Europaparlamentets resolution av den 11 september 2013 om att angripa ungdomsarbetslösheten: möjliga utvägar (2013/2045(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(1),
– med beaktande av kommissionens meddelande Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933), sin resolution av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga(2) och den fråga för muntligt besvarande som parlamentet ställt till kommissionen om initiativet Bättre möjligheter för unga(3),
– med beaktande av kommissionens meddelande Sysselsättning åt ungdomar (COM(2012)0727),
– med beaktande av kommissionens meddelande Unga på väg (COM (2010)0478),
– med beaktande av rådets slutsatser, som antogs i Luxemburg den 17 juni 2011, om främjande av sysselsättning för ungdomar i syfte att uppnå målen för Europa 2020-strategin,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 7 februari 2013 om ett sysselsättningsinitiativ för ungdomar,
– med beaktande av kommissionens förslag av den 5 december 2012 På väg mot kvalitetskriterier för praktikprogramAndra fasen av samråd med arbetsmarknadens parter på europeisk nivå i enlighet med artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (COM(2012)0728),
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 5 december 2012 om att inrätta en ungdomsgaranti (COM(2012)0729),
– med beaktande av rapporten från Eurofound av den 13 juni 2012 Youth Guarantee: Experiences from Finland and Sweden,
– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(4),
– med beaktande av den politiska överenskommelse som uppnåddes i rådet den 28 februari 2013 om en rådsrekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 april 2009 En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor (COM(2009)0200),
– med beaktande av förslaget om ändring av kommissionens dokument Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2011)0607),
– med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012 Mot tillväxtvänlig konsolidering och jobbskapande tillväxt,
– med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om funktionsnedsatta personers mobilitet och integrering samt av EU:s handikappstrategi 2010–2020(5),
– med beaktande av den europeiska kvalitetsstadgan för praktikplatser och lärlingsutbildning som utarbetats av Europeiskt ungdomsforum i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra intressenter,
– med beaktande av Eurofounds rapport av den 22 oktober 2012 Unga människor som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa(6),
– med beaktande av Eurofounds rapport av den 21 december 2012 Effectiveness of policy measures to increase the employment participation of young people(7),
– med beaktande av Eurofounds rapport av den 29 april 2011 Helping young workers during the crisis: contributions by social partners and public authorities(8),
– med beaktande av resolutionen av den 14 mars 2013 om integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet(9),
– med beaktande av Eurofounds rapport av den 7 februari 2012 Recent policy developments related to those not in employment, education and training (NEETs)(10).
– med beaktande av Eurofounds rapport av den 15 januari 2013 Active inclusion of young people with disabilities or health problems(11),
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0275/2013), och av följande skäl:
A. I juni 2013 var 23,5 procent av de arbetsföra ungdomarna utan arbete. Siffrorna varierar från 10 procent eller lägre i Österrike och Tyskland till 64,2 procent i Grekland, vilket tyder på stora geografiska skillnader både inom och mellan medlemsstaterna. De senaste uppgifterna och prognoserna pekar dessutom på en fortsatt försämring av situationen för ungdomar i vissa medlemsstater.
B. Arbetslösheten bland kvinnor under 25 år fortsätter att öka – från 18,8 procent 2009 till 22,1 procent 2012 – och uppgår enligt de senaste tillgängliga uppgifterna till 22,9 procent. Det blir allt vanligare med attityder som modlöshet, självvalt utanförskap och missnöje med arbetet. Villkoren på arbetsmarknaden är fortfarande sämre för unga kvinnor än för unga män, vilket medför att Europas ekonomiska tillväxtpotential är betydligt lägre än den skulle kunna vara eftersom högkvalificerade kvinnors kompetens inte tillvaratas fullt ut.
C. Under 2011 fanns det 7,5 miljoner ungdomar mellan 15 och 24 år och 6,5 miljoner mellan 25 och 29 år som varken arbetade eller studerade, bland dem också medlemmar av utsatta grupper. Detta skulle kunna få allvarliga personliga och sociala konsekvenser, såsom otrygga framtida sysselsättningsmöjligheter och fattigdom och social utestängning eller till och med psykiska och fysiska funktionsrubbningar. Dessa problem kommer sannolikt att öka den närmaste tiden och de medför allvarliga ekonomiska konsekvenser för medlemsstaternas socialsystem.
D. Med 14 miljoner som varken deltar i arbete eller utbildning måste medlemsstaterna och EU-institutionerna göra åtskilligt mer för att återintegrera ungdomar på arbetsmarknaden. De behov som ungdomar har i Europa är mycket varierande och de åtgärder som vidtas för integration på arbetsmarknaden måste därför anpassas till behoven hos varje särskild grupp och, där så är möjligt, också innefatta åtgärder för personlig bedömning.
E. Under 2011 beräknades den ekonomiska förlusten i medlemsstaterna på grund av att ungdomar står utanför arbetsmarknaden till 153 miljarder euro, vilket motsvarar 1,2 procent av EU:s BNP(12).Detta är åtskilligt mer än de 10 miljarder euro som uppskattningsvis skulle behövas för att skapa två miljoner nya arbetstillfällen för ungdomar(13) och detta är på lång sikt en allvarlig social och ekonomisk belastning för hela EU.
F. Ungdomsarbetslösheten är en viktig bidragande orsak till att migrationen i ett antal medlemsstater kraftigt ökat. Det är bara ett ringa fåtal av dem som väljer rörlighet och migration som gör det frivilligt, i stället för av ekonomiskt nödtvång.
G. Det krävs stora investeringar i EU för att skapa tillväxt och sysselsättning samt för att stärka inhemsk efterfrågan. Det krävs ett investeringspaket på 2 procent av BNP i EU‑länderna för att åstadkomma en tydlig förbättring av konjunkturläget på kort sikt och situationen på arbetsmarknaderna i medlemsstaterna. Detta skulle särskilt bli till nytta för ungdomarna, som är de hårdast krisdrabbade.
H. Ungdomar är särskilt missgynnade i tider av ekonomisk kris, mer än de flesta andra grupper. För många ungdomar kan den nuvarande arbetslösheten väntas övergå i långtidsarbetslöshet, med kraftigt ökad risk för social utestängning. Detta har oroväckande följder för unga människor eftersom det sänker deras självförtroende, gör att deras framtidsplaner inte infrias, försämrar deras utsikter till inkomst och karriär och försenar deras inträde i ett oberoende vuxenliv, bl.a. möjligheten att bilda familj, och är till skada även för samhället, eftersom det påverkar den sociala, ekonomiska och demografiska situationen i Europa negativt på både kort och lång sikt och ökar risken för att ungdomar blir fattiga när de blir gamla på grund av att de inte kunnat betala in pensionsavgifter under arbetslivet.
I. EU har i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget befogenhet att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Trots direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, diskrimineras unga kvinnor fortfarande på grund av ålder och kön när de kommer ut på arbetsmarknaden.
J. Trots att ungdomsarbetslösheten överlag är hög finns det ungefär fyra miljoner lediga platser inom EU(14) till följd av kompetensglapp. Inom vissa områden, såsom IKT och FoU, råder det ett ständigt och växande behov av högkvalificerad personal och detta behov tillgodoses inte.
K. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har rekommenderat en budget på 21 miljarder euro, vilket motsvarar 0,5 procent av alla utgifter i euroområdet, för att genomföra ungdomsgarantin fullt ut i EU.
L. Inom ramen för Europa 2020-strategin har EU åtagit sig att höja utbildningsnivån, att senast 2020 minska skolavhoppen till mindre än 10 procent och att öka andelen personer i åldern 30–34 år som genomgår högre utbildning eller motsvarande till minst 40 procent och att öka sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år till 75 procent.
M. Krisen har medfört en ökning av otrygga anställningar framför allt bland ungdomar, och heltidsarbete har ofta ersatts av visstidsanställningar, deltidsarbete och obetalt arbete.
N. Ungdomar måste allt oftare ta både obetalda och betalda praktikplatser och detta är diskriminerande för dem som har det sämre ställt ekonomiskt. Problemet med att praktikanter utnyttjas som billig arbetskraft måste erkännas och därför behövs det kvalitetskriterier för praktikplatser.
O. Små och medelstora företag och mikroföretag, som utgör en drivkraft för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen och för att uppnå målen för Europa 2020-strategin har förlorat mer än 3,5 miljoner arbetstillfällen och begränsat nyrekryteringen väsentligt på grund av den ekonomiska krisen. Arbetsplatsnedläggelserna har berört alla arbetstagare, men mest av allt ungdomar.
P. Ungdomar har rätt till kvalitativa anställningar som motsvarar deras färdigheter, och kvalitativa anställningar är mycket viktigt för de europeiska ungdomarnas värdighet och självbestämmanderätt.
Q. Den ekonomiska kris som blev märkbar 2008 har inverkat negativt på både tillgången och efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed dramatiskt ökat osäkerheten när det gäller arbetsutsikter och gjort det nödvändigt för alla arbetslösa att bli bättre informerade om utsikterna till sysselsättning. Utbildning och kompetensutveckling finns ofta inte att tillgå för de grupper som har det sämst ställt, bland dem ungdomar med funktionsnedsättning.
R. De system där studier varvas med yrkesutbildning, som används i en del medlemsstater, där klassundervisning förenas med yrkesutbildning och där utbildningen ger en kombinerad akademisk examen och yrkesexamen, har tack vare sin koppling till den praktiska verkligheten fungerat särskilt väl under krisen. Kommissionen har upprepade gånger konstaterat att effektiva system för sådan utbildning kan garantera ett oavbrutet tillflöde av kvalificerad arbetskraft, samtidigt som ungdomsarbetslösheten hålls nere.
S. Övergången från heltidsutbildning till arbetsliv är ett avgörande steg i ungdomars liv som är utslagsgivande för deras framtida karriärmöjligheter, livstidsinkomst och sociala situation på lång sikt. I detta sammanhang är utbildningspolitik en oskiljaktig del av arbetsmarknadspolitiken.
T. Den ekonomiska kris som bröt ut 2008 har inverkat negativt på både tillgången och efterfrågan på arbetsmarknaden. Därmed har arbetsutsikterna blivit mycket mer osäkra och medlemsstaterna måste nu investera i sysselsättningsskapande och utbildning. Krisen kan också komma att följas av fler sociala konflikter och ökad oro i samhället.
U. Arbetsförmedlingar har en central roll på arbetsmarknaden och bör därför åläggas uppfylla höga kvalitetsstandarder som ska kontrolleras av de behöriga myndigheterna. Både kvalitetsstandarderna och kraven på kontroll bör gälla lika mycket för offentliga som för privata arbetsförmedlingar.
V. Arbetslösheten kan delvis åtgärdas genom utveckling av högkvalitativa yrkesutbildningssystem, med högkvalificerade lärare och utbildare, innovativa metoder för lärande, infrastruktur och faciliteter av hög kvalitet, en hög arbetsmarknadsrelevans och möjligheter till vidareutbildning.
W. Unga människor utgör 40 procent av de tillfälligt anställda men bara 13 procent av alla anställda. En av fem unga är rädd för att förlora sitt jobb.
X. I vissa medlemsstater kan man se en allt större klyfta mellan färdigheterna hos dem som tar universitetsexamen och de färdigheter som arbetsmarknaden kräver.
Y. Arbetsmarknadens krav bör inte hindra barn från att förvärva en så bred kunskapsbas som möjligt, eftersom detta är det bästa sättet att garantera att de kommer att kunna anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad och till livet i allmänhet. De flesta studier visar betydelsen av att tillhandahålla utbildning av god kvalitet från de första skolåren i syfte att motverka skolavhopp och se till att barnen från de mest missgynnade sociala bakgrunderna integreras fullt ut i skolans värld.
Z. Öppna utbildningsresurser förbättrar kvaliteten på, tillgången till och rättvisan inom utbildningen och underlättar ett interaktivt, kreativt, flexibelt och individbaserat lärande genom användning av IKT och ny teknik. Öppen undervisning främjar varaktig anställbarhet genom stöd till livslångt lärande.
AA. Både på skolnivå och på universitetsnivå står lärarna inför helt nya utmaningar på grund av de snabba förändringarna i den globala ekonomin. Detta kräver att det utvecklas nya färdigheter och kompetenser, innovativa strategier och moderna undervisningsmetoder, något som är avgörande för ungdomars framgångsrika utbildning och anställbarhet.
AB. Av dem som tar universitetsexamen är 60 procent kvinnor, men dessa får ofta underkvalificerade eller underbetalda anställningar. Även när det gäller arbetslöshet och anställningsvillkor drabbas unga kvinnor av ojämlik behandling på grund av sitt kön, vilket medför både en löneklyfta (för närvarande 16,2 procent) och en pensionsklyfta.
AC. Kvinnornas sysselsättning påverkas i större utsträckning än männens av flexibilitet och anställningsotrygghet. Under tredje kvartalet 2012 utgjorde kvinnorna cirka 60 procent av alla deltidsarbetande personer i åldersgruppen 15–24 år och 64 procent av de tillfälligt anställda med högre utbildning (grundläggande akademisk utbildning eller doktorandstudier) var kvinnor.
AD. Trots artikel 19 i EUF-fördraget, direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 och direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 drabbas unga kvinnor fortfarande av ålders- och könsdiskriminering när de kommer ut på arbetsmarknaden. Det är svårare för kvinnor från utsatta samhällsgrupper, bland annat etniska minoriteter, att få tillträde till den officiella arbetsmarknaden.
AE. Moderskap hämmar ofta unga kvinnors integration på arbetsmarknaden och bidrar därigenom till att öka skillnaderna mellan könen i fråga om deltagande i arbetslivet.
AF. Åtgärder för ungdomssysselsättning måste införlivas i en konsekvent, framtidsorienterad och investeringsinriktad makroekonomisk strategi som ger förutsättningar för skapande av hållbara jobb under 2000-talet samt för en effektiv övergång från utbildning till arbete.
1. Europaparlamentet betonar att de åtgärder som medlemsstaterna och EU vidtar för att stimulera sysselsättningen bland ungdomar bör vara inbördes konsekventa och förstärka varandra och särskilt bör betona (yrkes)utbildning av hög kvalitet, tillsammans med möjligheten att få arbetslivserfarenhet, så att ungdomar kan få stabil sysselsättning av god kvalitet. Parlamentet betonar att ungdomar kan få möjligheter att arbeta med socialt värdefull verksamhet och samtidigt förvärva arbetslivserfarenheter om det öppnas möjligheter till praktikantplatser med skälig ersättning och till frivilligverksamhet av allmänt intresse.
2. Europaparlamentet beklagar att de nuvarande krisåtgärderna för att minska de offentliga utgifterna i de krisdrabbade länderna redan haft en direkt negativ verkan på ungdomarna på grund av nedskärningar inom utbildning, sysselsättningsskapande och stödtjänster.
3. Europaparlamentet betonar mångfalden bland grupperna av arbetslösa ungdomar. Därför är det nödvändigt att identifiera dem utifrån deras behov och förmåga för att de åtgärder som genomförs ska bli till större nytta. Nyckelkompetenser som ger dessa ungdomar en snabbare, stabilare och varaktigare tillgång till arbetsmarknaden måste kartläggas. Särskild betydelse bör fästas vid ungdomar som varken har tagit examen, studerar eller arbetar.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med de medlemsstater som har en regional ungdomsarbetslöshet på mer än 25 procent, ta itu med ungdomsarbetslösheten och skapa sysselsättning för minst 10 procent av de berörda ungdomarna.
5. Europaparlamentet betonar behovet av en aktiv, omfattande och integrerande arbetsmarknadspolitik, inriktad på sysselsättningsskapande och med särskilda åtgärder för ungdomar, så att man både undviker ett slöseri med tillgängliga resurser och lyckas få ner ungdomsarbetslösheten i stället för att bara skjuta problemet ifrån sig. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka om exempel på bästa praxis från andra medlemsstater kan tillämpas på deras arbetsmarknad och vidta de lämpliga åtgärderna i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar att de länder som har infört yrkesutbildningssystem och system där yrkesutbildning varvas med studier gjort goda erfarenheter med att underlätta övergången från utbildning till arbete, och på det sättet överbryggat klyftan mellan de utbildades färdigheter och arbetsmarknadens krav. Parlamentet betonar att det är kommissionens uppgift att aktivt stödja detta arbete och uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om medlemsstaternas arbete med reformer av yrkesutbildningssystemen. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas utsatta grupper med hög risk för social utestängning, bland dem personer som varken deltar i arbetslivet eller i utbildning.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa lyckade exempel på utbildning av ungdomar och offentliggöra dem i form av en handbok för andra medlemsstater.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år lägga fram en rapport om reformen av yrkesutbildningssystemen i medlemsstaterna och på så sätt strukturmässigt och långsiktigt bidra till att förbättra ungdomars anställbarhet.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta kvalitativa riktlinjer för ett modernt varvat utbildningssystem, understödda av en förteckning över viktiga och i allmänna ordalag definierade icke-akademiska yrken i Europa.
9. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra kvalitetsnormerna för och tillgången till den högre utbildningen och yrkesutbildningen. Parlamentet understryker också vikten av språkundervisning i skolor och i yrkesutbildningen.
10. Europaparlamentet betonar att engagemanget från alla relevanta aktörer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, däribland arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingar, myndigheter inom hela utbildningsväsendet, enskilda arbetsgivare, icke-statliga organisationer och framför allt även student- och ungdomsorganisationer är väsentligt för att olika åtgärder för att främja ungdomssysselsättning och ungdomars anställbarhet ska kunna utformas, genomföras och övervakas på ett integrerat sätt. Parlamentet understryker att åtgärder för ungdomars varaktiga och högkvalitativa sysselsättning måste vara flexibla för att motsvara de ständigt förändrade behoven på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att det behövs flexibla och samtidigt tillförlitliga avtalsförhållanden, effektiva strategier för återintegration och moderna sociala trygghetssystem. Parlamentet betonar att det är särskilt värdefullt om ungdomar får yrkesvägledning på ett tidigt stadium, i god tid innan de går ut den grundläggande sekundärutbildningen, eftersom detta innebär att föräldrar och skolor måste förbättra sin förmåga att ge eleverna hjälp och råd när de ska välja utbildning och sedan yrke.
11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att prioritera områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i sina utbildningsprogram för att möta den förväntade framtida utvecklingen på arbetsmarknaden.
12. Europaparlamentet understryker att kollektivförhandlingar fyller en viktig funktion för att utveckla och förbättra arbetsvillkoren för unga arbetstagare.
13. Europaparlamentet inser att det är viktigt att investera i rätt kunskap för att hjälpa medlemsstaterna att göra innovationer och återfå sin konkurrenskraft.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna de exempellösa utmaningar som den snabbt föränderliga globala ekonomiska miljön innebär för lärarna på skolorna och vid universiteten. Parlamentet konstaterar att en avgörande faktor för en framgångsrik utbildning av ungdomar och deras sysselsättningsmöjligheter är att utveckla nya färdigheter och en ny uppsättning kompetenser, innovativa angreppssätt och moderna undervisnings- och inlärningsmetoder.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra och stödja unga människors, särskilt kvinnors, deltagande i det demokratiska livet genom utbildning, det civila samhället och ungdomsinitiativ av hög kvalitet. Vidare uppmanas medlemsstaterna att utnyttja både befintliga och nya verktyg för att bidra till den politiska utvecklingen och därmed främja de ungas utveckling, välbefinnande och sociala integration.
16. Europaparlamentet är djupt oroat över medlemsstaternas budgetnedskärningar på området utbildning och ungdomspolitik, vilket kan leda till att unga människor utestängs från både utbildning och anställning, och påminner om att budgetanslag till utbildning bör betraktas som nödvändiga och ovärderliga investeringar för framtiden.
17. Europaparlamentet uppmanar till mer yrkesutbildning för lärare, särskilt om nya undervisningsmetoder och användningen av ny teknik. Parlamentet påpekar att det livslånga lärandet startar redan under förskolan och betonar särskilt att språkinlärning måste främjas på ett lustbetonat sätt.
18. Europaparlamentet lyfter fram rollen för den föreslagna unionslånegarantin för heltidsstudenter på mastersutbildning i EU och i tredjeländer för att ytterligare underlätta ungas rörlighet och bidra till en flerdimensionell rankning av universitet.
19. Europaparlamentet anser att lokala behov och territoriella särdrag bör beaktas för att man ska kunna identifiera arbetstillfällen, särskilt i innovativa sektorer, såsom gröna segment och sociala företag, inom ramen för de integrerade territoriella utvecklingsstrategierna.
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att inrätta integrerade territoriella utvecklingsstrategier, däribland utbildning, börjande med åtgärder för att undvika skolavhopp och att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga människor.
21. Europaparlamentet erkänner att situationen är särskilt svår i vissa regioner där ungdomsarbetslösheten överstiger 25 procent. Parlamentet välkomnar att EU-stödet för ungdomssysselsättning genom EU:s föreslagna sysselsättningsinitiativ för ungdomar kommer att ökas ytterligare, med en budget på maximalt 8 miljarder euro för sjuårsperioden 2014–2020. Parlamentet betonar samtidigt att det enligt ILO krävs 21 miljarder euro för ett effektivt genomförande av den europeiska ungdomsgarantin enbart i euroområdet och instämmer med att det särskilda budgetanslaget till detta sysselsättningsinitiativ för ungdomar och motsvarande anslag från ESF bör tidigareläggas.
22. Europaparlamentet betonar vikten av ett skyndsamt agerande för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet bland ungdomar. Parlamentet betonar dessutom behovet av att få ungdomar i långsiktig, hållbar och högkvalitativ sysselsättning.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att den nationella lagstiftning som berör de unga och särskilt den som grundas på direktivet om likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG) inte används för att diskriminera ungas tillträde till sociala förmåner. Parlamentet anser att mycket återstår att göra för att både anställda och arbetsgivare ska känna till sina rättigheter och skyldigheter enligt denna lagstiftning.
24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktualisera sina strategier för regional utveckling, så att de innefattar åtgärder som främjar sysselsättningen, inbegripet ungdomssysselsättningen.
25. Europaparlamentet välkomnar beslutet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 28 februari 2013 att enas om en rådsrekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för ett ambitiöst förverkligande av systemen för ungdomsgaranti på nationell nivå. Parlamentet uppmanar till att målgrupperna utsträcks till unga människor som inte fyllt 30 år, bland annat personer som tagit universitetsexamen och sådana som lämnat utbildningen utan att ha förvärvat några kvalifikationer, och betonar att framgången för denna åtgärd i hög grad kommer att vara beroende av flera olika strategier och ramvillkor, såsom adekvata investeringar i allmän utbildning och yrkesutbildning, infrastrukturen och arbetsförmedlingarnas kapacitet, tillgången till studieplatser och platser för utexaminerade samt lärlings- och praktikplatser av god kvalitet, tillsammans med en allmän politik som stimulerar till sysselsättningsskapande. Parlamentet efterlyser en adekvat uppföljning genom medlemsstaternas nationella reformprogram och inom den europeiska planeringsterminen för att det ska gå lättare att övervaka, utvärdera och kontinuerligt förbättra de nationella systemen för ungdomsgaranti. Parlamentet betonar att systemen för ungdomsgaranti bör integreras inom den vidare ramen för aktiva arbetsmarknadsåtgärder på nationell nivå.
26. Europaparlamentet upplyser medlemsstaterna om att parlamentet avser att noga övervaka all den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna för att förverkliga ungdomsgarantin och uppmanar ungdomsorganisationerna att hålla parlamentet underrättat om sin syn på medlemsstaternas åtgärder.
27. Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten att, tillsammans med ungdomsorganisationerna, ställa sina regeringar till svars för att förverkliga ungdomsgarantin och säkerställa att seriösa åtgärder vidtas för att alla unga (som är arbetslösa eller har hoppat av den formella utbildningen) ska få ett bra erbjudande om arbete, fortsatt utbildning eller en lärlings- eller praktikplats inom fyra månader.
28. Europaparlamentet betonar att åtgärder och penningmedel, som syftar till att förverkliga systemen för ungdomsgarantin, inte bör föranleda avkall på de strukturella insatser och reformer som behövs för att utbildningssystemen och arbetsmarknaderna i vissa medlemsstater ska klara av de framtida utmaningarna.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina program införa bestämmelser särskilt avsedda att bekämpa ungdomsarbetslösheten, med beaktande av en integrerad global vision liknande Unga på väg, ett flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin.
30. Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att de utfäst sig att nå Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsnivå på 75 procent för både kvinnor och män och varnar för att den nuvarande ungdomsarbetslöshetsnivån kan göra att en hel generation kvinnor ställs utanför arbetsmarknaden, så att de blir ännu mer osynliga och sårbara.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och offentliggöra alla uppgifter om de politiska strategierna mot ungdomsarbetslösheten (bland annat genomförandet av ungdomsgarantin), med regional statistik för de olika medlemsstaterna och särskild hänsyn till jämställdhetsaspekten.
32. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram tydliga kvalitetsstandarder och indikatorer för utvecklingen av ungdomsgarantisystem och att öka sitt stöd till alla aktörer för att de ska förverkliga ungdomsgarantin, såsom arbetsmarknadens parter på nationell nivå, lokala och regionala myndigheter, arbetsförmedlingar och myndigheter inom allmän utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet vill att ungdomsgarantisystemen ska underlättas genom ekonomiska incitament, bland dem också incitament för offentlig upphandling och anslag till internutbildning, så att företagen stöds i sitt arbete att erbjuda varaktig sysselsättning och yrkesutbildning med hög kvalitet, något som kommer att innebära en effektiv och målinriktad investering i unga människors potential. Parlamentet betonar företagens särskilda ansvar för att tillhandahålla sådana erbjudanden.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med ungdomsaktörer och parlamentet ta fram en handlingsplan för ungdomssysselsättning där man fastställer åtgärder på kort, medellång och lång sikt. Parlamentet beklagar att långsiktiga åtgärder framställs som kortsiktiga lösningar i den nuvarande debatten och betonar att man på kort sikt bör fokusera på att omedelbart dämpa krisen, både för dem som är utanför och för dem som är inne på arbetsmarknaden, särskilt för att säkerställa en lön som det går att leva på och möjligheter på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att investeringar i utbildning, sysselsättningsskapande, lärlingssystem och incitament för arbetsgivare främst är åtgärder på medellång sikt men även långsiktiga åtgärder som kräver en uttrycklig överenskommelse mellan alla aktörer och som måste bibehållas under minst fem år. Parlamentet betonar att långsiktiga åtgärder som kräver mer långsiktiga åtaganden än hittills särskilt handlar om att utveckla ett varvat utbildningssystem, lärlingskap och arbetspraktik samt att integrera ungdomar på arbetsmarknaden.
34. Europaparlamentet rekommenderar att det i medlemsstater med ett system för varvad utbildning bör finnas ett system för ”ersättningspraktik” för ungdomar under 18 år – som inte får någon praktikplats – och på så sätt ett system för ”ungdomsgaranti” i form av en icke företagsbunden yrkesutbildning. I stater utan system för varvad utbildning bör åtgärder vidtas för att genomföra ett system som är anpassat på lämpligt sätt.
35. Europaparlamentet betonar att olika åldersgrupper kräver olika tillvägagångssätt vid hanteringen av sysselsättningsfrågor och att man därför bör lyfta fram arbetsmarknadsinträde för yngre åldersgrupper och bättre anställningstrygghet och social trygghet för äldre åldersgrupper.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att arbetsliv och utbildning tillnärmas varandra, så att det kan utformas studievägar av typ varvad utbildning, där teoretiska begrepp förenas med praktisk erfarenhet och de unga ges de allmänna kunskaper och specialkunskaper som krävs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även investera i stöd till en informationskampanj om yrkesutbildning, tekniska studier och företagande.
37. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att föregå med gott exempel med att ta bort reklamen för obetalda praktikplatser från sina respektive webbplatser och att betala en minimiersättning som grundas på de faktiska levnadskostnaderna på den plats där praktiken genomförs.
38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en ny målinriktad arbetsmarknadspolitik som omfattar alla och som garanterar att integrationen av unga sker med respekt för dem och att de ges meningsfull sysselsättning, t.ex. genom upprättande av inspirerande nätverk, praktikplatser som åtföljs av ekonomisk ersättning så att praktikanten kan flytta och bo nära den plats där praktiken genomförs, internationella yrkescentrum och ungdomscentrum för individuell rådgivning som framför allt handlar om kollektiv organisering och kunskap om rättsliga aspekter på deras praktikperiod.
39. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med alla relevanta aktörer och intressenter, utarbeta ytterligare specifika uppsökande strategier riktade till unga som varken arbetar eller studerar, med effektiva ingripanden för återintegration i utbildning eller arbete av ungdomar som slutat skolan i förtid, och uppmanar därför medlemsstaterna att inom ramen för den europeiska planeringsterminen lägga fram förslag om hur de med hjälp av ungdomsgarantin och andra instrument ska åstadkomma en bättre integration av unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet betonar att ungdomar måste göras mer anställbara och delaktiga genom att livslångt lärande främjas och genom att sociala trygghetssystem görs både mer öppna för alla och mera aktiverande. Parlamentet vill få bort de praktiska och logistiska hinder som ungdomar med mer komplexa behov, eller särskilda behov på grund av sina funktionsnedsättningar, möter vid inträdet på arbetsmarknaden.
40. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att färre ungdomar ska lämna skolan i förtid, för att de fram till 2012 ska uppnå målen i EU 2020-strategin om att högst 10 procent ungdomar ska lämna skolan i förtid. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta ett brett spektrum av åtgärder för att motverka skolavhopp och analfabetism, t.ex. att minska antalet elever per klass, ordna med hjälp till elever som inte har råd att fullfölja den obligatoriska utbildningen, ge läroplanerna en mer praktisk inriktning, införa mentorer på alla skolor och inrätta en omedelbar uppföljning av unga som lämnar skolan i förtid. Parlamentet hänvisar till exemplet från Finland, som har lyckats minska antalet unga som lämnar skolan i förtid genom att tillsammans med eleverna undersöka möjligheten till en ny inriktning och uppmanar kommissionen att samordna ett projekt för bästa metoder.
41. Europaparlamentet konstaterar att förutsättningarna för en framgångsrik utbildning på ett lekfullt sätt kan skapas redan i förskolan och betonar att lärarnas pedagogiska utbildning och specialiserade vidareutbildning särskilt i detta sammanhang är av största vikt.
42. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna – med tanke på de exceptionella sociala omständigheter som krisen skapat – att utarbeta en strategi för att erbjuda incitament – bland annat ekonomiska – till utsatta unga elevgrupper så att de kan fullfölja sin sekundärutbildning.
43. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med offentligt finansierade studentbostäder av hög kvalitet.
44. Europaparlamentet stöder inrättandet av programmet Erasmus för alla, med ett särskilt kapitel för ungdomar och ett motsvarande separat budgetanslag samt ökat stöd för dem som är aktiva inom både institutionellt och icke-institutionellt ungdomsarbete. Parlamentet anser att kompetensförvärv, särskilt av övergripande färdigheter (såsom inom IKT och språk), exempelvis genom studier, arbete eller frivilligarbete utomlands, kan sporra ungdomar till aktivt samhällsdeltagande och således bli till nytta för den europeiska integrationen och förbättra ungdomars utsikter på arbetsmarknaden, liksom också överlag arbetskraftens rörlighet inom hela unionen.
45. Europaparlamentet betonar att Europeiska socialfonden bör spela en viktig roll för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och uppmanar medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna för alla operativa program att se till att det tas med åtgärder för att nå detta mål.
46. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärderna i sina nationella system för ungdomsgaranti samt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i alla skeden av förberedelserna, planeringen och genomförandet av dessa åtgärder. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att inrätta arbetsförmedlingar med lämpligt utbildad personal som kan genomföra effektiva informationsstrategier och göra särskilda föranstaltningar för kvinnor, bland annat för att förhindra långtidsarbetslöshet och risken för social utestängning.
47. Europaparlamentet understryker att ungdomsgarantins förverkligande kräver respekt för kollektiva löneförhandlingar och för principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete.
48. Europaparlamentet understryker betydelsen av att unga människor lär sig allmänna färdigheter såsom IKT, ledarskap, kritiskt tänkande, språkkunskaper och entreprenörskap, inte minst under studier utomlands, för att förbättra sina utsikter på arbetsmarknaden och sin förmåga att anpassa sig till den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga ytterligare tonvikt på sådana färdigheter i sina kursplaner.
49. Europaparlamentet inser vilka svårigheter ungdomar har när de ska grunda och utveckla ett eget företag och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja unga företagare och egenföretagande bland ungdomar genom att underlätta och förenkla tillgången till kapital, minska de administrativa bördorna, åtgärda konkurslagstiftningen och skapa förmånliga villkor överlag, i vilket bör ingå effektiv rådgivning, effektivt mentorskap och tillhandahållande av företagskuvöser.
50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att uppmuntra, främja och stödja unga kvinnors nyföretagande och egenföretagande genom att se till att de får utbildning, rådgivning och lättare tillgång till krediter och mikrokrediter på förmånliga villkor, tillsammans med skattelättnader, särskilt för små och medelstora företag.
51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa den stereotypa föreställningen att företagande är riskfyllt och mansdominerat. Parlamentet understryker att man för att stärka kvinnornas allmänna ställning på arbetsmarknaden och främja företagsamhet på ett mer effektivt sätt bör vidta åtgärder till stöd för regionalt och internationellt samarbete mellan kvinnliga företagare samt uppmuntra till skapandet av nätverk för utbyte av erfarenheter och bästa praxis.
52. Europaparlamentet välkomnar, som ett led i arbetet med att främja egenföretagande bland ungdomar, den föreslagna efterföljaren till det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter som ingår i programmet för social förändring och social innovation för perioden 2014–2020, för att bättre möta efterfrågan, även bland ungdomar som grundar småföretag, inklusive universitetsstuderande som grundar företag. Parlamentet vällkomnar att EIB utfäst sig att ägna särskild uppmärksamhet åt investeringar som gör det lättare för ungdomar att komma in på produktiva arbeten och betonar att de tre delprogrammen i programmet för social förändring och innovation, erbjuder åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet.
53. Europaparlamentet betonar att, samtidigt som internetekonomin skapar 2,6 arbetstillfällen för varje traditionellt arbetstillfälle som försvinner, är det viktigt att unga omsätter sina e-kunskaper i programmering, formgivning eller social marknadsföring i form av arbetstillfällen med hjälp av tillgänglig europeisk och nationell finansiering.
54. Europaparlamentet efterlyser en ambitiös helhetsstrategi både på EU-nivå och nationell nivå för en integrerad syn på utbildning, sysselsättning av god kvalitet och initiativ för egenföretagande och för arbetskraftens rörlighet för alla ungdomar på alla olika nivåer. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att bedriva ett brett samråd med högskolor och andra utbildningsinrättningar för att bättre anpassa deras kursplaner till arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att inför den kommande programperioden 2014–2020 göra en omfattande analys av EU-programmen och de ekonomiska investeringar som gjorts i utbildning och åtgärder mot ungdomsarbetslösheten under programperioden 2007–2013 och avlägga rapport om detta till Europaparlamentet och rådet. Parlamentet betonar att det i flertalet medlemsstater finns en koppling mellan ungdomsarbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt och framhåller därför att man omedelbart måste prioritera sysselsättningsvänliga tillväxtformer som även gynnar de unga och att undanröja de strukturella hindren för ungas inträde på arbetsmarknaden.
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett europeiskt ungdomskårsprogram för att unga, som inte fyllt 30 år, överallt i Europa ska få möjlighet att frivilligarbeta i en annan medlemsstat i upp till tre månader. Parlamentet konstaterar att tanken bakom en sådan europeisk ungdomskår är att ge unga människor möjlighet att tillämpa och förbättra sina utbildningsfärdigheter och sociala färdigheter, bättre lära känna en annan medlemsstat samt främja vänskap och integration i hela EU. Parlamentet betonar att ungdomskårens arbete måste vara ideellt och utan ersättning och att det inte får ersätta befintliga arbetstillfällen i gästlandet. Parlamentet anser att en europeisk ungdomskår bör betraktas som ett offentligt-privat partnerskap för att inrätta ett program inom vilket unga kan få individuella bidrag som täcker resekostnader och utgifter i samband med uppehälle under en period av upp till tre månader.
56. Europaparlamentet anser att utbildningsinrättningarna bör ordna med praktikstudieplatser för sina elever för att de ska få erfarenhet på det område de valt, så att de kan befästa sina kunskaper och knyta kontakter med arbetslivet.
57. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet och stärka partnerskapen med företagen och utbildningssektorn på alla nivåer för att kursplanerna närmare ska följa arbetsmarknadens krav, exempelvis genom att utvidga allianserna för kompetenssektorer och kunskapsallianserna.
58. Europaparlamentet understryker vikten av att höja kvaliteten på yrkesutbildningen i syfte att hitta rätt balans mellan utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att främjandet av yrkesutbildning inte bör ske på bekostnad av högre utbildning. Parlamentet betonar att samspelet mellan yrkesutbildning och högre utbildning, och övergången från yrkesutbildning till högre utbildning, måste förbättras. Parlamentet betonar att det behövs flexiblare kursplaner för att ungdomar lättare ska komma in på arbetsmarknaden och för att anpassningen till den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden ska förbättras.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå kvalitetskriterier för praktikprogram, utgående från sitt tidigare förslag till en europeisk kvalitetsstadga för praktikperioder och lärlingsutbildning(15), där det också ska ingå en definition av vad som är ett praktikprogram med god kvalitet, med kriterier för lämplig ersättning och lämpliga arbetsförhållanden och arbetsmiljönormer, och uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att se till att det finns adekvata kvalitetsnormer för praktikprogrammen, så att de anpassas efter ungdomars behov att utveckla relevanta färdigheter och stöds av obligatorisk övervakning, samt att det också finns kvalitetsnormer för praktiktjänstgöringen, bland annat för att inte ungdomar ska utnyttjas som billig ersättningsarbetskraft. Parlamentet betonar att det behövs aktivt främjande och åtgärder för att höja medvetenheten om sådana normer.
60. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma den höga ungdomsarbetslösheten bland invandrare och prioritera integration på arbetsmarknaden och införlivandet av integration i alla politiska åtgärder, eftersom arbete är nyckeln till framgångsrik integration. Parlamentet betonar att man bör ta hänsyn till vilka svårigheter unga invandrare upplever med att få yrkesvägledning och att integrationen av unga invandrare i samhället och på arbetsmarknaden bör övervakas och utvärderas.
61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter i Europa att helhjärtat gå in för att utveckla den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som kommer att sättas i gång i juli 2013 och även stödja europeiska, nationella, regionala och lokala kampanjer för en annan syn på yrkesutbildning. Parlamentet anser att alliansen bör ordna ett forum för regelbundna diskussioner om övervakningen av den europeiska strategin för lärlingsutbildning med alla relevanta aktörer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå och betonar att penningmedel bör ställas till förfogande för att underlätta gränsöverskridande utbildningsverksamhet som gör det möjligt för företag och organisationer för arbetsmarknadens parter att delta i inrättandet av system med varvad utbildning.
62. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samråd med kommissionen utarbeta åtgärder och skattelättnader för lärlingsanställningar och starta eget-bidrag till företag som startas av personer som är under 35 år.
63. Europaparlamentet framhåller behovet av att förbättra ramen för sociala partnerskap och socialt ansvar bland företagen för att de bättre ska kunna införliva den europeiska kvalitetsstadgan för praktikperioder och lärlingsutbildning samt ungdomsgarantin.
64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid beslutsfattande om programperioden 2014−2020 fastställa strängare och mer mätbara kriterier för fastställandet, övervakningen och utvärderingen av strukturfondernas mål, med specifika mål avseende kampen mot ungdomsarbetslösheten, vilka bör vara mätbara även sett till kön (eftersom 52 procent av dem som fick stöd från strukturfonderna under perioden 2007–2011 var kvinnor).
65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ytterligare anpassa Europeiska socialfonden (ESF) för att garantera ökat stöd till unga kvinnors utbildning, tillträde till arbetsmarknaden och tillgång till barnomsorg.
66. Europaparlamentet anser att EU:s sammanhållningspolitik, som förstärker och kompletterar medlemsstaternas insatser att stimulera ekonomisk aktivitet och främja sysselsättningen inom sina territorier, är ett grundläggande verktyg för att unionen ska kunna hjälpa till att övervinna den nuvarande situationen genom att styra och utforma genomförandet av erforderliga strukturella reformer och koncentrera investeringarna till prioriterade åtgärder, i syfte att maximera effekten av investeringarna på den socioekonomiska situationen i en region eller medlemsstat, stimulera ekonomin och bidra till att skapa nya arbetstillfällen bland unga. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fullt ut och på ett samordnat sätt utnyttja tillgänglig EU-finansiering (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), ESF, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)) och på så sätt göra det möjligt för unga att spela en aktiv roll i näringslivet och samhället. Parlamentet betonar att hänsyn bör tas till regionala särdrag, eftersom dessa kan vara avgörande för om ungdomsinitiativ har framgång eller misslyckas inom EU och särskilt i de mest missgynnade områdena och de yttersta randområdena, där investeringar behövs för att garantera ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
67. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja ungas sysselsättningsmöjligheter på det lokala planet och att komplettera detta genom att göra det lättare för unga arbetstagare som så önskar att flytta till andra EU-länder eller längre bort(16). Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra deras utbildning och erfarenheter, bland annat genom att de nuvarande hindren för gränsöverskridande lärlingskap och praktik undanröjs, och vill se ytterligare framsteg med det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer och färdigheter, tillsammans med en förstärkt samordning av de nationella sociala trygghetssystemen, framför allt pensionssystemen, och fortsatta omfattande investeringar i språkinlärning från en tidig ålder.
68. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta arbetet med att reformera och utveckla effektiva offentliga arbetsförmedlingar så att de bättre inriktar sin verksamhet och sina strategier på ungdomar, vilket är en grundläggande del i alla nationella ungdomsgarantistrategier. Parlamentet betonar att Eures måste reformeras för att arbetssökande och personer som byter arbete aktivt ska kunna sammanföras med lediga platser och för att kännedomen om Eures och dess rådgivande nätverk ska öka, så den blir mer synlig och tillgänglig som ett system för yrkesvägledning som hjälper studerande att bli mer medvetna om vilka arbetsmöjligheter som står till buds. Parlamentet framhåller att Eures måste samordnas närmare med andra portaler och tjänster för medborgare och företag (t.ex. ”Ditt första Eures-jobb”, Europe Direct-kontoren eller European Enterprise Network för små och medelstora företag) för att de tjänster som tillhandahålls ska bli effektivare och ändamålsenligare. Parlamentet hälsar med tillfredsställelse det arbete som gjorts av cheferna för offentliga arbetsförmedlingar (Heads of Public Employment Services, HoPES) och uttalar sitt stöd till att detta arbete ska institutionaliseras.
69. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, om det saknas särskilda sifferuppgifter om migrationsflödet bland ungdomar, skapa mekanismer för forskning, kontroll och bedömning av rörligheten, som kan överlåtas till Eures för att sådana fenomen bättre ska kunna åtgärdas.
70. Europaparlamentet betonar även vikten av att göra ungdomar mera medvetna om hur man kan anlita den rådgivning som erbjuds av de offentliga arbetsförmedlingarna, stärka partnerskapen med skolor och universitet och arbeta för en bättre integrering med Eures‑nätverket.
71. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt erkänna och validera lärande och utbildning på icke-formell och informell nivå och förvärvade kompetenser, samt annan arbetslivserfarenhet, som ett sätt att ta till vara kompetensen, så att unga mer fullständigt kan påvisa vilken utbildning och kompetens de har, mot bakgrund av vad som krävs för att man ska lyckas komma in på arbetsmarknaden.
72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med öppenhet och harmonisering erkänna kvalifikationer inom unionen, i synnerhet genom det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, Europass och den europeiska referensramen för kvalifikationer, att fullt ut genomföra rådets rekommendation om validering av icke-formell och informell utbildning, och i synnerhet att säkerställa det gränsöverskridande erkännandet av icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet betonar att dessa initiativ måste genomföras och rapporteras om i rätt tid.
73. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att lösa problemet med kompetensslöseri. Att högkvalificerade och kompetenta ungdomar arbetar långt under sin potential resulterar nämligen i att deras verkliga kompetens och kvalifikationer inte kommer till sin rätt, samtidigt som det får negativa sociala och psykologiska följder för dessa ungdomar.
74. Europaparlamentet erkänner att arbetskraftens rörlighet över gränserna kan ingå som ett led i en effektiv lösning för att sammanföra efterfrågan och tillgång på arbetskraft inom hela unionen. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att göra allt för att vidta hållbara åtgärder som tillförsäkrar högkvalificerade arbetstagare möjligheter att arbeta i egen medlemsstat eller region, och på så sätt förhindra kompetensflykt.
75. Europaparlamentet ser övergången från utbildning till arbete som ett utslagsgivande ögonblick för ungdomar. Parlamentet betonar vikten av åtgärder för att övergången ska ske tryggt och uppmanar därför medlemsstaterna att utveckla personlig yrkesvägledning och förstärka vägledningen och rådgivningen och inrätta skräddarsydda förmedlingstjänster med början redan under de första åren av sekundärskolan, så att ungdomar välinformerat kan välja framtida utbildning eller yrkesutbildning, samtidigt som man inför mekanismer för att övervaka vilka möjligheter som erbjuds och utvärdera hur bra dessa ungdomar senare lyckas ta sig in i arbetslivet.
76. Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra varje företag som uppnår en viss storlek att erbjuda utbildningsplatser i ett system med varvad utbildning, såvida inte företaget har stora ekonomiska svårigheter, och anställa praktikanter som avslutat sin praktik.
77. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att ungdomar som så önskar får effektiv hjälp med att välja yrke och ta reda på sina rättigheter och sin minimiinkomst.
78. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att grundläggande undervisning om hur man söker arbete införs i universitetskurserna.
79. Europaparlamentet konstaterar att utbildningssystemen inom EU bör främja principen om rättvisa och lika möjligheter. Parlamentet uppmanar till främjande av alla de kompetenser som krävs för att underlätta tillgången till livslångt lärande, en absolut förutsättning i kunskapssamhället.
80. Europaparlamentet betonar att alla de ekonomiska resurser som investeras i att aktivt bekämpa ungdomsarbetslösheten bör användas på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa ett övervaknings- och utvärderingssystem för genomförda sysselsättningsåtgärder, som bör vara offentligt och lättillgängligt för medborgarna, samt ett system för prövning av dessa åtgärders effektivitet, i syfte att i större utsträckning sträva efter en evidensbaserad politik som också kan delas på EU-nivå. Parlamentet konstaterar här att det skulle bidra till den kvantitativa och kvalitativa utvärderingen av de framsteg som gjorts inom de olika programmen om det fastställdes ett gemensamt system med resultat- och effektindikatorer.
81. Europaparlamentet betonar att ungdomsorganisationer bör ha en erkänd roll vid övervakningen och, i tillämpliga fall, genomförandet av åtgärder och initiativ för att åtgärda ungdomsarbetslösheten.
82. Europaparlamentet understryker att det behövs investeringar som skapar varaktiga ”gröna jobb” av hög kvalitet, för att unga människor ska kunna leva ett värdigt liv. Vidare ber parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att mobilisera alla tillgängliga medel för att stimulera investeringar särskilt i ”gröna jobb”, som motmedel mot den oacceptabelt höga ungdomsarbetslösheten.
83. Europaparlamentet anser att det krävs mer attraktiva pedagogiska strategier med större regional integration och nätverk av plattformar för utbyte av erfarenheter och bästa metoder mellan regionerna och medlemsstaterna, där det tas hänsyn till de olika situationerna och medges flexibilitet utgående från varje regions särskilda behov och egenskaper samt fastställs prioriterade områden för utveckling i varje region.
84. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga jämställdhetsåtgärder för att man ska kunna ta hänsyn till utsatta samhällsgrupper, bland annat personer med funktionsnedsättning, invandrare och ensamstående mödrar.
85. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka antalet kvinnor inom sektorer och yrken där de är underrepresenterade – till exempel inom vetenskap och teknik (2009 var bara 33 procent av forskarna inom EU kvinnor) och inom ekonomi och finans – eftersom kvinnor skulle bli konkurrenskraftigare på arbetsmarknaden om de valde sådana yrken.
86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa könssegregering både inom utbildningen och på arbetsmarknaden genom att utarbeta specifika utbildnings- och fortbildningskurser och undervisning grundad på kontinuerlig uppföljning, i enlighet med slutsatserna i kommissionens meddelande av den 28 november 2012 En ny syn på utbildning (COM(2012)0669), och genom att kombinera utbildningspolitiska åtgärder med riktad sysselsättningspolitik för unga kvinnor och främja och stimulera kvinnors sysselsättning inom strategiska utvecklingssektorer.
87. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja unga kvinnors tillträde till arbetsmarknaden samt att skapa möjligheter för kvinnor att stanna kvar i arbetslivet samt att satsa på arbetstillfällen av hög kvalitet och kompetenstillväxt och att undanröja de klyftor som alltid har kännetecknat förhållandet mellan kvinnor och män i arbetslivet i samband med arbetsmarknadstillträde, arbetsliv och löner.
88. Europaparlamentet anser att det för att gynna kvinnors återinträde på arbetsmarknaden krävs mångfasetterade politiska lösningar som inbegriper livslångt lärande och åtgärder för att öka anställningstryggheten och främja arbeten som är förenade med rättigheter och olika former av arbetsuppläggning på kvinnors begäran, så att kvinnor inte tvingas lämna arbetsmarknaden eller göra avbrott i sitt yrkesliv.
89. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta lämpliga politiska strategier som är helt förenliga med EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen samt att införa särskilda åtgärder, bland annat arbetsinriktade utbildnings- och sysselsättningsprogram för att unga män och unga kvinnor ska få lika möjligheter till verklig arbetslivserfarenhet.
90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram och tillämpa strategier för jämställdhetsintegrering och övervakning som möjliggör arbetslösas tillträde till anställning och sociala stödtjänster.
91. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
Eurofound (2012) Unga människor som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Eurofound (2012) Effectiveness of policy measures to increase the employment participation of young people. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Eurofound (2011) Helping young workers during the crisis: contributions by social partners and public authorities. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Eurofound (2012) Recent policy developments related to those not in employment, education and training (NEETs), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg. (http://www.eurofound.europa.eu/docs/erm/tn1109042s/tn1109042s.pdf)
Eurofound (2013) Active inclusion of young people with disabilities or health problems. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg (http://www.eurofound.europa.eu/publications/htmlfiles/ef1226.htm).
Eurofound (2012), Unga människor som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.