Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/0179(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0395/2013

Ingivna texter :

A7-0395/2013

Debatter :

PV 09/12/2013 - 19
CRE 09/12/2013 - 19

Omröstningar :

PV 10/12/2013 - 7.21
CRE 10/12/2013 - 7.21
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0539

Antagna texter
PDF 638kWORD 170k
Tisdagen den 10 december 2013 - Strasbourg
Särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och bestämmelser för fiske i Nordostatlantens internationella vatten ***I
P7_TA(2013)0539A7-0395/2013
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 december 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och bestämmelser för fiske i Nordostatlantens internationella vatten samt om upphävande av förordning (EG) nr 2347/2002 (COM(2012)0371 – C7-0196/2012 – 2012/0179(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0371),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0196/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 13 februari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av FAO:s Code of Conduct for Responsible Fisheries and the Europeiska kommissionens Code of Sustainable and Responsible Fisheries Practices,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0395/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1)EUT C 133, 9.5.2013, s. 41.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 december 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om upprättande av särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och bestämmelser för fiske i Nordostatlantens internationella vatten samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2347/2002
P7_TC1-COD(2012)0179

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(2), och

av följande skäl:

(1)  I rådets förordning (EG) nr 2371/2002(3) föreskrivs införandet av gemenskapsbestämmelser för tillträde till vatten och resurser och för hållbar fiskeverksamhet, för att garantera ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av resurserna på hållbara grunder. Enligt artikel 2 i den förordningen ska ett ekosystembaserat synsätt och försiktighetsmetoden tillämpas genom att åtgärder vidtas för att minimera fiskeverksamhetens påverkan på de marina ekosystemen.

(1a)  I artikel 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs det att miljöskyddskraven ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, däribland bevarandet av djuphavets fiskeresurser, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. [Ändr. 1]

(2)  Unionen har åtagit sig att genomföra de resolutioner som antagits av Förenta nationernas generalförsamling, i synnerhet resolutionerna 61/105 och 64/72 som uppmanar stater och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer att garantera att sårbara marina djuphavsekosystem skyddas från destruktiv påverkan av bottenredskap samt att djuphavsbestånden utnyttjas på ett hållbart sätt. Rekommendationer med åtgärder som utarbetats och antagits i Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) för att skydda sårbara marina djuphavsekosystem mot de negativa effekterna av bottenredskap i enlighet med punkt 83 a i resolution 61/105 och punkterna 119 a och 120 i resolution 64/72 bör formellt införlivas i unionsrätten i sin helhet. [Ändr. 2]

(2a)  Vidare bör unionen vara ledande i fråga om att besluta om och verkställa åtgärder för god och hållbar förvaltning av djuphavsfiske i internationella forum i enlighet med de resolutioner som antagits av FN:s generalförsamling och FAO och som återspeglas i denna förordning. [Ändr. 3]

(3)  Kommissionen har gjort en utvärdering av rådets förordning (EG) nr 2347/2002(4). Kommissionen kom framför allt fram till att den berörda flottans omfattning var alltför stor, att det saknades riktlinjer för kontroll i utsedda hamnar och för provtagningsprogrammen, samt att kvaliteten på medlemsstaternas rapportering om ansträngningsnivån var alltför varierande.

(3a)  Kapaciteten för fartyg med djuphavsfisketillstånd har sedan 2002 varit begränsad till den samlade kapaciteten för alla fartyg som fångade mer än 10 ton blandade djuphavsarter under något av åren 1998, 1999 eller 2000. Kommissionen kom i sin utvärdering fram till att detta kapacitetstak inte har gett några väsentliga positiva effekter. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter och avsaknaden av korrekta uppgifter om många djuphavsfiskeverksamheter räcker det inte att förvalta dessa fiskeverksamheter enbart med hjälp av ansträngningsbegränsningar. [Ändr. 4]

(4)  För att upprätthålla de nödvändiga minskningar av fiskekapaciteten som hittills uppnåtts inom djuphavsfisket, bör fisket efter djuphavsarter omfattas av ett fisketillstånd som begränsar kapaciteten för fartyg som har tillstånd att landa djuphavsarter. För att inrikta förvaltningsåtgärderna på den för djuphavsfisket mest relevanta delen av flottan, bör fisketillstånden utfärdas i förhållande till de målarter eller bifångstarter som berörs av fisket. Skyldigheten att landa alla fångster i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2013(5) bör beaktas så att fartyg som fångar små mängder djuphavsarter och som för närvarande inte har ett djuphavsfisketillstånd inte berövas möjligheten att fortsätta bedriva sin traditionella fiskeverksamhet. [Ändr. 5]

(5)  Innehavare av fisketillstånd som medger fångst av djuphavsarter bör delta i sådan vetenskaplig forskningsverksamhet som förbättrar bedömningen av djuphavsbestånden och forskningen om djuphavsekosystemen. [Ändr. 6]

(6)  Vid riktat fiske efter andra arter i områden på kontinentalbranten som också är öppna för djuphavsfiske, bör fartygsägarna ha ett fisketillstånd som medger bifångster av djuphavsarter.

(7)  Bland de olika redskap som används inom djuphavsfisket är bottentrålarna det redskap som utsätter de sårbara marina ekosystemen för störst risker, och rapporterar också den högsta andelen oönskade fångster av djuphavsarter. Det bör därför på permanent basis vara förbjudet att använda bottentrålar i riktat fiske efter djuphavsarter. [Ändr. 7]

(8)  Användningen av bottenstående nät inom djuphavsfisket omfattas för närvarande av restriktioner i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1288/2009 om fastställande av tekniska övergångsbestämmelser för perioden 1 januari 2010–30 juni 2011(6). Mot bakgrund av de höga nivåerna av oönskad fångst vid användning under ohållbara förhållanden på djupt hav och mot bakgrund av de ekologiska följderna av förlorade eller övergivna redskap, bör även detta redskap permanent förbjudas inom riktat fiske efter djuphavsarter. [Ändr. 8]

(9)  För att yYrkesfiskarna ska få måste få tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya kraven bör och de nuvarande fisketillstånden för fiske med bottentrålar och bottensatta garn bör fortsätta att gälla under en fastställd tidsperiod, för att minska de negativa konsekvenserna för den flotta som ägnar sig åt detta fiske. [Ändr. 9]

(10)  Vidare bör fartyg som måste vill byta redskap för att kunna fortsätta inom fisket vara berättigade till ekonomiskt stöd från Europeiska fiskerifonden, förutsatt att de nya redskapen minskar fiskets påverkan på icke-kommersiella arter och förutsatt att det nationella operativa programmet medger bidrag till sådana åtgärder. [Ändr. 10]

(11)  Fartyg som bedriver riktat fiske efter djuphavsarter med andra typer av bottenredskap bör inte utvidga sin verksamhetsradie enligt fisketillståndet i unionens vatten annat än om en bedömning i enlighet med FAO:s internationella riktlinjer från 2008 om förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet ("FAO:s riktlinjer 2008") visar att utvidgningen inte medför någon betydande risk för negativ påverkan på sårbara marina ekosystem. [Ändr. 11]

(12)  Vetenskapliga utlåtanden rörande vissa bestånd som förekommer på djupt hav tyder på att dessa bestånd är särskilt känsliga för utnyttjande och att f. Fisket efter dessa bestånd bör begränsas eller minskas som en försiktighetsåtgärd och syfta till att nå nivåer över de nivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag. Fiskemöjligheterna för djuphavsbestånd bör inte överstiga de nivåer som på vetenskapliga grunder har rekommenderats som försiktighetsnivåer. Om det inte finns några vetenskapliga utlåtanden på grund av att det saknas tillräcklig information om bestånd eller arter, bör inga fiskemöjligheter tilldelas. Flera bestånd av djuphavsarter med ett stort kommersiellt intresse, såsom skoläst (Coryphaenoides rupestris), birkelånga (Molva dypterigia) och dolkfisk (Aphanopus carbo), har dock enligt Ices stabiliserats under de senaste tre åren. [Ändr. 12]

(13)  Vetenskapliga utlåtanden visar också att begränsningar av fiskeansträngningen är ett lämpligt instrument för att fastställa fiskemöjligheter inom djuphavsfiskena. Mot bakgrund av den stora mängden olika fiskeredskap och fiskemönster inom djuphavsfisket och mot bakgrund av behovet av att utveckla kompletterande åtgärder för att hantera de miljömässiga svagheterna inom de olika fiskena enskilt, bör begränsningar av fiskeansträngningen endast ersätta fångstbegränsningarna när det är helt säkert att de är anpassade till specifika fisken. Eftersom det ofta saknas exakta uppgifter om djuphavsfisket och detta fiske för det mesta är ett blandfiske bör kompletterande förvaltningsåtgärder införas. Vid behov bör fångstbegränsningar kombineras med ansträngningsbegränsningar. Dessa begränsningar bör fastställas till nivåer som minimerar och förebygger påverkan på icke-målarter och sårbara marina ekosystem. [Ändr. 13]

(14)  För att garantera en förvaltning som är anpassad till specifika fisken, bör de berörda medlemsstaterna vara bemyndigade att vidta kompletterande bevarandeåtgärder och att årligen bedöma ansträngningsnivåernas överensstämmelse med de vetenskapliga utlåtandena om hållbart utnyttjande. De regionalt anpassade ansträngningsbegränsningarna bör också ersätta den nuvarande övergripande begränsning av fiskeansträngningen som godkänts inom ramen för (NEAFC).

(15)  Eftersom biologiska uppgifter bäst samlas in enligt harmoniserade datainsamlingsstandarder, är det lämpligt att integrera datainsamlingen för djuphavsfiskets verksamhetsgrenar i den allmänna ramen för insamling av vetenskapliga data, och samtidigt garantera att den kompletterande information som behövs för att förstå dynamiken inom de olika fiskena tillhandahålls. Av förenklingsskäl bör den nuvarande ansträngningsrapporteringen per art upphöra och ersättas av en analys av de vetenskapliga data som återkommande begärs in av medlemsstaterna och som innehåller ett särskilt kapitel om djuphavsfiskets verksamhetsgrenar. Medlemsstaterna bör säkerställa efterlevnaden av datainsamlings- och rapporteringskraven, särskilt de krav som rör skydd av sårbara marina ekosystem. [Ändr. 14]

(15a)  Ett stort antal arter fångas vid djuphavsfiske, däribland sårbara arter av djuphavshajar. Det är nödvändigt att se till att skyldigheten att landa alla fångster i djuphavsfisken omfattar arter som inte är föremål för fångstbegränsningar och att minimibestämmelser inte tillämpas på dessa fisken. En fullständigt införlivad skyldighet att landa fångsten skulle kunna innebära ett betydande bidrag när det gäller att avhjälpa den rådande avsaknaden av data om dessa fisken och att bättre förstå påverkan på detta fiske för de många olika sorters arter som fångas. [Ändr. 15]

(16)  I rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (7) fastställs kontroll- och tillsynskrav för de fleråriga planerna. Djuphavsarterna, som av naturen är känsliga för fiske, bör få samma uppmärksamhet i kontrollavseende som andra bevarandearter för vilka en flerårig förvaltningsplan har fastställts.

(17)  Innehavare av fisketillstånd som medger fångst av djuphavsarter bör förlora sitt tillstånd vad djuphavsarterna beträffar om de inte iakttar de relevanta bevarandeåtgärderna.

(18)  Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten godkändes genom rådets beslut 81/608/EEG(8) och trädde i kraft den 17 mars 1982. Genom konventionen inrättas en lämplig ram för multilateralt samarbete för ett rationellt bevarande och en rationell förvaltning av fiskeresurserna i internationella vattnen i Nordostatlanten. I förvaltningsåtgärderna som antagits inom NEAFC ingår tekniska åtgärder för bevarande och förvaltning av arter som regleras av NEAFC och för skydd av sårbara marina livsmiljöer, däribland försiktighetsåtgärder.

(19)  Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget i syfte att specificera åtgärder som kompletterar de årliga ansträngningsbegränsningarna i det fall medlemsstaterna inte vidtar dessa begränsningar eller om de åtgärder de vidtar inte anses vara förenliga med målen enligt denna förordning eller om de anses vara otillräckliga med avseende på målen enligt denna förordning.

(20)  Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget, vilka kan bli nödvändiga för att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av denna förordning när de kompletterande åtgärder som medlemsstaterna antagit avseende årliga ansträngningsbegränsningar (som ersättning för årliga fångstbegränsningar) är otillräckliga eller om inga sådana kompletterande åtgärder vidtagits.

(21)  Det är därför nödvändigt att införa nya regler för att reglera fisket efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och att upphäva förordning (EG) nr 2347/2002.

(22)  Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Syftena med denna förordning är att

a)  garantera en hållbar förvaltning och ett hållbart utnyttjande av djuphavsarter och att minimera djuphavsfiskets inverkan på den marina miljön, [Ändr. 16]

aa)  förhindra betydande negativa konsekvenser för sårbara marina ekosystem och säkerställa ett långsiktigt bevarande av djuphavsfiskbestånd, [Ändr. 17]

b)  öka de vetenskapliga kunskaperna om djuphavsarter och deras livsmiljöer för de syften som avses i led a,

ba)  minimera och om möjligt förebygga bifångster, [Ändr. 18]

c)  genomföra de tekniska åtgärder för fiskeriförvaltning som rekommenderas av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).

ca)  tillämpa den försiktighetsbaserade metoden och ett ekobaserat synsätt på fiskeriförvaltning och säkerställa att unionens åtgärder som syftar till en hållbar förvaltning av djuphavsbestånd är förenlig med de resolutioner som har antagits av FN:s generalförsamling, framför allt resolutionerna 61/105 och 64/72. [Ändr. 19]

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning är tillämplig på fiskeverksamhet eller planerad fiskeverksamhet i följande vatten:

a)  Unionens vatten i Ices (Internationella havsforskningsrådet) delområden II–XI och i Cecafs (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) områden 34.1.1., 34.1.2 och 34.2, inbegripet fiskeverksamhet eller planerad fiskeverksamhet som bedrivs eller ska bedrivas av fiskefartyg som för ett tredjelands flagg eller är registrerade i ett tredjeland, [Ändr. 20]

b)  Internationella vatten i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.

c)  NEAFC:s regleringsområde.

Artikel 3

Definitioner

1.  Vid tillämpning av denna förordning gäller definitionerna i artikel 3 4 i rådets förordning (EU) nr 2371/2002 .../2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken] och i artikel 2 i förordning (EG) nr 734/2008(9). [Ändr. 21]

2.  Dessutom gäller följande definitioner:

a)  Ices-områden, Ices- delområden, Ices-sektioner och Ices-delsektioner: de områden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009(10). [Ändr. 22]

b)  Cecaf-områden, Cecaf-delområden och Cecaf-sektioner: de områden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009(11). [Ändr. 23]

c)  NEAFC:s regleringsområde: vatten som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten och som ligger utanför de vatten som omfattas av respektive parts i konventionen fiskejurisdiktion.

d)  djuphavsarter: de arter som förtecknas i bilaga I.

e)  mest sårbara arter: de djuphavsarter som förtecknas i tredje kolumnen ”Mest sårbara arter” i tabellen i bilaga I.

f)  verksamhetsgren: fiskeverksamhet som riktar fisket mot vissa arter med hjälp av ett särskilt fiskeredskap i ett särskilt område.

g)  verksamhetsgren inom djuphavsfisket: en verksamhetsgren som riktar fisket mot djuphavsarter i enlighet med föreskrifterna i artikel 4.1 i denna förordning.

h)  centrum för fiskerikontroll: ett operativt centrum som har upprättats av en flaggmedlemsstat och är utrustat med datorutrustning och program som möjliggör automatisk datamottagning, databehandling och elektronisk dataöverföring.

i)  vetenskapligt rådgivande organ: ett internationellt vetenskapligt organ på fiskeriområdet som uppfyller internationella standarder för forskningsbaserade vetenskapliga utlåtanden.

ia)  hållbart utnyttjande: förvaltning av ett bestånd eller en grupp av bestånd på ett sätt som medför att populationer av bestånden återställs till och upprätthålls på nivåer över maximalt hållbart uttag och som inte inverkar negativt på de marina ekosystemen. [Ändr. 24]

j)  maximalt hållbart uttag: den maximala fångst som kan tas ur ett fiskbestånd på obestämd tid. [Ändr. 25]

Artikel 3a

Insyn, allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning

1.  Vid genomförandet av denna förordning ska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG(12) och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1049/2001(13) och (EG) nr 1367/2006(14) om allmänhetens tillgång till miljöinformation gälla.

2.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att all databehandling och allt beslutsfattande inom ramen för denna förordning genomförs helt i enlighet med konventionen som utarbetats av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och möjlighet till rättslig prövning avseende miljöfrågor (den så kallade Århuskonventionen), som EU godkände genom rådets beslut 2005/370/EG(15). [Ändr. 26]

Artikel 3b

Identifiering av djuphavsarter och mest sårbara arter

1.  Senast den …(16) och vartannat år därefter ska kommissionen se över förteckningen över djuphavsarter i bilaga I, inbegripet beteckningarna för mest sårbara arter.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 om ändring av förteckningen över djuphavsarter i bilaga I, inbegripet beteckningarna för mest sårbara arter, för att införliva nya vetenskapliga rön från medlemsstaterna, från det vetenskapliga rådgivande organet och från andra relevanta informationskällor, däribland Internationella naturvårdsunionens rödlista. Vid antagandet av dessa delegerade akter ska kommissionen ta särskild hänsyn till Internationella naturvårdsunionens rödlista samt till hur sällsynta arterna är och hur sårbara de är för utnyttjande och huruvida det vetenskapliga rådgivande organet har rekommenderat en nollnivå för bifångster. [Ändr. 27]

KAPITEL II

FISKETILLSTÅND

Artikel 4

Typer av fisketillstånd

1.  För fiskeverksamhet inriktad på djuphavsarter som bedrivs av unionens fiskefartyg ska det krävas ett fisketillstånd utfärdat av flaggmedlemsstaten, på vilket djuphavsarter anges vara målarter. [Ändr. 28]

2.  Vid tillämpning av punkt 1 anses fisket vara inriktat på djuphavsarter i följande fall:

a)  Djuphavsarter antecknas som målarter i fiskfartygets fiskekalender.

b)  Ett redskap som endast används för att fånga djuphavsarter medförs ombord på fartyget eller används i verksamhetsområdet.

c)  Fartygets befälhavare registrerar, i loggboken, en procentandel djuphavsarter som utgör 10 % eller mer förtecknas i bilaga I och som fångas i de vatten som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde; denna procentandel ska vara lika stor som eller större än ett av följande tröskelvärden:

–  15 % av den totala fångstvikten för den aktuella fiskedagen, eller

–  8 % av den totala fångstvikten för den aktuella fiskeresan,

varvid fartygets befälhavare själv kan välja vilket tröskelvärde som ska tillämpas. [Ändr. 29]

ca)  Fartyget använder sig av bottenredskap på minst 600 meters djup. [Ändr. 30]

2a.  I syfte att beräkna procentandelarna i punkt 2 c ska de arter i bilaga I för vilka tillämpningen skjuts upp, i enlighet med vad som anges i fjärde kolumnen i den bilagan, endast beaktas från och med den …(17), [Ändr. 31]

3.  För fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och som inte är inriktad på djuphavsarter, men där djuphavsarter tas som bifångst, ska det krävas ett fisketillstånd på vilket djuphavsarter anges som bifångst. [Ändr. 32]

4.  De två typer av fisketillstånd som avses i punkterna 1 respektive 3 ska vara tydligt åtskilda i den elektroniska databas som avses i artikel 116 i förordning (EG) nr 1224/2009.

5.  Trots föreskrifterna i punkterna 1 och 2 får fiskefartygen utan fisketillstånd fånga, ombord medföra, omlasta eller landa en kvantitet djuphavsarter, förutsatt att denna kvantitet understiger ett tröskelvärde som fastställts till 100 kg djuphavsarter, oavsett artsammansättning, per fiskeresa. Uppgifter om alla dessa fångster, oavsett om de behålls eller kastas ut, inbegripet artsammansättning, vikt och storlek, ska registreras i fartygets loggbok och ska rapporteras till de behöriga myndigheterna. [Ändr. 33]

Artikel 5

Kapacitetsförvaltning

1.  Den samlade fiskekapaciteten, mätt i bruttotonnage och kilowatt, för samtliga de fiskefartyg som innehar ett fisketillstånd som utfärdats av en medlemsstat och som medger fångst av djuphavsarter som målart eller bifångstart, får aldrig vid någon tidpunkt överstiga den samlade fiskekapaciteten för de fartyg i den medlemsstaten som har landat tio ton djuphavsarter eller mer under ett av de två kalenderåren som föregår denna förordnings ikraftträdande, beroende på vilket år som står för den högsta siffran2009–2011, beroende på vilket år som står för den högsta siffran. [Ändr. 34]

1a.  För att nå det mål som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna göra årliga kapacitetsbedömningar i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) nr …/2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken]. Den åtföljande rapporten, i enlighet med punkt 2 i den artikeln, ska sträva efter att segment för segment identifiera strukturell överkapacitet och beräkna varje segments lönsamhet på lång sikt Rapporterna ska offentliggöras. [Ändr. 35]

1b.  Om den kapacitetsbedömning som avses i punkt 1a visar att fiskedödligheten hos djuphavsbestånd är över rekommenderade nivåer, ska den berörda medlemsstaten utarbeta och i rapporten inkludera en åtgärdsplan för det berörda flottsegmentet för att se till att fiskedödligheten för de berörda bestånden överensstämmer med målen i artikel 10. [Ändr. 36]

1c.  De bedömningar av kapaciteten och åtgärdsplaner som aves i denna artikel ska offentliggöras. [Ändr. 37]

1d.  Om det har skett ett utbyte av fiskemöjligheter för djuphavsarter mellan medlemsstater ska den fiskekapacitet som motsvarar de utbytta möjligheterna beviljas givarmedlemsstaten i syfte att fastställa den samlade fiskekapaciteten i enlighet med punkt 1. [Ändr. 38]

1e.  Utan hinder av punkt 1 ska de regionala fiskeflottorna i de yttersta randområdena, där det inte finns någon kontinentalsockel och praktiskt taget inga alternativ till djuphavsresurserna, medges en samlad fiskekapacitet för djuphavsarter, som aldrig får överstiga den befintliga fiskeflottans samlade fiskekapacitet i varje yttersta randområde. [Ändr. 39]

Artikel 6

Allmänna krav för ansökningar om fisketillstånd

1.  Varje ansökan om ett fisketillstånd som medger fångst av djuphavsarter, antingen som målart eller bifångstart, och om årlig förnyelse av detta ska åtföljas av en beskrivning av det område där fiskeverksamheten avses bedrivas, med uppgift om alla berörda delområden, sektioner och delsektioner av Ices och Cecaf, redskapstyp och antal olika redskap och om de djup på vilka de kommer att användas, samt om de enskilda målarterna samt fiskeverksamhetens planerade frekvens och varaktighet. Denna information ska offentliggöras. [Ändr. 40]

1a.  Alla ansökningar om fisketillstånd ska åtföljas av en förteckning över det berörda fiskefartygets fångster av djuphavsarter i området som ansökningen gäller under 2009–2011. [Ändr. 41]

Artikel 6a

Särskilda krav på skydd av sårbara marina ekosystem

1.  Medlemsstaterna ska använda bästa tillgängliga vetenskapliga och tekniska information, inklusive biogeografisk information, för att kartlägga var sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer. Det vetenskapligt rådgivande organet ska dessutom varje år genomföra en bedömning av var sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer.

2.  När man på grundval av informationen i punkt 1 har kartlagt områden där sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer ska medlemsstaterna och det vetenskapligt rådgivande organet i god tid underrätta kommissionen om detta.

3.  Kommissionen ska på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga och tekniska information och utifrån medlemsstaternas och det vetenskapligt rådgivande organets bedömningar och kartläggningar senast den ...(18) upprätta en förteckning över områden där sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer. Kommissionen ska varje år se förteckningen mot bakgrund av utlåtanden från det vetenskapligt rådgivande organet.

4.  Fiske med bottenredskap ska förbjudas i de områden som identifierats i enlighet med punkt 3.

5.  De avstängningar som avses i punkt 4 ska tillämpas på alla unionsfartyg när de befinner sig på de fria haven och för alla fartyg när avstängningen gäller unionens vatten.

6.  Genom undantag från punkt 4 får kommissionen om den, på grundval av en konsekvensbedömning och efter att ha rådfrågat det vetenskapliga rådgivande organet, anser att det finns tillräckliga bevis för att sårbara marina ekosystem inte förekommer i ett visst område som finns upptaget på den förteckning som avses i punkt 3 eller att lämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärder har vidtagits som säkerställer att betydande negativa konsekvenser för sårbara marina ekosystem i området har förhindrats, återigen öppna området för fiske med bottenredskap.

7.  Om ett fartyg under sin fiskeverksamhet påträffar bevis på sårbara marina ekosystem ska det genast avstå från att fiska i det berörda området. Fisket får återupptas först när fartyget har nått ett nytt område minst fem sjömil från det område där påträffandet skedde.

8.  Fiskefartyget ska genast rapportera om varje påträffande av sårbara marina ekosystem till de behöriga nationella myndigheterna, som i sin tur utan dröjsmål ska underrätta kommissionen.

9.  De områden som avses i punkterna 4 och 7 ska förbli avstängda för fiske tills det vetenskapligt rådgivande organet genomför en bedömning av området och drar slutsatsen att inga sårbara marina ekosystem förekommer, eller lämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärder har vidtagits som säkerställer att betydande negativa konsekvenser för sårbara marina ekosystem i området har förhindrats, varefter kommissionen på nytt kan öppna området för fiske. [Ändr. 42]

Artikel 7

Särskilda krav för ansökningar om och utfärdandet av fisketillstånd som medger användning av bottenredskap inom riktat fiske efter djuphavsarter

1.  Utöver de krav som fastställs i artikel 6 ska varje ansökan om fisketillstånd för riktat fiske efter djuphavsarter enligt artikel 4.1 som utfärdats i enlighet med artikel 4 som medger användning av bottenredskap i unionens vatten enligt artikel 2 a, eller i internationella vatten i enlighet med artikel 2 b och c åtföljas av en detaljerad fiskeplan som ska vara allmänt tillgänglig och som ska innehålla följande uppgifter: [Ändr. 43]

a)  De platser där det riktade fisket efter djuphavsarter inom verksamhetsgrenen planeras bedrivas. Platsen eller platserna som ska anges med koordinater i enlighet med standardsystemet World Geodetic System från 1984 och innehålla uppgifter om alla berörda delområden, sektioner och delsektioner av Ices och Cecaf. [Ändr. 44]

b)  I förkommande fall de platser där djuphavsfiske inom verksamhetsgrenen har bedrivits under de senaste tre hela kalenderåren. Platsen eller platserna 2009-2011 som ska anges med koordinater i enlighet med World Geodetic System från 1984, vilka ska avgränsa fiskeverksamheten med så stor noggrannhet som möjligt och innehålla uppgifter om alla berörda delområden, sektioner och delsektioner av Ices och Cecaf. [Ändr. 45]

ba)   Typ av fiskeredskap och det djup på vilket de ska användas, en förteckning över vilka arter som avses och tekniska åtgärder som ska vidtas, i enlighet med de tekniska åtgärderna för fiskeriförvaltning som rekommenderas av NEAFC och åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 734/2008 och havsbottnens batymetriska profil i det avsedda fiskeområdet, om denna information inte redan är tillgänglig för de behöriga myndigheterna i den berörda flaggstaten. [Ändr. 46]

1a.  Medlemsstaterna ska, innan de godkänner en ansökan, kontrollera genom fartygsövervakningssystemets register för sådana fartyg att de uppgifter som lämnats enligt punkt 1 b är korrekta. Om de uppgifter som ges enligt punkt 1 b inte stämmer överens med uppgifterna i fartygsövervakningssystemets register ska tillstånd inte beviljas. [Ändr. 47]

1b.  Tillåtna fiskeverksamheter ska begränsas till de befintliga fiskeområden som fastställts i punkt 1 b. [Ändr. 48]

1c.  Alla ändringar till fiskeplanen ska utvärderas av flaggmedlemsstaten. En ändrad fiskeplan ska antas av flaggmedlemsstaten endast om den inte tillåter fiskeverksamhet i områden där sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer. [Ändr. 49]

1d.  Om fiskeplanen inte följs ska flaggmedlemsstaten återkalla fisketillståndet för det berörda fiskefartyget. [Ändr. 50]

1e.  Små fartyg som på grund av tekniska faktorer, såsom typ av redskap eller fartygets kapacitet, inte har kapacitet att fånga mer än 100 kg djuphavsarter per fiskeresa undantas från kravet att lägga fram en fiskeplan. [Ändr. 51]

1f.  Till en ansökan om förlängning av fisketillstånd för djuphavsarter behöver ingen detaljerad fiskeplan bifogas förutsatt att man inte planerar göra ändringar i det berörda fartygets fiskeverksamhet, varvid en ändrad plan ska läggas fram. [Ändr. 52]

2.  Varje fisketillstånd som utfärdas på grundval av en ansökan i enlighet med punkt 1 ska innehålla uppgift om det bottenredskap som kommer att användas och ska begränsa den tillåtna fiskeverksamheten till det område i vilket den planerade fiskeverksamheten i enlighet med punkt 1 a och den redan pågående fiskeverksamheten i enlighet med punkt 1 b överlappar varandra. Området för den planerade fiskeverksamheten får emellertid utvidgas så att det sträcker sig utanför området för den nuvarande fiskeverksamheten om medlemsstaten, med stöd av vetenskapliga utlåtanden, har bedömt och dokumenterat att en sådan utvidgning inte kommer att få några betydande negativa konsekvenser för sårbara marina ekosystem. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska fiske med bottenredskap i vatten där djuphavsfiske inte ägt rum 2009–2011, så som avses i punkt 1 b, kräva ett fisketillstånd i enlighet med artikel 4. Inget fisketillstånd ska utfärdas förrän medlemsstaten, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga uppgifter och utlåtanden, har utvärderat och dokumenterat att den berörda fiskeverksamheten inte skulle få betydande negativa konsekvenser för det marina ekosystemet. Bedömningen ska utföras i enlighet med denna förordning och FAO:s riktlinjer från 2008 och ska göras allmänt tillgänglig. Kommissionen ska i samråd med den berörda medlemsstaten och det vetenskapliga rådgivande organet se över bedömningen för att se till att alla områden där sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer har kartlagts och att de föreslagna avhjälpnings- och förvaltningsåtgärderna är tillräckliga för att förhindra betydande negativa konsekvenser för de sårbara marina ekosystemen. [Ändr. 53]

2a.  Före den … (19) får inga tillstånd för riktat fiske efter djuphavsarter, inbegripet i de områden som fastställs i punkt 1 b, utfärdas eller förnyas om inte medlemsstaten, med stöd av bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, har bedömt och dokumenterat att den berörda fiskeverksamheten inte kommer att få några betydande negativa konsekvenser för de marina ekosystemen. Bedömningen ska utföras i enlighet med FAO:s riktlinjer från 2008, i den form som framgår av bilaga IIa, och ska göras allmänt tillgänglig. [Ändr. 54]

2b.  Medlemsstaterna ska tillämpa försiktighetsansatsen när de genomför sina konsekvensbedömningar. I områden där inga konsekvensbedömningar har genomförts eller där konsekvensbedömningarna inte genomfördes i enlighet med FAO:s riktlinjer från 2008 ska användningen av bottenredskap vara förbjuden. [Ändr. 55]

2c.  Inga fisketillstånd enligt artikel 4 får utfärdas för områden där sårbara marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer om inte kommissionen, efter att ha rådfrågat det vetenskapliga rådgivande organet, fastställer att det finns tillräckliga bevis för att lämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärder har vidtagits som säkerställer att betydande negativa konsekvenser för sårbara marina ekosystem har förebyggts. [Ändr. 56]

2d.  Nya konsekvensbedömningar ska göras om sättet att fiska med bottengarn eller den teknik som används ändras avsevärt eller om ny vetenskaplig information framkommit som tyder på att det finns ett sårbart marint ekosystem i ett givet område. [Ändr. 57]

2e.  Utöver kraven i artikel 6 ska uppgifter om fångster av djuphavsarter, oavsett om de behålls eller kastas ut, inbegripet artsammansättning, vikt och storlek, rapporteras. [Ändr. 58]

Artikel 8

Fartygens deltagande i insamling av data om djuphavsfiske

Medlemsstaterna ska genomföra åtgärder för att se till att alla fartyg som fångar djuphavsarter, oavsett om det är i enlighet med ett fisketillstånd som har utfärdats i enlighet med artikel 4 eller inte, registrerar alla sina fångster av dessa arter och rapporterar dem till den behöriga myndigheten i fråga. [Ändr. 59]

Medlemsstaterna ska i fisketillstånd utfärdade i enlighet med artikel 4 ställa de villkor som krävs för att garantera att det berörda fartyget, i samarbete med relevant vetenskapligt institut, deltar i all datainsamlingsverksamhet vars tillämpningsområde omfattar den fiskeverksamhet för vilken tillstånd utfärdats.

Medlemsstaterna ska införa nödvändiga system för att, i alla fall det är möjligt, se till att de insamlade uppgifterna rapporteras till de behöriga myndigheterna i fråga så snart de tas fram för att minska riskerna för sårbara marina ekosystem, minimera bifångsterna och möjliggöra bättre fiskeförvaltning genom realtidsövervakning. [Ändr. 60]

De uppgifter som ska registreras och rapporteras i enlighet med denna artikel ska åtminstone innehålla uppgifter om vikt och artsammansättning för alla djuphavsfångster. [Ändr. 61]

Artikel 9

Sista giltighetsdag för fisketillstånd för riktat fiske efter djuphavsarter för fartyg som använder bottentrålar eller bottenstående nät

Fisketillstånd som avses i artikel 4.1 för fartyg som använder bottentrål eller bottenstående nät ska löpa ut senast två år från och med denna förordnings ikraftträdande. Efter den dagen ska fisketillstånd för riktat fiske efter djuphavsarter med sådana redskap varken utfärdas eller förnyas .Den ...(20) ska kommissionen utvärdera genomförandet av denna förordning i enlighet med artikel 21. Användningen av alla typer av fiskeredskap vid fiske efter djuphavsarter ska utvärderas med särskild hänsyn tagen till konsekvenserna för de mest sårbara arterna och sårbara marina ekosystem. Om utvärderingen visar att fisket efter djuphavsbestånd som förtecknas i bilaga I, med undantag av arterna i bilaga I för vilka tillämpningen av artikel 4.2 c är uppskjuten, inte bedrivs på nivåer som motsvarar ett maximalt hållbart uttag och som är tillräckliga för att återställa och upprätthålla populationerna av djuphavsbestånd över de nivåer som kan åstadkomma maximalt hållbar uttag, samt att sårbara marina ekosystem inte skyddas för betydande negativa konsekvenser före den …(21)+ , ska kommissionen lägga fram ett förslag till ändring av denna förordning. Detta förslag ska säkerställa att fisketillstånden för fartyg som fiskar efter djuphavsarter i enlighet med artikel 4, och som använder bottentrålar eller bottensatta garn, ska löpa ut och inte förnyas, samt att alla åtgärder som är nödvändiga rörande bottenredskap, inklusive långrevsfartyg, ska vidtas för att säkerställa skydd av de mest sårbara arterna. [Am. 62]

KAPITEL III

FISKEMÖJLIGHETR OCH KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 10

Principer

1.  Fiskemöjligheterna ska fastställas så att utnyttjandegraden av de berörda djuphavsarterna är förenlig med säkerställer att bestånd med djuphavsarter återställs gradvis eller bevaras över nivåerna för biomassa som kan ge ett maximalt hållbart uttag. Denna utnyttjandegrad ska bidra till att uppnå och upprätthålla god miljöstatus i unionens marina miljö senast 2020 och ska grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga information. [Ändr. 63]

2.  När det på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga information inte är möjligt att fastställa utnyttjandegrader som är förenliga med maximalt hållbart uttag punkt 1, ska fiskemöjligheterna fastställas enligt följande: [Ändr. 64]

a)  När bästa tillgängliga vetenskapliga information fastställer utnyttjandegrader som är förenliga med den försiktighetsbaserade metoden inom fiskeriförvaltningen får fiskemöjligheterna för den berörda fiskeriförvaltningsperioden inte överstiga dessa utnyttjandegrader.

b)  När bästa tillgängliga vetenskapliga information inte fastställer utnyttjandegrader som överensstämmer med den försiktighetsbaserade metoden inom fiskeriförvaltningen på grund av otillräckliga data för vissa bestånd eller arter, får inga fiskemöjligheter tilldelas för de berörda fiskena fiskemöjligheterna för den relevanta fiskeförvaltningsperioden inte fastställas till högre än de nivåer som tillåts inom ramen för Ices-metoden för bestånd med begränsade uppgifter. [Ändr. 65]

2a.  Om Ices inte har kunna fastställa utnyttjandegrader i enlighet med punkt 2 a eller b, inbegripet för bestånd och arter med begränsade uppgifter, ska inga fiskemöjligheter tilldelas för det berörda fisket. [Ändr. 66]

2b.  Fiskemöjligheter för djuphavsarter ska fastställas med beaktande av den troliga sammansättningen av fångsten för dessa fisken och säkerställa långsiktig hållbarhet för alla fångade arter. [Ändr. 67]

2c.  När medlemsstaterna fördelar de fiskemöjligheter som finns tillgängliga för dem ska de respektera kriterierna i artikel 17 i förordning (EU) nr …/2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken]. [Ändr. 68]

2d.  Förvaltningsåtgärder, inbegripet fastställande av fiskemöjligheter för målarter och bifångstarter inom blandfiske, områdes- och säsongsförbud och användning av selektiva redskap, ska utformas och fastställas så att man undviker, minimerar och eliminerar bifångsterna av djuphavsarter, och säkerställer långsiktig hållbarhet för alla arter som påverkas negativt av fisket. [Ändr. 69]

Artikel 10a

Bevarandeåtgärder

1.  Medlemsstaterna ska tillämpa den försiktighetsbaserade metoden och ett ekobaserat synsätt på sin fiskeriförvaltning samt vidta åtgärder för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och en hållbar förvaltning av djuphavsbestånd och icke-målarter. Dessa åtgärder ska syfta till att återuppbygga utfiskade bestånd, att minimera, förebygga och, när så är möjligt, eliminera bifångster, att skydda lekbestånd och att säkerställa tillräckligt skydd och förebyggande av betydande negativa konsekvenser för sårbara marina ekosystem. Åtgärderna kan omfatta realtidsförbud eller säsongsbaserade eller permanenta förbud mot vissa fiskeverksamheter eller fiskeredskap i vissa områden.

2.  Denna förordning ska bidra till att rådets direktiv 92/43/EEG(22) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG(23) genomförs samt att god miljöstatus uppnås och bevaras senast 2020 i enlighet med vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG(24), framför allt att alla bestånd av fångade arter uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd och att deskriptorerna 1, 2, 3, 4, 6, 9 och 10 är uppfyllda. [Ändr. 70]

Artikel 10b

Skyldighet att landa alla fångster

Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr …/2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken] ska alla fångster av fisk och andra arter, oavsett om de är föremål för fångstbegränsningar, som görs av ett fiskefartyg som har tillstånd att fånga djuphavsarter enligt artikel 4.1 och 4.3 i denna förordning, tas ombord och behållas där, registreras i loggboken och landas. Minimibestämmelserna ska inte gälla för dessa fartyg. [Ändr. 71]

Avsnitt 2

Förvaltning genom bBegränsningar av fiskeansträngningen och kompletterande åtgärder [Ändr. 72]

Artikel 11

Fastställande av fiskemöjligheter endast genom begränsningar av fiskeansträngningen [Ändr. 73]

1.  Rådet får i enlighet med fördraget besluta att i stället för att årligen fastställa Fiskemöjligheter för djuphavsarter med hjälp av både fiskeansträngningsbegränsningar och fångstbegränsningar gå över till att endast fastställa fiskeansträngningsbegränsningar för vissa fisken ska fastställas i form av totala tillåtna fångstmängder. [Ändr. 74]

1a.  Vid sidan av totala tillåtna fångstmängder får begränsningar av fiskeansträngningen fastställas. [Ändr. 75]

1b.  Fastställandet av fiskemöjligheter i enlighet med punkt 1 och 1a ska vara förenligt med målen i artikel 16.4 i förordning (EU) nr …/2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken]. [Ändr. 76]

2.  Vid tillämpning av punkt 1 1a ska de fiskeansträngningsnivåer för varje verksamhetsgren inom djuphavsfisket som ska användas som utgångspunkt för eventuella anpassningar i syfte att följa de principer som fastställs i artikel 10 vara de fiskeansträngningsnivåer som, baserat på vetenskaplig information/data, bedöms vara förenliga med de fångster som gjorts inom den aktuella verksamhetsgrenen under de föregående två kalenderåren 2009-2011.

För bedömningen av de fiskeansträngningsnivåer som avses i första stycket ska de arter i bilaga I för vilka tillämpningen av artikel 4.2 c är uppskjuten, såsom anges i fjärde kolumnen i den bilagan, endast beaktas från och med den ...(25). [Ändr. 77]

2a.  Fiskeansträngningsbegränsningar för djuphavsfisket ska beakta den troliga sammansättningen av fångsten för dessa fisken och ska fastställas på en nivå som kan säkerställa långsiktig hållbarhet för alla fångade arter. [Ändr. 78]

3.  Fiskeansträngningsbegränsningar som fastställts i enlighet med punkterna 1 och 2 ska innehålla uppgift om

a)  den särskilda verksamhetsgren inom djuphavsfisket som omfattas av fiskeansträngingsbegränsningen med hänvisning till det reglerade redskapet, målarterna redskapets typ och antal, arterna och de specifika målbestånden, djupet och de Ices- eller Cecaf-områden inom vilken den tillåtna ansträngningen får utnyttjas, och [Ändr. 79]

b)  den ansträngningsenhet eller kombination av enheter som ska användas vid förvaltning, och [Ändr. 80]

ba)  metoder och protokoll för övervakning och rapportering av ansträngningsnivåerna under en fiskeförvaltningsperiod. [Ändr. 81]

Artikel 12

Kompletterande åtgärder

1.  När årliga fiskeansträngningsbegränsningar har ersatt fångstbegränsningar i enlighet med artikel 11.1, ska mMedlemsstaterna ska fortsätta att tillämpa eller införa följande kompletterande åtgärder för de fartyg som för deras flagg: [Ändr. 82]

a)  Åtgärder för att undvika en ökning av den totala fångstkapaciteten bland de fartyg som berörs av ansträngningsbegränsningarna förhindra eller eliminera överfiske och överkapacitet i fisket. [Ändr. 83]

b)  Åtgärder för att undvika ökade förhindra och minimera bifångster, i synnerhet bifångster av de mest sårbara arterna. [Ändr. 84]

c)  Villkor för att verkningsfullt förhindra utkast. Syftet med dessa villkor ska vara att undvika fångster av oönskade arter över huvud taget och att all fisk som tas ombord också landas, såvida detta inte strider mot gällande regler enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller arterna på lång sikt har bevisat hög överlevnadsgrad efter utkastet. [Ändr. 85]

ca)  Åtgärder för att förhindra, avskräcka och få bort olagligt, oreglerat och orapporterat djuphavsfiske. [Ändr. 86]

2.  Åtgärderna ska vara i kraft så länge som det finns behov av att förhindra eller mildra de risker som anges i punkt 1a, b och c 1. [Ändr. 87]

2a.  Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits i enlighet med punkt 1. [Ändr. 88]

3.  När medlemsstaternas kompletterande åtgärder har antagits, och därefter årligen, ska kommissionen utvärdera deras effektivitet. [Ändr. 89]

Artikel 13

Kommissionens åtgärder om medlemsstaterna inte antagit några kompletterande åtgärder eller om dessa är otillräckliga

1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter med avseende på att närmare ange åtgärder som ska komplettera de årliga ansträngningsbegränsningar som avses i artikel 12.1 a, b eller c, och i enlighet med artikel 20

a)  om de berörda medlemsstaterna inte meddelar kommissionen några åtgärder antagna enligt artikel 12 senast den ...(26), [Ändr. 90]

b)  om de åtgärder som antagits enligt artikel 12 upphör att gälla trots att behovet att förhindra eller mindra de risker som anges i artikel 12.1 a, b och c kvarstår.]

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt med artikel 20 med avseende på att närmare ange de åtgärder som ska komplettera de årliga ansträngningsbegränsningarna och som avses i artikel 12.1 a, b eller c, om det på grundval av en utvärdering som gjorts enligt artikel 12.3 fastställs att

a)  medlemsstaternas åtgärder inte anses vara förenliga med målen enligt denna förordning, eller

b)  medlemsstaternas åtgärder anses vara otillräckliga med avseende på de mål som anges i artikel 12.1 a, b eller c.

3.  De kompletterande åtgärder som antas av kommissionen ska ha till syfte att garantera att de mål och syften som fastställs i denna förordning uppfylls. Efter kommissionens antagande av den delegerade akten ska alla av medlemsstaterna antagna åtgärder upphöra att gälla.

Artikel 13a

Särskilda unionsåtgärder

I syfte att förhindra och minimera bifångster, i synnerhet bifångster av de mest sårbara arterna, kan beslut tas om modifieringar av fiskeredskap eller avstängningar i realtid av områden med en hög grad av bifångster. [Ändr. 91]

KAPITEL IV

KONTROLL

Artikel 14

Tillämpning av kontrollbestämmelserna för fleråriga planer

1.  Denna förordning ska betraktas som en flerårig plan vid tillämpning av förordning (EG) nr 1224/2009 (EU) nr …/2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken]. [Ändr. 92]

2.  Djuphavsarter ska betraktas som ”arter som omfattas av en flerårig plan” och ”bestånd som omfattas av en flerårig plan” vid tillämpning av förordning (EG) EU nr 1224/2009 …/2013 [om den gemensamma fiskeripolitiken]. [Ändr. 93]

Artikel 15

Utsedda hamnar

1.  Medlemsstaterna ska utse de hamnar i vilka fångster av djuphavsarter på över 100 kg ska landas eller omlastas. Medlemsstaterna ska senast den …(27) översända förteckningen över dessa utsedda hamnar till kommissionen. [Ändr. 94]

2.  Ingen kvantitet som överstiger sammanlagt 100 kg av någon sammansättning av djuphavsarter får landas någon annanstans än i de hamnar som utsetts för landning av djuphavsarter av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1. [Ändr. 95]

3.  För att förbättra enhetligheten och samordningen i unionen ska kommissionen införa åtgärder för fartyg, utsedda hamnar och relevanta behöriga myndigheter som rör de inspektions- och övervakningsrutiner som krävs vid landning eller omlastning av djuphavsarter, samt för att registrera och rapportera uppgifter om landningen eller omlastningen, inklusive åtminstone vikten och artsammansättningen. [Ändr. 96]

4.  Fartyg som landar eller omlastar djuphavsarter ska följa de bestämmelser som gäller för registrering och rapportering av vikten och sammansättningen av de djuphavsarter som landas eller omlastas, och ska vidare uppfylla alla inspektions- och övervakningsrutiner som rör landning eller omlastning av djuphavsarter. [Ändr. 97]

Artikel 16

Förhandsanmälan

Genom undantag från artikel 17 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska Befälhavare på unionsfartyg, oberoende av fartygens längd, som har för avsikt att landa eller omlasta 100 kg eller mer av djuphavsarter, oavsett fartygets längd, ska vara skyldiga att underrätta sin flaggmedlemsstats behöriga myndighet samt hamnstatsmyndigheten om denna avsikt. Befälhavaren eller annan person som ansvarar för driften av fartyg som är 12 meter eller längre ska underrätta behöriga myndigheter minst fyra timmar innan beräknad ankomst till en hamn, i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1224/2009. Trots detta ska små fiskefartyg utan elektronisk loggbok och fartyg som bedriver hantverksmässigt fiske undantas från underrättelseskyldigheten. [Ändr. 98]

Artikel 17

Loggboksregistreringar på djupt hav

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 15 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska befälhavare på fiskefartyg som innehar ett tillstånd i enlighet med artikel 4.1 eller 4.3 i denna förordning, vid fiske inom en verksamhetsgren inom djuphavsfisket eller vid fiske på mer än 400 meters djup,

a)  dra en ny linje i pappersloggboken efter varje drag, eller,

b)  i det fall de omfattas av det elektroniska rapporterings- och registreringssystemet, göra en separat registrering efter varje drag.

Artikel 18

Indragning av fisketillstånd

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de fisketillstånd som avses i artikel 4.1 och 4.3 i den här förordningen dras in under minst ett år i något av följande fall: [Ändr. 99]

a)  Underlåtelse att följa villkoren i fisketillståndet vad avser begränsningar av användningen av redskap, tillåtna områden för verksamheten eller, i tillämpliga fall, fångstansträngningsbegränsningar fångst- och ansträngningsbegränsningar avseende de arter som det är tillåtet att fiska. [Ändr. 100]

b)  Underlåtelse att ta ombord en vetenskaplig observatör eller att tillåta provtagning av fångster i vetenskapliga syften enligt vad som anges i artikel 19.

ba)  Underlåtelse att samla in, registrera och rapportera uppgifter enligt artikel 8. [Ändr. 101]

bb)  Underlåtelse att följa kraven i den gemensamma fiskeripolitiken. [Ändr. 102]

bc)  Alla fall som anges i rådets förordning (EG) nr 1005/2008(28), i synnerhet enligt bestämmelserna i kapitlen VII–IX. [Ändr. 103]

2.  Punkt 1 ska inte gälla om de underlåtelser som där anges har orsakats av force majeure. [Ändr. 104]

KAPITEL V

DATAINSAMLING OCH EFTERLEVNAD [Ändr. 105]

Artikel 19

Regler för datainsamling och rapportering

1.  Medlemsstaterna ska samla in data om varje verksamhetsgren inom djuphavsfisket i enlighet med de regler för datainsamling och de noggrannhetsnivåer som anges i det fleråriga gemenskapsprogrammet för insamling, förvaltning och utnyttjande av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska uppgifter som antagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 199/2008(29) och i andra åtgärder som antagits enligt den förordningen. Medlemsstaterna ska se till att det finns nödvändiga system för att förenkla rapporteringen av fångster av målarter och bifångstarter, samt rapporteringen om bevis på var sårbara marina ekosystem har påträffats. Rapporteringen ska där så är möjligt, göras i realtid. [Ändr. 106]

1a.  Medlemsstaterna ska upprätta ett program för observatörstäckning för att säkerställa insamlingen av tillförlitliga, lämpliga och korrekta data om fångster och bifångster av djuphavsarter, påträffanden av sårbara marina ekosystem och annan relevant information för ett effektivt genomförande av denna förordning. Samtliga fartyg som använder bottentrålar eller bottenstående nät och har ett fisketillstånd att fånga djuphavsarter ska vara föremål för en observatörstäckning på 100 %. Alla övriga fartyg med tillstånd att fånga djuphavsarter ska vara föremål för en observatörstäckning på 10 %. [Ändr. 107]

2.  Befälhavaren på ett fartyg eller annan person med ansvar för fartygets drift, ska vara skyldig att ta ombord den vetenskapliga observatör som medlemsstaten har utsett för det aktuella fartyget, såvida detta inte är omöjligt av säkerhetsskäl i enlighet med villkoren i punkt 4. Befälhavaren ska underlätta den vetenskapliga observatörens arbete. [Ändr. 108]

3.  De vetenskapliga observatörerna ska

a)  utföra sin löpande datainsamling i enlighet med punkt 1,vara kvalificerad att fullgöra sina skyldigheter och uppgifter som vetenskapliga observatörer och kunna identifiera arter som har hittats i djuphavsekosystem, [Ändr. 109]

aa)  på ett oberoende sätt och i samma format som det som används i fartygets loggbok registrera de fångstuppgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1224/2009, [Ändr. 110]

ab)  registrera alla sådana fall av ändringar av fiskeplanen som avses i artikel 7, [Ändr. 111]

ac)  dokumentera alla fall av oförutsedda påträffanden av sårbara marina ekosystem, inbegripet insamling av information som kan vara till nytta i samband med skyddet av området, [Ändr. 112]

ad)  registrera de djup på vilka redskap används, [Ändr. 113]

ae)  lämna en rapport till den berörda flaggmedlemsstatens behöriga myndigheter inom 20 dagar efter observationsperiodens slut; en kopia av denna rapport ska sändas till kommissionen inom 30 dagar efter mottagandet av en skriftlig begäran från kommissionen, [Ändr. 114]

b)  identifiera och dokumentera vikten vad avser alla eventuella stenkoraller, mjukkoraller, svampdjur eller andra organismer som tillhör samma ekosystem och som tagits ombord av fartygets redskap.

3a.  Vetenskapliga observatörer får inte vara något av nedanstående:

i)  Släkt med fartygets befälhavare eller med något annat befäl ombord på det fartyg där han eller hon är placerad.

ii)  Anställd hos befälhavaren på det fartyg där han eller hon är placerad.

iii)  Anställd hos befälhavarens representant.

iv)  Anställd hos ett företag som kontrolleras av befälhavaren eller dennes representant.

v)  Släkt med befälhavarens representant. [Ändr. 115]

4.  Utöver sina skyldigheter enligt punkt 1 ska medlemsstaterna omfattas av de särskilda datainsamlings- och rapporteringskrav som fastställs i bilaga II för verksamhetsgrenar inom djuphavsfisket.

4a.  Datainsamling kan göra det möjligt att skapa partnerskap mellan forskare och fiskare och bidra till forskning om den marina miljön, bioteknik, livsmedelsvetenskap, förädling och ekonomi. [Ändr. 116]

5.  Data som samlas in avseende verksamhetsgrenar inom djuphavsfisket, inbegripet data som samlas in i enlighet med bilaga II till denna förordning, ska behandlas i enlighet med den process för uppgiftsförvaltning som fastställs i kapitel III i förordning (EG) nr 199/2008.

6.  På kommissionens begäran ska medlemsstaterna månatligen rapportera om utnyttjad ansträngning och/eller om fångster, fördelat per verksamhetsgren inom djuphavsfisket. Rapporterna ska offentliggöras. [Ändr. 117]

KAPITEL Va

EKONOMISKT STÖD [Ändr. 118]

Artikel 19a

Ekonomiskt stöd för att byta fiskeredskap

1.  Fiskefartyg som använder bottentrålar eller bottenstående nät vid djuphavsfiske ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden för att byta fiskeredskap och genomföra tillhörande ändringar på fartyget samt för att skaffa sig nödvändig kunskap och utbildning, under förutsättning att de nya redskapen har en bevisat bättre selektivitet när det gäller fiskens storlek och fiskarter, lägre och begränsad påverkan på den marina miljön och sårbara marina ekosystem, och samtidigt inte ökar fartygets fiskekapacitet. Detta ska bedömas av kommissionen efter samråd med lämpligt oberoende vetenskapligt organ.

2.  Fiskefartyg ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden för att minska och, där så är möjligt, eliminera oönskad fångst av djuphavsarter, i synnerhet de mest sårbara.

3.  Ett och samma unionsfiskefartyg har bara rätt till stöd en gång.

4.  Tillgång till ekonomiskt stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden ska endast beviljas den som fullt ut följer denna förordning, den gemensamma fiskeripolitiken samt unionens miljölagstiftning. [Ändr. 119]

KAPITEL VI

DELEGERADE AKTER

Artikel 20

Utövande av delegerade befogenheter

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3b.2 och artikel 13 ska ges till kommissionen tills vidare under en period av tre år från och med den ...(30). Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av tre år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. [Ändr. 120]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3b.2 och artikel 13 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 3b.2 och artikel 13 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VII

UTVÄRDERING OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Utvärdering

1.  Inom sex år från och med denna förordnings ikraftträdande ska kKommissionen ska senast den …(31), på grundval av de rapporter från medlemsstaterna och de vetenskapliga utlåtanden som den ska begära i detta avseende, utvärdera resultaten av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning och fastställa i vilken utsträckning målen enligt artikel 1 a och b har uppnåtts. [Ändr. 121]

2.  Utvärderingen ska fokusera på trender på följande områden:

a)  Fartyg som har övergått till att använda redskap med minskad påverkan på havsbotten och utvecklingen vad avser deras utkastnivåer när det gäller att förhindra, minimera och där det är möjligt, eliminera oönskad fångst. [Ändr. 122]

b)  Verksamhetsområdet för fartyg som är aktiva varje verksamhetsgren inom djuphavsfisket.

c)  Fullständigheten och tillförlitligheten hos data som medlemsstaterna överlämnar till vetenskapliga organ för beståndsbedömningssyften, eller till kommissionen när det rör sig om särskilda datainsamlingar.

d)  De djuphavsbestånd för vilka de vetenskapliga utlåtandena har förbättrats.

e)  De fisken som endast förvaltas enligt fiskeansträngningsbegränsningar, och rResultaten av kompletterande åtgärder i syfte att få bort utkasten och minska fångsterna av de mest sårbara arterna. [Ändr. 123]

ea)  Kvaliteten på konsekvensbedömningarna som har utförts i enlighet med artikel 7. [Ändr. 124]

eb)  Antalet fartyg och hamnar i unionen som direkt påverkas av denna förordnings genomförande. [Ändr. 125]

ec)  Effektiviteten av åtgärder som har införts för att säkerställa en långsiktig hållbarhet för djuphavsfiskebestånden och förhindra bifångst av icke-målarter, i synnerhet bifångst av de sårbaraste arterna. [Ändr. 126]

ed)  Den utsträckning i vilken sårbara marina ekosystem effektivt har skyddats genom begränsning av tillåten fiskeverksamhet i befintliga djuphavsområden, områdesavstängningar, förflyttningsregeln och/eller andra åtgärder. [Ändr. 127]

ee)  Tillämpningen av begränsningen till ett djup på 600 meter. [Ändr. 128]

2a.  På grundval av den bedömning som avses i punkterna 1 och 2 ska kommissionen senast den ...(32) vid behov lägga fram förslag till ändring av denna förordning. [Ändr. 129]

Artikel 22

Övergångsåtgärder

Särskilda fisketillstånd utfärdade i enlighet med förordning (EG) nr 2347/2002 ska förbli giltiga till dess att de ersatts av fisketillstånd som medger fångst av djuphavsarter, utfärdade i enlighet med denna förordning, men ska under inga omständigheter vara giltiga efter den 30 september 2012 ...(33). [Ändr. 130]

Artikel 23

Upphävande

1.  Förordning (EG) nr 2347/2002 ska upphöra att gälla.

2.  Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 24

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[…] […]

Bilaga I

Avsnitt 1: Djuphavsarter

Vetenskapligt namn

Svenskt namn

Mest sårbar (x)

Uppskjuten tillämpning av artikel 4.2 c

Centrophorus granulosus

Centrophorus squamosus

Centroscyllium fabricii

Centroscymnus coelolepis

Centroscymnus crepidater

Dalatias licha

Etmopterus princeps

Apristuris spp

Chlamydoselachus anguineus

Deania calcea

Sorghaj

Brun pigghaj

Svart pigghaj

Pailonahaj

Långnosad småpiggshaj

Chokladhaj

Brunkäxa

Hajar i släktet Apristurus spp.

Kråshaj

Skednoshaj

Hågäl

x

x

x

x

x

x

x

Galeus melastomus

Galeus murinus

Hexanchus griseus

Etmopterus spinax

Oxynotus paradoxus

Scymnodon ringens

Somniosus microcephalus

Alepocephalidae

Alepocephalus Bairdii

Alepocephalus rostratus

Galeus murinus

Sexbågig kamtandhaj

Blåkäxa

Spetsfenshaj

Knorrhaj

Håkäring

Släthuvudfiskar

Bairds släthuvudfisk

Släthuvad djuphavsfisk

x

Aphanopus carbo

Dolkfisk

Argentina silus

Guldlax

Beryx spp.

Beryxar

Chaceon (Geryon) affinis

Djuphavsrödkrabba

x

Chimaera monstrosa

Hydrolagus mirabilis

Rhinochimaera atlantica

Havsmus

Blåvingad havsmus

Långnosad havsmus

x

x

x

Coryphaenoides rupestris

Skoläst

Epigonus telescopus

Teleskopabborre

x

Helicolenus dactilopterus

Blåkäft

Hoplostethus atlanticus

Atlantisk soldatfisk

x

Macrourus berglax

Långstjärt

Molva dypterigia

Birkelånga

Mora moro

Moratorsk

x

Antimora rostrata

Blå antimora

x

Pagellus bogaraveo

Fläckpagell

Phycis blennoides

Fjällbrosme

Polyprion americanus

Vrakfisk

Reinhardtius hippoglossoides

Liten hälleflundra

Cataetyx laticeps

x

Hoplosthetus mediterraneus

Medelhavssoldatfisk

x

Macrouridae

andra än Coryphaenoides rupestris och Macrourus berglax

Skolästfiskar

andra än skoläst och långstjärt

Nesiarchus nasutus

Havsgädda

Notocanthus chemnitzii

Notocanthus chemnitzii

Raja fyllae

Raja hyperborea

Raja nidarosiensus

Rundrocka

Isrocka

Svartbuksrocka

x

Trachyscorpia cristulata

Trachyscorpia cristulata

Avsnitt 2: Arter som regleras i NEAFC utöver ovanstående arter

Brosme brosme

Lubb

Conger conger

Havsål

Lepidopus caudatus

Strumpebandsfisk

Lycodes esmarkii

Stor ålbrosme/Esmarks ålbrosme

Molva molva

Långa

Sebastes viviparus

Mindre kungsfisk

[Ändr. 131]

Bilaga II

Särskilda datainsamlings- och rapporteringskrav enligt artikel 18.4

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att data som samlas in för ett område som omfattar både unionens vatten och internationella vatten disaggregeras ytterligare, så att de hänvisar till unionens vatten respektive internationella vatten separat.

2.  När fiskeverksamheten inom en verksamhetsgren inom djuphavsfisket sammanfaller med verksamhet inom en annan verksamhetsgren i samma område, ska datainsamlingen rörande de förra göras separat från datainsamlingen rörande den senare.

3.  Utkast ska omfattas av provtagning i samtliga verksamhetsgrenar inom djuphavsfisket. Provtagningsstrategin för landningar och utkast ska täcka alla de arter som förtecknas i bilaga I samt arter som tillhör ekosystem på havsbottens som t.ex. djuphavskoraller, svampdjur eller andra organismer tillhörande samma ekosystem.

4.  När de tillämpliga fleråriga datainsamlingsplanerna kräver insamling av fiskeansträngningsdata i form av antalet timmar av trålfiske och redskapets tid i vattnet för passiva redskap, ska medlemsstaten samla in och vara beredd att vid sidan av sådana fiskeansträngningsdata presentera följande kompletterande data:

(a)  Fiskeverksamhetens geografiska lokalisering drag-för-drag, med stöd av VMS-data som överförs av fartyget till centrumet för fiskerikontroll.

b)  De fiskedjup på vilka redskapen används och placeras, i det fall fartyget omfattas av rapportering via elektronisk loggbok. Fartygets befälhavare ska anmäla fiskedjup enligt det standardiserade rapporteringsformatet.

4a.  Kommissionen ska se till att insamlingen av information sker i rätt tid och att den är samordnad för alla medlemsstater, och att uppgifterna är korrekta, tillförlitliga och fullständiga. [Ändr. 132]

4b.  Kommissionen ska se till att insamlad information lagras säkert och att den görs tillgänglig för allmänheten förutom i undantagsfall när den kan behöva skyddas och göras konfidentiell, och om skälen för sådana begränsningar läggs fram. [Ändr. 133]

Bilaga IIa

Konsekvensbedömningar enligt artikel 7.2

De konsekvensbedömningar för att fastställa djuphavsfiske som avses i artikel 7.2 ska bl.a. ta upp följande:

1.  Vilken typ av fiske som bedrivs, inklusive typ av fartyg och redskap, fiskeområden och på vilket djup fisket ska ske, individuella målarter och potentiella bifångster, fiskeansträngning och fiskets varaktighet.

2.  Bästa tillgängliga vetenskapliga rön om det rådande tillståndet för fiskebestånd och referensinformation om ekosystem och livsmiljöer i fiskeområdet, vilken framtida förändringar ska jämföras med.

3.  Identifiering, beskrivning och kartläggning av sårbara marina ekosystem som förekommer eller sannolikt förekommer i fiskeområdet.

4.  Uppgifter och metoder som används för att identifiera, beskriva och utvärdera verksamhetens konsekvens, identifiering av kunskapsluckor och utvärdering av osäkra uppgifter som lämnas vid konsekvensbedömningen.

5.  Identifiering, beskrivning och utvärdering av förekomsten av fiskeverksamhetens sannolika konsekvenser, och deras omfattning och varaktighet, bland annat kumulativa konsekvenser av fiskeverksamheter, i synnerhet i sårbara marina ekosystem och lågproduktiva fiskeresurser i fiskeområdet.

6.  Förslag på mildrande åtgärder och förvaltningsåtgärder som ska användas för att förhindra betydande negativa konsekvenser på sårbara marina ekosystem och garantera ett långsiktigt bevarande och en hållbar användning av lågproduktiva fiskeresurser samt vilka åtgärder som ska användas för att övervaka fiskeverksamhetens påverkan. [Ändr. 134]

(1)EUT C 133, 9.5.2013, s. 41.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 december 2013.
(3)Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EGT L 358, 31.12.2002, s. 59).
(4)Rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd (EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.)
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2013 av den … om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 samt rådets beslut 2004/585/EG (EUT L …).
(6)EUT L 347, 24.12.2009, s. 6.
(7)Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).
(8) Rådets beslut 81/608/EEG av den 13 juli 1981 om antagande av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten (EGT L 227, 12.8.1981, s. 21).
(9)Rådets förordning (EG) nr 734/2008 av den 15 juli 2008 om skydd av känsliga marina ekosystem mot de negativa verkningarna av fiske med bottenredskap på öppet hav (EUT L 201, 30.7.2008, s. 8).
(10)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).
(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).
(15) Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (EUT L 124, 17.5.2005, s. 1).
(16) Datumet för denna förordnings ikraftträdande.
(17) Fem år efter denna förordnings ikraftträdande.
(18) Ett år efter ikraftträdandet för denna förordning.
(19) Två år efter denna förordnings ikraftträdande.
(20) Fyra år efter denna förordnings ikraftträdande.
(21)+ Fem år efter denna förordnings ikraftträdande.
(22) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(23) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
(24) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
(25) Fem år efter denna förordnings ikraftträdande.
(26) Tre månader efter det att denna förordning har trätt ikraft.
(27) 60 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft.
(28) Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).
(29)Rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 60, 5.3.2008, s. 1).
(30) Datumet för denna förordnings ikraftträdande.
(31) Fyra år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
(32) Fem år efter denna förordnings ikraftträdande.
(33) Ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy