Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av konventionen från Unescos generalkonferens av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (Unesco-konventionen om skydd för kulturell mångfald),

–  med beaktande av rådets beslut 2006/515/EG av den 18 maj 2006 om ingående av konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar(1),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 och 14 november 2006 och den 24 och 25 maj 2007(2), särskilt vad gäller den kulturella och den kreativa sektorns bidrag till uppnåendet av Lissabonmålen, samt rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet Kultur (2007–2013)(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om kultur som en drivkraft för kreativitet och innovation(9),

–  med beaktande av kommissions meddelande av den 19 oktober 2009 Upphovsrätten i kunskapsekonomin (COM(2009)0532),

–  med beaktande av kommissions meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissions grönbok av den 27 april 2010 Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (COM(2010)0183),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 30 juni 2010 Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(11),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2012 Uppdatering av meddelandet om industripolitiken: En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning(12),

–  med beaktande av kommissions meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 september 2012 Competitiveness of the European High End Industries (SWD(2012)0286),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 26 september 2012 Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU (COM(2012)0537),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommitténs av den 30 maj 2013(13),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7‑0248/2013), och av följande skäl:

A.  Genom att främja innovationsspridning i andra sektorer spelar de kulturella och kreativa sektorerna en viktig roll i unionens ekonomiska och sociala utveckling (i det förstnämnda fallet i synnerhet när det gäller små och medelstora företag), och de utgör en integrerad del av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar ekonomi för alla.

B.  De kulturella och kreativa sektorerna bidrar på ett betydelsefullt sätt till den sociala sammanhållningen, till kreativiteten och till unionens kulturella och språkliga mångfald.

C.  Under dessa år av ekonomisk kris har den kulturella sektorn klarat sig bäst, vilket visar att den är ett strategiskt område för samhällsutveckling.

D.  De kulturella och kreativa sektorerna bör uppmärksammas för sitt inneboende kulturella värde och för sitt viktiga bidrag till medborgarnas välbefinnande, till integration och social sammanhållning samt till unionens ekonomi i fråga om tillväxt och sysselsättning, och även för deras påverkan på turismsektorn.

E.  Den europeiska kulturella och kreativa produktionen har en stor ekonomisk betydelse för många sektorer, bland annat turism, försäljning, digital teknik etc.

F.  De kulturella och kreativa sektorerna omfattar en rad olika kreativa verksamheter och ett brett utbud av tjänster med egna särdrag när det gäller finansierings- och utvecklingsmodeller. Det är därför viktigt att ta hänsyn till denna mångfald när stöd- eller samarbetsstrategier utarbetas, i synnerhet internationellt.

G.  Europeisk kulturproduktion framhävs genom festivaler i Europa och ett kulturellt, socialt, ekonomiskt och turistiskt värde skapas inom regionen.

H.  De kulturella och kreativa sektorerna består till största delen av små och medelstora företag som utgör grunden för EU:s ekonomi.

I.  I sitt arbetsdokument av den 26 september 2012(14) uppmärksammade kommissionen de högkvalitativa kulturella och kreativa sektorernas ekonomiska betydelse (mode, smycken och klockor, parfym och kosmetika, accessoarer, lädervaror, möbler och inredningsartiklar, hushållsapparater, gastronomi, vin och sprit, bilar, båtar, hotell och fritidsupplevelser, detaljhandel och auktionskammare, förlagsverksamhet) och företag i kvalitetssegmentet kan spela en ledande roll i alla kulturella och kreativa sektorer.

J.  En konsolidering av arbetstagarnas status i de kulturella och kreativa sektorerna bidrar till en strukturerad, hållbar och trovärdig ekonomisk verksamhet och en konsolidering av sysselsättningen.

K.  Rörlighet är ett betydelsefullt inslag i de kulturella och kreativa sektorerna, men den stöter på många olika hinder som varierar från land till land och från region till region och som hänför sig till svårigheter att få visum, en avsaknad av konstnärers status samt specifika och olika villkor för konstnärlig produktion.

L.  Det nuvarande pilotprojektet om den kulturella mångfaldens ekonomi bör ge en överblick över utmaningar och lösningar för de kulturella och kreativa sektorerna.

M.  EU:s medborgare måste garanteras kulturell och konstnärlig utbildning från tidig ålder för att de ska kunna utveckla en egen uppfattning om konst och kultur, göra sin röst hörd och bli mer medvetna om den stora kulturella mångfalden i Europa, för att på så sätt främja sin egen kreativitet och sitt eget uttryck samt kulturell mångfald.

N.  Samarbetet mellan utbildningsorgan och företag inom de kulturella och kreativa sektorerna bör stärkas för att beakta förändringar på arbetsmarknaden och behovet av särskilda färdigheter och på så sätt främja informationsutbyte och skapande av blandkompetens.

O.  Mångfalden och rikedomen hos de kulturella och kreativa sektorerna i Europa är synbarligen större än i andra områden i världen och detta bör utnyttjas för att öka tillväxten.

P.  Övergången till den digitala tidsåldern innebär möjligheter för de kulturella och kreativa sektorerna, eftersom nya behov och tjänster kommer att uppstå, vilka kommer att leda till utvecklandet av nya ekonomiska modeller.

Q.  Utvecklingen av nya ekonomiska modeller för tillgång till kulturella verk på nätet är i full gång och bör uppmuntras genom en pålitlig rättslig ram som främjar investeringar i de kulturella och kreativa sektorerna.

R.  Det är synnerligen viktigt att de kulturella och kreativa sektorerna garanteras tillgång till pålitliga finansieringsmetoder som är anpassade till deras behov för att deras framtida utveckling ska kunna säkerställas.

S.  De kulturella och kreativa sektorerna är viktiga för utvecklingsstrategierna på lokal och regional nivå för att nå målen för social sammanhållning och ekonomisk expansion.

De nödvändiga förutsättningarna för en utveckling av de kulturella och kreativa sektorerna

1.  Europaparlamentet konstaterar att de kulturella och kreativa sektorerna uppvisar goda ekonomiska resultat, bidrar på ett betydande sätt till social sammanhållning, särskilt bland ungdomar, och frigör hög innovationspotential trots de problem som EU:s ekonomier brottas med när det gäller EU:s krav på budgetdisciplin.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att lämna uppdaterad och tillförlitlig statistik om de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt om deras faktiska situation, deras särdrag, bl.a. när det gäller deras status, deras möjligheter att skapa sysselsättning och tillväxt samt deras ekonomiska effekter på andra sektorer, för att därmed kunna vidta de mest lämpliga politiska åtgärderna för att se till att dessa sektorer främjas effektivt. Parlamentet anser att ett övervakningsorgan eller en databas för de kulturella och kreativa sektorerna bör inrättas.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla studier och samla in uppgifter om de kulturella och kreativa sektorernas ekonomiska och sociala roll, särskilt som ett övergripande inslag i olika ekonomiska sektorer.

4.  Europaparlamentet beklagar att de åtgärder som kommissionen föreslår i sitt meddelande om de kulturella och kreativa sektorerna(15) endast har ett begränsat perspektiv och en begränsad räckvidd. Parlamentet understryker att man måste se de långsiktiga förutsättningarna för dessa sektorer och inrätta ett program för konkreta strukturreformer för att anpassa sig till Europa 2020-strategin. Parlamentet påminner om att unionens, medlemsstaternas och de lokala myndigheternas stöd är mycket viktigt för kulturellt skapande.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på basis av den befintliga plattformen för den kulturella och kreativa sektorns potential, sammankalla ett utökat forum där sektorernas aktörer förenas för att hitta konkreta lösningar och därmed aktivt delta i inrättandet av ett politiskt strukturprogram på medellång och lång sikt.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att insistera på de kulturella och kreativa sektorernas centrala roll när det gäller innovation, i syfte att skapa sektorsövergripande kopplingar, åstadkomma samlings- och klustereffekter samt tillhandahålla nya investerings- och sysselsättningsmöjligheter.

7.  Europaparlamentet konstaterar att man måste stödja forskning i innovationssyfte för att möjliggöra en expansion på nya marknader genom att erbjuda innovativa, kreativa produkter.

8.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att stödja och gynna skapandet av synergieffekter med andra sektorer för att främja ekonomisk tillväxt. I detta sammanhang betonar parlamentet den kulturella turismens roll när det gäller att öka välståndet genom kunskap om det historiska kulturarvet och deltagande i konstnärliga evenemang såsom festivaler och i språkresor.

9.  Europaparlamentet betonar de mycket stora skillnaderna i de kulturella och kreativa ”ekosystemen” och behovet av att åtgärda dessa genom att skapa en gemensam identitet genom främjandet av samproduktioner och skapandet av möjligheter till gemensam dialog och till utbyte mellan olika aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna, i syfte att inrätta nya kontaktvägar mellan aktörerna samt för att kompetens och kunskaper ska kunna överföras till och från andra näringsgrenar. Parlamentet betonar att man inom ramen för dessa initiativ bör låta gemensamma intressen framhävas samtidigt som man bör beakta den kulturella mångfalden, som bör uppmärksammas för sin rikedom, sin inspirerande styrka och sin utvecklingspotential, vilka bidrar till att skapa en gemensam europeisk identitet.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja ömsesidig kunskap och överföring av den kompetens och kunskap som behövs för samverkan mellan kreativa företag genom konkurrenskluster, initiativ av hög kvalitet och nätverksarbete samt på så sätt skapa en gemensam kultur för de kulturella och kreativa sektorerna och uppmuntra samarbete inom olika områden i syfte att bättre möta nya ekonomiska utmaningar och samhällsutmaningar.

11.  Europaparlamentet efterlyser en utveckling av den regionala anknytningen, kompetensutbyte mellan sektorer och inrättande av kluster samt ökade utbyten för att locka till sig investerare, så att alla kulturella och kreativa företag (mycket små företag, små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och kulturinstitutioner) även i fortsättningen kan främja tillväxten och skapa sysselsättning.

12.  Europaparlamentet betonar att de allra flesta företag inom de kulturella och kreativa sektorerna är små och medelstora företag. Parlamentet understryker därför att de i detta sammanhang är i behov av särskilt stöd.

13.  Europaparlamentet efterlyser kraftfullt att de kulturella och kreativa sektorer som skapar ”det kulturella undantaget” för Europa främjas och erkänns på EU-nivå och i medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet betonar att det finns stora skillnader i bestämmelserna för de kulturella och kreativa sektorerna samt efterlyser åtgärder för att harmonisera föreskrifter och praxis i unionen.

Arbetsvillkor för skapare inom de kulturella och kreativa sektorerna

15.  Europaparlamentet påminner om att det är mycket viktigt att garantera skapare inom de kulturella och kreativa sektorerna en social ställning så att de kan åtnjuta tillfredsställande arbetsvillkor och gynnas av lämpliga åtgärder när det gäller skatter, arbetsrätt, socialt skydd och skydd av upphovsrätten i syfte att förbättra deras rörlighet inom EU.

16.  Europaparlamentet anser att åtgärder för en rättvis finansiering och ersättning till oberoende konstnärer bör undersökas. Parlamentet betonar även behovet av att förbättra samordningen mellan olika europeiska socialförsäkringssystem för sådana konstnärerna med tanke på deras stora rörlighet.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa de sociala trygghetssystemen för de kreativa sektorerna, framför allt på det digitala området, och därmed ta hänsyn till att många som arbetar inom den kreativa sektorn ofta måste växla mellan arbete som fast anställd och som egenföretagare eller kombinera båda anställningsformerna samtidigt.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge personer som arbetar inom kreativa yrken tillgång till en sjukförsäkring och en (frivillig) arbetslöshetsförsäkring samt till tjänstepensionssystem och privata pensionssystem för egenföretagare med rimliga villkor.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även främja sociala minimistandarder och kollektivavtal inom de kulturella och kreativa sektorerna, bl.a. genom offentliga krav på att dessa standarder följs.

Allmän och yrkesinriktad utbildning

20.  Europaparlamentet understryker behovet för medlemsstaterna att förbättra sina utbildnings-, lärlings- och kvalifikationssystem och därmed göra det möjligt för studerande inom kulturella och konstnärliga utbildningar att få en fullständig utbildning som beaktar de aktuella behoven på arbetsmarknaden i syfte att föra företag och utbildningsorgan närmare varandra och säkerställa ett effektivt genomförande i samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att man inom it-utbildningar bör ägna vederbörlig uppmärksamhet åt möjligheterna inom sektorn för onlineinnehåll (exempelvis hasardspel).

21.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom ramen för utbildningen inom de kulturella, konstnärliga och kreativa områdena även förmedla kunskaper som skapar förutsättningar för att starta företag inom de kulturella och kreativa sektorerna.

22.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stärka drivkraften och bilden av hantverk, konst och kulturarbete hos inlärare, elevernas föräldrar och institutioner, samt att återupprätta sanningen när det gäller möjligheter och skapande av välstånd, inbegripet genom att inrätta ett övervakningsorgan eller en databas.

23.  Europaparlamentet framhåller vikten av att bevara och främja hantverksyrkena inom de olika kulturella och kreativa sektorerna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma särdragen hos yrken som kräver hög kompetens, vilka har stor sysselsättningspotential i Europa och vilar på fyra kriterier som är gemensamma för de högkvalitativa kulturella och kreativa sektorerna: innovation och kreativitet, kompetens och estetik, kunskap och teknik samt lärande under hela karriären och främjande av kunskap.

25.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att stärka banden mellan utbildningssystem (inbegripet universiteten, samtidigt som deras självständighet respekteras), forskningscentrum, utbildningsorganen och företagen inom de kulturella och kreativa sektorerna (inbegripet små och medelstora företag) i syfte att förbättra konkurrenskraften hos dessa sektorer som skapar arbetstillfällen, skapa fler sektorsövergripande och tvärvetenskapliga synergieffekter för alla, i synnerhet genom skapandet av en plattform för utbyten och inrättandet av kunskapsallianser och allianser för sektorspecifik kompetens och partnerskap, bistå deltagarna i att tänka och agera på ett sätt som sannolikt medför kollektiv framgång, ytterligare öka värdet av unionens humankapital, säkerställa bättre kunskaper bland aktörer, identifiera särskilda färdigheter, förbättra förståelsen för utveckling av arbetsuppgifter och färdigheter samt uppmuntra entreprenörsanda.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta kunskapsallianser mellan högre utbildningsanstalter och företag inom de kulturella och kreativa sektorerna.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta allianser för sektorspecifik kompetens mellan yrkesutbildning och företag inom de kulturella och kreativa sektorerna.

28.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och medlemsstaterna att arbeta vidare mot ett ömsesidigt erkännande av utbildningslinjer, yrkeskvalifikationer och examensbevis när det gäller kulturella och konstnärliga studier.

29.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att stödja tillgången till och utbildning inom kultur och mediekunskap från tidig ålder och under hela livet för att främja kreativitet, tillåta talanger att utvecklas och förmedla ett intresse för kultur.

30.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett brådskande behov av att främja unga kreatörers kreativitet och att stödja samhällets medverkan i kulturskapande.

31.  Europaparlamentet ser den konstnärliga och kulturella utbildningen som nödvändig för skapandet av lika möjligheter, en demokratisering av kulturen, social sammanhållning samt som ett medel för individuella och kollektiva yttringar, för främjande av dialog och ömsesidig förståelse. Parlamentet betonar också att den konstnärliga och kulturella utbildningen ger skolelever möjlighet att utveckla sin konstnärliga sida, möta konstnärer och verk samt besöka kulturmiljöer.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga att upprätta en europeisk förteckning över expertis för att bevara och främja europeisk expertis. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de kulturella och kreativa sektorernas aktörer att utarbeta kurser om denna expertis.

Finansieringen av de kulturella och kreativa sektorerna

33.  Europaparlamentet anser att man måste möjliggöra och säkerställa ett lämpligt finansieringssystem och tillhandahålla effektiva implementeringsinstrument för de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta med och stärka de offentliga stödåtgärderna till de kulturella och kreativa sektorerna och därmed möjliggöra ett hållbart oberoende skapande av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utveckla metoder för att utvärdera immateriella produktioner, särskilt genom att inrätta ett övervakningsorgan eller en databas, och att överväga att inrätta en kulturell investeringsbank.

34.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang även sådana nya alternativ som gräsrotsfinansiering och gräsrotsinvestering.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta lämpliga stöd och finansieringar av de kulturella och kreativa sektorerna i sin sociala och ekonomiska politik.

36.  Europaparlamentet betonar att det även i tider av ekonomisk kris är nödvändigt att stödja den europeiska finansieringen av de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet framhåller uttryckligen att en ambitiös och omfattande kulturbudget bör försvaras och uppmanar därför rådet att inte minska kommissionens förslag till budget för programmet Kreativa Europa.

37.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att utveckla konsult- och rådgivningstjänster avseende finansiering och förvaltning av företag, för att små och medelstora företag samt mycket små företag ska kunna hantera de verktyg som behövs för en god företagsförvaltning i syfte att förbättra skapandet, produktionen, saluföringen och distributionen av kulturföremål och kulturtjänster.

38.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och relevanta yrkesgrupper bör stärka kapaciteten för projektutformning hos de kulturella och kreativa sektorernas aktörer genom att erbjuda yrkesutbildning eller inrätta lämpliga strukturer för att underlätta utformningen av finansieringsplaner.

39.  Europaparlamentet välkomnar de låneinstrument som föreslagits inom ramen för programmen Kreativa Europa, Cosme och Horisont 2020, eftersom dessa instrument erbjuder de kulturella och kreativa sektorerna fler alternativa finansieringsmöjligheter.

40.  Europaparlamentet betonar vikten av att inom de finansiella institutionerna öka kunskapen om de kulturella och kreativa sektorernas särdrag i syfte att förbättra de kulturella och kreativa sektorernas tillgång till privata finansieringskällor.

41.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs genom att förorda blandade finansieringsformer, exempelvis offentlig–privata partnerskap, som omfattas av kriterierna för insyn och inte hämmar nödvändig offentlig finansiering, genom att utveckla system för lånegarantier för små strukturer och undersöka alternativa finansieringsformer, bland annat gräsrotsfinansiering.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att söka alternativa sätt att finansiera de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt i kristider. I detta sammanhang anser parlamentet att mecenatverksamhet skulle kunna vara ett bärkraftigt alternativ.

43.  Europaparlamentet anser att det inom den audiovisuella sektorn är mycket viktigt att de audiovisuella tjänsterna deltar i finansieringen av europeiska audiovisuella verk för att stödja skapandet och att detta bör stärkas genom att direktivet om audiovisuella medietjänster tydligt införlivas och kostnaderna beräknas(16).

44.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att inrätta gynnsamma regelverk, framför allt genom att införa gynnsamma affärsmiljöer för små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa sektorerna genom att minska den administrativa belastningen och förenkla regelverket.

45.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att sträva efter ytterligare framsteg i fråga om skatteharmonisering och särskilt få ett slut på skillnaderna mellan medlemsstater i beskattningen av kulturprodukter.

46.  Europaparlamentet påminner om att det inom dessa sektorer finns ett stort antal små och medelstora företag och anser det vara nödvändigt att inrätta en anpassad beskattning av dem för att stärka deras tillväxt och undvika att de försvinner.

47.  Europaparlamentet konstaterar att strukturfonderna erbjuder betydande finansieringsmöjligheter för kultur, kreativitet och innovation i hela EU, med tanke på att kulturbaserade investeringar kan beviljas medel inom ramen för sammanhållningspolitikens alla tre mål, nämligen konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning.

48.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater har föreslagit att anslagen till Fonden för ett sammanlänkat Europa ska minskas med 8,2 miljarder euro i den kommande fleråriga budgetramen, vilket skulle få negativa effekter på utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen och därmed även på utvecklingen av onlineaffärsmodeller inom de kulturella och kreativa sektorerna.

49.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att använda aktuella och framtida verktyg och program, bland annat Media eller den garantimekanism som tillhandahålls inom ramen för programmet Kreativa Europa, och vidta särskilda åtgärder för att underlätta de kulturella och kreativa sektorernas tillgång till finansiering via dessa instrument, och särskilt fokusera på högsta effektiva användning av digitala plattformar för att förenkla ansöknings-, utvärderings- och förvaltningsförfaranden och minimera den administrativa bördan.

50.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att säkerställa en ambitiös nivå för det nya programområdet Media i den fleråriga budgetramen (2014–2020).

Möjligheter och utmaningar i samband med digitaliseringen, globaliseringen och tillgången till de internationella marknaderna

51.  Europaparlamentet anser att digitala verktyg och plattformar samt onlineverktyg och onlineplattformar erbjuder de kulturella och kreativa sektorerna helt nya möjligheter för att utveckla nya affärsmodeller, locka nya målgrupper och utöka sina marknader både inom unionen och i tredjeländer.

52.  Europaparlamentet betonar att det finns 27 olika förvaltningssystem för immateriell äganderätt, vilket är en särskild börda för Europas kulturella och kreativa sektorer, och att det nuvarande splittrade systemet måste reformeras för att underlätta tillgången till och öka den (globala) omsättningen av innehåll så att konstnärer, skapare, konsumenter, företag och publik kan dra nytta av den digitala utvecklingen, nya distributionskanaler, nya affärsmodeller och andra möjligheter.

53.  Europaparlamentet anser att en nödvändig förutsättning för de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i vår digitala tidsålder är ett modernt och väl avvägt skydd av den immateriella äganderätten, vilket gör det möjligt att säkerställa en lämplig ersättning för alla kategorier av rättsinnehavare och att samtidigt garantera konsumenterna enkel tillgång till mångfaldigt rättsligt innehåll och reella valmöjligheter i fråga om språklig och kulturell mångfald.

54.  Europaparlamentet framhåller att skyddet av immateriell äganderätt inte bör hota internets neutralitet.

55.  Europaparlamentet understryker den exponentiella ökningen av användningen av innovativa digitala tjänster för tillgång till kulturella verk och betonar behovet av att säkerställa ett stabilt ”ekosystem” som främjar investeringar i de kulturella och kreativa sektorerna, skapande av arbetstillfällen i Europa och stödjande av innovativa företagsmodeller.

56.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att avseende den immateriella äganderätten utveckla ett regelverk som är anpassat till sektorernas särdrag samt att harmonisera och reformera den rättsliga ramen för upphovsrätt i syfte att förbättra tillgången till innehåll och stärka skaparnas ställning och valmöjligheter, och uppmuntrar till bättre ansvarsfördelning i hela den digitala värdekedjan med vederbörlig hänsyn tagen till de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft.

57.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang upphovsrättsorganisationernas betydelsefulla roll när det gäller att ge tillgång till kulturarvet, genom att dessa organisationer effektivt ser till att den immateriella äganderätten respekteras och förenklar förfarandena för användarna.

58.  Europaparlamentet påminner om de kulturella och kreativa sektorernas möjligheter till internationellt samarbete och exportmöjligheter samt om unionens intresse att främja utbyte av yrkesmän inom sektorn inklusive från tredjeland och att kunna locka till sig och utveckla kreativa talanger. Parlamentet påminner om de kulturella och kreativa sektorernas betydelsefulla roll för att sprida, främja och väcka intresse för europeisk kultur.

59.  Parlamentet understryker behovet av att bana vägen för ett ömsesidigt erkännande av konstnärers status, främja möjligheterna till bättre rörlighet och ett optimalt utnyttjande av program för utbildning, nätverksuppbyggnad och fri rörlighet för yrkesmän inom de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt kulturaktörer, konstnärer och även konstverk.

60.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att unionen och dess medlemsstater behåller möjligheten att bevara och utveckla sin kulturpolitik och sin audiovisuella politik inom ramen för sina befintliga lagar, standarder och avtal, inklusive Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Parlamentet efterlyser därför att tjänster med kulturellt och audiovisuellt innehåll, inklusive onlinetjänster, tydligt undantas i avtalen mellan unionen och tredjeländer. Europaparlamentet betonar i detta avseende behovet av att utesluta de kulturella och audiovisuella sektorerna från förhandlingsmandatet om frihandelsavtalet mellan EU och USA samt påminner om att kulturföremål och kreativa föremål inte är vanliga handelsvaror.

61.  Europaparlamentet betonar behovet av att i enlighet med Unescos konvention från 2005 behålla möjligheten för EU och medlemsstaterna att utarbeta och utveckla en politik för kulturell mångfald som är anpassad till den digitala tidsåldern.

62.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka åtgärderna för digitalisering av verken för att främja tillgången till så många av det europeiska kulturarvets verk som möjligt.

63.  Europaparlamentet understryker vikten av kulturell diplomati och understryker att EU måste agera som en global aktör i syfte att öka den globala konkurrenskraften för unionens kulturella och kreativa sektorer.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till lämpliga verktyg för de kulturella och kreativa sektorerna i syfte att främja export till internationella marknader under goda förhållanden.

65.  Europaparlamentet anser att Europeiska utrikestjänsten bör användas för att främja de kulturella och kreativa sektorerna.

66.  Europaparlamentet understryker att kulturen har indirekta effekter på andra ekonomiska sektorer och uppmanar därför de kulturella och kreativa sektorerna att stärka sitt samarbete med andra sektorer, bland annat informations- och kommunikationsteknik och turism, i syfte att möta utmaningarna i samband med den digitala tidsåldern, globaliseringen och tillgången till de internationella marknaderna.

Den lokala och regionala utvecklingen

67.  Europaparlamentet betonar vikten av en regional politik inom kultur och kreativitet och de lokala, regionala och makroregional myndigheternas betydelse för att främja och stödja de kulturella och kreativa sektorerna, med hänsyn tagen även till populärkulturen, genom utnyttjandet av lämpliga verktyg och finansieringsarrangemang. Parlamentet välkomnar de offentliga myndigheternas initiativ att utveckla regionala strukturer till stöd för företag inom den kreativa industrin, inbegripet genom projekt med europeisk finansiering.

68.  Europaparlamentet understryker att kulturindustrin och den kreativa industrin bör bli en del av socioekonomiska strategier på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet betonar behovet av ytterligare samordning av olika politiska områden, t.ex. industri, utbildning, innovation och turism samt regional, stadsrelaterad, lokal och territoriell utveckling. Parlamentet uppmanar även lokala och regionala myndigheter att i enlighet med subsidiaritetsprincipen inkludera de kulturella och kreativa sektorerna i sina ekonomiska strategier på medellång och lång sikt.

69.  Europaparlamentet framhåller den sektorsövergripande karaktären hos kulturindustrin och den kreativa industrin som ett attraktivt kommunikationsredskap, och dessa industriers globala betydelse, inte bara för världsekonomin utan även för hållbar och smart tillväxt för alla samt för innovation, företagande, social sammanhållning och samhällsutveckling. Parlamentet betonar att dessa sektorer har en betydande lokal och regional tillväxtpotential med nya marknadsmöjligheter för företagare inom kulturindustrin och den kreativa industrin, vilka kan ge en ökad sysselsättning på kulturområdet.

70.  Europaparlamentet anser att den kompetens som finns i dessa industrier och samspelet mellan skapare och teknik ofta har lokala rötter och därför bör stödjas genom att man upprättar lokala och regionala plattformar, nätverk, kluster, företagsinkubatorer och partnerskap som främjar synergieffekter, hjälper till att hitta mekanismer för finansiering av kreativitet och innovation samt stöder administrationen av lediga arbetsplatser och finansieringsmöjligheter.

71.  Europaparlamentet påminner om kulturens viktiga inflytande på ekonomisk och social förnyelse i städer och uppmanar kommissionen att stödja ömsesidigt lärande (”peer learning”) bland kommunala myndigheter i syfte att främja utbyte av god praxis mellan beslutsfattare på lokal nivå.

72.  Europaparlamentet anser att en modernisering av den kulturella infrastrukturen kan bidra till att ge urban områden ny livskraft med återverkningar såväl på det sociala som på det ekonomiska planet.

73.  Europaparlamentet rekommenderar att den dolda ekonomiska potentialen i de kreativa branscherna utnyttjas för att höja livskvaliteten i städer och regioner.

74.  Europaparlamentet förespråkar ett tillvägagångssätt som grundar sig på regional dynamik och syftar till att involvera samtliga berörda parter (konstnärer, lokala myndigheter, företrädare för yrkesgrupper etc.) inom kulturförvaltningen på lokal och regional nivå.

75.  Europaparlamentet påpekar att kulturindustrin och den kreativa industrin, som möjliga källor till fler och bättre arbetstillfällen i regionerna, kan bidra till social och territoriell integration. Parlamentet är oroat över att dessa aspekter av kulturindustrin och den kreativa industrin inte har analyserats och främjats tillräckligt. Parlamentet betonar att insamlingen av statistiska uppgifter i dessa sektorer är otillräcklig på alla nivåer, i synnerhet på regional och lokal nivå. Parlamentet betonar att man måste analysera hur informations- och kommunikationsteknik påverkar kultursektorn och den kreativa sektorn, för att ge dessa sektorer möjlighet att anpassa sig till de nya tekniska förutsättningarna och skapa kopplingar till ny teknisk utveckling.

76.  Europaparlamentet understryker att de kulturella och kreativa sektorerna utgör en viktig drivkraft för tillväxt och utveckling på lokal, regional och gränsöverskridande (medlemsstater emellan) nivå, i synnerhet genom att främja kulturarv, turism och kompetenskluster, bidra till att göra regioner attraktiva, ägna särskild uppmärksamhet åt regioner med viktigt kulturarv, omstrukturera socioekonomiska nätverk, skapa nya verksamheter och stabila och hållbara arbetstillfällen. Parlamentet påpekar att detta framför allt gäller turismbranschen eftersom städer och regioner med en stark kultursektor är särskilt attraktiva för turister.

77.  Europaparlamentet framhåller att utbildningsprogram spelar en viktig roll i främjandet av dels kreativitet från en tidig ålder, dels konst- och kulturutbildningar, genom att de bidrar till att skapa intresse för den kreativa industrins arbete och produkter redan i grundskolan. Parlamentet betonar att eftersom lokala och regionala myndigheter ofta är ansvariga för förskole- och lågstadieutbildning bör de spela en viktig pedagogisk och kulturell roll i denna process där kultur och kreativitet betraktas som en integrerad del av regional och urban utveckling. Parlamentet understryker betydelsen av icke-formell utbildning där vuxna utvecklar färdigheter för att anpassa sig till en ständigt föränderlig arbetsmarknad.

78.  Europaparlamentet betonar att finansiering som finns tillgänglig genom den kommande fleråriga budgetramen, främst genom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, bör användas för att bidra till att stärka dels kulturindustrin och den kreativa industrin, dels den nationella, regionala och lokala institutionella och administrativa samarbetskapaciteten, och på så sätt öka de ekonomiska, sociala, utbildningsmässiga och kulturella vinsterna från dessa industrier. Parlamentet uppmärksammar de yttersta randområdena där det är mer komplicerat att upprätta och utveckla kulturindustrin och den kreativa industrin.

79.  Europaparlamentet anser i detta avseende att de krav på regionalisering som ställs i samband med vissa nationella eller regionala stöd till film bidrar till att bevara bandet mellan kultur och region och bör i enlighet med de kriterier som anges i filmmeddelandet(17) från 2001 upprätthållas.

80.  Europaparlamentet påpekar att de kulturella och kreativa sektorerna genomgår kraftfulla omvandlingar som gör det möjligt att skapa kluster som är en motor för framsteg och utveckling i städer och regioner.

81.  Europaparlamentet påpekar att kulturindustrin och den kreativa industrin bidrar till att upprätthålla och förbättra Europas enorma kulturella, historiska och arkitektoniska arv. Parlamentet betonar betydelsen av det flyttbara kulturarvet, dvs. konstföremål som visar på den mänskliga kreativiteten genom tiderna fram till idag. Parlamentet betonar att de kulturella och kreativa sektorerna är viktiga för utvecklingen av EU:s turistnäring, och de väcker mycket stort intresse hos turister från länder både i och utanför EU. Med tanke på detta mervärde anser parlamentet att de kulturella och kreativa sektorerna bör få betydande stöd ur EU:s framtida budget och genom nationella och regionala programplaneringsdokument för perioden 2014–2020, eftersom de medför viktiga ekonomiska möjligheter.

82.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett behov av att bevara varje regions nationella arv och aktivt främja dess kultur inom och utanför regionen.

83.  Europaparlamentet anser att kreativa människor, produkter och tjänster, som en del av EU:s kulturella mångfald, bör utgöra grunden för en stark europeisk inre marknad och väl utvecklade regioner samt för lokala ekonomier där de kan bidra till att skapa ny ekonomisk verksamhet och nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar till ett bättre nyttjande av kulturindustrin och den kreativa industrin för att locka nya investeringar och olika talanger till Europa. Parlamentet betonar att företagare i de kulturella och kreativa sektorerna har svårt att få tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta lämpliga sociala åtgärder och skatteåtgärder för att stödja den kreativa ekonomin och nya företagsmodeller för kulturindustrin och den kreativa industrin som är anpassade till den europeiska marknaden, vilket skulle främja en större rörlighet bland artister och andra som arbetar i kulturindustrin och den kreativa industrin samt hjälpa dem att övervinna språkbarriärer och de hinder som olika skatte- och socialförsäkringssystem utgör, och att främja en större förståelse bland olika länder och kulturer.

o
o   o

84.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 201, 25.7.2006, s. 15. (2) EUT C 311, 21.12.2007, s. 7. (3) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1. (4) EUT L 372, 27.12.2006, s. 1. (5) EUT L 327, 24.11.2006, s. 12. (6) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32. (7) EUT C 125 E, 22.5.2008,s. 223. (8) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25. (9) Dok.8749/1/09 REV 1 och 8749/1/09 REV 1 COR 1. (10) EUT C 377E, 7.12.2012, s. 135. (11) EUT C 377E, 7.12.2012, s. 142. (12) Dokument 17566/12. (13) CdR 2391/2012. (14) SWD(2012)0286. (15) COM(2012)0537. (16) EUT L 95, 15.4.2010, s.1. Ändrad version offentliggjord i EUT L 263, 6.10.2010, s. 15. (17) EGT C 43, 16.2.2002, s. 6.