Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frågan till kommissionen om handlingsplanen för företagande 2020 – stärka företagarandan i EU (O-000110/2013 – B7 0520/2013),

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen.

I.Företagaranda och utbildning i företagande

1.  Europaparlamentet förväntar sig att alla åtgärder som föreslås för att främja företagande på nationell och europeisk nivå kommer att omfatta alla olika typer av företag, t.ex. fria yrken, kooperativ, hantverksföretag och sociala företag.

2.  Europaparlamentet erinrar om att kvalifikationer och färdigheter i ekonomi och företagande utgör nyckelkompetenser i det livslånga lärandet och att det på grund av den svaga ekonomiska tillväxten och den höga arbetslösheten behövs resoluta åtgärder på kort och medellång sikt för att stärka och möjliggöra företagandet, framför allt bland de yngre.

3.  Europaparlamentet erkänner att medlemsstaterna är ansvariga för såväl utbildning i ekonomi och företagande som social utbildning och att utbildningssystemen i många fall bli mer riktade och kostnadseffektiva om de utformas på lokal och nationell nivå. Parlamentet anser att EU:s initiativ kan och bör komplettera medlemsstaternas åtgärder på området på ett meningsfullt sätt, särskilt genom samarbete och utbyte av bästa praxis.

4.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att ge incitament till arbetsgivare som erbjuder lågutbildade eller outbildade personer (inbegripet romer) utbildning och möjlighet att skaffa sig praktiska erfarenheter direkt på arbetsplatsen.

5.  Europaparlamentet bekymras över det sjunkande antalet EU-medborgare som överväger att bli egenföretagare i dessa tider av ekonomisk osäkerhet. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör öka sina samordnade insatser för att förbättra företagarkulturen i Europa och undersöka möjligheten att anta särskilda åtgärder och satsa på konkreta mål för att åter göra företagande till ett attraktivt alternativ, även för kvalificerad arbetskraft med yrkeserfarenhet och framför allt inom sektorer som är av strategisk betydelse för unionen. Exempelvis bör en stark koppling skapas mellan sådana initiativ och kommissionens verksamhet på det industripolitiska området. Sådana åtgärder bör inbegripa åtgärder för att underlätta företagsstartande.

6.  Europaparlamentet noterar kommissionens föreslagna åtgärder och initiativ för utbildning i företagande och uppmanar medlemsstaterna att snarast sätta dessa i verket, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet framhåller i detta avseende EU:s initiativ Ny kompetens för nya arbetstillfällen och välkomnar uppmaningen till medlemsstaterna att bland nyckelkompetenserna i de nationella programmen inkludera utbildning i företagande.

7.  För att ge nya potentiella entreprenörer den kompetens som krävs för att driva ett företag på ett sätt som stärker det positiva bidraget till samhället och där den negativa inverkan på människor och miljön samtidigt minimeras anser Europaparlamentet att man bör ta initiativ till att inkludera starka kriterier om hållbarhet och socialt ansvar i utbildningen i företagande.

8.  Europaparlamentet ser nätverket med nationella företrädare för små och medelstora företag som ett potentiellt centralt forum för utbyte av beprövad praxis och utvärdering av vilka framsteg som gjorts med genomförandet.

9.  Europaparlamentet stöder ambitionen bakom det planerade införandet av ungdomsgarantin och viljan att anslå adekvat finansiering för denna som en viktig åtgärd för att hjälpa medlemsstaterna i deras insatser för att mildra effekterna av den stora ungdomsarbetslösheten, särskilt i länder som har drabbats hårt av krisen. Parlamentet framhåller att de planerade åtgärderna till stöd för företagande och utbildning i företagande är av stor betydelse, eftersom dessa syftar till varaktig sysselsättning och knappast medför några icke förutsebara effekter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att undersöka ytterligare åtgärder, till exempel skattelättnader, för att uppmuntra små och medelstora företag att anställa unga människor.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka de kompletterande åtgärderna, rådgivningen och stödet till företag, särskilt mindre företag, via mellanliggande organisationer. Kommissionen uppmanas vidare att inrätta program för att underlätta handledning och stöd från äldre företagare som vill fungera som mentorer eller handledare för unga företagare som är på väg att starta företag eller ta över krisdrabbade företag, genom att tillhandahålla kunskap och erfarenhet.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja bildandet av kluster, dvs. företagsnätverk och företagssammanslutningar som bidrar till utvecklingen av konkurrensfördelar, till förmån för en gemensam förvaltning av mänskliga resurser, och ökar konkurrenskraften.

12.  Europaparlamentet påpekar att de små och medelstora företag som använder informations- och kommunikationsteknik växer två till tre gånger snabbare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja åtgärder för att företagarna ska kunna utnyttja alla de möjligheter som ges på den digitala inre marknaden.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa ännu mer på programmet Erasmus för unga företagare och att öka antalet nationella kontaktpunkter där detta fortfarande behövs. Parlamentet föreslår att befintliga strukturer inom Enterprise Europe Network tas bättre till vara och ser 10 000 utbyten per år som ett nödvändigt mål. Tillväxten bör ligga på minst 10 procent per år till dess att man har nått detta mål.

14.  Europaparlamentet ser stor potential i ytterligare utbyggnad av Leonardo-programmet för lärlingsutbyte och betonar att det behövs så kallade mellanliggande organisationer som hjälper små och medelstora företag att organisera sin verksamhet (t.ex. söka efter lämpliga partner i utlandet, söka lokaler osv.). Parlamentet betonar företagspotentialen hos dem som har genomgått en varvad utbildning (lärlingsutbildning).

15.  Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna ska kunna ansöka om ytterligare medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska socialfonden så länge som medlen används för att finansiera kortsiktiga åtgärder, exempelvis stöd och rådgivning vid företagsbildningar och företagsöverlåtelser, och inte för att motivera ytterligare omlokaliseringar av företag.

16.  Europaparlamentet rekommenderar en bättre samordning av befintliga och framtida instrument till stöd för företagande, så att det kan skapas incitament och synergieffekter på nationell, regional och lokal nivå.

17.  Europaparlamentet förväntar sig att den kommande kommissionen gör främjande av företagande och företagarutbildning till en nyckelfråga inom ramen för sina befogenheter och drar igång ett europeiskt partnerskap där medlemsstaternas framsteg kan jämföras med varandra, bland annat med hjälp av följande bedömningsgrunder:

18.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att som en prioriterad fråga anta nationella, regionala och lokala strategier för att utbildning i företagande ska integreras i läroplanerna (för primärskola, sekundärskola, yrkesutbildning, högskole- och universitetsutbildning samt vuxenutbildning). Parlamentet förväntar sig att dessa strategier kommer att omfatta alla olika typer av företag samt de sociala och miljömässiga konsekvenserna av företagande. Det är viktigt att det finns praktikorienterade och interaktiva moment i den sociala utbildningen och utbildningen i ekonomi och företagande.

19.  Europaparlamentet anser att yrkesutbildning kan ge de färdigheter, den kunskap och den kompetens som behövs på arbetsmarknaden, särskilt för arbetslösa och för att ge individanpassade råd till arbetssökande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka tillhandahållandet av yrkesutbildning i hela EU för att öka överblicken, erkännandet och kvaliteten när det gäller kompetenser och kvalifikationer och därigenom underlätta rörligheten för såväl dem som deltar i utbildning som arbetstagarna.

20.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att ha kunskap om hur marknaderna, ekonomin och finanssystemen fungerar för att kunna leda ett företag på ett bra sätt och att detta följaktligen också bör inkluderas i såväl de nationella grundutbildningssystemen som EU:s utbildningsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål införa finansiell utbildning som ett ämne i sina utbildningsprogram.

21.  Europaparlamentet framhåller vikten av praktikplatser för ungdomar i ekonomiska sektorer med goda utsikter, som ett värdefullt steg i övergången från utbildning till yrkesliv.

22.  Europaparlamentet välkomnar konceptet med kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), som med sitt fokus på företagande via kunskapstriangelns tre delar – forskning, högre utbildning och innovation – är en viktig drivkraft för innovation i ett läge med stora samhällsutmaningar och därför ett viktigt redskap för att skapa tillväxt och sysselsättning i Europa. Parlamentet framhåller därför att alla KI-gruppers struktur och syn på forskning, innovation och utbildning bör präglas av företagande. KI-grupperna bör integrera och dela med sig av bästa praxis för användning av innovativa koncept och tekniker på utbildningsområdet. Parlamentet rekommenderar vidare att en långsiktigare bedömning görs av ett eventuellt inrättande av en KI-grupp inriktad på vidareutveckling av sådana innovativa utbildningskoncept med särskilt fokus på utbildning i företagande.

II.Företagsklimat och ramvillkor på området

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att öka sina informationsinsatser för att i samarbete med de organisationer som företräder de små och medelstora företagen informera små och medelstora företag om olika finansieringsmöjligheter.

24.  Europaparlamentet betonar att flexiblare finansieringsalternativ är av största relevans vid företagsbildningar. Parlamentet understryker att den skattemässiga distinktionen mellan eget kapital och främmande kapital måste undanröjas och att skatteavdrag för investeringar måste införas. Eftersom bankkrediter är en av de viktigaste finansieringsformerna för små och medelstora företag betonar parlamentet att det behövs en säker kreditförsörjning och att man dessutom bör sträva efter att stärka deltagarfinansieringen genom bättre ramvillkor för privat kapital och riskkapital, inklusive stöd för SMF-fonder och gräsrotsfinansiering utan höga prospektkostnader. Parlamentet kräver att det ska införas ett fribelopp för privata investerares investeringar.

25.  Europaparlamentet påminner om att administrativa bördor precis som tidigare är ett av de största hindren för att starta eller driva ett företag. Parlamentet vidhåller att avvecklandet av onödiga administrativa bördor fortfarande står mycket högt upp på den politiska dagordningen, och förväntar sig att den kommande kommissionen lägger fram konkreta politiska förslag och förslag till åtgärder för perioden fram till 2020 inom ramen för prioriteringarna i småföretagsakten. Dessa förslag skulle kunna innehålla konkreta, kvantitativa mål (t.ex. en minskning av de administrativa bördor som beror på EU‑bestämmelser med 25 procent till 2020).

26.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen föreslår inom denna ”åtgärdspelare” och noterar de relevanta aspekter som parlamentet framhållit i sina resolutioner av den 23 oktober 2012 om små och medelstora företag: konkurrenskraft och affärsmöjligheter(1) och den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(2).

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förnyade uppmaningar till medlemsstaterna om att minska de kostnader och den tid som krävs för att starta ett företag. Parlamentet pekar på de begränsade framsteg som gjorts sedan småföretagsakten antogs och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka sitt arbete på detta område.

28.  Europaparlamentet framhåller att de många olika typer av företag som finns, såsom familjeföretag, kooperativ med mera, bör beaktas när man skapar ett företagarvänligt klimat genom lämpliga stödtjänster för företag.

29.  Europaparlamentet påpekar att EU:s understödsmekanismer för små och medelstora företag även fortsättningsvis är obalanserade samt att många medlemsstater i lagstiftningsarbetet ännu inte tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för små företag.

30.  Europaparlamentet betonar att tillgång till finansiering fortsätter att vara ett av de största hindren för utvecklingen av små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en fullständig bedömning av huruvida de instrument som är avsedda för finansiering av små och medelstora företag, såsom instrumentet Progress för mikrokrediter, verkligen bidrar till möjligheterna för små och medelstora företag att erhålla finansiering, särskilt mot bakgrund av att finansinstituten i en del medlemsstater tillämpar alltför stränga lånevillkor för små och medelstora företag.

31.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra skattevillkoren och de administrativa villkoren vid företagsöverlåtelser. Parlamentet anser att innovativa finansieringsformer, såsom gruppfinansiering, riskkapitalfinansiering och finansiering via företagsänglar, måste behandlas bättre ur beskattningssynpunkt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt stöd för företagsöverlåtelser genom finansieringsinstrument på nationell nivå med hjälp av lånegarantier och även andra finansieringsformer, såsom gruppfinansiering och finansiering via företagsänglar, och välkomnar att kommissionen på ett tydligt sätt framhållit gräsrotsfinansiering. Företagsöverlåtelser bör även underlättas genom lämpliga utbildningsinitiativ för kompetens på ledarskapsområdet, till exempel i fall där företag överlåts till anställda.

32.  Europaparlamentet konstaterar att komplicerade mervärdesskatteregler länge har varit ett av de största hindren för företagare när det gäller att utnyttja den inre marknadens potential. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att så snart som möjligt lägga fram de planerade förslagen om att harmonisera bestämmelserna och sänka kostnaderna för att följa mervärdesskattereglerna genom en enda deklaration, så att förslagen kan antas under den nuvarande valperioden.

33.  Europaparlamentet betraktar de föreslagna åtgärderna för att minska såväl de administrativa bördorna (till exempel onödiga eller oproportionerliga regelbördor) som de byråkratiska bördorna som ett komplement till principerna i småföretagsakten. Parlamentet beklagar att handlingsplanen inte nämner vissa viktiga initiativ, såsom åtgärderna för att genomföra småföretagstester på nationell nivå och den framtida rollen för högnivågruppen för minskade administrativa bördor eller införandet av en årlig resultattavla beträffande regelbördor i EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att under ledning av sin företrädare för små och medelstora företag fastställa en tidsmässigt ändamålsenlig färdplan för översynen och revideringen av de tio mest betungande EU-bestämmelserna för att minska onödiga och alltför omfattande bördor. En sådan minskning får under inga omständigheter urholka grundläggande sociala normer eller miljönormer.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en extra tidsfrist för alla nystartade företag under vilken dessa inte behöver betala sociala avgifter och för alla beräknade skatter så att företag under de första åren betalar skatt bara på den faktiska vinsten. Systemet måste vara helt öppet för insyn så att det inte kan missbrukas.

35.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt med kunskapsutbyte mellan kunskapscentrum, såsom forskningsinstitut och kompetenscentrum, och små och medelstora företag för att dessa ska bli framgångsrika. Parlamentet betonar behovet av att klart och tydligt fastställa processen för att omsätta kunskapen i praktisk handling och fördelarna för framgångsrika företagskluster i samband med detta.

36.  Europaparlamentet stöder kommissionens uttryckliga ambition att ge en andra chans vid hederliga konkurser och minska regelbördan för företagare.

37.  Europaparlamentet framhåller de fria yrkenas betydelse för företagandet i Europa. Parlamentet välkomnar kommissionens uttryckliga avsikt att tillsätta en arbetsgrupp som ska undersöka de fria yrkena specifika behov, och uppmanar kommissionen att beakta arbetsgruppens slutsatser inom ramen för konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag samt vid övervakning av åtgärder med koppling till småföretagsakten. Detta arbete skulle kunna leda till upprättandet av en europeisk stadga för fria yrken.

38.  Europaparlamentet framhåller vikten av att utveckla innovationskompetens i allmänhet och att stödja innovation som utgår från de anställda i både nya och befintliga företag. Parlamentet framhåller också att de mest framgångsrika nystartade företagen ofta är avknoppningar från befintliga företag, där de anställda har den trygghet och de resurser som krävs för att de ska kunna låta sina idéer mogna. Parlamentet framhåller dessutom att många företagare har en specialiserad eller icke-specialiserad bakgrund, och att insatser för att främja företagande därför inte bör vara inriktade bara på akademiker. De yrkesinriktade och praktiska utbildningarna spelar också en viktig roll när det gäller att främja entreprenörskap och innovation.

39.  Europaparlamentet framhåller vikten av att utveckla positiva incitament som får anställda att starta eget företag på deltid.

40.  Europaparlamentet efterlyser en tillämpning av flexibilitetsbestämmelserna inom ramen för den fleråriga budgetramen när det gäller programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), särskilt i fråga om finansieringsinstrumenten. Parlamentet anser att mikrofinansieringsprogrammen, exempelvis det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet och Jasmine (det gemensamma programmet till stöd för mikrofinansinstitut i Europa) måste finnas kvar i den fleråriga budgetramen.

41.  Europaparlamentet betonar att flexiblare finansieringsalternativ är av största relevans för nya företagsbildningar och små och medelstora företag när det gäller att underlätta deras tillgång till finansiering. Parlamentet medger att olika typer av bidrag i form av främmande kapital, eget kapital och hybridkapital kan vara lämpliga för olika affärsmodeller, och uppmanar medlemsstaterna att undanröja den skattemässiga distinktionen mellan eget kapital och främmande kapital och att överväga införande av skatteavdrag för investeringar i den reala ekonomin för att stimulera hållbar tillväxt och skapa arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av fördelarna med värdepapperiseringen av mikrokrediter.

42.  Europaparlamentet ser gärna att medlemsstaterna uppmuntrar en uppdelning av offentliga kontrakt i flera delar för att göra det lättare för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar, exempelvis genom att inkludera principen om att ”tillämpa eller förklara” i sin nationella upphandlingslagstiftning.

43.  Europaparlamentet beklagar att kraven för att starta ett företag i en del medlemsstater alltjämt är stränga. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna förkortar tiden för utfärdande av licenser och andra tillstånd som krävs för att starta företag till en månad.

44.  Europaparlamentet framhåller vikten av särskilda etableringsförmåner för nyutexaminerade personer som inom ramen för sin utbildning har genomgått särskild utbildning i företagande.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta enheter som fungerar som en enda kontaktpunkt och som tillhandahåller samtliga företagsstödjande tjänster, inklusive möjligheten att erhålla finansiering från olika källor, rådgivning inför start av företag och information om affärsmöjligheter inom och utanför EU.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning tillämpa en välavvägd strategi angående tiden för ackordsförfarande och skuldreglering så att hederliga företagare som går i konkurs får en andra chans och riskerna för fordringsägarna minimeras.

III.Företagare som förebilder samt inriktning på specifika grupper

47.  Europaparlamentet stöder införandet av en EU-omfattande företagardag under vilken man lyfter fram – och framför allt uppmärksammar medierna på – företagssatsningar som blivit framgångssagor. Parlamentet anser att man framför allt bör framhålla exempel på företagare som lyckats skapa ett ekonomiskt mervärde och samtidigt respekterat EU:s centrala principer om hållbarhet och socialt ansvar. Parlamentet hoppas att skolor och utbildningsanstalter kommer att delta i evenemanget genom sammankomster med företagarna och studiebesök på företagen.

48.  Europaparlamentet framhåller kvinnors stora potential som företagare och uppmanar kommissionen att ta fram tillförlitliga uppgifter för att bättre kunna utvärdera befintlig lagstiftning och undanröja eventuella hinder för kvinnliga företagare.

49.  Europaparlamentet framhåller potentialen hos kooperativ och sociala företag som ett verktyg för att skapa sysselsättning, särskilt för ungdomar, tack vare den roll de spelar för en hållbar lokal utveckling inte bara i fråga om ekonomi, utan även i fråga om sociala förhållanden och sysselsättning.

50.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som informations- och kommunikationstekniken (IKT) spelar för företagens framgångar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och främja program för utveckling av färdigheter inom IKT-området, i synnerhet för unga och kvinnor.

51.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas även åt andra grupper som är underrepresenterade i företagarvärlden, såsom ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättning och invandrare.

52.  Europaparlamentet anser att de demografiska utmaningarna kräver en bredare strategi där åtgärder för att skapa sysselsättning kombineras med insatser för att tillgodose nya och kommande behov på den europeiska arbetsmarknaden. I detta avseende anser parlamentet att det behövs ytterligare framsteg när det gäller att förbättra EU-arbetstagarnas – även forskares och andra högutbildades – rörlighet, i syfte att uppnå ett Europa utan gränser inom EU:s inre marknad.

53.  Europaparlamentet betonar att bristerna i erkännandet av utländska utbildnings- och yrkeskvalifikationer utgör ett stort hinder för invandrare som vill starta företag. Parlamentet vill därför se snar enighet i fråga om direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0387. (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0036.