Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2012,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 123, 282 och 284.3,

–  med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 15 och 21,

–  med beaktande av sin resolution av den 2 april 1998 om demokratisk insyn i den tredje etappen av EMU(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2013 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2011(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, nedan kallad SSM-förordningen,

–  med beaktande av den åttiotredje årsrapporten för 2012/2013 från Banken för internationell betalningsutjämning, offentliggjord den 23 juni 2013,

–  med beaktande av artikel 11.9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkande från utskottet för ekonomi och valutafrågor, (A7‑0382/2013 och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens vårprognos 2013 minskade BNP i euroområdet med 0,6 procent under 2012, efter en ökning med 1,4 procent under 2011, och den kommer att minska med 0,4 procent under 2013 innan den ökar med 1,2 procent under 2014.

B.  Enligt samma prognos steg arbetslösheten i euroområdet från 10,2 procent i slutet av 2011 till 11,4 procent i slutet av 2012 och den kan komma att stiga ytterligare till 12,2 procent under 2013 innan den återigen minskar något under 2014. Väsentliga skillnader observeras mellan länderna i euroområdet, där arbetslösheten varierar från 4,3 till 25 procent och siffrorna är ännu högre för ungdomsarbetslösheten, som ökade kraftigt under samma period.

C.  Under 2012 sänkte ECB räntan vid ett tillfälle i juli (25 räntepunkter), och i maj 2013 sänktes den ytterligare till den historiskt låga nivån 0,5 procent.

D.  Enligt kommissionens vårprognos 2013 var den genomsnittliga inflationsnivån i euroområdet 2,5 procent under 2012, vilket var en minskning från 2,7 procent under 2011, och M3-tillväxten uppgick till 1,5 procent under 2011, vilket var en minskning från 1,7 procent under 2010.

E.  Eurosystemets konsoliderade balansräkning uppgick till 3 biljoner euro vid utgången av 2012, vilket motsvarade en ökning på omkring 12 procent under 2012.

F.  Största andelen av de tillgångar som ställdes som säkerhet i eurosystemet under 2012 utgjordes av icke omsättningsbara tillgångar på cirka 25 procent av totalvärdet. Tillsammans med tillgångsbaserade värdepapper utgör icke omsättningsbara värdepapper över 40 procent av samtliga tillgångar som ställs som säkerhet.

G.  Den aggregerade omsättningen för samtliga instrument på penningmarknaden inom euroområdet minskade under andra kvartalet 2012 med 14 procent jämfört med andra kvartalet föregående år.

H.  Det likviditetsstöd i krislägen som tillhandahålls av de nationella centralbankerna och som redovisas under rubriken ”övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet” i den konsoliderade balansräkningen för euroområdet slog nya rekord under 2012 och uppgick till 206 miljarder euro i slutet av 2012.

I.  Genom ECB:s långfristiga refinansieringstransaktioner under februari 2012 beviljades finansinstitut i euroområdet 529,5 miljarder euro i form av lån med en löptid på tre år och en initial ränta på 1 procent.

J.  Tillväxttakten i de monetära finansinstitutens utlåning till bosatta i euroområdet minskade väsentligt mellan december 2011 och december 2012, nämligen från 1 procent i december 2011 till 0,4 procent i december 2012, och utlåningen till den privata sektorn minskade med 0,7 procent i december 2012.

K.  Enligt kommissionen vårprognos 2013 ökade den offentliga sektorns genomsnittliga bruttoskuld i euroområdet från 88 procent under 2011 till 92,7 procent av BNP under 2012, och det totala underskottet i de offentliga finanserna minskade från 4,2 procent till 3,7 procent av BNP.

L.  Genom ECB:s långfristiga refinansieringstransaktioner under december 2011 och februari 2012 beviljades europeiska banker över en biljon euro – 489 miljarder euro respektive 529,5 miljarder euro – i form av räntebärande lån mot säkerhet med en maximal löptid på tre år och en ränta som indexerats till genomsnittsräntan på ECB:s viktigaste refinansieringstransaktioner under transaktionernas löptid.

M.  I den europeiska ekonomiska vårprognosen 2012 rapporterades låga förväntningar hos företag och konsumenter, hög arbetslöshet som begränsar den privata konsumtionen och sjunkande exporttillväxt sedan 2010, vilket har lett till en utplaning av BNP-tillväxten under 2011 och 2012.

N.  De små och medelstora företagen är fortfarande ryggraden i euroområdets ekonomi. De utgör cirka 98 procent av alla företag i euroområdet, anställer cirka tre fjärdedelar av euroområdets arbetstagare och genererar cirka 60 procent av mervärdet.

O.  De små och medelstora företagens kreditvärdighet och finansiella hälsa har försämrats snabbare än de stora företagens, och den långa perioden av svag ekonomisk utveckling har förstärkt de små och medelstora företagens asymmetriska informationsutmaningar.

P.  Enligt information från undersökningen om tillgången till finansiering för små och medelstora företag (Safe) har de små och medelstora företagens vinster, likviditet, buffertar och eget kapital utvecklats mindre gynnsamt än de stora företagens under krisen.

Q.  I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att ECB:s huvudmål ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) agerar under ECB:s överinseende när det gäller finansiell stabilitet.

R.  Banken för internationell betalningsutjämning konstaterade i sin årsrapport att reformarbetet i medlemsstaterna har minskat avsevärt på grund av lågräntepolitiken i euroområdet.

S.  Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken förbjuds finansiering av staters underskott.

T.  En miljö som utmärks av låg inflation är det viktigaste bidrag som penningpolitiken kan ge för att skapa gynnsamma förhållanden för ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen, social sammanhållning och finansiell stabilitet.

U.  De nationella myndigheterna för makrotillsyn bör beakta Europeiska systemrisknämndens ansvar för makrotillsynen över EU:s finansiella system.

V.  Det är särskilt viktigt att bibehålla flödet av krediter till små och medelstora företag eftersom dessa sysselsätter 72 procent av arbetskraften i euroområdet och har en betydligt högre bruttoandel skapade (och förlorade) arbetstillfällen än stora företag.

W.  Rekommendationerna om transparens avseende omröstningarna och offentliggörandet av protokollsammanfattningar i sina tidigare resolutioner om ECB:s årsrapporter har ännu inte beaktats.

X.  Inlåningsfaciliteten uppgick den 28 september 2012 till 315 754 miljoner euro.

Y.  Utlåningen i euroområdet överlag minskar med 2 procent per år, och mer i vissa länder, bland annat Spanien, där den årliga minskningen var 8 procent under 2012.

Z.  Små och medelstora företag måste betala betydligt högre lånekostnader beroende på i vilket land i euroområdet de befinner sig, vilket snedvrider den inre marknaden.

AA.  De kreditrestriktioner som för närvarande drabbar små och medelstora företag i vissa delar av euroområdet är en av de grundläggande orsakerna till att den ekonomiska återhämtningen försenas.

Monetär politik

1.  Europaparlamentet välkomnar de djärva åtgärder som vidtogs av ECB under 2012 och som på ett avgörande sätt bidrog till att stabilisera banksektorn och bryta kopplingen mellan bankerna och statsskulden.

2.  Europaparlamentet är mycket oroat över att konstant svaga ekonomiska förhållanden håller på att bli normen i vissa delar av EU, vilket skapar instabilitet i euroområdet som helhet och äventyrar det folkliga och politiska stödet för hela det europeiska projektet.

3.  Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av de viktigaste refinansieringstransaktionerna, refinansieringstransaktioner på medellång och lång sikt med full tilldelning till fast ränta, den marginella lånefaciliteten, likviditetsstöd i krislägen och insättningsfaciliteten låg kvar på mycket höga nivåer under hela 2012 för samtliga faciliteter, vilket tyder på en allvarlig försvagning av den penningpolitiska transmissionsmekanismen och euroområdets marknad för utlåning mellan banker, även om läget tydligt förbättrades genom stabiliserade spreadar och Target 2-obalanser under andra halvåret.

4.  Europaparlamentet anser att de positiva effekterna av besluten från juli 2012 att sänka ECB:s styrränta är begränsade eftersom den penningpolitiska transmissionskedjan i många delar av euroområdet har brutits eller allvarligt försvagats. Parlamentet påminner om att mycket låga räntenivåer på lång sikt kan orsaka snedvridningar inom företagssektorn och skada privata spar- och pensionssystem.

5.  Europaparlamentet noterar att ECB:s ordförande, i sitt meddelande inför Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor den 8 juli 2013 om att ECB kommer att bibehålla sin styrränta på nuvarande eller på lägre nivå under en längre tidsperiod med tanke på de generellt blygsamma inflationsutsikterna, även på medellång sikt, på grund av den vittomfattande svaga ekonomin och den dämpade penningmängdsutvecklingen.

6.  Europaparlamentet noterar med oro att banksystemets efterfrågan på likviditet från eurosystemet ökade under 2012, vilket stärkte banksystemets beroende av eurosystemets interventioner, och parlamentet varnar för riskerna med ett sådant beroende.

7.  Europaparlamentet anser att den treåriga långfristiga refinansieringstransaktion (LTRO) som inrättades i mars 2012 bidrog till att stabilisera banksystemet, men att denna åtgärd bör vara tillfällig. Trots den likviditet som pumpades in i banksystemet med hjälp av LTRO-transaktionen är nivån på de tillgängliga krediterna till realekonomin fortfarande lägre än före krisen. Parlamentet inser att företagens efterfrågan på krediter för närvarande ligger på en mycket låg nivå, vilket gör det svårt för bankerna att låna ut.

8.  Europaparlamentet är djupt oroat över överföringen av risker från banker och stater med svårigheter till ECB:s balansräkning som ett resultat av ECB:s beslut att köpa obegränsade mängder kortfristiga statspapper. Parlamentet understryker att de långfristiga refinansieringstransaktionerna (LTRO) inte innebär en grundläggande lösning på krisen.

9.  Europaparlamentet anser att en nationell centralbank måste bedriva sin verksamhet på ett sätt som är förenligt med dess funktionella, institutionella och finansiella oberoende om uppgifterna ska utföras korrekt enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

10.  Europaparlamentet understryker att den otillräckliga tillväxten i den europeiska företagssektorn inte enbart beror på bristande tillgång på krediter från banksektorn.

11.  Europaparlamentet oroas över att kreditåtstramningen verkar vara mycket kraftig för små och medelstora företag eftersom bankerna anser att risken för att sådana företag ska ställa in betalningarna är större än för stora företag och eftersom de i regel inte kan byta från bankkrediter till andra externa finansieringskällor.

12.  Europaparlamentet framhåller sin oro över de kraftigt fragmenterade utlåningsvillkoren för små och medelstora företag i länderna inom euroområdet.

13.  Europaparlamentet betonar den viktiga, men begränsade, roll som värdepappersmarknadsprogrammet (SMP) spelade fram till september 2012 för att ta itu med sviktande funktioner inom vissa marknadssegment för statspapper i euroområdet.

14.  Europaparlamentet välkomnar införandet av direkta monetära transaktioner (OMT), utan några i förväg satta kvantitativa gränser, i syfte att säkerställa den penningpolitiska transmissionen, och välkomnar beslutet att koppla aktiveringen av OMT-transaktionerna till strikta villkor inom ramen för ett program för Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten/Europeiska stabilitetsmekanismen (EFSF/ESM-programmet).

15.  Europaparlamentet förstår att Banken för internationell betalningsutjämning varnar för en alltför lång period av ackommoderande penningpolitik. Parlamentet följer med intresse diskussionerna i de flesta stora centralbanker om den bästa tidsplanen för att återgå till en stramare penningpolitik. Parlamentet konstaterar att bland andra Federal Reserve har för avsikt att ge upp den nuvarande politiken så snart som möjligt. Parlamentet inser att ECB kommer att fortsätta att driva en lågräntepolitik så länge som banksektorn inte helt har stabiliserats och spridningseffekter i den offentliga sektorn förblir ett hot, en politik som är möjlig tack vare den låga inflationstakt som förväntas på medellång sikt.

16.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att ECB också beaktar inflationsrisken i sina program för likviditetslättnader, till exempel genom sterilisering.

17.  Europaparlamentet anser, i ljuset av utvecklingen på senare tid i Förenta staterna, att ekonomisk återhämtning och högre tillväxttakt i ekonomin utgör en sund och stabil grund för en gradvis utfasning av de policyåtgärder som syftar till kvantitativa lättnader.

18.  Europaparlamentet påminner om att ECB:s penningpolitiska icke‑standardåtgärder skulle vara tillfälliga och att banksektorn därför inte på något sätt bör betrakta dem som ett permanent instrument.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar ECB att skicka tydliga signaler till marknaden om den beräknade perioden för aktivering av dess penningpolitiska icke‑standardåtgärder och att börja fasa ut dem så snart spänningarna i banksektorn minskar, kopplingen mellan bankerna och statsskulderna kan brytas och de ekonomiska indikatorerna för tillväxt och inflation motiverar ett sådant beslut.

20.  Europaparlamentet anser att de penningpolitiska verktyg som ECB utnyttjat sedan krisens början visserligen har gett välkomna lättnader till de svårt ansatta finansmarknaderna men att de samtidigt har röjt sina begränsningar när det gäller att stimulera tillväxt och förbättra situationen på arbetsmarknaden. Parlamentet anser därför att ECB skulle kunna undersöka ytterligare åtgärder.

21.  Europaparlamentet är oroat över det mycket omfattande likviditetsstöd i krislägen som de nationella centralbankerna tillhandahållit under 2011, och kräver ytterligare uppgifter och kompletterande information om den exakta omfattningen av sådana stöd och de underliggande transaktionerna samt villkoren knutna till dem.

22.  Europaparlamentet inser att eftersom den penningpolitiska transmissionsmekanismen inte fungerar korrekt bör ECB finna sätt att mer direkt fokusera på små och medelstora företag. Parlamentet påpekar att små och medelstora företag av samma typ från hela euroområdet för närvarande inte har samma tillgång till lån trots att de uppvisar likartade ekonomiska utsikter och risker. Parlamentet uppmanar ECB att tillämpa en policy för direktköp av värdepapperiserade lån av hög kvalitet som ställts ut till små och medelstora företag, särskilt från vissa medlemsstater där den monetära transmissionsmekanismen inte fungerar. Parlamentet betonar att denna politik bör begränsas när det gäller belopp och tid, till fullo neutraliseras och utformas så att inga risker uppkommer för ECB:s balansräkning.

23.  Europaparlamentet anser att ECB mycket allvarligt bör överväga möjligheten att starta ett särskilt program för att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till krediter genom ett system som liknar den brittiska centralbankens system för finansiering av utlåning.

24.  Europaparlamentet anser att Target II-systemet har spelat en avgörande roll för att säkra finanssystemets integritet i euroområdet. Parlamentet konstaterar emellertid att de anmärkningsvärda Taget 2-obalanserna avslöjar den oroväckande fragmenteringen av finansmarknaderna i euroområdet samt den fortlöpande kapitalflykten från de medlemsstater i euroområdet som har eller hotas av allvarliga svårigheter när det gäller den finansiella stabiliteten.

25.  Europaparlamentet uppmanar ECB att offentliggöra det rättsliga beslutet om programmet för direkta monetära transaktioner (OMT-programmet) för att man närmare ska kunna analysera dess innehåll och konsekvenser.

26.  Europaparlamentet påpekar att likviditetsstöd i krislägen rapporteras under rubriken ”övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet” i de konsoliderade balansräkningarna för euroområdet utan några ytterligare uppgifter eller mer detaljerad information om sådana poster, de underliggande transaktionerna och villkoren knutna till dem. Parlamentet uppmanar ECB att förbättra rapporteringen på sin webbplats av hur likviditetsstöd i krislägen tillhandahålls för varje enskilt land.

27.  Europaparlamentet uppmuntras av att nivåerna för Target 2-obalanserna har stabiliserats under andra halvåret 2012. Parlamentet framhåller särskilt att Target 2-systemet har spelat en avgörande roll för att skydda integriteten för euroområdets finansiella system. Parlamentet oroas emellertid fortfarande över finansmarknadernas fortsatta fragmentering inom euroområdet.

28.  Europaparlamentet påminner om ECB:s oberoende när det gäller att bedriva penningpolitik enligt vad som framgår av fördragen. Parlamentet hävdar att penningpolitiken bör vara demokratisk och vara resultatet av överläggningar mellan olika synpunkter och tillvägagångssätt så att transparensen, och därmed den demokratiska ansvarsskyldigheten, kan stärkas. Parlamentet påminner i det sammanhanget om betydelsen av den monetära dialogen och de skriftliga frågor som inges av Europaparlamentets ledamöter.

29.  Europaparlamentet oroas över de eventuella bieffekterna av en långvarig extrem lågräntepolitik, till exempel ett aggressivt risktagande, uppbyggnad av finansiella obalanser, snedvridning av finansmarknadernas prissättning och incitament att fördröja nödvändiga balansräkningsreparationer och reformer. Parlamentet uppmanar ECB att hitta rätt balans mellan riskerna med en för tidig avveckling av den nuvarande extrema lågräntepolitiken och riskerna med att ytterligare fördröja avvecklingen.

30.  Europaparlamentet betonar att ECB bör vara redo att efterleva strikta krav på ansvarstagande gentemot Europaparlamentet när den genomför sina penningpolitiska uppgifter och sina tillsynsuppgifter, och påminner i det sammanhanget om betydelsen av den monetära dialogen och de skriftliga frågor som inges av Europaparlamentets ledamöter. Parlamentet påminner om den aktuella uppmaningen om ökad transparens i ECB, något som skulle resultera i ökad trovärdighet och förutsägbarhet, och uppskattar de förbättringar inom detta område som redan har gjorts.

31.  Europaparlamentet anser att växelkursen är en avgörande variabel i den ekonomiska politiken som påverkar euroområdets konkurrenskraft. Parlamentet betonar vikten av att stödja euron som en internationell valuta.

32.  Europaparlamentet uppmanar ECB att i samarbete med de nationella centralbankerna förklara sin politik när det gäller valutaswappaffärer som syftar till att bidra till att bevara den finansiella stabiliteten.

Bankunion

33.  Europaparlamentet noterar att det europeiska banksystemet fortfarande är bräckligt och behöver genomgå strukturreformer och konsolideras genom att en verklig bankunion utvecklas.

34.  Europaparlamentet välkomnar de framgångar som uppnåtts i förhandlingarna om förordningen om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) vilken ger ECB tillsynsbefogenheter över euroområdets kreditinstitut och över de kreditinstitut som önskar ansluta sig. Parlamentet anser att inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen kommer att bidra till att bryta kopplingen mellan banker och statspapper och kommer att bidra till att utveckla en gemensam europeisk strategi för krishantering.

35.  Europaparlamentet välkomnar särskilt att parlamentet deltar i utnämningen av ECB–rådets ordförande och vice ordförande.

36.  Europaparlamentet anser att inrättandet av en gemensam tillsynsmekanism bör bidra till att återställa förtroendet i banksektorn och åter få fart på utlåningen mellan bankerna och de gränsöverskridande kreditflödena genom en oberoende integrerad tillsyn för samtliga deltagande medlemsstater.

37.  Europaparlamentet anser att den gemensamma tillsynsmekanismen bör fungera på ett sätt som helt stämmer överens med den gemensamma regelboken för finansiella tjänster och med grundprinciperna för den inre marknaden för finansiella tjänster.

38.  Europaparlamentet anser att ECB bör välkomna möjligheten att involvera de medlemsstater som står utanför euroområdet i den gemensamma tillsynsmekanismen för att garantera en större grad av harmonisering av EU:s tillsynsrutiner.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av ett fruktbart samarbete mellan ECB och behöriga nationella myndigheter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen i syfte att säkerställa en effektiv och smidig tillsyn.

40.  Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av en övergripande genomgång av tillgångarnas kvalitet för alla banker som kommer att stå under tillsyn inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen och utgöra underlag för det övergripande stresstest som ska genomföras av Europeiska bankmyndigheten (EBA), i samarbete med den gemensamma tillsynsmekanismen, under andra kvartalet 2014.

41.  Europaparlamentet noterar att stärkningen av ECB till följd av inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen behöver uppvägas av större ansvarsskyldighet gentemot nationella parlament och Europaparlamentet.

42.  Europaparlamentet anser att transparens på området banktillsynen är mycket viktig, vilket man kom överens om i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken.

43.  Europaparlamentet noterar att de tillsynsuppgifter som tilldelas ECB innebär nya utmaningar när det gäller intressekonflikter och välkomnar bestämmelserna om detta i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken. Europaparlamentet påminner om att ECB, för att fullt ut tillämpa dessa bestämmelser, måste införa exaktare regler, inbegripet bland annat bestämmelser om karensperioder för ledande personal med banktillsynsuppgifter i eurosystemet.

44.  Europaparlamentet påminner om att det är av yttersta vikt att ECB garanterar operativ åtskillnad mellan de centrala enheter som utarbetar förslagen till beslut inom penningpolitiken och inom tillsynspolitiken. Parlamentet framhåller det stora behovet av ett arrangemang mellan ECB och Europaparlamentet om praktiska åtgärder för att säkra ett demokratiskt ansvarstagande.

45.  Europaparlamentet anser att det är brådskande att införa ett europeisk avvecklings- och rekonstruktionssystem för att skydda skattebetalare och förebygga ytterligare bankkriser.

46.  Europaparlamentet betonar att det för att öka banksystemets motståndskraft är nödvändigt att öka dess mångfald genom att uppmuntra att små och medelstora lokala banker utvecklas.

Institutionella frågor

47.  Europaparlamentet betonar att förordning om den gemensamma tillsynsmekanismen lägger grunden för de interinstitutionella arrangemang mellan Europaparlamentet och ECB om demokratisk ansvarsskyldighet där parlamentets roll framhålls. ECB uppmanas att uppfylla de nya kraven, särskilt när det gäller demokratisk ansvarsskyldighet och transparens i dess tillsynsverksamhet.

48.  Europaparlamentet uppmanar ECB att kritiskt granska sig själv och alla aspekter av sin verksamhet, inklusive följderna av de anpassningsprogram ECB har hjälpt till att utforma och göra en ny bedömning av huruvida de makroekonomiska antaganden och scenarier utifrån vilka dessa program skapats har varit lämpliga.

49.  Europaparlamentet uppmanar ECB att offentliggöra sammanfattningar av ECB-rådets mötesprotokoll, inklusive diskussioner och omröstningsprotokoll.

50.  Europaparlamentet är bekymrat över den nonchalans som rådet visat parlamentets resolution av den 25 oktober 2012 om rådets rekommendation om utnämningen av en direktionsledamot i Europeiska centralbanken(3), och noterar att vederbörlig hänsyn bör tas till både sakkunskap och kön när ledamöter till ECB:s ledande funktioner utses. Parlamentet anser att EU:s institutioner, inklusive ECB, ska föregå med gott exempel i fråga om könsfördelning och att det är av avgörande betydelse att man förbättrar könsfördelningen på ledande befattningar inom ECB. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna ignorerat det negativa resultatet av omröstningen i parlamentet, både i utskottet för ekonomi och valutafrågor och i plenarsammanträdet, till följd av bristen på könsfördelningsperspektiv i samband med utnämningen av Yves Mersch. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa ett jämställdhetsperspektiv med möjlighet till positiva åtgärder för att skapa en balanserad könsfördelning i samband med utnämningen av direktionsledamöter.

51.  Europaparlamentet påpekar att diskussionerna i ECB-rådet enligt artikel 10.4 i protokoll 4 till stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska vara konfidentiella men att ECB kan besluta att offentliggöra resultaten av sina överläggningar. Parlamentet uppmanar ECB att i sina kommande årsrapporter ge ett motiverat svar på parlamentets årliga betänkande om ECB.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.

(1) EGT C 138, 4.5.1998, s. 177. (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0176. (3) Antagna texter, P7_TA(2012)0396.