Choisissez la langue de votre document :
- bg - български
- es - español
- cs - čeština
- da - dansk
- de - Deutsch
- et - eesti keel
- el - ελληνικά
- en - English
- fr - français
- ga - Gaeilge
- hr - hrvatski
- it - italiano
- lv - latviešu valoda
- lt - lietuvių kalba
- hu - magyar
- mt - Malti
- nl - Nederlands
- pl - polski
- pt - português
- ro - română
- sk - slovenčina
- sl - slovenščina
- fi - suomi
- sv - svenska (vald)
|
 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och ECB om samarbetet avseende förfarandena i samband med den gemensamma tillsynsmekanismen |
| |||||||||||||
| ||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av talmannens skrivelse av den 12 september 2013, – med beaktande av utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om de praktiska formerna för utövande av demokratisk ansvarsskyldighet och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen, – med beaktande av fördraget om Europeiska unionen – med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 127.6, 284.3 andra stycket och 295, – med beaktande av sin ståndpunkt antagen den 12 september 2013 inför antagandet av rådets förordning om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut(1) och betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor över ett förslag till sådan förordning(2), – med beaktande av förklaringen från Europaparlamentets talman och från Europeiska centralbankens ordförande av den 12 september 2013 i samband med parlamentets omröstning om antagandet en rådsförordning om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut(3), – med beaktande av artiklarna 127.1 och 46.1 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A7-0302/2013), och av följande skäl: 1. Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet nedan i enlighet med de synpunkter som lagts fram i detta avtal och beslutar att foga det som bilaga till arbetsordningen. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med Europeiska centralbankens ordförande underteckna avtalet och se till att avtalet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, inbegripet dess bilaga, till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken och de nationella parlamenten. BILAGA Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av det interinstitutionella avtalet offentliggjort i EUT L 320 av den 30 november 2013, s. 1.)
| ||||||||||||||
| Antalet ledamöter i interparlamentariska delegationer, delegationer till de gemensamma parlamentarikerkommittéerna, delegationer till de parlamentariska samarbetskommittéerna och multilaterala parlamentariska församlingar |
| |||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av talmanskonferensens förslag, – med beaktande av sina beslut av den 6 maj 2009(1), den 14 september 2009(2), den 15 juni 2010(3) och den 14 december 2011(4) om antalet och antalet ledamöter i interparlamentariska delegationer, delegationer till de gemensamma parlamentarikerkommittéerna, delegationer till de parlamentariska samarbetskommittéerna och multilaterala parlamentariska församlingar, – med beaktande av artikel 198 i arbetsordningen. 1. Europaparlamentet beslutar att delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Kroatien ska upplösas med anledning av Kroatiens EU‑medlemskap. 2. Europaparlamentet beslutar att ändra antalet ledamöter i nedanstående interparlamentariska delegationer enligt följande: Delegationen för förbindelserna med Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro och Kosovo: 30 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Arabiska halvön: 19 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Förenta staterna: 57 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Kanada: 21 ledamöter Delegationen för förbindelserna med länderna i Centralamerika: 16 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Japan: 26 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Folkrepubliken Kina: 42 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Indien: 29 ledamöter Delegationen för förbindelserna med länderna i Sydostasien och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean): 25 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland: 19 ledamöter Delegationen för förbindelserna med Sydafrika: 21 ledamöter 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen för kännedom.
| ||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet 2011: Europeiska rådet och rådet |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011(1), – med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2011 (COM(2012)0436 – C7‑0226/2012)(2), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2011, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av den förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4), – med beaktande av sitt beslut av den 17 april 2013(5) om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2011 och den resolution som utgör en del av beslutet, – med beaktande av artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(7), särskilt artiklarna 164, 165 och 166, – med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(8), – med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkande 2 från budgetkontrollutskottet (A7-0310/2013). 1. Europaparlamentet beviljar inte rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska rådets och rådets budget för budgetåret 2011. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 9 oktober 2013 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2011, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (COM(2012)0436 – C7‑0226/2012 – 2012/2169(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011(9), – med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2011 (COM(2012)0436 – C7‑0226/2012)(10), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2011, samt de granskade institutionernas svar(11), – med beaktande av den förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(12), – med beaktande av sitt beslut av den 17 april 2013(13) om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2011 och den resolution som utgör en del av beslutet, – med beaktande av artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(14), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(15), särskilt artiklarna 164, 165 och 166, – med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(16), – med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkande 2 från budgetkontrollutskottet (A7-0310/2013), och av följande skäl: A. Skattebetalarna, liksom allmänheten i stort, i ett demokratiskt samhälle har rätt att informeras om hur offentliga medel används(17). B. Medborgarna har rätt att få veta hur deras skattepengar spenderas och hur den makt som anförtros de politiska organen hanteras. C. Rådet bör i egenskap av unionsinstitution vara föremål för en demokratisk kontroll från unionsmedborgarnas sida eftersom det mottar medel från Europeiska unionens allmänna budget. D. Parlamentet är den enda av unionens institutioner som är direktvald, och parlamentet ansvarar för att bevilja ansvarsfrihet när det gäller genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget. 1. Europaparlamentet betonar parlamentets roll i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende ansvarsfrihet för budgeten. 2. Europaparlamentet påpekar att i enlighet med artikel 335 i EUF-fördraget ska unionen ”i frågor som rör en viss institutions funktion företrädas av den institutionen i enlighet med dess administrativa självständighet”. Detta innebär – med beaktande av artikel 55 i budgetförordningen – att institutionerna har ett individuellt ansvar för genomförandet av sina budgetar. 3. Europaparlamentet erinrar om artikel 77 i sin arbetsordning: ”Bestämmelserna angående förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen vad gäller genomförandet av budgeten ska på motsvarande sätt gälla för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för följande: ... De personer som är ansvariga för genomförandet av budgetarna för Europeiska unionens övriga institutioner och organ, exempelvis rådet (i fråga om rådets verkställande verksamhet), Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén”. Revisionsrättens yttrande över Europeiska rådet och rådet i revisionsförklaringen för budgetåret 2011 4. Europaparlamentet betonar att revisionsrätten i årsrapporten för budgetåret 2011 tagit upp vissa iakttagelser beträffande Europeiska rådets och rådets upphandlingsförfaranden för städtjänster och inköp av arbetskläder och arbetsskor och att vissa svagheter i tillämpningen av urvals- och tilldelningsförfarandena hade upptäckts. 5. Europaparlamentet noterar rådets förklaringar avseende bristerna i upphandlingsförfarandena och dess försäkran om att det fullt ut respekterar budgetförordningens andemening och principer. 6. Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens rekommendationer att utanordnarna bör förbättra utformningen, samordningen och genomförandet av upphandlingsförfarandena med hjälp av lämpliga kontroller och bättre vägledning. Parlamentet rekommenderar även en striktare tillämpning av reglerna för upphandling, som alla unionens institutioner är skyldiga att följa. 7. Europaparlamentet noterar att rådet inte gav något ytterligare svar på revisionsrättens rekommendation beträffande lämpliga kontroller och bättre vägledning i samband med upphandlingsförfarandena. Olösta frågor 8. Europaparlamentet beklagar de svårigheter som uppstod i samband med ansvarsfrihetsförfarandena för budgetåren 2007, 2008, 2009 och 2010, vilka berodde på rådets bristande samarbetsvilja. Parlamentet påminner om att det inte beviljade rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av rådets budget för budgetåren 2009 och 2010 av de skäl som anges i parlamentets resolutioner av den 10 maj 2011(18), den 25 oktober 2011(19), den 10 maj 2012(20) och den 23 oktober 2012(21). 9. Europaparlamentet förväntar sig att kommande årliga verksamhetsrapporter som parlamentet erhåller från rådet innehåller en uttömmande översikt över all personal, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, nationalitet och yrkesutbildning, samt att de innehåller rådets interna budgetbeslut. 10. Europaparlamentet understryker att Europeiska rådets och rådets budget bör skiljas åt för att bidra till att göra de båda institutionernas ekonomiska förvaltning mer transparent och till att säkerställa ett bättre fullgörande av deras redovisningsskyldighet. 11. Europaparlamentet upprepar att rådet måste tillhandahålla en detaljerad skriftlig redovisning av det totala anslagsbelopp som använts för förvärvet av Résidence Palace-byggnaden, de budgetposter varifrån dessa anslag tagits, de betalningar som hittills har gjorts, de återstående betalningarna samt syftet med byggnaden. 12. Europaparlamentet beklagar att rådet fortsätter att vägra att svara på parlamentets frågor. 13. Europaparlamentet upprepar att parlamentet fortfarande väntar på svar från rådet avseende de frågor och önskemål om dokument som framfördes i parlamentets resolution av den 10 maj 2012. Parlamentet uppmanar rådets generalsekreterare att lämna utförliga skriftliga svar på dessa frågor till parlamentets budgetkontrollutskott. 14. Europaparlamentet betonar att rådets utgifter måste granskas på samma sätt som övriga institutioners utgifter. Parlamentet anser att huvudinslagen i en sådan granskning fastställs i parlamentets resolution av den 23 oktober 2012. 15. Europaparlamentet välkomnar dock att rådets tjänstgörande ordförandeskap tackade ja till parlamentets inbjudan till diskussionerna om betänkandena om ansvarsfrihet för 2011 i kammaren den 16 april 2013. Parlamentet stöder ordförandeskapets vilja att inleda ett konstruktivt samarbete mellan parlamentet och rådet. 16. Europaparlamentet noterar det irländska ordförandeskapets förslag att inrätta en interinstitutionell arbetsgrupp som ska förhandla om möjliga lösningar beträffande rådets ansvarsfrihet. Parlamentet inväntar ett konkret förslag från rådets litauiska ordförandeskap. Parlamentets rätt att bevilja ansvarsfrihet 17. Europaparlamentet betonar parlamentets befogenhet att bevilja ansvarsfrihet enligt artiklarna 317, 318 och 319 i EUF-fördraget, i enlighet med den tolkning och praxis som för närvarande gäller, dvs. att bevilja ansvarsfrihet separat för varje rubrik i budgeten i syfte att säkra transparens och den demokratiska ansvarigheten gentemot unionens skattebetalare. 18. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i sitt svar av den 25 november 2011 på en skrivelse från ordföranden för budgetkontrollutskottet anger att det är önskvärt att parlamentet fortsätter att bevilja, uppskjuta eller neka ansvarsfrihet för övriga institutioner – rådet inbegripet – enligt det förfarande som hittills har gällt. 19. Europaparlamentet anser att man under alla omständigheter måste göra en utvärdering av rådets förvaltning i egenskap av EU-institution under det berörda budgetåret och därmed se till att parlamentets befogenheter respekteras, i synnerhet garantin för demokratisk ansvarighet gentemot unionens medborgare. 20. Europaparlamentet anser därför att vissa framsteg kan göras om parlamentet och rådet tillsammans kunde upprätta en lista över dokument som de ska överlämna inom ramen för sina respektive roller i ansvarsfrihetsförfarandet. 21. Europaparlamentet anser att ett tillfredsställande samarbete mellan de båda institutionerna i form av en öppen och formell dialog kan vara en positiv signal för unionens medborgare i dessa svåra tider.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fritidsbåtar och vattenskotrar ***I |
| ||||||||||
| |||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0456), – med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0212/2011), – med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 8 december 2011(1), – med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 maj 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för transport och turism (A7‑0213/2012). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/.../EU om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av rådets direktiv 94/25/EG
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 2013/53/EU.)
| |||||||||||
| Erkännande av yrkeskvalifikationer och administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden ***I |
| ||||||||||
| |||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0883), – med beaktande av artiklarna 294.2, 46, 53.1, 62 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0512/2011), – med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden, – med beaktande av artiklarna 294.3, 46, 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av de motiverade yttranden från den franska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, – med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 26 april 2012(1), – med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 26 juni 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0038/2013). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 9 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/.../EU om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 2013/55/EU.) BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN När kommissionen förbereder de delegerade akter som avses i artikel 57c.2 kommer den att se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt, samt genomföra lämpliga och öppna samråd i god tid, i synnerhet med experter från behöriga myndigheter och organ, yrkessammanslutningar och läroanstalter i samtliga medlemsstater och vid behov med experter från arbetsmarknadens parter.
| |||||||||||
| Avtal mellan EU och Armenien om förenklat utfärdande av viseringar *** |
| ||||||
(Godkännande) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av utkastet till rådets beslut (05835/2013), – med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om förenklat utfärdande av viseringar (16913/2012), – med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0112/2013), – med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen, – med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0290/2013). 1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Armenien. | |||||||
| Avtal mellan EU och Armenien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd *** |
| ||||||
(Godkännande) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av utkastet till rådets beslut (05859/2013), – med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (05860/2013), – med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 79.3 samt artikel 218.6 andra stycket a, i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0113/2013), – med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen, – med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0289/2013). 1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Armenien. | |||||||
| Förhandlingar mellan EU och Kina om ett bilateralt investeringsavtal |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen, – med beaktande av artiklarna 153, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, – med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati av den 25 juni 2012, – med beaktande av protokollet av den 23 november 2001 om Folkrepubliken Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen, – med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2012 Förbindelserna mellan EU och Kina, Handel i obalans?(1) och rapporten från generaldirektoratet för EU-extern politik från juli 2011 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina, – med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina(2), – med beaktande av de allmänt godtagna principerna och metoderna (Generally Accepted Principles and Practices, GAPP), de så kallade Santiagoprinciperna, som antogs i oktober 2008 av Internationella valutafondens arbetsgrupp för statsägda investeringsfonder, – med beaktande av det gemensamma uttalandet från det trettonde toppmötet mellan EU och Kina som hölls i Bryssel den 20 september 2012, – med beaktande av kommissionens meddelande Handel, tillväxt och världspolitik Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin (COM(2010)0612) och sin resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin(3), – med beaktande av sin resolution av den 13 december 2011 om hinder för handel och investeringar(4), – med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(5), – med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(6), om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(7) och om internationell handelspolitik inom ramen för de krav som klimatförändringen medför(8), – med beaktande av kommissionens meddelande EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar (COM(2006)0631) och den åtföljande rapporten En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina – Konkurrens och partnerskap (COM(2006)0632), – med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln(9), – med beaktande av sitt senaste beslut om att införa krav för utvinnings- och avverkningsindustrin på att informera om sina betalningar till offentliga myndigheter(10), – med beaktande av EU:s och Kinas gemensamma beslut, som fattades vid det 14:e toppmötet mellan EU och Kina i februari 2012 i Peking, om inledande av förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal, – med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Handeln mellan EU och Kina har ökat snabbt och konstant under de senaste 30 åren och uppgick till totalt 433,8 miljarder euro 2012. Obalansen i den bilaterala handeln har varit till Kinas fördel sedan 1997. Den negativa handelsbalansen uppgick till 146 miljarder euro 2012 jämfört med 49 miljarder euro 2000. B. EU:s utlandsinvesteringar i Kina uppgick 2011 till 102 miljarder euro, och Kinas utlandsinvesteringar i EU uppgick samma år till 15 miljarder euro. Kinas utlandsinvesteringar i EU uppgick till endast 3,5 miljarder euro under 2006. C. Genom Lissabonfördraget blev utländska direktinvesteringar en exklusiv behörighet för unionen. D. 26 EU-medlemsstater har gällande enskilda bilaterala investeringsavtal med Kina. EU har ännu inte utvecklat någon hållbar och långsiktig industripolitik som skulle gynna dess offensiva och defensiva intressen inom ramen för EU:s nya politik för utlandsinvesteringar. E. Även om arbetskraftskostnaderna har ökat med 10 procent per år de senaste åren, är Kina fortfarande bland de tre bästa marknaderna i världen från investeringssynpunkt. F. Utvecklingsmålen i Kinas tolfte femårsplan respektive Europa 2020-strategin innehåller många gemensamma intressen och utmaningar. Långtgående integration och tekniskt utbyte mellan EU:s och Kinas ekonomier skulle kunna ge synergieffekter och ömsesidiga fördelar. G. Privat- och statsägda företag bör åtnjuta lika konkurrensvillkor. H. Detta investeringsavtal är det första som förhandlas av EU på grundval av dess övergripande behörighet efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Förhandlingarna om detta investeringsavtal, däribland marknadstillträde, kan potentiellt generera stort intresse samt en möjlig oro bland allmänheten och bör därför genomföras med så stor öppenhet som möjligt för att möjliggöra den nödvändiga parlamentariska kontrollen, som är ett av förhandsvillkoren för att uppnå det nödvändiga godkännandet från Europaparlamentet sida av resultatet från förhandlingarna. I. Investerare måste följa både värdlandets lagar och bestämmelserna i alla avtal mellan EU och Kina så fort de trätt i kraft, för att kunna få bästa möjliga skydd för sina investeringar. J. Kinas bristfälliga eller uteblivna genomförande av vissa grundläggande sociala och arbetsrelaterade rättigheter samt miljönormer, som dock har erkänts internationellt, är några av orsakerna till den nuvarande obalansen i handelsflödena mellan EU och Kina, vilken skulle kunna förvärras ännu mer genom fördjupade investeringsförbindelser om inga framsteg görs när det gäller dessa rättigheters och normers genomförande. Investeringsavtalet får därför inte ytterligare försämra de sociala och miljörelaterade normerna i Kina. Tvärtom bör det vara ett förhandsvillkor att avtalet ska leda till en förbättring av dem, vilket skulle medföra handels- och investeringsförbindelser som är av en mer balanserad karaktär och som gynnar båda parter. K. Ett investeringsavtal bör även inkludera investerarnas åtaganden, även när det gäller respekt för fackföreningar och andra rättigheter för arbetstagare, öppenhet och miljöskydd, i enlighet med de båda parternas lagstiftning. Vidare bör investeringsavtalet ingås i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens (WTO) bestämmelser och andra relevanta internationella avtal och viktiga konventioner som parterna undertecknat och ratificerat. Investeringsavtal bör inte omfatta investeringar inom särskilt inrättade zoner där arbetstagares rättigheter, arbetsrättsliga normer och andra lagstadgade krav kan kringgås. L. Exportvaror till EU som tillverkas i tvångsarbetsläger, till exempel inom systemet för omskolning genom arbete, allmänt känt som Laogai, bör inte gynnas av investeringar som gjorts inom ramen för detta bilaterala investeringsavtal. M. Kommissionen och rådet har åtagit sig att se till att EU:s investeringspolitik beaktar principerna och målen för unionens yttre åtgärder, inklusive mänskliga rättigheter, och har förbundit sig att leverera från och med 2013. N. Eftersom ett investeringsavtal med Kina väsentligen skulle förbättra de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kina, bör det även leda till en förbättrad politisk dialog mellan dem, särskilt i frågor som rör mänskliga rättigheter – inom ramen för en effektiv och resultatinriktad människorättsdialog – och rättsstatsprincipen, så att de politiska och ekonomiska förbindelserna går hand i hand med varandra, i enlighet med andan i det strategiska partnerskapet. O. Investerare och investeringar bör genom sin förvaltningspolitik och sina förvaltningsrutiner sträva efter att uppnå utvecklingsmålen i värdstaterna och på de lokala nivåer där investeringen görs. 1. Europaparlamentet ser positivt på att de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kina stärks. Parlamentet uppmanar EU och Kina att utveckla välbalanserade förbindelser utifrån partnerskap, en regelbunden dialog på hög nivå och ömsesidiga fördelar, i stället för att ägna sig åt konfrontativ konkurrens. 2. Europaparlamentet påpekar att Kina, eftersom landet gick med i WTO 2001, bör lägga en större tonvikt vid att liberalisera sin handel och öppna upp sin marknad för att säkerställa lika villkor, och öka takten i fråga om undanröjandet av de artificiella hinder som företag möter när de kommer in på den kinesiska marknaden. 3. Europaparlamentet noterar att europeiska företag klagar över att det finns ett stort antal tariffära och icke-tariffära handelshinder på den kinesiska marknaden, såsom vissa former av diskriminering mot utländska aktörer samt en komplex tariffstruktur och komplexa tekniska handelshinder. 4. Europaparlamentet välkomnar införandet av marknadstillträde i förhandlingsmandatet. Parlamentet anser att Kinas försäkringar om att förhandlingarna ska inbegripa marknadstillträde bör vara ett förhandsvillkor för att förhandlingarna ska inledas. 5. Europaparlamentet betonar att både utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar måste tas med i förhandlingsprocessen. 6. Europaparlamentet noterar att kinesiska företag generellt betraktar unionen som en stabil investeringsmiljö men beklagar vad de ser som EU:s återstående exportsubventioner till europeiska jordbruksprodukter och förekomsten av vissa handelshinder till EU‑marknaden, såsom tekniska hinder mot handel och hinder som upprättats för att blockera investeringar från tredjeländer i vissa medlemsstater, och noterar att de efterlyser undanröjandet av återstående omotiverade hinder och underlättandet av investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet påminner dock om att Kina nyligen inrättade en säkerhetsmekanism för att kontrollera utländska investeringar och att det kan finnas legitima skäl till att använda sådana mekanismer i både Kina och EU. Parlamentet påpekar att EU och Kina kan ha legitima säkerhetsskäl som helt eller delvis motiverar att vissa sektorer undantas från utländska investeringar tillfälligt eller långsiktigt. 7. Europaparlamentet påpekar att den huvudsakliga företagsform som utländska företag för närvarande får upprätta i Kina är samriskföretag, som ofta förknippas med överföring av strategisk teknik som gynnar utvecklingen av Kinas konkurrenskraft och är till nackdel för den europeiska industrin. Parlamentet är övertygat om att det är avgörande och skulle vara gynnsamt för båda parter att Kina visar ytterligare öppenhet för andra rättsliga föreskrifter som tillåter utländska investerare att etablera sig, i kombination med tillbörligt skydd för immateriella rättigheter, industriell äganderätt, varumärkesskydd och skydd för geografiska beteckningar för produkter, samt främjar en större grad av integration av de europeiska och kinesiska ekonomierna på grundval av ett mer strategiskt tillvägagångssätt för ekonomiskt samarbete som bland annat är inriktat på miljövänlig teknik och innovation. 8. Europaparlamentet är övertygat om att bättre skydd för immateriella rättigheter och ett effektivt genomförande av bestämmelser på detta område i Kina väsentligen skulle främja EU:s och andra utländska investerares mål att investera, utbyta nya tekniska kapaciteter och uppdatera befintlig teknik i landet, särskilt när det gäller miljövänlig teknik. 9. Europaparlamentet välkomnar de kinesiska myndigheternas arbete för att öka respekten för immateriella rättigheter sedan Kina anslöt sig till WTO. Parlamentet beklagar dock fortfarande det otillräckliga skyddet för dessa i Kina och bristen på specifika åtgärder som ställs till de europeiska företagens förfogande, särskilt de små och medelstora företagen, för att effektivt bekämpa intrång i immateriella rättigheter. 10. Europaparlamentet är oroat över otillförlitligheten i det kinesiska rättssystemet, som inte lyckas garantera att avtalsförpliktelserna följs, samt bristen på öppenhet och enhetlighet vid tillämpningen av det regelsystem som styr investeringarna. 11. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förhandla fram ett ambitiöst och välbalanserat investeringsavtal mellan EU och Kina, i vilket man eftersträvar en bättre miljö för EU-investerare i Kina och tvärtom, bland annat förbättrat tillträde till marknaden, i syfte att öka nivån på de ömsesidiga kapitalflödena och garantera öppenhet i fråga om styrningen av de företag, både statsägda och privata, som investerar i partnerekonomin. Parlamentet rekommenderar att riktlinjerna för företagsstyrning från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) används som referensdokument. Parlamentet insisterar även på att man måste bli bättre på att se till att lagstiftningen efterlevs för att säkerställa rättvis konkurrens mellan offentliga och privata aktörer, minska korruptionen och öka rättssäkerheten samt förutsägbarheten i det kinesiska företagsklimatet. 12. Europaparlamentet betonar vikten av att genom detta avtal fastställa förhandsvillkoren för lojal konkurrens mellan EU och Kina. Parlamentet rekommenderar i detta syfte att kommissionen förhandlar om hårda och bindande bestämmelser om insyn och rättvis konkurrens så att lika villkor även gäller för statsägda företag och investeringsförfaranden för nationella placeringsfonder. 13. Europaparlamentet kräver att det avtal som förhandlas fram ska handla om såväl marknadstillträde som skydd för investerare. 14. Europaparlamentet betonar att det inte får finnas något i ett investeringsavtal som minskar parternas politiska utrymme och deras förmåga att lagstifta för att uppnå legitima politiska ändamål, samtidigt som man måste undvika att motverka de fördelar som parternas åtaganden ger. Parlamentet betonar att prioriteringen även i fortsättningen måste vara att garantera rättsstatsprincipen för alla europeiska och kinesiska investerare och medborgare. 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa fullständig insyn i nationella placeringsfonder. 16. Europaparlamentet konstaterar att man bör fastställa en tydlig tidsplan för förhandlingarna och överväga rimliga och meningsfulla övergångsperioder. 17. Europaparlamentet anser att investeringsavtalet med Kina bör grundas på bästa praxis som bygger på medlemsstaternas erfarenhet, bidrar till större samstämdhet och omfattar följande normer:
18. Europaparlamentet upprepar att kvalitet alltid måste gå före skyndsamhet för att förhandlingarna ska kunna slutföras på ett framgångsrikt sätt. 19. Europaparlamentet konstaterar att investeringsskyddsavtalet bör innehålla tydliga definitioner av den investering och den investerare som ska skyddas och att rent spekulativa investeringsformer inte får skyddas. 20. Europaparlamentet begär att avtalet ska vara förenligt med de multilaterala skyldigheterna i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) för att kraven i avtalet om ekonomisk integrering ska kunna uppfyllas. 21. Europaparlamentet ser positivt på att den förväntade förbättringen av rättssäkerheten kommer att hjälpa små och medelstora företag att investera i utlandet, och betonar att de små och medelstora företagen måste få komma till tals under förhandlingarna – bland annat genom att EU:s nya centrum för små och medelstora företag i Kina, IPR SME Helpdesk (EU:s hjälpcentral som ger små och medelstora företag råd om immateriella rättigheter) och EU:s handelskammare i Kina involveras – så att det avtal som ska ingås främjar internationalisering av de små och medelstora företag som vill få tillträde till den andra partens marknad. 22. Europaparlamentet understryker att ett förhandsvillkor för att avtalet ska ingås bör vara ett starkt åtagande från parterna om en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling för alla i samband med investeringar, för att skapa mer balanserade handels- och investeringsförbindelser mellan EU och Kina, som inte bara baseras på de låga arbetskraftskostnaderna och bristfälliga miljönormerna i Kina. 23. Europaparlamentet understryker att de investeringsavtal som EU ingår inte får strida mot de grundläggande värderingar som EU vill främja genom sin yttre politik och att de inte får äventyra möjligheten att genomföra offentliga insatser, i synnerhet när man strävar efter att uppnå allmänpolitiska mål såsom sociala och miljömässiga kriterier samt på områdena mänskliga rättigheter, kampen mot förfalskningar, säkerhet, arbetstagar- och konsumenträttigheter, folkhälsa, industripolitik och kulturell mångfald. Parlamentet kräver att specifika och bindande klausuler om detta införs i avtalet. 24. Europaparlamentet begär att skydd av offentliga tjänster ska förbli en grundläggande princip inom ramen för detta avtal, i likhet med andra handelsåtaganden som unionen har gjort. 25. Europaparlamentet betonar att den framtida utvecklingen av investeringsavtalet mellan EU och Kina måste baseras på ömsesidigt förtroende och full överensstämmelse med WTO:s bestämmelser. Parlamentet beklagar den kraftiga offentliga subventioneringen av vissa sektorer med tillväxtpotential, inklusive solpanelssektorn, och uppmanar kommissionen att fullständigt åtgärda de skadliga effekterna av dumpning och subventionering av detta slag för att påskynda förhandlingarna. 26. När det gäller tillträdet till marknaden rekommenderar Europaparlamentet att båda sidor inför lämpliga infasningsperioder och övergångsåtgärder för vissa branscher för att underlätta en fullständig eller delvis liberalisering inom dessa. Parlamentet inser även att åtaganden inom vissa branscher kanske inte kan göras av båda sidor. Parlamentet kräver i detta sammanhang att kulturella och audiovisuella tjänster utesluts ur förhandlingarna om marknadstillträde, i linje med relevanta bestämmelser i EU:s fördrag. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med interventionistisk industripolitik, otillräckligt skydd för immateriella rättigheter, oklarheter beträffande bestämmelsers innehåll och tillämpning samt andra icke-tariffära och tekniska handelshinder. 27. Europaparlamentet anser, eftersom tillträdet till den kinesiska marknaden försvåras av de statsägda företagens ställning, att avtalet, för att det ska vara balanserat, måste ses som ett gyllene tillfälle för att fastställa lika konkurrensvillkor mellan stats- och privatägda företag. 28. Europaparlamentet understryker att EU:s möjligheter att undanta vissa strategiska sektorer från kinesiska investerare måste säkerställas i avtalet. 29. Europaparlamentet betonar att avtalet bör göra det möjligt för parterna, och i EU:s fall de enskilda medlemsstater, att utforma och bedriva en politik som ska främja och skydda den kulturella mångfalden. 30. Europaparlamentet understryker att avtalet måste främja investeringar som är hållbara och är till för alla samt respekterar miljön, särskilt inom utvinningsindustrin, och som uppmuntrar arbetsförhållanden av god kvalitet i de företag som investeringarna är riktade till. 31. Europaparlamentet efterlyser en klausul om att investerare ska förse en potentiell part från värdstaten med all information om investeringen som den kan behöva för att fatta beslut eller enbart föra statistik. Denna part ska skydda all konfidentiell affärsinformation som skulle kunna äventyra investerarens eller investeringens konkurrensställning. 32. Europaparlamentet betonar att det framtida avtalet måste innehålla bestämmelser om insyn och styrning av statsägda företag och nationella placeringsfonder. Bestämmelserna ska baseras på Santiagoprinciperna, som har antagits under ledning av IMF och fastställer principer för de nationella placeringsfondernas styrning och institutionella struktur samt insynen i investeringsstrategin för dessa. 33. Europaparlamentet upprepar sin begäran om en effektiv klausul om företagens sociala ansvar, i linje med FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, och bekräftar att investerare bör tillämpa ILO:s trepartsuttalande om multinationella företag och socialpolitik samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, liksom specifika eller sektoriella internationella standarder för ansvarsfull praxis om sådana finns. Parlamentet efterlyser sociala och miljörelaterade klausuler, som en del av ett komplett kapitel om hållbarhet som omfattas av en tvistlösningsmekanism. Parlamentet uppmanar båda parter att genomföra en hållbar investeringsstrategi för alla som inbegriper en klausul om socialt ansvar med konkreta riktlinjer för investerare och en effektiv bedömningsmetod för offentliga myndigheter som övervakar de efterföljande investeringarnas sociala och miljömässiga effekter. 34. Europaparlamentet betonar att avtalet måste tvinga kinesiska investerare i EU att följa de sociala standarderna och bestämmelserna om social dialog. 35. Europaparlamentet understryker att det bilaterala investeringsavtalet mellan EU och Kina måste ge resultat i fråga om såväl hållbar tillväxt som jobbskapande samt främja synergier och positiva spridningseffekter med andra regionala handels- och investeringsavtal som EU och Kina har ingått. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera sin konsekvensbedömning genom att även bedöma vilka effekter investeringsavtalet mellan EU och Kina skulle ha på mänskliga rättigheter, såsom den har åtagit sig att göra enligt den strategiska ramen och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati. 37. Europaparlamentet anser att avtalet måste innehålla en bestämmelse som fastslår att alla investerare måste följa lagstiftningen i värdlandet fullt ut på lokal, regional, nationell och i tillämpliga fall överstatlig nivå, och att investerare som inte respekterar rättsstatsprincipen ska bli föremål för civilrättsliga förfaranden i den relevanta jurisdiktionen för alla slags rättsstridiga handlingar eller beslut i samband med investeringen, särskilt om sådana handlingar eller beslut leder till betydande skador på miljön, personskador eller dödsfall. 38. Europaparlamentet insisterar på att avtalet bör innehålla en klausul som förhindrar en urvattning av social lagstiftning och miljölagstiftning för att locka investeringar och som garanterar att ingen av parterna underlåter att på ett effektivt sätt se till att relevant lagstiftning efterlevs genom att kontinuerligt eller återkommande handla eller försumma att handla på ett visst sätt. Syftet med detta är att främja etablering, förvärv, utvidgning eller kvarhållande av en investering på sitt territorium. 39. Europaparlamentet vidhåller att det bilaterala investeringsavtalet mellan EU och Kina måste vara förenligt med EU:s regelverk, inklusive gällande social- och miljölagstiftning, och att ingen av parterna får underlåta att på ett effektivt sätt se till att lagstiftningen på dessa områden efterlevs. Alla bestämmelser i avtalet ska således uppmuntra till laglig etablering, förvärv, utvidgning eller kvarhållande av en investering på de båda parternas respektive territorium samt främja bästa företagspraxis och fair play företagen emellan. 40. Europaparlamentet understryker att avtalet måste kräva att utländska investerare uppfyller EU:s krav på dataskydd. 41. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro när det gäller graden av handlingsfrihet för internationella skiljemän att göra en bred tolkning av klausuler om investerarskydd, vilket har lett till att legitim offentlig reglering har uteslutits. Parlamentet begär att de skiljemän som parterna utser i tvistemål ska vara opartiska och oberoende och att den avkunnade skiljedomen följer en uppförandekod som baseras antingen på bestämmelserna från FN:s kommission för internationell handelsrätt (Uncitral), bestämmelserna från Internationella centrumet för biläggande av investeringstvister (ICSID) eller på andra internationella konventioner och normer som parterna erkänner och accepterar. 42. Europaparlamentet anser att avtalet som en huvudprioritering bör inbegripa effektiva mekanismer för tvistlösning mellan stater samt mellan investerare och stater för att å ena sidan förhindra att överdrivna krav leder till omotiverade beslut, och å andra sidan se till att alla investerare har tillgång till rättvis prövning, och att alla skiljedomar därefter verkställs utan dröjsmål. 43. Europaparlamentet anser att överenskommelsen bör innehålla mellanstatliga tvistlösningsförfaranden och mekanismer för tvistlösning mellan investerare och stat, inom ramen för en lämplig rättslig ram, och som omfattas av hårda insynskrav. 44. Europaparlamentet uppmanar EU och Kina att gemensamt införa en mekanism för tidig varning för att de själva proaktivt ska kunna lösa eventuella handels- eller investeringstvister i ett så tidigt skede som möjligt med hjälp av alla lämpliga åtgärder, inklusive ”mjuk makt” och handelsdiplomati. 45. Europaparlamentet anser även att avtalet bör inbegripa bestämmelser om tvistlösning utanför domstol för att främja en snabb, billig och vänskaplig tvistlösning mellan parterna, som själva får välja om de vill använda sig av den eller inte. 46. Europaparlamentet föreslår att exakta definitioner av mjuka tvistlösningsmekanismer, såsom medling, ska göras i avtalet i fråga om exempelvis varaktighet, kostnad och genomförande av de lösningar som parterna godkänt. 47. Europaparlamentet anser att investeringsavtalet mellan EU och Kina när det har ingåtts och ratificerats fullt ut ska ersätta alla bilaterala investeringsavtal mellan enskilda EU‑medlemsstater och Kina i linje med unionslagstiftningen. 48. Europaparlamentet rekommenderar att förhandlingarna ska inledas endast om Folkrepubliken Kinas statsråd först har gett sitt formella godkännande till att marknadstillträde tas med i investeringsavtalet. 49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020-strategin(1), – med beaktande av artikel 3.5 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att ”i sina förbindelser med den övriga världen ska unionen [...] bidra [...] till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt” respektive ”unionen ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet”, – med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) – 2009(2), – med beaktande av sin resolution av den 12 september 2012 om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(3), – med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina(4), – med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(5), – med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln(6), – med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln(7), – med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om handel med tjänster(8), – med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 om råvaruhandel(9), – med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag(10), – med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(11), – med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2005 om förbindelserna mellan EU, Kina och Taiwan samt säkerheten i Fjärran Östern(12), – med beaktande av kommissionens meddelande Handel, tillväxt och världspolitik. Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin (COM(2010)0612), – med beaktande av kommissionens meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (COM(2006)0567), – med beaktande av kommissionens rapport av den 28 februari 2013 om handels- och investeringshinder (COM(2013)0103), – med beaktande av frågan till kommissionen om handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan (O–000093/2013 – B7–0509/2013), – med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Det regelbaserade multilaterala handelssystemet, som inrättades genom Världshandelsorganisationen (WTO), är det effektivaste sättet att nå öppen och rättvis handel i hela världen. Samtidigt är det mycket viktigt att uppfatta bilaterala avtal som en del av samma gemensamma verktyg för internationella frågor. B. EU står fast vid sitt åtagande om att i första hand söka uppnå ett välavvägt och rättvist resultat för utvecklingsagendan från Doha, samtidigt som parallella framsteg med bilaterala handelsavtal med andra industriländer också är ett godtagbart alternativ. C. Den totala bilaterala handeln mellan EU och Taiwan har ökat mer än tolvfaldigt under de tjugo senaste åren och översteg 40 miljarder euro 2011. D. Taiwan är EU:s sjunde största handelspartner i Asien, och EU:s tjugotredje största handelspartner i världen. E. 2010 stod EU för 31,5 procent av alla utländska direktinvesteringar och 21 procent av utländska direktinvesteringsstockar i Taiwan, därmed var EU den största utländska investeraren i landet. F. Handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan utnyttjas för närvarande inte i den omfattning som skulle vara möjligt. G. En öppen och rättvis handel är ett effektivt sätt att skapa mer tillväxt och välstånd genom att utnyttja de komparativa fördelarna i de respektive ekonomierna och de potentiella synergieffekter som uppstår till följd av ökad ekonomisk integration och nya insatser för kunskapsdrivna ekonomier. H. Tullarna mellan de två handelspartnerna är redan nu allmänt låga och EU och Taiwan för en regelbunden strukturerad dialog om handels- och investeringsfrågor av gemensamt intresse. Fyra tekniska arbetsgrupper har inom ramen för detta inrättats för att ta itu med frågor som rör immateriella rättigheter, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder och läkemedelssektorn. I. Trots relativt låga tullavgifter är de bilaterala handelsvolymerna mellan EU och Taiwan lägre än lejonparten av EU:s handelsutbyte med dess andra stora handelspartner. J. IKT-industrin är en sektor med högt mervärde och en källa till tillväxt i både EU och Taiwan, särskilt när det gäller vidareutveckling av smarta produkter och tjänster. K. EU och Taiwan kan stärka sina ekonomiska förbindelser ytterligare på ett sätt som är verkligt fördelaktigt för båda parter, även med tanke på gemensamma samhällsproblem. L. Taiwan har varit fullvärdig medlem av WTO sedan 2002 och är även fullvärdig medlem av Ekonomiska samarbetet i Asien och Stillahavsområdet (Apec) och Asiatiska utvecklingsbanken. M. Taiwans tillträde till WTO-avtalet om offentlig upphandling i juli 2009 var ett viktigt och positivt steg som gjorde att Taiwan inte enbart kan dra nytta av ett ömsesidigt öppnande av marknaderna för offentlig upphandling utan också kommer att förbättra effektiviteten på hemmamarknaden. N. Taiwan och Kina har antagit en konstruktiv strategi som bidrar till att 19 avtal har undertecknats mellan Straits Exchange Foundation (för Taiwan) och Association for Relations Across the Taiwan Straits (för Kina). Avtalen innefattar ett ramavtal om ekonomiskt samarbete och ett avtal om immateriella rättigheter som undertecknades den 29 juni 2010 samt investerings- och tullsamarbetsavtalet som undertecknades den 9 augusti 2012. O. Andra konstruktiva alternativ har lett till att Taiwan har slutit 31 bilaterala investeringsavtal med tredjeländer, bland annat med Japan den 22 september 2011, samt ett ekonomiskt samarbetsavtal med Nya Zeeland den 10 juli 2013, och återupptog sina förhandlingar om handels- och investeringsramavtalet (Tifa) med USA den 10 mars 2013 samt håller för närvarande på att förhandla om ett investeringsavtal med Sydkorea och ett frihandelsavtal med Singapore (Astep). P. Taipeis ekonomiska och kulturella representationskontor i USA och American Institute i Taiwan har kommit överens om ett gemensamt uttalande om principerna för internationella investeringstjänster och IKT-tjänster. Taiwan har slutit omfattande inkomstskatteavtal med 25 länder, inklusive 9 EU-medlemsstater. Q. Närmare ekonomiska förbindelser med Taiwan står inte i motsattsförhållande till EU:s politik för ett enat Kina, eftersom Kina och Taiwan båda anslöt sig till Apec 1991 och WTO 2002. 1. Europaparlamentet anser att det multilaterala handelssystemet, som förkroppsligas av WTO, fortfarande är det tveklöst verkningsfullaste systemet för att uppnå en öppen och rättvis global handel. Parlamentet anser att EU och Taiwan bör bidra till att de multilaterala handelsförbindelserna går framåt. 2. Europaparlamentet anser att EU med tanke på dess arbete för att stärka de ekonomiska förbindelserna med Kina bör överväga möjligheten att göra samma sak med Taiwan för att på ett konsekvent sätt fortsätta stödja Taiwans demokratiska system, sociala pluralism och goda resultat när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. 3. Europaparlamentet anser därför att EU bör reagera positivt på Taiwans vilja att inleda parallella förhandlingar om bilaterala avtal om investeringsskydd och marknadstillträde för att ytterligare stärka rättssäkerheten vid investeringar och öka storleken och kvaliteten på investeringsflödena. 4. Europaparlamentet anser att beslutet att inleda sådana förhandlingar med Taiwan bör fattas av ekonomiska skäl och inte sammankopplas med utvärderingen av förbindelserna mellan EU och Folkrepubliken Kina. 5. Europaparlamentet understryker att det ser positivt på avtalen om investeringsskydd och marknadstillträde med Taiwan, vilka kommer att leda till att de existerande ekonomiska förbindelserna mellan EU och Taiwan fördjupas. 6. Europaparlamentet anser att avtal om investeringsskydd och marknadstillträde mellan EU och Taiwan har alla förutsättningar att leda till en vinn-vinn-situation som kommer att gynna de båda ekonomierna. 7. Europaparlamentet konstaterar att man i alla avtal bör ta tillbörlig hänsyn till små och medelstora företag och förbättra deras möjligheter att investera i utlandet. 8. Europaparlamentet påminner också om att EU och Taiwan redan har välfungerande ekonomiska förbindelser, generellt låga tullavgifter på båda sidor och en välstrukturerad dialog, med regelbundna möten för att ta itu med bilaterala handels- och investeringsfrågor. 9. Europaparlamentet betonar att avtalet bör inbegripa parternas starka åtagande för en hållbar och inkluderande utveckling på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt plan när det gäller investeringar. 10. Europaparlamentet betonar att de investeringsavtal som sluts av EU måste respektera rätten till statliga åtgärder, särskilt när det gäller att uppnå målen för den offentliga politiken, t.ex. på områdena samhälle, miljö, mänskliga rättigheter, säkerhet, arbetstagar- och konsumenträttigheter, folkhälsa och kulturell mångfald. Parlamentet vill se att särskilda bestämmelser om dessa mål inkluderas i avtalet. 11. Europaparlamentet rekommenderar att när det gäller marknadstillträde ska båda parter tillåtas att utesluta vissa sektorer från avregleringsåtagandena för att kunna skydda sina strategiska nationella intressen. 12. Europaparlamentet upprepar sitt krav på bindande bestämmelser om företagens sociala ansvar och effektiva sociala och miljörelaterade bestämmelser. 13. Europaparlamentet betonar att avtalet måste förpliktiga utländska investerare i EU att rätta sig efter europeiska sociala normer och kraven på social dialog. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar om dessa avtal mellan EU och Taiwan. 15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Taiwans regering och lagstiftande församling Yuan.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt ***I |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att hantera den flyktingström som orsakas av konflikten i Syrien |
| |||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionerna av den 16 februari 2012(1), 13 september 2012(2), 23 maj 2013(3) och 12 september 2013(4), och resolutionerna om människor som flyr väpnade konflikter, – med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Syrien av den 23 januari, 18 februari, 11 mars, 22 april, 27 maj, 24 juni, 9 juli och 22 juli 2013, och med beaktande av Europeiska rådets slutsatser om Syrien av den 8 februari 2013, – med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, av den 21 augusti 2013 om de senaste uppgifterna om användning av kemiska vapen i Damaskus, av den 23 augusti 2013 om det brådskande behovet av en politisk lösning av konflikten i Syrien (vilket återspeglar den ståndpunkt om Syrien som EU enades om den 7 september 2013), av den 10 september 2013 om förslaget om att placera Syriens kemiska vapen under internationell kontroll och av den 14 september 2013 efter överenskommelsen mellan USA och Ryssland om kemiska vapen i Syrien, samt av uttalandena från vice ordföranden/den höga representanten under parlamentets debatt i plenum i Strasbourg den 11 september 2013, – med beaktande av uttalandena från kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering, Kristalina Georgieva, om syriska flyktingar och EU:s insatser, framför allt hennes uttalande av den 3 september 2013 om den senaste uppgiften om hur många människor som har flytt från den syriska krisen, och av lägesrapporterna och faktabladen om Syrien från kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo), – med beaktande av yttrandet från FN:s flyktingkommissarie, António Guterres, vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) informella möte i Vilnius den 18 juli 2013(5), – med beaktande av säkerhetsrådets informationsmeddelanden om Syrien, vilka har utfärdats av FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälpsamordnare, Valerie Amos, framför allt meddelandet av den 18 april 2013, – med beaktande av det gemensamma uttalandet från det ministermöte för länder som gränsar till Syrien som FN:s flyktingkommissarie anordnade den 4 september 2013, – med beaktande av resolutionerna om Syrien från FN:s råd för mänskliga rättigheter, – med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, – med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, – med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, konventionen om barnets rättigheter och det fakultativa protokollet till denna om indragning av barn i väpnade konflikter samt av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, till vilka Syrien har anslutit sig, – med beaktande av artiklarna 78, 79 och 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem, – med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Fram till och med den 20 september 2013 hade FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) registrerat sammanlagt 1 929 227 syriska flyktingar i grannländerna och i Nordafrika. Det totala antalet flyktingar, inklusive de som inte är registrerade, beräknas uppgå till 2 102 582 stycken. Enligt samma källor är 76 procent av de syriska flyktingarna kvinnor och barn. 410 000 syriska flyktingbarn är i låg- och mellanstadieåldern (mellan 5 och 11 år). Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) uppgick antalet internflyktingar den 9 september 2013 till 4,25 miljoner. B. Enligt FN:s flyktingkommissariat uppgick antalet flyktingar (inklusive de som väntade på att registreras) i mottagarländerna den 20 september 2013 till följande: Turkiet 492 687 stycken, Libanon 748 608 stycken, Jordanien 531 768 stycken, Irak 190 857 stycken, Egypten 124 373 stycken och Marocko, Algeriet och Libyen 14 289 stycken (registrerade). Tusentals syrier flyr varje dag till grannländerna, och FN:s regionala åtgärdsplan för Syrien räknar med att det kommer att finnas 3,5 miljoner syriska flyktingar i slutet av 2013. C. Antalet asylansökningar i EU från syrier har fortsatt att öka under 2013, och totalt 52 037 asylansökningar har lämnats in i EU och dess närmaste grannländer (Schweiz och Norge) sedan konflikten inleddes 2011. D. Inom EU-28 har Tyskland och Sverige tagit emot 59 procent av de inlämnade ansökningarna (14 842 respektive 14 083 stycken). Även i andra medlemsstater har antalet ansökningar ökat kraftigt, men bara ytterligare en medlemsstat har mottagit fler än 2 000 ansökningar (Storbritannien, med 2 634 stycken). E. Det saknas dels helt korrekta och tillförlitliga uppgifter om det totala antalet syrier som kommer till Europa, dels uppgifter om antalet som söker asyl i europeiska länder och hur många det rör sig om totalt. Trots dessa brister och det faktum att statistik och uppgifter om beslut i asylärenden i EU:s medlemsstater ibland inte stämmer finns det, enligt FN:s flyktingkommissariat, tecken på att skyddet av syrier fortfarande är bristfälligt i EU. F. Den syriska flyktingkrisen sätter för första gången det nyligen reviderade gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) på prov. G. Unionslagstiftningen tillhandahåller redan ett antal verktyg, såsom viseringskodexen(6) och kodexen om Schengengränserna(7), som gör det möjligt att bevilja visum av humanitära skäl. H. Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda de medel som kommer att finnas tillgängliga från Asyl- och migrationsfonden och medel från den förberedande åtgärden Möjliggöra flyktingars vidarebosättning i samband med katastrofer, som bland annat omfattar följande åtgärder: att stödja personer som redan har erkänts som flyktingar av FN:s flyktingkommissariat, att stödja nödåtgärder för grupper av flyktingar som har prioriterad ställning, som utsätts för väpnade attacker eller som står inför andra extremt känsliga eller livshotande situationer och att vid behov ge extra finansiellt stöd vid krissituationer till FN:s flyktingkommissariat och till dess lokalkontor i medlemsstaterna och på unionsnivå. I. Vid den senaste tragedin omkom 130 migranter och hundratals andra försvann i närheten av Lampedusa den 3 oktober 2013. Tiotusentals migranter har mist livet i sina försök att ta sig till EU, och än en gång påpekas att alla insatser måste göras för att rädda människor i livsfara och att medlemsstaterna måste fullgöra sina internationella åtaganden om sjöräddning. 1. Europaparlamentet är djupt oroat över den pågående humanitära krisen i Syrien och den stora påfrestning som den innebär för grannländerna. Parlamentet uttrycker oro över att den massiva flyktingströmmen fortsätter att öka, och över att det inte finns något som tyder på att den kommer att avta inom den närmaste framtiden. 2. Europaparlamentet berömmer myndigheterna i dessa länder för deras ansträngningar och solidaritet, och ländernas befolkningar för deras generositet i arbetet med att bistå flyktingar från Syrien. 3. Europaparlamentet välkomnar den stora öppenhet som Syriens grannländer visar prov på i sin flyktingpolitik, och uppmanar dem med kraft att hålla sina gränser öppna för alla dem som flyr från Syrien. 4. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att alltfler syrier riskerar sina liv på farliga överfarter med båt över Medelhavet till EU. 5. Europaparlamentet välkomnar det faktum att EU och dess medlemsstater har avsatt mer än 1 miljard euro i humanitärt och icke-humanitärt bistånd till syrier i och utanför Syrien, och konstaterar att EU är den största givaren av humanitärt bistånd till krisen i Syrien. Parlamentet uppmanar dessutom EU att övervaka fördelningen av dessa medel. 6. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta sin generösa finansiering av humanitära och icke-humanitära insatser för att tillgodose behoven hos människor i Syrien och syriska flyktingar i grannländerna. 7. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att lösa akuta situationer genom att tillämpa vidarebosättning jämte gällande nationella kvoter och bevilja inresetillstånd av humanitära skäl. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja de medel som ännu finns tillgängliga inom den förberedande åtgärden/pilotprojektet för vidarebosättning. 8. Europaparlamentet uppmanar världssamfundet, EU och medlemsstaterna att fortsätta att stödja åtgärder för att avhjälpa denna exceptionella humanitära kris och åta sig att effektivt bistå Syriens grannländer. 9. Europaparlamentet uppmanar EU att sammankalla en konferens om humanitära frågor i samband med den syriska flyktingkrisen, och att där prioritera åtgärder till förmån för mottagarländerna i regionen (särskilt Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak) i syfte att stödja dem i deras arbete med att ta emot allt större flyktinggrupper och bibehålla sin generösa flyktingpolitik. Parlamentet betonar att samtliga EU-institutioner och organisationer från det civila samhället bör delta i denna konferens, och att man bör fokusera på humanitära åtgärder och på att stärka EU:s roll och engagemang i det diplomatiska arbetet med att få ett slut på konflikten i Syrien. 10. Europaparlamentet betonar att man i detta skede konkret måste undersöka huruvida medlemsstaterna skulle kunna göra mer för att förstärka sina skyddsinsatser för Syrien, och i så fall på vilket sätt och när detta ska ske. Parlamentet framhåller behovet av solidaritet och en proaktiv förstärkning av EU:s totala skyddsinsats genom mer samarbete, informationsutbyte, kapacitetsbyggande och politisk dialog. 11. Europaparlamentet välkomnar det allmänna samförstånd som råder i medlemsstaterna om att syriska medborgare inte bör skickas tillbaka till Syrien. Parlamentet betonar dock att det behövs ett mer samstämt upplägg och större solidaritet med de medlemsstater som belastas extra mycket i samband med mottagandet av flyktingar från Syrien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla bestämmelser i det gemensamma europeiska asylsystemets olika instrument tillämpas korrekt. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka all gällande unionslagstiftning om beviljande av en säker inresa i EU och alla förfaranden för detta för att tillfälligt kunna ta emot syriska flyktingar i sina länder. Parlamentet noterar att lagliga inresor i EU är att föredra framför farligare olagliga metoder, vilka skulle kunna involvera människohandel. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har beviljat syrier antingen permanent uppehållstillstånd (t.ex. Sverige) eller tillfälligt uppehållstillstånd (t.ex. Tyskland). 13. Europaparlamentet erinrar medlemsstaterna om att syrier som flyr från konflikten och söker internationellt skydd bör hänvisas till de behöriga nationella asylmyndigheterna och få tillgång till rättvisa och effektiva asylförfaranden. 14. Europaparlamentet uppmanar EU att vidta lämpliga och ansvarsfulla åtgärder beträffande en eventuell tillströmning av flyktingar till EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att övervaka den nuvarande situationen och utarbeta beredskapsplaner, inklusive möjligheten att tillämpa direktivet om tillfälligt skydd(8) om och när situationen så kräver. 15. Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet att rädda migranter till sjöss och uppmanar de medlemsstater som inte har fullgjort sina internationella åtaganden att sluta avvisa båtar med migranter ombord. 16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med gällande internationell lagstiftning och unionslagstiftning respektera principen om non-refoulement. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart upphöra med allt oskäligt och varaktigt kvarhållande som strider mot internationell och europeisk rätt, och erinrar om att åtgärder för kvarhållande av migranter alltid måste åtföljas av ett administrativt beslut, vara vederbörligen motiverade och vara tidsbegränsade. 17. Europaparlamentet uppmanar sina berörda utskott att fortsätta att övervaka dels situationen i Syrien och grannländerna, dels de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i detta hänseende. 18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, Förenta nationernas generalsekreterare, Förenta nationernas flyktingkommissarie, Arabförbundets generalsekreterare, Arabrepubliken Syriens parlament och regering samt till parlamenten och regeringarna i Syriens grannländer och alla parter i konflikten i Syrien.
| ||||||||||||||||||||||||
| Rättsligt meddelande - Integritetspolicy |