Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan och Sydsudan,

–  med beaktande av det uttalande som talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gjorde om våldet och de pågående protesterna i Sydsudan den 30 september 2013,

–  med beaktande av det uttalande som talesmannen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter gjorde den 27 september 2013 med uppmaningar om återhållsamhet samtidigt som allt fler människor dödas i samband med protesterna mot stigande bränslepriser i Sudan,

–  med beaktande av den rapport om människorättssituationen i Sudan som en oberoende expert lade fram på uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 18 september 2013,

–  med beaktande av det uttalande av den 6 september 2013 som talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gjorde om toppmötet mellan Sudans och Sydsudans presidenter i Khartoum, Sudan,

–  med beaktande av resultaten av trepartsmötet om en samordningsmekanism mellan Sudans regering, Afrikanska unionen och FN om UNAMID den 28 september 2013,

–  med beaktande av den färdplan för Sudan och Sydsudan som lades fram i den kommuniké som Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd offentliggjorde den 24 april 2012 och som till fullo stöds av EU,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av FN:s grundläggande principer om användning av våld och vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter,

–  med beaktande av Johannesburgprinciperna om nationell säkerhet, yttrandefrihet och tillgång till information, FN:s diarienummer E/CN.4/1996/39 (1996),

–  med beaktande av det heltäckande fredsavtalet för Sudan från 2005,

–  med beaktande av den Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou, Benin, den 23 juni 2000 och därefter reviderat 2005 och 2010,

–  med beaktande av sin resolution om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik av den 11 december 2012(1),

–  med beaktande av sin resolution om press- och mediefrihet i världen av den 13 juni 2013(2),

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I Sudan tilltar vågen av folkliga uppror och det politiska läget i landet är instabilt.

B.  Den 23 september 2013 bröt demonstrationer och protester ut i hela Sudan sedan president Omar al-Bashir hade förklarat att bränslesubventionerna skulle minska i ett försök att reformera ekonomin, vilket ledde till en kraftig 75-procentig ökning av priset på bensin och gas.

C.  Tusentals demonstranter deltog i protesterna som hölls i städer över hela landet, bland annat Wad Madani, Khartoum, Omdurman, Port Sudan, Atbara, Qadarif, Nyala, Kusti och Sinnar, samtidigt som de sparåtgärder som regeringen vidtog och de nästan fördubblade bränslepriserna slog hårdast mot de fattiga.

D.  Den ekonomiska situationen i Sudan är fortsatt mycket svår och präglas av stigande inflation, försvagad valuta och stor brist på dollar för att betala för importerade varor, sedan Sydsudan blev självständigt för två år sedan och samtidigt övertog 75 procent av det tidigare enade landets råoljeproduktion.

E.  Avsaknaden av avtal om ekonomiska övergångsordningar mellan Sudan och Sydsudan, bland annat rörande användandet av olja, har använts som ett hot från båda sidor och har kraftigt bidragit till den rådande krisen. Misstron mellan de två grannländerna när det gäller uppdelningen av statsskulden och frågan hur mycket det kustlösa Sydsudan bör betala för att transportera sin olja genom Sudan är en av de olösta frågorna.

F.  Enligt rapporterna har minst 800 aktivister, däribland medlemmar av oppositionspartierna och journalister, gripits i samband med de pågående demonstrationerna, och uppemot 100 personer rapporteras ha dödats av säkerhetsstyrkorna, vilket har lett till att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uppmanat till största återhållsamhet från de brottsbekämpande organens sida. Majoriteten av de dödade lär ha varit i åldern 15–25 år men även barn endast 10–12 år gamla har skjutits av säkerhetsstyrkorna.

G.  Utbildningsministeriet har låtit meddela att skolorna kommer att hållas stängda till den 20 oktober 2013.

H.  Den sudanesiska regeringens brutala åtgärder inkluderar massgripanden och användandet av skarp ammunition mot fredliga demonstranter. Ett antal aktivister, medlemmar av oppositionella politiska partier, ledare i civilsamhället, däribland lärare, och studenter har gripits i sina hem eller förvägrats kontakt med omvärlden, samtidigt som deras hem har genomsökts av den nationella säkerhetstjänsten (NISS). Det har hållits ett antal summariska rättegångar, till exempel mot den välkända människorättsförsvararen Majdi Saleem, och i mitten på september infördes ett informationsstopp i form av kraftig censur av tryckta medier och nedsläckning av internet.

I.  Sudan rankas som ett av världens sämsta länder när det gäller informationsfrihet. Den 25 september 2013 nådde NISS ett nytt lågvattenmärke i detta avseende då man förbjöd redaktörerna för de ledande tidningarna att publicera information om protesterna från andra källor än regeringens egna.

J.  Det har förekommit ett antal brott mot pressfriheten, såsom nedsläckning av internet, beslagtagande av tidningar, trakasserier av journalister och censurering av nyhetssidor på internet. Kontoren för tv-stationerna Al-Arabiya och Sky News Arabic har stängts. Utgivningen av dagstidningar såsom al-Sudani, al-Meghar, al-Gareeda, Almash’had Alaan, al-Siyasi och den regeringstrogna al-Intibaha förbjöds den 19 september 2013 och tre tidningars upplagor, däribland al-Intibaha, beslagtogs när de lämnade tryckpressarna.

K.  Ocensurerad tillgång till ett öppet internet, mobiltelefoner och informations- och kommunikationsteknologi har en positiv effekt på mänskliga rättigheter och grundläggande friheter genom att utvidga yttrandefriheten, ge tillgång till information och bidra till mötesfriheten i hela världen. Digital insamling och spridning av bevis för brott mot de mänskliga rättigheterna kan bidra till den globala kampen mot straffrihet.

L.  Tillgång till internet utgör en grundläggande rättighet som är jämställd med de övriga mänskliga rättigheter som FN:s råd för mänskliga rättigheter erkänner, och bör därför även försvaras och upprätthållas som en sådan rättighet.

M.  Den statliga regleringsmyndigheten har upprättat en specialenhet för övervakning och filtrering och de sudanesiska myndigheterna erkänner öppet att de filtrerar bort innehåll som skadar den allmänna moralen och etiken eller utgör ett hot mot ordningen.

N.  Den 25 september 2013 släckte myndigheterna ner internet i hela landet i mer än 24 timmar; en så stor nedsläckning har inte skett sedan upproren i Egypten 2011. Internethastigheten försämrades kraftigt under en protestvåg i juni 2012.

O.  I rapporten från Freedom House om internetfrihet 2013, som offentliggjordes den 3 oktober 2013, ges Sudan statusen ”not free” (inte fritt) och kommer på 63:e plats av 100 länder. Sudan rankas på 170:e plats av 179 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2013. Reportrar utan gränser har fördömt regeringens åtgärder.

P.  De flesta aktivister använder internet för att kommunicera med varandra, skicka information ut ur landet och uttrycka sina åsikter och sin oro. Allmänheten har berättat att till och med sms-trafiken avbröts under internetstoppet.

Q.  I det allmänna valet i april 2010 – det första flerpartival som hade hållits i Sudan sedan 1986 – omvaldes Omar al-Bashir som Sudans president. EU:s valobservatörer, som noterade ett stort antal oegentligheter och brister i valprocessen, uppgav att valet inte uppfyllde internationella normer.

R.  2009 och 2010 utfärdade Internationella brottsmålsdomstolen två arresteringsorder mot president al-Bashir och anklagade honom för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Trots att Sudan inte är part i Romstadgan är landet enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005) skyldigt att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen och måste sålunda uppfylla domstolens arresteringsorder.

S.  Enligt FN:s beräkningar är 50 procent av Sudans befolkning på 34 miljoner människor under 15 år, och ungefär 46 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

T.  Konflikten i Sudans övergångsområden har påverkat mer än 900 000 människor, däribland 220 000 som har tvingats fly till Etiopien och Sydsudan, och sedan början av 2013 har uppskattningsvis 300 000 människor flytt till följd av striderna mellan olika folkgrupper i Darfur.

U.  Under 2012–2013 har EU avsatt mer än 76 miljoner euro i humanitärt bistånd till Sudan (per den 20 augusti 2013). Sudan har inte ratificerat det omarbetade Cotonouavtalet från 2005 och kan därför inte få ekonomiskt stöd genom den 10:e Europeiska utvecklingsfonden.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den allt värre politiska, ekonomiska och sociala situationen i Sudan, som präglas av våld och dödsfall i samband med de demonstrationer som har svept över landet den senaste tiden.

2.  Europaparlamentet fördömer dödandet, våldet mot demonstranter, mediecensuren, de politiska hoten samt trakasserierna och de godtyckliga gripandena av människorättsaktivister, politiska aktivister och journalister.

3.  Europaparlamentet uppmanar Sudans regering att upphöra med trakasserierna och omedelbart frige alla fredliga demonstranter, politiska aktivister, medlemmar av oppositionen, människorättsförsvarare, medicinsk personal, bloggare och journalister som har gripits när de har utövat sin yttrandefrihets- och mötesfrihetsrätt. Parlamentet betonar att fängslade måste ges möjlighet att få en rättvis rättegång som bygger på en trovärdig förundersökning, rätt till advokat och oskuldspresumtion och att regeringen måste ge alla fängslade möjlighet att ha kontakt med sina anhöriga och få tillgång till läkarvård.

4.  Europaparlamentet fördömer användandet av skarp ammunition mot demonstranter, vilket leder till utomrättsligt dödande, överdrivet våld och anklagelser om att säkerhetsstyrkorna avsiktligt dödar demonstranter. Parlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att omedelbart stoppa angreppen och att upphäva den straffrihet som NISS-personalen åtnjuter. Parlamentet kräver att den drakoniska nationella säkerhetslagen från 2010 ska avskaffas.

5.  Europaparlamentet uppmanar de sudanesiska säkerhetsstyrkorna att respektera FN:s grundläggande principer om användning av våld av vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter, som innehåller bestämmelser för när våld får användas utan att det bryter mot mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv.

6.  Europaparlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att återställa och respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt internationell rätt, inbegripet yttrandefriheten, både på internet och annars, mötesfriheten, religionsfriheten, kvinnors rättigheter och jämställdheten, och att omedelbart häva alla restriktioner för tillgång till informations- och kommunikationsteknik.

7.  Europaparlamentet kräver att de sudanesiska myndigheterna upphör med alla former av förtryck mot dem som utnyttjar sin yttrandefrihet, både på internet och annars, samt att skydda journalister. Parlamentet understryker mediernas betydelse för att ge medborgarna information och som en kanal för att uttrycka berättigade farhågor. Parlamentet fördömer därför kraftfullt nedsläckningen den 22 september 2013 och de trakasserier som sker under NISS ledning.

8.  Europaparlamentet kräver att den sudanesiska regeringen alltid ska ge befolkningen obegränsad tillgång till internet. Parlamentet betonar att tillgång till internet är en grundläggande rättighet som har erkänts av FN:s råd för mänskliga rättigheter och att denna rättighet bör försvaras och upprätthållas på samma sätt som övriga mänskliga rättigheter.

9.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att fortsätta genomföra nödvändiga politiska reformer för att nå en lösning på landets kroniska ekonomiska vanstyre, fattigdom, tilltagande korruption och osäkerhet i väster och söder, samt rekommenderar de sudanesiska myndigheterna och alla regionala och internationella partner att genomföra program som riktar sig till unga för att främja utbildning och sysselsättning.

10.  Europaparlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att delta i en genuin och heltäckande nationell dialog med oppositionen, i synnerhet i Darfur. Parlamentet uppmanar med kraft regeringarna i Sudan och Sydsudan att nå en överenskommelse om de olösta ekonomiska övergångsbestämmelserna mellan de två länderna, inklusive användningen av olja, vilket är en fråga som har bidragit till de nuvarande oroligheterna i Sudan.

11.  Europaparlamentet påminner om rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser om den sudanesiska regeringens upprepade underlåtelse att samarbeta med Internationella brottsmålsdomstolen, i vilka man påpekade att Sudans regering har en skyldighet och kapacitet att samarbeta och att alla arresteringsorder som utfärdas av domstolen ska respekteras. Parlamentet uppmanar Omar al-Bashir att följa internationell rätt och inställa sig hos Internationella brottsmålsdomstolen för att stå till svars för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

12.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att se över sin nationella säkerhetslag, enligt vilken det är möjligt att fängsla misstänkta i upp till fyra och en halv månad utan någon form av rättslig prövning, samt uppmanar den sudanesiska regeringen att reformera sitt rättssystem i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter.

13.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att avskaffa dödsstraffet, som fortfarande är i kraft, och att omvandla dödsdomar till lämpliga alternativa påföljder.

14.  Europaparlamentet välkomnar myndigheternas beslut att inrätta en undersökningskommitté för att ställa de ansvariga för dödandet inför rätta, men uppmanar dem samtidigt att gå vidare med en heltäckande, oberoende undersökning av alla rapporterade dödsfall.

15.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen att i nära samordning med FN:s råd för mänskliga rättigheters särskilda förfaranden omedelbart skicka en undersökningskommission som ska utreda anklagelserna om överdriven och avsiktlig användning av dödligt våld från de sudanesiska myndigheternas sida samt de omständigheter som har lett till att demonstranter, inklusive försvarare av mänskliga rättigheter, har dödats.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart begränsa exporten av massövervakningsteknik från EU till länder där den riskerar att användas för att bryta mot digital frihet och andra mänskliga rättigheter.

17.  Europaparlamentet beklagar den höga representantens beslut att avsluta mandatet för EU:s särskilda representant i Sudan och Sydsudan med tanke på de allvarliga politiska oroligheterna i Sudan och de väpnade konflikter där sudanesiska styrkor och regeringsstödda miliser fortsätter att ostraffat begå krigsbrott. Parlamentet anser att utan en utvald särskild representant för EU i Sudan och Sydsudan ställs EU vid sidan av internationella förhandlingar och insatser, i synnerhet eftersom Förenta staterna, Ryssland och Kina alla har särskilda sändebud till Sudan. Den höga representanten uppmanas därför att ändra detta beslut och att förlänga mandatet för den särskilda representanten i Sudan och Sydsudan.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Sudans regering, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena för den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU och Panafrikanska parlamentet.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0470. (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0274.