Index 
Antagna texter
Tisdagen den 22 oktober 2013 - Strasbourg
Tullkvoter för export av vin från Kosovo ***I
 Makroekonomiskt stöd till Kirgizistan ***II
 Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ***I
 Medicintekniska produkter ***I
 Återvinning av fartyg ***I
 Europeisk befolkningsstatistik ***I
 Mänskliga rättigheter i Sahelregionen
 Lokala myndigheter och det civila samhället
 En ny syn på utbildning
 EU:s föranslutningsmedel på områdena rättssystem och korruptionsbekämpning i kandidatländer och potentiella kandidatländer
 Patientsäkerhet
 Vilseledande marknadsföringsmetoder

Tullkvoter för export av vin från Kosovo ***I
PDF 192kWORD 20k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 oktober 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1215/2009 vad gäller tullkvoter för vin (COM(2013)0187 – C7-0090/2013 – 2013/0099(COD))
P7_TA(2013)0425A7-0293/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0187),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7–0090/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7–0293/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1215/2009 vad gäller tullkvoter för vin

P7_TC1-COD(2013)0099


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1202/2013.)


Makroekonomiskt stöd till Kirgizistan ***II
PDF 191kWORD 19k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 oktober 2013 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt bistånd till Kirgizistan (11703/1/2013 – C7-0314/2013 – 2011/0458(COD))
P7_TA(2013)0426A7-0334/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (11703/1/2013 – C7–0314/2013),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0925),

–  med beaktande av skrivelsen från ordföranden för utskottet för internationell handel av den 11 juli 2013 där plenarsammanträdet uppmanas godkänna rådets ståndpunkt vid första behandlingen,

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 72 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för internationell handel (A7-0334/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Antagna texter av den 11.12.2012, P7_TA(2012)0466.


Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ***I
PDF 1223kWORD 195k
Europaparlamentets ändringar antagna den 22 oktober 2013 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (COM(2012)0541 – C7-0317/2012 – 2012/0267(COD))(1)
P7_TA(2013)0427A7-0327/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Syftet med denna förordning är att se till att den inre marknaden för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik fungerar, med utgångspunkt i ett högt skydd av hälsan. För att undanröja vanliga betänkligheter när det gäller produkternas säkerhet ställs det i förordningen också höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter. Båda dessa mål eftersträvas samtidigt och är nära förknippade med varandra och lika viktiga. När det gäller artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt harmoniseras genom denna förordning bestämmelserna om utsläppande på marknaden och ibruktagande av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och deras tillbehör på unionsmarknaden, så att dessa produkter omfattas av principen om fri rörlighet för varor. När det gäller artikel 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs i denna förordning höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter genom att det bl.a. säkerställs att data som genereras vid studier av klinisk prestanda är tillförlitliga och robusta och att försökspersonernas säkerhet skyddas när de deltar i studier av klinisk prestanda.
(2)  Syftet med denna förordning är att se till att den inre marknaden för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik fungerar, med utgångspunkt i ett högt skydd av hälsan för patienter, användare och hanterare. För att undanröja vanliga betänkligheter när det gäller produkternas säkerhet ställs det i förordningen också höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter. Båda dessa mål eftersträvas samtidigt och är nära förknippade med varandra och lika viktiga. När det gäller artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) harmoniseras genom denna förordning bestämmelserna om utsläppande på marknaden och ibruktagande av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och deras tillbehör på unionsmarknaden, så att dessa produkter omfattas av principen om fri rörlighet för varor. När det gäller artikel 168.4 c i EUF-fördraget fastställs i denna förordning höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter genom att det bl.a. säkerställs att data som genereras vid studier av klinisk prestanda är tillförlitliga och robusta och att försökspersonernas säkerhet skyddas när de deltar i studier av klinisk prestanda.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)   De viktigaste delarna av det befintliga regelverket, t.ex. övervakning av anmälda organ, riskklassificering, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, klinisk evidens, övervakning och marknadskontroll bör stärkas avsevärt, och för att hälsa och säkerhet ska förbättras bör det införas bestämmelser som garanterar öppenhet och spårbarhet beträffande produkter för in vitro-diagnostik.
(3)   De viktigaste delarna av det befintliga regelverket, t.ex. övervakning av anmälda organ, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, kliniska prövningar och kliniska utvärderingar, övervakning och marknadskontroll bör stärkas avsevärt, och för att hälsan och säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, användare och hanterare – bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande – ska förbättras bör det införas bestämmelser som garanterar öppenhet och spårbarhet beträffande produkter för in vitro-diagnostik.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)   Det finns särskilda drag hos medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, särskilt när det gäller riskklassificering, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och klinisk evidens och hos medicintekniksektorn för in vitro-diagnostik, som gör att det krävs särskild lagstiftning för dem vilken skiljer sig från lagstiftningen för andra medicintekniska produkter, medan de horisontella aspekter som är gemensamma för båda sektorerna bör anpassas till varandra.
(5)   Det finns särskilda drag hos medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, särskilt när det gäller riskklassificering, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och klinisk evidens och hos medicintekniksektorn för in vitro-diagnostik, som gör att det krävs särskild lagstiftning för dem vilken skiljer sig från lagstiftningen för andra medicintekniska produkter, medan de horisontella aspekter som är gemensamma för båda sektorerna bör anpassas till varandra utan att det inverkar negativt på den innovation som behövs i unionen.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Det faktum att många små och medelstora företag verkar inom området för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör beaktas vid regleringen av detta område, samtidigt som man förhindrar att det uppstår hälso- och säkerhetsrisker.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Det bör tillsättas en tvärvetenskaplig rådgivande kommitté för medicintekniska produkter, sammansatt av experter och företrädare för relevanta berörda parter och med uppgift att förse kommissionen, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemsstaterna med vetenskaplig rådgivning om medicinsk teknik, produkters rättsliga status och andra aspekter av genomförandet av denna förordning, enligt behov.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Det bör vara medlemsstaterna som från fall till fall avgör om en produkt ska omfattas av denna förordning eller inte. Vid behov kan kommissionen från fall till fall avgöra om en produkt ska eller inte ska definieras som en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik eller ett tillbehör till en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik.
(8)  För att säkerställa en enhetlig klassificering i alla medlemsstater, i synnerhet när det gäller gränsfallsfrågor, bör det vara kommissionen som efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den tvärvetenskapliga rådgivande kommittén för medicintekniska produkter från fall till fall avgör om en produkt eller produktgrupper ska omfattas av denna förordning eller inte. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att begära att kommissionen fattar ett beslut om den lämpliga rättsliga statusen för en produkt, en kategori eller en produktgrupp.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)  Om det uppstår brådskande eller ej tillgodosedda medicinska behov hos patienter, t.ex. till följd av nya patogener eller sällsynta sjukdomar, bör enskilda värdinstitutioner ha möjlighet att tillverka, förändra och använda produkter internt för att i ett icke-kommersiellt och flexibelt sammanhang tillgodose specifika behov som inte kan tillgodoses med hjälp av befintliga CE-märkta produkter.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 9b (nytt)
(9b)  Produkter som tillverkas i laboratorier som inte är knutna till någon vårdinstitution och som används utan att släppas ut på marknaden bör emellertid omfattas av denna förordning.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  För att garantera ett adekvat skydd för personer som arbetar i närheten av utrustning för magnetisk resonanstomografi (MRT) i drift bör det hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU1.
______________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU av den 26 juni 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) och om upphävande av direktiv 2004/40/EG (EUT L 197, 29.6.2013, s. 1).
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Garantier måste skapas för att den person inom tillverkarens organisation som ska svara för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik uppfyller vissa minimikrav på kompetens.
(22)  Garantier måste skapas för att den person inom tillverkarens organisation som ska svara för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik uppfyller vissa minimikrav på kompetens. Förutom att ansvara för överensstämmelsen med lagstiftningen skulle denna person också kunna vara ansvarig för överensstämmelsen på andra områden såsom tillverkningsprocesser och kvalitetsbedömning. De kompetenskrav som ställs på den person som ansvarar för efterlevnaden av bestämmelserna ska inte påverka nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer, i synnerhet när det gäller tillverkare av specialanpassade produkter, i fall då dessa krav kan uppfyllas genom annan allmän och yrkesinriktad utbildning på nationell nivå.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  För att säkerställa att patienter som har kommit till skada får ersättning för alla skador och behandlingar till följd av en defekt medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik och att risken för skada eller risken för att tillverkaren blir insolvent inte flyttas över på patienter som skadats av en defekt medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik bör tillverkarna vara skyldiga att teckna ansvarsförsäkring med lämplig minimitäckning.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)   Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör som en allmän regel vara försedda med CE-märkning som visar att de överensstämmer med denna förordning, så att de omfattas av den fria rörligheten för varor inom unionen och kan tas i bruk för sitt avsedda ändamål. Medlemsstaterna bör inte, av skäl som rör kraven i denna förordning, försöka hindra att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk.
(26)   Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör som en allmän regel vara försedda med CE-märkning som visar att de överensstämmer med denna förordning, så att de omfattas av den fria rörligheten för varor inom unionen och kan tas i bruk för sitt avsedda ändamål. Medlemsstaterna bör inte, av skäl som rör kraven i denna förordning, försöka hindra att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att besluta huruvida de ska begränsa användningen av en specifik typ av medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Spårbarhet för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik genom ett system för unik produktidentifiering (UDI) som bygger på internationella riktlinjer bör i hög grad öka säkerheten hos de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som släppts ut på marknaden tack vare förbättrad tillbudsrapportering, riktade korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden och bättre övervakning från de behöriga myndigheternas sida. Det bör också bidra till att minska felbehandlingarna och bekämpa förfalskningar av produkter. UDI-systemet bör också förbättra sjukhusens inköpspolitik och lagerhantering.
(27)  Spårbarhet för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik genom ett system för unik produktidentifiering (UDI) som bygger på internationella riktlinjer bör i hög grad öka säkerheten hos de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som släppts ut på marknaden tack vare förbättrad tillbudsrapportering, riktade korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden och bättre övervakning från de behöriga myndigheternas sida. Det bör också bidra till att minska felbehandlingarna och bekämpa förfalskningar av produkter. UDI-systemet bör också förbättra policyer för inköp och avfallsbortskaffande samt sjukhusens, grossisternas och apotekens lagerhantering och om möjligt vara kompatibelt med andra autentiseringssystem som redan är i bruk i dessa miljöer.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Öppenhet och ökad information behövs för att patienter och hälso- och sjukvårdspersonal ska få ökat inflytande och kunna fatta välgrundade beslut, för att lagstiftningsbeslut ska vara ordentligt underbyggda och för att skapa förtroende för regelverket.
(28)  Öppenhet och tillfredsställande tillgång till information, som presenteras för slutanvändaren på lämpligt sätt, behövs för att patienter, hälso- och sjukvårdspersonal och alla andra berörda parter ska få ökat inflytande och kunna fatta välgrundade beslut, för att lagstiftningsbeslut ska vara ordentligt underbyggda och för att skapa förtroende för regelverket.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  En central aspekt är skapandet av en central databas, där UDI ingår, som integrerar olika elektroniska system för insamling och behandling av information om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik på marknaden och om berörda ekonomiska aktörer, intyg, interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna, övervakning och marknadskontroll. Syftet med databasen är att öka öppenheten överlag, att rationalisera och underlätta informationsflödet mellan ekonomiska aktörer, anmälda organ eller sponsorer och medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan dem och kommissionen, att undvika dubbelrapportering och att öka samordningen mellan medlemsstaterna. Inom en inre marknad kan man endast garantera detta på unionsnivå, och kommissionen bör därför vidareutveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter, genom att ytterligare utveckla den databank som inrättades genom kommissionens beslut 2010/227/EU av den 19 april 2010 om den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed).
(29)  En central aspekt är skapandet av en central databas, där UDI ingår, som integrerar olika elektroniska system för insamling och behandling av information om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik på marknaden och om berörda ekonomiska aktörer, intyg, interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna, övervakning och marknadskontroll. Syftet med databasen är att öka öppenheten överlag genom att förbättra allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonalens tillgång till information, att rationalisera och underlätta informationsflödet mellan ekonomiska aktörer, anmälda organ eller sponsorer och medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan dem och kommissionen, att undvika dubbelrapportering och att öka samordningen mellan medlemsstaterna. Inom en inre marknad kan man endast garantera detta på unionsnivå, och kommissionen bör därför vidareutveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter, genom att ytterligare utveckla den databank som inrättades genom kommissionens beslut 2010/227/EU av den 19 april 2010 om den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed).
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Eudameds elektroniska system för produkter på marknaden, de relevanta ekonomiska aktörerna och intyg bör ge allmänheten tillräcklig information om produkter på unionsmarknaden. Det elektroniska systemet för studier av klinisk prestanda bör fungera som ett verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för sponsorerna att på frivillig väg lämna in en enda ansökan för flera medlemsstater och, i det fallet, att rapportera allvarliga negativa händelser. Genom det elektroniska systemet för övervakning bör tillverkarna kunna rapportera allvarliga tillbud och andra händelser som omfattas av rapporteringsplikt, och det blir lättare att samordna de nationella behöriga myndigheternas bedömningar av dessa händelser. Det elektroniska systemet för marknadskontroll bör användas för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna.
(30)  Eudameds elektroniska system bör ge allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonalen tillräcklig information om produkter på unionsmarknaden. Det är mycket viktigt att allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonalen har en lämplig nivå av tillgång till de delar i Eudameds elektroniska system som innehåller viktig information om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som kan utgöra en risk för folkhälsan och säkerheten. När denna tillgång är begränsad bör det vara möjligt att på motiverad begäran lämna ut den befintliga informationen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, såvida inte begränsningen av tillgången är motiverad av sekretesskäl. Det elektroniska systemet för studier av klinisk prestanda bör fungera som ett verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för sponsorerna att på frivillig väg lämna in en enda ansökan för flera medlemsstater och, i det fallet, att rapportera allvarliga negativa händelser. Genom det elektroniska systemet för övervakning bör tillverkarna kunna rapportera allvarliga tillbud och andra händelser som omfattas av rapporteringsplikt, och det blir lättare att samordna de nationella behöriga myndigheternas bedömningar av dessa händelser. Det elektroniska systemet för marknadskontroll bör användas för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna. En regelbunden översikt av informationen om övervakning och marknadskontroll bör göras tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  I fråga om medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik bör tillverkarna göra en sammanfattning av viktiga säkerhets- och prestandaaspekter och resultaten av den kliniska utvärderingen i ett dokument som bör vara allmänt tillgängligt.
(32)  I fråga om medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik bör tillverkarna sammanställa en rapport om produktens säkerhets- och prestandaaspekter och resultaten av den kliniska utvärderingen, så att insynen ökar. En sammanfattning av säkerhets- och prestandarapporten bör vara allmänt tillgänglig via Eudamed.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 32a (nytt)
(32a)  Enligt Europeiska läkemedelsmyndighetens regler för tillgång till handlingar ska denna myndighet på begäran ge tillgång till handlingar som ingivits som ett led i ansökningar om godkännande för försäljning av läkemedel, inbegripet rapporter från kliniska prövningar, efter det att beslutsförfarandet om läkemedlet i fråga har avslutats. Motsvarande standarder för insyn och tillgång till handlingar bör gälla och förstärkas för medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik, särskilt eftersom de inte omfattas av godkännande före utsläppandet på marknaden. Inom ramen för denna förordning bör data från studier av klinisk prestanda generellt sett inte betraktas som kommersiellt känsliga, förutsatt att en produkts överensstämmelse med de gällande kraven har påvisats i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Detta bör inte påverka de immateriella rättigheterna i samband med andra tillverkares användning av data från tillverkarens studier av klinisk prestanda.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Det är av största vikt att de anmälda organen fungerar som de ska för att man ska kunna garantera en hög hälso- och säkerhetsnivå och för att allmänheten ska ha förtroende för systemet. Medlemsstaternas utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med detaljerade och stränga kriterier bör därför kontrolleras på unionsnivå.
(33)  Det är av största vikt att de anmälda organen fungerar som de ska för att man ska kunna garantera en hög hälso- och säkerhetsnivå och för att allmänheten ska ha förtroende för systemet. Medlemsstaternas, och i tillämpliga fall Europeiska läkemedelsmyndighetens, utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med detaljerade och stränga kriterier bör därför kontrolleras på unionsnivå.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)  Beträffande medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik bör myndigheterna i ett tidigt skede informeras om produkter som genomgår bedömning för överensstämmelse och få rätt att av vetenskapligt giltiga skäl granska de anmälda organens preliminära bedömning, särskilt när det gäller produkter för vilka inga gemensamma tekniska specifikationer finns, produkter som är nya eller som tillverkas med ny teknik, produkter som tillhör en kategori där de allvarliga tillbuden har ökat eller produkter där man konstaterat stora skillnader mellan olika anmälda organs bedömningar av i stort sett likadana produkter. Den process som föreskrivs i denna förordning hindrar inte en tillverkare från att frivilligt informera en behörig myndighet om sin avsikt att lämna in en ansökan om bedömning av överensstämmelse för en medicintekniska högriskprodukt för in vitro-diagnostik, innan ansökan lämnas in till det anmälda organet.
utgår
Ändring 262
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Den kliniska expertisen och specialisterna med produktkännedom inom de anmälda organen, de särskilda anmälda organen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter bör passa specifikationerna för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Kliniska experter bör vara experter på klinisk tolkning av resultaten från in vitro-diagnostik, metrologi och god laboratoriesed. Kliniska experter och produktspecialister bör ha expertkunskaper inom virologi, hematologi, klinisk analys och genetik.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 43a (nytt)
(43a)  I artikel 15 i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration1 anges det att försöksprotokollet ska underställas en etikkommitté för bedömning, synpunkter, vägledning och godkännande innan studien inleds. Interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonen bör endast tillåtas efter bedömning och godkännande av en etikkommitté. Den rapporterande medlemsstaten och övriga berörda medlemsstater måste organisera sig på så sätt att den berörda behöriga myndigheten får ett godkännande av en etikkommitté av försöksprotokollets kliniska prestanda.
1 Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration – Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor, antagen vid Världsläkarförbundets 18:e generalförsamling i Helsingfors, Finland, i juni 1964 och senast reviderad vid Världsläkarförbundets 59:e generalförsamling i Seoul, Korea, i oktober 2008.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-media-type&footer-right=[page]/[toPage]
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)  Av öppenhetsskäl bör sponsorerna lägga fram resultaten av en studie av klinisk prestanda tillsammans med en sammanfattning för lekmän inom de tidsfrister som anges i denna förordning. Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter om utarbetandet av sammanfattningen för lekmän och framläggandet av rapporten om studien av klinisk prestanda. Kommissionen bör tillhandahålla riktlinjer för hanteringen av rådata från alla studier av klinisk prestanda samt för underlättande av delningen av sådana data.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)  Sponsorer av interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna och som ska genomföras i mer än en medlemsstat bör ges möjlighet att lämna in en enda ansökan för att undvika betungande administration. Resursdelning och enhetlighet måste åstadkommas både när det gäller bedömningar av hälso- och säkerhetsaspekterna avseende en produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda och den vetenskapliga utformningen av en studie av klinisk prestanda som ska genomföras i flera medlemsstater. Inlämning av en enda ansökan bör underlätta samordningen mellan medlemsstaterna, vilken sker under en samordnande medlemsstats ledning. Denna samordning av bedömningarna bör dock inte omfatta bedömningar av rent nationella, lokala och etiska aspekter på en studie av klinisk prestanda, inklusive informerat samtycke. Varje medlemsstat bör ha det yttersta ansvaret för att besluta om studien av klinisk prestanda får genomföras på dess territorium.
(45)  Sponsorer av interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna och som ska genomföras i mer än en medlemsstat bör ges möjlighet att lämna in en enda ansökan för att undvika betungande administration. Resursdelning och enhetlighet måste åstadkommas både när det gäller bedömningar av hälso- och säkerhetsaspekterna avseende en produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda och den vetenskapliga utformningen av en studie av klinisk prestanda som ska genomföras i flera medlemsstater. Inlämning av en enda ansökan bör underlätta samordningen mellan medlemsstaterna, vilken sker under en samordnande medlemsstats ledning. Varje medlemsstat bör ha det yttersta ansvaret för att besluta om studien av klinisk prestanda får genomföras på dess territorium.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 45a (nytt)
(45a)  Strikta regler för personer som inte kan ge informerat samtycke, till exempel barn och personer som inte är beslutskompetenta, bör fastställas på samma nivå som i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG1.
____________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (EGT L 121, 1.5.2001, s. 34).
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  För att förbättra skyddet av hälsa och säkerhet avseende produkter på marknaden bör systemet för övervakning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik effektiviseras genom att man skapar en central portal på unionsnivå för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden.
(48)  För att förbättra skyddet av hälsa och säkerhet avseende produkter på marknaden bör systemet för övervakning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik effektiviseras genom att man skapar en central portal på unionsnivå för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden inom och utanför unionen.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 49
(49)  Hälso- och sjukvårdspersonal och patienter bör kunna rapportera misstänkta allvarliga tillbud på nationell nivå med användning av enhetliga format. De nationella behöriga myndigheterna bör informera tillverkarna och dela med sig av informationen till sina motsvarigheter när de bekräftar att ett allvarligt tillbud har inträffat, för att i möjligaste mån undvika att tillbudet inträffar fler gånger.
(49)  Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka medvetenheten bland hälso- och sjukvårdspersonalen, användarna och patienterna om vikten av att rapportera tillbud. Hälso- och sjukvårdspersonal, användare och patienter bör ha rätt och möjlighet att rapportera tillbud på nationell nivå med användning av enhetliga format och i tillämpliga fall med garanterad anonymitet. För att i möjligaste mån undvika att tillbudet inträffar fler gånger bör de nationella behöriga myndigheterna informera tillverkarna och, i tillämpliga fall, deras dotterbolag och underentreprenörer, samt rapportera informationen via de respektive elektroniska systemen i Eudamed när de bekräftar att ett tillbud har inträffat.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för att utse och övervaka anmälda organ för att säkerställa hållbarheten i medlemsstaternas övervakning och för att de anmälda organen ska kunna verka på samma villkor.
(53)  Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för att utse och övervaka anmälda organ för att säkerställa hållbarheten i medlemsstaternas övervakning och för att de anmälda organen ska kunna verka på samma villkor. Avgifterna bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna och offentliggöras.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 54
(54)  Denna förordning bör visserligen inte inverka på medlemsstaternas rätt att ta ut avgifter för verksamhet på nationell nivå, men som en garanti för öppenhet och insyn bör de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antar strukturen för och storleken på avgifterna.
(54)  Denna förordning bör visserligen inte inverka på medlemsstaternas rätt att ta ut avgifter för verksamhet på nationell nivå, men som en garanti för öppenhet och insyn bör de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antar en jämförbar struktur för och storlek på avgifterna.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 54a (nytt)
(54a)  Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om standardavgifter för anmälda organ, vilka bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna. Kommissionen bör utarbeta riktlinjer för att göra det lättare att jämföra avgifterna. Medlemsstaterna bör översända sin förteckning över standardavgifter till kommissionen och se till att de organ som anmälts på deras territorium offentliggör sina förteckningar över standardavgifter för bedömning av överensstämmelse.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 55
(55)  En expertkommitté, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, som består av personer som medlemsstaterna utsett på grund av deras roll och expertkunskaper inom området för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör inrättas i enlighet med de villkor och bestämmelser som anges i artikel 78 i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter och ska fullgöra de uppgifter som anges i den här förordningen och i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter samt rådge kommissionen och bistå kommissionen och medlemsstaterna i deras arbete med att se till att denna förordning genomförs på ett harmoniserat sätt.
(55)  En samordningsgrupp för medicintekniska produkter, som består av personer som medlemsstaterna utsett på grund av deras roll och expertkunskaper inom området för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör inrättas i enlighet med de villkor och bestämmelser som anges i artikel 78 i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter och ska fullgöra de uppgifter som anges i den här förordningen och i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter samt rådge kommissionen och bistå kommissionen och medlemsstaterna i deras arbete med att se till att denna förordning genomförs på ett harmoniserat sätt. Innan de tillträder sitt uppdrag bör medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter avge en åtagandeförklaring och en intresseförklaring som visar antingen att de inte har några intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende eller att de har direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa förklaringar bör kontrolleras av kommissionen.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 59
(59)   Denna förordning värnar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, personlig integritet, skydd av personuppgifter, frihet för konsten och vetenskapen, näringsfrihet och rätt till egendom. Dessa rättigheter och principer bör ligga till grund för medlemsstaternas tillämpning av denna förordning.
(59)   Denna förordning värnar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, personlig integritet, principen om fritt och informerat samtycke från den berörda personen, skydd av personuppgifter, frihet för konsten och vetenskapen, näringsfrihet och rätt till egendom, samt i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin och tilläggsprotokollet till den konventionen rörande genetisk testning för hälsosyften. Dessa rättigheter och principer bör ligga till grund för medlemsstaternas tillämpning av denna förordning.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 59a (nytt)
(59a)  Det är viktigt med tydliga regler för tillämpning av DNA-tester. Det är dock tillrådligt att reglera enbart vissa grundläggande aspekter och att ge medlemsstaterna utrymme för mer specifik reglering på detta område. Medlemsstaterna bör till exempel lagstifta om att alla produkter som ger indikationer om en genetisk sjukdom som uppträder i vuxen ålder eller har konsekvenser för familjeplaneringen inte får användas på minderåriga såvida det inte finns möjlighet till förebyggande behandling.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 59b (nytt)
(59b)  Det bör vara obligatoriskt med genetisk rådgivning i vissa specifika fall, men inte i fall då diagnosen för en patient som redan lider av en sjukdom bekräftas genom ett genetiskt test eller då en produkt för behandlingsvägledande diagnostik används.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 59c (nytt)
(59c)  Denna förordning överensstämmer med Förenta nationernas konvention av den 13  december 2006 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ratificerad av Europeiska unionen den 23 december 2010, i vilken signatärerna i synnerhet åtar sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika utövandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning samt att främja respekten för deras inneboende värdighet, bland annat genom att höja medvetenheten om kapaciteten hos och bidrag från personer med funktionsnedsättning.
Ändring 270
Förslag till förordning
Skäl 59d (nytt)
59d.  Eftersom det är nödvändigt att skydda den mänskliga integriteten vid provtagning, insamling och användning av ämnen som härrör från människokroppen är det lämpligt att tillämpa principerna i Europarådets konvention om skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet i samband med tillämpningen av biologi och läkarvetenskap.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 60
(60)  För att man ska kunna upprätthålla en hög hälso- och säkerhetsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om anpassning till den tekniska utvecklingen av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, de uppgifter som bör ingå i den tekniska dokumentationen, de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse och de anmälda organens intyg minst måste innehålla, de minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla, klassificeringskriterierna, förförandena för bedömning av överensstämmelse och den dokumentation som ska lämnas vid ansökan om studier av klinisk prestanda, upprättande av ett UDI-system, information som ska lämnas vid registrering av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och vissa ekonomiska aktörer, strukturen för och storleken på avgifterna för att utse och övervaka anmälda organ, den allmänt tillgängliga informationen avseende studier av klinisk prestanda, antagande av förebyggande hälsoskyddsåtgärder på unionsnivå, de uppgifter som referenslaboratorier i Europeiska unionen ska utföra och de kriterier de måste uppfylla samt strukturen för och storleken på avgifterna för deras vetenskapliga yttranden. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(60)  För att man ska kunna upprätthålla en hög hälso- och säkerhetsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om de minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla, klassificeringskriterierna och den dokumentation som ska lämnas vid ansökan om studier av klinisk prestanda, upprättande av ett UDI-system, information som ska lämnas vid registrering av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och vissa ekonomiska aktörer, strukturen för och storleken på avgifterna för att utse och övervaka anmälda organ, den allmänt tillgängliga informationen avseende studier av klinisk prestanda, antagande av förebyggande hälsoskyddsåtgärder på unionsnivå, de uppgifter som referenslaboratorier i Europeiska unionen ska utföra och de kriterier de måste uppfylla samt strukturen för och storleken på avgifterna för deras vetenskapliga yttranden. Grundläggande aspekter av denna förordning, såsom allmänna krav på säkerhet och prestanda, innehållet i den tekniska dokumentationen, minimiinnehållet i EU-försäkran om överensstämmelse och ändringar eller tillägg i förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bör dock kunna ändras enbart genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 64
(64)  För att ekonomiska aktörer, anmälda organ, medlemsstater och kommissionen ska kunna anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning bör det införas en tillräckligt lång övergångsperiod för denna anpassning och för de organisatoriska åtgärder som behöver vidtas för tillämpningen av förordningen. Innan förordningen börjar tillämpas är det särskilt viktigt att tillräckligt många anmälda organ har utsetts i enlighet med de nya kraven, så att det inte uppstår brist på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik på marknaden.
(64)  För att ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, ska hinna anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning och för att säkerställa att förordningen tillämpas korrekt bör det införas en tillräckligt lång övergångsperiod för att organisatoriska åtgärder ska hinna vidtas. Dock bör de delar av förordningen som berör medlemsstaterna och kommissionen börja tillämpas så snart som möjligt. Det är särskilt viktigt att tillräckligt många anmälda organ utses i enlighet med de nya kraven så snart som möjligt, så att det inte uppstår brist på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik på marknaden.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 65
(65)   För att säkerställa en smidig övergång till registreringen av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, berörda ekonomiska aktörer samt intyg bör skyldigheten att lämna den relevanta informationen till de elektroniska system på unionsnivå som införs genom förordningen börja gälla fullt ut först 18 månader efter denna förordnings tillämpningsdatum. Under denna övergångsperiod bör artikel 10 och artikel 12.1 a och b i direktiv 99/79/EG fortsätta att gälla. Ekonomiska aktörer och anmälda organ som registreras i de berörda elektroniska system som fastställts på unionsnivå bör dock anses uppfylla de registreringskrav som medlemsstaterna antagit i enlighet med bestämmelserna i direktivet, så att man undviker flera registreringar.
(65)   För att säkerställa en smidig övergång till registreringen av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör de elektroniska system på unionsnivå som införs genom förordningen kunna börja användas så snart som möjligt. Ekonomiska aktörer och anmälda organ som registreras i de berörda elektroniska system som fastställts på unionsnivå bör anses uppfylla de registreringskrav som medlemsstaterna antagit i enlighet med bestämmelserna i direktivet, så att man undviker flera registreringar.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 67a (nytt)
(67a)  EU har sedan länge som policy att inte lägga sig i nationella strategier för att på nationell nivå tillåta, förbjuda eller begränsa etiskt kontroversiell teknik, till exempel genetiska tester för preimplantation. Denna förordning bör inte strida mot denna princip, varför beslutet att tillåta, förbjuda eller begränsa sådan teknik även fortsättningsvis bör fattas på nationell nivå. Om en medlemsstat tillåter sådan teknik, antingen med eller utan begränsning, ska standarderna i denna förordning gälla.
Ändring 272
Förslag till förordning
Skäl 67b (nytt)
(67b)  Internationellt certifierade referensmaterial och material som används i program för extern kvalitetsbedömning omfattas inte av detta direktiv. Kalibratorer och kontrollmaterial som användaren behöver för att fastställa eller verifiera produkters prestanda anses dock vara medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 6
6.  Denna förordning påverkar inte sådana bestämmelser i nationell lagstiftning där det föreskrivs att vissa produkter endast får tillhandahållas efter läkares förskrivning.
6.  Denna förordning stadgar att vissa produkter endast får tillhandahållas efter läkares förskrivning men påverkar inte sådana bestämmelser i nationell lagstiftning där det föreskrivs att även vissa andra produkter endast får tillhandahållas efter läkares förskrivning. Det ska vara olagligt med direktreklam till konsumenterna om produkter som enligt denna förordning kräver förskrivning av läkare.
Följande produkter får tillhandahållas endast efter läkares förskrivning:
1)  Produkter i klass D
2)  Produkter i klass C som ingår i följande kategorier:
(a)  Produkter för genetisk testning.
(b)  Behandlingsvägledande diagnostik.
Genom undantag, motiverade med uppnåendet av en hög nivå av skydd för folkhälsan, får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser enligt vilka särskilda tester i klass D får tillhandahållas också utan läkares förskrivning. Medlemsstaterna ska i så fall vederbörligen underrätta kommissionen.
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att, efter samråd med berörda parter, besluta att andra tester i klass C får tillhandahållas endast efter läkares förskrivning.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 7a (ny)
7a.  Regleringen på unionsnivå av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska inte påverka medlemsstaternas frihet att besluta att begränsa användningen av en specifik typ av produkt för in vitro-diagnostik med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning.
Ändring 42 och 43
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1
1.  instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande medicinska ändamål:
1.  instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande direkt eller indirekt medicinska ändamål:
–  diagnos, profylax, övervakning, behandling eller lindring av sjukdom,
–  diagnos, profylax, övervakning, prediktion, prognosis, behandling eller lindring av sjukdom,
–  diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller funktionsnedsättning,
–  diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller funktionsnedsättning,
–  undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process eller ett fysiologiskt tillstånd,
–  undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process eller ett fysiologiskt tillstånd,
–  befruktningskontroll eller fertilitetsstöd,
–  befruktningskontroll eller fertilitetsstöd,
–  desinfektion eller sterilisering av någon av de ovannämnda produkterna,
–  desinfektion eller sterilisering av någon av de ovannämnda produkterna,
–  tillhandahållande av information rörande direkta eller indirekta hälsoeffekter,
och som inte uppnår sin huvudsakliga, avsedda verkan i eller på människokroppen med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, men som kan understödjas i sin avsedda funktion av sådana medel.
och som inte uppnår sin huvudsakliga, avsedda verkan i eller på människokroppen med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, men som kan understödjas i sin avsedda funktion av sådana medel.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2 – strecksats 2
–  om en medfödd missbildning,
–  om medfödda fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2 – stycke 2a (nytt)
Medicintekniska produkter för in vitro diagnostik som används för DNA-tester ska omfattas av denna förordning.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4
4.   Produkt för självtestning: produkt som enligt tillverkaren är avsedd att användas av lekmän.
4.   produkt för självtestning: produkt som enligt tillverkaren är avsedd att användas av lekmän, inklusive tester som erbjuds lekmän via informationssamhällets tjänster.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 6
6.  produkt för behandlingsvägledande diagnostik: en produkt vars särskilda syfte är att ge möjlighet att välja ut patienter med ett tidigare diagnostiserat tillstånd eller anlag som möjliggör en målinriktad behandling (s.k. companion diagnostic).
6.  produkt för behandlingsvägledande diagnostik: en produkt vars särskilda syfte är att ge möjlighet att välja ut, och som är avgörande i valet av, patienter med ett tidigare diagnostiserat tillstånd eller anlag vilka är lämpliga eller olämpliga för en specifik behandling med en medicinteknisk produkt eller en uppsättning medicintekniska produkter (s.k. companion diagnostic).
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 12a (nytt)
12a.  ny produkt:
–  en produkt som innehåller teknik (analyt, teknik eller testplattform) som tidigare inte använts i diagnostik, eller
–  en befintlig produkt som används för ett nytt avsett ändamål för första gången.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 12b (nytt)
12b.  produkt för genetisk testning: en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik vars ändamål är att identifiera en genetisk egenskap hos en person som nedärvs eller förvärvas under den prenatala utvecklingen.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 15a (nytt)
15a.  informationssamhällets tjänster: alla tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på enskild begäran av en tjänstemottagare.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 16 – stycke 1
16.   tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller helrenoverar en produkt eller som låter konstruera, tillverka eller helrenovera en produkt och saluför den produkten, i eget namn eller under eget varumärke.
16.   tillverkare: fysisk eller juridisk person med ansvar för utformning, tillverkning, förpackning och märkning av produkten innan den släpps ut på marknaden i den personens namn, oavsett om dessa handlingar utförs av den personen eller av tredje man för den personens räkning. De skyldigheter som enligt denna förordning åligger tillverkarna ska också gälla för de fysiska eller juridiska personer som i syfte att under eget namn släppa ut produkter på marknaden monterar, förpackar, bearbetar, helrenoverar eller märker en eller flera färdiga produkter och/eller meddelar anvisningar om deras avsedda ändamål.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 21
21.  hälso- och sjukvårdsinstitution: organisation vars huvudsakliga syfte är att ge vård eller behandling till patienter eller att främja folkhälsan.
21.  hälso- och sjukvårdsinstitution: organisation vars huvudsakliga syfte är att ge vård eller behandling till patienter och som har laglig rätt att bedriva sådan verksamhet. Kommersiella laboratorier som tillhandahåller diagnostiktjänster ska inte betraktas som sjukvårdsinstitutioner.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 25
25.  organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, bland annat kalibrering, provning, certifiering och kontroll.
25.  organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, bland annat provning, certifiering och kontroll.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 28
28.   klinisk evidens: de uppgifter som stödjer den vetenskapliga grunden och prestandan för användning av produkten såsom tillverkaren avser.
28.   klinisk evidens: de positiva och negativa data som stöder utvärderingen av den vetenskapliga grunden och prestandan för användning av produkten såsom tillverkaren avser.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 30
30.   produkts prestanda: förmågan hos en produkt att uppnå det avsedda ändamålet så som tillverkaren avser. Prestandan består av den analytiska och, i förekommande fall, den kliniska prestandan som stöder det avsedda ändamålet med produkten.
30.   produkts prestanda: förmågan hos en produkt att uppnå det avsedda ändamålet så som tillverkaren avser. Prestandan består av uppnående av teknisk kapacitet, analytisk prestanda och, i förekommande fall, klinisk prestanda som stöder det avsedda ändamålet med produkten.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 35
35.   utvärdering av prestanda: utvärdering och analys av data för att fastställa eller verifiera den analytiska och, i tillämpliga fall, kliniska prestandan hos en produkt.
35.   utvärdering av prestanda: utvärdering och analys av data för att fastställa eller verifiera att produkten fungerar som tillverkaren avsett, inbegripet den tekniska, analytiska och, i tillämpliga fall, kliniska prestandan hos en produkt.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 37a (nytt)
37a.  etisk kommitté: ett oberoende organ i en medlemsstat, sammansatt av hälso- och sjukvårdspersonal, ledamöter utan medicinsk utbildning och åtminstone en patient eller patientföreträdare med breda erfarenheter och kunskaper. Den ansvarar för skyddet av rättigheterna, säkerheten, den fysiska och mentala integriteten samt värdigheten och välbefinnandet hos de försökspersoner som deltar i interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonen, och för att skapa förtroende hos allmänheten, under former som medger fullständig insyn. Vid sådana studier som berör minderåriga ska det i etikkommittén ingå minst en person som arbetar inom hälso- och sjukvården med pediatrisk sakkunskap.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 43a (nytt)
43a.  kalibrator: en mätningsstandard som används vid kalibreringen av en produkt.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 44
44.   kalibrerings- och kontrollmaterial: varje ämne, material eller artikel som enligt tillverkaren antingen ska användas för fastställande av måttförhållanden eller verifiera prestandaegenskaperna hos en produkt i samband med det avsedda ändamålet.
44.   kontrollmaterial: ett ämne, ett material eller en artikel som enligt tillverkaren ska användas för att verifiera prestandaegenskaperna hos en produkt.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 45
45.   sponsor: person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att inleda och leda en studie av klinisk prestanda.
45.   sponsor: person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att inleda, leda, förvalta eller finansiera en studie av klinisk prestanda.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 47 – strecksats 2 – led iii
iii)   sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, eller
iii)   sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård för patienten, eller
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 48
48.  produktofullkomlighet: brister hos en produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda i fråga om identitet, kvalitet, hållbarhet, tillförlitlighet, säkerhet eller prestanda, inklusive funktionsfel, användningsfel eller brister i informationen från tillverkaren.
48.  produktofullkomlighet: brister hos en produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda i fråga om identitet, kvalitet, stabilitet, tillförlitlighet, säkerhet eller prestanda, inklusive funktionsfel, användningsfel eller brister i informationen från tillverkaren.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 48a (nytt)
48a.  inspektion: en officiell granskning som utförs av en behörig myndighet av handlingar, anläggningar, register, åtgärder för kvalitetssäkring och alla andra resurser som enligt den behöriga myndighetens bedömning har samband med studien av klinisk prestanda och som kan finnas på prövningsstället, hos sponsorn och/eller den organisation som kontrakterats för forskning eller på andra anläggningar som den behöriga myndigheten anser behöver inspekteras.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 55
55.   säkerhetsmeddelande till marknaden: meddelande från tillverkaren till användarna eller kunderna om en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden.
55.   säkerhetsmeddelande till marknaden: meddelande från tillverkaren till användarna, avfallshanterarna eller kunderna om en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 56a (nytt)
56a.  oanmäld inspektion: inspektioner som utförs utan förvarning,
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 3
1.  Kommissionen kan, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta huruvida en viss produkt, produktklass eller produktgrupp omfattas av definitionerna för en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik eller för ett tillbehör till en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
1.  Kommissionen kan på eget initiativ, eller ska på begäran av en medlemsstat, genom genomförandeakter på basis av yttranden från samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter som avses i artikel 76 respektive 76a besluta huruvida en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp, inklusive gränsfallsprodukter, omfattas av definitionen för in vitro-diagnostik eller för ett tillbehör till en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
2.  Kommissionen ska se till att medlemsstaterna utbyter expertis när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, medicintekniska produkter, läkemedel, mänskliga vävnader och celler, kosmetiska produkter, biocider, livsmedel och vid behov andra produkter, för att fastställa lämplig rättslig status för en produkt eller en produktklass eller produktgrupp.
Ändring 67
Förslag till förordning
Kapitel II – rubriken
Kapitel II
Kapitel VI*
Tillhandahållande av produkter, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, CE-märkning och fri rörlighet
Tillhandahållande och användning av produkter, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, CE-märkning och fri rörlighet
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 4-20.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.   Belägg för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda ska grunda sig på klinisk evidens i enlighet med artikel 47.
3.   Belägg för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda ska inbegripa klinisk evidens i enlighet med artikel 47.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – stycke 1
Med undantag av artikel 59.4 ska kraven i denna förordning inte tillämpas på produkter i klasserna A, B och C i enlighet med reglerna i bilaga VII som tillverkas och används inom en enda vårdinstitution, under förutsättning att tillverkning och användning sker uteslutande inom ramen för vårdinstitutionens enda kvalitetsstyrningssystem, och att vårdinstitutionen följer standarden EN ISO 15189 eller någon annan likvärdig erkänd standard. Medlemsstaterna kan kräva att vårdinstitutionerna förelägger den behöriga myndigheten en förteckning över sådana produkter som har tillverkats och använts inom deras territorier och får föreskriva att tillverkning och användning av de berörda produkterna ska omfattas av ytterligare säkerhetskrav.
Med undantag av artikel 59.4 ska kraven i denna förordning inte tillämpas på produkter i klasserna A, B och C i enlighet med reglerna i bilaga VII som tillverkas och används inom en enda vårdinstitution, under förutsättning att tillverkning och användning sker uteslutande inom ramen för vårdinstitutionens enda kvalitetsstyrningssystem, och att vårdinstitutionen är ackrediterad enligt standarden EN ISO 15189 eller någon annan likvärdig erkänd standard. Kraven i denna förordning ska emellertid fortsätta att gälla för kliniska eller kommersiella patologiska laboratorier vars huvudsakliga syfte inte är att bedriva sjukvård (dvs. vård eller behandling av patienter) eller att främja folkhälsan. Medlemsstaterna ska kräva att vårdinstitutionerna förelägger den behöriga myndigheten en förteckning över sådana produkter som har tillverkats och använts inom deras territorier och ska föreskriva att tillverkning och användning av de berörda produkterna ska omfattas av ytterligare säkerhetskrav.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – stycke 2
Produkter i klass D i enlighet med reglerna i bilaga VII ska uppfylla kraven i denna förordning, även om de tillverkas och används inom en enda vårdinstitution. De bestämmelser om CE-märkning som anges i artikel 16 och de skyldigheter som avses i artiklarna 21–25 ska dock inte tillämpas på dem.
Produkter i klass D i enlighet med reglerna i bilaga VII ska undantas från kraven i denna förordning om de tillverkas och används inom en enda vårdinstitution, med undantag för artikel 59.4 samt de allmänna säkerhetsrelaterade prestandakrav som anges i bilaga I om följande villkor är uppfyllda:
a)  Den mottagande patientens eller patientgruppens särskilda behov kan inte tillgodoses genom en tillgänglig CE-märkt produkt och därför måste en CE-märkt produkt ändras eller en ny produkt måste tillverkas.
b)  Hälso- och sjukvårdsinstitutionen är ackrediterad enligt standarden EN ISO 15189 om kvalitetsledningssystem eller någon annan likvärdig erkänd standard.
c)  hälso- och sjukvårdsinstitutionen lämnar en förteckning över sådana produkter till kommissionen och den behöriga myndighet som avses i artikel 26. Förteckningen ska innehålla en motivering om tillverkning, ändring eller användning och uppdateras med jämna mellanrum.
Kommissionen ska kontrollera att produkterna i förteckningen kan undantas i enlighet med kraven i denna punkt.
Denna information om undantagna produkter ska offentliggöras.
Medlemsstaterna ska även i fortsättningen ha rätt att begränsa intern tillverkning och användning av en specifik typ av medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik när det gäller aspekter som inte omfattas av denna förordning. De får också ställa ytterligare säkerhetskrav på tillverkningen och användningen av de berörda produkterna. I sådana fall ska medlemsstaten underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6
6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I, inklusive informationen från tillverkaren, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och med hänsyn till de avsedda användarna eller patienterna.
utgår
Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
Genetisk information, rådgivning och informerat samtycke
1.  En produkt får användas för genetiska tester endast om detta anvisas av personer inom läkaryrket enligt gällande nationell lagstiftning efter en personlig konsultation.
2.  En produkt får användas för genetiska tester endast om försökspersonens rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas och den kliniska information som genereras under testningen är trovärdig och gedigen.
3.  Information. Innan en produkt används för ett genetiskt test ska den person som avses i punkt 1 lämna lämplig information om det genetiska testets art, betydelse och konsekvenser till personen i fråga.
4.  Genetisk rådgivning: Lämplig genetisk rådgivning är obligatorisk innan en produkt används för prediktiv och prenatal testning och efter det att ett genetiskt tillstånd har diagnostiserats. Den genetiska rådgivningen ska inbegripa medicinska, etiska, sociala, psykologiska och rättsliga aspekter och ska tillhandahållas av läkare eller annan person som enligt nationell lagstiftning är kvalificerad att ge genetisk rådgivning.
Den genetiska rådgivningens utformning och omfattning ska definieras i enlighet med konsekvenserna av resultaten från testet och deras betydelse för personen eller medlemmarna i personens familj.
5.  Samtycke: En produkt får användas för ett genetiskt test endast efter det att försökspersonen har gett sitt fria och informerade samtycke. Detta samtycke ska ges uttryckligen och skriftligen. Samtycket kan när som helst återkallas, skriftligen eller muntligen.
6.  Testning av underåriga och av försökspersoner som inte är beslutskompetenta. När det gäller underåriga ska informerat samtycke ges av föräldrarna, en legal ställföreträdare eller av den underårige själv i enlighet med nationell lagstiftning. Samtycket ska återge den underåriges förmodade vilja och kan återkallas när som helst, utan negativa följder för den underårige. När det gäller försökspersoner som inte är beslutskompetenta att ge informerat samtycke ska det informerade samtycket ges av deras legala ställföreträdare. Samtycket ska återge den förmodade viljan hos en försöksperson som inte är beslutskompetent och kan när som helst återkallas, utan negativa följder för den personen.
7.  En produkt får användas för könsbestämning endast i samband med prenatala diagnoser om detta fyller ett medicinskt syfte och om det finns en risk för allvarliga könsspecifika nedärvda sjukdomar. Genom undantag från artikel 2.1 och 2.2 ska samma begränsning för användningen gälla även för produkter som inte är avsedda för specifika medicinska ändamål.
8.  Bestämmelserna i denna artikel om användningen av produkter för genetiska tester ska inte hindra medlemsstaterna från att behålla eller införa mer strikta nationella bestämmelser inom detta område av skäl som rör hälsoskydd eller den allmänna ordningen.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a.  Tjänsteleverantörer som erbjuder distanskommunikation är skyldiga att på begäran av den behöriga myndigheten tillhandahålla uppgifterna om de aktörer som bedriver distansförsäljning.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2b (ny)
2b.  Det är förbjudet att saluföra, ta i bruk, distribuera, leverera och tillhandahålla produkter vars benämningar, märkning eller bruksanvisningar kan vara vilseledande med avseende på produktens egenskaper eller effekter genom att
a)  tillskriva produkten egenskaper, funktioner eller effekter som den saknar,
b)  ge felaktigt intryck av att behandling eller diagnostisering med hjälp av produkten kommer att lyckas, eller underlåta att informera om förväntad risk i samband med användningen av produkten i enlighet med den avsedda användningen eller under en längre period än den förutsedda.
c)  antyda andra produkttillämpningar eller produktegenskaper än de som angavs i samband med bedömningen av överensstämmelse.
Reklammaterial, presentationer och produktinformation får inte vara vilseledande på det sätt som avses i det första stycket.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 och 1a (ny)
1.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om de tillämpliga harmoniserade standarderna är otillräckliga ska kommissionen ges befogenhet att anta gemensamma tekniska specifikationer avseende de allmänna kraven på säkerhet och prestanda enligt bilaga I, den tekniska dokumentationen enligt bilaga II eller den kliniska evidensen och uppföljningen efter utsläppandet på marknaden enligt bilaga XII. De gemensamma tekniska specifikationerna ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
1.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om det finns ett behov av att åtgärda risker för folkhälsan ska kommissionen efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ges befogenhet att anta gemensamma tekniska specifikationer avseende de allmänna kraven på säkerhet och prestanda enligt bilaga I, den tekniska dokumentationen enligt bilaga II eller den kliniska evidensen och uppföljningen efter utsläppandet på marknaden enligt bilaga XII. De gemensamma tekniska specifikationerna ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
1a.  Innan kommissionen antar de gemensamma tekniska specifikationer som avses i punkt 1 ska den se till att specifikationerna har utvecklats med lämpligt stöd från relevanta berörda parter, och att de överensstämmer med de europeiska och internationella standardiseringssystemen. Gemensamma tekniska specifikationer är enhetliga om de inte strider mot europeiska standarder, dvs. om de omfattar områden där det inte finns några harmoniserade standarder, där antagande av nya europeiska standarder inte planeras inom överskådlig framtid, där befintliga standarder inte spridits på marknaden eller där standarderna blivit föråldrade eller visat sig klart otillräckliga enligt kontroll- eller övervakningsdata, och där de tekniska specifikationerna inte inom överskådlig framtid planeras omsättas i form av europeisk standardisering.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera den tekniska dokumentationen enligt bilaga II mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.
utgår
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6 – stycke 1
I förhållande till riskklass och typ av produkt ska tillverkare av produkter upprätta och hålla aktuellt ett system för att samla in och granska uppgifter om de produkter som de släppt ut på marknaden eller tagit i bruk och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder, nedan kallat plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden. Planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden ska innehålla rutiner för att samla in, registrera och undersöka klagomål och rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller användare om misstänkta tillbud med en produkt, föra register över produkter som inte uppfyller kraven och återkallelser eller tillbakadragande av produkter samt, om det anses lämpligt med tanke på produktens art, genomföra slumpvis provning av saluförda produkter. Planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden ska också innehålla en plan för uppföljning efter utsläppandet på marknaden i enlighet med del B i bilaga XII. Om en sådan uppföljning efter utsläppandet på marknaden inte anses nödvändig ska detta vederbörligen motiveras och dokumenteras i planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden.
I förhållande till riskklass och typ av produkt ska tillverkare av produkter upprätta och hålla aktuellt ett system för att samla in och granska uppgifter om de produkter som de släppt ut på marknaden eller tagit i bruk och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder, nedan kallat plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden. Planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden ska innehålla rutiner för att samla in, registrera, meddela till det elektroniska system för övervakning som avses i artikel 60 och undersöka klagomål och rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller användare om misstänkta tillbud med en produkt, föra register över produkter som inte uppfyller kraven och återkallelser eller tillbakadragande av produkter samt, om det anses lämpligt med tanke på produktens art, genomföra slumpvis provning av saluförda produkter. Planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden ska också innehålla en plan för uppföljning efter utsläppandet på marknaden i enlighet med del B i bilaga XII. Om en sådan uppföljning efter utsläppandet på marknaden inte anses nödvändig ska detta vederbörligen motiveras och dokumenteras i planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden och godkännas av den behöriga myndigheten.
Ändring 78, 79 och 263
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 7
7.  Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av den information som ska lämnas i enlighet med avsnitt 17 i bilaga I på ett av unionens officiella språk som lätt kan förstås av den avsedda användaren. Den medlemsstat där produkten tillhandahålls för användaren får lagstadga om vilket eller vilka språk den information som tillverkaren ska lämna ska vara avfattad på.
7.  Tillverkarna ska se till att den information som ska lämnas om produkten i enlighet med avsnitt 17 i bilaga I tillhandahålls på ett av unionens officiella språk som lätt kan förstås av den avsedda användaren. Den medlemsstat där produkten tillhandahålls för användaren får lagstadga om vilket eller vilka språk den information som tillverkaren ska lämna ska vara avfattad på.
För produkter som är avsedda för självtestning eller patientnära testning ska den information som lämnas i enlighet med punkt 17 i bilaga I tillhandahållas på språket eller språken i den medlemsstat där produkten når den avsedda användaren.
För produkter som är avsedda för självtestning eller patientnära testning ska den information som lämnas i enlighet med punkt 17 i bilaga I vara lätta att förstå och tillhandahållas på ett eller flera av de officiella EU-språken i den medlemsstat där produkten når den avsedda användaren.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 8
8.  Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. De ska underrätta distributörerna och i förekommande fall sin auktoriserade representant om detta.
8.  Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. De ska underrätta den ansvariga nationella behöriga myndigheten, distributörerna, importörerna och i förekommande fall sin auktoriserade representant om detta.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 9 – stycke 1a (nytt)
Om en behörig myndighet anser eller har skäl att tro att en produkt vållat skada ska myndigheten se till, om detta inte redan föreskrivs i nationella administrativa förfaranden eller rättsliga förfaranden, att den användare som eventuellt lidit skada, användarens rättsinnehavare, användarens sjukförsäkringsbolag eller andra tredje parter som påverkas av den skada som användaren lidit har rätt att av tillverkaren eller sin auktoriserade representant begära den information som avses i första stycket, och se till att immateriella rättigheter vederbörligen beaktas.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 9 – stycke 1b (nytt)
Om det föreligger omständigheter som ger anledning att förmoda att en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik har orsakat skada får den användare som eventuellt lidit skada användaren, dennes rättsinnehavare eller obligatoriska sjukförsäkringsbolag eller andra tredje parter som berörs av skadan också begära att få den information som avses i första meningen från tillverkaren eller dennes auktoriserade representant.
Med förbehåll för de villkor som anges i första meningen ska denna rätt till information också gälla gentemot de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för övervakningen av relevant medicinteknisk produkt samt gentemot andra anmälda organ som har utfärdat intyg i enlighet med artikel 45 eller på annat sätt har deltagit i förfarandet för bedömning av överensstämmelse för den medicintekniska produkten i fråga.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 10a (ny)
10a.  Innan en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostiksläpps ut på marknaden ska tillverkarna se till att de har en lämplig ansvarsförsäkring som täcker risken för insolvens och eventuella patient- eller användarskador som direkt kan tillskrivas ett fabrikationsfel hos den medicintekniska produkten för in vitro-diagnostik, med en skyddsnivå som står i proportion till den potentiella risk som är kopplat till den tillverkade medicintekniska produkten, och som är i enlighet med direktiv 85/374/EEG1.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led a
a)   Hålla den tekniska dokumentationen, EU-försäkran om överensstämmelse och i förekommande fall en kopia av det tillämpliga intyg, inklusive eventuella tillägg, som utfärdats i enlighet med artikel 43 tillgängliga för de behöriga myndigheterna under den tid som anges i artikel 8.4.
a)   Hålla sammanfattningen av den tekniska dokumentationen tillgänglig, eller på begäran hålla den tekniska dokumentationen, EU-försäkran om överensstämmelse och i förekommande fall en kopia av det tillämpliga intyg, inklusive eventuella tillägg, som utfärdats i enlighet med artikel 43 tillgängliga för de behöriga myndigheterna under den tid som anges i artikel 8.4.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – stycke 1 – led b
b)   att tillverkaren har utsett en auktoriserad representant i enlighet med artikel 9,
b)   att en tillverkare har identifierats och att en auktoriserad representant har utsetts av tillverkaren i enlighet med artikel 9,
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – stycke 1 – led e
e)   att produkten är märkt i enlighet med denna förordning och åtföljs av erforderlig bruksanvisning och EU-försäkran om överensstämmelse,
e)   att produkten är märkt i enlighet med denna förordning och åtföljs av erforderlig bruksanvisning,
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – stycke 1 – led fa (nytt)
fa)  att tillverkaren har tecknat lämplig ansvarsförsäkring i enlighet med artikel 8.10a, om inte importören själv kan säkerställa tillräcklig försäkringstäckning som motsvarar kraven i denna bestämmelse.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 7
7.   Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och dennes auktoriserade representant och i förekommande fall vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och, i tillämpliga fall, det anmälda organ som utfärdat ett intyg för produkten i fråga i enlighet med artikel 43, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
7.   Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och, om tillämpligt, dennes auktoriserade representant och, i förekommande fall, se till att det vidtas de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten och genomföra dessa åtgärder. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och, i tillämpliga fall, det anmälda organ som utfärdat ett intyg för produkten i fråga i enlighet med artikel 43, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som de har genomfört.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4
4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och i tillämpliga fall dennes auktoriserade representant och importören samt försäkra sig om att det vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och i tillämpliga fall dennes auktoriserade representant och importören samt inom gränserna för deras respektive verksamheter försäkra sig om att det vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 13
Person med ansvar för att regelverket efterlevs
Person med ansvar för att regelverket efterlevs
1.  Tillverkarna ska i sin organisation ha minst en person med expertkunskaper om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna expertkunskap ska styrkas genom något av följande:
1.  Tillverkarna ska i sin organisation ha minst en person som ansvarar för att regelverket efterlevs och som har de nödvändiga expertkunskaperna om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna nödvändiga sakkunskap ska styrkas genom något av följande:
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne och minst två års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik, naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne.
b)  Fem års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
b)  Tre års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
2.  Denna person med särskild kompetens ska bland annat ansvara för
2.  Denna person med ansvar för att regelverket efterlevs ska bland annat ansvara för
a)  att det har gjorts en korrekt bedömning av produkternas överensstämmelse innan en tillverkningssats släpps ut,
a)  att det har gjorts en korrekt bedömning av produkternas överensstämmelse innan en tillverkningssats släpps ut,
b)  att den tekniska dokumentation och försäkran om överensstämmelse har upprättats och hålls aktuella,
b)  att den tekniska dokumentation och försäkran om överensstämmelse har upprättats och hålls aktuella,
c)  att rapporteringsskyldigheterna i enlighet med artiklarna 59–64 uppfylls,
c)  att rapporteringsskyldigheterna i enlighet med artiklarna 59–64 uppfylls,
d)  att den förklaring som avses i avsnitt 4.1 i bilaga XIII utfärdas i fråga om produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda vilka är avsedda att användas i samband med interventionsstudier av klinisk prestanda eller andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna.
d)  att den förklaring som avses i avsnitt 4.1 i bilaga XIII utfärdas i fråga om produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda vilka är avsedda att användas i samband med interventionsstudier av klinisk prestanda eller andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna.
Om flera personer delar på ansvaret för att regelverket efterlevs i enlighet med första punkterna 1 och 2, ska deras respektive ansvarsområden fastställas skriftligen.
3.  Personen med särskild kompetens får inte missgynnas inom tillverkarens organisation på grund av att personen utför sina uppgifter.
3.  Personen med ansvar för at regelverket efterföljs får inte missgynnas inom tillverkarens organisation på grund av att personen utför sina uppgifter.
4.  De auktoriserade representanterna ska i sin organisation ha minst en person med expertkunskaper om regelverket i unionen för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna expertkunskap ska styrkas genom något av följande:
4.  De auktoriserade representanterna ska i sin organisation ha minst en person som ansvarar för att regelverket efterlevs och som har de nödvändiga expertkunskaperna om regelverket för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna nödvändiga sakkunskap ska styrkas genom något av följande:
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik, naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne och minst två års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik, naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne.
b)  Fem års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
b)  Tre års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2
Första stycket är inte tillämpligt på en person som inte är tillverkare enligt definitionen i artikel 2.16 men som monterar eller anpassar en produkt som redan finns på marknaden för att den ska användas för en viss patient.
Första stycket är inte tillämpligt på en person som inte är tillverkare enligt definitionen i artikel 2.16 men som monterar eller anpassar en produkt som redan finns på marknaden för att den ska användas för en viss patient eller en särskild begränsad grupp av patienter inom en enskild hälso- och sjukvårdsinstitution.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4a (ny)
4a.  Distributörer eller filialer som för tillverkarens räkning utför en eller flera av de verksamheter som anges i punkt 2 a och b undantas från de ytterligare kraven i punkterna 3 och 4.
Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
1.  I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att kraven i denna förordning har visats vara uppfyllda. Den ska uppdateras regelbundet. I bilaga III anges vilka uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse minst måste innehålla. Den ska översättas till det eller de officiella unionsspråk som krävs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls.
1.  I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att kraven i denna förordning har visats vara uppfyllda. Den ska uppdateras regelbundet. Den ska utfärdas på ett av unionens officiella språk.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse minst måste innehålla enligt bilaga III, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.
utgår
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  En fysisk eller juridisk person som på marknaden tillhandahåller en artikel som särskilt är avsedd att ersätta en identisk eller liknande integrerad del eller komponent som ingår i en produkt och som är defekt eller utsliten för att se till att produkten fortsätter att fungera eller åter börjar fungera utan att dess prestanda eller säkerhet ändras väsentligt, ska se till att artikeln inte inverkar negativt på produktens säkerhet och prestanda. Belägg för detta ska hållas tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter.
1.  En fysisk eller juridisk person som på marknaden tillhandahåller en artikel som särskilt är avsedd att ersätta en identisk eller liknande integrerad del eller komponent som ingår i en produkt och som är defekt eller utsliten för att se till att produkten fortsätter att fungera eller åter börjar fungera utan att dess prestanda eller säkerhet ändras, ska se till att artikeln inte inverkar negativt på produktens säkerhet och prestanda. Belägg för detta ska hållas tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  En artikel som särskilt är avsedd att ersätta en del eller komponent i en produkt och som väsentligt ändrar produktens prestanda eller säkerhet ska anses vara en produkt.
2.  En artikel som särskilt är avsedd att ersätta en del eller komponent i en produkt och som ändrar produktens prestanda eller säkerhet ska anses vara en produkt och ska uppfylla kraven i denna förordning.
Ändring 101
Förslag till förordning
Kapitel III – rubriken
Kapitel III
Kapitel VII*
Produkternas identifiering och spårbarhet, registrering av produkter och ekonomiska aktörer, sammanfattning av säkerhet och prestanda samt den europeiska databasen för medicintekniska produkter
Produkternas identifiering och spårbarhet, registrering av produkter och ekonomiska aktörer, sammanfattning av säkerhet och prestanda samt den europeiska databasen för medicintekniska produkter
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 21-25.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2 – led e – led i
i)  använda sitt system för tilldelning av UDI under den tid som ska anges i utseendet och som ska uppgå till minst tre år efter att enheten utsetts,
i)  använda sitt system för tilldelning av UDI under den tid som ska anges i utseendet och som ska uppgå till minst fem år efter att enheten utsetts,
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 8 – led b
b)  ett berättigat intresse av att skydda kommersiellt känslig information,
b)  ett berättigat intresse av att skydda kommersiellt känslig information, i den mån det inte äventyrar skyddet av folkhälsan,
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 8 – led ea (nytt)
ea)  kompabiliteten med system för identifiering av medicintekniska produkter som redan finns på marknaden.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 8 – led eb (nytt)
eb)  kompatibiliteten med andra system för spårbarhet som används av de aktörer som arbetar med medicintekniska produkter.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1
1.   Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla sådan information som är nödvändig och proportionell för att beskriva och identifiera produkten och för att identifiera tillverkaren och i tillämpliga fall den auktoriserade representanten och importören. Den information som de ekonomiska aktörerna ska lämna anges i detalj i del A i bilaga V.
1.   Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla sådan information som är nödvändig och proportionell för att beskriva och identifiera produkten och för att identifiera tillverkaren och i tillämpliga fall den auktoriserade representanten och importören samt för att garantera insyn och en säker och effektiv användning genom att göra befintliga bevis rörande klinisk validitet och, i förekommande fall, produktens kliniska nytta tillgängliga för användarna. Den information som de ekonomiska aktörerna ska lämna anges i detalj i del A i bilaga V.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 24
Sammanfattning av säkerhet och prestanda
Rapport om säkerhet och kliniska prestanda
1.  Tillverkaren ska göra en sammanfattning av säkerhet och prestanda hos produkter i klasserna C och D, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda. Sammanfattningen ska vara skriven på ett sätt som är tydligt för den avsedda användaren. Ett utkast till sammanfattning ska ingå i den dokumentation som ska lämnas till det anmälda organ som deltar i bedömningen av överensstämmelse enligt artikel 40 och ska valideras av det organet.
1.  Tillverkaren ska utarbeta en rapport om säkerhet och kliniska prestanda hos produkter i klasserna C och D, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda. Rapporten ska baseras på all den information som samlats in under studien av klinisk prestanda. Tillverkaren ska även göra en sammanfattning av rapporten som ska vara skriven på ett sätt som är lätt att förstå för en lekman på det officiella språk i det land där produkten tillhandahålls på marknaden. Ett utkast till rapport ska ingå i den dokumentation som ska lämnas till och valideras av det anmälda organ, och i förekommande fall av det särskilda anmälda organ, som deltar i bedömningen av överensstämmelse enligt artiklarna 40 och 43a.
1a.  Den sammanfattning som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig för allmänheten genom Eudamed i enlighet med bestämmelserna i artikel 25.2b och del A punkt 15 i bilaga V.
2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa vilken form de uppgifter som ska ingå i sammanfattningen av säkerhet och prestanda ska ha och hur de ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 84.2.
2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa vilket format de uppgifter som ska ingå i den rapport och den sammanfattning som avses i punkt 1 ska ha och hur de ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 84.2.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2 – leden fa och fb (nya)
fa)  det elektroniska system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer som avses i artikel 28a,
fb)  det elektroniska system för särskilda anmälda organ som avses i artikel 41b.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 5
5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska skydda erhållen konfidentiell information. Den ska dock utbyta information om ett anmält organ med andra medlemsstater och kommissionen.
5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska skydda konfidentiella aspekter av erhållen information. Den ska dock utbyta information om ett anmält organ med andra medlemsstater och kommissionen.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6
6.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.
6.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska ha tillräckligt många fast anställda med lämplig kompetens internt för att kunna utföra sina uppgifter. Huruvida detta krav är uppfyllt ska bedömas i den expertgranskning som avses i punkt 8.
I synnerhet ska de anställda vid den nationella myndigheten med ansvar för att granska arbetet av de anställda vid anmälda organ som svarar för produktrelaterad översyn ha bevisade kvalifikationer motsvarande dem hos de anställda inom de anmälda organen enligt punkt 3.2.5 i bilaga VI.
På samma sätt ska de anställda vid den nationella myndigheten med ansvar för att granska arbetet av de anställda vid anmälda organ som svarar för granskningar av tillverkarens kvalitetsledningssystem ha bevisade kvalifikationer motsvarande dem hos de anställda inom de anmälda organen enligt punkt 3.2.6 i bilaga VI.
Om en nationell myndighet ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik rådfrågas om allt som rör sådana produkter, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31.3.
Om en nationell myndighet ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik rådfrågas om allt som rör sådana produkter.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 7
7.  Medlemsstaterna ska informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar.
7.  Det slutliga ansvaret för de anmälda organen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ åvilar den medlemsstat i vilken dessa är placerade. Medlemsstaten är skyldig att kontrollera att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ korrekt utför sitt arbete med att bedöma, utse och anmäla organ för bedömning av överensstämmelse och kontrollera anmälda organ, samt att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ arbetar opartiskt och objektivt. Medlemsstaterna ska ge kommissionen och de andra medlemsstaterna all begärd information om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar. Informationen ska göras allmänt tillgänglig, om inte annat följer av artikel 80.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 8
8.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska expertgranskas vartannat år. Expertgranskningen ska innefatta ett besök hos ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett anmält organ under den granskade myndighetens ansvar. I det fall som avses i punkt 6 andra stycket ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter delta i expertgranskningen.
8.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska expertgranskas vartannat år. Expertgranskningen ska innefatta ett besök hos ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett anmält organ under den granskade myndighetens ansvar. I det fall som avses i punkt 6 andra stycket ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter delta i expertgranskningen.
Medlemsstaterna ska utarbeta en årlig plan för expertgranskningen som säkerställer att granskande och granskade myndigheter roterar i tillräcklig utsträckning och ska lämna planen till kommissionen. Kommissionen får delta i granskningen. Resultatet av expertgranskningen ska delges alla medlemsstater och kommissionen, och en sammanfattning av resultatet ska göras allmänt tillgänglig.
Medlemsstaterna ska utarbeta en årlig plan för expertgranskningen som säkerställer att granskande och granskade myndigheter roterar i tillräcklig utsträckning och ska lämna planen till kommissionen. Kommissionen ska delta i granskningen. Resultatet av expertgranskningen ska delges alla medlemsstater, och en sammanfattning av resultatet ska göras allmänt tillgänglig.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Anmälda organ ska uppfylla de organisatoriska och allmänna kraven och kraven på kvalitetsledning, resurser och processer för att de ska kunna fullgöra de uppgifter som de har utsetts för i enlighet med denna förordning. De minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla anges i bilaga VI.
1.  Anmälda organ ska uppfylla de organisatoriska och allmänna kraven och kraven på kvalitetsledning, resurser och processer för att de ska kunna fullgöra de uppgifter som de har utsetts för i enlighet med denna förordning. I detta sammanhang ska fast anställd intern administrativ, teknisk och vetenskaplig personal med medicinsk, teknisk och, om nödvändigt, farmakologisk kunskap säkerställas. Fast anställd intern personal ska användas, men de anmälda organen får tillfälligt anlita externa experter för detta ändamål när så behövs. De minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla anges i bilaga VI. I synnerhet ska det anmälda organet, i enlighet med punkt 1.2 i bilaga VI, vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk och att intressekonflikter undviks.
Det anmälda organet ska offentliggöra en förteckning över dem i organets personal som ansvarar för bedömningen av överensstämmelse och certifieringen av medicintekniska produkter. Förteckningen ska åtminstone innehålla den enskilde anställdes kvalifikationer, meritförteckning och förklaring om ekonomiska intressen. Förteckningen ska skickas till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, som ska kontrollera att personalen uppfyller kraven i denna förordning. Förteckningen ska även skickas till kommissionen.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 28
-1. Anmälda organ ska ha fast anställd intern personal med lämplig kompetens och expertis, både på tekniska områden med anknytning till bedömningen av produkternas prestanda och på det medicinska området. De ska ha kapacitet att internt utvärdera underentreprenörers kvalitet.
Kontrakt får tilldelas externa experter för bedömning av medicintekniska produkter eller tekniker för in vitro-diagnostik, särskilt om den kliniska expertisen är begränsad.
1.  Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag för detta ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga VI och informera den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om detta.
1.  Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag för detta ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga VI och informera den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om detta.
2.  De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som underentreprenörerna eller dotterbolagen utfört på deras vägnar.
2.  De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som underentreprenörerna eller dotterbolagen utfört på deras vägnar.
2a.  De anmälda organen ska offentliggöra förteckningen över underentreprenörer eller dotterbolag, de specifika uppgifter som dessa ansvarar för samt intresseförklaringarna från deras personal.
3.  Bedömningen av överensstämmelse får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om den juridiska eller fysiska person som ansökt om bedömningen går med på det.
3.  Bedömningen av överensstämmelse får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om den juridiska eller fysiska person som ansökt om bedömningen uttryckligen går med på det.
4.  De anmälda organen ska se till att den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har tillgång till de relevanta dokumenten rörande kontrollen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som de utför i enlighet med denna förordning.
4.   De anmälda organen ska minst en gång om året till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ lämna de relevanta dokumenten rörande kontrollen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som de utför i enlighet med denna förordning.
4a.  Den årliga bedömning av anmälda organ som föreskrivs i artikel 33.3 ska omfatta kontroll av att de anmälda organens underentreprenör(er) och dotterbolag uppfyller kraven i bilaga VI.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 28a (ny)
Artikel 48a
Elektroniskt system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla information om underentreprenörer och dotterbolag samt om de särskilda arbetsuppgifter som dessa har ansvar för.
2.  Innan underentreprenad kan genomföras i praktiken ska det anmälda organ som har för avsikt att lägga ut särskilda uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad, eller anlita ett dotterbolag för detta, registrera underentreprenörens eller dotterbolagets namn och särskilda arbetsuppgifter.
3.  Senast en vecka efter en ändring av med den information som avses i punkt 1 ska den berörda ekonomiska aktören uppdatera uppgifterna i det elektroniska systemet.
4.  Uppgifterna i det elektroniska systemet ska vara tillgängliga för allmänheten.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
1.  Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där det är etablerat.
1.  Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där det är etablerat.
Om ett organ för bedömning av överensstämmelse vill bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 41a.1, ska det ange detta och lämna in en ansökan om anmälan till Europeiska läkemedelsmyndigheten i enlighet med artikel 41a.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3
3.  Senast 14 dagar efter det överlämnande som avses i punkt 2 ska kommissionen utse en gemensam bedömningsgrupp bestående av minst två experter som valts ut från en förteckning över experter med kompetens att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse. Förteckningen ska upprättas av kommissionen i samarbete med samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Minst en av experterna ska vara en företrädare för kommissionen som ska leda den gemensamma bedömningsgruppen.
3.  Senast 14 dagar efter det överlämnande som avses i punkt 2 ska kommissionen utse en gemensam bedömningsgrupp bestående av minst tre experter som valts ut från en förteckning över experter med kompetens att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse och som är fria från intressekonflikter med det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse. Förteckningen ska upprättas av kommissionen i samarbete med samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Minst en av experterna ska vara en företrädare för kommissionen, och minst en annan expert ska komma från en annan medlemsstat än den där det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse är etablerat. Företrädaren för kommissionen ska leda den gemensamma bedömningsgruppen. Om organet för bedömning av överensstämmelse har bett om att bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 41a.1, ska även Europeiska läkemedelsmyndigheten ingå i den gemensamma bedömningsgruppen.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 4
4.  Senast 90 dagar efter att ha utsetts ska den gemensamma bedömningsgruppen tillsammans med den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ gå igenom den dokumentation som lämnats i ansökan enligt artikel 29 samt göra en bedömning på plats av det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse och i förekommande fall av sådana dotterbolag eller underleverantörer inom eller utanför unionen som ska delta i bedömningen av överensstämmelse. Sådan bedömning på stället ska inte omfatta krav för vilka det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse har erhållit ett intyg som utfärdats av det nationella ackrediteringsorganet enligt artikel 29.2, om inte kommissionens företrädare enligt artikel 303 begär bedömningen på stället.
4.  Senast 90 dagar efter att ha utsetts ska den gemensamma bedömningsgruppen tillsammans med den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ gå igenom den dokumentation som lämnats i ansökan enligt artikel 29 samt göra en bedömning på plats av det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse och i förekommande fall av sådana dotterbolag eller underleverantörer inom eller utanför unionen som ska delta i bedömningen av överensstämmelse. Sådan bedömning på stället ska inte omfatta krav för vilka det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse har erhållit ett intyg som utfärdats av det nationella ackrediteringsorganet enligt artikel 29.2, om inte kommissionens företrädare enligt artikel 303 begär bedömningen på stället.
Om det konstateras att ett organ inte uppfyller kraven i bilaga VI ska detta tas upp under bedömningsprocessen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ och den gemensamma bedömningsgruppen ska försöka komma fram till en överenskommelse om hur ansökan ska bedömas. Meningsskiljaktigheterna ska anges i den nationella ansvariga myndighetens utredningsrapport.
Om det konstateras att ett ansökande organ för bedömning av överensstämmelse inte uppfyller kraven i bilaga VI ska detta tas upp under bedömningsprocessen och diskuteras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ och den gemensamma bedömningsgruppen. Den nationella myndigheten ska i utredningsrapporten ange vilka åtgärder som det anmälda organet ska vidta för att detta ansökande organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla kraven i bilaga VI. Vid oenighet ska ett särskilt yttrande från bedömningsgruppen med dess invändningar mot en anmälan bifogas den nationella ansvariga myndighetens utredningsrapport.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 5
5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska lämna sin utredningsrapport och sitt utkast till anmälan till kommissionen, som omedelbart ska översända dessa dokument till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemmarna i den gemensamma bedömningsgruppen. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna dessa dokument på upp till tre officiella unionsspråk.
5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska lämna sin utredningsrapport och sitt utkast till anmälan till kommissionen, som omedelbart ska översända dessa dokument till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemmarna i den gemensamma bedömningsgruppen. Om bedömningsgruppen avger ett särskilt yttrande ska även detta lämnas till kommissionen för vidarebefordran till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna dessa dokument på upp till tre officiella unionsspråk.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 6
6.  Den gemensamma bedömningsgruppen ska yttra sig om utredningsrapporten och utkastet till anmälan senast 21 dagar efter att ha mottagit dem, och kommissionen ska omedelbart lämna detta yttrande till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Senast 21 dagar efter att ha mottagit den gemensamma bedömningsgruppens yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter utfärda en rekommendation om utkastet till anmälan, och den berörda nationella myndigheten ska sitt beslut om ta vederbörlig hänsyn till denna vid huruvida det anmälda organet ska utses.
6.  Den gemensamma bedömningsgruppen ska avge sitt slutliga yttrande om utredningsrapporten, utkastet till anmälan och, i förekommande fall, bedömningsgruppens särskilda yttrande senast 21 dagar efter att ha mottagit dem, och kommissionen ska omedelbart lämna detta yttrande till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Senast 21 dagar efter att ha mottagit den gemensamma bedömningsgruppens yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter utfärda en rekommendation om utkastet till anmälan. Den berörda nationella myndigheten ska grunda sitt beslut om huruvida det anmälda organet ska utses på rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om dess beslut skiljer sig från rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter, ska den berörda nationella myndigheten skriftligen motivera detta för samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i bilaga VI.
2.  Medlemsstaterna ska endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i bilaga VI och för vilkas ansökan bedömningsförfarandet har slutförts i enlighet med artikel 30.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3
3.  Om en nationell myndighet med ansvar för anmälda organ ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik innan anmälan görs ha lämnat ett positivt yttrande om anmälan och dess räckvidd.
utgår
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4 – stycke 1
4.  Det ska tydligt framgå av anmälan vilken räckvidd utseendet har, med uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och om vilken typ av produkter som det anmälda organet får bedöma.
4.  Det ska tydligt framgå av anmälan vilken räckvidd utseendet har, med uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse, riskklassen och om vilken typ av produkter som det anmälda organet får bedöma.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 8
8.  När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar i enlighet med punkt 7 ska verkan av anmälan tillfälligt upphävas. I detta fall ska kommissionen ta upp frågan inför samordningsgruppen för medicintekniska produkter senast 15 dagar efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 7. Efter samråd med berörda parter ska samordningsgruppen lämna sitt yttrande senast 28 dagar efter att frågan lagts fram inför gruppen. Om den anmälande medlemsstaten inte godtar samordningsgruppens yttrande får den begära att kommissionen yttrar sig.
8.   När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar i enlighet med punkt 7 ska verkan av anmälan omedelbart och tillfälligt upphävas. I detta fall ska kommissionen ta upp frågan inför samordningsgruppen för medicintekniska produkter senast 15 dagar efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 7. Efter samråd med berörda parter ska samordningsgruppen lämna sitt yttrande senast 28 dagar efter att frågan lagts fram inför gruppen. Om den anmälande medlemsstaten inte godtar samordningsgruppens yttrande får den begära att kommissionen yttrar sig.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 9
9.  Om inga invändningar görs i enlighet med punkt 7 eller om samordningsgruppen för medicintekniska produkter eller kommissionen, efter att ha rådfrågats i enlighet med punkt 8, anser att anmälan kan godtas helt eller delvis, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med detta.
9.  Om inga invändningar görs i enlighet med punkt 7 eller om samordningsgruppen för medicintekniska produkter eller kommissionen, efter att ha rådfrågats i enlighet med punkt 8, anser att anmälan kan godtas helt, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med detta.
Kommissionen ska även lägga in information om anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 25.2. Informationen ska åtföljas av den slutliga utredningsrapporten från den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, yttrandet från den gemensamma bedömningsgruppen och rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Fullständiga uppgifter om anmälan, inklusive produkternas klass och typ, samt bilagorna ska göras allmänt tillgängliga.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 2
2.  Kommissionen ska ge allmänheten tillgång till förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, tillsammans med de identifikationsnummer som organen har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för. Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
2.  Kommissionen ska ge allmänheten enkel tillgång till förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, tillsammans med de identifikationsnummer som organen har tilldelats, den verksamhet som de har anmälts för och alla handlingar till anmälningsförfarandet i enlighet med artikel 31.5. Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 33
1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska fortlöpande övervaka de anmälda organen för att säkerställa att de uppfyller kraven i bilaga VI. De anmälda organen ska på begäran tillhandahålla all den relevanta information och dokumentation som krävs för att kontrollera att dessa krav är uppfyllda.
1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, och i tillämpliga fall Europeiska läkemedelsmyndigheten, ska fortlöpande övervaka de anmälda organen för att säkerställa att de uppfyller kraven i bilaga VI. De anmälda organen ska på begäran tillhandahålla all den relevanta information och dokumentation som krävs för att kontrollera att dessa krav är uppfyllda.
De anmälda organen ska utan dröjsmål underrätta den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om alla ändringar, särskilt rörande personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i bilaga VI eller deras förmåga att utföra bedömningar av överensstämmelse av de produkter för vilka de har utsetts.
De anmälda organen ska utan dröjsmål, och senast inom 15 dagar, underrätta den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om alla ändringar, särskilt rörande personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i bilaga VI eller deras förmåga att utföra bedömningar av överensstämmelse av de produkter för vilka de har utsetts.
2.  De anmälda organen ska utan dröjsmål besvara förfrågningar rörande deras bedömningar av överensstämmelse från myndigheten i den egna medlemsstaten eller i en annan medlemsstat eller från kommissionen. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat ska se till att förfrågningar från myndigheter från andra medlemsstater eller från kommissionen verkligen besvaras, utom om det finns legitima skäl att inte göra det; i sådana fall får bägge parter rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Det anmälda organet eller dess nationella myndighet med ansvar för anmälda organ får begära att all information till myndigheterna i andra medlemsstater eller till kommissionen ska behandlas förtroligt.
2.   De anmälda organen ska utan dröjsmål, och senast inom 15 dagar, besvara förfrågningar rörande deras bedömningar av överensstämmelse från myndigheten i den egna medlemsstaten eller i en annan medlemsstat eller från kommissionen. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat ska se till att förfrågningar från myndigheter från andra medlemsstater eller från kommissionen verkligen besvaras. Om det finns legitima skäl att inte göra det ska de anmälda organen skriftligen ange dessa skäl och rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter, som därefter ska utfärda en rekommendation. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska följa rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
3.  Minst en gång om året ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ bedöma om varje anmält organ under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI. Denna bedömning ska innefatta ett besök hos varje anmält organ.
3.  Minst en gång om året ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ bedöma om varje anmält organ under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI, inklusive huruvida organets underleverantör(er) och dotterbolag uppfyller kraven. Denna bedömning ska innefatta en oanmäld inspektion i form av ett besök hos varje anmält organ och, i tillämpliga fall, hos varje dotterbolag och varje underentreprenör inom eller utanför unionen.
Bedömningen ska även innefatta en granskning av prover från det anmälda organets bedömningar av konstruktionsunderlaget för att bedöma det anmälda organets fortlöpande kompetens och kvaliteten på dess bedömningar, särskilt det anmälda organets förmåga att utvärdera och bedöma klinisk evidens.
4.  Tre år efter att ett anmält organ har anmälts och vart tredje år därefter ska bedömningen för att fastställa om det anmälda organet fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI göras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i en medlemsstat där organet är etablerat och av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med förfarandet i artikel 30.3 och 30.4. På kommissionens eller en medlemsstats begäran får samordningsgruppen för medicintekniska produkter påbörja en sådan bedömning som beskrivs i denna punkt så fort det finns rimliga tvivel att ett anmält organ fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI.
4.  Två år efter att ett anmält organ har anmälts och vartannat år därefter ska bedömningen för att fastställa om det anmälda organet och dess dotterbolag och underentreprenörer fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI göras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i en medlemsstat där organet är etablerat och av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med förfarandet i artikel 30.3 och 30.4. På kommissionens eller en medlemsstats begäran får samordningsgruppen för medicintekniska produkter påbörja en sådan bedömning som beskrivs i denna punkt så fort det finns rimliga tvivel om huruvida att ett anmält organ, eller ett anmält organs dotterbolag eller underentreprenör, fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI.
När det gäller särskilda anmälda organ enligt artikel 41a ska den bedömning som avses i denna punkt genomföras årligen.
De övergripande resultaten av bedömningarna ska offentliggöras.
5.  Medlemsstaterna ska minst en gång om året lämna en rapport till kommissionen och de andra medlemsstaterna om sin övervakning. Denna rapport ska innehålla en sammanfattning som ska göras allmänt tillgänglig.
5.  Medlemsstaterna ska minst en gång om året lämna en rapport till kommissionen och de andra medlemsstaterna om sin övervakning. Denna rapport ska innehålla en sammanfattning som ska göras allmänt tillgänglig.
5a.  De anmälda organen ska varje år lämna in en årlig verksamhetsrapport med den information som avses i punkt 5 i bilaga VI till den behöriga myndigheten och kommissionen, som ska vidarebefordra den till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  Om den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har konstaterat att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven i bilaga VI eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, tillfälligt återkalla anmälan, belägga den med restriktioner eller helt eller delvis återkalla den slutgiltigt. Ett tillfälligt återkallande får inte vara längre än ett år och kan förlängas en gång med ytterligare ett år. Om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ återkalla anmälan.
2.  Om den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har konstaterat att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven i bilaga VI eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, tillfälligt återkalla anmälan, belägga den med restriktioner eller helt eller delvis återkalla den slutgiltigt. En tillfällig återkallelse ska gälla tills ett beslut om att upphäva återkallelsen har fattats av samordningsgruppen för medicintekniska produkter, vilket ska ske efter en bedömning utförd av en gemensam bedömningsgrupp som har utsetts i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel 30.3. Om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ återkalla anmälan.
Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om restriktioner och tillfälliga eller slutgiltiga återkallelser av anmälningar.
Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska omedelbart, och senast inom tio dagar, underrätta kommissionen, de andra medlemsstaterna, berörda tillverkare och berörd hälso- och sjukvårdspersonal om restriktioner och tillfälliga eller slutgiltiga återkallelser av anmälningar.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 3
3.  I händelse av restriktioner eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan ska medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att se till att det berörda anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ och marknadskontroll på deras begäran.
3.  I händelse av restriktioner eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan ska medlemsstaten underrätta kommissionen och vidta lämpliga åtgärder för att se till att det berörda anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ och marknadskontroll på deras begäran.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 4
4.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska bedöma om de skäl som föranledde ändringen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat och ska senast tre månader efter att ha anmält ändringarna av anmälan lämna en rapport om sina slutsatser till kommissionen och de andra medlemsstaterna. Om så krävs för att garantera att en produkt på marknaden är säker ska myndigheten ålägga det anmälda organet att, inom en rimlig tid som myndigheten fastställer, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder. Om det anmälda organet inte gör det inom den fastställda tiden, eller har upphört med verksamheten, ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder.
4.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska bedöma om de skäl som föranledde restriktionerna eller den tillfälliga eller slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat och ska senast tre månader efter att ha anmält ändringarna av anmälan lämna en rapport om sina slutsatser till kommissionen och de andra medlemsstaterna. Om så krävs för att garantera att en produkt på marknaden är säker ska myndigheten ålägga det anmälda organet att, inom en rimlig tid som myndigheten fastställer och senast 30 dagar efter offentliggörandet av rapporten, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder. Om det anmälda organet inte gör det inom den fastställda tiden, eller har upphört med verksamheten, ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder.
För att kontrollera om de skäl som föranledde restriktionerna eller den tillfälliga eller slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som utfärdats, ska den ansvariga nationella myndigheten begära att berörda tillverkare tillhandahåller bevis på överensstämmelse vid anmälan, och tillverkarna ska besvara denna begäran inom 30 dagar.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 5
5.  De intyg som utfärdats av det anmälda organ för vilket anmälan tillfälligt eller slutgiltigt har återkallats eller belagts med restriktioner ska, med undantag för intyg som utfärdats på felaktiga grunder, alltjämt vara giltiga i följande fall:
5.  De intyg som utfärdats av det anmälda organ för vilket anmälan tillfälligt eller slutgiltigt har återkallats eller belagts med restriktioner ska, med undantag för intyg som utfärdats på felaktiga grunder, alltjämt vara giltiga i följande fall:
a)  Om en anmälan tillfälligt återkallas: på villkor att antingen den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad, eller ett annat anmält organ för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, senast tre månader efter den tillfälliga återkallelsen skriftligen bekräftar att den har tagit på sig det anmälda organets uppgifter under den tid som den tillfälliga återkallelsen varar.
a)  Om en anmälan tillfälligt återkallas: på villkor att ett annat anmält organ för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik senast tre månader efter den tillfälliga återkallelsen skriftligen bekräftar att den har tagit på sig det anmälda organets uppgifter under den tid som den tillfälliga återkallelsen varar.
b)  Om en anmälan beläggs med restriktioner eller slutgiltigt återkallas: under tre månader efter restriktionen eller återkallelsen. Den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad får förlänga intygets giltighet med tre månader i taget, dock längst i tolv månader sammanlagt, förutsatt att det utför det anmälda organets uppgifter under den tiden.
b)  Om en anmälan beläggs med restriktioner eller slutgiltigt återkallas: under tre månader efter restriktionen eller återkallelsen. Den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad får förlänga intygets giltighet med tre månader i taget, dock längst i tolv månader sammanlagt, förutsatt att det utför det anmälda organets uppgifter under den tiden.
Den myndighet eller det anmälda organ som tagit på sig de uppgifter som skulle utföras av det anmälda organ som berörs av ändringen av anmälan ska omedelbart meddela detta till kommissionen, de andra medlemsstaterna och de andra anmälda organen.
Den myndighet eller det anmälda organ som tagit på sig de uppgifter som skulle utföras av det anmälda organ som berörs av ändringen av anmälan ska omedelbart, och senast inom tio dagar, meddela detta till kommissionen, de andra medlemsstaterna och de andra anmälda organen.
Kommissionen ska omedelbart, och senast inom tio dagar, lägga in information om ändringar i anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 25 andra stycket.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1
1.  Kommissionen ska undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger tvivel på att ett anmält organ alltjämt uppfyller kraven i bilaga VI eller fullgör sina skyldigheter. Den kan också initiera sådana undersökningar på eget initiativ.
1.  Kommissionen ska undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger tvivel på att ett anmält organ alltjämt uppfyller kraven i bilaga VI eller fullgör sina skyldigheter. Den kan också initiera sådana undersökningar på eget initiativ, bland annat genom oanmälda inspektioner hos det anmälda organet utförda av en gemensam bedömningsgrupp vars sammansättning uppfyller villkoren i artikel 30.3.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 3 – stycke 1
3.  Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt.
3.  Om kommissionen, i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter, beslutar att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven för anmälan, ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt i enlighet med artikel 34.2.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 37 – stycke 1
Kommissionen ska se till att det finns lämpliga rutiner för samordning och samarbete mellan de anmälda organen och att samordningen och samarbetet bedrivs genom den samordningsgrupp av anmälda organ som avses i artikel 39 i förordning [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter].
Kommissionen ska, i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter, se till att det finns lämpliga rutiner för samordning och samarbete mellan de anmälda organen och att samordningen och samarbetet bedrivs genom den samordningsgrupp av anmälda organ som avses i artikel 39 i förordning [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter]. Denna grupp ska träffas regelbundet och minst två gånger om året.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 37 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen eller samordningsgruppen för medicintekniska produkter får begära att ett anmält organ ska delta.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 37 – stycke 2b (nytt)
Kommissionen får genom genomförandeakter anta åtgärder som fastställer rutinerna för hur samordningsgruppen av anmälda organ i enlighet med denna artikel ska fungera. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 38
Avgifter
Avgifter för de nationella myndigheternas verksamhet
1.  Den medlemsstat där organen är etablerade ska ta ut avgifter av de ansökande organen för bedömning av överensstämmelse och av de anmälda organen. Dessa avgifter ska helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som i enlighet med denna förordning bedrivs av de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ.
1.  Den medlemsstat där organen är etablerade ska ta ut avgifter av de ansökande organen för bedömning av överensstämmelse och av de anmälda organen. Dessa avgifter ska helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som i enlighet med denna förordning bedrivs av de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa utformning och nivå på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation och uppnå kostnadseffektivitet. Det ska tas särskild hänsyn till de anmälda organ som erhållit ett intyg utfärdat av det nationella ackrediteringsorganet enligt artikel 29.2 och anmälda organ som är små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG, så att deras intressen beaktas.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa utformning och en jämförbar nivå på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation, uppnå kostnadseffektivitet och tillgodose behovet av att skapa lika villkor i alla medlemsstater. Det ska tas särskild hänsyn till de anmälda organ som erhållit ett intyg utfärdat av det nationella ackrediteringsorganet enligt artikel 29.2 och anmälda organ som är små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG, så att deras intressen beaktas.
Avgifterna ska vara proportionerliga och förenliga med nationell levnadsstandard. Avgiftsnivån ska offentliggöras.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 38a (ny)
Artikel 38a
Öppenhet om avgifter som tas ut av anmälda organ för bedömningar av överensstämmelse
1.  Medlemsstaterna ska anta bestämmelser om standardavgifter för anmälda organ.
2.  Avgifterna ska kunna jämföras mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska ta fram riktlinjer för att underlätta avgiftsjämförelser senast 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
3.  Medlemsstaterna ska överlämna sina förteckningar över standardavgifter till kommissionen.
4.  Den nationella myndigheten ska se till att de anmälda organen offentliggör förteckningarna över standardavgifter för bedömningar av överensstämmelse.
Ändring 134
Förslag till förordning
Kapitel V – rubriken
Kapitel V
Kapitel III*
Klassificering och bedömning av överensstämmelse
Bedömning av överensstämmelse
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 40, 41, 41a, 41b, 41c, 42a, 43, 44, 45, 46.
Ändring 135
Förslag till förordning
Kapitel V – avsnitt 1 – rubriken
Avsnitt 1 – Klassificering
Kapitel II*
Klassificering av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artikel 39.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 1
1.   Produkterna ska delas in i klasserna A, B, C och D, på grundval av det avsedda ändamålet och riskerna med dem. Klassificeringen ska utföras i enlighet med klassificeringskriterierna i bilaga VII.
1.   Produkterna ska delas in i klasserna A, B, C och D, på grundval av det avsedda ändamålet, nyhetsvärdet, komplexiteten och riskerna med dem. Klassificeringen ska utföras i enlighet med klassificeringskriterierna i bilaga VII.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 2 – stycke 2
Den behöriga myndigheten ska underrätta samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen om sitt planerade beslut minst 14 dagar innan beslutet antas.
Den behöriga myndigheten ska underrätta samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen om sitt planerade beslut minst 14 dagar innan beslutet antas. Beslutet ska göras allmänt tillgängligt i den europeiska databasen.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 3 – stycke 1
I syfte att fastställa hur en viss produkt, produktklass eller produktgrupp ska klassificeras kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta hur klassificeringskriterierna i bilaga VII ska tillämpas på den.
I syfte att fastställa hur en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp ska klassificeras får kommissionen på eget initiativ, eller ska den på begäran av en medlemsstat, genom genomförandeakter besluta hur klassificeringskriterierna i bilaga VII ska tillämpas på den. Ett sådant beslut ska särskilt fattas för att komma till rätta med situationer där beslut om klassificeringen av produkter skiljer sig åt mellan medlemsstater.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 4 – inledningen
4.   Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 59–73 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 när det gäller
4.   Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 59–73 ska kommissionen, efter samråd med relevanta berörda parter, bland annat organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal och sammanslutningar för tillverkare, ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 när det gäller
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2 – stycke 2
Om ett referenslaboratorium utses i enlighet med artikel 78, ska dessutom det anmälda organ som utför bedömningen av överensstämmelse begära att det referenslaboratoriet kontrollerar produktens överensstämmelse med den tillämpliga gemensamma tekniska specifikationen, om en sådan finns, eller med andra lösningar som tillverkarna valt för att säkerställa en nivå som åtminstone är likvärdig i fråga om säkerhet och prestanda, enligt avsnitt 5.4 i bilaga VIII och i avsnitt 3.5 i bilaga IX.
Om ett referenslaboratorium utses i enlighet med artikel 78, ska dessutom det anmälda organ som utför bedömningen av överensstämmelse begära att det referenslaboratoriet genom laboratorietester kontrollerar produktens överensstämmelse med den tillämpliga gemensamma tekniska specifikationen, enligt avsnitt 5.4 i bilaga VIII och i avsnitt 3.5 i bilaga IX. De laboratorietester som utförs av ett referenslaboratorium ska vara inriktade framför allt på analytisk sensitivitet och specificitet med hjälp av referensmaterial och på diagnostisk sensitivitet och specificitet med hjälp av prover från tidig och etablerad infektion.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 4 – stycke 2
För produkter som är avsedda för självtestning och patientnära testning ska tillverkaren dessutom uppfylla de kompletterande krav som anges i avsnitt 6.1 i bilaga VIII.
För produkter som är avsedda för självtestning ska tillverkaren dessutom uppfylla de kompletterande krav som anges i avsnitt 6.1 i bilaga VIII.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 5 – stycke 2 – led a
a)  De krav som fastställs i avsnitt 6.1 i bilaga VIII, när det gäller produkter för patientnära testning,
utgår
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 5 – stycke 2 – led c
c)  De delar av tillverkningen som leder till att produkterna överensstämmer med de metrologiska kraven, när det gäller produkter med en mätfunktion.
utgår
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 10
10.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med det utseende eller den övervakning av anmälda organ som anges i artiklarna 26–38 eller den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 59–73 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i bilagorna VIII–X.
utgår
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 1
Deltagande av anmälda organ
Deltagande av anmälda organ i förfaranden för bedömning av överensstämmelse
1.  Om det enligt förfarandet för bedömning av överensstämmelse krävs deltagande av ett anmält organ får tillverkaren välja anmält organ, förutsatt att organet har anmälts för de berörda bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och produkterna. En ansökan får inte lämnas till mer än ett anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.
1.  Om det enligt förfarandet för bedömning av överensstämmelse krävs deltagande av ett anmält organ får en tillverkare av andra produkter än dem som anges i artikel 41a.1 välja anmält organ, förutsatt att organet har anmälts för de berörda bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och produkterna. Om en tillverkare lämnar en ansökan till ett anmält organ placerat i en annan medlemsstat än den som tillverkaren är registrerad i, ska tillverkaren underrätta den nationella myndigheten med ansvar för de anmälda organen om ansökan. En ansökan får inte lämnas till mer än ett anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.
Ändring 146
Förslag till förordning
Avsnitt 2a (nytt) – rubriken - nedanför artikel 41
Avsnitt 2a – Ytterligare bestämmelser om bedömning av högriskprodukters överensstämmelse: deltagande av särskilda anmälda organ
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 41a (ny)
Artikel 41a
Särskilda anmälda organs deltagande i förfaranden för bedömning av högriskprodukters överensstämmelse
1.  Endast särskilda anmälda organ ska ha rätt att göra bedömningar av överensstämmelse för produkter i klass D.
2.  Ansökande särskilda anmälda organ som anser att de uppfyller de krav för särskilda anmälda organ som avses i punkt 3.6 i bilaga VI ska lämna in sin ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.
3.  Ansökan ska åtföljas av den avgift som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för att täcka kostnaderna för prövningen av ansökan.
4.  Europeiska läkemedelsmyndigheten ska välja ut de särskilda anmälda organen bland dessa sökande i enlighet med kraven i bilaga VI och anta sitt yttrande om auktorisering att utföra bedömningar av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1 inom 90 dagar samt sända det till kommissionen.
5.  Kommissionen ska sedan offentliggöra anmälan och namnen på de särskilda anmälda organen.
6.  Anmälan ska vara giltig från och med den dag då den offentliggörs i den databas över anmälda organ som utvecklats och förvaltas av kommissionen. I den offentliggjorda anmälan ska det anges vilken verksamhet det särskilda anmälda organet får utöva.
Anmälan ska vara giltig i fem år och förnyas vart femte år efter en ny ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.
7.  Tillverkare av de produkter som anges i punkt 1 får ansöka hos valfritt särskilt anmält organ vars namn finns med i det elektroniska system som avses i artikel 41b.
8.  En ansökan får inte lämnas till mer än ett särskilt anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.
9.  Det särskilda anmälda organet ska underrätta Europeiska läkemedelsmyndigheten och kommissionen om ansökningar om bedömning av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1.
10.  Artikel 41.2, 41.3 och 41.4 ska gälla särskilda anmälda organ.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 41b (ny)
Artikel 41b
Elektroniskt system för särskilda anmälda organ
1.  Kommissionen ska i samarbete med myndigheten upprätta och regelbundet uppdatera ett elektroniskt registreringssystem för att
–  registrera ansökningar och beviljade auktoriseringar för särskilda anmälda organ enligt detta avsnitt att utföra bedömningar av överensstämmelse och för att samla in och behandla information om de särskilda anmälda organens namn,
–  utbyta information med nationella myndigheter,
–  offentliggöra utredningsrapporter.
2.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser särskilda anmälda organ ska införas i det elektroniska registreringssystemet av Europeiska läkemedelsmyndigheten.
3.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser särskilda anmälda organ ska vara tillgänglig för allmänheten.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 41c (ny)
Artikel 41c
Nätverk av särskilda anmälda organ
1.  Europeiska läkemedelsmyndigheten ska upprätta, vara värd för, samordna och förvalta nätverket av särskilda anmälda organ.
2.  Nätverket ska ha följande mål:
a)  Hjälpa till att frigöra potentialen i det europeiska samarbetet om högspecialiserad medicinsk teknik på området medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
b)  Bidra till att sammanföra kunskap om produkter för in vitro-diagnostik.
c)  Uppmuntra utvecklingen av riktmärken för bedömning av överensstämmelse och hjälpa till att utveckla och sprida bästa praxis inom och utanför nätverket.
d)  Hjälpa till att identifiera experter inom innovativa områden.
e)  Ta fram och uppdatera regler för intressekonflikter.
f)  Finna gemensamma svar på liknande utmaningar i samband med förfaranden för bedömning av överensstämmelse inom innovativ teknik.
3.  Nätverket ska kallas till möte närhelst minst två av dess medlemmar eller Europeiska läkemedelsmyndigheten så begär. Möten ska hållas minst två gånger per år.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 42
Artikel 42
utgår
Mekanism för granskning av vissa bedömningar av överensstämmelse
Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av en eller flera av följande omständigheter:
1.  De anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen, med undantag för ansökningar om att komplettera eller förnya befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 28 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 begära att det anmälda organet lämnar en sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse innan den utfärdar ett intyg. Samordningsgruppen ska på förslag av en medlem eller av kommissionen fatta beslut om en sådan begäran i enlighet med förfarandet i artikel 78.4 i förordning [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter]. I sin begäran ska samordningsgruppen ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation som ska ingå i den sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse som ska lämnas. Vid valet av dokumentation ska principen om lika behandling vederbörligen beaktas.
Senast fem dagar efter att ha mottagit begäran från samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.
3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter kan lämna kommentarer till sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse inom 60 dagar efter att sammanfattningen lämnats in. Inom 30 dagar efter inlämningen kan samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av det anmälda organets preliminära bedömning av överensstämmelse. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska tidsfristen för att lämna kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.
4.  Det anmälda organet ska ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter som det mottar i enlighet med punkt 3. Det ska för kommissionen redogöra för hur synpunkterna har beaktats, med en motivering om synpunkterna inte har hörsammats, och för det slutliga beslutet om den berörda bedömningen av överensstämmelse. Kommissionen ska omedelbart vidarebefordra denna information till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
5.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och för att skydda folkhälsan kan kommissionen genom genomförandeakter fastställa vilka specifika produktklasser eller produktgrupper, med undantag för produkter i klass D, som punkterna 1–4 ska tillämpas på under en bestämd tid. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av en eller flera av följande omständigheter:
a)  Hur ny produkten eller den teknik som den bygger på är och hur stor den kliniska inverkan eller inverkan på folkhälsan är.
b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktklass eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.
c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 59 med avseende på en specifik produktklass eller produktgrupp.
d)  Betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika anmälda organ för i stort sett likadana produkter.
e)  Risker för folkhälsan med en specifik produktklass eller produktgrupp eller den teknik som de bygger på.
6.  Kommissionen ska göra en sammanfattning av de synpunkter som lämnats i enlighet med punkt 3 och ge allmänheten åtkomst till resultatet av förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.
7.  Kommissionen ska upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan de anmälda organen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter vid tillämpningen av denna artikel.
8.  Kommissionen kan genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden beträffande inlämning och analys av sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse i enlighet med punkterna 2 och 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 42a (ny)
Artikel 42a
Förfarande för bedömning från fall till fall vid bedömningar av vissa högriskprodukters överensstämmelse
1.  De särskilda anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen, med undantag för ansökningar om förnyelse av befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till den samordningsgrupp för kommittén för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 76a. Samordningsgruppen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till relevanta undergrupper.
2.  Samordningsgruppen får inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, på förslag från minst tre medlemmar i de relevanta undergrupperna till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter eller från kommissionen, begära att det särskilda anmälda organet ska översända följande dokumentation innan ett intyg utfärdas:
–  En sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse.
–  Rapporten om klinisk evidens och rapporten om studien av klinisk prestanda i enlighet med bilaga XII.
–  Uppgifter från den uppföljning efter utsläppandet på marknaden som avses i bilaga XII.
–  Information om eventuell saluföring av produkten i tredjeländer och eventuellt tillgängliga resultat från den utvärdering som gjorts av de behöriga myndigheterna i de länderna.
Medlemmarna i de relevanta undergrupperna till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska besluta om att göra en sådan begäran från fall till på grundval av framför allt följande kriterier:
a)  Hur nyskapande produkten eller den teknik som den bygger på är och hur stor den kliniska inverkan eller inverkan på folkhälsan är.
b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.
c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.
d)  Betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika särskilda anmälda organ för i stort sett likadana produkter.
Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera dessa kriterier.
I sin begäran ska kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation.
Om kommittén för bedömning av medicintekniska produkter inte inkommer med någon begäran inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, ska det särskilda anmälda organet gå vidare med förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
3.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska efter samråd med relevanta undergrupper utfärda ett yttrande om den dokumentation som avses i punkt 2 senast 60 dagar efter inlämningen. Inom den perioden, och senast 30 dagar efter inlämningen, får kommittén för bedömning av medicintekniska produkter begära in ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av det särskilda anmälda organets preliminära bedömning av överensstämmelse. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök på plats i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska den tidsfrist för kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om kommittén för bedömning av medicintekniska produkter därefter begär in ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.
4.  I sitt yttrande får kommittén för bedömning av medicintekniska produkter rekommendera ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.
5.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska informera kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren om sitt yttrande senast fem dagar efter det att det antagits.
6.  Det särskilda anmälda organet ska senast 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 5 ange huruvida det instämmer i yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Om det särskilda anmälda organet inte instämmer får det skriftligen meddela kommittén för bedömning av medicintekniska produkter att det begär en omprövning av yttrandet. I sådana fall ska det särskilda anmälda organet utförligt redovisa skälen för sin begäran till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter inom 30 dagar efter det att yttrandet mottogs. Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska omedelbart vidarebefordra denna information kommissionen.
Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska inom 30 dagar efter att ha mottagit skälen till begäran ompröva sitt yttrande. Skälen till slutsatserna ska bifogas det slutliga yttrandet.
7.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska inom 15 dagar efter antagandet sända sitt slutliga yttrande till kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren.
8.  Inom 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 6 – om det särskilda anmälda organet instämmer i yttrandet – eller det slutgiltiga yttrande som avses i punkt 7 ska kommissionen på grundval av yttrandet utarbeta ett förslag till beslut om den prövade ansökan om bedömning av överensstämmelse. Detta förslag till beslut ska innehålla eller hänvisa till det yttrande som avses i punkterna 6 och 7, beroende på vilket som är tillämpligt. Om förslaget till beslut inte följer yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska kommissionen bifoga en utförlig förklaring av skälen till avvikelserna.
Förslaget till beslut ska vidarebefordras till medlemsstaterna, det särskilda anmälda organet och tillverkaren.
Kommissionen ska fatta ett slutligt beslut i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 84.3 och inom 15 dagar efter det att det förfarandet har avslutats.
9.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom de produkter som avses i punkt 1, som punkterna 1–8 ska tillämpas på under en i förväg fastställd period.
Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2.
10.  Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av de yttranden som avses i punkterna 6 och 7. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.
11.  Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan de särskilda anmälda organen och kommittén för bedömning av medicintekniska produkter samt mellan denna kommitté och kommissionen.
12.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden för inlämning och analys av den dokumentation som ska tillhandahållas i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
13.  De särskilda anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen, med undantag för ansökningar om förnyelse av befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till den samordningsgrupp för kommittén för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 76a. Samordningsgruppen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till relevanta undergrupper.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1 – inledningen
1.   Om en tillverkare avslutar sitt avtal med ett anmält organ och sluter avtal med ett annat anmält organ om bedömning av överensstämmelse av samma produkt, ska villkoren för bytet av anmält organ tydligt anges i ett avtal mellan tillverkaren, det avgående anmälda organet och det tillträdande anmälda organet. Avtalet ska bland annat omfatta följande:
1.   Om en tillverkare beslutar sig för att avsluta sitt avtal med ett anmält organ och sluter avtal med ett annat anmält organ om bedömning av överensstämmelse av samma produkt, ska tillverkaren underrätta den nationella myndigheten med ansvar för det anmälda organet om denna ändring. Villkoren för bytet av anmält organ ska tydligt anges i ett avtal mellan tillverkaren, det avgående anmälda organet och det tillträdande anmälda organet. Avtalet ska bland annat omfatta följande:
Ändring 259 och 269
Förslag till förordning
Artikel 44a (ny)
Artikel 44a
Kompletterande bedömning av överensstämmelse i särskilda fall
1.  De särskilda anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen om det saknas standarder för gemensamma tekniska specifikationer, med undantag för ansökningar om förnyelse av befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter (MDCG) för ett yttrande. När samordningsgruppen för medicintekniska produkter utarbetar sitt yttrande får den begära en klinisk bedömning från de relevanta experterna i den kommitté för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 76b.
2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 besluta att från det särskilda anmälda organet begära följande dokumentation innan den utfärdar ett intyg.
–  Rapporten om klinisk evidens och rapporten om studien av klinisk prestanda i enlighet med bilaga XII.
–  Uppgifter från den uppföljning efter utsläppandet på marknaden som avses i bilaga XII.
–  Information om eventuell saluföring av produkten i tredjeländer och eventuellt tillgängliga resultat från den utvärdering som gjorts av de behöriga myndigheterna i de länderna.
Medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska besluta att lämna en sådan begäran, framför allt på basis av följande kriterier:
(a)  Hur nyskapande produkten är och möjliga större kliniska eller hälsomässiga effekter.
(b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.
(c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.
Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och den information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera dessa kriterier.
I sin begäran ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation.
Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter inte inkommer med någon begäran inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, ska det särskilda anmälda organet gå vidare med förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska efter samråd med kommittén för bedömning av medicintekniska produkter utfärda ett yttrande från samordningsgruppen för medicintekniska produkter om den dokumentation som avses i punkt 2 senast 60 dagar efter inlämningen. Inom 30 dagar efter inlämningen kan kommittén för bedömning av medicintekniska produkter via samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av den dokumentation som avses i punkt 2.. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska den tidsfrist för kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.
4.  I sitt yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter beakta den kliniska bedömningen från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får rekommendera ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.
5.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska informera kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren om sitt yttrande.
6.  Det särskilda anmälda organet ska senast 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 5 ange huruvida det instämmer i yttrandet från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om det särskilda anmälda organet inte instämmer får det skriftligen meddela samordningsgruppen för medicintekniska produkter att det begär en omprövning av yttrandet. I sådana fall ska det särskilda anmälda organet utförligt redovisa skälen för sin begäran till samordningsgruppen för medicintekniska produkter inom 30 dagar efter det att yttrandet mottogs. Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska omedelbart vidarebefordra denna information till kommissionen.
Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska inom 30 dagar efter att ha mottagit skälen till begäran göra en förnyad prövning av sitt yttrande. Skälen till slutsatserna ska bifogas det slutliga yttrandet.
7.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter omedelbart efter antagandet sända sitt slutliga yttrande till kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren.
8.  Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter avger ett positivt yttrande kan det särskilda anmälda organet fortsätta förfarandet för certifiering.
Om ett positivt yttrande från samordningsgruppen för medicintekniska produkter förutsätter att särskilda åtgärder genomförs (t.ex. ändringar i planen för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, certifiering med en tidsbegränsning) ska det särskilda anmälda organet dock utfärda intyget om överensstämmelse bara på villkor att dessa åtgärder genomförs fullt ut.
Efter antagandet av ett positivt yttrande ska kommissionen alltid undersöka möjligheten att anta gemensamma tekniska standarder för den produkt eller produktgrupp som berörs och om möjligt anta dem.
Om yttrandet från samordningsgruppen för medicintekniska produkter är negativt ska det särskilda anmälda organet inte fortsätta förfarandet för certifiering. Det särskilda anmälda organet får emellertid lämna ny information som svar på förklaringen i bedömningen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om de nya uppgifterna skiljer sig avsevärt åt från tidigare inlämnade uppgifter ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter göra en ny bedömning av ansökan.
På begäran av tillverkaren ska kommissionen hålla en utfrågning som ger tillfälle till diskussion av de vetenskapliga skälen till att den vetenskapliga bedömningen utfallit negativt samt av alla åtgärder som tillverkaren kan vidta eller all information som kan lämnas för att åtgärda de problem som samordningsgruppen för medicintekniska produkter har belyst.
9.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom de produkter som avses i punkt 1, som punkterna 1–8 ska tillämpas på under en i förväg fastställd period.
Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2.
10.  Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av det yttrande som avses i punkterna 6 och 7. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.
11.  Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan samordningsgruppen för medicintekniska produkter, de särskilda anmälda organen och kommittén för bedömning av medicintekniska produkter samt mellan denna kommitté och kommissionen.
12.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden för inlämning och analys av den dokumentation som ska tillhandahållas i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
13.  Det berörda företaget ska inte belastas med merkostnader till följd av denna bedömning.
Ändring 153
Förslag till förordning
Kapitel VI – rubriken
Kapitel VI
Kapitel V*
Klinisk evidens
Klinisk evidens
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 47, 48, 49, 49a, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 57, 58.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 1
1.   Belägg för överensstämmelse med de övergripande säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I för normala användningsförhållanden ska grundas på klinisk evidens.
1.   Belägg för överensstämmelse med de allmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I för normala användningsförhållanden ska grundas på klinisk evidens, eller på ytterligare säkerhetsdata i samband med allmänna säkerhets- och prestandakrav som inte omfattas av klinisk evidens.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 3a (ny)
3a.  Om tillverkaren åberopar eller beskriver en klinisk nytta krävs det belägg för att sådan nytta föreligger.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 4 – stycke 2 (nytt)
Undantag från belägg för överensstämmelse med de allmänna säkerhets- och prestandakraven som grundar sig på kliniska data enligt första stycket ska förhandsgodkännas av den behöriga myndigheten.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 5
5.   Data rörande den vetenskapliga grunden, data för analytisk prestanda och, i tillämpliga fall, data för klinisk prestanda ska sammanfattas som en del av en sådan rapport om den kliniska evidensen som avses i avsnitt 3 i del A i bilaga XII. Den tekniska dokumentation för den berörda produkten som avses i bilaga II ska innehålla rapporten om den kliniska evidensen eller en fullständig hänvisning till den.
5.   Data rörande den vetenskapliga grunden, data för analytisk prestanda och, i tillämpliga fall, data för klinisk prestanda ska sammanfattas som en del av en sådan rapport om den kliniska evidensen som avses i avsnitt 3 i del A i bilaga XII. Den tekniska dokumentation för den berörda produkten som avses i bilaga II ska innehålla rapporten om den kliniska evidensen.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1 – led a
a)  Att kontrollera att produkterna under normala användningsförhållanden konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de är lämpliga för ett eller flera av de specifika ändamål med en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik som avses i artikel 2.2 och uppnår den avsedda prestanda som anges i tillverkarnas specifikationer.
a)  Att kontrollera att produkterna under normala användningsförhållanden konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de är lämpliga för ett eller flera av de specifika ändamål med en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik som avses i artikel 2.2 och uppnår den avsedda prestanda som anges i tillverkarnas eller sponsorernas specifikationer.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1 – led b
b)   Att kontrollera att produkterna har de fördelar för patienten som tillverkaren angett.
b)   Att kontrollera produktens kliniska säkerhet och effektivitet, däribland dess avsedda fördelar för patienten, när den används för sitt avsedda syfte inom målgruppen och i enlighet med bruksanvisningen.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 4
4.   Alla studier av klinisk prestanda ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas och att de data som genereras vid studien av klinisk prestanda är tillförlitliga och robusta.
4.  Alla studier av klinisk prestanda ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas och att de data som genereras vid studien av klinisk prestanda är tillförlitliga och robusta. Dessa studier ska inte genomföras om riskerna i samband med undersökningen inte är medicinskt försvarbara med avseende på produktens potentiella fördelar.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 6
6.   För interventionsstudier av klinisk prestanda, i enlighet med artikel 2.37, och för andra studier av klinisk prestanda där genomförandet av studien, inklusive insamling av provexemplar, omfattar invasiva ingrepp eller innebär andra risker för försökspersonerna ska kraven i artiklarna 49–58 och i bilaga XIII tillämpas utöver de skyldigheter som fastställs i den här artikeln.
6.  För interventionsstudier av klinisk prestanda, i enlighet med artikel 2.37, och för andra studier av klinisk prestanda där genomförandet av studien, inklusive insamling av provexemplar, omfattar invasiva ingrepp eller innebär andra risker för försökspersonerna ska kraven i artiklarna 49–58 och i bilaga XIII tillämpas utöver de skyldigheter som fastställs i den här artikeln. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att tillhandahålla en förteckning över försumbara risker, vilken tillåter att undantag görs från den berörda artikeln.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – stycke 1
2.  Sponsorn för en studie av klinisk prestanda ska lämna en ansökan samt den dokumentation som avses i bilaga XIII till den eller de medlemsstater där studien ska utföras. Senast sex dagar efter att ansökan mottagits ska den berörda medlemsstaten meddela sponsorn huruvida studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig.
2.  Sponsorn för en studie av klinisk prestanda ska lämna en ansökan samt den dokumentation som avses i bilaga XIII till den eller de medlemsstater där studien ska utföras. Senast 14 dagar efter att ansökan mottagits ska den berörda medlemsstaten meddela sponsorn huruvida studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig.
Om fler medlemsstater än en berörs och en medlemsstat, av andra skäl än rent nationella, lokala eller etiska, är oenig med den samordnande medlemsstaten om huruvida studien av den kliniska prestandan bör godkännas, ska de berörda medlemsstaterna försöka enas om en slutsats. Om man inte kan enas om en slutsats ska kommissionen fatta ett beslut efter samråd med de berörda medlemsstaterna och, om så är lämpligt, efter råd från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Om de berörda medlemsstaterna invänder mot studien av den kliniska prestandan av rent nationella, lokala eller etiska skäl, bör studien av den kliniska prestandan inte äga rum i de berörda medlemsstaterna.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3 – stycke 1
Om medlemsstaten konstaterar att den studie av klinisk prestanda som ansökan gäller inte omfattas av denna förordning eller att ansökan inte är fullständig, ska den underrätta sponsorn om detta och dessutom fastställa en tidsfrist på högst sex dagar inom vilken sponsorn får lämna synpunkter eller komplettera sin ansökan.
Om medlemsstaten konstaterar att den studie av klinisk prestanda som ansökan gäller inte omfattas av denna förordning eller att ansökan inte är fullständig, ska den underrätta sponsorn om detta och dessutom fastställa en tidsfrist på högst tio dagar inom vilken sponsorn får lämna synpunkter eller komplettera sin ansökan.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3 – stycke 3
Om medlemsstaten inte har underrättat sponsorn enligt punkt 2 senast tre dagar efter att synpunkterna eller den kompletterade ansökan inkommit, ska det anses att studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.
Om medlemsstaten inte har underrättat sponsorn enligt punkt 2 senast sju dagar efter att synpunkterna eller den kompletterade ansökan inkommit, ska det anses att studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 5 – led c
c)  Efter utgången av tidsfristen på 35 dagar efter det valideringsdatum som avses i punkt 4, om inte den berörda medlemsstaten inom den tidsfristen har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen.
c)  Efter utgången av tidsfristen på 60 dagar efter det valideringsdatum som avses i punkt 4, om inte den berörda medlemsstaten inom den tidsfristen har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 5a (ny)
5a.  Medlemsstaterna ska se till att en studie av klinisk prestanda stoppas, ställs in eller tillfälligt avbryts om nya uppgifter framkommit som innebär att den inte längre skulle godkännas av den behöriga myndigheten eller få ett positivt yttrande av etikkommittén.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 6a–6e (ny)
6a.  Alla faser i studien av klinisk prestanda, från de första övervägandena om behovet av studien och dennas berättigande till publiceringen av resultaten, ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor, som antogs 1964 av Världsläkarförbundets 18:e generalförsamling i Helsingfors och som senast ändrades 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul.
6b.  Tillstånd från den berörda medlemsstaten att utföra en studie av klinisk prestanda enligt denna artikel ska beviljas först efter granskning och godkännande av en oberoende etikkommitté i enlighet med Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration.
6c.  Etikkommitténs granskning ska särskilt omfatta den medicinska motiveringen till studien, samtycket från de försökspersoner som deltar i studien av den kliniska prestandan, efter att ha fått fullständig information om studien av den kliniska prestandan, samt prövarnas och prövningslokalernas lämplighet.
Etikkommittén ska handla i enlighet med de lagar och förordningar som gäller i det land eller de länder där studien ska genomföras och ska följa alla tillämpliga internationella normer och standarder. Etikkommittén ska också arbeta tillräckligt effektivt för att den berörda medlemsstaten ska hinna följa de förfarandefrister som fastställs i detta kapitel.
Etikkommittén ska bestå av ett lämpligt antal medlemmar som tillsammans besitter relevanta kvalifikationer och relevant erfarenhet för att kunna bedöma den kliniska prövningens vetenskapliga, medicinska och etiska aspekter.
De medlemmar i etikkommittén som bedömer ansökan om en studie av klinisk prestanda ska vara oberoende av sponsorn, den institution där platsen för prestandastudien är belägen och de prövare som deltar samt stå fria från varje annan form av otillbörlig påverkan. Namn, kvalifikationer och intresseförklaring för de personer som bedömer ansökan ska offentliggöras.
6d.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta etikkommittéer för studier av klinisk prestanda, om sådana kommittéer inte redan finns, samt underlätta deras arbete.
6e.  Kommissionen ska underlätta för etikkommittéerna att samarbeta och dela med sig av bästa praxis om etiska frågor, bland annat förfarandena och principerna för etisk bedömning.
Kommissionen ska, utgående från befintlig god praxis, utarbeta riktlinjer för patientmedverkan i etikkommittéer.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 49a (ny)
Artikel 49a
Medlemsstaternas tillsyn
1.  Medlemsstaterna ska utse inspektörer för att övervaka efterlevnaden av denna förordning och ska se till att dessa inspektörer besitter lämplig kompetens och utbildning.
2.  Den medlemsstat där inspektionen utförs ska vara ansvarig för inspektionen.
3.  Om en medlemsstat har för avsikt att utföra en inspektion som gäller en eller flera interventionsstudier av klinisk prestanda som genomförs i mer än en medlemsstat, ska den via EU-portalen underrätta övriga berörda medlemsstater, kommissionen och Europeiska läkemedelsmyndigheten om sina avsikter och ska även underrätta dem om resultaten av inspektionen.
4.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska samordna medlemsstaternas samarbete vid inspektioner och vid inspektioner som medlemsstaterna utför i tredjeländer.
5.  Efter en inspektion ska den medlemsstat under vars ansvar inspektionen har utförts utarbeta en inspektionsrapport. Medlemsstaten ska göra inspektionsrapporten tillgänglig för sponsorn för den kliniska prövningen i fråga och skicka den till EU-databasen via EU-portalen. När inspektionsrapporten görs tillgänglig för sponsorn ska medlemsstaten se till att sekretessen skyddas.
6.  Kommissionen ska specificera detaljerna för inspektionsförfarandena genom genomförandeakter i enlighet med artikel 85.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 1 – led ga (nytt)
ga)  Den metod som ska användas, det antal försökspersoner som ska delta och det avsedda resultatet för studien.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 51
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna i studierna för att skapa de identifieringsnummer för sådana studier av klinisk prestanda som avses i artikel 49.1 och för att samla in och behandla följande information:
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna i studierna för att skapa de identifieringsnummer för sådana studier av klinisk prestanda som avses i artikel 49.1 och för att samla in och behandla följande information:
a)  Registrering av studier av klinisk prestanda i enlighet med artikel 50.
a)  Registrering av studier av klinisk prestanda i enlighet med artikel 50.
b)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 54.
b)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 54.
c)  Information om studier av klinisk prestanda som genomförs i mer än en medlemsstat när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 56.
c)  Information om studier av klinisk prestanda som genomförs i mer än en medlemsstat när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 56.
d)  Rapporter om sådana allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter som avses i artikel 57.2 när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 56.
d)  Rapporter om sådana allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter som avses i artikel 57.2 när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 56.
da)  Den rapport om och sammanfattning av studien av klinisk prestanda som sponsorn lämnat in i enlighet med artikel 55.3.
2.  När kommissionen upprättar det elektroniska system som avses i punkt 1 ska den säkerställa att systemet är kompatibelt med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats i enlighet med artikel […] i förordning (EU) nr [hänvisning till kommande förordning om kliniska prövningar]. Med undantag för den information som avses i artikel 50 ska endast medlemsstaterna och kommissionen ha tillgång till den information som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.
2.  När kommissionen upprättar det elektroniska system som avses i punkt 1 ska den säkerställa att systemet är kompatibelt med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats i enlighet med artikel […] i förordning (EU) nr [hänvisning till kommande förordning om kliniska prövningar]. Med undantag för den information som avses i artikel 50 och i artikel 51 d och 51 da ska endast medlemsstaterna och kommissionen ha tillgång till den information som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet. Kommissionen ska också se till att hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till det elektroniska systemet.
Den information som avses i artikel 51 d och 51 da ska vara tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 50.3 och 50.4.
2a.  På motiverad begäran ska all information om en särskild medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik som finns i det elektroniska systemet göras tillgänglig för den part som begär den, såvida inte hela, eller delar av, informationen omfattas av sekretess i enlighet med artikel 50.3.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka andra uppgifter om studier av klinisk prestanda av dem som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet som ska vara allmänt tillgängliga, för att möjliggöra driftskompatibilitet med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats genom förordning (EU) nr [hänvisning till kommande förordning om kliniska prövningar]. Artikel 50.3 och 50.4 ska tillämpas.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka andra uppgifter om studier av klinisk prestanda av dem som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet som ska vara allmänt tillgängliga, för att möjliggöra driftskompatibilitet med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats genom förordning (EU) nr [hänvisning till kommande förordning om kliniska prövningar]. Artikel 50.3 och 50.4 ska tillämpas.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 1
1.   En medlemsstat som har avslagit en ansökan om, har utfärdat förbud att fortsätta eller har avslutat en studie av klinisk prestanda eller som har begärt en väsentlig ändring eller ett tillfälligt avbrott av en studie av klinisk prestanda eller fått veta av sponsorn att studien av klinisk prestanda av säkerhetsskäl avslutats i förtid, ska underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen om sitt beslut och grunderna för detta via det elektroniska system som avses i artikel 51.
1.   En medlemsstat som har avslagit en ansökan om, har utfärdat förbud att fortsätta eller har avslutat en studie av klinisk prestanda eller som har begärt en väsentlig ändring eller ett tillfälligt avbrott av en studie av klinisk prestanda eller fått veta av sponsorn att studien av klinisk prestanda av säkerhets- eller effektivitetsskäl avslutats i förtid, ska underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen om dessa sakförhållanden och om sitt beslut samt grunderna för detta beslut via det elektroniska system som avses i artikel 51.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 1
1.   Om sponsorn tillfälligt har avbrutit en studie av klinisk prestanda av säkerhetsskäl ska sponsorn meddela detta till de berörda medlemsstaterna senast 15 dagar efter det tillfälliga avbrottet.
1.   Om sponsorn tillfälligt har avbrutit en studie av klinisk prestanda av säkerhets- eller effektivitetsskäl ska sponsorn meddela detta till de berörda medlemsstaterna senast 15 dagar efter det tillfälliga avbrottet.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2 – stycke 1
Sponsorn ska anmäla till varje berörd medlemsstat att en studie av klinisk prestanda som rör den medlemsstaten har avslutats, med en motivering om den avslutas i förtid. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den studie av klinisk prestanda som rör medlemsstaten har avslutats.
Sponsorn ska anmäla till varje berörd medlemsstat att en studie av klinisk prestanda som rör den medlemsstaten har avslutats, med en motivering om den avslutas i förtid, så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som samtidigt utför liknande studier av klinisk prestanda inom unionen om resultaten av den avslutade studien av klinisk prestanda. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den studie av klinisk prestanda som rör medlemsstaten har avslutats.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2 – stycke 2
Om studien utförs i mer än en medlemsstat ska sponsorn anmäla till varje berörd medlemsstat att studien av klinisk prestanda har avslutats överallt. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att studien av klinisk prestanda har avslutats överallt.
Om studien utförs i mer än en medlemsstat ska sponsorn anmäla till varje berörd medlemsstat att studien av klinisk prestanda har avslutats överallt. Information om skälen till att studien av klinisk prestanda har avslutats i förtid ska också ges till alla medlemsstater, så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som samtidigt utför liknande studier av klinisk prestanda inom unionen om resultaten av den avslutade studien av klinisk prestanda. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att studien av klinisk prestanda har avslutats överallt.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 55 - punkterna 3 och 3a (ny)
3.  Senast ett år efter att studien av klinisk prestanda har avslutats ska sponsorn lämna en sammanfattning av resultaten av studien till de berörda medlemsstaterna i form av en rapport om den enligt avsnitt 2.3.3 i del A i bilaga XII. Om det av vetenskapliga skäl inte är möjligt att lämna in rapporten om studien av klinisk prestanda inom ett år ska den lämnas in så fort den är tillgänglig. I detta fall ska det i det protokoll för studien av klinisk prestanda som avses i avsnitt 2.3.2 i del A i bilaga XII finnas en angivelse om när resultaten av studien av klinisk prestanda ska inlämnas, tillsammans med en förklaring.
3.  Oavsett utfallet av studien av klinisk prestanda ska sponsorn senast ett år efter att studien av klinisk prestanda har avslutats, eller avslutats i förtid, lämna resultaten av studien till de berörda medlemsstaterna i form av en rapport om den enligt avsnitt 2.3.3 i del A i bilaga XII. Den ska åtföljas av en sammanfattning framställd i en för lekmän begriplig form. Såväl rapporten som sammanfattningen ska lämnas av sponsorn via det elektroniska system som avses i artikel 51.
Om det av motiverade vetenskapliga skäl inte är möjligt att lämna in rapporten om studien av klinisk prestanda inom ett år ska den lämnas in så fort den är tillgänglig. I detta fall ska det i det protokoll för studien av klinisk prestanda som avses i avsnitt 2.3.2 i del A i bilaga XII finnas en angivelse om när resultaten av studien av klinisk prestanda ska inlämnas, tillsammans med en motivering.
3a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 i syfte att fastställa innehållet i och uppläggningen av sammanfattningen för lekmän.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 i syfte att fastställa bestämmelser för hur rapporten om studien av klinisk prestanda ska bekantgöras.
I fall där sponsorn beslutar att frivilligt dela med sig av rådata ska kommissionen ta fram riktlinjer för formatering och spridning av dessa data.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 2
2.  Sponsorn ska i denna ansökan föreslå en av de berörda medlemsstaterna som samordnande medlemsstat. Om den medlemsstaten avböjer att vara samordnande medlemsstat, ska den senast sex dagar efter att ansökan lämnats in komma överens med en annan medlemsstat om att den senare ska vara samordnande medlemsstat. Om ingen annan berörd medlemsstat accepterar att vara samordnande medlemsstat ska den medlemsstat som sponsorn föreslagit vara samordnande medlemsstat. Om en annan medlemsstat än den som sponsorn föreslagit blir samordnande medlemsstat ska de tidsfrister som avses i artikel 49.2 börja gälla dagen efter att medlemsstaten accepterat att vara samordnande medlemsstat.
2.  De berörda medlemsstaterna ska senast sex dagar efter att denna enda ansökan lämnats in komma överens om vilken medlemsstat som ska vara samordnande medlemsstat. Medlemsstaterna och kommissionen ska, inom ramen för de uppgifter som tilldelats samordningsgruppen för medicintekniska produkter, komma överens om tydliga regler för hur den samordnande medlemsstaten ska utses.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 5
5.  Vid tillämpning av artikel 55.3 ska sponsorn lämna rapporten om studien av klinisk prestanda till de berörda medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 51.
utgår
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 2 – stycke 1 – led a
a)   En allvarlig negativ händelse som har ett orsakssamband med produkten som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda, jämförelseprodukten eller förfarandet vid studien eller där det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband.
a)   Alla negativa händelser som har ett orsakssamband med produkten som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda, jämförelseprodukten eller förfarandet vid studien eller där det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband.
Ändring 179
Förslag till förordning
Kapitel VII – rubriken
Kapitel VII
Kapitel VIII*
Övervakning och marknadskontroll
Övervakning och marknadskontroll
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 59-73.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 59
1.  Tillverkare av produkter som inte är produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda ska rapportera följande via det elektroniska system som avses i artikel 60:
1.  Tillverkare av produkter som inte är produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda ska rapportera följande via det elektroniska system som avses i artikel 60:
a)   Allvarliga tillbud med produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden.
a)   Tillbud med produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, inklusive datum och plats för tillbudet, med uppgift om huruvida det är ett allvarligt tillbud i enlighet med definitionen i artikel 2. Tillverkaren ska inkludera information, om sådan finns tillgänglig, om den patient eller användare och den hälso- och sjukvårdspersonal som var inblandade i tillbudet.
b)  Korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i fråga om produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, även korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i ett tredjeland i fråga om en produkt som också lagligen tillhandahålls på unionsmarknaden, om den korrigerande säkerhetsåtgärden inte bara gäller den produkt som tillhandahålls i tredjelandet.
b)  Korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i fråga om produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, även korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i ett tredjeland i fråga om en produkt som också lagligen tillhandahålls på unionsmarknaden, om den korrigerande säkerhetsåtgärden inte bara gäller den produkt som tillhandahålls i tredjelandet.
Tillverkarna ska utarbeta den rapport som avses i första stycket utan dröjsmål, senast 15 dagar efter att de har fått kännedom om händelsen och orsakssambandet med deras produkt eller om att det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband. Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarligt tillbudet är. För att säkerställa snabb rapportering får tillverkaren vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.
Tillverkarna ska utarbeta den rapport som avses i första stycket utan dröjsmål, senast 15 dagar efter att de har fått kännedom om händelsen och orsakssambandet med deras produkt eller om att det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband. Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarligt tillbudet är. För att säkerställa snabb rapportering får tillverkaren vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.
2.  För likartade allvarliga tillbud som inträffar med samma produkt eller produkttyp och där man har identifierat grundorsaken eller vidtagit den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden, får tillverkarna lämna regelbundna summeringsrapporter i stället för individuella tillbudsrapporter, på villkor att de behöriga myndigheter som avses i artikel 60.5 a, b och c har kommit överens med tillverkaren om format, innehåll och rapporteringsintervall för den regelbundna summeringsrapporteringen.
2.  För likartade tillbud som inträffar med samma produkt eller produkttyp och där man har identifierat grundorsaken eller vidtagit den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden, får tillverkarna lämna regelbundna summeringsrapporter i stället för individuella tillbudsrapporter, på villkor att de behöriga myndigheter som avses i artikel 60.5 a, b och c har kommit överens med tillverkaren om format, innehåll och rapporteringsintervall för den regelbundna summeringsrapporteringen.
3.  Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal, användare och patienter att rapportera misstänkta allvarliga tillbud enligt punkt 1 a till sina behöriga myndigheter.
3.  Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, däribland riktade informationskampanjer, för att uppmuntra och göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal, däribland läkare och farmaceuter, samt användare och patienter att rapportera misstänkta tillbud enligt punkt 1 a till sina behöriga myndigheter. De ska informera kommissionen om dessa åtgärder.
De ska registrera sådana rapporter centralt på nationell nivå. En nationell behörig myndighet som får sådana rapporter ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den berörda produktens tillverkare har underrättats om tillbudet. Tillverkaren ska se till att det görs en lämplig uppföljning.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska registrera sådana rapporter centralt på nationell nivå. En nationell behörig myndighet som får sådana rapporter ska utan dröjsmål underrätta den berörda produktens tillverkare. Tillverkaren ska se till att det görs en lämplig uppföljning.
Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska utan dröjsmål anmäla rapporterna i första stycket till det elektroniska system som avses i artikel 60, såvida inte samma tillbud redan har rapporterats av tillverkaren.
Medlemsstaterna ska samordna utvecklingen av standardblanketter i webbformat för hälso- och sjukvårdspersonalens, användarnas och patienternas rapportering av allvarliga tillbud.
Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna och i samråd med relevanta berörda partner, utveckla standardblanketter för hälso- och sjukvårdspersonalens, användarnas och patienternas elektroniska och icke-elektroniska rapportering av tillbud.
4.  Vårdinstitutioner som tillverkar och använder sådana produkter som avses i artikel 4.4 ska rapportera alla allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt punkt 1 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där vårdinstitutionen är belägen.
4.  Vårdinstitutioner som tillverkar och använder sådana produkter som avses i artikel 4.4 ska omedelbart rapportera alla tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt punkt 1 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där vårdinstitutionen är belägen.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 60
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla följande information:
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla följande information:
a)  Tillverkarnas rapporter om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 59.1.
a)  Tillverkarnas rapporter om tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 59.1.
b)  Tillverkarnas regelbundna summeringsrapporter enligt artikel 59.2.
b)  Tillverkarnas regelbundna summeringsrapporter enligt artikel 59.2.
c)  De behöriga myndigheternas rapporter om allvarliga tillbud enligt artikel 61.1 andra stycket.
c)  De behöriga myndigheternas rapporter om tillbud enligt artikel 61.1 andra stycket.
d)  Tillverkarnas rapporter om trender enligt artikel 62.
d)  Tillverkarnas rapporter om trender enligt artikel 62.
e)  Tillverkarnas säkerhetsmeddelanden till marknaden enligt artikel 61.4.
e)  Tillverkarnas säkerhetsmeddelanden till marknaden enligt artikel 61.4.
f)  Den information som ska utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 61.3 och 61.6.
f)  Den information som ska utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 61.3 och 61.6.
fa)  De behöriga myndigheternas rapporter om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden som vidtagits inom hälso- och sjukvårdsinstitutioner, där sådana produkter som avses i artikel 4.4 var inblandade.
2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och de anmälda organen ska ha tillgång till den information som har samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.
2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen, de anmälda organen, hälso- och sjukvårdspersonalen samt tillverkarna, i de fall informationen berör deras egen produkt, ska ha tillgång till den information som har samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.
3.  Kommissionen ska se till att hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning.
3.  Kommissionen ska se till att allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning. Begärd information om en viss medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik ska göras tillgänglig utan dröjsmål och senast inom 15 dagar.
4.  På grundval av överenskommelser mellan kommissionen och behöriga myndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer kan kommissionen ge dessa behöriga myndigheter eller internationella organisationer tillgång till databasen i lämplig omfattning. Överenskommelserna ska vara ömsesidiga och innehålla bestämmelser om sekretess och uppgiftsskydd motsvarande dem som är tillämpliga i unionen.
4.  På grundval av överenskommelser mellan kommissionen och behöriga myndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer kan kommissionen ge dessa behöriga myndigheter eller internationella organisationer tillgång till databasen i lämplig omfattning. Överenskommelserna ska vara ömsesidiga och innehålla bestämmelser om sekretess och uppgiftsskydd motsvarande dem som är tillämpliga i unionen.
5.  Rapporterna om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 59.1 a och b, de regelbundna summeringsrapporterna enligt artikel 59.2, rapporterna om allvarliga tillbud enligt artikel 61.1 andra stycket och trendrapporterna enligt artikel 62 ska omedelbart efter att de inkommit översändas automatiskt via det elektroniska systemet till de behöriga myndigheterna i följande medlemsstater:
5.  Rapporterna om tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 59.1 a och b, de regelbundna summeringsrapporterna enligt artikel 59.2, rapporterna om tillbud enligt artikel 61.1 andra stycket och trendrapporterna enligt artikel 62 ska omedelbart efter att de inkommit översändas automatiskt via det elektroniska systemet till de behöriga myndigheterna i följande medlemsstater:
a)  Den medlemsstat där tillbudet inträffade.
a)  Den medlemsstat där tillbudet inträffade.
b)  Den medlemsstat där den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden vidtas eller ska vidtas.
b)  Den medlemsstat där den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden vidtas eller ska vidtas.
c)  Den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag.
c)  Den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag.
d)  I tillämpliga fall den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat som har utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 43.
d)  I tillämpliga fall den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat som har utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 43.
5a.  De rapporter och den information som avses i artikel 60.5 ska för den berörda produkten också översändas automatiskt via det elektroniska systemet till det anmälda organ som utfärdade intyget i enlighet med artikel 43.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 61 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla upplysningar som de i enlighet med artikel 59 får om ett allvarligt tillbud som har inträffat på deras territorium eller en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden som vidtas eller ska vidtas på deras territorium, utvärderas centralt på nationell nivå av deras behöriga myndighet, om möjligt tillsammans med tillverkaren.
1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla upplysningar som de i enlighet med artikel 59 får om ett allvarligt tillbud som har inträffat på deras territorium eller en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden som vidtas eller ska vidtas på deras territorium, utvärderas centralt på nationell nivå av deras behöriga myndighet, om möjligt tillsammans med tillverkaren. Den behöriga myndigheten ska beakta synpunkterna från alla relevanta berörda parter, bland annat patientorganisationer, organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal och sammanslutningar för tillverkare.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 61 – punkt 1 – stycke 2
Om den behöriga myndigheten efter att ha mottagit rapporter i enlighet med artikel 59 konstaterar att rapporterna gäller ett allvarligt tillbud ska den utan dröjsmål anmäla rapporterna till det elektroniska system som avses i artikel 60, om inte samma tillbud redan har rapporterats av tillverkaren.
utgår
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 61 – punkt 2
2.  De nationella behöriga myndigheterna ska göra en riskbedömning av de rapporterade allvarliga tillbuden eller korrigerande säkerhetsåtgärderna på marknaden, med beaktande av sådana kriterier som orsakssamband, detekterbarhet och sannolikhet för att problemet uppstår igen, användningsfrekvens för produkten, sannolikheten för skador och skadans allvar, produktens kliniska nytta, de avsedda och potentiella användarna samt population som berörs. De ska också utvärdera om tillverkarens planerade eller vidtagna korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden är lämplig och om det behövs någon annan typ av korrigerande åtgärd och i så fall vilken. De ska övervaka tillverkarens undersökning av tillbudet.
2.  De nationella behöriga myndigheterna ska göra en riskbedömning av de rapporterade allvarliga tillbuden eller korrigerande säkerhetsåtgärderna på marknaden, med beaktande av sådana kriterier som orsakssamband, detekterbarhet och sannolikhet för att problemet uppstår igen, användningsfrekvens för produkten, sannolikheten för skador och skadans allvar, produktens kliniska nytta, de avsedda och potentiella användarna samt population som berörs. De ska också utvärdera om tillverkarens planerade eller vidtagna korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden är lämplig och om det behövs någon annan typ av korrigerande åtgärd och i så fall vilken. De ska övervaka tillverkarens undersökning av det allvarliga tillbudet.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkterna 1, 1a–1e (nya) och punkt 2
1.  De behöriga myndigheterna ska göra lämpliga kontroller av produkters egenskaper och prestanda, i förekommande fall i form av en genomgång av dokumentation och fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. De ska beakta etablerade principer för riskbedömning och riskhantering, övervakningsdata och klagomål. De behöriga myndigheterna får kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som är nödvändig för att de ska kunna utöva sin verksamhet, och ska, när detta är nödvändigt och motiverat, ha tillträde till de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna. De får förstöra eller på annat sätt göra sådana produkter obrukbara som utgör en allvarlig risk, om de anser att det är nödvändigt.
1.  De behöriga myndigheterna ska göra lämpliga kontroller av produkters egenskaper och prestanda, i förekommande fall i form av en genomgång av dokumentation och fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. De ska beakta etablerade principer för riskbedömning och riskhantering, övervakningsdata och klagomål. De behöriga myndigheterna får kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som är nödvändig för att de ska kunna utöva sin verksamhet, och ska ha tillträde till och inspektera de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna för analys i ett officiellt laboratorium. De får förstöra eller på annat sätt göra sådana produkter obrukbara som utgör en allvarlig risk, om de anser att det är nödvändigt.
1a.  De behöriga myndigheterna ska utse inspektörer som ska ha befogenhet att utföra de kontroller som avses i punkt 1. Kontrollerna ska utföras av inspektörerna i den medlemsstat där den ekonomiska aktören har sitt säte. Inspektörerna får bistås av experter som utsetts av de behöriga myndigheterna.
1b.  Oanmälda inspektioner får också utföras. Utformningen och utförandet av sådana oanmälda kontroller ska alltid beakta proportionalitetsprincipen, särskilt med avseende på en viss produkts faropotential.
1c.  Efter varje inspektion som utförts enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten utarbeta en rapport om den inspekterade ekonomiska aktörens efterlevnad av de rättsliga och tekniska kraven i denna förordning och om eventuella korrigerande åtgärder som behövs.
1d.  Den behöriga myndighet som utfört inspektionen ska delge den inspekterade ekonomiska aktören rapportens innehåll. Innan den behöriga myndigheten antar rapporten ska den ge den inspekterade ekonomiska aktören tillfälle att lämna synpunkter. Den slutliga inspektionsrapporten enligt punkt 1b ska läggas in i det elektroniska system som föreskrivs i artikel 66.
1e.  Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella internationella avtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer kan de kontroller som avses i punkt 1 också äga rum i de ekonomiska aktörernas lokaler i ett tredjeland, om avsikten är att produkten ska göras tillgänglig på unionsmarknaden.
2.  Medlemsstaterna ska regelbundet se över kontrollverksamheten och bedöma hur den fungerar. Denna översyn och dessa bedömningar ska genomföras minst vart fjärde år, och resultatet ska meddelas de övriga medlemsstaterna och kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska hålla en sammanfattning av resultaten tillgänglig för allmänheten.
2.  Medlemsstaterna ska utarbeta strategiska övervakningsplaner över sin planerade övervakningsverksamhet och över de mänskliga och materiella resurser som kommer att behövas för att genomföra denna verksamhet. Medlemsstaterna ska regelbundet se över och bedöma genomförandet av sina övervakningsplaner. Denna översyn och dessa bedömningar ska genomföras minst vartannat år, och resultatet ska meddelas de övriga medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen får utfärda rekommendationer om anpassningar av övervakningsplanerna. Medlemsstaterna ska göra en sammanfattning av resultaten och av kommissionens rekommendationer tillgänglig för allmänheten.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 2
2.  Sådan information som avses i punkt 1 ska omedelbart översändas via det elektroniska systemet till alla berörda behöriga myndigheter och vara tillgänglig för medlemsstaterna och kommissionen.
2.  Sådan information som avses i punkt 1 ska omedelbart översändas via det elektroniska systemet till alla berörda behöriga myndigheter och vara tillgänglig för medlemsstaterna, kommissionen, läkemedelsmyndigheten och hälso- och sjukvårdspersonal. Kommissionen ska också se till att allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning. I synnerhet ska den se till att begärd information om en viss medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik görs tillgänglig utan dröjsmål och inom 15 dagar. Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter varje halvår lämna en översikt över denna information för allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal. Denna information ska finnas tillgänglig genom den europeiska databas som avses i artikel 25.
Ändring 187
Förslag till förordning
Kapitel VIII – rubriken
Kapitel VIII
Kapitel IX*
Samarbete mellan medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, EU:s referenslaboratorier och produktregister
Samarbete mellan medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, rådgivande kommittén för medicintekniska produkter, EU:s referenslaboratorier och produktregister
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 74-79.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 76a (ny)
Artikel 76a
Rådgivande kommittén för medicintekniska produkter
Rådgivande kommittén för medicintekniska produkter, vilken inrättas i enlighet med de villkor och bestämmelser som anges i artikel 78a i förordning (EU) nr …*, ska med stöd av kommissionen genomföra de uppgifter som den tilldelas genom den här förordningen.
_____________
* EUT: Referensnummer och datum etc.
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 76b (nytt)
Artikel 76b
Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter
1.  Härmed inrättas en kommitté för bedömning av medicintekniska produkter, i enlighet med principerna för högsta vetenskapliga kompetens, opartiskhet samt öppenhet och insyn, och för att undvika eventuella intressekonflikter.
2.  När en klinisk bedömning görs av en viss produkt ska kommittén för bedömning av medicintekniska produkter bestå av:
–  minst fem kliniska exporter på det område inom vilket en klinisk bedömning och rekommendation har begärts,
–  en företrädare för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),
–  en företrädare för kommissionen.
–  en företrädare för patientorganisationer som utses av kommissionen på ett sätt som medger insyn, efter en intresseanmälan, för en period av tre år som kan förlängas.
Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska sammanträda på begäran av samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen, och en företrädare för kommissionen ska vara ordförande under dess sammanträden.
Kommissionen ska se till att sammansättningen av kommittén för bedömning av medicintekniska produkter motsvarar den expertis som krävs för att göra en klinisk bedömning och rekommendation.
Kommissionen ska ansvara för att tillhandahålla denna kommittés sekretariat.
3.  Kommissionen ska inrätta en grupp med experter inom de medicinska områden som är relevanta för de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som bedöms av kommittén för bedömning av medicintekniska produkter.
För att göra den kliniska bedömningen och rekommendationen får varje medlemsstat föreslå en expert, efter en uppmaning på unionsnivå att inkomma med intresseanmälan, med en tydlig definition från kommissionen på den efterfrågade yrkesmässiga profilen. Offentliggörandet av uppmaningen att inkomma med intresseanmälan ska ges bred spridning. Varje expert ska godkännas av kommissionen och registreras för en period av tre år som kan förlängas.
Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska väljas med hänsyn till sin kunskap om och erfarenhet av tillhörande specialiteter. De ska utföra sina uppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt. De ska vara helt oberoende och inte vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering, något anmält organ eller någon tillverkare. Varje medlem ska avge en intresseförklaring som ska göras tillgänglig för allmänheten.
Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och den information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera de specialiteter som det hänvisas till i stycke 1 i denna punkt.
4.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska utföra de uppgifter som anges i artikel 44a. Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska på bästa sätt sträva efter att nå enighet när de antar sin kliniska bedömning och rekommendation. Om enighet inte kan uppnås ska kommittén för bedömning av medicintekniska produkter fatta majoritetsbeslut. Avvikande meningar ska bifogas yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter.
5.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska själv fastställa sin arbetsordning, som bl.a. ska innehålla förfaranden för
–  antagande av yttranden, även i brådskande fall,
–  delegering av uppgifter till rapporterande eller medrapporterande medlemmar.
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 77 - led a
Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska ha följande uppgifter:
Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska ha följande uppgifter:
(-a)  Ge yttranden i regleringsfrågor på basis av en vetenskaplig bedömning av vissa typer av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i enlighet med artikel 44a.
(a)  Bidra till bedömningarna av ansökande organ för bedömning av överensstämmelse och anmälda organ i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV.
(a)  Bidra till bedömningarna av ansökande organ för bedömning av överensstämmelse och anmälda organ i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV.
(aa)  Fastställa och dokumentera dels de övergripande principerna för kompetens och kvalifikationer och förfarandena för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), dels den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska omfatta de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse samt de produkter, den teknik och de områden som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.
(ab)  Granska och godkänna kriterierna för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i fråga om led aa.
(ac)  Övervaka samordningsgruppen för anmälda organ såsom anges i artikel 37.
(ad)  Bistå kommissionen i tillhandahållandet av en översikt över övervakningsdata och marknadskontrollverksamhet, inklusive vidtagna förebyggande hälsoskyddsåtgärder, var sjätte månad. Denna information ska finnas tillgänglig genom den europeiska databasen i artikel 25.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 77 - led b
b)  Bidra till granskningen av vissa bedömningar av överensstämmelse i enlighet med artikel 42.
utgår
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 2 – led b
b)  Genomföra lämpliga tester på prover av tillverkade produkter i klass D eller partier av produkter i klass D, i enlighet med avsnitt 5.7 i bilaga VIII och avsnitt 5.1 i bilaga X.
b)  Genomföra lämpliga laboratorietester på prover av tillverkade produkter i klass D, på begäran av behöriga myndigheter när det gäller prover som samlats in under marknadskontrollverksamhet enligt artikel 65 och på begäran av anmälda organ när det gäller prover som samlats in under oanmälda inspektioner enligt avsnitt 4.4 i bilaga VIII.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 2 – led d
d)   Tillhandahålla vetenskaplig rådgivning om den senaste tekniken rörande specifika produkter eller en produktklass eller produktgrupp.
d)   Tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och tekniskt stöd om definitionen av den senaste tekniken rörande specifika produkter eller en produktklass eller produktgrupp.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 2 – led f
f)   Bidra till att utveckla lämpliga provnings- och analysmetoder för bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll.
f)   Bidra till att utveckla lämpliga provnings- och analysmetoder för bedömning av överensstämmelse, särskilt för verifiering av tillverkningssatser av produkter i klass D och för marknadskontroll.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 2 – led i
i)  Bidra till utvecklingen av internationella standarder.
i)  Bidra till utvecklingen av gemensamma tekniska specifikationer och internationella standarder.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 3 – led a
a)  ha personal med lämpliga kvalifikationer och tillräcklig kunskap och erfarenhet i fråga om de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som laboratorierna har utsetts för,
a)  ha personal med lämpliga kvalifikationer och tillräcklig kunskap och erfarenhet i fråga om de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som laboratorierna har utsetts för, Lämplig kunskap och erfarenhet ska bygga på följande kvalifikationer:
i)  Erfarenhet av att bedöma medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik och utföra relevanta laboratorietester.
ii)  Djupgående kunskap om medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik och relevant teknik.
iii)  Bevisad laboratorieerfarenhet inom ett av följande områden: test- eller kalibreringslaboratorium, tillsynsmyndighet eller tillsynsinstitution, nationellt referenslaboratorium för produkter i klass D, kvalitetskontroll av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, utarbetande av referensmaterial för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, kalibrering av medicintekniska produkter för diagnostik, laboratorier eller blodbanker som experimentellt bedömer och använder medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik eller i tillämpliga fall tillverkar sådana produkter internt.
iv)  Kunskap om och erfarenhet av produkt- eller partitestning, kvalitetskontroller, utformning, tillverkning och användning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
v)  Kunskap om hälsoriskerna för patienter, deras partner och mottagare av donationer eller beredningar av blod/organ/vävnad som förknippas med användning av medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik och i synnerhet med funktionsfel hos sådana produkter.
vi)  Kunskap om denna förordning och om tillämpliga lagar, bestämmelser och riktlinjer, kunskap om de gemensamma tekniska specifikationerna, tillämpliga harmoniserade standarder, produktspecifika krav och relevanta vägledningsdokument.
vii)  Deltagande i relevanta externa och interna kvalitetsbedömningssystem som organiserats av internationella eller nationella organisationer.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 5
5.   Om de anmälda organen eller medlemsstaterna begär vetenskapligt eller tekniskt bistånd eller ett vetenskapligt yttrande från ett av EU:s referenslaboratorier, kan de tvingas betala en avgift för att helt eller delvis täcka laboratoriets kostnader för att utföra det begärda arbetet, enligt fastställda och tydliga villkor.
5.   Om de anmälda organen eller medlemsstaterna begär vetenskapligt eller tekniskt bistånd eller ett vetenskapligt yttrande från ett av EU:s referenslaboratorier, ska de tvingas betala en avgift för att helt täcka laboratoriets kostnader för att utföra det begärda arbetet, enligt fastställda och tydliga villkor.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 79
Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja upprättandet av register för specifika produkttyper för att samla de erfarenheter efter utsläppandet på marknaden som gjorts vid användningen av dessa produkter. Dessa register ska bidra till en oberoende utvärdering av produkternas säkerhet och prestanda på lång sikt.
Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa upprättandet av register för produkter för in vitro-diagnostik för att samla de erfarenheter efter utsläppandet på marknaden som gjorts vid användningen av dessa produkter. Register för produkter i klass C och D ska systematiskt upprättas. Dessa register ska bidra till en oberoende utvärdering av produkternas säkerhet och prestanda på lång sikt.
Ändring 200
Förslag till förordning
Kapitel IX – rubriken
Kapitel IX
Kapitel X*
Sekretess, uppgiftsskydd, finansiering och påföljder
Sekretess, uppgiftsskydd, finansiering och påföljder
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 80-83.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 82
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för de verksamheter som fastställs i denna förordning, förutsatt att storleken på avgifterna fastställs på ett öppet sätt och i enlighet med principen om kostnadstäckning. De ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna senast tre månader innan strukturen för och storleken på avgifterna ska antas.
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för de verksamheter som fastställs i denna förordning, förutsatt att storleken på avgifterna är jämförbar och fastställs på ett öppet sätt och i enlighet med principen om kostnadstäckning. De ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna senast tre månader innan strukturen för och storleken på avgifterna ska antas.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 83
Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den [3 månader före denna förordnings tillämpningsdatum] och utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.
Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Påföljdens avskräckande verkan ska fastställas på grundval av den vinst som uppkommit genom överträdelsen. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den [3 månader före denna förordnings tillämpningsdatum] och utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.
Ändring 201
Förslag till förordning
Kapitel X – rubriken
Kapitel X
Kapitel XI*
Slutbestämmelser
Slutbestämmelser
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 84-90.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 90 – punkterna 2 och 3
2.  Den ska tillämpas från och med den [fem år efter ikraftträdandet].
2.  Den ska tillämpas från och med den [tre år efter ikraftträdandet].
3.  Genom undantag från punkt 2 gäller följande:
3.  Genom undantag från punkt 2 gäller följande:
a)  Artikel 23.2 och 23.3 samt artikel 43.4 ska tillämpas från och med den [18 månader efter det tillämpningsdatum som avses i punkt 2].
a)  Artikel 23.1 ska tillämpas från och med den [30 månader efter ikraftträdandet].
b)  Artiklarna 26–38 ska tillämpas från och med den [sex månader efter ikraftträdandet]. Före den [det tillämpningsdatum som avses i punkt 2] ska dock de anmälda organens skyldigheter som följer av bestämmelserna i artiklarna 26–38 endast gälla de organ som lämnar en ansökan om anmälan i enlighet med artikel 29 i denna förordning.
b)  Artiklarna 26–38 ska tillämpas från och med den [sex månader efter ikraftträdandet]. Före den [det tillämpningsdatum som avses i punkt 2] ska dock de anmälda organens skyldigheter som följer av bestämmelserna i artiklarna 26–38 endast gälla de organ som lämnar en ansökan om anmälan i enlighet med artikel 29 i denna förordning.
ba)  Artikel 74 ska tillämpas från och med den …*
_____________________________
* 6 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
bb)  Artiklarna 75-77 ska tillämpas från och med den ...*
___________________________
* 12 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
bc)  Artikel 59-64 ska tillämpas från och med den ...*
___________________________
* 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
bd)  Artikel 78 ska tillämpas från och med den …*
__________________________
* 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
3a.  De genomförandeakter som avses i artiklarna 31.4, 40.9, 42.8, 46.2, 58 och 64 ska antas från och med den ...*
____________________________
* 12 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
Ändring 203
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – led 6.1 – led b
b)   Den kliniska prestandan, t.ex. diagnostisk sensitivitet, diagnostisk specificitet, positivt och negativt prediktivt värde samt sannolikhetskvot, förväntade värden för normala eller drabbade befolkningsgrupper.
b)   Den kliniska prestandan, inklusive beräkningar av klinisk validitet, t.ex. diagnostisk sensitivitet, diagnostisk specificitet, positivt och negativt prediktivt värde samt sannolikhetskvot, förväntade värden för normala eller drabbade befolkningsgrupper och, i förekommande fall, beräkningar av klinisk nytta. När det gäller behandlingsvägledande diagnostik krävs belägg för den kliniska nyttan med produkten för det avsedda ändamålet (urval av patienter med ett tidigare diagnostiserat tillstånd eller anlag som möjliggör målinriktad behandling). För behandlingsvägledande diagnostik ska tillverkaren tillhandahålla klinisk evidens angående hur ett positivt eller negativt test påverkar 1) patientvården och 2) hälsoresultatet när produkten används enligt anvisningar vid angiven medicinsk behandling.
Ändring 204
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 16
16.  Skydd mot riskerna med produkter som tillverkaren avser för självtestning eller patientnära testning
16.  Skydd mot riskerna med produkter som tillverkaren avser för självtestning
16.1  Produkter som är avsedda för självtestning eller patientnära testning ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de fungerar i enlighet med det avsedda ändamålet, med hänsyn till den avsedda användarens kunskaper och de medel som står dem till buds samt påverkan som beror på de variationer som rimligen kan förutses i den avsedda användarens teknik och omgivning. Det ska vara lätt för avsedda användaren att förstå och tillämpa tillverkarens upplysningar och anvisningar.
16.1  Produkter som är avsedda för självtestning ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de fungerar i enlighet med det avsedda ändamålet, med hänsyn till den avsedda användarens kunskaper och de medel som står dem till buds samt påverkan som beror på de variationer som rimligen kan förutses i den avsedda användarens teknik och omgivning. Det ska vara lätt för avsedda användaren att förstå och tillämpa tillverkarens upplysningar och anvisningar.
16.2  De produkter som är avsedda för självtestning eller patientnära testning ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att
16.2  De produkter som är avsedda för självtestning ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att
–  produkten under alla processens steg är enkel att använda för den lekman som ska använda den, och
–  produkten under alla processens steg är enkel att använda för den lekman som ska använda den, och
–  risken för att den avsedda användaren använder produkten felaktigt och i förekommande fall hanterar provet fel eller tolkar resultatet felaktigt, minskas så långt det är möjligt.
–  risken för att den avsedda användaren använder produkten felaktigt och i förekommande fall hanterar provet fel eller tolkar resultatet felaktigt, minskas så långt det är möjligt.
16.3  För de produkter som är avsedda för självtestning och patientnära testning ska det, om det rimligen är möjligt, finnas ett förfarande genom vilket den avsedda användaren
16.3  För de produkter som är avsedda för självtestning ska det, om det rimligen är möjligt, finnas ett förfarande genom vilket den avsedda användaren
–  kan kontrollera att produkten vid användning kommer att fungera som tillverkaren avsett, och
–  kan kontrollera att produkten vid användning kommer att fungera som tillverkaren avsett, och
–  varnas om produkten inte har gett ett tillförlitligt resultat.
–  varnas om produkten inte har gett ett tillförlitligt resultat.
Ändring 206
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 17.1 – inledningen
Varje produkt ska åtföljas av den information som behövs för att identifiera produkten och tillverkaren, och information om säkerhet och prestanda ska delges användarna, såväl yrkesmässiga användare som lekmän, eller andra personer, beroende på vad som är tillämpligt. Denna information kan finnas på själva produkten, på förpackningen eller i bruksanvisningen med beaktande av följande:
Varje produkt ska åtföljas av den information som behövs för att identifiera produkten och tillverkaren, och information om säkerhet och prestanda ska delges användarna, såväl yrkesmässiga användare som lekmän, eller andra personer, beroende på vad som är tillämpligt. Denna information kan finnas på själva produkten, på förpackningen eller i bruksanvisningen och ska finnas tillgänglig på tillverkarens webbplats med beaktande av följande:
Ändring 207
Förslag till förordning
Bilaga I – punkt 17.1 – led vi
vi)  Kvarvarande risker som användaren och/eller någon annan person måste informeras om ska anges i form av begränsningar, kontraindikationer, försiktighetsåtgärder eller varningar i den information som tillverkaren tillhandahåller.
vi)  Kvarvarande risker som användaren och/eller någon annan person måste informeras om ska anges i form av begränsningar, försiktighetsåtgärder eller varningar i den information som tillverkaren tillhandahåller.
Ändring 208
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – led 17.2 – led (xv)
xv)  I förekommande fall en upplysning om att produkten är avsedd för engångsbruk. En tillverkares upplysning om engångsbruk ska vara enhetlig i hela unionen.
utgår
Ändring 209
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 17.3.1 – led ii – inledningen
ii)  Produktens avsedda ändamål:
ii)   Produktens avsedda ändamål vilka kan inbegripa:
Ändring 210
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 17.3.1 – led ii – strecksats 2
–   vilken funktion produkten har (t.ex. screening, kontroll, diagnostik eller stöd till diagnos),
–  vilken funktion produkten har (t.ex. screening, kontroll, diagnostik eller stöd till diagnos, prognostik, behandlingsvägledande diagnostik),
Ändring 211
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 17.3.1 – led ii – strecksats 7a (ny)
–  för behandlingsvägledande diagnostik, relevant målgrupp och anvisningar för användning och behandling.
Ändring 212
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 17.3.2 – led ia (nytt)
ia)  Bruksanvisningen ska vara lättbegriplig för lekmän och granskas av företrädare för relevanta berörda parter, bland annat patientorganisationer, organisationer för hälso- och sjukvårdspersonal och sammanslutningar för tillverkare.
Ändring 213
Förslag till förordning
Bilaga II – led 1.1 – led c – led ii
ii)   vilken funktion produkten har (t.ex. screening, kontroll, diagnostik eller stöd till diagnos),
ii)   vilken funktion produkten har (t.ex. screening, kontroll, diagnostik eller stöd till diagnos, prognostik, behandlingsvägledande diagnostik),
Ändring 214
Förslag till förordning
Bilaga II – led 1.1 – led c – led viiia (nytt)
viiia)  för behandlingsvägledande diagnostik, relevant målgrupp och anvisningar för användning och behandling.
Ändring 265
Förslag till förordning
Bilaga II – led 3.2 – led b
b)  Identifiering av alla anläggningar, inklusive hos leverantörer och underleverantörer, där tillverkningen sker.
b)  Identifiering av alla anläggningar, inklusive hos leverantörer och underleverantörer, där den kritiska tillverkningen sker.
Ändring 215
Förslag till förordning
Bilaga II – led 6.2 – stycke 2
Den tekniska dokumentationen ska innehålla antingen själva den rapport om den kliniska evidens som avses i avsnitt 3 i bilaga XII eller en fullständig hänvisning till den.
Den tekniska dokumentationen ska innehålla själva den rapport om den kliniska evidens som avses i avsnitt 3 i bilaga XII och en fullständig hänvisning till den.
Ändring 266
Förslag till förordning
Bilaga III – led 7
7.  Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder eller gemensamma tekniska specifikationer som följts och i enlighet med vilka överensstämmelsen försäkras.
utgår
Ändring 216
Förslag till förordning
Bilaga V– del A – led 15
15.  När det gäller produkter i klasserna C eller D, sammanfattningen av säkerheten och prestandan.
15.  När det gäller produkter i klasserna C eller D, sammanfattningen av säkerheten och prestandan samt hela den datauppsättning som samlats in under den kliniska prövningen och den kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden.
Ändring 217
Förslag till förordning
Bilaga V – del A – led 18a (nytt)
18a.  Fullständig teknisk dokumentation och rapporten om klinisk prestanda.
Ändring 218
Förslag till förordning
Bilaga VI- leden 1.1.4 och 1.2–1.6
1.1.  Rättslig status och organisationsstruktur
1.1.  Rättslig status och organisationsstruktur
1.1.4.  Det anmälda organet ska ha en organisationsstruktur och ansvarsfördelning som tillsammans med sättet att driva verksamheten skapar förtroende för genomförandet och resultaten av dess bedömningar av överensstämmelse.
1.1.4.  Det anmälda organet ska ha en organisationsstruktur och ansvarsfördelning som tillsammans med sättet att driva verksamheten skapar förtroende för genomförandet och resultaten av dess bedömningar av överensstämmelse.
Organisationsstrukturen samt de uppgifter, ansvar och befogenheter som innehas av dess högsta ledning och annan personal med inflytande på genomförandet och resultaten av bedömningen av överensstämmelse, ska dokumenteras klart och tydligt.
Organisationsstrukturen samt de uppgifter, ansvar och befogenheter som innehas av dess högsta ledning och annan personal med inflytande på genomförandet och resultaten av bedömningen av överensstämmelse, ska dokumenteras klart och tydligt. Denna information ska göras tillgänglig för allmänheten.
1.2.  Oberoende och opartiskhet
1.2.  Oberoende och opartiskhet
1.2.1.  Ett anmält organ ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av tillverkaren av den produkt som är föremål för bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska också vara oberoende av varje annan ekonomisk aktör som har ett intresse av produkten samt av eventuella konkurrenter till tillverkaren.
1.2.1.  Ett anmält organ ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av tillverkaren av den produkt som är föremål för bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska också vara oberoende av varje annan ekonomisk aktör som har ett intresse av produkten samt av eventuella konkurrenter till tillverkaren. Trots detta ska det anmälda organet kunna göra bedömningar av överensstämmelse av produkter från olika ekonomiska aktörer som tillverkar olika eller liknande produkter.
1.2.2.  Det anmälda organet ska vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk. Det anmälda organet ska ha rutiner för att möjliggöra identifiering, undersökning och lösning av sådana fall där en intressekonflikt kan uppstå, bl.a. personer som arbetat med konsulttjänster inom medicintekniska produkter för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik innan de började arbeta hos det anmälda organet.
1.2.2.  Det anmälda organet ska vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk. Det anmälda organet ska ha rutiner för att möjliggöra identifiering, undersökning och lösning av sådana fall där en intressekonflikt kan uppstå, bl.a. personer som arbetat med konsulttjänster inom medicintekniska produkter för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik innan de började arbeta hos det anmälda organet.
1.2.3.  Det anmälda organet, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för genomförandet av bedömningen av överensstämmelse ska uppfylla följande krav:
1.2.3.  Det anmälda organet, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för genomförandet av bedömningen av överensstämmelse ska uppfylla följande krav:
De får inte utgöras av någon som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller produkterna och inte heller av en auktoriserad representant för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra inköp och användning av bedömda produkter som behövs för det anmälda organets verksamhet (t.ex. mätinstrument), för utförande av bedömningen av överensstämmelse eller för användning av sådana produkter för personligt bruk.
De får inte utgöras av någon som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller produkterna och inte heller av en auktoriserad representant för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra inköp och användning av bedömda produkter som behövs för det anmälda organets verksamhet (t.ex. mätinstrument), för utförande av bedömningen av överensstämmelse eller för användning av sådana produkter för personligt bruk.
De får inte delta direkt i konstruktion, tillverkning, uppförande, marknadsföring, installering, användning eller underhåll av de produkter som det bedömer eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.
De får inte delta direkt i konstruktion, tillverkning, uppförande, marknadsföring, installering, användning eller underhåll av de produkter som det bedömer eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.
De får inte erbjuda eller tillhandahålla någon tjänst som kan äventyra förtroendet för deras oberoende, objektivitet och opartiskhet. De får i synnerhet inte erbjuda eller tillhandahålla konsulttjänster till tillverkaren, dennes auktoriserade representant, en leverantör eller en affärskonkurrent i fråga om utformning, konstruktion, marknadsföring eller underhåll av de produkter eller processer som är under bedömning. Detta utesluter inte allmän utbildning med anknytning till föreskrifter om medicintekniska produkter eller tillhörande standarder som inte är kundspecifika.
De får inte erbjuda eller tillhandahålla någon tjänst som kan äventyra förtroendet för deras oberoende, objektivitet och opartiskhet. De får i synnerhet inte erbjuda eller tillhandahålla konsulttjänster till tillverkaren, dennes auktoriserade representant, en leverantör eller en affärskonkurrent i fråga om utformning, konstruktion, marknadsföring eller underhåll av de produkter eller processer som är under bedömning. Detta utesluter inte allmän utbildning med anknytning till föreskrifter om medicintekniska produkter eller tillhörande standarder som inte är kundspecifika.
Det anmälda organet ska göra allmänt tillgängliga intresseförklaringarna från sin högsta ledning och från personalen med ansvar för bedömningar av överensstämmelse. Den nationella myndigheten ska se efter att det anmälda organet följer dessa bestämmelser och två gånger om året rapportera till kommissionen med fullständig öppenhet och insyn.
1.2.4.  Det ska garanteras att de anmälda organen såväl som deras ledning och medarbetarna inom bedömningspersonalen är opartiska. Ersättningen till ledningen för och bedömningspersonalen vid ett anmält organ får inte styras av resultatet av bedömningarna.
1.2.4.  Det ska garanteras att de anmälda organen, deras ledning, medarbetarna inom bedömningspersonalen samt underentreprenörer är opartiska. Ersättningen till ledningen för, bedömningspersonalen vid samt underentreprenörerna till ett anmält organ får inte styras av resultatet av bedömningarna.
1.2.5.  Om ett anmält organ ägs av en offentlig myndighet eller institution, ska det säkerställas och dokumenteras att det har en oberoende ställning och att inga intressekonflikter finns mellan å ena sidan, den nationella myndighet som ansvarar för anmälda organ och/eller den behöriga myndigheten och, å andra sidan, det anmälda organet.
1.2.5.  Om ett anmält organ ägs av en offentlig myndighet eller institution, ska det säkerställas och dokumenteras att det har en oberoende ställning och att inga intressekonflikter finns mellan å ena sidan, den nationella myndighet som ansvarar för anmälda organ och/eller den behöriga myndigheten och, å andra sidan, det anmälda organet.
1.2.6.  Det anmälda organet ska säkerställa och dokumentera att dess dotterbolags, underentreprenörers eller andra associerade organs verksamhet inte påverkar dess oberoende, opartiskhet och objektivitet när det genomför sina bedömningar av överensstämmelse.
1.2.6.  Det anmälda organet ska säkerställa och dokumentera att dess dotterbolags, underentreprenörers eller andra associerade organs verksamhet inte påverkar dess oberoende, opartiskhet och objektivitet när det genomför sina bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska för den nationella myndigheten påvisa att bestämmelserna i denna punkt följts.
1.2.7.  Det anmälda organet ska verka enligt konsekventa, rättvisa och rimliga villkor och beakta intressen som rör små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
1.2.7.  Det anmälda organet ska verka enligt konsekventa, rättvisa och rimliga villkor och beakta intressen som rör små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
1.2.8.  Kraven i detta avsnitt ska på intet sätt utesluta utbyte av teknisk information och riktlinjer mellan ett anmält organ och en tillverkare som ansöker om bedömning av överensstämmelse hos organet.
1.2.8.  Kraven i detta avsnitt ska på intet sätt utesluta utbyte av teknisk information och riktlinjer mellan ett anmält organ och en tillverkare som ansöker om bedömning av överensstämmelse hos organet.
1.3.  Sekretess
1.3.  Sekretess
Personalen vid ett anmält organ ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom gentemot de nationella myndigheter som ansvarar för de anmälda organen, de behöriga myndigheterna eller kommissionen. De immateriella rättigheterna ska vara skyddade. I detta syfte ska det anmälda organet ha infört dokumenterade förfaranden.
Personalen vid ett anmält organ ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom i motiverade fall och gentemot de nationella myndigheter som ansvarar för de anmälda organen, de behöriga myndigheterna eller kommissionen. De immateriella rättigheterna ska vara skyddade. I detta syfte ska det anmälda organet ha infört dokumenterade förfaranden.
Då allmänheten eller hälso- och sjukvårdspersonal ingår med en begäran om information och uppgifter till det anmälda organet och begäran avslås ska det anmälda organet motivera detta och göra sin motivering allmänt tillgänglig.
1.4.  Ansvar
1.4.  Ansvar
Det anmälda organet ska teckna en lämplig ansvarsförsäkring som motsvarar såväl den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilken det har anmälts, inklusive eventuella tillfälliga upphävanden, begränsningar eller återkallanden av intyg, som den geografiska omfattningen av dess verksamhet, såvida inte staten påtar sig ansvaret i enlighet med nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.
Det anmälda organet ska teckna en lämplig ansvarsförsäkring som motsvarar såväl den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilken det har anmälts, inklusive eventuella tillfälliga upphävanden, begränsningar eller återkallanden av intyg, som den geografiska omfattningen av dess verksamhet, såvida inte staten påtar sig ansvaret i enlighet med nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.
1.5.  Finansiella krav
1.5.  Finansiella krav
Det anmälda organet ska ha de finansiella resurser som krävs för att bedriva verksamheten för bedömning av överensstämmelse och därmed sammanhängande affärsverksamhet. Det ska dokumentera och bevisa sin ekonomiska kapacitet och ekonomiska bärkraft, med beaktande av särskilda omständigheter under en första inledande fas.
Det anmälda organet, inbegripet dess dotterbolag, ska ha de finansiella resurser som krävs för att bedriva verksamheten för bedömning av överensstämmelse och därmed sammanhängande affärsverksamhet. Det ska dokumentera och bevisa sin ekonomiska kapacitet och ekonomiska bärkraft, med beaktande av särskilda omständigheter under en första inledande fas.
1.6.  Deltagande i samordningsverksamhet
1.6.  Deltagande i samordningsverksamhet
1.6.1.  Det anmälda organet ska delta i eller se till att dess bedömningspersonal får information om det relevanta standardiseringsarbetet och om arbetet i det anmälda organets samordningsgrupp, samt att dess bedömningspersonal och beslutsfattande personal informeras såväl om all relevant lagstiftning som om alla relevanta riktlinjer och dokument om bästa metoder som antagits inom ramen för denna förordning.
1.6.1.  Det anmälda organet ska delta i eller se till att dess bedömningspersonal, inbegripet underentreprenörer, får information om och utbildning i det relevanta standardiseringsarbetet och om arbetet i det anmälda organets samordningsgrupp, samt att dess bedömningspersonal och beslutsfattande personal informeras såväl om all relevant lagstiftning och alla relevanta standarder som om alla relevanta riktlinjer och dokument om bästa metoder som antagits inom ramen för denna förordning. Det anmälda organet ska föra ett register över de åtgärder som vidtas för att informera personalen.
1.6.2.  Det anmälda organet ska följa en uppförandekod som bl.a. behandlar etiska affärsmetoder för anmälda organ inom medicintekniska produkter för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och som är godkänd av de nationella myndigheter som ansvarar för anmälda organ. I uppförandekoden ska det föreskrivas ett system för övervakning och kontroll av att de anmälda organen genomför koden.
1.6.2.  Det anmälda organet ska följa en uppförandekod som bl.a. behandlar etiska affärsmetoder för anmälda organ inom medicintekniska produkter för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och som är godkänd av de nationella myndigheter som ansvarar för anmälda organ. I uppförandekoden ska det föreskrivas ett system för övervakning och kontroll av att de anmälda organen genomför koden.
Ändring 219
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 2
2.  KVALITETSLEDNINGSKRAV
2.  KVALITETSLEDNINGSKRAV
2.1.  Det anmälda organet ska upprätta, dokumentera, genomföra, underhålla och driva ett kvalitetsledningssystem som är anpassat till bedömningsverksamhetens natur, verksamhetsområde och omfattning och som både stöder verksamheten så att kraven i denna förordning konsekvent uppfylls och visar att så sker.
2.1.  Det anmälda organet ska upprätta, dokumentera, genomföra, underhålla och driva ett kvalitetsledningssystem som är anpassat till bedömningsverksamhetens natur, verksamhetsområde och omfattning och som både stöder verksamheten så att kraven i denna förordning konsekvent uppfylls och visar att så sker.
2.2.  Det anmälda organets kvalitetsledningssystem ska minst omfatta följande:
2.2.  Det anmälda organets och dess underentreprenörers kvalitetsledningssystem ska minst omfatta följande:
–  Strategier för avdelning av personal till olika delar av verksamheten och dessa medarbetares ansvarsområden.
–  Strategier för avdelning av personal till olika delar av verksamheten och dessa medarbetares ansvarsområden.
–  Beslutsprocessen i enlighet med de uppgifter, ansvarsområden och roller som högsta ledningen och annan personal på det anmälda organet har.
–  Beslutsprocessen i enlighet med de uppgifter, ansvarsområden och roller som högsta ledningen och annan personal på det anmälda organet har.
–  Dokumentkontroll.
–  Dokumentkontroll.
–  Registerkontroll.
–  Registerkontroll.
–  Granskning av förvaltningen.
–  Granskning av förvaltningen.
–  Interna granskningar.
–  Interna granskningar.
–  Korrigerande och förebyggande åtgärder.
–  Korrigerande och förebyggande åtgärder.
–  Klagomål och överklaganden.
–  Klagomål och överklaganden.
–   Fortbildning.
Ändring 220
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 3.1
3.1.1.  Ett anmält organ ska kunna utföra alla de uppgifter som den åläggs genom denna förordning med högsta yrkesmässiga integritet och nödvändig teknisk kompetens på området, oavsett om dessa uppgifter utförs av det anmälda organet självt eller av annan part för dess räkning och under dess ansvar.
3.1.1.  Ett anmält organ och dess underentreprenörer ska kunna utföra alla de uppgifter som de åläggs genom denna förordning med högsta yrkesmässiga integritet och nödvändig teknisk kompetens på området, oavsett om dessa uppgifter utförs av det anmälda organet självt eller av annan part för dess räkning och under dess ansvar. I enlighet med artikel 35 ska det övervakas att detta krav uppfylls, så att organet har erforderlig kvalitet.
Det ska i synnerhet ha nödvändig personal och ska förfoga över eller ha tillgång till all utrustning och alla hjälpmedel som det behöver för att korrekt utföra de tekniska och administrativa uppgifter som ingår i den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilka det är anmält.
Det ska i synnerhet ha nödvändig personal och ska förfoga över eller ha tillgång till all utrustning och alla hjälpmedel som det behöver för att korrekt utföra de tekniska, vetenskapliga och administrativa uppgifter som ingår i den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilka det är anmält.
Detta innebär att det i organisationen ska finnas tillräckligt med vetenskaplig personal med tillräcklig erfarenhet och kunskap för att kunna göra en bedömning av den medicinska funktionsdugligheten och prestandan hos de produkter för vilka organisationen har blivit anmäld, med hänsyn till kraven i denna förordning, särskilt de i bilaga I.
Detta innebär att det i organisationen genomgående ska finnas tillräckligt med vetenskaplig personal med nödvändig och tillräcklig erfarenhet, diplomerad universitetsutbildning och den kunskap som behövs för att kunna göra en bedömning av den medicinska funktionsdugligheten och prestandan hos de produkter för vilka organisationen har blivit anmäld, med hänsyn till kraven i denna förordning, särskilt de i bilaga I.
Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med deras intresseförklaringar och upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för.
De anmälda organen ska minst en gång om året genomföra oanmälda inspektioner på samtliga produktionsanläggningar för de medicintekniska produkter som de ansvarar för.
Det bedömningsansvariga anmälda organet ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om vilka resultat som framkommit vid de årliga inspektionerna. Resultaten ska ingå i en rapport.
Organet ska också till den relevanta behöriga nationella myndigheten översända en beskrivning av de årliga inspektioner som verkställts.
3.1.2.  Vid alla tidpunkter och vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts, ska det anmälda organet inom sin organisation ha den administrativa, tekniska och vetenskapliga personal med såväl teknisk kunskap om som tillräcklig och lämplig erfarenhet av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och motsvarande teknik som krävs för bedömningen av överensstämmelse, inklusive bedömningen av kliniska data.
3.1.2.  Vid alla tidpunkter och vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts, ska det anmälda organet inom sin organisation ha den administrativa, tekniska och vetenskapliga personal med såväl medicinsk, teknisk samt, vid behov, farmakologisk kunskap om som tillräcklig och lämplig erfarenhet av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och motsvarande teknik som krävs för bedömningen av överensstämmelse, inbegripet bedömningen av kliniska data eller utvärdering av en bedömning som gjorts av en underentreprenör.
3.1.3.  Det anmälda organet ska tydligt dokumentera omfattningen och begränsningen av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter i fråga om den personal som deltar i bedömningen av överensstämmelse och ska informera berörd personal om detta.
3.1.3.  Det anmälda organet ska tydligt dokumentera omfattningen och begränsningen av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter i fråga om den personal som deltar i bedömningen av överensstämmelse, inbegripet eventuella underentreprenörer, dotterbolag och externa experter, och ska informera berörd personal om detta.
3.1.3a. Det anmälda organet ska tillhandahålla förteckningen över sin personal som arbetar med bedömningar av överensstämmelse och dess kompetens åt kommissionen och på begäran åt övriga parter. Förteckningen ska hållas uppdaterad.
Ändring 221
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.2
3.2.1.  Det anmälda organet ska fastställa och dokumentera dels kvalifikationskriterier och förfaranden för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), dels den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska behandla de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse (t.ex. granskningar, produktutvärdering/produktprovning, granskning av produktens konstruktionsunderlag och beslutsfattande) samt produkter, teknik och områden som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.
3.2.1.  Samordningsgruppen ska fastställa och dokumentera principer för hög kompetens och kvalifikationskriterier och förfaranden för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), samt den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska behandla de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse (t.ex. granskningar, produktutvärdering/produktprovning, granskning av produktens konstruktionsunderlag och beslutsfattande) samt de produkter, den teknik och de områden som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.
3.2.2.  Kvalifikationskriterierna ska hänvisa till räckvidden för det anmälda organets utseende i enlighet med den beskrivning av dess räckvidd som medlemsstaten använder i den anmälan som avses i artikel 31, och där ska på tillräcklig detaljnivå anges vilka kvalifikationer som krävs inom de delområden som omfattas av beskrivningen av räckvidden.
3.2.2.  Kvalifikationskriterierna ska hänvisa till räckvidden för det anmälda organets utseende i enlighet med den beskrivning av dess räckvidd som medlemsstaten använder i den anmälan som avses i artikel 31, och där ska på tillräcklig detaljnivå anges vilka kvalifikationer som krävs inom de delområden som omfattas av beskrivningen av räckvidden.
Särskilda kvalifikationskrav ska fastställas för bedömning av biokompatibilitetsaspekter, klinisk utvärdering och de olika typerna av steriliseringsprocesser.
Särskilda kvalifikationskrav ska fastställas för bedömning av biokompatibilitetsaspekter, säkerhet, klinisk utvärdering och de olika typerna av steriliseringsprocesser.
3.2.3.  Den personal som ansvarar för att auktorisera annan personal som ska utföra specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse och den personal som har det övergripande ansvaret för slutlig översyn av och beslutsfattande om certifiering ska vara anställd av det anmälda organet självt och får inte anställas genom underentreprenad. Medarbetarna inom denna personalgrupp ska tillsammans ha dokumenterad kunskap om och erfarenhet av följande:
3.2.3.  Den personal som ansvarar för att auktorisera annan personal som ska utföra specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse och den personal som har det övergripande ansvaret för slutlig översyn av och beslutsfattande om certifiering ska vara anställd av det anmälda organet självt och får inte anställas genom underentreprenad. Medarbetarna inom denna personalgrupp ska tillsammans ha dokumenterad kunskap om och erfarenhet av följande:
–  Unionslagstiftning rörande medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och relevanta vägledningsdokument.
–  Unionslagstiftning rörande medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och relevanta vägledningsdokument.
–  De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i denna förordning.
–  De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i denna förordning.
–  En bred kunskapsbas när det gäller medicinteknik inom in vitro-diagnostik, den medicintekniska industrin inom in vitro-diagnostik samt konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  En bred kunskapsbas när det gäller medicinteknik inom in vitro-diagnostik, den medicintekniska industrin inom in vitro-diagnostik samt konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Det anmälda organets kvalitetsledningssystem och tillhörande förfaranden.
–  Det anmälda organets kvalitetsledningssystem och tillhörande förfaranden.
–  De typer av kvalifikationer (kunskap, erfarenhet och annan kompetens) som krävs för att genomföra bedömningar av överensstämmelse när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, liksom de relevanta kvalifikationskriterierna.
–  De typer av kvalifikationer (kunskap, erfarenhet och annan kompetens) som krävs för att genomföra bedömningar av överensstämmelse när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, liksom de relevanta kvalifikationskriterierna.
–  Relevant utbildning för personal som är involverad i bedömningen av överensstämmelse när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Relevant utbildning för personal som är involverad i bedömningen av överensstämmelse när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Förmågan att kunna upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna av överensstämmelse har utförts på ett lämpligt sätt.
–  Förmågan att kunna upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna av överensstämmelse har utförts på ett lämpligt sätt.
–  Minst tre års lämplig erfarenhet av bedömning av överensstämmelse inom ett anmält organ.
–  Tillräcklig tjänstetid/erfarenhet av bedömning av överensstämmelse enligt denna förordning eller tidigare gällande lagstiftning under minst tre år i ett anmält organ. Personal vid ett anmält organ som deltar i certifieringsbeslut får inte ha deltagit i den bedömning av överensstämmelse för vilken ett beslut om certifiering måste fattas.
3.2.4.  De anmälda organen ska förfoga över personal med klinisk expertis. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att
3.2.4.  Kliniska experter: De anmälda organen ska förfoga över personal med expertis i fråga om utformningen av kliniska prövningar, medicinsk statistik, klinisk patienthantering, god klinisk sed i samband med kliniska prövningar. Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 28, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att
–  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,
fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av de kliniska prövningsplanerna och den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,
–  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,
–  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,
–  kunna diskutera kliniska data i tillverkarens kliniska utvärdering med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,
–  kunna diskutera motivet för utformningen av den planerade studien, de kliniska prövningsplanerna och urvalet av kontrollåtgärder med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,
–  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,
–  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska prövningsplanerna och de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,
–  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,
–  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,
–  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare.
–  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare.
–  säkerställa oberoende och objektivitet och avslöja eventuella intressekonflikter.
3.2.5.  Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterad översyn (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll, inklusive aspekter såsom den kliniska utvärderingen, sterilisering och programvaruvalidering) ska ha följande bevisade kvalifikationer:
3.2.5.  Produktbedömare: Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterade översyner (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll, inklusive aspekter såsom den kliniska utvärderingen, sterilisering och programvaruvalidering) ska ha specialistkompetens som bör omfatta:
–  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
–  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
–  Fyra års yrkeserfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla konstruktion, tillverkning, testning eller användning av den produkt eller teknik som ska utvärderas eller som är relaterad till de vetenskapliga aspekter som ska bedömas.
–  Fyra års yrkeserfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla konstruktion, tillverkning, testning eller användning av den produkt (enligt definitionen inom en generisk produktgrupp) eller teknik som ska utvärderas eller som är relaterad till de vetenskapliga aspekter som ska bedömas.
–  Lämpliga kunskaper om de allmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I samt om tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, i harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.
–  Lämpliga kunskaper om de allmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I samt om tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, i harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.
–  Kvalifikationer inom tekniska eller naturvetenskapliga områden, (t.ex. sterilisering, biokompatibilitet, vävnader från djur, mänskliga vävnader, programvara, funktionell säkerhet, klinisk utvärdering, elsäkerhet, förpackning).
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av klinisk utvärdering.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilagorna VIII–X, i synnerhet de aspekter som de är auktoriserade för, samt befogenhet att utföra dessa bedömningar.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilagorna VIII–X, i synnerhet de aspekter som de är auktoriserade för, samt befogenhet att utföra dessa bedömningar.
3.2.6.  Den personal som ansvarar för att utföra granskningar av tillverkarens kvalitetsledningssystem ska ha följande bevisade kvalifikationer:
3.2.6.  Granskare: Den personal som ansvarar för att utföra granskningar av tillverkarens kvalitetssäkringssystem ska ha specialistkompetens som bör omfatta:
–  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
–  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
–  Fyra års erfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla kvalitetsledning.
–  Fyra års erfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla kvalitetsledning.
–  Lämpliga kunskaper om teknik av det slag som definieras i IAF:s/EAC:s kodsystem eller motsvarande.
–  Lämpliga kunskaper om lagstiftningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik samt tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.
–  Lämpliga kunskaper om lagstiftningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik samt tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
–  Lämpliga kunskaper om såväl kvalitetsledningssystem som tillhörande standarder och vägledningsdokument.
–  Lämpliga kunskaper om såväl kvalitetsledningssystem som tillhörande standarder och vägledningsdokument.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilagorna VIII–X, i synnerhet de aspekter som de är auktoriserade för, samt befogenhet att utföra bedömningarna.
–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilagorna VIII–X, i synnerhet de aspekter som de är auktoriserade för, samt befogenhet att utföra bedömningarna.
–  Utbildning i granskningsmetoder som gör det möjligt att ifrågasätta kvalitetsledningssystem.
–  Utbildning i granskningsmetoder som gör det möjligt att ifrågasätta kvalitetsledningssystem.
Ändring 222
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.4
3.4.  Underentreprenörer och externa experter
3.4.  Underentreprenörer och externa experter
3.4.1.  Utan att det påverkar de begränsningar som följer av avsnitt 3.2., får de anmälda organen lägga ut klart angivna delar av bedömningen av överensstämmelse på underentreprenörer. Det är inte tillåtet att lägga ut granskningen av kvalitetsledningssystem eller produktrelaterade översyner som helhet på underentreprenad.
3.4.1.  Utan att det påverkar de begränsningar som följer av avsnitt 3.2., får de anmälda organen lägga ut klart angivna delar av bedömningen av överensstämmelse på underentreprenörer, särskilt när den kliniska expertisen är begränsad. Det är inte tillåtet att lägga ut granskningen av kvalitetsledningssystem eller produktrelaterade översyner som helhet på underentreprenad.
3.4.2.  Om ett anmält organ anlitar lägger ut bedömning av överensstämmelse på underentreprenad antingen hos en organisation eller hos en person, ska det ha riktlinjer för på vilka villkor så får ske. Eventuella underentreprenader eller samråd med externa experter ska vara väl dokumenterade och vara föremål för ett skriftligt avtal som bl.a. täcker sekretess och intressekonflikter.
3.4.2.  Om ett anmält organ lägger ut bedömning av överensstämmelse på underentreprenad antingen hos en organisation eller hos en person, ska det ha riktlinjer för på vilka villkor så får ske. Eventuella underentreprenader eller samråd med externa experter ska vara väl dokumenterade, finnas tillgängliga för allmänheten och vara föremål för ett skriftligt avtal som bl.a. täcker sekretess och intressekonflikter.
3.4.3.  Om underentreprenörer eller externa experter används inom ramen för bedömning av överensstämmelse inom det området, ska det anmälda organet ha tillräcklig egen kompetens på varje produktområde för vilket det utsetts att leda bedömningen av överensstämmelse, för att kunna kontrollera expertutlåtandenas lämplighet och giltighet och fatta beslut om certifiering.
3.4.3.  Om underentreprenörer eller externa experter används inom ramen för bedömning av överensstämmelse inom det området, ska det anmälda organet ha tillräcklig egen kompetens på varje produktområde eller inom varje behandling eller medicinsk specialitet för vilket det utsetts att leda bedömningen av överensstämmelse, för att kunna kontrollera expertutlåtandenas lämplighet och giltighet och fatta beslut om certifiering.
3.4.4.  Det anmälda organet ska fastställa förfaranden för bedömning och övervakning av kompetensen hos alla underentreprenörer och externa experter som används.
3.4.4.  Det anmälda organet ska fastställa förfaranden för bedömning och övervakning av kompetensen hos alla underentreprenörer och externa experter som används.
3.4.4a. Riktlinjerna och förfarandena enligt leden 3.4.2 och 3.4.4 ska meddelas den nationella myndigheten innan någon underleverantör anlitas.
Ändring 223
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.5.2
3.5.2.  Det ska granska personalens kompetens och kartlägga fortbildningsbehov för att de erforderliga kvalifikationerna och kunskaperna ska upprätthållas.
3.5.2.  Det ska granska personalens kompetens och kartlägga fortbildningsbehov samt se till att nödvändiga åtgärder vidtas enligt situationens krav för att de erforderliga kvalifikationerna och kunskaperna ska upprätthållas.
Ändring 224
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.5a – rubriken och led 3.5a.1 (nytt)
3.5a. Ytterligare krav på särskilda anmälda organ
3.5a.1. Kliniska experter hos särskilda anmälda organ
De anmälda organen ska förfoga över personal med expertis i fråga om utformningen av kliniska prövningar, medicinsk statistik, klinisk patienthantering, god klinisk sed i samband med kliniska prövningar och farmakologi. Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att
–  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av de kliniska prövningsplanerna och den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,
–  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,
–  kunna diskutera motivet för utformningen av den planerade studien, de kliniska prövningsplanerna och urvalet av kontrollåtgärder med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,
–  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska prövningsplanerna och de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,
–  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,
–  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare,
–  förstå sig på verksamma ämnen,
–  säkerställa oberoende och objektivitet och avslöja eventuella intressekonflikter.
Ändring 267
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.5a.2. (nytt)
3.5a.2. Produktspecialister hos särskilda anmälda organ
Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterade översyner (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll) av de produkter som avses i artikel 41a ska ha följande bevisade kvalifikationer som produktspecialist:
—  Uppfylla kravet för produktbedömare.
—  Ha en högre universitetsutbildning inom ett område med relevans för medicintekniska produkter eller alternativt sex års erfarenhet av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik eller närliggande sektorer.
—  Kunna peka ut de viktigaste riskerna med produkter inom sin produktkategori, utan föregående hänvisning till tillverkarens specifikationer eller riskanalyser.
—  Kunna utföra sin bedömning utgående från de väsentliga kraven, om det inte finns några harmoniserade eller fastställda nationella standarder.
—  Yrkeserfarenheten bör ha förvärvats i den första produktkategori som deras kvalifikationer bygger på och som har relevans för den produktkategori som det anmälda organet utsetts för, och den bör ge tillräckligt med kunskaper och erfarenhet för att möjliggöra en grundlig analys av utformning, validering, verifiering, testning och klinisk användning, tillsammans med en gedigen kännedom om hur sådana produkter utformas, tillverkas, testas och kliniskt används samt om vilka risker som är förknippade med dem.
—  Avsaknad av yrkeserfarenhet av ytterligare produktkategorier med nära anknytning till den första produktkategorin kan kompenseras med hjälp av produktspecifika internutbildningsprogram.
—  Produktspecialister med kvalifikationer inom särskilda slag av teknik bör förvärva sin yrkeserfarenhet inom ifrågavarande område av teknik, med relevans för det som det anmälda organet utsetts för.
För varje utsedd produktkategori ska det särskilda anmälda organet ha minst två produktspecialister, varav åtminstone en ska tillhöra den egna personalen, för granskning av produkter som avses i artikel 41a.1. För dessa produkter ska organet självt förfoga över produktspecialister med behörighet för de utsedda teknikområden som omfattas av räckvidden för anmälan.
Ändring 226
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.5a.3 (nytt)
3.5a.3. Utbildning för produktspecialister
Produktspecialister ska få minst 36 timmars utbildning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och principerna för bedömning och certifiering, inklusive utbildning om verifiering av tillverkade produkter.
Det anmälda organet ska se till att en produktspecialist, som villkor för att förvärva sina kvalifikationer, får adekvat utbildning om relevanta förfaranden inom det anmälda organets kvalitetsledningssystem samt genomgår en utbildningsplan med ett tillräckligt antal bedömningar av konstruktionsunderlag som i vittnens närvaro genomförts under övervakning och bedömts från sakkunnigt håll, innan den blivande produktspecialisten gör en fullständigt oberoende bedömning som ska ge kvalifikationerna.
Det anmälda organet ska bevisa att lämpliga kunskaper föreligger om varje produktkategori för vilken en person vill kvalificera sig. Minst fem konstruktionsunderlag (av vilka minst två ska vara ursprungliga ansökningar eller betydande utvidgningar av certifieringar) ska bedömas för den första produktkategorin. För därpå följande kvalifikationer när det gäller ytterligare produktkategorier ska bevis om adekvat produktkännedom och erfarenhet läggas fram.
Ändring 227
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 3.5a.4 (nytt)
3.5a.4. Upprätthållande av produktspecialisters kvalifikationer
Produktspecialisters kvalifikationer ska årligen ses över, varvid det ska påvisas att minst fyra konstruktionsunderlag, oavsett hur många produktkategorier som kvalifikationerna gäller för, har bedömts, såsom rullande medelvärde under en fyraårsperiod. Bedömningar av betydande förändringar av en godkänd utformning (inte fullständiga undersökningar av utformningen) ska, liksom bedömningar som genomförts under övervakning, räknas som 50 procent.
Produktspecialisterna ska åläggas att fortlöpande bevisa att deras produktkännedom är av mest aktuella slag och att de har erfarenheter av bedömningar i varje produktkategori som omfattas av deras kvalifikationer. Årlig utbildning om förordningens aktuella innehåll, harmoniserade standarder, relevanta vägledningsdokument, klinisk utvärdering, utvärdering av prestanda, kraven i gemensamma tekniska specifikationer ska påvisas.
Om kraven för att en kvalifikation ska förnyas inte uppfylls ska kvalifikationen tillfälligt upphöra att gälla. I så fall ska den första bedömningen av ett konstruktionsunderlag som följer på detta göras under övervakning och utgående från resultaten av den bedömningen ska det bekräftas att kvalifikationen blivit giltig på nytt.
Ändring 228
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 4
4.1.  Det anmälda organets beslutsförfarande ska vara tydligt dokumenterat när det gäller exempelvis utfärdande, tillfälligt upphävande, återinförande eller indragning av intyg om bedömning av överensstämmelse eller avslag på ansökningar om sådana intyg eller ändringar eller begränsningar av sådana, såväl som när det gäller frågan om tillägg.
4.1.  Det anmälda organets beslutsförfarande ska medge insyn och vara tydligt dokumenterat och resultatet av det ska vara allmänt tillgängligt när det gäller exempelvis utfärdande, tillfälligt upphävande, återinförande eller indragning av intyg om bedömning av överensstämmelse eller avslag på ansökningar om sådana intyg eller ändringar eller begränsningar av sådana, såväl som när det gäller frågan om tillägg.
4.2.  Det anmälda organet ska dokumentera hur de ska genomföra de förfaranden för bedömning av överensstämmelse för vilka det har utsetts, med hänsyn till deras respektive särdrag, inklusive lagstadgat samråd som krävs för de olika kategorier av produkter som anmälan omfattar; detta säkerställer insynen i förfarandena och garanterar att de är reproducerbara.
4.2.  Det anmälda organet ska dokumentera hur de ska genomföra de förfaranden för bedömning av överensstämmelse för vilka det har utsetts, med hänsyn till deras respektive särdrag, inklusive lagstadgat samråd som krävs för de olika kategorier av produkter som anmälan omfattar; detta säkerställer insynen i förfarandena och garanterar att de är reproducerbara.
4.3.  Det anmälda organet ska ha dokumenterade förfaranden som omfattar åtminstone
4.3.  Det anmälda organet ska ha dokumenterade förfaranden som är allmänt tillgängliga och som omfattar åtminstone
–  ansökan om bedömning av överensstämmelse som inges av en tillverkare eller en auktoriserad representant,
–  ansökan om bedömning av överensstämmelse som inges av en tillverkare eller en auktoriserad representant,
–  behandlingen av ansökan, inklusive kontroll av om dokumentationen är fullständig, om produkten kan betraktas som en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik och hur den ska klassificeras,
–  behandlingen av ansökan, inklusive kontroll av om dokumentationen är fullständig, om produkten kan betraktas som en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik och hur den ska klassificeras, liksom den tid som rekommenderas för bedömningen av dess överensstämmelse,
–  det språk som används i ansökan, i korrespondens och i den dokumentation som ska lämnas in,
–  det språk som används i ansökan, i korrespondens och i den dokumentation som ska lämnas in,
–  villkoren i avtalet med tillverkaren eller dennes auktoriserade representant,
–  villkoren i avtalet med tillverkaren eller dennes auktoriserade representant,
–  de avgifter som ska tas ut för bedömning av överensstämmelse,
–  de avgifter som ska tas ut för bedömning av överensstämmelse,
–  bedömningen av relevanta ändringar som ska lämnas in för godkännande i förväg,
–  bedömningen av relevanta ändringar som ska lämnas in för godkännande i förväg,
–  planeringen av övervakning,
–  planeringen av övervakning,
–  förnyelsen av intyg.
–  förnyelsen av intyg.
Ändring 229
Förslag till förordning
Bilaga VI – led 4a (nytt)
4a.  REKOMMENDERAD TID FÖR DE BEDÖMNINGAR AV ÖVERENSSTÄMMELSE SOM UTFÖRS AV ANMÄLDA ORGAN
4.1.  Anmälda organ ska fastställa granskningens längd för de inledande granskningarna i etapp 1 och etapp 2 samt kontrollgranskningar för varje sökande och certifierad kund.
4.2.  Granskningens längd ska bygga bland annat på det faktiska antalet anställda inom organisationen, komplexiteten hos processerna inom organisationen, beskaffenheten och egenskaperna hos de medicintekniska produkter som omfattas av granskningen samt de olika tekniker som används för att tillverka och kontrollera de medicintekniska produkterna. Granskningens längd får anpassas till eventuella viktiga faktorer som är unika för den organisation som ska granskas. Det anmälda organet ska se till att eventuella variationer i granskningarnas längd inte blir till skada för granskningarnas effektivitet.
4.3.  Längden på en planerad granskning på plats får inte understiga en granskare/dag.
4.4.  Certifieringen av flera anläggningar som omfattas av ett kvalitetssäkringssystem får inte grundas på ett stickprovssystem.
Ändring 230
Förslag till förordning
Bilaga VII – led 1.1
1.1.  Tillämpningen av klassificeringsreglerna ska styras av det avsedda ändamålet med produkten.
1.1.  Tillämpningen av klassificeringsreglerna ska styras av det avsedda ändamålet med produkten, det nya med produkten, dess komplexitet samt dess inneboende risk.
Ändring 231
Förslag till förordning
Bilaga VII – led 2.3 – led c
c)  Påvisande av förekomst av ett smittämne, om det finns en betydande risk för att ett felaktigt resultat skulle leda till döden eller ett allvarligt funktionshinder för den individ eller det foster som testas, eller hos individens barn.
c)  Påvisande av förekomst av ett smittämne, om det finns en betydande risk för att ett felaktigt resultat skulle leda till döden eller ett allvarligt funktionshinder för den individ eller det foster eller embryo som testas, eller hos individens barn.
Ändring 232
Förslag till förordning
Bilaga VII – led 2.3 – led f – led ii
ii)  produkter avsedda att användas för utvärdering av i vilket stadium av sjukdomen patienterna befinner sig, eller
ii)  produkter avsedda att användas för utvärdering av i vilket stadium av sjukdomen patienterna befinner sig, eller prognostisering, eller
Ändring 233
Förslag till förordning
Bilaga VII – led 2.3 – led j
j)  Screentestning för medfödda störningar hos foster.
j)  Screentestning för medfödda störningar hos foster eller embryon.
Ändring 235
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 3.2 – led d – strecksats 2
–  de produktidentifieringsförfaranden som utarbetats och hållits aktuella på grundval av ritningar, specifikationer eller andra relevanta handlingar under varje skede av tillverkningen.
–  de produktidentifierings- och spårbarhetsförfaranden som utarbetats och hållits aktuella på grundval av ritningar, specifikationer eller andra relevanta handlingar under varje skede av tillverkningen.
Ändring 236
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 4.4 – stycke 1
4.4.  Det anmälda organet ska göra slumpvisa oanmälda inspektioner hos tillverkaren och i tillämpliga fall även hos tillverkarens leverantörer och/eller underleverantörer; dessa inspektioner kan kombineras med den regelbundna utvärdering av övervakningen som avses i avsnitt 4.3 eller genomföras utöver denna utvärdering. Det anmälda organet ska upprätta en plan för de oanmälda inspektionerna som inte får lämnas ut till tillverkaren.
4.4.  Det anmälda organet ska, för varje tillverkare och generisk produktgrupp, göra slumpvisa oanmälda inspektioner vid de relevanta tillverkningsställena och i tillämpliga fall även hos tillverkarens leverantörer och/eller underentreprenörer. Det anmälda organet ska upprätta en plan för de oanmälda inspektionerna som inte får lämnas ut till tillverkaren. Vid sådana inspektioner ska det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetsledningssystemet fungerar väl. Organet ska tillhandahålla tillverkaren en inspektionsrapport och en provningsrapport. Det anmälda organet ska göra dessa inspektioner åtminstone en gång vart tredje år.
Ändring 237
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 5.3
5.3.  Det anmälda organet ska behandla ansökan med hjälp av personal som har dokumenterad kunskap och erfarenhet av den berörda tekniken. Det anmälda organet får begära att ansökan kompletteras med ytterligare provningar eller bevis för att det ska gå att bedöma om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Det anmälda organet ska genomföra fysiska tester eller laboratorietester av betydelse för produkten eller ålägga tillverkaren att genomföra dem.
5.3.  Det anmälda organet ska behandla ansökan med hjälp av personal som har dokumenterad kunskap och erfarenhet av den berörda tekniken. Det anmälda organet ska se till att tillverkarens ansökan innefattar en adekvat beskrivning av produkten i fråga om konstruktion, tillverkning och prestanda, så att det kan bedömas om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Det anmälda organet ska lämna synpunkter på överensstämmelsen i följande hänseenden:
–  En allmän beskrivning av produkten.
–  Konstruktionsspecifikationer, inklusive en beskrivning av vilka lösningar som antagits för att uppfylla de väsentliga kraven.
–  Systematiska förfaranden för konstruktionsprocessen och teknik som används för att kontrollera, övervaka och verifiera produktens konstruktion.
Det anmälda organet får begära att ansökan kompletteras med ytterligare provningar eller bevis för att det ska gå att bedöma om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Det anmälda organet ska genomföra fysiska tester eller laboratorietester av betydelse för produkten eller ålägga tillverkaren att genomföra dem.
Ändring 238
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 5.7
5.7.   För att kontrollera överensstämmelse på tillverkade produkter i klass D ska tillverkaren genomföra provningar av de tillverkade produkterna eller varje produktsats. Sedan kontrollerna och provningarna avslutats ska tillverkaren till det anmälda organet överlämna de relevanta rapporterna om dessa provningar. Tillverkaren ska dessutom ställa prover av tillverkade produkter eller produktsatser till det anmälda organets förfogande i enlighet med på förhand fastställda villkor och bestämmelser, som bl.a. ska innebära att det anmälda organet eller tillverkaren med regelbundna intervall ska sända prover av den tillverkade produkterna eller produktsatserna till ett referenslaboratorium som utsetts i enlighet med artikel 78, så att det kan genomföra lämpliga provningar. Referenslaboratoriet ska underrätta det anmälda organet om sina slutsatser.
5.7.   För att kontrollera överensstämmelse på tillverkade produkter i klass D ska tillverkaren genomföra provningar av de tillverkade produkterna eller varje produktsats. Sedan kontrollerna och provningarna avslutats ska tillverkaren till det anmälda organet överlämna de relevanta rapporterna om dessa provningar. Tillverkaren ska dessutom ställa prover av tillverkade produkter eller produktsatser till det anmälda organets förfogande i enlighet med på förhand fastställda villkor och bestämmelser, som bl.a. ska innebära att det anmälda organet eller tillverkaren ska sända prover av de tillverkade produkterna eller produktsatserna till ett referenslaboratorium som utsetts i enlighet med artikel 78, så att det kan genomföra lämpliga provningar. Referenslaboratoriet ska underrätta det anmälda organet om sina slutsatser.
Ändring 239
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 6.1 – inledningen
6.1.  Kontroll av konstruktionen hos produkter avsedda för självtestning och patientnära testning i klasserna A, B eller C
6.1  Kontroll av konstruktionen hos produkter avsedda för självtestning i klasserna A, B eller C och av produkterna för patientnära testning i klass C
Ändring 240
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 6.1 – led a
a)   Tillverkare av produkter avsedda för självtestning eller patientnära testning i klasserna A, B och C ska ansöka hos det anmälda organ som avses i punkt 3.1 om kontroll av konstruktionen.
a)   Tillverkare av produkter avsedda för självtestning i klasserna A, B och C och av produkter för patientnära testning i klass C ska ansöka hos det anmälda organ som avses i punkt 3.1 om kontroll av konstruktionen.
Ändring 241
Förslag till förordning
Bilaga VIII – led 6.2 – led d
d)   Det anmälda organet ska när det fattar sitt beslut ta vederbörlig hänsyn till det yttrande som den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA eventuellt lämnat. Det ska underrätta den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA om sitt slutliga beslut. Intyget om konstruktionskontroll ska utfärdas i enlighet med avsnitt 6.1 d.
d)   Det anmälda organet ska när det fattar sitt beslut ta vederbörlig hänsyn till det yttrande som den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA eventuellt lämnat angående den vetenskapliga lämpligheten i den behandlingsvägledande diagnostiken. Om det anmälda organet avviker från deras ståndpunkt ska det motivera sitt beslut inför myndigheten för läkemedel eller EMA. Om ingen överenskommelse nås ska det anmälda organet informera samordningsgruppen för medicintekniska produkter om detta. Intyget om konstruktionskontroll ska utfärdas i enlighet med avsnitt 6.1 d.
Ändring 242
Förslag till förordning
Bilaga IX – led 3.5
3.5.  I fråga om produkter i klass D, begära att ett referenslaboratorium som utsetts i enlighet med artikel 78 kontrollerar produktens överensstämmelse med de gemensamma tekniska specifikationerna eller med andra lösningar som tillverkarna valt för att säkerställa en nivå som åtminstone är likvärdig i fråga om säkerhet och prestanda. Referenslaboratoriet ska lägga fram ett vetenskapligt yttrande inom 30 dagar. Det vetenskapliga yttrandet från referenslaboratoriet och eventuella uppdateringar ska införas i det anmälda organets dokumentation om produkten. Det anmälda organet ska när det fattar sitt beslut ta vederbörlig hänsyn till de synpunkter som framförts i yttrandet. Det anmälda organet får inte utfärda ett intyg om det vetenskapliga yttrandet är negativt.
3.5.  I fråga om produkter i klass D, eller för behandlingsvägledande diagnostik, begära att ett referenslaboratorium som utsetts i enlighet med artikel 78 kontrollerar produktens överensstämmelse med de gemensamma tekniska specifikationerna eller med andra lösningar som tillverkarna valt för att säkerställa en nivå som åtminstone är likvärdig i fråga om säkerhet och prestanda. Referenslaboratoriet ska lägga fram ett vetenskapligt yttrande inom 30 dagar. Det vetenskapliga yttrandet från referenslaboratoriet och eventuella uppdateringar ska införas i det anmälda organets dokumentation om produkten. Det anmälda organet ska när det fattar sitt beslut ta vederbörlig hänsyn till de synpunkter som framförts i yttrandet. Det anmälda organet får inte utfärda ett intyg om det vetenskapliga yttrandet är negativt.
Ändring 243
Förslag till förordning
Bilaga IX – led 3.6
3.6.  När det gäller produkter för behandlingsvägledande diagnostik avsedda att användas för att bedöma patienters möjligheter att dra nytta av en behandling med ett särskilt läkemedel, på grundval av utkastet till sammanfattning av säkerheten och prestandan och utkastet till bruksanvisning, begära ett vetenskapligt yttrande av en av de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2001/83/EG (nedan kallad den behöriga myndigheten för läkemedel) eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (nedan kallad EMA), om produktens lämplighet i förhållande till det berörda läkemedlet. Om läkemedlet uteslutande omfattas av tillämpningsområdet för bilagan till förordning (EG) nr 726/2004 ska det anmälda organet samråda med EMA. Den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA ska i förekommande fall yttra sig senast 60 dagar efter det att den mottagit den giltiga dokumentationen. Denna 60-dagarsperiod får förlängas med ytterligare 60 dagar endast en gång om det finns vetenskapligt giltiga skäl till det. Yttrandet från den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA ska tillsammans med eventuella uppdateringar införas i det anmälda organets dokumentation om produkten. Det anmälda organet ska när det fattar sitt beslut ta vederbörlig hänsyn till det yttrande som den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA eventuellt lämnat. Det ska underrätta den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA om sitt slutliga beslut.
utgår
Ändring 244
Förslag till förordning
Bilaga IX – led 5.4
5.4.  Om förändringarna påverkar en produkt för behandlingsvägledande diagnostik som godkänts genom EU-typintyget i fråga om dess lämplighet i förhållande till ett berört läkemedel ska det anmälda organet rådgöra med den behöriga myndighet för läkemedel som deltog i det inledande samrådet eller med EMA. Den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA ska i förekommande fall yttra sig senast 30 dagar efter det att den mottagit den giltiga dokumentationen avseende förändringarna. Alla godkännanden av ändringar den godkända typen ska vara utformade som ett tillägg till EU-typintyget.
utgår
Ändring 245
Förslag till förordning
Bilaga X – led 5.1
5.1.   När det gäller produkter i klass D ska tillverkaren genomföra provningar av de tillverkade produkterna eller varje produktsats. Sedan kontrollerna och provningarna avslutats ska tillverkaren till det anmälda organet överlämna de relevanta rapporterna om dessa provningar. Tillverkaren ska dessutom ställa prover av tillverkade produkter eller satser av till det anmälda organets förfogande i enlighet med på förhand fastställda villkor och bestämmelser, som bl.a. ska innebära att det anmälda organet eller tillverkaren med regelbundna intervall ska sända prover av den tillverkade produkterna eller produktsatserna till ett referenslaboratorium som utsetts i enlighet med artikel 78, så att det kan genomföra lämpliga provningar. Referenslaboratoriet ska underrätta det anmälda organet om sina slutsatser.
5.1.   När det gäller produkter i klass D ska tillverkaren genomföra provningar av de tillverkade produkterna eller varje produktsats. Sedan kontrollerna och provningarna avslutats ska tillverkaren till det anmälda organet överlämna de relevanta rapporterna om dessa provningar. Tillverkaren ska dessutom ställa prover av tillverkade produkter eller satser av till det anmälda organets förfogande i enlighet med på förhand fastställda villkor och bestämmelser, som bl.a. ska innebära att det anmälda organet eller tillverkaren ska sända prover av den tillverkade produkterna eller produktsatserna till ett referenslaboratorium som utsetts i enlighet med artikel 78, så att det kan genomföra lämpliga laboratorietester. Referenslaboratoriet ska underrätta det anmälda organet om sina slutsatser.
Ändring 246
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 1.2.1.4
1.2.1.4   Data för analytisk prestanda ska sammanfattas som en del av rapporten om klinisk evidens.
1.2.1.4   Den fullständiga datauppsättningen för analytisk prestanda ska medfölja rapporten om klinisk evidens och kan sammanfattas som en del av den.
Ändring 247
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 1.2.2.5
1.2.2.5   Data för klinisk prestanda ska sammanfattas som en del av rapporten om klinisk evidens.
1.2.2.5   Den fullständiga datauppsättningen för klinisk prestanda ska medfölja rapporten om klinisk evidens och kan sammanfattas som en del av den.
Ändring 248
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 1.2.2.6 – strecksats 2
–  För produkter i klass C enligt de regler som anges i bilaga VII ska rapporten om studien av klinisk prestanda omfatta dataanalysmetoden, slutsatsen av studien och de relevanta uppgifterna i protokollet för studien.
–  För produkter i klass C enligt de regler som anges i bilaga VII ska rapporten om studien av klinisk prestanda omfatta dataanalysmetoden, slutsatsen av studien och de relevanta uppgifterna i protokollet för studien och den fullständiga datauppsättningen.
Ändring 249
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 1.2.2.6 – strecksats 3
–  För produkter i klass D enligt de regler som anges i bilaga VII ska rapporten om studien av klinisk prestanda omfatta dataanalysmetoden, slutsatsen av studien, de relevanta uppgifterna i protokollet för studien och individuella data.
–  För produkter i klass D enligt de regler som anges i bilaga VII ska rapporten om studien av klinisk prestanda omfatta dataanalysmetoden, slutsatsen av studien, de relevanta uppgifterna i protokollet för studien och den fullständiga datauppsättningen.
Ändring 250
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 2.2 – stycke 1
Alla faser i studien av klinisk prestanda, från de första övervägandena om behovet av studien och dennas berättigande till publiceringen av resultaten, ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i världsläkarorganisationen WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors i Finland, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul i Sydkorea.
Alla faser i studien av klinisk prestanda, från de första övervägandena om behovet av studien och dennas berättigande till publiceringen av resultaten, ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i Världsläkarförbundets (WMA) Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors i Finland, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul i Sydkorea. Överensstämmelse med principerna ovan ska beviljas efter en bedömning från den berörda etikkommitténs sida.
Ändring 251
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 2.3.3 – stycke 1
En rapport för en studie av klinisk prestanda, undertecknad av en läkare eller någon annan ansvarig behörig person ska innehålla dokumenterad information om protokollet för studien av klinisk prestanda samt resultat och slutsatser av studien av klinisk prestanda, inklusive negativa resultat. Resultaten och slutsatserna ska vara genomsynliga, opartiska och kliniskt relevanta. Rapporten ska innehålla så mycket information att en oberoende part ska kunna förstå den utan hänvisning till andra dokument. Rapporten ska också i tillämpliga fall innehålla ändringar av eller avvikelser från protokollet, och uppgift om data som uteslutits med lämplig motivering.
En rapport för en studie av klinisk prestanda, undertecknad av en läkare eller någon annan ansvarig behörig person ska innehålla dokumenterad information om protokollet för studien av klinisk prestanda samt resultat och slutsatser av studien av klinisk prestanda, inklusive negativa resultat. Resultaten och slutsatserna ska vara genomsynliga, opartiska och kliniskt relevanta. Rapporten ska innehålla så mycket information att en oberoende part ska kunna förstå den utan hänvisning till andra dokument. Rapporten ska också i tillämpliga fall innehålla ändringar av eller avvikelser från protokollet, och uppgift om data som uteslutits med lämplig motivering. Rapporten ska åtföljas av rapporten om klinisk evidens enligt punkt 3.1 och finnas tillgänglig via det elektroniska system som avses i artikel 51.
Ändring 252
Förslag till förordning
Bilaga XII – del A – led 3.2 – stycke 2
Den kliniska evidensen och dokumentationen av denna ska uppdateras under den berörda produktens hela livslängd med data som inhämtats vid genomförandet av tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, se artikel 8.5, vilken också ska innehålla en plan för uppföljning av produkten efter utsläppandet på marknaden i enlighet med del B i bilaga XIII.
Data som tillhör den kliniska evidensen och dokumentationen av denna ska uppdateras under den berörda produktens hela livslängd med data som inhämtats vid genomförandet av tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, se artikel 8.5, vilken också ska innehålla en plan för uppföljning av produkten efter utsläppandet på marknaden i enlighet med del B i denna bilaga. Data som tillhör den kliniska evidensen och dess efterföljande uppdateringar genom uppföljningen efter utsläppandet på marknaden ska vara tillgängliga via de elektroniska system som avses i artiklarna 51 och 60.
Ändring 253
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del 1a (ny) – led 1 (nytt)
1a.  Försökspersoner som inte är beslutskompetenta och underåriga
1.  Försökspersoner som inte är beslutskompetenta:
När det gäller försökspersoner som inte är beslutskompetenta och varken gett eller vägrat att ge informerat samtycke före beslutsinkompetensens inträde får interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna genomföras endast om samtliga villkor nedan, förutom de övergripande villkoren, uppfylls:
–  informerat samtycke från den lagliga ställföreträdaren har erhållits. Samtycket ska ge uttryck för försökspersonens förmodade vilja och kan återkallas när som helst, utan negativa följder för försökspersonen.
–  den försöksperson som inte är beslutskompetent har av prövaren eller prövarens representant i enlighet med den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten fått adekvat information om studien, riskerna och nyttan och som är anpassad till hans eller hennes förmåga att förstå,
–  prövaren ska rätta sig efter uttryckliga önskemål från en försöksperson som inte är beslutskompetent men som har förmåga att inta en ståndpunkt och bedöma den information han eller hon fått om att vägra delta eller när som helst avsluta sitt deltagande i studien av klinisk prestanda, utan angivande av skäl och utan att det därför medför något ansvar eller någon nackdel för försökspersonen eller dennes legala ställföreträdare,
–  inga incitament eller ekonomiska förmåner ges, med undantag för ersättning för deltagandet i studien av klinisk prestanda,
–  forskningen är avgörande för validering av data som erhållits i studier av klinisk prestanda på personer som har förmåga att ge sitt informerade samtycke eller genom andra forskningsmetoder,
–  forskningen har ett direkt samband med ett medicinskt tillstånd som den berörda personen lider av,
–  studien av klinisk prestanda har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och alla andra förutsebara risker som hör samman med sjukdomen och dess utvecklingsstadier, och både risktröskeln och graden av lidande har definierats särskilt och ses över regelbundet,
–  forskningen är nödvändig för att främja hälsan hos den population som berörs av studien av klinisk prestanda och kan inte i stället utföras på en beslutskompetent försöksperson,
–  det finns anledning att anta att deltagande i studien av klinisk prestanda medför nytta som uppväger riskerna för en försöksperson som inte är beslutskompetent, eller att deltagandet innebär endast en minimal risk,
–  en etikkommitté som har sakkunskap om den aktuella sjukdomen och berörda patientgruppen eller som har inhämtat råd i kliniska, etiska och psykosociala frågor på samma område som den aktuella sjukdomen och som rör den berörda patientgruppen har godkänt protokollet.
Försökspersonen ska i mån av möjlighet delta i förfarandet för inhämtande av samtycke.
Ändring 254
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del Ia (ny) - led 2 (nytt)
2.  Underåriga
Interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna får genomföras på underåriga endast om samtliga villkor nedan, förutom de övergripande villkoren, uppfylls:
–  Den eller de legala ställföreträdarna har skriftligen gett informerat samtycke och detta ger uttryck för den underårigas förmodade vilja.
–  Informerat och uttryckligt samtycke har inhämtats från den underåriga, i det fall samtycke kan ges enligt nationell lag.
–  En läkare (antingen prövaren eller en person som ingår i prövningsgruppen) som är utbildad för eller har erfarenhet av att arbeta med barn har gett den underåriga all relevant information om studien, riskerna och nyttan på ett sätt som anpassats till hans eller hennes ålder och mognad.
–  Utan att det påverkar tillämpningen av andra strecksatsen tar prövaren vederbörlig hänsyn till uttryckliga önskemål från en underårig som har förmåga att inta en ståndpunkt och bedöma den information han eller hon fått om att vägra delta eller när som helst avsluta sitt deltagande i studien av klinisk prestanda.
–  Inga incitament eller ekonomiska förmåner ges, med undantag för betalning för deltagandet i studien av klinisk prestanda.
Forskningen har ett direkt samband med ett medicinskt tillstånd som den berörde underårige lider av eller är av sådan art att den endast kan utföras på underåriga.
Studien av klinisk prestanda har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och alla andra förutsebara risker som hör samman med sjukdomen och dess utvecklingsstadier, och både risktröskeln och graden av lidande har definierats särskilt och ses över regelbundet.
–  Det finns skäl att förvänta att studien av klinisk prestanda kan bli till viss direkt nytta för den patientkategori som studien avser.
–  Läkemedelsmyndighetens motsvarande vetenskapliga riktlinjer har följts.
–  Patientens intressen ska alltid väga tyngre än det vetenskapliga intresset och samhällsintresset.
–  Studien av klinisk prestanda innebär ingen dubblering av andra studier utgående från samma hypotes och åldersanpassad teknik används.
–  Etikkommittén, som har pediatrisk sakkunskap eller som har inhämtat råd i kliniska, etiska och psykosociala frågor inom pediatriken, har godkänt protokollet.
Den underåriga ska delta i förfarandet för inhämtande av samtycke på ett sätt som är anpassat till hans eller hennes ålder och mognad. Underåriga som enligt nationell lagstiftning kan samtycka ska också ge sitt informerade och uttryckliga samtycke till att delta i studien.
Om den underårige under loppet av en studie av klinisk prestanda blir myndig enligt den berörda medlemsstatens nationella lag ska ett informerat samtycke till att den kliniska prövningen fortsätter uttryckligen inhämtas från den berörda personen.

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0327/2013).


Medicintekniska produkter ***I
PDF 1453kWORD 246k
Europaparlamentets ändringar antagna den 22 oktober 2013 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 (COM(2012)0542 – C7-0318/2012 – 2012/0266(COD))(1)
P7_TA(2013)0428A7-0324/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Viljan att ge patienten snabb tillgång till nya medicintekniska produkter får aldrig ges företräde framför patientens säkerhet.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Syftet med denna förordning är att se till att den inre marknaden för medicintekniska produkter fungerar, med utgångspunkt i ett högt skydd av hälsan. För att undanröja vanliga betänkligheter när det gäller medicintekniska produkters säkerhet ställs det i förordningen också höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter. Båda dessa mål eftersträvas samtidigt och är nära förknippade med varandra och lika viktiga. När det gäller artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt harmoniseras genom denna förordning bestämmelserna om utsläppande på marknaden och ibruktagande av medicintekniska produkter och deras tillbehör på unionsmarknaden, så att dessa produkter omfattas av principen om fri rörlighet för varor. När det gäller artikel 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs i denna förordning höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa medicintekniska produkter genom att det bl.a. säkerställs att data som genereras vid kliniska prövningar är tillförlitliga och robusta och att säkerheten skyddas för de försökspersoner som deltar i en klinisk prövning.
(2)  Syftet med denna förordning är att se till att den inre marknaden för medicintekniska produkter fungerar, med utgångspunkt i ett högt skydd av hälsan för patienter, användare och hanterare. För att undanröja vanliga betänkligheter när det gäller medicintekniska produkters säkerhet ställs det i förordningen också höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter. Båda dessa mål eftersträvas samtidigt och är nära förknippade med varandra och lika viktiga. När det gäller artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt harmoniseras genom denna förordning bestämmelserna om utsläppande på marknaden och ibruktagande av medicintekniska produkter och deras tillbehör på unionsmarknaden, så att dessa produkter omfattas av principen om fri rörlighet för varor. När det gäller artikel 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs i denna förordning höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa medicintekniska produkter genom att det bl.a. säkerställs att data som genereras vid kliniska prövningar är tillförlitliga och robusta och att säkerheten skyddas för de försökspersoner som deltar i en klinisk prövning.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt) - mening 1 (ny)
(2a)  Rådets direktiv 2010/32/EU1 garanterar säkerheten inte bara för patienterna, utan även för användare av vassa nålar.
________________
1 Rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu (EUT L 134, 1.6.2010, s. 66).
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt) - mening 2 (ny)
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU1 anges det att försök på ryggradsdjur ska ersättas, begränsas eller förfinas.
__________________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  De viktigaste delarna av det befintliga regelverket, t.ex. övervakning av anmälda organ, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, kliniska prövningar och klinisk utvärdering, övervakning och marknadskontroll bör stärkas avsevärt, och för att hälsa och säkerhet ska förbättras bör det införas bestämmelser som garanterar öppenhet och spårbarhet beträffande produkter.
(3)  De viktigaste delarna av det befintliga regelverket, t.ex. övervakning av anmälda organ, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, kliniska prövningar och klinisk utvärdering, övervakning och marknadskontroll bör stärkas avsevärt, och för att hälsan och säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, användare och hanterare – bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande – ska förbättras bör det införas bestämmelser som garanterar öppenhet och spårbarhet beträffande produkter.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  Många små och medelstora företag verkar inom området för medicintekniska produkter. Detta bör tas i beaktande när denna sektor regleras, utan att säkerhets- och hälsoaspekterna åsidosätts.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Denna förordnings tillämpningsområde bör tydligt avgränsas från annan unionslagstiftning om harmonisering som gäller sådana produkter som medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, läkemedel, kosmetiska produkter och livsmedel. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet bör därför ändras så att det inte längre gäller medicintekniska produkter.
(7)  Denna förordnings tillämpningsområde bör tydligt avgränsas från annan unionslagstiftning om harmonisering som gäller sådana produkter som medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, läkemedel, kosmetiska produkter och livsmedel. Eftersom det i vissa fall är svårt att skilja mellan en medicinteknisk produkt och en kosmetisk produkt, ett läkemedel eller ett livsmedel bör möjligheten att på unionsnivå fatta beslut om en produkts rättsliga status införas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/20091, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG2, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/20023 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG4. De unionsakterna bör därför ändras.
______________________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EUT L 136, 30.4.2004, s. 34).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (EGT L 183, 12.7.2002, s. 51).
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Det bör tillsättas en tvärvetenskaplig rådgivande kommitté för medicintekniska produkter, sammansatt av experter och företrädare för relevanta berörda parter och med uppgift att förse kommissionen, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemsstaterna med vetenskaplig rådgivning om medicinsk teknik, produkters rättsliga status och andra aspekter av genomförandet av denna förordning, enligt behov.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Det bör vara medlemsstaterna som från fall till fall avgör om en produkt ska omfattas av denna förordning eller inte. Vid behov kan kommissionen från fall till fall avgöra om en produkt ska eller inte ska definieras som en medicinteknisk produkt eller ett tillbehör till en medicinteknisk produkt. Eftersom det i vissa fall är svårt att skilja på en medicinteknisk produkt och en kosmetisk produkt bör möjligheten att på EU-nivå fatta beslut om en produkts rättsliga status införas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter.
(8)  För att säkerställa en enhetlig klassificering i alla medlemsstater, i synnerhet när det gäller gränsfallsfrågor, bör det vara kommissionen som efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den tvärvetenskapliga rådgivande kommittén för medicintekniska produkter från fall till fall avgör om en produkt eller produktgrupper ska omfattas av denna förordning eller inte. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att begära att kommissionen fattar ett beslut om den lämpliga rättsliga statusen för en produkt, en kategori eller en produktgrupp.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)  Oreglerade icke-invasiva produkter, som icke-korrigerande kontaktlinser för kosmetiska ändamål, kan orsaka hälsoproblem, till exempel mikrobiell keratit, om de marknadsförs eller används felaktigt. Det måste finnas lämpliga säkerhetsnormer för att garantera säkerheten för de konsumenter som väljer att använda sådana produkter.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)   Liksom när det gäller produkter som innehåller viabla vävnader eller celler från människa eller djur, vilka uttryckligen inte omfattas av direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG och således inte av denna förordning, bör det klargöras att produkter som innehåller levande biologiska substanser av annat ursprung inte heller omfattas av denna förordning.
(12)   Liksom när det gäller produkter som innehåller viabla vävnader eller celler från människa eller djur, vilka uttryckligen inte omfattas av direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG och således inte av denna förordning, bör det klargöras att produkter som innehåller levande biologiska substanser av annat ursprung vilka uppnår sin avsedda verkan med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel inte heller omfattas av denna förordning.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Produkter som används vid blodgivning och blodbehandling bör uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG1.
___________________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG (EUT L 33, 8.2.2003, s. 30).
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 12b (nytt)
(12b)  Reklam för estetisk kirurgi bör regleras bättre för att säkerställa att patienterna är fullt medvetna om både riskerna och fördelarna.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)   Det råder vetenskaplig osäkerhet om riskerna och fördelarna med användning av nanomaterial i medicintekniska produkter. För att kunna säkerställa en hög hälsonivå, fri rörlighet för varor och rättslig säkerhet för tillverkare är det nödvändigt att införa en enhetlig definition av nanomaterial på grundval av kommissionens rekommendation 2011/696/EU av den 18 oktober 2011 om definitionen av nanomaterial, med den flexibilitet som krävs för att anpassa denna definition till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och senare lagstiftning inom unionen och internationellt. I samband med konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter bör tillverkarna iaktta särskild försiktighet vid användning av nanopartiklar som kan avges till människokroppen, och dessa produkter bör undergå det strängaste förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
(13)   Det råder vetenskaplig osäkerhet om riskerna och fördelarna med användning av nanomaterial i medicintekniska produkter. För att kunna säkerställa en hög hälso- och säkerhetsnivå för hälso- och sjukvårdspersonal, hanterare och patienter, fri rörlighet för varor samt rättslig säkerhet och ansvar för tillverkare är det nödvändigt att införa en enhetlig definition av nanomaterial på grundval av kommissionens rekommendation 2011/696/EU av den 18 oktober 2011 om definitionen av nanomaterial, med den flexibilitet som krävs för att anpassa denna definition till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och senare lagstiftning inom unionen och internationellt. I samband med konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter bör tillverkarna iaktta särskild försiktighet vid användning av nanopartiklar som är avsedda att avsiktligen avges till människokroppen, och dessa produkter bör undergå det strängaste förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Medicintekniska produkter som används för donationer av ämnen från människa och deras användning i behandlingssyfte måste överensstämma med unionens folkhälsolagstiftning om miniminormer för kvalitet och säkerhet, inklusive direktiv 2002/98/EG om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter samt dess tilläggsdirektiv.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)  Denna förordning innehåller krav på säkerhet, prestanda och konstruktionsegenskaper hos medicintekniska produkter som är avsedda att förebygga skador på arbetsplatsen i enlighet med rådets direktiv 2010/32/EU.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)   För att bekräfta den betydelse standardiseringen har på det medicintekniska området bör det anses vara styrkt att produkterna uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda och andra lagstiftningskrav, t.ex. om kvalitet och riskhantering, om tillverkarna uppfyller kraven i harmoniserade standarder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [../..] om europeisk standardisering.
(19)   För att bekräfta den betydelse standardiseringen och spårbarheten har på det medicintekniska området bör det anses vara styrkt att produkterna uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda och andra lagstiftningskrav, t.ex. om kvalitet och riskhantering, om tillverkarna uppfyller kraven i harmoniserade standarder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/20121.
__________________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut nr 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)  När det gäller medicintekniska produkter med fler än en implanterbar del, såsom höftimplantat, bör det säkerställas att delar från olika tillverkare är kompatibla med varandra, så att produktens funktionella del inte måste bytas ut och patienten inte drabbas av risker och besvär i onödan. Kommissionen bör utreda om det behövs ytterligare åtgärder för att garantera kompatibiliteten hos motsvarande delar av höftimplantat från olika tillverkare, eftersom höftoperationer mestadels utförs på äldre människor, vilka löper större hälsorisker i samband med operationer.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)  För att garantera ett adekvat skydd för personer som arbetar i närheten av utrustning för magnetisk resonanstomografi (MRT) i drift bör det hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU1.
______________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU av den 26 juni 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) och om upphävande av direktiv 2004/40/EG (EUT L 179, 29.6.2013, s. 1).
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  För att de relevanta aktörerna lättare ska förstå lagstiftningskraven och därmed följa dem i större utsträckning bör det tydligt framgå vilka allmänna skyldigheter de olika ekonomiska aktörerna har, inklusive importörer och distributörer enligt den nya lagstiftningsramen för saluföring av produkter, utan att det påverkar de särskilda skyldigheter som fastställs i de olika delarna av denna förordning.
(24)  För att de relevanta aktörerna lättare ska förstå lagstiftningskraven och därmed följa dem i större utsträckning bör det tydligt framgå vilka allmänna skyldigheter de olika ekonomiska aktörerna har, inklusive importörer och distributörer enligt den nya lagstiftningsramen för saluföring av produkter, utan att det påverkar de särskilda skyldigheter som fastställs i de olika delarna av denna förordning. Det bör skapas nödvändiga förutsättningar för att smart specialiserade små och medelstora företag lättare ska få tillgång till marknaden.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  För att säkerställa att patienter som har kommit till skada får ersättning för alla skador och behandlingar till följd av en defekt medicinteknisk produkt och att risken för skada eller risken för att tillverkaren blir insolvent inte flyttas över på patienter som skadats av en defekt medicinteknisk produkt bör tillverkarna vara skyldiga att teckna ansvarsförsäkring med lämplig minimitäckning.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Garantier måste skapas för att den person inom tillverkarens organisation som ska svara för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av medicintekniska produkter uppfyller vissa minimikrav på kompetens.
(27)  Garantier måste skapas för att den person inom tillverkarens organisation som ska svara för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av medicintekniska produkter uppfyller vissa minimikrav på kompetens. Förutom att ansvara för efterlevnaden av bestämmelserna skulle denna person också kunna vara ansvarig för överensstämmelsen på andra områden såsom tillverkningsprocesser och kvalitetsbedömning. De kompetenskrav som ställs på den person som ansvarar för efterlevnaden av bestämmelserna ska inte påverka nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer, i synnerhet när det gäller tillverkare av specialanpassade produkter, i fall då dessa krav kan uppfyllas genom annan allmän och yrkesinriktad utbildning på nationell nivå.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
(31a)  Den befintliga möjligheten att rekonditionera medicintekniska produkter märkta som produkter för engångsbruk är inte acceptabel säkerhetssynpunkt. Endast produkter märkta som återanvändbara produkter bör därför rekonditioneras. Följaktligen bör produkter märkta som medicintekniska produkter för engångsbruk verkligen vara för engångsbruk och det bör finnas endast två möjligheter: engångsbruk eller återanvändning. I syfte att förhindra att produkter systematiskt märks som produkter för engångsbruk bör alla produkter som regel kunna återanvändas, med undantag för om de finns upptagna på en förteckning upprättad av kommissionen efter samråd med den tvärvetenskapliga rådgivande kommittén för medicintekniska produkter, över kategorier och grupper av medicintekniska produkter som är olämpliga för rekonditionering. Rekonditionering av produkter omfattar många olika verksamheter för att säkerställa att en medicinteknisk produkt kan återanvändas på ett säkert sätt, från dekontaminering, sterilisering, rengöring, demontering, reparation, utbyte av komponenter och förpackning. Det bör finnas jämförbara och tydliga standarder för dessa verksamheter.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)   Patienter med implantat bör få viktig information om implantatet som gör det möjligt att identifiera det och innehåller nödvändiga varningar eller de försiktighetsåtgärder som måste vidtas, t.ex. upplysningar om huruvida implantatet är kompatibelt med vissa produkter för diagnostik eller skannrar som används vid säkerhetskontroller.
(32)   Patienter med implantat bör få tydlig och lättillgänglig viktig information om implantatet som gör det möjligt att identifiera det och innehåller information om produktens huvudsakliga egenskaper samt nödvändiga varningar om hälsorisker eller information om de försiktighetsåtgärder som måste vidtas, t.ex. upplysningar om huruvida implantatet är kompatibelt med vissa produkter för diagnostik eller skannrar som används vid säkerhetskontroller.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  De medicintekniska produkterna bör som en allmän regel vara försedda med CE-märkning som visar att de överensstämmer med denna förordning, så att de omfattas av den fria rörligheten för varor inom unionen och kan tas i bruk för sitt avsedda ändamål. Medlemsstaterna bör inte, av skäl som rör kraven i denna förordning, försöka hindra att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk.
(33)  De medicintekniska produkterna bör som en allmän regel vara försedda med CE-märkning som visar att de överensstämmer med denna förordning, så att de omfattas av den fria rörligheten för varor inom unionen och kan tas i bruk för sitt avsedda ändamål. Medlemsstaterna bör inte, av skäl som rör kraven i denna förordning, försöka hindra att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att besluta huruvida de ska begränsa användningen av en specifik typ av medicinteknisk produkt med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  Medicintekniska produkters spårbarhet genom ett system för unik produktidentifiering (UDI) som bygger på internationella riktlinjer bör i hög grad öka säkerheten hos de medicintekniska produkterna på marknaden tack vare förbättrad tillbudsrapportering, riktade korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden och bättre övervakning från de behöriga myndigheternas sida. Det bör också bidra till att minska felbehandlingarna och bekämpa förfalskningar av produkter. UDI-systemet bör också förbättra sjukhusens inköpspolitik och lagerhantering.
(34)  Medicintekniska produkters spårbarhet genom ett system för unik produktidentifiering (UDI) som bygger på internationella riktlinjer bör i hög grad öka säkerheten hos de medicintekniska produkterna på marknaden tack vare förbättrad tillbudsrapportering, riktade korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden och bättre övervakning från de behöriga myndigheternas sida. Det bör också bidra till att minska felbehandlingarna och bekämpa förfalskningar av produkter. UDI-systemet bör också förbättra sjukhusens, grossisternas och apotekens inköpspolitik och lagerhantering samt vara kompatibelt med de säkerhetsdetaljer som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/62/EU1 och andra autentiseringssystem som redan är i bruk i dessa miljöer.
___________________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/62/EU av den 8 juni 2011 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel vad gäller att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den lagliga försörjningskedjan (EUT L 174, 1.7.2011, s. 74).
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)   Öppenhet och ökad information behövs för att patienter och hälso- och sjukvårdspersonal ska få ökat inflytande och kunna fatta välgrundade beslut, för att lagstiftningsbeslut ska vara ordentligt underbyggda och för att skapa förtroende för regelverket.
(35)   Öppenhet och tillfredsställande tillgång till information, som presenteras för slutanvändaren på lämpligt sätt, behövs för att patienter, användare och hälso- och sjukvårdspersonal ska få ökat inflytande och kunna fatta välgrundade beslut, för att lagstiftningsbeslut ska vara ordentligt underbyggda och för att skapa förtroende för regelverket.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  En central aspekt är skapandet av en central databas, där UDI ingår, som integrerar olika elektroniska system för insamling och behandling av information om medicintekniska produkter på marknaden och berörda ekonomiska aktörer, intyg, kliniska prövningar, övervakning och marknadskontroll. Syftet med databasen är att öka öppenheten överlag, att rationalisera och underlätta informationsflödet mellan ekonomiska aktörer, anmälda organ eller sponsorer och medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan dem och kommissionen, att undvika dubbelrapportering och att öka samordningen mellan medlemsstaterna. Inom en inre marknad kan man endast garantera detta på unionsnivå, och kommissionen bör därför vidareutveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter, som inrättats genom kommissionens beslut 2010/227/EU av den 19 april 2010 om den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed).
(36)  En central aspekt är skapandet av en central databas, där UDI ingår, som integrerar olika elektroniska system för insamling och behandling av information om medicintekniska produkter på marknaden och berörda ekonomiska aktörer, intyg, kliniska prövningar, övervakning och marknadskontroll. Syftet med databasen är att öka öppenheten överlag genom att förbättra allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonalens tillgång till information, att rationalisera och underlätta informationsflödet mellan ekonomiska aktörer, anmälda organ eller sponsorer och medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan dem och kommissionen, att undvika dubbelrapportering och att öka samordningen mellan medlemsstaterna. Inom en inre marknad kan man endast garantera detta på unionsnivå, och kommissionen bör därför vidareutveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter, som inrättats genom kommissionens beslut 2010/227/EU av den 19 april 2010 om den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed).
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Eudameds elektroniska system rörande produkter på marknaden, de relevanta ekonomiska aktörerna och intyg bör ge allmänheten tillräcklig information om produkter på unionsmarknaden. Det elektroniska systemet rörande kliniska prövningar bör fungera som ett verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för sponsorerna att på frivillig väg lämna in en enda ansökan för flera medlemsstater och, i det fallet, att rapportera allvarliga negativa händelser. Genom det elektroniska systemet för övervakning bör tillverkarna kunna rapportera allvarliga tillbud och andra händelser som omfattas av rapporteringsplikt, och det blir lättare att samordna de nationella behöriga myndigheternas bedömningar av dessa händelser. Det elektroniska systemet för marknadskontroll bör användas för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna.
(37)  Eudameds elektroniska system bör ge allmänheten och sjukvårdspersonalen tillräcklig information om produkter på unionsmarknaden. Det är mycket viktigt att allmänheten och sjukvårdspersonalen har en lämplig nivå av tillgång till de delar i Eudameds elektroniska system som innehåller viktig information om medicintekniska produkter som kan utgöra en risk för folkhälsan och säkerheten. När denna tillgång är begränsad bör det vara möjligt att på motiverad begäran lämna ut den befintliga informationen om medicintekniska produkter, såvida inte begränsningen av tillgången är motiverad av sekretesskäl. Det elektroniska systemet rörande kliniska prövningar bör fungera som ett verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för sponsorerna att på frivillig väg lämna in en enda ansökan för flera medlemsstater och, i det fallet, att rapportera allvarliga negativa händelser. Genom det elektroniska systemet för övervakning bör tillverkarna kunna rapportera allvarliga tillbud och andra händelser som omfattas av rapporteringsplikt, och det blir lättare att samordna de nationella behöriga myndigheternas bedömningar av dessa händelser. Det elektroniska systemet för marknadskontroll bör användas för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna. En regelbunden översikt av informationen om övervakning och marknadskontroll bör göras tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  I fråga om medicintekniska högriskprodukter bör tillverkarna göra en sammanfattning av viktiga säkerhets- och prestandaaspekter och resultaten av den kliniska utvärderingen i ett dokument som bör vara allmänt tillgängligt.
(39)  I fråga om medicintekniska högriskprodukter bör tillverkarna sammanställa en rapport om produktens säkerhets- och prestandaaspekter och resultaten av den kliniska utvärderingen, så att insynen ökar. En sammanfattning av säkerhets- och prestandarapporten bör vara allmänt tillgänglig via Eudamed.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 39a (nytt)
(39a)  Enligt Europeiska läkemedelsmyndighetens regler för tillgång till handlingar ska denna myndighet på begäran ge tillgång till handlingar som ingivits som ett led i ansökningar om godkännande för försäljning av läkemedel, inbegripet rapporter från kliniska prövningar, efter det att beslutsförfarandet om läkemedlet i fråga har avslutats. Motsvarande standarder för insyn och tillgång till handlingar bör gälla och förstärkas för medicintekniska högriskprodukter, särskilt eftersom de inte omfattas av godkännande före utsläppandet på marknaden. Inom ramen för denna förordning bör data från kliniska prövningar generellt sett inte betraktas som kommersiellt känsliga efter det att en produkts överensstämmelse med de gällande kraven har påvisats i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Detta bör inte påverka tillverkarens immateriella rättigheter avseende data från kliniska prövningar i samband med andra tillverkares användning av dessa data.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 39b (nytt)
(39b)  För invasiva produkter med diagnos- och mätfunktion bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra risken för infektion och mikrobiell kontaminering mellan patienter. I detta syfte bör medlemsstaterna undanröja kända eller förutsebara risker för patientsäkerheten genom att bland annat rekommendera de säkraste desinfektionsnivåerna och desinfektionsriktlinjerna samt säkerställa att användare och hälso- och sjukvårdsinstitutioner faktiskt tillämpar dessa. Kommissionen bör i enlighet med denna förordning säkerställa att dessa preventiva hälsoskyddsåtgärder är lämpliga.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)   Det är av största vikt att de anmälda organen fungerar som de ska för att man ska kunna garantera en hög hälso- och säkerhetsnivå och för att allmänheten ska ha förtroende för systemet. Medlemsstaternas utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med detaljerade och stränga kriterier bör därför kontrolleras på unionsnivå.
(40)   Det är av största vikt att de anmälda organen fungerar som de ska för att man ska kunna garantera en hög hälso- och säkerhetsnivå för hälso- och sjukvårdspersonal, användare och hanterare, bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande, och för att allmänheten ska ha förtroende för systemet. Medlemsstaternas, och i tillämpliga fall Europeiska läkemedelsmyndighetens, utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med detaljerade och stränga kriterier bör därför kontrolleras på unionsnivå.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  Beträffande medicintekniska högriskprodukter bör myndigheterna i ett tidigt skede informeras om produkter som genomgår bedömning för överensstämmelse och få rätt att av vetenskapligt giltiga skäl granska de anmälda organens preliminära bedömning, särskilt när det gäller nya produkter, produkter som tillverkas med ny teknik, produkter som tillhör en kategori där de allvarliga tillbuden har ökat eller produkter där man konstaterat stora skillnader mellan olika anmälda organs bedömningar av i stort sett likadana produkter. Den process som föreskrivs i denna förordning hindrar inte en tillverkare från att frivilligt informera en behörig myndighet om sin avsikt att lämna in en ansökan om bedömning av överensstämmelse för en medicinteknisk högriskprodukt innan ansökan lämnas in till det anmälda organet.
utgår
Ändring 363 och 370
Förslag till förordning
Skäl 42a (nytt)
(42a)  Bedömningen av överensstämmelsen hos medicintekniska högriskprodukter, såsom produkter i klass III, implanterbara produkter och produkter avsedda att administrera ett läkemedel, bör skötas av särskilda anmälda organ, om det skulle få avsevärda konsekvenser för hälsa och säkerhet om dessa produkter inte fungerade eller fungerade oriktigt. Dessa särskilda anmälda organ bör utses av Europeiska läkemedelsmyndigheten på grundval av de skärpta krav på personalens kompetens och fortbildning som avses i avsnitt 3.5a i bilaga VI. De särskilda anmälda organen bör träffas i ett nätverk för att i synnerhet utbyta bästa praxis och säkerställa att de arbetar på ett enhetligt sätt. Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska lägga fram ett yttrande om hur gedigna de kliniska data är, genom en bedömning i specifika fall. När en gång de nya bestämmelserna fullständigt genomförts, och framför allt, tillämpas på alla anmälda organ, samt i takt med att gemensamma tekniska standarder utvecklas, torde det behövas färre sådana ytterligare bedömningar Kommissionen bör därför efter fem år se över hur förfarandet med ytterligare bedömningar fungerar och vilka erfarenheter man fått av det, för att bedöma möjligheterna att ytterligare inskränka det.
Ändring 379
Förslag till förordning
Skäl 42b (nytt)
(42b)  Eftersom denna förordning nu sammanför aktiva medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 90/385/EEG, och medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 93/42/EEG, och alla aktiva medicintekniska produkter för implantation och produkter för implantation som utgör risker för folkhälsan placeras i den högsta riskklassen, klass III, där kontrollerna är striktast, och eftersom det stora flertalet medicintekniska produkter för implantation i klass IIb såsom stift, benskruvar, plattor, agraffer osv. sedan länge tillbaka implanterats i människokroppen under betryggande former och det kommer att utses särskilda anmälda organ enkom för sådana produkter i klass IIb, behöver inte medicintekniska produkter för implantation i klass IIb omfattas av granskningsförfarandet.
Ändring 364
Förslag till förordning
Skäl 42c (nytt)
(42c)  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter bör vara sammansatt av kliniska experter inom områden av medicinen som har relevans för den medicintekniska produkt som är föremål för bedömning, samt av en företrädare för EMA och en för patientorganisationer. Kommittén bör sammanträda på begäran av samordningsgruppen eller kommissionen, och en företrädare för kommissionen bör vara ordförande under dess sammanträden. Kommissionen bör tillhandahålla logistiskt stöd till kommitténs sekretariat och verksamhet.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)   Förfarandena för bedömning av överensstämmelse bör förenklas och rationaliseras, samtidigt som kraven på de bedömningar som de anmälda organen ska göra bör vara tydligt angivna så att villkoren blir lika för alla.
(45)   Förfarandena för bedömning av överensstämmelse bör stärkas och rationaliseras, samtidigt som kraven på de bedömningar som de anmälda organen ska göra bör vara tydligt angivna så att villkoren blir lika för alla.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)   Reglerna om kliniska prövningar bör vara i linje med viktiga internationella riktlinjer på området, t.ex. den internationella standarden ISO 14155:2011 om god klinisk praxis för kliniska prövningar av medicintekniska produkter och den senaste versionen (från 2008) av världsläkarorganisationen WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, för att man ska vara säker på att kliniska prövningar som genomförs i unionen godtas i andra delar av världen och att kliniska prövningar utanför unionen som genomförs i enlighet med internationella riktlinjer kan godtas enligt denna förordning.
(47)   Reglerna om kliniska prövningar bör vara i linje med viktiga internationella riktlinjer på området, t.ex. den internationella standarden ISO 14155:2011, eller senare versioner av den, om god klinisk praxis för kliniska prövningar av medicintekniska produkter och den senaste versionen av världsläkarförbundet WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, för att man ska vara säker på att kliniska prövningar som genomförs i unionen godtas i andra delar av världen och att kliniska prövningar utanför unionen som genomförs i enlighet med internationella riktlinjer kan godtas enligt denna förordning.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 47a (nytt)
(47a)  I artikel 15 i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration1 anges det att försöksprotokollet ska underställas en etikkommitté för bedömning, synpunkter, vägledning och godkännande innan studien inleds. Kliniska prövningar som innebär en risk för försökspersonen bör endast tillåtas efter bedömning och godkännande av en etikkommitté. Den rapporterande medlemsstaten och övriga berörda medlemsstater måste organisera sig på så sätt att den berörda behöriga myndigheten får ett godkännande av en etikkommitté av försöksprotokollets kliniska prestanda.
___________
1 Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration – Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor, antagen vid Värlsläkarförbundets 18:e generalförsamling i Helsingfors, Finland, i juni 1964 och senast reviderad vid Världsläkarförbundets 59:e generalförsamling i Seoul, Korea, i oktober 2008.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-media-type&footer-right=[page]/[toPage]
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 48a (nytt)
(48a)  Av öppenhetsskäl bör sponsorerna lägga fram resultaten av en klinisk prövning tillsammans med en sammanfattning för lekmän inom de tidsfrister som anges i denna förordning. Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter om utarbetandet av sammanfattningen för lekmän och framläggandet av den kliniska prövningsrapporten. Kommissionen bör tillhandahålla riktlinjer för hanteringen av rådata från alla kliniska prövningar samt för underlättande av delningen av sådana data.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 50
(50)   Sponsorerna bör rapportera vissa negativa händelser som inträffar under de kliniska prövningarna till de berörda medlemsstaterna, som bör ha möjlighet att avsluta prövningarna eller belägga dem med förbud om att få fortsätta om det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa ett högt skydd av de försökspersoner som deltar i kliniska prövningar. Sådan information bör delges medlemsstaterna.
(50)   Sponsorerna bör rapportera negativa händelser som inträffar under de kliniska prövningarna till de berörda medlemsstaterna, som måste ha möjlighet att avsluta prövningarna eller belägga dem med förbud om att få fortsätta om det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa ett högt skydd av de försökspersoner som deltar i kliniska prövningar. Sådan information måste delges medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 51a (nytt)
(51a)  Strikta regler för personer som inte kan ge informerat samtycke, till exempel barn och personer som inte är beslutskompetenta, bör fastställas på samma nivå som i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG1.
___________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (EGT L 121, 1.5.2001, s. 34).
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 52
(52)   För att förbättra skyddet av hälsa och säkerhet avseende produkter på marknaden bör systemet för övervakning av medicintekniska produkter effektiviseras genom att man skapar en central portal på unionsnivå för att rapportera allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden.
(52)   För att förbättra skyddet av hälsan och säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, användare och hanterare – bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande – avseende produkter på marknaden bör systemet för övervakning av medicintekniska produkter effektiviseras genom att man skapar en central portal på unionsnivå för att rapportera allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)   Hälso- och sjukvårdspersonal och patienter bör kunna rapportera misstänkta allvarliga tillbud på nationell nivå med användning av enhetliga format. De nationella behöriga myndigheterna bör informera tillverkarna och dela med sig av informationen till sina motsvarigheter när de bekräftar att ett allvarligt tillbud har inträffat, för att minska risken för att sådana tillbud ska inträffa fler gånger.
(53)   Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka medvetenheten bland hälso- och sjukvårdspersonaenl, användarna och patienterna om vikten av att rapportera tillbud. Hälso- och sjukvårdspersonal, användare och patienter bör ha rätt och möjlighet att rapportera misstänkta allvarliga tillbud på nationell nivå med användning av enhetliga format och, i tillämpliga fall, med garanterad anonymitet. För att minska risken för att sådana tillbud inträffar fler gånger bör de nationella behöriga myndigheterna informera tillverkarna och, i tillämpliga fall, deras dotterbolag och underentreprenörer, och rapportera informationen via de respektive elektroniska systemen i Eudamed när de bekräftar att ett tillbud har inträffat.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 54
(54)   Bedömningen av rapporterade allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden bör göras på nationell nivå, men man bör säkerställa att bedömningarna samordnas om det har inträffat liknande tillbud eller om korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden måste vidtas i mer än en medlemsstat, i syfte att kunna dela på resurserna och vidta enhetliga korrigerande åtgärder.
(54)   Bedömningen av rapporterade allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden bör göras på nationell nivå, men om det har inträffat liknande tillbud eller om korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden måste vidtas i mer än en medlemsstat bör man säkerställa att bedömningarna samordnas, i syfte att kunna dela på resurserna och vidta enhetliga korrigerande åtgärder samt garantera tydliga förfaranden.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 54a (nytt)
(54a)  Tillverkarna bör regelbundet rapportera om medicintekniska produkter i klass III när det gäller data som är relevanta för risk-/nyttaförhållandet och befolkningens exponering, för att kunna utvärdera om det är nödvändigt med åtgärder för de aktuella medicintekniska produkterna.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 56
(56)  Det bör införas regler för marknadskontroll i denna förordning för att förstärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, för att garantera att deras marknadskontroll samordnas på ett effektivt sätt och för att klargöra de tillämpliga förfarandena.
(56)  Det bör införas regler för marknadskontroll i denna förordning för att förstärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, för att garantera att deras marknadskontroll samordnas på ett effektivt sätt och för att klargöra de tillämpliga förfarandena. Kommissionen bör tydligt fastställa på vilket sätt dessa inspektioner bör genomföras för att säkerställa ett enhetligt genomförande inom EU.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 57
(57)  Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för att utse och övervaka anmälda organ, så att det säkerställs att medlemsstaternas övervakning sker stadigvarande och så att de anmälda organen kan verka på samma villkor.
(57)  Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för att utse och övervaka anmälda organ för att säkerställa hållbarheten i medlemsstaternas övervakning och för att de anmälda organen ska kunna verka på samma villkor. Avgifterna bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna och offentliggöras.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 57a (nytt)
(57a)  Medlemsstaterna uppmanas att införa och tillämpa kännbara påföljder för tillverkare som gör sig skyldiga till fusk och bedrägeri avseende medicintekniska produkter. Påföljderna bör vara minst lika höga som de ekonomiska vinsterna till följd av fusket eller bedrägeriet Påföljderna kan även inbegripa fängelsestraff.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 58
(58)   Denna förordning bör visserligen inte inverka på medlemsstaternas rätt att ta ut avgifter för verksamhet på nationell nivå, men som en garanti för öppenhet och insyn bör de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antar strukturen för och storleken på avgifterna.
(58)   Denna förordning bör visserligen inte inverka på medlemsstaternas rätt att ta ut avgifter för verksamhet på nationell nivå, men som en garanti för öppenhet och insyn bör de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antar en jämförbar struktur för och storlek på avgifterna.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 58a (nytt)
(58a)  Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om standardavgifter för anmälda organ, vilka bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna. Kommissionen bör utarbeta riktlinjer för att göra det lättare att jämföra avgifterna. Medlemsstaterna bör översända sin förteckning över standardavgifter till kommissionen och se till att de organ som anmälts på deras territorium offentliggör sina förteckningar över standardavgifter för bedömning av överensstämmelse.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 59
(59)  En expertkommitté, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, som består av personer som medlemsstaterna utsett på grund av deras roll och expertkunskaper inom området för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör inrättas för att fullgöra de uppgifter som anges i denna förordning och i förordning (EU) […/...] om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, för att lämna råd till kommissionen och hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att se till att denna förordning genomförs på ett harmoniserat sätt.
(59)  En samordningsgrupp för medicintekniska produkter som består av personer som medlemsstaterna utsett på grund av deras roll och expertkunskaper inom området för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör inrättas för att fullgöra de uppgifter som anges i denna förordning och i förordning (EU) […/...] om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, för att lämna råd till kommissionen och hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att se till att denna förordning genomförs på ett harmoniserat sätt.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 61
(61)   Kommissionen bör lämna vetenskapligt, tekniskt och motsvarande logistiskt stöd till den samordnande nationella myndigheten och se till att regelverket för medicintekniska produkter genomförs på unionsnivå på grundval av tillförlitliga vetenskapliga belägg.
(61)   Kommissionen bör lämna vetenskapligt, tekniskt och motsvarande logistiskt stöd till den samordnande nationella myndigheten och se till att regelverket för medicintekniska produkter genomförs enhetligt på unionsnivå på grundval av tillförlitliga vetenskapliga belägg.
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 63
(63)  Denna förordning värnar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, personlig integritet, skydd av personuppgifter, frihet för konsten och vetenskapen, näringsfrihet och rätt till egendom. Dessa rättigheter och principer bör ligga till grund för medlemsstaternas tillämpning av denna förordning.
(63)  Denna förordning värnar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, personlig integritet, principen om fritt och informerat samtycke, skydd av personuppgifter, frihet för konsten och vetenskapen, näringsfrihet och rätt till egendom, samt Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter och principer bör ligga till grund för medlemsstaternas tillämpning av denna förordning.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 64
(64)  För att man ska kunna upprätthålla en hög hälso- och säkerhetsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om följande: sådana produkter som omfattas av denna förordning och som liknar medicintekniska produkter men inte nödvändigtvis har något medicinskt ändamål; anpassning av definitionen av nanomaterial till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen inom unionen och internationellt; anpassning till den tekniska utvecklingen av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, av den tekniska dokumentationen, av de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse och de anmälda organens intyg minst måste innehålla, av de minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla, av klassificeringsreglerna, av förfarandena för bedömning av överensstämmelse och av den dokumentation som ska lämnas vid ansökan om klinisk prövning; upprättande av ett UDI-system; information som ska lämnas vid registrering av medicintekniska produkter och vissa ekonomiska aktörer; strukturen för och storleken på avgifterna för att utse och övervaka anmälda organ; den allmänt tillgängliga informationen avseende kliniska prövningar; antagande av förebyggande hälsoskyddsåtgärder på unionsnivå; de uppgifter som referenslaboratorier i Europeiska unionen ska utföra och de kriterier de måste uppfylla samt strukturen för och storleken på avgifterna för deras vetenskapliga yttranden. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(64)  För att man ska kunna upprätthålla en hög hälso- och säkerhetsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om följande: sådana produkter som omfattas av denna förordning och som liknar medicintekniska produkter men inte nödvändigtvis har något medicinskt ändamål; anpassning av definitionen av nanomaterial till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen inom unionen och internationellt; anpassning till den tekniska utvecklingen av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, av den tekniska dokumentationen, av de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse och de anmälda organens intyg måste innehålla, av de krav som de anmälda organen ska uppfylla, av klassificeringsreglerna, av förfarandena för bedömning av överensstämmelse och av den dokumentation som ska lämnas vid ansökan om klinisk prövning; upprättande av ett UDI-system; information som ska lämnas vid registrering av medicintekniska produkter och vissa ekonomiska aktörer; strukturen för och storleken på avgifterna för att utse och övervaka anmälda organ; den allmänt tillgängliga informationen avseende kliniska prövningar; antagande av förebyggande hälsoskyddsåtgärder på unionsnivå; de uppgifter som referenslaboratorier i Europeiska unionen ska utföra och de kriterier de måste uppfylla samt strukturen för och storleken på avgifterna för deras vetenskapliga yttranden. Grundläggande aspekter av denna förordning, såsom allmänna krav på säkerhet och prestanda, bestämmelser om den tekniska dokumentationen och kraven på certifiering inom ramen för CE-märkningen samt eventuella ändringar eller tillägg, bör dock kunna ändras enbart genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 68
(68)  För att ekonomiska aktörer, anmälda organ, medlemsstater och kommissionen ska kunna anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning bör det införas en tillräckligt lång övergångsperiod för denna anpassning och för de organisatoriska åtgärder som behöver vidtas för tillämpningen av förordningen. Innan förordningen börjar tillämpas är det särskilt viktigt att tillräckligt många anmälda organ har utsetts i enlighet med de nya kraven, så att det inte uppstår brist på medicintekniska produkter på marknaden.
(68)  För att ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, ska kunna anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning och för att säkerställa att förordningen tillämpas korrekt, bör det införas en tillräckligt lång övergångsperiod för de organisatoriska åtgärder som behöver vidtas. Dock bör de delar av förordningen som direkt berör medlemsstaterna och kommissionen börja tillämpas så snart som möjligt. Innan förordningen börjar tillämpas är det särskilt viktigt att tillräckligt många anmälda organ har utsetts i enlighet med de nya kraven, så att det inte uppstår brist på medicintekniska produkter på marknaden. Även vid tidpunkten för tillämpningen bör befintliga anmälda organ som hanterar produkter i klass III vara föremål för en ansökan om anmälan i enlighet med denna förordning.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – stycke 1
I denna förordning fastställs bestämmelser för medicintekniska produkter och tillbehör till medicintekniska produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i unionen för användning för människor.
I denna förordning fastställs bestämmelser för medicintekniska produkter för användning på människor, tillbehör till medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för estetiska ändamål som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i unionen.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – stycke 2
I denna förordning avses med produkter både medicintekniska produkter och tillbehör till medicintekniska produkter.
I denna förordning avses med produkter medicintekniska produkter, tillbehör till medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för estetiska ändamål.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led f
(f)  Produkter som innehåller eller består av biologiska substanser eller organismer, utom sådana som avses i c och e, som är viabla, inklusive levande mikroorganismer, bakterier, svamp eller virus.
(f)  Alla produkter som innehåller eller består av biologiska substanser eller organismer, utom sådana som avses i c och e, som är viabla och som uppnår sin avsedda verkan med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, inklusive vissa levande mikroorganismer, bakterier, svamp eller virus.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 4 – stycke 1
En produkt som släpps ut på marknaden eller används i enlighet med tillverkarens anvisningar och vilken som en integrerad del innehåller en substans, som om den används separat anses vara ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/83/EG, inklusive läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt definitionen i artikel 1.10 i det direktivet, och som har en verkan som understöder produktens verkan, ska bedömas och godkännas i enlighet med denna förordning.
En produkt som släpps ut på marknaden eller används i enlighet med tillverkarens anvisningar och vilken som en integrerad del innehåller en substans, som om den används separat anses vara ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/83/EG, inklusive läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt definitionen i artikel 1.10 i det direktivet, och som har en verkan som understöder produktens verkan, ska bedömas och godkännas i enlighet med denna förordning efter samråd med den nationella läkemedelsmyndigheten eller Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 5a (ny)
5a.  Denna förordning ska inte hindra fortsatt tillämpning av åtgärderna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG och dess fem dotterdirektiv om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter.
Artiklarna 10 (personal), 14 (spårbarhet), 15 (rapportering om allvarliga avvikande händelser och biverkningar), 19 (undersökning av givare) och 29 (tekniska krav och anpassning av dem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen) i direktiv 2002/98/EG tryggar donatorns och patientens säkerhet, varför dessa befintliga normer ska behållas.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 7a (ny)
7a.  Regleringen av medicintekniska produkter på unionsnivå ska inte påverka medlemsstaternas frihet att besluta att begränsa användningen av en specifik typ av produkt med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – stycke 1 – inledningen
(1)   medicinteknisk produkt: instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande medicinska ändamål:
(1)   medicinteknisk produkt: instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande direkta eller indirekta medicinska ändamål:
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led 1 – strecksats 1
–  diagnos, profylax, övervakning, behandling eller lindring av sjukdom,
–  diagnos, profylax, övervakning, prediktion, behandling eller lindring av sjukdom,
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – stycke 2
Implantat eller andra invasiva produkter avsedda för användning för människor som förtecknas i bilaga XV ska anses vara medicintekniska produkter, oavsett om de är tillverkade för att användas för medicinska ändamål eller ej.
Implantat eller andra invasiva produkter och produkter som använder externa fysiska agenser avsedda för användning för människor som förtecknas på ett icke uttömmande sätt i bilaga XV ska anses vara medicintekniska produkter för tillämpningen av denna förordning, oavsett om de är tillverkade för att användas för medicinska ändamål eller ej.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 2
(2)  tillbehör till en medicinteknisk produkt: artikel som i sig själv inte är en medicinteknisk produkt men som enligt tillverkaren är avsedd att användas tillsammans med en eller flera medicintekniska produkter för att möjliggöra eller underlätta användningen av produkten eller produkterna för dess eller deras avsedda ändamål.
(2)  tillbehör till en medicinteknisk produkt: artikel som i sig själv inte är en medicinteknisk produkt men som enligt tillverkaren är avsedd att användas tillsammans med en eller flera medicintekniska produkter för att möjliggöra användningen av produkten eller produkterna för dess eller deras avsedda ändamål eller för att särskilt bidra till den eller de medicintekniska produkternas funktion för de avsedda ändamålen.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 2a (nytt)
(2a)  medicinteknisk produkt för estetiska ändamål: varje instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, material, ämne eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för att förändra människors fysiska utseende, utan terapeutiskt eller rekonstruerande syfte, genom implantering i människokroppen, adhesion vid ögats yta eller induktion i form av en vävnads- eller cellreaktion på yttre eller andra delar av människokroppen.
Tatueringsprodukter och piercingar ska inte betraktas som medicintekniska produkter för estetiska ändamål.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 3
(3)   specialanpassad produkt: produkt som tillverkats efter skriftlig anvisning av en läkare, tandläkare eller annan person som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig enligt nationell lag och som på sitt ansvar ger speciella konstruktionsegenskaper åt produkten, som är avsedd att användas endast för en viss patient.
(3)   specialanpassad produkt: produkt som tillverkats av en person med adekvat kompetens enbart för att tillgodose en specifik patients individuella önskemål och behov. Tillverkningen av en specialanpassad produkt kan i synnerhet ske på grundval av en skriftlig anvisning av en läkare, tandläkare eller annan person som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig enligt nationell lag och som på sitt ansvar ger speciella konstruktionsegenskaper åt produkten. Massproducerade produkter som behöver anpassas till läkares, tandläkares eller andra yrkesmässiga användares krav och produkter som massproducerats industriellt efter skriftlig anvisning av läkare, tandläkare eller andra behöriga personer, ska dock inte anses vara specialanpassade produkter.
Massproducerade produkter som behöver anpassas till läkares, tandläkares eller andra yrkesmässiga användares krav och produkter som massproducerats industriellt efter skriftlig anvisning av läkare, tandläkare eller andra behöriga personer, ska dock inte anses vara specialanpassade produkter.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 4 – stycke 1
(4)   aktiv produkt: produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som alstras direkt av jordens dragningskraft och som fungerar genom att ändra energitätheten eller omvandla denna energi. Produkter som är avsedda att överföra energi, ämnen eller andra element mellan en aktiv produkt och patienten utan någon väsentlig förändring ska inte anses vara aktiva produkter.
(4)   aktiv produkt: produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som alstras direkt av människokroppen eller av jordens dragningskraft och som fungerar genom att ändra energitätheten eller omvandla denna energi. Produkter som är avsedda att överföra energi, ämnen eller andra element mellan en aktiv produkt och patienten utan någon väsentlig förändring ska inte anses vara aktiva produkter.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 4 – stycke 2
Fristående programvara ska anses vara en aktiv produkt.
utgår
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 8 – stycke 1
8.   engångsprodukt: produkt avsedd för en enskild patient och för användning vid en och samma procedur.
8.   engångsprodukt: produkt avsedd för en enskild patient och för användning vid en och samma procedur och som prövats och visat sig vara omöjlig att återanvända.
Ändring 357
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 8a (nytt)
(8a)  återanvändbar produkt: produkt som lämpar sig för rekonditionering och är avsedd för flera patienter eller för användning vid flera ingrepp.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 9
9.  engångsprodukt för kritisk användning: engångsprodukt som är avsedd att användas vid kirurgiskt invasiva ingrepp.
utgår
Ändring 354
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 10
(10)  avsett ändamål: den användning för vilken produkten är avsedd enligt tillverkarens uppgifter på märkningen, i bruksanvisningen eller i material eller uttalanden i marknadsföringssyfte.
(10)  avsett ändamål: den användning för vilken produkten är avsedd enligt den kliniska utvärderingen; denna användning ska framgå av intyget om överensstämmelse, av märkningen av produkten, av bruksanvisningen eller, i förekommande fall, av material eller uttalanden i marknadsföringssyfte.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 16
16.   tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt, utom prövningsprodukter, för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.
16.   tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt, utom prövningsprodukter, för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 24
24.   hälso- och sjukvårdsinstitution: organisation vars huvudsakliga syfte är att ge vård eller behandling till patienter eller att främja folkhälsan.
24.   hälso- och sjukvårdsinstitution: organisation vars huvudsakliga syfte är att ge vård eller behandling till patienter.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 27
27.  rekonditionering: de åtgärder som vidtas för att en begagnad produkt ska vara säker att återanvända, t.ex. rengöring, desinfektion, sterilisering och relaterade åtgärder samt provning och återställande av den begagnade produktens tekniska och funktionella säkerhet.
27.  rekonditionering: de åtgärder som vidtas för att en begagnad produkt ska vara säker att återanvända, t.ex. rengöring, desinfektion, sterilisering och relaterade åtgärder samt provning och återställande av den begagnade produktens tekniska och funktionella säkerhet. Rutinunderhåll för produkterna är inte inkluderat i denna definition.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 31a (nytt)
31a.  prestanda: tekniska egenskaper, effekter och fördelar med produkten när den används för avsett ändamål och i enlighet med användarinstruktionerna.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 31b (nytt)
31b.  fördel: positiv hälsoeffekt av en medicinteknisk produkt baserat på kliniska och icke-kliniska uppgifter.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 32
32.  klinisk utvärdering: bedömning och analys av kliniska data om en produkt för att kontrollera produktens säkerhet och prestanda när den används på det sätt som tillverkaren avsett.
32.  klinisk utvärdering: bedömning och analys av kliniska data om en produkt för att kontrollera produktens säkerhet, prestanda och kliniska nytta när den används på det sätt som tillverkaren avsett.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 33 – stycke 1a (nytt)
Kliniska prövningar för medicintekniska produkter, när dessa är obligatoriska enligt denna förordning, ska omfatta kliniska prövningar i lämplig målgrupp och välkontrollerade prövningar.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 36 – inledningen
36.  kliniska data: information om säkerhet eller prestanda som härrör från användning av produkten och kommer från
36.   kliniska data: all information om säkerhet eller prestanda som härrör från användning av produkten och kommer från
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 37
37.   sponsor: person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att inleda och leda en klinisk prövning.
37.   sponsor: person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att inleda och leda, genomföra eller finansiera en klinisk prövning.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 37a (nytt)
37a.  bedömning av överensstämmelse: behörig myndighets kontroll, i samband med en klinisk studie, av relevanta officiella dokument, anläggningar och register samt av att ett tillräckligt försäkringsskydd föreligger. Denna kontroll kan äga rum hos sponsorn och/eller på forskningsinstitutet eller där den behöriga myndigheten anser det vara nödvändigt.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 37b (nytt)
37b.  etisk kommitté: ett oberoende organ i en medlemsstat, sammansatt av hälso- och sjukvårdspersonal, ledamöter utan medicinsk utbildning och åtminstone en patient eller patientföreträdare med breda erfarenheter och kunskaper. Den ansvarar för skyddet av rättigheterna, säkerheten, den fysiska och mentala integriteten samt värdigheten och välbefinnandet hos de försökspersoner som deltar i kliniska prövningar, och att i detta avseende skapa förtroende hos allmänheten, under former som medger fullständig insyn. Vid sådana prövningar som berör underåriga ska det i etikkommittén ingå minst en person som arbetar inom hälso- och sjukvården med pediatrisk sakkunskap.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 39 – strecksats 2 – led iii
(iii)   sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård,
(iii)   sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård för patienten,
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led 39 – strecksats 3
–  Livshotande situation för foster, fosterdöd, medfödd anomali eller missbildning.
–  Livshotande situation för foster, fosterdöd, medfödda fysiska eller psykiska skador eller missbildning.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 40
(40)  produktofullkomlighet: brister i en prövningsprodukts identitet, kvalitet, hållbarhet, tillförlitlighet, säkerhet eller prestanda, inklusive funktionsfel, användningsfel eller brister i informationen från tillverkaren.
(40)  produktofullkomlighet: brister i identitet, kvalitet, hållbarhet, tillförlitlighet, säkerhet eller prestanda hos en produkt enligt leden 1 till 6 i denna punkt, inklusive funktionsfel eller brister i informationen från tillverkaren.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 48a (nytt)
(48a)  oanmäld inspektion: inspektioner som utförs utan förvarning,
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 3
1.  Kommissionen kan, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta huruvida en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp omfattas av definitionen för medicinteknisk produkt eller tillbehör till en medicinteknisk produkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
1.  Kommissionen kan på eget initiativ, eller ska på begäran av en medlemsstat, genom genomförandeakter på basis av yttranden från samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter som avses i artikel 78 respektive 78a besluta huruvida en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp, inklusive gränsfallsprodukter, omfattas av definitionen för medicinteknisk produkt eller tillbehör till en medicinteknisk produkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
2.  Kommissionen ska se till att medlemsstaterna utbyter expertis när det gäller medicintekniska produkter, medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, läkemedel, mänskliga vävnader och celler, kosmetiska produkter, biocider, livsmedel och vid behov andra produkter, för att fastställa lämplig rättslig status för en produkt eller en produktkategori eller produktgrupp.
Ändring 256
Förslag till förordning
Kapitel II – rubriken
Kapitel II
Kapitel VI*
Tillhandahållande av produkter, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, rekonditionering, CE-märkning och fri rörlighet
Tillhandahållande av produkter, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, rekonditionering, CE-märkning och fri rörlighet
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 4-14 och 16-22.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.   Produkter som tillverkas och används inom en och samma hälso- och sjukvårdsinstitution ska anses ha tagits i bruk. De bestämmelser om CE-märkning som avses i artikel 18 och de skyldigheter som anges i artiklarna 23–27 ska inte tillämpas på dessa produkter, förutsatt att de tillverkas och används i enlighet med hälso- och sjukvårdsinstitutionens kvalitetsledningssystem.
4.   Produkter som tillverkas och används inom en och samma hälso- och sjukvårdsinstitution ska anses ha tagits i bruk. De bestämmelser om CE-märkning som avses i artikel 18 och de skyldigheter som anges i artiklarna 23, 26 och 27 ska inte tillämpas på dessa produkter, förutsatt att de tillverkas och används i enlighet med hälso- och sjukvårdsinstitutionens kvalitetsledningssystem.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5
5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I, inklusive informationen från tillverkaren, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och med hänsyn till de avsedda användarna eller patienterna.
utgår
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.   En produkt som via informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG erbjuds till en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen ska uppfylla kraven i denna förordning senast när produkten släpps ut på marknaden.
1.   En produkt som via informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG erbjuds till en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen ska uppfylla kraven i denna förordning senast den första dagen produkten släpps ut på marknaden.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a.  Tjänsteleverantörer som tillhandahåller tekniker för distanskommunikation ska på behöriga myndigheters begäran omgående tillhandahålla uppgifter om vilka företag som bedriver postorderförsäljning av produkterna.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2b (ny)
2b.  Det är förbjudet att saluföra, använda, distribuera, tillhandahålla eller tillgängliggöra produkter vilkas namn, märkning eller instruktioner kan vara vilseledande beträffande produktens egenskaper och verkningar på följande sätt:
(a)  Genom att produkten tillskrivs egenskaper, funktioner och verkningar som den inte har.
(b)  Genom att ge ett felaktigt intryck av att behandlingen eller diagnostiseringen med hjälp av produkten med säkerhet kommer att lyckas, eller genom att inte informera om förväntad risk förbunden med avsedd användning av produkten eller mer långvarig användning än avsett.
(c)  Genom att antyda annan tillämpning av eller andra egenskaper hos produkten än de som deklarerades vid bedömningen av överensstämmelse.
Reklammaterial, presentationer och produktinformation får inte vara vilseledande på det sätt som avses i det första stycket.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om de tillämpliga harmoniserade standarderna är otillräckliga ska kommissionen ges befogenhet att anta gemensamma tekniska specifikationer avseende de allmänna kraven på säkerhet och prestanda enligt bilaga I, den tekniska dokumentationen enligt bilaga II eller den kliniska utvärderingen och kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden enligt bilaga XIII. De gemensamma tekniska specifikationerna ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
1.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om det finns ett behov av att åtgärda risker för folkhälsan ska kommissionen efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ges befogenhet att anta gemensamma tekniska specifikationer avseende de allmänna kraven på säkerhet och prestanda enligt bilaga I, den tekniska dokumentationen enligt bilaga II eller den kliniska evidensen och uppföljningen efter utsläppandet på marknaden enligt bilaga XII. De gemensamma tekniska specifikationerna ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
1a.  Innan kommissionen antar de gemensamma tekniska specifikationer som avses i punkt 1 ska den se till att specifikationerna har utvecklats med lämpligt stöd från relevanta berörda parter, och att de överensstämmer med de europeiska och internationella standardiseringssystemen. Gemensamma tekniska specifikationer är enhetliga om de inte strider mot europeiska standarder, dvs. om de omfattar områden där det inte finns några harmoniserade standarder, där antagande av nya europeiska standarder inte planeras inom överskådlig framtid, där befintliga standarder inte spridits på marknaden eller där standarderna blivit föråldrade eller visat sig klart otillräckliga enligt kontroll- eller övervakningsdata, och där de tekniska specifikationerna inte inom överskådlig framtid planeras omsättas i form av europeisk standardisering.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera den tekniska dokumentationen enligt bilaga II mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.
utgår
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6 – stycke 2
Om övervakningen av produkter som släppts ut på marknaden ger vid handen att det behövs korrigerande åtgärder ska tillverkaren vidta lämpliga åtgärder.
Om övervakningen av produkter som släppts ut på marknaden ger vid handen att det behövs korrigerande åtgärder ska tillverkaren vidta lämpliga åtgärder, vilket inbegriper att omedelbart meddela den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed) som inrättats genom artikel 27.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 8
8.   Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. De ska underrätta distributörerna och i förekommande fall sin auktoriserade representant om detta.
8.   Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. De ska underrätta distributörerna, importörerna och i förekommande fall sin auktoriserade representant om detta.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 9 – stycke 1a (nytt)
Om en behörig myndighet anser eller har skäl att tro att en produkt vållat skador ska myndigheten se till, om detta inte redan föreskrivs i nationella administrativa förfaranden eller rättsliga förfaranden, att den användare som eventuellt lidit skada, användarens rättsinnehavare, användarens sjukförsäkringsbolag eller andra tredje parter som påverkas av den skada som användaren lidit har rätt att av tillverkaren eller sin auktoriserade representant begära den information som avses i första stycket, och därvid se till att immateriella rättigheter vederbörligen respekteras.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 10a (ny)
10a.  Innan en medicinteknisk produkt släpps ut på marknaden ska tillverkarna se till att de har en lämplig ansvarsförsäkring som täcker eventuella patient- eller användarskador som direkt kan tillskrivas ett fabrikationsfel hos den medicintekniska produkten, med en skyddsnivå som står i proportion till den potentiella risk som är kopplat till den tillverkade medicintekniska produkten, och som är i enlighet med rådets direktiv 85/374/EEG1.
________________
1Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29).
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – stycke 1 – led -a (nytt)
—a)  att tillverkaren kan identifieras och har teknisk, vetenskaplig och ekonomisk kapacitet att tillverka en medicinteknisk produkt i enlighet med denna förordning, och att importörerna lämnar en rapport till nationella myndigheter samt på den egna webbsidan om prövningsförfaranden som intygar tillverkarens expertis.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – stycke 1 – led fa (nytt)
fa)  att tillverkaren har tecknat lämplig ansvarsförsäkring i enlighet med artikel 8.10a, om inte importören själv kan säkerställa tillräcklig försäkringstäckning som motsvarar kraven i denna punkt.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 7
7.  Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och dennes auktoriserade representant och i förekommande fall vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och, i tillämpliga fall, det anmälda organ som utfärdat ett intyg för produkten i fråga i enlighet med artikel 45, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
7.  Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och dennes auktoriserade representant och i förekommande fall se till att de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten vidtas, och att dessa åtgärder genomförs. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och, i tillämpliga fall, det anmälda organ som utfärdat ett intyg för produkten i fråga i enlighet med artikel 45, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som de har vidtagit.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – stycke 1 – led c
c)   tillverkaren och i tillämpliga fall importören har uppfyllt kraven i artikel 24 respektive artikel 11.3.
c)   tillverkaren och i tillämpliga fall importören har uppfyllt kraven i artikel 11.3.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4
4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och i tillämpliga fall dennes auktoriserade representant och importören samt försäkra sig om att det vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och i tillämpliga fall dennes auktoriserade representant och importören samt försäkra sig om att det inom den egna verksamheten vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 13
1.  Tillverkarna ska i sin organisation ha minst en person med expertkunskaper om medicintekniska produkter. Denna expertkunskap ska styrkas genom något av följande:
1.  Tillverkarna ska i sin organisation ha minst en person som ansvarar för att regelverket efterlevs och som har de nödvändiga expertkunskaperna om medicintekniska produkter. Denna nödvändiga sakkunskap ska styrkas genom något av följande:
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne och minst två års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne.
b)  Fem års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.
b)  Tre års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.
Utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer kan tillverkare av specialanpassade produkter styrka den expertkunskap som avses i första stycket genom att visa att de har minst två års yrkeserfarenhet inom relevant tillverkningsområde.
Utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer kan tillverkare av specialanpassade produkter styrka den expertkunskap som avses i första stycket genom att visa att de har minst två års yrkeserfarenhet inom relevant tillverkningsområde.
Denna punkt ska inte tillämpas på sådana tillverkare av specialanpassade produkter som är mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
Denna punkt ska inte tillämpas på sådana tillverkare av specialanpassade produkter som är mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
2.  Denna person med särskild kompetens ska bl.a. ansvara för
2.  Denna person med ansvar för att regelverket efterlevs ska bl.a. ansvara för
a)  att det har gjorts en korrekt bedömning av produkternas överensstämmelse innan en tillverkningssats släpps ut,
a)  att det har gjorts en korrekt bedömning av produkternas överensstämmelse innan en tillverkningssats släpps ut,
b)  att den tekniska dokumentation och försäkran om överensstämmelse har upprättats och hålls aktuella,
b)  att den tekniska dokumentation och försäkran om överensstämmelse har upprättats och hålls aktuella,
c)  att rapporteringsskyldigheterna i enlighet med artiklarna 61–66 uppfylls,
c)  att rapporteringsskyldigheterna i enlighet med artiklarna 61–66 uppfylls,
d)  när det gäller prövningsprodukter, att den förklaring som avses i kapitel II punkt 4.1 i bilaga XIV utfärdas.
d)  när det gäller prövningsprodukter, att den förklaring som avses i kapitel II punkt 4.1 i bilaga XIV utfärdas.
Om flera personer delar på ansvaret för att regelverket efterlevs i enlighet med första punkterna 1 och 2, ska deras respektive ansvarsområden fastställas skriftligen.
3.  Personen med särskild kompetens får inte missgynnas inom tillverkarens organisation på grund av att personen utför sina uppgifter.
3.  Personen med ansvar för efterlevnad av bestämmelserna får inte missgynnas inom tillverkarens organisation på grund av att personen utför sina uppgifter.
4.  De auktoriserade representanterna ska i sin organisation ha minst en person med expertkunskaper om regelverket för medicintekniska produkter. Denna expertkunskap ska styrkas genom något av följande:
4.  De auktoriserade representanterna ska i sin organisation ha minst en person som ansvarar för att regelverket efterlevs och som har de nödvändiga expertkunskaperna om regelverket för medicintekniska produkter. Denna nödvändiga sakkunskap ska styrkas genom något av följande:
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik, naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne och minst två års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.
a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne.
(b)  Fem års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.
(b)  Tre års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Distributören, importören eller en annan fysisk eller juridisk person ska endast överta tillverkarens skyldigheter enligt punkt 1 a om den berörda produkten har tillverkats utanför unionen. För produkter som har tillverkats inom unionen är det tillräckligt att tillverkaren styrker att denna förordning kommer att följas.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.   Innan den ommärkta eller ompaketerade produkten tillhandahålls ska sådana distributörer eller importörer som avses i punkt 3 meddela detta till tillverkaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de tänker tillhandahålla produkten och på begäran ge dem ett prov eller en modell av den ommärkta eller ompaketerade produkten, inklusive eventuella översättningar av märkningen och bruksanvisningen. De ska ge den behöriga myndigheten ett intyg utfärdat av ett anmält organ enligt artikel 29 som utsetts för den produkttyp som åtgärderna enligt punkt 2 a och b omfattar, där det intygas att kvalitetsledningssystemet uppfyller kraven i punkt 3.
4.   Minst 28 kalenderdagar innan den ommärkta eller ompaketerade produkten tillhandahålls ska sådana distributörer eller importörer som avses i punkt 3 meddela detta till tillverkaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de tänker tillhandahålla produkten och på begäran ge dem ett prov av den ommärkta eller ompaketerade produkten, inklusive eventuella översättningar av märkningen och bruksanvisningen. Inom samma period på 28 kalenderdagar ska de ge den behöriga myndigheten ett intyg utfärdat av ett anmält organ enligt artikel 29 som utsetts för den produkttyp som åtgärderna enligt punkt 2 a och b omfattar, där det intygas att kvalitetsledningssystemet uppfyller kraven i punkt 3.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 15
Artikel 15
utgår
Engångsprodukter och rekonditionering
1.  En fysisk eller juridisk person som rekonditionerar en engångsprodukt för att den ska gå att återanvända inom unionen ska anses vara tillverkare av den rekonditionerade produkten och överta tillverkarens skyldigheter enligt denna förordning.
2.  Endast sådana engångsprodukter som har släppts ut på unionsmarknaden i enlighet med denna förordning eller före den [denna förordnings tillämpningsdatum] i enlighet med direktiv 90/385/EEG eller direktiv 93/42/EEG får rekonditioneras.
3.  Vid rekonditionering av engångsprodukter för kritisk användning får endast sådan rekonditionering utföras som anses vara säker enligt de senaste vetenskapliga rönen.
4.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa och regelbundet uppdatera en förteckning över de klasser och grupper av engångsprodukter för kritisk användning som får rekonditioneras i enlighet med punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
5.  Namn och adress till den juridiska eller fysiska person som avses i punkt 1 och övrig relevant information i enlighet med avsnitt 19 i bilaga 1 ska anges i märkningen och i förekommande fall i den rekonditionerade produktens bruksanvisning.
Namn och adress till tillverkaren av den ursprungliga engångsprodukten får inte längre anges i märkningen, men ska däremot finnas i bruksanvisningen för den rekonditionerade produkten.
6.  En medlemsstat får av folkhälsoskäl som är specifika för den medlemsstaten behålla eller införa nationella bestämmelser om förbud på sitt territorium mot följande:
(a)  Rekonditionering av engångsprodukter och överföring av engångsprodukter till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland för rekonditionering.
(b)  Tillhandahållande av rekonditionerade engångsprodukter.
Medlemsstaterna ska anmäla de nationella bestämmelserna och skälen för att införa dem till kommissionen och övriga medlemsstater. Kommissionen ska hålla denna information allmänt tillgänglig.
Ändring 257
Förslag till förordning
Kapitel VIa (nytt)
Kapitel VIa*
Märkning och säker rekonditionering av medicintekniska produkter
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 15a-15d.
Ändring 358
Förslag till förordning
Artikel 15a (ny)
Artikel 15a
Allmänna principer för säker rekonditionering
1.  Varje fysisk eller juridisk person, inklusive hälso- och sjukvårdsinstitutioner i enlighet med artikel 4.4, som vill rekonditionera en engångsprodukt för att den ska gå att återanvända inom unionen och som kan vetenskapligt styrka att en sådan produkt kan rekonditioneras på ett säkert sätt, ska anses vara tillverkare av den rekonditionerade produkten och hållas ansvarig för rekonditioneringen. Den fysiska eller juridiska personen ska se till att den rekonditionerade produkten är spårbar och överta tillverkarens skyldigheter enligt denna förordning, med undantag för de skyldigheter som är kopplade till förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
2.  Endast återanvändbara produkter som har släppts ut på unionsmarknaden i enlighet med denna förordning eller före den [denna förordnings tillämpningsdatum] i enlighet med direktiv 90/385/EEG eller direktiv 93/42/EEG får rekonditioneras.
3.  Medicintekniska produkter som inte uppförts på den förteckning över engångsprodukter som avses i artikel 15c, ska anses lämpliga för rekonditionering och återanvändning i enlighet med bestämmelserna i artikel 15c, förutsatt att högsta nivå av patientsäkerhet garanteras.
4.  En medlemsstat får av folkhälsoskäl som är specifika för den medlemsstaten behålla eller införa nationella bestämmelser om förbud på sitt territorium mot följande:
a)  Rekonditionering av engångsprodukter och överföring av engångsprodukter till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland för rekonditionering.
b)  Tillhandahållande av rekonditionerade engångsprodukter.
Medlemsstaterna ska anmäla de nationella bestämmelserna och skälen för att införa dem till kommissionen och övriga medlemsstater. Kommissionen ska hålla denna information allmänt tillgänglig.
Ändring 359
Förslag till lagstiftningsresolution
Artikel 15b (ny)
Artikel 15b
Förteckning över engångsprodukter som inte får rekonditioneras
1.  I enlighet med artikel 15a.3 ska kommissionen, efter obligatoriskt samråd med den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter, med hjälp av delegerade akter, fastställa en förteckning över medicintekniska produkter eller produkttyper som inte får rekonditioneras. Kommissionen ska regelbundet uppdatera denna förteckning, även genom tillägg eller strykningar. En första förteckning ska fastställas senast sex månader före den dag då denna förordning träder i kraft.
2.  Beslutet att tillägga en produkt eller produkttyp till förteckningen eller avföra en produkt eller produkttyp från den ska fattas med särskild hänsyn tagen till:
–  produktens avsedda användning i eller på människokroppen och de delar av människokroppen som den kommer i direkt kontakt med,
–  villkoren för användningen av den,
–  dess avsedda ändamål,
–  de material som produkten består av,
–  allvarligheten i den sjukdom som behandlas,
–  en verklig säkerhetsrisk, och
–  de senaste vetenskapliga och tekniska framstegen på de relevanta områdena och inom de relevanta disciplinerna.
3.  De delegerade akter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med artikel 89.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 15c (ny)
Artikel 15c
Rekonditionering av medicintekniska produkter som märkts som återanvändbara
1.  En fysisk eller juridisk person, inklusive hälso- och sjukvårdsinstitutioner i enlighet med artikel 4.4, som rekonditionerar en produkt som märkts ”återanvändbar” ska
–  uppfylla de EU-normer som avses i punkt 2,
–  se till att, om en engångsprodukt stryks från den förteckning som avses i artikel 15b, den återanvändbara produkten rekonditioneras i enlighet med det yttrande från EU:s referenslaboratorium,
–  se till att den återanvändbara produkten inte rekonditioneras flera gånger än det högsta antal som anges för denna produkt.
2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter och i samarbete med det internationella forumet för tillsynsmyndigheter för medicintekniska produkter och internationella standardiseringsorgan fastställa en tydlig uppsättning krav för hög kvalitet och säkerhet för rekonditionering av engångsprodukter, inklusive särskilda krav för tillverkare av rekonditionerade produkter.
3.  När kommissionen utarbetar kvalitets- och säkerhetskrav ska kommissionen framför allt inbegripa:
–  rengörings-, desinfektions- och steriliseringsprocesser i enlighet med riskbedömningen av en medicinteknisk produkt,
–  krav på system för hygien, infektionsprevention, kvalitetsstyrning och dokumentation för fysiska eller juridiska personer som rekonditionerar medicintekniska produkter,
–  funktionsprövningar av produkterna efter rekonditioneringen.
Dessa normer ska överensstämma med de senaste vetenskapliga rönen och garantera en högsta möjliga kvalitets- och säkerhetsnivå, i enlighet med tillståndets allvar, som motsvarar de europeiska normerna från de europeiska standardiseringsorganisationerna, där de senare beaktar bestämmelserna i de relevanta internationella standarderna, särskilt ISO- och IEC-standarder eller andra internationella tekniska standarder som åtminstone garanterar en högre kvalitets-, säkerhets- och prestandanivå än ISO- och IEC-standarder.
3.  Den fysiska eller juridiska person som avses i punkt 1 ska uppfylla de EU-standarder som avses i punkt 1 för att garantera kvaliteten i rekonditioneringen av de medicintekniska produkter som märkts ”återanvändbara” och säkerheten hos rekonditionerade produkter.
4.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om de tillämpliga harmoniserade standarderna är otillräckliga ska kommissionen ges befogenhet att anta sådana gemensamma tekniska specifikationer som avses i artikel 7.1.
Ändring 377
Förslag till förordning
Artikel 15d (ny)
Artikel 15d
Rapport om hur systemet fungerar
Senast fyra år efter denna förordnings tillämpningsdatum ska kommissionen göra en bedömning och utarbeta en utvärderingsrapport. Rapporten ska lämnas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 16
Implantatkort
Implantatkort och information om produkter för implantation
1.  Tillverkaren av en implanterbar produkt ska tillsammans med produkten tillhandahålla ett implantatkort som ska ges till den patient som produkten har implanterats i.
1.  Tillverkaren av en implanterbar produkt ska tillsammans med produkten tillhandahålla ett implantatkort som ska ges till den vårdpersonal som implanterar produkten, som ska ansvara för
–  översända implantatkortet till patienten,
–  registrera all information på implantatkortet i patientens journal.
Tillverkaren ska också tillhandahålla implantatkortet i elektroniskt format och medlemsstaterna ska se till att sjukhus och kliniker har en elektronisk version i sina register.
Detta ska inte gälla för följande implantat: suturer, agraffer, tandimplantat, skruvar och plattor.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 89 med avseende på att ändra eller komplettera denna förteckning över undantagna implantat.
2.  Implantatkortet ska innehålla
2.  Implantatkortet ska innehålla
(a)  information som gör det möjligt att identifiera produkten, inklusive unik produktidentifiering,
(a)  information som gör det möjligt att identifiera produkten, inklusive unik produktidentifiering,
(b)  eventuella varningar, försiktighetsåtgärder eller andra åtgärder som patienten eller hälso- och sjukvårdspersonal ska vidta med avseende på ömsesidig påverkan i samband med yttre faktorer eller miljöförhållanden som rimligen kan förutses,
(b)  eventuella varningar, försiktighetsåtgärder eller andra åtgärder som patienten eller hälso- och sjukvårdspersonal ska vidta med avseende på ömsesidig påverkan i samband med yttre faktorer eller miljöförhållanden som rimligen kan förutses,
(ba)  beskrivning av möjliga negativa följder,
(c)  eventuell information om produktens förväntade livslängd och nödvändig uppföljning.
(c)  eventuell information om produktens förväntade livslängd och nödvändig uppföljning.
(ca)  beskrivning av produkternas huvudsakliga egenskaper, också av de material som använts.
Medlemsstaterna får införa nationella föreskrifter med krav på att implantatkortet också innehåller information om postoperativa vårdåtgärder.
Informationen ska vara skriven på ett sätt som lätt kan förstås av en lekman.
Informationen ska vara skriven på ett sätt som lätt kan förstås av en lekman.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1
1.  En fysisk eller juridisk person som på marknaden tillhandahåller en artikel som särskilt är avsedd att ersätta en identisk eller liknande integrerad del eller komponent som ingår i en produkt och som är defekt eller utsliten för att se till att produkten fortsätter att fungera eller åter börjar fungera utan att dess prestanda eller säkerhet ändras väsentligt, ska se till att artikeln inte inverkar negativt på produktens säkerhet och prestanda. Belägg för detta ska hållas tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter.
1.  En fysisk eller juridisk person som på marknaden tillhandahåller en artikel som särskilt är avsedd att ersätta en identisk eller liknande integrerad del eller komponent som ingår i en produkt och som är defekt eller utsliten för att se till att produkten fortsätter att fungera eller åter börjar fungera utan att dess prestanda eller säkerhet ändras, ska se till att artikeln inte inverkar negativt på produktens säkerhet och prestanda. Om artikeln är en del av en implanterbar produkt ska den fysiska eller juridiska person som tillhandahåller artikeln på marknaden samarbeta med tillverkaren av produkten för att artikeln ska vara kompatibel med produktens funktionella del, så att inte hela produkten behöver ersättas, med de konsekvenser detta för med sig för patientsäkerheten. Belägg för detta ska hållas tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.   En artikel som särskilt är avsedd att ersätta en del eller komponent i en produkt och som väsentligt ändrar produktens prestanda eller säkerhet ska anses vara en produkt.
2.   En artikel som särskilt är avsedd att ersätta en del eller komponent i en produkt och som ändrar produktens prestanda eller säkerhet ska anses vara en produkt och ska uppfylla kraven i denna förordning.
Ändring 258
Förslag till förordning
Kapitel III – rubriken
Kapitel III
Kapitel VIII*
Produkternas identifiering och spårbarhet, registrering av produkter och ekonomiska aktörer, sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda samt den europeiska databasen för medicintekniska produkter
Produkternas identifiering och spårbarhet, registrering av produkter och ekonomiska aktörer, den europeiska databasen för medicintekniska produkter
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 23-27.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1 – inledningen
1.  Ett system för unik produktidentifiering (UDI) ska upprättas i unionen för sådana produkter som inte är specialanpassade produkter eller prövningsprodukter. UDI-systemet ska göra det möjligt att identifiera och spåra produkter och ska bestå av följande:
1.  Ett gemensamt system för unik produktidentifiering (UDI) ska upprättas i unionen för sådana produkter som inte är specialanpassade produkter eller prövningsprodukter. UDI-systemet ska göra det möjligt att identifiera och spåra produkter, ska om så är möjligt vara konsekvent med den globala regleringsstrategin för UDI i medicintekniska produkter, och ska bestå av följande:
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1a (ny)
1a.  UDI-systemet ska uppdateras med resultaten av den utvärderingsrapport om den kliniska uppföljningen efter utsläppande på marknaden som avses i del B punkt 3 i bilaga XIII.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – stycke 2 – led i
(i)   använda sitt system för tilldelning av UDI under den tid som ska anges i utseendet och som ska uppgå till minst tre år efter att enheten utsetts,
(i)   använda sitt system för tilldelning av UDI under den tid som ska anges i utseendet och som ska uppgå till minst fem år efter att enheten utsetts,
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 8 – led b
(b)  ett berättigat intresse av att skydda kommersiellt känslig information,
(b)  ett berättigat intresse av att skydda kommersiellt känslig information, såvida detta inte strider mot skyddet av folkhälsan,
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 8 – led ea (nytt)
(ea)  kompatibilitet med andra spårbarhetssystem som används av aktörer som arbetar med medicintekniska produkter,
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 8 – led eb (nytt)
eb)  UDI-systemens kompatibilitet med de säkerhetsdetaljer som införts inom ramen för direktiv 2011/62/EU.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Det måste säkerställas att det inte krävs någon ytterligare registrering i medlemsstaterna.
Ändring 261
Förslag till förordning
Kapitel IIa (nytt)
Kapitel IIa*
Bedömning av överensstämmelse
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 26, 42, 44a, 45, 46, 47, 48.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 26
Sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda
Rapport om säkerhet och kliniska prestanda
1.  Tillverkaren ska göra en sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda hos produkter i klass III och implanterbara produkter, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter. Sammanfattningen ska vara skriven på ett sätt som är tydligt för den avsedda användaren. Ett utkast till sammanfattning ska ingå i den dokumentation som ska lämnas till det anmälda organ som deltar i bedömningen av överensstämmelse enligt artikel 42 och ska valideras av det organet.
1.  Tillverkaren ska utarbeta en rapport om säkerhet och kliniska prestanda hos produkter i klass III och implanterbara produkter, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter. Rapporten ska baseras på all den information som samlats in under de kliniska prövningarna. Tillverkaren ska även göra en sammanfattning av rapporten som ska vara skriven på ett sätt som är lätt att förstå för en lekman på landets officiella språk om den medicintekniska produkten som tillhandahålls på marknaden. Ett utkast till rapport ska ingå i den dokumentation som ska lämnas till och valideras av det särskilt anmälda organ som deltar i bedömningen av överensstämmelse enligt artikel 43a.
1a.  Den sammanfattning som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig för allmänheten via Eudamed i enlighet med bestämmelserna i artikel 27.2b och del A punkt 18 i bilaga V.
2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa vilken form de uppgifter som ska ingå i sammanfattningen av säkerhet och kliniska prestanda ska ha och hur de ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2.
2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa vilket format de uppgifter som ska ingå i den rapport och den sammanfattning som avses i punkt 1 ska ha och hur de ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 27
1.  Kommissionen ska utveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed) för att
1.  Kommissionen ska utveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed) för att
a)  allmänheten ska kunna få adekvat information om produkter som har släppts ut på marknaden, om de intyg som utfärdats av anmälda organ och om de berörda ekonomiska aktörerna,
a)  allmänheten ska kunna få adekvat information om produkter som har släppts ut på eller strukits från marknaden, om de intyg som utfärdats av anmälda organ och om de berörda ekonomiska aktörerna, med vederbörlig respekt för affärshemligheter där detta är motiverat,
b)  produkterna ska kunna spåras på den inre marknaden,
b)  produkterna ska kunna spåras på den inre marknaden,
c)  allmänheten ska kunna få adekvat information om kliniska prövningar och för att sponsorer av kliniska prövningar som ska genomföras i mer än en medlemsstat ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt artiklarna 50–60,
c)  allmänheten ska kunna få adekvat information om kliniska prövningar och en översikt över övervakningsdata och marknadskontroller, för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna få adekvat tillgång till resultat från kliniska prövningar och för att sponsorer av kliniska prövningar som ska genomföras i mer än en medlemsstat ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt artiklarna 50–60,
d)  tillverkarna ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt artiklarna 61–66,
d)  tillverkarna ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt artiklarna 61–66,
e)  medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen ska kunna utföra sina uppgifter i anslutning till denna förordning på ett välinformerat sätt, och för att öka samarbetet mellan dem.
e)  medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen ska kunna utföra sina uppgifter i anslutning till denna förordning på ett välinformerat sätt, och för att öka samarbetet mellan dem.
2.  Eudamed ska innehålla
2.  Eudamed ska innehålla
a)  det elektroniska UDI-system som avses i artikel 24,
a)  det elektroniska UDI-system som avses i artikel 24,
b)  det elektroniska system för registrering av produkter och ekonomiska aktörer som avses i artikel 25,
b)  det elektroniska system för registrering av produkter och ekonomiska aktörer som avses i artikel 25,
c)  det elektroniska system för information om intyg som avses i artikel 45.4,
c)  det elektroniska system för information om intyg som avses i artikel 45.4,
d)  det elektroniska system för kliniska prövningar som avses i artikel 53,
d)  det elektroniska system för kliniska prövningar som avses i artikel 53,
e)  det elektroniska system för övervakning som avses i artikel 62,
e)  det elektroniska system för övervakning som avses i artikel 62,
f)  det elektroniska system för marknadskontroll som avses i artikel 68.
f)  det elektroniska system för marknadskontroll som avses i artikel 68.
fa)  det elektroniska system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer som avses i artikel 30a,
fb)  det elektroniska system för särskilda anmälda organ som avses i artikel 43b.
3.  Medlemsstaterna, de anmälda organen, de ekonomiska aktörerna och sponsorerna ska lägga in informationen i enlighet med bestämmelserna om de elektroniska system som avses i punkt 2.
3.  Kommissionen, medlemsstaterna, de anmälda organen, de ekonomiska aktörerna, sponsorerna och hälso- och sjukvårdspersonalen ska lägga in informationen i enlighet med bestämmelserna om de elektroniska system som avses i punkt 2.
4.  Medlemsstaterna och kommissionen ska ha tillgång till all information som har samlats in och behandlats i Eudamed. Anmälda organ, ekonomiska aktörer, sponsorer och allmänheten ska ha tillgång till informationen i den utsträckning som anges i de bestämmelser som avses i punkt 2.
4.  Medlemsstaterna och kommissionen ska ha tillgång till all information som har samlats in och behandlats i Eudamed. Anmälda organ, ekonomiska aktörer, sponsorer, hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten ska ha tillgång till informationen i den utsträckning som anges i de bestämmelser som avses i punkt 2.
5.  Eudamed ska bara innehålla personuppgifter om detta är nödvändigt för insamling och behandling av information i enlighet med denna förordning i de elektroniska system som avses i punkt 2. Personuppgifter ska lagras på ett sätt som förhindrar att de registrerade kan identifieras under en längre tid än vad som avses i artikel 8.4.
5.  Eudamed ska bara innehålla personuppgifter om detta är nödvändigt för insamling och behandling av information i enlighet med denna förordning i de elektroniska system som avses i punkt 2. Personuppgifter ska lagras på ett sätt som förhindrar att de registrerade kan identifieras under en längre tid än vad som avses i artikel 8.4.
6.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att den registrerade kan utnyttja sin rättighet att bli informerad om att behandling sker, att få tillgång till uppgifterna, begära rättelse och att göra invändningar mot behandlingen i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 och direktiv 95/46/EG. De ska se till att de registrerade kan utöva rätten att få tillgång till uppgifter som gäller dem och rätten att få ofullständiga eller inkorrekta uppgifter korrigerade och raderade. Inom ramen för sina respektive skyldigheter ska kommissionen och medlemsstaterna se till att inkorrekt och olagligt behandlade uppgifter raderas, i enlighet med tillämplig lagstiftning. Uppgifterna ska korrigeras eller raderas så fort som möjligt, men senast 60 dagar efter den registrerades begäran.
6.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att den registrerade kan utnyttja sin rättighet att bli informerad om att behandling sker, att få tillgång till uppgifterna, begära rättelse och att göra invändningar mot behandlingen i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 och direktiv 95/46/EG. De ska se till att de registrerade kan utöva rätten att få tillgång till uppgifter som gäller dem och rätten att få ofullständiga eller inkorrekta uppgifter korrigerade och raderade. Inom ramen för sina respektive skyldigheter ska kommissionen och medlemsstaterna se till att inkorrekt och olagligt behandlade uppgifter raderas, i enlighet med tillämplig lagstiftning. Uppgifterna ska korrigeras eller raderas så fort som möjligt, men senast 60 dagar efter den registrerades begäran.
7.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa bestämmelser för att utveckla och förvalta Eudamed. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
7.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa bestämmelser för att utveckla och förvalta Eudamed. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
7a.  Informationen i den europeiska databasen ska vara gedigen, öppen och användarvänlig för att göra det möjligt för allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal att jämföra information om registrerade produkter, ekonomiska aktörer, kliniska prövningar samt information om övervakningsdata och marknadskontroller.
I utvecklingen och administrationen av Eudamed ska kommissionen i samråd med berörda parter, inklusive patient- och konsumentorganisationer, se till att alla delar av Eudamed som är tillgängliga för allmänheten presenteras i ett användarvänligt format.
8.  Kommissionen ska, med avseende på sina skyldigheter enligt denna artikel och behandlingen av personuppgifter i samband med dessa, vara registeransvarig för Eudamed och dess elektroniska system.
8.  Kommissionen ska, med avseende på sina skyldigheter enligt denna artikel och behandlingen av personuppgifter i samband med dessa, vara registeransvarig för Eudamed och dess elektroniska system.
Ändring 259
Förslag till förordning
Kapitel IV – rubriken
Kapitel IV
Kapitel IV*
Anmälda organ
Anmälda organ
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 28, 29, 29a, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 40a, 43, 43a, 43b, 43c.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkterna 5-8
5.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska skydda erhållen konfidentiell information. Den ska dock utbyta information om ett anmält organ med andra medlemsstater och kommissionen.
5.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska skydda konfidentiella delar av erhållen information. Den ska dock utbyta information om ett anmält organ med andra medlemsstater och kommissionen.
6.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.
6.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska ha tillräckligt många fast anställda med lämplig kompetens internt för att kunna utföra sina uppgifter. I den expertgranskning som avses i punkt 8 ska det bedömas om detta krav har uppfyllts.
I synnerhet ska personalen på den nationella myndigheten med ansvar att granska personalens arbete på de anmälda organ som fått i uppdrag att utföra produktrelaterad översyn ha bevisade kvalifikationer motsvarande personalen på de anmälda organen enligt punkt 3.2.5. i bilaga VI.
Dessutom ska personalen på den nationella myndigheten med ansvar att granska personalens arbete på de anmälda organ som fått i uppdrag att övervaka tillverkarens kvalitetsstyrningssystem ha bevisade kvalifikationer motsvarande personalen på de anmälda organen enligt punkt 3.2.6. i bilaga VI.
Om en nationell myndighet ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter rådfrågas om allt som rör medicintekniska produkter, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33.3.
Om en nationell myndighet ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter rådfrågas om allt som rör medicintekniska produkter.
7.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar.
7.   Det slutliga ansvaret för de anmälda organen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ åvilar den medlemsstat i vilken dessa är placerade. Medlemsstaten är skyldig att genomföra en kontroll av att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ utför sitt arbete med bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ korrekt, samt att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ är opartisk och objektiv. Medlemsstaterna ska ge kommissionen och de andra medlemsstaterna all information de begär om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar. Informationen ska göras allmänt tillgänglig, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 84.
8.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska expertgranskas vartannat år. Expertgranskningen ska innefatta ett besök hos ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett anmält organ under den granskade myndighetens ansvar. I det fall som avses i punkt 6 andra stycket ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter delta i expertgranskningen.
8.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska expertgranskas vartannat år. Expertgranskningen ska innefatta ett besök hos ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett anmält organ under den granskade myndighetens ansvar. I det fall som avses i punkt 6 andra stycket ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter delta i expertgranskningen.
Medlemsstaterna ska utarbeta en årlig plan för expertgranskningen som säkerställer att granskande och granskade myndigheter roterar i tillräcklig utsträckning och ska lämna planen till kommissionen. Kommissionen får delta i granskningen. Resultatet av expertgranskningen ska delges alla medlemsstater och kommissionen, och en sammanfattning av resultatet ska göras allmänt tillgänglig.
Medlemsstaterna ska utarbeta en årlig plan för expertgranskningen som säkerställer att granskande och granskade myndigheter roterar i tillräcklig utsträckning och ska lämna planen till kommissionen. Kommissionen ska delta i granskningen. Resultatet av expertgranskningen ska delges alla medlemsstater, och en sammanfattning av resultatet ska göras allmänt tillgänglig.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
1.  Anmälda organ ska uppfylla de organisatoriska och allmänna kraven och kraven på kvalitetsledning, resurser och processer för att de ska kunna fullgöra de uppgifter som de har utsetts för i enlighet med denna förordning. De minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla anges i bilaga VI.
1.  Anmälda organ ska uppfylla de organisatoriska och allmänna kraven och kraven på kvalitetsledning, resurser och processer för att de ska kunna fullgöra de uppgifter som de har utsetts för i enlighet med denna förordning. I detta avseende ska fast anställd intern administrativ, teknisk och vetenskaplig personal med medicinsk, teknisk och, om nödvändigt, farmakologisk kunskap säkerställas. Fast anställd intern personal ska användas, men de anmälda organen får tillfälligt anlita externa experter för detta ändamål när så behövs. De minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla anges i bilaga VI. I synnerhet ska det anmälda organet i enlighet med punkt 1.2. i bilaga VI vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk och att intressekonflikter undviks.
Det anmälda organet ska offentliggöra en förteckning över de i organets personalstyrka som har ansvaret för bedömningen av överensstämmelse och certifieringen av de medicintekniska produkterna. Förteckningen ska minst innehålla den enskilde anställdes kvalifikationer, meritförteckning och förklaring om ekonomiska intressen. Förteckningen ska skickas till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, som ska kontrollera att personalen uppfyller kraven i denna förordning. Förteckningen skickas även till kommissionen.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 30
-1. Anmälda organ ska ha fast anställd intern personal med lämplig kompetens och expertis, både inom tekniska områden relaterade till bedömningen av produkternas prestanda och inom medicin. De ska kunna utvärdera underentreprenörernas kvalitet internt.
Kontrakt får tilldelas externa experter för bedömning av medicintekniska produkter, särskilt om den kliniska expertisen är begränsad.
1.  Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag för detta ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga VI och informera den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om detta.
1.  Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag för detta ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga VI och informera den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om detta.
2.  De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som underentreprenörerna eller dotterbolagen utfört på deras vägnar.
2.  De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som underentreprenörerna eller dotterbolagen utfört på deras vägnar.
2a.  De anmälda organen ska offentliggöra förteckningen över underentreprenörer eller dotterbolag, de specifika uppgifter som dessa ansvarar för samt intresseförklaringarna från deras personal.
3.   Bedömningen av överensstämmelse får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om den juridiska eller fysiska person som ansökt om bedömningen går med på det.
3.   Bedömningen av överensstämmelse får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om den juridiska eller fysiska person som ansökt om bedömningen uttryckligen går med på det.
4.   De anmälda organen ska se till att den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har tillgång till de relevanta dokumenten rörande kontrollen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som de utför i enlighet med denna förordning.
4.   De anmälda organen ska minst en gång om året lämna till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ de relevanta dokumenten rörande kontrollen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som de utför i enlighet med denna förordning.
4a.  Den årliga bedömning av anmälda organ som föreskrivs i artikel 35.3 ska omfatta kontroll av att de anmälda organens underleverantör(er) eller dotterbolag uppfyller kraven i bilaga VI.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 30a (ny)
Artikel 30a
Elektroniskt system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla information om underentreprenörer och dotterbolag, såväl som om de särskilda uppgifter som dessa ansvarar för.
2.  Innan underentreprenad kan genomföras i praktiken ska det anmälda organ som har för avsikt att lägga ut särskilda uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad, eller anlita ett dotterbolag för detta, registrera underentreprenörens eller dotterbolagets namn och särskilda uppgifter.
3.  Senast en vecka efter en ändring i samband med den information som avses i punkt 1 ska den berörda ekonomiska aktören uppdatera uppgifterna i det elektroniska systemet.
4.  Uppgifterna i det elektroniska systemet ska vara tillgängliga för allmänheten.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 - stycke 1a (nytt)
Om ett organ för bedömning av överensstämmelse vill bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 43a.1, ska det ange detta och lämna in en ansökan om anmälan till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) i enlighet med artikel 43a.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkterna 3-6
3.  Senast 14 dagar efter det överlämnande som avses i punkt 2 ska kommissionen utse en gemensam bedömningsgrupp bestående av minst två experter som valts ut från en förteckning över experter med kompetens att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse. Förteckningen ska upprättas av kommissionen i samarbete med samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Minst en av experterna ska vara en företrädare för kommissionen som ska leda den gemensamma bedömningsgruppen.
3.  Senast 14 dagar efter det överlämnande som avses i punkt 2 ska kommissionen utse en gemensam bedömningsgrupp bestående av minst tre experter som valts ut från en förteckning över experter med kompetens att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse och som är fria från intressekonflikter med det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse. Förteckningen ska upprättas av kommissionen i samarbete med samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Minst en av experterna ska vara en företrädare för kommissionen, och minst en annan expert ska komma från en annan medlemsstat än den där det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse är etablerat. Företrädaren för kommissionen ska leda den gemensamma bedömningsgruppen Om organet för bedömning av överensstämmelse har begärt att bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 43a.1, ska även Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ingå i den gemensamma bedömningsgruppen.
4.  Senast 90 dagar efter att ha utsetts ska den gemensamma bedömningsgruppen tillsammans med den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ gå igenom den dokumentation som lämnats i ansökan enligt artikel 31 samt göra en bedömning på plats av det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse och i förekommande fall av sådana dotterbolag eller underentreprenörer inom eller utanför unionen som ska delta i bedömningen av överensstämmelse. Sådan bedömning på plats ska inte omfatta krav för vilka det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse har erhållit ett intyg som utfärdats av det nationella ackrediteringsorgan som avses i artikel 31.2, om inte den företrädare för kommissionen som nämns i artikel 32.3 begär bedömningen på plats.
4.  Senast 90 dagar efter att ha utsetts ska den gemensamma bedömningsgruppen tillsammans med den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ gå igenom den dokumentation som lämnats i ansökan enligt artikel 31 samt göra en bedömning på plats av det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse och i förekommande fall av sådana dotterbolag eller underentreprenörer inom eller utanför unionen som ska delta i bedömningen av överensstämmelse. Sådan bedömning på plats ska inte omfatta krav för vilka det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse har erhållit ett intyg som utfärdats av det nationella ackrediteringsorgan som avses i artikel 31.2, om inte den företrädare för kommissionen som nämns i artikel 32.3 begär bedömningen på plats.
Om det konstateras att ett organ inte uppfyller kraven i bilaga VI ska detta tas upp under bedömningsprocessen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ och den gemensamma bedömningsgruppen ska försöka komma fram till en överenskommelse om hur ansökan ska bedömas. Meningsskiljaktigheterna ska anges i den nationella ansvariga myndighetens utredningsrapport.
Om det konstateras att ett ansökande organ för bedömning av överensstämmelse inte uppfyller kraven i bilaga VI ska detta tas upp under bedömningsprocessen och diskuteras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ och den gemensamma bedömningsgruppen. Den nationella myndigheten ska i bedömningsrapporten ange vilka åtgärder som det anmälda organet ska vidta för att se till att det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i bilaga VI. Vid meningsskiljaktigheter kan ett separat yttrande med bedömningsgruppens betänkligheter när det gäller anmälan bifogas den nationella ansvariga myndighetens utredningsrapport.
5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska lämna sin utredningsrapport och sitt utkast till anmälan till kommissionen, som omedelbart ska översända dessa dokument till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemmarna i den gemensamma bedömningsgruppen. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna dessa dokument på upp till tre officiella unionsspråk.
5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska lämna sin utredningsrapport och sitt utkast till anmälan till kommissionen, som omedelbart ska översända dessa dokument till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemmarna i den gemensamma bedömningsgruppen. Om bedömningsgruppen utarbetar ett separat yttrande ska även detta översändas till kommissionen för vidarebefordran till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna dessa dokument på upp till tre officiella unionsspråk.
6.  Den gemensamma bedömningsgruppen ska yttra sig om utredningsrapporten och utkastet till anmälan senast 21 dagar efter att ha mottagit dem, och kommissionen ska omedelbart lämna detta yttrande till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Senast 21 dagar efter att ha mottagit den gemensamma bedömningsgruppens yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter utfärda en rekommendation om utkastet till anmälan, och den berörda nationella myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till denna vid sitt beslut om huruvida det anmälda organet ska utses.
6.  Den gemensamma bedömningsgruppen ska avge sitt slutliga yttrande om utredningsrapporten, utkastet till anmälan och, i förekommande fall, bedömningsgruppens separata yttrande senast 21 dagar efter att ha mottagit dem, och kommissionen ska omedelbart lämna detta yttrande till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Senast 21 dagar efter att ha mottagit den gemensamma bedömningsgruppens yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter utfärda en rekommendation om utkastet till anmälan. Den berörda nationella myndigheten ska grunda sitt beslut om huruvida det anmälda organet ska utses på rekommendation från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om dess beslut skiljer sig från rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska den berörda nationella myndigheten skriftligen fullt ut motivera detta beslut för samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkterna 2 - 4 och 8 - 9
2.  Medlemsstaterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i bilaga VI.
2.  Medlemsstaterna ska endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i bilaga VI och för vilka bedömningsförfarandet av ansökningarna har avslutats i enlighet med artikel 32.
3.  Om en nationell myndighet med ansvar för anmälda organ ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter innan anmälan görs ha lämnat ett positivt yttrande om anmälan och dess räckvidd.
4.   Det ska tydligt framgå av anmälan vilken räckvidd utseendet har, med uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och om vilken typ av produkter som det anmälda organet får bedöma.
4.   Det ska tydligt framgå av anmälan vilken räckvidd utseendet har, med uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse, riskklassen och om vilken typ och klass av produkter som det anmälda organet får bedöma.
Kommissionen kan genom genomförandeakter upprätta en förteckning över koder och motsvarande produkttyper för att definiera den räckvidd för de anmälda organens utseende som medlemsstaterna ska ange i sin anmälan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2.
Kommissionen kan genom genomförandeakter upprätta en förteckning över koder och motsvarande riskklasser och produkttyper för att definiera den räckvidd för de anmälda organens utseende som medlemsstaterna ska ange i sin anmälan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2.
8.   När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar i enlighet med punkt 7 ska verkan av anmälan tillfälligt upphävas. I detta fall ska kommissionen ta upp frågan inför samordningsgruppen för medicintekniska produkter senast 15 dagar efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 7. Efter samråd med berörda parter ska samordningsgruppen lämna sitt yttrande senast 28 dagar efter att frågan lagts fram inför gruppen. Om den anmälande medlemsstaten inte godtar samordningsgruppens yttrande får den begära att kommissionen yttrar sig.
8.   När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar i enlighet med punkt 7 ska utan dröjsmål verkan av anmälan tillfälligt upphävas. I detta fall ska kommissionen ta upp frågan inför samordningsgruppen för medicintekniska produkter senast 15 dagar efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 7. Efter samråd med berörda parter ska samordningsgruppen lämna sitt yttrande senast 28 dagar efter att frågan lagts fram inför gruppen. Om den anmälande medlemsstaten inte godtar samordningsgruppens yttrande får den begära att kommissionen yttrar sig.
9.  Om inga invändningar görs i enlighet med punkt 7 eller om samordningsgruppen för medicintekniska produkter eller kommissionen, efter att ha rådfrågats i enlighet med punkt 8, anser att anmälan kan godtas helt eller delvis, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med detta.
9.  Om inga invändningar görs i enlighet med punkt 7 eller om samordningsgruppen för medicintekniska produkter eller kommissionen, efter att ha rådfrågats i enlighet med punkt 8, anser att anmälan kan godtas helt, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med detta.
Kommissionen ska även lägga in information om anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 27.2. Informationen ska åtföljas av den slutliga bedömningsrapporten från den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, yttrandet från den gemensamma bedömningsgruppen och rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Fullständiga uppgifter om anmälan, inklusive produkternas klass och typ, samt bilagorna ska göras allmänt tillgängliga.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1
1.  Varje anmält organ för vilket anmälan har godkänts i enlighet med artikel 33 ska ges ett identifikationsnummer av kommissionen. Organet ska tilldelas ett enda identifikationsnummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsakter.
1.  Varje anmält organ för vilket anmälan har godkänts i enlighet med artikel 33 ska ges ett identifikationsnummer av kommissionen. Organet ska tilldelas ett enda identifikationsnummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsakter. Organ som är anmälda i enlighet med direktiv 90/385/EEG och direktiv 93/42/EEG ska behålla sina tidigare identifikationsnummer om de godkänns och anmäls på nytt.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.   Kommissionen ska ge allmänheten tillgång till förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, tillsammans med de identifikationsnummer som organen har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för. Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
2.   Kommissionen ska ge allmänheten enkel tillgång till förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, tillsammans med de identifikationsnummer som organen har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för. Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 35
1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska fortlöpande övervaka de anmälda organen för att säkerställa att de uppfyller kraven i bilaga VI. De anmälda organen ska på begäran tillhandahålla all den relevanta information och dokumentation som krävs för att kontrollera att dessa krav är uppfyllda.
1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, och i förekommande fall Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ska fortlöpande övervaka de anmälda organen för att säkerställa att de uppfyller kraven i bilaga VI. De anmälda organen ska på begäran tillhandahålla all den relevanta information och dokumentation som krävs för att kontrollera att dessa krav är uppfyllda.
De anmälda organen ska utan dröjsmål underrätta den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om alla ändringar, särskilt rörande personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i bilaga VI eller deras förmåga att utföra bedömningar av överensstämmelse av de produkter för vilka de har utsetts.
De anmälda organen ska utan dröjsmål och senast inom 15 dagar underrätta den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om alla ändringar, särskilt rörande personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i bilaga VI eller deras förmåga att utföra bedömningar av överensstämmelse av de produkter för vilka de har utsetts.
2.  De anmälda organen ska utan dröjsmål besvara förfrågningar rörande deras bedömningar av överensstämmelse från myndigheten i den egna medlemsstaten eller en annan medlemsstat eller från kommissionen. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat ska se till att förfrågningar från myndigheter från andra medlemsstater eller från kommissionen verkligen besvaras, utom om det finns legitima skäl att inte göra det; i sådana fall får bägge parter rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Det anmälda organet eller dess nationella myndighet med ansvar för anmälda organ får begära att all information till myndigheterna i andra medlemsstater eller till kommissionen ska behandlas konfidentiellt.
2.  De anmälda organen ska utan dröjsmål och senast inom 15 dagar besvara förfrågningar rörande deras bedömningar av överensstämmelse från myndigheten i den egna medlemsstaten eller i en annan medlemsstat eller från kommissionen. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat ska se till att förfrågningar från myndigheter från andra medlemsstater eller från kommissionen verkligen besvaras. Där det finns legitima skäl att inte göra det ska de anmälda organen skriftligen motivera dessa skäl och rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter som därefter ska utfärda en rekommendation. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska följa rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
3.  Minst en gång om året ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ bedöma om varje anmält organ under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI. Denna bedömning ska innefatta ett besök hos varje anmält organ.
3.  Minst en gång om året ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ bedöma om varje anmält organ under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI, inklusive en bedömning om huruvida dess underentreprenör(er) och dotterbolag uppfyller dessa krav. Denna bedömning ska innefatta oanmälda inspektioner i form av ett besök hos varje anmält organ, dess dotterbolag och underentreprenör(er), i eller utanför unionen, om relevant.
Bedömningen ska också innehålla en översyn av prover från bedömningen av konstruktionsunderlaget utförd av det anmälda organet för att bedöma det anmälda organets fortlöpande kompetens och kvaliteten på dess bedömningar, i synnerhet det anmälda organets förmåga att utvärdera och bedöma kliniska bevis.
4.  Tre år efter att ett anmält organ har anmälts och vart tredje år därefter ska bedömningen för att fastställa om det anmälda organet fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI göras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat och av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med förfarandet i artikel 32.3 och 32.4. På kommissionens eller en medlemsstats begäran får samordningsgruppen för medicintekniska produkter påbörja en sådan bedömning som beskrivs i denna punkt så fort det finns rimliga tvivel på att ett anmält organ fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI.
4.  Två år efter det att ett anmält organ har anmälts och vartannat år därefter ska bedömningen för att fastställa om det anmälda organet och dess dotterbolag och underentreprenörer fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI göras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat och av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med förfarandet i artikel 32.3 och 32.4. På kommissionens eller en medlemsstats begäran får samordningsgruppen för medicintekniska produkter påbörja en sådan bedömning som beskrivs i denna punkt så fort det finns rimliga tvivel på att ett anmält organ eller ett anmält organs dotterbolag eller underenreprenör fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI.
När det handlar om särskilda anmälda organ enligt artikel 43a ska den bedömning som avses i denna punkt genomföras årligen.
De övergripande resultaten av bedömningen ska offentliggöras.
5.  Medlemsstaterna ska minst en gång om året lämna en rapport till kommissionen och de andra medlemsstaterna om sin övervakning. Denna rapport ska innehålla en sammanfattning som ska göras allmänt tillgänglig.
5.  Medlemsstaterna ska minst en gång om året lämna en rapport till kommissionen och de andra medlemsstaterna om sin övervakning. Denna rapport ska innehålla en sammanfattning som ska göras allmänt tillgänglig.
5a.  De anmälda organen ska lämna in en årlig verksamhetsrapport med den information som avses i punkt 3.5 i bilaga VI till den behöriga myndigheten och kommissionen, som ska vidarebefordra den till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 35a (ny)
Artikel 35a
Påföljder
Medlemsstaterna ska se till att ha ett system för påföljder då anmälda organ inte uppfyller minimikraven. Systemet ska vara öppet och proportionerligt vad gäller typen och nivån av bristande överensstämmelse.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 36
1.  Kommissionen och de andra medlemsstaterna ska hållas underrättade om alla relevanta ändringar av anmälan. De förfaranden som beskrivs i artikel 32.2–32.6 och i artikel 33 ska tillämpas på ändringar som innebär att anmälans räckvidd utökas. I alla andra fall ska kommissionen omedelbart offentliggöra den ändrade anmälan i det elektroniska anmälningsverktyg som avses i artikel 33.10.
1.  Kommissionen och de andra medlemsstaterna ska hållas underrättade om alla relevanta ändringar av anmälan. De förfaranden som beskrivs i artikel 32.2–32.6 och i artikel 33 ska tillämpas på ändringar som innebär att anmälans räckvidd utökas. I alla andra fall ska kommissionen omedelbart offentliggöra den ändrade anmälan i det elektroniska anmälningsverktyg som avses i artikel 33.10.
2.  Om den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har konstaterat att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven i bilaga VI eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, tillfälligt återkalla anmälan, belägga den med restriktioner eller helt eller delvis återkalla den slutgiltigt. Ett tillfälligt återkallande får inte vara längre än ett år och kan förlängas en gång med ytterligare ett år. Om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ återkalla anmälan.
2.  Om den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har konstaterat att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven i bilaga VI eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, tillfälligt återkalla anmälan, belägga den med restriktioner eller helt eller delvis återkalla den slutgiltigt. Ett återkallande ska gälla tills ett beslut om att upphäva återkallandet har fattats av samordningsgruppen för medicintekniska produkter, vilket ska tas efter en bedömning av en gemensam bedömningsgrupp som har utsetts i enlighet med förfarandet som beskrivs i artikel 32.3. Om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ återkalla anmälan.
Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om restriktioner och tillfälliga eller slutgiltiga återkallelser av anmälningar.
Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska omedelbart och inom senast tio dagar underrätta kommissionen, de andra medlemsstaterna, berörda tillverkare och berörd hälso- och sjukvårdspersonal om restriktioner och tillfälliga eller slutgiltiga återkallelser av anmälningar.
3.  I händelse av restriktioner eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan ska medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att se till att det berörda anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ och marknadskontroll på deras begäran.
3.  I händelse av restriktioner eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan ska medlemsstaten meddela kommissionen och ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att det berörda anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ och marknadskontroll på deras begäran.
4.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska bedöma om de skäl som föranledde ändringen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat och ska senast tre månader efter att ha anmält ändringarna av anmälan lämna en rapport om sina slutsatser till kommissionen och de andra medlemsstaterna. Om så krävs för att garantera att en produkt på marknaden är säker ska myndigheten ålägga det anmälda organet att, inom en rimlig tid som myndigheten fastställer, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder. Om det anmälda organet inte gör det inom den fastställda tiden, eller har upphört med verksamheten, ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder.
4.   Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska bedöma om de skäl som föranledde den tillfälliga återkallelsen, restriktionen eller den slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat och ska senast tre månader efter att ha anmält ändringarna av anmälan lämna en rapport om sina slutsatser till kommissionen och de andra medlemsstaterna. Om så krävs för att garantera att en produkt på marknaden är säker ska myndigheten ålägga det anmälda organet att, inom en rimlig tid som myndigheten fastställer och senast 30 dagar efter det att rapporten har offentliggjorts, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder. Om det anmälda organet inte gör det inom den fastställda tiden, eller har upphört med verksamheten, ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder.
För att kontrollera om de skäl som föranledde den tillfälliga återkallelsen, restriktionen eller den slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat, ska den ansvariga nationella myndigheten be berörda tillverkare att tillhandahålla bevis på överensstämmelse vid anmälan, och tillverkarna ska besvara denna begäran inom 30 dagar.
5.  De intyg som utfärdats av det anmälda organ för vilket anmälan tillfälligt eller slutgiltigt har återkallats eller belagts med restriktioner ska, med undantag för intyg som utfärdats på felaktiga grunder, alltjämt vara giltiga i följande fall:
5.  De intyg som utfärdats av det anmälda organ för vilket anmälan tillfälligt eller slutgiltigt har återkallats eller belagts med restriktioner ska, med undantag för intyg som utfärdats på felaktiga grunder, alltjämt vara giltiga i följande fall:
a)   Om en anmälan tillfälligt återkallas: på villkor att den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad senast tre månader efter den tillfälliga återkallelsen skriftligen bekräftar att den har tagit på sig det anmälda organets uppgifter under det tid som den tillfälliga återkallelsen varar, eller att ett annat anmält organ har gjort detsamma.
a)   Om en anmälan tillfälligt återkallas: på villkor att ett annat anmält organ senast tre månader efter den tillfälliga återkallelsen skriftligen bekräftar att den har tagit på sig det anmälda organets uppgifter under det tid som den tillfälliga återkallelsen varar.
b)  Om en anmälan beläggs med restriktioner eller slutgiltigt återkallas: under tre månader efter restriktionen eller återkallelsen. Den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad får förlänga intygets giltighet med tre månader i taget, dock längst i tolv månader sammanlagt, förutsatt att det utför det anmälda organets uppgifter under den tiden.
b)  Om en anmälan beläggs med restriktioner eller slutgiltigt återkallas: under tre månader efter restriktionen eller återkallelsen. Den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad får förlänga intygets giltighet med tre månader i taget, dock längst i tolv månader sammanlagt, förutsatt att det utför det anmälda organets uppgifter under den tiden.
Den myndighet eller det anmälda organ som tagit på sig de uppgifter som skulle utföras av det anmälda organ som berörs av ändringen av anmälan ska omedelbart meddela detta till kommissionen, de andra medlemsstaterna och de andra anmälda organen.
Den myndighet eller det anmälda organ som tagit på sig de uppgifter som skulle utföras av det anmälda organ som berörs av ändringen av anmälan ska omedelbart och senast inom tio dagar meddela detta till kommissionen, de andra medlemsstaterna och de andra anmälda organen.
Kommissionen ska omedelbart och senast inom 10 dagar lägga in information om ändringarna i anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 27.2.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 3 – stycke 1
Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt.
Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt. Kommissionen ska göra en rapport med medlemsstaternas yttranden allmänt tillgänglig efter undersökningen.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 39 – stycke 1
Kommissionen ska se till att det upprättas samordning och samarbete mellan de anmälda organen och att samordningen och samarbetet bedrivs genom en samordningsgrupp av anmälda organ för medicintekniska produkter, även medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter se till att det upprättas samordning och samarbete mellan de anmälda organen och att samordningen och samarbetet bedrivs genom en samordningsgrupp av anmälda organ för medicintekniska produkter, även medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna grupp ska träffas regelbundet och minst två gånger om året.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 39 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen eller samordningsgruppen för medicintekniska produkter får begära att anmälda organ ska delta.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 39 – stycke 2b (ny)
Kommissionen får genom genomförandeakter anta åtgärder som fastställer rutinerna för hur samordningsgruppen av anmälda organ i enlighet med denna artikel ska fungera. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 40
Avgifter
Avgifter för de nationella myndigheternas verksamhet
1.  Den medlemsstat där organen är etablerade ska ta ut avgifter av de ansökande organen för bedömning av överensstämmelse och av de anmälda organen. Dessa avgifter ska helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som i enlighet med denna förordning bedrivs av de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ.
1.  Den medlemsstat där organen är etablerade ska ta ut avgifter av de ansökande organen för bedömning av överensstämmelse och av de anmälda organen. Dessa avgifter ska helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som i enlighet med denna förordning bedrivs av de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa utformning och nivå på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation och uppnå kostnadseffektivitet. Det ska tas särskild hänsyn till anmälda organ som lämnat ett giltigt intyg som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt artikel 31.2 och anmälda organ som är små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa utformning och nivå på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation, uppnå kostnadseffektivitet och tillgodose behovet av att skapa lika villkor i alla medlemsstater. Det ska tas särskild hänsyn till anmälda organ som lämnat ett giltigt intyg som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt artikel 31.2 och anmälda organ som är små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
Avgifterna ska vara proportionerliga och förenliga med nationell levnadsstandard. Avgiftsnivån ska offentliggöras.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 40a (ny)
Artikel 40a
Öppenhet om avgifter som tas ut av anmälda organ för bedömningar av överensstämmelse
1.  Medlemsstaterna ska anta föreskrifter om standardavgifter för anmälda organ.
2.  Avgifterna ska vara jämförbara i alla medlemsstater. Kommissionen ska ta fram riktlinjer för att underlätta jämförbarheten mellan dessa avgifter senast 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
3.  Medlemsstaterna ska överlämna sina förteckningar över dessa standardavgifter till kommissionen.
4.  Den nationella myndigheten ska se till att de anmälda organen offentliggör förteckningarna över standardavgifter för bedömningar av överensstämmelse.
Ändring 260
Förslag till förordning
Kapitel V - rubriken
Kapitel V
Kapitel II
Klassificering och bedömning av överensstämmelse
Klassificering av medicintekniska produkter
Artiklar inom detta kapitel: 41
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 2 – stycke 2
Den behöriga myndigheten ska underrätta samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen om sitt planerade beslut minst 14 dagar innan beslutet antas.
Den behöriga myndigheten ska underrätta samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen om sitt planerade beslut minst 14 dagar innan beslutet antas. Det slutgiltiga beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten i Eudamed.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 3 – stycke 1
I syfte att fastställa hur en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp ska klassificeras kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta hur klassificeringskriterierna i bilaga VII ska tillämpas på den.
I syfte att fastställa hur en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp ska klassificeras kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta hur klassificeringskriterierna i bilaga VII ska tillämpas på den. Beslutsfattande av detta slag bör ske framför allt för att lösa problem till följd av olika beslut i olika medlemsstater.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 3 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3. Innan kommissionen antar en genomförandeakt ska den samråda med berörda parter och ta hänsyn till deras förslag.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 4 – inledningen
4.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 61–75 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 när det gäller
4.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 61–75 ska kommissionen, efter samråd med berörda parter, bland annat organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal, ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 när det gäller
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 4
4.   Tillverkare av produkter i klass IIa, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter, ska göra en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga VIII, med undantag för dess kapitel II, med bedömning av ett representativt urval av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att utarbeta den tekniska dokumentationen enligt bilaga II i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av produktens överensstämmelse enligt del A avsnitt 7 eller del B avsnitt 8 i bilaga X.
4.   Tillverkare av produkter i klass IIa, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter, ska göra en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga VIII, med undantag för dess kapitel II, med bedömning av ett representativt urval av prototypen och konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att utarbeta den tekniska dokumentationen enligt bilaga II i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av produktens överensstämmelse enligt del A avsnitt 7 eller del B avsnitt 8 i bilaga X.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 10 – stycke 1 – inledningen
Kommissionen kan genom genomförandeakter precisera bestämmelserna och förfarandena för att säkerställa att de anmälda organen tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse på ett enhetligt sätt i fråga om följande:
Kommissionen ska genom genomförandeakter precisera bestämmelserna och förfarandena för att säkerställa att de anmälda organen tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse på ett enhetligt sätt i fråga om följande aspekter:
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 10 – stycke 1 – strecksats 2
–  Minimiintervall för de anmälda organens oanmälda inspektioner och stickprov i enlighet med avsnitt 4.4 i bilaga VII, med beaktande av riskklass och produkttyp.
utgår
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 10a (ny)
10a.  De oanmälda inspektionerna kan, i fråga om sin karaktär och sin omfattning samt i fråga om de kostnader de medför för den ekonomiska aktören, räknas med bland de regelbundna inspektionerna, såvida de inte föranleder några väsentliga anmärkningar. Då oanmälda inspektioner anordnas och genomförs ska det alltid tas hänsyn till proportionalitetsprincipen, framför allt med beaktande av vilka eventuella risker en produkt är förenad med.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 11
11.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med det utseende eller den övervakning av anmälda organ som anges i artiklarna 28–40 eller den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 61–75 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i bilagorna VIII–XI.
utgår
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 43 – rubriken och punkt 1
Deltagande av anmälda organ
Deltagande av anmälda organ i förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
1.  Om det enligt förfarandet för bedömning av överensstämmelse krävs deltagande av ett anmält organ får tillverkaren välja anmält organ, förutsatt att organet har anmälts för de berörda bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och produkterna. En ansökan får inte lämnas till mer än ett anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.
1.  Om det enligt förfarandet för bedömning av överensstämmelse krävs deltagande av ett anmält organ får en tillverkare av andra produkter än dem som anges i artikel 43a.1 välja anmält organ, förutsatt att organet har anmälts för de berörda bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och produkterna. Om en tillverkare lämnar en ansökan till ett anmält organ placerat i en annan medlemsstat än den som tillverkaren är registrerad i, ska tillverkaren underrätta den nationella myndigheten med ansvar för de anmälda organen om ansökan. En ansökan får inte lämnas till mer än ett anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2
2.  Det berörda anmälda organet ska underrätta de andra anmälda organen om sådana fall då någon tillverkare drar tillbaka sin ansökan innan det anmälda organet har fattat ett beslut om bedömningen av överensstämmelse.
2.  Det berörda anmälda organet ska underrätta de andra anmälda organen om sådana fall då någon tillverkare drar tillbaka sin ansökan innan det anmälda organet har fattat ett beslut om bedömningen av överensstämmelse. Organet ska också omedelbart underrätta alla nationella behöriga myndigheter.
Ändring 161
Förslag till förordning
Kapitel V – avsnitt 2a (nytt) - rubriken (ny)
Avsnitt 2a -Ytterligare bestämmelser om bedömning av högriskprodukters överensstämmelse: deltagande av särskilda anmälda organ
Ändring 360 och 371
Förslag till förordning
Artikel 43a (ny)
Artikel 43a
Särskilda anmälda organs deltagande i förfaranden för bedömning av högriskprodukters överensstämmelse
1.  Endast särskilda anmälda organ ska ha rätt att utföra bedömningar av överensstämmelse av följande produkter:
(a)  Produkter för implantation.
(b)  Produkter som innehåller en substans som avses i artikel 1.4 och punkt 6.1 i bilaga VII (regel 13).
(c)  Produkter i klass IIb, avsedda att administrera och/eller avlägsna läkemedel, i enlighet med artikel 1.5 och punkt 5.3 i bilaga VII (regel 11).
(d)  produkter som tillverkats med användning av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla. eller
(e)  Alla övriga produkter i klass III.
2.  Ansökande särskilda anmälda organ som anser att de uppfyller de krav för särskilda anmälda organ som avses i punkt 3.6 i bilaga VI ska lämna in sin ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.
3.  Ansökan ska åtföljas av den avgift som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för att täcka kostnaderna för prövningen av ansökan.
4.  Europeiska läkemedelsmyndigheten ska utse det eller de särskilda anmälda organen bland dessa sökande i enlighet med kraven i bilaga VI och anta sitt yttrande om auktorisering att utföra bedömningar av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1 inom 90 dagar samt sända det till kommissionen.
5.  Kommissionen ska sedan offentliggöra anmälan och namnen på de särskilda anmälda organen.
6.  Anmälan ska vara giltig från och med dagen efter den dag då den offentliggörs i den databas över anmälda organ som utvecklats och förvaltas av kommissionen. I den offentliggjorda anmälan ska det anges vilken verksamhet det särskilda anmälda organet får utöva.
Anmälan ska vara giltig i fem år och förnyas vart femte år efter en ny ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.
7.  Tillverkare av de produkter som anges i punkt 1 får ansöka till ett valfritt särskilt anmält organ, vars namn finns med i det elektroniska system som avses artikel 43b.
8.  En ansökan får inte lämnas till mer än ett särskilt anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.
9.  Det särskilda anmälda organet ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1 till kommissionen.
10.  Artikel 43.2, 43.3 och 43.4 ska gälla särskilda anmälda organ.
Ändring 372
Förslag till förordning
Artikel 43b (ny)
Artikel 43b
Elektroniskt system för särskilda anmälda organ
1.  Kommissionen ska inrätta och regelbundet uppdatera ett elektroniskt registreringssystem för att:
–  registrera ansökningar och beviljade auktoriseringar för särskilda anmälda organ enligt detta avsnitt att utföra bedömningar av överensstämmelse och för att samla in och behandla information om de särskilda anmälda organens namn,
–  utbyta information med nationella myndigheter, och
–  offentliggöra utredningsrapporter.
2.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser ansökningsförfarandet för särskilda anmälda organ ska införas i det elektroniska registreringssystemet av EMA.
3.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser särskilda anmälda organ ska vara tillgänglig för allmänheten.
4.  Kommissionen ska regelbundet uppdatera systemet.
Ändring 361 + 373
Förslag till förordning
Artikel 43c (ny)
Artikel 43c
Nätverk av särskilda anmälda organ
1.  Kommissionen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska inrätta, stå värd för, samordna och förvalta nätverket av särskilda anmälda organ.
2.  Nätverket ska ha följande mål:
(a)  Hjälpa till att frigöra potentialen i europeiskt samarbete om högspecialiserad medicinsk teknik på området medicintekniska produkter.
(b)  Bidra till att sammanföra kunskap om medicintekniska produkter.
(c)  Uppmuntra utvecklingen av riktmärken för bedömning av överensstämmelse och hjälpa till att utveckla och sprida bästa praxis inom och utanför nätverket.
(d)  Hjälpa till att identifiera experter inom innovativa områden.
(e)  Utveckla och uppdatera bestämmelser om intressekonflikter.
(f)  Finna gemensamma svar på liknande utmaningar i samband med förfaranden för bedömning av överensstämmelse inom innovativ teknik. och
(g)  Identifiera och anmäla betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika anmälda organ för i stort sett likadana produkter och underrätta samordningsgruppen om dessa skillnader.
3.  Nätverket ska kallas till möte närhelst minst två av dess medlemmar eller Europeiska läkemedelsmyndigheten så begär. Möten ska hållas minst två gånger per år.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 44
Artikel 44
utgår
Mekanism för granskning av vissa bedömningar av överensstämmelse
1.  De anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass III till kommissionen, med undantag för ansökningar om att komplettera eller förnya befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 19.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda som avses i artikel 26. I anmälan ska det anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 28 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 begära att det anmälda organet lämnar en sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse innan den utfärdar ett intyg. Samordningsgruppen ska på förslag av en medlem eller av kommissionen fatta beslut om en sådan begäran i enlighet med förfarandet i artikel 78.4. I sin begäran ska samordningsgruppen ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation som ska ingå i den sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse som ska lämnas. Vid valet av dokumentation ska principen om lika behandling vederbörligen beaktas.
Senast fem dagar efter att ha mottagit begäran från samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.
3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter kan lämna kommentarer till sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse inom 60 dagar efter att sammanfattningen lämnats in. Inom 30 dagar efter inlämningen kan samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av det anmälda organets preliminära bedömning av överensstämmelse. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska tidsfristen för att lämna kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.
4.  Det anmälda organet ska ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter som det mottar i enlighet med punkt 3. Det ska för kommissionen redogöra för hur synpunkterna har beaktats, med en motivering om synpunkterna inte har hörsammats, och för det slutliga beslutet om den berörda bedömningen av överensstämmelse. Kommissionen ska omedelbart vidarebefordra denna information till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
5.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och för att skydda folkhälsan kan kommissionen genom genomförandeakter fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom produkter i klass III, som punkterna 1–4 ska tillämpas på under en bestämd tid. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av en eller flera av följande omständigheter:
a)  Hur ny produkten eller den teknik som den bygger på är och hur stor den kliniska inverkan eller inverkan på folkhälsan är.
b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.
c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.
d)  Betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika anmälda organ för i stort sett likadana produkter.
e)  Risker för folkhälsan med en specifik produktkategori eller produktgrupp eller den teknik som de bygger på.
6.  Kommissionen ska göra en sammanfattning av de synpunkter som lämnats i enlighet med punkt 3 och ge allmänheten åtkomst till resultatet av förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.
7.  Kommissionen ska upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan de anmälda organen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter vid tillämpningen av denna artikel.
8.  Kommissionen kan genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden beträffande inlämning och analys av sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse i enlighet med punkterna 2 och 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
Ändring 374/rev
Förslag till förordning
Artikel 44a (ny)
Artikel 44a
Bedömningsförfarandet i särskilda fall
1.  Särskilda anmälda organ ska underrätta kommissionen om ansökningar om bedömning av överensstämmelse som berör implanterbara produkter i klass III, produkter i klass IIb som är avsedda att administrera och/eller avlägsna ett läkemedel, enligt vad som avses i artikel 1.5 och punkt 5.3 i bilaga VII (regel 11) eller produkter som tillverkats med användning av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav, som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla, med undantag för ansökningar om att förnya eller komplettera befintliga intyg och produkter för vilka specifikationer av det slag som avses i artiklarna 6 och 7 har offentliggjorts för den kliniska utvärderingen och den kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 19.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 26. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter för yttrande. När samordningsgruppen utformar sitt yttrande får den begära en klinisk bedömning från de relevanta experterna i den kommitté för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 78.
2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 besluta att begära att det särskilda anmälda organet lämnar in följande dokument, innan något intyg utfärdas:
–  Den kliniska utvärderingsrapport som avses i bilaga XIII, inklusive den kliniska prövningsrapport som avses i bilaga XIV.
–  Den plan för klinisk uppföljning efter utsläppande på marknaden som avses i bilaga XIII.
–  Information om eventuell saluföring av produkten i tredjeländer och eventuellt tillgängliga resultat från den utvärdering som gjorts av de behöriga myndigheterna i de länderna.
Ledamöterna av samordningsgruppen ska utgå endast från följande kriterier när de fattar beslut om en sådan begäran:
(a)  Hur nyskapande produkten är, med eventuell större klinisk inverkan eller inverkan på folkhälsan.
(b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.
(c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.
Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera dessa kriterier.
I sin begäran ska samordningsgruppen ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation.
Om samordningsgruppen inte inkommer med någon begäran inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, får det särskilda anmälda organet gå vidare med förfarandet för bedömning av överensstämmelse.
3.  Samordningsgruppen ska, efter samråd med kommittén för bedömning av medicintekniska produkter, utfärda ett eget yttrande om den dokumentation som avses i punkt 2 senast 60 dagar efter inlämningen. Inom 30 dagar efter inlämningen kan kommittén för bedömning av medicintekniska produkter via samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av de dokument som avses i punkt 2. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök på plats i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska den tidsfrist för kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.
4.  Samordningsgruppen ska i sitt yttrande ta hänsyn till den kliniska bedömning som gjorts av kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Samordningsgruppen får rekommendera ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.
5.  Samordningsgruppen ska omedelbart underrätta kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren om sitt yttrande.
6.  Det särskilda anmälda organet ska senast 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 5 ange huruvida det instämmer i yttrandet från samordningsgruppen. Om det särskilda anmälda organet inte instämmer får det skriftligen meddela samordningsgruppen att det begär en omprövning av yttrandet. I sådana fall ska det särskilda anmälda organet utförligt redovisa skälen för sin begäran för samordningsgruppen inom 30 dagar efter det att yttrandet mottogs. Samordningsgruppen ska omedelbart vidarebefordra denna information till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter och till kommissionen.
Samordningsgruppen ska inom 30 dagar efter att ha mottagit skälen till begäran ompröva sitt yttrande, vid behov i samråd med kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Skälen till slutsatserna ska bifogas det slutliga yttrandet.
7.  Samordningsgruppen ska sända sitt slutliga yttrande till kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren omedelbart efter det att det antagits.
8.  Om samordningsgruppens yttrande utfaller positivt får det anmälda organet fortsätta förfarandet för certifiering.
Om ett positivt utfall förutsätter att särskilda åtgärder genomförs (t.ex. ändringar i planen för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, certifiering med en tidsbegränsning) ska det särskilda anmälda organet utfärda intyget om överensstämmelse bara på villkor att dessa åtgärder fullständigt genomförs.
Efter det att ett positivt yttrande antagits ska kommissionen alltid undersöka om det går att anta gemensamma tekniska standarder för den berörda produkten eller produktgruppen och anta dem när så är möjligt (i enlighet med artikel 7).
Om samordningsgruppens yttrande utfaller negativt får det anmälda organet ännu inte utfärda intyget om överensstämmelse. Det särskilda anmälda organet får emellertid lämna ny information som svar på förklaringen i bedömningen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om den nya informationen avsevärt skiljer sig från vad som tidigare inlämnats ska samordningsgruppen pröva ansökan på nytt.
Kommissionen ska på tillverkarens begäran ordna en utfrågning med diskussion om de vetenskapliga grunderna till att den vetenskapliga bedömningen utfallit negativt samt om eventuella åtgärder som tillverkaren kan vidta eller uppgifter som kan insändas, i anledning av farhågorna hos samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
9.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom de produkter som avses i punkt 1, som punkterna 1–8 ska tillämpas på under en i förväg fastställd period.
Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2.
10.  Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av det yttrande som avses i punkterna 6 och 7. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.
11.  Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan samordningsgruppen, de särskilda anmälda organen och kommittén för bedömning av medicintekniska produkter samt mellan denna kommitté och kommissionen.
12.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden för inlämning och analys av den dokumentation som ska tillhandahållas i enlighet med denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
13.  Det berörda företaget ska inte belastas med merkostnader till följd av denna bedömning.
Ändring 369
Förslag till förordning
Artikel 44b (ny)
Artikel 44b
Fem år från och med ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen offentliggöra en rapport om den erfarenhet som förvärvats som ett resultat av tillämpningen av det förfarande som avses i artikel 44a. Rapporten ska särskilt bedöma hur många produkter som varit föremål för en extra bedömning, vilka faktorer som ledde till bedömningen och vilket slutgiltigt beslut man fattande om produkterna. Den ska också analysera effekterna av den totala inverkan som de nya reglerna får på nya särskilda anmälda organ, i jämförelse med de extra bedömningarna.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1
1.  De intyg som de anmälda organen utfärdar i enlighet med bilagorna VIII, IX och X ska vara avfattade på ett av unionens officiella språk som bestämts av den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat av unionens officiella språk som det anmälda organet godtar. I bilaga XII anges vilka uppgifter som intygen minst måste innehålla.
1.  Före utfärdande av ett intyg ska det anmälda organ som genomför bedömningen av överensstämmelse ta hänsyn till eventuella resultat i den kliniska prövningsrapport som avses i artikel 59.4. De intyg som de anmälda organen utfärdar i enlighet med bilagorna VIII, IX och X ska vara avfattade på ett av unionens officiella språk som bestämts av den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat av unionens officiella språk som det anmälda organet godtar. I bilaga XII anges vilka uppgifter som intygen minst måste innehålla.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 3
3.   Om ett anmält organ konstaterar att kraven enligt denna förordning inte längre uppfylls av tillverkaren ska organet, med beaktande av proportionalitetsprincipen, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla det utfärdade intyget eller belägga det med restriktioner, om det inte säkerställs att dessa krav uppfylls genom att tillverkaren vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom en tidsfrist som fastställts av det anmälda organet. Det anmälda organet ska motivera sitt beslut.
3.   Om ett anmält organ konstaterar att kraven enligt denna förordning inte längre uppfylls av tillverkaren ska organet, med beaktande av proportionalitetsprincipen, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla det utfärdade intyget eller belägga det med restriktioner, om det inte säkerställs att dessa krav uppfylls genom att tillverkaren vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom en tidsfrist som fastställts av det anmälda organet. Det anmälda organet ska motivera sitt beslut och meddela det till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat på vars territorium den medicintekniska produkten tillverkas och släpps ut på marknaden, till kommissionen samt till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 2a (ny)
2a.  Det ska meddela de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs av tillverkningen och utsläppandet på marknaden av den berörda medicintekniska produkten, liksom kommissionen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 1
1.  Genom undantag från artikel 42 får en behörig myndighet på motiverad begäran tillåta att en specifik produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk inom den berörda medlemsstatens territorium, trots att de förfaranden som avses i artikel 42 inte har genomförts, om användningen av produkten är befogad av folkhälso- och patientsäkerhetsskäl.
1.  Genom undantag från artikel 42 får en behörig myndighet på motiverad begäran tillåta att en specifik produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk inom den berörda medlemsstatens territorium, såvida ett godkännande från samordningsgruppen för medicintekniska produkter föreligger, trots att de förfaranden som avses i artikel 42 inte har genomförts, om användningen av produkten är befogad av folkhälso- och patientsäkerhetsskäl. Detta undantag är endast möjligt om tillverkaren lämnar in nödvändiga kliniska data till behörig myndighet inom föreskriven tidsfrist.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2
2.   Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla beslut om att godkänna att en produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk i enlighet med punkt 1, om beslutet inte gäller användning för en enda patient.
2.   Medlemsstaten ska underrätta kommissionen, det anmälda organet som ansvarar för bedömningen av den berörda medicintekniska produkten, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och de andra medlemsstaterna om alla beslut om att godkänna att en produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk i enlighet med punkt 1, om beslutet inte gäller användning för en enda patient.
Ändring 262
Förslag till förordning
Kapitel VI – rubriken
Kapitel VI
Kapitel V*
Klinisk utvärdering och kliniska prövningar
Klinisk utvärdering och kliniska prövningar
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 49-60.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3
3.   Om de på kliniska data grundade beläggen för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda inte anses vara tillräckliga, ska skälig motivering för sådana undantag ges på grundval av resultaten från tillverkarens riskhantering och med beaktande av uppgifter om interaktionen mellan produkt och människa, avsedda kliniska prestanda och tillverkarens uppgifter. Sådana belägg för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda som enbart bygger på resultaten av icke-kliniska testmetoder, inklusive utvärdering av prestanda, bänktest och preklinisk utvärdering, måste vara vederbörligen underbyggda för att de ska anses fullgoda och anges i den tekniska dokumentation som avses i bilaga II.
3.   Om de på kliniska data grundade beläggen för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda inte anses vara tillräckliga, ska, utom i fråga om produkter i klass III, skälig motivering för sådana undantag ges på grundval av resultaten från tillverkarens riskhantering och med beaktande av uppgifter om interaktionen mellan produkt och människa, avsedda kliniska prestanda och tillverkarens uppgifter. Sådana belägg för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda som enbart bygger på resultaten av icke-kliniska testmetoder, inklusive utvärdering av prestanda, bänktest och preklinisk utvärdering, måste vara vederbörligen underbyggda för att de ska anses fullgoda och anges i den tekniska dokumentation som avses i bilaga II.
Undantag från belägg för överensstämmelse med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda som grundar sig på kliniska data enligt första stycket måste förhandsgodkännas av den behöriga myndigheten.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)
För produkter i klass III och för implanterbara produkter ska den sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda som avses i artikel 26.1 minst en gång om året uppdateras med kliniska utvärderingsrapporter.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 1 – led a
a)   Att kontrollera att produkterna under normala användningsförhållanden konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de är lämpliga för ett eller flera av de specifika ändamål med en medicinteknisk produkt som avses i artikel 2.1.1 och uppnår de prestanda som anges i tillverkarens specifikation.
a)   Att kontrollera att produkterna under normala användningsförhållanden konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de är lämpliga för ett eller flera av de specifika ändamål med en medicinteknisk produkt som avses i artikel 2.1.1 och uppnår de prestanda som anges i tillverkarens eller sponsorns specifikation.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 1 – led b
b)   Att kontrollera att produkterna har de fördelar för patienten som tillverkaren angett.
b)   Att kontrollera produkternas kliniska säkerhet och effektivitet, inbegripet de avsedda fördelarna för patienten förutsatt att produkterna används för sitt avsedda syfte inom målgruppen och i enlighet med bruksanvisningen.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkt 2
2.   Sponsorn för en klinisk prövning ska lämna en ansökan samt den dokumentation som avses i kapitel II i bilaga XIV till den eller de medlemsstater där en prövning ska utföras. Senast sex dagar efter att ansökan mottagits ska den berörda medlemsstaten meddela sponsorn huruvida den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig.
2.   Sponsorn för en klinisk prövning ska lämna en ansökan samt den dokumentation som avses i kapitel II i bilaga XIV till den eller de medlemsstater där en prövning ska utföras. Senast fjorton dagar efter att ansökan mottagits ska den berörda medlemsstaten meddela sponsorn huruvida den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig.
Om fler medlemsstater än en berörs och en medlemsstat är oenig med den samordnande medlemsstaten om huruvida, av andra skäl än rent nationella, lokala eller etiska aspekter, den kliniska prövningen bör godkännas ska de berörda medlemsstaterna försöka komma överens om ett beslut. Om inget beslut kan fattas ska kommissionen höra de berörda medlemsstaterna och därefter fatta ett beslut, och om så är lämpligt, efter råd från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om de berörda medlemsstaterna motsätter sig den kliniska prövningen av rent nationella, lokala eller etiska skäl, bör den kliniska prövningen inte äga rum i de berörda medlemsstaterna.
Om den berörda medlemsstaten inte har underrättat sponsorn inom den tidsfrist som avses i första stycket ska det anses att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.
Om den berörda medlemsstaten inte har underrättat sponsorn inom den tidsfrist som avses i första stycket ska det anses att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkt 3 – stycke 3
Om medlemsstaten inte har underrättat sponsorn enligt punkt 2 senast tre dagar efter att synpunkterna eller den kompletterade ansökan inkommit, ska det anses att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.
Om medlemsstaten inte har underrättat sponsorn enligt punkt 2 senast sex dagar efter att synpunkterna eller den kompletterade ansökan inkommit, ska det anses att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkt 5 – led c
c)  Efter utgången av tidsfristen på 35 dagar efter det valideringsdatum som avses i punkt 4, om inte den berörda medlemsstaten inom den tidsfristen har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen.
c)  Efter utgången av tidsfristen på 60 dagar efter det valideringsdatum som avses i punkt 4, om inte den berörda medlemsstaten inom den tidsfristen har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska se till att de personer som bedömer ansökan inte berörs av intressekonflikter, att de är oberoende av såväl sponsorn som den institution där prövningsstället är beläget och de prövare som deltar samt att de står fria från varje annan otillbörlig påverkan.
6.  Medlemsstaterna ska se till att de personer som bedömer ansökan inte berörs av intressekonflikter, att de är oberoende av såväl sponsorn som den institution där prövningsstället är beläget och de prövare som deltar samt att de står fria från varje annan otillbörlig påverkan.
Medlemsstaterna ska se till att bedömningen görs gemensamt av ett rimligt antal personer som tillsammans har nödvändig kompetens och erfarenhet. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till en ståndpunkt som intas av minst en person vars primära intresseområde inte är vetenskapligt. Vidare ska minst en patients ståndpunkt beaktas.
Medlemsstaterna ska se till att bedömningen görs gemensamt av ett rimligt antal personer som tillsammans har nödvändig kompetens och erfarenhet. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till en ståndpunkt som intas av minst en person vars primära intresseområde inte är vetenskapligt. Patienternas ståndpunkt ska beaktas.
Listan över bedömare bör göras tillgänglig för sponsorn
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkterna 6a – 6e (nya)
6a.  Alla faser i den kliniska prövningen, från de första övervägandena om behovet av studien och dennas berättigande till publiceringen av resultaten, ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i Världsläkarförbundets (WMA) Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul.
6b.  Tillstånd från den berörda medlemsstaten för genomförandet av en klinisk prövning enligt denna artikel ska endast beviljas efter granskning och godkännande av en oberoende etikkommitté i enlighet med världsläkarförbundet WMA:s Helsingforsdeklaration.
6c.  Etikkommitténs granskning ska särskilt omfatta den medicinska motiveringen till den kliniska prövningen, samtycket från de försökspersoner som deltar i den kliniska prövningen efter att ha fått fullständig information om den kliniska prövningen samt prövarnas och prövningslokalernas lämplighet.
Etikkommittén ska handla i enlighet med de lagar och förordningar som gäller i det land eller de länder där prövningen ska genomföras och måste följa alla tillämpliga internationella normer och standarder. Etikkommittén ska också arbeta tillräckligt effektivt för att den berörda medlemsstaten ska hinna följa de förfarandefrister som fastställs i detta kapitel.
Etikkommittén ska bestå av ett lämpligt antal medlemmar som tillsammans besitter relevanta kvalifikationer och relevant erfarenhet för att kunna bedöma den kliniska prövningens vetenskapliga, medicinska och etiska aspekter.
De medlemmar i etikkommittén som bedömer ansökan om en klinisk prövning måste vara oberoende av såväl sponsorn som den institution där prövningsstället är beläget och de prövare som deltar och stå fria från varje annan otillbörlig påverkan. Namn, kvalifikationer och intresseförklaring för de personer som bedömer ansökan ska offentliggöras.
6d.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta etikkommittéer på området för kliniska prövningar om sådana kommittéer inte redan finns samt underlätta deras arbete.
6e.  Kommissionen ska göra det lättare för etikkommittéerna att samarbeta och dela med sig av bästa praxis om etiska frågor, bland annat förfarandena och principerna för etisk bedömning.
Kommissionen ska, utgående från gängse god praxis, utarbeta riktlinjer för patientmedverkan i etikkommittéerna.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ga (nytt)
(ga)  Den metod som ska användas, det antal försökspersoner som ska delta och det resultat som man vill uppnå med studien.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 2a (ny)
2a.  När den kliniska prövningen har avslutats ska sponsorn sammanfatta resultaten i det elektroniska system som avses i artikel 53a på ett sätt som är lätt att förstå för en lekman.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 3 – led b
b)  Skydd av kommersiellt känslig information.
b)  Skydd av kommersiellt känslig information. Uppgifter om negativa händelser ska, tillsammans med säkerhetsuppgifter, inte anses som kommersiellt känslig information.
Ändring 185 – punkterna 1, 2 och 2a (ny)
Förslag till förordning
Artikel 53
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att skapa de identifieringsnummer för kliniska prövningar som avses i artikel 51.1 och för att samla in och behandla följande information:
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att skapa de identifieringsnummer för kliniska prövningar som avses i artikel 51.1 och för att samla in och behandla följande information:
a)  Registrering av kliniska prövningar i enlighet med artikel 52.
a)  Registrering av kliniska prövningar i enlighet med artikel 52.
b)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 56.
b)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 56.
c)  Information om kliniska prövningar som genomförs i mer än en medlemsstat när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 58.
c)  Information om kliniska prövningar som genomförs i mer än en medlemsstat när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 58.
d)  Rapporter om sådana allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter som avses i artikel 59.2 när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 58.
d)  Rapporter om sådana allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter som avses i artikel 59.2 när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 58.
da)  Den kliniska prövningsrapporten och sammanfattningen, som inlämnats av sponsorn i enlighet med artikel 57.3.
2.  När kommissionen upprättar det elektroniska system som avses i punkt 1 ska den säkerställa att systemet är kompatibelt med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats i enlighet med artikel […] i förordning (EU) nr […/…]. Med undantag för den information som avses i artikel 52 ska endast medlemsstaterna och kommissionen ha tillgång till den information som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.
2.  När kommissionen upprättar det elektroniska system som avses i punkt 1 ska den säkerställa att systemet är kompatibelt med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats i enlighet med artikel […] i förordning (EU) nr […/…]. Med undantag för den information som avses i artiklarna 52 och 53 d och da ska endast medlemsstaterna och kommissionen ha tillgång till den information som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet. Kommissionen ska också se till att hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till det elektroniska systemet.
Den information som avses i artikel 53 d och da ska göras tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 52.3 och 52.4.
2a.  På motiverad begäran ska all information om en särskild medicinteknisk produkt som finns i det elektroniska systemet göras tillgänglig för parten som begär den, såvida inte hela, eller delar av, informationen omfattas av sekretess i enlighet med artikel 52.3.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2a (ny)
2a.  När en medlemsstat bedömer en sponsors ansökan om en väsentlig ändring av en klinisk prövning ska bedömningen göras i enlighet med artikel 51.6.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1
1.  En medlemsstat som har avslagit en ansökan om, har utfärdat förbud att fortsätta eller har avslutat en klinisk prövning eller som har begärt en väsentlig ändring eller ett tillfälligt avbrott av en klinisk prövning eller fått veta av sponsorn att den kliniska prövningen av säkerhetsskäl avslutats i förtid, ska underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen om sitt beslut och grunderna för detta via det elektroniska system som avses i artikel 53.
1.   En medlemsstat som har avslagit en ansökan om, har utfärdat förbud att fortsätta eller har avslutat en klinisk prövning eller som har begärt en väsentlig ändring eller ett tillfälligt avbrott av en klinisk prövning eller fått veta av sponsorn att den kliniska prövningen av säkerhets- eller effektivitetsskäl avslutats i förtid, ska underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen om dessa fakta och sitt beslut och grunderna för detta beslut via det elektroniska system som avses i artikel 53.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 1
1.   Om sponsorn tillfälligt har avbrutit en klinisk prövning av säkerhetsskäl ska sponsorn meddela detta till de berörda medlemsstaterna senast 15 dagar efter det tillfälliga avbrottet.
1.   Om sponsorn tillfälligt har avbrutit en klinisk prövning av säkerhets- eller effektivitetsskäl ska sponsorn meddela detta till de berörda medlemsstaterna senast 15 dagar efter det tillfälliga avbrottet.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 2
2.   Sponsorn ska anmäla till varje berörd medlemsstat att en klinisk prövning som rör den medlemsstaten har avslutats, med en motivering om den avslutas i förtid. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den kliniska prövning som rör medlemsstaten har avslutats.
2.   Sponsorn ska anmäla till varje berörd medlemsstat att en klinisk prövning som rör den medlemsstaten har avslutats, med en motivering om den avslutas i förtid, så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som utför liknande kliniska prövningar vid samma tidpunkt inom unionen om resultaten av den kliniska prövningen. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den kliniska prövning som rör medlemsstaten har avslutats.
Om prövningen utförs i mer än en medlemsstat ska sponsorn anmäla till varje berörd medlemsstat att den kliniska prövningen har avslutats på alla prövningsställen. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den kliniska prövningen har avslutats på alla prövningsställen.
Om prövningen utförs i mer än en medlemsstat ska sponsorn anmäla till varje berörd medlemsstat att den kliniska prövningen i en medlemsstat har avslutats i förtid i en medlemsstat och att den har avslutats på alla prövningsställen. Information om skälen till varför den kliniska prövningen avslutades i förtid ska ges till alla medlemsstater så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som utför liknande kliniska prövningar vid samma tidpunkt inom unionen om resultaten av den kliniska prövningen. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter det att den kliniska prövningen har avslutats i en eller flera medlemsstater.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 3
3.  Senast ett år efter att den kliniska prövningen har avslutats ska sponsorn lämna en sammanfattning av resultaten av den kliniska prövningen till medlemsstaterna i form av en klinisk prövningsrapport enligt kapitel I avsnitt 2.7 i bilaga XIV. Om det av vetenskapliga skäl inte är möjligt att lämna in den kliniska prövningsrapporten inom ett år ska den lämnas in så fort den är tillgänglig. I detta fall ska det i den kliniska prövningsplan som avses i kapitel II avsnitt 3 i bilaga XIV anges när resultaten av den kliniska prövningen kommer att lämnas in och ges en förklaring.
3.  Oavsett resultatet av den kliniska prövningen ska sponsorn inom ett år efter att den kliniska prövningen har avslutats eller efter att den avslutats i förtid, lämna resultaten av den kliniska prövningen till medlemsstaterna i form av en klinisk prövningsrapport enligt kapitel I avsnitt 2.7 i bilaga XIV. Denna ska åtföljas av en sammanfattning framställd i en för lekmän begriplig form. Såväl rapporten som sammanfattningen ska lämnas av sponsorn via det elektroniska system som avses i artikel 53. Om det av motiverade vetenskapliga skäl inte är möjligt att lämna in den kliniska prövningsrapporten inom ett år ska den lämnas in så fort den är tillgänglig. I detta fall ska det i den kliniska prövningsplan som avses i kapitel II avsnitt 3 i bilaga XIV anges när resultaten av den kliniska prövningen kommer att lämnas in och en motivering.
3a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 i syfte att fastställa innehållet i och uppläggningen av sammanfattningen för lekmän.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 i syfte att fastställa bestämmelser för framläggandet av den kliniska prövningsrapporten.
I fall där sponsorn beslutar att på frivillig basis dela med sig av rådata ska kommissionen ta fram riktlinjer för formatering och spridning av dessa data.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1
1.   Sponsorn för en klinisk prövning som ska genomföras i mer än en medlemsstat får vid tillämpning av artikel 51 lämna en enda ansökan, via det elektroniska system som avses i artikel 53, som när den tagits emot översänds elektroniskt till de berörda medlemsstaterna.
1.   Sponsorn för en klinisk prövning får vid tillämpning av artikel 51 lämna den ansökan, via det elektroniska system som avses i artikel 53, som när den tagits emot översänds elektroniskt till de berörda medlemsstaterna.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 2
2.   Sponsorn ska i denna ansökan föreslå en av de berörda medlemsstaterna som samordnande medlemsstat. Om den medlemsstaten avböjer att vara samordnande medlemsstat, ska den senast sex dagar efter att ansökan lämnats in komma överens med en annan medlemsstat om att den senare ska vara samordnande medlemsstat. Om ingen annan berörd medlemsstat accepterar att vara samordnande medlemsstat ska den medlemsstat som sponsorn föreslagit vara samordnande medlemsstat. Om en annan medlemsstat än den som sponsorn föreslagit blir samordnande medlemsstat ska den tidsfrist som avses i artikel 51.2 börja gälla dagen efter att medlemsstaten accepterat att vara samordnande medlemsstat.
2.   De berörda medlemsstaterna ska senast sex dagar efter det att ansökan lämnats in komma överens om vilken medlemsstat som ska vara samordnande medlemsstat. Medlemsstaterna och kommissionen ska, inom ramen för de uppgifter som tilldelats samordningsgruppen för medicintekniska produkter, komma överens om tydliga regler för hur den samordnande medlemsstaten ska utses.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 3 – stycke 2 – led b
b)   Ange resultaten av den samordnade bedömningen i en rapport som de andra berörda medlemsstaterna ska ta hänsyn till när de fattar beslut om sponsorns ansökan i enlighet med artikel 51.5.
b)   Ange resultaten av den samordnade bedömningen i en rapport som de andra berörda medlemsstaterna ska godkänna när de fattar beslut om sponsorns ansökan i enlighet med artikel 51.5.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 5
5.  Vid tillämpning av artikel 57.3 ska sponsorn lämna den kliniska prövningsrapporten till de berörda medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 53.
utgår
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Information om tillbud som orsakas av användarfel ska också samlas in, eftersom sådana är en mycket vanlig orsak till tillbud med medicintekniska produkter. Denna information ska bidra till att förbättra säkerheten och kunskaperna om produkten.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1b (nytt)
Medlemsstaterna ska inrätta icke-elektroniska format för rapportering, så att patienter som inte har tillgång till internet kan rapportera.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 4 – stycke 1
När det gäller en klinisk prövning för vilken sponsorn har gjort en enda ansökan i enlighet med artikel 58 ska sponsorn rapportera alla händelser som avses i punkt 2 via det elektroniska system som avses i artikel 53. När rapporten har mottagits ska den översändas elektroniskt till alla berörda medlemsstater.
När det gäller en klinisk prövning för vilken sponsorn har gjort en enda ansökan i enlighet med artikel 58 ska sponsorn rapportera alla händelser som avses i punkterna 1 och 2 via det elektroniska system som avses i artikel 53. När rapporten har mottagits ska den översändas elektroniskt till alla berörda medlemsstater.
Ändring 263
Förslag till förordning
Kapitel VII – rubriken
Kapitel VII
Kapitel IX*
Övervakning och marknadskontroll
Övervakning och marknadskontroll
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 61-75.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 61
1.  Tillverkare av produkter som inte är specialanpassade produkter eller prövningsprodukter ska rapportera följande via det elektroniska system som avses i artikel 62:
1.  Tillverkare av produkter som inte är specialanpassade produkter eller prövningsprodukter ska rapportera följande via det elektroniska system som avses i artikel 62:
a)  Allvarliga tillbud med produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden.
a)  Tillbud med produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, inklusive datum och plats för tillbudet, med uppgift om huruvida det är ett allvarligt tillbud i enlighet med definitionen i artikel 2. Tillverkaren ska inkludera information, om sådan finns tillgänglig, om patienten eller användaren samt hälso- och sjukvårdspersonalen som varit inblandade i tillbudet.
b)  Korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i fråga om produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, även korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i ett tredjeland i fråga om en produkt som också lagligen tillhandahålls på unionsmarknaden, om den korrigerande säkerhetsåtgärden inte bara gäller den produkt som tillhandahålls i tredjelandet.
b)  Korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i fråga om produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, även korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i ett tredjeland i fråga om en produkt som också lagligen tillhandahålls på unionsmarknaden, om den korrigerande säkerhetsåtgärden inte bara gäller den produkt som tillhandahålls i tredjelandet.
Tillverkarna ska utarbeta den rapport som avses i första stycket utan dröjsmål, senast 15 dagar efter att de har fått kännedom om händelsen och orsakssambandet med deras produkt eller om att det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband. Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarligt tillbudet är. För att säkerställa snabb rapportering får tillverkaren vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.
Tillverkarna ska utarbeta den rapport som avses i första stycket utan dröjsmål, senast 15 dagar efter att de har fått kännedom om händelsen och orsakssambandet med deras produkt eller om att det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband. Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarligt tillbudet är. För att säkerställa snabb rapportering får tillverkaren vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.
2.  För likartade allvarliga tillbud som inträffar med samma produkt eller produkttyp och där man har identifierat grundorsaken eller vidtagit den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden, får tillverkarna lämna regelbundna summeringsrapporter i stället för individuella tillbudsrapporter, på villkor att de behöriga myndigheter som avses i artikel 62.5 a, b och c har kommit överens med tillverkaren om format, innehåll och rapporteringsintervall för den regelbundna summeringsrapporteringen.
2.  För likartade tillbud som inträffar med samma produkt eller produkttyp och där man har identifierat grundorsaken eller vidtagit den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden, får tillverkarna lämna regelbundna summeringsrapporter i stället för individuella tillbudsrapporter, på villkor att de behöriga myndigheter som avses i artikel 62.5 a, b och c har kommit överens med tillverkaren om format, innehåll och rapporteringsintervall för den regelbundna summeringsrapporteringen.
3.  Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal, användare och patienter att rapportera misstänkta allvarliga tillbud enligt punkt 1 a till sina behöriga myndigheter. De ska registrera sådana rapporter centralt på nationell nivå. En nationell behörig myndighet som får sådana rapporter ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den berörda produktens tillverkare har underrättats om tillbudet. Tillverkaren ska se till att det görs en lämplig uppföljning.
3.  Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive riktade informationskampanjer, för att uppmuntra och göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive läkare och farmaceuter, användare och patienter att rapportera misstänkta tillbud enligt punkt 1 a till sina behöriga myndigheter. De ska informera kommissionen om dessa åtgärder. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska registrera sådana rapporter centralt på nationell nivå. En nationell behörig myndighet som får sådana rapporter ska utan dröjsmål informera tillverkaren av den berörda produkten. Tillverkaren ska se till att det görs en lämplig uppföljning.
Medlemsstatens behöriga myndighet ska utan dröjsmål anmäla de rapporter som avses i det första stycket till det elektroniska system som avses i artikel 62, såvida inte samma tillbud redan har rapporterats av tillverkaren.
Medlemsstaterna ska samordna utvecklingen av standardblanketter i webbformat för hälso- och sjukvårdspersonalens, användarnas och patienternas rapportering av allvarliga tillbud.
Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna och i samråd med berörda parter, ska ta fram standardblanketter för hälso- och sjukvårdspersonalens, användarnas och patienternas elektroniska och icke-elektroniska rapportering av allvarliga tillbud.
4.   Tillverkare av specialanpassade produkter ska rapportera de allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden som avses i punkt 1 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkten i fråga har tillhandahållits.
4.   Tillverkare av specialanpassade produkter ska omedelbart rapportera de tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden som avses i punkt 1 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkten i fråga har tillhandahållits.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 62
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla följande information:
1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla följande information:
a)  Tillverkarnas rapporter om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 61.1.
a)  Tillverkarnas rapporter om tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 61.1.
b)  Tillverkarnas regelbundna summeringsrapporter enligt artikel 61.2.
b)  Tillverkarnas regelbundna summeringsrapporter enligt artikel 61.2.
c)  De behöriga myndigheternas rapporter om allvarliga tillbud enligt artikel 63.1 andra stycket.
c)  De behöriga myndigheternas rapporter om tillbud enligt artikel 63.1 andra stycket.
d)  Tillverkarnas rapporter om trender enligt artikel 64.
d)  Tillverkarnas rapporter om trender enligt artikel 64.
da)  Tillverkarnas periodiska rapporter om uppdatering av säkerheten, enligt artikel 63a.
e)  Tillverkarnas säkerhetsmeddelanden till marknaden enligt artikel 63.5.
e)  Tillverkarnas säkerhetsmeddelanden till marknaden enligt artikel 63.5.
f)  Den information som ska utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 63.4 och 63.7.
f)  Den information som ska utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 63.4 och 63.7.
2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och de anmälda organen ska ha tillgång till den information som har samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.
2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen, de anmälda organen, hälso- och sjukvårdspersonal och tillverkarna, i de fall informationen berör den egna produkten, ska ha tillgång till den information som har samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.
3.  Kommissionen ska se till att hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning.
3.  Kommissionen ska se till att allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning. Om information begärs om en särskild medicinteknisk produkt ska denna information göras tillgänglig utan dröjsmål och inom 15 dagar.
4.  På grundval av överenskommelser mellan kommissionen och behöriga myndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer kan kommissionen ge dessa behöriga myndigheter eller internationella organisationer tillgång till databasen i lämplig omfattning. Överenskommelserna ska vara ömsesidiga och innehålla bestämmelser om sekretess och uppgiftsskydd motsvarande dem som är tillämpliga i unionen.
4.  På grundval av överenskommelser mellan kommissionen och behöriga myndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer kan kommissionen ge dessa behöriga myndigheter eller internationella organisationer tillgång till databasen i lämplig omfattning. Överenskommelserna ska vara ömsesidiga och innehålla bestämmelser om sekretess och uppgiftsskydd motsvarande dem som är tillämpliga i unionen.
5.  Rapporterna om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 61.1 a och b, de regelbundna summeringsrapporterna enligt artikel 61.2, rapporterna om allvarliga tillbud enligt artikel 63.1 andra stycket och trendrapporterna enligt artikel 64 ska omedelbart efter att de inkommit översändas automatiskt via det elektroniska systemet till de behöriga myndigheterna i följande medlemsstater:
5.  Rapporterna om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 61.1 a och b, de regelbundna summeringsrapporterna enligt artikel 61.2, rapporterna om tillbud enligt artikel 63.1 andra stycket och trendrapporterna enligt artikel 64 ska omedelbart efter att de inkommit översändas automatiskt via det elektroniska systemet till de behöriga myndigheterna i följande medlemsstater:
a)  Den medlemsstat där tillbudet inträffade.
a)  Den medlemsstat där tillbudet inträffade.
b)  Den medlemsstat där den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden vidtas eller ska vidtas.
b)  Den medlemsstat där den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden vidtas eller ska vidtas.
c)  Den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag.
c)  Den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag.
d)  I tillämpliga fall den medlemsstat där det anmälda organ är etablerat som har utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 45.
d)  I tillämpliga fall den medlemsstat där det anmälda organ är etablerat som har utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 45.
5a.  Rapporterna och informationen som avses i artikel 62.5 ska också automatiskt överföras för den berörda produkten via det elektroniska systemet till det anmälda organ som utfärdade intyget i enlighet med artikel 45.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla upplysningar som de i enlighet med artikel 61 får om ett allvarligt tillbud som har inträffat på deras territorium eller en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden som vidtas eller ska vidtas på deras territorium, utvärderas centralt på nationell nivå av deras behöriga myndighet, om möjligt tillsammans med tillverkaren.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla upplysningar som de i enlighet med artikel 61 får om ett tillbud som har inträffat på deras territorium eller en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden som vidtas eller ska vidtas på deras territorium, utvärderas centralt på nationell nivå av deras behöriga myndighet, om möjligt tillsammans med tillverkaren. Den behöriga myndigheten ska beakta synpunkterna från samtliga berörda parter, bland annat patientorganisationer och organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 1 – stycke 2
Om den behöriga myndigheten efter att ha mottagit rapporter i enlighet med artikel 61.3 konstaterar att rapporterna gäller ett allvarligt tillbud ska den utan dröjsmål anmäla rapporterna till det elektroniska system som avses i artikel 62, om inte samma tillbud redan har rapporterats av tillverkaren.
utgår
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 2
2.   De nationella behöriga myndigheterna ska göra en riskbedömning av de rapporterade allvarliga tillbuden eller korrigerande säkerhetsåtgärderna på marknaden, med beaktande av sådana kriterier som orsakssamband, detekterbarhet och sannolikhet för att problemet uppstår igen, användningsfrekvens för produkten, sannolikheten för skador och skadans allvar, produktens kliniska nytta, de avsedda och potentiella användarna samt population som berörs. De ska också utvärdera om tillverkarens planerade eller vidtagna korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden är lämplig och om det behövs någon annan typ av korrigerande åtgärd och i så fall vilken. De ska övervaka tillverkarens undersökning av tillbudet.
2.   De nationella behöriga myndigheterna ska göra en riskbedömning av de rapporterade tillbuden eller korrigerande säkerhetsåtgärderna på marknaden, med beaktande av sådana kriterier som orsakssamband, detekterbarhet och sannolikhet för att problemet uppstår igen, användningsfrekvens för produkten, sannolikheten för skador och skadans allvar, produktens kliniska nytta, de avsedda och potentiella användarna samt population som berörs. De ska också utvärdera om tillverkarens planerade eller vidtagna korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden är lämplig och om det behövs någon annan typ av korrigerande åtgärd och i så fall vilken. De ska övervaka tillverkarens undersökning av tillbudet och dessutom ta hänsyn till patienternas synpunkter.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 3 – stycke 1
I fråga om de produkter som avses i artikel 1.4 första stycket och i de fall det allvarliga tillbudet eller den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden kan hänföras till en substans som om den används separat anses vara ett läkemedel, ska den utvärderande behöriga myndigheten eller den samordnande behöriga myndighet som avses i punkt 6 underrätta den berörda behöriga myndighet för läkemedel, eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), som det anmälda organet rådfrågat i enlighet med artikel 42.2 andra stycket.
I fråga om de produkter som avses i artikel 1.4 första stycket och i de fall tillbudet eller den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden kan hänföras till en substans som om den används separat anses vara ett läkemedel, ska den utvärderande behöriga myndigheten eller den samordnande behöriga myndighet som avses i punkt 6 underrätta den berörda behöriga myndighet för läkemedel, eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), som det anmälda organet rådfrågat i enlighet med artikel 42.2 andra stycket.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 3 – stycke 2
I fråga om de produkter som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e och i de fall det allvarliga tillbudet eller den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden kan hänföras till de vävnader eller celler från människa som använts vid tillverkning av produkten, ska den behöriga myndigheten eller den samordnande behöriga myndighet som avses i punkt 6 underrätta den berörda behöriga myndighet för mänskliga vävnader och celler som det anmälda organet rådfrågat i enlighet med artikel 42.2 tredje stycket.
I fråga om de produkter som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e och i de fall tillbudet eller den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden kan hänföras till de vävnader eller celler från människa som använts vid tillverkning av produkten, ska den behöriga myndigheten eller den samordnande behöriga myndighet som avses i punkt 6 underrätta den berörda behöriga myndighet för mänskliga vävnader och celler som det anmälda organet rådfrågat i enlighet med artikel 42.2 tredje stycket.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 4
4.   Efter slutförd bedömning ska den utvärderande behöriga myndigheten via det elektroniska system som avses i artikel 62 utan dröjsmål informera de andra behöriga myndigheterna om den korrigerande åtgärd som tillverkaren vidtagit, planerat eller ålagts för att minimera risken för upprepning av ett allvarligt tillbud, samt tillhandahålla information om de bakomliggande händelserna och resultatet av bedömningen.
4.   Efter slutförd bedömning ska den utvärderande behöriga myndigheten via det elektroniska system som avses i artikel 62 utan dröjsmål informera de andra behöriga myndigheterna om den korrigerande åtgärd som tillverkaren vidtagit, planerat eller ålagts för att minimera risken för upprepning samt tillhandahålla information om de bakomliggande händelserna och resultatet av bedömningen.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 6 – stycke 1 – led a
(a)   Om likartade allvarliga tillbud med samma produkt eller produkttyp från samma tillverkare inträffar i mer än en medlemsstat.
(a)   Om likartade tillbud med samma produkt eller produkttyp från samma tillverkare inträffar i mer än en medlemsstat.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 7 – stycke 1 – led a
a)  Att övervaka tillverkarens undersökning av det allvarliga tillbudet och den korrigerande åtgärd som ska vidtas.
a)  Att övervaka tillverkarens undersökning av tillbudet och den korrigerande åtgärd som ska vidtas.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 7 – stycke 1 – led b
b)  Att samråda med det anmälda organ som utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 45 om det allvarliga tillbudets konsekvenser för intyget.
b)  Att samråda med det anmälda organ som utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 45 om tillbudets konsekvenser för intyget.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 63a (ny)
Artikel 63a
Periodiska rapporter om uppdatering av säkerheten
1.  Tillverkare av medicintekniska produkter i klass III ska till det elektroniska system som avses i artikel 62 rapportera
(a)  sammanfattningar av uppgifter som är relevanta för bedömningen av nyttan och riskerna med de medicintekniska produkterna, däribland resultaten av alla studier som behandlar eventuell inverkan på certifieringen,
(b)  en vetenskaplig bedömning av nytta-riskförhållandet hos den medicintekniska produkten,
(c)  alla uppgifter om försäljningsvolymerna av de medicintekniska produkterna, också med en uppskattning av hur många bland befolkningen som exponeras för dem.
2.  Tillverkarna ska på anmodan omedelbart lämna in periodiska rapporter om uppdatering av säkerheten till de behöriga myndigheterna, eller minst en gång om året under de två första åren efter det att den medicintekniska produkten ursprungligen släppts ut på marknaden.
3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska bedöma de periodiska rapporterna om uppdatering av säkerheten för att fastställa om det föreligger nya risker eller om nytta-riskförhållandet förändrats.
4.  Efter bedömningen av de periodiska rapporterna om uppdatering av säkerheten ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter överväga om den berörda medicintekniska produkten föranleder åtgärder. Samordningsgruppen ska underrätta det anmälda organet om den vetenskapliga bedömningen utfaller negativt. I så fall ska det anmälda organet behålla, ändra, upphäva eller återkalla godkännandet beroende på vad som är lämpligt.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 64
Tillverkare av produkter i klasserna IIb och III ska till det elektroniska system som avses i artikel 62 rapportera alla statistiskt signifikanta ökningar av frekvens eller allvarlighetsgrad i fråga om tillbud som inte är allvarliga eller förväntade oönskade bieffekter som har betydande inverkan på den analys av nytta/riskförhållandet som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I och som har lett eller kan leda till oacceptabla risker för patienternas, användarnas eller andra personers hälsa eller säkerhet när de vägs mot den avsedda nyttan. Den signifikanta ökningen ska fastställas i jämförelse med förutsebar frekvens eller allvarlighetsgrad i fråga om sådana tillbud eller förväntade oönskade bieffekter av den berörda produkten, produktkategorin eller produktgruppen under en viss tid som fastställts i tillverkarens bedömning av överensstämmelse. Artikel 63 ska tillämpas.
Tillverkare av produkter i klasserna IIb och III ska till det elektroniska system som avses i artikel 62 rapportera alla statistiskt signifikanta ökningar av frekvens eller allvarlighetsgrad i fråga om alla tillbud eller förväntade oönskade bieffekter som har betydande inverkan på den analys av nytta-/riskförhållandet som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I och som har lett eller kan leda till oacceptabla risker för patienternas, användarnas eller andra personers hälsa eller säkerhet när de vägs mot den avsedda nyttan. Den signifikanta ökningen ska fastställas i jämförelse med förutsebar frekvens eller allvarlighetsgrad i fråga om sådana tillbud eller förväntade oönskade bieffekter av den berörda produkten, produktkategorin eller produktgruppen under en viss tid som fastställts i tillverkarens bedömning av överensstämmelse. Artikel 63 ska tillämpas.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 64a (ny)
Artikel 64a
Medicintekniska produkter som omfattas av EU:s direktiv om kvalitet och säkerhet på blod.
1.  Denna förordning påverkar inte redan befintliga och genomförda bestämmelser på EU-nivå om insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av blod och blodkomponenter.
2.  Denna förordning påverkar inte nationell lagstiftning och unionslagstiftning om spårbarheten och övervakningen av humanblod och blodkomponenter som har en högre standard än vad som är fallet i den föreliggande förordningen. Denna lagstiftning bör bibehållas i patienternas intresse.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 66 – stycke 1 – led a
a)  Klassificering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden avseende specifika produkter, produktkategorier eller produktgrupper.
a)  Klassificering av tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden avseende specifika produkter, produktkategorier eller produktgrupper.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 66 – stycke 1 – led b
b)  Enhetliga formulär för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, regelbundna summeringsrapporter från tillverkarna enligt artikel 61 och trendrapporter enligt artikel 64.
b)  Enhetliga formulär för rapportering av tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, regelbundna summeringsrapporter från tillverkarna enligt artikel 61 och trendrapporter enligt artikel 64.
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 66 – stycke 1 – led c
c)  Tidsfrister för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, regelbundna summeringsrapporter från tillverkarna enligt artikel 61 och trendrapporter enligt artikel 64, med beaktande av hur allvarlig den händelse är som ska rapporteras.
c)  Tidsfrister för rapportering av tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, regelbundna summeringsrapporter från tillverkarna enligt artikel 61 och trendrapporter enligt artikel 64, med beaktande av hur allvarlig den händelse är som ska rapporteras.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 66 – stycke 2a (nytt)
Vid utarbetandet av genomförandeakterna ska kommissionen först rådfråga rådgivningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 67 - punkterna 1 - 2
1.  De behöriga myndigheterna ska göra lämpliga kontroller av produkters egenskaper och prestanda, i förekommande fall i form av en genomgång av dokumentation och fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. De ska beakta etablerade principer för riskbedömning och riskhantering, övervakningsdata och klagomål. De behöriga myndigheterna får kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som är nödvändig för att de ska kunna utöva sin verksamhet, och ska, när detta är nödvändigt och motiverat, ha tillträde till de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna. De får förstöra eller på annat sätt göra sådana produkter obrukbara som utgör en allvarlig risk, om de anser att det är nödvändigt.
1.  De behöriga myndigheterna ska göra lämpliga kontroller av produkters egenskaper och prestanda, i förekommande fall i form av en genomgång av dokumentation och fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. De ska beakta etablerade principer för riskbedömning och riskhantering, övervakningsdata och klagomål. De behöriga myndigheterna får kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som är nödvändig för att de ska kunna utöva sin verksamhet, och ska ha tillträde till och inspektera de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna för analys i ett officiellt laboratorium. De får förstöra eller på annat sätt göra sådana produkter obrukbara som utgör en risk, om de anser att det är nödvändigt.
1a.  De behöriga myndigheterna ska utse inspektörer med befogenhet att utföra de kontroller som avses i punkt 1. Kontrollerna ska utföras av inspektörerna i den medlemsstat där den ekonomiska aktören har sitt säte. Inspektörerna kan bistås av experter som utsetts av de behöriga myndigheterna.
1b.  Oanmälda inspektioner kan också utföras. Utformningen och utförandet av sådana oanmälda inspektioner ska alltid följa proportionalitetsprincipen, särskilt med hänsyn till en viss produkts riskpotential.
1c.  Efter varje inspektion enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten utarbeta en rapport om den inspekterade ekonomiska aktörens efterlevnad av de rättsliga och tekniska kraven i denna förordning och eventuella korrigerande åtgärder som behövs.
1d.  Den behöriga myndigheten som har utfört inspektionen ska underrätta den inspekterade ekonomiska aktören om rapportens innehåll. Innan den behöriga myndigheten antar rapporten ska den ge den ekonomiska aktör som inspekterats tillfälle att lämna synpunkter. Den slutgiltiga inspektionsrapporten som avses i punkt 1b ska läggas in i det elektroniska system som avses i artikel 68.
1e.  Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella internationella avtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer kan de kontroller som avses i punkt 1 också äga rum i de ekonomiska aktörernas lokaler i ett tredjeland, om avsikten är att produkten ska göras tillgänglig på unionsmarknaden.
2.  Medlemsstaterna ska regelbundet se över kontrollverksamheten och bedöma hur den fungerar. Denna översyn och dessa bedömningar ska genomföras minst vart fjärde år, och resultatet ska meddelas de övriga medlemsstaterna och kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska hålla en sammanfattning av resultaten tillgänglig för allmänheten.
2.  Medlemsstaterna ska utarbeta strategiska övervakningsplaner över sin planerade övervakningsverksamhet, samt de mänskliga och materiella resurser som kommer att behövas för att genomföra denna verksamhet. Medlemsstaterna ska regelbundet se över och bedöma hur deras övervakningsplaner genomförs. Denna översyn och dessa bedömningar ska genomföras minst vartannat år, och resultatet ska meddelas de övriga medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen får utfärda rekommendationer för anpassningar i övervakningsplanerna. Medlemsstaterna ska göra en sammanfattning av resultaten samt av kommissionens rekommendationer tillgängliga för allmänheten.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 2
2.   Sådan information som avses i punkt 1 ska omedelbart översändas via det elektroniska systemet till alla berörda behöriga myndigheter och vara tillgänglig för medlemsstaterna och kommissionen.
2.  Sådan information som avses i punkt 1 ska omedelbart översändas via det elektroniska systemet till alla berörda behöriga myndigheter och vara tillgänglig för medlemsstaterna, kommissionen, de anmälda organen, Europeiska läkemedelsmyndigheten samt hälso- och sjukvårdspersonalen. Kommissionen ska även se till att allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning. Den ska särskilt se till att om information begärs om en särskild medicinteknisk produkt ska den finnas tillgänglig utan dröjsmål och inom 15 dagar. Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter ge en översikt av denna information var sjätte månad, för allmänheten och för hälso- och sjukvårdspersonal. Denna information ska vara tillgänglig via den europeiska databasen i artikel 27.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Informationen gällande artikel 68.1 a, b, c och d ska göras tillgänglig för samordningsgruppen för medicintekniska produkter, som ska meddela den vid det första mötet för den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter efter det att informationen blivit tillgänglig.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 69
Om en medlemsstats behöriga myndigheter på grundval av övervakningsdata eller annan information har tillräckliga skäl för att anta att en produkt utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet, ska de göra en utvärdering av produkten omfattande alla de krav som fastställs i denna förordning och som är relevanta med tanke på riskerna med produkten. De berörda ekonomiska aktörerna ska i den mån som krävs samarbeta med de behöriga myndigheterna.
Om en medlemsstats behöriga myndigheter på grundval av övervakningsdata eller annan information har tillräckliga skäl för att anta att en produkt utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet, ska de göra en utvärdering av produkten omfattande alla de krav som fastställs i denna förordning och som är relevanta med tanke på riskerna med produkten. De berörda ekonomiska aktörerna ska i den mån som krävs samarbeta med de behöriga myndigheterna. I samband med utvärderingen ska de berörda myndigheterna underrätta de anmälda organ som ansvarar för bedömningen, om det rör sig om en produkt i klass IIa, IIb eller III, såväl som övriga behöriga myndigheter om resultaten av utvärderingen och de åtgärder som kommer att vidtas till följd av dessa.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 69 – stycke 1a (ny)
Om en medlemsstats behöriga myndigheter på grundval av övervakningsdata eller annan information har skäl för att anta att en produkt utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet, kan de göra en utvärdering av produkten sett till alla krav som fastställs i denna förordning och som är relevanta med tanke på riskerna med produkten. De berörda ekonomiska aktörerna ska i den mån som krävs samarbeta med de behöriga myndigheterna.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 1
1.   Om de behöriga myndigheterna, efter att ha gjort en sådan utvärdering som avses i artikel 69, konstaterar att en produkt som utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet inte uppfyller kraven i denna förordning, ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga och vederbörligen motiverade korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkten på marknaden, att förena tillhandahållandet av produkten med vissa krav, att dra tillbaka produkten från marknaden eller att återkalla den inom en rimlig tid i förhållande till typen av risk.
1.   Om de behöriga myndigheterna, efter att ha gjort en sådan utvärdering som avses i artikel 69, konstaterar att en produkt som utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet inte uppfyller kraven i denna förordning, ska de omedelbart ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga och vederbörligen motiverade korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkten på marknaden, att förena tillhandahållandet av produkten med vissa krav, att dra tillbaka produkten från marknaden eller att återkalla den inom en rimlig tid som tydligt definieras och meddelas den aktuella ekonomiska aktören och står i rimlig proportion till typen av risk.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 2
2.   Om de behöriga myndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet ska de, via det elektroniska system som avses i artikel 68, informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.
2.   Om de behöriga myndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet ska de omedelbart, via det elektroniska system som avses i artikel 68, informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3
3.   De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.
3.   De ekonomiska aktörerna ska utan dröjsmål se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Om de berörda produkterna ska återkallas ska den ekonomiska aktören göra alla rimliga ansträngningar för att slutföra återkallandet innan utgången av den tydligt definierade period som den underrättats om av den behöriga myndigheten som avses i punkt 1.
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 4 – stycke 2
De ska utan dröjsmål anmäla dessa åtgärder till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68.
De ska omedelbart anmäla dessa åtgärder till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68.
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 6
6.   Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda produktens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella åtgärder som de vidtagit rörande produkten. Om de har invändningar mot den anmälda nationella åtgärden ska de utan dröjsmål anmäla dessa invändningar till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68.
6.   Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda produktens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella åtgärder som de vidtagit rörande produkten. Om de har invändningar mot den anmälda nationella åtgärden ska de omedelbart anmäla dessa invändningar till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 7
7.   Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom två månader efter mottagandet av den anmälan som avses i punkt 4 har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad.
7.   Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter mottagandet av den anmälan som avses i punkt 4 har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 8
8.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder utan dröjsmål vidtas mot den berörda produkten.
8.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder omedelbart vidtas mot den berörda produkten.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1
1.   Om en medlemsstat inom två månader efter mottagandet av den anmälan som avses i artikel 70.4 har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en annan medlemsstat, eller om kommissionen anser att åtgärden strider mot unionslagstiftningen, ska den nationella åtgärden utvärderas av kommissionen. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter besluta huruvida den nationella åtgärden är berättigad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
1.   Om en medlemsstat inom en månad efter mottagandet av den anmälan som avses i artikel 70.4 har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en annan medlemsstat, eller om kommissionen anser att åtgärden strider mot unionslagstiftningen, ska den nationella åtgärden utvärderas av kommissionen. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter besluta huruvida den nationella åtgärden är berättigad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 1
1.  Om en medlemsstat, efter att ha gjort en sådan utvärdering som avses i artikel 69, konstaterar att en produkt som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk i enlighet med lagstiftningen ändå utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller i samband med andra folkhälsoaspekter, ska den ålägga den eller de berörda ekonomiska aktörerna att vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder antingen för att säkerställa att produkten när den har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden inom en rimlig tid i förhållande till typen av risk.
1.  Om en medlemsstat, efter att ha gjort en sådan utvärdering som avses i artikel 69, konstaterar att en produkt som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk i enlighet med lagstiftningen ändå utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller i samband med andra folkhälsoaspekter, ska den omedelbart ålägga den eller de berörda ekonomiska aktörerna att vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder antingen för att säkerställa att produkten när den har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden inom en rimlig tid i förhållande till typen av risk.
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 1 – inledningen
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70 ska en medlemsstat ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen inom en tid som är rimlig i förhållande till den bristande överensstämmelsen, om den konstaterar något av följande:
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70 ska en medlemsstat ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen inom en tid som tydligt definieras och meddelas och är rimlig i förhållande till den bristande överensstämmelsen, om den konstaterar något av följande:
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 2
2.   Om den ekonomiska aktören inte åtgärdar den bristande överensstämmelsen inom den tid som avses i punkt 1 ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av produkten på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder via det elektroniska system som avses i artikel 68.
2.   Om den ekonomiska aktören inte åtgärdar den bristande överensstämmelsen inom den tid som avses i punkt 1 ska den berörda medlemsstaten omedelbart vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av produkten på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder via det elektroniska system som avses i artikel 68.
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 74 – punkt 1
1.  Om en medlemsstat, efter att ha gjort en utvärdering där det konstateras att en produkt eller en specifik produktkategori eller produktgrupp kan utgöra en risk, anser att tillhandahållandet på marknaden eller ibruktagandet av en sådan produkt, produktkategori eller produktgrupp bör förbjudas, begränsas eller förenas med särskilda krav, eller att produkten, produktkategorin eller produktgruppen bör dras tillbaka från marknaden eller återkallas för att skydda patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller med hänsyn till andra folkhälsoaspekter, får den medlemsstaten vidta alla nödvändiga och berättigade tillfälliga åtgärder.
1.  Om en medlemsstat, efter att ha gjort en utvärdering där det konstateras att en produkt eller en specifik produktkategori eller produktgrupp kan utgöra en risk, anser att tillhandahållandet på marknaden eller ibruktagandet av en sådan produkt, produktkategori eller produktgrupp bör förbjudas, begränsas eller förenas med särskilda krav, eller att produkten, produktkategorin eller produktgruppen bör dras tillbaka från marknaden eller återkallas för att skydda patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller med hänsyn till andra folkhälsoaspekter, ska den medlemsstaten vidta alla nödvändiga och berättigade tillfälliga åtgärder.
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 2
2.  Utom i de fall då det krävs omedelbara åtgärder vid allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter inom en lämplig tidsfrist innan några åtgärder antas. Om åtgärder vidtagits utan att de ekonomiska aktörerna har fått möjlighet att yttra sig ska de ges möjlighet att lägga fram sina synpunkter så snart som möjligt och den vidtagna åtgärden ska ses över omedelbart därefter.
2.  Utom i de fall då det krävs omedelbara åtgärder vid allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter inom en lämplig tidsfrist som tydligt definieras innan några åtgärder antas. Om åtgärder vidtagits utan att de ekonomiska aktörerna har fått möjlighet att yttra sig ska de ges möjlighet att lägga fram sina synpunkter så snart som möjligt och den vidtagna åtgärden ska ses över omedelbart därefter.
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 3
3.  Alla åtgärder som antagits ska omedelbart upphävas eller ändras i och med att den ekonomiska aktören har kunnat visa att effektiva korrigerande åtgärder vidtagits.
3.  Alla åtgärder som antagits ska omedelbart upphävas eller ändras i och med att den ekonomiska aktören på ett tillfredsställande sätt har kunnat visa att effektiva korrigerande åtgärder vidtagits.
Ändring 264
Förslag till förordning
Kapitel VIII – rubriken
Kapitel VIII
Kapitel X*
Samarbete mellan medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, EU:s referenslaboratorier och produktregister
Samarbete mellan medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, rådgivande gruppen för medicintekniska produkter, EU:s referenslaboratorier och produktregister
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 76-83.
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Medlemsstaterna ska se till att deras myndigheter har de befogenheter, de resurser, den utrustning och de kunskaper som krävs för att myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning på rätt sätt. Medlemsstaterna ska anmäla de behöriga myndigheterna till kommissionen, som ska offentliggöra en förteckning över behöriga myndigheter.
1.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Medlemsstaterna ska se till att deras myndigheter har de befogenheter, de resurser, den utrustning och de kunskaper som krävs för att myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning på rätt sätt. Medlemsstaterna ska anmäla de behöriga myndigheterna till kommissionen, som ska offentliggöra en förteckning över behöriga myndigheter och deras kontaktuppgifter.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 1
1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra och med kommissionen samt sinsemellan utbyta den information som behövs för en enhetlig tillämpning av denna förordning.
1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra och med kommissionen och med samordningsgruppen för medicintekniska produkter på lämpligt sätt samt sinsemellan och med kommissionen utbyta den information som behövs för en enhetlig tillämpning av denna förordning.
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen ska kontrollera kompetensen hos medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av kontrollen i varje enskilt fall och tillhandahålla information om kompetensen hos medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 6
6.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter kan från fall till fall inbjuda experter och andra utomstående parter att delta i mötena eller lämna skriftliga bidrag.
utgår
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 78a (ny)
Artikel 78a
Rådgivande kommitté för medicintekniska produkter
1.  Kommissionen ska inrätta en tvärvetenskaplig rådgivande kommitté för medicintekniska produkter bestående av experter och företrädare för berörda parter i syfte att ge stöd, råd och sakkunskap till samordningsgruppen för medicintekniska produkter, kommissionen och medlemsstaterna om tekniska, vetenskapliga, sociala och ekonomiska aspekter på reglering av medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, exempelvis på området för medicinteknik, gränsfall som rör läkemedel, mänskliga vävnader och celler, kosmetika, biocider, livsmedel och, om nödvändigt, andra produkter, samt ytterligare aspekter av tillämpningen av denna förordning.
2.  När den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter inrättas ska kommissionen garantera en bred, lämplig och välavvägd täckning av vetenskapsgrenar som är relevanta för medicintekniska produkter. Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter får inrätta expertpaneler, som står under kommitténs ansvar, för specifika medicinska specialiteter.
3.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter. Kommissionen ska tillhandahålla logistiskt stöd till kommitténs verksamhet.
4.  Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ska fastställa sin arbetsordning, som ska träda i kraft sedan den tillstyrkts av kommissionen.
5.  Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ska garantera samråd i lämplig omfattning med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet när man diskuterar gränsfall som rör läkemedel och livsmedel.
6.  Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ska offentliggöra sina medlemmars intresseförklaringar.
Ändring 367
Förslag till förordning
Artikel 78b (ny)
Artikel 78b)
Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter
1.  Härmed inrättas en kommitté för bedömning av medicintekniska produkter, i enlighet med principerna för högsta vetenskapliga kompetens, opartiskhet samt öppenhet och insyn, och för att undvika eventuella intressekonflikter.
2.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska ha följande sammansättning:
–  Minst en medlem tillika företrädare för var och en av de medicinska specialiteter som anges i punkt 3. Denna medlem ska vara en erkänd expert inom sin specialitet och kunna stödja sig på ytterligare expertis om så är nödvändigt. Dessa experter ska utses efter en uppmaning från kommissionen att inkomma med intresseanmälan, för en treårsperiod som kan förlängas en gång.
–  En företrädare för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
–  En företrädare för kommissionen.
–  Tre företrädare för patientorganisationer som utsetts av kommissionen efter en uppmaning från kommissionen att inkomma med intresseanmälan.
Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska sammanträda på begäran av samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen, och en företrädare för kommissionen ska vara ordförande under dess sammanträden.
Kommissionen ska se till att sammansättningen av kommittén för bedömning av medicintekniska produkter motsvarar den expertis som krävs för att göra bedömningsförfarandet i särskilda fall.
Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatet för denna kommitté.
3.  Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska väljas med hänsyn till sin kunskap och erfarenhet inom nedanstående specialiteter.
–  Anestesi.
–  Blodgruppsbestämning eller typindelning av vävnader.
–  Blodtransfusion och transplantation.
–  Kardiologi.
–  Smittsamma sjukdomar.
–  Odontologi.
–  Dermatologi.
–  Öron-, näsa- och halssjukdomar.
–  Endokrinologi.
–  Gastroenterologi.
–  Allmän- och plastikkirurgi.
–  Medicinsk genetik.
–  Nefrologi och urologi.
–  Neurologi.
–  Obstetrik och gynekologi.
–  Onkologi.
–  Oftalmologi.
–  Ortopedi.
–  Fysikalisk medicin.
–  Lungsjukdomar.
–  Radiologi.
Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska utföra sina uppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt. De ska vara helt oberoende och inte vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering, något anmält organ eller någon tillverkare. Varje medlem ska avge en intresseförklaring som ska göras tillgänglig för allmänheten.
Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra, stryka eller komplettera de specialiteter som det hänvisas till i led a i detta stycke.
4.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter utföra de uppgifter som anges i artikel 44a. Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska sträva efter att uppnå enighet när de antar sin kliniska bedömning. Om enighet inte kan uppnås ska kommittén för bedömning av medicintekniska produkter fatta majoritetsbeslut. Kommissionen har inte rösträtt i samordningsgruppen. Avvikande mening ska bifogas yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter.
5.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska själv fastställa sin arbetsordning, som bl.a. ska innehålla förfaranden för
–  antagande av kliniska bedömningar, även i brådskande fall,
–  delegering av uppgifter till medlemmar.
Ändring 366 och 368
Förslag till förordning
Artikel 80
(-a)  Ge yttranden i regleringsfrågor på basis av en klinisk bedömning som gjorts i enlighet med artikel 44a (bedömningsförfarandet i särskilda fall).
(a)  Bidra till bedömningarna av ansökande organ för bedömning av överensstämmelse och anmälda organ i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV.
(a)  Bidra till bedömningarna av ansökande organ för bedömning av överensstämmelse och anmälda organ i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV.
(aa)  Fastställa och dokumentera dels de övergripande principerna för kompetens och kvalifikationer och förfarandena för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), dels den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska omfatta de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse samt de produkter, den teknik och de områden som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.
(ab)  Granska och godkänna kriterierna för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i fråga om led aa i denna artikel.
(ac)  Övervaka samordningsgruppen för anmälda organ såsom anges i artikel 39.
(ad)  Bistå kommissionen med att ge en översikt över övervakningsdata och marknadskontrollverksamhet, inklusive vidtagna förebyggande hälsoskyddsåtgärder, var sjätte månad. Denna information ska finnas tillgänglig genom den europeiska databasen i artikel 27.
(b)  Bidra till granskningen av vissa bedömningar av överensstämmelse i enlighet med artikel 44.
(e)  På begäran ge råd till och bistå kommissionen vid bedömningen av frågor som rör genomförandet av denna förordning.
(e)  På begäran ge råd till och bistå kommissionen vid bedömningen av frågor som rör genomförandet av denna förordning.
(f)  Bidra till enhetlig administrativ praxis i medlemsstaterna i fråga om medicintekniska produkter.
(f)  Bidra till enhetlig administrativ praxis i medlemsstaterna i fråga om medicintekniska produkter.
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 81 – punkt 2 – led b
b)  Tillhandahålla vetenskaplig rådgivning om den senaste tekniken rörande specifika produkter eller en produktkategori eller produktgrupp.
b)  Tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och tekniskt stöd om fastställande av den senaste tekniken rörande specifika produkter eller en produktklass eller produktgrupp.
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 81 – punkt 2 – led f
f)   Bidra till utvecklingen av internationella standarder.
f)   Bidra till utvecklingen av gemensamma tekniska specifikationer och internationella standarder.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 81 – punkt 2 – led ga (nytt)
(ga)  Tillhandahålla vetenskapliga yttranden och tekniskt stöd till kommissionen med avseende på ommärkning av engångsprodukter som återanvändbara.
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 1
1.   Medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter och personalen vid EU:s referenslaboratorier får inte ha ekonomiska eller andra intressen i den medicintekniska industrin som är av sådant slag att deras opartiskhet kan ifrågasättas. De ska förbinda sig att handla i allmänhetens intresse och på ett oberoende sätt. De ska ange alla direkta och indirekta intressen som de kan tänkas ha i den medicintekniska industrin och uppdatera sina uppgifter så fort det sker en relevant förändring. Allmänheten ska på begäran få tillgång till dessa intresseförklaringar. Denna artikel gäller inte företrädare för intresseorganisationer som deltar i arbetsgrupper inom samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
1.   Medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter, samordningsgruppens rådgivande paneler och personalen vid EU:s referenslaboratorier får inte ha ekonomiska eller andra intressen i den medicintekniska industrin eller i leveranskedjan som är av sådant slag att deras opartiskhet kan ifrågasättas. De ska förbinda sig att handla i allmänhetens intresse och på ett oberoende sätt. De ska ange alla direkta och indirekta intressen som de kan tänkas ha i den medicintekniska industrin eller i leveranskedjan och uppdatera sina intresseförklaringar så fort det sker en relevant förändring. Intresseförklaringarna ska offentliggöras kommissionens webbplats.
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 2
2.   Experter och andra utomstående parter som från fall till fall bjuds in till samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska anmodas att redovisa eventuella intressen i den fråga som berörs.
2.   Experter som deltar i den rådgivande kommittén som avses i artikel 78a ska anmodas att redovisa eventuella intressen i den fråga som berörs.
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 83
Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja upprättandet av register för specifika produkttyper för att samla de erfarenheter efter utsläppandet på marknaden som gjorts vid användningen av dessa produkter. Dessa register ska bidra till en oberoende utvärdering av produkternas säkerhet och prestanda på lång sikt.
Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa upprättandet av samordnade och harmoniserade register för medicintekniska produkter för att samla de erfarenheter efter utsläppandet på marknaden som gjorts vid användningen av dessa produkter. Register för medicintekniska produkter i klasserna IIb och III ska inrättas systematiskt. Dessa register ska bidra till en oberoende utvärdering av produkternas säkerhet och prestanda på lång sikt.
Ändring 265
Förslag till förordning
Kapitel IX – rubriken
Kapitel IX
Kapitel XI*
Sekretess, uppgiftsskydd, finansiering och påföljder
Sekretess, uppgiftsskydd, finansiering och påföljder
* Som en följd av detta ändringsförslag kommer detta kapitel att omfatta artiklarna 84-87.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 86
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för de verksamheter som fastställs i denna förordning, förutsatt att storleken på avgifterna fastställs på ett öppet sätt och i enlighet med principen om kostnadstäckning. De ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna senast tre månader innan strukturen för och storleken på avgifterna ska antas.
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för de verksamheter som fastställs i denna förordning, förutsatt att storleken på avgifterna fastställs på ett öppet sätt och i enlighet med principen om kostnadstäckning. De ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna senast tre månader innan strukturen för och storleken på avgifterna ska antas. Information om strukturen för och storleken på avgifterna ska finnas allmänt tillgänglig på begäran.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 87
Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. The penalties provided for must be effective, proportionate, and dissuasive. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den [3 månader före denna förordnings tillämpningsdatum] och utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.
Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Påföljdens avskräckande verkan ska fastställas på grundval av den vinst som uppkommit genom överträdelsen. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den [3 månader före denna förordnings tillämpningsdatum] och utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1
1.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.5, 8.2, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 42.11, 45.5, 51.7, 53.3, 74.4 och 81.6 ska ges till kommissionen på de villkor som anges i denna artikel.
1.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 15b.1, 16.1, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 44a.2, 44a.9, 45.5, 51.7, 53.3, 57.3a, 74.4, 78b.3 och 81.6 ska ges till kommissionen på de villkor som anges i denna artikel.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2
2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.5, 8.2, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 42.11, 45.5, 51.7, 53.3, 74.4 och 81.6 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.
2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 15b.1, 16.1, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 44a.2, 44a.9, 45.5, 51.7, 53.3, 57.3a, 74.4, 78b.3 och 81.6 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 3
3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.5, 8.2, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 42.11, 45.5, 51.7, 53.3, 74.4 och 81.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.
3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 15b.1, 16.1, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 44a.2, 44a.9, 45.5, 51.7, 53.3, 57.3a, 74.4, 78b.3 och 81.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen ska när den utarbetar delegerade akter rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 4
4.  Med avvikelse från direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG får organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i denna förordning utses och anmälas före förordningens tillämpningsdatum. De anmälda organ som utses och anmäls i enlighet med denna förordning får tillämpa de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i denna förordning och utfärda intyg i enlighet med denna förordning före förordningens tillämpningsdatum.
4.  Med avvikelse från direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG får organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i denna förordning utses och anmälas före förordningens tillämpningsdatum. De anmälda organ som utses och anmäls i enlighet med denna förordning får tillämpa de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i denna förordning och utfärda intyg i enlighet med denna förordning före förordningens tillämpningsdatum, förutsatt att de relevanta delegerade akterna och genomförandeakterna har genomförts.
Ändring 266
Förslag till förordning
Bilaga I – del I – punkt 2 – led c
c)  De kvarvarande riskerna ska minskas så mycket som möjligt och tillräckliga skyddsåtgärder ska vidtas, inklusive varningssignaler.
c)  De kvarvarande riskerna ska minskas så mycket som möjligt och tillräckliga skyddsåtgärder ska vidtas, inklusive varningssignaler. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till de senaste verktyg och koncept som utvecklats i samband med riskbedömningar, baserat på modeller som är relevanta för människor, reaktionsvägar till toxicitet, reaktionsvägar med negativt resultat samt evidensbaserad toxikologi.
Ändring 267
Förslag till förordning
Bilaga I – del I – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Leden a, b, c och d i denna punkt ska inte innebära att behovet av kliniska prövningar och kliniska uppföljningar efter utsläppande på marknaden för att hantera produkternas risker och prestanda minskar.
Ändring 378
Förslag till förordning
Bilaga I – del I – punkt 6a (ny)
6a.  I denna förordning sammanförs nu aktiva medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 90/385/EEG, och medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 93/42/EEG, och alla aktiva medicintekniska produkter för implantation och produkter för implantation som utgör risker för folkhälsan placeras i den högsta riskklassen, klass III, där kontrollerna är striktast, och eftersom det stora flertalet medicintekniska produkter för implantation i klass IIb såsom stift, benskruvar, plattor, agraffer osv. sedan länge tillbaka implanterats i människokroppen under betryggande former och det kommer att utses särskilda anmälda organ enkom för sådana produkter i klass IIb, behöver inte medicintekniska produkter för implantation i klass IIb omfattas av granskningsförfarandet.
Ändring 268
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 7 – punkt 7.1 – led ba (nytt)
ba)  Den fysiska kompabiliteten mellan delar av produkter från olika tillverkare, som består av fler än en implanterbar del.
Ändring 355
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 7 – punkt 7.4
7.4.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att riskerna med ämnen som kan läcka ur produkterna i möjligaste mån och på lämpligt sätt reduceras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i enlighet med del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 och ämnen med hormonstörande egenskaper för vilka det finns vetenskapliga belägg för att de sannolikt kan ha allvarliga effekter för människors hälsa och som identifieras i enlighet med förfarandet i artikel 59 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
7.4.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att riskerna med ämnen som kan läcka ur produkterna i möjligaste mån och på lämpligt sätt reduceras. Medicintekniska produkter eller delar av dem som är invasiva eller kommer i kontakt med patienters kropp eller är avsedda att (åter)administrera eller avlägsna läkemedel, kroppsvätskor eller andra substanser, inklusive gaser, till eller från kroppen, eller transportera eller lagra sådana läkemedel, kroppsvätskor eller substanser, inklusive gaser, som är avsedda att (åter)administreras till kroppen får inte innehålla halter på över 0,1 viktprocent homogent material av ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i enlighet med del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 eller ämnen med hormonstörande egenskaper för vilka det finns vetenskapliga belägg för att de sannolikt kan ha allvarliga effekter för människors hälsa eller som identifieras i enlighet med förfarandet i artikel 59 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) eller som utgör hormonstörande ämnen enligt kommissionens rekommendation (2013/…/EU) om kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att sådana ämnen ska få användas i högst fyra år till om något av följande villkor är uppfyllt:
–  Det är inte tekniskt möjligt att med hjälp av vare sig ändringar i konstruktionen eller material och komponenter som inte kräver sådana ämnen få bort dem eller ersätta dem.
–  Det är inte säkert att ersättningsprodukterna är tillförlitliga.
–  De sammanlagda inverkningarna på hälsan eller patientsäkerheten av en ersättning kommer sannolikt att bli mera till skada än till nytta.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att förnya undantaget om kriterierna i andra stycket fortfarande uppfylls.
Tillverkare som vill ansöka om undantag eller om att undantag ska förnyas eller dras tillbaka ska sända in följande uppgifter till kommissionen:
a)  Den sökandes namn, adress och kontaktuppgifter.
b)  Information om den medicintekniska produkten och om hur exakt ämnet används i material eller komponenter i den medicintekniska produkten som ansökan om undantag, eller tillbakadragande av det gäller, samt dess särdrag.
c)  En kontrollerbar och understödd motivering till undantaget, eller tillbakadragande av det, på de villkor som fastställs i andra stycket.
d)  En analys av möjliga alternativa ämnen, material eller konstruktioner, inbegripet, i förekommande fall, information om oberoende forskning, fackgranskade studier och sökandens utvecklingsverksamhet och en analys av tillgången till sådana alternativ.
e)  Annan relevant information.
f)  Föreslagna åtgärder för att utveckla, begära utveckling av och/eller använda möjliga alternativ, bland annat en tidsplan för de åtgärder som sökanden föreslår.
g)  I förekommande fall, angivande av de uppgifter som skall betraktas som konfidentiella åtföljt av en verifierbar motivering.
Om produkter, eller delar av produkter, som är avsedda
Om produkter, eller delar av produkter, enligt vad som avses i första stycket,
–  att vara invasiva produkter och att komma i kontakt med patientens kropp för kort- eller långvarigt bruk, eller
–  för att administrera läkemedel, kroppsvätskor eller andra ämnen, inklusive gaser, till/från människokroppen, eller
–  för att transportera eller lagra sådana läkemedel, kroppsvätskor eller ämnen, inklusive gaser, som ska administreras till människokroppen,
i en koncentration på minst 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet innehåller ftalater som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kategori 1A eller 1B i enlighet med del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008, ska det av märkningen på själva produkten och/eller på varje produkts förpackning eller i förekommande fall på försäljningsförpackningen framgå att produkten innehåller ftalater. Om sådana produkters avsedda användning inbegriper behandling av barn eller behandling av gravida eller ammande kvinnor ska tillverkaren i den tekniska dokumentationen och i bruksanvisningen särskilt motivera varför dessa ämnen används, med hänsyn till uppfyllandet av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, särskilt kraven i denna punkt, samt i bruksanvisningen tillhandahålla information om kvarvarande risker för dessa patientgrupper och, i tillämpliga fall, om lämpliga försiktighetsåtgärder.
i en koncentration på minst 0,1 viktprocent homogent material innehåller ftalater som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kategori 1A eller 1B i enlighet med del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 eller ämnen som identifierats som hormonstörande i enlighet med första stycket och för vilka det beviljats undantag i enlighet med andra eller tredje stycket, ska det av märkningen på själva produkten och/eller på varje produkts förpackning eller i förekommande fall på försäljningsförpackningen framgå att produkten innehåller sådana ämnen. Tillverkaren ska i den tekniska dokumentationen och i bruksanvisningen särskilt motivera varför dessa ämnen används, med hänsyn till uppfyllandet av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, särskilt kraven i denna punkt, samt i bruksanvisningen tillhandahålla information om kvarvarande risker för patienterna och, i tillämpliga fall, om lämpliga försiktighetsåtgärder.
Ändring 271
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 8 – punkt 8.1 – led aa (nytt)
aa)  den till fullo överensstämmer med kraven i gällande EU-direktiv om hälsa på arbetsplatsen, till exempel direktiv 2010/32/EU,
Ändring 272
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 8 – punkt 8.1 – led a – stycke 2 (nytt)
och vid behov även så att
utgår
Ändring 273
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 8 – punkt 8.7a (ny)
8.7a Tillverkare av medicintekniska produkter ska informera sina användare om den nivå av desinficering som krävs för att garantera patienternas säkerhet och om alla tillgängliga metoder för att uppnå denna nivå. Tillverkarna ska vara skyldiga att testa sina produkters lämplighet med alla metoder som kan användas för att trygga patienternas säkerhet och ska motivera ett eventuellt förkastande av en metod antingen genom att visa att den inte är effektiv eller att den ger upphov till negativa effekter som minskar den medicinska nyttan av deras produkt i betydligt större utsträckning än de övriga metoder som rekommenderas av tillverkaren.
Ändring 274
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 9 – rubriken
Produkter som innehåller en substans som anses vara ett läkemedel och produkter som består av substanser eller kombinationer av substanser som är avsedda att sväljas, inhaleras eller administreras rektalt eller vaginalt
Produkter som innehåller en substans som anses vara ett läkemedel
Ändring 275
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 9 – punkt 9.2
9.2.  Produkter som består av substanser eller kombinationer av substanser som är avsedda att sväljas, inhaleras eller administreras rektalt eller vaginalt och som absorberas av eller sprids i kroppen ska på motsvarande sätt uppfylla de relevanta kraven i bilaga I till direktiv 2001/83/EG.
utgår
Ändring 276
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 10 – punkt 10.2 – led aa (nytt)
aa)  Användning av metoder som inte omfattar djurförsök bör främjas. Användningen av djur bör minimeras och försök på ryggradsdjur bör endast genomföras som en sista utväg. I enlighet med direktiv 2010/63/EU måste försök på ryggradsdjur ersättas, begränsas eller förbättras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa bestämmelser som förhindrar att samma tester utförs flera gånger och upprepning av försök och studier på ryggradsdjur bör förbjudas.
Ändring 277
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 10 – punkt 10.3
10.3.  I fråga om produkter som tillverkats av andra icke-viabla biologiska substanser gäller följande:
10.3.  I fråga om produkter som tillverkats av andra icke-viabla biologiska substanser gäller följande:
När det gäller andra biologiska substanser än de som avses i avsnitt 10.1 och 10.2 ska bearbetning, konservering, provning och hantering av dessa substanser ske på säkrast möjliga sätt för patienter, användare och i förekommande fall andra personer. I synnerhet ska säkerheten vad gäller virus och andra smittämnen tillgodoses genom tillämpning av godkända metoder för eliminering eller inaktivering under tillverkningsprocessens gång.
När det gäller andra biologiska substanser än de som avses i avsnitt 10.1 och 10.2 ska bearbetning, konservering, provning och hantering av dessa substanser ske på säkrast möjliga sätt för patienter, användare och i förekommande fall andra personer, bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande. I synnerhet ska säkerheten vad gäller virus och andra smittämnen tillgodoses genom tillämpning av godkända metoder för eliminering eller inaktivering under tillverkningsprocessens gång.
Ändring 278
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 11 – punkt 11.2a (ny)
11.2.a Produkter som kan överföra potentiellt livshotande blodburna infektioner till hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller andra personer om de råkar skära sig eller sticka sig på dem, exempelvis vid nålstickskador, ska vara utrustade med lämpliga säkerhetsmekanismer i enlighet med direktiv 2010/32/EU. Tandläkaryrkets särdrag måste dock beaktas.
Ändring 279
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 11 – punkt 11.7
11.7.   Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att säker avfallshantering av produkten och/eller eventuella avfallsämnen underlättas för både användare, patienter och andra personer.
11.7.   Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att säker avfallshantering av produkten och de substanser som produkten har utsatts för och/eller eventuella avfallsämnen underlättas för både användare, patienter och andra personer samt, när så är möjligt och i tillämpliga fall, ersättas med produkter och metoder som förbättrar säkerhetsfunktioner och -egenskaper för att i mesta möjliga mån minska patienters, användares och andra personers exponering för potentiellt skadliga substanser, till exempel kemiska ämnen eller nukleära ämnen.
Ändring 280
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 13 – punkt 13.1 – led a
a)   Produkterna ska konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att patienter, användare och andra personer inte utsätts för mer strålning än som är nödvändigt med tanke på det avsedda ändamålet, men den strålning som är föreskriven för terapeutiskt eller diagnostiskt syfte får inte begränsas.
a)   Produkterna ska konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att patienter, användare och andra personer inte utsätts för mer strålning än som är nödvändigt med tanke på det avsedda ändamålet, och användningen ska om så är möjligt ersättas av användning med en högre säkerhetsstandard, men den strålning som är föreskriven för terapeutiskt eller diagnostiskt syfte får inte begränsas.
Ändring 281
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 13 – punkt 13.3
Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att patienter, användare och andra personer så litet som möjligt utsätts för oavsiktlig strålning, ströstrålning eller läckstrålning.
Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att patienter, användare och andra personer så litet som möjligt utsätts för oavsiktlig strålning, ströstrålning eller läckstrålning. Där så är möjligt ska metoder väljas som minskar strålningsbelastningen för patienter, användare och andra eventuellt berörda personer.
Ändring 282
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 13 – punkt 13.4 – led a
a)   Produkter som är avsedda att utsända joniserande strålning ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att det om möjligt går att variera och kontrollera den utsända strålningens kvantitet, geometri och energifördelning (eller kvalitet) med tanke på den avsedda användningen.
a)   Produkter som är avsedda att utsända joniserande strålning ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att det om möjligt går att variera och kontrollera den utsända strålningens kvantitet, geometri och energifördelning (eller kvalitet) med tanke på den avsedda användningen. Om möjligt ska produkter användas som hela tiden under och efter behandlingen kan kontrollera den utsända strålningen.
Ändring 283
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 18 – punkt 18.2 – strecksats 1a (nytt)
–  det i enlighet med direktiv 2010/32/EU föreligger minsta möjliga skade- och infektionsrisk för andra personer genom att produkten är utrustad med säkerhetsmekanismer som syftar till att förebygga nålstick och andra skär- och stickskador, och
Ändring 284
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.1 – led d
d)  Märkningen ska ha ett människoläsbart format men kan kompletteras med maskinläsbara format, t.ex. radiofrekvensidentifiering (RFID) och streckkoder.
d)  Märkningen ska ha ett människoläsbart format och ska kompletteras med maskinläsbara format, t.ex. radiofrekvensidentifiering (RFID) och streckkoder.
Ändring 285
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.2 – led aa (nytt)
aa)  Texten: ”Denna produkt är en medicinteknisk produkt”.
Ändring 286
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.2 – led b
b)  De uppgifter som är absolut nödvändiga för att användaren ska kunna identifiera produkten, förpackningens innehåll och, om det inte är uppenbart för användaren, det avsedda ändamålet med produkten.
b)  De uppgifter som är absolut nödvändiga för att användaren ska kunna identifiera produkten, förpackningens innehåll och, om det inte är uppenbart för användaren, det avsedda ändamålet med produkten samt, i förekommande fall, att produkten är avsedd endast för användning vid en och samma procedur.
Ändring 287
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.2 – led o
o)  Om det rör sig om en rekonditionerad engångsprodukt: en upplysning om detta och om hur många rekonditioneringar som gjorts samt eventuella begränsningar för hur många gånger produkten får rekonditioneras.
utgår
Ändring 288
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.3 – led k
k)   Om produkten går att återanvända, upplysningar om vilka förfaranden som är lämpliga för att möjliggöra återanvändning, inklusive rengöring, desinfektion, förpackning och i förekommande fall en validerad metod för resterilisering. Det bör upplysas om hur det framgår att produkten inte längre bör återanvändas, t.ex. tecken på materialnedbrytning eller högsta antal gånger produkten får återanvändas.
k)   Om produkten går att återanvända, upplysningar om vilka förfaranden som är lämpliga för att möjliggöra återanvändning, inklusive rengöring, desinfektion, förpackning, högsta antal gånger produkten får återanvändas och i förekommande fall en validerad metod för resterilisering. Det bör upplysas om hur det framgår att produkten inte längre bör återanvändas, t.ex. tecken på materialnedbrytning.
Ändring 289
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.3 – led l
l)  Om det på produkten anges att den är avsedd för engångsbruk ska information tillhandahållas om kända egenskaper och tekniska faktorer som tillverkaren känner till och som skulle kunna utgöra en risk om produkten återanvänds. Om det i enlighet med punkt 19.1 c inte behövs någon bruksanvisning, ska denna information på begäran göras tillgänglig för användaren
l)  Med undantag för produkter som avses i artikel 15b ska det, om det på produkten anges att den är avsedd för engångsbruk, tillhandahållas de bevis för att produkten inte kan rekonditioneras på ett säkert sätt som avses i artikel 15c.1 och som innefattar all information om egenskaper och tekniska faktorer som skulle kunna utgöra en risk om produkten återanvänds. Om det i enlighet med punkt 19.1 c inte behövs någon bruksanvisning, ska denna information på begäran göras tillgänglig för användaren.
Ändring 290
Förslag till förordning
Bilaga I – del III – punkt 19 – punkt 19.3 – stycke 1a (nytt)
Bruksanvisningen ska vara lättbegriplig för lekmän och granskad av företrädare för relevanta berörda parter, bland annat patientorganisationer och organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal.
Ändring 291
Förslag till förordning
Bilaga II – led 5 – inledningen
Dokumentationen ska innehålla en sammanfattning av
Dokumentationen ska innehålla all tillgänglig information i samband med
Ändring 292
Förslag till förordning
Bilaga II – led 6 – led 6.1 – led d
d)   Planen för klinisk uppföljning och utvärderingsrapporten om denna i enlighet med del B i bilaga XIII eller en motivering till varför en plan för klinisk uppföljning inte anses vara nödvändig eller lämplig.
d)   Planen för klinisk uppföljning och utvärderingsrapporten om denna, inklusive en översyn av utvärderingsrapporten av planen för klinisk uppföljning av ett oberoende vetenskapligt organ för medicintekniska produkter i klass III, i enlighet med del B i bilaga XIII eller en motivering till varför en plan för klinisk uppföljning inte anses vara nödvändig eller lämplig.
Ändring 293
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 1 – inledningen
1.   CE-märkningen ska bestå av initialerna ”CE” enligt följande modell:
1.   CE-märkningen ska bestå av initialerna ”CE” åtföljda av begreppet ”Medicinteknisk produkt”, enligt följande modell:
Ändring 294
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkterna 1 och 2
1.1.  Rättslig status och organisationsstruktur
1.1.  Rättslig status och organisationsstruktur
1.1.4.  Det anmälda organet ska ha en organisationsstruktur och ansvarsfördelning som tillsammans med sättet att driva verksamheten skapar förtroende för genomförandet och resultaten av dess bedömningar av överensstämmelse.
1.1.4.  Det anmälda organet ska ha en organisationsstruktur och ansvarsfördelning som tillsammans med sättet att driva verksamheten skapar förtroende för genomförandet och resultaten av dess bedömningar av överensstämmelse.
Organisationsstrukturen samt de uppgifter, ansvar och befogenheter som innehas av dess högsta ledning och annan personal med inflytande på genomförandet och resultaten av bedömningen av överensstämmelse, ska dokumenteras klart och tydligt.
Organisationsstrukturen samt de uppgifter, ansvar och befogenheter som innehas av dess högsta ledning och annan personal med inflytande på genomförandet och resultaten av bedömningen av överensstämmelse, ska dokumenteras klart och tydligt. Denna information ska göras tillgänglig för allmänheten.
1.2.  Oberoende och opartiskhet
1.2.  Oberoende och opartiskhet
1.2.1.  Ett anmält organ ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av tillverkaren av den produkt som är föremål för bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska också vara oberoende av varje annan ekonomisk aktör som har ett intresse av produkten samt av eventuella konkurrenter till tillverkaren.
1.2.1.  Ett anmält organ ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av tillverkaren av den produkt som är föremål för bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska också vara oberoende av varje annan ekonomisk aktör som har ett intresse av produkten samt av eventuella konkurrenter till tillverkaren. Trots detta ska det anmälda organet kunna göra bedömningar av överensstämmelse av produkter från olika ekonomiska aktörer som tillverkar olika eller liknande produkter.
1.2.3.  Det anmälda organet, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för genomförandet av bedömningen av överensstämmelse ska uppfylla följande krav:
1.2.3.  Det anmälda organet, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för genomförandet av bedömningen av överensstämmelse ska uppfylla följande krav:
De får inte utgöras av någon som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller produkterna och inte heller av en auktoriserad representant för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra inköp och användning av bedömda produkter som behövs för det anmälda organets verksamhet (t.ex. mätinstrument), för utförande av bedömningen av överensstämmelse eller för användning av sådana produkter för personligt bruk.
De får inte utgöras av någon som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller produkterna och inte heller av en auktoriserad representant för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra inköp och användning av bedömda produkter som behövs för det anmälda organets verksamhet (t.ex. mätinstrument), för utförande av bedömningen av överensstämmelse eller för användning av sådana produkter för personligt bruk.
De får inte delta direkt i konstruktion, tillverkning, uppförande, marknadsföring, installering, användning eller underhåll av de produkter som det bedömer eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.
De får inte delta direkt i konstruktion, tillverkning, uppförande, marknadsföring, installering, användning eller underhåll av de produkter som det bedömer eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.
De får inte erbjuda eller tillhandahålla någon tjänst som kan äventyra förtroendet för deras oberoende, objektivitet och opartiskhet. De får i synnerhet inte erbjuda eller tillhandahålla konsulttjänster till tillverkaren, dennes auktoriserade representant, en leverantör eller en affärskonkurrent i fråga om utformning, konstruktion, marknadsföring eller underhåll av de produkter eller processer som är under bedömning. Detta utesluter inte allmän utbildning med anknytning till föreskrifter om medicintekniska produkter eller tillhörande standarder som inte är kundspecifika.
De får inte erbjuda eller tillhandahålla någon tjänst som kan äventyra förtroendet för deras oberoende, objektivitet och opartiskhet. De får i synnerhet inte erbjuda eller tillhandahålla konsulttjänster till tillverkaren, dennes auktoriserade representant, en leverantör eller en affärskonkurrent i fråga om utformning, konstruktion, marknadsföring eller underhåll av de produkter eller processer som är under bedömning. Detta utesluter inte allmän utbildning med anknytning till föreskrifter om medicintekniska produkter eller tillhörande standarder som inte är kundspecifika.
Det anmälda organet ska göra allmänt tillgängliga intresseförklaringarna från sin högsta ledning och från personalen med ansvar för bedömningar av överensstämmelse. Den nationella myndigheten ska se efter att det anmälda organet följer dessa bestämmelser och två gånger om året rapportera till kommissionen med fullständig öppenhet och insyn.
1.2.4.   Det ska garanteras att de anmälda organen såväl som deras ledning och medarbetarna inom bedömningspersonalen är opartiska. Ersättningen till ledningen och bedömningspersonalen vid ett anmält organ får inte styras av resultatet av bedömningarna.
1.2.4.   Det ska garanteras att de anmälda organen, deras ledning, medarbetarna inom bedömningspersonalen samt underentreprenörerna är opartiska. Ersättningen till ledningen, bedömningspersonalen vid samt underentreprenörerna till ett anmält organ får inte styras av resultatet av bedömningarna.
1.2.6.  Det anmälda organet ska säkerställa och dokumentera att dess dotterbolags, underentreprenörers eller andra associerade organs verksamhet inte påverkar dess oberoende, opartiskhet och objektivitet när det genomför sina bedömningar av överensstämmelse.
1.2.6.  Det anmälda organet ska säkerställa och dokumentera att dess dotterbolags, underentreprenörers eller andra associerade organs verksamhet inte påverkar dess oberoende, opartiskhet och objektivitet när det genomför sina bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska tillhandahålla bevis åt den nationella myndigheten i enlighet med denna punkt.
1.3.  Sekretess
1.3.  Sekretess
Personalen vid ett anmält organ ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom gentemot de nationella myndigheter som ansvarar för de anmälda organen, de behöriga myndigheterna eller kommissionen. De immateriella rättigheterna ska vara skyddade. I detta syfte ska det anmälda organet ha infört dokumenterade förfaranden.
Personalen vid ett anmält organ ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom i motiverade fall och gentemot de nationella myndigheter som ansvarar för de anmälda organen, de behöriga myndigheterna eller kommissionen. De immateriella rättigheterna ska vara skyddade. I detta syfte ska det anmälda organet ha infört dokumenterade förfaranden.
Då allmänheten eller hälso- och sjukvårdspersonal ingår med en begäran om information och uppgifter till det anmälda organet och begäran avslås ska det anmälda organet motivera orsakerna till detta och göra sin motivering allmänt tillgänglig.
1.5.  Finansiella krav
1.5.  Finansiella krav
Det anmälda organet ska ha de finansiella resurser som krävs för att bedriva verksamheten för bedömning av överensstämmelse och därmed sammanhängande affärsverksamhet. Det ska dokumentera och bevisa sin ekonomiska kapacitet och ekonomiska bärkraft, med beaktande av särskilda omständigheter under en första inledande fas.
Det anmälda organet, inbegripet dess dotterbolag, ska ha de finansiella resurser som krävs för att bedriva verksamheten för bedömning av överensstämmelse och därmed sammanhängande affärsverksamhet. Det ska dokumentera och bevisa sin ekonomiska kapacitet och ekonomiska bärkraft, med beaktande av särskilda omständigheter under en första inledande fas.
1.6.  Deltagande i samordningsverksamhet
1.6.  Deltagande i samordningsverksamhet
1.6.1.  Det anmälda organet ska delta i eller se till att dess bedömningspersonal får information om det relevanta standardiseringsarbetet och om arbetet i det anmälda organets samordningsgrupp, samt att dess bedömningspersonal och beslutsfattande personal informeras såväl om all relevant lagstiftning som om alla relevanta riktlinjer och dokument om bästa metoder som antagits inom ramen för denna förordning.
1.6.1.  Det anmälda organet ska delta i eller se till att dess bedömningspersonal, inbegripet underentreprenörer, får information om och utbildning i det relevanta standardiseringsarbetet och om arbetet i det anmälda organets samordningsgrupp, samt att dess bedömningspersonal och beslutsfattande personal informeras såväl om all relevant lagstiftning och alla relevanta standarder som om alla relevanta riktlinjer och dokument om bästa metoder som antagits inom ramen för denna förordning. Det anmälda organet ska föra ett register över de åtgärder som den vidtar för att informera personalen.
2.  KVALITETSLEDNINGSKRAV
2.  KVALITETSLEDNINGSKRAV
2.2.   Det anmälda organets kvalitetsledningssystem ska minst omfatta följande:
2.2.   Det anmälda organets och dess underentreprenörers kvalitetsledningssystem ska minst omfatta följande:
—  Strategier för avdelning av personal till olika delar av verksamheten och dessa medarbetares ansvarsområden.
—  Strategier för avdelning av personal till olika delar av verksamheten och dessa medarbetares ansvarsområden.
—  Beslutsprocessen i enlighet med de uppgifter, ansvarsområden och roller som högsta ledningen och annan personal på det anmälda organet har.
—  Beslutsprocessen i enlighet med de uppgifter, ansvarsområden och roller som högsta ledningen och annan personal på det anmälda organet har.
—  Dokumentkontroll.
—  Dokumentkontroll.
—  Registerkontroll.
—  Registerkontroll.
—  Granskning av förvaltningen.
—  Granskning av förvaltningen.
—  Interna granskningar.
—  Interna granskningar.
—  Korrigerande och förebyggande åtgärder.
—  Korrigerande och förebyggande åtgärder.
—  Klagomål och överklaganden.
—  Klagomål och överklaganden.
—  Fortbildning.
Ändring 295
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 3.1
3.1.1.  Ett anmält organ ska kunna utföra alla de uppgifter som den åläggs genom denna förordning med högsta yrkesmässiga integritet och nödvändig teknisk kompetens på området, oavsett om dessa uppgifter utförs av det anmälda organet självt eller av annan part för dess räkning och under dess ansvar.
3.1.1.  Ett anmält organ och dess underentreprenörer ska kunna utföra alla de uppgifter som de åläggs genom denna förordning med högsta yrkesmässiga integritet och nödvändig teknisk kompetens på området, oavsett om dessa uppgifter utförs av det anmälda organet självt eller av annan part för dess räkning och under dess ansvar. I enlighet med artikel 35 ska det övervakas att detta krav uppfylls, så att organet har erforderlig kvalitet.
Det ska i synnerhet ha nödvändig personal och ska förfoga över eller ha tillgång till all utrustning och alla hjälpmedel som det behöver för att korrekt utföra de tekniska och administrativa uppgifter som ingår i den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilka det är anmält.
Det ska i synnerhet ha nödvändig personal och ska förfoga över eller ha tillgång till all utrustning och alla hjälpmedel som det behöver för att korrekt utföra de tekniska, vetenskapliga och administrativa uppgifter som ingår i den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilka det är anmält.
Detta innebär att det i organisationen ska finnas tillräckligt med vetenskaplig personal med tillräcklig erfarenhet och kunskap för att kunna göra en bedömning av den medicinska funktionsdugligheten och prestandan hos de produkter för vilka organisationen har blivit anmäld, med hänsyn till kraven i denna förordning, särskilt de i bilaga I.
Detta innebär att det i organisationen genomgående ska finnas tillräckligt med vetenskaplig personal med nödvändig och tillräcklig erfarenhet, diplomerad universitetsutbildning och den kunskap som behövs för att kunna göra en bedömning av den medicinska funktionsdugligheten och prestandan hos de produkter för vilka organisationen har blivit anmäld, med hänsyn till kraven i denna förordning, särskilt de i bilaga I.
Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med deras intresseförklaringar och upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för.
De anmälda organen ska minst en gång om året genomföra oanmälda inspektioner på samtliga produktionsanläggningar för de medicintekniska produkter som de ansvarar för.
Det bedömningsansvariga anmälda organet ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om vilka resultat som framkommit vid de årliga inspektionerna. Resultaten ska ingå i en rapport.
Organet ska också till den relevanta behöriga nationella myndigheten översända en beskrivning av de årliga inspektioner som verkställts.
3.1.2.  Vid alla tidpunkter och vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts, ska det anmälda organet inom sin organisation ha den administrativa, tekniska och vetenskapliga personal med såväl teknisk kunskap om som tillräcklig och lämplig erfarenhet av medicintekniska produkter och motsvarande teknik som krävs för bedömningen av överensstämmelse, inbegripet bedömningen av kliniska data.
3.1.2.  Vid alla tidpunkter och vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts, ska det anmälda organet inom sin organisation ha den administrativa, tekniska och vetenskapliga personal med såväl medicinsk, teknisk samt, vid behov, farmakologisk kunskap om som tillräcklig och lämplig erfarenhet av medicintekniska produkter och motsvarande teknik som krävs för bedömningen av överensstämmelse, inbegripet bedömningen av kliniska data eller utvärdering av en bedömning utförd av en underentreprenör.
3.1.3.  Det anmälda organet ska tydligt dokumentera omfattningen och begränsningen av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter i fråga om den personal som deltar i bedömningen av överensstämmelse och ska informera berörd personal om detta.
3.1.3.  Det anmälda organet ska tydligt dokumentera omfattningen och begränsningen av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter i fråga om den personal som deltar i bedömningen av överensstämmelse, inbegripet eventuella underentreprenörer, dotterbolag och externa experter, och ska informera berörd personal om detta.
3.1.3a. Det anmälda organet ska tillhandahålla förteckningen över sin personal som arbetar med bedömningar av överensstämmelse och dess kompetens åt kommissionen och på begäran åt övriga parter. Denna förteckning ska hållas uppdaterad.
Ändring 296
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 3.2
3.2.1.   Det anmälda organet ska fastställa och dokumentera dels kvalifikationskriterier och förfaranden för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), dels den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska behandla de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse (t.ex. granskningar, produktutvärdering/produktprovning, granskning av produktens konstruktionsunderlag och beslutsfattande) samt de produkter, den teknik och de områden (t.ex. biokompatibilitet, sterilisering, vävnader och celler från människa och djur, klinisk utvärdering) som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.
3.2.1.   Samordningsgruppen ska fastställa och dokumentera principer för hög kompetens och kvalifikationskriterier och förfaranden för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), samt den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska behandla de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse (t.ex. granskningar, produktutvärdering/produktprovning, granskning av produktens konstruktionsunderlag och beslutsfattande) samt de produkter, den teknik och de områden (t.ex. biokompatibilitet, sterilisering, vävnader och celler från människa och djur, klinisk utvärdering och riskhantering) som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.
3.2.2.  Kvalifikationskriterierna ska hänvisa till räckvidden för det anmälda organets utseende i enlighet med den beskrivning av dess räckvidd som medlemsstaten använder i den anmälan som avses i artikel 33, och där ska på tillräcklig detaljnivå anges vilka kvalifikationer som krävs inom de delområden som omfattas av beskrivningen av räckvidden.
3.2.2.  Kvalifikationskriterierna ska hänvisa till räckvidden för det anmälda organets utseende i enlighet med den beskrivning av dess räckvidd som medlemsstaten använder i den anmälan som avses i artikel 33, och där ska på tillräcklig detaljnivå anges vilka kvalifikationer som krävs inom de delområden som omfattas av beskrivningen av räckvidden.
Särskilda kvalifikationskrav ska fastställas för bedömning av biokompatibilitetsaspekter, klinisk utvärdering och de olika typerna av steriliseringsprocesser.
Särskilda kvalifikationskrav ska fastställas för bedömning av biokompatibilitetsaspekter, säkerhet, klinisk utvärdering och de olika typerna av steriliseringsprocesser.
3.2.3.  Den personal som ansvarar för att auktorisera annan personal som ska utföra specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse och den personal som har det övergripande ansvaret för slutlig översyn av och beslutsfattande om certifiering ska vara anställd av det anmälda organet självt och får inte anställas genom underentreprenad. Medarbetarna inom denna personalgrupp ska tillsammans ha dokumenterad kunskap om och erfarenhet av följande:
3.2.3.  Den personal som ansvarar för att auktorisera annan personal som ska utföra specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse och den personal som har det övergripande ansvaret för slutlig översyn av och beslutsfattande om certifiering ska vara anställd av det anmälda organet självt och får inte anställas genom underentreprenad. Medarbetarna inom denna personalgrupp ska tillsammans ha dokumenterad kunskap om och erfarenhet av följande:
—  Unionslagstiftning rörande medicintekniska produkter och relevanta vägledningsdokument.
—  Unionslagstiftning rörande medicintekniska produkter och relevanta vägledningsdokument.
—  De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i denna förordning.
—  De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i denna förordning.
—  En bred kunskapsbas när det gäller medicinteknik, den medicintekniska industrin samt konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter.
—  En bred kunskapsbas när det gäller medicinteknik, den medicintekniska industrin samt konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter.
—  Det anmälda organets kvalitetsledningssystem och tillhörande förfaranden.
—  Det anmälda organets kvalitetsledningssystem och tillhörande förfaranden.
—  De typer av kvalifikationer (kunskap, erfarenhet och annan kompetens) som krävs för att genomföra bedömningar av medicintekniska produkters överensstämmelse, liksom de relevanta kvalifikationskriterierna.
—  De typer av kvalifikationer (kunskap, erfarenhet och annan kompetens) som krävs för att genomföra bedömningar av medicintekniska produkters överensstämmelse, liksom de relevanta kvalifikationskriterierna.
—  Relevant utbildning för personal som är involverad i bedömningen av medicintekniska produkters överensstämmelse.
—  Relevant utbildning för personal som är involverad i bedömningen av medicintekniska produkters överensstämmelse.
—  Förmågan att kunna upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna av överensstämmelse har utförts på ett lämpligt sätt.
—  Förmågan att kunna upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna av överensstämmelse har utförts på ett lämpligt sätt.
—  Minst tre års lämplig erfarenhet av bedömning av överensstämmelse i ett anmält organ.
-Tillräcklig tjänstetid/erfarenhet av bedömning av överensstämmelse enligt denna förordning eller tidigare gällande direktiv under minst 3 år i ett anmält organ. Personal vid ett anmält organ som deltar i certifieringsbeslut får inte ha deltagit i den bedömning av överensstämmelse för vilken ett beslut om certifiering måste fattas.
3.2.4.  De anmälda organen ska förfoga över personal med klinisk expertis. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att
3.2.4.  Kliniska experter: De anmälda organen ska förfoga över personal med expertis i fråga om utformningen av kliniska prövningar, medicinsk statistik, klinisk patienthantering, god klinisk sed i samband med kliniska prövningar. Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att
—  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,
—  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av de kliniska prövningsplanerna och den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,
—  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,
—  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,
—  kunna diskutera kliniska data i tillverkarens kliniska utvärdering med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,
—  kunna diskutera motivet för utformningen av den planerade studien, de kliniska prövningsplanerna och urvalet av kontrollåtgärder med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,
—  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,
—  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska prövningsplanerna och de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,
—  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,
—  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,
—  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare.
—  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare.
—  säkerställa oberoende och objektivitet och avslöja eventuella intressekonflikter.
3.2.5.  Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterad översyn (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll, inklusive aspekter såsom den kliniska utvärderingen, biologisk säkerhet, sterilisering och programvaruvalidering) ska ha följande bevisade kvalifikationer:
3.2.5.  Produktbedömare: Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterade översyner (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll, inklusive aspekter såsom den kliniska utvärderingen, biologisk säkerhet, sterilisering och programvaruvalidering) ska ha specialistkompetens som bör omfatta:
—  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
—  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
—  Fyra års yrkeserfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla konstruktion, tillverkning, testning eller användning av den produkt eller teknik som ska utvärderas eller som är relaterad till de vetenskapliga aspekter som ska bedömas.
—  Fyra års yrkeserfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla konstruktion, tillverkning, testning eller användning av den produkt (enligt definitionen inom en generisk produktgrupp) eller teknik som ska utvärderas eller som är relaterad till de vetenskapliga aspekter som ska bedömas.
—  Lämpliga kunskaper om de allmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I samt om tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, i harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.
—  Lämpliga kunskaper om de allmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I samt om tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, i harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.
-Kvalifikationer inom tekniska eller naturvetenskapliga områden, (t.ex. sterilisering, biokompatibilitet, vävnader från djur, mänskliga vävnader, programvara, funktionell säkerhet, klinisk utvärdering, elsäkerhet, förpackning).
—  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter.
—  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter.
—  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av klinisk utvärdering.
3.2.6.  Den personal som ansvarar för att utföra granskningar av tillverkarens kvalitetsledningssystem ska ha följande bevisade kvalifikationer:
3.2.6.  Granskare: Den personal som ansvarar för att utföra granskningar av tillverkarens kvalitetssäkringssystem ska ha specialistkompetens som bör omfatta:
—  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
—  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.
—  Fyra års erfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla kvalitetsledning.
-Fyra års erfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla kvalitetsledning.
—  Lämpliga kunskaper om teknik av det slag som definieras i IAF:s/EAC:s kodsystem eller motsvarande.
Ändring 297
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 3.4
3.4.  Underentreprenörer och externa experter
3.4.  Underentreprenörer och externa experter
3.4.1.  Utan att det påverkar de begränsningar som följer av avsnitt 3.2., får de anmälda organen lägga ut klart angivna delar av bedömningen av överensstämmelse på underentreprenörer. Det är inte tillåtet att lägga ut granskningen av kvalitetsledningssystem eller produktrelaterade översyner som helhet på underentreprenad.
3.4.1.  Utan att det påverkar de begränsningar som följer av avsnitt 3.2., får de anmälda organen lägga ut klart angivna delar av bedömningen av överensstämmelse på underentreprenörer, särskilt när den kliniska expertisen är begränsad. Det är inte tillåtet att lägga ut granskningen av kvalitetsledningssystem eller produktrelaterade översyner som helhet på underentreprenad.
3.4.2.  Om ett anmält organ anlitar lägger ut bedömning av överensstämmelse på underentreprenad antingen hos en organisation eller en person, ska det ha riktlinjer för på vilka villkor så får ske. Eventuella underentreprenader eller samråd med externa experter ska vara väl dokumenterade och vara föremål för ett skriftligt avtal som bl.a. täcker sekretess och intressekonflikter.
3.4.2.  Om ett anmält organ anlitar lägger ut bedömning av överensstämmelse på underentreprenad antingen hos en organisation eller en person, ska det ha riktlinjer för på vilka villkor så får ske. Eventuella underentreprenader eller samråd med externa experter ska vara väl dokumenterade, finnas allmänt tillgängliga och vara föremål för ett skriftligt avtal som bl.a. täcker sekretess och intressekonflikter.
3.4.3.   Om underentreprenörer eller externa experter används inom ramen för bedömning av överensstämmelse, särskilt i fråga om nya, invasiva och implanterbara medicintekniska produkter eller ny teknik inom det området, ska det anmälda organet ha tillräcklig egen kompetens på varje produktområde för vilket det utsetts att leda bedömningen av överensstämmelse, för att kunna kontrollera expertutlåtandenas lämplighet och giltighet och fatta beslut om certifiering.
3.4.3.   Om underentreprenörer eller externa experter används inom ramen för bedömning av överensstämmelse, särskilt i fråga om nya, invasiva och implanterbara medicintekniska produkter eller ny teknik inom det området, ska det anmälda organet ha tillräcklig egen kompetens på varje produktområde, varje behandling eller varje medicinsk specialitet för vilket det utsetts att leda bedömningen av överensstämmelse, för att kunna kontrollera expertutlåtandenas lämplighet och giltighet och fatta beslut om certifiering.
3.4.4a. Riktlinjerna och förfarandena som anges i punkterna 3.4.2 och 3.4.4 ska delges den nationella myndigheten innan något läggs ut på entreprenad.
Ändring 298
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 3 – punkt 3.5 – punkt 3.5.2
3.5.2.   Det ska granska personalens kompetens och kartlägga fortbildningsbehov för att de erforderliga kvalifikationerna och kunskaperna ska upprätthållas.
3.5.2.   Det ska granska personalens kompetens och kartlägga fortbildningsbehov och se till att nödvändiga åtgärder vidtas enligt situationens krav för att de erforderliga kvalifikationerna och kunskaperna ska upprätthållas.
Ändring 299
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 3.5a (ny)
Ytterligare krav på särskilda anmälda organ
3.5a 1. Kliniska experter hos särskilda anmälda organ
Särskilda anmälda organ ska förfoga över personal med expertis i fråga om utformningen av kliniska prövningar, medicinsk statistik, klinisk patienthantering, god klinisk sed i samband med kliniska prövningar och farmakologi. Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att
—  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av de kliniska prövningsplanerna och den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,
—  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,
—  kunna diskutera motivet för utformningen av den planerade studien, de kliniska prövningsplanerna och urvalet av kontrollåtgärder med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,
—  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska prövningsplanerna och de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,
—  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,
—  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare,
-förstå sig på verksamma ämnen,
—  säkerställa oberoende och objektivitet och avslöja eventuella intressekonflikter.
3.5a.2. Produktspecialister hos särskilda anmälda organ
Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterade översyner (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll) av de produkter som avses i artikel 43a ska ha följande bevisade kvalifikationer som produktspecialist:
—  Uppfylla de ovanstående kraven för produktbedömare.
—  Ha en högre universitetsutbildning inom ett område med relevans för medicintekniska produkter eller alternativt sex års erfarenhet av medicintekniska produkter eller närliggande sektorer.
—  Kunna peka ut de viktigaste riskerna med produkter inom sin produktkategori, utan föregående hänvisning till tillverkarens specifikationer eller riskanalyser.
—  Kunna utföra sin bedömning utgående från de väsentliga kraven, om det inte finns några harmoniserade eller fastställda nationella standarder.
—  Yrkeserfarenheten bör ha förvärvats i den första produktkategori som deras kvalifikationer bygger på och som har relevans för den produktkategori som det anmälda organet utsetts för, och den bör ge tillräckligt med kunskaper och erfarenhet för att möjliggöra en grundlig analys av utformning, validering, verifiering, testning och klinisk användning, tillsammans med en gedigen kännedom om hur sådana produkter utformas, tillverkas, testas och kliniskt används samt om vilka risker som är förknippade med dem.
—  Avsaknad av yrkeserfarenhet av ytterligare produktkategorier med nära anknytning till den första produktkategorin kan kompenseras med hjälp av produktspecifika internutbildningsprogram.
—  Produktspecialister med kvalifikationer inom särskilda slag av teknik, såsom sterilisering, vävnader och celler från människa och djur, kombinationsprodukter, bör förvärva sin yrkeserfarenhet inom ifrågavarande område av teknik, med relevans för räckvidden för det anmälda organets utseende.
För varje utsedd produktkategori ska det särskilda anmälda organet ha minst två produktspecialister, varav åtminstone en ska tillhöra den egna personalen, för granskning av produkter som avses i artikel 43a (ny) första stycket. För dessa produkter ska organet självt förfoga över produktspecialister med behörighet för de utsedda teknikområden (till exempel kombinationsprodukter, sterilisering, vävnader och celler från människa och djur) som omfattas av räckvidden för det anmälda organets utseende.
3.5a.3. Utbildning för produktspecialister
Produktspecialister ska få minst 36 timmars utbildning om medicintekniska produkter, förordningen om medicintekniska produkter och principerna för bedömning och certifiering, inklusive utbildning om verifiering av tillverkade produkter.
Det anmälda organet ska se till att en produktspecialist, som villkor för att förvärva sina kvalifikationer, får adekvat utbildning om relevanta förfaranden inom det anmälda organets kvalitetsledningssystem samt genomgår en utbildningsplan med ett tillräckligt antal bedömningar av konstruktionsunderlag som i vittnens närvaro genomförts under övervakning och bedömts från sakkunnigt håll, innan den blivande produktspecialisten gör en fullständigt oberoende bedömning för att få sina kvalifikationer.
Det anmälda organet ska bevisa att lämpliga kunskaper föreligger om varje produktkategori i fråga om vilken en person söker förvärva kvalifikationer. Minst fem konstruktionsunderlag (av vilka minst två ska vara ursprungliga ansökningar eller betydande utvidgningar av certifieringar) ska bedömas för den första produktkategorin. För därpå följande kvalifikationer när det gäller ytterligare produktkategorier ska bevis om adekvat produktkännedom och erfarenhet läggas fram.
3.5a.4. Upprätthållande av produktspecialisters kvalifikationer
Produktspecialisters kvalifikationer ska årligen ses över, varvid det ska påvisas att minst fyra konstruktionsunderlag, oavsett hur många produktkategorier som kvalifikationerna gäller för, har bedömts, såsom rullande medelvärde under en fyraårsperiod. Bedömningar av betydande förändringar av en godkänd utformning (inte fullständiga undersökningar av utformningen) ska, liksom bedömningar som genomförts under övervakning, räknas som 50 procent.
Produktspecialisterna ska fortlöpande bevisa att deras produktkännedom är av mest aktuella slag och att de har erfarenheter av bedömningar i varje produktkategori som omfattas av deras kvalifikationer. Årlig utbildning om förordningens aktuella innehåll, harmoniserade standarder, relevanta vägledningsdokument, klinisk utvärdering, utvärdering av prestanda, kraven i gemensamma tekniska specifikationer ska påvisas.
Om kraven för att en kvalifikation ska förnyas inte uppfylls ska kvalifikationen tillfälligt upphävas. I så fall ska den första bedömningen av ett konstruktionsunderlag som följer på detta göras under övervakning och utgående från resultaten av denna bedömning ska det bekräftas att kvalifikationen blivit giltig på nytt.
Ändring 300
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 4 – punkt 4.1
4.1.  Det anmälda organets beslutsförfarande ska vara tydligt dokumenterat när det gäller exempelvis utfärdande, tillfälligt upphävande, återinförande eller indragning av intyg om bedömning av överensstämmelse eller avslag på ansökningar om sådana intyg eller ändringar eller begränsningar av sådana, såväl som när det gäller frågan om tillägg.
4.1.  Det anmälda organets beslutsförfarande ska medge insyn och vara tydligt dokumenterat och resultatet av det ska vara allmänt tillgängligt när det gäller exempelvis utfärdande, tillfälligt upphävande, återinförande eller indragning av intyg om bedömning av överensstämmelse eller avslag på ansökningar om sådana intyg eller ändringar eller begränsningar av sådana, såväl som när det gäller frågan om tillägg.
Ändring 301
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 4 – punkt 4.3
4.3.  Det anmälda organet ska ha dokumenterade förfaranden som omfattar åtminstone
4.3.  Det anmälda organet ska ha dokumenterade förfaranden som är allmänt tillgängliga och omfattar åtminstone
—  ansökan om bedömning av överensstämmelse som inges av en tillverkare eller en auktoriserad representant,
—  ansökan om bedömning av överensstämmelse som inges av en tillverkare eller en auktoriserad representant,
—  behandlingen av ansökan, inklusive kontroll av om dokumentationen är fullständig, om produkten kan betraktas som en medicinteknisk produkt och hur den ska klassificeras,
—  behandlingen av ansökan, inklusive kontroll av om dokumentationen är fullständig, om produkten kan betraktas som en medicinteknisk produkt och hur den ska klassificeras, liksom den tid som rekommenderas för bedömningen av dess överensstämmelse,
Ändring 302
Förslag till förordning
Bilaga VI – punkt 4a (ny)
4a.  Rekommenderad tid för de bedömningar av överensstämmelse som utförs av anmälda organ
4.1.  Anmälda organ ska fastställa granskningens längd för de inledande granskningarna i etapp 1 och etapp 2 samt kontrollgranskningar för varje sökande och certifierad kund.
4.2.  Granskningens längd ska bygga bland annat på det verkliga antalet anställda inom organisationen, komplexiteten hos processerna inom organisationen, beskaffenheten och egenskaperna hos de medicintekniska produkter som omfattas av granskningen samt de olika tekniker som används för att tillverka och kontrollera de medicintekniska produkterna. Granskningens längd får anpassas till eventuella viktiga faktorer som är unika för den organisation som ska granskas. Det anmälda organet ska se till att eventuella variationer i granskningarnas längd inte blir till skada för granskningarnas effektivitet.
4.3.  Längden på en planerad granskning på plats får inte understiga en granskare/dag.
4.4.  Certifieringen av flera anläggningar som omfattas av ett kvalitetssäkringssystem får inte grundas på ett stickprovssystem.
Ändring 303
Förslag till förordning
Bilaga VII – del III – punkt 4 – punkt 4.4 – strecksats 2
—  är avsedda att användas i direkt kontakt med hjärtat, centrala cirkulationssystemet eller centrala nervsystemet, i vilket fall de tillhör klass III,
—  är avsedda att användas i direkt kontakt med hjärtat, centrala cirkulationssystemet eller centrala nervsystemet, i vilket fall de tillhör klass III, med undantag för suturer och agraffer,
Ändring 304
Förslag till förordning
Bilaga VII – del III – punkt 6 – punkt 6.7
Alla produkter som innehåller nanomaterial tillhör klass III, om inte nanomaterialet är inkapslat eller bundet på ett sådant sätt att det inte kan avges till patienten eller användaren när produkten används för sitt avsedda ändamål.
Alla produkter som innehåller nanomaterial som uttryckligen är avsedda att avges till människokroppen tillhör klass III.
Ändring 305
Förslag till förordning
Bilaga VII – del III – punkt 6 – punkt 6.8
6.8.  Regel 20
utgår
Alla produkter som är avsedda att användas för aferes, t.ex. maskiner, set, anslutningsdon och lösningar, tillhör klass III.
Ändring 306
Förslag till förordning
Bilaga VII – del III – punkt 6 – punkt 6.9
6.9  Regel 21
utgår
Produkter som består av substanser eller kombinationer av substanser som är avsedda att sväljas, inhaleras eller administreras rektalt eller vaginalt och som absorberas av eller sprids i kroppen tillhör klass III.
Ändring 307
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 3 – punkt 3.2 – stycke 1
3.2.   Tillämpningen av kvalitetsledningssystemet ska garantera att produkterna i varje led från konstruktion till slutkontroll överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tar hänsyn till genom sitt kvalitetsledningssystem ska dokumenteras på ett systematiskt och metodiskt sätt i form av skriftliga riktlinjer och rutiner, till exempel kvalitetsprogram, kvalitetsplaner, kvalitetsmanualer och kvalitetsdokument.
3.2.   Tillämpningen av kvalitetsledningssystemet ska garantera att produkterna i varje led från konstruktion till slutkontroll och leverans överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tar hänsyn till genom sitt kvalitetsledningssystem ska dokumenteras på ett systematiskt och metodiskt sätt i form av skriftliga riktlinjer och rutiner, till exempel kvalitetsprogram, kvalitetsplaner, kvalitetsmanualer och kvalitetsdokument.
Ändring 308
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 3 – punkt 3.2 – stycke 2 – led d – strecksats 2
—  de produktidentifieringsförfaranden som utarbetats och hållits aktuella på grundval av ritningar, specifikationer eller andra relevanta handlingar under varje skede av tillverkningen.
—  de produktidentifierings- och spårbarhetsförfaranden som utarbetats och hållits aktuella på grundval av ritningar, specifikationer eller andra relevanta handlingar under varje skede av tillverkningen.
Ändring 309
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 4 – punkt 4.1
4.1.  Avsikten med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren på ett riktigt sätt fullgör de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetsledningssystemet.
4.1.  Avsikten med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren på ett riktigt sätt fullgör alla de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetsledningssystemet.
Ändring 310
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 4 – punkt 4.4 – stycke 1
Det anmälda organet ska göra slumpvisa oanmälda inspektioner hos tillverkaren och i tillämpliga fall även hos tillverkarens leverantörer och/eller underentreprenörer; dessa inspektioner kan kombineras med den regelbundna utvärdering av övervakningen som avses i avsnitt 4.3 eller genomföras utöver denna utvärdering. Det anmälda organet ska upprätta en plan för de oanmälda inspektionerna som inte får lämnas ut till tillverkaren. Det anmälda organet ska upprätta en plan för de oanmälda inspektionerna som inte får lämnas ut till tillverkaren.
Det anmälda organet ska, minst vart femte år och med avseende på varje tillverkare och generisk produktgrupp, göra slumpvisa oanmälda inspektioner av de relevanta tillverkningsställena och i tillämpliga fall även hos tillverkarens leverantörer och/eller underentreprenörer. Det anmälda organet ska upprätta en plan för de oanmälda inspektionerna som inte får lämnas ut till tillverkaren och som ska förutsätta att det görs minst en oanmäld inspektion per år. Vid sådana inspektioner ska det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetsledningssystemet fungerar väl. Organet ska tillhandahålla tillverkaren en inspektionsrapport och en provningsrapport.
Ändring 311
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 4 – punkt 4.4 – stycke 3
Det anmälda organet ska ge tillverkaren en inspektionsrapport, i tillämpliga fall med resultaten av stickproven.
Det anmälda organet ska ge tillverkaren en inspektionsrapport, i tillämpliga fall med resultaten av stickproven. Denna rapport ska göras tillgänglig för allmänheten.
Ändring 312
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 4 – punkt 4.5 – stycke 1
När det gäller produkter i klass III ska utvärderingen av övervakningen också innehålla en kontroll av de godkända delar och/eller material som är viktiga för produktens integritet, med i förekommande fall överensstämmelsen mellan mängden producerade eller inköpta delar och/eller material och mängden färdiga produkter.
utgår
Ändring 313
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 5 – punkt 5.3 – stycke 1
Det anmälda organet ska pröva ansökan med hjälp av personal som har dokumenterad kunskap och erfarenhet av den berörda tekniken. Det anmälda organet får begära att ansökan kompletteras med ytterligare provningar eller bevis för att det ska gå att bedöma om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Det anmälda organet ska genomföra fysiska tester eller laboratorietester av betydelse för produkten eller ålägga tillverkaren att genomföra dem.
Det anmälda organet ska pröva ansökan med hjälp av personal som har dokumenterad kunskap och erfarenhet av den berörda tekniken. Det anmälda organet ska se till att tillverkarens ansökan innefattar en adekvat beskrivning av produkten i fråga om konstruktion, tillverkning och prestanda, så att det kan bedömas om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. De anmälda organen ska lämna synpunkter på överensstämmelsen i följande hänseenden:
—  En allmän beskrivning av produkten.
—  Konstruktionsspecifikationer, inklusive en beskrivning av vilka lösningar som antagits för att uppfylla de väsentliga kraven.
—  Systematiska förfaranden för konstruktionsprocessen och teknik som används för att kontrollera, övervaka och verifiera produktens konstruktion.
Det anmälda organet får begära att ansökan kompletteras med ytterligare provningar eller bevis för att det ska gå att bedöma om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Det anmälda organet ska genomföra fysiska tester eller laboratorietester av betydelse för produkten eller ålägga tillverkaren att genomföra dem.
Ändring 314
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 5 – punkt 5.3a (nytt)
5.3a. När det gäller produkter i klass III ska den kliniska delen av underlaget bedömas av en lämplig klinisk expert från den förteckning som tagits fram av samordningsgruppen för medicintekniska produkter i enlighet med artikel 80 g.
Ändring 315
Förslag till förordning
Bilaga VIII – punkt 8 – inledningen
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter minst 15 år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden:
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren:
Ändring 316
Förslag till förordning
Bilaga IX – punkt 7 – stycke 1 – inledningen
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter minst 15 år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden:
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren:
Ändring 317
Förslag till förordning
Bilaga X – del A – punkt 4 – stycke 2
När det gäller produkter i klass III ska övervakningen också innehålla en kontroll av överensstämmelsen mellan mängden producerat eller inköpt råmaterial eller viktiga komponenter som godkänts för typen och mängden färdiga produkter.
utgår
Ändring 318
Förslag till förordning
Bilaga X – del A – punkt 6 – stycke 1 – inledningen
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter minst 15 år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden:
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren:
Ändring 319
Förslag till förordning
Bilaga X – del A – punkt 7 – punkt 7.5 – stycke 1 – inledningen
7.5.   Med avvikelse från avsnitt 6 ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden:
7.5.   Med avvikelse från avsnitt 6 ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren:
Ändring 320
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 4 – stycke 1
Det anmälda organet ska utföra lämpliga undersökningar och provningar för att kontrollera att produkten uppfyller kraven i förordningen, genom undersökning och provning av varje produkt enligt avsnitt 5.
Det anmälda organet ska utföra lämpliga undersökningar och provningar för att bedöma om produkten uppfyller kraven i förordningen, genom undersökning och provning av varje produkt enligt avsnitt 5 eller genom undersökning och provning av produkterna på statistisk grund enligt avsnitt 6.
Ändring 321
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 5a (ny)
5a.  Statistisk kontroll av överensstämmelse
Ändring 322
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 5a – punkt 5.1 (ny)
5.1.  Tillverkaren ska presentera de tillverkade produkterna i form av homogena satser. Bevis för att de presenterade produkterna är homogena ska vara en del av satsens dokumentation.
Ändring 323
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 5a – punkt 5.2 (ny)
5.2.  Slumpvis valda provexemplar tas från varje sats. De produkter som utgör provexemplar undersöks individuellt, och de lämpliga fysiska tester eller laboratorietester som definieras i de relevanta standarder som avses i artikel 6 eller likvärdiga provningar ska utföras, för att kontrollera att produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i denna förordning.
Ändring 324
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 5a – punkt 5.3 (ny)
5.3.  Den statistiska kontrollen av produkterna ska baseras på egenskaper och/eller variabler och resultera i provtagningsmetoder och ett praktiskt genomförande som säkerställer en hög nivå på säkerheten och prestandan i enlighet med den senaste erkända kunskapen inom området. Provtagningsmetoderna ska fastställas i enlighet med de harmoniserade standarder eller likvärdiga provningar som avses i artikel 6, med beaktande av de aktuella produkternas särart.
Ändring 325
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 5a – punkt 5.4 (ny)
5.4.  Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifieringsnummer på varje godkänd produkt och utfärda ett EU-intyg om produktkontroll för de genomförda provningarna.
Alla produkter i satsen får släppas ut på marknaden, med undantag av de produkter i satsen som befunnits vara icke överensstämmande.
Om en sats inte godkänns ska det behöriga anmälda organet vidta lämpliga åtgärder för att hindra att satsen släpps ut på marknaden.
Om det ofta förekommer underkända satser kan det anmälda organet tills vidare upphöra med statistisk kontroll.
Ändring 326
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 7 – stycke 1 – inledningen
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter minst 15 år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden:
Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren:
Ändring 327
Förslag till förordning
Bilaga X – del B – punkt 8 – punkt 8.4 – stycke 1 – inledningen
8.4.   Med avvikelse från avsnitt 7 ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år efter att den sista produkten har släppts ut på marknaden:
8.4.   Med avvikelse från avsnitt 7 ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter att produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren:
Ändring 328
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del A – punkt 2
2.  Kliniska data ska ligga till grund för bekräftelsen på överensstämmelse med de krav på egenskaper och prestanda som avses i avsnitt 1 i bilaga I under normala användningsförhållanden och utvärderingen av oönskade bieffekter och godtagbarheten av det nytta-/riskförhållande som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I.
2.  Kliniska data ska ligga till grund för bekräftelsen på överensstämmelse med de krav på egenskaper och prestanda som avses i avsnitt 1 i bilaga I under normala användningsförhållanden och utvärderingen av oönskade bieffekter och godtagbarheten av det nytta-/riskförhållande som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I.
Härvid ska hänsyn även tas till data från oberoende vetenskapliga institutioner eller medicinska organisationer på basis av egna datainsamlingar av kliniska data.
Ändring 329
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del A – punkt 5
5.  När det gäller implanterbara produkter och produkter i klass III ska kliniska prövningar genomföras såvida det inte är vederbörligen motiverat att enbart förlita sig på befintliga kliniska data. Bevis för att produkterna är likvärdiga i enlighet med avsnitt 4 ska i allmänhet inte anses vara en tillräcklig motivering i den mening som avses i första meningen i detta stycke.
5.  När det gäller produkter som omfattas av artikel 43a.1, med undantag för sådana som är avsedda för kortvarig användning, ska kliniska prövningar genomföras såvida det inte är vederbörligen motiverat att enbart förlita sig på befintliga kliniska data. Bevis för att produkterna är likvärdiga i enlighet med avsnitt 4 ska i allmänhet inte anses vara en tillräcklig motivering i den mening som avses i första meningen i detta stycke.
Ändring 330
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del A – punkt 5a (ny)
5a.  Alla kliniska data som samlas in av tillverkaren som en del av den kliniska uppföljningen ska göras tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonal.
Ändring 331
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del B – punkt 1
1.   Klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, nedan kallad klinisk uppföljning, är en kontinuerlig process för att uppdatera den kliniska utvärderingen enligt artikel 49 och del A i denna bilaga och ska ingå i tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden. För detta ändamål ska tillverkaren proaktivt samla in och utvärdera kliniska data från användning i eller på människor av en produkt som får CE-märkas, inom ramen för det avsedda ändamålet enligt det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse, i syfte att bekräfta produktens säkerhet och prestanda under den förväntade livslängden, bekräfta att de identifierade riskerna alltjämt är godtagbara och identifiera nya risker på grundval av faktiska bevis.
1.   Klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, nedan kallad klinisk uppföljning, är en kontinuerlig process för att uppdatera den kliniska utvärderingen enligt artikel 49 och del A i denna bilaga och ska ingå i tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden. För detta ändamål ska tillverkaren proaktivt samla in, registrera i det elektroniska system för övervakning som avses i artikel 62 och utvärdera kliniska data från användning i eller på människor av en produkt som får CE-märkas, inom ramen för det avsedda ändamålet enligt det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse, i syfte att bekräfta produktens säkerhet och prestanda under den förväntade livslängden, bekräfta att de identifierade riskerna alltjämt är godtagbara och identifiera nya risker på grundval av faktiska bevis.
Ändring 332
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del B – punkt 3
3.  Tillverkaren ska analysera resultaten av den kliniska uppföljningen och dokumentera dem i en utvärderingsrapport som ska ingå i den tekniska dokumentationen.
3.  Tillverkaren ska analysera resultaten av den kliniska uppföljningen och dokumentera dem i en utvärderingsrapport som ska ingå i den tekniska dokumentationen och med jämna mellanrum översändas till de berörda medlemsstaterna.
När det gäller medicintekniska produkter i klass III ska tillverkarens utvärderingsrapport om den kliniska uppföljningen bedömas av en tredje part eller extern expert, varvid principerna om striktaste vetenskapliga kompetens och opartiskhet ska följas. För att bedömningen ska kunna utföras ska tillverkaren ge relevanta data till den tredje parten eller den externa experten. Både tillverkarens utvärderingsrapport om den kliniska uppföljningen och bedömningen av rapporten genom försorg av ett oberoende organ ska ingå i den tekniska dokumentationen för medicintekniska produkter i klass III.
Ändring 333
Förslag till förordning
Bilaga XIII – del B – punkt 4
4.  Slutsatserna i utvärderingsrapporten om den kliniska uppföljningen ska beaktas vid den kliniska utvärdering som avses i artikel 49 och i del A i denna bilaga och vid den riskhantering som avses i avsnitt 2 i bilaga I. Om den kliniska uppföljningen visar att det krävs korrigerande åtgärder ska tillverkaren vidta sådana.
4.  Slutsatserna i utvärderingsrapporten om den kliniska uppföljningen, och i förekommande fall bedömningen av rapporten genom försorg av en tredje part eller externa experter i enlighet med punkt 3, ska beaktas vid den kliniska utvärdering som avses i artikel 49 och i del A i denna bilaga och vid den riskhantering som avses i avsnitt 2 i bilaga I. Om den kliniska uppföljningen visar att det krävs korrigerande åtgärder ska tillverkaren vidta sådana och underrätta de berörda medlemsstaterna.
Ändring 334
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del I – punkt 1
Alla faser i den kliniska undersökningen från de första övervägandena om behovet av prövningen och dennas berättigande till publiceringen av resultaten ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i världsläkarorganisationen WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors i Finland, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul i Sydkorea.
Alla faser i den kliniska undersökningen från de första övervägandena om behovet av prövningen och dennas berättigande till publiceringen av resultaten ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i världsläkarorganisationen WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors i Finland, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul i Sydkorea. Överensstämmelse med principerna ovan ska erkännas föreligga efter det att den berörda etikkommittén undersökt frågan. Medlemsstaterna ska vara ansvariga för att fastställa de utförliga villkor som rör försökspersonernas deltagande i kliniska prövningar.
Ändring 335
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del I – punkt 2 – punkt 2.1
2.1.   Kliniska prövningar ska utföras enligt en relevant plan som är vetenskapligt och tekniskt tidsenlig och som är konstruerad så att den bekräftar eller vederlägger tillverkarens uppgifter om produkten samt de aspekter rörande säkerhet, prestanda och nytta/risk som avses i artikel 50.1. Prövningarna ska inkludera ett tillräckligt antal observationer för att garantera att resultaten är vetenskapligt giltiga.
2.1.   Kliniska prövningar ska utföras enligt en relevant plan som är vetenskapligt och tekniskt tidsenlig och som är konstruerad så att den bekräftar eller vederlägger produktens tekniska prestanda, den kliniska säkerheten och produktens effektivitet när den används för det avsedda syftet för målgruppen och i enlighet med bruksanvisningen, och tillverkarens uppgifter om produkten samt de aspekter rörande säkerhet, prestanda och nytta/risk som avses i artikel 50.1. Prövningarna ska inkludera ett tillräckligt antal observationer för att garantera att resultaten är vetenskapligt giltiga.
Ändring 336
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del I – punkt 2 – punkt 2.3
2.3.  Kliniska prövningar ska utföras under omständigheter som motsvarar normala användningsförhållanden för produkten.
2.3.  Kliniska prövningar ska utföras under omständigheter som motsvarar normala användningsförhållanden för produkten i det avsedda syftet för målgruppen.
Ändring 337
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del I – punkt 2 – punkt 2.7
2.7.  Den kliniska prövningsrapporten, undertecknad av den praktiserande läkaren eller en annan behörig person som är ansvarig, ska innehålla en kritisk bedömning av alla data som samlats in vid den kliniska prövningen, även negativa resultat.
2.7.  Den kliniska prövningsrapporten, undertecknad av den praktiserande läkaren eller en annan behörig person som är ansvarig, ska innehålla alla kliniska data som samlats in vid den kliniska prövningen och en kritisk bedömning av dem, även negativa resultat.
Ändring 338
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del Ia (ny) – punkt 1
1.  Försökspersoner som inte är beslutskompetenta:
När det gäller försökspersoner som inte är beslutskompetenta och som varken har gett eller vägrat att ge informerat samtycke före beslutsinkompetensens inträde får kliniska prövningar genomföras endast om samtliga nedanstående villkor, utöver de övergripande villkoren, är uppfyllda:
–  Informerat samtycke från den lagliga ställföreträdaren har erhållits. Samtycket ska ge uttryck för försökspersonens förmodade vilja och kan återkallas när som helst, utan negativa följder för försökspersonen.
–  Den försöksperson som inte är beslutskompetent har av prövaren eller prövarens representant i enlighet med den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten fått adekvat information om prövningen, riskerna och nyttan och som är anpassad till hans eller hennes förmåga att förstå.
–  Prövaren ska rätta sig efter uttryckliga önskemål från en försöksperson som inte är beslutskompetent men som har förmåga att inta en ståndpunkt och bedöma den information han eller hon fått om att vägra delta eller när som helst avsluta sitt deltagande i den kliniska prövningen, utan angivande av skäl och utan att det därför medför något ansvar eller någon nackdel för försökspersonen eller dennes legala ställföreträdare.
–  Inga incitament eller ekonomiska förmåner ges, med undantag för ersättning för deltagandet i den kliniska prövningen.
–  Forskningen är avgörande för validering av uppgifter som erhållits i kliniska prövningar på personer som har förmåga att ge sitt informerade samtycke eller genom andra forskningsmetoder.
–  Forskningen har ett direkt samband med ett medicinskt tillstånd som den berörda personen lider av.
–  Den kliniska prövningen har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och alla andra förutsebara risker som hänger samman med sjukdomen och dess utvecklingsstadier, och både risktröskeln och graden av lidande har definierats specifikt och ses regelbundet över.
–  Forskningen är nödvändig för att främja hälsan hos den population som berörs av prövningen och kan inte i stället utföras på en beslutskompetent försöksperson.
–  Det finns anledning att anta att deltagande i den kliniska prövningen medför nytta som uppväger riskerna för en försöksperson som inte är beslutskompetent, eller att deltagandet innebär endast en minimal risk.
–  En etikkommitté som har sakkunskap om den aktuella sjukdomen och den berörda patientgruppen eller som har inhämtat råd i kliniska, etiska och psykosociala frågor som rör den aktuella sjukdomen och den berörda patientgruppen har godkänt protokollet.
Försökspersonen ska i möjligaste mån delta i förfarandet för inhämtande av samtycke.
Ändring 339
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del Ia (ny) – punkt 2
2.  Underåriga
Kliniska prövningar får genomföras endast om samtliga villkor nedan, utöver de övergripande villkoren, är uppfyllda:
–  Den eller de legala ställföreträdarna har skriftligen gett informerat samtycke och detta ger uttryck för den underårigas förmodade vilja.
–  Informerat och uttryckligt samtycke har inhämtats från den underåriga, i det fall samtycke kan ges enligt nationell lag.
–  En läkare (antingen prövaren eller en person som ingår i prövningsgruppen) som är utbildad för eller har erfarenhet av att arbeta med barn har gett den underåriga all relevant information om undersökningen, riskerna och nyttan på ett sätt som anpassats till hans eller hennes ålder och mognad.
–  Utan att det påverkar tillämpningen av andra strecksatsen tar prövaren vederbörlig hänsyn till uttryckliga önskemål från en underårig som har förmåga att inta en ståndpunkt och bedöma den information han eller hon fått om att vägra delta eller när som helst avsluta sitt deltagande i den kliniska prövningen.
–  Inga incitament eller ekonomiska förmåner ges, med undantag för ersättning för deltagandet i den kliniska prövningen.
–  Forskningen har ett direkt samband med ett medicinskt tillstånd som den berörda underåriga lider av eller är av sådan art att den endast kan utföras på underåriga.
–  Den kliniska prövningen har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och alla andra förutsebara risker som hänger samman med sjukdomen och dess utvecklingsstadier, och både risktröskeln och graden av lidande har definierats specifikt och ses regelbundet över.
–  Det finns skäl att förvänta att den kliniska prövningen kan bli till viss direkt nytta för den patientkategori som prövningen avser.
–  EMA:s motsvarande vetenskapliga riktlinjer har följts.
–  Patientens intresse ska alltid väga tyngre än det vetenskapliga intresset och samhällsintresset.
–  Den kliniska prövningen innebär ingen dubblering av andra studier utgående från samma hypotes och åldersanpassad teknik används.
–  En etikkommitté som har pediatrisk sakkunskap eller som har inhämtat råd i kliniska, etiska och psykosociala frågor som rör pediatrik har godkänt protokollet.
Den underåriga ska delta i förfarandet för inhämtande av samtycke på ett sätt som är anpassat till hans eller hennes ålder och mognad. Underåriga som enligt nationell lagstiftning kan samtycka ska också ge sitt informerade och uttryckliga samtycke till att delta i undersökningen.
Om den underårige under loppet av en klinisk prövning blir myndig enligt den berörda medlemsstatens nationella lag ska ett informerat samtycke till att den kliniska prövningen fortsätter uttryckligen inhämtas från den berörda personen.
Ändring 340
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del II – led 1 – led 1.11
1.11.  Sammanfattning av den kliniska prövningsplanen (den kliniska prövningens syfte, antal försökspersoner och kön, urvalskriterier för försökspersonerna, försökspersoner under 18 år, prövningens utformning (t.ex. kontrollerade och/eller randomiserade studier, planerat startdatum och planerat slutdatum).
1.11.  Sammanfattning av den kliniska prövningsplanen (den kliniska prövningens syfte, antal försökspersoner och kön, urvalskriterier för försökspersonerna, försökspersoner under 18 år, prövningens utformning (t.ex. kontrollerade och/eller randomiserade studier, planerat startdatum och planerat slutdatum). Eftersom randomiserade studier vanligtvis skapar en högre evidensnivå för klinisk effektivitet och säkerhet, måste användningen av en annan utformning eller studie motiveras. Även valet av kontrollåtgärder måste motiveras. De båda motiveringarna ska tillhandahållas av oberoende experter med nödvändiga kvalifikationer och kunskaper.
Ändring 343
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del II – led 3 – led 3.1 – led 3.1.3
3.1.3.  Information om den ansvariga och den samordnande prövaren, inklusive deras kvalifikationer, och om prövningsstället.
3.1.3.  Information om den ansvariga och den samordnande prövaren, inklusive deras kvalifikationer, om prövningsstället, om avtalet mellan sponsorn och den undersökande organisationen samt uppgifter om finansieringen.
Ändring 344
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del II – led 3 – led 3.1 – led 3.1.4
3.1.4.  En sammanfattning av den kliniska prövningen.
3.1.4.  En sammanfattning av den kliniska prövningen på det berörda landets officiella språk.
Ändring 347
Förslag till förordning
Bilaga XIV – del II – led 3 – led 3.15a (ny)
3.15a. En plan för vidare behandling av försökspersonerna efter det att den kliniska prövningen har avslutats.

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0324/2013).


Återvinning av fartyg ***I
PDF 196kWORD 29k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 oktober 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om återvinning av fartyg (COM(2012)0118 – C7-0082/2012 – 2012/0055(COD))
P7_TA(2013)0429A7-0132/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0118),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7–0082/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 12 juli 2012(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 juni 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7–0132/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG

P7_TC1-COD(2012)0055


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1257/2013.)

(1) EUT C 299, 4.10.2012, s. 158.
(2) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna som antogs den 18 april 2013 (Antagna texter, P7_TA(2013)0182.


Europeisk befolkningsstatistik ***I
PDF 191kWORD 21k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 oktober 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk befolkningsstatistik (COM(2011)0903 – C7-0518/2011 – 2011/0440(COD))
P7_TA(2013)0430A7-0050/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0903),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7–0518/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 september 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0050/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(1).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om om europeisk befolkningsstatistik

P7_TC1-COD(2011)0440


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1260/2013.)

(1) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 18 april 2013 (Antagna texter, P7_TA(2013)0181).


Mänskliga rättigheter i Sahelregionen
PDF 255kWORD 75k
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om människorättssituationen i Sahelregionen (2013/2020(INI))
P7_TA(2013)0431A7-0325/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av centrala FN-konventioner och FN-fördrag samt afrikanska konventioner och fördrag om mänskliga rättigheter, inbegripet Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, och dess fakultativa protokoll,

–  med beaktande av protokollet om afrikanska kvinnors rättigheter, som fogats till Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som antogs den 17 juli 1998 och trädde i kraft den 1 juli 2002,

–  med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades den 23 juni 2000 och ändrades den 22 juni 2010,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2012 om EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati samt rådets beslut av den 25 juli 2012 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter(1) och av den 18 mars 2013 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Sahel(2), särskilt människorättsartiklarna i detta mandat,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Sahel, i synnerhet Mali, bland annat slutsatserna av den 21 mars 2011 om EU-strategin för säkerhet och utveckling i Sahel, och de nyligen antagna slutsatserna, bland annat de av den 17 och 31 januari, 18 februari, 22 april, 27 maj och 24 juni 2013,

–  med beaktande av FN:s deklaration om skydd av kvinnor och barn i krissituationer och vid väpnade konflikter samt säkerhetsrådets resolutioner 1325(2000) och 1820(2008), om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 juni 2011 om EU-indikatorer för den övergripande strategin för EU:s genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325(2000) och 1820(2008) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner och rapporterna från FN:s generalsekreterare och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om Sahel, i synnerhet om Mali,

–   med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 14 juni 2013 till FN:s säkerhetsråd om läget i Sahelregionen och den bifogade integrerade FN-strategin för Sahel,

–  med beaktande av FN:s rapport om mänsklig utveckling 2013,

–  med beaktande av Europeiska kommissionens humanitära genomförandeplaner för Sahel,

–  med beaktande av ordförandenas slutsatser från den internationella givarkonferensen Together for a New Mali som ägde rum i Bryssel den 15 maj 2013,

–  med beaktande av konferensen på hög nivå om kvinnors ledarskap i Sahel som ägde rum i Bryssel den 9 april 2013 på initiativ av Europeiska unionen, FN:s generalsekreterares särskilda representant för Sahel och UN Women,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet (2010–2015),

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport till FN:s säkerhetsråd om Västsahara av den 8 april 2013, särskilt hänvisningen till att det finns ett samband mellan Västsahara och situationen i Sahel, med beaktande av EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahel som utarbetats av Europeiska utrikestjänsten, särskilt bekräftandet av att problemen i Sahel är gränsöverskridande och nära kopplade till varandra och att endast en regional inriktning och en helhetsstrategi som även inkluderar grannländerna i Maghreb kan möjliggöra utveckling i regionen,

–  med beaktande av rapporten av den 28 februari 2013 från den särskilda föredraganden om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som avsåg hans besök i Marocko, inklusive Västsahara,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om situationen i Västsahara(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om det tjugoandra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2012 om parlamentets ståndpunkt om det nittonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(6),

–  med beaktande av årsrapporten om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken från EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet som godkändes av rådet den 4 oktober 2012,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0325/2013), och av följande skäl:

A.  Sahel är en av de fattigaste regionerna i världen. Regionen har allvarliga problem när det gäller mänskliga rättigheter, upprätthållande av rättsstaten, säkerhet och väpnade konflikter samt ekonomisk och social utveckling. Den extrema fattigdomen i regionen återspeglas i FN:s index för mänsklig utveckling för 2012, där Niger (186:e plats), Tchad (184:e plats), Burkina Faso (183:e plats) och Mali (182:e plats) återfinns bland de sex minst utvecklade länderna i världen.

B.  Spridningseffekten orsakas i första hand av politisk instabilitet, fattigdom och dåligt bevakade gränser och är ett av regionens utmärkande drag. Den skapar gemensamma utmaningar på människorättsområdet i hela Sahel och visar att det krävs en väl samordnad helhetsstrategi för hela den ekogeografiska regionen Sahel.

C.  Införandet av demokrati, fred och goda styrelseformer är en avgörande utmaning för Sahelländerna, som måste börja arbeta för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, undanröja diskriminering av kvinnor och minoriteter samt främja utbildning och etnisk försoning.

D.  Denna resolution behandlar de länder som omfattas av EU:s Sahelstrategi, särskilt Mauretanien, Mali, Niger och berörda delar av Burkina Faso och Tchad. En bredare geografisk och ekologisk definition av Sahel är också viktig med tanke på de utmaningar på människorättsområdet som är gemensamma för regionen och som uppkommer genom konflikter och bristande skydd av människors säkerhet, inklusive bräckliga stater. Detta betänkande tar även upp människorättssituationen i det icke självstyrande territoriet Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf.

E.  Mödradödligheten i Mali, som uppskattas till 1 100 dödsfall per 100 000 levande födda barn, är den högsta i världen enligt uppgifter från FN. Enligt FN:s rapport om mänsklig utveckling 2013 är dödligheten för barn under fem år särskilt hög i Niger och Mali och dödligheten uppgår till mer än 200 dödsfall per 1 000 levande födda barn i de fall då mödrarna saknar utbildning. Enligt Världsbanken är antalet elever inskrivna i grundskolan i Niger och i Mali bland det lägsta i världen; 62 respektive 63 procent. FN:s uppskattningar visar att den allvarliga livsmedels- och näringskrisen i Sahel och i Västafrika 2012 drabbade cirka 18 miljoner människor. Enligt kommissionens uppskattningar är totalt 10,3 miljoner människor, bland dem 4,2 miljoner malier, drabbade av osäker livsmedelsförsörjning 2013. 1,4 miljoner barn under fem år löper en omedelbar risk att drabbas av allvarlig undernäring och ytterligare 3,1 miljoner löper omedelbar risk att drabbas av moderat undernäring. Kommissionen har bidragit till upprättandet av den globala alliansen för motståndskraftsinitiativet i Sahel (Agir-Sahel) och har utlovat 517 miljoner euro i humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd för 2012–2013.

F.  En del av befolkningen i dessa länder har inte tillgång till hälso- och sjukvård och lider av flera endemiska sjukdomar som kolera, hjärnhinneinflammation, mässling och hiv/aids. Många avlider i hiv/aids, och i Tchad avlider varje år 11 000 personer i sjukdomen, i Burkina Faso 7 100, i Mali 4 400 och i Niger 4 300.

G.  Sahelländerna har omfattande naturtillgångar, särskilt olja, guld och uran, men intäkterna från dessa resurser går inte i tillräcklig utsträckning tillbaka till den lokala ekonomin så att den kan komma ländernas utveckling till godo.

H.  Inbördeskrig och etniska konflikter leder till befolkningsrörelser och till inrättande av flyktingläger, t.ex. flyktinglägret i Mentao i Burkina Faso, Mangaize i Niger, M’Bera i Mauretanien och Breijing i Tchad. Levnadsvillkoren och de sanitära förhållandena i dessa läger är bedrövliga.

I.  Under de senaste 20 åren har regelbundna val genomförts i Mali. Före statskuppen betraktades detta land som relativt framgångsrikt i fråga om demokratin i Afrika.

J.  Krisen i Mali är mångfacetterad och kan inte enbart betraktas som en etnisk konflikt. Det missnöje och den strävan efter oberoende eller ökad självständighet som tuaregerna i norra Mali visade utnyttjades emellertid av beväpnade jihadister som i början av 2012 allierade sig med den sekulära nationella rörelsen för Azawads befrielse (MNLA) i deras uppror för att därefter driva rörelsen på flykten. Dessa grupper, särskilt Ansar Dine, al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) och Rörelsen för enhet och jihad i västra Afrika (Mujao), drog ytterligare nytta av den instabila situation som följde på kuppen i Bamako samt av den bredare regionala instabiliteten med stöd från de okontrollerade vapenarsenalerna i Libyen. Hotet mot den maliska statens själva existens i kombination med systematiska människorättskränkningar i norr påskyndade de franska och afrikanska styrkornas samt FN-styrkornas väpnade interventioner för att få ett slut på extremistgruppernas övergrepp och människorättskränkningar, återupprätta demokratin, rättsstaten och den maliska statens auktoritet samt återskapa respekten för de mänskliga rättigheterna. Den 18 juni 2013 undertecknades ett preliminärt fredsavtal av Malis regering och rebellstyrkorna. Situationen i Mali kräver inte bara att man tar itu med säkerhetsfrågorna, utan det internationella samfundet måste även engagera sig långsiktigt och vidta kraftfulla åtgärder för att hantera de stora politiska, utvecklingsmässiga och humanitära utmaningarna.

K.  Terroristgruppernas närvaro i Sahel orsakar omfattande instabilitet och osäkerhet i regionen, på grund av gisslantaganden och våldsamma attentat. Sahel är en transitzon för olaglig handel med narkotika från kriminella grupper i Latinamerika, och narkotikahandlarna samarbetar ofta med terroristgrupper som garanterar säkerheten vid transiteringen. Narkotikahandlarnas närvaro orsakar instabilitet i Sahel, men även i EU som ofta är slutdestinationen för denna handel.

L.  Regeringarna i Sahelregionen måste engagera de berörda befolkningarna för att kunna nå en hållbar lösning på krisen. Framför allt är kvinnornas deltagande en nödvändig förutsättning för att lösa krisen i Sahel och uppnå långsiktig stabilitet. Kampen mot straffrihet, bland annat straffrihet för könsrelaterat våld i samband med konflikter, är grundläggande för stabiliteten i regionen och för att kunna bygga upp en varaktig fred.

M.  EU har ägnat Sahel allt större uppmärksamhet, vilket har tagit sig uttryck i antagandet av en EU-strategi för säkerhet och utveckling i Sahel 2011, sjösättandet av uppdraget för kapacitetsuppbyggnad (Eucap Sahel Niger) inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) i juli 2012 liksom EU:s GSFP-uppdrag för utbildning (EUTM) i Mali i februari 2013 samt utnämnandet av EU:s särskilda representant för Sahel. I den nya särskilda EU-representantens mandat, som antogs den 18 mars 2013, är människorättsinslaget mycket starkt.

N.  Komplexa problem som är sammanlänkade med varandra kräver en uttömmande och samordnad strategi där man utnyttjar samtliga instrument och politiska områden inom EU, där EU-mål för krishantering, säkerhet, utvecklingssamarbete och ekologisk hållbarhet kopplas samman med EU-insatser på områdena mänskliga rättigheter, demokratistöd och rättsstatsprincipen. En uttömmande strategi för regionen bör omfatta en effektiv samordning av relevanta kommissionsledamöter under ledning av vice ordföranden/den höga representanten, till exempel kommissionsledamoten med ansvar för utveckling och humanitärt bistånd, Europeiska utrikestjänsten, EU:s särskilda representanter för bland annat mänskliga rättigheter och Sahel, EU:s samordnare för terroristbekämpning samt medlemsstaterna. En effektiv lösning på den nuvarande krisen måste omfatta en ekonomisk och social politik som syftar till att förbättra befolkningens levnadsstandard.

O.  EU:s politik bör vara särskilt inriktad på landsbygdsutveckling och jordbruk för att garantera livsmedelstrygghet som bidrar till en hållbar socioekonomisk utveckling i Afrika söder om Sahara. Kommissionen lanserade Agir-Sahel-initiativet i partnerskap med bland andra FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (Unocha), FN:s barnfond (Unicef), FN, FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Världslivsmedelsprogrammet (WFP), i avsikt att utöka det interorganisatoriska samarbetet som en del av EU:s heltäckande strategi för att möta livsmedelskrisen i Sahel. Enligt de deltagande organen krävs det en investering på minst 750 miljoner euro för att skapa ett socialt skyddsnät för de mest utsatta om och när torkan slår till igen i framtiden.

P.  Brotten mot mänskliga rättigheter och den politiska, miljömässiga, utvecklingsrelaterade och humanitära krisen i Sahelregionen drabbar i synnerhet kvinnor, som ofta diskrimineras och lever i fysisk och mänsklig otrygghet och kronisk fattigdom samt drabbas av marginalisering. Jämställdhet, kvinnors politiska och ekonomiska egenmakt, främjande av jämställdhet och försvar av kvinnors rättigheter krävs för att minska fattigdomen och skapa hållbar utveckling. En alltmer begränsad social miljö innebär minskad rörlighet och produktivitet bland kvinnor, vilket i slutändan också minskar deras förmåga att effektivt leda arbetet för och försvara kvinnors rättigheter. Majoriteten av de småskaliga jordbrukarna i Sahelregionen är kvinnor, men trots detta missgynnas de i fråga om markrättigheter, vilket är en bidragande orsak till fattigdomen bland kvinnor. Studier visar att man genom att ge kvinnor utbildning och möjlighet att tjäna pengar liksom att kontrollera dessa intjänade pengar uppnår positiva resultat på flera områden, till exempel följande: mödra- och barndödligheten minskar, kvinnors och barns hälsa och näringsintag förbättras, produktiviteten inom jordbruket ökar, klimatförändringarna kan lindras, befolkningstillväxten minskar, den ekonomiska tillväxten främjas och fattigdomscirkeln bryts.

Q.  Vid toppmötet i London om familjeplanering i juli 2012 satte över hundra regeringar, internationella organ och icke-statliga organisationer själva upp målet att fram till 2020 investera ytterligare 4 miljarder dollar, utöver de 10 miljarder dollar som redan anslagits, för att öka antalet kvinnor som använder preventivmedel i de 69 fattigaste länderna på jorden, bland annat Sahelländerna, med 120 miljoner.

R.  Sahelländerna har undertecknat Cotonouavtalet. Partnerskap med Europeiska unionen grundar sig på ömsesidigt överenskomna bestämmelser om mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, och omfattar utvecklingsstöd, goda styrelseformer, främjande av mänskliga rättigheter samt humanitärt bistånd.

S.  EU:s samarbete med Afrikanska unionen (AU), Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas), Arabiska Maghrebunionen, regionala människorättsinstitutioner och FN:s människorättsorgan samt organisationer i det civila samhället kommer även i fortsättningen att vara en förutsättning för ett effektivare försvar av skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter i Sahel.

T.  I sin rapport av den 14 juni 2013 till FN:s säkerhetsråd föreslog FN:s generalsekreterare en integrerad strategi för Sahel som bygger på tre strategiska mål: förstärkta inkluderande och verksamma styrelseformer i hela regionen, uppbyggnad av nationella och regionala säkerhetsmekanismer som kan möta gränsöverskridande hot samt integrering av de humanitära och utvecklingsrelaterade planerna och insatserna för att bygga upp den långsiktiga motståndskraften.

U.  Sedan 1991 råder eldupphör i Västsahara mellan den marockanska regeringen och Polisario. FN betraktar Västsahara som ett icke-självstyrande territorium. Demokratiska sahariska arabrepubliken är fullvärdig medlem av AU och erkänns för närvarande av mer än 35 FN-stater, men inte av själva FN eller av någon EU-medlemsstat. Marocko har en rättslig skyldighet att svara för sitt utövande av den faktiska förvaltande makten över Västsaharas territorium och folk. FN fungerar, under säkerhetsrådets ledning, som medlare för att finna en lösning på konflikten. Enligt FN:s generalsekreterare har dock inga framsteg gjorts i de viktiga frågorna om områdets framtida status. En folkomröstning om Västsaharas ställning, som man i princip redan kom överens om 1988, har ännu inte ägt rum.

V.  Marocko har undertecknat och ratificerat flera internationella fördrag och människorättsfördrag, såsom den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT), konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s förklaring om skydd av människorättsförsvarare (UNPHRD).

W.  I FN:s säkerhetsråds resolutioner nr 1754(2007), 1783(2007), 1871(2009), 1920(2010), 1979(2011), 2044(2012) och 2099(2013) uppmanas grannländerna att samarbeta fullt ut med FN och sinsemellan, i syfte att stärka sitt engagemang för att bryta det nuvarande dödläget och finna en politisk lösning.

X.  Flyktinglägren nära Tindouf i Algeriet, som för första gången inrättades för 37 år sedan, är fortfarande de läger som existerat näst längst i världen. Det politiska dödläget innebär att det inte finns några realistiska förutsättningar för att upplösa lägren eller för att invånarna ska kunna överföras till andra länder eller flytta tillbaka inom en snar framtid.

Y.  Både den marockanska regeringen och Polisario har anklagats för människorättskränkningar. Mandatet för FN:s grupp för folkomröstningen i Västsahara (Minurso) inkluderar inte människorättsdimensionen och erbjuder ingen mekanism för att rapportera påstådda brott mot mänskliga rättigheter. I sin resolution 2099 av den 25 april 2013 förnyar FN:s säkerhetsråd Minursos mandat. I FN:s generalsekreterares rapport av den 8 april 2013 ägnas tre sidor åt mänskliga rättigheter. FN:s säkerhetsråd och de EU‑medlemsstater som ingår i säkerhetsrådet avstod från att stödja ett förslag från Förenta staterna om att ge Minurso ett människorättsmandat, vilket ledde till folkliga demonstrationer i Västsahara.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet uttrycker en djup oro över människorättssituationen i Sahel. Situationen har förvärrats av upprepade kriser på det politiska, sociala, ekonomiska och ekologiska området. Parlamentet understryker att utmaningar som är nära sammanlänkade med varandra kräver politiska åtgärder som är integrerade och heltäckande och en politisk lösning som omfattar de olika parterna i konflikten.

2.  Europaparlamentet konstaterar att människorättssituationen i Sahel har fått större uppmärksamhet på den internationella arenan till följd av den väpnade konflikten i Mali och de franska och afrikanska styrkornas samt FN-styrkornas interventioner. Parlamentet är medvetet om att konflikten skapat särskilda problem i landet samt att den har förvärrat strukturella problem som funnits redan tidigare i Mali och på andra håll i regionen, exempelvis i Libyen. Parlamentet betonar emellertid att de akuta problemen i Mali inte får avleda uppmärksamheten från de kroniska och genomgripande problem som får allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna på andra håll i Sahel, särskilt organiserad brottslighet, slaveri, människohandel, vapen- och narkotikahandel, jihadextremister och en radikalisering av jihad, bristfälliga styrelseformer och myndighetskorruption samt systemisk och försvagande fattigdom, barnsoldater och diskriminering av kvinnor.

3.  Europaparlamentet påminner om att de porösa gränserna är utmärkande för länderna i regionen. Parlamentet betonar att den förvärrade situationen i Sahel i sig har samband med den massiva vapeninförseln i norra Mali efter kriget i Libyen – i övriga länder i regionen avväpnades de libyska rebellerna systematiskt vid gränsen. Parlamentet upprepar sin vädjan om en lagstiftning och en hård kontroll i fråga om vapenförsäljningen för att medlemsstaterna inte ska förvärra konflikten.

4.  Europaparlamentet anser att det är positivt att mänskliga rättigheter ägnas alltmer uppmärksamhet i EU:s politik. FN har utvecklat en omfattande strategi för Sahel med en stark människorättsdimension. Parlamentet påminner om att EU och länderna i Sahel, som undertecknare av Cotonouavtalet, har åtagit sig ömsesidiga skyldigheter att skydda mänskliga rättigheter och demokratiska principer utgående från rättsstatsprincipen samt öppna och ansvarsfulla styrelseformer. Parlamentet påminner även om att Sahelländerna har undertecknat de flesta internationella fördrag om skydd för de mänskliga rättigheterna samt kvinnors och barns rättigheter.

5.  Europaparlamentet framhåller särskilt EU:s viktiga roll som världens största biståndsgivare när det gäller att ta itu med utvecklingsutmaningarna i Sahelregionen. Parlamentet understryker behovet av att engagera andra internationella aktörer i satsningar för utrotande av fattigdom och hunger, främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män och minskning av barnadödlighet i enlighet med millennieutvecklingsmålen.

Mänskliga rättigheter i väpnade konflikter

6.  Europaparlamentet är djupt oroat över människorättssituationen i Mali, varifrån det kommer rapporter om att väpnade tuaregrebeller och jihadistgrupper begår allvarliga människorättskränkningar i norra Mali. Parlamentet konstaterar att de påstådda brotten omfattar massvåldtäkter, tortyr, stympning och grym behandling, inklusive amputationer och offentlig prygling, offentlig stening för påstådd otrohet, etniskt våld, försök till etnisk rensning, utomrättsliga och summariska avrättningar av fångar, massakrer på maliska soldater, olagliga frihetsberövanden och fängslanden, domar utan korrekt rättsförfarande, tvångsäktenskap och sexuellt slaveri, avsiktliga attacker mot kulturobjekt och förstörelse och plundring av egendom. Parlamentet oroas djupt över de nya typerna av terroristdåd och brottslig verksamhet, såsom självmordssprängningar, kidnappningar och gisslantaganden samt användning av barn som mänskliga sköldar. Parlamentet konstaterar att det sedan januari 2013 även förekommit ett flertal rapporter om att delar av de maliska säkerhetsstyrkorna och i mindre omfattning medborgargardena gjort sig skyldiga till människorättskränkningar mot misstänkta jihadister eller sådana som de upplever har samarbetat med rebellgrupper. Parlamentet noterar att offren till största delen är tuareger, araber och fulani och att armén ofta anklagats för etniskt baserade repressalier. Parlamentet uttrycker stor oro över att de påstådda övergreppen har omfattat tortyr och omänsklig behandling, påtvingade försvinnanden och utomrättsliga och summariska avrättningar av såväl fångar som civila. Parlamentet oroas också över rapporter från södra Mali om att militären mördat, torterat och bortfört medlemmar av säkerhetsstyrkorna som var lojala mot Touréregimen före kuppen. Parlamentet noterar också med stor oro rapporterna om landminor som dödar och lemlästar maliska civila, inklusive barn. Parlamentet uppmanar alla stridande att avstå från att använda landminor och att samarbeta snabbt och effektivt med regionala och internationella aktörer för att se till att dessa vapen avlägsnas helt.

7.  Europaparlamentet gläder sig över att ett fredsavtal undertecknades i Mali den 18 juni 2013 som banade väg för ett lyckat presidentval och fredsförhandlingar mellan de maliska myndigheterna och väpnade rebellgrupper från norra Mali. Parlamentet välkomnar särskilt alla undertecknande parters åtagande om att upphöra med alla människorättskränkningar, och stöder deras strävan efter enighet, dialog och återställande av en konstitutionell ordning. Detta är dock ett preliminärt avtal som måste följas av åtgärder från båda sidor för att konflikten ska kunna avslutas definitivt. De maliska myndigheterna och deras internationella partner uppmanas att i detta syfte noggrant uppmärksamma de nya mönster för människorättskränkningar, inklusive repressalier med etnisk bakgrund, som har dykt upp sedan vissa delar av norra Mali återtagits och som kan utgöra ett allvarligt hinder för fredsbyggande och försoning om de inte hanteras på ett förnuftigt sätt. Parlamentet välkomnar att den maliska regeringen har inrättat enheter som ska övervaka arméns militära operationer i norra delen av landet och har inlett utredningar av påstådda människorättskränkningar som kan ha begåtts av delar av den maliska armén. Parlamentet uppmanar de väpnade styrkorna att visa prov på professionalism när de stärker sin position i tidigare rebellkontrollerade områden, och uppmanar också Malis regering att öka sina ansträngningar för att underlätta rapportering av övergrepp, såväl i deras nuvarande operationer som i eventuella framtida offensiver, bland annat genom att stödja den nationella människorättskommissionen och tillämpa ett korrekt rättsförfarande då misstänkta militanter förhörs. Parlamentet upprepar än en gång att det fördömer de konstaterade grymheter som begåtts mot civilbefolkning, fångar och soldater. Parlamentet påminner om att åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen ansåg att det fanns skälig grund att tro att de grymheter som begicks under konflikten i Mali kan betraktas som krigsbrott. Parlamentet anser dessutom att vissa av grymheterna kan betraktas som brott mot mänskligheten.

8.  Europaparlamentet noterar med stor oro att en ytterligare anledning till den ökande destabiliseringen i Mali är den tilltagande korruptionen, som förhindrar det internationella biståndet från att nå befolkningarna i norr, till exempel tuareger, songhaier, araber och andra. Parlamentet understryker att en av korruptionens farligaste effekter är skapandet av en kulturell och etnisk skiljelinje mellan norra och södra Mali.

9.  Europaparlamentet noterar med stor oro att FN:s flyktingkommissariat uppskattar att det finns närmare 300 000 internflyktingar i Mali, utöver de mer än 175 000 flyktingarna i grannländerna Burkina Faso, Niger, Mauretanien och, i mindre utsträckning, Algeriet. Parlamentet kräver omedelbara åtgärder i de flyktingläger och delar av norra Mali som drabbats av kolera, där livsmedelsförsörjningen är mycket osäker och barndödligheten alarmerande, betydligt högre än för regionen som helhet på grund av undernäring och bristande tillgång på säkert dricksvatten och hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar de internationella givarstaterna att omgående leva upp till sina finansiella åtaganden och utan dröjsmål samla in de 290 miljoner dollar som saknas för att UNHCR ska kunna åtgärda den allvarliga livsmedelskris som nu drabbar 3,4 miljoner malier. Parlamentet understryker att det är viktigt att garantera flyktingarnas och internflyktingarnas säkerhet samt att göra det lättare för dem att återvända till sina hem som en central del av den nationella försoningen.

10.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på kvinnornas lidande under den senaste konflikten i Mali. Parlamentet fördömer i synnerhet kidnappning som krigsbrott och våldtäkt som krigsvapen. Parlamentet förväntar sig att EU och Malis övriga internationella partner ska föra ett nära samarbete med de maliska myndigheterna för att fullgöra åtagandena i FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 och i EU:s övergripande strategi. Parlamentet riktar uppmärksamheten på betydelsen av att inrätta rättsliga övergångsmekanismer för att få slut på straffriheten för dem som gör sig skyldiga till våld mot kvinnor.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och Sahelländerna att fullt ut genomföra följande resolutioner från FN:s säkerhetsråd: resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, i vilken man efterlyser kvinnors deltagande i alla aspekter och på alla nivåer av konfliktlösningsarbetet, och resolution 1820 om sexuellt våld under och efter konflikter samt de efterföljande resolutionerna 1888, 1889 och 1960, som bygger på de tidigare nämnda resolutionerna. Parlamentet förespråkar därför att man lägger fokus på och garanterar kvinnors deltagande i fredsprocesserna och att man erkänner behovet av att integrera jämställdhetsperspektivet i förebyggandet av konflikter, fredsbevarande åtgärder, humanitär hjälp och återuppbyggande efter konflikter. Parlamentet beklagar djupt det extrema lidande som kvinnor utsätts för enbart för att de är kvinnor i konfliktdrabbade områden. Parlamentet understryker att handlingar såsom soldaters våldtäkter av flickor, tvångsprostitution, tvångsgraviditeter, sexuellt slaveri, våldtäkt, sexuella trakasserier och bortförande i samförstånd (genom förförelse) är brott som inte får ignoreras, och att EU måste uppmärksamma dessa allvarliga problem. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att garantera tillgången till abort för kvinnor och flickor som utsatts för våldtäkter i samband med väpnade konflikter.

12.  Europaparlamentet framhåller att kvinnor ofta diskrimineras i fråga om erkännandet av deras arbete för fred. Parlamentet påminner om att när kvinnor deltar regelbundet i konfliktlösning och fredsuppbyggnad spelar de en central roll i fredsförhandlingarna och breddar därigenom räckvidden för återuppbyggnaden, återupprättandet och de fredsbevarande åtgärderna. Parlamentet uppmuntrar följaktligen kvinnors deltagande i alla typer av nationella, regionala och internationella försoningsinsatser för Mali, i synnerhet för landets norra del. Parlamentet begär att de nationella handlingsplaner som nämns i FN:s säkerhetsråds resolution 1325 regelbundet ses över och att de prioriterade punkterna regelbundet uppdateras.

13.  Europaparlamentet förfasar sig över de allvarliga brotten och allvarliga våldshandlingarna mot barn i Mali, bland annat den väldokumenterade rekryteringen och användningen av barnsoldater i nästan alla väpnade grupper som är aktiva i den norra delen av landet, inklusive regeringsstyrkorna. Parlamentet betonar att det är viktigt att demobiliseringen och återanpassningen av barnsoldater tilldelas tillräckligt med resurser. Parlamentet välkomnar i detta avseende det avtalsutkast som för närvarande utarbetas av den maliska regeringen och FN om att barnsoldater som har samröre med väpnade grupper ska överlämnas till FN-representanter, och välkomnar med stor tillfredsställelse Unicefs agerande till förmån för dessa barns återintegrering. Parlamentet oroas djupt över slutsatserna i FN:s senaste rapport om barn i väpnade konflikter enligt vilken konflikten i Mali, på grund av sin karaktär och den taktik som tillämpas, har skapat oerhörda hot mot barnen. Parlamentet fördömer i mycket starka ordalag mord och lemlästning av barn, våldtäkter och sexuellt våld, tvångsäktenskap, kidnappningar och angrepp mot skolor och sjukhus och begränsning av flickornas tillgång till utbildning under konflikten i Mali. Parlamentet noterar att en majoritet av skolorna i norr ännu inte har öppnats och kräver omedelbara åtgärder för att de ska kunna göra det. Parlamentet uppmärksammar de fall i norra Mali där barn som föds till följd av våldtäkter överges, och anser att man omedelbart bör finna en lösning på denna oroväckande tendens. Parlamentet uttrycker dessutom djup oro över rapporterna om barn som fängslats tillsammans med vuxna och som förhörs utan vederbörligt skydd, och välkomnar i detta sammanhang FN:s säkerhetsråds mål att erbjuda kvinnor och barn som drabbas av väpnade konflikter särskilt skydd.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla Sahelländer att arbeta för en förebyggande och beskyddande politik för att barn inte ska tvingas gå med i väpnade grupper. Sahelländerna uppmanas också att inte rekrytera barnsoldater till sina reguljära arméstyrkor och att fördöma alla som gör sig skyldiga till detta krigsbrott.

15.  Europaparlamentet beklagar försöken att utplåna värdefullt kulturarv i norra Mali, där väpnade grupper i Timbuktu och Gao förstört gamla heliga sufiska platser och andra betydelsefulla monument vid sidan av 4 200 gamla manuskript, etniska ceremoniella masker från Dogon och kulturhus (toguna) i Douentza samt bibliotek i bland annat Kidal. Parlamentet anser att den skändning av kulturen som vi kunnat se i norra Mali är ett krigsbrott. Parlamentet välkomnar och efterlyser EU-stöd för Unescos handlingsplan för återuppbyggnad av kulturarvet och bevarande av gamla manuskript i Mali.

16.  Europaparlamentet välkomnar den franska militära operationen ”Serval” som inleddes den 11 januari 2013 och dess syfte att återupprätta Malis suveränitet, enhet och territoriella integritet som ett första steg mot återuppbyggnad och demokratisering i Mali. Parlamentet välkomnar följaktligen FN:s säkerhetsråds resolution 2100 av den 25 april 2013 och dess tydliga inriktning på människorättsfrågor samt de instruktioner som ges i mandatet för FN:s flerdimensionella integrerade stabiliseringsuppdrag i Mali (Minusma) om att övervaka, hjälpa till att undersöka och rapportera till säkerhetsrådet om alla fall av missbruk av eller brott mot de mänskliga rättigheterna eller brott mot internationell humanitär rätt. Parlamentet välkomnar att det i EU:s utbildningsuppdrag (EUTM) i Mali också ingår utbildning i mänskliga rättigheter.

17.  Europaparlamentet stöder det internationella stöduppdraget i Mali – och Minusma som tog över efter det föregående uppdraget den 1 juli 2013 – samt EU:s uppdrag för kapacitetsbyggnad (Eucap Sahel). Parlamentet välkomnar FN:s generalsekreterares förslag av den 14 juni 2013 om att utarbeta en ”integrerad FN-strategi för Sahel” i vilken man bör diskutera allt som krävs för att råda bot på krisen: förbättrade styrelseformer, bekämpning av brottslighet (narkotika-, människo-, vapen- och cigarettsmuggling och penningtvätt), terrorismbekämpning och humanitärt bistånd. Framför allt välkomnar parlamentet att denna strategi syftar till att stärka ett effektivt och övergripande styre i hela regionen och att integrera de humanitära och utvecklingsrelaterade planerna och insatserna för att säkerställa den långsiktiga motståndskraften.

18.  Europaparlamentet välkomnar den viktiga roll som spelas av det Afrikaledda internationella stöduppdraget i Mali (Afisma), som har lagt grunden till Minusma. Parlamentet välkomnar också den stora afrikanska kontingenten inom Minusma och särskilt AU:s beslut att sända människorättsobservatörer med uppdraget. Parlamentet hoppas att båda dessa ska förbli fasta inslag i afrikanska operationer. Det är glädjande att både de maliska myndigheterna och de väpnade grupperna i det preliminära fredsavtalet åtar sig att underlätta observatörernas arbete. Parlamentet välkomnar att observatörer har anlänt till Gao och Timbuktu och hoppas att det snart ska bli möjligt att även skicka observatörer till Kidal, eftersom det är viktigt att undersöka anklagelserna om människorättskränkningar i norra delen av landet från samtliga sidor i konflikten i Mali. Parlamentet välkomnar dessutom kommissionens stöd för dessa observatörer och dess strävan att utbilda och skicka fler lokala och regionala observatörer från det civila samhället via europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att lära sig av sina erfarenheter och att med hjälp av aktörer i det maliska civila samhället på såväl nationell som lokal nivå undersöka lämpliga möjligheter till att ha grupper av utbildade experter som snabbt kunde sändas till ort och ställe i brådskande situationer för att vid behov ge EU-politiker professionella råd.

19.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på det brådskande behovet av att stärka efterlevnaden av internationella rättsliga normer för människorätt och humanitär rätt i samband med väpnade konflikter. Parlamentet uppmanar den höga representanten att dra lärdom av de tragiska händelserna i Mali och andra konflikter nyligen för att se över EU:s riktlinjer för internationell humanitär rätt, uppnå en effektivare tillämpning av dessa riktlinjer och stödja det pågående initiativet från Internationella rödakorskommittén och den schweiziska regeringen att reformera det nuvarande internationella regelverket i internationell humanitär rätt.

20.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från den internationella givarkonferensen ”Together for a New Mali” den 15 maj 2013. Parlamentet framhåller att givarna har åtagit sig att donera 3,25 miljarder euro till Mali under de kommande två åren. Av dessa utgjorde EU:s utlovade 520 miljoner euro den största delen. Parlamentet lovordar den maliska regeringens plan för en varaktig återhämtning av Mali (Pred). Parlamentet välkomnar den särskilda uppmärksamhet som ägnas åt att säkra insynen i offentliga räkenskaper och räkenskaperna från utvinningsindustrier. Parlamentet stöder den maliska regeringens godkännande av förslaget till lag mot olagliga rikedomar och understryker vikten av att genomföra givarkonferensens åtagande att noggrant övervaka att lagen tillämpas systematiskt när den väl har antagits. Parlamentet beklagar att konferensens slutsatser inte återspeglar det angivna åtagandet från EU:s sida att sträva mot en rättighetsbaserad strategi inom utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar EU och dess internationella partner att snarast genomföra sina ömsesidiga åtaganden som en del av en effektiv och samordnad uppföljning av konferensen. Parlamentet fäster än en gång uppmärksamheten på behovet att sammanlänka bistånd med institutionella reformer och skönjbar social och politisk utveckling. Parlamentet lovordar dessutom den konstruktiva inblandningen av regionala aktörer. Med tanke på den utbredda korruptionen bland de maliska myndigheterna kräver parlamentet att man i nödvändig utsträckning försäkrar sig om och kontrollerar att de utbetalda medlen faktiskt kan komma till omedelbar hjälp för den maliska befolkningen.

21.  Europaparlamentet påpekar på nytt betydelsen av EU:s människorättsklausul i alla eventuella avtal med tredjeländer, inklusive länderna i Sahelregionen. Parlamentet anser att klausulen är ett av EU:s effektivaste instrument som kan leda inte bara till en hållbar utveckling i de minst utvecklade länderna utan också till korrekt respekt för och skydd av de mänskliga rättigheterna i de länderna.

22.  För att garantera varaktig fred och stabilitet i Mali måste straffrihet bekämpas, offren måste få ersättning och alla de som begår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter måste åtalas – oberoende av ursprung eller status – bland annat i samband med könsrelaterat våld i konflikter som drabbar kvinnors värdighet. Europaparlamentet välkomnar därför att den maliska regeringen bett Internationella brottmålsdomstolen undersöka situationen och att dess åklagare inlett formella undersökningar och att den maliska regeringen och rebellgrupperna i artikel 18 i det preliminära fredsavtalet angett att de ser fram emot en internationell undersökningskommission för att utreda påstådda krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt brott mot internationell humanitär rätt i hela Mali. Parlamentet uppmanar EU och Malis övriga internationella partner att prioritera frågan om straffrihet under fredsförhandlingarna, att hjälpa regeringen att nå sitt mål att undersöka missbruk och ställa dem som gjort sig skyldiga till övergrepp inför rätta och genomföra bestämmelserna i det preliminära fredsavtalet samt att se till att förövare av sexuella våldsbrott ställs inför rätta. Detta måste omfatta brott och grymheter som begåtts av alla sidor i konflikten.

23.  Europaparlamentet välkomnar den maliska regeringens inrättande i 6 mars 2013 av en nationell dialog- och förlikningskommission med ett tvåårigt mandat, och betonar att denna kommission måste vara så representativ som möjligt och att dess arbete snarast möjligt måste leda till konkreta resultat. Parlamentet välkomnar i synnerhet den nationella dialog- och förlikningskommissionens breda sammansättning, vilket visar sig genom kommissionens två vice ordförande och tyder på att man eftersträvar en inkluderande politisk process som präglas av mångfald. Parlamentet noterar att den nationella dialog- och förlikningskommissionen har fått till uppgift att dokumentera människorättskränkningar som har skett sedan konflikten inleddes. Parlamentet uppmuntrar dessutom dialog- och förlikningskommissionen att undersöka de frågor som gav upphov till krisen i Mali, att öppet och grundligt undersöka anklagelserna om överträdelser och diskriminering riktade mot tuareger efter den maliska självständigheten och att lämna rekommendationer om meningsfulla förbättringar. Parlamentet välkomnar också den maliska regeringens tillsättande av ett sändebud för att fortsätta dialogen med de väpnade grupperna i norr. Parlamentet uttrycker i det sammanhanget en uppriktig förhoppning om att läget efter valet i Mali ska underlätta en stärkt dialog och ökat förtroende mellan olika befolkningsgrupper, som en förutsättning för fred och stabilitet, och att alla befolkningsgrupper i Mali ska utbilda barn i ömsesidig tolerans och respekt. Parlamentet uppmanar EU och dess partner i det internationella samfundet att ge sitt fulla stöd för arbetet med att skapa nationell försoning och en dialog som inbegriper alla parter.

24.  Europaparlamentet understryker att de olika konflikterna i Sahelregionen har medfört en ökning av antalet fördrivna personer internt inom staterna, men även av antalet externflyktingar. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över de olika flyktingkriserna och flyktingarnas situation i regionen, bland annat de flyktingkriser som inte har ett samband med krisen i Mali. Parlamentet vill särskilt rikta uppmärksamheten på de tusentals flyktingarna från Darfur i östra Tchad och de tchadier som återvänt från Darfur och som saknar rent vatten, adekvata bostäder och hälso- och sjukvård, och konstaterar att det halvtorra klimatet riskerar att öka konkurrensen om resurser med värdbefolkningarna och därmed också risken för instabilitet. Parlamentet framhåller dessutom lidandet för de tusentals flyktingarna från Centralafrikanska republiken i södra Tchad, där översvämningar hotar bostäder och jordbruk. Parlamentet uppmärksammar UNHCR:s uppmaning att öka det finansiella och logistiska stödet till de säkerhetsstyrkor från Tchad som skyddar lägren, framför allt i ljuset av rapporter om attacker mot humanitära inrättningar. Parlamentet uttrycker också oro för de personer i Niger som flyr från striderna i norra Nigeria. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att vid behov öka andelen bidrag till flyktinglägren i Sahel och att hjälpa till att undvika ytterligare humanitära kriser bland regionens flyktinggrupper. Parlamentet efterlyser en samordning av flyktingpolitiken mellan EU, Sahelländerna, FN:s flyktingkommissariat, Afrikanska unionen och Ecowas, för att möjliggöra mottagandet av flyktingar, garantera säkerheten för de mest utsatta grupperna och införa program för att göra flyktingarna självförsörjande. Parlamentet uppmuntrar värdländerna att samarbeta med FN och andra aktörer för att i första hand förbättra tillgången på skydd, sanitära anläggningar, hälso- och sjukvård, vatten, näring och utbildning och att skydda de barn som är i riskzonen. Parlamentet påminner om att man utöver att ta emot och skydda flyktingar och internt fördrivna personer bör försöka se till att stärka deras ekonomiska trygghet och möjligheterna till kontakt mellan familjemedlemmar som skiljts åt samt förbättra dokumentationen för flyktingar så att de i möjligaste mån kan återvända till sina hemregioner.

25.  Europaparlamentet uppmanar staterna och de lokala och regionala myndigheterna att fastställa säkerhetsstrategier till förmån för flyktingar, fördrivna personer och de mest utsatta grupperna, i syfte att bekämpa terrorism, våld mot kvinnor, utnyttjande, smuggling av narkotika, vapen och varor samt människohandel.

Ansvar och reform av de statliga och rättsliga institutionerna och säkerhetsorganen

26.  Europaparlamentet anser att de aktuella utmaningarna på människorättsområdet i Sahel inte kan särskiljas från den allmänna krisen inom samhällsstyrningen, som omfattar utbredd korruption inom den statliga förvaltningen, otillräcklig grundläggande samhällsservice, bristfälligt genomförande av sociala och ekonomiska rättigheter, särskilt i det vidsträckta och ofta glest befolkade Saharaområdet, samt omfattande utmaningar när det gäller upprätthållandet av rättsstatliga principer och effektiva gränskontroller. Parlamentet beklagar den skada som detta tillfogar institutionernas och de politiska systemens legitimitet i regionen. Parlamentet fruktar att det finns en risk för fler konflikter och mer oro i framtiden om problem som dessa inte åtgärdas på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet påminner om att befolkningens tillgång till naturresurser, utbildning, hälso- och sjukvård samt allmännyttiga tjänster är grundläggande rättigheter som måste genomföras på ett effektivt sätt för att man på lång sikt ska kunna åtgärda instabiliteten i regionen.

27.  Europaparlamentet noterar med stor oro den roll som dessa faktorer spelar för den kraftiga ökningen av internationell organiserad brottslighet och terroristnätverk i regionen. Parlamentet understryker det allvarliga hot som dessa utgör mot mänskliga rättigheter, den regionala stabiliteten, staternas styrelseskick och rättsstatsprincipen och därmed de framtida möjligheterna till utveckling samt behovet av att möta dessa hot för att värna om befolkningen i Sahelregionen. Parlamentet är särskilt oroat över de ”motorvägar för olaglig handel” som på grund av de porösa gränserna kan löpa tvärs igenom Afrika från väst till öst och från syd till norr från den västafrikanska kusten och på så sätt underlättar transporter av vapen, narkotika, cigaretter, olja, förfalskade läkemedel och människor. Parlamentet fäster uppmärksamheten på de konsekvenser som dessa handlingar får för regionen som helhet samt för EU som är destination för en stor del av denna olagliga handel. Parlamentet framhåller särskilt FN:s generalsekreterares nyligen framlagda rapport om Sahel i vilken han drar slutsatsen att de historiska handelsvägarna genom Sahel är de som är mest sårbara för terrorister och kriminella nätverk. Parlamentet välkomnar Sahelländernas arbete med att bekämpa terrorismen och den organiserade brottsligheten, inte minst vad gäller den olagliga handeln med tunga vapen, och uppmuntrar länderna att stärka samordningen och samarbetet på regional nivå samt utöka insatserna för att säkra de gemensamma landgränserna och göra Ecowas delaktigt i detta. Parlamentet uppmuntrar också dessa stater att tillsammans med FN och andra internationella aktörer och partner utveckla en heltäckande strategi mot människohandel som bland annat omfattar datainsamling och dataanalys, lagföring och bestraffning av människohandlarna och åtgärder för rehabilitering och social integrering av alla dem, i första hand kvinnor, som är människohandelns offer. Parlamentet uppmanar de styrande i Sahelländerna att samarbeta för att stärka systemen för brottsbekämpning i syfte att utrota alla former av olaglig handel, framför allt människohandel, som drabbar några av de yngsta och fattigaste kvinnorna i regionen.

28.  Europaparlamentet noterar att det finns en risk för att situationen i Sahel förvärras ytterligare till följd av att lätta vapen med ursprung i Libyen sprids och till följd av andra efterdyningar från situationen i Libyen. Parlamentet understryker att instabilitet och bristfälliga styrelseformer i Libyen förvärrar den regionala vapenhandeln och spridningen av handeldvapen och lätta vapen liksom narkotikahandeln och annan olaglig handel.

29.  Europaparlamentet fördömer det ökade antalet kidnappningar och gisslantaganden i regionen, vilket har visat sig vara mycket lukrativt för de kriminella grupperna och terroristgrupperna. Parlamentet välkomnar det arbete som FN:s människorättsråds rådgivande grupp har gjort i fråga om människorättseffekterna av terroristernas gisslantaganden. Parlamentet efterlyser ett betydligt mer omfattande samarbete mellan regeringarna i Sahelregionen och med regeringarna i sådana viktiga stater i regionen som Algeriet, Libyen, Marocko och Sudan samt med EU och andra överstatliga organ för att garantera att politiska, säkerhetsansvariga och rättsvårdande institutioner vidtar effektiva och samordnade åtgärder för att lösa problemen.

30.  Europaparlamentet påminner om att terroristgruppernas verksamhet inte har några gränser och att det finns samarbeten mellan olika organisationer. Parlamentet påminner vidare om att gruppen Boko Haram har ett brett fotfäste i Nigeria och utgör ett hot mot stabiliteten i Niger. Gruppen al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) leds av tre algerier (Abou Zeid, Yahya Abou Al-Hammam och Mokhtar Belmokhtar) och försöker skapa oro i södra Algeriet. Parlamentet välkomnar Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) i Libyen som syftar till att säkra de libyska gränserna, och uppmanar således Sahelländerna att samordna arbetet för att skapa säkerhet i hela regionen med början vid gränserna och att utöka terroristbekämpningssamarbetet med alla berörda länder, inbegripet Algeriet, Nigeria, Marocko och Libyen. Parlamentet uppmanar EU, Afrikanska unionen, Ecowas och det internationella samfundet att bistå med allt det tekniska och materiella stöd samt personalstöd som Sahelländerna behöver.

31.  Europaparlamentet varnar för risken för spridning av extremism i de länder som genomgått den arabiska våren – Tunisien, Egypten och Libyen – och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att leda processen för samarbete med dessa länders regeringar, institutioner och organisationer i det civila samhället på ett sätt som stöder äkta demokratiska övergångsprocesser samtidigt som en stabilisering av konfliktutsatta grannregioner, dvs. Sahel, säkras.

32.  Europaparlamentet uppmanar Sahelländerna att samarbeta intensivt med Senegal, Guinea-Bissau och Ghana som är transithamnar för narkotika som skickas från kriminella grupper i Latinamerika till Europa. Parlamentet uppmanar EU att stödja Sahelländerna i kampen mot denna olagliga handel.

33.  Europaparlamentet anser därför att det är oerhört viktigt att främja en reform av de institutioner som är ansvariga för domstolsväsendet, säkerheten och de grundläggande samhällstjänsterna i Sahelländerna för att bidra till att återinföra en rättsstat och skapa bättre förutsättningar för en övergång till demokrati, mänskliga rättigheter, en hållbar utveckling och institutionell legitimitet. Parlamentet uppmuntrar regeringarna i Sahel att fortsätta decentraliseringsprocessen, att ge de lokala myndigheterna mer makt och resurser och att stärka deras kapacitet, legitimitet och ansvar. Parlamentet understryker särskilt vikten av en klar ansvarsstruktur för att främja effektivitet och insyn och uppmanar EU att samarbeta med de lokala myndigheterna för att stärka mekanismer för civil kontroll och tillsyn och stärka initiativen för korruptionsbekämpning. Parlamentet vill dessutom rikta uppmärksamheten på behovet av att förstärka den interna och externa tillsynen som anges i FN:s nya integrerade strategi för Sahel samt av integritetsbevarande mekanismer för tjänstemän inom de brottsbekämpande myndigheterna, medlemmar av domarkåren och domstolarnas anställda.

34.  Europaparlamentet betonar att det framför allt är mycket viktigt att justitieministeriet i Mali förses med tillräckligt med personal och ekonomiska resurser samt att dess personal ges utbildning. Parlamentet anser att Sahelländernas regeringar måste respektera domstolarnas opartiskhet och oberoende eftersom detta är grundläggande garantier för demokrati och rättsstatliga principer. Parlamentet uppmanar länderna att fortsätta arbeta för en bättre rättslig utbildning, och uppmanar EU att stödja icke-statliga organisationers projekt för att utbilda personal inom rättsväsendet i mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmuntrar dessutom de maliska myndigheterna att lagföra tjänstemän som är inblandade i korruption och organiserad brottslighet som avgörande åtgärder för att återställa förtroendet och minska risken för framtida instabilitet. Den organiserade brottsligheten leder till en utbredd korruption i samtliga sfärer i landet, och Sahelländerna bör därför å det bestämdaste fördöma alla former av korruption.

35.  Europaparlamentet välkomnar att behovet av att inrätta och stödja sanningssökande processer, nationella samråd om övergångsbestämmelser inom rättssystemet, mekanismer för rättsligt ansvarstagande och program för ersättning, bland annat åt offren för sexuellt våld, särskilt framhålls i den nya integrerade FN-strategin för Sahel. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med relevanta FN-organ för att hjälpa regeringarna i Sahel att genomföra sådana reformer.

36.  Europaparlamentet ställer sig positivt till avtalet mellan Senegal och Afrikanska unionen om att inrätta en specialdomstol som ska ställa Tchads tidigare president Hissène Habré inför rätta för krigsbrott, tortyr och brott mot mänskligheten, samt överenskommelsen mellan regeringarna i Senegal och Tchad om att låta senegalesiska domare göra undersökningar i Tchad. Parlamentet uppmuntrar med kraft de politiskt ansvariga i Sahelländerna liksom alla offentliga myndigheter att visa och snabbt verkställa sin vilja att få slut på straffriheten för påstådda krigsförbrytare och dem som kränker de mänskliga rättigheterna i Tchad och på andra håll i regionen. Parlamentet noterar i det sammanhanget att Tchad är det enda landet i Sahel som fortfarande inte har undertecknat protokollet till den afrikanska stadgan om mänskliga och medborgerliga rättigheter om inrättandet av en afrikansk domstol för mänskliga och medborgerliga rättigheter. Tchad uppmuntras att göra detta, eftersom det vore en stark signal om landets åtagande att lagföra systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ge offren upprättelse. Parlamentet beklagar också Burkina Fasos nyinförda lag om att bevilja statschefer amnesti. Parlamentet fruktar att detta dels sänder fel signal till dem som kränker mänskliga rättigheter i regionen, dels strider mot strävandena att ta itu med straffriheten.

37.  Europaparlamentet välkomnar med tillfredsställelse den fredliga lösningen av gränskonflikten mellan Niger och Burkina Faso efter det att dessa länder vänt sig till Internationella domstolen som i sin tur fällde sitt avgörande den 16 april 2013. Parlamentet uppmanar Sahelländerna att följa detta exempel.

38.  Europaparlamentet uppmanar Sahelländerna att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att denna ska kunna vara helt oberoende och opartisk i sina utredningar. Parlamentet uppmanar de berörda staterna att verkställa de internationella arresteringsorder som Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat och att genomföra besluten snarast möjligt. Parlamentet föreslår att FN stöder Sahelländerna vid inrättandet av opartiska och oberoende rättsliga instanser som har i uppdrag att fälla avgöranden mot dem som gjort sig skyldiga till internationella brott, på samma sätt som gjorts i specialdomstolen för Sierra Leone. Mauretanien är det enda landet i Sahel – och ett av mycket få afrikanska länder – som inte har undertecknat Romstadgan om internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmuntrar Mauretanien att göra detta som en stark signal om att man avvisar straffrihetskulturen. Parlamentet understryker betydelsen av att utarbeta en EU-politik för övergångsrättvisa enligt vad som anges i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter.

39.  Europaparlamentet uppmanar alla länder i regionen att snabbt göra något åt de ihärdiga rapporterna om påstådda godtyckliga arresteringar, misshandel och övergrepp, trots en lagstiftning som förbjuder detta. Parlamentet uttrycker särskild oro över rapporterna om tortyr i fångläger och godtyckliga arresteringar av tusentals migranter i Mauretanien samt det faktum att myndigheterna fortfarande efter två år vägrar att meddela familjerna var vissa dömda fångar förvaras. Parlamentet uttrycker också oro över rapporterna i Tchad om omfattande misshandel i fångläger, frihetsberövanden utan rättegång och hundratals påtvingade avhysningar i N’Djamena, och dessutom flera fångars påtvingade försvinnanden vilket betraktas som krigsbrott enligt Romstadgan. Parlamentet fördömer rapporterna om att extrem fattigdom råder i vissa av regionens fängelser, framför allt i Tchad och Mali, som saknar grundläggande hälso- och sjukvård och förorsakar fångarna ett stort lidande. Parlamentet uppmanar länderna att förbättra fångarnas levnadsvillkor och särskilt att garantera säkerheten för de mest utsatta grupperna såsom minderåriga och kvinnor. Parlamentet uppmärksammar också de dödsdomar som nyligen avkunnats av maliska domstolar för brott som stöld, samröre med kriminella organisationer och olagligt vapeninnehav.

Medborgerliga friheter och demokratiskt styre

40.  Europaparlamentet betonar att de tvingande säkerhetshänsynen i den pågående konflikten i Mali inte får förringa den prioritet som man i regionen ger åt en nationell dialog som inbegriper alla parter, goda styrelseformer och demokratiska reformer som en drivkraft för politisk stabilitet och hållbarhet. Dessa frågor hänger oupplösligen samman med förbättringar när det gäller utveckling och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar alla sidor i Mali att vara ett föredöme för resten av regionen när det gäller att uppnå dessa mål.

41.  Europaparlamentet stöder åtagandet i FN:s säkerhetsråds resolution om att bistå övergångsmyndigheterna i Mali i att genomföra färdplanen för ett fullständigt återställande av den konstitutionella ordningen, demokratiskt styre och nationell enighet, vilka är centrala byggstenar i den övergripande fredsprocessen. Parlamentet anser att det är viktigt att skapa förutsättningar som gynnar anordnandet av fria, rättvisa och demokratiska val som följer internationella normer. Parlamentet betonar att det är viktigt att lösa problemen med möjligheterna för internflyktingar samt invånarna i flyktingläger att rösta i val för att undvika ytterligare politisk marginalisering. Parlamentet efterlyser omedelbara insatser i denna fråga av den maliska regeringen och dess internationella partner. Parlamentet välkomnar det avtal som undertecknats mellan den maliska regeringen och tuaregrebellerna. Avtalet banar väg för ett återinförande av den maliska armén och administrationen i de norra delarna av landet, och det undanröjde också ett massivt hinder för genomförandet av presidentvalet i juli. Parlamentet understryker att det är viktigt att se till att kvinnorna kan delta tryggt i valen.

42.  Europaparlamentet välkomnar att man använde sig av en valobservatörsdelegation från EU i valen i Mali. Parlamentet påminner emellertid om behovet av att Europeiska utrikestjänsten garanterar en adekvat uppföljning av valobservatörernas rekommendationer och deras långsiktiga integrering i EU:s politik mer generellt. Parlamentet anser framför allt att valobservatörsuppdraget skulle kunna ge valen i Sahel ett mervärde genom förmågan att övervaka människorättsaspekter och rapportera tillbaka till EU:s delegationer för att vid behov utlösa lämpliga åtgärder.

43.  Europaparlamentet uppmanar den maliska regeringen och det internationella samfundet att dra lärdom av den demokratiska övergången i Niger och den konstitutionella processen i landet 2010–2011, särskilt det omfattande samrådet med det civila samhället och andra aktörer, ansträngningarna för att främja kvinnornas politiska deltagande som valkandidater och stödet till det civila samhällets partner för valövervakning, väljarupplysning och valverksamhet. Parlamentet understryker att det är viktigt för hela Sahelregionen med fortsatt stöd till Niger för att öka medborgarnas förtroende för det demokratiska systemet och att följa upp den nya konstitutionens krav för att öka insynen och bekämpa korruptionen inom förvaltningen av utvinningsindustrin, bland annat genom att offentliggöra alla betydande avtal om gruvbrytning och all information om de vinster som görs genom avtalen.

44.  Europaparlamentet beklagar djupt inskränkningarna av yttrande-, församlings- och föreningsfriheten i Sahel. Parlamentet uttrycker särskild oro över rapporterna i Tchad om trakasserier, skrämseltaktik och arresteringar som drabbat journalister, politiska motståndare, fackföreningsmedlemmar, religiösa företrädare och andra aktivister och människorättsförsvarare i det civila samhället. Parlamentet uttrycker dessutom oro över arresteringar och uppgifter om våld mot fredliga demonstranter i Mauretanien och påstådda försök att tysta oppositionen i Mali, bland annat genom att arrestera journalister och politiska motståndare och genom att censurera mediekanaler. Det är viktigt att i Sahel stödja människorättsförsvarare, ett oberoende civilt samhälle, inbegripet kvinnoorganisationer, och fria medier som nyckelfaktorer i ett demokratiskt samhälle, särskilt vid val. Parlamentet välkomnar den positiva utvecklingen när det gäller yttrande-, församlings- och föreningsfriheten på andra håll i regionen och uppmuntrar EU att samarbeta med lokala partner för att fortsätta uppmuntra förbättringar. Dessutom uppmanas EU att uppmuntra och stödja en kartläggning av det civila samhället som grund för ett mer effektivt stöd. Parlamentet rekommenderar EU att stödja det civila samhället och människorättsförsvarare såväl strategiskt som finansiellt genom att öppna upp för långsiktiga utbyten, bland annat genom relevanta EU-delegationer.

45.  Europaparlamentet anser att skyddet och främjandet av yttrandefriheten är avgörande för att man ska kunna utveckla ett aktivt och engagerat civilt samhälle som kan bidra till hela regionens utveckling. Parlamentet fördömer alla försök till censur, hot mot journalister eller människorättsaktivister och alla typer av direkta eller indirekta påtryckningar mot privata och statliga medier.

46.  Europaparlamentet uppmanar Sahelländerna att sluta upp med alla godtyckliga gripanden och skrämselkampanjer gentemot press och media, människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar. Parlamentet uppmanar länderna i den sahel-sahariska regionen, inbegripet de nordafrikanska länderna, att fullt ut respektera fredliga gruppers yttrande- och demonstrationsfrihet. Parlamentet uppmanar de rättsliga myndigheterna att döma fängslade oppositionsmedlemmar rättvist och i enlighet med gällande rätt. Vidare uppmanar parlamentet Sahelländerna att främja ett flerpartisystem, göra det möjligt för politiska grupperingar som respekterar rättsstatsprincipen att ställa upp i val utan rädsla för repressalier och låta befolkningen få delta i val.

Utveckling, humanitärt bistånd och mänskliga rättigheter

47.  Europaparlamentet fastslår på nytt att det finns ett oupplösligt samband mellan människors säkerhet och utvecklingen i länderna i Sahel, vilket fastställts i 2011 års EU-strategi för säkerhet och utveckling i Sahelregionen. För att utvecklingspolitiken ska bli långsiktigt framgångsrik är det viktigt att säkerheten, ekonomin, politiken och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Sahelregionen präglas av stabilitet. Parlamentet påminner dock om att man för att skapa säkerhet i regionen måste satsa på utvecklingsbistånd, så att befolkningen får tillgång till resurser som är tillräckliga för att stärka stabiliteten i området. Detta skulle i hög grad motverka den olagliga handel och verksamhet som orsakas av den extrema fattigdomen och bristen på resurser och framtidsutsikter.

48.  Europaparlamentet noterar med yttersta allvar den extrema fattigdomen i hela Sahel, framför allt i Mali, Niger, Tchad och Burkina Faso, men även i Mauretanien. Parlamentet konstaterar fattigdomens negativa effekter på möjligheterna att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att fattigdom och underutveckling i särskilt hög grad drabbar kvinnor och flickor, och uttrycker djup oro över den höga mödradödligheten och dödligheten för barn under fem år i regionen. Parlamentet understryker det omvända förhållandet mellan mödrars utbildningsnivå och barnadödligheten och påminner därför om vikten av att främja flickors skolgång. Parlamentet understryker att FN:s forskningsresultat att dödligheten är lägre bland mödrar med bättre utbildning kan ses som ett upprop till allmän och tillgänglig skolgång. Parlamentet påpekar att den snabba befolkningstillväxten, ofta över 3 procent per år, ställer ytterligare krav på regeringarnas kapacitet att skydda de mest grundläggande ekonomiska och sociala rättigheterna. Därför måste man förbättra tillgången till hälso- och sjukvård och – i fråga om sexuella och reproduktiva rättigheter – möjliggöra tillgång till familjeplaneringstjänster.

49.  Europaparlamentet betonar att det finns ett samband mellan utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och säkerhet i Sahel. Parlamentet upprepar sitt stöd för en människorättsbaserad strategi och demokratiskt egenansvar i utvecklingssamarbetet som grundar sig på att utnyttja lokalt deltagande och kunskap för att nå utvecklingsmål på gräsrotsnivå. Parlamentet uttrycker även sitt stöd för kraftfulla, effektiva och oberoende tillsynsmekanismer för uppföljning, under medverkan av parlament, andra verkligt representativa organ och det lokala och regionala civila samhället på både nationell och internationell nivå. Parlamentet påminner om och stöder EU:s åtagande att tillämpa en människorättsbaserad strategi för EU:s utvecklingssamarbete, vilket också anges i EU:s strategi för mänskliga rättigheter och dess handlingsplan.

50.  Europaparlamentet påminner om att länderna måste respektera grundläggande rättigheter för att utvecklingsstöd ska beviljas. Parlamentet bekräftar än en gång att om medel i form av europeiskt utvecklingsstöd ska kunna tilldelas på ett effektivt sätt kräver detta att unionen effektivt kontrollerar hur medlen utnyttjas och säkerställer att de inte används för andra ändamål än det ursprungliga. Parlamentet slår återigen fast att man måste förbättra samstämmigheten mellan unionens externa och interna politik i linje med EU:s mål på utvecklingsområdet för att effektivt främja de mänskliga rättigheterna.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av befolkningens behov enligt vad som fastställts på förhand, utnyttja följande fonder till förmån för utveckling i Sahel: det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), Europeiska utvecklingsfonden (EUF), finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete samt fonden för motståndskraft i Sahel.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja alla de åtgärder som Sahelländerna, icke-statliga organisationer och det civila samhället vidtar för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård, särskilt för de mest utsatta befolkningsgrupperna. Parlamentet uppmanar internationella aktörer att fortsätta sin kamp mot hiv/aids, tuberkulos, malaria och hjärnhinneinflammation, som orsakar många dödsfall. Parlamentet framhåller behovet av att utforma och genomföra hälsoprogram för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, eftersom den globala ekonomiska krisen har försvårat arbetet med att bekämpa hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar. Parlamentet påminner om att vissa befolkningsgrupper i Sahel är nomader och att det är svårt för dem att få tillgång till hälso- och sjukvård. Stöd bör ges till vårdrelaterade informations- och utbildningskampanjer.

53.  Europaparlamentet fördömer budgetnedskärningarna inom områden som tryggad livsmedelsförsörjning, hälso- och sjukvård och utbildning, som utgör nyckelfaktorer för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Dessa nedskärningar bidrar till att förvärra livsmedelskrisen och den humanitära krisen i Sahelregionen. Parlamentet understryker att det behövs strukturella åtgärder när det gäller jordbruk, livsmedelstrygghet och näringsintag samt konkreta åtgärder för att utrota markrofferiet för att främja en integrerad och hållbar tillväxt och för att undvika att livsmedelskriserna i Sahelregionen upprepas år efter år.

54.  Europaparlamentet anser att den politiska instabiliteten i Sahelregionen och den svåra torka som drabbat miljontals människor utgör ett allvarligt hot mot demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna och de socioekonomiska rättigheterna vilket får negativa följder för befolkningens levnadsvillkor. Parlamentet påminner om att rättsstatliga principer, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för staternas stabilitet, säkerheten och respekten för de grundläggande friheterna.

55.  Europaparlamentet uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att tillsammans med det civila samhället skapa verkliga förutsättningar för säkerhet och mänskliga rättigheter inne i länderna i Sahel och vid gränserna, för att utvecklingspolitiken och politiken för humanitärt bistånd ska kunna utvecklas på bästa sätt.

56.  Europaparlamentet uppmanar regeringarna i Sahelländerna att ta itu med de bakomliggande orsakerna till krisen genom att anta en strategi för hållbar ekonomisk utveckling som tillvaratar medborgarnas politiska, ekonomiska och sociala intressen, såsom tillgång till livsmedel, hälso- och sjukvård, sysselsättning, bostäder, omfördelning av välståndet, drägliga levnadsvillkor etc.

57.  Europaparlamentet understryker behovet av att bekämpa korruption för att stärka den institutionella legitimiteten och möta utvecklings- och människorättsutmaningar i regionen. Parlamentet noterar att tillgången till grundläggande hälso- och sjukvård och utbildning har hämmats allvarligt av olika typer av korruption. Det är viktigt med ett civilt samhälle och medier som är fria och organiserade och som kan övervaka och rapportera missförhållanden.

58.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnornas roll är mycket viktig för utvecklingen i Sahelregionen, särskilt i fråga om näringsintag, tryggad livsmedelsförsörjning och livsmedelsproduktion, eftersom de är huvudansvariga för jordbruket, trots att de fortfarande knappt har möjlighet att äga den mark de odlar. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den avgörande roll som kvinnliga småbrukare har för livsmedelstryggheten och att investera i program som särskilt stöder dem. Parlamentet påpekar att EU:s strategi även bör inriktas på åtgärder för att se till att de mest utsatta människorna, särskilt på landsbygden, ges möjlighet att delta i utbildning om jordbruksmetoder, näringslära, god hälsa och arbetsvillkor samt att de har tillgång till ett skyddsnät om det skulle behövas. För att småbrukare, särskilt kvinnor, inte bara ska producera på ett hållbart sätt utan även dra nytta av sin produktionspotential understryker parlamentet att de måste ha större tillgång till mikrokrediter för att kunna investera i bättre utsäde, gödning och bevattningssystem samt få de verktyg de behöver för att kunna skydda sina grödor mot skadedjur och sjukdomar.

59.  Europaparlamentet understryker hur brådskande det är att EU beviljar humanitärt bistånd så att man kan uppnå millennieutvecklingsmålen. Parlamentet understryker vikten av målet om förbättrad mödrahälsa för att minska mödradödligheten och skapa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa samt familjeplanering. Parlamentet betonar vidare betydelsen av utbildning och ökad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa som en absolut förutsättning för kvinnors hälsa.

60.  Europaparlamentet konstaterar att det finns oroväckande tecken på att hela Sahelregionen i år kommer att drabbas av en svår livsmedels- och näringskris, och uppmanar kommissionen att på vederbörligt sätt finansiera sitt humanitära bistånd till regionen.

61.  Europaparlamentet understryker att de viktiga frågorna om svält, torka och långvarig undernäring och de nationella regeringarnas oförmåga att tillhandahålla grundläggande livsmedelstrygghet underblåser det lokala missnöjet. Parlamentet bekräftar behovet av att stärka de nationella regeringarnas förmåga att tillhandahålla tryggad livsmedelsförsörjning genom ökad finansiering och politiskt stöd för Agir-Sahel-initiativet även som en regional och heltäckande strategi för att ta itu med grundorsakerna till bristande livsmedelstrygghet.

62.  Europaparlamentet uppmanar EU att i samarbete med Sahelländerna bedriva en utvecklingspolitik som framför allt bygger på de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i syfte att lindra livsmedelskrisen och problemen med undernäring och svält, för att öka motståndskraften mot torka och bekämpa naturkatastrofer. Kommissionen uppmanas att utnyttja de medel som anslagits för kampen mot undernäring (123,5 miljoner euro 2012) på lämpligaste sätt för dessa prioriterade områden, tillgodose den berörda befolkningens behov och stödja utvecklingen av den lokala kapaciteten i dessa länder, så att biståndet blir verkningsfullt.

63.  Europaparlamentet påminner om att ett långsiktigt engagemang är nödvändigt för att skapa motståndskraft mot torka i Sahel och motverka återkommande livsmedelskriser, så att man slipper sätta in omfattande humanitärt bistånd varje gång torkan slår till. Parlamentet understryker att detta engagemang kräver ett varaktigt partnerskap mellan regeringarna, de regionala institutionerna, givarna och de finansiella institutionerna. I detta sammanhang är Agir, ett initiativ som inletts av EU, en förebild.

64.  Europaparlamentet noterar med särskild oro att tillgången på dricksvatten fortfarande utgör ett problem i hela Sahelregionen. Parlamentet upprepar att i första hand bör fokus ligga på att säkra basbehoven för områdets befolkning för att regionen ska kunna utvecklas. Parlamentet understryker att en betydande del av EU:s utvecklingsstöd måste avse dessa basbehov. Parlamentet välkomnar alla internationella initiativ som syftar till att minska vattenbristen i Sahelregionen.

65.  Europaparlamentet understryker att en långsiktig strategi, baserad på tillgång till utbildning för alla, är nödvändig för att förbättra vardagen för invånarna i Sahel och stödja utvecklingen av en region som 2040 kommer att ha en folkmängd på 150 miljoner personer.

66.  Europaparlamentet uppmuntrar Sahelländerna och de regionala aktörerna att i samarbete med FN mobilisera nya utvecklingsresurser. Parlamentet välkomnar de diskussioner med Afrikanska utvecklingsbanken som inletts av FN:s generalsekreterares särskilda representant för Sahel, och rekommenderar att dessa samråd utvidgas till att omfatta Världsbanken och andra internationella finansinstitutioner för att skapa en insatsfond för Sahel. Parlamentet välkomnar den föreslagna fondens integrerade plattform för resurser som samordnar regionala utvecklingsprojekt med de specifika behoven i länderna i Sahel, och uppmuntrar EU att anpassa och samordna sin egen strategi därefter.

67.  Europaparlamentet uttrycker oro över den allmänna situationen vad gäller uranbrytningen i Sahel, framför allt i ljuset av Mujaos attacker mot en gruva i Arlit i norra Niger den 23 maj 2013. Parlamentet understryker att omfattande brott mot säkerheten kring Nigers urangruvor skulle kunna få katastrofal effekt för lokalbefolkningarna och den regionala stabiliteten, och uppmanar därför myndigheterna i Niger och deras internationella partner att ägna säkerhetsfrågorna största möjliga uppmärksamhet. Parlamentet understryker dessutom vikten av att garantera säkerheten under själva uranbrytningen och uppmanar gruvföretagen att se till att uran bryts på ett ansvarsfullt sätt, med fullt medgivande från lokalbefolkningarna och med minimala negativa effekter för befolkningarna i närheten och deras miljö.

68.  Europaparlamentet noterar med yttersta allvar de frekventa livsmedels- och näringskriserna och övriga humanitära nödsituationer i Sahelregionen samt deras konsekvenser för de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters starka engagemang i insatserna i samband med den humanitära krisen i Sahel. Parlamentet understryker att åtgärder mot bristande livsmedelstrygghet är avgörande såväl för att underlätta fred som för att stärka de mänskliga rättigheterna, och anser att lokal produktion och lokalt ägande därför bör stimuleras och att distributionsnätverk och resursrörlighet bör stärkas. Parlamentet konstaterar att kommissionens bistånd under 2012 till livsmedelskriserna uppgick till 338 miljoner euro, varav 174 miljoner euro avsattes för humanitärt katastrofbistånd. Generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) frigjorde 172 miljoner euro i humanitärt bistånd, varav 58 miljoner euro gick till Mali.

69.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta och att intensifiera sina insatser för att stärka det humanitära biståndet i Sahel, säkerställa en nära samordning mellan de internationella organen för humanitärt bistånd, det civila samhället, de lokala och regionala myndigheterna och regeringarna samt att uppbåda de nödvändiga resurserna från den tionde EUF (660 miljoner euro för 2007–2013) och fonden för Alliance Globale pour l’Initiative Résilience – AGIR Sahel (den globala alliansen för motståndskraftsinitiativet) (172 miljoner euro för 2012).Parlamentet välkomnar med tillfredsställelse den budget på 1,5 miljoner euro som har beviljats Agir Sahel inom ramen för den elfte EUF för att förbättra Sahelländernas motståndskraft.

70.  Europaparlamentet understryker att alla länder i Sahel behöver strategier för grundläggande social infrastruktur och grundläggande nät (sanitära faciliteter, nätverk med medicinska experter, transporter, telekommunikation) för att det humanitära biståndet ska kunna nå fram till rätt plats och göra nytta, ske på ett neutralt sätt, vara till förmån för alla och vara utan begränsningar. Parlamentet förväntar sig att staterna och de lokala och regionala myndigheterna gör dessa nät permanenta och tillgängliga.

Människorättssituationen för kvinnor, barn och minoriteter

71.  Europaparlamentet fördömer i mycket starka ordalag slaveriet i Mauretanien, som enligt rapporter drabbar en omfattande minoritet av befolkningen. Parlamentet konstaterar att slaveri ingår i ett strikt kastsystem och fortgår trots att landet officiellt avskaffade slaveriet 1981 och uttryckligen kriminaliserade det 2007. Parlamentet är djupt oroat över att detta är av institutionell karaktär och att det även förekommer inom offentlig förvaltning. Parlamentet noterar också den mauretanska regeringens extrema motvilja att erkänna att slaveri fortfarande praktiseras allmänt och att man har lyckats inleda rättsligt förfarande mot endast en slavägare fram till dags dato. Parlamentet uppmanar den mauretanska regeringen att leva upp till sina nationella och internationella rättsliga åtaganden och skyldigheter när det gäller att faktiskt avskaffa alla former av slaveri och att anta lagstiftning mot slaveri som bland annat föreskriver ersättningsförfaranden. De mauretanska myndigheterna uppmanas också att stoppa trakasserierna och till och med fängslandena av aktivister från det civila samhället som arbetar för att få slut på slaveriet, bland annat genom anklagelser om apostasi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta stödja arbetet i Mauretanien och i internationella organisationer som motarbetar slaveri, bland annat FN:s särskilda rapportör om samtida former av slaveri och Internationella arbetsorganisationen (ILO).

72.  Europaparlamentet noterar med stor oro att slaveri förekommer i stora delar av Sahelregionen och att många lever i skuldslaveri i Mali, Niger och andra områden. Parlamentet uppmanar de nationella och internationella myndigheterna att vidta åtgärder i detta avseende genom att övervaka att gällande lagstiftning som förbjuder och kriminaliserar slaveri tillämpas och fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnors och flickors ställning och sårbarhet. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att utveckla program som bland annat syftar till att bidra till offers rehabilitering och återintegrering, samla in uppgifter och anordna kampanjer för att öka medvetenheten, eftersom slaveri av många betraktas som normalt och denna sociala hierarki har djupa kulturella rötter. Parlamentet uppmuntrar de lokala myndigheterna att utveckla strategier och program som syftar till att integrera före detta slavar i samhället genom att säkra deras uppehälle och lämplig tillgång till arbete.

73.  Europaparlamentet uttrycker oro över kränkningarna av barnens grundläggande rättigheter i Sahel, framför allt könsrelaterat våld och diskriminering, omfattande barnarbete, uppgifterna om att minderåriga sitter i fängelser för vuxna i Mauretanien, Mali och på andra håll och Tchads rekrytering av barnsoldater till sin reguljära armé. Parlamentet uppmanar EU att inleda ett nära samarbete med regeringarna i Sahel för att se till att dessa företeelser utrotas.

74.  Europaparlamentet uttrycker en djup oro över uppgifterna om att barn arbetar i guldgruvorna, inom jord- och skogsbruket och andra sektorer av ekonomin i Mali. Enligt uppgifterna har vissa barn varit så unga som sex år. Parlamentet noterar att Sahelländerna har lagar som förbjuder barnarbete. Parlamentet uppmärksammar också de särskilt farliga förhållandena i guldgruvorna. Parlamentet uppmanar därför de maliska myndigheterna att genomföra de politiska förslagen i dess handlingsplan för att bekämpa barnarbete (Panetem) från juli 2011 och att mer aktivt främja allmän skolgång. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med Internationella arbetsorganisationen och andra nationella och internationella organisationer för att fullständigt utrota barnarbetet i Mali. Sahelländerna uppmanas att bekämpa barnarbete och främja utbildning.

75.  Europaparlamentet noterar med stor oro att över tre miljoner barn som är yngre än 17 år arbetar i Mali, enligt uppgifter från en icke-statlig organisation. Detta är beklagligt, särskilt med tanke på att detta resulterar i lägre utbildningsnivåer och utbredd analfabetism.

76.  Europaparlamentet påminner om att EU stöder principerna i Kimberleyprocessen, genomför programmet för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) och arbetar för att rent allmänt främja respekten för grundläggande internationella bestämmelser på området för socialt skydd, anställning och miljö samt företagens sociala ansvar. EU och Sahelländerna uppmanas att överväga en process för spårning av guld liknande Kimberleyprocessen gällande diamanter. Parlamentet betonar att de europeiska företag som har dotterbolag i länder i området måste se till att de respekterar dessa grundläggande bestämmelser, liksom internationella riktlinjer för företags sociala ansvar. EU kommer inom kort att genomföra principen om landsspecifik rapportering.

77.  Europaparlamentet är djupt oroat över rapporterna om att barn kidnappas för att tvinga fram lösen eller för att säljas i Tchad samt i andra länder i regionen. Parlamentet konstaterar att det förekommer handel med barn för tvångsarbete, tvångsäktenskap och sexuellt utnyttjande både inom landet och över landsgränserna. Parlamentet konstaterar dessutom att barn i vissa fall förts bort och sålts till internationella adoptionsorganisationer.

78.  Europaparlamentet uppmanar Sahelländerna att främja tillgången till utbildning för alla barn, både pojkar och flickor samt nomadbefolkningen, utan diskriminering på grund av ras, kast eller etnisk tillhörighet. Parlamentet uppmanar Sahelländerna att främja riktlinjer för yrkesutbildning, tillgång till högre utbildning och sysselsättning för att ge ungdomarna i Sahelområdet framtidsutsikter och ett alternativ till att ansluta sig till terroristgrupper. För att barnens levnadsvillkor ska respekteras måste skolorna uppfylla minimikrav i fråga om hygien, säkerhet och värdighet och säkerställa att barnen inte behandlas illa eller tvingas till tiggeri av sina lärare.

79.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivt genomförande och en effektiv uppföljning av hälso- och sjukvårdspolitiken och utbildningspolitiken för de mest utsatta befolkningsgrupperna, såsom kvinnor och barn, i syfte att uppnå millennieutvecklingsmålen om grundläggande skolutbildning för alla, bättre mödrahälsa och tillgång till vård för alla samt bekämpning av hiv/aids och alla infektionssjukdomar. EU uppmanas att inom ramen för den elfte EUF prioritera ungdomar i sina insatser i Sahel och utarbeta en ambitiös utbildningspolitik. Parlamentet påminner om hur viktigt det är med en politik som är inriktad på kvinnor och på tillträde till arbetsmarknaden.

80.  Europaparlamentet inser att kvinnor har en viktig roll när det gäller att stabilisera och utveckla Sahel och begär att de ska få ett större inflytande över de konfliktförebyggande och fredsbevarande insatserna och återuppbyggnadsarbetet och att de ska ges större möjligheter att inta en ledarroll även när det gäller säkerhet, politik och ekonomisk utveckling. Parlamentet uppmuntrar utvecklingspartnerna att ge ekonomiskt stöd till projekt som är särskilt inriktade på att främja kvinnors egenmakt i regionen.

81.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kvinnor och flickor diskrimineras i stora delar av denna region och att diskrimineringen tar sig uttryck i tvångsäktenskap, barnäktenskap, sexuellt utnyttjande, lägre utbildning, en utbredd könsstympning av kvinnor – inklusive infibulation – samt sedvänjor som sororat och levirat. Dessutom diskrimineras kvinnor och flickor när det gäller tillgång till utbildning, trygga arbeten och sjuk- och hälsovård. Parlamentet efterlyser en politik på området för mänskliga rättigheter och jämställdhet som genomförs i samarbete med alla utvecklingsaktörer på gräsrotsnivå, bland annat för att skapa respekt för, skydda och främja kvinnors rättigheter, däribland deras sexuella och reproduktiva rättigheter utan diskriminering på grund av ras, kast, ålder, etnisk eller religiös tillhörighet, civilstånd, ursprung och eventuell invandrarstatus. Parlamentet understryker att det krävs fler insatser för att garantera att kvinnornas särskilda behov beaktas vid reformer som avser styrelseskick och rättsstatsprincipen.

82.  Europaparlamentet uppmanar Sahelländerna att anta lagar och vidta konkreta åtgärder för att förbjuda och fastställa påföljder för alla former av våld mot kvinnor, inbegripet våld i hemmet, sexuellt våld, sexuella trakasserier samt skadliga traditionella sedvänjor, såsom kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, särskilt barnäktenskap. Parlamentet betonar vikten av att skydda brottsoffer och tillhandahålla specifika tjänster samt av att bekämpa straffriheten för förövarna och garantera att sådana brott faktiskt utreds, lagförs och bestraffas och att alla kvinnor har full tillgång till rättssystemet, utan någon typ av diskriminering av religiösa och/eller etniska skäl. Parlamentet betonar att våld i hemmet inte är en privat familjeangelägenhet och att våld som utövas med förevändning att det är förankrat i en kulturell eller religiös övertygelse inte kan accepteras.

83.  Europaparlamentet uppmanar Sahelländerna att ändra sina lagar beträffande kvinnor och äganderätt. Parlamentet betonar betydelsen av att kvinnor äger den mark de brukar och lever av.

84.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att avsätta mer medel till att främja kvinnors rättigheter och medbestämmande i regionen. Parlamentet välkomnar Afrikanska unionens ansträngningar till förmån för kvinnors rättigheter, och påminner om den nyckelroll som Ecowas spelar för stabiliteten i regionen. Parlamentet uppmanar Sahelländerna att intensifiera sitt samarbete så att de kan anordna informationskampanjer om kvinnors rättigheter tillsammans med icke-statliga organisationer, civilsamhället, FN och EU. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med lokala aktörer för att främja utbildning av flickor och stödja åtgärder som stärker kvinnornas finansiella trygghet och möjligheter som ett viktigt sätt att säkra kvinnornas sociala, politiska och ekonomiska egenmakt. Parlamentet uppmuntrar dessutom en politik som syftar till att stärka kvinnosjukvården.

85.  Europaparlamentet uppmanar vidare Sahelländerna att se till att alla flickor registreras vid födseln och att de sedan får gå i grundskolan.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och rådet att uppmuntra fler länder i regionen att införa uttryckliga lagbestämmelser om kvinnors och flickors rättigheter och att prioritera program för att säkerställa dessa rättigheter, särskilt när det gäller tillgång tjänster av allmänt intresse, även inom utbildning, rätten till hälsa, sexuella och reproduktiva rättigheter, säkra lån för livsmedel, mark och produktionsmedel, särskilt på landsbygden, samt tillgång till hälso- och sjukvård och rättssystemet, detta för att förbättra kvinnors ekonomiska oberoende genom att hjälpa dem att gå över från informellt till formellt arbete, för att öka deras deltagande i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet samt för att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor, inklusive barnäktenskap och den barbariska sedvänja som kvinnlig könsstympning innebär.

87.  Europaparlamentet uppmanar EU:s särskilda representanter för Sahel och EU:s särskilda representant för de mänskliga rättigheterna att ta fram gemensamma åtgärder för att bättre trygga kvinnornas rättigheter i regionen genom att bland annat bekämpa straffrihet för könsrelaterade brott och annat våld som skadar kvinnornas värdighet. Parlamentet insisterar på att kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och partnerländerna ska prioritera kvinnors rättigheter och jämställdhet i de bilaterala biståndsprogrammen och att de ska planera för en varaktig och förutsebar finansiering av initiativ som syftar till att främja kvinnors egenmakt samt jämställdheten. Parlamentet fördömer särskilt det våld som används, eftersom det utgör det främsta hindret för kvinnors möjlighet att åtnjuta social och ekonomisk frihet. Parlamentet understryker att politik som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män bör anses vara en övergripande fråga.

88.  Europaparlamentet välkomnar den rättsliga ställningen för samkönade förhållanden i Mali, Niger, Tchad och Burkina Faso. Parlamentet beklagar dock att social diskriminering fortfarande förekommer. Parlamentet uttrycker djup oro över tillämpningen av lagar om ”oanständigt uppträdande” och lagar som förbjuder sammankomster ”för ett omoraliskt syfte” gentemot hbt-personer i Mali och regionen i stort. Parlamentet hoppas att de som förtrycktes under upproret i norra Mali kan återintegreras på ett säkert sätt i sina samhällen. Parlamentet uttrycker djup oro över att förhållanden mellan hbt-personer fortfarande betraktas som kriminella i Mauretanien, vilket för män nominellt innebär dödsstraff genom offentlig stening. Parlamentet noterar dock att det inte finns några dokumenterade fall av att detta straff någonsin ska ha verkställts. Parlamentet uppmanar trots detta den mauretanska regeringen att samarbeta med det civila samhället för att reformera sin lagstiftning och för att göra livet lättare för hbt-personer.

89.  Europaparlamentet anser att man, för att åstadkomma fred och utveckling i Sahelregionen, måste tillämpa en rättighetsbaserad strategi på tuaregernas situation och framtida utveckling och att denna strategi uppriktigt bör ta hänsyn till de historiska missförhållandena, samtidigt som man ska komma ihåg att tuaregerna bor i områden där även andra etniska grupper bor. Parlamentet välkomnar utvecklingen i Niger i denna fråga men uppmanar alla länder med betydande tuaregisk befolkning, inklusive länder utanför Sahel, såsom Algeriet och Libyen, att samarbeta med företrädare för befolkningsgruppen för att på ett politiskt och institutionellt plan lösa problemen med underutveckling och fientlighet. Parlamentet konstaterar dessutom att det finns ett brett spektrum av olika kulturer i Sahelregionen. Parlamentet anser att alla dessa befolkningsgrupper bör få möjlighet att återigen leva tillsammans i fred, och uppmuntrar regeringarna i området att låta dem alla delta i den sociala och politiska dialogen och i beslutsfattandet.

EU:s politiska rekommendationer för Sahel

90.  Europaparlamentet välkomnar att det utsetts en särskild EU-representant för Sahel samt att stor vikt läggs vid människorättsaspekterna i mandatet. Parlamentet förväntar sig att den nya representanten ska föra ett nära samarbete med EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, ICC:s åklagarmyndighet, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt människorättsförsvarare och observatörer i regionen när det gäller att främja respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Parlamentet vill se en lämplig samordning mellan EU:s särskilda representant för Sahel och EU:s särskilda representant för södra Medelhavet framför allt, samt med EU:s särskilda representant för Afrikas horn, eftersom kriserna i Afrika får allvarliga effekter för regionen och har en tendens att skapa spridningseffekter och geostrategiska konsekvenser. Parlamentet uppmanar EU att investera i en effektiv samordning av samtliga EU:s insatser i Afrika, framför allt krishantering och insatser efter konflikter, och uppmanar därför vice ordföranden/den höga representanten att ombesörja en sådan samordning.

91.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att tillämpa åtagandena i EU:s människorättspolitik, bland annat EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt, EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem, EU:s riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt, EU:s riktlinjer för skydd av civila inom ramen för GSFP-uppdrag och GSFP-operationer samt EU:s omfattande politik vad gäller genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 om kvinnor, fred och säkerhet, bland annat genom att övervaka och rapportera om utvecklingen på detta område.

92.  Europaparlamentet beklagar djupt att man varken i EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahelregionen, som antogs den 21 mars 2011, eller i slutsatserna om denna strategi, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 23 mars 2012, hänvisar till främjandet av jämställdhet, kvinnors situation eller försvaret av deras rättigheter.

93.  Europaparlamentet välkomnar de strategiska handlingslinjerna i EU:s strategi för Sahel, inklusive stödet för och främjandet av goda styrelseformer och intern konfliktlösning. Parlamentet anser emellertid att strategin ännu inte i tillräckligt stor utsträckning lyfter fram mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och stöd för demokratin, effektiva ekonomiska styrelseformer och kraftfulla åtgärder mot korruption som centrala element för att stödja kopplingen mellan utveckling och säkerhet i dess centrum. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att inom en snar framtid inleda ett samarbete för att se över strategin genom att inkludera konkreta förslag om att

   a) ta itu med flyktingarnas och internflyktingarnas svåra situation i regionen som helhet,
   b) ta itu med gissel som slaveri och människohandel och andra former av olaglig handel och smuggling som har visat sig få så allvarliga effekter för de mänskliga rättigheterna och säkerheten i regionen,
   c) förbättra situationen för kvinnor, barn och minoriteter,
   d) skapa verkningsfulla och effektiva kanaler för överföring av bidrag och erbjuda regeringarna mer stöd enligt principen ”mer för mer”,
   e) få slut på straffrihetskulturen, bland annat genom att stödja åtgärder som redan föreslagits eller införts i Mali och på annat håll,
   f) skydda de medborgerliga friheterna och förbättra det demokratiska styrelseskicket genom inkluderande valprocesser och trovärdig representation och genom att stödja det civila samhället,
   g) skydda den kulturella mångfalden och kulturarvet.

94.  Europaparlamentet rekommenderar EU att överväga möjligheten av riktade sanktioner genom frysning av tillgångar, viseringsförbud eller andra instrument för de allvarligaste förövarna av brott mot de mänskliga rättigheterna, såväl i Mali som på annat håll i regionen.

95.  Europaparlamentet välkomnar FN:s generalsekreterares rapport nyligen om situationen i Sahel. Parlamentet noterar ”fyra gånger fyra”-strategin som syftar till att stärka styrelseskick, säkerhet, humanitära villkor och utveckling som delar i en integrerad strategi. Parlamentet välkomnar framför allt strategins starka människorättsdimension, och uppmanar EU att fortsätta sitt stöd. Parlamentet berömmer dessutom den integrerade FN-strategins inriktning på att bygga deltagande, stödja lokala och regionala styrelseformer, stärka den sociala och säkerhetsmässiga sammanhållningen, utveckla system för tidig varning för framtida hot och framför allt stärka eller konsolidera nationella och regionala människorättsmekanismer. EU uppmanas att tillsammans och i linje med FN införa en liknande helhetssyn i fråga om hållbarhet, säkerhet, humanitära och utvecklingsmässiga frågor samt mänskliga rättigheter på ett sådant sätt att utmaningarnas grundläggande transnationella, gränsöverskridande och sammanhängande karaktär beaktas i Sahel.

96.  Europaparlamentet betonar att det är oerhört viktigt att öka EU:s samarbete med afrikanska regionala aktörer, såsom AU, Ecowas, Arabiska Maghrebunionen och regionala afrikanska människorättsinstrument för att åstadkomma hållbara framsteg när det gäller mänskliga rättigheter och demokratiska initiativ i Sahel. Grannländer såsom Senegal, Algeriet och Marocko uppmanas att bidra med ledarskap och bistå i arbetet med att skapa en verklig regional dynamik som kommer att ge ny fart åt den ekonomiska utvecklingen i regionen och främja de mänskliga rättigheterna. I slutändan måste hållbara lösningar på problemen i Sahel komma inifrån regionen och kontrolleras fullt ut av den egna befolkningen. Trots detta uppmanas EU att fortsätta sitt åtagande att arbeta med och hjälpa sina partner i Sahel på alla lämpliga sätt som står till dess förfogande för att förbättra livskvaliteten för människorna i regionen och stärka banden med deras demokratiska regeringar.

Mänskliga rättigheter i Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf

97.  Europaparlamentet välkomnar och uppmärksammar FN:s generalsekreterares rapport från april 2013 om situationen i Västsahara, där det understryks att det är oerhört viktigt att behandla konflikten i Västsahara som en del av en bredare strategi för Sahel och att frågan om mänskliga rättigheter även i fortsättningen är viktig för en lösning av konflikten. Parlamentet noterar dessutom att de olika konflikterna i Sahel och särskilt närvaron av terroristgrupper som Aqim i norra Mali och i södra Algeriet riskerar att orsaka instabilitet i Västsahara och i regionen i sin helhet. Konflikten har negativa konsekvenser för den regionala integrationen, som borde omfatta Marocko och Algeriet och skulle kunna erbjuda goda möjligheter till demokratisering och ekonomisk utveckling samt stärka människors säkerhet i hela Sahel och Sahara.

98.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för FN-resolutionerna om Västsahara, och kräver fullständig respekt för västsahariernas mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive förenings- och yttrandefriheten samt rätten till fredliga demonstrationer.

99.  Europaparlamentet understryker att frågan om mänskliga rättigheter i Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf ska kunna diskuteras utan att man försöker föregripa någon slutlig politisk lösning eller uttrycka åsikter om en sådan lösning. Parlamentet upprepar dock att självbestämmande är en grundläggande mänsklig rättighet, i enlighet med artikel 1 i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, och påminner även om att territoriell integritet är en princip som omfattas av internationell rätt. Parlamentet påminner dessutom om FN:s säkerhetsråds resolution 1754(2007), som uppmanar parterna att förhandla i god tro, på ett förbehållslöst sätt, i syfte att nå en rättvis, hållbar och ömsesidigt acceptabel politisk lösning som skulle ge folket i Västsahara självbestämmanderätt. Parlamentet uppmärksammar uppmaningen till Marocko och Polisario att fortsätta förhandla för att finna en fredlig lösning på konflikten, och bekräftar västsahariernas rätt till självbestämmande. Parlamentet understryker den möjlighet som uppkommer ur den politiska och demokratiska reformprocessen som startade i Marocko, samtidigt som parlamentet noterar de starkare skyldigheter som dessa reformer medför i fråga om respekt för och upprätthållande av de mänskliga rättigheterna, framför allt i Västsahara. Parlamentet fruktar att det faktum att en folkomröstning eller andra former av ömsesidigt acceptabla politiska lösningar som förhandlas fram, planerats i 25 år och ännu inte anordnats ökar riskerna för våld samt det främlingskap västsaharierna känner, särskilt bland unga. Parlamentet uppmanar EU att öka sitt engagemang och stödja FN när det gäller att uppmuntra parterna att återuppta direkta förhandlingar för att nå en fredlig och hållbar lösning på konflikten.

100.  Europaparlamentet anser att det finns ett nära samband mellan den politiska lösningen på konflikten i Västsahara, förlikningen och människorättssituationen, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vara aktivare när det gäller att finna en lösning på konflikten i Västsahara och inte bara stödja FN-förhandlingarna utan dessutom använda sina olika utrikespolitiska instrument (till exempel stärkt bevakning av och ökad kunskap om människorättsfrågor bland polis- och säkerhetsstyrkor, stöd till demokratiska reformer inklusive decentralisering och kamp mot diskriminering i regionen) för att tillfredsställa det stora behovet av förtroendebyggande mellan konfliktens olika parter.

101.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den aktuella rapporten från FN:s särskilda rapportör om tortyr om att man hittat bevis på att marockanska tjänstemän har gripit personer av politiska skäl, torterat och våldtagit västsahariska fångar, kidnappat och övergivit demonstranter i öknen för att trakassera dem och ofta och medvetet angripit självständighetsförespråkare, även i deras hem. Parlamentet noterar även att det förekommer vitt spridda anklagelser om påtvingade försvinnanden och orättvisa rättegångar. Parlamentet fäster särskild uppmärksamhet på förstörelsen av protestlägret Gdeim Izik i november 2010, då fruktansvärda våldsamheter skördade 13 liv, samt den efterföljande rättegången mot 25 västsaharier, många av dem välkända människorättsaktivister, i februari 2013. Parlamentet noterar att Marocko insisterar på att rättegången varit rättvis och att ett korrekt rättsförfarande tillämpats samt att vissa internationella observatörer dragit positiva slutsatser. Parlamentet påminner dock också om FN:s särskilda rapportörs oro över användningen av en militärdomstol, anklagelserna om tortyr och de marockanska myndigheternas underlåtenhet att undersöka anklagelserna. Parlamentet noterar de slutsatser som vissa icke-statliga organisationer och människorättsobservatörer dragit rörande de påstådda politiska förföljelserna, den bristfälliga bevisningen och de hårda domarna i fallet, där 20 personer har dömts till mellan 20 års och livstids fängelse. Det är positivt att den marockanska regeringen har godkänt rekommendationen från det nationella rådet för mänskliga rättigheter (CNDH) om att civila inte får dömas i militärdomstol i framtiden. Parlamentet uppmanar den marockanska regeringen att garantera att detta genomförs i praktiken, men beklagar samtidigt att detta beslut inte kommer att påverka dem som redan dömts. Parlamentet uppmanar den marockanska regeringen att tillämpa samtliga rekommendationer i rapporterna från FN och det nationella rådet för mänskliga rättigheter, och att fortsätta att utveckla en människorättskultur. Parlamentet uppmanar de marockanska myndigheterna att omedelbart släppa alla västsahariska politiska fångar och samarbeta med det civila samhället och andra aktörer för att garantera ett rättvist rättsväsende samt insyn i det samt att undersöka säkerhetstjänstemän som påstås ha varit inblandade i godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och andra maktmissbruk samt ställa dem inför rätta.

102.  Europaparlamentet fördömer de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som Västsaharas kvinnor utsätts för på de av Marocko ockuperade områdena, bland annat genom kränkande behandling och sexuellt våld, metoder som de marockanska styrkorna använder i syfte att skrämma Västsaharas befolkning i deras kamp för sin legitima rätt till självbestämmande.

103.  Europaparlamentet upprepar sin oro rörande 2006 års rapport – som spridits genom inofficiella läckor – från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om begränsningarna av yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i Västsahara. Parlamentet noterar att Marocko påstår sig tillåta sittstrejker och andra former av protester. Parlamentet beklagar de uppenbara institutionella hinder som Marocko lägger ut för icke-statliga organisationer som förespråkar självständighet så att de inte kan registrera sig på ett lagligt sätt eller erkännas, vilket krävs för att de ska kunna verka på ett effektivt sätt inom sina respektive befolkningsgrupper. Parlamentet fördömer de ofta stränga straffen för ”underminering av den marockanska territoriella integriteten”, en punkt i lagstiftningen som enligt uppgift används mot fredliga västsahariska förespråkare av självständighet. Parlamentet påminner om att FN:s oberoende expert om kulturella rättigheter konstaterat att de marockanska myndigheterna förtrycker vissa aspekter av den västsahariska kulturen, och upprepar FN-expertens krav på att avstå från sådana åtgärder och främja full kulturell mångfald. Parlamentet välkomnar de bestämmelser om respekt för kulturella rättigheter som har införts i den nya marockanska konstitutionen, och välkomnar även upprättandet av en särskild västsaharisk tv-kanal. Parlamentet uppmuntrar starkt ett fullständigt genomförande av dessa bestämmelser.

104.  Europaparlamentet beklagar djupt att Marocko onsdagen den 6 mars 2013 utvisade en delegation bestående av fyra ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet noterar att delegationens syfte var att besöka de västsahariska territorierna, undersöka läget i fråga om mänskliga rättigheter och träffa representanter för Minurso. Parlamentet beklagar djupt de marockanska myndigheternas beteende och kräver att Marocko ska låta oberoende observatörer, parlamentsledamöter samt press och humanitära organisationer få resa in i Västsahara och röra sig fritt där.

105.  Europaparlamentet påminner om oron över att Västsahara fortfarande är ett av världens mintätaste områden, vilket framförts av FN:s kontor för projekttjänster (Unops). Parlamentet konstaterar att landminor i Västsahara har förorsakat minst 2 500 dödsfall sedan 1975. Dessutom fortsätter minorna att utgöra ett hot för tusentals västsahariska nomader och ett stort hinder för lösningen på problemet och flyktingsituationen i Västsahara. Parlamentet prisar därför det arbete som Minurso, den kungliga marockanska armén, Polisario och organisationen Landmine Action och övriga aktörer gör för att kartlägga och röja minor på drabbade områden. Parlamentet välkomnar att Polisario har undertecknat Genèveuppmaningen om förbud mot antipersonella minor, och uppmanar alla aktörer att göra allt de kan för att informera befolkningen, bistå offer och avlägsna all ammunition som finns kvar. Parlamentet konstaterar dessutom att Marocko är ett av få länder – och ett av endast tre afrikanska länder – som inte har undertecknat avtalet om förbud mot landminor. Parlamentet uppmanar Marocko att göra detta som en förtroendebyggande åtgärd och ett tecken på sitt engagemang för fred.

106.  Europaparlamentet påminner om fallet med Västsaharas kvinnor och den viktiga roll som de spelar i det västsahariska samhället, bland annat i flyktingläger där analfabetismen har sjunkit kraftigt. Parlamentet understryker kvinnornas nyckelroll i organisationen av de västsahariska institutionerna och deras höga deltagande i beslutsfattandet på alla nivåer, från lokala kommittéer till parlament och regering. Parlamentet uppmärksammar den roll som kvinnor i Västsahara spelar för att bevara fred, främja dialog och lösa konflikter samt för att bevara det västsahariska samhället och de västsahariska strukturerna.

107.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den kroniska fattigdomen och avsaknaden av grundläggande samhällstjänster i de flyktingläger nära Tindouf som administreras av Polisario, framför allt vad gäller näring, hälso- och sjukvård och tillgången på dricksvatten. Parlamentet välkomnar det humanitära bistånd som EU tillhandahåller flyktingarna genom Echo. Parlamentet uppmanar dock de internationella aktörerna att leda, samordna och konsolidera hjälpen effektivare och vid behov höja bidragsbeloppen för att kunna garantera en stabilisering av den humanitära situationen och hjälpa till att förbättra förhållandena i lägren. Parlamentet uppmärksammar rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör om tillgång till bostäder, nämligen att tillräckliga internationella medel bör avsättas för att främja utbudet på bostäder. Parlamentet noterar trots detta de fungerande ledningssystemen i lägren och välkomnar det civila samhällets aktiva närvaro samt det starka deltagandet av kvinnor i båda. Parlamentet välkomnar dessutom den sociala inriktningen på utbildning trots bristfälliga resurser. Parlamentet noterar emellertid att det saknas klara uppgifter om det exakta antalet invånare i lägren, och uppmanar Polisario-myndigheterna att, eventuellt med hjälp av Algeriet, göra eller underlätta regelbundna folkräkningar eller formella registreringar.

108.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över fattigdomen i lägren i Tindouf som är relaterad till att det saknas långsiktiga framtidsutsikter för många flyktingar, vilket gör att de är mer benägna att radikaliseras och ansluta sig till religiösa fundamentalister. Parlamentet påminner om faran med att kriminella nätverk eller terroristnätverk rekryterar ungdomar, och fäster uppmärksamheten på regionens porösa gränser, som riskerar att underlätta för jihadgrupper från norra Mali och andra ställen att tränga sig djupare in i lägren. Parlamentet fördömer kidnappningen av tre europeiska biståndsarbetare från Rabouni-lägret i oktober 2011. Parlamentet understryker därför att det är oerhört viktigt att garantera flyktinglägrens säkerhet, och uppmanar de algeriska myndigheterna att ta sitt ansvar och förbättra situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i lägren i Tindouf samt uttrycker sitt fulla stöd för UNHCR:s program för att främja förtroendebyggandet genom att underlätta familjekontakterna mellan Tindouf och Västsahara.

109.  Europaparlamentet noterar att, även om de flesta internationella observatörer och rapporter från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Afrikanska kommissionen för mänskliga och medborgerliga rättigheter, Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights och Human Rights Watch har funnit få bevis på systematiska och institutionella människorättskränkningar i flyktinglägren har flera aktörer, däribland den marockanska regeringen, marockanska icke-statliga organisationer och tidigare invånare i Tindouf-lägren, hävdat att Polisarios myndigheter begränsar invånarnas yttrande- och rörelsefrihet. Parlamentet noterar Polisarios ihärdiga tillbakavisande av dessa anklagelser och noterar även Polisarios politiska vilja att samarbeta med FN-organ som arbetar med mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar därför Polisario att ge oberoende människorättsobservatörer fullt, regelbundet och obegränsat tillträde till flyktinglägren och låta undersöka alla anklagelser grundligt.

110.  Europaparlamenten välkomnar ansträngningarna att förbättra dokumentationen om påstådda människorättskränkningar i Västsahara, särskilt genom CNDH som har kontor i El-Aaiún och Dakhla och som erkänns av FN. Parlamentet noterar det positiva arbete som CNDH gjort och uppmanar den marockanska regeringen att bidra till att stärka dess oberoende och uppdrag och garantera att dess rekommendationer genomförs. Parlamentet uppmuntrar också CNDH att utöka sina ansträngningar för att skapa förbindelser med de västsaharier som är fientligt inställda till den marockanska regimen och att garantera att klagomål följs upp på lämpligt sätt. Parlamentet välkomnar att Marocko 2012 antog tre av de fem rekommendationerna från FN:s människorättsråd om människorättssituationen i Västsahara, och uppmanar Marocko att anta även de återstående två rekommendationerna. Parlamentet välkomnar dessutom de inbjudningar som Marocko sänt ut till internationella ad hoc-delegationer, inklusive FN:s särskilda rapportör om tortyr, och att dessa har tackat ja till inbjudningarna, och uppmanar de marockanska myndigheterna att tillåta undersökningsuppdrag som utförs av andra internationella organ som Afrikanska kommissionen för mänskliga och medborgerliga rättigheter och Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att hålla fast vid sådana åtaganden med FN:s människorättsorgan. Parlamentet stöder inrättandet av ett officiellt Minurso/ICRC-uppdrag i området Fadret Leguiaa för det fortsatta arbetet med att gräva fram kvarlevor och återlämna dem till familjerna, till följd av att utredningsgruppen från Baskiens universitet upptäckt massgravar.

111.  Europaparlamentet konstaterar trots detta de allvarliga och omtvistade anklagelserna mot Marockos och Polisarios myndigheter, och erinrar även om att FN:s generalsekreterare nyligen lade vikt vid en oberoende, opartisk, heltäckande och oavbruten övervakning av människorättssituationen i både Västsahara och flyktinglägren. Parlamentet noterar att FN inte uppgraderade Minursos mandat i april 2013 med en människorättsdimension. Parlamentet uppmanar FN att utöka mandatet eller att inrätta ett nytt, ständigt och opartiskt människorättsorgan för att övervaka och rapportera om den övergripande människorättssituationen och undersöka enskilda klagomål. Parlamentet anser att detta organ även bör övervaka den av Marocko kontrollerade delen av Västsahara, flyktinglägren i Tindouf och övrigt territorium som kontrolleras av Polisario.

112.  Europaparlamentet uppmuntrar regeringarna i Marocko och Algeriet att utveckla och stärka sin politiska dialog för att förbättra den regionala dynamiken och undvika ökade spänningar, till fördel för det internationella samfundet i stort.

113.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att erbjuda de marockanska myndigheterna och Polisario-administrationen program för utbildning i mänskliga rättigheter i Västsahara och Tindouf. Programmen skulle inriktas på poliser och andra säkerhetsansvariga, rättssystemet, lokala förvaltningstjänstemän, medier och organisationer i det civila samhället och bygga vidare på de politiska reformer för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter som inletts av Marocko och utan att äventyra en förhandlad politisk lösning på konflikten i Västsahara utan i syfte att uppmuntra sådana förhandlingar.

o
o   o

114.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och EU:s särskilda representant för Sahel, EU:s medlemsstater, regeringarna och parlamenten i Sahelländerna, Marocko, Algeriet och Polisario, FN:s generalsekreterare och säkerhetsråd, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Afrikanska unionens ordförande och dess kommissions generalsekreterare samt till Ecowas ordförande och kommissionsordförande.

(1) EUT L 200, 27.7.2012, s. 21.
(2) EUT L 75, 19.3.2013, s. 29.
(3) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 87.
(4) Antagna texter, P7_TA(2012)0503.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0055.
(6) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 41.


Lokala myndigheter och det civila samhället
PDF 146kWORD 35k
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om lokala myndigheter och det civila samhället: Europas engagemang till stöd för en hållbar utveckling (2012/2288(INI))
P7_TA(2013)0432A7-0296/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 21.2, som fastställer unionens principer och mål inom området för internationella förbindelser, och artikel 208.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 16, 18 och 87 i den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Europeiskt samförstånd(1),

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd,

–  med beaktande av FN:s förklaring om rätt till utveckling (41/128),

–  med beaktande av FN:s millenniedeklaration i vilken millennieutvecklingsmålen fastställdes,

–  med beaktande av AVS–EU-partnerskapsavtalet (”Cotonouavtalet”),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete SEK(2011)1469 och SEK(2011)1470),

–  med beaktande av den europeiska stadgan om utvecklingssamarbete till stöd för lokala myndigheter, som lanserades vid Europeiska utvecklingsdagarna den 16 november 2008,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring (COM(2011)0637),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om att göra EU:s utvecklingspolitik effektivare(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Det framtida upplägget för budgetstödet från EU till tredjeländer (COM(2011)0638),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser (COM(2012)0492)

–  med beaktande av rådets slutsatser En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser av den 15 oktober 2012 (doc. 14535/12),

–  med beaktande av rådets slutsatser om EU-stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen, som antogs vid det 3 218:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 31 januari 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2013 Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet (COM(2013)0280),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 februari 2013 Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid (COM(2013)0092),

–  med beaktande av de internationella åtaganden som gjordes inom ramen för Busanpartnerskapet om effektivt utvecklingssamarbete 2011,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juli 2013 om lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbete (doc. 12584/13),

–  med beaktande av Regionkommittés yttrande Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet (CdR 2010/2013),

–  med beaktande av sin förklaring av den 5 juli 2012 om utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap(3),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument om utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet i Europa (SWD(2012)0457),

–  med beaktande av en undersökning om erfarenheter och åtgärder från de viktigaste europeiska aktörer som är aktiva inom området utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, från november 2010(4),

–  med beaktande av slutsatserna från initiativet för strukturerad dialog från maj 2011(5),

–  med beaktande av Lissabonförklaringen om att förbättra och öka den globala utbildningen i Europa fram till år 2015(6),

–  med beaktande av samrådet om den roll civilsamhällets organisationer spelar i utvecklingssamarbetet och av samrådet om de lokala myndigheternas roll i utvecklingen,

–  med beaktande av OECD:s biståndskommittés expertutvärdering av Europeiska unionen 2012,

–  med beaktande av den tematiska övergripande utvärderingen av kommissionens stöd till decentraliseringsprocesserna(7) från februari 2012,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2007 om lokala myndigheter och utvecklingssamarbete(8),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A7-0296/2013), och av följande skäl:

A.  I artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs att det främsta målet för unionens utvecklingspolitik ska vara minskning, och på sikt utrotning av fattigdom, i enlighet med definitionen i det europeiska samförståndet om utveckling.

B.  Det europeiska samförståndet om utveckling fortsätter att utgöra regleringsramen för EU:s utvecklingspolitik.

C.  EU har gjort klara politiska åtaganden om att skapa en positiv miljö för civilsamhällets organisationer på såväl nationell som på regional och internationell nivå och erkänt betydelsen av ett inflytelserikt civilsamhälle i all sin mångfald, både i sig själv och som en fundamental och fast beståndsdel i varje demokratiskt samhälle.

D.  EU har gjort klara politiska åtaganden om att tillämpa människorättsbaserade synsätt i utvecklingssamarbetet, och i FN:s uttalande om människorättsbaserade synsätt i utvecklingssamarbetet fastställs det att alla program för utvecklingssamarbete, all politik och allt tekniskt bistånd bör främja de mänskliga rättigheterna, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella människorättsinstrument.

E.  Demokratiskt ledarskap inkluderar inte bara myndigheter utan även civilsamhällets organisationer, lokala myndigheter och nationella parlament, som spelar en viktig roll i kopplingen mellan medborgare och myndigheter och för att säkra ett brett och demokratiskt ägarskap av ländernas utvecklingsagendor.

F.  Inhemsk ansvarighet inkluderar den kontroll som civilsamhällets organisationer utövar, då dessa är nyckelaktörer när det gäller att bekämpa korruption och främja öppenhet.

G.  OECD:s biståndskommitté rekommenderar att EU:s institutioner och organ bör sträva efter att se till att flera av civilsamhällets intressenter kan delta i en strategisk och strukturerad dialog. De måste bli effektivare i uppbyggandet av civilsamhällets kapacitet i partnerländerna, vilket kräver att instrumenten ses över.

H.   En rimlig strategi för perioden efter 2015 måste inkludera både civilsamhället och individer – särskilt de mest marginaliserade – i beslutsfattandet och i granskningen av och rapporteringen om framsteg.

I.  I resultaten av den offentliga utfrågningen om de lokala myndigheternas roll i utvecklingen belystes kopplingen mellan lokalt demokratiskt styre, decentralisering och territoriell utveckling.

J.  Den territoriella utvecklingen har definierats som ett samarbete mellan flera intressenter och flernivåstyre, där syftet är att investera i lokala territoriella tillgångar (mänskliga, ekonomiska, fysiska och naturliga resurser) för att stärka territoriets konkurrensfördelar och höja levnadsstandarden.

K.  Starka, öppna och behovsorienterade organisationer i civilsamhället och lokala myndigheter samt ett inkluderande lokalt styre är centrala frågor i demokratin och fredsbyggnadsprocessen.

L.  Lokala myndigheter i nya medlemsstater behöver utbyta kunskaper om utvecklingssamarbete med gamla medlemsstater för att överbrygga kunskapsluckan, och för att de gamla medlemsstaterna ska kunna dra nytta av den erfarenhet som finns i de nya medlemsstaterna beträffande övergång och strukturella förändringar, vilket är ett värdefullt verktyg i samband med global utveckling.

M.  Civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna har avgörande betydelse för att garantera hållbar tillväxt som kommer alla till del, hållbar miljö, mänskliga rättigheter och gott styre i strategierna för utvecklingssamarbete efter 2015.

N.  Jämlika och långsiktiga partnerskap mellan civilsamhällets organisationer i EU och deras motparter i utvecklingsländerna har visat sig vara ett viktigt redskap för utvecklingen av starka, oberoende och mångfasetterade organisationer i civilsamhället och initiativ inom civilsamhället av olika omfattning och på olika nivåer, från lokalt till internationellt.

En miljö som främjar civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter

1.  Europaparlamentet välkomnar den senaste politiska utvecklingen på EU-nivå och internationell nivå, där fokus ligger på att ha ett mer ambitiöst partnerskap med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter. Detta partnerskap ska bygga på ett människorättsbaserat synsätt på utveckling, inklusive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter liksom internationella fördrag om skydd av miljön och den biologiska mångfalden samt ett tydligt engagemang för att stärka den demokratiska processen och ansvarstagandet.

2.  Europaparlamentet understryker att skapandet av inkluderande förbindelser som präglas av ansvarstagande och mänskliga rättigheter mellan regeringar, lokala myndigheter, civilsamhällets organisationer, den privata sektorn och medborgare utgör en unik möjlighet för EU och dess medborgare, lokala myndigheter och privata sektor att upprätta hållbara partnerskap med utvecklingsländer.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att, i dialog med civilsamhällets organisationer, ta fram riktlinjer och genomförandestrategier för ett människorättsbaserat synsätt i EU:s utvecklingssamarbete och att främja genomförandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att integrera främjandet av en positiv miljö för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i politiken och göra detta till en prioritering i EU:s ståndpunkt i de pågående förhandlingarna om utvecklingssamarbetet efter 2015. Parlamentet understryker betydelsen av att ta fram ett system för att kontrollera framstegen när det gäller att skapa en positiv miljö på nationell nivå i fråga om politik och regleringsbestämmelser, i överensstämmelse med internationella normer för mänskliga rättigheter, samt av att ha en dialog med flera intressenter och på flera nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma förhållandena i en positiv miljö för att fullt ut de beakta komplexiteten och de utmärkande egenskaperna för civilsamhällets aktörer.

5.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över de hårdare åtgärderna i flera länder mot organisationer i civilsamhället som samarbetar med partnerorganisationer från EU och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fram strategier för hur man ska komma förbi dessa svårigheter och fortsätta med det livsviktiga stödet till civilsamhällets organisationer.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja institutionaliserade mekanismer för en dialog på flera nivåer och med många intressenter bland civilsamhällets organisationer, lokala myndigheter, den privata sektorn och partnerregeringar för att skapa en agenda för anständigt arbete och hållbar tillväxt för alla med omfördelning av intäkter genom den statliga budgeten och beträffande frågan om en positiv miljö för såväl civilsamhällets organisationer som lokala myndigheter. Parlamentet rekommenderar att EU för varje enskilt partnerland tillämpar samma bestämmelser om samråd med de lokala myndigheterna som i Cotonouavtalet för AVS-staterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att systematiskt involvera kvinnoorganisationer och kvinnonätverk i utarbetandet och eventuellt genomförandet av den politiska dialogen, i enlighet med åtagandena i EU:s åtgärdsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för det politiska forumet om utveckling, där syftet är att skapa utrymme för dialog med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i politiska frågor, och uppmuntrar alla berörda parter att låta detta forum bli en strategisk plats för att vägleda och påverka utvecklingspolitiken, inklusive dess konsekvensaspekter, på EU-nivå och internationell nivå.

Utvecklingseffektivitet

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att avsätta tillräckliga resurser i den kommande programperioden för att göra det möjligt för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter från partnerländer att granska och analysera framstegen på vägen mot konsekvens i utvecklingspolitiken på lokal, nationell och internationell nivå.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att främja ett ansvarstagande partnerskap för det strategiska samarbetet mellan valda representanter på nationell och lokal nivå och civilsamhällets organisationer rörande insyn i officiella och inofficiella biståndsflöden, samt att stödja en inkluderande strategi för utvecklingen och ansvaret, även socialt ansvar och tillsyn på inhemsk nivå, i syfte att mäta politikens effekter.

11.  Europaparlamentet betonar att de lokala myndigheterna och civilsamhällets organisationer kan spela en viktig roll i kampen mot korruption på alla nivåer, inklusive skatteundandragande och illegala penningflöden från utvecklingsländerna.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att inkludera företrädare för lokala myndigheter i ledningskommittén för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete.

13.  Europaparlamentet anser att konsekvens i utvecklingspolitiken måste vara den vägledande principen för EU:s samarbete med lokala myndigheter i syfte att utveckla den lokala ekonomin så att lokalbefolkningen kan livnära sig på ett rimligt sätt.

14.  Europaparlamentet påminner om att alla utvecklingsaktörer bör ansvara för sin utveckling och sina resultat samt bör främja varandras ansvar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett balanserat synsätt mellan harmoniseringsprincipen och initiativrättigheten för civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna. Parlamentet påminner kommissionen om att en förenkling och harmonisering av givarnas administrativa förfaranden bör göras i dialog med civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna.

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att upprätta färdplaner för samarbetet med civilsamhällets organisationer i syfte att ta fram en heltäckande strategi för att inkludera dem i alla former av europeiskt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga hur civilsamhällets organisationer ska kunna ge ett betydelsefullt bidrag till processen samt se till att de involveras i tid och att deras synpunkter beaktas när politiken utformas, liksom att prioriteringar upprättas gemensamt.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även upprätta landsspecifika färdplaner för lokala myndigheter och att överväga att ta fram gemensamma landsspecifika färdplaner för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta konsekvens i utvecklingspolitiken som en viktig del i kommande färdplaner.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en strategi för hållbar utveckling, där de tre grundläggande komponenterna (miljö, sociala frågor och ekonomi) är jämbördiga och odelbara.

20.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av partnerskapet mellan lokala myndigheter från europeiska länder och partnerländer för att nå en hållbar utveckling. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU att effektivt använda metoderna för kunskapsutbyte och kapacitetsutveckling, bland annat de lokala myndigheterna i EU-medlemsstaternas erfarenheter av övergångsprocesser.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU att tillämpa en upptrappningsstrategi för att nå en proportionerlig ökning av effektiv erfarenhet från projekt och initiativ som drivs av civilsamhällets organisationer eller lokala myndigheter och som finansieras av EU.

Decentralisering och en territoriell strategi för utveckling

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att upprätta en mer ambitiös politisk dialog med och inom partnerländer för att främja en territoriell strategi för utvecklingen, och att under den kommande programperioden prioritera en stärkning av kapaciteten att påverka och bevaka decentraliseringsprocesser hos lokala myndigheter och civilsamhällets organisationer.

23.  Europaparlamentet påminner om att en effektiv decentraliseringsprocess kräver reformer i den offentliga sektorn, såsom överförande av befogenheter, funktioner och resurser samt medborgarnas, genom sina representanter, och civilsamhällets organisationers aktiva deltagande i planering och budgetutformning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till decentralisering och en territoriell strategi i stödet till utvecklingen vid reformer inom hela den offentliga sektorn samt att göra dem till en heltäckande prioritering inom alla geografiska program.

24.  Europaparlamentet betonar att en hållbar territoriell strategi för utvecklingen kräver en öppen och välfungerande decentraliseringsprocess där det finns utsedda ansvariga. Parlamentet rekommenderar att EU betraktar en sådan strategi och decentralisering som viktiga faktorer för att utrota fattigdomen inom ramen för utvecklingsagendan efter millennieutvecklingsmålen.

25.  Europaparlamentet påminner om att en territoriell strategi för utvecklingen bidrar till en effektiv utveckling genom att stärka ägarskap, dialoger och program mellan flera berörda parter och flera aktörer och den politiska samordningen på subnationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram pilotinitiativ till stöd för en territoriell strategi för utvecklingen genom geografiska och tematiska program.

26.  Europaparlamentet påminner om det mervärde som finns i ett decentraliseringssamarbete för att främja både en territoriell strategi för utveckling och decentralisering. Parlamentet betonar att europeiska lokala myndigheter har mycket goda möjligheter att samarbeta med sina motparter inom decentraliseringsprocessen, i synnerhet när det gäller decentralisering på skatteområdet.

27.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att öka EU-personalens kunskaper och engagemang – i synnerhet på delegationsnivå – om decentralisering och om civilsamhällets organisationers och lokala myndigheters roll i den hållbara utvecklingen, inklusive om samordning med civilsamhällets organisationer. Parlamentet anser även att civilsamhällets organisationer, även kvinnoorganisationer, bör medverka för att ge ett könsperspektiv på processerna.

Instabila stater

28.  Europaparlamentet betonar att EU bör engagera sig med partnerländer inom ramen för den nya given för instabila stater för att utveckla förvaltningsverktyg och djupgående forskning om vad som orsakar konflikter och instabilitet, med beaktande av de direkt berörda lokalbefolkningarnas åsikter och uppfattningar och som en del av bredare utvecklingsstrategier, nationella stabilitetsstrategier och specifika program som syftar till att bemöta bakomliggande orsaker till långsiktig sårbarhet, t.ex. riskanalys som bygger på samhällsgrupper och deltagande.

29.  Europaparlamentet påminner också om att stabilitet ska vara en kärnpunkt i EU:s partnerskap med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter. Parlamentet påminner om att rollen för samhällsgrupperna – genom riskreducerande insatser som drivs av samhällsgrupper – och de lokala myndigheterna måste stärkas i instabila stater och att man måste arbeta i nära samarbete med dem under och efter kriser. Parlamentet anser att partnerskap med lokala myndigheter i instabila stater bör sörja för utveckling, överföring och utbyte av administrativ och teknisk kunskap.

30.  Europaparlamentet påpekar att folkvalda lokala företrädare ofta fungerar som medlare mellan parter som ligger i konflikt med varandra och att de i den bemärkelsen har en viktig roll i arbetet med att förebygga och lösa konflikter.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fram riktlinjer för hur EU:s delegationer ska förhålla sig till civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i krissituationer och instabila lägen, med utgångspunkt i ett människorättsbaserat och könsmedvetet synsätt.

32.  Europaparlamentet betonar att kommissionen, i lägen då myndigheterna, även lokala och regionala, inte är i stånd att tillhandahålla grundläggande tjänster, och då omständigheterna tillåter det, bör främja partnerskap mellan flera parter för att bygga upp de lokala myndigheternas kapacitet så att de klarar av att tillhandahålla tjänster.

33.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över kommissionens förslag om att begränsa det ekonomiska stödet för tjänster till endast de av civilsamhällets organisationer som arbetar i de minst utvecklade länderna och i instabila stater. Parlamentet påminner om att det viktigaste mervärde civilsamhällets organisationer kan ge i alla länder, oberoende av utvecklingsnivå, är deras förmåga att uppmärksamma behoven hos och rättigheterna för fattiga och marginaliserade grupper samt att tillhandahålla innovativa lösningar för att kunna möta dessa behov och samtidigt väcka opinion och få politiskt stöd för att ta tag i de verkliga orsakerna till fattigdom, bristande jämlikhet och utanförskap.

Utbildning i utvecklingsfrågor och en ökad medvetenhet

34.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin skriftliga förklaring om utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap efterlyser en EU-strategi för utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, där man i större utsträckning bör fokusera på kritisk granskning av samt, i synnerhet, konsekvens i utvecklingspolitiken.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samråd med civilsamhällets organisationer utveckla en heltäckande strategi om utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, för att öka de ekonomiska resurser som kommer att avsättas i den kommande programperioden för strategin och, i nära samarbete med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter som är verksamma på området, ta fram finansieringsinstrument för strategin som är flexibla, respekterar organisationernas och myndigheternas initiativrätt och gör det möjligt för en bred uppsättning aktörer att delta.

Programdokument och stödformer

36.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete för att systematiskt införa politisk-ekonomiska analyser på landsnivå och rekommenderar att dessa även ska innehålla analyser av den politiska och rättsliga situationen för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter.

37.  Europaparlamentet anser att skatteintäkter har en avgörande betydelse för lokal ekonomisk utveckling och anser att man bör prioritera inrättande av verksamma och fungerande skatteindrivningssystem, i syfte att garantera hållbar utvecklingsfinansiering.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samordningen och förmågan att komplettera varandra mellan de tematiska och geografiska programmen och instrumenten. Parlamentet påminner om att civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter bör ses som en viktig genomförandepartner inom i synnerhet programmet för globala kollektiva nyttigheter och att de bör konsulteras i ett tidigt skede angående planeringen av både de geografiska och de tematiska programmen.

39.  Europaparlamentet påpekar att lokala myndigheter är stödberättigade i alla program inom finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och uppmanar kommissionen och organisationer som företräder lokala myndigheter att främja ett mer omfattande deltagande av lokala myndigheter i program inom finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt stöd till det decentraliserade samarbetet och partnerskapet mellan lokala myndigheter från EU-länder och partnerländer. Dessa partnerskap har visat sig utgöra effektiva verktyg för att förstärka de lokala myndigheternas kapacitet inom viktiga sektorer som bidrar till att utrota fattigdomen. Samtidigt, och av samma skäl, uppmanar parlamentet kommissionen att fortsätta att ge stöd till samarbete mellan civilsamhällets organisationer i EU-länder och partnerländer.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbyte av erfarenheter och sakkunskap mellan lokala myndigheter i EU-länder och i partnerländer i syfte att ge tillgång till kunskap på relevanta områden inom hållbar utveckling i allmänhet och gott styre i synnerhet, för att på så sätt dra nytta av de erfarenheter av övergång som finns hos de lokala myndigheterna i EU:s medlemsstater.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingå fler strategiska partnerskap med nationella, regionala och internationella sammanslutningar och nätverk av lokala myndigheter.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla en blandning av flexiblare, öppnare och mer förutsägbara stödformer för att nå så många aktörer i civilsamhället som möjligt. Kommissionen uppmanas att identifiera och utveckla dessa former genom en inkluderande dialog med civilsamhällets organisationer och sammanslutningar av lokala myndigheter med utgångspunkt i den strukturerade dialogen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja deltagandet av civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i de pågående diskussionerna om kombinerade mekanismer inom ramen för EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram bindande riktlinjer för att skapa inkluderande mekanismer för konsekvensbedömning och kontroll för att garantera att de berörda befolkningarna ges möjlighet att yttra sig och medverka i projektcykelns alla skeden och för att se till att de kombinerade mekanismerna bidrar till att minska fattigdomen.

45.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att göra det möjligt för civilsamhällets organisationer att delta i alla nya samarbetsformer inom ramen för EU:s plattform för externt samarbete och utveckling.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga de nationella decentraliseringsreformerna vid utvecklandet och genomförandet av överenskommelser om ett gott styre, utveckling, sektorreformer och statsbyggnad.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(2)EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 77.
(3) Antagna texter, P7_TA(2012)0302.
(4)https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/aidco/images/d/d4/Final_Report_DEAR_Study.pdf.
(5)https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/aidco/images/e/ea/FINAL_CONCLUDING_PAPER.pdf.
(6)http://www.gecongress2012.org/images/2012_GE_Congress_Report_FINAL_11feb201.pdf (s. 27-31).
(7) http://ec.europa.eu/europeaid/how/evaluation/evaluation_reports/2012/1300_docs_en.htm.
(8) EUT C 301 E, 13.12.2007,s . 249.


En ny syn på utbildning
PDF 320kWORD 41k
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om en ny syn på utbildning (2013/2041(INI))
P7_TA(2013)0433A7-0314/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 Den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 februari 2013 om att investera i utbildning – som respons på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och Den årliga tillväxtstrategin för 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA” Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (COM(2011)0788),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 september 2012 Utkast till 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (EU:s ungdomsstrategi 2010–2018) (COM(2012)0495) och motsvarande arbetsdokument från kommissionen (SWD(2012)0256),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 november 2012 om utbildning i Europa 2020 – utbildningens bidrag till ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla (COM(2011)0902),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension(2),

–  med beaktande av rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande(3),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(4),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation – genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010(10),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 12 april 2013 om en ny syn på utbildning(11),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0314/2013), och av följande skäl:

A.  Ett av de överordnade målen i Europa 2020-strategin är att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till högst 10 procent och att öka andelen unga med högskoleexamen eller adekvat yrkesutbildning till minst 40 procent.

B.  I den strategiska ramen för utbildning 2020 (Utbildning 2020) ingår som riktmärken att minst 95 procent av alla barn mellan fyra år och obligatorisk skolålder ska delta i förskoleverksamhet, att andelen 15-åringar med bristande kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap ska vara lägre än 15 procent, och att ett genomsnitt på minst 15 procent av alla vuxna (i åldersgruppen 25–64 år) ska delta i livslångt lärande.

C.  En av EU:s viktigaste prioriteringar är att främja rörlighet, och EU:s mål fram till 2020 är att 20 procent av alla européer med högskoleexamen ska ha genomfört en del av sina studier på ett universitet utomlands. Rörligheten för studenter, lärare och arbetstagare spelar en mycket viktig roll i den europeiska integrationen.

D.  Programmen för ungdomars rörlighet för åren 2014–2020 bör erbjuda konkreta möjligheter att förvärva kunskap och nya färdigheter, och därigenom bidra till att öka sysselsättningen bland ungdomar.

E.  I den årliga tillväxtstrategin för 2013 efterlyser kommissionen främjande av tillväxt och konkurrenskraft samt insatser mot arbetslöshet och krisens sociala följder genom välriktade investeringar i utbildning.

F.  I mars 2013 var arbetslösheten bland ungdomar upp till 25 år 23,5 procent inom EU, medan det samtidigt fanns mer än 2 miljoner lediga tjänster som inte kunde tillsättas. I flera medlemsstater blir antalet arbetslösa allt fler och perioden i arbetslöshet allt längre, och matchningen av kompetens på arbetsmarknaden fungerar allt sämre.

G.  Den seglivade ekonomiska krisen och de åtstramningsåtgärder som har vidtagits i flera medlemsstater för att uppnå finanspolitisk konsolidering sätter stor press på EU-medborgarna i form av arbetslöshet, social utestängning och fattigdom. Krisens effekter, framför allt på ungdomar, leder i extrema fall till perioder av undernäring och psykiska problem. Särskilt i medlemsstater med svag ekonomi har budgetnedskärningar inom utbildningssystemen har försvårat tillgången till utbildning och försämrat undervisningens kvalitet.

H.  Krisen och åtstramningsåtgärderna får direkta negativa följder för ungdomars möjligheter att studera och arbeta och fortsätta sina studier och sin anställning. Utgifter för utbildning utgör en investering i framtiden och måste därför undantas från åtstramningsåtgärder.

I.  Det blir allt svårare för ungdomar att ta steget från utbildning till arbetsliv, och bristen på en formell samverkan mellan utbildningsinstitutioner och arbetsmarknaden ökar risken för hög arbetslöshet. Yrkesutbildning av hög kvalitet kräver samarbete mellan offentlig och privat sektor och en omfattande medverkan av arbetsmarknadens parter.

J.  Tillgänglig, flexibel och högkvalitativ utbildning och yrkesutbildning har en avgörande inverkan på unga studerandes personliga utveckling, och främjar också deras aktiva medborgarskap och välbefinnande samt ökar deras förmåga att anpassa sig och bidra till samhället och arbetslivet. Ekonomiska och sociala problem leder till ökad EU-fientlighet hos allmänheten.

K.  Mobbning i skolorna undergräver ungdomars välbefinnande och leder till underpresterande elever och avhopp från skolan.

L.  Öppna utbildningsresurser leder till bättre kvalitet, ökad tillgänglighet och större jämlikhet inom utbildningssystemen, och underlättar en interaktiv, kreativ, flexibel och individanpassad inlärningsprocess med hjälp av IKT och ny teknik. Genom sitt bidrag till livslångt lärande leder öppen utbildning till att anställbarheten upprätthålls.

M.  Trots den generellt höga ungdomsarbetslösheten har vissa sektorer, såsom sektorn för informations- och kommunikationsteknik samt hälso- och sjukvårdssektorn, allt större svårigheter att tillsätta lediga tjänster med kvalificerad arbetskraft. I vissa medlemsstater kan man se en ökad klyfta mellan de nyutexaminerades kvalifikationer och de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden.

N.  Arbetsmarknadens behov förändras snabbt. Det är nödvändigt att eftersträva utbildning av god kvalitet och personlig utveckling, och att i detalj undersöka framtida tendenser vad gäller arbetsmarknadens behov i syfte att anpassa och modernisera utbildningsprogram för att tillgodose behovet av en grundutbildning och strategier för livslångt lärande samt erbjuda rätt färdigheter för rätt arbeten, till exempel användning av ny teknik och sociala nätverk, utan att detta äventyrar universitetens uppdrag att förmedla kunskap. Utvecklingen av olika utbildningsmodeller måste åtföljas av en utveckling av läraryrket när det gäller exempelvis kompetens, status och karriär.

O.  Kompetenser, teknik och yrken utvecklas snabbt och alla kommer att uppleva flera tekniska förändringar under sitt yrkesliv. Det är därför viktigt att alla har en tillräckligt solid kunskapsbas för att kunna anpassa sig till utvecklingen.

P.  Stimulansen av den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och mångsidigheten på nationell nivå har haft stora konsekvenser för arbetsmarknaden genom att flera arbetstillfällen av hög kvalitet har skapats samtidigt som ungdomar har integrerats bättre på arbetsmarknaden.

Allmänna iakttagelser

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, i synnerhet dess tydliga fokus på att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom investeringar i färdigheter och modernisera de högre utbildningssystemen samt främja förstklassig yrkesutbildning, flexibla utbildningsvägar, bl.a. genom att gynna öppna utbildningsresurser, och lärande på arbetsplatsen, och få arbetsmarknadens partner att delta i utformningen. Parlamentet välkomnar även åtgärder för att hantera bristen på behöriga lärare och utbildare, såsom effektivare rekrytering av lärare, sätt att få lärare att stanna kvar samt yrkesmässigt stöd till lärare.

2.  Europaparlamentet anser att utbildning har en mycket större roll att spela än att bara uppfylla de ekonomiska målen i europeiska och nationella strategier. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang att utbildningens främsta uppgift är att förbereda individer för livet och för att de ska bli aktiva medborgare i alltmer komplexa samhällen.

3.  Europaparlamentet noterar att många hushåll på grund av den ekonomiska och finansiella krisen inte har kunnat betala kostnaderna för högre utbildning, vilket har lett till ett ökat antal avhopp på denna nivå. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör garantera att alla, oberoende av sin ekonomiska situation, ska ha rätt till gratis allmän utbildning av hög kvalitet.

4.  Europaparlamentet erinrar om att ökade språkkunskaper bidrar till att främja rörligheten och förbättra anställbarheten, förståelsen för andra kulturer och interkulturella relationer. Parlamentet stöder till fullo kommissionens förslag om ett nytt EU-riktmärke för språkkunskaper enligt vilket minst 50 procent av alla 15-åringar bör ha kunskaper i ett första främmande språk och minst 75 procent bör studera ett andra främmande språk till år 2020.

5.  Europaparlamentet inser att bristande språkkunskaper är ett stort hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och EU-företagens internationella konkurrenskraft, särskilt på områden där EU-medborgare bor nära gränsen till ett grannland där man talar ett annat språk. Parlamentet påminner om att språkinlärningen anses vara betydligt effektivare i lägre åldrar.

6.  Europaparlamentet framhåller att rörligheten för studenter måste säkras i syfte att öka deras språkkunskaper och förmåga att kommunicera, om de ska kunna anpassa sig till EU:s gemensamma arbetsmarknad.

7.  Europaparlamentet uppmanar till en helhetsstrategi för utbildning och yrkesutbildning som ser till både akademiska och yrkesmässiga aspekter, och påminner om att utbildningens mer allmänna syfte, som handlar om personlig utveckling, bör erkännas. Parlamentet efterlyser fortsatt stöd till förvärv och erkännande av kompetenser som bygger på icke-formellt och informellt lärande, och betonar vikten av ett sådant lärande som en del av en övergripande strategi för livslångt lärande i syfte att skapa ett kunskapssamhälle för alla med starka individer och aktiva medborgare. Genomförandet av en sådan strategi är beroende av hur självständiga våra ungdomar kan bli.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sig av konsekvent riktmärkning med relevanta europeiska modeller för goda lösningar på området för utbildning och sysselsättning.

9.  Europaparlamentet erinrar om de överordnade mål som EU har förbundit sig till inom ramen för Europa 2020-strategin, nämligen att genomföra en smart och grön tillväxt för alla, skapa ett starkt och innovativt EU och främja social integration såväl som mer solidaritet, och samtidigt förbereda medborgarna för ett framgångsrikt och meningsfullt liv. Parlamentet framhåller EU:s överordnade mål att investera 3 procent av BNP i forskning och innovation.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att som en prioritering rikta offentliga utgifter mot och investera i utbildning, yrkesutbildning, forskning och innovation. Parlamentet erinrar om att utbildning påverkas negativt av nedskärningarna på dessa områden och att investeringar inom dessa områden är nödvändiga för unionens ekonomiska återhämtning och konkurrenskraft på global nivå och för att uppfylla målen i 2020-strategin.

11.  Parlamentet ger sitt fulla stöd till övervakningen av de nationella förhållandena och till en debatt på EU-nivå med berörda intressenter om effekten av och fördelarna med att investera i utbildning. Parlamentet betonar att utbildning är en garanti för hållbar utveckling, vilket bör kvarstå som en prioritering oavsett dagens kris.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa lagstiftning om förbud mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, religion, övertygelse eller ålder på utbildningsområdet. Rådet uppmanas att snarast anta det horisontella antidiskrimineringsdirektivet som är avgörande för att man ska kunna garantera verklig jämlikhet och bekämpa fördomar och diskriminering, även i skolvärlden.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till utbildning och föreslå åtgärder som tillgodoser elevernas behov, särskilt personer i utsatta grupper, t.ex. personer inte studerar, är arbetslösa eller inte genomgår någon yrkesutbildning.

14.  Europaparlamentet efterlyser särskilda åtgärder för en bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, för att öka konkurrenskraften och kunna förutsäga framtida behov på arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om vikten av regionala politiska åtgärder som främjar inrättandet av regionala ”innovationskuvöser” i vilka kreativa företag samt universitet, investerare och kulturinstitutioner deltar för att främja utbildning.

15.  Europaparlamentet anser att utbildning och forskning bör ingå som prioriterade områden i medlemsstaternas strategiska dokument för programperioden 2014–2020 i syfte att säkerställa utvecklingsresurser för dessa områden, införa ny undervisningsteknik, inbegripet utbildning för undervisande personal samt höja undervisningens kvaliteten.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sträva efter närmare kopplingar mellan de centrala strategiska utmaningar på det politiska området som identifierats i verksamhet inom ramen för den europeiska planeringsterminen och de öppna samarbetsmetoderna för att medlemsstaterna även under perioder med finansiella begränsningar ska kunna garantera utbildning av hög kvalitet och med god tillgänglighet.

Ungdomar – en framtidsinvestering

17.  Europaparlamentet erinrar om att unga har stor potential och spelar en betydande roll vad gäller att uppnå utbildnings- och sysselsättningsmålen i Europa 2020. Parlamentet påminner medlemsstaterna om den nära kopplingen mellan avhopp från skolan, bristen på arbetslivsrelaterade färdigheter och ungdomsarbetslöshet. Parlamentet erinrar också om att förskoleverksamhet och barnomsorg liksom föräldrarnas betydelsefulla roll utgör grunden för de ungas framtida lärande och utveckling, men att sådant lärande uteslutande ska ske på ett lekfullt sätt och inte med hjälp av skolliknande metoder eller press att uppnå särskilda mål.

18.  Europaparlamentet betonar att ungdomarna samtidigt är samhällets sårbaraste grupp. Parlamentet betonar vikten av att ungdomar ses som en prioriterad grupp i EU:s sociala vision och av att öka rörligheten bland ungdomar. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att stödja åtgärder mot mobbning för att minska avhopp från skolan och ge alla verklig tillgång till utbildning.

19.  Europaparlamentet uppmanar till ett erkännande och deltagande av ungdomsorganisationer och civilsamhällets organisationer vid utformningen och genomförandet av strategier för livslångt lärande. Parlamentet understryker den funktion som ungdomsorganisationer och civilsamhällets organisationer fyller som kompletterande utbildare för icke-formellt och informellt lärande och när det gäller möjligheter till volontärarbete, vilket hjälper studerande och unga att utveckla både allmänna färdigheter och individuella kunskaper, såsom kreativt och kritiskt tänkande, initiativkraft, informationsbearbetning och problemlösning, lagarbete och kommunikation samt självförtroende, ledarskap och entreprenörskap.

20.  Europaparlamentet uppmanar till godkännande av kvalifikationer som förvärvats av ungdomar under deras studier vid annat lärosäte än det egna, i synnerhet inom ramen för Erasmus.

21.  Europaparlamentet uppmanar studenter och de organisationer som de är medlemmar i att delta i beslutsprocesser kring utbildning och betonar att lärande ska bygga på en strukturerad dialog med studenter i samband med utformningen av kursplaner och metoder för livslångt lärande.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra yrkesutbildningar mer attraktiva och mer relevanta för arbetsmarknaden samt att integrera dem i utbildningssystemet och garantera dess kvalitet. Parlamentet uppmanar också till större fokus på grundläggande färdigheter genom formell och informell utbildning från tidig ålder, men också bland vuxna, särskilt genom att införa utbildning i entreprenörskunskap och IKT i samarbete med näringslivet och genom kreativa lösningar för att hjälpa unga att komma in på arbetsmarknaden, öka deras anställbarhet och utveckla deras möjligheter att starta egna företag. Parlamentet betonar behovet av att medlemsstaterna erbjuder stödmekamismer för misslyckade företagsetableringar och undanröjer byråkratiska hinder.

23.  Europaparlamentet inser betydelsen av att utveckla och genomföra utbildningssystem som bygger på entreprenörskap i hela Europa. Parlamentet betonar att studenternas tillgång till entreprenörsutbildning varierar och avgörs ofta på institutionsnivå. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter, i samarbete med utbildningsinstitutioner, att infoga inslag av entreprenörsutbildning i läroplanerna för grundläggande utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning. Särskilt fokus bör läggas vid att åtgärda skillnader och stora olikheter i utvecklingen av entreprenörsutbildningar, som 2008 års undersökning av entreprenörskap inom högre utbildning visar på och som bekräftades i högnivåsymposiet i Budapest 2011.

24.  Europaparlamentet framhåller att det behövs en högre kunskaps- och kompetensnivå. Parlamentet betonar behovet av att uppvärdera och göra naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap och matematik mer attraktiva och även de områden där brist på arbetskraft förutspås i framtiden, där allt fler kvalificerade arbetstagare kommer att behövas under de kommande åren och där kvalitativa och hållbara arbetstillfällen kommer att kunna garanteras (till exempel inom grön ekonomi, näringslivet, IKT, hälso- och sjukvård och utbildning). Parlamentet erkänner att dessa naturvetenskapliga ämnen är av oerhört stor betydelse om ungdomar ska få arbete i kristider och parlamentet efterlyser också en balans mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter under studietiden, utan att försumma studier i samhällsvetenskapliga ämnen.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att även tillhandahålla effektivare utbildning med fokus på allmänna färdigheter och entreprenörskompetens för att höja anställbarheten i hela EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbilda sina medborgare i EU-medborgarskapets rättigheter samt medborgerliga skyldigheter och åtaganden och om hur de kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet inom EU. Parlamentet betonar att även humanistiska ämnen måste uppmärksammas i tillräcklig grad under hela skoltiden för att främja aktivt medborgarskap och social integration.

26.  Europaparlamentet understryker att det behövs tvärvetenskapliga kursplaner som ät utformade för att ge kompetenser som kan utvecklas och överföras och som gör att man snabbt kan gå från en utbildning till en annan. Parlamentet betonar att man särskilt bör uppmärksamma undervisningen i de ämnen där nationell och internationell statistik visar på brister i enskilda länder.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att fokusera på sambandet mellan utbildning, ungdomars förväntningar och arbetsmarknadens behov så att de får en enklare övergång av god kvalitet från utbildning till arbetsmarknad, även för att garantera självständighet för de unga.

28.  Parlamentet understryker vikten av att stödja unga, i synnerhet de som varken arbetar eller studerar, genom att främja praktikplatser och lärlingsplatser av mycket god kvalitet, utbildningsprogram som ger en andra chans, väletablerat dubbelt lärande och lärande på arbetsplatsen samt särskilda åtgärder för att öka deras tillgång till högre utbildning och deras aktiva integration i utbildning och arbetsliv. Parlamentet anser att dessa är värdefulla steg vid övergången från utbildning till yrkesliv och för att minska ungdomsarbetslösheten.

29.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka arbetstagares och arbetslösas deltagande i program för yrkesomskolning och vidareutbildning i syfte att minska riskerna för arbetslöshet, särskilt långtidsarbetslöshet, för den del av arbetskraften vars yrkesverksamhet efterfrågas allt mindre.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra arbetsgivarna att erbjuda fler lärlingsplatser av hög kvalitet, utveckla tydliga kvalitetskriterier för att förhindra missbruk och förenkla de administrativa förfarandena för företag som erbjuder anställning eller utbildningsmöjligheter för unga så att de kan förbättra sina karriärmöjligheter.

31.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om EU-programmens betydelse för att främja utbildning, rörlighet, språkfärdigheter, ett aktivt medborgarskap, europeiska värderingar, kulturell medvetenhet och andra värdefulla färdigheter som alla bidrar till ökad anställbarhet och stärker den interkulturella förståelsen bland unga. Parlamentet betonar behovet av ytterligare stöd till dem i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 med inriktning på rörlighet i utbildningssyfte, samarbete och politiska reformer.

32.  Europaparlamentet understryker mervärdet av utlandserfarenhet för att hjälpa elever som lämnar skolan i förtid och ungdomar utan utbildning till sysselsättning. Parlamentet anser att Erasmusprogrammet skulle passa utmärkt som ram genom vilken även denna grupp, skulle kunna göra en del av yrkesutbildningen utomlands.

33.  Europaparlamentet välkomnar att det återigen läggs fokus på att uppnå ett automatiskt erkännande av jämförbara akademiska examina och målet att alla studenter ska ha samma förutsättningar, oavsett var de fått sina kvalifikationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang öka sina insatser för erkännande av akademiska examina.

34.  Europaparlamentet understryker svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden efter avslutade studier om en lång period av arbetslöshet och påtvingad sysslolöshet följer, särskilt i samband en ekonomis kris, som den vi upplever just nu. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga politiska stödåtgärder för att åtgärda dessa problem.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i tidig arbetsmarknadsaktivering och sysselsättningsåtgärder, att erbjuda arbetslivserfarenhet och främja sysselsättningsmöjligheter, att införa bättre vägledning och centrum för individanpassad karriärrådgivning, att erbjuda utbildning eller vidareutveckling till ungdomar som förlorat sin anställning eller som har avslutat sin formella utbildning för att de ska ges möjlighet att bli självständiga, leva ett oberoende liv och garanteras yrkesmässig utveckling.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra EU:s ungdomsgaranti, lärande på arbetsplatsen och modeller för dubbelt lärande, som är lättillgängliga och karriärinriktade, att erbjuda rimliga arbetsvillkor med ett starkt inslag av lärande åtföljda av en kvalificeringsprocess, och att arbeta med regionerna för att se till att sysselsättningsinitiativet för ungdomar verkligen blir ett komplement utöver befintliga regionala och nationella insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet erinrar om att dessa typer av tillfälliga anställningar bör fungera som en språngbräda mot en fast anställning. Parlamentet vill också att finansieringsinstrumenten inom sammanhållningspolitiken ska användas som stödåtgärd.

37.  Europaparlamentet betonar att ungdomsgarantisystemet inte kan ersätta de strukturella åtgärder och reformer som behövs för att utbildningssystemen och arbetsmarknaderna i vissa medlemsstater ska klara av de framtida utmaningarna.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sluta minska anslagen för sysselsättning och utbildning för ungdomar. För detta ändamål bör medlen och instrumenten i garantisystemen prioriteras. Som komplement bör medlemsstaterna likaledes använda medlen inom sammanhållningspolitiken, vilka särskilt bör inriktas på projekt till stöd för sysselsättning och utbildning för ungdomar.

39.  Europaparlamentet uppmanar till helhetstänkande när det gäller att utnyttja möjligheterna till finansiering med medel från Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden och nationella finansieringskällor för att skapa smart tillväxt. Parlamentet betonar ESF:s roll när det gäller att stödja investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning, färdigheter och livslångt lärande. Parlamentet efterlyser därför garantier för att ESF ska få en andel på minst 25 procent av sammanhållningspolitikens budget. Det är också viktigt att medlemsstaterna ökar utbildningsinstitutionernas medvetenheten om andra möjligheter till EU-finansiering i utbildningssyfte.

40.  Europaparlamentet understryker behovet av att utbilda lärarna i viktiga kompetenser, såsom inlärningsteknik, social och medborgerlig kompetens, initiativtagande, kulturell medvetenhet och uttrycksförmåga. Parlamentet påminner därför om vikten av att investera i livslångt lärande för lärarna.

41.  Europaparlamentet påminner om att det är på lokal och regional nivå som man kan inhämta den mest korrekta och aktuella informationen om regionala arbetsmarknader. Vidare är det på denna nivå som lokala och regionala myndigheter kan spela en viktig roll för att identifiera misslyckad matchning av kompetens på arbetsmarknaden, erbjuda lämpliga omskolnings- och yrkesutbildningsprogram och stimulera investeringar för att möta lokala behov.

42.  Europaparlamentet understryker att i många avlägsna och missgynnade mikroregioner har de studerande mycket svårt att rent fysiskt ta sig till en skola vilket bidrar till att avhoppen från skolan ökar signifikant. Med tanke på den svåra ekonomiska situation som drabbat majoriteten av EU-medborgarna uppmanar parlamentet medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder så att sådana hinder kan övervinnas.

43.  Europaparlamentet är positivt till inrättandet av en europeisk allians för lärlingsutbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina reformer och åtgärder ta med lärlingsarbete som en del i planerna för ungdomsgarantin, och att mobilisera europeisk och nationell finansiering i detta syfte.

Tydlig fokus på partnerskap

44.  Europaparlamentet understryker att starka partnerskap utgår från ett samarbete mellan ekonomiska och mänskliga resurser, och som bidrar till att dela kostnaden för livslångt lärande, något som är särskilt viktigt i åtstramningstider och bidrar till att de offentliga investeringarna i sysselsättning och utbildning för ungdomar inte längre kommer att minska. Parlamentet erinrar om att partnerskap även har en positiv inverkan på utbildning genom att förbättra dess kvalitet och tillgänglighet samtidigt som utbildningsinstitutionernas integritet och oberoende bibehålls.

45.  Europaparlamentet uppmanar till ökad social och civil dialog om utbildning, både på nationell nivå och på EU-nivå, och till en starkare ställning för arbetsmarknadens parter i beslutsfattandet.

46.  Europaparlamentet anser att främjandet av det offentlig-privata partnerskapet är ett viktigt steg för att säkra ett delat ansvar för utbildning och karriärutvecklingen så att de som avslutat sina studier kan anpassa sig snabbare till industrins och marknadens krav samt för att säkerställa ytterligare resurser till en modernisering av utbildningsprocessen som ett svar på tekniska förändringar.

47.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat inte anger några konkreta genomförandeåtgärder för samarbete mellan utbildningssektorn och olika arbetsmarknads- och företagsparter. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt be om stöd och insatser liksom andra former av samarbete med den privata sektorn för att förbättra utbildningen så att studenterna är bättre förberedda inför övergången från utbildning till arbetsmarknad.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet och partnerskapen mellan företag och utbildningssektorn på alla nivåer, inklusive arbetsmarknadens parter och arbetsgivar-, student- och ungdomsorganisationer, i planeringen av kursplaner, tillhandahållandet av handledning, utbildning, yrkesutbildning och specialisering, med olika kursplaner som bättre tillgodoser behoven på arbetsmarknaden och bidrar till hållbara lösningar på problemet med misslyckad matchning av kompetens. Parlamentet efterlyser en ökad social och civil dialog, både på nationell nivå och på EU-nivå, och en starkare ställning för arbetsmarknadens parter i beslutsfattandet.

49.  Parlamentet välkomnar de kunskapsallianser och sektorskompetensallianser som inbegrips i kommissionens förslag om det nya fleråriga programmet inom området allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Parlamentet anser att dessa allianser måste öka humankapitalet på ett innovativt och hållbart sätt.

50.  Europaparlamentet betonar de olika aktörernas gemensamma ansvar inom området för livslångt lärande, till exempel utbildningsinstitutioner, offentliga myndigheter och företag liksom de enskilda individerna som är ansvariga för sina liv.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noggrant överväga förslaget om delade kostnader som ett sätt att finansiera utbildningen. Parlamentet varnar för att inga kostnadsfördelningsmekanismer får användas på enskilda personers bekostnad. Rättvisa och allmän tillgång måste ges prioritet i alla reformer av utbildningssystemen.

52.  Europaparlamentet uppmanar till ökat samarbete mellan utbildningsinstitutioner och utbildningsleverantörer, näringslivet, arbetsmarknadens parter, civilorganisationer samt lokala, regionala och nationella myndigheter liksom arbetsförmedlingar för att utbyta bästa praxis, främja partnerskap och arbeta för att erbjuda yrkespraktik, praktikplatser och lärlingsplatser av hög kvalitet som ett effektivt sätt att tillsätta lediga tjänster och åstadkomma hållbar integrering av människor under en övergång från utbildning till arbete. Parlamentet betonar nödvändigheten av att garantera att sådan praxis är kompatibel med de åtgärder och initiativ som genomförs på EU-nivå. Parlamentet rekommenderar också att olika europeiska program och fonder utnyttjas, särskilt de regionala fonderna.

53.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att se betydelsen av att kombinera offentliga och privata investeringar i utbildning. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att gardera sig mot eventuella oönskade sidoeffekter, till exempel försämrade utbildningsmöjligheter för socioekonomiskt missgynnade grupper.

Perspektiv för livslångt lärande

54.  Europaparlamentet noterar de demografiska förändringarna inom unionen, till exempel en åldrande befolkning och låga födelsetal, liksom kompetensflykt och flykt av humankapital. Parlamentet noterar följaktligen behovet av att förvärva nya färdigheter och kunskaper under hela livet för att möta de utmaningar som världsekonomin ställer och anpassa sig till de nya kraven på arbetsmarknaden.

55.  Europaparlamentet noterar vikten av att erkänna utbildning som en mänsklig rättighet som alla måste ha tillgång till och som syftar till personlig och samhällelig utveckling och förvärv av färdigheter för livet. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att förbättra den öppna tillgången till utbildning och allt vetenskapligt material för att minska kostnaderna för utbildning och forskning, framför allt mot bakgrund av de senaste budgetnedskärningarna på dessa områden runt om i unionen.

56.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja samarbete och samverkan inom området livslångt lärande, i synnerhet för att bredda tillgången till utbildning och utformning för att anpassa och modernisera utbildningsinstitutionernas program – till exempel med hjälp av den snabba utvecklingen av digital inlärning och öppna utbildningsresurser – för att stötta de ungas ambitioner och ta itu med de nya utmaningarna i dagens samhälle.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens aviserade meddelande om att öppna utbildningssystemen, för att öka effektiviteten i, tillgången till och jämlikheten i alla typer av utbildningssystem genom att stärka användningen av IKT och ny teknik Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att uppmuntra initiativ för att öppna utbildningssystemen.

58.  Europaparlamentet noterar med oro den stora skillnaden i tillgängliga resurser och kunskaper på IKT-området vid skolor och högre utbildningsinstitutioner mellan och inom medlemsstaterna. Parlamentet betonar att införandet av IKT-relaterad infrastruktur och kunskap bör genomsyra alla utbildningssektorer för att på bästa sätt rusta studenterna för den digitala eran.

59.  Europaparlamentet erinrar om vikten av högkvalitativ lärarutbildning som måste kompletteras med rörlighet och fortutbildning för undervisande personal under hela deras yrkesliv. Parlamentet framhåller att valet och utbildningen, inklusive fortbildningen, av lärare är viktiga inslag för att garantera den allmänna kvaliteten i utbildningssystemet.

60.  Europaparlamentet betonar behovet av innovativa undervisningsmetoder och innovativt undervisningsinnehåll som informerar de studerande om olika undervisningsformer (”lära att lära”), och tar hänsyn till studerande från utsatta socialgrupper eller med särskilda utbildningsbehov. Parlamentet noterar framför allt de snabba förändringarna inom IKT, digital media och entreprenörsutbildning. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra utbildare har (till exempel ungdomsledare, vuxenutbildare, karriärrådgivare och föräldrar) och deras sinsemellan värdefulla samarbete för att hantera utbildningens förändrade karaktär.

61.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att investera i livslångt lärande för lärare för att hjälpa dem i deras yrkesmässiga och personliga utveckling, och att även främja lärarnas status och förbättra deras arbetsvillkor. Parlamentet betonar dessutom eventuella fördelar med att lärare får undervisningserfarenhet från ett annat europeiskt land.

62.  Europaparlamentet begär att lärarna ska få den uppskattning och det erkännande som krävs för att förbättra undervisningskvaliteten.

63.  Europaparlamentet understryker vikten av att införa enhetliga och objektiva kriterier för att utvärdera effektiviteten i lärarnas arbete och lärarnas påverkan på de studerandes utbildningsresultat och personliga utveckling.

64.  Europaparlamentet framhåller vikten av individanpassade utbildningsvägar för att hjälpa människor att uppdatera och uppgradera sina produktiva, sociala och ekonomiska färdigheter livet igenom. Parlamentet anser att individuell coachning, undervisning och individuellt mentorskap är ett sätt att förmedla kunskap och expertkunskap på till adepterna och att identifiera personliga styrkor liksom nödvändig kompetens i specifika yrken.

65.  Europaparlamentet anser att behovet av att öka tillgången till lärande är av högsta prioritet för unionen med särskild tonvikt vid dem som inte har tillräckliga grundkunskaper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa särskilda åtgärder i form av ekonomiskt stöd till människor med lägre socioekonomisk bakgrund för att garantera att alla får möjlighet att nå högsta möjliga utbildningsnivå och även se till att de studerandes behov och välbefinnande tillgodoses.

66.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utbildningssystemen tillgodoser behoven hos varje framtida student under hela deras studietid för att utveckla och garantera ett integrerat utbildningssystem för alla och att erbjuda stödjande och skräddarsydda arrangemang och individuella lösningar, särskilt till studerande från utsatta sociala grupper som riskerar att inte delta eller att utestängas, såsom romer och andra minoriteter, invandrare och personer med en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, och med särskilda utbildningsbehov.

67.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera jämställdhet inom framför allt naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap och matematik där kvinnor är starkt underrepresenterade för att åtgärda segregering på arbetsmarknaden och lönediskriminering, och undanröja diskriminering på grund av kön och sexuell läggning inom utbildningssektorn. Parlamentet efterlyser strategier för att locka och garantera social delaktighet för de mest utsatta och missgynnade grupperna, inklusive äldre, i lärandeprocessen. Med beaktande av detta uppmuntrar parlamentet medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder i form av praktiskt och ekonomiskt stöd samt vidareutbildning.

68.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda en rad olika stödstrukturer, såsom stipendier, bidrag, studielån med förmånliga villkor, handledning, mentorskap och nätverksstöd till mindre gynnade studenter under deras studietid, för att hindra att de hoppar av gymnasiet eller en eftergymnasial utbildning, och att på eftergymnasial nivå hjälpa dem att få tillgång till Erasmusprogrammet där andelen studerande från låginkomstfamiljer för närvarande är lägre än genomsnittet, och att främja deras tillträde till kvalitativa praktikplatser i företag, den offentliga förvaltningen och mediebranschen för att de ska få lämplig arbetslivserfarenhet och ett stödjande nätverk för att lyckas i sitt framtida arbetsliv, och även för att beakta deras särskilda perspektiv i den institutionella miljön.

69.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av lämplig yrkesutbildning för barn med speciella utbildningsbehov samt för barn och vuxna med funktionsnedsättning i syfte att öka tillgången till utbildning, stödja familjer och förverkliga deras möjligheter.

70.  Europaparlamentet anser att samtliga medlemsstater verkligen bör satsa på att minska antalet avhopp från skolan och på så sätt nå de övergripande målen i Europa 2020-strategin, som är att komma under 10 %, genom att skapa en högkvalitativ förskoleverksamhet samt åldersanpassade utvecklings- och omsorgsprogram, inriktade på hela den tidiga barndomen – från födseln till sex års ålder – till vilka alla barn garanteras lika tillgång.

71.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att erbjuda olika aktiviteter utanför schemat och engagera föräldrar i utbildningsprocessen för att åtgärda orättvisor som beror på en problematisk tidig barndom, undvika att mindre gynnade elever går i särskilda, segregerade skolor samt stoppa fattigdom och social utestängning som går i arv från generation till generation, vilket kan övervakas om berörda intressenter engageras, såsom etablerade lokala icke statliga organisationer.

72.  Europaparlamentet delar kommissionens oro över det alarmerande låga deltagandet i vuxenutbildning i de flesta medlemsstater med ett EU-genomsnitt på 8,9 procent. Parlamentet understryker därför behovet av att fokusera på lågutbildade vuxna och på den roll som vuxenutbildning spelar för att nå dessa grupper och fokusera på lärande mellan generationer. Parlamentet erinrar om de möjligheter som digital inlärning och öppna utbildningsresurser kan medföra vad gäller tillgång till utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet påminner om betydelsen av att främja digital kompetens och tillgång till IKT för alla åldersgrupper i samhället.

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, i syfte att skapa social solidaritet och bemöta demografiska utmaningar, att främja frivilligverksamhet bland alla åldrar och sådana utbildningsprogram som krävs inom stöd- och vårdsektorerna.

74.  Europaparlamentet betonar de möjligheter som storskaliga öppna notkurser (MOOC) innebär vad gäller tillgång till högkvalitativ utbildning för alla och mer flexibla och kreativa utbildningsformer som främjar jämlikhet för alla studenter, och även leder till lägre utbildningskostnader för både studenter och universitet.

75.  Europaparlamentet inser att man måste få bukt med de fördomar som hindrar studenter från att ta sådana utbildningsvägar som inte nödvändigtvis anses leda till ett yrkesliv med hög status och en ansedd ställning i samhället för att motverka arbetslöshet och göra yrkesskolans lärlingsutbildningar samt informella utbildningar mer attraktiva. Parlamentet framhåller dessutom att studenter under perioder med hög ungdomsarbetslöshet aktivt bör informeras om sina konkreta möjligheter till sysselsättningar utifrån deras utbildningsval. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att stödja program för yrkesutbildning och att ge stöd till studerande i sina yrkesval.

76.  Europaparlamentet anser att systemen för yrkesvägledning och karriärsutveckling är viktiga för de ungas val av skola och yrke och att dessa system ökar deras motivation att studera och genomgå en yrkesutbildning.

77.  Europaparlamentet stöder helhjärtat inrättandet av ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer i syfte att uppnå öppenhet och erkännande av de färdigheter som förvärvats genom yrkesutbildning eller högre utbildning. I tillämpliga fall föreslår parlamentet att man även erkänner kvalifikationer som förvärvats utanför ramen för formell utbildning och formella utbildningssystem eftersom detta kan ses som ett verktyg för egenmakt, demokratiskt deltagande och social integration samt som ett sätt att få in människor på eller få dem att återgå till arbetsmarknaden.

78.  Europaparlamentet betonar vikten av att i tid genomföra och rapportera om genomförandet av initiativ för att öka det gränsöverskridande erkännandet av kvalifikationer i unionen, framför allt den europeiska ramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildning (Ecvet).

79.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram en jämförande ram för universitetsexamina och en referenspunkt för den utbildning och de färdigheter som erhålls inom utbildningssystemen.

80.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet övervaka och utvärdera, med deltagande av berörda aktörer, huruvida deras utbildningssystem och utbildningsprogram har lyckats nå ut till personer från utsatta socialgrupper, huruvida de har lyckats säkra lika tillgång för alla till utbildning av kvalitet på alla nivåer och huruvida färdigheter som förvärvats genom utbildning faktiskt har förbättrat studenternas anställbarhet, sociala integration och aktiva medborgarskap. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att så snart som möjligt vidta åtgärder i enlighet med de utbildningsrelaterade rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och med andra rekommendationer.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera huruvida medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som krävs för att reformera utbildningssystemen i syfte att nå ovan nämnda mål.

o
o   o

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

(1) EUT C 393, 19.12.2012, s. 5.
(2) EUT C 135, 26.5.2010, s. 2.
(3) EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.
(4) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
(5) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(6) EUT C 165 E, 11.6.2013, s. 7.
(7) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 89.
(8) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 77.
(9) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 8.
(10) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 33.
(11) EUT C 139, 17.5.2013, s. 51.


EU:s föranslutningsmedel på områdena rättssystem och korruptionsbekämpning i kandidatländer och potentiella kandidatländer
PDF 298kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om budgetförvaltning av EU:s föranslutningsmedel på områdena rättssystem och korruptionsbekämpning i kandidatländer och potentiella kandidatländer (2011/2033(INI))
P7_TA(2013)0434A7-0318/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelanden om strategi för utvidgningen och huvudfrågor för åren 2007–2008, 2008–2009, 2009–2010, 2010–2011, 2011–2012 och 2012–2013,

–  med beaktande av de fleråriga vägledande finansieringsramar, fleråriga vägledande planeringsdokument, nationella program och projektbeskrivningar som framförhandlats mellan kommissionen och respektive kandidatland eller potentiellt kandidatland,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2009 om måluppfyllelse i kommissionens projekt inom området rättsliga och inrikes frågor för västra Balkan,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2009 om Europeiska kommissionens förvaltning av föranslutningsstödet till Turkiet,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2011 Medger utformningen och förvaltningen av systemet med geografiska beteckningar ett ändamålsenligt system?,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2012 om Europeiska unionens stöd till Kosovo på rättsstatsområdet(1),

–  med beaktande av kommissionens tematiska utvärdering av rättsväsen och grundläggande rättigheter i Turkiet från oktober 2012,

–  med beaktande av kommissionens tematiska utvärdering av rättsstatsprincipen, reform av rättsväsendet och kamp mot korruption och organiserad brottslighet i västra Balkan – delarna 2 och 3 från maj 2012 och februari 2013,

–  med beaktande av kommissionens informerande not från mars 2013(2) om användningen av föranslutningsstödet på områdena rättssystem och korruptionsbekämpning i länderna i västra Balkan och Turkiet,

–  med beaktande av 2012 års lägesrapport om kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0318/2013), och av följande skäl:

A.  Potentiella kandidatländer och kandidatländer bör fortsatt anstränga sig för att förbättra sina rättssystem och bekämpa korruption om detta bedöms vara nödvändigt för anslutning, även efter att de har blivit EU-medlemsstater. Vid toppmötet i Helsingfors 1999 gav Europeiska rådet Turkiet ställning som kandidatland för EU-medlemskap och partnerskapet för anslutning mellan EU och Turkiet antogs 2001. Vid Europeiska rådet i Thessaloniki 2003 bekräftades stabiliserings- och anslutningsprocessen som EU:s politik för länderna i västra Balkan-regionen och detta öppnade därmed vägen för deras EU-anslutning. Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) är inte EU:s enda sätt att stödja rättsstatsfrämjande reformer i Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Stöd till reformer av Kosovos rättsväsende ges också via Eulex, och ett polisuppdrag genomfördes i Bosnien och Hercegovina 2003–2012.

B.  Tillämpningen av rättsstatsprincipen i länderna på västra Balkan och i Turkiet, framförallt genom reformer av rättsväsendet och bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, bör enligt kommissionen ges högsta prioritet. Den nya modellen har använts inom ramen för utvidgningspolitiken sedan 2012 för att hantera reformer av rättsväsendet och inrikes frågor tidigt i anslutningsprocessen genom en ny förhandlingsmetod, inbegripet tydliga prioriteringar och villkor med målet att förbättra prioriteringarna av det ekonomiska biståndet inom ramen för IPA II.

C.  EU tillhandahåller ekonomiskt bistånd till kandidatländer och potentiella kandidatländer genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), som 2007 ersatte programmen instrumentet för stöd inför anslutningen till Turkiet, Phare och Cards. Med undantag för Island mottar samtliga kandidatländer och potentiella kandidatländer föranslutningsmedel från EU för reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpning.

D.  Det nya föranslutningsinstrumentet IPA II måste vara mer strategiskt, effektivt och bättre inriktat än sina föregångare, i avsikt att uppnå mer varaktiga resultat när det gäller att förbättra dessa länders mogenhet för medlemskap. Då det är möjligt bör en sektorsvis metod användas för att stödja omfattande reformstrategier i mottagarländerna.

E.   EU:s stöd till rättsstatsrelaterade reformer i Bosnien och Hercegovina och Kosovo är inte begränsat till IPA-stöd. I Bosnien och Hercegovina genomfördes ett polisuppdrag 2003–2012, och stöd till Kosovo gavs även via Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex), som inleddes 2008. Eulex hade fler än 2 000 anställda den 1 juli 2013 (av dessa hade fler än 730 personer sänts ut av EU:s medlemsstater) och har en årlig budget på strax över 100 miljoner euro (för juni 2012–juni 2013). Uppdraget har en betydande roll för att stödja Kosovos institutioner inom rättsväsendet, bland annat vid reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpning.

F.   Sedan 2007 är regionala projekt som stöder samarbete mellan mottagare i olika länder och horisontella projekt som är inriktade på flera mottagares gemensamma behov biståndsberättigade inom ramen för IPA:s program med flera stödmottagare.

1.  Europaparlamentet påminner om att bekämpning av korruption och organiserad brottslighet är en av de viktigaste prioriteringarna för alla kandidatländer eller potentiella kandidatländer som vill ansluta sig till Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet påminner om vikten av ett oberoende rättsväsende, skyddet och främjandet av de grundläggande rättigheterna och en effektiv korruptionsbekämpning för att stärka rättsstatsprincipen och demokratin. Parlamentet välkomnar EU:s nya förhandlingsstrategi, som fast förankrar dessa nyckelområden i centrum av anslutningsprocessen och möjliggör en tidigare öppning av kapitlen 23 och 24 på grundval av tydliga och ingående åtgärdsplaner och främjar antagandet av nödvändig lagstiftning, inrättandet av de institutioner som krävs och goda resultat i genomförandet. Parlamentet betonar behovet av att fastställa öppna och rättvisa riktmärken för hela processen i syfte att omsätta dessa kriterier till konkreta steg mot anslutning.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

Reform av rättsväsendet

3.  Europaparlamentet noterar att EU:s föranslutningsstöd till Turkiet när det gäller reform av rättsväsendet sedan 2001 uppgått till 128 938 935 euro för 30 projekt, av vilka 66 645 666 euro betalats ut per den 31 december 2012. Parlamentet betonar att nio projekt har slutförts, 11 pågår och 10 ska startas(3).

4.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i februari 2012 påbörjade ett kravförfarande gällande två färdigställda projekt i Turkiet, närmare bestämt byggandet av tre appellationsdomstolsbyggnader i Ankara, Erzurum och Diyarbakır(4) och stöd till etablering av appellationsdomstolar i Turkiet(5). Parlamentet noterar att 21 767 205,29 euro återbetalades i april 2012 och att detta belopp motsvarar kommissionens utbetalningar för de två projekten. Parlamentet noterar också att externa utvärderare motsatte sig kommissionens beslut att kräva full återbetalning. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2013 tillhandahålla detaljerad information om situationen och en förklaring till valet att kräva full återbetalning.

5.  Europaparlamentet noterar att EU:s föranslutningsstöd till länderna i västra Balkan när det gäller reform av rättsväsendet sedan 2005 uppgått till 240 064 387,48 euro för 124 projekt, av vilka 85 749 243,96 euro betalats ut per den 31 december 2012. Parlamentet betonar att 53 projekt har slutförts, 47 pågår och 23 ska startas(6).

Tabell 1: Föranslutningsstöd till länderna i västra Balkan när det gäller reform av rättsväsendet

inom ramen för Phare-, Cards- och IPA-projekt.

Land

Totalt EU-föranslutnings-stöd (i euro)

Betalningar per 31.12.12

(euro)

Antal projekt

Projektstatus

Ska startas

Pågår

Slutfört

Albanien

46 954 563,08

12 681 306,32

17

2

14

1

Bosnien och Hercegovina

35 918 893,00

14 148 643,76

26

4

13

8

Kroatien

34 443 208,36

12 356 399.21

17

4

6

7

Fyrom

11 295 000,00

3 236 000,00

13

2

1

10

Kosovo

63 613 000,00

25 641 584,77

15

6

6

3

Montenegro

4 790 085,00

3 406 910,19

9

0

2

7

Serbien

43 049 638,04

14 278 399,71

27

5

5

17

Totalt

240 064 387,48

85 749 243,96

124

23

47

53

Korruptionsbekämpning

6.  Europaparlamentet noterar att EU:s föranslutningsstöd till Turkiet när det gäller korruptionsbekämpning sedan 2001 uppgått till 6 160 000 euro för 5 projekt, av vilka 1 661 732 euro betalats ut per den 31 december 2012. Parlamentet betonar att ett projekt har slutförts, två pågår och två ska startas.

7.  Europaparlamentet noterar att EU:s föranslutningsstöd till länderna i västra Balkan när det gäller korruptionsbekämpning sedan 2005 uppgått till 55 160 227,76 euro för 45 projekt, av vilka 16 060 007,57 euro betalats ut per den 31 december 2012. Parlamentet betonar att 18 projekt har slutförts, 17 pågår och 10 ska startas(7).

Tabell 2: Föranslutningsstöd till länderna i västra Balkan på när det gäller korruptionsbekämpning

inom ramen för Phare-, Cards- och IPA-projekt

Land

Totalt EU-föranslutnings-stöd (i euro)

Betalningar per 31.12.12

(euro)

Antal projekt

Projektstatus

Ska startas

Pågår

Slutfört

Albanien

3 500 000,00

3 184 112,00

2

0

1

1

Bosnien och Hercegovina

4 553 791,00

1 878 730,36

16

1

9

6

Kroatien

9 684 397,12

3 753 821,95

9

2

2

5

Fyrom

14 647 000,00

1 182 000,00

5

3

0

2

Kosovo

6 500 000,00

1 394 670,10

4

2

1

1

Montenegro

6 391 722,00

2 690 106,00

5

1

2

2

Serbien

3 383 317,64

1 976 567,16

4

1

2

1

Totalt

55 160 227,76

16 060 007,57

45

10

17

18

8.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens nya modell för att hantera reformer av rättsväsendet och inrikes frågor tidigt i anslutningsprocessen. Parlamentet noterar dock att endast 3,13 procent av EU:s finansieringsram för föranslutning för 2007–2012 avsatts till rättsväsendet och endast 0,52 procent till korruptionsbekämpning. Parlamentet noterar att under samma period uppgick det totala belopp som avsatts till samtliga politikområden som omfattas av kapitlen 23 och 24 (rättsväsende och grundläggande rättigheter samt rättvisa, frihet och säkerhet) till omkring 7,41 procent av det totala föranslutningsstödet. Parlamentet konstaterar vidare att ca 16,29 % av de anslag som avsatts för del I är avsedda att stärka rättsstaten i kandidatländer och i potentiella kandidatländer.

9.   Europaparlamentet konstaterar att kontraktet för IPA 2007-projektet för kapacitetsstöd till justitieministerierna i Bosnien och Hercegovina för strategiplanering, stödsamordning och EU-integration upphävdes. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2013 tillhandahålla detaljerad information om kontraktets upphävande och projektets nuvarande status.

Finansiering, utvidgningsprioriteringar och samfinansiering

10.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens nya modell för att hantera reformer av rättsväsendet och inrikes frågor tidigt i anslutningsprocessen. Parlamentet noterar dock att endast 2,87 procent av EU:s finansieringsram för föranslutningsstödet för perioden 2007-2013 avsatts till rättsväsendet och endast 0,52 procent till korruptionsbekämpning.

Tabell 3: Medel som investerats i särskilda projekt inriktade på reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpning jämfört med den totala finansieringsramen för EU-föranslutningsstöd i kandidatländer och potentiella kandidatländer för perioden 2007-2012(8)

Land

Total finansieringsram för EU-föranslutnings-stödet

Medel som investerats i reform av rättsväsendet

%

Medel som investerats i korruptions-bekämpning

%

Albanien

591 200 000,00

46 954 563,08

7,94

3 500 000,00

0,59

Bosnien och Hercegovina

655 300 000,00

35 918 893,00

5,48

4 322 690,00

0,66

Kroatien

998 000 000,00

28 124 764,60

2,81

9 552 355,11

0,96

Fyrom

615 100 000,00

8 903 000,00

1,45

13 285 000,00

2,16

Kosovo

635 300 000,00

63 613 000,00

10,01

6 500 000,00

1,02

Montenegro

235 600 000,00

4 377 111,00

1,86

6 391 722,00

2,71

Serbien

1 385 400 000,00

43 049 638,04

3,11

3 383 317,64

0,24

Turkiet

4 799 000 000,00

79 287 735,00

1,65

4 810 000,00

0,10

11.   Europaparlamentet konstaterar att nivån på samfinansieringen från inhemska myndigheter varierar stort mellan olika länder. Kroatien och Turkiet samfinansierar de flesta av sina projekt medan Serbiens samtliga projekt finansieras helt av EU:s föranslutningsstöd. Parlamentet anser att samfinansiering av projekt, särskilt på områdena rättsväsende och korruptionsbekämpning, gör att mottagarna känner sig mer delaktiga. Därför uppmanas kommissionen att under IPA II öka antalet projekt som samfinansieras av inhemska myndigheter.

12.  Europaparlamentet anser att nivån på det föranslutningsstöd som investerats i reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpning inte återspeglar de prioriteringar som kommissionen satt i detta avseende. Med tanke på hur viktiga rättsliga och korruptionsrelaterade frågor är, hur allvarliga problemen på detta område är och att positiva spridnings- och synergieffekter skulle kunna gynna andra sektorer om rättsliga och korruptionsbekämpande reformer fullbordades och genomfördes i vederbörlig ordning, uppmanas kommissionen och de mottagande länderna att tilldela en mer betydande och tillräcklig finansiering till dessa två sektorer. Parlamentet konstaterar emellertid att andra faktorer, såsom landsspecifika, strukturerade dialoger om rättsstaten och rättsväsende, har en avgörande inverkan på hur effektivt EU:s föranslutningsstöd är när det gäller reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpning. Parlamentet konstaterar därför att andelen av det totala biståndet inte är det enda kriteriet för effektiviteten hos EU:s insatser för att stärka rättsstaten och bekämpa korruption.

13.  Europaparlamentet beklagar att finansieringsnivåerna inom IPA-I förefaller begränsade i förhållande till dessa frågors betydelse. Parlamentet konstaterar dock att absorptionsförmågan för IPA-I på rättsstatsområdet är begränsad i vissa kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet anser att det är viktigt att förbättra hanteringen av föranslutningsstödet på detta område genom IPA-II, och understryker att framsteg med att uppfylla och genomföra de specifika målen avseende ett oberoende och effektivt rättsväsende, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning bör övervakas och utvärderas på grundval av kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Parlamentet anser också att det är viktigt att det finns ett resultatincitament inom ramen för IPA-II för att belöna goda framsteg när det gäller att uppnå de relevanta målen i strategidokumenten.

14.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har något verktyg för att automatiserat kunna tillhandahålla en genomförandegrad för EU-föranslutningsprojekt och betonar att kunskap om genomförandegraden är avgörande för att övervaka att projekt genomförs effektivt och därför kunna identifiera möjliga flaskhalsar på ett tidigt stadium. Kommissionen uppmanas att centralisera uppgifter på 6-månadersbasis om genomförandegraden för de projekt för vilka EU-föranslutningsstöd tilldelas.

15.   Europaparlamentet konstaterar att samarbete på området för reformer av rättssystem och korruptionsbekämpning också förekommer på politisk nivå, med landsspecifika, strukturerade dialoger om rättsstaten och rättsväsendets struktur med kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Allmänna kommentarer

16.  Europaparlamentet understryker att effektiviteten hos föranslutningsprojekt på områdena rättsväsende och korruptionsbekämpning främst är beroende av myndigheternas politiska vilja att anta och till fullo genomföra reformerna. Parlamentet beklagar att det i de flesta kandidatländer och potentiella kandidatländer inte finns ett starkt politiskt stöd för att genomföra effektiva reformer på områdena korruptionsbekämpning, organiserad brottslighet och rättsväsendets oberoende. Parlamentet påpekar att kandidatländer och potentiella kandidatländer mottar EU-föranslutningsstöd för att se till att deras rättssystem lever upp till europeisk standard, både i fråga om de rättsliga ramarna och rättsutövandet.

Reform av rättsväsendet

17.  Europaparlamentet välkomnar förändringarna för att göra de rättsliga och institutionella ramarna mer förenliga med unionens regelverk och moderniseringen av rättsväsendets institutionella struktur. Parlamentet uppmärksammar bland annat den positiva inverkan som införandet av ärendehanteringssystemet har haft på domstolarnas opartiskhet och effektivitet, trots att systemets funktion och effektivitet ibland hindras av överambitiösa mål, exempelvis i Kosovo.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för en tydligare definition av projektens räckvidd på områdena för rättsväsendet och korruptionsbekämpning, vilket skulle möjliggöra en mer konsekvent övervakning och rapportering på dessa områden.

19.  Europaparlamentet betonar att parlamentet bör delta aktivt i övervakningen av tilldelningen och användningen av föranslutningsmedel på alla områden, inbegripet rättssystemet och bekämpningen av korruption, i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet framhåller därför att parlamentet bör hållas informerat om genomförandet av IPA och tilldelningen av medel till kandidatländer och potentiella kandidatländer.

20.  Europaparlamentet påminner om att rättsstatsprincipen är en hörnsten för demokratin och en förutsättning för en fungerande marknadsekonomi, och betonar att det är viktigt att se reformer av rättsväsendet i ett vidare sammanhang. Parlamentet framhåller att rättssystemet bör fungera helt oberoende och vara mer förutsägbart, effektivt och rättvist så att folket och affärsvärlden litar på rättsväsendet. Parlamentet betonar i detta avseende att det är nödvändigt att fallen tilldelas alla domstolar slumpmässigt och att se till att rättvisa kan skipas i rimlig tid samtidigt som rättspraxisen görs enhetlig och alla rättsliga beslut offentliggörs och görs lättillgängliga omedelbart efter att de antagits. Parlamentet betonar även fördelarna, även skattemässiga sådana, med att utnyttja e-juridik. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att domare, åklagare och domstolstjänstemän får lämplig utbildning. Parlamentet konstaterar att man inom ramen för den nya modellen bör lägga tonvikt vid dessa områden under anslutningsförhandlingar.

21.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att närmare knyta EU:s finansiella stöd till prioriteringarna för utvidgningspolitiken, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, för att förbättra rättssystemens oberoende, ansvarsskyldighet, opartiskhet, professionalism, transparens och effektivitet. Parlamentet betonar att ett förutsebart och tillräckligt stöd är ett grundvillkor för en hållbar reformering av rättsväsendet. Parlamentet understryker vikten av kontinuerlig fortbildning för domare, åklagare och tjänstemän. Parlamentet kräver ytterligare finansiellt stöd till och samarbete med relevanta aktörer inom civilsamhället, i syfte att stärka insynen i rättsväsendet och förbättra dess långsiktiga kapacitet, samt med personer som övervakar och slår larm vid missbruk av medlen.

22.  Europaparlamentet beklagar att effekten och hållbarheten hos EU:s ekonomiska bistånd begränsas allvarligt av oförutsägbara rättssystem och bristande inhemsk finansiering.

23.  Europaparlamentet konstaterar att man inom ramen för den nya modellen kommer att lägga tonvikt vid dessa områden under anslutningsförhandlingar.

Korruptionsbekämpning

24.  Europaparlamentet konstaterar att korruption är ett stort problem för de flesta kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet anser att det är oroande att man i lägesrapporterna påpekar att det i flera av länderna på västra Balkan finns kopplingar mellan brottslingar, nätverk för organiserad brottslighet och den politiska eliten som skapades under konflikterna i regionen och som består i dagens samhälle. Parlamentet är djupt oroat över fenomenet ”statskapning” som förekommer i vissa av dessa länder.

25.  Europaparlamentet noterar att ett verkligt genomförande och konkreta resultat av korruptionsbekämpning, särskilt i fall med politisk korruption på hög nivå och korruption inom rättsväsendet, fortfarande är en stor utmaning och att en övertygande serie med fall av åtal och fällande domar bör beläggas för att mäta framstegen. Parlamentet välkomnar att man inom ramen för den nya modellen kommer att lägga tonvikt vid dessa områden under anslutningsförhandlingar. Parlamentet betonar behovet av bättre planering och finansiering av korruptionsbekämpande verksamheter bland en vid krets av samarbetande intressenter. Kommissionen uppmanas att utveckla ett mer långsiktigt och bredare förankrat strategiskt perspektiv på EU:s finansiering av organisationer i det civila samhället som arbetar med transparens och korruptionsbekämpning på både nationell och europeisk nivå. Parlamentet konstaterar att man inom ramen för den nya modellen kommer att lägga tonvikt vid dessa områden under anslutningsförhandlingar.

26.  Europaparlamentet vill se en positiv redovisning av opartiska och framgångsrika åtal och domar i kampen mot korruptionen, även i uppmärksammade fall, så att medborgarnas förtroende för rättsstaten och de offentliga institutionerna stärks. Parlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna att förbättra det interinstitutionella samarbetet, särskilt med brottsbekämpande myndigheter, öka kunskaperna bland allmänheten och utveckla kapacitet att planera, genomföra och övervaka antikorruptionsbestämmelserna och insatserna i kampen mot korruption, samt att nära samarbeta med gruppen av stater mot korruption (Greco) och med oberoende organ såsom korruptionsbekämpande organ. Parlamentet uppmanar till genomförande av förebyggande strategier och strategier för korruptionsbekämpning på nationell och internationell nivå.

27.  Europaparlamentet anser att press- och mediefrihet och digital frihet är viktigt för att kunna kontrollera makthavarna och en viktig beståndsdel i korruptionsbekämpningen, eftersom dessa friheter tillhandahåller en plattform för yttrandefrihet och ger allmänheten tillgång till information. Parlamentet kräver därför att dessa friheter aktivt främjas genom program inom ramen för IPA, som riktar sig både till regeringar, medborgare och press- och mediekanaler.

28.  Europaparlamentet konstaterar med oro att EU:s föranslutningsstöd inte alltid används på ett konsekvent sätt eftersom det saknas ett regionalt synsätt och en regional strategi. Parlamentet betonar som ett exempel att föranslutningsstödet i Kroatien användes för ett korruptionsbekämpande organ med befogenhet att inleda undersökningar medan stödet i Kosovo användes för ett korruptionsbekämpande organ utan sådana befogenheter, vilket ger upphov till tvivel om dess effektivitet. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta en tydlig regional strategi för att undvika att stöd utbetalas till motstridiga modeller i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Genomförande av projekt

29.  Europaparlamentet noterar att föranslutningsprojekt har en livslängd på mellan ett och 3,5 år. Parlamentet konstaterar på grundval av externa tematiska utvärderingar att sådana tidsfrister är utmanande, för att inte säga överambitiösa, med tanke på den stora räckvidden på de flesta projekt och deras många och ofta komplicerade delar. Med tanke på komplexiteten i reformerna på områdena rättsväsen och korruptionsbekämpning och den tid som enbart den förberedande programplaneringen tar, rekommenderas kommissionen att för den nya föranslutningsstödsomgångens (IPA II) programplanering och projekt vidta lämpliga åtgärder som skulle leda till en längre tidshorisont (fem till sju år) med förbestämda och periodiska översynsomgångar som skulle möjliggöra mer flexibla anpassningar, även av finansieringsramen.

30.  Europaparlamentet är oroat över de kroniska förseningarna vid genomförandet av projekt, och i slutändan över projektens effektivitet. Parlamentet noterar till exempel att projekt i Turkiet dras med i genomsnitt ett års försening innan kontrakt genomförs på grund av flaskhalsar i upphandling och kontraktering, medan kontrakt för Phare-program i Kroatien undertecknades i genomsnitt ett år senare än planerat, bara några få dagar innan tidsfristen för kontraktstilldelning enligt finansieringsöverenskommelsen löpte ut.

31.   Europaparlamentet är dessutom oroat över att reglerna för att inkludera en ny aktivitet i ett projekt är så krångliga och osmidiga att de till slut får motsatt verkan eftersom aktiviteter upprepas eller en olämplig projektutformning godtas. Parlamentet anser dock att man ännu inte hittat den rätta balansen mellan flexibilitet för att öka projektens effektivitet och behovet av att undvika oegentligheter och få mesta möjliga valuta för pengarna, och uppmanar därför kommissionen att verka för detta inom ramen för IPA II.

32.  Europaparlamentet anser att förberedande pilotaktiviteter alltid bör genomföras för breda projekt innan dessa genomförs fullt ut, i avsikt att kartlägga och begränsa eventuella brister, begränsa förseningar och svårigheter som är möjliga att undvika samt bedöma vilka resultat som kan uppnås.

33.  Europaparlamentet noterar att en mer omfattande sektorsvis metod för reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpning skulle innebära positiva förändringar, såsom förbättrad inriktning för nationella reformer, förbättrad samordning mellan givare och bättre samverkan mellan enskilda projekt. Kommissionen uppmanas att se till att sektoriella metoder införs i enlighet med riktlinjerna för ett sektorsvist tillvägagångssätt när det gäller föranslutningsstödet och att mottagarländernas kapacitet att utarbeta och genomföra meningsfulla sektorsvisa strategier förbättras. Kommissionen uppmanas att ge fortsatt vägledning för genomförandet av det sektorsvisa tillvägagångssättet under planerings- och programplaneringsstadierna av IPA II. I de flesta länder är varken de institutionella förutsättningarna eller budgetprocessen på en sådan nivå att de passar för sektorsvist budgetstöd, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att verka för nödvändiga institutionella och förfaranderelaterade förbättringar i mottagarländerna.

34.  Europaparlamentet betonar att samarbete och samordning med andra givare och internationella finansinstitut är av yttersta vikt för att undvika upprepningar, säkra biståndets effektivitet och främja kapacitetsuppbyggnad i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet beklagar att reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpning inte faller inom verksamhetsområdet för investeringsramen för västra Balkan, som är ett gemensamt initiativ av EU, internationella finansinstitut, bilaterala givare och regeringar på västra Balkan och bidrar till att förbättra samordningen av givarnas stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen och dess partner att inrätta en mekanism liknande investeringsramen för västra Balkan för att stärka samarbetet och samordningen på området för reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpning och att hålla parlamentet informerat om alla framsteg som görs.

Resultat och hållbar utveckling

35.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten på grundval av sin revision av föranslutningsprojekt för perioden 2001-2005 hävdar att projektens hållbarhet skulle kunna förbättras om i) deltagandet från mottagarnas sida ökade ii), inga projekt lanserades utan en upprätthållandeplan, iii) kommissionen övervakade distributionen mer noggrant och utvärderade användningen av EU-finansierad utrustning och infrastruktur, och iv) det tekniska biståndet åtföljdes av tillräcklig uppmuntran till institutionella förändringar. Parlamentet betonar, trots förbättringarna i föranslutningsstödprogrammet, att vissa svagheter fortfarande finns kvar, särskilt när det gäller intressenters engagemang och upprätthållande, och noterar till exempel att mottagarna knappt var engagerade under de 12 sista månaderna under 2011 års programprocess i Turkiet.

36.  Europaparlamentet konstaterar att föranslutningsprojekten grundas på projektbeskrivningar som innehåller information om övergripande och specifika mål, de aktiviteter som man planerar att genomföra och deras tidsplaner, kostnader och genomförandemetoder samt indikatorer för att mäta projektens framsteg.

37.  Europaparlamentet påpekar att det i artikel 30 i de finansiella bestämmelserna för unionens allmänna budget (förordning ((EU, Euratom) nr 966/2012 – budgetförordningen) föreskrivs att Smart-mål ska fastställas för alla åtgärder som budgeten omfattar och att dessa ska ingå i de årliga verksamhetsrapporterna som en del av den verksamhetsbaserade budgeteringen och förvaltningen.

38.  Europaparlamentet noterar att projektbeskrivningarna har förbättrats över tiden med fler och bättre utformade Smart-mål, liksom specifika indikatorer för ett projekts olika delar. Parlamentet är dock oroat att de externa utvärderarna rapporterade att vissa projekt saknade fokus på grund av olämpliga indikatorer, då Smart-indikatorer inte alltid är lämpade för rättssektorn. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att utforma kvalitativa indikatorer som kan mäta de långsiktiga effekterna av dessa projekt. Kommissionen uppmanas att fortsätta arbetet med att utfärda riktlinjer för användningen av resultatindikatorer för programplanering, övervakning och utvärdering inom IPA II i samband med budgetramen för perioden 2014–2020. Parlamentet anser att särskilda indikatorer bör tas fram för området rättvisa, frihet och säkerhet, och att dessa bör användas enligt den mer strategiska metoden för IPA II.

39.  Europaparlamentet anser att utbildning av hög kvalitet är en avgörande aspekt av reformer av rättsväsendet och välkomnar att över 30 procent av Taiex' aktiviteter är inriktade på rättvisa, frihet och säkerhet, men ifrågasätter relevansen i de objektiva kriterier som definieras i projektbeskrivningarna och som används för att mäta mervärdet av utbildningsverksamhet. Parlamentet poängterar att indikatorer såsom ”kvalitet på och kvantitet av utbildningsverksamhet som utbildare utför” eller ”utbildade rättsliga rådgivare som är nöjda med utbildningen” framför allt fokuserar på produktionen och inte på resultaten. Parlamentet betonar till exempel att det i sig inte är en effektindikator att deltagarna i en enkät anger att utbildning kommer att påverka deras arbete. Kommissionen uppmanas därför att ytterligare finjustera sina utbildningsrelaterade indikatorer och att göra en noggrann effektbedömning av den utbildningsverksamhet som genomförs i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

40.  Europaparlamentet beklagar att det ofta saknas relevanta basuppgifter som fungerar som utgångspunkt för att mäta förbättringar, och därmed förhindras mätningar av förbättringar som kan tillskrivas föranslutningsprojekt.

41.   Europaparlamentet konstaterar att stöd till reformer av rättsväsendet är ett av de vanligaste föranslutningsprojekten. Parlamentet noterar även att de institutionella ramarna nu är i linje med europeisk standard, men är oroat över att hållbarheten vad gäller förändringar av lagstiftning och ramar i kandidatländer och potentiella kandidatländer riskeras eftersom det saknas en övergripande strategi, vilket externa utvärderare har noterat. Parlamentet uppmärksammar särskilt att stadgar och kompletterande bestämmelser ofta saknas, att förändringar av roller och ansvarsområden inte klargörs och att personalen inte får tillräcklig utbildning och därför inte kan tillämpa nya lagar på avsett vis. Parlamentet understryker att stödet till reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpning måste vara långsiktigt och omfattande och att det måste finnas utvärderingskriterier för hela processen, från framtagande av nya ramar, lagar, stadgar och bestämmelser till åtal i mål på hög nivå.

42.  Europaparlamentet noterar att man ännu inte utvärderat hur effektiva och hållbara program med flera stödmottagare är. Parlamentet uppmanar Europeiska revisionsrätten att inkludera dessa projekt i en framtida särskild rapport om föranslutningsstöd i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Övervakning och utvärdering

43.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen utvärderar effekten och hållbarheten hos föranslutningsprogram i rapporter för resultatorienterad uppföljning (ROM-rapporter) men beklagar att dessa rapporter inte offentliggörs. Parlamentet anser att kommissionens lägesrapporter bör återspegla ROM-rapporternas resultat och innehålla en utvärdering av programmen och deras effekter efter genomförandet. Därför uppmanas kommissionen att införa ett kapitel med ROM-rapporternas slutsatser i varje lägesrapport.

44.  Europaparlamentet betonar att antalet ROM-rapporter (resultatorienterad uppföljning) är ojämnt fördelad mellan länderna, från 31 för Albanien till ingen alls för Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien. Parlamentet betonar vidare att länder som använder ett decentraliserat genomförandesystem (DIS) inte är ålagda att genomföra en extern ROM-uppföljning och att begränsad oberoende resultatuppföljning sker i Kroatien. Kommissionen uppmanas att säkerställa regelbunden och noggrann oberoende extern uppföljning av program som finansieras med EU:s föranslutningsstöd i alla kandidatländer och potentiella kandidatländer.

45.  Europaparlamentet är bekymrat över att ROM-rapporterna anses vara strukturellt skeva till förmån för positiva omdömen och att de är olämpliga för mer långsiktig resultatuppföljning. Parlamentet betonar att övervakning bör följa sektorsresultat och inte bara projektresultat. Kommissionen uppmanas att utveckla en omfattande handlingsplan för uppföljning inbegripet andra utvärderingsverktyg än ROM-rapporter, såsom bedömning av sektorsresultat med Smart-indikatorer, i syfte att möjliggöra omfattande uppföljning av projektresultat över tiden. Parlamentet vill bli informerat om framstegen på detta område före utgången av 2014.

46.  Parlamentet påminner kommissionen om sin uppmaning att kommissionen ska utvärdera vilken inverkan de EU-medel som anslagits till reformen av rättsväsendet och bekämpningen av korruption har haft och vilka resultat som uppnåtts i kandidatländer och potentiella kandidatländer(9). Parlamentet välkomnar att kommissionen under 2012 och 2013 offentliggjorde en utvärdering av rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna i Turkiet samt en utvärdering av rättsstaten, reformer av rättsväsendet samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet på västra Balkan. Parlamentet beklagar emellertid att utvärderingen av Turkiet inte innehöll en redogörelse för projekten på området korruptionsbekämpning.

47.   Europaparlamentet är medvetet om att Europeiska revisionsrätten för närvarande förbereder en särskild rapport om EU:s föranslutningsstöd till Serbien. Parlamentet rekommenderar starkt att genomförda projekt på områdena reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpning omfattas av effektivitetsrevisionen.

Transparens

48.  Europaparlamentet anser att en databasförteckning över alla projekt som finansieras med föranslutningsstödsprogram bör inrättas och göras allmänt tillgänglig. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utforma åtgärder för att öka transparensen i de rättsliga arrangemangen och utforma ett system där alla mottagare av EU-stöd publiceras på samma webbplats, oavsett vem som förvaltar medlen och baserat på standardkategorier av information som samtliga medlemsstater ska lämna in på åtminstone ett av EU:s arbetsspråk.

49.  Europaparlamentet noterar kommissionens åtagande att ta sig an dessa frågor senast 2015 genom att offentliggöra information om IPA-bistånd enligt det internationella initiativet för öppenhet i biståndet (International Aid Transparency Initiative), genom vilket en gemensam standard för offentliggörande av läglig, omfattande och långsiktig information om medel som getts via utvecklingssamarbetet har fastställts. Parlamentet betonar att ett sådant initiativ endast kommer att ge resultat om informationen uppdateras regelbundet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att som planerat uppdatera databasen varje månad.

Kommentarer om enskilda länder

Albanien

50.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som EU-stödet har möjliggjort i Albanien, både av de rättsliga och institutionella ramarna och rättssystemets infrastruktur. Parlamentet är emellertid oroat över att resultaten av det verkliga utnyttjandet och genomförandet samt de konkreta effekterna av samtliga förändringar inte har rapporterats i tillräcklig utsträckning.

51.   Europaparlamentet noterar resultaten när det gäller antagandet av strategiska dokument på området korruptionsbekämpning, men är samtidigt djupt oroat över att de åtgärder som vidtagits på området inte har varit effektiva. Parlamentet understryker att Albanien 2012 rankades som Europas mest korrupta land. Parlamentet uppmanar kommissionen och de albanska myndigheterna att snarast omvärdera genomförandet av korruptionsbekämpande strategier och handlingsplaner i landet.

Bosnien och Hercegovina

52.  Europaparlamentet beklagar att vissa av rättsväsendets utökade befogenheter inte tillämpas i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet ser med oro på att revisionsrätten i 2009 års revision konstaterade att det saknades finansiering av verksamheten och för upprätthållandet av den nya infrastrukturen, med risk för att förbättringarna inte blir varaktiga.

53.   Europaparlamentet är djupt oroat över de begränsade resultat som uppnåtts av Bosnien och Hercegovinas korruptionsbekämpande organ och att det saknas rapportering om särskilda resultat av EU-biståndet på området korruptionsbekämpning.

Kroatien

54.  Europaparlamentet konstaterar att Kroatien har gjort framsteg på vissa områden i samband med genomförande av reformer av rättsväsendet samt att reformernas hållbarhet säkerställts genom uppföljningsprojekt.

55.   Europaparlamentet noterar att vissa positiva framsteg inom korruptionsbekämpning har presenterats i de årliga lägesrapporterna för Kroatien. Parlamentet är emellertid oroat över risken att de åtgärder som vidtagits före landets EU-anslutning inte är oåterkalleliga och hållbara. Parlamentet påpekar exempelvis att det är oklart vilken institution som har ansvaret för övervakningen av samtliga korruptionsbekämpande reformer, att medlemmarna i kommissionen för intressekonflikter utsågs så sent som i början av februari 2013, vilket ger upphov till tvivel om dess förmåga att fungera och ge resultat, samt att politiskt motiverade utnämningar inom ministerier och företagsstyrelser fortfarande förekommer, och till och med ökar.

Kosovo

56.  Europaparlamentet konstaterar att Kosovos myndigheter, som finns i Pristina, inte har kontroll över landets nordliga del, vilket inneburit att IPA-projekt såsom reformen av landets juridiska utbildningssystem, som var avsett att täcka hela Kosovo, generellt sett haft mycket liten effekt i norr.

57.  Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten har bedömt att EU-stödet till rättsstaten i Kosovo inte är tillräckligt effektivt. Parlamentet konstaterar att särskilda omständigheter i Kosovo, såsom den låga nivå från vilken rättsstaten måste byggas upp och Kosovos myndigheters bristande prioritering av detta område, till viss del kan förklara EU-åtgärdernas begränsade effekt. Parlamentet betonar emellertid att det finns områden där kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör bättra sig, till exempel genom att

   tydligare definiera mål för kapacitetsuppbyggnad och deras koppling till specifika riktmärken mot vilka framsteg kan mätas,
   förbättra samordningen av externa och interna mål,
   förbättra samordningen mellan EU:s institutioner och deras samordning med Kosovos myndigheter och det internationella samfundet, för att se till att Eulex är bemannat med det högsta godkända antalet anställda samt att de sänds ut under en tillräckligt lång tidsperiod och har rätt kunskaper för att kunna utföra sitt arbete effektivt, och
   se till att den politiska dialogen med Kosovos myndigheter särskilt inriktas på förstärkning av rättsstaten och att den kopplas till incitament och prioritetsvillkor.

58.  Europaparlamentet är särskilt oroat över avsaknaden av konkreta framsteg inom korruptionsbekämpningen i Kosovo. Parlamentet anser att korruptionen är ett stort problem och ett allvarligt hinder för de offentliga institutionernas funktion.

Fyrom (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien)

59.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har uppnåtts på det rättsliga området med reformerna av rättsväsendet och de positiva förändringar vad gäller effektivitet och opartiskhet som uppnåtts genom upprättandet av det automatiska informationssystemet för hantering av rättsärenden. Parlamentet konstaterar att Fyrom har arbetat aktivt för att reformera sitt rättsväsende och att landet ligger i täten på detta område.

60.   Europaparlamentet är oroat över att det saknas rapportering om IPA-projektens effektivitet i Fyrom.

Montenegro

61.  Europaparlamentet välkomnar förbättringarna inom det regionala samarbetet på de polisiära och rättsliga områdena, vilket stärker den rättsliga ram som krävs för att garantera rättsväsendets oberoende och öka effektiviteten i Montenegros rättsväsende. Parlamentet är dock oroat över den bristande samordningen mellan givare och det svaga resultatet vid bedömningarna av projektens hållbarhet.

62.   Europaparlamentet noterar att korruption är ett allvarligt problem i Montenegro. Parlamentet konstaterar att Montenegro gjort ansträngningar inom korruptionsbekämpning och välkomnar i synnerhet förstärkningen av initiativet för att skapa ett direktorat för korruptionsbekämpning som möjliggjorts tack vare EU-bistånd.

Serbien

63.  Europaparlamentet ser med oro på att rättsväsendets bristande oberoende fortfarande är ett allvarligt problem i Serbien, särskilt till följd av otillbörlig politisk påverkan. Parlamentet beklagar också att den nya lagstiftningen varken blir konsekvent eller korrekt tillämpad, vilket riskerar att omintetgöra dess effektivitet.

64.  Europaparlamentet välkomnar den positiva utvärderingen av projektet för att stödja etableringen av ett korruptionsbekämpande organ och särskilt att projektet har haft stor inverkan på samtliga målgrupper och samhället i stort. Parlamentet understryker emellertid behovet av kontinuerlig övervakning för att se till att den politiska utvecklingen inte hindrar projektet.

Turkiet

65.  Europaparlamentet konstaterar att projekt inom rättsväsendet fått relativt goda resultat i fråga om hållbarhet och välkomnar den politiska viljan från de turkiska myndigheternas sida att fortsätta den påbörjade reformen, vilket den ökade budgeten för juridisk utbildning är ett tecken på. Parlamentet noterar emellertid ett antal svagheter i projektens struktur, såsom avsaknaden av basuppgifter och Smart-indikatorer, som måste åtgärdas för att möjliggöra en korrekt utvärdering av föranslutningsprojektens effekt.

66.   Europaparlamentet konstaterar att EU:s ekonomiska stöd till korruptionsbekämpning inleddes relativt nyligen, med 2006 års projekt ”Etik för förebyggande av korruption i Turkiet”. Parlamentet noterar att kommissionen uppgett att den inte kunde planera några utbetalningar av medel innan landet inrättat ett enda oberoende korruptionsbekämpande organ och antagit en nationell strategi för korruptionsbekämpning. Parlamentet noterar att ovannämnda projekt anses någorlunda tillfredsställande, men att det saknades Smart-indikatorer.

o
o   o

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Olafs övervakningskommitté och Olaf.

(1) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
(2) Bilaga 1 till kommissionens svar på de skriftliga frågorna E-011447/2012, E-011448/2012, E-011449/2012, E-011661/2012, E-011662/2012, E-011663/2012, E-011664/2012 och E-011665/2012.
(3) Bilaga 1 till kommissionens svar på de skriftliga frågorna E-011447/2012, E-011448/2012, E-011449/2012, E-011661/2012, E-011662/2012, E-011663/2012, E-011664/2012 och E-011665/2012.
(4) Projekt TR0501.07, EU-bidrag: 22 500 000 euro. Betalat den 31 december 2012: 20 559 457,71 euro.
(5) Projekt TR0501.07, EU-bidrag: 1 400 000 euro. Betalat den 31 december 2012: 1 207 747,58 euro.
(6) Ibid.
(7) Ibid.
(8) Sammanställningen över de genomsnittliga belopp i hela finansieringsramen för föranslutningen för 2007–2012 som avsatts för rättsväsendet och korruptionsbekämpning återspeglar anslagen för dessa områden fram till februari 2013.
(9) EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 19, EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 106, EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 94.


Patientsäkerhet
PDF 263kWORD 43k
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om rapporten från kommissionen till rådet på grundval av medlemsstaternas rapporter om genomförandet av rådets rekommendation (2009/C 151/01) om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner (2013/2022(INI))
P7_TA(2013)0435A7-0320/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Luxemburgdeklarationen om patientsäkerhet av den 5 april 2005,

–  med beaktande av rapporten från det andra mötet i det informella nätverket för bekämpning av infektioner i samband med hälso- och sjukvård (juni 2008),

–  med beaktande av meddelandet av den 15 december 2008 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner (COM(2008)0837),

–  med beaktande av kommissionens konsekvensanalys från december 2008,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om förslaget till rådets rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 9 juni 2009 om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner,

–  med beaktande av Eurobarometerundersökningen (nr 327) om patientsäkerhet och hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet som offentliggjordes i april 2010,

–  med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) rapport om de viktigaste delarna i programmen för bekämpning av infektioner (Core components for infection prevention and control programmes),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård,

–  med beaktande av rapporten av den 13 november 2012 från kommissionen till rådet på grundval av medlemsstaternas rapporter om genomförandet av rådets rekommendation 2009/C 151/01 om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner,

–  med beaktande av de årliga epidemiologiska rapporterna för 2008 och 2012 från Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC),

–  med beaktande av ECDC:s tekniska rapport av den 26 mars 2013 om grundläggande kompetens hos personal för kontroll av infektioner och hygien på sjukhus i EU (Core competencies for infection control and hospital hygiene professionals in the European Union),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 november 2009 om antimikrobiell resistens (SANCO/6876/2009r6),

–  med beaktande av den gemensamma tekniska rapporten av den 17 september 2009 från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) The bacterial challenge: time to react – A call to narrow the gap between multidrug-resistant bacteria in the EU and the development of new antibacterial agents,

–  med beaktande av Eurobarmoterundersökningen (nr 338) om resistensen mot antimikrobiella medel, som offentliggjordes i april 2010,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om antibiotikaresistens(2),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om initiativet för gemensam programplanering för forskning Den mikrobiella utmaningen – ett nytt hot mot människors hälsa (C(2011)7660),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2011 om det hot mot folkhälsan som antimikrobiell resistens utgör(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2011 om en handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2011)0748),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2012 om antimikrobiell resistens och dess inverkan på hälsovårdssektorn och veterinärsektorn – ett samlat hälsoperspektiv,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om den mikrobiella utmaningen och en handlingsplan mot antimikrobiell resistens(4),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0320/2013), och av följande skäl:

Allmänna synpunkter

A.  Patientens säkerhet(5) och välbefinnande är grundläggande för hälso- och sjukvårdens sammantagna kvalitet, och insatser för att öka patientsäkerheten är beroende av effektiva och långsiktiga strategier och program i hela EU.

B.  God hälso- och sjukvård är avgörande för alla hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet och tillgång till god hälso- och sjukvård är en grundläggande rättighet som EU, dess institutioner och medborgare erkänner.

C.  I artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att EU:s insatser ska komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan.

D.  EU:s insatser på patientsäkerhetens område består därför i att hjälpa medlemsstaterna att samordna sin verksamhet på området och i att stödja de insatser där EU:s medverkan kan tillföra ett mervärde.

E.  Det är mycket viktigt att medborgarna har fortsatt förtroende för hälso- och sjukvårdssystemen i EU.

F.  Uppgifterna i EU-medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem om negativa händelsers(6) prevalens och påverkan är för närvarande begränsade men ökar stadigt.

G.  Frågan om patientsäkerhet blir alltmer aktuell i hälso- och sjukvårdssystem över hela världen, även i Europa.

H.  Resultaten i Eurobarometerundersökningen om patientsäkerhet och hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet visar samtidigt på att allmänheten är mycket medveten om ämnet, men även på att det råder brist på information om patientsäkerhet.

I.  De negativa händelserna i samband med vård är för patienten eller patientens ofödda eller kommande barn vårdrelaterade infektioner(7), läkemedelsrelaterade händelser eller händelser relaterade till medicintekniska produkter, däribland sådana som kan tillskrivas icke-avsedd användning (”off-label”-användning), felaktiga diagnoser och komplikationer som uppstår under eller efter ett kirurgiskt ingrepp.

J.  Vissa negativa händelser är kopplade till oundvikliga risker vid nödvändiga ingrepp eller nödvändig medicinering från vårdpersonalens sida. Andra orsakas däremot av medicinska misstag och luckor eller brister i vårdkedjan som skulle kunna undvikas.

K.  Man uppskattar att 8–12 procent av alla intagna patienter i EU råkar ut för någon form av negativ händelse i samband med den vård som utförs, till exempel vårdrelaterade infektioner, felbehandlingar, misstag vid operationer, problem som orsakas av fel på sjukvårdsutrustningen eller otillräckligt dekontaminerad sjukvårdsutrustning, feldiagnoser eller uteblivna åtgärder efter läkarundersökningar.

L.  Den demografiska förändringen leder till att andelen äldre patienter ökar. Dessa får ofta många olika läkemedel förskrivna men klarar inte alltid att ta dem på ett korrekt sätt.

M.  Äldre patienter, personer med nedsatt immunförsvar och personer som drabbats av kroniska sjukdomar, särskilt degenerativa kroniska sjukdomar, utgör också en grupp som är särskilt utsatt för vårdrelaterade negativa händelser såsom feldiagnoser, uteblivna åtgärder efter läkarundersökningar, förskrivning, utlämning eller utdelning av olämpligt läkemedel (t.ex. off-label-förskrivning), av fel dos eller av två läkemedel som inte bör kombineras, fel på eller dåligt dekontaminerad sjukvårdsutrustning samt infektioner i operationssår.

N.  Enligt internationella undersökningar beror uppskattningsvis mellan 13 och 16 procent av sjukhuskostnaderna (eller en euro av sju) på problem som uppstått i samband med vård.

O.  Uppskattningsvis mellan 30 och 40 procent av de negativa händelserna, inom såväl sjukhusvården som öppenvården, orsakas av systemiska faktorer och skulle därför kunna undvikas.

P.  Risken för negativa händelser i samband med vård ökar i samband med bristen på finansiella, tekniska och mänskliga resurser.

Q.  Den ekonomiska krisen har fördröjt de åtgärder som medlemsstaterna beslutade om 2009, till följd av ändrade prioriteringar inom folkhälsoområdet.

R.  Varje fysisk eller juridisk person har rätt att i god tro och utan risk offentliggöra eller sprida information om en omständighet, uppgift eller aktivitet, när bristande kännedom om denna omständighet, uppgift eller aktivitet uppfattas som en risk för folkhälsan.

S.  Patientsäkerhet ges hög prioritet på den politiska dagordningen och medlemsstaterna inrättade 2005 en mekanism för debatt om patientsäkerhetsfrågor och relaterade frågor. En arbetsgrupp inrättades i vilken kommissionen avser att lyfta fram medlemsstaternas arbete och verksamhet. De aktiva medlemmarna i arbetsgruppen är Världshälsoorganisationen (särskilt genom World Alliance for Patient Safety), Europarådet, OECD och europeiska sammanslutningar av patienter, läkare, sjuksköterskor, apotekare, tandläkare och sjukhus.

T.  Vårdrelaterade infektioner hör till de vanligaste och allvarligaste oavsiktliga skadorna för patienterna.

U.  Vårdrelaterade infektioner, som i genomsnitt drabbar 5 procent av alla intagna patienter, utgör ett stort folkhälsoproblem i EU-länderna och dessutom en stor ekonomisk belastning för de begränsade hälso- och sjukvårdsresurserna.

V.  Uppskattningsvis drabbades årligen 3,2 miljoner patienter i EU av minst en vårdrelaterad infektion under sin vistelse vid de europeiska sjukhusens akutvårdsavdelningar 2011–2012(8).

W.  Vårdrelaterade infektioner, som i hög grad påverkar sjukligheten och dödligheten (37 000 personer avlider direkt till följd av en sådan infektion i EU) och kostnaderna (som beräknas till mer än 5,5 miljarder euro per år i EU), utgör ett stort folkhälsoproblem i EU:s länder.

X.  Vårdrelaterade sjukdomar kan uppstå till följd av exponering för alla slags miljöer där vård ges, t.ex. primärvård, vårdcentraler, kommunal omsorg, privat vård, akutvård och långtidsvård eller i samband med sjukvårdstjänster, eller i hemmet (i synnerhet på grund av felaktig dosering, felaktig förpackning av läkemedel, kontaminerade instrument eller medicintekniska produkter eller kontakter med patienter eller sjukvårdspersonal).

Y.  Det kan hända att en patient som ådragit sig en vårdrelaterad infektion under en sjukhusvistelse drabbas först efter att ha lämnat sjukhuset.

Z.  Den genomsnittliga tiden för sjukhusvistelser minskar i medlemsstaterna.

AA.  ECDC har ansvar för att i samarbete med internationella experter utarbeta vetenskapliga rekommendationer om evidensbaserade åtgärder för effektivt förebyggande av vårdrelaterade infektioner.

AB.  Patienter med kroniska och degenerativa sjukdomar ges ofta hemsjukvård i stället för behandling på sjukhus.

AC.  Tillståndet för vissa patienter med kroniska och degenerativa sjukdomar kräver ofta ständig vård och mycket ofta användning av medicintekniska produkter (hjärtstimulatorer, andningshjälpmedel, katetrar, urinkatetrar osv.).

AD.  Användningen av sådana medicintekniska produkter innebär risk för infektioner.

AE.  Bristande efterlevnad av grundläggande hygieniska försiktighetsregler, inte bara vid vårdinrättningar utan även i hemmet, leder ofta till ytterligare spridning av patogener som är resistenta mot antimikrobiella medel.

AF.  Enkla och kostnadseffektiva åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner, såsom utbildning i vårdhygien (och särskilt hygienfrämjande insatser på sjukhus) förekommer redan eller testas för närvarande på experimentbasis och med lovande resultat. Möjliga alternativa och kostnadseffektiva metoder skulle med fördel kunna utnyttjas för att kontrollera vårdrelaterade infektioner.

AG.  Mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner kan uppehålla sig i människokroppen under långa perioder och patienterna kan sprida dem under och efter sin sjukhusvistelse. De vårdrelaterade infektionerna kan på så sätt beröra alla vårdinrättningar, under både kortare och längre vistelser, och även patientens hem.

AH.  Endast 13 medlemsstater har genomfört nationell övervakning av Clostridium difficile-infektioner(9) och i bara tre av övervakningssystemen är allmänpraktiserande läkare involverade i datainsamlingen, en situation som bör förbättras.

AI.  Medborgarnas ökade rörlighet inom och mellan olika europeiska vårdsystem, vårdens alltmer gränsöverskridande karaktär i Europa och möjligheten att söka vård i andra länder än bosättningslandet gynnar dessutom den snabba spridningen av resistenta mikroorganismer mellan medlemsstaterna.

AJ.  Antimikrobiell resistens är ett allvarligt och i vissa länder växande hot mot patientsäkerheten, som kan komplicera återhämtningen från och behandlingen av infektioner och ökar de nationella hälso- och sjukvårdskostnaderna.

AK.  Vårdrelaterade infektioner är ofta svåra att behandla eftersom de mikroorganismer som orsakar dem ofta är resistenta mot antimikrobiella medel.

AL.  Enbart i EU, Island och Norge orsakar antibiotikaresistens uppemot 400 000 infektioner och 25 000 dödsfall årligen, vilket medför utgifter på minst 1,5 miljarder euro i extra sjukvårdskostnader och produktivitetsförluster.

AM.  Antibiotikaresistensen fortsätter att öka i Europa och kan för vissa bakterier uppgå till 25 procent eller till och med mer i vissa medlemsstater.

AN.  De senaste tillgängliga uppgifterna visar att markörerna för antibiotikaresistens mot bakterier som orsakar vårdrelaterade infektioner visar på en global tendens att multiresistensen ökar och i synnerhet ökar andelen enterobacteriaceae som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner och av meticillinresistenta S. aureus (gula stafylokocker).

AO.  Utvecklingen av nya antimikrobiella medel avtar.

AP.  Utvecklingen av resistens mot antimikrobiella medel är en naturlig och ofrånkomlig konsekvens av att dessa används, men resistensen kan begränsas om de nyttjas försiktigt och rationellt.

AQ.  Utvecklingen av resistens mot antimikrobiella medel kan påskyndas av en systematisk och överdriven användning av dessa medel inom humanmedicinen, vilket kombinerat med en otillräcklig hygien och infektionskontroll kan inverka negativt på effektiviteten hos ett redan begränsat antal tillgängliga antimikrobiella medel.

AR.  Eftersom nya antibiotika och antimikrobiella medel inte utvecklas är det avgörande att de nuvarande antimikrobiella medlen utnyttjas effektivt och så länge som möjligt.

AS.  Eftersom nya antibakteriella läkemedel inte utvecklas bör kommissionen och medlemsstaterna samarbeta för att stödja framtagandet av och tillgängligheten för sådana medel, med hjälp av ECDC och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

AT.  Djuruppfödningen främjar antibiotikaresistens, såväl via livsmedelskedjan som via djurspillning i vattnets kretslopp.

AU.  Man kan konstatera en högre konsumtion av antibiotika bland de objektivt sett sämst informerade personerna och att bättre objektiv kunskap om antibiotika hänger samman med ett ansvarsfullare beteende i fråga om användning av antibiotika.

AV.  Vissa medlemsstater saknar ett stabilt rättsligt regelverk för att föreskriva och stödja en rationell användning av läkemedel och det finns avsevärda skillnader i Europa i fråga om konsumtionen av antibiotika, både i öppenvården och i sjukhusvården.

AW.  Det finns ett behov av att utbilda och öka medvetenheten hos dem som är involverade i användningen av antimikrobiella medel, däribland beslutsfattare, vårdpersonal och allmänheten, så att de som skriver ut och de som lämnar ut läkemedel och medborgarna kan ändra sitt beteende.

AX.  Sedan rådets rekommendation 2009/C 151/01 antogs 2009 har betydande insatser gjorts för att förbättra patientsäkerheten i medlemsstaterna, och den har blivit en prioritering i alla medlemsstaters folkhälsostrategier, genom att en behörig myndighet för patientsäkerhet har utsetts (i 19 medlemsstater), och utbildning i patientsäkerhet vid vårdinrättningar har främjats (i 23 medlemsstater).

AY.  Sedan rådets rekommendation 2009/C 151/01 antogs 2009 har betydande insatser gjorts i fråga om att anta och genomföra strategier (nationella och regionala) för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner i medlemsstaterna, och särskilt riktlinjer för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner, genom att inrätta aktiva övervakningssystem för vårdrelaterade infektioner (eller genom att stärka befintliga system).

AZ.  Vissa åtgärder som rådet förespråkar i sin rekommendation (2009/C 151/01) för att förbättra patientsäkerheten i medlemsstaterna har dock än så länge bara vidtagits av ett begränsat antal medlemsstater och det fortfarande finns utrymme för förbättringar såväl när det gäller sjukhusvård som öppenvård, särskilt i fråga om patienternas ställning, utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare i vidare bemärkelse samt när det gäller att upprätta europeiska nomenklaturer i fråga om patientsäkerhet och införa europeiska riktlinjer för patientsäkerhetsstandarder.

BA.  Vissa specifika åtgärder som rådet rekommenderar för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner i medlemsstaterna har hittills bara genomförts av ett begränsat antal länder och det fortfarande finns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller patientinformation från vårdinrättningarnas sida och stöd till forskning om förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner.

Genomförandet av rådets rekommendationer: stora förbättringar men ytterligare framsteg behövs

1.   Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits på medlemsstatsnivå och som främst syftar till att förbättra den allmänna patientsäkerheten och förhindra förekomsten av vårdrelaterade infektioner, särskilt

   att samtliga medlemsstater har utarbetat strategier för patientsäkerhet och att många medlemsstater prioriterat dessa strategier i sin hälso- och sjukvårdspolitik,
   att en behörig myndighet för patientsäkerhet har utsetts i de flesta medlemsstater,
   att system för rapportering och återkoppling om negativa händelser successivt har införts,
   att utbildning om patientsäkerhet allmänt har införts inom vården,
   att gränsöverskridande strategier för patientsäkerhet har genomförts i Frankrike, Slovakien och Nederländerna (utöver nationella strategier),
   att samarbete mellan länder och regioner har ägt rum för att förverkliga de insatser som rådet rekommenderat och att 21 medlemsstater (och Norge) genomfört insatserna, i flera fall inom ramen för projekt som samfinansierats av EU.

Parlamentet vill dock att dessa insatser skyndsamt ökas.

2.   Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits av kommissionen för att förbättra den allmänna patientsäkerheten genom att uppmuntra medlemsstaterna att utbyta bästa praxis och föreslå gemensamma definitioner och en gemensam terminologi för patientsäkerhet, särskilt följande åtgärder:

   Kommissionens främjande via arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitet i vården av utbyte av information om initiativ som rör dessa frågor.
   Kommissionen samfinansiering av det OECD-ledda projektet för vårdkvalitetsindikatorer som har möjliggjort insamling av jämförbara indikatorer för patientsäkerhet i elva länder.
   EU:s samfinansiering inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning av sex forskningsprojekt om allmän patientsäkerhet.
   Antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, som syftar till att klargöra patienternas rättigheter när de söker vård i en annan EU-medlemsstat samt att se till att vården är säker och håller hög kvalitet.

3.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som kommissionen och ECDC tillsammans med hälsovårdsmyndigheter i medlemsstaterna har bedrivit för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner – insatser som är nära förbundna med kommissionens insatser inom området resistens mot antimikrobiella medel. Parlamentet välkomnar i synnerhet kommissionens finansiering av forskningsprojekt om vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens och särskilt projekt med en europeisk dimension, såsom Ipse-projektet (Improving Patient Safety in Europe), Implement-projektet (Implementing Strategies Bundles for Infection Prevention & Management) eller Prohibit-projektet (Prevention Of Hospital Infections By Intervention and Training), som syftar till att analysera befintliga praktiska riktlinjer om förebyggande av vårdrelaterade infektioner på sjukhusen i Europa och att testa en strategi för förebyggande av infektioner i blodet som hänger samman med centrala venkatetrar (infektioner som är särskilt oroväckande eftersom de förknippas med hög sjuklighet samt en hög dödlighet som direkt följd).

5.  Europaparlamentet välkomnar det samordnings- och övervakningsarbete som ECDC har bedrivit, särskilt

   samordningen av det europeiska nätverket för övervakning av vårdrelaterade infektioner och särskilt postoperativa infektioner samt vårdrelaterade infektioner som patienter ådragit sig på intensivvårdsavdelningar, och användning av antimikrobiella medel inom långtidsvården (HALT-2) samt stödet till EU-projektet för att förbättra övervakningskapaciteten av Clostridium difficile-infektioner (ECDIS-net),
   samordningen av en punktprevalensundersökning om vårdrelaterade infektioner och användning av antimikrobiella medel vid sjukhusens akutvårdsavdelningar,
   utarbetandet av riktlinjer för förebyggande och kontroll av Clostridium difficile-infektioner,
   utfärdandet av rekommendationer för att förhindra spridning av karbapenemasproducerande Enterobacteriaceae,
   stödet till utarbetandet av riktlinjer och indikationer (strukturer och metoder) för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

6.  Europaparlamentet konstaterar det ännu inte finns någon klassifikation eller något rapporteringssystem för patientsäkerhet på EU-nivå (som syftar till att identifiera, förstå och analysera faktorer som har samband med patientsäkerhet och på så sätt främja utbildning och förbättring av systemen).

7.  Europaparlamentet medger att det fortfarande är alltför få medlemsstater som

   har införlivat patientsäkerhet i sin utbildning för vårdpersonal,
   har handlingsplaner för att kontrollera vårdrelaterade infektioner,
   har vidtagit åtgärder för att förbättra vårdinrättningarnas information till patienterna om vårdrelaterade infektioner och
   stöder forskning om vårdrelaterade infektioner.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att utöka insamlingen av jämförbara indikatorer för patientsäkerhet, och vill att samtliga medlemsstater, med stöd av kommissionen, ska delta i detta arbete.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta och förstärka det bilaterala och multilaterala samarbetet när det gäller patientsäkerhet, på nationell och/eller regional nivå.

Förbättrad patientsäkerhet i Europa, även genom förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner: allmänna rekommendationer

10.  Europaparlamentet rekommenderar att patientsäkerheten och i synnerhet förebyggandet och kontrollen av vårdrelaterade infektioner placeras högt på såväl EU:s politiska dagordning som den på medlemsstatsnivå och regional och lokal nivå.

Åtgärder som syftar till att förbättra den allmänna patientsäkerheten

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att förbättra patientsäkerheten och, om detta ännu inte har gjorts, vidta fler åtgärder, inbegripet handlingsplaner för att bekämpa vårdrelaterade infektioner, för att till fullo följa rådets rekommendationer.

12.  Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att genomföra eller i förefintliga fall förstärka

   åtgärder för att förbättra medborgarnas kunskap om initiativ som rör patientsäkerhet och stärka medborgarnas ställning på detta område,
   åtgärder för grundlig och kontinuerlig utbildning på grundval av väldefinierade standarder i patientsäkerhet för vårdpersonal och om deras egen säkerhet, särskilt utbildningsmoduler i patientsäkerhet (som täcker olika områden såsom medicintekniska produkter, rationell och omsorgsfull användning av läkemedel osv.) i en eller flera olika slags utbildningar för vård- och omsorgspersonal och vårdare samt upplysning till patienter och deras vårdare för att öka deras medvetenhet om patientsäkerheten,
   gränsöverskridande åtgärder för patientsäkerhet, och
   åtgärder för att främja forskning om patientsäkerhet utifrån ett evidensbaserat tillvägagångssätt med fokus på tillämpning, särskilt inom området alternativa metoder till användning av antibiotika och hantering av antibiotikaresistens, i synnerhet fagterapi,
   åtgärder till stöd för tvärvetenskaplig sårbehandling i medlemsstaternas patientsäkerhetsprogram,
   åtgärder för att förebygga förekomsten och kontrollera spridningen av antimikrobiell resistens, inbegripet utvecklingen av nya antimikrobiella medel,

13.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten att fastställa en förteckning över läkemedel som används för annat än avsett ändamål trots att det finns godkända alternativ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att vårdpersonal och patienter informeras om läkemedel används på ett icke avsett sätt (off-label-förskrivning).

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och berörda EU-byråer att införa, eller förstärka befintliga, former för rapportering om negativa händelser – särskilt sådana som är kopplade till läkemedel och medicintekniska produkter – för att göra det möjligt att fastställa ansvar i händelse av brister i vårdkedjan och lära av tidigare misstag, samt att sprida information om dessa rapporteringsformer till allmänheten och garantera insyn i alla förfaranden.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på nytt utvärdera sina rapporteringsformer för negativa händelser för att bedöma huruvida rapporteringen sker i en kultur utan skuldbeläggning och att se till att vårdpersonal kan lämna information öppet, utan att det leder till negativa konsekvenser för dem personligen.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som höjer kvaliteten, och inte bara kvantiteten, på rapporteringen av negativa händelser, så att rapporteringen innehåller information som verkligen kan förbättra säkerheten och som gör det enkelt att hämta ut uppgifter från systemet för en grundlig och systematisk utvärdering.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i mycket större utsträckning än i dag ta med patienternas uppgifter i de elektroniska systemen för patientsäkerhet och negativa händelser och att systematiskt utvärdera dessa uppgifter för att förhindra misstag.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och berörda EU-byråer att använda alla relevanta tekniska och statistiska instrument för att beskriva och analysera negativa händelser.

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra medborgarnas kunskap om initiativ som rör patientsäkerhet och stärka patienternas ställning på detta område.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att på nytt beakta kraven på upprättandet av en databas över bästa praxis i syfte att främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Uppgifter om negativa händelser skulle kunna förhindra dessa komplikationer från att inträffa i framtiden och utgöra exempel på bästa praxis för vårdgivarna.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis genom en evidensbaserad hållning och särskilt att fastställa gemensamma riktlinjer för alla medlemsstater, på grundval av fallstudier och erfarenhetsutbyten, som ska tillämpas i hela unionen.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att när så är möjligt överföra strategier och program för patientsäkerhet från sjukhusmiljöer till andra miljöer (särskilt vårdinrättningar för både kortare och längre vistelser, men även patientens hem).

Åtgärder för att förebygga och minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta tydliga nationella mål för att minska vårdrelaterade infektioner och, om detta ännu inte har gjorts, vidta kompletterande åtgärder för att förhindra och minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner i syfte att till fullo följa rådets rekommendationer, särskilt i fråga om att

   förebygga vårdrelaterade infektioner, såväl på som utanför sjukhus, genom en systematisk tillämpning av One Health-synsättet, där både human- och veterinärmedicinsk personal förbinder sig att förebygga resistenta infektioner och minska användningen av antibiotika,
   förbättra patientinformation från vårdinrättningar, särskilt information om förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid dessa, och
   stödja forskning om förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner, särskilt sådana som orsakas av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Clostridium difficile samt andra svårbehandlade infektioner, särskilt inom området alternativa metoder till användning av antibiotika och för hantering av antibiotikaresistens, i synnerhet fagterapi.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa partnerskapsavtal enskilt mellan kommissionen och medlemsstaterna eller direkt medlemsstaterna emellan för att förebygga och lösa problemen med vårdrelaterade infektioner på sjukhusen men även när det gäller vård i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare insatser för förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner genom EU:s kommande hälsovårdsprogram.

Förbättrad patientsäkerhet i Europa, även genom förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner: konkreta åtgärder och rekommendationer

Förebyggande åtgärder

25.  Europaparlamentet inser att EU inte kan blanda sig i medlemsstaternas utövning av sina befogenheter inom hälsoområdet, liksom att medlemsstaternas hälso- och sjukvårdspolitik och system skiljer sig åt, men uppmuntrar ändå medlemsstaterna och deras delegerade partner att

   säkerställa att det finns tillräckliga mänskliga, finansiella och tekniska resurser för att se till att den vård som ges inom öppenvården i närsamhället eller sjukhusvården är av högsta möjliga kvalitet. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att anslå tillräckliga budgetar för patientsäkerhet och se till att den vård som ges inom öppenvården i närsamhället eller sjukhusvården är av högsta möjliga kvalitet,
   prioritera effektiv personalplanering så att det finns tillräckligt med personal för att hantera ökande patienttal och den därmed förbundna negativa inverkan på infektionskontrollen.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja bästa praxis inom alla områden, även genom informationskampanjer, särskilt all praxis som rör hygien (handhygien, sterilisering och maximal dekontaminering av instrument och medicintekniska produkter) på sjukhus men även utanför (särskilt hemma hos patienterna och deras familjer).

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella riktlinjer för handhygien och allmän rengöring av sjukhus och vårdinrättningar.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en målinriktad insats för att förhindra felbehandlingar på sjukhus, däribland tillämpningen av WHO:s checklista för säker kirurgi.

29.  Europaparlamentet efterlyser mer och bättre samordnad forskning för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja undersökningar av utbrott på sjukhus och hitta sätt att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner.

31.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla sina nationella rutiner för lämplig användning av antibiotika för att begränsa spridningen av antimikrobiell resistens och se till att antibiotikabehandling även fortsättningsvis är effektiv.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla plattformar och protokoll som gör det möjligt att överföra hälsodata och därvid säkerställa att sådan verksamhet följer relevant europeisk uppgiftsskyddslagstiftning.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa särskilda säkerhetsprotokoll för degenerativa och funktionsnedsättande kroniska sjukdomar som kräver kontinuerlig assistans utanför sjukhuset (på långtids- och medellångtidsboenden men även i hemmet).

34.  I fråga om vård i hemmet betonar Europaparlamentet

   att tillståndet hos patienter (särskilt äldre och personer med begränsad rörlighet) som återvänder hem efter en sjukhusvistelse bör bedömas noggrant när de lämnar sjukhuset, särskilt för att bedöma och förebygga fallrisken,
   att patienter och deras vårdare bör få lämplig information, särskilt om frågor som rör handhygien, nödvändig dekontaminering av återanvändbara instrument och medicintekniska produkter, respekt för förfaranden och läkemedelsordination,
   att utrustningen bör vara engångsutrustning eller genomgå grundlig dekontaminering om den återanvänds,
   att grundläggande försiktighetsåtgärder bör uppmuntras, särskilt i fråga om bevarandet och användningen av läkemedel och att patienterna bör göras medvetna om risken med användning av läkemedel som inte omfattas av godkännanden för försäljning,

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förse kommissionen med information om vaccinationsprogram för vårdpersonal, inbegripet den täckningsgrad som uppnåtts inom vårdinrättningarna.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja vårdpersonalens informationskampanjer om hur man undviker vårdrelaterade infektioner.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som gör patienternas familjer mer delaktiga i hur de ska förhindra misstag vid medicinering och egenbehandling.

Informationsspridning och utbildning

38.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta specifika upplysningsåtgärder för att öka medvetenheten om vårdrelaterade infektioner, inte enbart riktade till hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och så vidare) utan även till exempelvis formella och informella vårdare och frivilligarbetare vid sjukhus som har kontakt med patienterna.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nationella riktlinjer för hur vårdpersonal kan utbilda patienter om användningen av antibiotika.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ge patienter och vårdpersonal särskild information och utbildning om problemet med resistens mot antimikrobiella medel.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utarbetandet av bästa praxis ta hänsyn till och ta tillvara kunskap som härrör direkt från patienterfarenheter.

Patienträttigheter

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att säkra patientförtroendet för hälso- och sjukvårdssystemen och i synnerhet att göra patienterna aktivt delaktiga i sin säkerhet.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera patientorganisationer i utformningen av ny lagstiftning och nya hälsoprogram.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lokal nivå fastställa en myndighet eller kontaktperson som ska ansvara för att ge patienterna information och uppgifter om patientsäkerhet, i syfte att stärka allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvårdssystemen genom ökat tillhandahållande av lämplig och lättförståelig information.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att upplysa patienterna om riskerna, säkerhetsnivån och de åtgärder som vidtas för att undvika vårdrelaterade negativa händelser, för att garantera att patienten får ge sitt uttryckliga medgivande till den behandling som rekommenderas och för att patienten mer allmänt ska få kännedom om patientsäkerhet. Parlamentet vill att medlemsstaterna via lämpliga organisationsstrukturer (t.ex. patientombudsmän), ska informera patienterna om klagomålsförfaranden och möjligheter till rättslig prövning om vårdrelaterade negativa händelser skulle inträffa.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att i möjligaste mån främja ett medlingsbaserat tillvägagångssätt om vårdrelaterade negativa händelser skulle inträffa.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra allmänpraktiserande läkare att informera sina patienter om deras rättigheter samt möjligheter att klaga på och inrapportera fel och negativa händelser.

48.  Europaparlamentet inser att EU inte kan blanda sig i medlemsstaternas utövning av sina befogenheter inom hälsoområdet. Kommissionen uppmuntras trots detta att införa instrument för kollektiv prövning i gränsöverskridande fall om negativa händelser inträffar i samband med att flera patienter får liknande behandling.

Kontroll, diagnos och uppföljning

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, berörda EU-byråer och medlemsstaterna att överväga åtgärder för att säkerställa återkoppling av information om patientsäkerhet, från vårdpersonalens men även patienternas sida. Parlamentet understryker att rapporteringen bör präglas av öppenhet på alla nivåer.

50.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som gör nationella punktprevalensundersökningar om vårdrelaterade infektioner med hjälp av ECDC:s harmoniserade metod att regelbundet göra dessa undersökningar, samt uppmuntrar samtliga medlemsstater att införa sådana undersökningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att titta närmare på Global Microbial Identitfier-initaitivet(10), som stöds av en lång rad forskare i hela världen, och som kan övervaka och avslöja alarmerande vårdrelaterade infektioner samt öka kapaciteten att reagera på spridningen av infektioner, även gränsöverskridande infektioner.

51.  Europaparlamentet rekommenderar inrättande av regionala eller lokala arbetsgrupper som arbetar med specifika frågor när det gäller patientsäkerhet. Det kan till exempel inrättas arbetsgrupper som arbetar särskilt med att förebygga olyckor bland äldre, minska risken vid operationer eller minska risken för felmedicinering.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja sjukhusens och vårdinrättningarnas inriktning på grundläggande sjukvård som till exempel observation av patienter och bedömning av trycksår, varav det senare utgör en stort men ofta ouppmärksammat problem för patienter både på sjukhus och i hemmet.

53.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att utifrån medicinska behov och med beaktande av patientskyddet utarbeta riktlinjer om off-label-förskrivning av läkemedel.

54.  Europaparlamentet uppmanar ECDC att i samarbete med EMA utarbeta en förteckning över patogener som kan orsaka allvarliga eller potentiellt dödliga infektioner och som är antibiotikaresistenta och kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Förteckningen bör uppdateras regelbundet med hjälp av det europeiska nätverket för övervakning av konsumtionen av antimikrobiella medel (ESAC-net) och det europeiska nätverket för övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-net) inom ECDC.

55.  Europaparlamentet rekommenderar att en förteckning över vårdrelaterade infektioner, som systematiskt ska spåras på sjukhus och andra vårdinrättningar inom EU, ska upprättas i samarbete med EMA och ECDC).

Europeiskt och internationellt samarbete

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillsammans med WHO och OECD förbättra samarbetet med målet för att införa standarder i fråga om definitioner, terminologi samt indikatorer som rör patientsäkerhet, särskilt för att möjliggöra isolering av högriskpatienter vid ett pandemiskt eller gränsöverskridande hot.

57.  Europaparlamentet understryker vikten av att inrätta ett effektivt europeiskt nätverk för nationella övervakningssystem som skulle arbeta utifrån standardiserade kriterier som ska fastställas av kommissionen och medlemsstaterna för att kartlägga och kontrollera olika platser där spridning av vårdrelaterade infektioner har ägt rum (inklusive andra inrättningar än sjukhus) samt smittvägar. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att fortsätta sina ansträngningar att samla in jämförbara och aktuella uppgifter i fråga om allmän patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att årligen offentliggöra dessa uppgifter.

58.  Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att i förefintliga fall dela med sig av system för god praxis i fråga om allmän patientsäkerhet och i synnerhet inom området förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner och överföring av multiresistenta bakterier (t.ex. förebyggande av spridning av legionärssjuka via sjukhusens varmvattensledningar).

59.  Europaparlamentet erkänner vikten av ECDC:s program om antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner, särskilt när det gäller ansträngningarna att stödja och standardisera övervakningen av vårdrelaterade infektioner, erbjuda vetenskapliga utlåtanden och tillhandahålla utbildning och information.

60.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att inrätta plattformar som gör det möjligt att utbyta uppgifter om vårdrelaterade negativa händelser och att dessutom främja alla insamlingssystem på detta område, samtidigt som det säkerställs att sådan verksamhet följer tillämplig europeisk dataskyddslagstiftning. Parlamentet understryker att patienterna måste behandlas med iakttagande av etiska principer och skyddet av personuppgifter.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att få till stånd stimulansåtgärder för utvecklingen av nya antibakteriella läkemedel. Stimulansåtgärderna bör ingå i ett lämpligt europeiskt regelverk med syftet att uppmuntra samarbete mellan den offentliga och privata sektorn för att ge ny fart åt forskning och utveckling på det antimikrobiella området.

62.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att inom ramen för det åttonde ramprogrammet för forskning som inleds 2014 samfinansiera forskningsprojekt om allmän patientsäkerhet, vårdrelaterade infektioner och resistens mot antimikrobiella medel.

Övervakning och rapportering

63.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förlänga övervakningsperioden över vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra rekommendationen om patientsäkerhet, inbegripet förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner, med ytterligare minst två år.

64.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sitt samarbete med ECDC inom området för förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Parlamentet uppmanar särskilt de nationella myndigheterna att regelbundet begära att ECDC genomför kontroller på plats och att offentliggöra de rapporter som ECDC har lagt fram för dem. Vidare betonar parlamentet i detta avseende vikten av att i framtida budgetramar säkerställa tillräckligt ekonomiskt stöd till ECDC så att det kan fullfölja sitt samordnings- och övervakningsuppdrag.

o
o   o

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 395.
(2) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 131.
(3) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 116.
(4) Antagna texter, P7_TA(2012)0483.
(5) Patientsäkerhet definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som att en patient inte på något onödigt sätt ska komma till skada eller riskera att komma till skada inom hälso- och sjukvården.
(6) Med en negativ händelse avses en händelse som medför att en patient drabbas av skada.
(7) I denna rapport avses med vårdrelaterad infektion en infektion som uppstår under eller efter medicinsk behandling (i diagnostiskt, terapeutiskt eller förebyggande syfte) av en patient om den vare sig fanns eller var i inkubation när behandlingen påbörjades. Sjukdomsframkallande mikroorganismer (bakterier, svampar, virus, parasiter och andra smittagens) som orsakar vårdrelaterade infektioner kan komma från patienten själv (endogen smitta) från patientens egen kropp (tarmarna, huden osv.) eller från miljön (exogen smitta eller kontaktsmitta). Vårdrelaterade infektioner omfattar samtliga infektioner i samband med vårdsystemet eller olika vårdvägar. De omfattar nosokomiala infektioner (som man ådrar sig vid vårdinrättningar, i samband med sjukhusvistelse eller kontakt med öppenvården) och infektioner som man ådrar sig vid behandling som ges utanför vårdinrättningar, antingen i kollektiva anläggningar (som långtids- och medellångtidsboenden och särskilt boenden för vårdbehövande äldre) eller i hemmet.
(8) Enligt kommissionens svar på den muntliga frågan E-004648/2013 som ingavs den 14 juni 2013.
(9) Enligt kommissions svar på den skriftliga frågan E-004649/2013 är dessa 13 länder: Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike. Se webbadressen: http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=P-2013-004649&language=EN
(10) http://www.globalmicrobialidentifier.org/


Vilseledande marknadsföringsmetoder
PDF 203kWORD 28k
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI))
P7_TA(2013)0436A7-0311/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att skydda företagen mot vilseledande marknadsföringsmetoder och genomdriva regelverket på ett effektivt sätt (COM(2012)0702),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (kodifierad version)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktivet om otillbörliga affärsmetoder)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentskyddssamarbete)(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen(4),

–  med beaktande sin resolution av den 9 juni 2011 om oseriösa katalogföretag(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2009 om införlivande, genomförande och säkerställande av efterlevnaden av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2008 om oseriösa katalogföretag(7),

–  med beaktande av studien Misleading practices of ’directory companies’ in the context of current and future internal market legislation aimed at the protection of consumers and SMEs, beställd av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd(8),

–  med beaktande av utkastet till yttrande av den 19 april 2013 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att skydda företagen mot vilseledande marknadsföringsmetoder och genomdriva regelverket på ett effektivt sätt – översyn av direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam (COM(2012)0702)(9),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0311/2013), och av följande skäl:

A.  Vilseledande marknadsföringsmetoder kan ta sig många uttryck. De mest utbredda är bedrägerier med företagskataloger, inbetalningskort, domännamn på internet och varumärkesskydd samt vilseledande budskap av typen ”affärsmöjlighet”, ”arbeta hemifrån” eller ”bli rik snabbt”.

B.  Tillämpningsområdet för direktiv 2006/114/EG är för närvarande inriktat på vilseledande och jämförande reklam och dess konsekvenser för en rättvis konkurrens på den inre marknaden.

C.  Det finns en tydlig efterfrågan från näringslivet, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag, på bättre skydd och verkningsfulla åtgärder mot vilseledande metoder företag emellan. Detta ligger dock utanför tillämpningsområdet för direktiv 2005/29/EG.

D.  Omfattningen av det ekonomiska bortfallet i EU på grund av vilseledande marknadsföringsmetoder är inte känd, men kan på grundval av viss nationell statistik uppskattas till miljarder euro varje år.

E.  Vilseledande marknadsföringsmetoder orsakar marknadsmisslyckanden och snedvriden konkurrens, vilket inverkar negativt på företagens förmåga att göra välgrundade och därigenom ändamålsenliga val.

F.  Små och medelstora företag, i synnerhet små- och mikroföretag, är de främsta offren för vilseledande marknadsföringsmetoder, fastän dessa företag är en viktig drivkraft för tillväxt i Europa. Även skolor, kyrkor, sjukhus, frivilligorganisationer samt kommuner och andra myndigheter är utsatta.

G.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen uttryckt oro över problemet med vilseledande marknadsföringsmetoder, vilka ofta är av gränsöverskridande natur, och har uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att öka medvetenheten, stärka samarbetet, förbättra genomdrivningen av regelverket och skärpa lagstiftningen.

H.  Vilseledande marknadsföringsmetoder får en dominoeffekt för konsumenterna, som tvingas betala mer för varor och tjänster.

I.  Mörkertalet för dessa metoder är stort, eftersom offer för vilseledande marknadsföringsmetoder ofta skäms över att ha blivit lurade och avstår från att anmäla metoderna till brottsbekämpande myndigheter eller ger efter för betalningskraven. Med tanke på detta är det ytterst viktigt att dessa myndigheter underlättar anmälandet och prioriterar sådana fall tillräckligt högt.

J.  Medlemsstaterna har genomfört direktiven 2005/29/EG och 2006/114/EG på olika sätt, vilket medfört stora skillnader mellan de nationella bestämmelserna på områdena. Skillnaderna bidrar till en marknadsfragmentering och skapar osäkerhet kring den rättsliga genomdrivningen av EU:s regler om företag, särskilt i en gränsöverskridande kontext.

K.  Ohederliga näringsidkare utnyttjar den mycket ojämna skyddsnivån för företag mellan medlemsstaterna. Endast Belgien och Österrike har infört ett specifikt förbud mot upplägg med oseriösa katalogföretag i sin lagstiftning, och Nederländerna håller just nu på att bereda en liknande lag.

L.  Det är mycket viktigt att tillämpa en konsekvent strategi med balans mellan förebyggande arbete och bestraffningsåtgärder. Om det inte finns tydliga rättsliga bestämmelser om problemet kommer de brottsbekämpande myndigheterna att tveka inför att agera.

M.  Ohederliga näringsidkare är i nuläget mycket svåra att spåra och åtala, eftersom de ofta skickar fakturor från ett land till ett annat medan de har sitt bankkonto i ett tredje, vilket också gör det svårt att spåra penningöverföringar.

N.  Det är ofta omöjligt för små och medelstora företag, i synnerhet mikroföretag, med sin ringa storlek och sina begränsade resurser, att väcka enskild talan mot ohederliga näringsidkare som är etablerade inom en annan jurisdiktion.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, men betonar att det behövs ytterligare ansträngningar, särskilt när det gäller genomdrivandet av regelverket.

2.  Europaparlamentet är djupt oroat över den negativa inverkan som bedrägliga, vilseledande och illojala marknadsföringsmetoder har på den ekonomiska tillväxten, i synnerhet för små och medelstora företag, liksom på rättvis konkurrens på den inre marknaden, särskilt i de medlemsstater som är mindre utvecklade och hårdast drabbade av finanskrisen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga tillämpningsområdet för direktiv 2006/114/EG för att möjliggöra ett bättre skydd för företag mot vilseledande marknadsföringsmetoder.

Förebyggande arbete och information

4.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att inrätta eller utse en nationell kontaktpunkt dit företag och andra som fallit offer för vilseledande metoder kan vända sig för att anmäla detta och få information om rättslig och utomrättslig prövning, liksom hjälp och kunskap för att förhindra och bekämpa olika former av bedrägeri. Varje kontaktpunkt bör ha en databas där alla typer av vilseledande marknadsföringsmetoder registreras, med lättbegripliga exempel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra samordningen av ett smidigt utbyte av information från de nationella databaserna, bland annat genom att underlätta inrättandet av ett system för tidig varning där nya metoder kan upptäckas, med hänsyn tagen till budgetbegränsningarna.

5.  Europaparlamentet anser att de nationella kontaktpunkterna bör spela en aktiv roll i delandet av information mellan myndigheter, medborgare och företag, och att de bör samarbeta i syfte att varna varandra för nya vilseledande metoder och bistå små och medelstora företag i lösandet av gränsöverskridande tvister, genom att ge företag som utsatts för bedrägeri information om möjligheterna till rättslig och utomrättslig prövning. Parlamentet anser att de nationella kontaktpunkterna bör ansvara för att regelbundet förmedla sina generella iakttagelser till allmänheten i den berörda medlemsstaten.

6.  Europaparlamentet uppmanar nationella och internationella företagsorganisationer, i synnerhet organisationer för små och medelstora företag, att samarbeta nära med de nationella kontaktpunkterna. I detta avseende välkomnar parlamentet också offentlig-privat samarbete.

7.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att undersöka möjligheten att på grundval av erkända kriterier införa en EU-omfattande svart lista över vilseledande marknadsföringsmetoder och, om det är praktiskt möjligt, över företag som upprepade gånger har fällts för sådana metoder. Parlamentet rekommenderar att en sådan svart lista bör vara konsekvent med den som redan finns inom ramen för direktivet om otillbörliga affärsmetoder, vara uttömmande och innehålla tydliga definitioner av vilseledande marknadsföringsmetoder.

8.  Europaparlamentet uppmanar Europol att spela en aktivare roll för att bekämpa dessa former av bedrägeri genom att samla in information om gränsöverskridande former av vilseledande marknadsföringsmetoder och genom att analysera de strukturer som ligger bakom de ohederliga företagen, liksom att tillhandahålla mekanismer för snabbt utbyte av aktuell information om dessa metoder och strukturer mellan nationella brottsbekämpande myndigheter.

9.  Europaparlamentet understryker att de nationella brottsbekämpande myndigheterna behöver ha ett närmare samarbete med tjänsteleverantörer vars tjänster utnyttjas av dem som tillämpar vilseledande marknadsföringsmetoder, såsom banker, telefonbolag, postföretag och inkassobyråer, i synnerhet genom att intensifiera informationsutbytet, i syfte att hjälpa till att förhindra de ohederliga företagens verksamhet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans främja initiativ för utbildning och information till alla företag och att främja utbyte av bästa praxis dem emellan, så att företagen blir medvetna om riskerna.

Genomdrivning av regelverket samt lagföring

11.  Europaparlamentet betonar att de olika nivåerna när det gäller skyddet och mekanismerna för genomdrivning av regelverket bland medlemsstaterna är ett hinder för reklamkampanjer över nationsgränserna, och att detta leder till stor rättslig och driftsbetingad osäkerhet för företag.

12.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de utredande myndigheterna i ett antal medlemsstater ytterst ogärna tar upp fall med vilseledande marknadsföringsmetoder eftersom de befintliga bestämmelserna brister i tydlighet och de ändå inte tror att brott kommer att kunna bevisas. Parlamentet understryker att myndigheterna måste ligga steget före i kampen mot finansiell och ekonomisk brottslighet.

13.  Europaparlamentet betonar att utredandet och lagföringen av vilseledande marknadsföringsmetoder behöver bli bättre. Därför uppmanas kommissionen att dra upp riktlinjer för nationella brottsbekämpande organ om bästa praxis för nationella brottsbekämpande organ angående prioriteringar vid utredningar och åtal. Medlemsstaterna uppmanas att öka kapaciteten och höja kunskapsnivån hos de berörda utredande och dömande myndigheterna.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, med tanke på att påföljder kan ha en förebyggande verkan.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett gemensamt samarbetsnätverk mellan nationella brottsbekämpande organ för att förbättra genomförandet av direktivet i gränsöverskridande fall.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera parlamentets rekommendation om att delvis utvidga tillämpningsområdet för direktivet om otillbörliga affärsmetoder genom att låta bilaga I (den svarta listan) omfatta även avtal mellan företag, och att även överväga en möjlig översyn av direktiv 2006/114/EG, för att bedöma om detta skulle leda till större konsekvens, eftersom det skulle innebära att begreppet otillbörliga affärsmetoder tillsammans med den svarta listan utvidgas så att det omfattar affärsförbindelser mellan företag.

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå en tydligare definition av vilseledande marknadsföringsmetoder. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att införa ytterligare definitioner för metoder som omfattar miljöpåståenden.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en prioriterad fråga undersöka hur fällande domar för allvarliga och upprepade vilseledande marknadsföringsmetoder kan påverka de berörda företagens rätt att delta i EU:s upphandlingsförfaranden och/eller att ta emot EU-medel.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras skattemyndigheter samarbetar nära med de nationella kontaktpunkterna genom att aktivt kontrollera företag som har rapporterats använda vilseledande marknadsföringsmetoder.

20.  Europaparlamentet betonar att organisationer som ansvarar för företagsregistrering, såsom handelskammare, måste spela en aktivare roll för att upptäcka misstänkt beteende och förhindra bedrägliga metoder.

21.  Europaparlamentet uppmärksammar i synnerhet bedrägliga inkassobyråer som inte drar sig för att utöva påtryckningar på företag, för att dessa ska betala fakturor som inkassobyråerna vet eller borde ha vetat är bedrägliga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå sätt att bättre kontrollera sådana byråer, både före och efter deras formella företagsbildning, och även att överväga möjligheten att införa ett obligatoriskt krav för inkassobyråer att anmäla vilseledande metoder.

22.  Europaparlamentet konstaterar med oro att tvistlösningsförfaranden har visat sig vara ineffektiva, långdragna och kostsamma, och att de inte erbjuder någon garanti för en skälig ersättning inom rimlig tid för den vållade skadan. Denna situation måste åtgärdas, så att offren kan få skälig ersättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov införa nationella lagar som gör det möjligt för offren för vilseledande marknadsföringsmetoder att agera kollektivt i en talan mot ett ohederligt företag, i linje med kommissionens nyligen offentliggjorda rekommendation C(2013)3539 och meddelande COM(2013)0401. Parlamentet betonar att offren bör företrädas av ett behörigt organ, i enlighet med vad som sägs i kommissionens dokument, i syfte att motverka rättegångsmissbruk.

Internationellt samarbete utanför EU

23.  Europaparlamentet betonar att vilseledande marknadsföringsmetoder är ett internationellt problem som sträcker sig bortom enskilda medlemsstaters och EU:s gränser. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att bedriva ett internationellt samarbete i frågan, med både tredjeländer och behöriga internationella organisationer.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sin medverkan i den internationella arbetsgruppen om massmarknadsföring, som består av brottsbekämpnings-, tillsyns- och konsumentmyndigheter i USA, Australien, Belgien, Kanada, Nederländerna, Nigeria och Storbritannien och som även omfattar Europol.

o
o   o

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 376, 27.12.2006, s. 21.
(2) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
(3) EUT L 364, 9.12.2004, s. 1.
(4) EGT L 166, 11.6.1998, s. 51.
(5) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 128.
(6) EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 26.
(7) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 17.
(8) IP/A/IMCO/ST/2008-06.
(9) INT/675 – CES1233-2013_00_00_TRA_PA.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy