Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2012(1),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 14–15 mars 2013(2),

–  med beaktande av de pågående interinstitutionella förhandlingarna om den framtida sammanhållningspolitiken och den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 med rekommendationer till kommissionen om rapporten från ordförandena för Europeiska rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurogruppen Mot en verklig ekonomisk och monetär union(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om programmet för städer i Europa och dess framtid i sammanhållningspolitiken(4),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 12 mars 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(5),

–  med beaktande av sin ståndpunktav den 12 mars 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skärpning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet i euroområdet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om sammanhållningspolitik: att investera i realekonomin(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om Europeiska rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013 avseende den fleråriga budgetramen(8),

–  med beaktande av förslaget till Regionkommitténs yttrande av den 6 mars 2013 över samverkanseffekter mellan privata investeringar och offentlig finansiering på lokal och regional nivå – partnerskap för ekonomisk tillväxt och välstånd,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 1 februari 2013 över bättre samverkanseffekter mellan budgetarna på europeisk, nationell, regional och lokal nivå,

–  med beaktande av Regionkommitténs PM från 2012 om budgetåtstramningarnas konsekvenser för lokala finanser och investeringar (Impact of budgetary austerity on local finances and investment),

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens meddelande av den 14 december 2012 om konsekvenserna av recessionen 2008–2009 för EU:s regionala konvergens (The impact of the recession in 2008-2009 on EU regional convergence)(9),

–  med beaktande av kommissionens dokument från december 2012 om kvaliteten på de offentliga utgifterna i EU (The Quality of Public Expenditures in the EU)(10),

–   med beaktande av IMF:s rapport World Economic Outlook från oktober 2012,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0269/2013), och av följande skäl:

A.  Den världsomfattande ekonomiska och finansiella krisen försvagade den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i EU, förvärrade arbetslösheten, sänkte BNP och ökade de regionala skillnaderna och budgetunderskotten på nationell, regional och lokal nivå.

B.  Krisens tidsförlopp och allvar har i hög grad varierat i EU:s olika regioner. Den har framhävt befintliga strukturella svagheter och lett till en allvarlig minskning av BNP tillväxten, rekordhöga arbetslöshetsnivåer, omfattande fattigdom inom de svagaste samhällsgrupperna, ett försämrat affärsklimat och minskat konsumentförtroende.

C.  Banker och finansmarknader har blivit mer ovilliga att låna ut, allteftersom den uppfattade kreditvärdigheten hos stater och regionala och lokala myndigheter har försämrats.

D.  Den finanspolitiska pakten har visat sig otillräcklig för att hantera de utmaningar som krisen medfört, och en tillväxtpakt som möjliggör stora investeringar på unionsnivå har övervägts som den mest hållbara lösningen, eftersom det i dag råder enighet om att finanspolitiska åtstramningar och budgetnedskärningar utan investeringar inte vitaliserar ekonomin och inte kommer att skapa gynnsamma förhållanden för att främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

E.  De europeiska struktur- och investeringsfonderna har som mål att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU, minska de regionala skillnaderna, främja konvergens och stimulera utveckling, sysselsättning och sociala framsteg med stöd av produktiva investeringar.

F.  De europeiska struktur- och investeringsfonderna är öronmärkta för utgifter till stöd för en smart och hållbar tillväxt för alla och för konkurrenskraften, och inverkar därför positivt på förhållandet mellan underskott i BNP.

G.  Den EU-omfattande kollaps av de offentliga finanserna som utlöstes av skuldkrisen ledde till utbredda åtstramningsåtgärder. Dessa har fått förödande konsekvenser för de lokala finanserna, medfört nedskärningar eller begränsningar av åtskilliga budgetposter och i hög grad äventyrat de nationella, regionala och lokala myndigheternas finansierings- och samfinansieringskapacitet för produktiva investeringar.

H.  Endast ett fåtal stater fortsatte att stödja de lokala investeringarna. Andra stater, som drabbades av statsskuldkrisen, beslutade att frysa eller stoppa det finansiella investeringsstödet till lokala myndigheter och har i många fall centraliserat eller infört interna stabilitetspaktsbestämmelser som starkt har minskat investeringarna.

I.  De kraftiga budgetminskningarna inom viktiga områden och sektorer utgör ett av de största problemen för de lokala och regionala myndigheterna i dag.

J.  De regionala och lokala myndigheterna är nyckelaktörer inom den regionala utvecklingen. De representerar 60 procent av de offentliga investeringarna och 38 procent av de konsoliderade statliga anslagen till ”ekonomiska områden”, vilket därmed omfattar de flesta utgifter som kan inverka på den regionala utvecklingen, till exempel näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor, jordbruk, transport eller FoU.

K.  I EU har investeringarna fungerat som en anpassningsvariabel i två av tre länder, delvis på grund av de insatser som gjordes 2009 för att bekämpa krisen. Direktinvesteringarna sjönk 2011 jämfört med 2010 i 17 medlemsstater och med mer än tio procent i tio av dessa medlemsstater 2011 (Österrike, Lettland, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Grekland, Portugal, Ungern och Spanien). Investeringsnedgången, som började 2010 (de centrala regeringarnas investeringsstöd sjönk med -8,7 procent) fortsätter och verkar gå in i en negativ spiral.

L.  De lokala och regionala myndigheternas skuldsättningsnivå är mycket lägre än de nationella aktörernas.

M.  Regionala och lokala myndigheter måste delta i konsolideringsinsatserna och minska sina underskott och skulder samtidigt som lånevillkoren har försämrats för de finansiellt svagare regionala och lokala myndigheterna.

N.  Offentliga investeringar är nyckeln till social integration, och investeringsbehoven är stora inom många viktiga sektorer i EU:s ekonomi, såsom arbetsmarknad, infrastruktur, forskning och innovation samt små och medelstora företag.

O.  Efter en period av växande konvergens i EU mellan 2000 och 2007, avmattades konvergensen avsevärt under recessionen. Värst drabbades regioner med ohållbara och spekulativa investeringar och regioner som hade en starkt exportinriktad tillverkningssektor.

P.  Mekanismen för att absorbera EU:s strukturfondsmedel innebär att kommissionen enbart kan ersätta mellanbetalningar baserade på redovisningar av redan betalda utgifter i medlemsstaterna.

Q.  Den nationella offentliga samfinansieringen av strukturfonderna för EU-27 för programperioden 2007–2013 uppgår till nästan 132 miljarder euro, och detta belopp är en förutsättning för ett regelbundet utnyttjande av dessa medel samt för kvaliteten på investeringarna eftersom det ökar medinflytandet och ansvaret för användningen av EU‑medlen.

R.  Den offentliga samfinansieringen av de program som får stöd genom sammanhållningspolitiken kan hotas till följd av bristande flexibilitet i tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpakten, vilket begränsar sammanhållningspolitikens bidrag till att stärka konkurrenskraften och övervinna den aktuella krisen.

Allmänna iakttagelser

1.  Europaparlamentet konstaterar med stor oro det tydliga mönstret av stigande regionala obalanser i EU i dag, med många relativt fattiga regioner i de nya medlemsstaterna och södra Europa och en majoritet av rika regioner i centrala och norra Europa, och även inom medlemsstaterna och regionerna. Parlamentet understryker i detta sammanhang den stora betydelsen av EU:s sammanhållningspolitik, som är Europeiska unionens främsta instrument för investeringar till förmån för konvergens och hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet understryker att den lokala ekonomin utgör en viktig återhämtningsfaktor för samhället och att detta är viktigt i den rådande krissituationen. Parlamentet understryker i detta sammanhang de ekonomiska och sociala effekter som den sociala ekonomin har genom att den förbättrar sammanhållningen på lokal nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda finansieringsmöjligheter för den sociala ekonomin genom strukturfonderna för perioden 2014–2020.

3.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken har stor betydelse som unionens huvudsakliga investeringsinstrumentet och spelar en central roll för att hantera krisen, minska obalanserna och föra in EU och dess regioner på en väg mot hållbar tillväxt. Parlamentet understryker den särskilda roll som Europeiska socialfonden (ESF) spelar för att stödja sociala investeringar och genomföra Europa 2020-strategin, i synnerhet genom att bidra till hög hållbar sysselsättning och produktivitet och samtidigt effektivt bekämpa fattigdom och social utslagning och öka den sociala sammanhållningen. Parlamentet understryker därför vikten av att garantera tillräckliga budgetmedel i samband med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen till struktur- och investeringsfonderna, framför allt med hänsyn till deras andel av investeringarna inom en rad områden såsom sysselsättning, innovation, hållbar utveckling, en koldioxidsnål ekonomi och stöd till små och medelstora företag.

4.  Europaparlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken visade sig motståndskraftig mot krisen och har kunnat anpassa sina program och finansieringsinstrument, vilket skapat större flexibilitet och utgjort ett välbehövligt bidrag till områden där det behövs investeringar för ekonomisk modernisering och bättre konkurrenskraft och för att minska de geografiska skillnaderna.

Finansiell kapacitet inom EU:s regioner och synergier mellan regional, nationell och europeisk nivå

5.  Europaparlamentet betonar den roll som flera regionala och lokala myndigheter spelar för att återställa jämvikten i budgeten genom att hålla uppe den offentliga investeringsnivån och samfinansiera nya projekt samt genom att skapa en hävstångseffekt, särskilt i situationer då den privata investeringsnivån är låg. Parlamentet understryker att i en situation med recession och svag tillväxt är hållbar offentlig upphandling liksom kapaciteten att finansiera/samfinansiera och ingå investeringsåtaganden av största vikt för att upprätthålla tillväxtpotentialen

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att de utdragna åtstramningsåtgärderna och den strikta ekonomiska styrning som genomfördes 2011 och 2012, och som innebar ökat tryck på och nedskärningar i de offentliga budgetarna, riskerar att minska utrymmet för lokala insatser för att uppfylla Europa 2020-strategin.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att återupprätta och stärka den finansiella kapaciteten på regional och lokal nivå och att tillhandahålla ändamålsenligt tekniskt stöd, i synnerhet i samband med genomförandet av lokalt ledda komplexa gemensamma projekt, i syfte att trygga offentliga investeringar i program och projekt som syftar till att främja en hållbar tillväxt, bekämpa socialt utanförskap, återupprätta det sociala nätet, tillhandahålla lämpliga sociala tjänster och vårdtjänster och säkra sysselsättningen, framför allt på regional och lokal nivå. Parlamentet insisterar på att de särskilda tilläggsanslagen för regionerna i de yttersta randområdena inte ska vara föremål för temainriktad koncentration och användas för att kompensera för extrakostnader som är kopplade till de egenskaper och begränsningar som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som uppkommer i de yttersta randområdena. Parlamentet noterar vidare att de särskilda tilläggsanslagen också får användas som ett bidrag till finansieringen av driftsstöd och utgifter för allmännyttiga skyldigheter och avtal i de yttersta randområdena.

8.  Europaparlamentet betonar att det krävs en ytterligare förstärkning av den administrativa kapaciteten inom de regionala och lokala myndigheterna och nya insatser för att minska byråkratin, som också inverkar negativt på dessa myndigheter i deras egenskap av mottagare och begränsar deras kapacitet att genomföra projekt som finansieras av Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att förbättra de befintliga bestämmelserna för regioner i vissa medlemsstater som drabbats särskilt allvarligt av finanskrisen, i syfte att ytterligare öka deras kapacitet att utnyttja medel ur struktur- och sammanhållningsfonderna och undvika de tillbakadraganden av stora åtaganden som man räknat med.

10.  Europaparlamentet vill se ytterligare förenklingar av reglerna och ökad flexibilitet och insyn i planeringen och förvaltningen av strukturfonderna, vilket skulle leda till att projekten kan genomföras på ett bättre sätt samt ge möjlighet att snabbare vidta lämpliga åtgärder vid sociala utmaningar och hot.

11.   Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om de offentliga finanserna inom EMU 2012 och särskilt kapitlet om decentralisering på skatteområdet i EU, i vilket man framhäver det förståndiga i en finanspolitisk federalistisk modell, där ansvaret för skatteuppbörd och utgifter delegeras till de regionala och lokala myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett kapitel om situationen för de regionala och lokala finanserna och reformerna i nästa års rapport om de offentliga finanserna i EMU.

12.  Europaparlamentet framhåller behovet av ökade synergier mellan de nationella, regionala, lokala och europeiska offentliga budgetarna genom en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan de olika budgetmyndigheterna på EU-nivå, i medlemsstaterna samt på regional och lokal nivå), vilket även innebär klarhet om vilken roll EU:s politik och finansiella ingripanden har samt grunder för dem, respekt för de betalningsfrister som fastställs i direktiv 2011/7/EU om sena betalningar, respekt för subsidiaritetsprincipen och de lokala och regionala myndigheternas budgetbefogenheter (deras roll i beslutsfattande och kontroll), dvs. det demokratiska ansvar de har gentemot sina väljare, och säkerställande av att varje enskild förvaltningsnivå kan fatta självständiga beslut om prioriteringar och utgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram tydliga faktauppgifter om hur man skulle kunna stärka EU-budgetens roll att stimulera investeringar på olika nivåer.

13.  Europaparlamentet stöder kraftfullt ökad transparens i och en förenkling av budgetprocessen på alla förvaltningsnivåer (bl.a. ska EU-finansieringskällorna tydligt anges i nationella och regionala och lokala budgetar), och säkerställande av tillgång till information om hur medlen inom EU:s finansieringsprogram har använts på regional nivå (om möjligt). Parlamentet anser vidare att det bör preciseras hur prioriteringar och finansiering anpassas på EU-nivå, medlemsstatsnivå och regional och lokal nivå så att de stämmer överens med överenskomna EU-prioriteringar.

14.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att anpassa de pågående budgetbegränsningarna i Europa, samtidigt som man fortsätter att investera i framtiden. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att utmaningen inte ligger i att spendera mer, utan att använda pengarna mer effektivt.

15.  Europaparlamentet gläder sig dessutom över att utnyttjandet av finansieringsinstrument inom ramen för sammanhållningspolitiken utvidgas till att omfatta alla tematiska mål och alla europeiska struktur- och investeringsfonder. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grundlig analys och bedömning av den potential nya finansieringsmöjligheter och finansieringskällor har att stödja investeringar till förmån för tillväxt, såsom obligationsmarknaden, riskdelningsinstrument och användningen av innovativa finansiella instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) att föreslå innovativa sätt att finansiera långsiktiga investeringar för de lokala och regionala myndigheterna, även genom att locka till sig privat kapital. Parlamentet understryker den väsentliga roll som EIB:s lånesystem har för finansieringen av projekt av europeiskt intresse, och efterlyser bättre samordning och ökade synergier mellan dessa system och strukturfonderna.

16.  Europaparlamentet understryker Jessica-programmets betydelse för att stödja en hållbar utveckling i städerna och stadsförnyelse genom finansieringstekniska instrument, och begär att användningen av programmet utökas under den kommande programperioden.

Ekonomisk styrning i EU och investeringar för tillväxt och sysselsättning

17.  Europaparlamentet betonar den roll lokala och regionala myndigheter skulle kunna spela för uppnåendet av Europa 2020-målen om en smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet bekräftar betydelsen av partnerskap mellan de centrala myndigheterna och de lokala och regionala myndigheterna för att fastställa prioriteringarna och tillhandahålla nödvändig samfinansiering för genomförandet av program som en förutsättning för att uppnå högsta effekt med begränsade resurser i samband med genomförandet av dessa mål. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av det nya instrumentet för samhällsledd lokal utveckling, som kommer att göra det möjligt för lokala arbetsgrupper att utveckla och genomföra lokala strategier för en smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda sådana möjligheter som ett led i programplaneringsprocessen, så att man utnyttjar de lokala aktionsgruppernas stora innovationspotential. Parlamentet betonar vidare betydelsen av de lokala och regionala myndigheterna och, i tillämpliga fall, arbetsmarknadens parter och andra relevanta parter i planeringen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strukturfonderna och utarbetandet av partnerskapsavtal, vilket skulle kunna leda till bättre kopplingar mellan europeiska, nationella och regionala och lokala strategier.

18.  Europaparlamentet anser att en temainriktad fokusering på ett mindre antal prioriteringar är nödvändig. Parlamentet betonar emellertid att flexibilitet krävs för att ge medlemsstaterna och regionerna möjlighet att på mest effektiva sätt ta hänsyn till gemensamma mål, samtidigt som territoriella, ekonomiska och sociala särdrag respekteras.

19.  Europaparlamentet upprepar bestämt sitt motstånd mot införandet av makroekonomiska villkor i sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020, vilket skulle straffa regioner och samhällsgrupper som redan försvagats av krisen, eftersom ett inställande av betalningarna kan få oproportionerliga konsekvenser i vissa medlemsstater och särskilt i regionerna, trots deras fulla deltagande i ansträngningarna för att återskapa jämvikt i de offentliga budgetarna, och menar att en sådan åtgärd endast skulle försvaga stater med finansiella problem och underminera det solidaritetsarbete som är väsentligt för upprätthållandet av den makroekonomiska balansen i unionen.. Parlamentet anser dessutom att det finns en risk för att en sådan sanktion inte skulle förstås av den europeiska allmänheten och öka dess misstro vid en historisk tidpunkt då befolkningen redan allvarligt har drabbats av krisen och följderna av åtstramningspolitiken.

20.  Europaparlamentet anser att vid en tidpunkt som präglas av begränsningar av de offentliga finanserna måste additionalitetsprincipen ses över så att dess tillämpning följer ramen för EU:s ekonomiska styre, och efterlyser en diskussion om denna fråga inom ramen för förhandlingarna om sammanhållningspolitiken efter 2013.

21.  Europaparlamentet tar del av de observationer som nyligen gjorts av IMF, enligt vilka åtstramningspolitiken försvagar de länder där den tillämpas mekaniskt. Parlamentet menar att när världsekonomin är svag hindrar en snabb minskning av det offentliga underskottet den kortsiktiga återhämtningen genom att skatteintäkterna minskar, och därmed förvärras underskottet ytterligare Parlamentet är överens med IMF om att tyngdpunkten måste fästas vid att skapa balans mellan sanering och tillväxt, och inte längre enbart vid saneringen av de offentliga finanserna.

22.  Europaparlamentet välkomnar det förslag som lagts fram av flera medlemsstater om att i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen inkludera en klausul om översyn av räkenskaperna mellan 2015 och 2016, vilket skulle göra det möjligt att öka den löpande budgeten till förmån för viktiga områden, till exempel arbetssituationen för ungdomar och små och medelstora företag.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda alla flexibilitetsmarginaler inom den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten för att göra en avvägning mellan behoven av produktiva och hållbara offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen. Parlamentet anser att detta till exempel skulle kunna göras genom att utesluta de totala volymerna av nationell medfinansiering under struktur- och investeringsfonderna från stabilitets- och tillväxtpaktens gränser, eller genom att basera beräkningar avseende pakten på en medlemsstats nettolikviditetsbehov, i motsats till bruttobehov, det vill säga netto efter de skatter som belastar de verkliga utgifterna (särskilt mervärdesskatten), eller också genom att anpassa tidsfristerna för de två finansieringskällorna (europeisk och nationell) för dessa program, och därigenom möjliggöra ett fullt utnyttjande av EU-medlen under programmets första år och ett totalt utnyttjande av den nationella finansieringen under programmets sista år, och i detta fall utgå från att den berörda medlemsstaten då kommer att ha uppnått konkreta resultat tack vare sin politik för att kontrollera skuldsättningen i förhållande till BNP.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att offentliga utgifter som betalas av medlemsstaterna genom samfinansieringen av program som stöds av strukturfonderna inte inkluderas i motsvarande strukturella och offentliga utgifter, som beaktas inom ramen för partnerskapsavtalet om kontroll av efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom det handlar om en skyldighet med direkt koppling till respekten för additionalitetsprincipen. Parlamentet kräver därför att offentliga utgifter avseende genomförandet av program som samfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna till fullo ska uteslutas från definitionen av strukturella underskott inom stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom det handlar om utgifter för att uppnå Europa 2020-målen och stödja konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning, särskilt arbetstillfällen för ungdomar.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om möjligheterna till åtgärder inom gränserna för EU:s befintliga finanspolitiska ram i syfte att ytterligare behandla frågan om att separera löpande utgifter från investeringar i beräkningarna av budgetunderskott, så att offentliga investeringar med nettovinster på lång sikt inte längre räknas som en negativ post.

26.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen och medlemsstaterna att i samband med de pågående förhandlingarna om den framtida ekonomiska och monetära unionen beakta alla flexibilitetsmarginaler i den makroekonomiska styrningen i syfte att möjliggöra produktiva investeringar, särskilt genom att se över förhållandet mellan stabilitets- och tillväxtpakten och produktiva offentliga investeringar och utesluta offentliga utgifter med anknytning till genomförandet av program som samfinansieras av struktur- och investeringsfonderna inom ramen för tillväxtfrämjande insatser från budgetövervakningsreglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.

o
o   o

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/131388.pdf (2) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/136151.pdf (3) Antagna texter, P7_TA(2012)0430. (4) EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 10. (5) Antagna texter, P7_TA(2013)0070. (6) Antagna texter, P7_TA(2013)0069. (7) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 113. (8) Antagna texter, P7_TA(2013)0078. (9) http://www.eib.org/infocentre/publications/all/econ-note-2012-regional-convergence.htm (10) http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/occasional_paper/2012/pdf/ocp125 _en.pdf