Europaparlamentets resolution av den 12 december 2013 om grön infrastruktur – att stärka Europas naturkapital (2013/2663(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet,
– med beaktande av kommissionens meddelande Grön infrastruktur (GI) – Att stärka Europas naturkapital (COM(2013)0249),
– med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),
– med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571),
– med beaktande av kommissionens meddelande Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar(1),
– med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter(2),
– med beaktande av rådets (miljö) slutsatser från juni 2011 och från den 17 december 2012 (punkt 14),
– med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020(3), särskilt punkt 50,
– med beaktande av studien om ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomiska aspekter, The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB)(4),
– med beaktande av kommissionens vitbok 2009 Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram (COM(2009)0147) och meddelandet En EU-strategi för klimatanpassning COM(2013)0216),
– med beaktande av frågan till kommissionen om grön infrastruktur – att stärka Europas naturkapital (O-000094/2013 – B7-0525/2013),
– med beaktande av EU:s territoriella agenda för 2020: På väg mot ett inkluderande, smart och hållbart Europa med olika regioner,
– med beaktande av målen om biologisk mångfald från Aichi i den strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020, som antogs av parterna i konventionen om biologisk mångfald i oktober 2010,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Vi måste ta itu med försämringen av biologisk mångfald och av statusen hos våra ekosystem, så att ekosystemtjänster kan fortsätta att tillhandahållas och naturkapitalet skyddas till förmån för nuvarande och framtida generationer.
B. Grön infrastruktur hjälper naturen att frigöra den fulla potentialen hos de ekosystemtjänster som den kan erbjuda samhället.
C. Vi måste ta itu med förlusten av biologisk mångfald för att naturkapitalet ska skyddas till förmån för såväl nuvarande som framtida generationer.
D. Ökad mänsklig verksamhet är ett hot mot den biologiska mångfalden och integriteten hos ekosystemen i EU, bland annat genom fragmentering och förstöring av naturliga livsmiljöer, klimatförändringar och intensifierad användning av delvis naturliga livsmiljöer.
E. Det finns ett nära samband mellan den biologiska mångfalden och det mänskliga samhällets välbefinnande.
F. För att bevara och stärka den biologiska mångfalden i EU är det viktigt att hålla fragmenteringen på en så låg nivå som möjligt och främja ekologisk konnektivitet.
G. Enligt Aichi-mål 11 om biologisk mångfald ska år 2020 minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden samt minst 10 procent av kust- och havsområden – särskilt områden av stor betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster – vara bevarade genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl förbundna system av skyddade områden och andra effektiva områdesbaserade naturskyddsåtgärder, som också är väl integrerade i omgivande landskap och havsområden.
H. Grön infrastruktur och jordbruk är nära sammankopplade i fråga om produktiviteten inom jordbruket och skyddet av jordbruksarvet och på grund av hur den fysiska planeringen och markanvändningsplaneringen påverkar jordbruksverksamheten.
I. Erfarenheterna visar att projekt för grön infrastruktur erbjuder en enorm möjlighet att integrera naturen i samhället, inbegripet i stadsmiljöer där en allt större del av befolkningen bor, vilken utsätts för allvarliga konsekvenser orsakade av ”den urbana värmeöeffekten”.
J. Information om hur man skapar, skyddar, förbättrar och effektivt utnyttjar grön infrastruktur över landskap bör utbytas mellan aktörer och offentliggöras.
K. Erfarenhet visar att planeringen och utvecklingen av infrastrukturprojekt utgör nyckelfaser under vilka integreringen av miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga behov måste säkerställas, både i städerna och på landsbygden.
L. Infrastrukturprogram och infrastrukturprojekt, både regionala och i städerna, som medfinansieras av EU bör integrera aspekter av grön infrastruktur samt begränsa dess effekt på befintliga ekosystem för att öka de miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelarna med sådana program och projekt.
M. Grön infrastruktur erbjuder en rad ekologiska, ekonomiska och sociala fördelar som uppstår ur naturliga lösningar, som generellt är billigare och mer hållbara och kan bidra till att skapa arbetstillfällen.
N. Investeringar i grön infrastruktur ger ofta en hög avkastning.
Allmänna synpunkter
1. Europaparlamentet välkomnar meddelandet om grön infrastruktur och kommissionens avsikt att aktivt försöka uppnå de mål som fastställs i det.
2. Europaparlamentet erkänner hur viktig grön infrastruktur är för att effektivt skydda Europas naturkapital, bevara naturliga livsmiljöer och arter samt för en god ekologisk status för vattenförekomster.
3. Europaparlamentet betonar att grön infrastruktur kan bidra till att uppnå unionens åtskilliga mål för 2020, och understryker att den omgående måste börja användas och integreras i verktygen för att genomföra den fleråriga budgetramen, så att unionens mål om biologisk mångfald kan uppnås på ett effektivt sätt.
4. Europaparlamentet inser att användningen av grön infrastruktur kommer att hjälpa unionen att nå sina internationella åtaganden enligt målen om biologisk mångfald från Aichi och den strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020.
5. Europaparlamentet ser positivt på det innovativa tillvägagångssättet inom grön infrastruktur, som innebär kostnadseffektivitet, genom flera fördelar och lösningar som kan förena miljömässiga, sociala och ekonomiska mål.
Integrering i olika politikområden
6. Europaparlamentet betonar behovet av att integrera grön infrastruktur i all EU:s sektorspolitik och i de tillhörande finansieringsmöjligheterna, med utgångspunkt från den bästa praxis som används i medlemsstaterna.
7. Europaparlamentet påpekar att grön infrastruktur kan spela en särskilt viktigt roll i städerna, där en allt större andel av befolkningen i dag bor och där den kan bidra med tjänster, såsom att skapa ren luft, kontrollera temperaturen och begränsa den lokala ”värmeöeffekten”, skapa rekreationsområden, skydda mot översvämningar, kvarhålla regnvatten och förebygga översvämning, bevara grundvattennivåer, återställa eller stoppa förlusten av biologisk mångfald, minska de extrema klimathändelserna och konsekvenserna av dem, förbättra folkhälsan och förbättra livskvaliteten i allmänhet, bland annat genom att erbjuda lättillgängliga områden för fysisk aktivitet till ett överkomligt pris. Parlamentet betonar kopplingen mellan grön infrastruktur och folkhälsa och anser att investeringar i grön infrastruktur också är investeringar i folkhälsan.
8. Europaparlamentet betonar att grön infrastruktur är ett viktigt komplement till nätverket Natura 2000 genom att den gör nätverket mer konsekvent och bärkraftigt, vilket bidrar till bevarandet av viktiga arter och livsmiljöer i Europas natur, och bidrar till att ekosystemtjänster till ett uppskattat värde av flera hundra miljarder euro om året kan fortsätta att tillhandahållas. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att lagstiftningen om Natura 2000 och initiativet för grön infrastruktur kompletterar varandra.
9. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att integrera och prioritera frågor om grön infrastruktur i den fysiska planeringen och markanvändningsplaneringen, genom att samråda med och öka medvetenheten bland aktörerna på plats och lokalbefolkningen genom informationskampanjer, på alla beslutsnivåer (lokal, regional och nationell nivå), och uppmuntrar kommissionen att stödja vägledning och riktmärken på detta område för att se till att grön infrastruktur blir ett standardinslag i den fysiska planeringen och territoriella utvecklingen runt om i EU. Parlamentet påpekar att tillståndsförfaranden för nya projekt eller grå infrastruktur måste garantera en fullständig bedömning av alla negativa effekter på ekosystem och befintlig grön infrastruktur, så att man kan undvika och begränsa sådana effekter och säkerställa faktiska långsiktiga fördelar för samhället.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda alla EU:s finansieringsinstrument, bland annat inom ramen för sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt områden med ekologiskt fokus, för att främja grön infrastruktur, där så är lämpligt, för att man ska kunna säkerställa tillhandahållandet av många olika ekosystemtjänster och skyddet av naturliga processer i landsbygds- och stadsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om användningen av den gemensamma jordbrukspolitikens medel till stöd för grön infrastruktur. Parlamentet understryker i detta hänseende den gröna infrastrukturens viktiga roll för att skydda bin och således för en välfungerande pollinering.
11. Europaparlamentet understryker de positiva effekterna av grön infrastruktur på begränsningen av klimatförändringarna eftersom den har en positiv inverkan på kollager och växthusgasbalanser, särskilt i fråga om bevarande av torvmark, delvis naturliga och naturliga skogsområden och skogar och andra kolrika ekosystem, och på så vis bidrar till genomförandet av EU:s klimatpolitik.
12. Europaparlamentet stöder insatserna för att förena fysisk planering och utvecklingen av grön infrastruktur i kustområden, med målsättningen att bevara den biologiska mångfalden och säkerställa en hållbar utveckling av kustlandskap.
13. Europaparlamentet konstaterar att grön infrastruktur spelar en avgörande roll för anpassningen till klimatförändringarna, eftersom den gör Natura 2000-områdena mer ekologiskt sammanhängande, underlättar arternas rörlighet och förändringar i deras utbredning mellan och bland Natura 2000-områden och ger anpassning på landskapsnivå för biologisk mångfald, och därmed bidrar till genomförandet av EU:s naturskyddspolitik, och även uppmuntrar och ger ekosystembaserad anpassning till andra sektorer såsom vattenvård och livsmedelstrygghet.
14. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att medlemsstaterna – särskilt de som ligger vid havet – genomför grön infrastruktur runt hamnområden och att de utvecklar transportsystem som är gynnsamma för miljöanpassningen av dessa områden.
15. Europaparlamentet vill uppmärksamma att minskade risker för naturkatastrofer – såsom översvämningar eller skogsbränder – också är en positiv effekt av att skapa eller återställa grön infrastruktur, såsom naturliga flodslätter, skogsmarker, våtmarker osv., som kan förbättra motståndskraften mot katastrofer och bidra till anpassningen till klimatförändringarna, och avsevärt minska tillhörande kostnader för samhället.
16. Europaparlamentet understryker behovet att fullt ut inkludera skogsbruk i detta politikområde, för att uppnå flera fördelar utöver produktion av timmer och biomassa, genom hållbar skogsförvaltning och naturligt skogsskydd och för att återställa fragmenterad eller förstörd skogsmark.
17. Europaparlamentet välkomnar initiativet för att främja grön infrastruktur som ett instrument som bidrar till vattenfiltrering, erosionsförebyggande och bevarande av grundvattennivån och därmed till ett korrekt genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten, översvämningsdirektiv och relevant vattenlagstiftning såsom föreslagits i planen, liksom till integrerad kustförvaltning och fysisk planering av havsmiljön.
18. Europaparlamentet understryker vikten av att kraven på grön infrastruktur integreras ordentligt i genomförandet av EU:s struktur- och sammanhållningspolitiska instrument, särskilt för att finansiera grön infrastruktur i städerna, och uppmanar eftertryckligen de behöriga myndigheterna att främja relevanta åtgärder.
19. Europaparlamentet framhåller att grön infrastruktur måste integreras i de operativa programmen inom ramen för kommissionens finansieringsinstrument för perioden 2014–2020.
20. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i god tid, dvs. före utgången av 2013, slutföra stödvägledningsmaterialet i enlighet med meddelandet för att öka förståelsen för och främjandet av grön infrastruktur inom relevanta politikområden och garantera möjligheter till finansiering genom de operativa programmen.
21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att på ett bra sätt utnyttja befintliga finansieringsmöjligheter för att främja investering i samordnade och samstämda projekt för grön infrastruktur.
Utarbetande av en strategi för grön infrastruktur
22. Europaparlamentet betonar behovet att öka den privata sektorns delaktighet i investeringar i grön infrastruktur och uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att snabbt upprätta och sätta i drift en finansieringsfacilitet som inbegriper innovativa finansieringsmekanismer för att stödja investeringar i grön infrastruktur och andra projekt med anknytning till naturkapital, samtidigt som man även bedömer det verkliga och långsiktiga stödet för ekosystemfunktioner. Parlamentet påpekar att ytterligare finansieringskällor på lokal, regional och nationell nivå också kommer att behöva undersökas.
23. Europaparlamentet är övertygat om att utvecklingen av grön infrastruktur måste stödjas av solida uppgifter och djupgående kunskaper, och uppmuntrar kommissionen att, i samarbete med Europeiska miljöbyrån, medlemsstaterna och andra aktörer, se till att unionen stärker sin kapacitet att kartlägga och bedöma ekosystem med tillhörande ekosystemtjänster och att denna information och kunskap vederbörligen beaktas, även vid planeringen och genomförandet av projekt som medfinansieras av EU.
24. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att främja forskning, innovation, kapacitetsuppbyggnad, utbildning, informationsspridning, ökad medvetenhet och informationskampanjer för allmänheten på detta område samt stödja utbytet av information och bästa praxis. Parlamentet påpekar att färdigheter och utbildning hos personal som kan hantera detta innovativa tillvägagångssätt och korrekt värdera ekosystemens fördelar, särskilt inom sektorerna vattenförsörjning och vattenrening, avfall, byggnad, katastrofhantering, jordbruk, turism och hälsa, underlättar utvecklingen av grön infrastruktur.
25. Europaparlamentet anser att integrering i alla politikområden är en grundförutsättning för att en trovärdig politik för grön infrastruktur ska kunna föras.
26. Europaparlamentet understryker den roll som markägare och markförvaltare, det civila samhällets organisationer, brukarmedverkan (citizen/crowd science), medborgarnas ansvar och allmänhetens deltagande kan spela för planeringen, genomförandet, upprätthållandet och övervakningen av projekt för grön infrastruktur på lokal nivå, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att underlätta sådana processer.
27. Europaparlamentet ställer sig bakom utarbetandet av en strategi som syftar till att upprätta prioriterade förbindelser för projekt för grön infrastruktur i Europa, och betonar behovet av mer gränsöverskridande strategier och projekt mellan regioner.
28. Europaparlamentet stöder TEN-G, som presenterades i meddelandet, och uppmanar kommissionen att se till att ett TEN-G-system tas fram senast 2015.
29. Europaparlamentet betonar grön infrastrukturs innovationspotential och den nyckelroll som små och medelstora företag kan spela på detta område. Parlamentet påpekar att gemensamma standarder, certifiering och märkning bör fungera som ett stöd till investeringar i grön infrastruktur och ge pionjärer det utrymme de behöver.
30. Europaparlamentet ser fram emot översynen av strategin för biologisk mångfald 2015, den därpå följande översynen av meddelandet om grön infrastruktur 2017 för att ytterligare förankra grön infrastruktur i relevanta planerade investeringar på EU-nivå samt halvtidsöversynen av relevanta politikområden (hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, halvtidsöversynen av regionalpolitiken osv.).
o o o
31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.