Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner,

–  med beaktande av de uttalanden som EU:s höga representant, Catherine Ashton, gjorde den 30 augusti 2013 om situationen i Nordkivu samt den 7 juni 2012 och den 10 juli 2012 om situationen i östra Kongo,

–  med beaktande av den gemensamma AVS–EU-församlingens resolution om den instabila och osäkra situationen i området kring de stora sjöarna och framför allt i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo, som antogs vid dess sammanträde i Paramaribo (Surinam) den 27–29 november 2012,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juli 2013 om området kring de stora sjöarna samt av den 10 december 2012, den 19 november 2012 och den 25 juni 2012 om situationen i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2053 (2012) om situationen i Demokratiska republiken Kongo, 1925 (2010), 1856 (2008), där mandatet för FN:s uppdrag (Monusco) i Demokratiska republiken Kongo anges, och 2098 (2013), där Monuscos mandat förnyas,

–  med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare av den 28 juni 2013 om FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av uttalandet från ordföranden för FN:s säkerhetsråd av den 25 juli 2013 om situationen i området kring de stora sjöarna,

–  med beaktande av beslutet från Afrikanska unionens (AU) freds- och säkerhetsråd om situationen i området kring de stora sjöarna, särskilt i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo, som antogs vid dess 393:e sammanträde den 28 augusti2013,

–  med beaktande av de uttalanden om säkerhetsläget i Demokratiska republiken Kongo som stats- och regeringscheferna i medlemsstaterna i den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna gjorde den 6 augusti 2013 och den 24 november 2012,

–  med beaktande av den resolution om situationen i Demokratiska republiken Kongo som Internationella organisationen för fransktalande länder (OIF) antog vid det fjortonde toppmötet för fransktalande länder den 13–14 oktober 2012,

–  med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades i juni 2000,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1820 (2008), 1888 (2009) och 1960 (2010) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande artikel 3 i och protokoll II till Genèvekonventionen från 1949, som förbjuder summariska avrättningar, våldtäkter, tvångsrekrytering och andra grymheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om barnets rättigheter från den 20 november 1989, som särskilt förbjuder barns inblandning i väpnade konflikter,

–  med beaktande av det frivilliga protokollet till den internationella konventionen om barnets rättigheter avseende barns inblandning i väpnade konflikter, vilket har ratificerats av länderna i området kring de stora sjöarna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter, som Demokratiska republiken Kongo ratificerade 1982,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sedan juli månad har våldet i Demokratiska republiken Kongo trappats upp med förnyade våldshandlingar mellan M23 och regeringstrupper där tusentals människor mist livet, ett oräkneligt antal sårats och både civilbefolkning och fredsbevarande FN-soldater utsatts för attacker. Den humanitära situationen är alltjämt kritisk.

B.  På grund av den återkommande väpnade konflikten har Kivuregionen utsatts för grymheter och våld, bland annat plundring, sexuellt och könsrelaterat våld, bortföranden och tvångsrekrytering av barn från väpnade gruppers sida, samt brott mot de mänskliga rättigheterna; detta är alltjämt ett gissel som undergräver de ansträngningar som både FN:s säkerhetsråd och regionala organ gör för att få slut på konflikten.

C.  Den 28 augusti 2013 dödades en fredsbevarande FN-soldat och tio andra sårades under en attack mot rebellgruppen M23 vid Kibatihöjderna i Nordkivu, där Monusco understödde de kongolesiska väpnade styrkorna (FARDC) i skyddet av områden med civilbefolkning i Goma.

D.  Över 2,7 miljoner internflyktingar har tvingats fly från sina hem – över en miljon enbart under 2012 – och över 440 000 kongolesiska flyktingar har flytt till andra afrikanska länder. Samtidigt är runt 6,4 miljoner människor i behov av mat och nödhjälp, och dessa kämpar nu för sin överlevnad under otrygga förhållanden till följd av de återkommande striderna och övergreppen både mot deras mänskliga rättigheter och mot internationell humanitär lagstiftning i östra Demokratiska republiken Kongo.

E.  Demokratiska republiken Kongos underlåtenhet att lagföra personer som kränker de mänskliga rättigheterna och begår krigsförbrytelser främjar ett klimat av straffrihet och uppmuntrar till nya brott.

F.  Förhandlingarna mellan rebellgrupperna och den kongolesiska staten har legat nere sedan maj 2013. M23-rebellerna, som inlemmades i armén efter ett fredsavtal år 2000, begick myteri i april 2012, och M23 är en av de dryga tio väpnade grupper som strider i denna resursrika region.

G.  Den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna (ICGLR) inledde sitt sjunde toppmöte den 5 september 2013 och har efterlyst ett återupptagande och snabbt slutförande av fredsförhandlingarna.

H.  FN:s säkerhetsråds resolution 2098 (2013) av den 28 mars 2013 förlängde Monuscos mandat fram till den 31 mars 2014 och inrättade undantagsvis en specialiserad ”interventionsbrigad” inom ramen för operationens befintliga styrka på 19 815 man.

I.  År 2012 sjösatte ICGLR en gemensam kontrollmekanism (JVM) som ska övervaka trupprörelserna i östra Demokratiska republiken Kongo och sätta in den neutrala internationella styrka som planeras.

J.  FN:s expertgrupp har offentliggjort bevis som kopplar Rwanda till rebellerna, och Förenta staterna har uppmanat Kigali att upphöra med sitt stöd. Rwanda har vid upprepade tillfällen förnekat alla band till M23.

K.  Sexuellt våld och den mer utbredda användningen av våldtäkter som krigsvapen får enorma konsekvenser, såsom fysisk och psykisk nedbrytning av offren, och måste betraktas som krigsförbrytelser. De nationella myndigheterna och det internationella samfundet har satsat stort på att stärka rättsväsendet, särskilt på den militära sidan, och på att uppmuntra utredningar och lagföringar av sexuellt våld. Rättegångar har genomförts, men verkställandet av domarna har brustit. I många fall lyckas de som befunnits skyldiga komma undan, och inte mycket görs för att gottgöra offren.

L.  Det är nödvändigt att hantera konfliktens följder, särskilt med hjälp av demilitarisering, granskning av lokalstyret, demobilisering och återanpassning av före detta soldater, repatriering av flyktingar, återflyttning av internflyktingar och genomförande av livskraftiga utvecklingsprogram.

M.  Europeiska unionen bidrar till att återupprätta sektorerna för säkerhet och rättvisa (polis och armé) och försöker få dem att fungera väl genom ekonomiskt och tekniskt bistånd och genom att utbilda personal inom ramen för uppdragen Eusec RD och Eupol RD.

N.  Frågan om illegal exploatering av landets naturresurser, av vilka en del förs till andra länder, är en av de faktorer som underblåser och förvärrar konflikten i Demokratiska republiken Kongo och är alltjämt en källa till osäkerhet för regionen som helhet.

O.  En del av problemet med instabiliteten i landet och i området kring de stora sjöarna kan också skyllas på den ökande arbetslösheten, den sociala krisen, livsmedelskrisen, bristen på bastjänster, den alltmer utbredda fattigdomen bland befolkningen och miljöförstörelsen i Demokratiska republiken Kongo.

P.  Under de senaste månaderna har det inte gjorts några framsteg med lagförslaget om skydd av människorättsförsvarare; övergreppen mot människorättsaktivister och journalister i Demokratiska republiken Kongo har ökat och de har gripits på godtyckliga grunder och utsatts för hotelser. Inget har gjorts för att ställa förövarna inför rätta.

Q.  Den 9 april 2013 återupptog den högsta militärdomstolen överklagandeförfarandet om mordet i juni 2010 på Floribert Chebeya, verkställande direktör för Voice of the Voiceless (VSV) och ledamot av generalförsamlingen i Världsorganisationen mot tortyr (OMCT), och Fidèle Bazana, medlem av VSV. Sedan dess har försvarsadvokaterna Peter Ngomo Milambo, Emmanuel Ilunga Kabengele och Regine Sesepe tagit emot hot.

R.  Den 7 augusti 2013 blev Godfrey Mutombo, en medlem av den icke-statliga organisationen Libertas, brutalt mördad i byn Kawakolo – som ligger i Pwetoterritoriet i Katangaprovinsen – av medlemmar av rebellgrupper som sedan 2011 spritt terror i en del byar i provinsens norra delar.

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den senaste tidens upptrappning av våldet i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo, som får allvarliga politiska, ekonomiska, sociala, humanitära och säkerhetsmässiga konsekvenser både för landet och för hela den bräckliga och instabila regionen.

2.  Europaparlamentet fördömer starkt det senaste våldsutbrottet i östra Demokratiska republiken Kongo, särskilt de urskillningslösa beskjutningar som genomförts av den väpnade M23-gruppen och andra väpnade grupper, i synnerhet Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (FDLR), och som orsakat dödsfall, skador och förstörelse bland civilbefolkningen. Parlamentet fördömer rebellers riktade attacker mot Monusco, i vilka flera människor dödats, bland annat en fredsbevarande soldat från Tanzania, och åtskilliga andra skadats. Parlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att ge tillträde och skydd åt humanitära organisationer som kommer för att bistå den nödlidande civilbefolkningen.

3.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart slut på alla övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, bland annat det alarmerande och utbredda sexuella och könsrelaterade våldet (säkerhetsrådets resolution 1820 (2008) av den 19 juni 2008), och väpnade styrkors olyckliga rekrytering och användning av barn. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med de människor i Demokratiska republiken Kongo som drabbats av kriget.

4.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck alla berörda myndigheter att vidta omedelbara åtgärder för att göra en opartisk och ingående utredning av alla tidigare och nuvarande fall av människorättskränkningar och att fullt ut samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet efterlyser åtgärder för att de som har begått människorättskränkningar, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, sexuella våldshandlingar mot kvinnor samt har värvat barnsoldater ska anmälas, identifieras, åtalas och straffas i enlighet med nationell och internationell straffrätt.

5.  Europaparlamentet fördömer starkt alla former av externt stöd till M23-gruppen och andra omstörtande krafter i Demokratiska republiken Kongo och kräver att sådant stöd omedelbart och varaktigt upphör.

6.  Europaparlamentet stöder Monuscos interventionsbrigad, som ska agera offensivt mot de väpnade grupperna, bland annat M23. Parlamentet lovordar de aktiva åtgärder som Monusco vidtagit för att fullgöra sitt mandat, i synnerhet att skydda civilbefolkningen, och uppmuntrar till fortsatta ansträngningar. Parlamentet manar framför allt FN:s säkerhetsråd att vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med säkerhetsrådets resolution 2098 (2013) för att skydda civilbefolkningen i östra Demokratiska republiken Kongo.

7.  Europaparlamentet vill att den utvidgade gemensamma kontrollmekanismen (EJVM) gör en grundlig utredning av källorna till de granater och bomber från Demokratiska republiken Rwanda som landat i grannlandet Rwanda. Parlamentet efterlyser större insyn och regelbundenhet i EJVM:s rapporter.

8.  Europaparlamentet poängterar att direkta interventioner från Demokratiska republiken Kongos grannländer endast kan förvärra situationen. Parlamentet uppmanar alla berörda regionala aktörer att visa prov på största möjliga återhållsamhet och att avstå från alla handlingar och uttalanden som skulle kunna försämra situationen ytterligare. Parlamentet uppmanar grannländerna att säkerställa full respekt för Demokratiska republiken Kongos suveränitet och territoriella integritet.

9.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som medlemsstaterna i ICGRL, AU och FN har gjort i sina åtgärder och initiativ för att få till stånd en varaktig, strukturell och fredlig politisk lösning på krisen. Parlamentet manar till efterlevnad av alla föreskrifter i ramavtalet om fred, säkerhet och samarbete.

10.  Europaparlamentet uppmanar länderna kring de stora sjöarna att, särskilt med anledning av de åtaganden som gjordes i februari 2013 inom ramen för Addis Abeba-avtalen, gemensamt främja fred, stabilitet och säkerhet i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen, med särskild hänsyn till försoning, respekt för de mänskliga rättigheterna, bekämpande av straffrihet, inrättande av ett opartiskt rättsväsen och större ansvarsskyldighet för regeringen.

11.  Europaparlamentet välkomnar Kampalasamtalen om fred i regionen, som hölls den 5 september 2013 under överinseende av ICGLR:s ordförande, Ugandas president Yoweri Museveni. Parlamentet uppmuntrar alla berörda parter att delta och de kongolesiska myndigheterna att stödja dialogen mellan befolkningsgrupper, särskilt dem som är drabbade av konflikten.

12.  Europaparlamentet uppmanar AU och länderna i området kring de stora sjöarna att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa olaglig exploatering av och handel med naturresurser – en av orsakerna till spridningen av och den olagliga handeln med vapen – vilket i sin tur är en de främsta faktorer som underblåser och förvärrar konflikterna i området kring de stora sjöarna.

13.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet, bland annat EU, AU och FN, att fortsätta att göra allt som står i deras makt för att se till att hjälpen till befolkningen i östra Demokratiska republiken Kongo samordnas bättre och får större verkan och för att bidra till insatserna för att avhjälpa den humanitära katastrofen.

14.  Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse att kommissionen uppbådat ytterligare 10 miljoner euro för att tillgodose det akuta behovet av bistånd till 2,5 miljoner människor i Demokratiska republiken Kongo. Detta innebär att EU:s nödhjälp till landet och till området kring de stora sjöarna uppgår till 71 miljoner euro under 2013, vilket gör EU till landets största givare av humanitärt bistånd.

15.  Europaparlamentet vidhåller att Demokratiska republiken Kongos regering måste fullborda reformerna i säkerhetssektorn och efterlyser insatser på både nationell och internationell nivå för att stärka statens auktoritet och rättsstatsprincipen i Demokratiska republiken Kongo, särskilt i frågor som rör samhällsstyrning och säkerhet, bl.a. i nära samarbete med EU:s militära biståndsuppdrag (Eusec) och polisiära biståndsuppdrag (Eupol). Dessa uppdrag bör fortsätta för att befästa freden och säkerheten både i landet och i området kring de stora sjöarna.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar Demokratiska republiken Kongos parlament, senat och president, Joseph Kabila, att genomföra alla nödvändiga åtgärder för att befästa demokratin och se till att alla politiska krafter som uttrycker den kongolesiska nationens vilja verkligen deltar i landets styrning på grundval av konstitutionella och lagliga bestämmelser samt fria och rättvisa val. Parlamentet erinrar om behovet av att beakta rekommendationerna från EU:s valövervakningsuppdrag från 2011 och genomföra de reformer som krävs för valprocessen, bland annat genom att garantera lokala val.

17.  Europaparlamentet uppmanar de kongolesiska myndigheterna att i alla situationer garantera människorättsförsvarares fysiska och psykiska integritet och att skyndsamt företa en grundlig, opartisk och insynsvänlig utredning för att identifiera alla ansvariga för hoten, attackerna och morden på flera människorättsförsvarare.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av att den länge emotsedda lagstiftningen antas, bland annat lagen om skydd av människorättsförsvarare och lagen om förenlighet mellan nationell lagstiftning och Romstadgan.

19.  Europaparlamentet rekommenderar att FN:s råd för mänskliga rättigheter vid sitt 24:e sammanträde antar en kraftfull resolution om återinförande av någon form av kontrollmekanism för människorättsläget i Demokratiska republiken Kongo, och uppmanar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att lägga fram en rapport om människorättsläget i landet.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de kongolesiska myndigheterna att se till att det verkligen inrättas en blandad specialdomstol som ska hjälpa till att bekämpa straffriheten och döma förövare av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och av internationell humanitär rätt i Demokratiska republiken Kongo, bland annat sexuellt våld mot kvinnor.

21.  Europaparlamentet anser att öppen tillgång till och kontroll över Demokratiska republiken Kongos naturresurser och rättvis omfördelning av resurser i hela statsbudgeten är en nödvändighet för landets hållbara utveckling. Parlamentet uppmanar därför AU och länderna i området kring de stora sjöarna att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa olaglig exploatering av och handel med naturresurser samt EU och hela världssamfundet att intensifiera samarbetet med Demokratiska republiken Kongo på detta område.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, regeringarna i länderna kring de stora sjöarna, Demokratiska republiken Kongos president, premiärminister och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s särskilde representant för frågor om sexuellt våld i konflikter, FN:s säkerhetsråd, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt den gemensamma AVS–EU‑församlingen.