(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0407),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 167.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0198/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandena från Regionkommittén av den 15 februari 2012(1) och 30 november 2012(2),

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7-0226/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 113, 18.4.2012, s. 17. (2) EUT C 17, 19.1.2013, s. 97.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167.5 första strecksatsen,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Regionkommitténs yttranden(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) syftar till en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken och tilldelar unionen bland annat uppgiften att bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna, med respekt för deras nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet. I detta sammanhang ska unionen vid behov stödja och komplettera medlemsstaternas insatser för att förbättra kunskaperna om och sprida de europeiska folkens kultur och historia.

(2)  I kommissionens meddelande ▌om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld ▌, vilket stöddes av rådet i dess resolution av den 16 november 2007 ▌(4) och av Europaparlamentet i dess resolution av den 10 april 2008 (5), fastställs målen för unionens framtida verksamhet inom kultur. Denna verksamhet bör främja kulturell mångfald och dialog mellan kulturerna. Den bör också främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för tillväxt och sysselsättning samt som ett väsentligt inslag i unionens yttre förbindelser.

(2a)  Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och som unionen är part i, har till syfte att skydda och främja kulturell mångfald, främja kulturmöten och höja medvetenheten om värdet av kulturell mångfald på lokal, nationell och internationell nivå.

(3)  Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG(6) ▌inrättades en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019.

(4)  Av utvärderingarna av Europeiska kulturhuvudstäder samt av det offentliga samrådet om insatsens framtid efter 2019 framgår att kulturhuvudstäderna med tiden blivit ett av det mest ambitiösa kulturinitiativen i Europa samt ett av de mest uppskattade av Europas medborgare.

(5)  Förutom de ursprungliga målen för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad, som var att framhäva de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och deras gemensamma drag samt främja större förståelse mellan Europas medborgare, har städer som innehaft titeln med tiden lagt till en ny dimension genom att använda titelns hävstångseffekt för att främja städernas utveckling mer allmänt i enlighet med sina olika strategier och prioriteringar.

(6)  Målen för insatsen Europeisk kulturhuvudstad är helt i linje med målen för programmet Kreativa Europa inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013(7), som syftar till att värna om, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald, att främja Europas kulturarv och stärka konkurrenskraften i den kulturella och den kreativa sektorn i Europa, särskilt den audiovisuella sektorn, med avsikten att stödja smart och hållbar tillväxt för alla. De bidrar även till att stärka känslan av att tillhöra ett gemensamt kulturområde och till att stimulera dialog mellan kulturerna och ömsesidig förståelse.

(6a)   För att uppnå dessa mål är det viktigt att de städer som innehar titeln söker upprätta kopplingar mellan å ena sidan sina kulturella och kreativa sektorer och å andra sidan sektorer som utbildning, forskning, miljö, stadsutveckling och kulturturism. Tidigare erfarenheter har särskilt visat att evenemanget Europeisk kulturhuvudstad har potential att fungera som en drivkraft för den lokala utvecklingen och kulturturismen, vilket lyfts fram i kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 med titeln ”Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism”, som välkomnades av rådet i dess slutsatser av den 12 oktober 2010(8) och stöddes av Europaparlamentet i dess resolution av den 27 september 2011(9).

(6b)   Det är också viktigt att de städer som innehar titeln söker främja social integration och lika möjligheter och gör sitt yttersta för att involvera alla delar av det civila samhället i förberedelsen och genomförandet av kulturprogrammet, med särskild hänsyn tagen till marginaliserade och missgynnade grupper.

(7)  Utvärderingarna och det offentliga samrådet har på ett övertygande sätt visat att när det planeras noggrant rymmer evenemanget Europeisk kulturhuvudstad många potentiella vinster. Evenemanget förblir först och främst ett kulturinitiativ men kan också medföra betydande sociala och ekonomiska fördelar, särskilt när evenemanget ingår i en långsiktig kulturledd utvecklingsstrategi för den berörda staden.

(8)  Insatsen Europeisk kulturhuvudstad är också en stor utmaning. Det är krävande att genomföra ett helt år av kulturverksamhet och vissa Europeiska kulturhuvudstäder har bättre än andra kunnat dra fördel av möjligheterna. Därför bör insatsen förstärkas så att alla städer kan utnyttja titeln på bästa sätt.

(9)  Titeln bör även i fortsättningen förbehållas städer, oavsett storlek, men städerna bör även i fortsättningen kunna få möjligheten att engagera omkringliggande områden för att nå ut till en bredare publik och få större genomslagskraft.

(10)  Titeln bör även i fortsättningen tilldelas med ledning av ett kulturprogram som upprättats särskilt för kulturhuvudstaden och som bör ha en stark europeisk dimension ▌. Programmet bör även ingå i en strategi på längre sikt, med bestående inverkan på den lokala ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen.

(11)  Urvalsförfarandet i två etapper, som utgår från en kronologisk förteckning över medlemsstater och som utförs av en ▌jury av oberoende experter (juryn), har visat sig vara rättvist och öppet. Det har gjort det möjligt för städerna att förbättra sina ansökningar mellan det preliminära och det slutliga urvalet, med ledning av de expertråd de fått av juryn, och säkerställt en rättvis fördelning av Europeiska kulturhuvudstäder i alla medlemsstater. För att trygga insatsens varaktighet och undvika den förlust av erfarenhet och kunnande som skulle bli följden om alla ledamöter byttes ut samtidigt bör dessutom ledamöterna bytas ut gradvis.

(11a)  Nationell expertis bör även i fortsättningen säkerställas genom att medlemsstaterna ges möjlighet att utse upp till två nationella experter till den jury som ansvarar för urvalet och övervakningen av städerna.

(12)  Urvalskriterierna bör göras tydligare för att ge bättre handledning åt de ansökande städerna avseende de mål och krav som de måste uppfylla för att kunna erhålla titeln Europeisk kulturhuvudstad. Urvalskriterierna bör även bli lättare att mäta för att hjälpa juryn vid urvalet och övervakningen av städerna. I detta avseende bör särskild tonvikt läggas vid de ansökande städernas planer för uppföljningsverksamhet inom ramen för en kulturpolitisk strategi på lång sikt, som kan ge en varaktig kulturell, ekonomisk och social effekt.

(13)  Förberedelseetappen mellan det att staden utses till Europeisk kulturhuvudstad och det år den innehar titeln är av avgörande vikt för en kulturhuvudstads framgång. Det råder ett brett samförstånd bland intressenterna om att de åtföljande åtgärder som infördes i beslut nr 1622/2006/EG har varit till stor nytta för städerna. Åtgärderna bör vidareutvecklas, särskilt genom tätare övervakningsmöten och juryledamöters besök i städerna, och med ett ännu mer intensivt utbyte av erfarenheter mellan tidigare, aktuella och kommande Europeiska kulturhuvudstäder och kandidatstäder. De utsedda städerna får även upprätta ytterligare kopplingar med andra Europeiska kulturhuvudstäder.

(14)  Melina Mercouri-priset har fått ett starkt symbolvärde som vida överstiger det faktiska prisbelopp som kommissionen kan bevilja. För att säkerställa att de utsedda städerna uppfyller sina åtaganden bör dock villkoren för utbetalningen av priset göras strängare och tydligare.

(14a)  Kandidatstäderna bör undersöka möjligheten att, när så är lämpligt, utnyttja ekonomiskt stöd från unionens program och fonder.

(15)  Det är viktigt att de berörda städerna klargör i allt kommunikationsmaterial att evenemanget Europeiska kulturhuvudstäder är en unionsinsats.

(16)  I kommissionens utvärderingar av resultaten av tidigare Europeiska kulturhuvudstäder kan man inte finna förstahandsuppgifter om titelns effekter, utan de bygger på uppgifter som samlats in på lokal nivå. Därför bör städerna själva vara huvudaktörerna i utvärderingsförfarandet och införa effektiva mätmekanismer.

(17)  Tidigare erfarenheter har visat att kandidatländernas deltagande kan bidra till att föra dem närmare unionen genom att framhäva de europeiska kulturernas gemensamma aspekter. Evenemanget Europeiska kulturhuvudstäder bör därför åter öppnas för deltagande av kandidatländer och potentiella kandidatländer efter 2019.

(17a)   Av rättviseskäl med hänsyn till städerna i medlemsstaterna bör dock varje stad i kandidatländer och potentiella kandidatländer ha rätt att delta i endast en tävling under åren 2020–2033. Vidare bör, också av rättviseskäl med hänsyn till medlemsstaterna, varje kandidatland eller potentiellt kandidatland ha rätt att stå värd för kulturhuvudstadsåret bara en gång under åren 2020–2033. Städer från dessa kandidatländer och potentiella kandidatländer som redan tilldelats titeln under den period som avses i detta beslut bör därför inte ha rätt att delta i senare tävlingar under samma tidsperiod.

(18)  För säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut och i synnerhet bestämmelserna om utnämningen av Europeiska kulturhuvudstäder bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter.

(19)  Beslut nr 1622/2006/EG bör upphävas och ersättas med det här beslutet. Dess bestämmelser bör dock fortsätta gälla för alla europeiska kulturhuvudstäder fram till 2019 som redan utsetts eller håller på att utses.

(20)  Eftersom målen för detta beslut, nämligen att värna om och främja kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma egenskaper samt främja kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna särskilt på grund av behovet av gemensamma, tydliga och öppna kriterier och urvals- och övervakningsförfaranden för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad samt starkare samordning mellan medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och förväntade verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande

En unionsinsats med namnet Europeisk kulturhuvudstad (nedan kallad insatsen) inrättas härmed för åren 2020 till 2033.

Artikel 2

Mål

1.  Insatsens allmänna mål ska vara följande:

a)  Att värna om och främja ▌kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma egenskaper samt stärka medborgarnas känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde.

b)  Att främja kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling i enlighet med deras strategier och prioriteringar.

2.  De särskilda målen för programmet ska vara att

a)  förhöja omfattningen, mångfalden och den europeiska dimensionen i städernas kulturutbud, däribland genom samarbete över gränserna,

b)  bredda tillgången till och deltagandet i kulturlivet,

c)  stärka kultursektorns kapacitet och dess kopplingar till andra sektorer,

d)  göra städerna mer kända internationellt via kultur.

Artikel 3

Deltagande i insatsen

-1. Tävlingen om titeln Europeisk kulturhuvudstad ska endast vara öppen för städer, som dock får engagera omkringliggande områden.

-1a. Antalet städer med titeln Europeisk kulturhuvudstad under ett visst år (kulturhuvudstadsåret) får inte vara större än tre.

Utnämningen ska gälla varje år för högst en stad i var och en av de två medlemsstaterna i den kalender som anges i bilagan (kalendern) och, under de år det är aktuellt, för en stad i kandidatländer och potentiella kandidatländer eller en stad i ett anslutande land enligt de villkor som anges i punkt 3a.

1.  Städer i medlemsstaterna ska ha rätt att utnämnas till Europeiska kulturhuvudstäder under ett år i enlighet med kalendern.

▌

▌

3.  Städer i kandidatländer och potentiella kandidatländer som deltar i programmet Kreativa Europa eller i efterföljande unionsprogram till stöd för kultur vid datumet för offentliggörandet av den inbjudan att lämna in ansökningar som avses i artikel 10 får ansöka om titeln Europeisk kulturhuvudstad för ett år inom ramen för en öppen tävling som anordnas vart tredje år ▌i enlighet med kalendern ▌.

▌Städer i kandidatländer och potentiella kandidatländer ska ha rätt att delta i endast en tävling under åren 2020–2033.

Vidare ska varje kandidatland eller potentiellt kandidatland ha rätt att stå värd för kulturhuvudstadsåret endast en gång under åren 2020–2033.

3a.  Länder som ansluter sig till unionen efter antagandet av detta beslut men före den 31 december 2026 ska ha rätt att stå värd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad i enlighet med de regler och förfaranden som är tillämpliga på medlemsstater sju år efter anslutningen. Kalendern ska uppdateras i enlighet med detta. Länder som ansluter sig till unionen efter den 31 december 2026 ska inte ha rätt att delta inom ramen för insatsen Europeisk kulturhuvudstad som medlemsstater.

Under år då det enligt kalendern redan finns tre städer med titeln Europeisk kulturhuvudstad ska emellertid städer i anslutande länder ha rätt att stå värd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad först under nästa tillgängliga år i kalendern, enligt den ordning i vilken de ansluter sig.

Om en stad i ett anslutande land tidigare har deltagit i en tävling för kandidatländer och potentiella kandidatländer, får det inte delta i några därpå följande tävlingar för medlemsstater. Om en stad i ett anslutande land har utsetts till Europeisk kulturhuvudstad under perioden 2020–2033 i enlighet med punkt 3, ska det landet inte ha rätt att nominera någon annan av sina städer för titeln Europeisk kulturhuvudstad inom ramen för denna insats efter sin anslutning.

Om mer än ett land ansluter sig till unionen på samma dag och det inte finns någon överenskommelse om inbördes ordning för deltagande i insatsen mellan dessa länder, ska rådet anordna lottdragning.

Artikel 4

Ansökningar

▌

2.  Kommissionen ska ta fram en gemensam ansökningsblankett baserad på de kriterier som fastställs i artikel 5 (nedan kallad ansökningsblanketten), som ska användas av alla ansökande städer. Om en stad engagerar omkringliggande områden ska ansökan göras i stadens namn.

3.  Varje ansökan ska bygga på ett kulturprogram med en stark europeisk dimension Kulturprogrammet ska löpa under ett år och ska inrättas särskilt för titeln Europeisk kulturhuvudstad i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 5. ▌

Artikel 5

Kriterier

Kriterierna för bedömning av ansökningarna (nedan kallade kriterierna) är uppdelade i följande sex kategorier: ”bidrag till den långsiktiga strategin”, ▌”europeisk dimension”, ”kulturellt och konstnärligt innehåll”, ”förmåga att leverera resultat”, ”räckvidd” och ”ledning”.

1.  Följande faktorer ska tas i beaktande när det gäller bidraget till den långsiktiga strategin:

a)  Att det vid tiden för ansökan finns en kulturell strategi för staden, som inbegriper insatsen Europeisk kulturhuvudstad och planer för ▌hur kulturverksamheten ska bevaras efter kulturhuvudstadsåret.

b)  Planerna för att stärka de kulturella och de kreativa sektorernas kapacitet, inbegripet utvecklingen av långsiktiga band mellan de kulturella, ekonomiska och sociala sektorerna i den berörda staden.

▌

d)  Den planerade långsiktiga kulturella, sociala och ekonomiska inverkan, däribland på stadsutvecklingen, som titeln skulle ha för staden.

e)  Planerna för övervakning och utvärdering av vilken inverkan titeln har på staden samt för spridning av utvärderingsresultaten.

▌

4.  Följande faktorer ska bedömas när det gäller den europeiska dimensionen:

a)  Omfattningen av och kvaliteten på verksamhet som främjar Europas kulturella mångfald, dialog mellan kulturerna och större ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare.

b)  Omfattningen av och kvaliteten på verksamhet som framhäver de gemensamma dragen i Europas kulturer, arv och historia, samt den europeiska integrationen och aktuella europeiska frågor.

c)  Omfattningen av och kvaliteten på verksamhet som inbegriper europeiska konstnärer, samarbete med aktörer eller städer i olika länder, när så är lämpligt även med andra europeiska kulturhuvudstäder, och partnerskap över gränserna.

d)  Strategin för att dra till sig intresset hos en bred europeisk och internationell publik.

4a.  Följande faktorer ska bedömas när det gäller kulturellt och konstnärligt innehåll:

a)  En tydlig och konsekvent konstnärlig vision och strategi i kulturhuvudstadsårets kulturprogram.

b)  Lokala konstnärers och kulturorganisationers medverkan i utformningen och genomförandet av kulturprogrammet.

c)  Omfattningen av och mångfalden i den föreslagna verksamheten och dess övergripande konstnärliga kvalitet.

d)  Förmågan att förena lokalt kulturarv och traditionella konstformer med nya, innovativa och experimentella kulturyttringar.

4b.  Vad gäller förmågan att leverera resultat ska de ansökande städerna visa följande:

a)  Att ansökan har ett brett och starkt politiskt stöd, med ett hållbart åtagande från lokala, regionala och nationella myndigheter.

b)  Att staden har eller kommer att ha lämplig och stabil infrastruktur för att kunna stå värd för kulturhuvudstadsåret.

5.  Följande faktorer ska bedömas när det gäller räckvidd:

a)  Lokalbefolkningens och det civila samhällets medverkan i utarbetandet av ansökningen och genomförandet av evenemanget Europeisk kulturhuvudstad.

b)  Inrättandet av nya och hållbara möjligheter för att ett brett spektrum av medborgare ska kunna besöka eller delta i kulturverksamhet, särskilt ungdomar, volontärer och marginaliserade och mindre gynnade personer, inbegripet minoriteter. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas ▌åt hur tillgänglig denna verksamhet är för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

c)  Den övergripande strategin för publikutveckling och i synnerhet kopplingen till utbildning och deltagande av skolor.

6.  Följande faktorer ska bedömas när det gäller ledning:

a)  Möjligheten att genomföra strategin för penninginsamling och den föreslagna budgeten, vilket i tillämpliga fall även innefattar planer om att söka ekonomiskt stöd från unionens program och fonder. Budgeten ska täcka förberedelseetappen, själva kulturhuvudstadsåret, utvärderingen och bestämmelser om uppföljningsverksamhet samt beredskapsplaner.

b)  Den planerade styr- och genomförandestrukturen för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad, som ska medge lämpligt samarbete mellan den lokala myndigheten och genomförandestrukturen, inbegripet det konstnärliga teamet.

c)  Utnämningsförfarandena för direktören och den konstnärlige ledaren och deras verksamhetsfält.

d)  Marknadsförings- och kommunikationsstrategin, som ska vara övergripande och framhäva att evenemanget Europeisk kulturhuvudstad är en unionsinsats.

da)  Att det finns en genomförandestruktur vars personal är tillräckligt kvalificerad och erfaren för att kunna planera, styra och genomföra kulturprogrammet för kulturhuvudstadsåret.

Artikel 6

Expertjuryn

1.   En ▌jury med oberoende experter (▌nedan kallad juryn) ska inrättas för att genomföra urval och övervakning.

1a.  Juryn ska bestå av 10 experter som utnämnts av unionens institutioner och organ i enlighet med punkt 2 (nedan kallade europeiska experter).

För urvalet och övervakningen av en stad i en medlemsstat ska den berörda medlemsstaten dessutom ha rätt att utse upp till två experter (nedan kallade nationella experter) i enlighet med sina egna förfaranden och i samråd med kommissionen.

2.   ▌

Efter att ha anordnat en inbjudan att anmäla intresse ska kommissionen föreslå en grupp av potentiella europeiska experter,

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska därefter välja ut tre experter var från denna grupp och utnämna dem i enlighet med sina egna förfaranden. Regionkommittén ska välja ut en expert från gruppen och utse den experten i enlighet med sina förfaranden.

När de väljer ut europeiska experter ska unionens institutioner och organ sträva efter att säkerställa att experternas kompetensområden kompletterar varandra ▌och att juryns övergripande sammansättning är geografiskt och könsmässigt balanserad.

▌

2a.   Alla experter ska vara unionsmedborgare. De ska vara oberoende och ha betydande erfarenhet och expertis när det gäller kultursektorn, kulturutveckling av städer eller anordnande av ett europeiskt kulturhuvudstadsår eller ett internationellt kulturevenemang av liknande räckvidd och omfattning. Experterna ska också kunna ägna ett lämpligt antal arbetsdagar per år åt juryarbetet.

Juryn ska utse sin ordförande.

3.  De europeiska ▌experterna ska utnämnas för tre år.

Trots första stycket ska, första gången juryn ▌inrättas ▌, Europaparlamentet utse sina ▌experter för tre år, rådet för ett år, kommissionen för två år och Regionkommittén ▌för ett år.

4.   Alla experter i ▌juryn ska anmäla alla faktiska eller potentiella intressekonflikter i förhållande till en viss ansökande stad. Om en expert gör en sådan anmälan eller om en sådan intressekonflikt upptäcks, ska denna expert avgå och den relevanta EU-institutionen, det relevanta EU-organet eller den relevanta medlemsstaten ska ersätta den experten för återstoden av mandatet, i enlighet med tillämpligt förfarande.

5.  Kommissionen ska offentliggöra alla juryrapporter på sin webbplats.

Artikel 7

Inlämning av ansökan i medlemsstaterna

1.  Varje medlemsstat ska ansvara för anordnandet av tävlingen mellan sina städer i enlighet med kalendern ▌.

2.  Medlemsstaterna ska offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar minst sex år före kulturhuvudstadsåret.

Genom undantag ska de medlemsstater som har rätt att nominera en Europeisk kulturhuvudstad för år 2020 offentliggöra en inbjudan så snart som möjligt efter den ...(10).

▌Varje inbjudan att lämna in ansökningar som riktar sig till de städer som avser att kandidera ska innehålla en ansökningsblankett ▌.

Sista dag för de ansökande städerna att lämna in en ansökan inom varje inbjudan ska tidigast vara tio månader efter det att inbjudan har offentliggjorts.

3.  Den berörda medlemsstaten ska underrätta kommissionen om de ansökningar som inkommit.

Artikel 8

Preliminärt urval i medlemsstaterna

1.  Varje berörd medlemsstat ska sammankalla ▌juryn till ett preliminärt urvalsmöte med de ansökande städerna minst fem år före kulturhuvudstadsåret.

2.  Efter att ha bedömt ansökningarna mot kriterierna ska juryn enas om en slutlista över ansökande städer ▌och utfärda en preliminär urvalsrapport om alla ▌ansökningar, som bland annat ska ge rekommendationer till de städer som förts upp på slutlistan.

3.  ▌Juryn ska lägga fram den preliminära urvalsrapporten för de berörda medlemsstaterna och för kommissionen. Varje berörd medlemsstat ska formellt godkänna slutlistan på grundval av urvalsjuryns rapport.

Artikel 9

Urvalet i medlemsstaterna

1.  Kandidatstäderna på slutlistan ska komplettera och revidera sina ansökningar i syfte att uppfylla kriterierna och beakta rekommendationerna i den preliminära urvalsrapporten, och överlämna dem till den berörda medlemsstaten, som sedan ska översända dem till kommissionen.

2.  Varje berörd medlemsstat ska sammankalla ▌juryn till ett möte med kandidatstäderna på slutlistan för ett slutligt urval högst nio månader efter mötet i samband med det preliminära urvalet.

Vid behov får den berörda medlemsstaten, i samråd med kommissionen, förlänga den tidsfristen med en rimlig period.

3.  ▌Juryn ska bedöma de kompletterade och reviderade ansökningarna.

4.  ▌Juryn ska utfärda en urvalsrapport om ansökningarna tillsammans med en rekommendation för utnämning av en stad i den berörda medlemsstaten till Europeisk kulturhuvudstad. Om ingen av de ansökande städerna uppfyller alla kriterier får dock ▌juryn rekommendera att titeln inte tilldelas det året.

Urvalsrapporten ska också innehålla rekommendationer till den berörda staden om de framsteg som den förväntas göra fram till kulturhuvudstadsåret.

Juryn ska lägga fram urvalsrapporten för den berörda medlemsstaten och för kommissionen. ▌

Artikel 10

Preliminärt urval och urval i kandidatländer och potentiella kandidatländer

1.  Kommissionen ska ansvara för anordnandet av tävlingen mellan städer i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

2.  Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar minst sex år före kulturhuvudstadsåret. ▌

Varje inbjudan att lämna in ansökningar som riktar sig till de städer som avser att kandidera ska innehålla en ansökningsblankett.

Sista dag att lämna in en ansökan inom varje inbjudan ska tidigast vara tio månader efter det att inbjudan har offentliggjorts.

▌

4.  Det preliminära urvalet av städer ska utföras av ▌juryn minst fem år före kulturhuvudstadsåret, ▌på grundval av ansökningsblanketten. Inget möte med kandidatstäderna ska anordnas.

Efter att ha bedömt ansökningarna mot kriterierna ska juryn enas om en slutlista över ansökande ▌städer och ▌utfärda en preliminär urvalsrapport om alla ansökningar, som bland annat ska ge rekommendationer till de kandidatstäder som förts upp på slutlistan. Juryn ska lägga fram sin preliminära urvalsrapport för kommissionen ▌.

5.  Kandidatstäderna på slutlistan ska komplettera och revidera sina ansökningar i syfte att uppfylla kriterierna och beakta rekommendationerna i den preliminära urvalsrapporten och ska överlämna dem till kommissionen.

Kommissionen ska sammankalla ▌juryn till ett möte med kandidatstäderna på slutlistan för ett slutligt urval senast nio månader efter mötet i samband med det preliminära urvalet. Vid behov får kommissionen förlänga den tidsfristen med en rimlig period.

▌Juryn ska bedöma de kompletterade och reviderade ansökningarna.

Den ska utfärda en urvalsrapport om ansökningar från kandidatstäderna på slutlistan tillsammans med en rekommendation för utnämning till Europeisk kulturhuvudstad av högst en stad i ett kandidatland eller potentiellt kandidatland.

Om ingen av de ansökande städerna uppfyller alla kriterier får dock ▌juryn rekommendera att titeln inte tilldelas det året.

Urvalsrapporten ska också innehålla rekommendationer till den berörda staden om de framsteg ▌som den förväntas göra fram till kulturhuvudstadsåret.

Juryn ska lägga fram sin urvalsrapport för kommissionen ▌.

Artikel 11

Utnämning

Kommissionens ska genom genomförandeakter officiellt utse de Europeiska kulturhuvudstäderna med vederbörligt beaktande av ▌juryns rekommendationer. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén om detta.

Artikel 12

Samarbete mellan de utnämnda städerna

Städer som har utnämnts för samma år ska söka upprätta kopplingar mellan sina kulturprogram, och samarbetet får beaktas inom ramen för övervakningsförfarandet enligt artikel 13.

Artikel 13

Övervakning

1.  ▌Juryn ska övervaka de europeiska kulturhuvudstädernas förberedelser och ge städerna stöd och handledning från den tidpunkt de utnämns till kulturhuvudstadsårets början.

2.  I detta syfte ska kommissionen sammankalla ▌till tre möten där juryn och de utsedda städerna ska delta. Det första mötet ska äga rum tre år före kulturhuvudstadsåret, det andra mötet ska äga rum 18 månader före kulturhuvudstadsåret och det tredje mötet ska äga rum två månader före kulturhuvudstadsåret. Den berörda medlemsstaten eller det berörda kandidatlandet eller det berörda potentiella kandidatlandet får utse en observatör till dessa möten.

Städerna ska överlämna rapporter om framsteg till kommissionen sex veckor före varje möte.

Vid mötena ska ▌juryn bekanta sig med förberedelserna och ge råd i syfte att hjälpa städerna att utarbeta ett kulturprogram av hög kvalitet och en effektiv strategi. Juryn ska vara särskilt uppmärksam på rekommendationerna i urvalsrapporten och de tidigare övervakningsrapporterna.

3.  Efter varje möte ska ▌juryn utfärda en rapport om läget i förberedelserna och om vilka åtgärder som bör vidtas.

Juryn ska översända sina övervakningsrapporter till kommissionen samt till de berörda städerna och medlemsstaterna eller länderna. ▌

4.  Förutom övervakningsrapporterna får kommissionen anordna besök för ▌juryns ledamöter till de utsedda städerna närhelst detta är nödvändigt.

Artikel 14

Pris

1.  Kommissionen får tilldela en utsedd stad ett penningpris uppkallat efter Melina Mercouri (nedan kallat priset) med förbehåll för den finansiering som är tillgänglig enligt den fleråriga budgetramen.

Prisets rättsliga och finansiella aspekter ska behandlas inom ramen för respektive unionsprogram som stöder kultur.

2.  ▌Priset ska utbetalas senast i slutet av mars det år kulturhuvudstadsåret äger rum, under förutsättning att den berörda staden uppfyller kriterierna och de åtaganden som den gjorde vid ansökningsstadiet och beaktar rekommendationerna i urvals- och övervakningsrapporterna.

Åtagandena som gjordes vid ansökningstillfället ska anses vara uppfyllda av den utnämnda staden om ingen väsentlig ändring gjorts i programmet eller strategin mellan ansökningstillfället och kulturhuvudstadsåret, och i synnerhet om

a)  budgeten bibehållits på en nivå som gör det möjligt att genomföra ett kulturprogram av hög kvalitet i enlighet med ansökan och kriterierna,

b)  det konstnärliga teamets oberoende har respekterats på lämpligt sätt,

c)  den europeiska dimensionen har förblivit tillräckligt stark i kulturprogrammets slutliga version,

d)  den utnämnda stadens marknadsförings- och kommunikationsstrategi och kommunikationsmaterial tydligt klargör att evenemanget Europeisk kulturhuvudstad är en unionsinsats,

e)  det har gjorts planer för övervakning och utvärdering av vilken inverkan titeln har på den berörda staden.

Artikel 15

Praktiska arrangemang

Kommissionen ska i synnerhet

a)  säkerställa insatsens övergripande enhetlighet,

b)  säkerställa samordningen mellan medlemsstaterna och ▌juryn,

c)  med beaktande av målen och kriterierna upprätta riktlinjer för urval och övervakning i nära samarbete med ▌juryn,

d)  tillhandahålla tekniskt stöd till ▌juryn,

e)  offentliggöra all relevant information och bidra till att insatsen blir synlig på europeisk och internationell nivå,

f)  främja utbyte av erfarenheter och god praxis mellan tidigare, nuvarande och framtida europeiska kulturhuvudstäder samt kandidatstäder, och främja en vidare spridning av städernas utvärderingsrapporter och tillvaratagna erfarenheter.

Artikel 16

Utvärdering

1.  Utvärderingen av resultaten av varje europeiskt kulturhuvudstadsevenemang ska vara den berörda stadens ansvar.

Kommissionen ska fastställa gemensamma riktlinjer och indikatorer för städerna med ledning av målen och kriterierna ▌för att se till att det finns ett enhetligt synsätt på utvärderingsförfarandet.

Städerna ska färdigställa sina utvärderingsrapporter och översända dem till kommissionen senast den 31 december det år som följer på kulturhuvudstadsåret. Kommissionen ska offentliggöra dessa utvärderingsrapporter på sin webbplats.

2.  Förutom städernas utvärderingar ska kommissionen också säkerställa att regelbundna externa och oberoende utvärderingar av insatsens resultat genomförs. ▌

Den externa och oberoende utvärderingen ska inriktas på att inordna alla tidigare europeiska kulturhuvudstäder i ett europeiskt sammanhang, så att jämförelser kan göras och nyttiga lärdomar dras av kommande europeiska kulturhuvudstäder och av alla andra europeiska städer. Utvärderingen ska även bedöma ▌insatsen som helhet, bland annat hur pass effektivt dess olika ingående moment fungerat, vilken genomslagskraft den haft och hur den skulle kunna förbättras.

På grundval av dessa utvärderingar ska kommissionen ▌för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén lägga fram följande rapporter, som vid behov ska åtföljas av relevanta förslag:

a)  En första interimsrapport senast den 31 december 2024.

b)  En andra interimsrapport senast den 31 december 2029.

c)  En rapport efter programmets avslutande, senast den 31 december 2034.

Artikel 17

Upphävande och övergångsbestämmelser

Beslut nr 1622/2006/EG ska upphöra att gälla. Beslutet ska dock fortsätta att gälla för städer som har utsetts eller håller på att utses till Europeiska kulturhuvudstäder för åren 2012–2019.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ▌

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordföranden Ordföranden

BILAGA

Kalender

(1) Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌. (2) EUT C 113, 18.4.2012, s. 17, och EUT C 17, 19.1.2013, s. 97. (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2013. (4) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1. (5) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32. (6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019 (EUT L 304, 3.11.2006, s. 1). (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221). (8) 14944/10. (9) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 41. (10) Datum för detta besluts ikraftträdande.