen av medel ur de europeiska struktur- och investeringsfonderna för energieffektivitet som en investeringsmöjlighet med stor hävstångseffekt och inte som en utgift. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare se över bestämmelserna om statligt stöd för att möjliggöra mer nationell finansiering av energieffektivitet vid sidan av EU-investeringar.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av sammanhållningspolitiken och de finansiella resurser den tilldelas för det fulla genomförandet av smarta och intelligenta nät som leder till effektivare energisystem i regionerna, vilka i sin tur minskar energiförbrukningen och energiförlusten.

7.  Europaparlamentet betonar att de lokala och regionala myndigheterna måste ha adekvat kompetens och lämpligt ansvar, inte bara ifråga om energiförsörjning och energiförbrukning, utan också ifråga om genomförandet av energieffektivitetsmålen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga rättsläget när det gäller reglerna för regionalt statligt stöd till byggande av offentligt subventionerade bostäder som respekterar normerna för energieffektivitet och till investeringar i hållbara byggnader och hållbar energi.

9.  Europaparlamentet påminner om att akademisk forskning visar att nästan 9 procent av medborgarna i EU, Norge och Schweiz (52,08 miljoner människor) inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma år 2010. Parlamentet noterar att bränslefattigdomen är särskilt allvarlig i de nya medlemsstaterna och att den i de flesta fall beror på dåligt isolerade bostäder. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detalj undersöka kopplingen mellan främjande av energieffektivitet, bränslefattigdom och sårbara konsumenter. Parlamentet betonar att de besparingar som görs genom energieffektivitetsåtgärder måste leda till lägre räkningar för konsumenterna.

10.  Europaparlamentet påminner om att potentialen för energieffektivitet fortfarande är outnyttjad inom vissa sektorer av ekonomin, såsom bygg- och transportsektorerna. Investeringar i ökad energieffektivitet från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden eller från andra källor bör utgöra en möjlighet att öka sysselsättningen i dessa sektorer.

11.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att se till att nybyggnation och renovering av offentligt subventionerade bostäder genomförs på ett sätt som gör det möjligt att uppnå energieffektivitetsmålen och energieffektivitetsstandarderna. Med iakttagande av subsidiaritetsprincipen uppmanar parlamentet medlemsstaterna och samtliga berörda parter att beakta offentligt subventionerade bostäder i de nationella reformprogrammen och vid utarbetandet av de strategiska riktlinjerna inom partnerskapsavtalen under den kommande programplaneringsperioden 2014–2020. Parlamentet påminner i detta sammanhang medlemsstaterna om bestämmelserna i artikel 20 i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.

12.  Europaparlamentet bekräftar att behovet av förhandsinvesteringar är ett av de största hindren för energibesparingar på lokal och regional nivå. Parlamentet är övertygat om att alla åtgärder som vidtas på EU-nivå måste beakta konsekvenserna för kommuner och regioner liksom deras begränsade budgetar. Parlamentet rekommenderar därför att lokala och regionala representanter rådfrågas vid fastställandet av riktlinjer för utveckling inom energiområdet och att finansiellt stöd ges för lokala och regionala program för utnyttjande av befintliga energikällor.

13.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet redan har antagit betänkandet om rollen för EU:s sammanhållningspolitik och sammanhållningspolitiska aktörer i genomförandet av EU:s nya energipolitik, och att detta betänkande även tar upp energieffektivitetsfrågor.

Programplaneringsperioden 2014–2020 och ändringar i lagstiftningen

14.  Europaparlamentet noterar att sammanhållningspolitikens grundläggande mål fortfarande är att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan regionerna, och anser att olika slags strategier för energieffektivitet inte får inkräkta på detta mål. Parlamentet betonar att några av EU:s fattigaste regioner kan ha andra prioriteringar och att det där kan vara nödvändigt att göra investeringar på andra områden först. Parlamentet understryker att sammanhållningspolitikens styrka är dess flexibilitet och den decentraliserade anslagsförvaltningen på lokal nivå.

15.  Europaparlamentet påminner om att förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) 2009 ändrades ifråga om energieffektivitet, vilket gjorde att bostäder i alla delar av EU kunde komma i fråga för stöd, med ett tak på 4 procent. Parlamentet noterar att denna politiska åtgärd i praktiken inte har lett till någon stor ökning av de medel som avsätts till detta mål, till följd av en sen regeländring, dvs. en modifiering av de operativa programmen som gjordes under pågående programperiod. Ingen ny kompletterande EU-finansiering ställdes till förfogande i samband med denna ändring, och parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater på grund av detta förkastade denna möjlighet, medan man i andra medlemsstater har funnit ett starkt samband mellan ett lågt anslagsutnyttjande och bristfällig administration. Parlamentet betonar vikten av ett tydligt rättsläge avseende energieffektivitetsåtgärder före och under programplaneringsperioden 2014–2020.

16.  Europaparlamentet välkomnar de nya möjligheter som Eruf och Sammanhållningsfonden erbjuder under programplaneringsperioden 2014–2020, liksom att dessa fonder har fått en större roll i arbetet med att uppnå energieffektivitetsmålen. Parlamentet anser i synnerhet att sammanhållningspolitikens medel i framtiden kommer att spela en viktig roll för hela byggsektorn, inklusive bostadssektorn.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom sina operativa program utarbeta enkla, icke-byråkratiska förfaranden för utnyttjande av de medel som står till buds för förbättring av bostäders energieffektivitet.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa att kommunerna via ett decentraliserat system får direkt tillgång till de medel som står till buds för förbättring av bostäders energieffektivitet.

19.  Europaparlamentet bekräftar resultatet av förhandlingarna om Eruf-förordningen avseende de minsta procentuella andelar som ska användas för särskilda tematiska mål för varje kategori regioner, vilket innebär en stor ökning av anslagen till energieffektivitet och förnybara energiresurser. Parlamentet påminner om att ambitiösa minsta andelar är mycket viktiga för att man lättare ska kunna mobilisera lokala aktörer och att de bidrar till stabila och långsiktiga program.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att utöka användningen av innovativa finansiella instrument under programplaneringsperioden 2014–2020 till samtliga tematiska mål, inbegripet energieffektivitet.

21.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att förenkla de europeiska struktur- och investeringsfonderna under programplaneringsperioden 2004–2020. Parlamentet anser att slutsatserna från förhandlingarna om förordningen om gemensamma bestämmelser bör leda till att man kan använda flera fonder, vilket i stor utsträckning skulle gynna energieffektivitetsprojekt.

22.  Europaparlamentet välkomnar framstegen i förhandlingarna om förordningen om gemensamma bestämmelser med avseende på partnerskapsavtal. Parlamentet begär i detta avseende att medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna samarbetar med energieffektivitetsexperter för att väl utnyttja denna mekanism vid utarbetandet av operativa program.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stärka kopplingen mellan sina respektive nationella handlingsplaner för energieffektivitet och de operativa programmen för att garantera att de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att ingå i en enhetlig strategi, samtidigt som de fortsätter att bemöta regionala behov. Parlamentet understryker att det huvudsakliga syftet med energieffektivitet bör vara att få till stånd lokal och regional självförsörjning av energi.

24.  Europaparlamentet anser att EU:s åtgärder bör främja energieffektivitet i de olika faserna vid produktion, distribution och förbrukning av energi. Parlamentet noterar att samtidigt som det sammanhållningspolitiska energistödet för närvarande går främst till förnybar energi(15) måste man skapa en bättre balans för att en större andel av stödet ska avsättas till energieffektivitetsprojekt.

25.  Europaparlamentet betonar att överdrivet specificerade och bindande mål i fråga om genomförandet av energieffektivitetsmålen kan göra det dyrare för regionala och lokala myndigheter att genomföra dessa åtgärder och medföra extrakostnader för konsumenterna.

26.  Europaparlamentet betonar att energieffektivitetsaspekten måste infogas i de forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering som medlemsstaterna och regionerna kommer att behöva utforma för att vara berättigade till innovationsstöd enligt den framtida sammanhållningspolitiken.

27.  Europaparlamentet påminner på nytt medlemsstaterna om vikten av en välfinansierad budget för den fleråriga budgetramen 2014–2020, i vilken sammanhållningspolitiken kan och bör fungera som en drivkraft för återhämtning.

Ökad medvetenhet och betydelsen av informationsspridning

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja kvaliteten på och bättre sprida den praktiska informationen om energieffektivitetsfrågor till de lokala och regionala myndigheterna, särskilt när det gäller de vinster som investeringar i energieffektivitet kan ge, de bästa metoderna, standarderna och ekonomiska incitamenten, och leverantörerna av relevanta tjänster, inklusive avtal om energiprestanda. Parlamentet noterar att avsaknaden i många regioner och medlemsstater av företag som erbjuder energitjänster skulle kunna påverka utnyttjandet av energieffektivitetsstödet.

29.  Europaparlamentet uppmärksammar att bristen på detaljerad information om byggnadsbeståndets särdrag på regional nivå är ett betydande hinder för de nationella och regionala myndigheterna när de utarbetar sina strategier och planer. Parlamentet noterar att det i enlighet med direktiv 2012/27/EU är ett krav att sådan information ska förtecknas, och begär att sådana förteckningar ska göras även på regional nivå och att informationen ska ställas till allmänhetens förfogande.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar förvaltningsmyndigheterna att förbättra de operativa programmens synlighet och de möjligheter som dessa program erbjuder potentiella mottagare med avseende på hållbara energiprojekt. Parlamentet föreslår att man för detta ändamål inrättar nationella webbplatser, plattformer eller databaser för potentiella mottagare och aktörer, anordnar seminarier och evenemang för att informera målgrupper och vidtar åtgärder för att förbättra tillgången till befintliga internetresurser och göra dem mer synliga (såsom webbportalen Build Up och manualen från SF Energy Invest).

31.  Europaparlamentet uppmanar förvaltningsmyndigheterna att under programplaneringsperioden 2014–2020 främja integrerade projekt genom att tillämpa en heltäckande strategi för energieffektivitet på territoriell nivå, särskilt genom att använda nya strategiska planeringsverktyg, såsom integrerad territoriell investering, och genom att utnyttja befintliga initiativ, såsom borgmästaravtalet, för att bidra till utvecklingen av integrerade planer. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa en s.k. snabbspårsmetod för stödansökningar från myndigheter som har undertecknat borgmästaravtalet och som fullt ut tillämpar villkoren i detta.

32.  Europaparlamentet välkomnar den årliga ”Öppet hus”-konferensen och alla de paneler som ägnar sig åt lokala och regionala energieffektivitetsprojekt. Parlamentet föreslår att kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna utvecklar detta evenemang och upprättar en plattform för informationsutbyte i syfte att främja en synnerligen välbehövlig dialog och utbytet av bästa metoder för genomförandet och förvaltningen av energieffektivitetsprojekt som finansieras via de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp kommissionens rekommendationer(16) och att genom budgetar för tekniskt bistånd öka kapacitetsuppbyggnaden, så att lokala och regionala aktörer samt civilsamhällets aktörer mer aktivt kan delta i utformningen av regionala och lokala energistrategier.

34.  Europaparlamentet medger att övergången till energieffektiv teknik kräver nya färdigheter, miljömedveten yrkesutbildning och särskild utbildning i byggsektorn och i andra sektorer. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende medlemsstaterna att fortsätta att använda anslag för att ge tekniskt bistånd på alla nivåer (till exempel genom Elenainstrumentet). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att omskola och fortbilda arbetstagare för nya arbeten i den utsläppssnåla ekonomin och för att undvika brister på kvalificerad arbetskraft i denna sektor.

35.  Europaparlamentet understryker de potentiella fördelar som Jessica- och Elena-initiativ kan ge när det gäller lokala investeringar i hållbar energi, i syfte att hjälpa städer och regioner att inleda lönsamma investeringsprojekt för energieffektivitet, och förespråkar att dessa initiativ ska främjas.

36.  Europaparlamentet förespråkar ytterligare administrativt stöd till lokala och regionala myndigheter för att hjälpa dem att föra samman små och medelstora energieffektivitetsprojekt som vart och ett för sig skulle inte skulle nå upp till de lägsta trösklarna för att få tillgång till anslag via initiativen Elena, Jessica och Intelligent energi. Parlamentet uppmärksammar medlemsstaterna och kommissionen på att små och medelstora städer och landsbygdssamhällen ofta saknar den administrativa kapacitet som krävs för att till fullo utnyttja nya finansiella instrument.

37.  Europaparlamentet påpekar att byråkrati och oklara förfaranden har gjort medel från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden svåråtkomliga och avskräckt de som mest behöver dessa medel från att ansöka om dem. Parlamentet anser därför att regler och förfaranden måste förenklas, att onödig byråkrati måste bort och att tilldelningen av dessa medel måste göras flexiblare på både EU-nivå och nationell nivå. En förenkling skulle bidra till effektivare tilldelning och ökad användning av medlen samt till färre felaktigheter och kortare betalningstider, så att de fattigaste medlemsstaterna och regionerna kan dra full nytta av dessa finansieringsinstrument som är till för att minska olikheterna mellan regioner och länder. Det måste råda balans mellan förenkling och stabilitet i reglerna och förfarandena.

De finansiella instrumentens roll

38.  Europaparlamentet betonar att användningen av en kombination av bidrag och finansiella instrument kan vara en lyckad och innovativ metod för att komplettera den privata finansieringen, inrätta nya modeller för offentlig-privata partnerskap och stärka innovationen. Parlamentet poängterar att det är viktigt att uppmuntra privata investeringar i energieffektivitet såväl inom EU som i tredjeländer.

39.  Europaparlamentet betonar att ansträngningar för att erhålla finansiering för investeringar i energieffektivitetsprojekt ofta hindras av marknads-, lagstiftnings- och förtroenderelaterade hinder, såsom höga inledande kostnader för investerare och svårigheter att förutspå den exakta energibesparingspotentialen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utarbeta lämpliga metoder för att stödja investeringar i bostäders energieffektivitet.

40.  Europaparlamentet uppmärksammar med oro att den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen har gjort det allt svårare för medlemsstaterna att uppbringa de medel som behövs för att medfinansiera energieffektivitetsprogram inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser därför att man måste hitta nya innovativa sätt att finansiera energieffektivitetsprojekt, även med hjälp av den privata sektorn.

41.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen stöder den utvidgade roll som nya och innovativa finansiella instrument har under programplaneringsperioden 2014–2020. Parlamentet betonar att förseningar och ett otydligt rättsläge är ett stort problem för medlemsstaterna och för andra aktörer som är involverade i förvaltningen av sådana instrument. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genast lägga fram förslag till finansiella instrument som är färdiga för användning för att stödja energieffektivitetsåtgärder.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av bästa praxis vid utformningen av nationella energieffektivitetsfonder, där europeiska struktur- och investeringsfonder kan användas som riskkapital eller liknande och förenas med andra finansieringskällor från den privata sektorn.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra det riktade finansiella stödet för energieffektivitetsprojekt från Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB) och Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF). Parlamentet uppmanar EIB, CEB och EBRD att bilda en gemensam arbetsgrupp för att studera möjliga nya finansiella instrument, som skulle kunna göras tillgängliga för medlemsstaterna tillsammans med, eller genom, deras nationella energieffektivitetsfonder för att stimulera ytterligare investeringar från den privata sektorn.

44.  Europaparlamentet betonar att anslagstilldelningen måste grunda sig på principerna om proportionalitet, kostnadseffektivitet och ekonomisk effektivitet, och att den inte får leda till ökade administrativa bördor.

Det rådande läget med avseende på klimat, geografi och konkurrenskraft

45.  Europaparlamentet betonar vikten av att regelbundet bedöma om energieffektivitetsåtgärderna och energieffektivitetskraven fortfarande är adekvata med tanke på det rådande klimatläget, hur industrins samt de små och medelstora företagens konkurrenskraft påverkas liksom hur energipriserna påverkas i olika medlemsstater och regioner. Parlamentet begär att kommissionen noggrant ska beakta detta när man utarbetar en uppsättning resultatindikatorer.

46.  Europaparlamentet betonar att även de yttersta randområdenas särskilda geografiska förutsättningar i fråga om energieffektivitet måste beaktas så att man bättre ska kunna utnyttja de naturbetingade fördelar de har tack vare att de är öar (geotermisk energi samt sol-, vind- och havsenergi).

47.  Europaparlamentet stöder MARIE-programmets framsteg med att inrätta en strategi för att förbättra energieffektiviteten i byggnader i Medelhavsområdet. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna i Medelhavsområdet att utbyta bästa praxis för att upprätta en kostnadsoptimal modell för södra Europa. Parlamentet förespråkar att liknande program inrättas i andra europeiska regioner, särskilt i Centraleuropa. Parlamentet anser att en liknande strategi skulle kunna införas för de yttersta randområdena, i synnerhet som de flesta av dem (om än inte alla) ligger i tropikerna.

Indikatorer och kriterier

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa hårda krav på att offentliga byggnader samt byggnader för andra ändamål uppfyller de strängaste energieffektivitetskraven i direktiv 2010/31/EU och att se till att dessa byggnader regelbundet genomgår energicertifieringskontroller.

49.  Europaparlamentet begär att kommissionen klargör de gemensamma indikatorer för energieffektivitet inom sammanhållningspolitiken som medlemsstaterna ska tillämpa och använda under den kommande programplaneringsperioden 2014–2020.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt ta hänsyn till medlemsstaternas ekonomiska, geografiska och sociala situation vid fastställandet, för varje enskild medlemsstat eller region, av hur stor investeringskostnaden är per inbesparad kWh.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående och i nära samråd med medlemsstaterna och regionerna utveckla bedömningsriktlinjer för energieffektivitetsprojekt, som skulle kunna utgöra en grund för inrättandet av mekanismer för utvärdering, övervakning och kontroll av projekt samt för fastställandet av deras kostnadseffektivitet.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa resultatindikatorer av det slag som anges i bilagan till Eruf-förordningen liksom tydliga projekturvalskriterier och standardinvesteringskostnader per enhet energi som ska sparas, och att ange en längsta tillåten enkel återbetalningsperiod för energieffektivitetsprojekt.

53.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens senaste rapport om kostnadseffektiviteten i de sammanhållningspolitiska investeringarna i energieffektivitet. Parlamentet uppmärksammar revisionsrättens rekommendation att transparenta och strängare projekturvalskriterier ska användas både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Parlamentet instämmer i revisionsrättens slutsats att de bedömningskriterier som används för att fatta investeringsbeslut måste vara tydligare och mer exakta avseende frågan om hur energieffektivitetsaspekter ska beaktas.

54.  Europaparlamentet noterar dock att revisionsrättens bedömning är ganska restriktiv när det gäller urvals- och återbetalningsperioden. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är en integrerad politik och att man därmed måste bedöma projekt utifrån ett övergripande synsätt, baserat på en livscykelskostnadsanalys.

Byggsektorns betydelse

55.  Europaparlamentet påpekar att byggnaders energiförbrukning stod för den största delen av den sammanlagda slutenergiförbrukningen i EU år 2010 – 40 procent, varav hushållen stod för 26,7 procent – och att denna förbrukning motsvarade 36 procent av EU:s koldioxidutsläpp. Parlamentet beklagar att de flesta medlemsstater inte fullt ut tar tillvara byggnaders energibesparingspotential. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta vägar för att uppmuntra insatser som gör att den största energibesparingspotentialen inte förblir outnyttjad, genom att lägga fram förslag till tydliga mål för byggnaders energiförbrukning i medlemsstaterna.

56.  Europaparlamentet påminner om att byggnader har en naturlig renoveringscykel på 40 år och att energibesparingstekniken inom denna sektor är välutvecklad, vilket innebär att de flesta hinder för ett fullständigt utnyttjande av energibesparingspotentialen är av icke-teknisk karaktär. På grund av de energieffektivitetsrelaterade renoveringsprojektens karaktär – de är ofta mindre synliga, mindre omfattande och svårare att sammanställa – påpekar parlamentet att de europeiska struktur- och investeringsfonderna också spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla den finansiering som krävs för att övervinna dessa hinder.

57.  Europaparlamentet noterar att energibesparingspotentialen, som i hög grad avgörs av det befintliga byggnadsbeståndets skick, inte är jämlikt fördelad bland medlemsstaterna och regionerna. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra definitionen av ”anständig bostad” så att energieffektivitetsstandarder tas med.

58.  Europaparlamentet betonar att det behövs offentliga investeringar i byggnaders energieffektivitet, särskilt i de minst utvecklade regionerna och i de medlemsstater som mottar stöd från Sammanhållningsfonden, där det finns stora möjligheter att minska energiförbrukningen genom kostnadseffektiva åtgärder.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att maximera användningen av nationella och regionala program för att garantera att en hög energieffektivitetsnivå beaktas vid uppförandet av nya byggnader och tillämpas på det befintliga byggnadsbeståndet (anpassning i efterhand), inbegripet bostäder för låginkomsthushåll.

60.  Europaparlamentet noterar att landsbygdsområden och avlägsna områden har mycket goda förutsättningar för att utveckla effektiva former av decentraliserad energiproduktion, som skulle minska de energiförluster som långväga transporter av elektricitet innebär.

61.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta offentliga myndigheterna att skynda på renoveringen av de byggnader de äger, genom att komplettera finansieringen med sammanhållningspolitiska medel och därmed föregå med gott exempel.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma de svårigheter som uppstår då flerfamiljshus ägs gemensamt av flera ägare, vilket är ett komplicerat snålskjutsproblem.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att väcka medvetenhet om den faktiska potentialen i samband med grundrenovering och etappvis grundrenovering av byggnadsbeståndet genom att hjälpa medlemsstaterna och regionerna att förbereda sina renoveringsstrategier. Parlamentet rekommenderar att dessa strategier utvecklas parallellt med förslag till operativa program, och att de inbegriper användningen av innovativa finansiella instrument och vägledande milstolpar för att bygga upp investerarnas förtroende.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0246. (2) http://ec.europa.eu/energy/publications/doc/2012_thinkbooklet.pdf. (3) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 98. (4) https://www.kfw.de/migration/Weiterleitung-zur-Startseite/Homepage/KfW-Group/Research/PDF-Files/Energy-efficient-building-and-rehabilitation.pdf. (5) Antagna texter, P7_TA(2013)0017. (6) Antagna texter, P7_TA(2012)0223. (7) EUT C 225, 27.7.2012, s. 52. (8) EUT C 54, 23.2.2012, s. 49. (9) EUT C 24, 28.1.2012, s. 134. (10) http://www.sf-energyinvest.eu/fileadmin/Dateien/Downloads/May2012-Recommendations.pdf. (11) http://www.renovate-europe.eu/uploads/Multiple%20Benefits%20Study_Key%20Messages%20Brochure.pdf. (12) Meddelande från kommissionen – Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna (COM(2006)0545). (13) Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om finansiellt stöd för energieffektivitet i byggnader (COM(2013)0225), 18 april 2013. (14) Sammanfattande rapport från rådet: Genomförande av den europeiska planeringsterminen (6754/13), 4 mars 2013. (15) Rapport till kommissionen från Ismeri Europa Expert evaluation network delivering policy analysis on the performance of Cohesion policy 2007–2013 – Synthesis of national reports 2011 – renewable energy and Energy efficiency of housing. http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/eval2007/expert_innovation/2011_synt_rep_en.pdf) (16) Kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 Regionalpolitikens bidrag till Europa 2020-strategins mål för hållbar tillväxt (COM(2011)0017).