Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (13176/2013 – C7-0260/2013 – 2013/2145(BUD))
– med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
– med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3) (IIA),
– med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014−2020(4),
– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2014 – avsnitt III(5),
– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2013 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2014(6),
– med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som kommissionen antog den 28 juni 2013 (COM(2013)0450),
– med beaktande av rekommendationerna om mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2014 från budgetutskottets samordnare,
– med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som rådet antog den 2 september 2013 och översände till Europaparlamentet den 11 september 2013 (13176/2013 – C7-0260/2013),
– med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2014 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som kommissionen lade fram den 18 september 2013 (COM(2013)0644),
– med beaktande av artikel 75b i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0328/2013), och av följande skäl:
Avsnitt III
Allmänt
1. Europaparlamentet påminner om att parlamentets prioriteringar för 2014 års budget är ekonomisk och hållbar tillväxt, konkurrenskraft, skapandet av arbetstillfällen och kampen mot ungdomsarbetslösheten samt EU:s roll i världen. Parlamentet upprepar därför sitt stöd för en politik som bidrar till kampen mot ungdomsarbetslösheten, forskning, utveckling och innovation, den digitala agendan, konkurrenskraft, små och medelstora företag, entreprenörskap och egenföretagande, utbildning, yrkesutbildning, rörlighet och bistånd till tredjeländer.
2. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna måste göra allt för att säkerställa att EU:s budget används på ett effektivt sätt och att alla åtgärder som finansieras genom budgeten har ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstaterna bör särskilt fördela uppgifterna när detta är möjligt och fördjupa samarbetet.
3. Europaparlamentet påminner om sin beslutsamhet att säkerställa en tillräcklig och realistisk nivå på åtagande- och betalningsbemyndigandena så att programmen kan startas med tillräcklig finansiering i den fleråriga budgetramen för perioden 2014−2020 och så att förseningar i genomförandet kan undvikas och de program som inleddes under perioden 2007−2013 kan avslutas på ett framgångsrikt sätt.
4. Europaparlamentet beklagar därför att rådet även detta år har beslutat att göra generella nedskärningar i budgetförslaget för att på ett konstlat sätt minska EU:s resurser för 2014 med sammanlagt 240 miljoner EUR (-0,2 %) i åtagandebemyndiganden och 1 061 miljoner EUR (-0,8 %) i betalningsbemyndiganden i förhållande till budgetförslaget, vilket innebär en betydande minskning jämfört med 2013 års budget (inklusive ändringsbudgetarna nr 1−5), både i åtaganden (-6 %) och betalningar (-6,6 %).
5. Europaparlamentet är förvånat över att rådet i sin ståndpunkt inte bara har underlåtit att ta hänsyn till överenskommelsen om den fleråriga budgetramen när det gäller tidigarelagda utbetalningar för programmen Erasmus+, Cosme och Horisont 2020, utan att det även har minskat anslagen för en del av dessa program ytterligare.
6. Europaparlamentet beklagar djupt att rådet har gjort nedskärningar i både åtagande- och betalningsbemyndiganden under alla rubriker. Parlamentet påminner om att de rubriker som drabbats mest är rubrik 1a (-0,36 % i åtagandebemyndiganden och -3,6 % i betalningsbemyndiganden jämfört med budgetförslaget), rubrik 4 (-0,21 % i åtagandebemyndiganden och -2,5 % i betalningsbemyndiganden jämfört med budgetförslaget) samt rubrik 5 (-1,78 % i åtagande- och betalningsbemyndiganden jämfört med budgetförslaget). Parlamentet noterar att rubrikerna 1a och 4 innehåller program och initiativ som är viktiga för uppfyllandet av Europa 2020-strategins mål samt för EU:s dagordning för den yttre politiken och att dessa generella nedskärningar kommer att påverka initiativ som är prioriterade för parlamentet inom dessa två områden.
7. Europaparlamentet betonar att dessa nedskärningar direkt strider mot den politiska överenskommelsen om tidigareläggning av utbetalningar inom ramen för den fleråriga budgetramen och att de inte heller tar hänsyn till parlamentets prioriteringar som framgår av resolutionen om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2014 och rekommendationerna om mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2014.
8. Europaparlamentet tillbakavisar rådets argument att de föreslagna nedskärningarna avser bristfälligt genomförda program eller program som uppvisat dåliga resultat, eftersom rådets nedskärningar i åtagandebemyndiganden främst drabbar genomförandeförmågan hos en ny generations fleråriga program som ännu inte har inletts. Dessutom drabbar nedskärningarna i betalningsbemyndigandena främst slutförandet av program med föredömligt hög genomförandegrad eller program där anslagen till och med överutnyttjats (t.ex. det gemensamma strategiska ramverket för forskning och innovation, Galileo, Tull och Fiscalis under rubrik 1a, ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden under rubrik 1b). Parlamentet betonar särskilt att sådana nedskärningar i betalningsbemyndiganden helt bortser från att unionens politikområden löper över flera år, i synnerhet sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att 52 % av betalningsbemyndigandena som begärts i budgetförslaget för 2014 är vikta för slutförandet av programmen som omfattas av den fleråriga budgetramen för 2007−2013.
9. Europaparlamentet beklagar att rådet föreslagit godtyckliga nedskärningar i budgetposterna för administration och stöd som finansierar genomförandet av centrala EU-program. Parlamentet anser att dessa nedskärningar skulle göra det svårt för de nya programmen att inleda sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt eftersom en brist på administrativ kapacitet innebär en allvarlig risk för att genomförandet av EU:s politik hindras. Parlamentet beklagar medlemsstaternas tendens att bry sig mer om triviala, absurda kortsiktiga besparingar än långsiktiga resultat. Parlamentet återinför därför budgetförslaget för alla budgetposter som avser administration och stöd som minskats av rådet.
10. Europaparlamentet noterar utkastet till rådets uttalande om betalningarna som rådet antog i sin ståndpunkt om budgetförslaget för 2014. Parlamentet är emellertid övertygat om att såvida det inte förbättras väsentligt kan det inte tjäna som en tillfredsställande politisk garanti för att säkerställa en tillräcklig och lämplig nivå för betalningarna under 2014. Parlamentet är fast beslutet att ge garantier och vända de senaste årens utveckling som har inneburit att de utestående betalningarna ökat lavinartat i slutet av året. Parlamentet uppmanar därför rådet att ge sitt samtycke till ett gemensamt politiskt åtagande att använda alla tillgängliga instrument inom ramen för den fleråriga budgetramen för perioden 2014−2020, bland annat utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter och/eller se över taket för betalningarna för att inte äventyra de nya programmen och samtidigt minska mängden utestående betalningar i slutet av året.
11. Parlamentet välkomnar uttalandet från några medlemsstater om att man bör eftersträva en bättre balans mellan åtaganden och betalningar för att undvika en situation där unionen inte kan uppfylla sina juridiska åtaganden. Parlamentet är lättat över att flera av rådets delegationer högljutt har börjat ta upp samma farhågor som parlamentet vid upprepade tillfällen har tagit upp under det senaste budgetförfarandet.
12. Europaparlamentet kan inte acceptera rådets beslut att minska åtagande- och betalningsbemyndigandena. Parlamentet påminner om att dessa åtaganden återspeglar unionens politiska prioriteringar och bör fastställas på lång sikt och ta hänsyn till den tid då den ekonomiska nedgången kan ha vänt. Parlamentet anser därför att åtagandebemyndigandena som regel bör återställas till samma nivå som i budgetförslaget. Parlamentet har emellertid för avsikt att öka åtagandebemyndigandena något över nivån i budgetförslaget för ett begränsat antal budgetposter som avser program som är till direkt nytta för de europeiska medborgarna och som bidrar till att förverkliga prioriteringarna i Europa 2020-strategin, som är avgörande för unionens tillväxt och konkurrenskraft, samt de prioriteringar som syftar till att framhäva europeiska värderingar och solidaritet utanför unionen.
13. Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2014 till 142 625 miljoner respektive 136 077 miljoner EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.
14. Europaparlamentet begär därför att flexibilitetsinstrumentet utnyttjas till ett belopp av 274,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden. Parlamentet anser att i rubrik 1b kommer flexibilitetsinstrumentet att stärka fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, i avvaktan på den lagstiftande myndighetens slutliga överenskommelse om den rättliga grunden, vilken måste återspegla den politiska överenskommelsen av den 27 juni 2013 om det sammanlagda anslaget till fonden och kommer att bevilja ytterligare stöd till Cypern från strukturfonderna, såsom stats- och regeringscheferna kom överens om vid sitt möte den 27−28 juni 2013. Parlamentet anser att i rubrik 4 kommer flexibilitetsintrumentet att ge ytterligare stöd till humanitärt bistånd i Mellanöstern.
15. Europaparlamentet har för avsikt att inleda en omfattande debatt om inkomstsidan i det årliga budgetförfarandet eftersom den är en integrerad del av unionens budget och inte bör separeras från utgiftssidan. Parlamentet ifrågasätter om det är motiverat att medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka administrativa utgifter och efterlyser en noggrannare kontroll av hur detta belopp används. Parlamentet vill se en mer realistisk budgetering av de förväntade inkomsterna från böter som kommissionen ålagt företag som överträder unionens konkurrenslagstiftning, och ytterligare diskussioner om budgeteringen av överskott i budgeten för att undvika ett komplext förfarande som är omöjligt att förstå för utomstående och som för närvarande innebär att överskottet betalas tillbaka till medlemsstaterna genom en minskning av respektive BNI-bidrag.
Betalningsbemyndiganden
16. Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar i betalningsbemyndigandena, vilket innebär en minskning med 9,5 miljarder EUR (-6,6 %) jämfört med budgeten för 2013 (inklusive ändringsbudgeterna nr 1−5). Parlamentet upprepar att trots antagandet av en lägre flerårig budgetram för 2014−2020 och det absoluta behovet att fortsätta uppfylla tidigare åtaganden har rådet blint fortsatt följa sin tidigare strategi att med konstlade medel minska nivån på betalningarna utan att ta hänsyn till de verkliga behoven och de relativt sett måttliga utgifterna vid delad förvaltning för att säkerställa en synbar ”avkastning på investeringar” för medlemsstaterna.
17. Europaparlamentet noterar att detta skett trots det allvarliga läget för betalningarna redan under 2013, då genomförandet i början av september var 9 miljarder respektive 18 miljarder EUR över motsvarande belopp 2012 respektive 2011 vid samma tidpunkt. Parlamentet betonar att en sådan god och tilltagande kapacitet att utnyttja medlen visar att unionens program i själva verket fungerar bra i praktiken. Parlamentet är fast beslutet att se till att genomförandet av tidigare ingångna åtaganden inte får påverkas av konstlade begränsningar för de budgeterade betalningarna.
18. Europaparlamentet anser att särskilt i år är rådets förslag att skapa en konstlad marginal på 1 miljard EUR under taket för 2014 års betalningar meningslös och kan inte motiveras, särskilt med tanke på den förväntade omfattningen av utestående betalningar som ska överföras i slutet av 2013.
19. Europaparlamentet betonar att rådets ståndpunkt inte tar hänsyn till den allvarliga bristen på betalningar, särskilt när det gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar att de senaste prognoserna (september 2013) från medlemsstaterna själva för deras ansökningar om utbetalningar som ska lämnas in före utgången av 2013, efter kommissionens kontroller och justeringar, visar att en överföring på ungefär 20 miljarder EUR förväntas göras i slutet av 2013, även om man tar hänsyn till att den andra delen av ändringsbudget nr 2/2013 (förslaget till ändringsbudget nr 8/2013) antas i sin helhet. Parlamentet påminner om att giltiga ansökningar om utbetalningar som förs över från 2013 måste dras av från nivån för betalningsbemyndigandena för 2014, och kommer därmed att minska denna nivå. Parlamentet betonar att detta kommer att sätta 2014 års budget under hård press inte minst på grund av den ovanligt höga nivån på utestående fordringar och rent allmänt på de utestående åtagandena.
20. Europaparlamentet är förvånat över att en del av de nedskärningar i betalningsbemyndigandena som rådet föreslagit påverkar Horisont 2020, Cosme och ESF-programmen, vilket strider helt mot andan och ordalydelsen i den senaste politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen om att tidigarelägga en del anslag under 2014 och 2015 till dessa program och mot institutionernas åtagande på högsta nivå att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påminner dessutom om att en del av rådets nedskärningar berör budgetposter som förstärktes i samband med överenskommelsen om den första delen av ändringsbudget nr 2/2013.
21. Europaparlamentet avvisar därför med eftertryck rådets tillvägagångssätt för betalningsbemyndigandena och ändrar sin ståndpunkt om betalningsbemyndigandena för att se till att nedgången mellan 2013 och 2014 års tak varken får negativa effekter för ett korrekt genomförande och slutförande av programmen som omfattas av den fleråriga budgetramen för 2007−2013, eftersom 52 % av betalningsbemyndigandena i kommissionens förslag avser utestående åtaganden, eller för inledandet av nya program.
22. Europaparlamentet beslutar att återinföra betalningsbemyndigandena i budgetförslaget för de flesta budgetposter som minskats av rådet. Parlamentet noterar att trots en begränsad ökning av betalningsbemyndigandena för ett begränsat antal budgetpunkter och ett flertal minskningar av andra budgetpunkter, räcker betalningstaket inte till för att på ett tillfredsställande sätt finansiera de prioriteringar som parlamentet valt ut. Efter att ha undersökt alla möjligheter att omfördela betalningsbemyndigandena föreslår parlamentet att flexibilitetsinstrumentet utnyttjas för betalningar till ett belopp av 211 miljoner EUR för att finansiera humanitärt bistånd.
23. Europaparlamentet hoppas att det interinstitutionella mötet om betalningar den 26 september 2013 kommer att bidra till att både parlamentet och rådet når fram till en gemensam ståndpunkt under budgetförlikningen, utan någon onödig tvist om storleken och kvaliteten på kommissionens siffror, och bana väg för hanteringen av eventuella underskott i betalningarna under genomförandet av budgeten för 2014.
24. Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av förslaget till ändringsbudget nr 8/2013 (andra anslagsdelen till ändringsbudget nr 2/2013), som ställer ytterligare 3,9 miljarder EUR till förfogande 2013 års utestående betalningar och som är en av förutsättningarna för att omröstningen om förordningen om den fleråriga budgetramen ska äga rum. Parlamentet begär att rådet antar förslaget till ändringsbudget snabbt och fullständigt. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt, enligt vad som anges i resolutionen av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, att parlamentet inte kommer att godkänna förordningen om den fleråriga budgetramen eller anta 2014 års budget förrän rådet har antagit förslaget till ändringsbudget nr 8/2013 som täcker den andra delen av ändringsbudget nr 2/2013.
Rubrik 1a
25. Europaparlamentet upprepar att genom att utesluta storskaliga infrastrukturprojekt har anslagen för rubrik 1a i budgetförslaget redan lett till en minskning med 1,1 miljarder EUR jämfört med 2013 års budget. Parlamentet beklagar att rådet utöver detta och trots alla politiska åtaganden som den senaste tiden ingåtts av stats- och regeringschefer till stöd för målen under denna rubrik, beslutat att göra ytterligare nedskärningar i åtagandena under rubrik 1a med 60 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget.
26. Europaparlamentet betonar att en del av rådets nedskärningar särskilt berör program som Europeiska rådet konstaterat är av strategisk betydelse för tillväxten och den ekonomiska återhämtningen, nämligen Horisont 2020 (-43,7 miljoner EUR) och Cosme (-0,5 miljoner EUR). Parlamentet beklagar att detta uppenbart står i strid med andan och ordalydelsen i den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen som omfattar mekanismer för särskild flexibilitet för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och stärka forskningen.
27. Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för EU-programmen för forskning, konkurrenskraft, entreprenörskap, innovation och social integration, som är centrala för Europa 2020-strategin. Europaparlamentet anser därför att alla budgetposter som rådet gjort nedskärningar i ska återinföras för att denna rubrik inte ska försvagas ytterligare. Parlamentet beslutar dessutom att tidigarelägga anslag för några utvalda budgetposter inom vissa prioriterade områden såsom Horisont 2020, Cosme och Erasmus+, vilket inte innebär en ökning eftersom det totala beloppet för dessa program under nästa fleråriga budgetram för 2014-2020 inte ändras, och att öka anslagen för den digitala agendan, transportpolitiken, den sociala dialogen, Eures, Progress för mikrokrediter och socialt entreprenörskap, särskilda årliga evenemang och kvaliteten på den europeiska statistiken.
28. Europaparlamentets beaktar den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen i sin behandling med avseende på tidigareläggandet av utgifterna till 2014 för Horisont 2020 med 212,2 miljoner EUR (106,1 miljoner EUR för Europeiska forskningsrådet och 106,1 miljoner EUR för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna), Cosme med 31,7 miljoner EUR och Erasmus+ med 137,5 miljoner EUR, till ett totalt belopp om 381,4 miljoner EUR.
29. Europaparlamentet stöder också den motsvarande senareläggningen av 381,4 miljoner EUR, i linje med den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen och kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2014 som innebär att Iter minskas med 212,2 miljoner EUR och energiprogrammet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa med 169,2 miljoner EUR. Den sistnämnda minskningen har redan inkluderats i budgetförslaget, även om den ursprungligen var avsedd för ett annat syfte.
30. Europaparlamentet anser att för några områden bör riktade nedskärningar göras och/eller bör åtagandebemyndiganden föras till reserven. Detta gäller dels meddelandet om Ekonomiska och monetära unionen (-2 miljoner EUR) och dels finansiell rapportering och revision (reserv i avvaktan på en överenskommelse om det relevanta unionsprogrammet).
31. Europaparlamentet integrerar resultatet av lagstiftningsförhandlingarna enligt den information som finns för närvarande i sin behandling. Parlamentet beslutar särskilt att inrätta ett antal nya budgetposter med symboliska anslag under Horisont 2020-programmet och stöder de nya budgetposter som kommissionen har föreslagit i sin ändringsskrivelse nr 1/2014, dock även dessa med symboliska anslag. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett utförligt förslag i syfte att få budgetförslaget att stämma överens med de nya rättsliga grunderna för alla berörda program inom ramen för förlikningen om 2014 års budget, som tar över och kompletterar de budgetposter som parlamentet har antagit.
32. Europaparlamentet stöder inrättandet av en särskild underpunkt under Erasmus+ för att säkerställa tillräcklig transparens när det gäller ungdomsåtgärderna under detta program och gör en budgetöverföring på 11,5 % av det ursprungliga anslaget för Erasmus+ till förmån för denna särskilda budgetpost för unga. Parlamentet stryker den underpunkt som rådet inrättat för att säkerställa administrationsbidrag till de nationella programkontoren.
33. Europaparlamentet beslutar att återgå till den kontoplan som användes för den förra programplaneringsperioden när det gäller den sociala dialogen. Liksom tidigare delar parlamentet därför upp denna budgetpost och dess anslag i tre separata underpunkter.
34. Europaparlamentet konstaterar att som ett resultat av parlamentets behandling återstår en marginal på [65 446 000] miljoner EUR under rubrik 1a.
Rubrik 1b
35. Europaparlamentet noterar att samtidigt som åtagandebemyndigandena nästan inte har rörts (endast -3,3 miljoner EUR), har rådet minskat nivån för betalningsbemyndigandena ytterligare (-202,2 miljoner EUR eller -0,4 % jämfört med budgetförslaget), vilket påverkar både investeringar för tillväxt och sysselsättning (-114,151 miljoner EUR eller -0,23 %) och det europeiska territoriella samarbetet (-84,805 miljoner EUR eller -6,19 %) och har endast på ett konstlat sätt ökat marginalen med 3,3 miljoner EUR.
36. Europaparlamentet betonar att Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden har drabbats mest av nedskärningar (Eruf: -125,155 miljoner EUR, Sammanhållningsfonden: -44,312 miljoner EUR, samtidigt som Europeiska socialfonden (ESF) minskades med 32,788 miljoner EUR). Parlamentet beklagar djupt att den övergripande minskningen av betalningsbemyndigandena avser anslagen för slutförande av program från tidigare perioder (98,7 miljoner EUR).
37. Europaparlamentet beklagar att kommissionen som grund för förfinansiering har använt den nivå som Europeiska rådet kom överens om i februari 2013, en fråga som är föremål för de pågående interinstitutionella sektorsvisa förhandlingarna, där parlamentet har medbeslutanderätt, och att kommissionens beslut riskerar att åsidosätta resultatet av dessa förhandlingar. Parlamentet påminner om att förfinansiering är av avgörande betydelse eftersom medlemsstater och regioner behöver ha tillräckliga medel i början av perioden för att kunna investera i projekt som bidrar till en väg ut ur den rådande ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att dess utskott för regional utveckling anser att eftersom krisen fortfarande pågår bör samma förfinansieringssatser som för innevarande period användas.
38. Europaparlamentet påminner om att rubrik 1b står för den största delen av de nuvarande utestående åtagandena. Parlamentet är djupt bekymrat över att beloppet för de utestående åtagandena i slutet av 2013 kommer att uppgå till ungefär 20 miljarder EUR inom sammanhållningspolitiken och därmed skapa ett stort underskott som ska dras av från, och därmed minska nivån för, de betalningsbemyndiganden som är tillgängliga för slutförandet av pågående program och för inledandet av nya program under 2014. Parlamentet understryker att den återkommande bristen på betalningsbemyndiganden har varit den främsta orsaken till den ovanligt höga nivån för de utestående åtagandena, särskilt under de sista åren av den fleråriga budgetramen för perioden 2007−2013.
39. Europaparlamentet avvisar därför rådets nedskärningar under rubrik 1b. Parlamentet anser att dessa skulle leda till en mycket allvarligare brist på betalningar än den redan väntade och förhindra återbetalning av redan utnyttjade medel till de stödberättigade länderna och regionerna med allvarliga följder särskilt för de medlemsstater som redan brottas med sociala, ekonomiska och finansiella svårigheter.
40. Europaparlamentet beslutar att återinföra budgetförslaget när det gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden för samtliga budgetposter som minskats av rådet under denna rubrik, och att överskrida budgetförslaget när det gäller åtagandebemyndigandena för ett antal budgetposter, i huvudsak i linje med kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2014, vilket ger möjlighet att anslå medel från strukturfonderna till Cypern till ett totalt belopp av 100 miljoner EUR i löpande priser för 2014.
41. Europaparlamentet påminner om att fattigdomsminskningsmålet i enlighet med Europa 2020-strategin som går ut på att minska antalet personer som riskerar fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner. Parlamentet påminner dessutom om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen genom vilken kom man överens om att möjliggöra ytterligare en ökning på högst 1 miljard EUR (utöver det redan överenskomna beloppet på 2,5 miljarder EUR) för hela perioden 2014–2020 för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Parlamentet beslutar därför att förstärka denna fond genom att anslå åtagandebemyndiganden till ett totalt belopp av 500 miljoner EUR för de åtgärder som främjar social sammanhållning och avhjälpa de värsta formerna av fattigdom i unionen.
42. Europaparlamentet inrättar två särskilda budgetposter för tekniskt stöd till unionens strategier för makroregionen Östersjön, och ger sitt erkännande till det framgångsrika genomförandet av detta program under den nuvarande programplaneringsperioden, samt för första gången till makroregionen Donau (med åtagande- och betalningsbemyndiganden på 2,5 miljoner EUR per budgetpost).
43. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om sysselsättningsinitiativet för ungdomar som nåddes inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014−2020. Parlamentet anser att det behövs en lämplig nivå på anslagen för att initiativet ska kunna inledas omedelbart för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, som är högre än någonsin tidigare. Parlamentet godkänner därför tidigareläggandet och senareläggandet av anslag för sysselsättningsinitiativet för ungdomar samt motsvarande senareläggning av anslag från det europeiska territoriella samarbetet i enlighet med kommissionens förslag. Parlamentet upprepar att ytterligare anslag kommer att behövas 2016 för att säkerställa initiativets ändamålsenlighet och hållbarhet.
44. Europaparlamentet godkänner inrättandet av nya särskilda budgetposter för tekniskt stöd till alla fem strukturfonderna med symboliska anslag (p.m.) och motsvarande budgetanmärkningar vid sidan av de befintliga budgetposterna för att tillmötesgå medlemsstaternas äskanden, i enlighet med kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2014. Parlamentet förväntar sig att detta kommer att förbättra genomförandet av de nya programmen på medlemsstatsnivå.
45. Europaparlamentet beklagar att det inte finns något handlingsutrymme för parlamentet under denna rubrik och upprepar sin övertygelse att den politiska överenskommelse som nåtts om den fleråriga budgetramen är bindande för samtliga institutioner och att de flexibilitetsinstrument som fastställs i denna överenskommelse ska utnyttjas för att se till att prioriteringarna inleds i tillräckligt god tid och att nivån på anslagen är tillräcklig.
Rubrik 2
46. Europaparlamentet noterar att trots att rubrik 2 drabbades minst av rådets nedskärningar har en del program fått minskade anslag, särskilt programmet Life+ som är en av parlamentets prioriteringar (-4,07 % i betalningsbemyndiganden).
47. Europaparlamentet återinför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar och ökar åtagandebemyndigandena för skolfruktsprogrammet med 28 miljoner EUR för att anpassa anslagen till den politiska överenskommelse som nåddes i juni 2013 om den nya gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014−2020.
48. Europaparlamentet godkänner inrättandet av nya särskilda budgetposter med symboliska anslag för tekniskt stöd till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden i enlighet med kommissionens ändringsskrivelse nr1/2014.
Rubrik 3
49. Europaparlamentet påminner om att rubrik 3, trots att det är den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen i fråga om anslag, omfattar områden som är av central betydelse för unionsmedborgarna.
50. Europaparlamentet noterar de nedskärningar under denna rubrik som föreslagits av kommissionen redan i budgetförslaget. Parlamentet beklagar att rådet gör ytterligare nedskärningar i åtagandebemyndigandena med 5,2 miljoner EUR (-0,24 % jämfört med budgetförslaget) och i betalningsbemyndigandena med 10 miljoner EUR (-0,60 % jämfört med budgetförslaget).
51. Europaparlamentet avser att generellt återinföra budgetförslaget när det gäller alla budgetposter för att säkerställa ett korrekt genomförande av de pågående programmen och åtgärderna under denna rubrik.
52. Europaparlamentet upprepar sitt starka och konsekventa stöd för en tillräcklig finansiering av rättighets-, medborgar-, kultur och medieprogram som har en hög genomförandegrad och leder till märkbara hävstångs- och spridningseffekter samt ger ett tydligt europeiskt mervärde genom att främja gränsöverskridande samarbete och ett aktivt medborgarskap. Parlamentet är särskilt bekymrat över de föreslagna nedskärningarna i program och åtgärder inom dessa områden. Parlamentet föreslår ökningar av åtagande- och betalningsbemyndigandena över nivåerna i budgetförslaget för några budgetposter som avser delprogrammen inom kultur och medier, programmen Ett Europa för medborgarna, Grundläggande rättigheter och medborgarskap och multimedieåtgärder (en total ökning av åtagandebemyndigandena med 11,3 miljoner EUR).
53. Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten är utsatt för flera olika risker såsom momsbedrägerier, smuggling, förfalskningar och korruption som främst beror på organiserad brottslighet. Parlamentet efterlyser en tydlig prioritering av kampen mot bedrägerier riktade mot EU och organiserad gränsöverskridande brottslighet och följaktligen en effektiv förstärkning av de EU-organ och EU-byråer som är involverade i att förhindra och bekämpa dessa hot och de bakomliggande kriminella strukturerna.
54. Europaparlamentet betonar att solidariteten mellan medlemsstaterna på området för asyl och migration bör stärkas och att EU:s budget bör avspegla ett tydligt åtagande i detta avseende, även i form av ett lämpligt bidrag från medlemsstaterna.
55. Europaparlamentet konstaterar att den snäva marginalen inte ger så mycket utrymme för att hantera oväntade situationer under denna rubrik.
Rubrik 4
56. Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar av rubrik 4 (-0,21 % i åtagandebemyndiganden och -2,5 % i betalningsbemyndiganden), vilken redan var en av de rubriker som drabbats hårdast av minskningarna i budgetförslaget (-12,5 % i åtagandebemyndiganden och – 8,2 % i betalningsbemyndiganden) jämfört med nivåerna 2013. Parlamentet upprepar att trots att rubrik 4 utgör mindre än 6 % av unionens totala budget så är det utgifterna under denna rubrik som speglar EU:s engagemang utanför unionen.
57. Europaparlamentet anser att det i detta avseende är av största vikt att förbättra samarbetet, öka samordningen och utveckla synergier med medlemsstaternas program och projekt i tredjeländer i syfte att stärka effektiviteten i EU:s externa åtgärder och hantera nuvarande budgetbegränsningar.
58. Europaparlamentet anser att de nedskärningar som rådet gjort av parlamentets prioriterade budgetposter är oacceptabla och föreslår att budgetförslaget återinförs när det gäller de budgetposter som rådet minskat och att beloppen för åtagandebemyndigandena för några budgetposter som är av strategisk betydelse för EU:s yttre förbindelser till och med ska vara högre än i budgetförslaget och uppgå till totalt 233 miljoner EUR, (humanitärt bistånd, europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument, instrumentet för utvecklingssamarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen, stabilitetsinstrumentet och europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter). Parlamentet begär i detta sammanhang en ökning av anslagen för de geografiska och tematiska områden som omfattas av instrumentet för finansiering av utvecklingssamarbetet för att komma närmare uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen.
59. Europaparlamentet anser att för ett effektivt genomförande av den europeiska grannskapspolitiken måste det säkerställas större stöd för partnerländer som strävar efter att bygga upp demokratiska samhällen och genomföra reformer. Parlamentet tar hänsyn till det svåra politiska läget i vissa av partnerländerna. Parlamentet anser att det måste avsättas större anslag för att främja förtroendeskapande åtgärder och andra åtgärder som bidrar till säkerhet samt förebyggande och lösning av konflikter.
60. Europaparlamentet påminner om transparensens betydelse som en grundläggande budgetprincip. Parlamentet vill därför se en uppdelning av budgetposten för EU:s särskilda representanter för att möjliggöra en bättre översikt över tilldelningen av medel till respektive särskild representant. Parlamentet föreslår en fullständig överföring av budgetposterna för EU:s särskilda representanter till Europeiska utrikestjänstens budget.
61. Europaparlamentet ställer sig inte bakom kommissionens förslag att dela upp geografiska och tematiska budgetposter i en budgetpost för fattigdomsminskning och hållbar utveckling och en för samhällsstyrning, eftersom denna nya kontoplan inte gör någon åtskillnad mellan mål och medel i utvecklingspolitiken. Parlamentet föreslår därför en uppdaterad kontoplan som på ett bättre sätt återspeglar utvecklingspolitikens behov.
62. Europaparlamentet föreslår att flexibilitetinstrumentet utnyttjas till ett belopp av 50 miljoner euro för att finansiera de verkliga behoven för unionens bidrag till fredsprocessen i Mellanöstern. Parlamentet upprepar därför sitt stöd för en långsiktig planering och tillräcklig finansiering av stödet till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA), Palestina och fredsprocessen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att UNRWA får de resurser organisationen behöver för att kunna tillhandahålla de grundläggande tjänster den har getts i uppdrag att tillhandahålla av FN:s generalförsamling och att trygga flyktingars säkerhet och uppehälle med tanke på oroligheterna i området.
63. Europaparlamentet anser att man bör göra en kritisk utvärdering av systemet med direkt budgetstöd och förbättra revisionen för att garantera transparens och biståndseffektivitet. Parlamentet betonar att EU bör dra in det finansiella stödet vid fall av bedrägeri och missbruk.
64. Europaparlamentet begär en ökning av betalningsbemyndigandena till reserven för katastrofbistånd (+147 miljoner EUR) för att undvika en upprepning av situationen där kommissionen inte har möjlighet att reagera i tid på humanitära kriser som håller på att utvecklas.
Rubrik 5
65. Europaparlamentet är förvånat över rådets nedskärningar under rubrik 5 till ett totalt belopp på -153,283 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden (-1,8 % jämfört med nivåerna i budgetförslaget), där de största nedskärningarna har gjorts i budgetposterna för pensioner och Europaskolorna (-5,2 miljoner EUR, -3,2 %) och när det gäller utgifter för tjänstemän och tillfälligt anställda som arbetar med politikområden (-69,7 miljoner EUR eller -3,5 %).
66. Europaparlamentet påpekar att kommissionen redan i sitt förslag till budget i stora drag tog med besparingarna till följd av de nya tjänsteföreskrifterna och den minskning (1 %) av antalet tjänster som institutionerna kommit överens om.
67. Europaparlamentet anser att rådets ytterligare nedskärningar av de administrativa utgifterna är omotiverade och inte tar hänsyn till stadgeenliga eller avtalsmässiga förpliktelser och unionens nya befogenheter och uppgifter. Parlamentet noterar rådets konstaterande att ”beloppen för anpassningen av lönerna för 2011 och 2012 bör uteslutas” och anser att detta skulle kunna skapa ytterligare obalans i unionens budget.
68. Europaparlamentet noterar särskilt att om Europeiska unionens domstol under 2014 skulle döma till kommissionens förmån i det mål som kommissionen fört inför domstolen avseende pensions- och lönejusteringar från och med den 1 juli 2012, kommer marginalen till taket i rubrik 5 inte att vara tillräcklig för att denna oförutsedda situation ska kunna hanteras. Parlamentet noterar därför att rådet inte har uppfyllt det mål som det självt har ställt upp när det antar sin ståndpunkt.
69. Europaparlamentet återinför därför budgetförslaget för alla budgetposter som avser administration och stöd och för alla budgetposter i rubrik 5 som minskats av rådet, förutom för budgetposten ”Löner, bidrag och andra ersättningar” i avsnitt III som minskas med -1,2 miljoner EUR för att täcka Europeiska kemikaliemyndighetens bidrag till finansieringen av Europaskolorna av typ II.
70. Europaparlamentet beslutar att hålla en del anslag i reserven tills kommissionen har lämnat lämplig information om de decentraliserade organen och förvaltningsrapporterna om externt bistånd.
71. Europaparlamentet delar upp budgetposten för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olafs) utgifter som avser tjänstemän och tillfälligt anställda för att återspegla det breddade uppdraget och det förstärkta oberoendet för Olafs övervakningskommittés sekretariat, i enlighet med vad som föreskrivs i den nya förordningen för Olaf(7).
Byråer
72. Europaparlamentet stöder i allmänhet kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.
73. Europaparlamentet anser därför att de ytterligare nedskärningar som rådet föreslår skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten. Parlamentet förkastar rådets övergripande strategi för att minska anslagen till byråerna, eftersom deras behov måste bedömas från fall till fall.
74. Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens hållning när det gäller personalen, det vill säga att förutom att byråernas tjänsteförteckningar ska minskas med 1 % på grundval av den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som gäller för samtliga institutioner och organ, ska byråerna bidra med ytterligare 1 % av sin personal till en ”central pool för omfördelningar”.
75. Europaparlamentet betonar att den minskning av personalen som man kommit överens om ska grunda sig på befintlig personal och befintliga uppgifter på referensdagen den 31 december 2012 och att eventuella nya uppgifter för de befintliga byråerna eller inrättandet av nya byråer måste åtföljas av ytterligare resurser.
76. Europaparlamentet ändrar därför tjänsteförteckningarna för de flesta byråerna för att kunna genomföra den överenskomna minskningen med 1 %. Parlamentet gör emellertid inte detta för byråer som i sina ursprungliga äskanden redan tillämpat minskningen med 1+1 %. Parlamentet upprepar emellertid att detta ytterligare bidrag på 1 % måste beaktas när det gäller 2015 års budget, så att alla byråer behandlas lika.
77. Europaparlamentet betonar de ytterligare uppgifter som redan delegerats till de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA), samt framtida uppgifter som planeras i de lagstiftningsförslag som man ännu måste komma överens om, och att det kommer att behövas proportionerliga budgetökningar för att ESA ska kunna utöva sin övervakningsroll på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att ESA behöver separata budgetposter och att de bör bli finansiellt oberoende i förhållande till sina nationella medlemsmyndigheter.
78. Europaparlamentet beslutar att öka 2014 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn. Parlamentet anser att dessa anslag bör återspegla behovet att utföra de uppgifter som krävs, i takt med att allt fler förordningar, beslut och direktiv antas för att hantera den rådande finansiella och ekonomiska krisen, som är starkt kopplad till finanssektorns stabilitet
79. Europaparlamentet beslutar att även öka anslagen till Europeiska sjösäkerhetsbyrån och ett antal byråer under rubrik 3 på grund av de ytterligare uppgifter som de har anförtrotts (Frontex, Europol, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa och Europeiska stödkontoret för asylfrågor). Parlamentet ökar anslagen för Europeiska läkemedelsmyndigheten eftersom kommissionen i sitt budgetförslag har beaktat inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilket inte bör göras när det är fråga om byråer som främst finansieras genom avgifter. I avvaktan på att det fjärde järnvägspaketet träder i kraft placerar parlamentet ytterligare anslag för Europeiska järnvägsbyrån i reserven.
80. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar, tillsammans med de medlemsstater som verkar mest tveksamma, att fastställa vilka byråer som skulle kunna slås samman eller åtminstone flyttas för att dela byggnader eller vissa administrativa funktioner.
81. Europaparlamentet förväntar sig dessutom att kommissionen lägger fram en finansieringsplan när ett lagstiftningsförfarande om förlängning av en byrås mandat har slutförts av parlamentet och rådet. Parlamentet är medvetet om att en sådan förlängning kan komma att kräva ytterligare resurser som båda institutionerna måste komma överens om.
Pilotprojekt och förberedande åtgärder
82. Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.
Övriga avsnitt
83. Europaparlamentet anser att budgeten för varje enskild EU-institution ska behandlas individuellt eftersom uppdragen och situationerna skiljer sig åt, och att man inte kan tillämpa några allroundlösningar, utan i stället måste ta hänsyn till varje institutions utvecklingsstadium, operativa uppgifter, förvaltningsmål, personalbehov och fastighetspolitik.
84. Europaparlamentet konstaterar att parlamentet och rådet stöder alla eventuella besparingar och effektivitetsvinster till följd av regelbundna omprövningar av pågående och nya uppgifter, men vidhåller att parlamentet och rådet måste anslå tillräckliga medel för att institutionerna ska kunna fungera väl, respektera sina interna och externa juridiska åtaganden och tillhandahålla unionsmedborgarna en verkligt professionell offentlig förvaltning.
85. Europaparlamentet är bekymrat över rådets nedskärningar i 2014 års budgetförslag när det gäller justeringen av personalens löner med 1,7 % för 2011 och 2012 för de institutioner som inkluderat den årliga påverkan av dessa justeringar i sina budgetberäkningar, särskilt med tanke på den kommande domen från domstolen. Parlamentet återinför denna utgift i 2014 års budget som en åtgärd för en sund och ansvarsfull ekonomisk förvaltning. Parlamentet är också bekymrat över den allt större eftersläpningen när det gäller nominella betalningar och räntebetalningar som institutionerna kommer att bli ansvariga för och noterar att rådet inte har anslagit några medel som en försiktighetsåtgärd.
86. Europaparlamentet är därför djupt bekymrat över att det nästan inte finns någon marginal alls när det gäller betalningsbemyndigandena och en otillräcklig marginal för åtagandebemyndigandena i rubrik 5 och det särskilda utgiftstaket för administrativa utgifter. Parlamentet påminner om att enligt artikel 203 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska "administrativa utgifter vara icke differentierade anslag" och därför är det lägre av de två taken avgörande. Parlamentet upprepar att det kan behövas ytterligare betalningsbemyndiganden för att täcka de utestående lönejusteringarna och varnar för att även marginalen för åtagandebemyndigandena kan bli ett problem.
87. Europaparlamentet begär en ändringsbudget för att täcka eftersläpningen och respektive lönejustering om domstolen skulle avgöra målet till förmån för en lönejustering i enlighet med tjänsteföreskrifterna. Parlamentet konstaterar att en del ytterligare mindre besparingar görs till följd av antagandet av tjänsteföreskrifterna, som ännu inte införlivats i budgetförslaget. Parlamentet noterar kommissionens förslag till ändringsskrivelse nr 2/2014 (COM(2013)0719) med exakta uppgifter. Parlamentet uppmanar rådet att ta hänsyn till innehållet i ändringsskrivelsen i budgetförfarandet för 2014.
88. Europaparlamentet välkomnar institutionernas ansträngningar att göra besparingar där så är möjligt utan att äventyra kvaliteten på sin verksamhet. Parlamentet välkomnar det ökade interinstitutionella samarbetet såsom de pågående förhandlingarna mellan parlamentet, Europeiska ekonomiska kommittén och Regionkommittén om att stärka de politiska kopplingarna mellan institutionerna, uppnå effektivitetsvinster och främja personalens rörlighet för att stödja respektive institutions kärnverksamhet.
Avsnitt I – Europaparlamentet
Allmänna ramar
89. Europaparlamentet påminner om att i samband med att parlamentet antog sin budgetberäkning för 2014 insisterade det på behovet att fortsätta visa ett stort mått av budgetansvar och kontroll samt återhållsamhet och att anstränga sig ytterligare för att genomföra fler förändringar, besparingar och strukturreformer med ambitionen att hålla budgetökningen närmare inflationstakten.
90. Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet för att skapa långsiktiga besparingar i EU-budgeten måste ta itu med behovet av en färdplan för ett enda säte för Europaparlamentet i enlighet med parlamentets tidigare resolutioner, särskilt sina resolutioner av den 23 oktober 2012 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 – alla avsnitt(8) och av den 6 februari 2013 om riktlinjerna för budgetförfarandet 2014 – alla avsnitt utom kommissionen(9) samt sitt beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt I – Europaparlamentet(10).
91. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes under förlikningsmötet den 24 september 2013 mellan presidiet och budgetutskottet. Parlamentet påpekar att parlamentets budget för 2014 totalt uppgår till 1 783 976 098 EUR, och att den sålunda har minskats med 29 168 108 EUR netto jämfört med den preliminära budgetberäkningen från den 26 februari 2013.
92. Europaparlamentet påpekar att nivån för parlamentets budget för 2014 är 1,9 % högre än budgeten för 2013. Parlamentet noterar att kostnaderna för Kroatiens anslutning utgör 0,17 % och att engångskostnaderna för den nya valperioden utgör 2,1 % av ökningen. Parlamentet betonar att trots de oundvikliga kostnaderna för den nya valperioden efter valet till Europaparlamentet 2014 minskar driftsbudgeten netto med 0,37 % och att den minskar ytterligare på grund av den förväntade inflationsnivån.
93. Europaparlamentet betonar att anslagen har inkluderats i budgeten för att delvis täcka de nära förestående lönejusteringarna för 2011 och 2012 med tanke på den kommande domen från domstolen. Parlamentet är djupt bekymrat över rådets hållning att varken ta med några anslag i sin egen budget eller upprätthålla de anslag som inkluderats i de övriga institutionernas budgetar, som en försiktighetsåtgärd för att delvis täcka de budgetkonsekvenser som skulle kunna bli följden av domstolens kommande dom. Parlamentet noterar att den reala minskningen med 0,37 % av parlamentets driftsbudget för 2014 skulle ha varit 1,3 % större om parlamentet inte hade anslagit medel för att täcka de nära förestående lönejusteringarna för 2011 och 2012 om domstolen skulle döma till förmån för dessa justeringar.
94. Europaparlamentet godkänner följande ändringar av budgetberäkningen:
–
Införlivande av konsekvenserna av antagandet av de nya tjänsteföreskrifterna och motsvarande ändringar av tjänsteförteckningen.
–
Beaktandet av besparingarna till följd av att PRES-byggnaden i Luxemburg ersätts av GEOS-byggnaden.
–
Minskningen av anslagen för Europeiska historiens hus eftersom kommissionen bidrar till driftskostnaderna och på grund av interna besparingar.
–
Införlivandet av besparingarna från genomförandet av arbetsmetoderna som innebär ett ”papperslöst” parlament.
–
Överföringen av förvaltningen av ledamöternas pensioner enligt ledamotsstadgan till en särskild budgetpost under avsnitt III, såsom redan är fallet med tjänstemännens pensioner.
–
Det nya generaldirektoratet för parlamentariska utredningar ges personalresurser och ekonomiska resurser efter att man har enats om samarbetsavtalet med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Gemensam arbetsgrupp
95. Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet i presidiets och budgetutskottets gemensamma arbetsgrupp för parlamentets budget, som har visat sig vara användbar i reformprocessen som en plattform för diskussioner och identifiering av möjliga effektivitetsreserver, som en motvikt till de investeringar som måste göras för att förbättra parlamentets effektivitet.
96. Europaparlamentet påminner om arbetsgruppens tidigare framgångar med att fastställa strategier för att göra besparingar i ledamöternas resekostnader.
97. Europaparlamentet vidhåller att de reformer som initierats genom överläggningarna i arbetsgruppen, t.ex. interinstitutionellt samarbete med Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, åtgärder för att införa ett ”papperslöst” parlament och e-sammanträden, effektivare struktur avseende parlamentets arbetsvillkor, utläggning av betalningar på entreprenad och införandet av ny programvara för personalförvaltningen, bör fortsätta för att ge verkliga effektivitetsvinster och frigöra resurser för att förbättra den oberoende vetenskapliga rådgivningen till ledamöterna samt förbättra parlamentets kontrollkapacitet.
Reformen av tjänsteföreskrifterna
98. Europaparlamentet noterar att ändringarna av tjänsteföreskrifterna som parlamentet och rådet kommit överens om genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet inbegriper en ny metod för indexering av personalens löner och en frysning av lönejusteringarna för samtliga institutioner, även parlamentet, under 2013 och 2014, vilket ger en besparing på 14,5 miljoner EUR i parlamentets budget för 2014.
99. Europaparlamentet tar dessutom hänsyn till att andra reformer av tjänsteföreskrifterna såsom ändringar av bestämmelserna om tjänstemännens årliga ersättningar för resor kommer att ge besparingar på 2,8 miljoner EUR, utöver besparingen på 0,8 miljoner EUR till följd av justeringen av personalens karriärutveckling och befordringshastigheten samt inrättandet av en ny SC-tjänstegrupp.
100. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag att minska den totala personalnivån med 1 % per år för parlamentets del kommer att innebära att 67 tjänster stryks i tjänsteförteckningen för 2014. Parlamentet noterar generalsekreterarens skrivelse till presidiet av den 2 september 2013, i vilken generalsekreteraren inte nämner balansen mellan politiskt och administrativt stöd till ledamöterna. Parlamentet noterar att de politiska grupperna sedan 2012 har frusit sina personalresurser, och att deras behov endast delvis täcktes under de två föregående budgetåren. Parlamentet insisterar på att bemanningsnivån i de politiska grupperna 2014 inte får underskrida den nuvarande nivån.
101. Europaparlamentet upprepar det krav som man ställde i sin resolution av den 17 april 2013, dvs. att en färdplan för genomförandet av de reviderade tjänsteföreskrifterna ska presenteras för budgetutskottet nu när förhandlingarna mellan parlamentet och rådet har avslutats med en överenskommelse om en reform av tjänsteföreskrifterna.
Samarbete med de rådgivande kommittéerna
102. Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna och uppmuntrar parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att utveckla ett interinstitutionellt samarbetsavtal med syftet att fördjupa samarbetet.
103. Europaparlamentet understryker att de beräknade förändringarna av tjänsteförteckningarna för parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, som ingår i det samarbetsavtal som för närvarande är föremål för förhandling, är direkt kopplade till och således beroende av att man kan nå en överenskommelse om det politiska avtalet. Resultatet av detta samarbete kan bli en stegvis överföring av kvalificerad personal från kommittéernas översättningstjänster till parlamentets nya GD för parlamentariska utredningar (även en motsvarande ökning av tjänsteförteckningen) med upp till 80 tjänster på frivillig basis och motsvarande strykning av upp till 80 tjänster i kommittéernas tjänsteförteckningar året efter överföringen av personal.
Reserven för oförutsedda utgifter
104. Eftersom det i samband med det årliga budgetförfarandet för 2014 varken är möjligt att med tillräcklig noggrannhet fastställa när denna överföring av personal kommer att inledas eller hur snabbt den kommer att ske beslutar Europaparlamentet att lägga till 0,7 miljoner EUR till parlamentets budgetpost för löner samtidigt som motsvarande anslag i kommittéernas budgetposter för löner placeras i reserven i väntan på att denna överföring av personal ska inledas. Parlamentet konstaterar att vid behov skulle anslag på upp till 3,3 miljoner EUR till slut kunna överföras från reserven för oförutsedda utgifter till budgetposten för löner under förutsättning att parlamentets behöriga utskott fattar beslut om detta. Parlamentet förväntar sig att de två rådgivande kommittéerna minskar anslagen i sina egna budgetar med en lämplig andel i väntan på att överföringen ska inledas och den grundläggande politiska överenskommelsen nås med parlamentet.
Överföring av ledamöternas pensioner
105. Europaparlamentet är övertygat om att förvaltningen av före detta ledamöters pensioner inte tillhör parlamentets dagliga operativa uppgifter och att den potentiella ökningen av pensionsutgifter minskar budgetens transparens. Parlamentet stöder därför en överföring av förvaltningen av tre typer av pensioner – avgångspensioner, invaliditetspensioner och efterlevandepensioner – som alla omfattas av ledamotsstadgan, till avsnitt III i unionens budget, samtidigt som parlamentet kommer att fortsätta rådfråga ledamöterna och ge råd när det gäller pensionsrelaterade frågor. Parlamentet påpekar att om förvaltningen av pensioner koncentreras till en institution kommer administrationen att bli effektivare.
106. Det behövs ett samstämt tillvägagångssätt i arbetet med att informera om valet till Europaparlamentet 2014. Därför stöder parlamentet att man främjar valdeltagandet vid valet 2014, informerar om valdatumet samt ökar medvetandet hos medborgarna genom att informera dem på samtliga unionsspråk om deras rösträtt och om hur EU påverkar deras vardag. Man bör göra en utvärdering av kommunikationsstrategin för valet 2009 och 2014.
Ytterligare besparingar
107. Europaparlamentet anser att i dessa svåra ekonomiska tider måste varje ansträngning göras för att noggrant gå igenom institutionernas budgetar i syfte att hitta besparingsmöjligheter genom att införa metoder som inte minskar kvaliteten på ledamöternas arbete. Parlamentet påminner om att det faktum att personalens tjänstereseersättningar inte har indexjusterats sedan 2007 och att ledamöternas ersättningar har frusits på 2011 års nivå till slutet av innevarande valperiod är tydliga tecken på återhållsamhet. Parlamentet välkomnar dessutom frysningen av samtliga ledamöters ersättningar till slutet av 2014.
108. I denna anda beslutar Europaparlamentet att minska sina utgifter med 9 658 000 EUR jämfört med förslaget till budget för 2014.
109. I en anda av återhållsamhet minskar Europaparlamentet anslagen till delegationerna, och därmed det totala antalet ledamotsdelegationer, till och med mera än de nedskärningar som redan beslutats och som genomförts under de senaste två åren.
Avsnitt IV till X
110. Europaparlamentet lovordar alla övriga institutioner för de besparingar och effektivitetsvinster som de redan har genomfört i sina budgetar. Med tanke på den nära förestående domen från domstolen återinför parlamentet lönejusteringarna för 2011 och 2012 i linje med en ekonomisk förvaltning som är baserad på principen om försiktighet och sundhet.
Avsnitt IV – Domstolen
111. Europaparlamentet justerar schablonavdraget till 3 % och återinför anslagen på 1,43 miljoner EUR för att möjliggöra ett fullständigt utnyttjande av domstolens tjänsteförteckning och se till att domstolen kan hantera den ständigt ökande arbetsbördan.
112. Europaparlamentet ökar domstolens budgetposter för löner ovanför nivåerna i budgetförslaget för att ta hänsyn till lönejusteringarna för 2011 och 2012, eftersom dessa justeringar ursprungligen inte tagits med i domstolens budgetberäkning.
Avsnitt V – Revisionsrätten
113. Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som rådet strök under sin budgetbehandling, särskilt med tanke på det nära förestående avgörandet från domstolen.
114. Europaparlamentet är särskilt tillfreds med att revisionsrätten har stramat åt sin budget och hittat interna effektivitetsreserver i sitt budgetförslag.
Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
115. Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som rådet strök under sin budgetbehandling, särskilt med tanke på det nära förestående avgörandet från domstolen.
116. Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna mellan parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ett samarbetsavtal, och uppmuntrar till ett framgångsrikt slutförande. Parlamentet för en del av anslagen för löner till reserven tills samarbetsavtalet med parlamentet har undertecknats och en eventuell stegvis överföring av upp till 48 anställda har avslutats, vilket markeras med en asterisk i tjänsteförteckningen för att markera att dessa tjänster ska strykas året efter det att överföringen av personal har slutförts, förutsatt att man har nått en slutlig överenskommelse om samarbetsavtalet.
Avsnitt VII – Regionkommittén
117. Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.
118. Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna mellan parlamentet och Regionkommittén om ett samarbetsavtal, och uppmuntrar till ett framgångsrikt slutförande. Parlamentet för en del av anslagen för löner till reserven tills samarbetsavtalet med parlamentet har undertecknats och en eventuell stegvis överföring av upp till 32 anställda har avslutats, vilket markeras med en asterisk i tjänsteförteckningen för att markera att dessa tjänster ska strykas året efter det att överföringen av personal har slutförts, förutsatt att man har nått en slutlig överenskommelse om samarbetsavtalet.
119. Europaparlamentet återinför nivån i budgetförslaget avseende budgetposterna för ledamöternas reseutgifter för att säkerställa att den politiska verksamheten inte avtar.
120. Europaparlamentet noterar att Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen) har bildat en ny politisk grupp i Regionkommittén. Parlamentet påminner om att varje politisk grupp bör få administrativt stöd i förhållande till sin storlek för att underlätta dess deltagande i kommitténs politiska verksamhet.
Avsnitt VIII ─ Europeiska ombudsmannen
121. Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.
122. Europaparlamentet erkänner Europeiska ombudsmannens berättigade tillvägagångssätt att genomföra personalminskningen med 5 % enligt en egen tidsplan med tanke på att institutionen är relativt liten.
Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen
123. Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.
124. Europaparlamentet erkänner Europeiska datatillsynsmannens berättigade tillvägagångssätt att genomföra personalminskningen med 5 % enligt en egen tidsplan med tanke på att organet är relativt litet.
Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten
125. Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.
126. Europaparlamentet justerar schablonavdraget till 5,3 % (genom att återinföra anslagen på ca 0,4 miljoner EUR) vid huvudkontoret och till 2,7 % i delegationerna (0,5 miljoner EUR) för att återspegla de framsteg som gjorts när det gäller rekryteringar för att uppfylla de operativa behoven.
127. Europaparlamentet ökar anslagen för säkerhet med 5,4 miljoner EUR till säkra it-system och it-nätverk och med 0,6 miljoner EUR för kontraktsanställda.
128. Europaparlamentet erkänner Europeiska utrikestjänstens ambition att rätta sig efter begäran från parlamentets utskott för utrikes frågor att integrera Europeiska unionens särskilda representanter och deras personal i utrikestjänstens budgetstruktur och institutionella struktur. Parlamentet konstaterar att för att kunna överföra personalresurser och ekonomiska resurser från kommissionen till utrikestjänstens budget måste man nå fram till en kompromisslösning med rådet och kommissionen och dessutom måste en lämplig rättslig grund antas. Parlamentet föreslår att utrikestjänstens budget och tjänsteförteckning förstärks.
o o o
129. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.
BILAGA I
GEMENSAMT UTTALANDE
Datum för 2014 års budgetförfarande och villkor för arbetet i förlikningskommittén
A. Europaparlamentet, rådet och kommissionen har nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2014:
1. Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast den 11 september 2013, för att göra det lättare att i god tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.
2. Europaparlamentets budgetutskott röstar om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (början av oktober).
3. Ett trepartsmöte sammankallas på eftermiddagen den 16 oktober 2013 innan Europaparlamentet inleder sin behandling.
4. Europaparlamentet röstar beträffande sin behandling under vecka 43.
5. Förlikningsperioden tar sin början den 24 oktober 2013. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikning att löpa ut den 13 november 2013.
6. Förlikningskommittén sammanträder på eftermiddagen den 4 november 2013 i Europaparlamentets regi och den 11 november 2013 i rådets regi. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds vid trepartsmöten. Ett trepartsmöte planeras äga rum på morgonen den 7 november 2013. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden.
B. Europaparlamentet, rådet och kommissionen har också nått enighet om de bifogade villkoren för arbetet i förlikningskommittén, som ska vara tillämpliga till dess att det nya interinstitutionella avtalet träder i kraft.
BILAGA II
Villkoren för arbetet i förlikningskommittén 2014 års budgetförfarande
1. Om Europaparlamentet antar ändringar av rådets ståndpunkt noterar rådets ordförande vid samma plenarsammanträde skillnaderna mellan de båda institutionernas ståndpunkter och ger sitt godkännande till att Europaparlamentets ordförande omedelbart sammankallar ett möte i förlikningskommittén. Skrivelsen om att sammankalla förlikningskommittén skickas ut samma dag som omröstningen skett i plenum och förlikningsperioden startar nästföljande dag. Perioden på 21 dagar beräknas enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 om regler för bestämning av perioder, datum och frister.
2. Om rådet inte kan godta alla de ändringar som Europaparlamentet har antagit, kommer det att bekräfta sin ståndpunkt genom en skrivelse som skickas före det planerade datumet för det första sammanträdet i förlikningskommittén i enlighet med punkt A.6 i det gemensamma uttalandet. I ett sådant fall kommer förlikningskommittén att förfara i enlighet med de villkor som fastställs i nedanstående punkter.
3. En gemensam uppsättning dokument (bakgrundsdokument) där de olika skedena i budgetförfarandet jämförs kommer att ställas till förfogande för förlikningskommittén(11). Uppsättningen kommer att inbegripa sifferuppgifter ”post för post”(12), totalsummor per rubrik i budgetramen och ett jämförande dokument för både sifferuppgifter och budgetanmärkningar med ändringar för alla de budgetposter som anses vara tekniskt ”öppna”. Dessa dokument klassificeras enligt kontoplanen.
Även andra dokument bifogas de bakgrundsdokument som är avsedda för förlikningskommittén(13).
4. För att kunna nå enighet innan förlikningsperioden löper ut kommer trepartsmötena att
— fastställa vad förhandlingarna ska omfatta och vilka budgetfrågor som ska behandlas,
— diskutera kvarstående frågor som har fastställts enligt föregående strecksats med sikte på att nå en överenskommelse som ska godkännas av förlikningskommittén,
— ta upp tematiska frågor, exempelvis enligt rubrikerna i den fleråriga budgetramen, eventuellt på grundval av arbetsdokument eller icke-officiella dokument.
Preliminära slutsatser utformas i mån av möjlighet gemensamt under eller omedelbart efter varje trepartsmöte, samtidigt som dagordningen för nästa möte fastställs. Sådana preliminära slutsatser registreras av den institution som är värd för trepartsmötet.
5. Alla preliminära slutsatser från trepartsmötena och ett dokument med de budgetposter om vilka en preliminär överenskommelse har nåtts under trepartsmötena ska finnas tillgängliga vid sammanträdena i förlikningskommittén för eventuellt godkännande.
6. Kommissionen ska ta alla nödvändiga initiativ för att främja ett närmande av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter. I detta hänseende garanteras både rådet och Europaparlamentet fullständig likabehandling och tillgång till samma information.
7. Det gemensamma förslag som föreskrivs i artikel 314.5 i EUF-fördraget ska utarbetas av Europaparlamentets och rådets sekretariat med stöd av kommissionen. Förslaget kommer att bestå av ett följebrev till Europaparlamentets och rådets ordförande av vilket datumet för överenskommelsen i förlikningskommittén framgår, samt bilagor som inbegriper
— sifferuppgifter post för post för alla punkter i budgeten(14) och totalsummor per rubrik i budgetramen,
— ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och slutlig text för godkända ändringar till budgetförslaget(15) eller rådets ståndpunkt.
Förlikningskommittén kan också komma att godkänna eventuella gemensamma uttalanden om 2014-års budget.
8. Det gemensamma förslaget översätts till alla språk (av Europaparlamentets avdelningar) och lämnas in för godkännande till Europaparlamentet och rådet inom 14 dagar från och med tidpunkten för överenskommelsen om det gemensamma förslaget i enlighet med punkt 6.
Med förbehåll för juristlingvisternas slutgranskning får budgeten sin slutliga utformning efter det att det gemensamma förslaget har antagits genom att bilagorna i det gemensamma förslaget integreras med de budgetposter som inte har ändrats under förlikningsförfarandet.
9. Den institution som är värd för trepartsmötet eller sammanträdet i förlikningskommittén tillhandahåller tolkning i enlighet med den fullständiga språkordning som är tillämplig på förlikningskommitténs sammanträden och en tillfällig språkordning för trepartsmötena.
Den institution som är värd för sammanträdet ansvarar för mångfaldigande och distribution av mötesdokument.
De tre institutionernas avdelningar ska samarbeta för att kodifiera resultaten av förhandlingarna i syfte att färdigställa det gemensamma förslaget.
10. För att slutföra arbetet i förlikningskommittén ska institutionerna agera i en anda av lojalt samarbete, inom fastställd tid utbyta relevant information och relevanta dokument på formell och informell nivå samt upprätthålla regelbundna kontakter på alla nivåer under hela budgetförfarandet genom deras respektive förhandlares föregripande roll.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
De olika skedena inbegriper 2013 års budget (inklusive antagna ändringsbudgetar), det ursprungliga budgetförslaget, rådets ståndpunkt om budgetförslaget, Europaparlamentets ändringar av rådets ståndpunkt samt ändringsskrivelser som har lagts fram av kommissionen. Som en jämförelse kommer det ursprungliga budgetförslaget endast att omfatta de ändringsskrivelser som beaktats i både rådets och Europaparlamentets behandlingar.
De budgetposter som anses vara tekniskt slutna kommer att betonas i bakgrundsmaterialet. En budgetpost som anses vara tekniskt sluten är en post som det inte råder någon oenighet om mellan Europaparlamentet och rådet och för vilken ingen ändringsskrivelse har lagts fram, utan att detta föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut.
Dessa omfattar bland annat en skrivelse från kommissionen om genomförbarheten av rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar, en ändringsskrivelse om jordbruket (och vid behov andra områden), möjligen kommissionens budgetprognosvarning för hösten och eventuella skrivelser från andra institutioner om rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar.
Inbegripet de ändringsskrivelser som beaktats i både rådets och Europaparlamentets behandlingar.
Kunskap i havsfrågor 2020
228k
31k
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om kunskap i havsfrågor 2020: kartläggning av havsbottnarna för att främja ett hållbart fiske (2013/2101(INI))
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 29 augusti 2012 Kunskap i havsfrågor 2020: från kartläggning av havsbotten till havsprognoser (COM(2012)0473),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 september 2010 Kunskap i havsfrågor 2020: marina data och marin övervakning för smart och hållbar tillväxt (COM(2010)0461),
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken,
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs,
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 mars 2013 om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (COM(2013)0133),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2012 Blå tillväxt: Möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn (COM(2012)0494),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (direktiv 2008/56/EG),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (direktiv 2007/2/EG),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (direktiv 2003/98/EG),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (beslut 1982/2006/EG),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juli 2012 Förbättrad tillgång till vetenskaplig information Förbättrad utväxling på offentliga investeringar i forskning (COM(2012)0401),
– med beaktande av kommissionens rekommendation 2012/417/EU av den 17 juli 2012 om tillgången till och bevarandet av vetenskaplig information,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2002/413/EG av den 30 maj 2002 om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa,
– med beaktande av kommissionens rapport av den 11 september 2012 Lägesrapport om EU:s integrerade havspolitik (COM(2012)0491),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 29 augusti 2012 om en halvtidsöversyn av det europeiska marina övervaknings- och datanätverket (SWD(2012)0250),
– med beaktande av kommissionens dokument av den 8 mars 2012 Roadmap for European Marine Observation and Data Network (Emodnet) (Ares(2012)275043),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 8 september 2010 om en konsekvensbedömning av det europeiska marina övervaknings- och datanätverket (SEC(2010)0998),
– med beaktande kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 januari 2010 om infrastruktur för marina data, resultatet av offentligt samråd (SEC(2010)0073),
– med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser vid sitt 2973:e möte den 16 november 2009 om en integrerad havspolitik,
– med beaktande av kommissionens rapport av den 15 oktober 2009 Lägesrapport om EU:s integrerade havspolitik (COM(2009)0540),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 7 april 2009 Building a European marine knowledge infrastructure: Roadmap for a European Marine Observation and Data Network (SEC(2009)0499),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 september 2008 En europeisk strategi för havs- och sjöfartsforskning: samstämmiga ramar inom det europeiska området för forskningsverksamhet för att främja en hållbar användning av oceaner och hav (COM(2008)0534), och parlamentets resolution av den 19 februari 2009 om tillämpad forskning inom den gemensamma fiskeripolitiken(1),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2007 om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen (COM(2007)0575),
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A7-0295/2013), och av följande skäl:
A. Kunskap om den marina miljön är viktig för att främja, utveckla och utvidga den “blå ekonomin”, som utgör Europa 2020-strategins havsdimension, genom att koppla ihop kunskap och teknisk innovation, hållbart resursutnyttjande, konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen till förmån för en smart och hållbar tillväxt för alla.
B. Kunskap om den marina miljön är viktig för att öka och förbättra informationen om ekosystemen och om människans påverkan på de marina miljöerna, och för att säkerställa ett adekvat miljöskydd, ett ur miljöhänseende långsiktigt hållbart rationellt resursutnyttjande och en balanserad och hållbar ökning av människans utnyttjande av haven och verksamhet till havs.
C. Aktuella uppgifter om den marina miljön är för närvarande spridda mellan en mängd olika organ som hanterar dessa uppgifter på ett varierande och splittrat sätt. Det är viktigt att säkerställa enkel tillgång till den enorma mängd uppgifter som finns om den marina miljön i Europa för att optimera resurserna och förbättra utveckling, innovation och skapande av arbetstillfällen i havs- och sjöfartssektorn.
D. Fisket är en av de huvudsakliga mänskliga verksamheter som bedrivs i den marina miljön. Det bidrar till tillgången på livsmedel och har en enorm betydelse inte minst för vissa kustsamhällen, vilket gör det till en viktig del av den integrerade havspolitiken. Fiskeverksamheten har ofta en betydande negativ inverkan på de marina ekosystemen, till följd av de utnyttjade fiskbeståndens variation och mängd. Fisket är också den näring som drabbas mest av de många användningsområden och verksamheter som förekommer i den marina miljön, till exempel sjötransporter och turism, stads- och kustutveckling, havsföroreningar, utvinningsindustrier och förnybara energikällor. Effekterna av dessa faktorer kan läggas till de effekter som fiskeverksamheten ger upphov till.
E. De europeiska haven skiljer sig mycket åt och skillnader förekommer mellan fiskeflottorna och det fiske som bedrivs i de olika medlemsstaterna. För att kunna värdesätta och ta tillvara denna mångfald och dessa egenskaper är det oumbärligt att ha tillgång till information om fiskeverksamhet.
F. Användningen av informationsteknik ökar inom fiskesektorn, vilket gör informationen mer tillgänglig och öppen. Dessutom datoriseras i allt högre grad systemen för insamling och överföring av uppgifter inom nationella och regionala förvaltningar och i producentorganisationerna. Ökad tillgång till information om fiskeverksamhet kan utan tvekan bli startskottet för en process som främjar hållbarare fiskemetoder, både ur miljömässigt och ur ekonomiskt och socialt hänseende.
G. Det finns ett behov av att identifiera och avgränsa biogeografiskt känsliga områden och att inrätta områden för återhämtning av fiskbestånd och marina skyddsområden, för att effektivt skydda och bevara känsliga marina ekosystem mot fiskemetoder med allvarliga konsekvenser. Ju mer och ju bättre information det finns om den marina miljön och fiskeverksamheten desto större kommer förståelsen för samt acceptansen och tillämpningen av bättre åtgärder för att skydda ekosystemen och förvalta fisket och den fysiska planeringen i kust- och havsområden att bli.
H. Initiativet Kunskap i havsfrågor 2020 blev inledningen till en debatt kring denna fråga och ett offentligt samråd för att inhämta allmänhetens åsikter om vilka möjligheter och utmaningar som är förenade med att information om havsobservationer i Europa görs tillgänglig. Kommissionens initiativ att lägga fram grönboken Kunskap i havsfrågor 2020– från kartläggning av havsbotten till havsprognoser är välkommet.
I. De enorma mängder uppgifter om den marina miljön som samlas in och lagras av en rad offentliga och privata organ på EU-nivå utgör en stor potential som det är nödvändigt att inom ramen för fastställda regler frigöra. Uppgifterna måste göras tillgängliga för alla potentiella användare. Synen på datainsamling och dataanvändning måste förändras så att man kan ersätta dagens system, där data samlas in flera gånger för ett enda och specifikt ändamål, med en modell där insamlingen och tillhandahållandet av data tjänar flera olika ändamål.
J. Större och enklare tillgång till data kommer att främja användningen av sådana data i tvärvetenskapliga studier och uppmuntra inrättandet av sektorsövergripande partnerskap, framför allt mellan offentlig och privat sektor, vilket kommer att generera massdata vars kapacitet och nytta vida överstiger summan av dess delar.
K. Detta initiativ grundar sig på en tvärvetenskaplig strategi, som integrerar och sammanför all observationsverksamhet avseende den marina miljön som pågår i EU. Det är mycket användbart och fördelaktigt att få tillgång till många slags uppgifter via en elektronisk och gemensam plattform för tillhandahållande av uppgifter om den marina miljön.
L. Fiskesektorns enorma betydelse och mångfald – fisket är en gammal och traditionell marin verksamhet – motiverar till fullo att information om fiskeverksamhet och fiskeförvaltning tas med i den kartläggning som ska ske inom ramen för initiativet ”Kunskap i havsfrågor 2020”.
M. Som en del av stödet till den gemensamma fiskeripolitiken har EU sedan 2001 finansierat insamling och spridning av fiskedata som görs av medlemsstaternas nationella myndigheter. EU:s fiskeriverksamhet hanteras i allt högre grad genom fleråriga förvaltningsplaner och präglas av försiktighetsprincipen och en ekosystembaserad strategi, i syfte att minska fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Denna förvaltningsstrategi inbegriper tvärvetenskaplig forskning som kräver insamling av enorma mänger vetenskapliga data om fiskbestånd.
N. Den pågående omarbetningen av den gemensamma fiskeripolitiken ökar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om insamling av miljömässiga, biologiska, tekniska och socioekonomiska uppgifter om fiskeverksamheten genom ramen för uppgiftsinsamling för fisket, vilken kommer att få ökade anslag under perioden 2014–2020 via den nya europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).
Informationskällor och uppgiftstyper
1. Europaparlamentet understryker att det finns en mängd olika offentliga och privata organ i unionen som förfogar över data om fiskeverksamhet, som borde ingå i den allmänt tillgängliga digitala kartläggningen i flera upplösningar av havsbotten.
2. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste fullgöra sina skyldigheter att samla in och förmedla data till EU enligt ramen för uppgiftsinsamling för fisket eftersom sådana data utgör en utmärkt informationskälla för fiskeverksamhet. Denna omfattande information sammanställs av gemensamma forskningscentrumet och underställs en bedömning av experter från arbetsgrupperna vid Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskenäringen. Parlamentet tillägger att de data som medlemsstaterna samlar in enligt ramen för uppgiftsinsamling för fisket ska användas av Internationella havsforskningsrådet (Ices) för att förmedla vetenskaplig information om resurserna och erbjuda rådgivning i fiskeförvaltningsfrågor.
3. Europaparlamentet framhåller den enorma datavolym som genereras av de fartyg som är utrustade med fartygsövervakningssystem (VMS), vars användning skulle vara till mycket stor nytta vid kartläggningen av fiskeverksamheten. Parlamentet påminner om betydelsen av dessa VMS-data i samband med blandfiske och understryker att det är lämpligt att integrera och kartlägga ytterligare information, bland annat de uppgifter som registreras i fiskeloggböckerna, såväl i elektroniskt format som i pappersform, register som upprättas av fiskeobservatörer ombord på fartygen och de uppgifter som inhämtas i samband med insatser för övervakning av fiskeresurserna.
4. Europaparlamentet påminner om att en del producentorganisationer, främst inom det industriella fisket, förfogar över data om fiskeverksamhet som bör vara ett komplement till den information som för närvarande är tillgänglig. Parlamentet menar att i fråga om det småskaliga fisket, om vilket det finns ganska lite information att tillgå, bör det gå att främja fiskeflottans egen datainsamling genom att använda fartygen som fiskeanknutna datainsamlings- och övervakningsplattformar, eventuellt genom att på fartygen montera en enkel kontrollutrustning i realtid med GPS/GPRS-system. Parlamentet framhåller likaså att en mycket stor mängd fiskedata erhålls i samband med forskningsprojekt.
5. Europaparlamentet betonar nyttan med att göra en rumslig kartläggning av fiskeflottan, fiskeansträngningen, fångsternas sammansättning och volym, vilket skulle göra det möjligt för potentiella användare att få tillgång till information om bland annat de områden där det pågår ett mer intensivt fiske samt om fångade arter och fångstvolymer i vissa bestämda områden. Bland all information om fiske som bör ingå i denna kartläggning framhäver parlamentet särskilt uppgifter om fartygstyp (till exempel nationalitet, hamn, ålder, längd och tonnage, effekt, besättning), fiskeansträngning (till exempel antal dagar till havs, fiskeredskapens antal och utformning) och fångster (till exempel målarter, bifångster, utkast, vikt, värde). Parlamentet understryker dessutom att sådana VMS-data skulle göra det möjligt att identifiera den rumsliga fördelningen av fartygen, och att fångsternas rumsliga fördelning skulle kunna bedömas om denna information samkörs med uppgifter från fiskeloggböckerna.
6. Europaparlamentet hävdar att en separat kartläggning av data utifrån typ av fiskeverksamhet (småskaligt fiske, hantverksmässigt fiske och industriellt fiske) skulle ge en mer realistisk bild av fiskerinäringens mångfald. Parlamentet betonar vidare att om socioekonomiska fiskeindikatorer (till exempel besättningens ålder och utbildning) vore tillgängliga skulle dessa kunna bidra till att ge en mer djuplodande bild av sektorn.
Hur insamlingen och tillgängliggörandet av uppgifter ska främjas
7. Europaparlamentet är medvetet om att många parter har ett rättmätigt intresse av att få tillgång till information om fiskeverksamheten och om tillståndet för fiskbeståndens bevarande och utnyttjande. Parlamentet förespråkar därför att mekanismer skapas för att underlätta tillgången till relevanta fiskedata, på villkor som återstår att fastställa och med skilda åtkomstnivåer, förutsatt att informationen i lämplig utsträckning är konfidentiell och att affärsintressen skyddas.
8. Europaparlamentet påminner om att datainsamlingen och förvaltningen av fiskeresurserna finansieras av EU och av medlemsstaterna. Därför måste de insamlade uppgifterna vara tillgängliga för potentiella användare och allmänheten. Parlamentet menar att andra fiskedata som samlas in med stöd av offentlig finansiering eller samfinansiering (EU eller medlemsstaterna) också bör vara tillgängliga för allmänheten, samtidigt som tillgången till data som samlats in med stöd av privat finansiering och som inte innehåller kommersiellt känslig information bör kräva tillstånd från de organisationer som innehar informationen.
9. Europaparlamentet betonar att den del som avser uppgifter och information om fiske i förordningen om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs innehåller artiklar som särskilt avser skydd av personuppgifter samt tystnadsplikt och företagshemligheter. Parlamentet betonar även att det i denna förordning uttryckligen anges att insamling, utbyte och offentliggörande av uppgifter om fiske som undergräver skyddet för den enskildes privatliv och integritet eller en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter, ska omfattas av tillämpliga bestämmelser om tystnadsplikt och företagshemlighet.
10. Europaparlamentet menar att det förhåller sig på samma sätt med de fiskeuppgifter som härrör från forskningsprojekt. Information som erhållits i samband med vetenskapliga projekt som finansieras eller samfinansieras med offentliga medel (EU eller medlemsstaterna) ska vara tillgänglig för potentiella användare och allmänheten, på villkor att de bestämmelser som gäller specifikt för projektuppgifter följs. Parlamentet betonar att vissa typer av fiskeuppgifter är ett specifikt resultat av skapandet och användningen av modeller, prototyper eller försöksutrustning, vilket gör tillhandahållandet av sådana uppgifter särskilt känsligt.
11. Europaparlamentet betonar att kommissionen har offentliggjort meddelanden och rekommendationer om tillgång till samt spridning och bevarande av vetenskapliga uppgifter, enligt vilka offentliggörandet av vetenskapliga uppgifter måste följa EU:s och medlemsstaternas bestämmelser om uppgiftsskydd. Parlamentet understryker att det i dessa dokument anges att man måste respektera villkoren för offentliggörande av uppgifter och nödvändiga restriktioner med avseende på bestämmelserna om skydd av personuppgifter, privatliv, företagshemlighet, rättmätiga affärsintressen och immateriella rättigheter.
12. Oberoende av om uppgifterna innehas av offentliga eller privata organ eller om de insamlats med stöd av offentlig eller privat finansiering, anser Europaparlamentet att man alltid ska nämna vilket organ som ansvarar för insamlingen, behandlingen och förmedlingen av informationen. Parlamentet menar också att i de fall då offentliggörandet av information kan ha betydelse för datainnehavarnas konkurrenskraft, konkurrens och inkomster ska endast dataprodukter vara offentligt tillgängliga, inte rådata eller behandlade data. I dessa fall anser parlamentet att en obligatorisk hänvisning till en informationskälla kan ge intresserade personer möjlighet att kontakta innehavarna av den ursprungliga datan och ansöka om åtkomst till mer detaljerade data samt till rådata.
13. Europaparlamentet understryker att kartläggningen och tillhandahållandet av data om fiskefartygens förflyttningar och verksamhet, särskilt när det gäller information från VMS-registren, fiskeloggböckerna och de loggböcker som förs av observatörer ombord på fartygen, kräver att åtgärder vidtas för att skydda uppgifternas konfidentiella natur och affärsintressena, i enlighet med gällande rättsliga bestämmelser på detta område. Parlamentet betonar att man kan uppnå detta genom att undvika att ange enskilda uppgifter såsom fartygens namn och registeruppgifter, genom att lämna ut sammanställda uppgifter, eventuellt indelade utifrån område, flottsegment eller fiskeredskap, och genom att låta det förflyta en viss tid mellan tidpunkten för uppgifternas insamling och den tidpunkt då kartläggningen ifråga tillgängliggörs. Parlamentet vill ändå påminna om att alltför brett sammanställda uppgifter och mycket breda tids- och rumsintervall gör informationen mindre detaljerad och mindre exakt.
14. Europaparlamentet anser att kommissionen för fiskedata som innehas av offentliga organ i medlemsstaterna bör utarbeta en omfattande uppsättning standardiserade riktlinjer för spridning, med ett fastställt intervall mellan datainsamling, databehandling och dataförmedling, och tillhandahålla de incitament som behövs för att säkerställa att dessa data är tillgängliga för berörda parter. Parlamentet anser att det bör fastställas en uppsättning minimiriktlinjer för obligatoriskt tillgängliggörande samt att data som liknar varandra bör tillgängliggöras och utbytas, så att alla medlemsstater har tillgång till samma slags fiskeinformation.
15. När det gäller fiskedata som erhållits i samband med forskningsprojekt som finansierats eller samfinansierats av EU eller medlemsstaterna, anser Europaparlamentet att det bör föreligga ett krav på att dessa data måste offentliggöras enligt en i förväg fastställd tidsplan så snart projektet har avslutats.
16. Europaparlamentet menar att de ansvariga forskarna bör få en skälig tidsfrist för att publicera sina respektive studier när det gäller fiskedata som erhållits i samband med forskningsprojekt. Parlamentet påpekar, i enlighet med vad som föreskrivs i initiativet Horisont 2020, att detta villkor kan kringgås genom anstånd med denna publicering. Parlamentet menar också att offentliggörandet av uppgifter bör ske så snart som möjligt. Därför bör inte anståndet vara längre än tre år för att undvika att uppgifterna blir förlegade och för att man ska kunna dra så stor nytta som möjligt av dem.
Hur en effektiv sammanställning och samkörning av uppgifter ska garanteras
17. Europaparlamentet påpekar att tillgången till solida och tillförlitliga data kräver standardisering, granskning och kontroll av kvaliteten i uppgifterna från medlemsstaternas databaser och från forskningsprojekt om fiskeverksamhet.
18. Europaparlamentet anser att det är av grundläggande vikt att införa gemensamma rutiner/modeller, som är harmoniserade och testade i fråga om stickprovsstrategier, samt att fastställa datainsamlings- och databehandlingsmetoder och det format i vilket informationen ska offentliggöras. Detta är viktigt för att garantera fiskeuppgifterna ska kunna jämföras och samköras. Parlamentet menar att den modell som definierats i ramen för uppgiftsinsamling för fisket kan användas för detta ändamål.
19. Europaparlamentet menar att sättet att presentera fiskeuppgifter kan variera beroende på uppgifterna komplexitet. Det är nödvändigt att fastställa vilka uppgifter som kan presenteras som rådata, behandlade data eller dataprodukter. Parlamentet betonar att de mest grundläggande/enkla parametrarna kan presenteras som rådata, samtidigt som mer komplexa/specifika parametrar, som kräver en analys och specialtolkning, bör presenteras i form av behandlade data eller dataprodukter. Parlamentet påpekar att potentiella användare måste upplysas om vilken typ av fiskedata som tillhandahålls, genom att man skiljer mellan rådata, behandlade data och dataprodukter samt mellan parametrar som erhållits via mätningar respektive via modeller.
20. Europaparlamentet understryker att om de offentliggjorda uppgifterna är mycket detaljerade och om kartläggningen har en alltför stor upplösning kan detta i vissa fall leda till att fiskeansträngningen i alltför hög grad koncentreras till befintliga bestånd och känsliga marina livsmiljöer. Därför måste offentliggörandet av sådan information kompletteras med åtgärder för att skydda och kontrollera bestånden och livsmiljöerna i fråga. Parlamentet förespråkar även att känslig information om den rumsliga fördelningen av sällsynta eller hotade marina arter inte får lämnas ut så att de kan skyddas.
21. Europaparlamentet menar att en effektiv sammanställning och förmedling av data kräver en adekvat samordning från kommissionens sida och att medlemsstaterna försöker ha kontakt och samarbeta. Parlamentet understryker att kommissionens samordning är väsentlig för att fastställa prioriterade mål och förbättra kostnadseffektiviteten vid insamling, behandling och tillhandahållande av data, samt för att få till stånd synergieffekter mellan medlemsstaterna.
22. Med tanke på hur olika datainsamlingssystemen är och med tanke på mängden och typen av uppgifter som samlas in av de offentliga och privata organ som innehar fiskeuppgifter, påpekar Europaparlamentet att medlemsstaterna måste samordna sin verksamhet och samarbeta, i syfte att garantera en harmonisering av uppgifternas variation, kvantitet, kvalitet och format. Parlamentet betonar att kommissionen regelbundet måste utvärdera effektiviteten i samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna.
23. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utse en nationell myndighet som ska ansvara för insamling, sammanställning, behandling, kvalitetskontroll, samkörning och överföring av data till en gemensam plattform för åtkomst till data om fiskeriverksamhet. Parlamentet menar att en möjlighet är att det inrättas ett specifikt organ i medlemsstaterna för detta ändamål, som ska finansieras och samordnas av kommissionen.
Hur bearbetningen och tolkningen av uppgifter ska utnyttjas
24. Europaparlamentet påpekar att det för att maximera fördelarna med detta initiativ krävs en styrnings- och driftsmodell som kan garantera en adekvat insamling, behandling, tolkning och spridning av fiskedata, med deltagande och verkligt engagemang från medlemsstaternas, forskarvärldens och lokalsamhällenas sida.
25. Europaparlamentet menar att det ur ett lednings- och driftsperspektiv är viktigt att det europeiska marina övervaknings- och datanätverket (Emodnet) får permanent status. Parlamentet påpekar att det vid integrationen och tillgängliggörandet av fiskeuppgifter på denna plattform vore lämpligt att utnyttja den samlade erfarenheten från utvecklingen av Emodnet, med bildandet av olika temagrupper och skapandet av temaportaler om marin miljö (hydrografi, geologi, fysik, kemi, biologi, livsmiljöer och mänsklig verksamhet).
26. Europaparlamentet hävdar att det med tanke på denna sektors betydelse i EU är berättigat att det företrädesvis skapas en ny specifik temagrupp för fiskedata inom ramen för plattformen Emodnet, eller, alternativt, att de integreras i den nyligen skapade temaportalen om mänsklig verksamhet, för att därmed göra det möjligt att få tillgång till mer omfattande allmänt innehåll.
27. Europaparlamentet understryker vikten av att plattformen Emodnet samordnas med havstjänsten inom det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES), för att maximera tillgänglig information och sammanföra data om fiskeverksamhet med data från GMES-satellitövervakning av marina miljöparametrar.
28. Europaparlamentet anser att ett så ambitiöst initiativ som Kunskap i havsfrågor 2020, som är mycket omfattande och ämnesomspännande och som helst bör utökas med information om fiske, förutsätter att det tas fram en konkret handlingsplan med mål på medellång och lång sikt genom en samordnad insats från EU och medlemsstaterna.
29. Europaparlamentet understryker att det för att genomföra och garantera att projekt av detta slag blir framgångsrika krävs en solid finansiering som säkerställer kontinuitet och långsiktighet. Parlamentet kräver att tillhandahållandet av fiskedata för den digitala kartläggningen i flera upplösningar av havsbotten måste uppmuntras och stödjas av EU och erinrar i detta sammanhang om att tillhandahållandet av information om fiske kräver en samordning av finansieringsmekanismerna för detta ändamål på EU-nivå och nationell nivå. Förslaget om en ny europeisk havs- och fiskerifond omfattar stöd till tekniska instrument för att skapa och driva Emodnet.
o o o
30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Regionkommittén, Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, de regionala rådgivande nämnderna och Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.
Tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler ***I
165k
35k
Europaparlamentets ändringar antagna den 23 oktober 2013 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler (COM(2012)0773 – C7-0415/2012 – 2012/0359(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Förslag till förordning Titeln
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler och om ändring av rådets förordning (EG) nr 3286/94
Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 2
(2) Det är viktigt att unionen förfogar över lämpliga instrument för att se till att unionens rättigheter enligt internationella handelsavtal verkningsfullt kan utövas, så att dess ekonomiska intressen skyddas. Det gäller särskilt situationer när tredjeländer vidtar handelsbegränsande åtgärder som minskar de fördelar som unionens näringsidkare åtnjuter enligt internationella handelsavtal. Unionen bör kunna reagera skyndsamt och flexibelt inom de förfaranden och tidsfrister som anges i de internationella avtal den ingått. Unionen bör därför anta lagstiftning som anger ramarna för utövandet av unionens rättigheter i vissa särskilda situationer.
(2) Det är viktigt att unionen förfogar över lämpliga instrument för att se till att unionens rättigheter enligt internationella handelsavtal verkningsfullt kan utövas, så att dess ekonomiska intressen skyddas. Det gäller särskilt situationer när tredjeländer vidtar handelsbegränsande åtgärder som minskar de fördelar som unionens näringsidkare åtnjuter enligt internationella handelsavtal. Unionen bör kunna reagera skyndsamt och flexibelt inom de förfaranden och tidsfrister som anges i de internationella avtal den ingått. Unionen bör därför anta lagstiftning som anger ramarna för utövandet av unionens rättigheter i vissa särskilda situationer, och förvissa sig om att den har tillräckliga resurser och att de tillgängliga resurserna används på effektivt sätt för dessa instrument.
Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
(2a) De åtgärder som syftar till att säkerställa ett verkningsfullt utövande av unionens rättigheter bör väljas så att hänsyn tas till hur dessa åtgärder uppmuntrar berörda tredjeländer att respektera internationella handelsregler, men även till deras potential att gottgöra de näringsidkare och medlemsstater som drabbats hårdast av tredjeländernas handelsbegränsande åtgärder. Åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning bör inte begränsa unionens tillgång till råvaror som är oumbärliga för europeiska industrier.
Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 3
(3) Syftet med Världshandelsorganisationens (WTO) tvistelösningsförfaranden och andra tvistelösningsförfaranden, bland annat regionala och bilaterala förfaranden, är att på ett konstruktivt sätt lösa alla tvister som uppkommer mellan unionen och andra parter i dessa avtal. Unionen bör trots det upphäva medgivanden eller andra skyldigheter i enlighet med dessa tvistelösningsregler när andra sätt att finna en lösning på tvisten visat sig verkningslösa. Unionens åtgärder i sådana fall tjänar syftet att få det berörda tredjelandet att följa relevanta internationella handelsregler så att en situation med ömsesidiga fördelar kan återupprättas.
(3) Syftet med Världshandelsorganisationens (WTO) tvistelösningsförfaranden och andra tvistelösningsförfaranden, bland annat regionala och bilaterala förfaranden, är att på ett konstruktivt sätt lösa alla tvister som uppkommer mellan unionen och andra parter i dessa avtal. Unionen bör trots det upphäva medgivanden eller andra skyldigheter i enlighet med dessa tvistelösningsregler när andra sätt att finna en lösning på tvisten visat sig verkningslösa. Unionens åtgärder i sådana fall tjänar syftet att få det berörda tredjelandet att följa relevanta internationella handelsregler så att en situation med ömsesidiga fördelar kan återupprättas. Unionen bör alltid använda den effektivaste tvistelösningsmekanism som står till förfogande.
Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 4
(4) Enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder bör en WTO-medlem som avser att införa eller förlänga en skyddsåtgärd sträva efter att upprätthålla en väsentligen likvärdig nivå på medgivanden och andra skyldigheter mellan sig själv och de exporterande medlemmar som skulle påverkas negativt av en sådan skyddsåtgärd. Liknande regler gäller enligt andra internationella handelsavtal, bland annat regionala och bilaterala avtal, som unionen ingått. Unionen bör vidta motåtgärder genom att upphäva medgivanden eller andra skyldigheter om det berörda tredjelandet inte genomför några tillfredsställande justeringar. Unionens åtgärder i de fallen tjänar syftet att få tredjeländer att införa handelsbefrämjande åtgärder så att en situation med ömsesidiga fördelar kan återupprättas.
(4) Enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder bör en WTO-medlem som avser att införa eller förlänga en skyddsåtgärd sträva efter att upprätthålla en väsentligen likvärdig nivå på medgivanden och andra skyldigheter mellan sig själv och de exporterande medlemmar som skulle påverkas negativt av en sådan skyddsåtgärd. Liknande regler gäller enligt andra internationella handelsavtal, bland annat regionala och bilaterala avtal, som unionen ingått. Unionen bör vidta motåtgärder genom att upphäva medgivanden eller andra skyldigheter om det berörda tredjelandet inte genomför några adekvata och proportionerliga justeringar. Unionens åtgärder i de fallen tjänar syftet att få tredjeländer att införa handelsbefrämjande åtgärder så att en situation med ömsesidiga fördelar kan återupprättas.
Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 5
(5) I artikelXXVIII i Allmänna handels- och tullavtalet (GATT 1994) och den därtill hörande överenskommelsen regleras ändringar och upphävanden av medgivanden i WTO-medlemmarnas tulltaxor. WTO-medlemmar som berörs av sådana ändringar har på vissa villkor rätt att upphäva väsentligen likvärdiga medgivanden. Unionen bör vidta motåtgärder i sådana fall, om inte enighet kan uppnås om kompenserande justeringar. Unionens åtgärder bör ha som mål att få tredjeländer att införa handelsbefrämjande åtgärder.
(5) I artikelXXVIII i Allmänna handels- och tullavtalet (GATT 1994) och den därtill hörande överenskommelsen samt i artikel XXI i Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) och därtill hörande genomförandeförfaranden regleras ändringar och upphävanden av medgivanden och åtaganden i WTO-medlemmarnas tulltaxor och listan över särskilda åtaganden. WTO-medlemmar som berörs av sådana ändringar har på vissa villkor rätt att upphäva väsentligen likvärdiga medgivanden eller åtaganden. Unionen bör vidta motåtgärder i sådana fall, om inte enighet kan uppnås om kompenserande justeringar. Unionens åtgärder bör ha som mål att få tredjeländer att införa åtgärder som återupprättar de ömsesidiga förmånerna och handelsbefrämjande åtgärder.
Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 6
(6) Unionen bör ha möjlighet att hävda sin rätt inom området för offentlig upphandling, eftersom det i WTO-avtalet om offentlig upphandling sägs att ingen tvist som uppstår med anledning av avtalet får leda till upphävande av medgivanden eller andra skyldigheter enligt andra angivna WTO-avtal.
(6) Det är mycket viktigt för unionen att ha möjlighet att snabbt hävda sin rätt inom området för offentlig upphandling när en part underlåter att fullgöra sina åtaganden enligt WTO-avtalet om offentlig upphandling eller enligt andra bilaterala eller regionala bindande avtal. Unionens åtgärder bör syfta till att garantera att en i allt väsentligt likvärdig nivå av medgivanden bevaras på området för offentlig upphandling.
Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 7
(7) Den här förordningen bör inriktas på sådana åtgärder som unionen har erfarenhet av att utforma och tillämpa, medan möjligheten att utvidga förordningens tillämpningsområde till tjänstesektorn och immateriella rättigheter bör bedömas vid ett senare tillfälle under hänsynstagande till de områdenas särdrag.
(7) Den här förordningen bör göra det möjligt för unionen att förfoga över ett fullständigt och effektivt ramverk som gör det möjligt att vidta åtgärder så snabbt som möjligt. Möjligheten att utvidga tillämpningsområdet till nya åtgärder som omfattar nya handelsområden, såsom immateriella rättigheter, bör emellertid undersökas i samband med den rapport om utvärderingen av denna förordning som avses i artikel 10 och bör föreläggas Europaparlamentet.
Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 9
(9) Kommissionen bör utvärdera den här förordningens tillämpning senast tre år efter det att den tillämpades för första gången, i syfte att bedöma den och om så krävs förbättra dess effektivitet.
(9) Kommissionen bör utvärdera den här förordningens tillämpning senast fem år efter det att en genomförandeakt för första gången antogs enligt denna förordning, i syfte att bedöma dess genomförande och om så krävs förbättra dess effektivitet. Kommissionen bör i sina rapporter om Europa 2020-strategin inkludera en analys av hur relevant denna förordning är, särskilt dess förmåga att avlägsna handelshinder.
Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt)
(9a) Kommissionen bör regelbundet informera Europaparlamentet om den har för avsikt att genomföra handelspolitiska åtgärder i enlighet med denna förordning. Denna information bör omfatta en utförlig beskrivning av det specifika fallet och de planerade åtgärderna, skadorna på unionens näringsliv samt motiveringen för och de möjliga effekterna av de planerade åtgärderna. När åtgärderna har vidtagits bör kommissionen informera Europaparlamentet om åtgärdernas faktiska effekter.
Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 9b (nytt)
(9b) Vid bedömningen av unionens allmänna intresse av att anta genomdrivningsåtgärder bör kommissionen, samtidigt som man tillämpar en väl avvägd strategi, ta särskild hänsyn till situationen för unionens producenter. Kommissionen bör informera Europaparlamentet om hur den från fall till fall har fastställt unionens allmänna intresse.
Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
(10a) Kommissionen bör regelbundet informera Europaparlamentet, särskilt när unionen har vänt sig till ett tvistlösningsorgan. I samband med varje beslut från ett tvistlösningsorgan som innebär att unionen tillåts vidta åtgärder bör kommissionen inför Europaparlamentets utskott med ansvar för internationell handel redogöra för huruvida den avser att vidta sådana åtgärder. Om unionen väljer att vidta åtgärder bör kommissionen således meddela Europaparlamentet vilka åtgärder som valts.
Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
(13a) På Europaparlamentets begäran bör kommissionen regelbundet delta i den dialog om tvistlösning och genomförande som föreskrivs i denna förordning.
Ändring 14 Förslag till förordning Artikel 1 – inledningen
I den här förordningen fastställs regler och förfaranden för att garantera ett verkningsfullt utövande av unionens rättigheter att tillfälligt eller slutgiltigt upphäva medgivanden eller andra skyldigheter enligt internationella handelsavtal, i syfte att
I den här förordningen fastställs regler och förfaranden för att garantera ett verkningsfullt utövande, vid rätt tidpunkt, av unionens rättigheter att tillfälligt eller slutgiltigt upphäva medgivanden eller andra skyldigheter enligt internationella handelsavtal, i syfte att
Ändring 15 Förslag till förordning Artikel 1 – led a
a) reagera på tredjeländers överträdelser av internationella handelsregler som påverkar unionens intressen och därigenom nå en tillfredsställande lösning, och
a) reagera på tredjeländers överträdelser av internationella handelsregler som påverkar unionens intressen och därigenom nå en tillfredsställande lösning som gottgör de näringsidkare i unionen som påverkas, och
Ändring 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led b
b) vidta motåtgärder i fråga om medgivanden eller andra skyldigheter i handelsförhållandena med tredjeländer när importbehandlingen av varor från unionen ändras.
b) vidta motåtgärder i fråga om medgivanden eller andra skyldigheter i handelsförhållandena med tredjeländer när behandlingen av varor eller tjänster från unionen ändras.
Ändring 17 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
b) medgivanden eller andra skyldigheter: tullmedgivanden eller andra förmåner som unionen åtagit sig att tillämpa i sin handel med tredjeländer enligt internationella handelsavtal som den ingått.
b) medgivanden eller andra skyldigheter: tullmedgivanden, särskilda åtaganden på området för tjänster eller andra förmåner som unionen åtagit sig att tillämpa i sin handel med tredjeländer enligt internationella handelsavtal som den ingått.
Ändring 18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d
d) om en WTO-medlem ändrar sina medgivanden eller skyldigheter enligt artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 och ingen kompenserande justering har överenskommits.
d) om en WTO-medlem ändrar sina medgivanden, skyldigheter eller åtaganden enligt artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 eller artikel XXI i GATS och ingen kompenserande justering har överenskommits.
Ändring 19 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1
1. Om åtgärder krävs för att skydda unionens intressen i sådana fall som avses i artikel 3.1 ska kommissionen anta en genomförandeakt där lämpliga handelspolitiska åtgärder fastställs. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.
1. Om åtgärder krävs för att skydda unionens intressen i sådana fall som avses i artikel 3.1 ska kommissionen anta en genomförandeakt där lämpliga handelspolitiska åtgärder fastställs. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2. Kommissionen ska i vederbörlig ordning för Europaparlamentet motivera valet av sådana handelspolitiska åtgärder som avses i artikel 5.
Ändring 20 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led d
d) Medgivanden som upphävs i handeln med ett tredjeland i enlighet med artikel XXVIII i GATT 1994 och den därtill hörande överenskommelsen ska vara väsentligen likvärdiga med de medgivanden som ändras eller upphävs av det tredjelandet, i enlighet med villkoren i artikel XXVIII i GATT 1994 och den därtill hörande överenskommelsen.
d) Medgivanden eller åtaganden som ändras eller upphävs i handeln med ett tredjeland i enlighet med artikel XXVIII i GATT 1994 och den därtill hörande överenskommelsen eller artikel XXI i GATS och därtill hörande genomförandeförfaranden ska vara väsentligen likvärdiga med de medgivanden eller åtaganden som ändras eller upphävs av det tredjelandet, i enlighet med villkoren i artikel XXVIII i GATT 1994 och den därtill hörande överenskommelsen eller artikel XXI i GATS och därtill hörande genomförandeförfaranden.
Ändring 21 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led b
b) Åtgärdernas potential att gottgöra näringsidkare i unionen som påverkas av tredjelandets åtgärder.
b) Åtgärdernas potential att gottgöra medlemsstater och näringsidkare i unionen som påverkas av tredjelandets åtgärder.
Ändring 22 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led c
c) Tillgång till alternativa källor till de berörda produkterna, i syfte att undvika eller minimera negativa följder för industrier i efterföljande handelsled eller för slutkonsumenter i unionen.
c) Tillgång till alternativa källor till de berörda produkterna eller tjänsterna, i syfte att undvika eller minimera negativa följder för industrier i efterföljande handelsled eller för slutkonsumenter i unionen.
Ändring 23 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3a (ny)
3a. Kommissionen ska i sitt förslag till genomförandeakt redogöra för hur den har fastställt unionens allmänna intresse i ärendet i fråga.
Ändring 24 Förslag till förordning Artikel 5 – led ba (nytt)
ba) Upphävande av tillämpningen av skyldigheter och särskilda åtaganden på området för tjänstehandel med hänsyn till GATS eller eventuella bilaterala och regionala avtal.
Ändring 25 Förslag till förordning Artikel 5 – led c – led i
i) uteslutning från offentlig upphandling av anbud vars totala värde till mer än 50 % utgörs av varor eller tjänster med ursprung i det berörda tredjelandet, eller
i) uteslutning från offentlig upphandling av anbud vars totala värde till mer än 50 % utgörs av varor eller tjänster med ursprung i det berörda tredjelandet; i genomförandeakter kan trösklar fastställas i enlighet med de berörda varornas eller tjänsternas egenskaper, från och med vilka uteslutningen ska tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 4.3, inbegripet överväganden avseende den administrativa kapaciteten och nivån på upphävningen eller minskningen, eller
Kommissionen ska i vederbörlig ordning för Europaparlamentet motivera de specifika handelspolitiska åtgärder som antagits i enlighet med denna artikel.
Ändring 27 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
1. Om det berörda tredjelandet efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1 ger unionen tillfredsställande kompensation i sådana fall som nämns i artikel 3.1 a och b, får kommissionen tillfälligt upphäva tillämpningen av genomförandeakten så länge som kompensationsperioden varar. Det tillfälliga upphävandet ska beslutas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.
1. Om det berörda tredjelandet efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1 ger unionen adekvat och proportionell kompensation i sådana fall som nämns i artikel 3.1 a och b, får kommissionen tillfälligt upphäva tillämpningen av genomförandeakten så länge som kompensationsperioden varar. Det tillfälliga upphävandet ska beslutas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.
Ändring 28 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led b
b) Vid motåtgärder i fråga om medgivanden eller skyldigheter efter det att ett tredjeland antagit en skyddsåtgärd, när skyddsåtgärden upphävs eller löper ut eller när det berörda tredjelandet ger unionen tillfredsställande kompensation efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1.
b) Vid motåtgärder i fråga om medgivanden eller skyldigheter efter det att ett tredjeland antagit en skyddsåtgärd, när skyddsåtgärden upphävs eller löper ut eller när det berörda tredjelandet ger unionen adekvat och proportionell kompensation efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1.
Ändring 29 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led c
c) I fall där en WTO-medlem ändrat sina medgivanden enligt artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994, när det berörda tredjelandet ger unionen tillfredsställande kompensation efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1.
c) I fall där en WTO-medlem upphävt eller ändrat sina medgivanden eller åtaganden enligt artikel XXVIII i GATT 1994 eller artikel XXI i GATS, när det berörda tredjelandet ger unionen adekvat och proportionell kompensation efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1.
Ändring 30 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4a (ny)
4a. Kommissionen ska i vederbörlig ordning för Europaparlamentet ange sina motiv när den planerar att tillfälligt upphäva, ändra eller slutgiltigt upphäva en sådan åtgärd som avses i artikel 5.
Ändring 31 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
1. Kommissionen ska för tillämpningen av denna förordning inhämta uppgifter och synpunkter rörande unionens ekonomiska intressen beträffande enskilda produkter eller sektorer genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning eller andra lämpliga offentliga kommunikationsmedier.
1. Kommissionen ska för tillämpningen av denna förordning inhämta uppgifter och synpunkter rörande unionens ekonomiska intressen beträffande enskilda produkter, tjänster eller sektorer genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning eller andra lämpliga offentliga kommunikationsmedier och ska beakta dessa synpunkter.
I tillkännagivandet ska tidsfristen för inlämnande av uppgifter anges. Den fristen får inte överskrida två månader.
Ändring 32 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
2. Uppgifter som tas emot enligt denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka de begärdes.
2. Uppgifter som tas emot enligt denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka de begärdes. Kommissionen ska i vederbörlig ordning underrätta Europaparlamentet om resultatet av uppgiftsinhämtningen och hur den tänker ta hänsyn till de inhämtade uppgifterna vid fastställandet av unionens allmänna intresse.
Ändring 33 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 4
4. Uppgiftslämnaren får begära att uppgifter ska behandlas konfidentiellt. I så fall ska uppgifterna åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning eller en motivering av varför uppgifterna inte kan sammanfattas.
4. Uppgiftslämnaren får begära att uppgifter ska behandlas konfidentiellt. I så fall ska uppgifterna åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning där uppgifterna läggs fram i generaliserad form eller av en motivering av varför uppgifterna inte kan sammanfattas.
Ändring 34 Förslag till förordning Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Dialog om tvistlösning och genomförande
Kommissionen ska regelbundet delta i diskussioner med Europaparlamentets utskott med ansvar för internationell handel om hanteringen av handelstvister, inklusive pågående ärenden, effekter för unionens industrier, planerade åtgärder, motivering för och effekter av de planerade åtgärderna och om genomförandet av handelspolitiska åtgärder enligt denna förordning.
Ändring 35 Förslag till förordning Artikel 10
Senast tre år efter det att en genomförandeakt enligt denna förordning antagits för första gången ska kommissionen se över tillämpningen av denna förordning och rapportera till Europaparlamentet och rådet.
Senast fem år efter det att en genomförandeakt enligt denna förordning antagits för första gången ska kommissionen se över tillämpningen av denna förordning och rapportera till Europaparlamentet och rådet.
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 111/2005 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer (COM(2012)0521 – C7-0316/2012 – 2012/0250(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0521),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0316/2012),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 juli 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0167/2013).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 111/2005 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1259/2013.)
Europeiska havs- och fiskerifonden ***I
1423k
239k
Europaparlamentets ändringar antagna den 23 oktober 2013 av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik] (COM(2013)0245 – C7-0108/2013 – 2011/0380(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
1a. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 8 juni 2011 underströk att fiskeresurser utgör en kollektiv vara som är mycket viktig för den globala livsmedelstryggheten. Parlamentet påpekar att fiske- och vattenbrukssektorn med närliggande verksamheter ofta är den viktigaste källan till försörjning och hållbar sysselsättning i kust- och öregioner och avlägsna regioner. Parlamentet ansåg dessutom att för att kunna uppnå de medellångfristiga och långfristiga målen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken (en stabil, hållbar och livskraftig fiskesektor), skapa en återhämtning av fiskbestånden och hantera de sociala aspekterna av minskningen av fiskeansträngningen måste man anslå tillräckliga ekonomiska resurser efter 2013.
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 173.3, 175, 188, 192.1, 194.2 och 195.2,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 173.3, 175, 188, 192.1, 194.2, 195.2 och 349,
Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
(1a) Fiskerinäringen är strategiskt viktig för den socioekonomiska situationen, tryggandet av befolkningens tillgång till fiskeriprodukter och säkrandet av livsmedelsbalansen i de enskilda medlemsstaterna och i unionen som helhet. Näringen ger också ett viktigt bidrag till kustsamhällenas socioekonomiska välstånd, den lokala utvecklingen, sysselsättningen, upprätthållandet och/eller skapandet av näringsverksamhet och arbetstillfällen i både tidigare och senare led i produktionskedjorna, tillgången till färsk fisk samt bevarandet av lokala kulturtraditioner.
Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 2
(2) Tillämpningsområdet för EHFF bör omfatta stöd av den gemensamma fiskeripolitiken, vilket sträcker sig till bevarande, förvaltning och utnyttjande av marina biologiska resurser, limniska biologiska resurser och vattenbruk samt beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter från verksamhet som äger rum på medlemsstaternas territorier eller i unionens vatten, inbegripet verksamhet som bedrivs av fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och som är registrerade i ett tredjeland eller av unionsfiskefartyg eller verksamhet som bedrivs av medborgare i en medlemsstat, utan att detta påverkar flaggstatens primära ansvar i enlighet med bestämmelserna i artikel 117 i Förenta nationernas havsrättskonvention.
(2) Tillämpningsområdet för EHFF bör omfatta stöd av den gemensamma fiskeripolitiken, vilket sträcker sig till bevarande, förvaltning och hållbart utnyttjande av marina biologiska resurser, limniska biologiska resurser och vattenbruk samt beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter från verksamhet som äger rum på medlemsstaternas territorier eller i unionens vatten eller av unionsfiskefartyg eller verksamhet som bedrivs av medborgare i en medlemsstat, utan att detta påverkar flaggstatens primära ansvar i enlighet med bestämmelserna i artikel 117 i Förenta nationernas havsrättskonvention.
Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
(2a) Det bör betonas att den gemensamma fiskeripolitiken är en livsmedelsrelaterad politik, vilket berättigar offentlig intervention via EHFF för att trygga livsmedelsförsörjningen för unionens medborgare.
Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 2b (nytt)
(2b) EHFF bör fullt ut beakta de yttersta randområdenas särskilda situation i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget. De yttersta randområdenas situation och fiskerisektorns särdrag där innebär att den gemensamma fiskeripolitiken och dess fonder, särskilt EHFF, bör anpassas till dessa områdens särdrag, begränsningar, extra kostnader och förhållanden, vilka skiljer sig i grunden från övriga delar av unionen. Därför bör särskilda åtgärder godkännas för dessa områden.
Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 2c (nytt)
(2c) I framtiden bör EHFF i full utsträckning ta hänsyn till problemen och de särskilda behoven hos det småskaliga fisket, eftersom unionens småskaliga fiske är det fiske som sysselsätter flest personer per infångad fisk.
Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 3
(3) För att den gemensamma fiskeripolitiken ska bli framgångsrik krävs ett effektivt system för kontroll, inspektion och tillsyn samt tillförlitliga och fullständiga data, en förutsättning både för vetenskapliga utlåtanden och för genomförande och kontroll. Därför bör EHFF stödja dessa politikområden.
(3) För att den gemensamma fiskeripolitiken ska bli framgångsrik krävs ett effektivt system för kontroll, inspektion, även inspektioner på arbetsplatsen, och tillsyn samt tillförlitliga och fullständiga data, en förutsättning både för vetenskapliga utlåtanden och för genomförande och kontroll. Därför bör EHFF stödja dessa politikområden.
Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt)
(3a) För att främja fiskares känsla av delaktighet i den gemensamma fiskeripolitiken och därmed förbättra det korrekta genomförandet och den allmänna framgången för den gemensamma fiskeripolitiken, bör EHFF stödja partnerskap, samarbete och dialog mellan forskare och fiskare.
Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 4
(4) EHFF:s tillämpningsområde bör täcka stöd till den integrerade havspolitiken, vilket även innefattar utarbetande och genomförande av samordnade insatser och beslutsfattande avseende oceanerna, haven, kustområdena och havsnäringarna och som kompletterar EU:s politik på områden som dessa berörs av, till exempel den gemensamma fiskeripolitiken, transporter, näringsliv, territoriell sammanhållning, miljö, energi och turism. Samverkan och integrering bör säkerställas i förvaltningen av sektorspolitiken för de olika områdena i Östersjön, Nordsjön, Keltiska havet, Biscayabukten, vid kusterna kring Iberiska halvön, i Medelhavet och i Svarta Havet.
(4) EHFF:s tillämpningsområde bör täcka stöd till den integrerade havspolitiken, vilket även innefattar utarbetande och genomförande av samordnade insatser och beslutsfattande avseende oceanerna, haven, kustområdena och havsnäringarna och som kompletterar EU:s politik på områden som dessa berörs av, till exempel den gemensamma fiskeripolitiken, transporter, näringsliv, territoriell sammanhållning, miljö, energi, turism, områden för vilka det är nödvändigt att främja forskning, yrkeskompetensoch utbildning. Samverkan och integrering bör säkerställas i förvaltningen av sektorspolitiken för de olika områdena i Östersjön, Nordsjön, Keltiska havet, Biscayabukten, vid kusterna kring Iberiska halvön, i Medelhavet och i Svarta Havet.
Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
(4a) Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och sina åtgärder rörande den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken och EHFF bör unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor, i enlighet med artikel 9 i EUF-fördraget.
Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 5
(5) I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010, då Europa 2020-strategin antogs, bör unionen och medlemsstaterna arbeta för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla och samtidigt främja en harmonisk utveckling för unionen. Framför allt bör resurserna samlas och inriktas på att uppnå Europa 2020-målen, och målsättningar och effektivitet bör stärkas genom ökad resultatfokus. Den integrerade havspolitiken omfattas nu av nya EHFF, vilket också bidrar till de viktiga politiska mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) och följer fördragets allmänna mål att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.
(5) I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010, då Europa 2020-strategin antogs, bör unionen och medlemsstaterna arbeta för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla och samtidigt främja en harmonisk utveckling för unionen. Framför allt bör resurserna samlas och inriktas på att uppnå Europa 2020-målen, i synnerhet målen för sysselsättningen och bekämpningen av fattigdom, social utestängning och klimatförändringarna. Dessutom bör effektiviteten stärkas genom ökad resultatfokus. Den integrerade havspolitiken omfattas nu av nya EHFF, vilket också bidrar till de viktiga politiska mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) och följer fördragets allmänna mål att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.
Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 6
(6) För att se till att EHFF bidrar till att den gemensamma fiskeripolitikens, den integrerade havspolitikens och Europa 2020-strategins mål uppnås är det nödvändigt att fokusera på ett begränsatantal huvudprioriteringar som går ut på att främja innovation och kunskapsbaserat fiske och vattenbruk, främja ett hållbart och resurseffektivt fiske och vattenbruk och öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att släppa fram den tillväxt- och sysselsättningspotential som finns i kust- och inlandsfiskesamhällena samt främja diversifieringen av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin.
(6) För att se till att EHFF bidrar till att den gemensamma fiskeripolitikens, den integrerade havspolitikens och Europa 2020-strategins mål uppnås är det nödvändigt att identifiera en uppsättning huvudprioriteringar som går ut på att främja innovation och kunskapsbaserat fiske och vattenbruk, främja ett hållbart och resurseffektivt fiske och vattenbruk och öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att släppa fram den tillväxt- och sysselsättningspotential som finns i kust- och inlandsfiskesamhällena samt främja diversifieringen av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin.
Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
(7a) EHFF bör bidra till att förbättra levnadsstandarden för dem som får sin utkomst av fiskeriverksamhet och garantera bättre arbetsförhållanden för yrkesfiskarna, särskilt genom att se till att lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och bestämmelserna i kollektivavtal efterlevs.
Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt)
(7b) I syfte att undvika förvirring angående tillämpningen av bestämda finansieringsåtgärder inom EHFF och deras effekter på olika aktörer inom fiskerinäringen, är det lämpligt att införa en klar åtskillnad mellan fartygsägare och avlönade fiskare, på samma sätt som i ILO:s konvention nr 188.
Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 8
(8) Den gemensamma fiskeripolitikens övergripande mål är att säkra att fisket och vattenbruket bidrar till de långsiktigt hållbara miljömässiga villkor som är nödvändiga för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Den bör också bidra till ökad produktivitet, skälig levnadsstandard inom fiskerinäringen, stabila marknader, garanterade resurstillgångar, tryggad livsmedelsförsörjning och skäliga konsumentpriser.
(8) Den gemensamma fiskeripolitikens övergripande mål är att säkra att fisket och vattenbruket bidrar till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Den bör också bidra till ökad produktivitet, skälig levnadsstandard inom fiskerinäringen, stabila marknader, garanterade resurstillgångar, tryggad livsmedelsförsörjning och skäliga konsumentpriser.
Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 9
(9) Det är ytterst viktigt att bättre integrera miljöfrågorna i den gemensamma fiskeripolitiken som bör uppfylla målsättningarna och målen för unionens miljöpolitik och Europa 2020-strategin. Den gemensamma fiskeripolitiken är inriktad på att uppnå att de levande marina biologiska resurserna utnyttjas på ett sådant sätt att det är möjligt att återställa och hålla fiskbestånden vid nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag senast 2015. Genom den gemensamma fiskeripolitiken bör det införas försiktighets- och ekosystemsstrategier i fiskeriförvaltningen. Därför bör EHFF bidra till skyddet av havsmiljön i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi).
(9) Det är ytterst viktigt att bättre integrera miljöfrågorna i den gemensamma fiskeripolitiken som bör uppfylla målsättningarna och målen för unionens miljöpolitik och Europa 2020-strategin. Den gemensamma fiskeripolitiken är inriktad på att se till att de levande marina biologiska resurserna utnyttjas på ett sådant sätt att det är möjligt att återställa och hålla fiskbestånden vid nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag till 2015 om möjligt, och under alla förutsättningar senast till 2020. Inom den gemensamma fiskeripolitiken bör det tillämpas en balanserad strategi för hållbar utveckling som ska nås genom planering, utnyttjande och förvaltning av fisket, där hänsyn tas till förhoppningar och aktuella sociala behov utan att äventyra de fördelar som framtida generationer bör kunna dra av samtliga produkter och tjänster som det marina ekosystemet erbjuder. Därför bör EHFF bidra till skyddet av havsmiljön i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi).
Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt)
(9a) De åtgärder som finansieras genom EHFF bör vara förenliga med artiklarna 39 och 41 i EUF-fördraget, där det hänvisas till ett balanserat angreppssätt vad gäller tillämpningen av arbetsrätten och en effektiv samordning av insatser i fråga om yrkesutbildning.
Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 10
(10) Med tanke på omfattningen och effekterna av de insatser som ska finansieras genom verksamhetsprogrammen och med tanke på de strukturella problem som påträffas inom ramen för utvecklingen av fiskeri- och havsnäringarna och därtill medlemsstaternas begränsade resurser kan målen för denna förordning inte i tillräckligt hög grad uppnås av medlemsstaterna själva. De kan däremot uppnås i högre grad på unionsnivå genom flerårigt ekonomiskt stöd som inriktas på relevanta prioriteringar, och unionen kan anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(10) Med tanke på omfattningen och effekterna av de insatser som ska finansieras genom verksamhetsprogrammen och med tanke på de strukturella problem som påträffas inom ramen för utvecklingen av fiskeri-, vattenbruks- och havsnäringarna och därtill medlemsstaternas begränsade resurser kan målen för denna förordning inte i tillräckligt hög grad uppnås av medlemsstaterna själva. De kan däremot uppnås i högre grad på unionsnivå genom flerårigt ekonomiskt stöd som inriktas på relevanta prioriteringar, och unionen kan anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 11
(11) Finansieringen av den gemensamma fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens utgifter genom en och samma fond, EHFF, bör uppfylla behovet av förenkling och samtidigt stärka de två politikområdenas integrering. Utvidgningen av delad förvaltning till de gemensamma marknadsordningarna, inbegripet kompensationen för de yttersta randområdena samt kontroll- och datainsamlingsverksamhet bör bidra till ytterligare förenkling och minska den administrativa bördan både för kommissionen och medlemsstaterna och leda till större samstämmighet och effektivitet vad gäller beviljat stöd.
(11) Finansieringen av den gemensamma fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens utgifter genom en och samma fond, EHFF, bör uppfylla behovet av förenkling och samtidigt stärka de två politikområdenas integrering. Utvidgningen av delad förvaltning till de gemensamma marknadsordningarna, inbegripet kompensationen för de yttersta randområdena samt kontrollverksamhet och datainsamlings- och dataförvaltningsverksamhet bör bidra till ytterligare förenkling och minska den administrativa bördan både för kommissionen och medlemsstaterna och leda till större samstämmighet och effektivitet vad gäller beviljat stöd.
Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt)
(11a) Finansieringen bör överensstämma med vad som fastställs i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 11b (nytt)
(11b) Finansieringen bör inte påverka bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och det interinstitutionella avtalet av den xxx/201z mellan Europarlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 12
(12) Unionens budget bör finansiera utgifterna för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken genom en fond, EHFF, antingen direkt eller genom delad förvaltning med medlemsstaterna. Delad förvaltning med medlemsstaterna bör inte bara tillämpas för stödåtgärder för fiske, vattenbruk och lokalt ledd utveckling, utan även för gemensamma marknadsordningar och för kompensation för de yttersta randområdena samt för kontroll- och datainsamlingsverksamhet. Direktförvaltning bör tillämpas för vetenskapliga utlåtanden, frivilliga bidrag till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, rådgivande nämnder och insatser för att genomföra en integrerad havspolitik. De åtgärder som får finansieras genom EHFF bör specificeras.
(12) Unionens budget bör finansiera utgifterna för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken genom en fond, EHFF, antingen direkt eller genom delad förvaltning med medlemsstaterna. Delad förvaltning med medlemsstaterna bör inte bara tillämpas för stödåtgärder för fiske, vattenbruk och lokalt ledd utveckling, utan även för saluförings- och beredningsåtgärder och för kompensation för de yttersta randområdena samt för kontroll- och datainsamlingsverksamhet. Direktförvaltning bör tillämpas för utarbetande av produktions- och saluföringsplaner, lagringsstöd, vetenskapliga utlåtanden, frivilliga bidrag till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, rådgivande nämnder och insatser för att genomföra en integrerad havspolitik. De åtgärder som får finansieras genom EHFF bör specificeras.
Ändring 24 Förslag till förordning Skäl 14
(14) Enligt artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] (nedan kallad GFP-förordningen) bör unionens finansiella stöd genom EHFF vara villkorligt och bero på medlemsstaternas och aktörernas efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Villkorligheten är avsedd att spegla unionens ansvar att i det allmänna intresset garantera att de marina biologiska resurserna bevaras genom den gemensamma fiskeripolitiken, såsom föreskrivs i artikel 3 i EUF-fördraget.
(14) Enligt artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] (nedan kallad GFP-förordningen) bör unionens finansiella stöd genom EHFF vara villkorligt och bero på medlemsstaternas och aktörernas efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Villkorligheten är avsedd att spegla unionens ansvar att i det allmänna intresset garantera att de marina biologiska resurserna bevaras genom den gemensamma fiskeripolitiken samt säkerställa respekten för krav som är kopplade till främjandet av en hög sysselsättningsnivå och att garantera tillräckligt socialt skydd, såsom föreskrivs i artikel 3 respektive artikel 9 i EUF-fördraget.
Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 15
(15) Möjligheterna att uppnå GFP-målen skulle undermineras om unionens finansiella bidrag genom EHFF betalas ut till aktörer som redan i förväg inte iakttar de krav som är knutna till det allmänna intresset av att bevara de marina biologiska resurserna. Därför bör endast sådana aktörer godkännas som inom en viss tidsperiod innan stödansökan lämnas inte var delaktiga i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som är upptagna i unionens förteckning över IUU-fartyg i artikel 40.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999, och som inte har begått en allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 eller några andra överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler som på något sätt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet eller som utgör ett allvarligt hot mot ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som återställer och upprätthåller populationer av de fiskade arterna så att de hamnar över de nivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag..
(15) Möjligheterna att uppnå GFP-målen skulle undermineras om unionens finansiella bidrag genom EHFF betalas ut till aktörer som redan i förväg inte iakttar de krav som är knutna till det allmänna intresset av att bevara de marina biologiska resurserna. Därför bör sådana aktörer endast godkännas förutsatt att de inom en viss tidsperiod innan stödansökan lämnas inte var delaktiga i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som är upptagna i unionens förteckning över IUU-fartyg i artikel 40.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999, och inte heller var delaktiga i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som för ett sådant lands flagg som identifierats som icke-samarbetande tredjeland som avses i artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008. Vidare bör aktörer endast godkännas förutsatt att de inte har begått en allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 eller några andra överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler som på något sätt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet eller som utgör ett allvarligt hot mot ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som återställer och upprätthåller populationer av de fiskade arterna så att de hamnar över de nivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag.
Ändring 26 Förslag till förordning Skäl 17
(17) De konsekvenser som föreskrivs för det fall villkoren för stödberättigande inte uppfylls bör tillämpas när stödmottagare bryter mot GFP:s regler. För fastställandet av hur stort belopp som inte utgör stödberättigande utgifter bör hänsyn tas till hur allvarlig underlåtelsen att följa GFP:s regler är, den ekonomiska fördel som följer av underlåtelsen att följa GFP:s regler eller omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.
(17) De konsekvenser som föreskrivs för det fall villkoren för stödberättigande inte uppfylls bör tillämpas när stödmottagare bryter mot GFP:s regler. För fastställandet av hur stort belopp som inte utgör stödberättigande utgifter bör hänsyn tas till allvaret (inklusive omfattning, varaktighet och eventuell upprepning) av stödmottagarens bristande efterlevnad av GFP:s regler, den ekonomiska fördel som följer av underlåtelsen att följa GFP:s regler eller omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.
Ändring 27 Förslag till förordning Skäl 18
(18) Möjligheterna att uppnå GFP:s mål skulle också undermineras om finansiellt unionsstöd via EHFF betalas ut till medlemsstater som inte uppfyller de skyldigheter inom ramen för GFP som är knutna till det allmänna intresset att bevara marina biologiska resurser, t.ex. insamling av data och genomförande av kontrollskyldigheter. Om dessa skyldigheter inte uppfylls finns det även en risk för att medlemsstaterna inte upptäcker stödmottagare som inte är godtagbara eller insatser som inte berättigar till stöd.
(18) Möjligheterna att uppnå GFP:s mål skulle också undermineras om finansiellt unionsstöd via EHFF betalas ut till medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter när det gälleratt säkerställa en balans mellan fiskeflottan och fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 34.1 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken eller de skyldigheter inom ramen för GFP som är knutna till det allmänna intresset att bevara marina biologiska resurser, t.ex. insamling av data och genomförande av kontrollskyldigheter. Om dessa skyldigheter inte uppfylls finns det även en risk för att medlemsstaterna inte upptäcker stödmottagare som inte är godtagbara eller insatser som inte berättigar till stöd.
Ändring 28 Förslag till förordning Skäl 19
(19) För att förhindra att oberättigat stöd betalas ut men även för att uppmuntra medlemsstaterna att följa GFP:s regler eller att kräva att stödmottagaren följer dem bör man som försiktighetsåtgärd tillämpa både avbrytande av betalningsfristen och indragning av utbetalningar. Med hänsyn till proportionalitetsprincipen bör slutliga finansiella korrigeringar som får definitiva och oåterkalleliga konsekvenser endast tillämpas för utgifter som är direkt knutna till insatser under vilka underlåtelser att följa GFP:s regler har begåtts.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 29 Förslag till förordning Skäl 20
(20) För att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av de fonder som ger stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, med fonderna såväl för landsbygdsutveckling, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som för havs- och fiskepolitiken, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), har gemensamma bestämmelser fastställts för alla dessa fonder (nedan kallade GSR-fonderna) i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] Vid sidan av denna förordning innehåller EHFF särskilda bestämmelser med hänsyn till den gemensamma fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens specifika drag.
(20) För att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av de fonder som ger stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, med fonderna såväl för landsbygdsutveckling, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som för havs- och fiskepolitiken, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), har gemensamma bestämmelser fastställts för alla dessa fonder (nedan kallade GSR-fonderna) i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] Det måste även understrykas att fonderna kan användas som komplement för att på ett mer effektivt sätt uppnå prioriteringarna i unionens sammanhållningspolitik och Europa 2020-strategin. Det bör i detta avseende uppmärksammas att det krävs synergier mellan EHFF och ESF för att de viktiga målen på sysselsättningens, fattigdomsbekämpningens och den sociala utestängningens områden ska kunna uppnås. Vid sidan av denna förordning innehåller EHFF särskilda bestämmelser med hänsyn till den gemensamma fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens specifika drag.
Ändring 30 Förslag till förordning Skäl 22
(22) Unionens insatser bör komplettera medlemsstaternas eller bidra till dessa. För att garantera att det skapas ett betydande mervärde bör partnerskapet mellan kommissionen och medlemsstaterna stärkas genom arbetsformer som gerolika typer av partner möjlighet att delta, med full hänsyn tagen till medlemsstaternas institutionella befogenheter. Särskild vikt bör läggas vid att garantera att kvinnor och minoritetsgrupper representeras i tillräckligt hög grad, Partnerskapet gäller regionala, lokala och andra offentliga myndigheter såväl som andra berörda myndigheter, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheter, arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer och andra behöriga organ. Alla berörda partner bör delta i utarbetandet av partnerskapsavtalen, samt i utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering av programplaneringen.
(22) För att garantera att det skapas ett betydande mervärde bör partnerskapet mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheterocholika typer av partnerstärkas genom arbetsformer som ger dessa aktöreroch arbetsmarknadens berörda parter möjlighet att delta, med full hänsyn tagen till medlemsstaternas institutionella befogenheter. Partnerskapet gäller regionala, lokala och andra offentliga myndigheter såväl som andra berörda myndigheter, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheter, arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer, fiskeriindustrin och andra behöriga organ. Med hänsyn till fiskerisektorns särprägel bör deltagande av arbetsmarknadens parter som representerar olika undersektorer och territoriella nivåer, forskningsorganisationer samt nationella och regionala nät inom lokala aktionsgrupper för fiske säkras. Särskild vikt bör läggas vid att säkerställa att kvinnor och minoritetsgrupper representeras i tillräckligt hög grad, Alla berörda partner bör delta i utarbetandet av partnerskapsavtalen, samt i utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering av programplaneringen.
Ändring 31 Förslag till förordning Skäl 24
(24) Kommissionen bör fastställa en årlig fördelning av tillgängliga åtagandebemyndiganden med hjälp av objektiva och överskådliga kriterier. Kriterierna bör omfatta den historiska tilldelningen enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och den historiska förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006.
(24) Kommissionen bör fastställa en årlig fördelning av tillgängliga åtagandebemyndiganden med hjälp av objektiva och överskådliga kriterier. Kriterierna bör omfatta den tidigare tilldelningen enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och den tidigare förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006.
Ändring 32 Förslag till förordning Skäl 25
(25) Det är av yttersta vikt för den gemensamma fiskeripolitiken att vissa förhandsvillkor uppfylls, bland annat vad avser inlämnande av den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket, bevisad administrativ kapacitet att uppfylla datakraven för fiskeriförvaltningen och genomförandet av ett unionssystem för kontroll, inspektion och tillsyn.
(25) Det är av yttersta vikt för den gemensamma fiskeripolitiken att vissa förhandsvillkor uppfylls, bland annat vad avser inlämnande av den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket, bevisad administrativ kapacitet att uppfylla datakraven för fiskeriförvaltningen och genomförandet av ett unionssystem för kontroll, inspektion och tillsyn, samt att säkerställa att unionsrätten i fråga om arbetsförhållanden genomförs, i synnerhet de delar som handlar om säkerhet, hälsa och utbildning.
Ändring 33 Förslag till förordning Skäl 26
(26) I linje med målet att förenkla bör all EHFF-verksamhet som faller inom delad förvaltning (t.ex. kontroll och datainsamling) ske i form av ett samlat operativt program per medlemsstat, utformat efter nationell struktur. Programplaneringen kommer att omfatta perioden 1 januari 2014 – 31 december 2020. Varje medlemsstat bör utarbeta ett samlat operativt program. Varje program bör ha en strategi för att uppnå mål knutna till unionens prioriteringar för EHHF, och en uppsättning åtgärder. Programplaneringen bör överensstämma med unionens prioriteringar, men anpassas till det nationella sammanhanget och vara ett komplement till unionens övriga politikområden, särskilt landsbygdsutvecklings- och sammanhållningspolitiken.
(26) I linje med målet att förenkla bör all EHFF-verksamhet som faller inom delad förvaltning (t.ex. kontroll och datainsamling) ske i form av ett samlat operativt program per medlemsstat, utformat efter nationell struktur. Programplaneringen kommer att omfatta perioden 1 januari 2014 – 31 december 2020. Varje medlemsstat bör utarbeta ett samlat operativt program. Varje program bör ha en strategi för att uppnå mål knutna till unionens prioriteringar för EHHF, och en uppsättning åtgärder. Programplaneringen bör överensstämma med unionens prioriteringar, men anpassas till det nationella och regionala sammanhanget, särskilt de särskilda förutsättningar som råder i de yttersta randområdena, och vara ett komplement till unionens övriga politikområden, samtidigt som det nuvarande förvaltnings- och kontrollsystemet ska behållas så att det inte uppstår merkostnader eller förseningar i genomförandet av programmen.
Ändring 34 Förslag till förordning Skäl 30
(30) Medlemsstaterna bör utarbeta avsnittet om datainsamling i det operativa programmet i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet. Medlemsstaterna bör utarbeta en årlig arbetsplan i syfte att anpassa sig till de särskilda behoven på området datainsamling. Planen bör uppdateras årligen enligt kommissionens riktlinjer och den bör godkännas av kommissionen.
(30) Medlemsstaterna bör utarbeta avsnittet om datainsamling i det operativa programmet i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet. Medlemsstaterna bör utarbeta en årlig arbetsplan i syfte att anpassa sig till de särskilda behoven på området datainsamling och dataförvaltning. Planen bör uppdateras årligen enligt kommissionens riktlinjer och den bör godkännas av kommissionen.
Ändring 35 Förslag till förordning Skäl 31
(31) Det är nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom fisket. Därför bör EHFF stödja innovativa insatser och innovativ näringslivsutveckling.
(31) Det är nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom fisket. Därför bör EHFF stödja innovativa insatser och ekologiskt hållbar näringslivsutveckling, i enlighet med försiktighetsprincipen och en ekosystemsansats.
Ändring 36 Förslag till förordning Skäl 31a (nytt)
(31a) Till följd av de senaste årens ekonomiska turbulens i och med finanskrisen, upplever många unga personer svårigheter med att erhålla den finansiering som krävs för att ta steget in i fiskerinäringen. Stöd inom EHFF bör därför även inriktas på att bland annat hjälpa unga personer att få tillträde till fiskerinäringen genom att, till exempel, ge stöd till nyetablerade företag som grundats av personer som för första gången startat ett företag.
Ändring 37 Förslag till förordning Skäl 32
(32) Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra fiskeri- och havsnäringarnas konkurrensförmåga och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och samarbete mellan forskare och fiskare för att främja kunskapsspridning samt sörja för att det finns rådgivande tjänster som hjälper till att förbättra aktörernas prestanda och konkurrenskraft.
(32) Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra fiskeri- och havsnäringarnas konkurrensförmåga och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja yrkesutbildning (som utöver tekniska frågor även bör omfatta kunskap om hållbar fiskeriförvaltning och om korrekt hantering av fisk i syfte att uppnå bättre lönsamhet), bättre säkerhets-, hälso- och hygienförhållanden på arbetsplatsen, livslångt lärande och samarbete mellan forskare och fiskare för att främja kunskapsspridning samt sörja för att det finns rådgivande tjänster som hjälper till att förbättra aktörernas övergripande resultat och konkurrenskraft. EHFF måste även främja generationsförnyelse och föryngring inom denna yrkesgrupp, genom att skapa särskilda mekanismer för att främja unga människors etablering i näringen, vilket kräver att fiskaryrkets status uppvärderas genom att säkerställa högre standarder när det gäller säkerhets- och hälsoförhållanden ombord, allmän utbildning och yrkesutbildning samt inkomstökningar.
Ändring 38 Förslag till förordning Skäl 32a (nytt)
(32a) EHFF bör stödja det småskaliga fisket för att komma till rätta med de problem som är specifika för detta segment samt stödja en hållbar lokal förvaltning av berörda fisken och utvecklingen av kustsamhällena.
Ändring 39 Förslag till förordning Skäl 32b (nytt)
(32b) Eftersom små företag har svårt att få tillgång till unionsstöd bör EHFF uppmuntra genomförandet av kollektiva projekt och stödja tekniskt bistånd till ledarna för dessa projekt.
Ändring 40 Förslag till förordning Skäl 32c (nytt)
(32c) EHFF bör stödja hållbar och lokalt förankrad fiskeriförvaltning och utvecklingen av kustsamhällen.
Ändring 41 Förslag till förordning Skäl 32d (nytt)
(32d) EHFF bör uppmuntra deltagandet av små produktionsstrukturer inom det småskaliga kustfisket och inlandsfisket vid utarbetandet av kollektiva projekt och ge tekniskt bistånd till ledarna för dessa projekt.
Ändring 42 Förslag till förordning Skäl 33
(33) Hustrur till egenföretagande fiskare inom det småskaliga kustfisket spelar en erkänt viktig roll, och EHFF bör stödja utbildning och nätverksskapande som bidrar till att de kan utveckla sina yrkeskunskaper och ger dem medel att bättre klara de stödtjänster som de utför.
(33) Hustrur till egenföretagande fiskare inom det småskaliga kustfisket spelar en erkänt viktig roll, och EHFF bör stödja livslång utbildning och nätverksskapande som bidrar till att de kan utveckla sina yrkeskunskaper och ger dem medel att bättre klara de stödtjänster som de utför eller andra uppgifter som diversifieringen av fiskeriverksamheten ger upphov till.
Ändring 43 Förslag till förordning Skäl 33a (nytt)
(33a) EHFF bör stödja den sociala dialogen på unionsnivå samt på nationell, regional och lokal nivå genom att involvera arbetsmarknadens parter och genom att förstärka deras organisatoriska kapacitet.
Ändring 44 Förslag till förordning Skäl 33b (nytt)
(33b) Verksamhet med nära anknytning till fiske och vattenbruk, såsom den definieras av medlemsstaterna, t.ex. nätmakare, betesleverantörer, förpackare och andra som handlar direkt med fiskarna, bör vara berättigad till stöd från EHFF för att verksamheten ska kunna utvecklas i en riktning som bidrar till att förbättra sektorns funktion.
Ändring 45 Förslag till förordning Skäl 34
(34) Fiskare inom småskaligt kustfiske är underrepresenterade i den sociala dialogen, och EHFF bör därför stödja organisationer som främjar denna dialog i lämpliga forum.
(34) Fiskare inom kustfiske spelar en viktig social och territoriell roll, och EHFF bör därför stödja organisationer som främjar kustfiskets deltagande i den sociala dialogen i lämpliga forum.
Ändring 46 Förslag till förordning Skäl 34a (nytt)
(34a) Stöd bör ges till utarbetande och genomförande av fleråriga planer (artiklarna 9-11 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken).
Ändring 47 Förslag till förordning Skäl 35
(35) Med tanke på den potential som finns i diversifieringsmöjligheterna för fiskare inom småskaligt kustfiske och den viktiga roll som yrkesgruppen spelar i kustsamhällena, bör EHFF underlätta diversifieringen genom att stödja företagsetablering och investeringar i retroaktiv fartygsanpassning, utöver relevant utbildning för att få nödvändig yrkesmässig kompetens inom det relevanta området utanför fiskerinäringen.
(35) EHFF bör bidra till att skapa arbetstillfällen genom att stödja företagsetablering inom fiskerinäringen och utvecklingen av biverksamhet med koppling till fiske, utöver relevant utbildning för att få tillfredsställande yrkesmässig kompetens.
Ändring 48 Förslag till förordning Skäl 35a (nytt)
(35a) För att säkerställa en generationsväxling inom fiskeriyrket bör EHFF främja etablering av unga, bland annat genom bidrag till unga yrkesfiskare som för första gången förvärvar ett fartyg.
Ändring 49 Förslag till förordning Skäl 35b (nytt)
(35b) Det bör erinras om att Internationella arbetsorganisationen (ILO) anser att fiske är en farlig sysselsättning i jämförelse med andra sysselsättningar och att organisationen har ingått och utfärdat ett flertal avtal och rekommendationer i syfte att främja drägliga arbetsvillkor för fiskare. Principerna i dessa avtal och rekommendationer bör vara vägledande för hur EHFF-resurserna ska användas bättre.
Ändring 50 Förslag till förordning Skäl 36
(36) För att hälso- och säkerhetsbehov ombord ska kunna lösas bör EHFF stödja investeringar som omfattar säkerhets- och hygienvillkor ombord.
(36) För att hälso- och säkerhetsbehov ombord ska kunna lösas bör EHFF stödja investeringar som omfattar säkerhets- och hygienvillkor liksom en förbättring av boendeförhållandena ombord.
Ändring 51 Förslag till förordning Skäl 37
(37) Till följd av införandet av system med överlåtbara fiskenyttjanderätter enligt artikel 27 i [GFP-förordningen] och för att stödja medlemsstaternas genomförande av dessa nya system, bör EHFF bevilja stöd för kapacitetsuppbyggnad och utbyte av goda metoder.
utgår
Ändring 52 Förslag till förordning Skäl 37a (nytt)
(37a) I syfte att erkänna vikten av det maritima kulturarvet bör EHFF stödja investeringar för att skydda och bevara det maritima arvet och därtill hörande traditionellt hantverk.
Ändring 53 Förslag till förordning Skäl 38
(38) Införandet av system med överlåtbara fiskenyttjanderätter bör göra sektorn mer konkurrenskraftig. Det kan därför uppstå behov av nya karriärmöjligheter utanför fiskeverksamheten. EHFF bör därför främja diversifiering och jobbskapande i fiskesamhällen särskilt genom att stödja företagsetableringar och omställning av fartyg för småskaligt kustfiske till andra verksamheter inom havsnäringarna än fiskeverksamhet. Detta verkar vara lämpligt eftersom fartygen inom det småskaliga kustfisket inte omfattas av system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter.
utgår
Ändring 54 Förslag till förordning Skäl 38a (nytt)
(38a) I enlighet med Europa 2020-strategins mål att skapa sysselsättning bör EHFF dessutom avsätta resurser för att underlätta antagandet av åtgärder för att skapa sysselsättning och höja sysselsättningsnivån i alla led inom fiskerisektorn, från fångst och vattenbruk till beredning och saluföring.
Ändring 55 Förslag till förordning Skäl 38b (nytt)
(38b) I syfte att skapa en hållbar framtid för fisket, är det viktigt att EHFF främjar jobbskapande i fiskesamhällen, framför allt genom att stödja genomförandet av nya företagarinitiativ och hjälpa unga människor att få tillträde till yrken inom fiskerinäringen.
Ändring 56 Förslag till förordning Skäl 39
(39) Målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden. Överkapacitet har konstaterats vara en huvudorsak till överfiske. Det är därför av yttersta vikt att unionens fiskeflotta anpassas till mängden tillgängliga resurser. Åtgärderna för att få bort överkapaciteten med hjälp av offentligt stöd till tillfällig eller permanent uppläggning eller skrotning har visat sig vara föga effektiva. EHFF kommer därför att stödja inrättande och förvaltning av system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter som syftar till att minska överkapaciteten och förbättra de berörda aktörernas ekonomiska resultat och lönsamhet.
utgår
Ändring 57 Förslag till förordning Skäl 40
(40) Då överkapacitet är en av det främsta orsakerna till överfiske bör åtgärder vidtas för att anpassa unionens fiskeflotta till de tillgängliga resurserna. I detta sammanhang bör EHFF stödja inrättande, anpassning och förvaltning av de system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter som GFP infört som förvaltningsverktyg för att minska överkapaciteten.
utgår
Ändring 59 Förslag till förordning Skäl 40a (nytt)
(40a) De medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter vad gäller datainsamling och dataöverföring eller som inte rapporterar sin fiskeflottas verkliga fiskekapacitet bör få sina medel från EHFF frysta eller minskade.
Ändring 60 Förslag till förordning Skäl 40b (nytt)
(40b) För att garantera att medlemsstaterna respekterar de tak för fiskekapaciteten som fastställs i bilaga II i [förordning (EU) nr .../.... om den gemensamma fiskeripolitiken] bör kommissionen ges behörighet att besluta att helt eller delvis ställa in betalningar och åtaganden för operativa program i medlemsstater som, efter en översyn tre år efter ikraftträdandet av denna förordning, bevisats överskrida sina kapacitetstak.
Ändring 61 Förslag till förordning Skäl 40c(nytt)
(40c) De medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter vad gäller datainsamling och dataöverföring eller som inte rapporterar sin fiskeflottas verkliga storlek och kapacitet bör få sina medel från EHFF frysta eller minskade.
Ändring 62 Förslag till förordning Skäl 40d (nytt)
(40d) För att bevara fiskarnas inkomster bör EHFF bidra till de gemensamma fonder som täcker förluster på grund av naturkatastrofer, ogynnsamma väderfenomen, miljökatastrofer eller sjukdomar eller kraftiga ökningar av priset på bränsle.
Ändring 63 Förslag till förordning Skäl 41
(41) Det är av yttersta vikt att integrera miljöhänsyn i EHFF och stödja genomförandet av bevarandeåtgärder inom GFP, men dock med beaktande av de skilda villkor som råder i unionens olika vatten. Av detta skäl är det nödvändigt att utveckla en regionaliserad strategi för bevarandeåtgärder.
(41) Det är av yttersta vikt att integrera miljöhänsyn i EHFF och stödja genomförandet av bevarandeåtgärder inom GFP, men dock med beaktande av de skilda villkor som råder i unionens olika vatten. Av detta skäl är det nödvändigt att utveckla en regionaliserad strategi för bevarandeåtgärder med ett flerårigt synsätt inom fiskeriförvaltningen som prioriterar fastställandet av fleråriga planer som avspeglar de biologiska särdragen hos de olika arterna och särdragen i de olika fiskena.
Ändring 64 Förslag till förordning Skäl 41a (nytt)
(41a) Det är synnerligen viktigt att lindra följderna av klimatförändringarna i kustområden och marina ekosystem. EHFF bör stödja investeringar som syftar till att minska fiskerisektorns andel av växthusgasutsläppen och projekt som syftar till att skydda och återställa sjögräsängar och kustnära våtmarker, vilka utgör kolsänkor av avgörande betydelse.
Ändring 65 Förslag till förordning Skäl 42
(42) I samma anda bör EHFF hjälpa till att minska fiskets inverkan på havsmiljön, särskilt genom att främja miljöinnovation, mer selektiva fiskeredskap och selektiv fiskeutrustning samt genom åtgärder för skydd och återuppbyggnad av den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen, liksom deras tjänster, i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.
(42) I samma anda bör EHFF hjälpa till att minska fiskets negativa inverkan på havsmiljön, minska utsläppen av växthusgaser, uppmuntra användning av mer selektiva fiskeredskap och selektiv fiskeutrustning och bidra till utvecklingen av bränslesnålare fartyg. EHFF bör framför allt främja innovation på miljöområdet avseende fartygsskrov, motorer och fiskeredskap, samt åtgärder för skydd och återuppbyggnad av den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen, liksom deras tjänster, i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och Europa 2020-strategins överordnade mål avseende klimatförändringarna.
Ändring 66 Förslag till förordning Skäl 42a (nytt)
(42a) För att bidra till en gynnsam utveckling av bestånden och för att upprätthålla fiskeverksamheten under perioder då inget förbud råder, bör EHFF kunna stödja genomförandet av biologiska återhämtningsperioder, förutsatt att sådana perioder, när de inträffar under vissa kritiska faser av arternas livscykel, är nödvändiga för ett hållbart utnyttjande av fiskresurserna.
Ändring 67 Förslag till förordning Skäl 42b (nytt)
(42b) För att minska fiskets inverkan på marina ekosystem bör EHFF stödja inrättandet, övervakningen och kontrollen av ett sammanhängande nätverk av områden för återhämtning av fiskbestånd.
Ändring 69 Förslag till förordning Skäl 43a (nytt)
(43a) Med tanke på den investeringsrisk som är förenad med fiskeriverksamhet, bör EHFF bidra till företagssäkerheten genom att ge möjlighet till försäkring mot produktionsrisker och på så sätt säkra producenternas inkomster vid onormala produktionsförluster främst till följd av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, plötsliga förändringar i vattenkvaliteten, sjukdomar eller parasitangrepp och förstörda produktionsverktyg.
Ändring 70 Förslag till förordning Skäl 44
(44) Mot bakgrund av fiskehamnarnas, landningsplatsernas och skyddshamnarnas stora betydelse bör EHFF stödja relevanta investeringar särskilt i syfte att öka energieffektiviteten, miljöskyddet, kvaliteten på landade produkter samt säkerhets- och arbetsvillkoren.
(44) Mot bakgrund av fiskehamnarnas, auktionshallarnas, landningsplatsernas och skyddshamnarnas stora betydelse bör EHFF stödja relevanta investeringar särskilt i syfte att öka energieffektiviteten, miljöskyddet, kvaliteten på landade produkter samt säkerhets- och arbetsvillkoren.
Ändring 71 Förslag till förordning Skäl 44a (nytt)
(44a) För att främja det småskaliga kustfisket bör medlemsstaterna till sitt operativa program foga en handlingsplan för det småskaliga kustfiskets utveckling, konkurrenskraft och hållbarhet.
Ändring 72 Förslag till förordning Skäl 44b (nytt)
(44b) EMFF bör stödja inrättandet av ett sammanhängande nätverk av återhämtningsområden för fiskbestånden, där all fiskeverksamhet är förbjuden och där det ingår områden som är viktiga för fiskarnas produktionsförmåga, framför allt områden där fiskbestånden ynglar, leker och söker föda.
Ändring 73 Förslag till förordning Skäl 44c (nytt)
(44c) Vissa av EHFF:s bestämmelser bör anpassas efter de yttersta randområdena men ändå sträva efter att uppfylla det huvudsakliga målet för hållbart och ansvarsfullt fiske och vattenbruk. EHFF bör ta särskild hänsyn till eftersläpningen i vissa av dessa regioner när det gäller utvärderingen av resurserna, infrastrukturerna, den kollektiva organisationen och uppföljningen av verksamheten och produktionen. Således bör EHFF göra det möjligt att säkerställa en modernisering av industrin, i synnerhet när det gäller infrastrukturen, liksom en förnyelse och modernisering av produktionsverktygen, samtidigt som man beaktar de faktiska förhållandena i varje havsområde i de yttersta randområdena och tillgängligheten till resurser.
Ändring 74 Förslag till förordning Skäl 45
(45) Det är avgörande för unionen att uppnå en hållbar balans mellan de limniska resurserna och utnyttjandet av dem, Därför bör det, med vederbörlig hänsyn tagen till miljöpåverkan samtidigt som dessa näringsgrenar garanteras ekonomisk hållbarhet, införas lämpliga bestämmelser till stöd för inlandsfisket.
(45) Det är avgörande för unionen att uppnå en hållbar balans mellan de limniska resurserna och utnyttjandet av dem, eftersom flodområden, flodmynningar och kustnära laguner utgör privilegierade livsmiljöer för fortplantning och fungerar som kläckningsplats för ungfiskar av många olika arter. Därför bör det, med vederbörlig hänsyn tagen till miljöpåverkan samtidigt som dessa näringsgrenar garanteras ekonomisk hållbarhet, införas lämpliga bestämmelser till stöd för inlandsfisket.
Ändring 75 Förslag till förordning Skäl 46
(46) I linje med kommissionens strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket, GFP-målen och Europa 2020-strategin, bör EHFF stödja en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av vattenbruket.
(46) I linje med kommissionens strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket, GFP-målen och Europa 2020-strategin, bör EHFF stödja en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av vattenbruket, där tyngdpunkten särskilt vilar vid främjande av miljöinnovation, minskning av beroendet av fiskmjöl och fiskolja, förbättrande av odlade organismers välbefinnande samt främjande av ekologiskt vattenbruk med slutna kretslopp.
Ändring 76 Förslag till förordning Skäl 46a (nytt)
(46a) På grund av den eventuella inverkan som odlade djur som rymt från anläggningar för vattenbruk kan ha på vilda bestånd, bör EHFF inte ge incitament för odling av exotiska arter eller genetiskt modifierade organismer.
Ändring 77 Förslag till förordning Skäl 47
(47) Vattenbruket bidrar till tillväxt och arbetstillfällen i kust- och landsbygdsområden. Det är därför avgörande att EHFF är tillgänglig för vattenbruksföretag, särskilt små och medelstora företag, och bidrar till att nya vattenbruksföretag kan etablera sig. Det är nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom vattenbruket. EHFF bör därför stödja innovativa insatser och företagsutveckling särskilt inom annan produktion än livsmedelsproduktion och offshore-vattenbruk.
(47) Vattenbruket bidrar till tillväxt och arbetstillfällen i kust- och landsbygdsområden. Det är därför avgörande att EHFF är tillgänglig för vattenbruksföretag, oberoende av deras storlek, och bidrar till att nya vattenbruksföretag kan etablera sig. Det är nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom vattenbruket. EHFF bör därför stödja innovativa insatser och utveckling av vattenbruksföretag i allmänhet, däribland vattenbruk avsett för annan produktion än livsmedelsproduktion och offshore-vattenbruk.
Ändring 78 Förslag till förordning Skäl 48
(48) Nya inkomstformer kombinerade med vattenbruksverksamhet har redan visat sitt mervärde inom företagsutvecklingen. Därför bör EHFF stödja dessa biverksamheter utanför vattenbruket som t.ex. sportfisketurism och utbildnings- eller miljöverksamhet.
(48) Nya inkomstformer kombinerade med vattenbruksverksamhet har redan visat sitt mervärde inom företagsutvecklingen. Därför bör EHFF stödja dessa biverksamheter utanför vattenbruket som t.ex. sportfisketurism, vattenbruksturism som främjar vattenbrukssektorn och dess produkter samt utbildnings- eller miljöverksamhet.
Ändring 79 Förslag till förordning Skäl 49
(49) Ett annan viktig möjlighet för vattenbruksföretagen att öka sina inkomster är att öka höja produkternas värde genom att själva bearbeta och saluföra sina produkter, eller att införa nya arter med goda marknadsförutsättningar och därigenom diversifiera produktionen.
(49) En annan viktig möjlighet för vattenbruksföretagen att öka sina inkomster är att öka produkternas värde genom att själva bearbeta och saluföra sina produkter, eller att införa nya arter som är biologiskt kompatibla med befintliga arter och som har goda marknadsförutsättningar, och därigenom diversifiera produktionen.
Ändring 80 Förslag till förordning Skäl 50
(50) Det är nödvändigt att identifiera de områden som bäst lämpar sig för utveckling av vattenbruket, både vad avser tillgång till vatten och utrymme, och EHFF bör stödja de nationella myndigheterna i deras strategiska val på nationell nivå.
(50) Det är nödvändigt att identifiera de geografiska områden som bäst lämpar sig för utveckling av vattenbruket, både vad avser tillgång till vatten och utrymme, och att ta fram en försiktighetsmetod för att garantera beståndens hållbarhet, och EHFF bör därför stödja de nationella myndigheterna i deras strategiska val på nationell nivå och de regionala myndigheterna för deras regionala variationer.
Ändring 81 Förslag till förordning Skäl 51
(51) Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra vattenbrukets konkurrensförmåga och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och nätverksbildning för att stimulera kunskapsspridning samt sörja för att det finns rådgivande tjänster som hjälper till att förbättra aktörernas prestanda och konkurrenskraft.
(51) Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra vattenbrukets konkurrensförmåga och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och nätverksbildning för att stimulera spridning och utbyte av kunskaper och bästa praxis, genom alla tillgängliga behöriga rådgivande tjänster (vad gäller tillgänglig material), även branschorganisationer, så att de kan bidra till att förbättra aktörernas övergripande resultat och konkurrenskraft.
Ändring 82 Förslag till förordning Skäl 51a (nytt)
(51a) Med tanke på att det är nödvändigt att identifiera de geografiska områden som bäst lämpar sig för utveckling av vattenbruket, vad avser tillgång till vatten och mark, bör EHFF stödja de nationella och regionala myndigheterna i deras strategiska val, särskilt för att identifiera och kartlägga områden som kan anses bäst lämpade för vattenbruk, med hänsyn tagen till eventuella förfaranden för fysisk planering i kust- och havsområdena.
Ändring 83 Förslag till förordning Skäl 52
(52) För att främja ett miljömässigt hållbart vattenbruk bör EHFF stödja vattenbruksverksamhet som i hög grad respekterar miljön, omställning till miljöledningssystem, användning av revisionssystem och omställning till ekologiskt vattenbruk. I samma anda bör EHFF också stödja vattenbruk som tillhandahåller särskilda miljötjänster.
(52) För att främja ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart vattenbruk bör EHFF stödja vattenbruksverksamhet som i hög grad respekterar miljön, omställning till hållbar förvaltning, användning av revisionssystem och omställning till ekologiskt vattenbruk. I samma anda bör EHFF också stödja vattenbruk som tillhandahåller särskilda miljötjänster och tjänster av allmänt intresse.
Ändring 84 Förslag till förordning Skäl 53
(53) Det är viktigt att skydda konsumenterna, och EHFF bör garantera adekvat stöd till odlarna för att hindra och dämpa de risker med avseende på allmänhetens hälsa och djurhälsan som vattenbruksodling kan skapa.
(53) Det är viktigt att skydda konsumenterna, och EHFF bör garantera adekvat stöd till odlarna för att hindra och dämpa de risker med avseende på allmänhetens hälsa och djurhälsan som vattenbruksodling kan skapa, särskilt genom program som syftar till att minska vattenbruksverksamhetens beroende av veterinärmedicinska preparat.
Ändring 85 Förslag till förordning Skäl 53a (nytt)
(53a) EMFF bör stödja inrättandet av ett sammanhängande nätverk av återhämtningsområden för fiskbestånden, i vilket områden som är viktiga för fiskarnas produktionsförmåga ingår, framför allt områden där fiskbestånden ynglar, leker och söker föda och inom vilka all fiskeverksamhet är förbjuden.
Ändring 86 Förslag till förordning Skäl 54
(54) Det finns en erkänd investeringsrisk förknippad med vattenbruksverksamhet, och EHFF bör bidra till företagssäkerheten genom att ge möjlighet till beståndsförsäkring och på så sätt säkra producenternas inkomster vid onormala produktionsförluster främst till följd av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, plötsliga förändringar i vattenkvaliteten, sjukdomar eller parasitangrepp och förstörda produktionsanläggningar.
(54) Det finns en erkänd investeringsrisk förknippad med vattenbruksverksamhet, och EHFF bör bidra till företagssäkerheten genom att ge möjlighet till beståndsförsäkring eller genom att främja inrättandet av gemensamma fonder och på så sätt säkra producenternas inkomster vid onormala produktionsförluster främst till följd av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, plötsliga förändringar i vattenkvaliteten, sjukdomar eller parasitangrepp och förstörda produktionsanläggningar.
Ändring 87 Förslag till förordning Skäl 55
(55) Med tanke på att den lokalt ledda strategin för lokal utveckling under en rad år har visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja kustfiske- och landsbygdsområdenas utveckling, eftersom den tar full hänsyn till det sektorsövergripande behovet att skapa en inifrån kommande utveckling, bör stödet fortsätta att betalas ut och stärkas i framtiden.
(55) Med tanke på att den lokalt ledda strategin för lokal utveckling under en rad år har visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja fiskesamhällen och landsbygdssamhällen, eftersom den tar full hänsyn till det sektorsövergripande behovet att skapa en inifrån kommande utveckling, bör stödet fortsätta att betalas ut och stärkas i framtiden.
Ändring 88 Förslag till förordning Skäl 56
(56) I områden som är beroende av fisket bör den lokalt ledda utvecklingen främja innovativa strategier som skapar tillväxt och arbetstillfällen, särskilt genom att höja fiskeriprodukternas värde och diversifiera den lokala ekonomin mot nya ekonomiska verksamhetsområden, t.ex. genom ”blå tillväxt” och inom de bredare havsnäringarna.
(56) I områden som är beroende av fisket bör den lokalt ledda utvecklingen främja innovativa strategier som skapar tillväxt och arbetstillfällen, särskilt genom att höja fiskeriprodukternas värde och även diversifiera den lokala ekonomin även mot nya ekonomiska verksamhetsområden, t.ex. genom ”blå tillväxt” och inom de bredare havsnäringarna.
Ändring 89 Förslag till förordning Skäl 57
(57) En hållbar utveckling i fiskeberoende områden bör bidra till EU2020-målen att främja social delaktighet och insatser för att bekämpa fattigdom och att få igång innovation på lokal nivå samt till målet att uppnå territoriell sammanhållningen, en av Lissabonfördragets huvudprioriteringar.
(57) En hållbar utveckling i fiskeberoende områden bör bidra till EU2020-målen att främja social delaktighet och insatser för att bekämpa fattigdom, öka sysselsättningen och att få igång innovation, inklusive social innovation, på lokal nivå samt till målet att uppnå territoriell sammanhållning, en av Lissabonfördragets huvudprioriteringar.
Ändring 90 Förslag till förordning Skäl 58
(58) Den lokalt ledda utvecklingen bör genomföras genom en decentraliserad metod och lokala partnerskap med företrädare för allmänheten, den privata sektorn och civilsamhället, som speglar det lokala samhället på ett korrekt sätt. Det är de lokala aktörerna som är bäst lämpade att utarbeta och genomföra integrerade och sektorsövergripande lokala utvecklingsstrategier som fyller de lokala behoven i de fiskeriberoende områdena. För att garantera de lokala aktionsgruppernas representativitet är det viktigt att ingen enskild intressegrupp har mer än 49 % av rösträtten i de beslutsfattande organen.
(58) Den lokalt ledda utvecklingen bör genomföras genom en decentraliserad metod och lokala partnerskap med företrädare för allmänheten, den privata sektorn och civilsamhället, som speglar det lokala samhället på ett korrekt sätt. Det är de lokala aktörerna som är bäst lämpade att utarbeta och genomföra integrerade och sektorsövergripande lokala utvecklingsstrategier som fyller de lokala behoven i de fiskeriberoende områdena. För att se till att de lokala aktionsgruppernaär representativaoch att dessa gruppers insatser tar itu med utmaningarna inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, är det viktigt att yrkesfiskarna och/eller vattenbrukarna utgör en majoritet bland de företrädda ekonomiska aktörerna i de beslutsfattande organen.
Ändring 91 Förslag till förordning Skäl 60
(60) Stödet till de fiskeriberoende områdena genom EHFF bör samordnas med det stöd till lokal utveckling som erbjuds genom andra unionsfonder, och det bör täcka alla aspekter av utarbetandet/förberedandet och genomförandet av de lokala utvecklingsstrategierna och de lokala aktionsgruppernas insatser samt kostnaderna för informationsåtgärder och dynamiskt ledarskap i området och för att driva de lokala partnerskapen.
(60) Stödet till de fiskeriberoende områdena genom EHFF bör samordnas med det stöd till lokal utveckling som erbjuds genom andra unionsfonder, och det bör täcka alla aspekter av utarbetandet/förberedandet och genomförandet av de lokala utvecklingsstrategierna och de lokala aktionsgruppernas insatser samt kostnaderna för informationsåtgärder och dynamiskt ledarskap i området och för att driva de lokala partnerskapen. Detta stöd bör omfatta möjligheten att få tillgång till tekniskt stöd, särskilt finansieringslösningar för att utarbeta lokala utvecklingsprojekt, inom framför allt det småskaliga kustnära fisket samt inlandsfisket.
Ändring 92 Förslag till förordning Skäl 61
(61) För att garantera fiskeri- och vattenbruksnäringarnas överlevnad på en kraftigt konkurrensutsatt marknad bör det fastställas bestämmelser om beviljande av stöd för genomförande av [förordning (EU) nr [...] om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter] samt för saluföringsåtgärder och beredning som aktörerna själva utför för att ge sina fiskeri- och vattenbruksprodukter maximalt värde. Det är särskilt viktigt att främja insatser som integrerar produktion, beredning och saluföringsverksamhet längs hela distributionskedjan. Som en anpassningsåtgärd med avseende på den nya politiken med förbud mot utkast, bör EHFF också ge stöd för beredning av oönskade fångster.
(61) För att garantera fiskeri- och vattenbruksnäringarnas överlevnad på en kraftigt konkurrensutsatt marknad bör det fastställas bestämmelser om beviljande av stöd för genomförande av [förordning (EU) nr [...] om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter] samt för saluföringsåtgärder och beredning som aktörerna själva utför för att ge sina fiskeri- och vattenbruksprodukter maximalt värde. Det är särskilt viktigt att främja insatser som integrerar produktion, beredning och saluföringsverksamhet längs hela distributionskedjan.
Ändring 93 Förslag till förordning Skäl 62
(62) Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer bör prioriteras genom att de beviljas stöd. Lagringsstödet och stödet för produktions- och saluföringsplaner bör gradvis fasas ut eftersom dessa särskilda stödtyper har förlorat sitt intresse mot bakgrund av att unionens marknad för dessa produkter har fått en annan struktur och att starka producentorganisationer blir allt viktigare.
(62) Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer bör prioriteras genom att de beviljas stöd.
Ändring 94 Förslag till förordning Skäl 63
(63) Yrkesfiskarna inom det småskaliga kustfisket ställs inför en växande konkurrens och EHFF bör stödja företagarinitiativ från denna yrkesgrupp som går ut på att höja värdet på den fisk de fångar, särskilt initiativ som innebär att de själva utför beredning eller direkt saluför den fisk de fångat.
(63) Yrkesfiskarna inom det småskaliga kustfisket ställs inför en växande konkurrens och vissa kustsamhällen är beroende av fisket. EHFF bör därför stödja företagarinitiativ från denna yrkesgrupp som går ut på att höja värdet på den fisk de fångar, särskilt initiativ som innebär att de själva utför beredning eller direkt saluför den fisk de fångat.
Ändring 95 Förslag till förordning Skäl 63a (nytt)
(63a) EHFF bör ge stöd åt företagarinitiativ och kollektiva initiativ som syftar till att nå unionens mål för miljöskydd och bevarande av fiskeresurser genom att vidta kollektiva åtgärder för miljöåtaganden, framför allt för inlandsfisket.
Ändring 96 Förslag till förordning Skäl 64
(64) Fiskeverksamheten i Europeiska unionens yttersta randområden ställs inför svårigheter, särskilt på grund av de extra kostnaderna för saluföringen av vissa fiskeriprodukter till följd av de särskilda nackdelar som erkänns genom artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(64) Med tanke på att fiskeverksamheten i Europeiska unionens yttersta randområden ställs inför svårigheter, särskilt på grund av avståndet och deras särskilda klimatförhållanden, bör EHFF ta hänsyn till de särskilda nackdelar som erkänns genom artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ändring 97 Förslag till förordning Skäl 65
(65) För att vissa fiskeriprodukter från Europeiska unionens yttersta randområden skulle kunna behålla sin konkurrenskraft jämfört med liknande produkter från andra regioner i unionen införde unionen år 1992 åtgärder för att kompensera för de anknutna extrakostnaderna inom fiskerisektorn. De åtgärder som gäller för perioden 2007-2013 fastställs i rådets förordning (EG) nr 791/20071. Det är nödvändigt att fortsätta att bevilja stöd för att kompensera de extra kostnaderna för saluföringen av vissa fiskeriprodukter även efter den1 januari 2014.
(65) För att vissa fiskeriprodukter från Europeiska unionens yttersta randområden skulle kunna behålla sin konkurrenskraft jämfört med liknande produkter från andra regioner i unionen införde unionen år 1992 åtgärder för att kompensera för de anknutna extrakostnaderna inom fiskerisektorn. De åtgärder som gäller för perioden 2007-2013 fastställs i rådets förordning (EG) nr 791/20071. Med tanke på svårigheterna att bedriva fiske i de yttersta randområdena är det nödvändigt att höja stödet för att kompensera för de extra kostnaderna för saluföringen av vissa fiskeriprodukter efter den 1 januari 2014.
Ändring 98 Förslag till förordning Skäl 66
(66) Med tanke på de olika saluföringsvillkor som råder i de yttersta randområden som berörs samt variationerna när det gäller fångster, bestånd och marknadsefterfrågan, är det lämpligt att låta de berörda medlemsstaterna fastställa vilka fiskeriprodukter som ska berättiga till kompensation, de respektive maximikvantiteterna för dessa produkter samt de olika kompensationsbeloppen inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat.
(66) Med tanke på de olika produktions-, berednings- och saluföringsvillkor för fiskeri- och vattenbruksprodukter som råder i de yttersta randområden som berörs samt variationerna när det gäller fångster, bestånd och marknadsefterfrågan, är det lämpligt att låta de berörda medlemsstaterna fastställa vilka fiskeri- och vattenbruksprodukter eller kategorier av sådana produkter som ska berättiga till kompensation, de respektive maximikvantiteterna för dessa produkter samt de olika kompensationsbeloppen inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat.
Särskild omröstning Förslag till förordning Skäl 68
(68) Medlemsstaterna bör fastställa kompensationsbeloppet till en nivå som på ett lämpligt sätt väger upp de extra kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelar som präglar de yttersta randområdena, särskilt kostnaderna för transport av produkterna till den europeiska fastlandet. För att motverka överkompensation bör beloppet stå i proportion till de extra kostnader som stödet kompenserar för, och det får aldrig överstiga 100 % av kostnaderna för transport till det europeiska fastlandet och andra anknutna kostnader. Därför bör även andra typer av offentliga åtgärder som påverkar de extra kostnadernas storlek beaktas vid fastställandet av beloppet.
(68) Medlemsstaterna bör fastställa kompensationsbeloppet till en nivå som på ett lämpligt sätt väger upp de extra kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelar som präglar de yttersta randområdena, särskilt kostnaderna för transport av produkterna till den europeiska fastlandet.
Ändring 100 Förslag till förordning Skäl 69
(69) Det är av avgörande betydelse att se till att medlemsstaterna och aktörerna har medel att utföra kontroller av hög kvalitet och därigenom kan säkra att den gemensamma fiskeripolitikens regler efterlevs och skapa förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser. EHFF bör därför stödja medlemsstaterna och aktörerna i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009. Genom att bidra till att skapa en efterlevnadskultur kan detta stöd också bidra till hållbar tillväxt.
(69) Det är av avgörande betydelse att se till att medlemsstaterna och aktörerna har medel att utföra kontroller av hög kvalitet och därigenom kan säkra att den gemensamma fiskeripolitikens regler efterlevs och skapa förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser. EHFF bör därför stödja medlemsstaterna och aktörerna i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009. Genom att bidra till att skapa en efterlevnadskultur kan detta stöd också bidra till hållbar tillväxt. För att harmonisera och stärka kontrollen bör medlemsstaterna även kunna införa gemensamma kontrollsystem.
Ändring 101 Förslag till förordning Skäl 70
(70) Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för genomförandet av kontrollsystemet bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond i framtiden beviljas via EHFF.
(70) Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för genomförandet av kontrollsystemet bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond i framtiden ökas via EHFF.
Ändring 102 Förslag till förordning Skäl 72a (nytt)
(72a) EHFF bör bevilja medel för extra kontrollverksamhet och inspektioner i sådana områden där olagligt, orapporterat och oreglerat fiske har rapporterats.
Ändring 103 Förslag till förordning Skäl 73
(73) Det bör antas bestämmelser om stöd till datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet, särskilt stöd till nationella program och hantering och användning av data för vetenskapliga ändamål och för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond fortsättningsvis beviljas via EHFF.
(73) Berörda intressenter bör informeras om förfarandena av de rådgivande nämnderna. Det bör antas bestämmelser om stöd till datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet, särskilt stöd till nationella program och hantering och användning av data för vetenskapliga ändamål och för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond fortsättningsvis beviljas via EHFF.
Ändring 104 Förslag till förordning Skäl 73a (nytt)
(73a) Den avgörande betydelsen av att finansiera datainsamling, hörnstenen i den gemensamma fiskeripolitiken, bör understrykas, eftersom denna finansiering är en nödvändig förutsättning för att det ska kunna fastställas precisa och uppnåbara mål, framför allt i fråga om maximal hållbar avkastning och en bättre förvaltning av fisket. Det är därför viktigt att se till att datainsamlingen tilldelas medel från EHFF:s budget som motsvarar dess betydelse. Det är också viktigt att föreskriva en samfinansieringsgrad som möjliggör en omfattande bedömning av de europeiska fiskbeståndens tillstånd.
Ändring 105 Förslag till förordning Skäl 74
(74) Det är också nödvändigt att stödja samarbetet mellan medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, samarbetet med tredjeländer avseende insamling av data inom ett och samma havsområde, samt samarbetet med relevanta internationella vetenskapliga organ.
(74) Det är också nödvändigt att stödja samarbetet mellan medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, samarbetet med tredjeländer avseende insamling av data inom ett och samma havsområde, samt samarbetet med relevanta internationella vetenskapliga organ och regionala rådgivande nämnder.
Ändring 106 Förslag till förordning Skäl 76
(76) Uttalanden från rådet, Europaparlamentet och regionkommittén visar att det krävs fortsatt finansiering för genomförandet och den fortsatta utvecklingen av den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen.
(76) Uttalanden från rådet, Europaparlamentet och regionkommittén visar, liksom även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 av den 30 november 2011 om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik1, att det krävs fortsatt finansiering för genomförandet och den fortsatta utvecklingen av den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen. Utvecklingen av havsfrågor genom ekonomiskt stöd till åtgärder inom ramen för den integrerade havspolitiken förväntas ha en betydande inverkan i fråga om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
__________________
1 EUT L 321, 5.12.2011, s. 1.
Ändring 107 Förslag till förordning Skäl 76a (nytt)
(76a) I detta avseende bör EHFF utformas för att stödja det förberedande arbetet med åtgärder för att främja den integrerade havspolitikens strategiska mål, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till deras kumulativa effekter utifrån ekosystemsansatsen, samt till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft i kustområden, öområden och yttersta randområden och till främjandet av den integrerade havspolitikens internationella dimension.
Ändring 108 Förslag till förordning Skäl 77
(77) EHFF bör stödja integrerad havsstyrning på alla nivåer, i synnerhet genom utbyte av goda metoder och genom utveckling och genomförande av havsområdesstrategier. Syftet med strategierna är att skapa en integrerad ram inom vilken man tar itu med utmaningar som rör de europeiska havsområdena och stärker samarbetet mellan berörda aktörer för att se till att unionens finansieringsinstrument och fonder utnyttjas optimalt och för att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen.
(77) EHFF bör stödja integrerad havsstyrning på alla nivåer, i synnerhet genom utbyte av goda metoder och genom utveckling och genomförande av havsområdesstrategier. I detta sammanhang är det mycket viktigt att förbättra havsstyrningen, inbegripet genom stärkt samarbete och samordning, på lämplig nivå och bland de behöriga myndigheter som utövar kustbevakningsfunktioner i unionen, för att säkerställa sundare, säkrare och tryggare hav och oceaner, särskilt genom genomförandet av befintlig sjöfartslagstiftning. Syftet med strategierna är att skapa en integrerad ram inom vilken man tar itu med utmaningar som rör de europeiska havsområdena och stärker samarbetet mellan berörda aktörer för att se till att unionens finansieringsinstrument och fonder utnyttjas optimalt och för att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen samt till miljöhållbarhet. Det är därför mycket viktigt att, på grundval av FN:s havsrättskonvention, förbättra och förstärka det externa samarbetet och samordningen i förhållande till målen för den integrerade havspolitiken.
Ändring 109 Förslag till förordning Skäl 77a (nytt)
(77a) För att stärka tillnärmningen av fiskeri- och vattenbruksfonderna till den integrerade havspolitiken, bör EHFF skapa en särskild ram för att främja fiskets och vattenbrukets bidrag till den integrerade havspolitiken. Det är viktigt att främja ett fullständigt hänsynstagande till dessa verksamheter tack vare stöd för deltagande i den integrerade förvaltningen och kollektiva projekt som bidrar till genomförandet av den integrerade havspolitiken.
Ändring 110 Förslag till förordning Skäl 79
(79) För sammankopplingen av vissa sektorers informationssystem kan det krävas att sektorerna ifråga mobiliserar egna finansieringsmekanismer, vilket bör ske i enlighet med gällande regler och fördragets bestämmelser. Den fysiska planeringen i kust- och havsområden och den integrerade förvaltningen av kustområdena är av avgörande betydelse för utvecklingen av havs- och kustområden och bidrar till att målen för ekosystemsbaserad förvaltning kan uppnås och till att skapas förbindelser mellan land och hav. Dessa verktyg är också viktiga för att säkra att förvaltningen av de många användningsområden som finns för kusterna, haven och oceanerna resulterar i en hållbar ekonomisk utveckling och stimulerar till gränsöverskridande investeringar, medan genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi förväntas definiera inom vilka gränser den mänskliga verksamhet som påverkar havsmiljön kan bedrivas på ett hållbart sätt. Det är också nödvändigt att förbättra kunskaperna om den marina världen och stimulera till innovation genom att man underlättar insamling, återanvändning och spridning av data om oceanernas och havens tillstånd.
(79) För sammankopplingen av vissa sektorers informationssystem kan det krävas att sektorerna ifråga mobiliserar egna finansieringsmekanismer, vilket bör ske i enlighet med gällande regler och fördragets bestämmelser. Den fysiska planeringen i kust- och havsområden och den integrerade förvaltningen av kustområdena är av avgörande betydelse för utvecklingen av havs- och kustområden och bidrar till att målen för ekosystemsbaserad förvaltning kan uppnås och till att skapas förbindelser mellan land och hav. Dessa verktyg är också viktiga för att säkra att förvaltningen av de många användningsområden som finns för kusterna, haven och oceanerna resulterar i en hållbar ekonomisk utveckling och stimulerar till gränsöverskridande investeringar, medan genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi förväntas definiera inom vilka gränser de industriella, byggnadsrelaterade och mänskliga verksamheter som påverkar havsmiljön kan bedrivas på ett hållbart sätt. Det är också nödvändigt att förbättra kunskaperna om den marina världen och stimulera till innovation genom att man underlättar insamling, återanvändning och spridning av data om oceanernas, havens och fiskets tillstånd, och gör dessa data tillgängliga för slutanvändarna och allmänheten.
Ändring 111 Förslag till förordning Skäl 80
(80) EHFF bör också stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft inom de marina sektorerna och kustregionerna. Det är särskilt viktigt att man identifierar vilka rättsliga hinder och bristande kunskaper som hindrar tillväxten i nya och framväxande marina sektorer, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att främja investeringar i den teknisk innovation som behövs för att stärka den kommersiella potentialen för marina och maritima tillämpningar.
(80) EHFF bör också stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft inom de marina sektorerna och kustregionerna. Det är särskilt viktigt att man identifierar vilka rättsliga hinder och bristande kunskaper som hindrar tillväxten i nya och framväxande marina sektorer, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att främja investeringar i den teknisk innovation som behövs för att stärka den kommersiella potentialen för marina och maritima tillämpningar. EHFF bör stödja åtgärder för att utveckla systemet för utbildning och fortbildning inom sektorn, också genom inköp av utrustning och instrument som krävs för att höja utbildnings- och fortbildningskvaliteten.
Ändring 112 Förslag till förordning Skäl 81
(81) EHFF bör komplettera och samverka med de befintliga och framtida finansieringsinstrument som unionen och medlemsstaterna gör tillgängliga på nationell och regional nivå för att främja skydd och hållbart utnyttjande av oceanerna. Haven och kusterna, för att främja ett mer effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och deras kustregioner, inlandsregioner och yttre randområden, samt för att ta hänsyn till hur nationella och lokala projekt prioriteras och fortskrider. Fonden kopplas till andra unionspolitiska mål som har beröring med havspolitiken, som Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden och Horisont 2020-programmet för forskning och energipolitik.
(81) EHFF bör komplettera och samverka med de befintliga och framtida finansieringsinstrument som unionen och medlemsstaterna gör tillgängliga på nationell och regional nivå för att främja en hållbar ekonomisk och social utveckling samt skydd och hållbart utnyttjande av oceanerna, haven och kusterna, för att främja ett mer effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och deras kustregioner, inlandsregioner och yttre randområden, samt för att ta hänsyn till hur nationella och lokala projekt prioriteras och fortskrider. Fonden kopplas till andra unionspolitiska mål som har beröring med havspolitiken, som Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden och Horisont 2020-programmet för forskning och energipolitik.
Ändring 113 Förslag till förordning Skäl 84
(84) EHFF bör i form av tekniskt stöd lämna stöd för förberedande, administrativt och tekniskt arbete samt stöd för informationsåtgärder, nätverksbyggande, utvärderingar, studier och erfarenhetsutbyte för att underlätta genomförandet av det operativa programmet och främja nydanande synsätt och metoder för ett enklare och mera öppet genomförande. Det tekniska stödet bör också omfatta inrättande av ett europeiskt nätverk för lokala aktionsgrupper för fiske, vars syfte bör vara att främja kapacitetsuppbyggnad, informationsspridning, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokala partnerskap.
(84) EHFF bör i form av tekniskt stöd lämna stöd för förberedande, administrativt och tekniskt arbete samt stöd för informationsåtgärder, nätverksbyggande, utvärderingar, studier och erfarenhetsutbyte för att underlätta genomförandet av det operativa programmet och främja nydanande synsätt och metoder för ett enklare och mera öppet genomförande, bland annat de som är till förmån för aktörer och organisationer för fiskare. Det tekniska stödet bör också omfatta inrättande av ett europeiskt nätverk för lokala aktionsgrupper för fiske, vars syfte bör vara att främja kapacitetsuppbyggnad, informationsspridning, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokala partnerskap.
Ändring 114 Förslag till förordning Skäl 88
(88) Mot bakgrund av hur viktigt det är att bevara de marina biologiska resurserna och att skydda fiskbestånden mot i synnerhet otillåtet fiske och i enlighet med de slutsatser som dras i grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken bör inget stöd från EHFF beviljas de aktörer som inte iakttar den gemensamma fiskeripolitikens regler, som allvarligt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet och därmed utgör ett allvarligt hot mot utnyttjandet av de levande marina biologiska resurserna i enlighet med principen om maximalt hållbart uttag, och som deltar i IUU-fiske. Unionsmedel får under inget skede från det att en insats väljs ut till det att den genomförs användas på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för åtgärderna för att bevara de marina biologiska resurserna undermineras.
(88) Mot bakgrund av hur viktigt det är att bevara de marina biologiska resurserna och att skydda fiskbestånden mot i synnerhet otillåtet fiske och i enlighet med de slutsatser som dras i grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken bör inget stöd från EHFF beviljas de aktörer som inte iakttar den gemensamma fiskeripolitikens regler, som allvarligt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet och framför allt hotar målet om att återställa och bevara populationerna av skördade arter över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag senast 2015 och uppnå och bevara en god miljöstatus senast 2020, och som deltar i IUU-fiske. Unionsmedel får under inget skede från det att en insats väljs ut till det att den genomförs användas på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för åtgärderna för att bevara de marina biologiska resurserna undermineras.
Ändring 115 Förslag till förordning Skäl 88a (nytt)
(88a) Det bör vara möjligt att frysa de medel som beviljats ur EHFF om en medlemsstat inte kan hantera problem med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske i sina vatten och inom sin fiskeflotta.
Ändring 116 Förslag till förordning Skäl 91
(91) Mot bakgrund av de specifika behov som gäller för den gemensamma fiskeripolitiken i enlighet med artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] bör det fastställas bestämmelser som kompletterar reglerna om avbrott i betalningsfristen [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Om en medlemsstat eller en aktör inte fullgör sina åtaganden enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller om kommissionen har bevis för bristande efterlevnad bör kommissionen tillåtas att, som en försiktighetsåtgärd, avbryta utbetalningarna.
(91) Mot bakgrund av de specifika behov som gäller för den gemensamma fiskeripolitiken i enlighet med artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] bör det fastställas bestämmelser som kompletterar reglerna om avbrott i betalningsfristen [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Om en medlemsstat eller en aktör inte fullgör sina åtaganden enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller om kommissionen har belägg för bristande efterlevnad bör kommissionen tillåtas att, som en försiktighetsåtgärd, avbryta utbetalningarna.
Ändring 117 Förslag till förordning Skäl 93
(93) Det operativa programmet bör övervakas och utvärderas så att dess kvalitet kan förbättras och så att det är möjligt att se vad programmet åstadkommit. Kommissionen bör ange ramar för gemensam övervakning och bedömning, varigenom det bland annat säkerställs att relevanta uppgifter görs tillgängliga i tid. I detta sammanhang bör en förteckning över indikatorer upprättas och kommissionen bör analysera EHFF:s inverkan i förhållande till särskilda mål.
(93) Det operativa programmet bör övervakas och utvärderas så att dess kvalitet kan förbättras och så att det är möjligt att se vad programmet åstadkommit. Kommissionen bör ange ramar för gemensam övervakning och bedömning, varigenom det bland annat säkerställs att relevanta uppgifter görs offentligt tillgängliga i tid. I detta sammanhang bör en förteckning över indikatorer upprättas och kommissionen bör analysera EHFF:s inverkan i förhållande till särskilda mål.
Ändring 118 Förslag till förordning Skäl 95
(95) För att göra informationen om finansieringsmöjligheter och stödmottagande projekt lättillgängligare och mer genomsynlig bör det i varje medlemsstat finnas en enda webbplats eller webbportal med information om operativa program, inklusive förteckningar över verksamhet som fått stöd inom varje operativt program. Informationen ska utformas på ett sådant sätt att den ger allmänheten en rimlig och konkret idé om hur programmet fungerar och om hur skattebetalarnas pengar används inom EHFF. Härutöver bör offentliggörandet av relevanta uppgifter också tjäna till att sprida kunskap om möjligheterna att söka unionsstöd. Däremot bör enskilda personers namn inte offentliggöras i enlighet med den grundläggande rättigheten till skydd av personuppgifter och i enlighet med domstolens dom i de förenade målen Schecke.
(95) För att göra informationen om finansieringsmöjligheter och stödmottagande projekt lättillgängligare och mer genomsynlig bör det i varje medlemsstat finnas en enda webbplats eller webbportal med information om operativa program, inklusive förteckningar över verksamhet som fått stöd inom varje operativt program. De medlemsstatsspecifika webbplatserna bör också vara tillgängliga från en officiell unionswebbplats för att unionsmedborgarna i olika medlemsstater lättare ska ha tillgång till all den information som offentliggjorts av alla medlemsstater. Informationen ska utformas på ett sådant sätt att den ger allmänheten en rimlig och konkret idé om hur programmet fungerar och om hur skattebetalarnas pengar används inom EHFF. Härutöver bör offentliggörandet av relevanta uppgifter också tjäna till att sprida kunskap om möjligheterna att söka unionsstöd. Däremot bör enskilda personers namn inte offentliggöras i enlighet med den grundläggande rättigheten till skydd av personuppgifter och i enlighet med domstolens dom i de förenade målen Schecke.
Ändring 119 Förslag till förordning Skäl 96a (nytt)
(96a) Framför allt måste man se till att administrationen har förutsättningar att fullgöra uppgiftskraven för fiskeriförvaltning och införa ett unionssystem för kontroll, inspektion och tillsyn.
Ändring 120 Förslag till förordning Skäl 96b (nytt)
(96b) Framför allt måste man se till att administrationen har förutsättningar att fullgöra uppgiftskraven för fiskeriförvaltning och införa ett unionssystem för kontroll, inspektion och tillsyn.
Ändring 121 Förslag till förordning Artikel 1 – led c
(c) hållbar utveckling av de fiskeberoende områdena och inlandsfiske, samt
(c) hållbar utveckling av de områden som är beroende av fiske, vattenbruk och inlandsfiske och av närliggande verksamhet enligt definitionen i denna förordning,
Ändring 122 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led d
(d) den integrerade havspolitiken.
(d) den integrerade havspolitiken, inklusive ramdirektivet om en marin strategi.
Ändring 123 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1
Denna förordning ska tillämpas på åtgärder som vidtas på unionens territorium om inget annat anges i denna förordning.
Denna förordning ska tillämpas på åtgärder som vidtas på unionens territorium, i dess vatten och av dess flotta, om inget annat anges i denna förordning.
Ändring 124 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led -1 (nytt)
(-1) vattenbruk med slutet kretslopp: vattenbruksanläggningar där fisk och andra vattenbruksprodukter odlas i slutna recirkulerande system, där vattnet behandlas och behålls inom systemet för att minimera vattenanvändningen. Dessa system är vanligen landbaserade och återanvänder praktiskt taget allt vatten som inledningsvis tillförs systemet.
Ändring 125 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 2a (nytt)
(2a) diversifiering: metoder som gör fisket eller vattenbruket mer mångsidigt och som direkt kompletterar eller är beroende av sådana verksamheter.
Ändring 583 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 4a (nytt)
4a) främmande art: en främmande art enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 708/20071,
1Rådets förordning (EG) nr 708/2007 av den 11 juni 2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk (EUT L 168, 28.6.2007, s.1)
Ändring 127 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 4b (nytt)
(4b) extensivt vattenbruk: vattenbruksproduktion som inte får någon avsiktlig näringstillförsel utan i stället är beroende av naturlig föda i vattenbruksanläggningen, inbegripet den föda som tillförs genom vattenflöden som strömmar och tidvattensutbyte. Extensivt vattenbruk är till övervägande del beroende av näringstillförsel genom en enda insatsvara, dvs. förökningsmaterialet.
Ändring 128 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 5
(5) fiskeberoendeområde: ett område med havs- eller sjöstrand, med dammar eller med en flodmynning och som har en betydande sysselsättningsnivå inom fiske eller vattenbruk och som utpekats som ett sådant av medlemsstaten.
(5) fiske- och vattenbruksberoendeområde: ett område med havs-, flod- eller sjöstrand, med dammar eller med en flodmynning och som har en betydande sysselsättningsnivå inom fiske- eller vattenbrukssektorn och som utpekats som ett sådant av medlemsstaten.
Ändring 129 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 5a (nytt)
(5a) återhämtningsområde för fiskbestånd: ett geografiskt avgränsat havsområde i vilket all fiskeverksamhet är förbjuden för att förbättra utnyttjandet och bevarandet av levande akvatiska resurser eller för att skydda marina ekosystem, i enlighet med förordning (EU nr .../.. [förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 130 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 5b (nytt)
(5b) fiskerisektor: den sektor inom ekonomin som omfattar all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
Ändring 131 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 5c (nytt)
(5c) system för förvaltning av och tillträde till fiske: mekanismer för tilldelning och tillgång till fiskerättigheter eller förvaltning av fiskeansträngningen som utvecklats på nationell, regional eller lokal nivå eller för havsområden avseende arter inom eller utanför kvoter innanför gränsen på 12 nautiska mil eller utanför och med fokus på friska bestånd. Dessa system genomförs av de offentliga myndigheterna eller av yrkesfiskarorganisationer.
Ändring 132 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 6
(6) fiskare: varje person som bedriver yrkesmässigt fiske, av det slag som erkänns av medlemsstaten, ombord på ett fartyg för yrkesmässigt fiske, eller som yrkesmässigt men utan fartyg skördar marina organismer, på ett sätt som erkänns av medlemsstaten.
(6) fiskare: varje person som bedriver yrkesmässigt fiske, inbegripet anställda, av det slag som erkänns av medlemsstaten, ombord på ett fartyg för yrkesmässigt fiske, eller som yrkesmässigt men utan fartyg skördar organismer i sötvatten eller i haven, på ett sätt som erkänns av medlemsstaten.
Ändring 133 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 6a (nytt)
(6a) fisketurism: kompletterande verksamhet som utförs av yrkesfiskare som erbjuder icke-besättningsmedlemmar att komma ombord på fiskefartyg i turism- eller forskningssyfte.
Ändring 134 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 6b (nytt)
(6b) verksamhet med anknytning till fiske och vattenbruk: verksamhet som utförs av varje person som tillhandahåller sådan yrkesmässig service åt yrkesfiskare som är nödvändig för deras verksamhet, och som har definierats som sådan av medlemsstaten.
Ändring 135 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 8a (nytt)
(8a) intensivt vattenbruk: vattenbruksproduktion som är beroende av att näringsmässigt komplett foder tillförs systemet, antingen färsk, vild, havs- eller sötvattensfisk, eller som färdigberett foder. Det är till övervägande del beroende av komplett och kommersiellt tillgängligt foder och kännetecknas av en hög beståndstäthet.
Ändring 136 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 10
(10) inlandsfiske: fiske som bedrivs i kommersiellt syfte av fartyg som uteslutande fiskar i inlandsvatten eller fiske som bedrivs med hjälp av andra anordningar som används vid isfiske.
(10) inlandsfiske: fiske som bedrivs i kommersiellt syfte, med eller utan fartyg och uteslutande i inlandsvatten, eller fiske som bedrivs med hjälp av andra anordningar som används vid isfiske.
Ändring 137 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 12
(12) integrerad havsstyrning: samordnad förvaltning av EU:s samtliga sektorspolitiker för oceanerna, haven och kustområdena.
(12) integrerad havsförvaltning: samordnad förvaltning av samtliga sektorspolitiker på unionsnivå för oceanerna, haven och kustområdena.
Ändring 138 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 13
(13) marina regioner: de geografiska områden som fastställs i bilaga I till rådets beslut 2004/585/EG och de områden som fastställts av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.
utgår
Ändring 139 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 16
(16) havsområdesstrategi: en strukturerad ram för samarbete avseende ett visst geografiskt område, vilken utarbetas av EU-institutionerna, medlemsstaterna, regionerna eller eventuella tredje länder som delar ett havsområde. I strategin tas hänsyn till havsområdets geografiska, klimatmässiga, ekonomiska och politiska särdrag.
(16) havsområdesstrategi: en strukturerad ram för samarbete avseende ett visst geografiskt område, vilken utarbetas av EU-institutionerna, medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna eller eventuella tredje länder som delar ett havsområde. I strategin tas hänsyn till havsområdets geografiska, klimatmässiga, ekonomiska och politiska särdrag.
Ändring 140 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 16a (nytt)
(16a) halvextensivt vattenbruk: vattenbruk som i stor utsträckning är beroende av naturlig föda men där de naturligt tillgängliga födonivåerna ökas genom användning av kompletteringsfoder som komplement till den naturliga födan. Odlingstätheten hålls på lägre nivåer än vad som är vanligt för intensiv vattenbruksproduktion.
Ändring 142 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 18a (nytt)
(18a) skaldjursfiskare/skaldjursodlare: varje person som bedriver verksamhet som omfattar fiske, odling eller halvextensiv odling, bedriven manuellt (till fots) eller från fartyg med hjälp av selektiva och specifika redskap i syfte att uteslutande fånga en eller flera arter av blötdjur, kräftdjur, manteldjur, tagghudingar eller andra marina ryggradslösa arter.
Muntlig ändring Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led 18b (nytt)
(18b) tonfiskfälla: en traditionell fisketeknik med hjälp av fasta nät som är förankrade vid botten i flera månader, som utgörs av en grupp fartyg, nät, fiskevajrar och ankare som placeras nära kusten för att fånga upp vandrande fiskarter (tonfisk och närbesläktade arter) och leda dem till ett inhägnat område där de skördas.
Ändring 143 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led a
(a) Hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk.
(a) Miljömässigt hållbart, ekonomiskt livskraftigt och socialt ansvarstagande fiske och vattenbruk samt dithörande beredning eller saluföring.
Ändring 144 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led c
(c) Balanserad territoriell utveckling för alla i de fiskeberoende områdena.
(c) Balanserad territoriell utveckling för alla i de fiskeri- och vattenbruksberoende områdena.
Ändring 145 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led d
(d) Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler.
(d) Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler, inklusive dess regionalisering och genomförandet av den gemensamma marknadsordningen.
Ändring 146 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led da (nytt)
(da) Skapande av nya arbetstillfällen i syfte att undvika att fiskesamhällena försvinner och förbättra kvalifikationerna och arbetsvillkoren inom fiskerisektorn.
Ändring 147 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 (ny)
2. Vid uppnåendet av dessa mål ska EHFF beakta principerna om rättvisa mellan generationer och likvärdig behandling.
Ändring 148 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 (ny)
3. Målen ska eftersträvas utan att fiskekapaciteten ökas.
Ändring 149 Förslag till förordning Artikel 6 – inledningen
Genom de mål som fastställs för EHFF ska fonden bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Fondens mål ska uppnås genom följande sex prioriterade mål för unionen, vilka bygger på de tematiska målen i den gemensamma strategiska ramen:
Genom de mål som fastställs för EHFF ska fonden bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla samt till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Fondens mål ska uppnås genom följande sex prioriterade mål för unionen när det gäller fiske och hållbart vattenbruk samt närliggande verksamhet, vilka bygger på de tematiska målen i den gemensamma strategiska ramen:
Ändring 150 Förslag till förordning Artikel 6 – led 1 – inledningen
(1) Fler arbetstillfällen och territoriell sammanhållning genom följande mål:
(1) Fler arbetstillfällen och social och territoriell sammanhållning genom följande mål:
Ändring 151 Förslag till förordning Artikel 6 – led 1 – led a
(a) Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, nya arbetstillfällen och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket.
(a) Främjande av ekonomisk tillväxt och social delaktighet, bland annat genom att skapa nya arbetstillfällen och utveckla anställbarheten och rörligheten i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket, inbegripet i de yttersta randområdena.
Ändring 152 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led b
(b) Diversifiering av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin och tillväxt för den marina ekonomin, inbegripet åtgärder för att begränsa klimatförändringar.
(b) Diversifiering av fiskeverksamhet inom såväl fiskerisektorn som andra näringar inom den marina ekonomin som är nära förknippade med fiskerisektorn och tillväxt för den marina ekonomin, inbegripet åtgärder för att begränsa klimatförändringar.
Ändring 153 Förslag till förordning Artikel 6 – led 1 – led ba (nytt)
(ba) Främjande av genomförandet av harmoniserade sociala bestämmelser på unionsnivå.
Ändring 154 Förslag till förordning Artikel 6 – led 2 – led a
(a) Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.
(a) Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation, inbegripet ökad energieffektivitet, och kunskapsöverföring.
Ändring 155 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa) Minskning av fiskets negativa effekter på djurens välbefinnande.
Ändring 156 Förslag till förordning Artikel 6 – led 2 – led b
(b) Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fisket, särskilt för det småskaliga kustfisket och bättre säkerhets- och arbetsförhållanden.
(b) Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fisket och bättre hälso-, hygien, säkerhets- och arbetsförhållanden.
Ändring 157 Förslag till förordning Artikel 6 – led 2 – led c
(c) Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.
(c) Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande, särskilt för unga fiskare.
Ändring 158 Förslag till förordning Artikel 6 – led 2 – led ca (nytt)
(ca) Utveckling av småskaligt kustfiske, i synnerhet dess konkurrenskraft och hållbarhet.
Ändring 159 Förslag till förordning Artikel 6 – led 3 – inledningen
(3) Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom fokusering på följande områden:
(3) Främjande av ett hållbart, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskaps- och ekosystembaserat vattenbruk genom fokusering på följande områden:
Ändring 160 Förslag till förordning Artikel 6 – led 3 – led a
(a) Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.
(a) Stöd till stärkt teknisk utveckling, teknisk, social och ekonomisk innovation och kunskapsöverföring.
Ändring 161 Förslag till förordning Artikel 6 – led 3 – led b
(b) Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag.
(b) Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för extensivt och halvextensivt vattenbruk, särskilt för små och medelstora företag.
Ändring 162 Förslag till förordning Artikel 6 – led 3 – led c
(c) Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.
(c) Utveckling av nya yrkeskunskaper och stimulering av yrkesutbildning och livslångt lärande, särskilt för unga vattenbrukare.
Ändring 163 Förslag till förordning Artikel 6 – led 3 – led d
(d) En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter.
(d) En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter och stimulering av investeringar i berednings- och saluföringssektorerna.
Ändring 164 Förslag till förordning Artikel 6 – led 3 – led da (nytt)
(da) Begränsning av vattenbrukets ekologiska fotavtryck.
Ändring 165 Förslag till förordning Artikel 6 – led 4 – led a
(a) Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön.
(a) Förebyggande, minimering och om möjligt elimineringav oönskade fångster och av fiskets negativa påverkan på havsmiljön, särskilt genom fiskeredskap med bättre selektivitet.
Ändring 166 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 4 – led aa (nytt)
(aa) Säkerställande av en balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter.
Ändring 167 Förslag till förordning Artikel 6 – led 4 – led ba (nytt)
(ba) Genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi och åstadkommande av en god miljöstatus till 2020.
Ändring 168 Förslag till förordning Artikel 6 – led 5 – led a
(a) Främjande av de ekosystem som utnyttjas av vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk.
(a) Främjande av ett resurseffektivt vattenbruk, inklusive genom en minskning av beroendet av fiskfoder och fiskolja liksom användningen av kemikalier och antibiotika.
Ändring 169 Förslag till förordning Artikel 6 – led 5 – led aa (nytt)
(aa) Bedömning, minskning och, om möjligt, eliminering av vattenbrukets påverkan på ekosystem i havet, på land och i sötvatten.
Ändring 170 Förslag till förordning Artikel 6 – led 6 – inledningen
(6) Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler genom
(6) Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler och stärkande av dess samverkan och samstämdhet med den integrerade havspolitiken genom
Ändring 171 Förslag till förordning Artikel 6 – led 6 – led a
(a) tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling,
(a) stöd till uppgiftsinsamling och uppgiftsförvaltning för att förbättra de vetenskapliga rönen,
Ändring 172 Förslag till förordning Artikel 6 – led 6 – led b
(b) stöd till kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och mer effektiv offentlig förvaltning.
(b) stöd till övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och mer effektiv offentlig förvaltning, utan att öka den administrativa bördan.
Ändring 173 Förslag till förordning Artikel 6 – led 6 – led ba (nytt)
(ba) stöd till regionalisering av den gemensamma fiskeripolitiken särskilt genom regionala rådgivande nämnder.
Ändring 174 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiske och vattenbruk.
1. Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget ska tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiske- och vattenbrukssektorn.
Ändring 175 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2
2. Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget ska inte tillämpas på stöd som medlemsstaterna, inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, beviljar i enlighet med och i överensstämmelse med denna förordning.
2. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget inte tillämpas på stöd som medlemsstaterna, inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, betalar ut i enlighet med och i överensstämmelse med denna förordning .
Ändring 176 Förslag till förordning Artikel 10
Utöver de principer som anges i artikel 4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen och medlemsstaterna säkra att det stöd som beviljas via EHFF är samordnat med och kompletterar det stöd som beviljas via andra unionspolitiska områden och via andra finansieringsinstrument, inbegripet förordning (EU) nr [om ett ramprogram för miljöåtgärder och åtgärder mot klimatförändringarna (ramprogrammet för Life) och de åtgärder som vidtas inom ramen för unionens yttre åtgärder. Samordningen mellan stödet via EHFF och stödet från ramprogrammet för Life ska åstadkommas genom att finansieringen inriktas på verksamhet som kompletterar de integrerade projekt som finansieras via ramprogrammet för Life och genom att man främjar användningen av lösningar, metoder och tillvägagångssätt som visat sig lämpliga inom ramprogrammet för Life.
Utöver de principer som anges i artikel 4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen och medlemsstaterna säkra att det stöd som beviljas via EHFF är samordnat med och kompletterar det stöd som beviljas via andra unionspolitiska områden och via andra finansieringsinstrument, inbegripet de åtgärder som vidtas inom ramen för unionens yttre åtgärder. Detta krav på samordning och komplementaritet ska ingå i de operativa programmen.
Ändring 177 Förslag till förordning Artikel 11
De förhandsvillkor som avses i bilaga III till denna förordning ska gälla för EHFF.
De särskilda förhandsvillkor som avses i bilaga III till denna förordning ska gälla för EHFF.
Ändring 178 Förslag till förordning Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Kontroll av iakttagandet av kapacitetstaken
1. Senast den ...* ska kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, genomföra en kontroll av medlemsstaternas iakttagande av de tak för fiskekapaciteten som fastställs i bilaga II i förordning (E) nr .../..... [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
2. Om det vid den kontroll som avses i punkt 1 visar sig att en medlemsstat inte respekterar sina kapacitetstak får kommissionen anta genomförandeakter för att helt eller delvis ställa in betalningar och åtaganden för det operativa programmet i den berörda medlemsstaten.
3. Kommissionen ska häva inställandet av betalningarna och åtagandena så snart medlemsstaten vidtar åtgärder för att iaktta sina kapacitetstak och dessa åtgärder godkänns av kommissionen.
_________________ * Tre år efter denna förordnings ikraftträdande.
Ändring 180 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) Aktörer som är inblandade i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som för flagg från ett land som har fastställs som icke-samarbetande tredjeland enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 1005/2008.
Ändring 181 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb) Aktörer som i en brottsmåls- eller förvaltningsdomstol har befunnits skyldig till en allvarlig överträdelse av gällande nationell lagstiftning i fråga om
– löne- och anställningsförhållanden i branschen,
– yrkesansvar,
– människohandel eller narkotikahandel.
Ändring 182 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – led bc (nytt)
(bc) Aktörer som i en brottsmåls- eller förvaltningsdomstol i en eller flera medlemsstater har befunnits skyldig till en allvarlig överträdelse av unionslagstiftningen, särskilt avseende
– yrkesfiskarnas arbets- och vilotider,
– lagstiftning om hälsa och säkerhet,
– löne- och anställningsförhållanden i branschen,
– yrkesfiskarnas grundutbildning och fortbildning.
Ändring 184 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca) Aktörer som inte har iakttagit bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken1.
_______________
1 EUT L 60, 5.3.2008, s. 1.
Ändring 571 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 3 – led a
(a) fastställandet av de tidsperioder som avses i punkterna 1 och 2; tidsperiodernas längd ska vara i proportion till hur allvarlig överträdelsen var eller till hur många gånger överträdelsen eller den bristande efterlevnaden upprepats,
(a) fastställandet av de tidsperioder som avses i punkterna 1 och 2; tidsperiodernas längd ska vara i proportion till hur allvarlig överträdelsen var eller till hur många gånger den aktuella överträdelsen eller den bristande efterlevnaden upprepats och ta hänsyn till bland annat förorsakad skada, värde, omfattning på överträdelsen eller den bristande efterlevnaden samt dess upprepning, vilken ska ha pågått under minst ett år,
Ändring 185 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 4
4. Medlemsstaterna ska kräva att de aktörer som lämnar in en ansökan inom ramen för EHFF till förvaltningsmyndigheten lämnar in en undertecknad förklaring om att de uppfyller de krav som anges i punkt 1 och om att de inte har begått någon överträdelse inom ramen för EFF eller EHFF enligt punkt 2. Medlemsstaterna ska kontrollera att förklaringen är sanningsenlig innan de godkänner insatsen.
4. Medlemsstaterna ska kräva att de aktörer som lämnar in en ansökan inom ramen för EHFF till förvaltningsmyndigheten lämnar in en undertecknad förklaring om att de uppfyller de krav som anges i punkterna 1 och 2. Medlemsstaterna ska kontrollera att förklaringen är sanningsenlig innan de godkänner insatsen, på grundval av tillgänglig information från de nationella överträdelseregister som upprättats i enlighet med artikel 93 i förordning (EG) nr 1224/2009, eller andra tillgängliga uppgifter.
Ändring 610 Förslag till förordning Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
Tillfälligt inställande av utbetalningar
I fall där det pågår utredning om huruvida aktörer har begått någon överträdelse enligt artikel 12.1 ska samtliga utbetalningar från EHFF till de berörda aktörerna ställas in. Om det konstateras att en aktör har begått en överträdelse enligt artikel 12.1 ska ansökningar från de berörda aktörerna betraktas som ogiltiga.
Ändring 186 Förslag till förordning Artikel 13 – led a
(a) Åtgärder som ökar ett fartygs fiskekapacitet.
(a) Åtgärder som ökar ett fartygs fiskekapacitet eller dess förmåga att fånga fisk.
Ändring 187 Förslag till förordning Artikel 13 – led aa (nytt)
(aa) Åtgärder som innebär en risk för de marina biologiska resursernas och ekosystemens hållbarhet.
Ändring 188 Förslag till förordning Artikel 13 – led ab (nytt)
(ab) Destruktiva sysselsättningsåtgärder.
Ändring 190 Förslag till förordning Artikel 13 – led ba (nytt)
(ba) Investeringar ombord på fartyg som tillhör ett flottsegment för vilka kapacitetsrapporten i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EU) nr .../... [om den gemensamma fiskeripolitiken] har visat att det inte råder en hållbar balans mellan fiskemöjligheter och flottkapacitet.
Ändring 191 Förslag till förordning Artikel 13 – led c
(c) Tillfälligt upphörande med fiskeverksamhet.
utgår
Ändring 192 Förslag till förordning Artikel 13 – led d
(d) Experimentellt fiske.
(d) Undersökande fiske.
Ändring 611 Förslag till förordning Artikel 15 – punkterna 2, 3 och 4
2. Av de medel som anges i punkt 1 ska 4 535 000 000 euro avsättas för hållbar utveckling på områdena fiske, vattenbruk och fiskeberoende områden enligt kapitlen I, II och III i avdelning V.
2. Av de medel som anges i punkt 1 ska högst 71,86 % avsättas för hållbar utveckling av fiske, vattenbruk och fiskeberoende områden enligt kapitlen I, II och III i avdelning V.
3. Av de medel som anges i punkt 1 ska 477 000 000 euro avsättas för kontroll- och tillsynsåtgärder enligt artikel 78.
3. Av de medel som anges i punkt 1 ska minst 12,5 % avsättas för kontroll- och tillsynsåtgärder enligt artikel 78.
4. Av de medel som anges i punkt 1 ska 358 000 000 euro avsättas för åtgärder för datainsamling enligt artikel 79.
4. Av de medel som anges i punkt 1 ska minst 12,97 % avsättas för åtgärder för datainsamling enligt artikel 79.
Ändring 198 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 5 – inledningen
5. De medel som avsätts för de yttre randområdena enligt avdelning V kapitel V får inte överskrida följande belopp per år:
5. De medel som avsätts för de yttre randområdena enligt avdelning V kapitel V får inte överskrida följande belopp:
Ändring 199 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 5 – strecksats 1
– 4 300 000euro för Azorerna och Madeira.
– X EUR per år för Azorerna och Madeira.
Ändring 200 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 5 – strecksats 2
– 5 800 000euro för Kanarieöarna.
– X EUR per år för Kanarieöarna.
Ändring 201 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 5 – strecksats 3
– 4 900 000 euro för Franska Guyana och Réunion.
— X EUR per år för defranska yttersta randområdena.
Ändring 202 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 6
6. Av de medel som anges i punkt 1 ska 45 000 000 euro avsättas för lagringsstöd enligt artikel 72 under perioden 2014–2018.
6. Av de medel som anges i punkt 1 ska X EUR avsättas för produktions- och saluföringsplaner enligt artikel 69 och för lagringsstöd enligt artikel 70.
Ändring 616 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 6a (ny)
6a. Medlemsstaterna ska ha möjlighet att använda de medel som anges i artikel 15.2, 15.5 och 15.6 för de åtgärder som anges i artikel 15.3 och 15.4.
Ändring 204 Förslag till förordning Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
[Årliga referensbelopp och årliga anslag]
1. Det totala vägledande finansiella referensbeloppet – såsom det fastställs i punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av xx/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning – för genomförandet av programmet ska vara X EUR i fasta priser 2011 för perioden 2014–2020.
2. Europaparlamentet och rådet ska fastställa det årliga anslaget utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2014-2020 och det interinstitutionella avtalet av xxx/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
Ändring 205 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led a – led i
(i) Antalet sysselsatta inom fiske och vattenbruk.
(i) Antalet sysselsatta inom fiske, vattenbruk och beredningsindustri.
Ändring 206 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led a – led ii
(ii) Produktionsnivån inom fiske och vattenbruk.
(ii) Produktionsnivån inom fiske, vattenbruk och beredningsindustri.
Ändring 207 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led b – led iii
(iii) En uppskattning av omfattningen på den berörda medlemsstatens datainsamlingsuppgifter, beräknat utifrån den nationella fiskeflottans storlek, antalet landningar, andelen vetenskaplig övervakningsverksamhet till havs och antalet undersökningar som medlemsstaten deltar i.
(iii) En uppskattning av omfattningen på den berörda medlemsstatens datainsamlings- och dataförvaltningsuppgifter, beräknat utifrån den nationella fiskeflottans storlek, antalet landningar, andelen vetenskaplig övervakningsverksamhet till havs och antalet undersökningar som medlemsstaten deltar i.
Ändring 208 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led b – led iv
(iv) Tillgängliga datainsamlingsresurser jämfört med omfattningen på medlemsstatens datainsamlingsuppgifter, varvid de tillgängliga resurserna ska beräknas preliminärt på grundval av antalet observatörer till havs och de personella och tekniska resurser som behövs för genomförandet av det nationella provtagningsprogrammet för datainsamling.
(iv) Tillgängliga datainsamlings- och dataförvaltningsresurser jämfört med omfattningen på medlemsstatens datainsamlings- och dataförvaltningsuppgifter, varvid de tillgängliga resurserna ska beräknas preliminärt på grundval av de personella och tekniska resurser som behövs för genomförandet av det nationella provtagningsprogrammet för datainsamling.
Ändring 209 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led c
c) Den historiska tilldelningen enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och den historiska förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006 ska gälla för samtliga åtgärder.
c) Den tidigare tilldelningen av medel enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 under perioden 2007-2013 och den tidigare förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006 ska gälla för samtliga åtgärder.
Ändring 210 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1
1. Varje medlemsstat ska utarbeta ett operativt program för genomförandet av de unionsprioriteringar som samfinansieras genom EHFF.
1. Varje medlemsstat ska utarbeta ett operativt program för genomförandet av de unionsprioriteringar som samfinansieras genom EHFF och som avses i artikel 6 i denna förordning.
Ändring 211 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3
3. För den del av det operativa programmen som avses i artikel 20.1 n ska kommissionen genom en genomförandeakt, senast den 31 maj 2013, fastställa unionens prioriteringar för kontroll och tillsyn.
3. För den del av det operativa programmet som avses i artikel 20.1 n ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 för att senast den 31 maj 2013 fastställa unionens prioriteringar för kontroll och tillsyn.
Ändring 212 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 (ny)
2. Varje medlemsstat ska inkludera en produktions- och saluföringsplan enligt artikel 32 i [förordning (EU) nr .../... om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
Ändring 213 Förslag till förordning Artikel 19 – led c
(c) Programmet ska innehålla lämpliga åtgärder för att förenkla och underlätta programmets genomförande.
(c) Programmet ska innehålla lämpliga åtgärder för att förenkla och underlätta programmets genomförande, särskilt åtgärder som underlättar för aktörer inom det småskaliga kustfisket och deras organisationer att få tillgång till tillgängligt ekonomiskt stöd.
Ändring 214 Förslag till förordning Artikel 19 – led da (nytt)
(da) I tillämpliga fall, konsekvensen mellan å ena sidan åtgärderna enligt unionens prioriteringar för EHFF, som avses i artikel 38.1 d i denna förordning och å andra sidan de prioriterade åtgärdsplanerna för Natura 2000 i artikel 8.4 i rådets direktiv 92/43/EEG och uppnåendet av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektivet om en marin strategi).
Ändring 215 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led b
(b) En SWOT-analys av situationen och en förteckning över vilka behov som måste tillgodoses i det geografiska område som programmet omfattar.
(b) En SWOT-analys av situationen och en förteckning över vilka behov som måste tillgodoses i det geografiska område och miljöområde som programmet omfattar.
Analysen ska utgå ifrån unionens prioriteringar. Särskilda behov när det gäller att mildra effekterna av klimatförändringarna och anpassning till dessa och när det gäller att främja innovation ska bedömas i förhållande till unionens prioriteringar på ett sådant sätt att det är möjligt att nå fram till relevanta lösningar i förhållande till de båda prioriteringarna. En sammanfattning av situationen med uppgift om starka och svaga sidor på de politikområden som berättigar till stöd.
Analysen ska utgå ifrån unionens prioriteringar, vilka har fastställts i artikel 6. Särskilda behov när det gäller att mildra effekterna av klimatförändringarna och anpassa sig till dessa och när det gäller att främja innovation ska bedömas i förhållande till unionens prioriteringar på ett sådant sätt att det är möjligt att nå fram till de lämpligaste lösningarna med hänsyn till prioriteringarna på dessa områden.
Denna analys ska också omfatta effekterna på varje kustområde av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.
Ändring 216 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) En analys av konsekvenserna av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken för sysselsättningen inom hela värdekedjan och innovativa förslag till nya arbetstillfällen i de berörda områdena.
Ändring 217 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led c
(c) Bevis för att en lämplig strategi för innovation, miljö, med hänsyn tagen till de särskilda behov som gäller för Natura 2000-områdena, och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar ingår i programmet.
(c) En analys som visar att hänsyn till fiskets och vattenbrukets miljöeffekter och, om tillämpligt, de särskilda behov som gäller för Natura 2000-områdena, samt uppnåendet av god miljöstatus, inrättandet av ett sammanhängande nätverk av återhämtningsområden för fiskbestånden och begränsning av och anpassning till klimatförändringar ingår i programmet.
Ändring 218 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca) En bedömning av balansen mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter enligt kraven i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken] samt en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att iaktta de tak för fiskekapaciteten som fastställs i bilaga II till den förordningen.
Ändring 219 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led h
(h) Tydliga uppgifter om vilka åtgärder enligt kapitel III i avdelning V som kan vidtas kollektivt och som därför kan beviljas en högre stödnivå enligt artikel 95.3.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 220 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led 1h (nytt)
(ha) En handlingsplan för småskaligt fiske och kustfiske med en strategi för det småskaliga fiskets och kustfiskets utveckling, konkurrenskraft och hållbarhet.
Ändring 221 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led hb (nytt)
(hb) En ingående beskrivning av de åtgärder som avser utarbetandet och genomförandet av produktions- och saluföringsplaner som kan beviljas stöd enligt artikel 69.
Ändring 222 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led i
(i) En behovsanalys med avseende på övervaknings- och utvärderingskraven och den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Medlemsstaterna ska tillhandahålla tillräckliga resurser och kapacitetsuppbyggnad så att de identifierade behoven kan tillgodoses.
(i) Utvärderingskraven och den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och åtgärder som ska vidtas så att de identifierade behoven kan tillgodoses.
Ändring 223 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led j – led ii
(ii) en tabell över tillämpliga EHFF-resurser och samfinansieringssatser för de mål för unionsprioriteringarna enligt artikel 6 och för det tekniska stödet. Om tillämpligt ska tabellen innehålla separata uppgifter om EHFF-resurserna och om de samfinansieringssatser som gäller genom undantag från den allmänna regeln i artikel 94.1 för det stöd som avses i artiklarna 72, 73, 78.2 a–d och f–j, 78.2 e och 79.
(ii) en tabell över tillämpliga EHFF-resurser och samfinansieringssatser för unionsprioriteringarna enligt artikel 6 och för det tekniska stödet. Om tillämpligt ska tabellen innehålla separata uppgifter om EHFF-resurserna och om de samfinansieringssatser som gäller genom undantag från den allmänna regeln i artikel 94.1 för det stöd som avses i artiklarna 72, 73, 78.2 a–d och f–j, 78.2 e och 79.
Ändring 224 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led k
(k) Uppgifter om hur det operativa programmet är förenligt med åtgärder som finansieras genom andra GSR-fonder eller ramprogrammet för Life.
(k) Uppgifter om hur det operativa programmet är förenligt med åtgärder som finansieras genom annan unionspolitik och andra av unionens finansieringsinstrument.
Ändring 225 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led 1 – led ia (nytt)
(ia) En tydlig beskrivning av den lokala aktionsgruppens respektive förvaltningsmyndighetens/det utsedda organets respektive roller för alla uppgifter som avser genomförandet av strategin.
Ändring 226 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led l – led ii
(ii) en beskrivning av övervaknings- och utvärderingsförfarandena, samt av övervakningskommitténs sammansättning,
(ii) en beskrivning av övervaknings- och utvärderingsförfarandena, samt av övervakningskommitténs övergripande sammansättning,
Ändring 227 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led m
(m) Uppgift om de partner som utsetts enligt artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och resultaten av samråden med partnerna.
(m) Förfarandet för att utse de partner som avses i artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och resultaten av samråden med partnerna. Ändringar av partner får ske under programmets gång efter överenskommelse med övervakningskommittén.
Ändring 228 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led n – led i
(i) En förteckning över de organ som genomför systemet för kontroll, inspektion och tillsyn och en kort beskrivning över vilka personalresurser och ekonomiska resurser som dessa förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn och vilken utrustning som dessa förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn, särskilt antalet fartyg, flygplan och helikoptrar.
(i) En förteckning över de organ som genomför systemet för kontroll, inspektion och tillsyn och en kort beskrivning över vilka personalresurser och ekonomiska resurser som dessa förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn och den huvudsakliga utrustning som dessa förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn, särskilt antalet fartyg, flygplan och helikoptrar.
Ändring 229 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led o – inledningen
(o) För datainsamlingen med avseende på hållbar fiskeriförvaltning enligt artiklarna 6.6 och 18.4 och i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet enligt artikel 37.5 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] ska det operativa programmet innehålla följande:
(o) För datainsamlingen med avseende på hållbar ekosystembaserad fiskeriförvaltning enligt artiklarna 6.6 och 18.4 och i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet enligt artikel 37.5 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och för analysen av den socioekonomiska situationen i berednings- och saluföringsindustrin för fiske- och vattenbruksprodukter ska det operativa programmet innehålla följande:
Ändring 230 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led o – led i
(i) En beskrivning av vilken datainsamling som krävs för följande:
(i) En beskrivning av den datainsamling som ska genomföras i samråd med berörda parter ochsom krävs för följande:
Ändring 231 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led o – led i – strecksats 1
— En utvärdering av fiskesektorn (med biologiska, ekonomiska och tvärgående variabler samt vetenskapliga undersökningar till havs).
– En utvärdering av fiskerisektorn (med biologiska, ekonomiska, sociala och tvärgående variabler i hela värdekedjan samt vetenskapliga undersökningar till havs).
Ändring 232 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led o – led i – strecksats 2
– En utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrin ekonomiska situation.
– En utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrin ekonomiska och sociala situation.
Ändring 233 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led o – led i – strecksats 3
– En utvärdering av fiskerisektorns effekter på ekosystemet.
— En utvärdering av fiskeri- och vattenbrukssektorernas effekter på ekosystemet för att möjliggöra jämförelser mellan olika slag av fiske- och vattenbruksverksamhet och flottsegment, enligt kraven i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 234 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led o – led iii
(iii) Bevis för att sund ekonomisk och administrativ förvaltning av insamlade data kan säkras.
(iii) Motivering av att sund ekonomisk och administrativ förvaltning av insamlade data kan säkras.
Ändring 235 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 4
4. Kommissionen ska, genom genomförandeakter,anta regler för hur de faktorer som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska presenteras i de operativa programmen. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 128.2.
4. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer regler för hur de faktorer som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska presenteras i de operativa programmen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 128.3.
Ändring 236 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2
2. Kommissionen ska godkänna de operativa programmen genom genomförandeakter.
2. Kommissionen ska anta genomförandeakter som godkänner de operativa programmen när den anser att kraven i punkt 1 uppfyllts. När de har godkänts ska de operativa programmen göras offentliga.
Ändring 237 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 2 – stycke 2
För detta ändamål ska kommissionen, genom en genomförandeakt, fatta ett beslut i vilket det anges på vilket sätt unionens prioriteringar med avseende på kontroll och tillsyn enligt artikel 18.3 har förändrats och vilka åtgärder som bör prioriteras.
För detta ändamål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 för att ange på vilket sätt unionens prioriteringar med avseende på kontroll och tillsyn enligt artikel 18.3 har förändrats och vilka åtgärder som bör prioriteras.
Ändring 238 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 2 – stycke 3
Mot bakgrund av de nya prioriteringar som fastställs i det beslut som avses i andra stycket i denna punkt ska medlemsstaterna, senast den 31 oktober året före det aktuella genomförandeåret, inkomma till kommissionen med ändringar av de operativa programmen.
Medlemsstaterna får ändra sina operativa program mot bakgrund av de nya prioriteringar som fastställs i det beslut som avses i andra stycket i denna punkt. Medlemsstaterna ska senast den 31 oktober året före det aktuella genomförandeåret inkomma till kommissionen med eventuella ändringar av de operativa programmen.
Ändring 239 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 1
1. För tillämpningen av artikel 20.1 o ska medlemsstaterna lämna in en årlig arbetsplan till kommissionen senast den 31 oktober varje år. De årliga arbetsplanerna ska innehålla en beskrivning av vilka förfaranden och metoder som ska användas för insamling och analys av data och för bedömningen av graden av noggrannhet och precision.
1. För tillämpningen av artikel 20.1 o ska medlemsstaterna senast den 31 oktober varje år lämna in en årlig arbetsplan till kommissionen eller meddela kommissionen att planen för föregående år ska fortsätta att gälla. De årliga arbetsplanerna ska utarbetas inom ramen för ett nationellt flerårigt program som utarbetas i enlighet med unionsprogrammet, och ska innehålla en beskrivning av vilka förfaranden och metoder som ska användas för insamling och analys av data och för bedömningen av graden av noggrannhet och precision.
Ändring 240 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 1 – stycket 2 – led b
(b) införande och strykning av åtgärder eller typer av insatser,
(b) införande och strykning av åtgärder eller typer av berörda insatser och relaterade uppgifter och indikatorer,
Ändring 241 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2
2. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 128.2.
2. De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 128.3.
Ändring 242 Förslag till förordning Artikel 25 – rubriken
Årliga arbetsplaner
Flerårigt operativt program och årliga arbetsplaner
Ändring 243 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1
1. För genomförandet av avdelning VI kapitlen I och II och av artikel 92 ska kommissionen, genom genomförandeakter, anta årliga arbetsplaner i enlighet med de mål som anges i de kapitlen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 128.3.
1. För att fastställa närmare bestämmelser för tillämpningen av avdelning VI kapitlen I och II och för artikel 92 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 för att fastställa ett flerårig operativt program, i vilket det fastställs årliga arbetsplaner i enlighet med de mål som anges i de kapitlen.
Ändring 244 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2
2. I den årliga arbetsplanen ska anges vilka syften planen har, vilka resultat som förväntas, genomförandemetoden och det sammanlagda beloppet. Arbetsplanen ska också innehålla en beskrivning av de verksamheter som ska finansieras, preliminär uppgift om vilket belopp som avsätts för varje verksamhet, en preliminär tidsplan för genomförandet samt information om genomförandet. När det gäller bidrag ska det anges vilka prioriteringar och utvärderingskriterier som gäller och den högsta samfinansieringssatsen.
2. I det fleråriga operativa programmet och de årliga arbetsplanerna ska anges vilka syften planen har, vilka resultat som förväntas, genomförandemetoden och det sammanlagda beloppet. De ska också innehålla en beskrivning av de verksamheter som ska finansieras, preliminär uppgift om vilket belopp som avsätts för varje verksamhet och en preliminär tidsplan för genomförandet samt information om genomförandet. När det gäller bidrag ska manange vilka prioriteringar och utvärderingskriterier som gäller och den högsta samfinansieringssatsen. De ska också innehålla ett krav på årliga rapporter om budgetgenomförandet.
Ändring 245 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 1
1. Ägaren till ett fiskefartyg som beviljats stöd enligt artiklarna 32.1 b, 36, 39.1a eller 40.2 i denna förordning får inte överföra fartyget till ett tredjeland, dvs. utanför unionen under minst fem år efter den dag då stödet faktiskt betalas ut till stödmottagaren.
1. Ägaren till ett fiskefartyg som beviljats stöd enligt artiklarna 32.1 b, 36, 39.1a eller 40.2 i denna förordning får inte överföra fartyget till ett tredjeland, dvs. utanför unionen under minst fem år efter den dag då stödet faktiskt betalas ut till stödmottagaren, såvida inte stödmottagaren återbetalar stödet tidsproportionellt före överföringen. Den första meningen i detta stycke ska inte påverka tillämpningen av artikel 135 i [budgetförordningen].
Ändring 618 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 1a (ny)
1a. Det totala ekonomiska bidraget från EHFF till åtgärder inom program för hållbar sysselsättning för unga inom småskaligt fiske i enlighet med artikel 32.–1), tillfälligt upphörande i enlighet med artikel 33a, ersättning eller modernisering av huvud- eller hjälpmotorer i enlighet med artikel 39, samt definitivt upphörande får inte överstiga 20 % av unionens finansiella stöd per medlemsstat.
Ändring 246 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 1
1. För att stimulera till innovation inom fisket får EHFF bevilja stöd till projekt som syftar till att utveckla eller introducera nya eller avsevärt förbättrade produkter, nya eller förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem.
1. För att stimulera till innovation inom fisket och beredningsindustrin får EHFF bevilja stöd till projekt som syftar till att utveckla eller introducera nya eller avsevärt förbättrade tekniker, utrustning eller produkter genom exempelvis formgivning av innovativa fartyg, nya eller förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem, förutsatt att dessa projekt bidrar till målen i artikel 2 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 247 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 2
2. De insatser som finansieras enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts av medlemsstaten och som ska kontrollera insatsernas resultat.
2. De insatser som finansieras enligt denna artikel ska genomföras av eller i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts av medlemsstaten eller unionen som ska kontrollera insatsernas resultat.
Ändring 248 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 3
3. Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 120.
3. Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska redovisas i rapporter som görs tillgängliga för allmänheten och offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 120.
Ändring 249 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 3a (ny)
3a. Ansökningsförfarandet för innovationsstöd ska göras mer lättillgängligt för att uppmuntra till fler projekt.
Ändring 250 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 1 – inledningen
1. För att förbättra aktörernas allmänna prestanda och konkurrenskraft får EHFF bevilja stöd för
1. För att förbättra aktörernas allmänna prestanda och konkurrenskraft och för att främja ett mer hållbart fiske får EHFF bevilja stöd för
Ändring 251 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) professionell och vetenskaplig rådgivning om utvecklingen av mer hållbara fiskemetoder, med inriktning på att begränsa och om möjligt eliminera dessa verksamheters påverkan på ekosystemen i haven, på land och i sötvatten,
Ändring 252 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 1 – led ab (nytt)
(ab) tekniska, juridiska eller ekonomiska rådgivningstjänster i anslutning till projekt som kan berättiga till stöd enligt detta kapitel,
Ändring 253 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 1 – led b
(b) professionell rådgivning om affärs- och marknadsföringsstrategier.
(b) professionell rådgivning om affärs- och marknadsföringsstrategier, t.ex. rådgivning om kampanjer, reklam och pr.
Ändring 254 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 2
2. De genomförbarhetsstudier och den rådgivning som avses i punkt 1 a och b ska tillhandahållas av erkända vetenskapliga och tekniska organ som har den rådgivningskompetens som krävs i enlighet med de enskilda medlemsstaternas nationella lagar.
2. De genomförbarhetsstudier, den rådgivning och de tjänster som avses i punkt 1 a, aa, ab och b ska tillhandahållas av erkända vetenskapliga, akademiska och tekniska organ eller yrkesorganisationer som har den rådgivningskompetens som krävs i enlighet med de enskilda medlemsstaternas nationella lagar.
Ändring 255 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 3
3. Det stöd som avses i punkt1 ska beviljas de aktörer eller yrkesfiskarorganisationer, som är erkända av medlemsstaten och som har beställt den genomförbarhetsstudie om avses i punkt 1.
3. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas de aktörer eller yrkesfiskarorganisationer eller offentligrättsliga organ, som är erkända av medlemsstaten och som har beställt den genomförbarhetsstudie eller begärt den rådgivning eller de rådgivningstjänster som avses i punkt 1 a, aa, ab och b.
Ändring 256 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 4
4. Medlemsstaterna ska säkra att de insatser som ska finansieras genom denna artikel väljs ut genom ett accelererat förfarande.
4. Medlemsstaterna ska säkra att de insatser som ska finansieras genom denna artikel väljs ut genom ett accelererat förfarande, särskilt för småskaligt kustfiske och inlandsfiske.
Ändring 257 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja kunskapsutbyte mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare får EHFF bevilja stöd till
1. För att förbättra insamlingen, främjandet och överföringen av kunskap mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare får EHFF bevilja stöd till
Ändring 258 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 1 – led a
(a) skapandet av ett nätverk bestående av ett eller flera oberoende vetenskapliga organ och en eller flera yrkesfiskarorganisationer, och
(a) skapandet av nätverk, partnerskapsavtal, kontrakt eller sammanslutningar mellan ett eller flera oberoende vetenskapliga organ och en eller flera yrkesfiskarorganisationer där de offentligrättsliga organ i medlemsstaterna som så önskar kan delta, och
Ändring 259 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 1 – led b
(b) den verksamhet som bedrivs av det nätverk som avses i led a.
(b) den verksamhet som bedrivs inom ramen för de nätverk, partnerskapsavtal, kontrakt eller sammanslutningar som skapats i enlighet med led a.
Ändring 260 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 2
2. I den verksamhet som avses i punkt 1 b får ingå datainsamling, undersökningar, kunskapsspridning och goda metoder.
2. I den verksamhet som avses i punkt 1 b får ingå datainsamlings- och dataförvaltningsverksamheter, gemensamma forskningsprojekt, undersökningar, pilotprojekt, seminarier, kunskapsspridning och goda metoder.
Ändring 261 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 1 – led a
(a) livslångt lärande, spridning av vetenskapligt vetande och innovativa förfaranden och förvärv av nya yrkeskunskaper, särskilt med koppling till hållbar förvaltning av de marina ekosystemen, verksamhet inom havsnäringen, innovation och entreprenörskap.
(a) åtgärder och insatser för att främja yrkesutbildning, livslångt lärande, spridning av vetenskapligt, tekniskt, ekonomiskt eller juridiskt vetande och innovativa förfaranden och förvärv av nya yrkeskunskaper, särskilt med koppling till
– hållbar förvaltning av ekosystemen i hav och inlandsvatten,
– verksamhet inom havsnäringen,
– innovation,
– entreprenörskap, särskilt för att göra det möjligt för unga människor att bli yrkesfiskare,
– hygien, hälsa och säkerhet,
– utbildning av fiskare för att genomföra bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken,
– förebyggande av arbetsmiljörisker.
Ändring 262 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 1 – led b
(b) nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och bra metoder mellan olika aktörer, inbegripet mellan organisationer som främjar jämställdhet mellan män och kvinnor,
(b) nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och bra metoder mellan olika aktörer, inbegripet mellan utbildningsorganisationer och organisationer som främjar jämställdhet mellan män och kvinnor och främjande och erkännande av den viktiga roll som kvinnor har i fiskesamhällen,
Ändring 263 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 1 – led c
(c) främjande av en social dialog på nationell, regional och lokal nivå, i vilken yrkesfiskarna och andra berörda aktörer ingår.
(c) främjande av en social dialog på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå, i vilken aktörer, arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer ingår, med särskild tonvikt på underrepresenterade grupper som de som finns i småskaligt kustfiske samt i manuellt fiske till fots.
Ändring 264 Förslag till förordning Artikel 32 – rubriken
Främjande av diversifiering och nya arbetstillfällen
Främjande av entreprenörskap, diversifiering och nya arbetstillfällen
Ändring 619 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt -1c (ny)
-1c. För att underlätta skapandet av arbetstillfällen för unga inom det småskaliga fisket kan EHFF stödja
(a) praktikprogram ombord på fartyg inom det småskaliga kustfisket,
(b) utbildning om hållbart fiske såsom hållbar fisketeknik, selektivitet, marinbiologi och bevarande av marinbiologiska resurser.
Ändring 620 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt -1b (ny)
-1b. Personer under 30 år som har registrerats som arbetslösa och erkänts som sådana av behörig förvaltning i en medlemsstat ska vara berättigade till stöd enligt punkt 1. Praktikanten ska handledas ombord av en yrkesfiskare som är minst 50 år.
Ändring 621 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt -1a (ny)
-1a. Stöd enligt punkt 1 ska ges till varje mottagare för en period om högst två år under en programperiod och till ett belopp om högst 40 000 euro.
Ändring 622 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt -1 (ny)
-1. Två tredjedelar av praktikprogrammet ska bestå av utbildning ombord och en tredjedel ska bestå av teori.
Ändring 266 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja diversifiering och nya arbetstillfällen utanför fiskets ram får EHFF bevilja stöd för
1. För att främja diversifiering får EHFF också bevilja stöd för kompletterande verksamheter som har en koppling till själva fiskeverksamheten genom
Ändring 267 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1 – led a
(a) nyetablering av företag utanför fiskets ram,
(a) investeringar ombord i verksamheter som kompletterar fisket, såsom miljötjänster och utbildnings- eller turistverksamhet,
Ändring 268 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1 – led b
(b) anpassning i efterhand av fiskefartyg för småskaligt kustfiske så att de kan användas för verksamhet utanför fiskets ram.
(b) anpassning i efterhand av fiskefartyg för småskaligt kustfiske så att de kan användas för verksamhet utanför det kommersiella fiskets ram.
Ändring 269 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1 – led b
(b) anpassning i efterhand av fiskefartyg för småskaligt kustfiske så att de kan användas för verksamhet utanför fiskets ram.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 270 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 2 – inledningen
2. Stöd enligt punkt 1 a ska beviljas yrkesfiskare som
2. Stöd enligt punkt -1 och punkt 1 a ska beviljas yrkesfiskare som
Ändring 271 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 2 – led a
(a) lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla sin nya verksamhet,
(a) lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla sin verksamhet,
Ändring 272 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 3
3. Stöd enligt punkt 1 b ska beviljas yrkesfiskare som bedriver småskaligt kustfiske med ett unionsfiskefartyg som de äger, som är registrerat som aktivt och med vilket de bedrivit fiske till havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in. Fiskelicensen för fartyget ifråga ska dras in permanent.
3. Stöd enligt punkt 1 b ska beviljas yrkesfiskare som bedriver småskaligt kustfiske med ett unionsfiskefartyg som de äger, som är registrerat som aktivt och med vilket de bedrivit fiske till havs under minst 60 dagar under de två kalenderår som föregår dagen då ansökan lämnas in.
Ändring 273 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 3a (ny)
3a. Stöd enligt punkt 1 c får endast beviljas yrkesfiskare på villkor att den kompletterande verksamheten utanför fiskets ram har en koppling till själva fiskeverksamheten, såsom sportfisketurism, restauranger, fiskerelaterade miljöåtgärder och utbildningsverksamhet med inriktning på fiske.
Ändring 274 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 4
4. Mottagarna av det stöd som avses i punkt 1 får inte bedriva yrkesmässigt fiske under fem år från den dag då de tar emot den sista stödutbetalningen.
utgår
Ändring 276 Förslag till förordning Artikel 32a (ny)
Artikel 32a
Etableringsstöd för unga yrkesfiskare
1. EHFF får bevilja individuellt stöd till unga yrkesfiskare på villkor att
– de är yngre än 35 år,
– de visar att de har arbetat i minst fem år som yrkesfiskare eller har motsvarande yrkesutbildning,
– de har för första gången förvärvat äganderätten till ett fiskefartyg för småskaligt kustfiske som är mellan 5 och 20 år gammalt och som har använts för fiskeverksamhet under de fem föregående åren.
2. Det fiskefartyg som avses i punkt 1 ska tillhöra ett flottsegment för vilket den kapacitetsrapport som avses i artikel 34.1 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken] visar att det råder en balans mellan fiskemöjligheterna och fiskeflottans kapacitet.
3. Stödbeloppet enligt punkt 1 får inte överstiga 100 000 EUR.
Ändring 278 Förslag till förordning Artikel 33 – rubriken
Hälsa och säkerhet ombord
Hälsa, hygien och säkerhet ombord
Ändring 279 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 1
1. För att förbättra yrkesfiskarnas arbetsförhållandena ombord får EHFF bevilja stöd för investeringar ombord eller i individuell utrustning, på villkor att investeringarna går utöver standardkraven i nationell lagstiftning eller unionens lagstiftning.
1. För att förbättra hälsa, hygien, säkerhet och arbets- och levnadsförhållandena för yrkesfiskarna ombord får EHFF bevilja stöd för investeringar ombord eller i individuell utrustning, på villkor att investeringarna går utöver standardkraven i nationell lagstiftning eller unionens lagstiftning och inte ökar fiskefartygets kapacitet.
Ändring 280 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 1a (ny)
1a. För att förbättra omhändertagandet av yrkesfiskare i fall av olyckor, får EHFF främja kollektiva projekt för att göra medicinsk utbildning allmänt tillgänglig för hela besättningar.
Ändring 281 Förslag till förordning Artikel 33a (ny)
Artikel 33a
Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet
1. EHFF ska endast bidra till finansiering av åtgärder för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet i följande fall:
(a) Inom ramen för en flerårig plan enligt definitionen i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken].
(b) När kommissionen har vidtagit nödåtgärder i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken].
(c) Under biologiska återhämtningsperioder vid vissa kritiska faser i arternas livscykler då åtgärderna är nödvändiga för ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna för att bidra till att bibehålla bestånden så att fisket kan fortsätta under perioder då inget fiskeförbud råder.
Stödet ska ges i form av en ekonomisk ersättning för den period då verksamheten ligger nere.
2. Varaktigheten av de åtgärder som avses i punkt 1 ska fastställas på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga uppgifter om situationen för bestånden.
3. Hänsyn ska inte tas till återkommande säsongsanknutet upphörande med fiskeverksamheten som inte omfattas av punkt 1 c vid beviljandet av ersättningar eller betalning enligt denna artikel.
4. EHFF får bidra till finansieringen av åtgärderna i punkt 1 för berörda yrkesfiskare och ägare av fiskefartyg under en period av högst sex månader per fartyg under hela programplaneringsperioden. Stöd ska beviljas till
(a) ägare av fiskefartyg som finns upptagna i registret över unionens fiskeflotta och som har bedrivit fiskeverksamhet i minst 120 dagar som föregår dagen då ansökan lämnas in, och
(b) besättningsmän som har arbetat ombord på ett fiskefartyg som berörs av ett tillfälligt upphörande av verksamheten under de förutsättningar som avses i led a i denna punkt.
5. Under perioder då stödet i punkt 1 tas emot får det berörda fiskefartyget och de berörda besättningsmännen inte bedriva någon fiskeverksamhet. Medlemsstaterna ska se till att verksamheten har upphört.
Ändring 623 Förslag till förordning Artikel 33b (ny)
Artikel 33b
Gemensamma fonder för försäkringsändamål
1. EHFF får bidra till gemensamma fonder som erkänns av medlemsstaten enligt dess nationella lagstiftning som gör det möjligt för anslutna yrkesfiskare att försäkra sig mot förluster i samband med
(a) naturkatastrofer,
(b) miljö- eller hälsotillbud,
(c) räddningskostnader för fiskefartyg som har råkat ut för olyckor vid fiske eller som har sjunkit och krävt dödsoffer till sjöss,
(d) särskilda sociala och ekonomiska åtgärder som medlemsstaterna föreslår för fiskare ombord på fartyg som har sjunkit efter olyckor till sjöss.
2. Händelserna ska formellt erkännas som naturkatastrofer eller miljö- eller hälsotillbud av den berörda medlemsstaten eller av den ömsesidiga fonden om dess interna regler kräver detta. Medlemsstaterna får vid behov på förhand fastställa kriterier som ska ligga till grund för ett sådant officiellt erkännande.
Ändring 624 Förslag till förordning Artikel 33c (ny)
Artikel 33c
Definitivt upphörande av fiskeverksamhet
1. EHFF får endast bidra till finansiering av åtgärder för definitivt upphörande av fiskeverksamhet genom skrotning av fiskefartyg, förutsatt att programmet för att ta fartygen ur bruk
(a) ingår i det operativa program som har inrättats i enlighet med artikel 20, och
(b) rör fartyg som ingår i ett segment där fiskekapaciteten inte är balanserad i förhållande till de tillgängliga fiskeresurserna under den period då den långsiktiga förvaltningsplanen gäller och
2. Stöd enligt punkt 1 ska beviljas
(a) ägare av unionsfiskefartyg som är registrerade som aktiva och har bedrivit fiske till havs under minst 120 dagar per år under de två senaste kalenderår som föregår dagen då ansökan lämnas in, eller
(b) yrkesfiskare som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det definitiva upphörandet under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår dagen då ansökan lämnas in,
3. Berörda fiskare, ägaren eller företag ska upphöra med all fiskeriverksamhet. Den som mottar sådant stöd ska till den behöriga nationella myndigheten lämna in bevis för att fiskeverksamheten har upphört i praktiken. Ersättningen ska återbetalas tidsproportionellt om en yrkesfiskare eller ett företag återgår till fiskeverksamhet inom mindre än ett år från den dag då ansökan lämnades in.
4. Offentligt stöd enligt denna artikel får beviljas fram till och med den 31 december 2016.
5. Stöd enligt denna artikel får beviljas först när motsvarande kapacitet permanent har strukits från registret över gemenskapens fiskeflotta, och fiskelicenser och fisketillstånd också har dragits in permanent. Den som mottar sådant stöd får inte registrera ett nytt fiskefartyg inom fem års tid efter att ha mottagit sådant stöd. Kapacitetsminskningen ska resultera i en motsvarande permanent minskning av kapacitetstaket för flottsegmentet.
6. Traditionella fartyg och träfartyg ska inte vara berättigade till stöd enligt denna artikel.
Ändring 283 Förslag till förordning Artikel 34
Artikel 34
utgår
Stöd till system för överlåtbara fiskenyttjanderätter inom den gemensamma fiskeripolitiken
1. När det gäller inrättande och anpassning av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter enligt artikel 27 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF bevilja stöd för följande:
a) Utformning och utveckling av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för att skapa system för överlåtbara fiskenyttjanderätter eller för driften av dessa.
b) Berörda aktörers deltagande i arbetet med att utforma och utveckla system för överlåtbara fiskenyttjanderätter.
c) Övervakning och utvärdering av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter.
d) Förvaltning av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter.
2. Stöd enligt punkt 1 a–c ska endast beviljas offentliga myndigheter. Stöd enligt punkt 1 d i denna artikel ska beviljas offentliga myndigheter, fysiska eller juridiska personer och erkända producentorganisationer som deltar i den kollektiva förvaltningen av sammanslagna överlåtbara fiskenyttjanderätter i enlighet med artikel 28.4 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 284 Förslag till förordning Artikel 35 – rubriken
Stöd till genomförandet av bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken
Stöd till utformningen och genomförandet av bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken
Ändring 285 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – inledningen
1. För att säkra ett effektivt genomförande av de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF bevilja stöd för följande:
1. För att säkra en effektiv utformning och ett effektivt genomförande av prioriteringarna i den gemensamma fiskeripolitiken av de regionaliserings- och bevarandeåtgärder som antas med stöd av [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken], däribland de fleråriga planerna, får EHFF bevilja stöd för följande:
Ändring 286 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – led a
(a) Utformning och utveckling av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för genomförandet av de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
(a) Utformning, utveckling och övervakning av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för utarbetandet och genomförandet av de fleråriga planer och bevarandeåtgärder som avses i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 287 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) Inrättande av ett sammanhängande nätverk av återhämtningsområden för fiskbestånden i enlighet med förordning (EU) nr .../... [om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 288 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – led ab (nytt)
(ab) Genomförandet av biologiska återhämtningsperioder.
Ändring 289 och 612 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – led b
(b) Berörda aktörers deltagande i arbetet med att utforma och utveckla de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
(b) Berörda aktörers deltagande och medlemsstaters samarbete i arbetet med att utforma och genomföra de fleråriga planer och bevarandeåtgärder som avses i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken], även genom gemensamma förvaltningskommittéer bestående av flera aktörer.
Ändring 640 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) Utformning, utveckling och genomförande av tilldelningskriterier enligt artikel 16a (ny) i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 291 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – inledningen
1. För att minska fiskets inverkan på havsmiljön, bidra till ett avskaffande av utkasten och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag får EHFF bevilja stöd för investeringar i utrustning som
1. För att minska fiskets inverkan på havsmiljön, bidra till ett avskaffande av utkasten och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag får EHFF bevilja stöd för forskning och investeringar i utrustning, instrument eller system som
Ändring 292 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) ersätter fiskeutrustningen förutsatt att den nya utrustningen har bättre storlek, artselektivitet, minskad påverkan på havsmiljön och känsliga maritima ekosystem samt inte ökar fiskefartygens möjligheter att fånga fisk,
Ändring 293 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led b
(b) minskar andelen oönskade fångster ur kommersiella bestånd och andra bifångster,
(b) minskar andelen oönskade eller otillåtna fångster ur kommersiella bestånd och andra bifångster, med betoning på utveckling och införande av särskilda anordningar för att minska dessa fångster,
Ändring 294 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led c
(c) minskar fiskets fysiska och biologiska inverkan på ekosystemet och havsbotten.
(c) minskar och, i mån av möjlighet, eliminerar fiskets fysiska och biologiska inverkan på ekosystemet och havsbotten, särskilt i områden som betecknas som biogeografiskt känsliga,
Ändring 295 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca) skyddar redskap och fångster från däggdjur och fåglar som skyddas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter1, eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar2, under förutsättning att det inte minskar fiskeredskapens selektivitet och att alla åtgärder som är lämpliga vidtas för att förhindra fysiska skador på rovdjur.
__________________
1 EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
2 EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
Ändring 296 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb) minskar fiskets negativa effekter på djurens välbefinnande,
Ändring 297 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led cc (nytt)
(cc) bidrar till bedömningen av fiskbestånden.
Ändring 298 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1a (ny)
1a. I de yttersta randområdena får stöd som avses i punkt 1 endast beviljas förankrade kustanordningar för insamling av fisk om de bidrar till hållbart och selektivt fiske.
Ändring 299 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 3
3. Stöd får endast beviljas för redskap och annan utrustning enligt punkt 1 som bevisligen har bättre storleksselektivitet eller mindre inverkan på icke-målarter än de standardredskap och annan utrustning som tillåts enligt unionslagstiftningen eller enligt medlemsstaternas relevanta nationella lagstiftning avseende regionalisering enligt [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
3. Stöd får endast beviljas för redskap och annan utrustning enligt punkt 1 som bevisligen har avsevärt bättre storleksselektivitet och mindre inverkan på ekosystemet och på icke-målarter än de standardredskap eller annan utrustning, andra instrument eller andra system som tillåts enligt unionslagstiftningen eller enligt medlemsstaternas relevanta nationella lagstiftning avseende regionalisering enligt [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 300 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 4 – led b
(b) de yrkesfiskare som äger de redskap som ska ersättas och som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in,
(b) de yrkesfiskare som äger de redskap, instrument eller system som ska ersättas och som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in,
Ändring 301 Förslag till förordning Artikel 36a (ny)
Artikel 36a
Stöd för att lindra den ekonomiska effekten av en exceptionell händelse
I syfte att lindra den ekonomiska effekten av en exceptionell händelse som förhindrar normal fiskeriverksamhet får stöd från EHFF beviljas yrkesfiskare och ägare av fiskefartyg för tillfälligt upphörande av fiskeriverksamheten. Genomförandet av åtgärder för bevarande av fiskeresurser ska inte anses utgöra en exceptionell händelse.
Ändring 574/rev Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 1
1. För att bidra till avskaffandet av utkast och bifångster och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag får EHFF bevilja stöd för projekt vars syfte är att utveckla och införa ny teknisk och organisatorisk kunskap som minskar fiskets inverkan på miljön och som ger ett mer hållbart utnyttjande av de marina biologiska resurserna.
1. För att bidra till avskaffandet av utkast och bifångster och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag och för att minska fiskets och skyddade rovdjurs effekter på havsmiljön får EHFF bevilja stöd för program och projekt vars syfte är att utveckla, förbättra och införa ny teknisk och organisatorisk kunskap som minskar fiskets inverkan på miljön, bland annat genom bättre fisketekniker och mer selektivt fiske, eller ett mer hållbart utnyttjande av de marina biologiska resurserna och samexistens med skyddade rovdjur, utifrån en ekosystembaserad syn på fiskeriförvaltningen.
Ändring 303 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 2
2. De insatser som finansieras enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella lagstiftning och som ska kontrollera insatsernas resultat.
2. De insatser som finansieras enligt denna artikel somfår genomföras av fiskarorganisationer som erkänts av en medlemsstat ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts av medlemsstaten och som ska kontrollera insatsernas resultat.
Ändring 304 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3
3. Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 120.
3. Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska göras offentligt tillgängliga av medlemsstaten i enlighet med artikel 120.
Ändring 305 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 4
4. De fiskefartyg som deltar i de projekt som finansieras enligt denna artikel får inte utgöra mer än 5 % av den nationella fiskeflottan eller 5 % av den nationella flottans bruttotonnage, vilket ska beräknas i samband med att ansökan lämnas in.
4. De fiskefartyg som deltar i de projekt som finansieras enligt denna artikel får inte utgöra mer än 5 % av den nationella fiskeflottan eller 5 % av den nationella flottans bruttotonnage, vilket ska beräknas i samband med att ansökan lämnas in. På begäran av en medlemsstat, under vederbörligen motiverade omständigheter och på grundval av en rekommendation från STECF, får kommissionen godkänna projekt som överskrider de begränsningar som fastställs i denna punkt.
Ändring 306 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 5
5. De insatser som innebär att nya fiskeredskap och tekniker testas ut ska genomföras inom ramen för de fiskemöjligheter som medlemsstaten tilldelats.
5. De insatser som innebär att nya fiskeredskap och tekniker testas ut ska genomföras inom ramen för de fiskemöjligheter som medlemsstaten tilldelats eller de kvoter som tilldelats för vetenskaplig forskning enligt artikel 33.6 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Ändring 625 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – inledningen
1. För att stimulera yrkesfiskarna till att vara delaktiga i skyddet och återställandet av den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen och ekosystemstjänsterna inom ramen för hållbart fiske, får EHFF bevilja stöd för följande:
1. För att stimulera till skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen och ekosystemstjänsterna inom ramen för hållbart fiske, samt i tillämpliga fall yrkesfiskarnas delaktighet i detta, får EHFF bevilja stöd för följande insatser som direkt påverkar verksamheten inom fiskerisektorn:
Ändring 626 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led a
(a) Insamling av avfall från havet, som förlorade fiskeredskap och skräp.
(a) Yrkesfiskares insamling av avfall från havet, som förlorade fiskeredskap och skräp.
Ändring 627 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led b
(b) Nybyggnation eller utplacering av fasta eller flyttbara anläggningar för att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran.
(b) Nybyggnation, utplacering eller modernisering av fasta eller flyttbara anläggningar som är lätta att nedmontera och som är avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran och vetenskapliga studier och utvärderingar av sådana anläggningar.
Ändring 628 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led c
(c) Åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av resurser.
(c) Åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser.
Ändring 629 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led d
(d) Förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i enlighet med den prioriterade åtgärdsplan som fastställs enligt rådets direktiv 92/43/EEG.
(d) Identifiering, val, förvaltning, återställande och övervakning av följande:
Ändring 630 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led d – led i (nytt)
(i) Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG, i enlighet med den prioriterade åtgärdsplan som fastställs enligt rådets direktiv 92/43/EEG, där åtgärderna rör fiske.
Ändring 631 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led d – led ii (nytt)
(ii) Marina skyddsområden för genomförandet av de geografiska skyddsåtgärder rörande fiske som avses i artikel 13.4 i direktiv 2008/56/EG.
Ändring 632 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led e
(e) Förvaltning, återställande och övervakning av marina skyddsområden för genomförandet av de geografiska skyddsåtgärder som avses i artikel 13.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG.
(e) Deltagande i andra åtgärder som syftar till att bevara och främja den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, i samband med unionens åtgärder på havsmiljöpolitikens område och i överensstämmelse med ett ekosystembaserat grepp på fiskeriförvaltningen, som åtgärder för att återställa specifika havs- och kustlivsmiljöer till stöd för hållbara fiskbestånd, inklusive utarbetandet och den vetenskapliga utvärderingen av dem.
Ändring 633 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea) Miljömedvetande med delaktighet från yrkesfiskarna avseende skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden.
Ändring 575/rev Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 1 – led eb (nytt)
(eb) Program för kompensering av skador orsakade av däggdjur och fåglar som skyddas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar.
Ändring 308 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 2
2. De insatser som avses i denna artikel ska genomföras av offentligrättsliga organ, med medverkan av yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer som är erkända av medlemsstaten, och icke-statliga organisationer i partnerskap med yrkesfiskarorganisationer eller lokala aktionsgrupper för fiske enligt artikel 62.
2. De insatser som avses i denna artikel ska genomföras av tekniska eller vetenskapliga offentligrättsliga organ, med medverkan av yrkesfiskare, rådgivande nämnder, yrkesfiskarorganisationer som är erkända av medlemsstaten, och icke-statliga organisationer i partnerskap med yrkesfiskarorganisationer eller lokala aktionsgrupper för fiske enligt artikel 62.
Ändring 309 Förslag till förordning Artikel 39 – rubriken
Åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringarna
Energieffektivitet och kapacitetsminskning
Ändring 310 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 1 – inledningen
1. För att lindra effekterna av klimatförändringarna får EHFF bevilja stöd för
1. För att förbättra fiskefartygens energieffektivitet får EHFF bevilja stöd för
Ändring 311 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 1 – led a
(a) investeringar ombord vars syfte är att minska utsläppen av föroreningar och växthusgaser och att förbättra fiskefartygens energieffektivitet,
(a) investeringar iutrustning eller ombord, vars syfte är att minska utsläppen av föroreningar och växthusgaser och att förbättra fiskefartygens energieffektivitet, inklusive återkallande, ersättning eller modernisering av huvud- eller hjälpmotorer, förutsatt att den nya motorn har minst 40 % lägre effekt än den som ersätts,
Ändring 312 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 1 – led b
(b) energieffektivitetsbesiktningar och energieffektivitetsordningar.
(b) energieffektivitetsbesiktningar, energieffektivitetsråd och energieffektivitetsordningar, förutsatt att de inte leder till ökad fiskeansträngning.
Ändring 313 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) Skydd och återställande av sjögräsängar och kustnära våtmarker, vilka utgör kolsänkor av avgörande betydelse för att bekämpa de negativa effekterna av klimatförändringarna.
Ändring 314 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb) byte av energikrävande till energisnåla fiskeredskap, förutsatt att bytet inte leder till att fiskeenhetens fiskekapacitet ökar och att den utbytta fiskeutrustningen beslagtas och förstörs,
Ändring 315 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 1 – led bc (nytt)
(bc) oberoende utredningar och granskningar av fiskprodukternas energiavtryck på marknaden för att göra det möjligt för konsumenterna att skilja mellan fiskeriprodukter som kommer från mindre energikrävande fiskemetoder.
Ändring 641 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 2
2. Stödet får inte användas för att ersätta eller modernisera huvud- eller hjälpmotorer. Stöd får endast beviljas ägare av fiskefartyg och bara en gång under en och samma programperiod för ett fiskefartyg.
2. Stöd får endast beviljas ägare av småskaliga och kustnära fiskefartyg och bara en gång under en och samma programperiod för ett fiskefartyg.
Ändring 317 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 3
3. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 vad gällerdefinitionenav stödberättigande investeringar enligt punkt 1 a.
3. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 för attfastställa stödberättigande investeringar enligt punkt 1 a och för att fastställa närmare bestämmelser för tillämpningen av de kriterier som anges i denna artikel.
Ändring 318 Förslag till förordning Artikel 40 – punkt 1
1. För att förbättra kvaliteten på den fisk som fångas får EHFF bevilja stöd för investeringar ombord som syftar till detta.
1. För att förbättra mervärdet och kvaliteten på kommersiella fångster får EHFF bevilja stöd för
(a) investeringar som ger fiskeriprodukter ett mervärde, särskilt genom att yrkesfiskarna ges möjlighet att själva stå för beredning, saluföring och direktförsäljning av sina egna fångster,
(b) innovativa investeringar ombord för att höja fiskeriprodukternas kvalitet och konservering.
Ändring 319 Förslag till förordning Artikel 40 – punkt 2
2. För att förbättra användningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar ombord vars syfte är att sörja för bästa möjliga användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och uppvärdera outnyttjade delar av fångad fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
2. För att förbättra hanteringen, förvaringen och landningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar ombord vars syfte är att sörja för bästa möjliga användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och för att uppvärdera outnyttjade delar av fångad fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
Ändring 320 Förslag till förordning Artikel 40 – punkt 2a (ny)
2a. Stöd i enlighet med denna punkt 1 b ska vara villkorat mot användningen av selektiva redskap för att minimera oönskade fångster.
Ändring 321 Förslag till förordning Artikel 40 – punkt 4
4. Stöd enligt punkt 1 får endast beviljas ägare av unionsfiskefartyg med vilka det bedrivits fiske till havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in.
4. Stöd enligt punkt 1 b får endast beviljas ägare av unionsfiskefartyg med vilka det bedrivits fiske till havs under minst 60 dagar under de två kalenderår som föregår dagen då ansökan lämnas in.
Ändring 603 Förslag till förordning Artikel 41 – rubriken
Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar
Fiskehamnar, landningsplatser, auktionsinrättningar, skyddshamnar och annan landbaserad stödinfrastruktur
Ändring 604 Förslag till förordning Artikel 41 – punkt 1
1. För att förbättra kvaliteten på de produkter som landas, sörja för ett effektivare energiutnyttjande, bidra till miljöskyddet och förbättra säkerheten och arbetsförhållandena får EHFF bevilja stöd för investeringar vars syfte är att förbättra infrastrukturerna i hamnar och på landningsplatser, inbegripet investeringar i anläggningar för insamling av avfall och skräp från havet.
1. EHFF får bevilja stöd för investeringar i förbättringar av befintlig infrastruktur, såsom fiskehamnar, landningsplatser, auktionsinrättningar och annan landbaserad stödinfrastruktur, inbegripet investeringar i anläggningar för insamling av avfall och skräp från havet.
Ändring 323 Förslag till förordning Artikel 41 – punkt 2
2. För att förbättra användningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar i fiskehamnar och på landningsplatser vars syfte är att sörja för bästa möjliga användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och uppvärdera outnyttjade delar av fångad fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
2. Investeringarna kan avse
(a) förbättring av kvaliteten, färskheten och spårbarheten hos landade produkter,
(b) förbättring av förhållandena vid landning, beredning, lagring och auktionering,
(c) användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och bättre användning av outnyttjade delar av fångster i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter],
(d) energieffektivitet,
(e) miljöskydd, särskilt insamling, lagring och hantering av avfall och skräp från havet,
(f) förbättring av hygien, hälsa och säkerhet,
(g) förbättring av arbetsvillkoren,
(h) försörjning med is, vatten och elektricitet,
(i) utrustning för reparation och underhåll av fiskefartyg,
(j) uppförande, modernisering och utbyggnad av kajer för att öka säkerheten vid landning eller lastning,
(k) datoriserad förvaltning av fiskeverksamhet,
(l) sammankoppling i nätverk av fiskehamnar, landningsplatser och auktionsinrättningar.
Ändring 324 Förslag till förordning Artikel 41a (ny)
Artikel 41a
Skydd av det maritima kulturarvet
1. För att stödja och främja traditionella maritima hantverk runt fisket och bevara eller fortsätta driva de fartyg som bidrar till att skydda medlemsstaternas maritima kulturarv kan EHFF användas för att stödja:
(a) utbildning och investering till stöd för traditionella varv och traditionella maritima hantverk,
(b) investeringar ombord som syftar till att bevara traditionella fiskefartyg i trä, utan att öka dessa fartygs fiskekapacitet,
(c) investeringar i skötsel och underhåll av traditionella fiskefartyg som omfattas av skyddet av bevara det maritima kulturarvet och som har tagits ur drift.
2. Stöd får endast beviljas ägare av varv fiskefartyg och bara en gång under en och samma programperiod för ett fiskefartyg.
3. Medlemsstaterna ska se till att de fartyg som tar emot stöd enligt punkt 1 b behålls i drift.
Ändring 325 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – inledningen
1. För att minska den inverkan som inlandsfisket har på miljön, för att öka energieffektiviteten, för att förbättra kvaliteten på den fisk som landas och för att förbättra säkerheten och arbetsförhållandena får EHFF bevilja stöd för följande investeringar:
1. För att minska den inverkan som inlandsfisket har på miljön, för att öka energieffektiviteten, för att förbättra kvaliteten på den fisk som landas eller för att förbättra hälsan, säkerheten, arbetsförhållandena, humankapitalet och utbildningen får EHFF bevilja stöd för följande investeringar:
Ändring 326 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) främjande av humankapital och social dialog, på de villkor som anges i artikel 31.
Ändring 327 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – led b
(b) Investeringar i utrustning enligt artikel 36 på de villkor som anges i den artikeln.
(b) Investeringar i utrustning och projekt enligt artikel 36 och artikel 37 på de villkor som anges i dessa artiklar.
Ändring 328 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – led d
(d) Investeringar i befintliga hamnar och landningsplatser enligt artikel 41 på de villkor som anges i den artikeln.
(d) Investeringar i fiskehamnar, skyddshamnar och landningsplatser enligt artikel 41 på de villkor som anges i den artikeln.
Ändring 329 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – led da (nytt)
(da) Investeringar som ökar den fångade fiskens värde eller kvalitet, i enlighet med artikel 40 och på de villkor som anges i den artikeln.
Ändring 330 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1a (ny)
1a. EHFF får bevilja stöd för investeringar i entreprenörskap enligt artikel 32 på de villkor som anges i den artikeln.
Ändring 331 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1b (ny)
1b. EHFF får bevilja stöd till utveckling och underlättande av innovationer enligt artikel 28, rådgivande tjänster enligt artikel 29 och partnerskap mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare enligt artikel 30.
Ändring 332 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 2 – led a
(a) Hänvisningarna till fiskefartyg i artiklarna 33, 36 och 39 ska läsas som hänvisningar uteslutande till fartyg som fiskar i inlandsvatten.
(a) Hänvisningarna till fiskefartyg i artiklarna 33, 36, 37, 39 och 40 ska läsas som hänvisningar uteslutande till fartyg som fiskar i inlandsvatten.
Ändring 333 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 2 – led b
(b) Hänvisningarna i artikel 36 till havsmiljön ska läsas som hänvisningar till den havsmiljö i vilken inlandsfiskefartygen fiskar.
(b) Hänvisningarna i artikel 36 till havsmiljön ska läsas som hänvisningar till den havsmiljö i vilken fiske i inlandsvatten bedrivs.
Ändring 334 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 3
3. För att främja diversifiering bland yrkesfiskarna som bedriver inlandsfiske får EHFF bevilja stöd för omställning av fiskefartyg som bedriver inlandsfiske till annan verksamhet utanför fisket på de villkor som anges i artikel 32 i denna förordning.
3. För att främja diversifiering bland yrkesfiskarna som bedriver inlandsfiske får EHFF bevilja stöd för diversifiering av inlandsfisket som kompletterar annan verksamhet utanför fisket på de villkor som anges i artikel 32 i denna förordning.
Ändring 634 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 5
5. För att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran får EHFF bevilja stöd för inlandsyrkesfiskarnas deltagande i förvaltning, återställande och övervakning av de Natura 2000-områden som direkt berörs av fiskeverksamheten samt i rehabilitering av inlandsvatten, inbegripet lekområden och vandringsvägar för vandrande arter, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 38.1 d.
5. För att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran får EHFF bevilja stöd:
Ändring 635 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 5 – led a (nytt)
(a) Förvaltning, återställande och övervakning av de Natura 2000-områden som direkt berörs av fiskeverksamheten samt i rehabilitering av inlandsvatten, inbegripet lekområden och vandringsvägar för vandrande arter, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 38.1 d och i tillämpliga fall med inlandsyrkesfiskarnas deltagande.
Ändring 636 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 5 – led b (nytt)
(b) Nybyggnation, modernisering eller utplacering av fasta eller flyttbara anläggningar för att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran, inklusive den vetenskapliga övervakningen och utvärderingen av dem.
Ändring 336 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 6
6. Medlemsstaterna ska se till att de fartyg som beviljas stöd enligt denna artikel fortsätter att endast fiska i inlandsvatten.
6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska medlemsstaterna se till att de fartyg som beviljas stöd enligt denna artikel fortsätter att endast fiska i inlandsvatten.
Ändring 337 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 1
1. Det stöd som beviljas enligt detta kapitel ska endast gå till vattenbruksföretag, utom om något annat anges uttryckligen.
1. Det stöd som beviljas enligt detta kapitel ska endast gå till hållbara vattenbruksföretag, inklusive entreprenörer som är på väg in i sektorn enligt punkt 1 a och till organisationer för producenter och entreprenörer inom vattenbruket, utom om något annat anges uttryckligen. Stöd ska inte ges till aktörer som har begått allvarliga överträdelser av EU:s miljölagstiftning.
Ändring 338 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 1a (ny)
1a. Entreprenörer som är på väg in i sektorn ska vid tillämpning av denna artikel lämna in en affärsplan och, om investeringsbeloppet är högre än 150 000 EUR, en genomförbarhetsstudie.
Ändring 589 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 2
2. När insatserna består av investeringar i utrustning och infrastrukturer i syfte att garantera överensstämmelse med unionslagstiftningens normer för miljö, folk- eller djurhälsa, hygien eller djurskydd, som träder ikraft efter 2014, får stöd beviljas fram till den dag då normerna blir obligatoriska för företagen.
2. Stöd får endast beviljas för investeringar i utrustning och infrastrukturer som påvisligen leder till mindre miljöpåverkan eller överträffar unionslagstiftningens normer för folk- eller djurhälsa, hygien eller djurskydd.
Stöd ska inte ges till vattenbruksföretag som använder genetiskt modifierade organismer.
Stöd ska inte ges till intensivt vattenbruk inom marina skyddsområden eller områden för återhämtning av fiskbestånden.
Ändring 340 Förslag till förordning Artikel 45 – punkt 1 – inledningen
1. För att stimulera till innovation inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för insatser genom vilka
1. För att stimulera till innovation inom hållbart vattenbruk får EHFF bevilja stöd för projekt som syftar till att
(a) det införs ny teknisk eller organisatorisk kunskap vid vattenbruken som minskar deras inverkan på miljön och fostrar till ett mer hållbart utnyttjande av vattenbruksresurserna,
(a) utveckla ny teknisk, vetenskaplig eller organisatorisk kunskap vid vattenbruken som, i synnerhet, minskar inverkan på miljön, minskar beroendet av fiskfoder och fiskolja, främjar ett mer hållbart utnyttjande av vattenbruksresurserna eller underlättar nya hållbara produktionsmetoder,
(b) det utvecklas eller införs nya eller avsevärt förbättrade produkter på marknaden jämfört med toppmoderna produkter, nya eller förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem.
(b) utveckla eller införa nya eller avsevärt förbättrade produkter på marknaden jämfört med toppmoderna produkter, nya eller förbättrade processer, nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem samt innovationer eller förbättringar i produktionen och beredningen av vattenbruksprodukter,
(ba) undersöka den tekniska eller ekonomiska genomförbarheten avseende innovationer, produkter eller processer.
Ändring 341 Förslag till förordning Artikel 45 – punkt 2
2. Insatserna enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella lagstiftning och som ska kontrollera insatsernas resultat.
2. Insatserna enligt denna artikel ska genomföras av eller i samarbete med statliga eller privata vetenskapliga, akademiska eller tekniska organ som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella lagstiftning och som ska kontrollera insatsernas resultat.
Ändring 342 Förslag till förordning Artikel 45 – punkt 3a (ny)
3a. EHFF ska säkerställa ett ekonomiskt bidrag till den utvecklings- och innovationsverksamhet inom vattenbrukssektorn som sker via genomförandet av de fleråriga utvecklingsplaner som fastställts av medlemsstaterna.
Ändring 343 Förslag till förordning Artikel 46 – rubriken
Investeringar i offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas på annan produktion än livsmedelsproduktion
Investeringar i vattenbruk
Ändring 344 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 1
1. För att främja de typer av vattenbruk som har stor tillväxtpotential får EHFF bevilja stöd för investeringar i utvecklingen av offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas på annan produktion än livsmedelsproduktion.
1. För att främja de typer av hållbart vattenbruk som har stor tillväxtpotential får EHFF bevilja stöd för
(a) produktiva investeringar i vattenbruk, inklusive offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas på annan produktion än livsmedelsproduktion,
(b) en diversifiering av produktionen och de arter som odlas samt studier avseende uttag och platsens lämplighet.
Ändring 345 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 1a (ny)
1a. Stöd enligt punkt 1 får beviljas för att öka produktionen eller modernisera befintliga vattenbruksföretag eller för uppbyggnad av nya, under förutsättning att utvecklingen överensstämmer med den fleråriga nationella strategiplanen för utveckling av vattenbruket.
Ändring 346 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 1b (ny)
1b. Stöd enligt denna artikel ska endast ges när en oberoende marknadsföringsrapport har visat att det finns goda hållbara marknadsförutsättningar för produkten. De företag som skapas måste vara ekonomiskt livskraftiga och får inte leda till överproduktion i branschen.
Ändring 347 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för investeringar som bidrar till
1. För att främja entreprenörskap inom det hållbara vattenbruket får EHFF bevilja stöd för investeringar som bidrar till
Ändring 348 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 1 – led a
(a) att ge vattenbruksprodukter ett mervärde, särskilt genom att vattenbruksföretaget ges möjlighet att själv stå för beredning, saluföring och direktförsäljning av den egna produktionen,
(a) att ge vattenbruksprodukter ett mervärde, t.ex. genom att stödja vattenbrukssektorn med beredning, saluföring och direktförsäljning av den egna produktionen eller genom att ingå partnerskap eller partnerskapsavtal för beredning,
Ändring 349 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 1 – led b
(b) att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster genom att man utvecklar nya vattenbruksarter med goda saluföringsmöjligheter,
(b) att diversifiera vattenbrukssektorns inkomster genom att man utvecklar nya inhemska vattenbruksarter i respektive område med mervärde samt med goda saluföringsmöjligheter och miljöegenskaper,
Ändring 350 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 1 – led c
(c) att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster genom att man utvecklar kompletterande verksamheter utanför vattenbrukets ram.
(c) att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster genom att man utvecklar kompletterande verksamheter.
Ändring 351 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 2
2. Stöd enligt punkt 1 c får endast beviljas vattenbruksföretag på villkor att den kompletterande verksamheten utanför vattenbrukets ram har en koppling till själva vattenbruket, som sportfisketurism, vattenbruksrelaterade miljöåtgärder och utbildningsverksamhet med inriktning på vattenbruk.
2. Stöd enligt punkt 1 c får endast beviljas vattenbruksföretag på villkor att den kompletterande verksamheten utanför vattenbrukets ram har en koppling till själva vattenbrukets produktion eller marknadsföring, som sportfisketurism, vattenbruksrelaterade miljöåtgärder och utbildningsverksamhet med inriktning på vattenbruk.
Ändring 352 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 1 – inledningen
1. För att förbättra vattenbrukens allmänna prestanda och konkurrenskraft får EHFF bevilja stöd för följande:
1. För att förbättra vattenbrukens allmänna prestanda och konkurrenskraft samt för att minska miljöpåverkan får EHFF bevilja stöd för följande:
Ändring 353 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 1 – led b
(b) Tillhandahållande av rådgivningstjänster inom jordbruket av tekniskt, vetenskapligt, juridiskt och ekonomiskt slag.
(b) Tillhandahållande av rådgivningstjänster inom jordbruket av tekniskt, vetenskapligt, juridiskt, miljömässigt och ekonomiskt slag.
Ändring 637 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) Förbättring av arbetsförhållandena i enlighet med Internationella arbetsorganisationens regler
Ändring 638 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb) Främjande av yrkesutbildning och tillgången till arbete för unga människor och kvinnor i fiskeri- och vattenbrukssektorn.
Ändring 354 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 2 – led d
(d) Hälso- och säkerhetskrav i enlighet med unionslagstiftningen och nationella lagstiftningar.
(d) Hälso-, hygien- och säkerhetskrav i enlighet med unionslagstiftningen och nationella lagstiftningar.
Ändring 355 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea) Främjande av lika möjligheter, i synnerhet vad gäller jämställdhet mellan kvinnor och män och integration av personer med funktionshinder.
Ändring 356 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 3
3. Stöd enligt punkt 1 a ska endast beviljas offentligrättsliga organ som har valts ut för att inrätta rådgivningstjänsterna. Stöd enligt punkt 1 b ska endast beviljas små och medelstora vattenbruk och producentorganisationer inom vattenbruket.
3. Stöd enligt punkt 1 a ska endast beviljas offentligrättsliga organ som har valts ut för att inrätta rådgivningstjänsterna eller yrkesorganisationer som är erkända av medlemsstaten. Stöd enligt punkt 1 b ska endast beviljas små och medelstora vattenbruk, yrkesorganisationer för vattenbruk som är erkända av medlemsstaten och producentorganisationer inom vattenbruket eller sammanslutningar av producentorganisationer inom vattenbruket.
Ändring 357 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 3a (ny)
3a. Om det beviljade stödet inte överstiger 4 000 EUR får stödmottagaren utses genom ett påskyndat förfarande.
Ändring 358 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 4
4. Vattenbruken ska endast beviljas stöd för rådgivningstjänster en gång per tjänstekategori enligt punkt 2 a–e under en och samma programperiod.
utgår
Ändring 359 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 1 – led a
(a) Livslångt lärande, spridning av vetenskapligt vetande och innovativa metoder samt förvärv av nya yrkeskunskaper inom vattenbruket,
(a) Yrkesutbildning, livslångt lärande, spridning av vetenskapligt och tekniskt vetande och innovativa metoder, förvärv av nya yrkeskunskaper inom vattenbruket, förbättring av arbetsförhållandena, främjande av säkerhetsförhållandena i arbetet samt minskning av vattenbrukens miljöpåverkan.
Ändring 360 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 1 – led b
(b) Nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan vattenbruksföretag och yrkesorganisationer och andra aktörer, inbegripet vetenskapliga organ och organ som främjar jämlikhet mellan kvinnor och män.
(b) Nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan vattenbruksföretag och yrkesorganisationer och andra privata eller offentliga aktörer, inbegripet vetenskapliga och tekniska organ samt utbildningsorgan och organ som främjar jämlikhet mellan kvinnor och män.
Ändring 361 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2
2. Stöd enligt punkt 1 a får inte beviljas stora vattenbruksföretag.
utgår
Ändring 362 Förslag till förordning Artikel 50 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja utvecklingen av vattenbruksanläggningar och infrastrukturer för vattenbruk får EHFF bevilja stöd för
1. För att främja utvecklingen av vattenbruksanläggningar och infrastrukturer för vattenbruk och för att minska deras miljöpåverkan får EHFF bevilja stöd för -
Ändring 363 Förslag till förordning Artikel 50 – punkt 1 – led a
(a) åtgärder för att identifiera och kartlägga områden som är lämpliga för vattenbruk, med hänsyn tagen till eventuella förfaranden för fysisk planering i kust- och havsområden,
(a) åtgärder för att identifiera och kartlägga områden som är lämpliga för hållbart vattenbruk med liten miljöpåverkan, med hänsyn tagen till eventuella förfaranden för fysisk planering i kust- och havsområden, och åtgärder för att övervaka miljösamspelet under vattenbruksverksamhetens produktionsfas,
Ändring 364 Förslag till förordning Artikel 50 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) åtgärder för att identifiera och kartlägga områden där fiskbestånden ynglar, lekområden vid kusten, marina skyddsområden, Natura 2000-områden eller återhämtningsområden för fiskbestånden, där intensiv vattenbruksverksamhet bör uteslutas för att upprätthålla dessa områdens roll i ekosystemens funktion,
Ändring 365 Förslag till förordning Artikel 50 – punkt 1 – led b
(b) åtgärder för att förbättra infrastrukturerna i vattenbruksområden, inbegripet genom arrondering och förvaltning av energiförsörjning och vatten,
(b) åtgärder för att förbättra och utveckla stödanläggningarna och den stödinfrastruktur som krävs för att förbättra vattenbruksanläggningarnas potential och minska deras ekologiska fotavtryck, inbegripet genom investeringar i arrondering, energiförsörjning och vattenvård,
Ändring 366 Förslag till förordning Artikel 50 – punkt 1 – led c
(c) åtgärder som vidtas och genomförs av behöriga myndigheter enligt artikel 9.1 i direktiv 2009/147/EG och artikel 16.1 i direktiv 92/43/EEG i syfte att förebygga allvarliga skador på vattenbruk.
(c) åtgärder som vidtas av behöriga myndigheter för att minska konflikterna med vilda arter som är skyddade enligt direktiv 2009/147/EG och direktiv 92/43/EEG i syfte att förebygga allvarliga skador på vattenbruk.
Ändring 367 Förslag till förordning Artikel 50 – punkt 2
2. Stöd enligt denna artikel får endast beviljas offentligrättsliga organ.
2. Stöd enligt denna artikel får endast beviljas offentligrättsliga organ eller privata organisationer som anförtrotts av en medlemsstat för att utföra den verksamhet som anges i punkt 1 a, aa och b.
Ändring 368 Förslag till förordning Artikel 51 – rubriken
Främjande av nya vattenbrukare
Främjande av nya vattenbrukare inom hållbart vattenbruk och vattenbruksberedning
Ändring 369 Förslag till förordning Artikel 51 – punkt 1
1. För att främja entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för etablering av nya vattenbruksföretag som startas av nya vattenbrukare.
1. För att främja entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för etablering av nya hållbara vattenbruksföretag eller kooperativ som startas av nya vattenbrukare, inbegripet i den tillhörande beredningssektorn, med särskild inriktning på unga vattenbrukare och jämställdhet.
Ändring 370 Förslag till förordning Artikel 51 – punkt 2 – inledningen
2. Stöd enligt punkt 1 ska beviljas vattenbrukare som etablerar sig i sektorn, på villkor
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 371 Förslag till förordning Artikel 51 – punkt 2 – led b
(b) att det är första gången som de, i egenskap av företagsledare, etablerar ett mikroföretag eller ett litet företag inom vattenbrukssektorn,
(b) att det är första gången som de, i egenskap av företagsledare, etablerar ett mikroföretag eller ett litet företag inom vattenbrukssektorn eller sektorn för beredning av vattenbruksprodukter,
Ändring 372 Förslag till förordning Artikel 51 – punkt 2 – led c
(c) att de lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla sitt vattenbruk.
(c) att de lämnar in en ekonomiskt och miljömässigt trovärdig affärsplan för hur de vill utveckla sitt vattenbruk, inbegripet en plan för hur de ska minimera verksamhetens ekologiska fotavtryck.
Ändring 373 Förslag till förordning Artikel 52 – rubriken
Främjande av vattenbruk med en hög nivå av miljöskydd
Främjande av ett hållbart vattenbruk med en hög nivå av miljöskydd
Ändring 374 Förslag till förordning Artikel 52 – inledningen
För att bidra till att avsevärt minska vattenbrukets inverkan på miljön får EHFF bevilja stöd för investeringar som
För att bidra till att avsevärt minska vattenbrukets inverkan på miljön får EHFF bevilja stöd för följande investeringar som
Ändring 375 Förslag till förordning Artikel 52 – led a
(a) möjliggör en avsevärd minskning av vattenbrukets inverkan på vattnet, särskilt genom att de mängder vatten som används minskas eller genom att kvaliteten på spillvattnet förbättras, även med hjälp av multitrofiska vattenbrukssystem,
(a) möjliggör en avsevärd minskning av vattenbruksföretagens inverkan på vattenanvändning och vattenkvalitet, särskilt genom att de mängder vatten eller kemikalier, antibiotika och andra läkemedel som används minskas eller genom att kvaliteten på spillvattnet förbättras, även med hjälp av multitrofiska vattenbrukssystem,
Ändring 376 Förslag till förordning Artikel 52 – led aa (nytt)
(aa) främjar slutna vattenbrukssystem,
Ändring 377 Förslag till förordning Artikel 52 – led b
(b) begränsar vattenbruksföretagens negativa inverkan på naturen och den biologiska mångfalden,
(b) begränsar vattenbruksföretagens negativa inverkan på naturen samt främjar miljöskydd och den biologiska mångfalden, framför allt inverkan på viltlevande fiskbestånd, växelverkan med rovdjursarter, användningen av giftiga kemikalier och antibiotika, förrymda fiskar, införande av främmande arter och andra former av miljöpåverkan som hänger samman med intensivt vattenbruk,
Ändring 378 Förslag till förordning Artikel 52 – led c
(c) avser inköp av utrustning som skyddar vattenbruk från vilda rovdjur som är skyddade enligt rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG,
(c) avser inköp av utrustning som skyddar vattenbruk från vilda rovdjur,
Ändring 379 Förslag till förordning Artikel 52 – led e
(e) möjliggör återställning av befintliga vattenbruksdammar och laguner genom att slam avlägsnas, eller åtgärder för att motverka slamavlagringar.
(e) möjliggör återställning av flodmynningar, befintliga vattenbruksdammar och laguner och livsmiljöer som är förbundna med dessa genom att slam avlägsnas eller slamavlagringar motverkas.
Ändring 380 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja utvecklingen av ekologiskt och energieffektivt vattenbruk får EHFF bevilja stöd för
1. För att främja utvecklingen av ekologiskt och mer energieffektivt vattenbruk får EHFF bevilja stöd för
Ändring 381 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) omställning av vattenbruk där man går över från odling av köttätande arter till odling av växtätande arter som inte behöver matas med färsk fisk, viltlevande fisk, havsfisk, sötvattensfisk, fiskmjöl eller fiskoljeprodukter,
Ändring 382 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 1 – led ab (nytt)
(ab) främjande av ett slutet vattenbrukssystem där fisk och andra vattenbruksprodukter odlas i slutna recirkulerande system, som medför minskad vattenanvändning,
Ändring 383 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 1 – led b
(b) deltagande i unionens miljölednings- och miljörevisionsordning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS).
(b) deltagande i unionens miljölednings- och miljörevisionsordning, såsom de som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS), eller deltagande i nationellt erkända miljöledningsordningar.
Ändring 384 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 2
2. Stöd får endast beviljas stödmottagare som åtar sig att delta i EMAS under minst tre år eller att uppfylla kriterierna för ekologisk produktion under minst fem år.
2. Stöd får endast beviljas stödmottagare som åtar sig att delta i EMAS under minst fem år eller att uppfylla kriterierna för ekologisk produktion under minst fem år.
Ändring 385 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 3
3. Stödet ska beviljas i form av ersättning under högst två år under den period under vilken företaget ställs om till ekologisk produktion eller under den period då företaget förbereder sitt deltagande i EMAS.
3. Stödet ska beviljas i form av ersättning under högst fem år under den period under vilken företaget ställs om till ekologisk produktion eller under den period då företaget förbereder sitt deltagande i EMAS.
Ändring 386 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 4 – led a
(a) det inkomstbortfall eller de extrakostnader för stödberättigande insatser enligt punkt 1 a i denna artikel som drabbar vattenbruket under den period då det går över från konventionell produktion till ekologisk produktion,
(a) det inkomstbortfall eller de extrakostnader för stödberättigande insatser enligt punkt 1 a i denna artikel som drabbar vattenbruket under den period då det går över från konventionell produktion till ekologisk produktion eller bibehåller den ekologiska produktionen,
Ändring 387 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja utvecklingen av vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster får EHFF bevilja stöd för
1. För att främja utvecklingen av ett hållbart vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster får EHFF bevilja stöd för
Ändring 388 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 1 – led a
(a) vattenbruksmetoder som är förenliga med specifika miljöbehov och som omfattas av de specifika verksamhetskrav som följer av att Natura 2000-områden har definierats i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG och rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG,
(a) extensiva och halvextensiva vattenbruksmetoder som är förenliga med specifika miljöbehov och som omfattas av de specifika verksamhetskrav som följer av att Natura 2000-områden har definierats i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG,
Ändring 389 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 1 – led b
(b) deltagande i bevarande- och reproduktionsåtgärder för vattenlevande djur (ex-situ) inom ramen för de program för bevarande och återställande av den biologiska mångfalden som utarbetats av de offentliga myndigheterna eller som står under dessas överinsyn,
(b) kostnader som är direkt kopplade till deltagande i bevarande- och reproduktionsåtgärder för vattenlevande djur (ex-situ) inom ramen för de program för bevarande och återställande av den biologiska mångfalden som utarbetats av de offentliga myndigheterna eller som står under dessas överinsyn,
Ändring 390 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 1 – led c
(c) olika former av extensivt vattenbruk, inbegripet bevarande och förbättring av miljön, den biologiska mångfalden och förvaltningen av landskapet och traditionella inslag i vattenbruksområden.
(c) olika former av extensivt och halvextensivt vattenbruk, både i kustområden och inlandsvatten, inbegripet bevarande och förbättring av miljön, den biologiska mångfalden och förvaltningen av landskapet och traditionella inslag i vattenbruksområden.
Ändring 391 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 2
2. Stöd enligt punkt 1 a ska beviljas i form av årlig ersättning för extrakostnader som uppstår eller inkomstbortfall på grund av verksamhetskraven på de berörda områdena i samband med tillämpningen av rådets direktiv 92/43/EEG och rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG.
2. Stöd enligt punkt 1 a ska beviljas i form av årlig ersättning för extrakostnader som uppstår och/eller inkomstbortfall på grund av verksamhetskraven på de berörda områdena i samband med tillämpningen av rådets direktiv 92/43/EEG och rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG.
Ändring 392 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 4
4. Stöd enligt punkt 1 c ska beviljas i form av en årlig ersättning för de extrakostnader som uppstår.
4. Stöd enligt punkt 1 c ska beviljas i form av en årlig ersättning för de extrakostnader som uppstår och en ersättning för de förluster som skyddade arter orsakar vattenkulturbestånd, förutsatt att skyddsåtgärder vidtagits.
Ändring 393 Förslag till förordning Artikel 55 – punkt 1
1. EHFF får bevilja stöd till blötdjursodlare för att kompensera för tillfälliga stopp för blötdjurskörden, men endast om det görs av folkhälsoskäl.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 395 Förslag till förordning Artikel 55 – punkt 2 – led b
(b) om förlusten till följd av skördestoppet uppgår till mer än 35 % av det berörda företagets årsomsättning, beräknad utifrån företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren.
(b) om förlusten till följd av skördestoppet uppgår till mer än 15 % av det berörda företagets årsomsättning, beräknad utifrån företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren eller, om företaget har en kortare etableringsperiod, under den föregående verksamhetsperioden. Medlemsstaterna får införa särskilda beräkningsregler för företag med mindre än ett års verksamhetsperiod.
Ändring 396 Förslag till förordning Artikel 55 – punkt 3
3. Kompensationen får betalas ut i högst tolv månader under hela programperioden.
utgår
Ändring 397 Förslag till förordning Artikel 56 – punkt 1 – inledningen
1. För att främja djurs hälsa och välbefinnande i vattenbruksföretag, särskilt vad gäller förebyggande åtgärder och biosäkerhet, får EHFF bevilja stöd för följande:
1. För att främja djurs hälsa och välbefinnande i vattenbruksföretag, särskilt vad gäller förebyggande åtgärder och biosäkerhet, får EHFF bevilja stöd till vattenbruksföretag och yrkesorganisationer inom vattenbrukssektorn för följande:
Ändring 398 Förslag till förordning Artikel 56 – punkt 1 – led a
(a) Kontroll och utrotning av sjukdomar inom vattenbruket i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG om utgifter inom veterinärområdet.
(a) Kostnader för kontroll och utrotning av sjukdomar inom vattenbruket i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG om utgifter inom veterinärområdet, inklusive de driftskostnader som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheterna inom ramen för en utrotningsplan.
Ändring 399 Förslag till förordning Artikel 56 – punkt 1 – led b
(b) Utveckling av allmän och artspecifik bästa praxis eller uppförandekoder för biosäkerhet och för djurens välfärd inom vattenbruket.
(b) Utveckling av allmän och artspecifik bästa praxis eller uppförandekoder för biosäkerhet och för djurens hälsa och välfärd inom vattenbruket.
Ändring 400 Förslag till förordning Artikel 56 – punkt 1 – led c
(c) Åtgärder för större tillgång på veterinärmedicinska läkemedel för användning inom vattenbruket och för främjande av lämplig användning av sådana läkemedel, genom att farmaceutiska undersökningar beställs och genom informationsspridning och informationsutbyte.
(c) Initiativ som syftar till att minska vattenbruksverksamhetens beroende av veterinärmedicinska preparat.
Ändring 401 Förslag till förordning Artikel 56 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca) Bildandet av grupper för djurhälsoskydd inom vattenbrukssektorn och dessa gruppers verksamhet såsom erkänts av medlemsstaterna.
Ändring 402 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – inledningen
1. För att skydda vattenbrukarnas inkomster får EHFF bevilja stöd till en försäkring för vattenbruksbestånd som ska täcka förluster till följd av följande:
1. För att skydda vattenbrukarnas inkomster får EHFF bevilja stöd till en försäkring för vattenbruksbestånd eller en gemensam fond som har erkänts av en medlemsstat och som ska täcka förluster till följd av minst en av följande:
Ändring 403 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – led a
(a) Naturkatastrofer.
(a) Naturkatastrofer eller stora föroreningar i havsmiljön.
Ändring 404 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – led c
(c) Plötsliga förändringar av vattenkvaliteten.
(c) Plötsliga förändringar av vattenkvaliteten eller vattenkvantiteten.
Ändring 405 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – led d
(d) Vattenbrukssjukdomar eller förstörda produktionsanläggningar.
(d) Vattenbrukssjukdomar, predation, mekaniska fel eller förstörda produktionsanläggningar som aktören inte ansvarar för.
Ändring 406 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – led da (nytt)
(da) Stora anläggningsskador som har orsakats av vilda djur, inbegripet parasitangrepp av invasiva arter på vattenbruk.
Ändring 407 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – led db (nytt)
(db) Miljöföroreningar som har orsakats av en olycka utanför vattenbruket.
Ändring 408 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 1 – led dc (nytt)
(dc) Insamling och förstörelse av djur som har dött på farmen av naturliga orsaker eller till följd av en olycka, som aktören inte ansvarar för, eller som har slaktats och begravts på farmen av djurhälsoskäl och med administrativt förhandstillstånd från berörda myndigheter.
Ändring 409 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 2 – stycke 1
2. Förekomsten av ogynnsamma väderförhållanden och sjukdomsutbrott inom vattenbruket ska ha erkänts formellt av den berörda medlemsstaten.
2. Förekomsten av ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar, stora föroreningar eller någon av de relevanta omständigheter som anges i punkt 1 och sjukdomsutbrott inom vattenbruket ska ha erkänts formellt av den berörda medlemsstaten.
Ändring 410 Förslag till förordning Artikel 57 – punkt 3
3. Stöd ska endast beviljas för försäkringsavtal för vattenbruksbestånd som omfattar ekonomiska förluster enligt punkt 1 på mer än 30 % av vattenbrukarens genomsnittliga årsproduktion.
3. Stöd ska endast beviljas för försäkringsavtal för vattenbruksbestånd eller gemensamma fonder som omfattar ekonomiska förluster enligt punkt 1 på mer än 25 % av vattenbrukarens genomsnittliga årsproduktion.
Ändring 411 Förslag till förordning Artikel 58
EHFF ska stödja en hållbar utveckling i fiskeberoende områden med hjälp av en lokalt ledd utvecklingsstrategi enligt artikel 28 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser].
EHFF ska stödja en hållbar utveckling i områden som är beroende av fiske- och vattenbruk med hjälp av en lokalt ledd utvecklingsstrategi enligt artikel 28 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser].
Ändring 412 Förslag till förordning Artikel 59
Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.1.
Stödet enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.1, 6.2 och 6.3.
Ändring 413 Förslag till förordning Avsnitt V - Kapitel III – avsnitt 2 – rubriken
Fiskeberoende områden, lokala partnerskap och lokala utvecklingsstrategier
Områden som är beroende av fiske och vattenbruk, lokala partnerskap och lokala utvecklingsstrategier
Ändring 414 Förslag till förordning Artikel 60 – rubriken
Fiskeberoende områden
Områden som är beroende av fiske och vattenbruk
Ändring 415 Förslag till förordning Artikel 60 – punkt 1 – inledningen
1. Ett fiskeberoende område ska uppfylla följande villkor för att kunna få stöd:
1. För att ett område ska kvalificera sig som ett stödberättigat område ska det vara antingen ett havsfiskeområde, ett inlandsfiskeområde eller ett vattenbruksområde. Det ska vara funktionellt sammanhållet i geografiskt, biologiskt, ekonomiskt och socialt hänseende, med särskilt beaktande av fiskeri- och vattenbrukssektorerna samt relaterade verksamhetsområden, och omfatta en tillräckligt stor kritisk massa i mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att klara att driva en fungerande lokal utvecklingsstrategi.
Ändring 416 Förslag till förordning Artikel 60 – punkt 1 – led a
(a) Det ska vara av begränsad storlek, i allmänhet mindre än NUTS 3-nivån i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS).
utgår
Ändring 417 Förslag till förordning Artikel 60 – punkt 1 – led b
(b) Det ska vara funktionellt sammanhållet i geografiskt, ekonomiskt och socialt hänseende, med särskilt beaktande av fiskeri- och vattenbrukssektorerna, och omfatta en tillräckligt stor kritisk massa i mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att klara att driva en fungerande lokal utvecklingsstrategi.
utgår
Ändring 418 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1
1. Vid tillämpning av EHFF ska den integrerade lokala utvecklingsstrategi som avses i artikel 28.1 c i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] baseras på samspel mellan aktörer och projekt i olika näringsgrenar inom den lokala ekonomin, i synnerhet fiskeri- och vattenbruksnäringen.
1. Vid tillämpning av EHFF ska den integrerade lokala utvecklingsstrategi som avses i artikel 28.1 c i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] baseras på samspel och samråd mellan aktörer och projekt i olika näringsgrenar inom fiskeri- och vattenbruksnäringen såväl som andra näringsområden inom den lokala ekonomin. I detta hänseende ska det samrådas med rådgivande nämnder.
Ändring 419 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 2 – led a
(a) leda till att fiskeri- och vattenbrukssektorerna deltar maximalt i arbetet med att skapa en hållbar utveckling i de fiskeberoende områdena längs kusterna och i inlandet,
(a) leda till att fiskeri- och vattenbrukssektorerna deltar maximalt i arbetet med att skapa en hållbar utveckling i de områden längs kusterna och i inlandet som är beroende av fiske och vattenbruk,
Ändring 420 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 2 – led b
(b) säkerställa att de lokala samhällena drar största möjliga nytta av de möjligheter som erbjuds genom utvecklingsplanerna för hav och kuster.
(b) säkerställa att de lokala samhällena drar största möjliga nytta av de möjligheter som erbjuds genom utvecklingsplanerna för hav, kuster och inland samt, i synnerhet, hjälpa små och förfallande hamnar att dra största möjliga nytta av sin marina potential genom utveckling av en diversifierad infrastruktur.
Ändring 421 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 3
3. Strategin måste överensstämma med de möjligheter och behov som identifierats i området och med unionens prioriteringar för EHFF. Strategierna kan sträcka sig från att vara fokuserade på fisket till en bredare inriktning på diversifiering av fiskeberoende områden Strategin ska vara mer än bara en samling insatser eller en uppsättning sektorsanknutna enskilda åtgärder.
3. Strategin måste överensstämma med de möjligheter och behov som identifierats i området och med unionens prioriteringar för EHFF. Strategierna ska främst vara fokuserade på fisket eller vattenbruket, även om de kan vara bredare och inriktade på diversifiering av områden som är beroende av fiske eller vattenbruk. Strategin ska vara mer än bara en samling insatser eller en uppsättning sektorsanknutna enskilda åtgärder.
Ändring 422 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 5
5. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 med avseende på innehållet i den handlingsplan som avses i artikel 29.1 e i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].
5. Den integrerade lokala utvecklingsstrategin ska inbegripa en handlingsplan som avses i artikel 29.1 e i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Handlingsplanen ska bland annat innehålla en förteckning över åtgärder som ska vidtas för genomförandet av strategin och för var och en av åtgärderna ska planen innehålla en beskrivning av målet med åtgärden, de stödberättigande utgifterna, godkända stödmottagare, det ekonomiska anslaget för anknutna offentliga fonder, urvalskriterierna för insatserna och resultatindikatorerna.
Ändring 423 Förslag till förordning Artikel 62 – punkt 3 – led b
(b) garantera betydande representation för fiskeri- och vattenbrukssektorerna.
(b) garantera att en majoritet av representanterna kommer från fiskeri- och/eller vattenbrukssektorerna.
Ändring 424 Förslag till förordning Artikel 62 – punkt 4
4. Om den lokala utvecklingsstrategin stöds av andra fonder än EHFF ska ett särskilt urvalsorgan för EHFF-stödda projekt inrättas i enlighet med kriterierna i punkt 3.
4. Om den lokala utvecklingsstrategin stöds av andra fonder än EHFF ska denlokala aktionsgruppens urvalsorgan för EHFF-stödda projekt uppfylla kraven i punkt 3.
Ändring 425 Förslag till förordning Artikel 62 – punkt 7
7. De respektive roller som den lokala aktionsgruppen och förvaltningsmyndigheten ska inneha vad avser de uppgifter som rör genomförandet av strategin, ska vara tydligt beskrivna i det operativa programmet.
7. De respektive roller som den lokala aktionsgruppen, förvaltningsmyndigheten och genomförandemyndigheten, när denna skiljer sig från förvaltningsmyndigheten, ska inneha vad avser de uppgifter som rör genomförandet av strategin, ska vara tydligt beskrivna i det operativa programmet.
Ändring 426 Förslag till förordning Artikel 63 – punkt 1
1. De insatser som berättigar till stöd enligt detta avsnitt fastställs i artikel 31 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].
1. De insatser och kostnader som berättigar till stöd enligt detta avsnitt fastställs i artikel 31 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].
Ändring 427 Förslag till förordning Artikel 64 – punkt 1
1. Det förberedande stödet ska omfatta kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbildning i syfte att utarbeta/förbereda och genomföra en utvecklingsstrategi.
1. Det förberedande stödet ska omfatta kapacitetsuppbyggnad, samråd, utbildning och nätverksbildning i syfte att utarbeta/förbereda och genomföra en utvecklingsstrategi.
Ändring 428 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 1 – led a
(a) Skapa mervärde, skapa arbetstillfällen och främja innovation längs hela distributionskedjan inom fisket och vattenbruket.
(a) Skapa mervärde, skapa arbetstillfällen, locka unga människor och främja innovation längs hela distributionskedjan inom fisket, vattenbruket och beredningen.
Ändring 429 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 1 – led b
(b) Stödja diversifiering och skapande av arbetstillfällen i fiskeberoende områden, särskilt inom andra sektorer inom havsnäringen.
(b) Stödja diversifiering och skapande av arbetstillfällen i områden som är beroende av fiske och vattenbruk, inbegripet diversifiering inom havsnäringar som kompletterar fiskeri- och vattenbruksnäringarna.
Ändring 430 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) Förbättra utbildningarna och arbetsvillkoren i områden som är beroende av fiske och vattenbruk.
Ändring 431 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 1 – led c
(c) Förbättra de fiskeberoende områdenas lokala miljövärden och bidra till att de kommer till optimal nytta, häribland genom åtgärder för att bekämpa klimatförändringar.
(c) Förbättra de lokala miljövärdena i de områden som är beroende av fiske och vattenbruk och bidra till att de kommer till optimal nytta, häribland genom åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, förbättra förvaltningen av kustområden och bekämpa klimatförändringar.
Ändring 432 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 1 – led d
(d) Främja den sociala välfärden i de fiskeberoende områdena och främja kulturarvet, även det maritima kulturarvet.
(d) Främja den sociala välfärden i de områden som är beroende av fiske och vattenbruk och främja kulturarvet, även det fiskerirelaterade och maritima kulturarvet.
Ändring 433 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 2
2. Stödet får omfatta åtgärder som anges i detta avsnitt kapitlen I och II, förutsatt att det finns en tydlig och logisk grund för förvaltning på lokal nivå. När stöd beviljas för insatser som svarar mot dessa åtgärder ska de relevanta villkor och de bidragsskalor per insats som föreskrivs i detta avsnitt kapitlen I, II och III tillämpas.
2. Stödet får omfatta åtgärder som anges i detta avsnitt i kapitlen I, II och IV, förutsatt att det finns en tydlig och logisk grund för förvaltning på lokal nivå. När stöd beviljas för insatser som svarar mot dessa åtgärder ska de relevanta villkor och de bidragsskalor per insats som föreskrivs i detta avsnitt kapitlen I, II och IV tillämpas.
Ändring 434 Förslag till förordning Artikel 66 – punkt 2
2. Utöver partnerskap med andra lokala aktionsgrupper kan ett partnerskap med en lokal aktionsgrupp inom ramen för EHFF vara ett offentligt/privat partnerskap som genomför en lokal utvecklingsstrategi inom eller utanför unionen.
2. Enligt denna artikel kan ett partnerskap med en lokal aktionsgrupp, utöver partnerskap med andra lokala aktionsgrupper, inom ramen för EHFF vara ett samarbetsprojekt med ett territorium som inte har lokala aktionsgrupper baserat på ett offentligt/privat partnerskap som genomför en lokal utvecklingsstrategi inom eller utanför unionen.
Ändring 435 Förslag till förordning Artikel 66 – punkt 3
3. I fall där samarbetsprojekt inte väljs ut av de lokala aktionsgrupperna ska medlemsstaterna inrätta ett system med löpande ansökningar för samarbetsprojekt. De ska offentliggöra de nationella eller regionala administrativa förfarandena för urval av transnationella samarbetsprojekt och en förteckning över stödberättigande kostnader senast två år efter dagen för godkännandet av det operativa programmet.
3. I fall där samarbetsprojekt inte väljs ut av de lokala aktionsgrupperna ska medlemsstaterna inrätta ett system med löpande ansökningar för samarbetsprojekt. De ska offentliggöra de nationella eller regionala administrativa förfarandena för urval av transnationella samarbetsprojekt och en förteckning över stödberättigande kostnader senast två år efter dagen för godkännandet av det operativa programmet. Rådgivande nämnder kan på grund av sin transnationella karaktär vara delaktiga i systemet med löpande ansökningar.
Ändring 436 Förslag till förordning Artikel 66 – punkt 4
4. Godkännandet av samarbetsprojekt ska ske senast fyra månader efter den dag då projektet lämnades in.
4. Administrativa beslut som rör samarbetsprojekt ska fattas senast fyra månader efter den dag då projektet lämnades in.
Ändring 437 Förslag till förordning Artikel 68
Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de särskilda mål som anges i kapitlen I och II i denna avdelning.
Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att
(a) uppnå de särskilda mål som anges i kapitlen I och II i denna avdelning,
(b) stärka konkurrenskraften inom berednings- och saluföringsindustrin för fiskeri- och vattenbruksprodukter,
(c) förbättra livsmedelssäkerheten och produktkvaliteten,
(d) utveckla, producera och saluföra nya produkter och utnyttja ny teknik och innovativa produktionsmetoder,
(e) minska den negativa inverkan på miljön och öka energieffektiviteten,
(f) bättre utnyttja mindre arter, biprodukter och avfall,
(g) utveckla, producera och saluföra nya produkter och utnyttja ny teknik och innovativa produktionsmetoder,
(h) förbättra arbetstagarnas arbetsförhållanden och utbildning
(i) öppna och utveckla nya marknader.
Ändring 438 Förslag till förordning Artikel 69 – punkt 1
1. EHFF kan bevilja stöd för utarbetande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner enligt artikel 32 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
1. EHFF ska bevilja stöd för utarbetande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner enligt artikel 32 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
Ändring 439 Förslag till förordning Artikel 70 – punkt 1 – inledningen
1. EHFF får, på nedanstående villkor, bevilja ersättning till godkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar fiskeriprodukter som ingår i förteckningen i bilaga II till förordning (EU) nr… [om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter], förutsatt att produkterna lagras i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning EU nr… [om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter]:
1. EHFF får, på nedanstående villkor, samfinansiera ersättning till godkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar fiskeri- och vattenbruksprodukter som ingår i förteckningen i bilaga II till förordning nr… [om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter], förutsatt att produkterna lagras i enlighet med artiklarna 35 och 36 i den förordningen:
Ändring 440 Förslag till förordning Artikel 70 – punkt 1 – led a
(a) Stödbeloppet får inte överstiga de tekniska och finansiella kostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering och lagring av de aktuella produkterna.
(a) Stödbeloppet får inte överstiga de tekniska och finansiella kostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering, beredning och lagring av de aktuella produkterna.
Ändring 441 Förslag till förordning Artikel 70 – punkt 1 – led c
(c) Det årliga finansiella stödet får inte överstiga följande procentandelar av det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen vid första försäljning för producentorganisationens medlemmar under perioden 2009-2011. Om medlemmar i en producentorganisation inte hade någon saluförd produktion under 2009-2011 ska det genomsnittliga värdet av den saluförda produktionen under de tre första åren av dessa medlemmars produktion beaktas i enlighet med följande:
(c) Det årliga finansiella stödet får inte överstiga 5 % av det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen vid första försäljning för producentorganisationens medlemmar under perioden 2009-2011. Om medlemmar i en producentorganisation inte hade någon saluförd produktion under 2009-2011 ska det genomsnittliga värdet av den saluförda produktionen under de tre första åren av dessa medlemmars produktion beaktas:
– 1 % under 2014.
– 0,8 % under 2015.
– 0,6 % under 2016
– 0,4 % under 2017.
– 0,2 % under 2018
Ändring 442 Förslag till förordning Artikel 70 – punkt 2
2. Det stöd som avses i punkt 1 ska ha utfasats senast 2019.
utgår
Ändring 443 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – inledningen
1. EHFF kan stödja saluföringsåtgärder för fiskeri- och vattenbruksprodukter i syfte att
1. EHFF kan stödja saluföringsåtgärder för produkter från fiske, vattenbruk och inlandsfiske i syfte att
Ändring 444 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led a – inledningen
(a) förbättra villkoren kring saluföringen av
(a) hitta nya marknader och förbättra villkoren kring saluföringen av fiske- och vattenbruksarter, däribland
Ändring 445 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led a – led ia (nytt)
(ia) produkter som saluförs av yrkesfiskarorganisationer, deras sammanslutningar och via auktionshallar,
Ändring 446 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led a – led ii
(ii) oönskade fångster som landats i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b andra strecksatsen i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter],
(ii) oönskade fångster som landats ur kommersiella bestånd i enlighet med tekniska åtgärder, artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b andra strecksatsen i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter],
Ändring 447 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led a – led iii
(iii) produkter som erhållits med metoder med liten miljöpåverkan eller ekologiska vattenbruksprodukter enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion,
(iii) fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits med metoder med liten miljöpåverkan eller ekologiska vattenbruksprodukter enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion eller i stängda vattenbrukssystem,
Ändring 448 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led a – led iiia (nytt)
(iiia) lokala och säsongsbundna produkter, inbegripet de produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel,
Ändring 449 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led a – led iiib (nytt)
(iiib) nya eller uppgraderade produkter.
Ändring 450 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – inledningen
(b) främja kvaliteten genom att underlätta
(b) främja kvaliteten och mervärdet genom att underlätta
Ändring 451 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – led ii
(ii) certifiering och marknadsföring, inbegripet av produkter som erhållits genom hållbart fiske och vattenbruk och genom miljövänliga beredningsmetoder,
(ii) certifiering av kvaliteten, marknadsföring och skapande av särskild märkning med hänsyn till produkter som erhållits genom hållbart fiske och vattenbruk, produkter för småskaligt kustfiske, lokala och säsongsbundna produkter och genom miljövänliga beredningsmetoder,
Ändring 452 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – led iia (nytt)
(iia) fiskeri- och vattenbruksprodukters spårbarhet, inbegripet framtagande av en miljömärkning för fiskeri- och vattenbruksprodukter för hela unionen,
Ändring 453 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – led iib (nytt)
(iib) innovativa processer och metoder,
Ändring 454 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – led iii
(iii) saluföring av fiskeriprodukter direkt av de småskaliga yrkesfiskarna själva,
(iii) saluföring av fiskeriprodukter direkt av småskaliga kustfiskare ochfiskare som fiskar till fots,
Ändring 455 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt)
(iiia) presentation och förpackning av produkter,
Ändring 456 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led b – led iiib (nytt)
(iiib) uppfyllelse av kraven på överensstämmelse och certifiering för de produkter som omfattas av förordning (EG) 510/2006 när det gäller producenter, bearbetningsföretag och utvecklare för vilka kontroll- och certifieringssystemen gäller.
Ändring 457 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led c
(c) bidra till öppenhet och insyn i fråga om produktion och marknader och till genomförandet av marknadsundersökningar,
(c) bidra till öppenhet och insyn i fråga om produktion och marknader och till genomförandet av marknadsundersökningar samt studier avseende unionens handelsberoende,
Ändring 458 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led e
(e) skapa producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer som är godkända enligt avsnitt III kapitel II i förordning (EU) nr [om en gemensam marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter],
(e) skapa och slå samman producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer som är godkända enligt avsnitt III kapitel II i förordning (EU) nr [om en gemensam marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter] för att utveckla deras roll i förvaltningen av fiskeri- och saluföringsåtgärderna,
Ändring 459 Förslag till förordning Artikel 71 – punkt 1 – led f
(f) genomföra regionala, nationella eller transnationella marknadsföringskampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter.
(f) genomföra regionala, nationella eller transnationella marknadsföringskampanjer, däribland utställningar och mediakampanjer för miljömässigt hållbara fiskeri- och vattenbruksprodukter.
Ändring 460 Förslag till förordning Artikel 72 – punkt 1 – led -a (nytt)
(-a) Investeringar i utveckling av nya produkter med bättre kvalitet och mervärde, nya eller förbättrade processer och nya eller förbättrade förvaltnings- eller organisationssystem.
Ändring 461 Förslag till förordning Artikel 72 – punkt 1 – led -b (nytt)
(-b) Investeringar för att öka produkternas mervärde.
Ändring 462 Förslag till förordning Artikel 72 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa) Investeringar som förbättrar säkerhet, hygien, hälsa och arbetsvillkor.
Ändring 463 Förslag till förordning Artikel 72 – punkt 1 – led d
(d) Investeringar i beredningen av ekologiska vattenbruksprodukter enligt reglerna i artiklarna 6 och 7 i rådets förordning (EG) nr 834/2007.
(d) Investeringar i beredningen av hållbara vattenbruksprodukter och ekologiska vattenbruksprodukter enligt reglerna i artiklarna 6 och 7 i rådets förordning (EG) nr 834/2007.
Ändring 464 Förslag till förordning Artikel 72 – punkt 1a (ny)
1a. EHFF får stödja företag, sammanslutningar och teknikcentrum som företräder beredningssektorn för utveckling av forsknings- och innovationsverksamheter med anknytning till de verksamheter som avses i punkt 1.
Ändring 465 Förslag till förordning Artikel 73 – punkt 1
1. EHFF får stödja det kompensationssystem som införs genom rådets förordning (EG) nr 791/2007 för extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, Franska Guyana och Réunion.
1. EHFF ska stödja det kompensationssystem som i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget införs genom rådets förordning (EG) nr 791/2007 för att kompensera för extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena. Systemet ska vara tillämpligt för alla extra kostnader som uppstår för aktörer som bedriver sådana verksamheter som avses i denna punkt.
Ändring 466 Förslag till förordning Artikel 73 – punkt 2
2. Varje berörd medlemsstat ska för sina regioner enligt artikel 1 upprätta en förteckning över de fiskeri- och vattenbruksprodukter samt de kvantiteter av dessa produkter som kan komma i fråga för kompensation.
2. Varje berörd medlemsstat ska för sina regioner enligt punkt 1 upprätta en förteckning över de extra kostnader som uppstår för aktörer som bedriver sådana verksamheter som avses i punkt 1. Medlemsstaten ska också upprätta en förteckning över de fiskeri- och vattenbruksprodukter samt de kvantiteter av dessa produkter som kan komma i fråga för kompensation.
Ändring 467 Förslag till förordning Artikel 73 – punkt 3
3. När medlemsstaterna upprättar förteckningen över kvantiteter enligt punkt 2 ska de beakta alla relevanta faktorer, särskilt att kompensationen är fullt förenlig med den gemensamma fiskeripolitikens regler.
3. När medlemsstaterna upprättar förteckningen över kvantiteter enligt punkt 2 ska de beakta alla relevanta faktorer, särskilt att kompensationen är fullt förenlig med den gemensamma fiskeripolitikens regler och att berörda flottors fiskekapacitet står i proportion till de tillgängliga fiskemöjligheterna.
Ändring 468 Förslag till förordning Artikel 73 – punkt 4 – led ca (nytt)
(ca) som erhållits genom olagligt, orapporterat eller oreglerat fiske.
Ändring 469 Förslag till förordning Artikel 73 – punkt 5a (ny)
5a. Följande aktörer som drabbas av extra kostnader i samband med saluföringen av fiskeriprodukter ska vara berättigade till kompensation:
(a) Alla fysiska eller juridiska personer som använder produktionsmedel för att erhålla fiskeri- eller vattenbruksprodukter i syfte att saluföra dem.
(b) Ägare av eller aktörer på fartyg som är registrerade i hamnar i de regioner som avses i punkt 1 och som är verksamma i de regionerna, eller sammanslutningar av sådana ägare eller aktörer.
(c) Aktörer inom berednings- och saluföringssektorn eller sammanslutningar av dessa.
Ändring 470 Förslag till förordning Artikel 73a (ny)
Artikel 73a
Aktörer
1. Kompensationen ska betalas till aktörer som bedriver fiske- och vattenbruksverksamhet i de berörda regionerna.
2. De berörda medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att kontrollera att de aktörer som får stöd är ekonomiskt bärkraftiga.
Ändring 471 Förslag till förordning Artikel 74 – punkt 1 – led a
(a) De extra kostnader för varje fiskeri- eller vattenbruksprodukt som uppstår på grund av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna.
(a) De extra kostnader för varje fiskeri- eller vattenbruksprodukt eller produktkategori som uppstår på grund av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna.
Ändring 472 Förslag till förordning Artikel 74 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba) Eventuella andra typer av stöd som stödmottagaren fortsätter att få eller har fått för sin verksamhet.
Ändring 473 Förslag till förordning Artikel 75 – punkt 1
1. De berörda medlemsstaterna ska lämna in en kompensationsplan för varje berörd region till kommissionen, innehållande den förteckning och uppgift om de kvantiteter som avses i artikel 73, kompensationens storlek enligt artikel 74 och uppgift om den behöriga myndigheten enligt artikel 99.
1. De berörda medlemsstaterna ska lämna in en kompensationsplan för varje berörd region till kommissionen, innehållande den förteckning och uppgift om de kvantiteter och den typ av aktörer som avses i artikel 73, kompensationens storlek enligt artikel 74 och uppgift om den behöriga myndigheten enligt artikel 99.
Ändring 474 Förslag till förordning Artikel 75 – punkt 1a (ny)
1a. Medlemsstaterna får ändra innehållet i den kompensationsplan som avses i punkt 1. Sådana ändringar ska lämnas till kommissionen.
Ändring 475 Förslag till förordning Artikel 75 – punkt 2
2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 i syfte att definiera innehållet i kompensationsplanen, inbegripet kriterierna för beräkning av extra kostnader till följd av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna.
2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 127 för att fastställa innehållet i kompensationsplanen, inbegripet kriterierna för beräkning av extra kostnader till följd av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna.
Ändring 476 Förslag till förordning Artikel 75a (ny)
Artikel 75a
Statligt stöd
1. Genom undantag från artikel 8 får kommissionen i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget tillåta driftsstöd inom sektorerna produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter i syfte att mildra svårigheterna i de yttersta randområdena till följd av deras isolering, ökaraktär och ytterst avlägsna belägenhet.
2. Medlemsstaterna får bevilja extra stöd för genomförandet av den kompensationsplan som avses i artikel 75. I sådana fall ska medlemsstaterna anmäla det statliga stödet till kommissionen och kommissionen kan godkänna det i enlighet med denna förordning som en del av den planen. Statligt stöd som har anmälts enligt denna punkt ska också anses ha anmälts i den mening som avses i artikel 108.3 första meningen i EUF-fördraget.
Ändring 477 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 1
1. EHFF kan stödja genomförandet av unionens system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i artikel 46 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs.
1. EHFF kan stödja genomförandet av unionens system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i artikel 46 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, såväl som installation av de komponenter som behövs för att säkerställa fiskeriprodukters spårbarhet i enlighet med artikel 58 i förordning (EG) nr 1224/2009. Ett sådant system bör leda till ett antal kontroller baserat på flottstorlekarna i olika medlemsstater.
Ändring 478 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led a
(a) Inköp eller utveckling av teknik, inklusive maskinvara och programvara, system för positionsbestämning (VDS), CCTV-system och IT-nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte.
(a) Inköp, installation och utveckling av teknik, inklusive maskinvara och programvara, system för positionsbestämning (VDS), CCTV-system och IT-nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera, riskhantera, lämna och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte, under förutsättning att dessa åtgärder är förenliga med individuella friheter och att personuppgifter skyddas.
Ändring 479 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led b
(b) Inköp och installation av nödvändiga komponenter för att garantera dataöverföring från aktörer inom fiske och saluföring av fiskeriprodukter till berörd medlemsstat och behöriga EU-myndigheter, däribland nödvändiga komponenter för elektroniska registrerings- och rapporteringssystem (ERS), kontrollsystem för fartyg (VMS) och automatiska identifieringssystem (AIS), som används för kontrollsyften.
(b) Utveckling, inköp och installation av nödvändiga komponenter, inbegripet maskinvara och programvara, som behövs för att garantera dataöverföring från aktörer inom fiske och saluföring av fiskeriprodukter till berörd medlemsstat och behöriga EU-myndigheter, däribland nödvändiga komponenter för elektroniska registrerings- och rapporteringssystem (ERS), kontrollsystem för fartyg (VMS) och automatiska identifieringssystem (AIS), som används för kontrollsyften.
Ändring 480 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led c
(c) Inköp och installation av nödvändiga komponenter för att garantera spårbarhet vad gäller fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 58 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.
(c) Utveckling, inköp och installation av nödvändiga komponenter, inbegripet maskinvara och programvara, som behövs för att garantera spårbarhet vad gäller fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 58 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.
Ändring 481 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led e
(e) Modernisering och inköp av patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar under förutsättning att de under minst 60 % av tidenanvänds för fiskerikontroll.
(e) Modernisering och inköp av patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar under förutsättning att de används för fiskerikontroll under minst 60 % av den totala tid som utrustningen används per år.
Ändring 482 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led g
(g) Genomförande av pilotprojekt knutna till fiskerikontroll, även DNA-analys av fisk och utformning av webbplatser med kontrollanknytning.
(g) Utveckling av innovativa kontroll- och övervakningssystem och genomförande av pilotprojekt knutna till fiskerikontroll, även DNA-analys av fisk och utformning av webbplatser med kontrollanknytning.
Ändring 483 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led ja (nytt)
(ja) Program för striktare kontroll för bestånd som är föremål för särskilda kontroll- och inspektionsprogram som upprättats i enlighet med artikel 95 i förordning (EG) nr 1224/2009, inbegripet eventuella operativa kostnader.
Ändring 484 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 2 – led jb (nytt)
(jb) Program med anknytning till genomförandet av en handlingsplan som upprättats i enlighet med artikel 102.4 i förordning (EG) nr 1224/2009, inbegripet eventuella operativa kostnader.
Ändring 485 Förslag till förordning Artikel 78 – punkt 3
3. De åtgärder som förtecknas i denna artikel punkt 2 h, i och j ska endast vara stödberättigande om de avser kontrollverksamhet som utförs av en offentlig myndighet.
3. De åtgärder som förtecknas i denna artikel punkt 2 h, i, j, ja och jb ska endast vara stödberättigande om de avser kontrollverksamhet som utförs av en offentlig myndighet.
Ändring 486 Förslag till förordning Artikel 78a (ny)
Artikel 78a
Gemensamma åtgärder för att förbättra och harmonisera kontrollerna
1. I syfte att förbättra och harmonisera kontrollerna får EHFF stödja genomförandet av transnationella projekt för att införa och testa mellanstatliga system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i artikel 46 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009av den 20 november2009.
2. I synnerhet ska följande typer av insatser vara stödberättigande:
(a) Internationella fortbildningsprogram för personal med ansvar för kontroll och övervakning av fiskeverksamhet.
(b) Initiativ, inklusive arbetsgrupper och medieverktyg, för att harmonisera tolkningen av europeisk lagstiftning och kontrollerna som följer av denna.
Ändring 487 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 1
1. EHFF ska stödja insamling och förvaltning och användning av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska primärdata inom ramen för det fleråriga unionsprogram som avses i artikel 37.5 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken].
1. EHFF ska stödja insamling och förvaltning, analys och användning av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska primärdata som behövs för en hållbar ekosystembaserad förvaltning av fiske och vattenbruk inom ramen för det fleråriga unionsprogram som avses i artikel 37.5 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 488 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led a
(a) Förvaltning och användning av data för vetenskaplig analys och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken.
(a) Insamling, förvaltning och användning av data för vetenskaplig analys och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken.
Ändring 489 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa) Inköp eller utveckling av teknik, inbegripet maskinvara och programvara som behövs för insamling, förvaltning och användning av data.
Ändring 490 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led b
(b) Nationella fleråriga provtagningsprogram.
(b) Nationella, transnationella och regionala fleråriga provtagningsprogram.
Ändring 491 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led c
(c) Övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske.
(c) Övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske, inklusive övervakning av bifångster av marina organismer och fåglar.
Ändring 492 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led da (nytt)
(da) Förvaltning av årliga arbetsprogram med avseende på teknisk och vetenskaplig expertis i fiske, behandling av datakommunikation och dataset samt förberedande arbete för tillgängliggörande av vetenskapliga utlåtanden.
Ändring 493 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led db (nytt)
(db) Organisation och förvaltning av expertmöten om fiskerifrågor.
Ändring 494 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led e
(e) Medlemsstaters företrädares deltagande i regionala samordningsmöten enligt artikel 37.4 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken], möten i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där EU är avtalsslutande part eller observatör eller möten i internationella organ med ansvar för att utfärda vetenskapliga utlåtanden.
(e) Medlemsstaters företrädares och deras vetenskapliga experters såväl som regionala myndigheters företrädares deltagande i regionala samordningsmöten enligt artikel 37.4 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken], möten i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där EU är avtalsslutande part eller observatör eller möten i internationella organ med ansvar för att utfärda vetenskapliga, ekonomiska eller tekniska utlåtanden.
Ändring 495 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea) Förbättrade system för datainsamling och dataförvaltning och genomförande av pilotstudier för att förbättra befintliga system för datainsamling och dataförvaltning.
Ändring 496 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2 – led eb (nytt)
(eb) Operativa kostnader som uppstått i samband med insamling och behandling av data.
Ändring 497 Förslag till förordning Artikel 79a (ny)
Artikel 79a
Sanktioner
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med sanktioner mot en medlemsstat i form av frysta och/eller minskade medel från EHFF om medlemsstaten
(a) inte uppfyller sina skyldigheter vad gäller datainsamling och dataöverföring eller inte rapporterar sin verkliga fiskeflotta, eller
(b) inte åtgärdar problem med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske i sina vatten och/eller inom sin fiskeflotta.
Ändring 498 Förslag till förordning Artikel 81 – inledningen
Stöd enligt detta kapitel ska bidra till utvecklingen och genomförandet av unionens integrerade havspolitik. Stödet ska:
Stöd enligt detta kapitel ska bidra till en förbättring av utvecklingen och genomförandet av unionens integrerade havspolitik. Stödet ska:
Ändring 499 Förslag till förordning Artikel 81 – led a – led i
(i) främja insatser som uppmuntrar medlemsstaterna och EU:s regioner att utveckla, införa eller genomföra integrerad havsförvaltning,
(i) främja insatser som uppmuntrar medlemsstaterna och deras regioner att utveckla, införa eller genomföra integrerad havsförvaltning,
Ändring 500 Förslag till förordning Artikel 81 – led a – led ii
(ii) främja dialog och samarbete i havsrelaterade frågor med och mellan medlemsstater och aktörer, inbegripet genom utveckling av havsområdesstrategier,
(ii) främja dialog och samarbete i havsrelaterade frågor med och mellan medlemsstater och aktörer, inbegripet genom utveckling och genomförande av integrerade havsområdesstrategier, med hänsyn tagen till behovet av en balanserad strategi i alla havsområden och med beaktande av de särskilda särdragen hos havsområden och delavrinningsområden samt relevanta makroregionala strategier, när så är tillämpligt,
Ändring 501 Förslag till förordning Artikel 81 – led a – led iii
(iii) främja sektorsövergripande samarbetsplattformar och nätverk, inbegripet samarbete mellan företrädare för offentliga myndigheter, regionala och lokala myndigheter, näringslivet, turistsektorn, forskningsintressenter, medborgare, det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter,
(iii) främja sektorsövergripande samarbetsplattformar och nätverk, inbegripet samarbete mellan företrädare för nationella offentliga myndigheter, regionala och lokala myndigheter, näringslivet, turistsektorn, forskningsintressenter, medborgare, det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter, inklusive inom havsområdesstrategier,
Ändring 502 Förslag till förordning Artikel 81 – led a – led iv
(iv) främja utbyte av bästa praxis och dialog på internationell nivå, inbegripet bilateral dialog med tredjeländer, utan att det påverkar andra avtal eller arrangemang som kan vara i kraft mellan EU och det berörda tredjelandet,
(iv) främja utbyte av bästa praxis och dialog på internationell nivå, inbegripet bilateral dialog med tredjeländer, med beaktande av Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) och relevanta befintliga internationella konventioner som är grundade på Unclos och utan att det påverkar andra avtal eller arrangemang som kan vara i kraft mellan EU och det berörda tredjelandet,
Ändring 503 Förslag till förordning Artikel 81 – led b – inledningen
(b) Bidra till utvecklingen av sektorsövergripande initiativ som samtidigt gynnar flera olika sektorer inom havsnäringen och/eller olika sektorspolitiska mål, och som beaktar och bygger på redan existerande verktyg och initiativ, till exempel
(b) Bidra till utvecklingen av sektorsövergripande initiativ som samtidigt gynnar flera olika sektorer inom sjöfarts- och havsnäringen och/eller olika sektorspolitiska mål, och som beaktar och bygger på redan existerande verktyg och initiativ, till exempel
Ändring 504 Förslag till förordning Artikel 81 – led b – led i
(i) integrerad havsövervakning för att förbättra resultaten och effektiviteten genom informationsutbyte mellan sektorer och över gränser, med vederbörligt beaktande av redan existerande och framtida system,
(i) integrerad havsövervakning för att förbättra säkerheten, resultaten och effektiviteten genom informationsutbyte mellan sektorer och över gränser, med vederbörligt beaktande av redan existerande och framtida system,
Ändring 505 Förslag till förordning Artikel 81 – led b – led iii
(iii) en progressiv uppbyggnad av en heltäckande och offentligt tillgänglig högkvalitativ kunskapsbas i havsfrågor som ska underlätta delning, vidareutnyttjande och spridning av data och kunskap på området inom olika användargrupper.
(iii) en progressiv uppbyggnad av en heltäckande och offentligt tillgänglig högkvalitativ kunskapsbas i havsfrågor som ska minska dubbelarbete, underlätta delning, vidareutnyttjande och spridning av data och kunskap på området inom olika användargrupper.
Ändring 506 Förslag till förordning Artikel 81 – led ba (nytt)
(ba) Förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna genom utbyte av information och bra metoder mellan de olika kustbevakningsfunktionerna, med sikte på att skapa en europeisk kustbevakning.
Ändring 507 Förslag till förordning Artikel 81 – led c
(c) Stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och ny teknik inom framväxande och framtida sektorer inom havsnäringen i kustområdena, med en kompletterande roll i förhållande till etablerade sektoriella och nationella verksamheter.
(c) Stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och ny teknik inom framväxande och framtida sektorer inom havsnäringen såväl som i unionens kustområden, öregioner och yttersta randområden med en kompletterande roll i förhållande till etablerade sektoriella och nationella verksamheter.
Ändring 508 Förslag till förordning Artikel 81 – led ca (nytt)
(ca) Stödja utvecklingen av humankapital i havsnäringen, särskilt genom att främja samarbete och utbyte på utbildningsområdet.
Ändring 509 Förslag till förordning Artikel 81 – led d
(d) Främja skyddet av den marina miljön, särskilt den biologiska mångfalden och marina skyddsområden som t.ex. Natura 2000-områden, främja ett hållbart utnyttjande av havs- och kustresurserna och fortsätta att definiera hållbarhetsgränserför mänsklig verksamhet som påverkar den marina miljön, särskilt inom ramen för ramdirektivet för en marin strategi.
(d) Främja skyddet av den marina miljön, särskilt den biologiska mångfalden och marina skyddsområden som t.ex. Natura 2000-områden, främja ett hållbart utnyttjande av havs- och kustresurserna genom att tillämpa en ekosystemsansats i förvaltningen av mänsklig verksamhet, i enlighet med målen att uppnå och upprätthålla en god miljömässig status enligt kraven i ramdirektivet för en marin strategi.
Ändring 510 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led b
(b) Projekt, inbegripet testprojekt och samarbetsprojekt.
(b) Projekt, från utformning till genomförande, inbegripet testprojekt, pilotprojekt och nationella och gränsöverskridande samarbetsprojekt.
Ändring 511 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led c
(c) Information till allmänheten och utbyte av bästa praxis, medvetandehöjande kampanjer och kommunikations- och spridningsverksamhet i samband med dessa, som t.ex. reklamkampanjer, evenemang, skapande och uppdatering av webbplatser, plattformar för aktörerna, inklusive spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i den här förordningen.
(c) Information till allmänheten och utbyte av bästa praxis, inbegripet med hänsyn till relevanta effektiva europeiska forskningsprogram, medvetandehöjande kampanjer och kommunikations- och spridningsverksamhet i samband med dessa, som t.ex. reklamkampanjer, evenemang, skapande och uppdatering av webbplatser, plattformar för aktörerna, inklusive spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i den här förordningen.
Ändring 512 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led d
(d) Konferenser, seminarier, workshoppar.
(d) Konferenser, seminarier, forum och workshoppar.
Ändring 513 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led e
(e) Utbyte av bästa praxis, samordnande verksamhet som t.ex. nätverk för informationsdelning och styrmekanismer för havsområdesstrategier.
(e) Utbyte av bästa praxis, samordnande verksamhet, som t.ex. nätverk för informationsdelning och stöd till utveckling av havsområdesstrategier.
Ändring 514 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led f
(f) Utveckling, drift och underhåll av IT-system och -nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte.
(f) Utveckling, drift och underhåll av IT-system och -nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data, inklusive sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte.
Ändring 515 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa) Utbildningsprogram för utveckling av kunskap, yrkeskvalifikationer och åtgärder som syftar till att främja yrkesmässig utveckling i havsnäringen.
Ändring 516 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led fb (nytt)
(fb) Relevanta instrument för integrerad förvaltning av kustområden, havsområdesplanering och förvaltning av gemensamma resurser i havsområdet.
Ändring 517 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1 – led fc (nytt)
(fc) Tekniskt stöd enligt artikel 51 i förordning (EU) nr .../.... [om gemensamma bestämmelser].
Ändring 518 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 2 – inledningen
2. För att uppnå de särskilda målet att utveckla sektorsövergripande initiativ enligt artikel 81 b får EHFF stödja följande områden:
2. För att uppnå det särskilda målet att utveckla gränsöverskridande och sektorsövergripande initiativ enligt artikel 81 b får EHFF stödja följande områden:
Ändring 519 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 2 – led b
(b) Samordning och samarbete mellan medlemsstater för att utveckla fysisk planering i kust- och havsområden, inbegripet utgifter knutna till system och rutiner för datadelning och dataövervakning, utvärderingsverksamhet, etablering och drift av expertnät och inrättande av ett program med målet att bygga upp medlemsstaternas kapacitet att genomföra fysisk planering i kust- och havsområden.
(b) Samordning och samarbete mellan medlemsstater och, om så är lämpligt, mellan medlemsstater och regioner, för att utveckla fysisk planering i kust- och havsområden, inbegripet utgifter knutna till system och rutiner för datadelning och dataövervakning, utvärderingsverksamhet, etablering och drift av expertnät och inrättande av ett program med målet att bygga upp medlemsstaternas kapacitet att genomföra fysisk planering i kust- och havsområden.
Ändring 520 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 2 – led c
(c) Tekniska verktyg för etablering och drift av ett driftfärdigt europeiskt nätverk för havsobservation och datainsamling (Emodnet) som ska underlätta insamling, sammanställning, kvalitetskontroll, vidareutnyttjande och spridning av marina data genom samarbete mellan de institutioner i medlemsstaterna som ingår i nätverket.
(c) Tekniska verktyg för etablering och drift av ett driftfärdigt europeiskt nätverk för havsobservation och datainsamling (Emodnet) som ska underlätta insamling, förvärv, sammanställning, kvalitetskontroll, vidareutnyttjande och spridning av marina data och kunskap genom samarbete mellan de institutioner i medlemsstaterna som ingår i nätverket.
Ändring 521 Förslag till förordning Artikel 84 – inledningen
Åtgärder enligt detta kapitel ska underlätta genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken, särskilt i följande avseenden:
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 522 Förslag till förordning Artikel 84 – led a
(a) Vetenskapliga utlåtanden inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
(a) Insamling, förvaltning och spridning av vetenskapliga utlåtanden inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
Ändring 523 Förslag till förordning Artikel 84 – led b
(b) Särskilda kontroll- och tillsynsåtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
(b) Särskilda kontroll- och tillsynsåtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet inspektioner på arbetsplatser.
Ändring 524 Förslag till förordning Artikel 84 – led da (nytt)
(da) Social dialog och deltagande av arbetsmarknadens parter.
Ändring 525 Förslag till förordning Artikel 84 – led e
(e) Marknadsinformation.
(e) Marknadsinformation, inbegripet upprättande av elektroniska marknader.
Ändring 526 Förslag till förordning Artikel 84a (ny)
Artikel 84a
Bevarandeåtgärder
För att säkerställa ett effektivt genomförande av bevarandeåtgärder enligt artiklarna 17 och 21 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF stödja initiativ som utförs av medlemsstaterna för att samarbeta och genomföra gemensamma åtgärder för uppnåendet av syften och mål som överenskommits om i enlighet med fleråriga planer som upprättats med stöd av artiklarna 9, 10 och 11 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken]
Ändring 527 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 1
1. EHFF får stödja tillhandahållande av vetenskapliga produkter, särskilt projekt för tillämpad forskning direkt knutna till processen för vetenskaplig rådgivning och för vetenskapliga yttranden och utlåtanden, med syftet att grunda den gemensamma fiskeripolitiken på sunda och effektiva fiskeriförvaltningsbeslut.
1. EHFF får stödja tillhandahållande av vetenskapliga produkter, särskilt projekt för tillämpad forskning direkt knutna till processen för vetenskaplig och socioekonomisk rådgivning och för vetenskapliga yttranden och utlåtanden, med syftet att grunda den gemensamma fiskeripolitiken på sunda och effektiva fiskeriförvaltningsbeslut.
Ändring 528 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led a
(a) Studier och pilotprojekt som behövs för den gemensamma fiskeripolitikens genomförande och utveckling, däribland om alternativ teknik för hållbar fiskeriförvaltning.
(a) Studier och pilotprojekt som behövs för den gemensamma fiskeripolitikens genomförande och utveckling, däribland om alternativ teknik för hållbar fiskeri- och vattenbruksförvaltning, inklusive inom rådgivande nämnder.
Ändring 529 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa) Studier som behövs för genomförandet och utvecklingen av den gemensamma fiskeripolitiken i biogeografiskt känsliga områden.
Ändring 530 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led b
(b) De vetenskapliga organens (hit räknas även de internationella rådgivande organ som ansvarar för beståndsbedömningen), oberoende experters och forskningsinstituts utarbetande och tillhandahållande av vetenskapliga yttranden och utlåtanden.
(b) De vetenskapliga organens (hit räknas även de internationella rådgivande organ som ansvarar för beståndsbedömningen), experters och forskningsinstituts utarbetande och tillhandahållande av vetenskapliga yttranden och utlåtanden.
Ändring 531 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led c
(c) Experters deltagande i möten om vetenskapliga och tekniska frågor på fiskeriområdet och i expertgrupper samt i möten i de internationella rådgivande organen och i möten där det krävs bidrag från fiskeriexperter.
(c) Experters deltagande i möten om vetenskapliga och tekniska frågor på fiskeriområdet och i expertgrupper samt i möten i de internationella rådgivande organen och i möten där det krävs bidrag från fiskeri- och vattenbruksexperter.
Ändring 532 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca) Finansiering av forskningsfartyg som genomför vetenskapliga forskningsprogram i områden utanför unionens vatten där unionen verkar enligt fiskeriavtal.
Ändring 533 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led e
(e) Samarbetsverksamhet mellan medlemsstaterna på området datainsamling, inbegripet upprättande och drift av regionaliserade databaser för lagring, förvaltning och användning av data som befrämjar regionalt samarbete och förbättrar datainsamlings- och dataförvaltningsverksamhet såväl som vetenskapliga expertutlåtanden till stöd för fiskeriförvaltningen.
(e) Samarbetsverksamhet, som omfattar de olika regionala aktörerna, mellan medlemsstaterna på området datainsamling, inbegripet upprättande och drift av regionaliserade databaser för lagring, förvaltning och användning av data som befrämjar regionalt samarbete och förbättrar datainsamlings- och dataförvaltningsverksamhet såväl som vetenskapliga expertutlåtanden till stöd för fiskeriförvaltningen.
Ändring 534 Förslag till förordning Artikel 85 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea) Etablering av elektroniska marknader för att bättre samordna informationen mellan marknadsaktörer och bearbetningsföretag.
Ändring 535 Förslag till förordning Artikel 86 – punkt 2 – led a
(a) Gemensamma inköp av patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar under förutsättning att dessa under minst 60 % av tiden används för fiskerikontroll och att inköpen görs av flera medlemsstater i samma geografiska område.
(a) Gemensamma inköp av flera medlemsstater i samma geografiska område av patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar, under förutsättning att dessa används för fiskerikontroll under minst 60 % av den totala användningstiden, beräknat på årsbasis.
Ändring 536 Förslag till förordning Artikel 86 – punkt 2 – led b
b) Utgifter för bedömning och utveckling av ny kontrollteknik.
(b) Utgifter för bedömning och utveckling av ny kontrollteknik och förfaranden för utbyte av uppgifter mellan myndigheter och organ med ansvar inom områden såsom säkerhet, undsättning och kontroll i unionen.
Ändring 537 Förslag till förordning Artikel 88 – punkt 1
1. EHFF får stödja driftskostnaderna för de rådgivande nämnderna inrättade i enlighet med artikel 52 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken].
1. EHFF ska ge stöd för de nödvändiga drifts- och expertiskostnaderna för de rådgivande nämnderna inrättade i enlighet med [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] för att se till att de genomför sina uppgifter fullt ut och på ett effektivt sätt.
Ändring 538 Förslag till förordning Artikel 88 – punkt 1a (ny)
1a. EHFF får stödja driftskostnaderna för de rådgivande nämnderna om kostnaderna bidrar till yrkesfiskarorganisationers och andra aktörers delaktighet och deltagande.
Ändring 539 Förslag till förordning Artikel 88 – punkt 1b (ny)
1b. EHFF ska stödja drift-, teknik- och vetenskapsrelaterade kostnader som uppstår i samband med studier för att underbygga de rådgivande nämndernas rekommendationer.
Ändring 540 Förslag till förordning Artikel 88a (ny)
Artikel 88a
Dialogen mellan arbetsmarknadens parter
EHFF får stödja driftskostnaderna för strukturer som främjar dialogen mellan arbetsmarknadens parter och deras deltagande.
Ändring 541 Förslag till förordning Artikel 89
EHFF kan bevilja stöd för utarbetande och spridning av marknadsinformation om fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 49 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].
EHFF kan bevilja stöd för utarbetande och spridning av marknadsinformation om fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 49 i [förordning (EU) nr […] om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter], inklusive för upprättande av elektroniska marknader i syfte att bättre samordna informationen mellan marknadsaktörer och beredningsföretag.
Ändring 542 Förslag till förordning Artikel 91 – led b
(b) genomförandet av hållbara fiskeriavtal och unionens deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer,
(b) utarbetande, uppföljning och utvärdering av hållbara fiskeriavtal och unionens deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer; de åtgärder som avses ska omfatta studier, möten, expertinlägg, utgifter för tillfälligt anställda, informationsverksamhet och andra utgifter för administrativt, vetenskapligt eller tekniskt bistånd som kommissionen kan ådra sig,
Ändring 543 Förslag till förordning Artikel 92 – punkt 1 – inledningen
1. EHFF får på medlemsstaternas initiativ och upp till ett tak på 5 % av stödprogrammets totala belopp stödja
1. EHFF får på medlemsstaternas initiativ och upp till ett tak på 6 % av stödprogrammets totala belopp stödja
Ändring 544 Förslag till förordning Artikel 94 – punkt 3 – led a
(a) 100 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för stöd enligt lagringsstödet som avses i artikel 70.
(a) 50 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för stöd enligt lagringsstödet som avses i artikel 70.
Ändring 545 Förslag till förordning Artikel 94 – punkt 3 – led aa (nytt)
(aa) 100 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för utarbetande av de produktions- och saluföringsplaner som avses i artikel 69.
Ändring 546 Förslag till förordning Artikel 94 – punkt 3 – led d
(d) 80 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för det stöd som avses i artikel 78.2 a–d och f–j.
(d) 90 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för det stöd som avses i artikel 78.2 a–d och f–j.
Ändring 547 Förslag till förordning Artikel 94 – punkt 3 – led e
(e) 65 % av de stödberättigande utgifterna för det stöd som avses i artikel 79.
(e) 80 % av de stödberättigande utgifterna för det stöd som avses i artikel 79.
Ändring 548 Förslag till förordning Artikel 94 – punkt 3 – led ea (nytt)
(ea) Ytterligare 10 procentenheter, utöver taket för EHFF:s deltagande, för insatser som EHFF finansierar på avlägset belägna grekiska öar och i de yttersta randområdena, dvs. områden som missgynnas på grund av sitt avlägsna läge.
Ändring 549 Förslag till förordning Artikel 95 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska tillämpa en högsta stödnivå för offentligt stöd på 50 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen.
1. Medlemsstaterna ska tillämpa en högsta stödnivå för offentligt stöd på 60 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen.
Ändring 550 Förslag till förordning Artikel 95 – punkt 2 – led a
(a) Stödmottagaren är ett offentligrättsligt organ.
(a) Stödmottagaren är ett offentligrättsligt organ eller ett privat organ som utför offentliga uppdrag.
Ändring 551 Förslag till förordning Artikel 95 – punkt 2 – led b
(b) Insatsen är förknippad med det lagringsstöd som avses i artikel 70.
utgår
Ändring 552 Förslag till förordning Artikel 95 – punkt 3 – inledningen
3. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna tillämpa en stödnivå för offentligt stöd mellan 50 % och 100 % av de totala stödberättigande utgifterna när insatsen genomförs inom ramen för avdelning V kapitel III och uppfyller ett av följande kriterier:
3. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna tillämpa en stödnivå för offentligt stöd mellan 60 % och 100 % av de totala stödberättigande utgifterna när insatsen genomförs inom ramen för avdelning V kapitlen I, II, III eller IV och uppfyller minst två av följande kriterier:
Ändring 553 Förslag till förordning Artikel 98 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionen ska utöva bemyndigandet att anta delegerade akter under fullt iakttagande av proportionalitetsprincipen och med beaktande av risken för att bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler på respektive områden utgör ett allvarligt hot mot ett sådant hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som leder till ett maximalt hållbart utnyttjande, mot hållbara villkor för de berörda bestånden eller mot bevarandet av havsmiljön.
Kommissionen ska utöva bemyndigandet att anta delegerade akter under fullt iakttagande av proportionalitetsprincipen och med beaktande av risken för att bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler på respektive områden utgör ett allvarligt hot mot ett sådant hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger till ett maximalt hållbart utnyttjande, mot hållbara villkor för de berörda bestånden, mot bevarandet av havsmiljön eller mot uppnåendet och bevarandet av ett gott miljötillstånd senast 2020.
Ändring 576 Förslag till förordning Artikel 99 – punkt 1
1. Utöver de allmänna reglerna i artikel 114 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska förvaltningsmyndigheten
1. Utöver de allmänna reglerna i artikel 114 i [förordning (EU) nr om gemensamma bestämmelser] ska förvaltningsmyndigheten
(a) på halvårsbasis förse kommissionen med relevanta uppgifter om de insatser som valts ut för finansiering, inbegripet grundläggande uppgifter om såväl stödmottagaren som projektet; kommissionen ska genom en genomförandeakt föreskriva regler för hur dessa uppgifter ska presenteras, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 128.2,
(a) på halvårsbasis förse kommissionen med relevanta uppgifter om de insatser som valts ut för finansiering, inbegripet grundläggande uppgifter om såväl stödmottagaren som projektet; kommissionen ska genom en genomförandeakt föreskriva regler för hur dessa uppgifter ska presenteras, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 128.2,
(b) se till att programmet offentliggörs genom att informera potentiella stödmottagare, yrkesorganisationer, ekonomiska parter och arbetsmarknadens parter, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt berörda icke-statliga organisationer, inbegripet miljöorganisationer, om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få finansieringsstöd via programmet,
(b) se till att programmet offentliggörs genom att informera potentiella stödmottagare, yrkesorganisationer, ekonomiska parter och arbetsmarknadens parter, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt berörda icke-statliga organisationer, inbegripet miljöorganisationer, om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få finansieringsstöd via programmet samt om kravet på att följa den gemensamma fiskeripolitikens regler,
(c) se till att programmet får publicitet, genom att informera stödmottagare om unionsbidraget och allmänheten om den roll som unionen spelar i programmet.
(c) se till att programmet får publicitet, genom att informera stödmottagare om unionsbidraget och kravet på att följa den gemensamma fiskeripolitikens regler,
(d) se till att allmänheten får information om den roll unionen och medlemsstaterna spelar för programmet genom att säkerställa efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler.
Ändring 554 Förslag till förordning Artikel 100 – punkt 1
1. Utöver artikel 135 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska medlemsstaterna i första hand vara ansvariga även för att undersöka fall av bristande efterlevnad av de regler som är tillämpliga enligt den gemensamma fiskeripolitiken.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 555 Förslag till förordning Artikel 100 – punkt 2
2. När det gäller finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter direkt knutna till bristande efterlevnad av artikel 98 ska medlemsstaterna fastställa korrigeringsbeloppet med beaktande av allvaret av stödmottagarens bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler, den ekonomiska fördel som uppstått genom den bristande efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens regler och omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.
2. När det gäller finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter direkt knutna till bristande efterlevnad av artikel 98 ska medlemsstaterna fastställa korrigeringsbeloppet med beaktande av allvaret (inklusive omfattning, varaktighet och eventuell upprepning) av stödmottagarens bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler, den ekonomiska fördel som uppstått genom den bristande efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens regler och omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.
Ändring 577 Förslag till förordning Artikel 102
1. Utöver artikel 134 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] får kommissionen genom en genomförandeakt helt eller delvis tillfälligt ställa in de mellanliggande utbetalningarna för det operativa programmet om
1. Utöver artikel 134 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] får kommissionen genom en genomförandeakt helt eller delvis tillfälligt ställa in de mellanliggande utbetalningarna för det operativa programmet om
(a) det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, men inga korrigerande åtgärder har vidtagits,
(b) utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration har samband med en allvarlig oriktighet eller annat fall av bristande efterlevnad som inte har korrigerats,
(c) medlemsstaten inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med artikel 118,
(d) övervakningssystemet har allvarliga brister vad gäller kvalitet och tillförlitlighet,
kommissionen har antagit ett beslut genom en genomförandeakt som bekräftar att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken. Sådan bristande efterlevnad ska kunna påverka de utgifter som ingår i en attesterad utgiftsdeklaration för vilken det begärts en mellanliggande utbetalning.
(e) kommissionen har antagit ett beslut genom en genomförandeakt som bekräftar att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken; sådan bristande efterlevnad ska kunna påverka de utgifter som ingår i en attesterad utgiftsdeklaration för vilken det begärts en mellanliggande utbetalning,
(f) de villkor som avses i artiklarna 17.5 och 20.3 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] är uppfyllda.
2. Kommissionen får, genom genomförandeakter antagna i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 128.3, anta närmare bestämmelser om de utbetalningar som kan komma att ställas in tillfälligt. Beloppen av dessa utbetalningar ska vara proportionella i förhållande till vilken typ av bristande efterlevnad från medlemsstatens sida som det rör sig om samt till dess omfattning.
2. Kommissionen får, genom en genomförandeakt, besluta att helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom två månader framföra sina synpunkter. Kommissionen får, genom genomförandeakter antagna i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3, anta närmare bestämmelser för den del av utbetalningarna som kan komma att ställas in tillfälligt. Dessa belopp ska vara proportionella i förhållande till vilken typ av brist, oriktighet eller bristande efterlevnad från medlemsstatens sida som det rör sig om samt till dess omfattning.
2a. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta att häva inställandet av hela eller delar av de mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för detta. När sådana åtgärder inte vidtas av medlemsstaten får kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att tillämpa finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis ställa in unionens bidrag till det operativa programmet i enlighet med artiklarna 128 och 129.
Ändring 578 Förslag till förordning Artikel 103a (ny)
Artikel 103a
Kommissionens kontroller på plats
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de kontroller som medlemsstaterna gör enligt nationella lagar och andra författningar eller enligt artikel 287 i fördraget eller de kontroller som görs med stöd av artikel 322 i fördraget, får kommissionen anordna kontroller på plats i medlemsstaterna i syfte att särskilt kontrollera följande:
(a) Att de administrativa rutinerna är förenliga med unionens regler.
(b) Att de erforderliga verifikationerna finns och att de överensstämmer med den verksamhet som finansieras av EHFF.
(c) De villkor under vilka den verksamhet som finansieras av EHFF genomförs och kontrolleras.
2. De personer som kommissionen bemyndigar att genomföra kontroller på plats eller kommissionens tjänstemän som verkar inom ramen för sina befogenheter ska ha tillgång till bokföring och alla andra handlingar, inbegripet de handlingar och motsvarande metadata, som har anknytning till utgifter som finansieras av EHFF, som upprättas eller tas emot och bevaras på elektroniskt medium.
4. Kommissionen ska i god tid före kontrollen på plats underrätta den berörda medlemsstaten eller den medlemsstat på vars territorium kontrollen ska äga rum. Tjänstemän från den berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller.
5. På begäran av kommissionen och med den berörda medlemsstatens samtycke ska kompletterande kontroller eller utredningar beträffande den verksamhet som avses i denna förordning utföras av medlemsstatens behöriga myndigheter. Tjänstemän från kommissionen eller personer som bemyndigats av kommissionen får delta i sådana kontroller.
6. För att förbättra kontrollerna får kommissionen, med de berörda medlemsstaternas samtycke, be myndigheter i dessa medlemsstater om hjälp för vissa kontroller eller utredningar.
7. Kommissionen får, genom genomförandeakter som antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151.2, fastställa regler rörande de förfaranden som ska iakttas vid kontroller i enlighet med punkterna 5 och 6.
Ändring 579 Förslag till förordning Artikel 104
1. Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av alla uppgifter som behövs för att EHFF ska fungera smidigt och vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta de kontroller som kommissionen anser bör genomföras inom ramen för förvaltningen av unionens medel, inbegripet kontroller på plats.
Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran underrätta kommissionen om alla lagar och andra författningar som de har antagit för att genomföra unionsakter som avser den gemensamma fiskeripolitiken, i den mån dessa akter får ekonomiska följder för EHFF.
2. Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran underrätta kommissionen om alla lagar och andra författningar som de har antagit för att genomföra unionsakter som avser den gemensamma fiskeripolitiken, i den mån dessa akter får ekonomiska följder för EHFF.
3. Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av alla uppgifter om oriktigheter och fall av misstänkt bedrägeri som konstateras och om de åtgärder som i enlighet med artikel 116 har vidtagits för att driva in felaktigt utbetalda belopp i samband med sådana oriktigheter och bedrägerier.
Ändring 580 Förslag till förordning Artikel 107
1. Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering genom genomförandeakter, ska den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader.
Utöver artikel 137.2 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska medlemsstaten, om kommissionen föreslår en finansiell korrigering som avses i artikel 106.2, ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen visa att den faktiska omfattningen av den bristande efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens regler, och dess koppling till utgifterna var mindre än vad kommissionen bedömt.
2. Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering grundad på en extrapolering eller en schablonsats, ska medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen visa att den faktiska omfattningen av oriktigheten eller av något annat fall av bristande efterlevnad som saken gäller, inbegripet bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler, var mindre än vad kommissionen bedömt. Efter överenskommelse med kommissionen får medlemsstaten begränsa granskningen till att omfatta en lämplig andel eller ett urval av berörd dokumentation. Utom i vederbörligen motiverade fall får tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en period av två månader, efter den tvåmånadersperiod som avses i punkt 1.
3. Kommissionen ska beakta det bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som avses i punkterna 1 och 2.
4. Om medlemsstaten inte godtar kommissionens preliminära slutsatser ska den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga och beaktas när kommissionens ska dra sina slutsatser om att göra en finansiell korrigering.
5. För att göra en finansiell korrigering ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut inom sex månader efter överläggningarna eller efter att ha mottagit kompletterande uppgifter, om medlemsstaten går med på att lämna in sådana kompletterande uppgifter efter överläggningarna. Kommissionen ska beakta alla uppgifter och synpunkter som framkommit under förfarandet. Om det inte hålls några överläggningar ska sexmånadersperioden börja löpa två månader efter dateringen av kommissionens inbjudan till överläggningar.
6. Om oriktigheter som påverkar årsredovisningar som lämnats in till kommissionen konstateras av kommissionen eller av revisionsrätten ska den resulterande finansiella korrigeringen leda till att stödet från EHFF till det operativa programmet minskas.
Ändring 557 Förslag till förordning Artikel 111 – punkt 1
1. Den centrala information om genomförandet av programmet (dvs. om varje insats som valts ut för finansiering och om avslutade insatser) som behövs för övervakning och utvärdering, inbegripet nyckeluppgifter om stödmottagaren och projektet, ska registreras och uppdateras elektroniskt.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 558 Förslag till förordning Artikel 113 – punkt 2
2. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén ska övervaka alla operativa program på grundval av ekonomiska indikatorer samt utfalls-, resultat-, och målindikatorer.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 559 Förslag till förordning Artikel 114 – punkt 1 – led a
(a) inom fyra månader efter beslutet om godkännande av programmet höras om urvalskriterierna för finansierade insatser och utfärda ett yttrande om dessa; urvalskriterierna ska ses över på grundval av programplaneringsbehoven,
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 581, 560 och 561 Förslag till förordning Artikel 120 – punkt 1
1. Förvaltningsmyndigheten ska vara ansvarig i enlighet med artikel 99.1 b för följande:
1. Förvaltningsmyndigheten ska vara ansvarig i enlighet med artikel 99.1 b–d för följande:
(a) Att se till att det inrättas en särskild webbplats eller en särskild webbportal med information om, och tillgång till, det operativa programmet i medlemsstaten.
(a) Att se till att det inrättas en särskild webbplats eller en särskild webbportal med information om, och lätt tillgång till, de operativa programmen i medlemsstaten.
(b) Att informera potentiella stödmottagare om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom det operativa programmet.
(b) Att informera potentiella stödmottagare om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom det operativa programmet och om kravet på att följa den gemensamma fiskeripolitikens regler.
(c) Att hålla allmänheten i unionen underrättad om den roll som EHFF spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations- och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter.
(c) Att hålla allmänheten i unionen underrättad om den roll som EHFF spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations- och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter.
(d) Att se till att det finns en offentligt tillgänglig sammanfattning över åtgärderna för att säkerställa efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler, inklusive de fall där medlemsstaterna eller mottagarna inte uppfyller sina åtaganden, samt över vilka korrigerande åtgärder, såsom finansiella korrigeringar, som har vidtagits.
Ändring 562 Förslag till förordning Artikel 120 – punkt 4a (ny)
4a. För tillgången till miljöinformation ska direktiv 2003/4/EG och förordningarna (EG) nr 1049/2001 och (EG) nr 1367/2006 gälla.
Ändring 563 Förslag till förordning Bilaga I – tabell – rad 1
Kommissionens förslag
Typ av insats
Procentenhet
Stödet till insatser till förmån för det småskaliga kustfisket kan ökas med
25
Ändring
Typ av insats
Procentenhet
Stödet till insatser till förmån för det småskaliga kustfisket kan ökas med
30
Ändring 564 Förslag till förordning Bilaga I – tabell – rad 5
Kommissionens förslag
Typ av insats
Procentenhet
Stödet till insatser som genomförs av producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer kan ökas med
20
Ändring
Typ av insats
Procentenhet
Stödet till insatser som genomförs av producentorganisationer, en sammanslutning av producentorganisationer, en yrkesorganisation för fiskare som erkänts av medlemsstaten eller en branschorganisation kan ökas med
30
Ändring 565 Förslag till förordning Bilaga I – tabell – rad 5a (ny)
Ändring
Typ av insats
Procentenhet
Uppfyllandet av kraven enligt alla de hållbarhetskriterier som medlemsstaterna kan tillämpa kan leda till en ökning med
10
Ändring 566 Förslag till förordning Bilaga I – tabell – rad 8
Kommissionens förslag
Typ av insats
Procentenhet
Stödet till insatser som genomförs av företag som inte omfattas av definitionen för små och medelstora företag ska minskas med
20
Ändring
Typ av insats
Procentenhet
Stödet till insatser som genomförs av företag som inte omfattas av definitionen för små och medelstora företag ska minskas med
15
Ändring 567 Förslag till förordning Bilaga I – tabell – rad 8a (ny)
Ändring
Typ av insats
Procentenhet
Om de uppfyller kraven i matrisen med hållbarhetskriterier som medlemsstaterna kan genomföra kan stödet ökas med
10
Ändring 568 Förslag till förordning Bilaga III – tabell 1– rad 7a (ny)
Ändring
7a. Lagstiftning om arbetsförhållanden
Att aktörerna följer unionslagarna om arbetsförhållanden.
Tillämpningen och det faktiska verkställandet av unionslagarna om arbetsförhållanden, inbegripet
– yrkesfiskares arbetstid och vila,
– hälsa och säkerhet,
– grundläggande kompetens och fortbildning för yrkesfiskare.
Ändring 569 Förslag till förordning Bilaga III – tabell 2 – rad 3
Kommissionens förslag
EHFF-prioritering
Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken
TO 6: Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.
Att det finns tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att uppfylla de datakrav för fiskeriförvaltningen som anges i artikel 37 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]
– Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra ett flerårigt program för datainsamling, vilket ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen.
– Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra en årlig plan för datainsamling, vilken ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen.
– Tillräckliga anslag för personalresurser för att kunna ingå bilaterala och multilateral avtal med andra medlemsstater i de fall då arbetet med att fullgöra datainsamlingsuppgifterna delas.
Ändring
EHFF-prioritering
Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken
TO 6: Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.
Att det finns tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att uppfylla de datakrav för fiskeriförvaltningen som anges i artikel 37 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]
Att en bedömning av balansen mellan fiskekapaciteten och de tillbudsstående fiskemöjligheterna gjorts.
Att en specifik analys av balansen mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna gjorts för att säkerställa ett effektivt genomförande av flottförvaltningsåtgärder.
T– Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra ett flerårigt program för datainsamling, vilket ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen.
– Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra en årlig plan för datainsamling, vilken ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen.
– Tillräckliga anslag för personalresurser för att kunna ingå bilaterala och multilateral avtal med andra medlemsstater i de fall då arbetet med att fullgöra datainsamlingsuppgifterna delas.
– Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att förbereda och genomföra bedömningar av flottkapaciteten.
– Adekvat rapportering om det arbete som gjorts för att upprätta en balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter enligt kraven i artiklarna 34 och 37 i förordning (EU) nr .../.... [om den gemensamma fiskeripolitiken].
Ändring 570 Förslag till förordning Bilaga III – tabell 2– rad 4a (ny)
Ändring
Unionsprioritering för EHFF/Tematiskt mål för GSR (TM)
Förhandsvillkor
Godkännandekriterier
EHFF-prioritering
Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken
TO 6: Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.
Att en årlig bedömning görs av balansen mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter. Att en specifik analys har gjorts av balansen mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter för att garantera ett effektivt genomförande av flottförvaltningsåtgärder som avser minskning av flottkapaciteten och direktinvesteringar på fartyg.
I de särskilda åtgärderna ingår följande:
– Styrkt administrativ kapacitet för att förbereda och genomföra bedömningar av flottkapaciteten.
– Adekvat rapportering om det arbete som gjorts för att upprätta en balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter enligt kraven i artiklarna 34 och 37 i [den föreslagna grundförordningen].
Ändring 614 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 1 – stycke 1 – strecksats 1
– Stödmottagarens namn (endast juridiska personer, inga fysiska personer får namnges).
– Stödmottagarens namn.
Ändring 582 Förslag till förordning Bilaga IV – punkterna 2 och 3
2. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION TILL ALLMÄNHETEN
2. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION TILL ALLMÄNHETEN
2.1. Medlemsstatens ansvar
2.1. Medlemsstatens ansvar
1. Medlemsstaten ska se till att informations- och kommunikationsåtgärderna är inriktade på största möjliga medietäckning med hjälp av olika kommunikationskanaler och metoder på lämplig nivå.
1. Medlemsstaten ska se till att informations- och kommunikationsåtgärderna är inriktade på största möjliga medietäckning med hjälp av olika kommunikationskanaler och metoder på lämplig nivå.
2. Medlemsstaten ska vara ansvarig för att vidta åtminstone följande informations- och kommunikationsåtgärder:
2. Medlemsstaten ska vara ansvarig för att vidta åtminstone följande informations- och kommunikationsåtgärder:
(a) En större informationsaktivitet ska andordnas för att uppmärksamma starten på det operativa programmet.
(a) En större informationsaktivitet ska anordnas för att uppmärksamma starten på det operativa programmet.
(b) Minst två större informationsaktiviteter per programperiod ska anordnas för att framhäva det operativa programmets finansieringsmöjligheter, aktuella strategier och resultat som uppnåtts genom det operativa programmet.
(b) Minst två större informationsaktiviteter per programperiod ska anordnas för att framhäva det operativa programmets finansieringsmöjligheter, aktuella strategier och resultat som uppnåtts genom det operativa programmet.
(c) Europeiska unionens flagga ska visas framför eller i ett allmänt tillgängligt utrymme hos varje förvaltningsmyndighet.
(c) Europeiska unionens flagga ska visas framför eller i ett allmänt tillgängligt utrymme hos varje förvaltningsmyndighet.
(d) Den förteckning över verksamheter som nämns i avsnitt 1 ska offentliggöras elektroniskt.
(d) Den förteckning över verksamheter som nämns i avsnitt 1 ska offentliggöras elektroniskt.
(e) Exempel på verksamheter ordnade efter operativt program ska anges på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen. Beskrivningen av exemplen bör vara avfattad på ett annat stort officiellt EU–språk än det eller de officiella språken i den aktuella medlemsstaten.
(e) Exempel på verksamheter ordnade efter operativt program ska anges på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen. Beskrivningen av exemplen bör vara avfattad på ett annat stort officiellt EU–språk än det eller de officiella språken i den aktuella medlemsstaten.
(f) En specifik del av den enhetliga webbplatsen ska avsättas för en kort sammanfattning av insatser som rör innovation och miljöinnovation.
(f) En specifik del av den enhetliga webbplatsen ska avsättas för en kort sammanfattning av insatser som rör innovation och miljöinnovation.
(g) Information om det operativa programmets genomförande ska uppdateras, inklusive dess viktigaste resultat, på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen.
(g) Information om det operativa programmets genomförande ska uppdateras, inklusive dess viktigaste resultat, på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen.
(ga) Med start 2016 ska en sammanfattning offentliggöras årligen senast den 31 januari, där de fall där medlemsstaterna eller mottagarna inte uppfyller sina åtaganden finns upptagna tillsammans med korrigerande åtgärder, däribland finansiella korrigeringar, som medlemsstaterna eller kommissionen har vidtagit.
3. Förvaltningsmyndigheten ska, i enlighet med nationell lag och praxis, involvera följande organ i informations- och kommunikationsåtgärderna:
3. Förvaltningsmyndigheten ska, i enlighet med nationell lag och praxis, involvera följande organ i informations- och kommunikationsåtgärderna:
h) De partner som avses i artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser
a) De partner som avses i artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser
i) De europeiska informationscentren samt kommissionens representationskontor i medlemsstaterna.
b) De europeiska informationscentren samt kommissionens representationskontor i medlemsstaterna.
j) Utbildnings- och forskningsinstitutioner.
c) Utbildnings- och forskningsinstitutioner.
Dessa organ ska ombesörja en vid spridning av den information som avses i artikel 120.1 a och b.
Dessa organ ska ombesörja en vid spridning av den information som avses i artikel 120.1 a och b.
3. INFORMATIONSÅTGÄRDER FÖR STÖDMOTTAGARE OCH POTENTIELLA STÖDMOTTAGARE
3. INFORMATIONSÅTGÄRDER FÖR STÖDMOTTAGARE OCH POTENTIELLA STÖDMOTTAGARE
3.1. Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare
3.1. Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare
1. Förvaltningsmyndigheten ska se till att det operativa programmets mål och de möjligheter till finansiering som erbjuds via EHFF får bred spridning till potentiella stödmottagare och alla berörda parter.
1. Förvaltningsmyndigheten ska se till att det operativa programmets mål och de möjligheter till finansiering som erbjuds via EHFF får bred spridning till potentiella stödmottagare och alla berörda parter.
2. Förvaltningsmyndigheten ska se till att potentiella stödmottagare åtminstone får följande:
2. Förvaltningsmyndigheten ska se till att potentiella stödmottagare åtminstone får följande:
(a) Information om de villkor som utgifter ska uppfylla för att berättiga till stöd enligt ett operativt program.
(a) Information om de villkor som utgifter ska uppfylla för att berättiga till stöd enligt ett operativt program.
(b) En beskrivning av ansökningsvillkoren och av förfarandena för bedömning av ansökningarna och uppgift om hur lång tid det tar.
(b) En beskrivning av ansökningsvillkoren och av förfarandena för bedömning av ansökningarna och uppgift om hur lång tid det tar.
(ba) Eventuella finansiella konsekvenser om inte den gemensamma fiskeripolitikens regler uppfylls.
(c) Information om kriterierna för val av insatser som får stöd.
(c) Information om kriterierna för val av insatser som får stöd.
(d) Uppgifter om nationella, regionala eller lokala kontaktpunkter som kan lämna mer information om de operativa programmen.
(d) Uppgifter om nationella, regionala eller lokala kontaktpunkter som kan lämna mer information om de operativa programmen.
(e) Information om att stödmottagarna i sina ansökningar bör föreslå kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning, med syftet att informera allmänheten om verksamhetens mål och unionsstödet till verksamheten.
(e) Information om att stödmottagarna i sina ansökningar bör föreslå kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning, med syftet att informera allmänheten om verksamhetens mål och unionsstödet till verksamheten.
3.2. Informationsåtgärder för stödmottagare
3.2. Informationsåtgärder för stödmottagare
Förvaltningsmyndigheterna ska informera stödmottagarna om att det faktum att de tar emot stöd innebär att de samtycker till att tas upp på förteckningen över insatser som offentliggörs i enlighet med artikel 120.2.
Förvaltningsmyndigheterna ska informera stödmottagarna om att det faktum att de tar emot stöd innebär att de samtycker till att tas upp på förteckningen över insatser som offentliggörs i enlighet med artikel 120.2.
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer (COM(2012)0548 – C7-0319/2012 – 2012/0261(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0548),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0319/2012),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 16 januari 2013(1),
– med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 26 juni 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0153/2013).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om ändring av förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1258/2013.)
– med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,
– med beaktande av resultaten från FN:s klimatförändringskonferens på Bali 2007 och handlingsplanen från Bali (beslut 1/COP 13),
– med beaktande av den femtonde partskonferensen (COP 15) inom ramen för UNFCCC och av den femte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP5), som hölls i Köpenhamn den 7–18 december 2009, samt av Köpenhamnsöverenskommelsen,
– med beaktande av den sextonde partskonferensen (COP 16) inom ramen för UNFCCC och av den sjätte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP6), som hölls i Cancún i Mexiko den 29 november–10 december 2010, samt av Cancúnavtalen,
– med beaktande av den sjuttonde partskonferensen (COP 17) inom ramen för UNFCCC och av den sjunde partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP7), som hölls i Durban i Sydafrika den 28 november–9 december 2011, särskilt besluten rörande Durbanplattformen för förstärkta insatser,
– med beaktande av den artonde partskonferensen (COP 18) inom ramen för UNFCCC och av den åttonde partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP8), som hölls i Doha i Qatar den 26 november–8 december 2012, samt av antagandet av avtalet ”Doha Climate Gateway”,
– med beaktande av den nittonde partskonferensen (COP 19) inom ramen för UNFCCC och av den nionde partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP9), som ska hållas i Warszawa i Polen, den 11–23 november 2013,
– med beaktande av EU:s klimat- och energipaket från december 2008,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen(1),
– med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2009: 2050:Framtiden börjar i dag: rekommendationer för EU:s framtida integrerade politik i klimatförändringsfrågan(2),
– med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2009 om EU:s strategi inför Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)(3), av den 10 februari 2010 om resultatet av Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)(4), av den 25 november 2010 om klimatförändringskonferensen i Cancún (COP 16)(5), av den 16 november 2011 om klimatförändringskonferensen i Durban (COP 17)(6) och av den 22 november 2012 om klimatförändringskonferensen i Doha i Qatar (COP 18)(7),
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(8),
– med beaktande av kommissionens samrådsmeddelande av den 26 mars 2013 The 2015 International Climate Change Agreement:Shaping international climate policy beyond 2020 (SWD(2013)0097),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 9 mars 2012 om uppföljningen av den sjuttonde partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP 17) och av den sjunde sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 7) (Durban, Sydafrika den 28 november–9 december 2011),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 15 maj 2012 om snabbstartsfinansiering för klimat,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2011 och den 24 juni 2013 om EU:s klimatdiplomati,
– med beaktande av den sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram (Unep) från november 2012 The Emissions Gap Report 2012,
– med beaktande av Världsbankens rapport Turn Down the Heat.Why a 4 °C Warmer World Must be Avoided,
– med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om klimatförändringskonferensen i Warszawa (COP 19) (O-000095/2013 – B7‑0517/2013 och O‑000096/2013 – B7‑0518/2013),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Klimatförändringarna utgör ett akut och potentiellt oåterkalleligt hot mot våra samhällen, den biologiska mångfalden och vår planet och måste därför tas itu med på internationell nivå av samtliga parter.
B. Enligt ”Doha Climate Gateway” ser man med oro på den stora klyftan mellan den samlade effekten av parternas nuvarande åtaganden om att begränsa de globala årliga växthusgasutsläppen senast 2020 å ena sidan och de samlade utsläppsvägar som skulle innebära en rimlig chans att begränsa ökningen av den årliga genomsnittstemperaturen vid jordytan till 2 ºC (tvågradersmålet) å andra sidan.
C. Enligt vetenskapliga bevis som FN:s klimatpanel lagt fram kan tvågradersmålet uppnås endast om de globala utsläppen når sitt högsta värde senast 2015 och om utsläppen minskas med åtminstone 50 procent jämfört med 1990 års nivåer senast 2050 och därefter fortsätter att minska. EU bör därför kräva konkreta åtgärder och ett effektivt genomförande av dessa på global nivå före 2020.
D. Enligt Världsbankens rapport Turn Down the Heat kommer den aktuella utsläppsutvecklingen att leda till en uppvärmning på 2 °C jämfört med förindustriell tid inom de närmaste 20 till 30 åren och en uppvärmning på 4 procent fram till 2100. En utveckling i riktning mot en ökning på 4 °C kan resultera i att temperaturerna stiger avsevärt mer i särskilt känsliga tropiska områden.
E. Nya vetenskapliga rön understryker också risken för att redan en temperaturhöjning på 2 °C är för mycket, och man är allmänt enig om att temperaturhöjningen hittills (som på global nivå uppgår till uppskattningsvis 0,8 ºC över den förindustriella nivån) är en bidragande orsak till vissa av de humanitära kriser och livsmedelskriser som vi upplevt, särskilt de allvarligaste kriserna i Afrika, särskilt på Afrikas horn och i Sahel.
F. De allmänt erkända risker och kostnader som den nuvarande utsläppsminskningsbanan medför för världen kräver inte bara åtaganden, utan även politisk vilja att uppfylla dem från samtliga parter.
G. För många regioner är redan en uppvärmning på 2 °C ytterst farlig. 112 länder, däribland de mest sårbara länderna, de små östaterna och de minst utvecklade länderna, har begärt att koldioxiden i atmosfären ska minska till under 350 ppm och att den globala temperaturhöjningen ska stabiliseras under 1,5 °C.
H. Warszawakonferensen (COP 19) kommer att bli avgörande för att nödvändiga framsteg görs med Durbanplattformen, så att man kan bana väg för förberedelsen av åtaganden och ingåendet av ett globalt rättsligt bindande avtal senast 2015.
I. Ett sådant globalt rättsligt bindande avtal måste vara förenligt med en 2 °C-kompatibel koldioxidbudget, rättvisa och principen om ”gemensamt men differentierat ansvar alltefter förmåga”, samt måste erkänna behovet av att alla betydande utsläppare antar sådana ambitiösa och tillräckliga mål och motsvarande åtgärder för att minska växthusgasutsläppen som låter deras ansvars- och kapacitetsutveckling framgå. 90 procent av den globala utsläppsökningen pågår i utvecklingsländer som inte har några minskningskrav på sig enligt det nuvarande Kyotoprotokollet.
J. Vid COP 16 i Cancún (2010) förband sig de utvecklade länderna att ställa 30 miljarder USA-dollar till förfogande för perioden 2010-2012 och, senast 2020, 100 miljarder USA‑dollar såsom ”nya och ytterligare anslag” per år för att åtgärda vad klimatförändringarna kräver i utvecklingsländer. Avsikten med dessa anslag var att tillförsäkra en balans mellan anslagen till anpassningsåtgärder respektive till begränsande åtgärder. Hittills finns det inte någon internationellt överenskommen definition om vad som egentligen ska förstås med ”nya och ytterligare”.
K. Trots det åtagande som parterna godkände i Köpenhamn om att under tre års tid tillhandahålla 30 miljarder US-dollar som en snabbstartsfinansiering finns det ännu ingen säkerhet om hur stor klimatfinansiering som kommer att ges för att säkra åtagandets trovärdighet.
L. Det erkänns alltmer att man måste se upp med försöken att undergräva eller urvattna klimatskyddsinsatserna från ekonomiska aktörer som släpper ut betydande mängder växthusgaser eller drar nytta av förbränning av fossila bränslen.
M. Enligt en studie från Potsdaminstitutet för klimatforskning och universitet i Madrid kommer frekvensen för extrema värmeböljor att fördubblas fram till 2020 och fyrdubblas till 2040. Studien kommer också fram till att utvecklingen kan hejdas under andra hälften av det här århundradet om de globala utsläppen minskas i grunden. Händelseutvecklingen tycks bekräfta vad forskarna säger till oss, i och med att naturkatastrofer som översvämningar eller extrema stormar inträffar oftare även i Europa.
N. En studie från Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) kommer fram till att det är möjligt att åstadkomma en hållbar och energieffektiv ekonomi och samtidigt säkra jobbtillväxten.
O. Enligt en studie från Potsdaminstitutet för klimatforskning kan den globala ekonomiska tillväxten, om de globala åtgärderna för en övergripande internationell klimatpolitik försenas till efter 2030, komma att minska med upp till 7 procent under det första årtiondet efter klimatpolitikens genomförande, jämfört med endast 2 procent om avtalet ingås redan 2015.
P. EU:s initiativ med borgmästaravtalet fortsätter vara mycket framgångsrikt, i och med att nästan 5 000 lokala myndigheter nu förbundit sig att senast 2020 gå längre än EU:s klimat- och energipolitiska mål. Denna entusiasm och detta engagemang från europeiska lokala myndigheters sida bör tas som ett exempel för att det ska ställas upp en ambitiös klimat- och energipolitik även på internationell nivå.
Q. Utvecklade länder och utvecklingsländer är ense om principen om gemensamt men differentierat ansvar alltefter förmåga. Likväl görs det på tok för lite att begränsa växthusgasutsläppen och de ynkliga resultaten från de tidigare COP‑konferenserna kommer sig av att det saknas politisk vilja från somliga länders sida. Mot bakgrund av de extrema naturkatastroferna på senaste tiden måste det här åtgärdas.
R. Regeringarna har ett kollektivt ansvar för att det adekvat tas itu med den utmaning i fråga om klimatet som människosläktet och vår jord är ställda inför. De bör få stöd från alla relevanta aktörer, inklusive invånare och industrier i sina respektive länder.
S. Det internationella samfundet söker en ny ram för global utveckling genom två parallella spår, nämligen översynen av millenniemålen och målen för hållbar utveckling, en process som kom i gång vid konferensen Rio+20. Det finns betydande överlappningar mellan dessa spår.
T. Klimatutmaningen minskar på intet sätt utvecklingsutmaningarna utan förvärrar dem. Resurser till det offentliga utvecklingsbiståndet får inte omdirigeras till klimatbistånd, utan även i fortsättningen bör klimatbiståndet ges utöver nivåerna och åtagandena för det offentliga utvecklingsbiståndet.
U. Klimatförändringarna utgör ett enormt hot mot en lång rad mänskliga rättigheter, bland annat rätten till livsmedel, rätten till vatten och sanitet, och mer generellt, rätten till utveckling.
V. Globalt sett kommer runt 20 procent av växthusgasutsläppen från avskogning och andra former av markanvändning och förändrad markanvändning. Kombinerat jord- och skogsbruk stärker effekterna av begränsningen av koldioxidutsläpp genom en ökad koldioxidlagring och minskar fattigdomen genom en diversifiering av inkomsterna i de lokala samhällena.
W. Enligt International Energy Outlook 2013 kommer den globala efterfrågan på energi att öka med 56 procent mellan 2010 och 2040(9), och att tillgodose efterfrågan skulle leda till en betydande ökning av koldioxidutsläppen. Efterfrågan och utsläppen kommer främst att öka i tillväxtekonomierna. Enligt siffror från Internationell valutafonden har subventionerna till fossila bränslen runtom i världen uppgått till 1 900 miljarder USA‑dollar, varav största delen kommer från Förenta staterna, Kina och Ryssland (vilka tillsammans svarar för ungefär hälften av dessa subsidier(10)).
X. Många länder har av olika skäl, bland annat klimatskydd, resursbrist, resurseffektivitet, energitrygghet, innovation och konkurrenskraft, vidtagit åtgärder för att åstadkomma en grönare ekonomi i industri- och energisektorn. Enligt Internationella energiorganet steg dock de globala koldioxidutsläppen till rekordhöjder 2012.
Y. Klimatrelaterade innovationer i energi- och industrisektorn skulle ge Europa en fördel och en ledande position på den växande globala marknaden för energirelaterade varor och tjänster.
Z. Innovation världen över inom en hållbar energisektor (både på produktions- och användarnivå) skapar sysselsättning, stimulerar till ekonomisk tillväxt, ökar självförsörjningen med energi och kommer att resultera i en renare värld där klimatförändringarna begränsas och tillräcklig energiförsörjning tryggas.
Durbanplattformens framskridande
1. Europaparlamentet anser att avtalet för perioden efter 2020 måste slå ihop dagens ”lappverk” av bindande och icke-bindande ordningar inom ramen för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet till ett enda övergripande och sammanhängande system som är bindande för alla parter. Parlamentet betonar att avtalet för tiden efter 2010 inte längre bör dela in världen i ”utvecklingsländer” eller ”industrialiserade länder”, utan i stället innefatta krav på bidrag från varje land, enligt principen om gemensamt men differentierat ansvar alltefter förmåga. Parlamentet anser i detta sammanhang att utsläppsminskningar som beräknas utifrån ett antal indikatorer, bland annat BNP per capita, tekniktillgång och livskvalitetsindex, skulle kunna vara ett användbart verktyg.
2. Europaparlamentet betonar det betydande arbete som behöver göras i den tillfälliga arbetsgruppen för Durbanplattformen för förstärkta insatser i fråga om de principer och den ram som ska gälla för det nya globala klimatavtalet och vägen mot att uppnå detta senast vid COP 21 i Paris 2015. Parlamentet noterar ytterligare att dess arbete måste påverkas av klimatpanelens femte utvärderingsrapport som ska vara klar 2014. Parlamentet framhåller att 2015 års avtal måste uppnå målet om att minska de globala utsläppen till under 1990 års nivåer senast 2030 och bör sikta på en utfasning av de globala koldioxidutsläppen fram till 2050.
3. Europaparlamentet konstaterar att oförmågan att få till stånd ett rättvist upplägg i fråga om att dela upp begränsnings- och anpassningsinsatserna mellan länder har varit ett hinder för ett adekvat avtal. Parlamentet betonar att rättvisa och balans, bland annat i form av ett dynamiskt grepp på principen om gemensamt men differentierat ansvar alltefter förmåga, måste bilda kärnan i det nya avtalet för att det ska kunna bli ett adekvat svar på klimatfrågorna.
4. Europaparlamentet anser att det internationellt rättsligt bindande protokoll som nu förhandlas fram inom ramen för Durbanplattformen bör bygga på, utveckla och förbättra de redan överenskomna bestämmelserna inom UNFCCC och Kyotoprotokollet. Parlamentet anser därför att detta bör ske genom en process där man undersöker ett antal rättviseprinciper och rättviseindikatorer, såsom tillräcklighet, ansvar, kapacitet samt utvecklings- och anpassningsbehov.
5. Europaparlamentet anser att EU har förutsättningar att spela en konstruktiv roll för att man lättare ska nå fram till en överenskommelse om rättvis insatsfördelning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett EU-förslag om global insatsfördelning.
6. Europaparlamentet välkomnar Ban Ki‑Moons förslag om att hålla ett klimattoppmöte för världens ledare i september 2014 och ett ”för-COP” för folket, i Venezuela 2014. Parlamentet betonar vikten av ett välorganiserat evenemang med betydelsefulla resultat och med deltagande på högsta politiska nivå och under medverkan av det civila samhället, för att säkra och bibehålla den nödvändiga politiska dynamiken inför konferenserna 2014 och 2015. Parlamentet anser att ett lyckat avtal 2015 förutsätter att länderna gör åtaganden om minskade växthusgasutsläpp innan världens ledare håller sitt toppmöte.
7. Europaparlamentet efterlyser ett COP‑beslut i Warszawa som fastställer tidtabellen och processen för att ålägga alla parter att utarbeta begränsningsåtaganden 2014 och sedan utvärdera och se över dem 2015. Parlamentet anser att COP‑besluten även bör precisera vilka informationskrav som ska åtfölja de föreslagna begränsningsåtagandena och säkerställa kriterier för öppenhet och insyn, kvantifiering, jämförbarhet, verifierbarhet och tillräcklighet.
8. Europaparlamentet anser att de begränsningsåtaganden som föreslagits av parterna måste stödjas med principen om gemensamt men differentierat ansvar alltefter förmåga, samt att de måste kunna mätas, rapporteras och verifieras och vara tillräckliga för att tvågradersmålet ska uppnås (och således innebära att klyftan mellan åtaganden och mål överbryggas, alltså att såväl gränserna för växthusgasutsläppen som minskningsmålen för 2020 fastställs till det som behövs för att tvågradersmålet ska hålla). Parlamentet upprepar att de befintliga åtagandena följaktligen bör ses över samfällt och göras mer ambitiösa så att tvågradersmålet kan uppnås. Parlamentet understryker att EU måste sätta tryck på de parter som inte befinner sig på en bana förenlig med tvågradersmålet.
9. Europaparlamentet understryker att politiken måste stå på vetenskaplig grund och att man absolut måste hålla fast vid och med ännu större eftertryck driva igenom tvågradersmålet. Parlamentet anser att insatser för att stärka begränsningsåtagandena och genomföra dessa måste kopplas samman med en mer formaliserad, regelbunden och strikt framstegsöversyn med vetenskapliga inslag som syftar till att minska klyftan mellan åtaganden och mål.
10. Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande kopplingar mellan målet om global fattigdomsutrotning inom ramen för millennieutvecklingsmålen – som för närvarande ses över – och processen för målen om hållbar utveckling som lanserades vid Rio+20-konferensen. Parlamentet vill att dessa bägge processer sammanförs i en enda övergripande och heltäckande ram och att det uppställs en rad mål för att utrota fattigdom och främja hållbar utveckling under perioden efter 2015.
11. Europaparlamentet poängterar att ett stabilt och långsiktigt politiskt ramverk med ambitiösa långsiktiga mål är den största utmaningen, där även investeringar underlättas.
12. Europaparlamentet upprepar att det nuvarande åtagande- och översynssystemet (”pledge and review”) inte kommer att åstadkomma de grundläggande förändringar som krävs för att bekämpa klimatförändringarna på lång sikt, och uppmanar därför samtliga parter att även överväga andra tillvägagångssätt.
13. Europaparlamentet påminner om att EU står för omkring 11 procent av de globala utsläppen enligt IEA, en siffra som kommer att minska ytterligare under de kommande decennierna. Parlamentet betonar att industrins aktörer och energisektorer skulle kunna uppnå högre ambitioner och större acceptans för en ambitiös klimatförändringspolitik om andra globala ekonomier visade en högre ambitionsnivå genom att vidta liknande åtgärder.
Kyotoprotokollet
14. Europaparlamentet välkomnar EU:s, Schweiz, Norges, Liechtensteins, Islands och Australiens beslut att ansluta sig till en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet med början den 1 januari 2013, vilket innebär en övergång till en ny internationell ordning som omfattar alla parter och som ska ha upprättats senast 2020, och kräver att den ratificeras omgående såsom man kom överens om i Doha. Parlamentet noterar att dessa parter i dag svarar för mindre än 14 procent av de globala utsläppen.
15. Europaparlamentet förtydligar att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod visserligen kommer att ha begränsad räckvidd men att den ändå bör ses som ett mycket viktigt mellansteg och en bro på vägen mot ett effektivare och mer omfattande internationellt avtal för perioden efter 2020 som är bindande för alla parter.
16. Europaparlamentet upprepar att många länder redan föregår med gott exempel och visar att det är möjligt att följa strategier för en koldioxidsnål utveckling och tillhandahålla en hög levnadsstandard för en större del av dagens generation utan att äventyra framtida generationers förmåga att tillgodose sina egna behov, samtidigt som man skapar nya arbetstillfällen och minskar beroendet av importerad energi. Parlamentet förtydligar att negativa återverkningar inte behöver befaras om klimatskyddet inbegrips i en allmän strategi för hållbar utveckling och industripolitik.
Klyftan mellan åtaganden och mål
17. Europaparlamentet erinrar om att industriländerna, enligt resultaten från den fjärde utvärderingsrapporten, till 2020 måste minska sina utsläpp med mellan 25 och 40 procent jämfört med 1990 års nivåer, samtidigt som utvecklingsländerna som grupp till 2020 bör uppnå en avvikelse som på ett väsentligt sätt – dvs. i storleksordningen mellan 15 och 30 procent – understiger den nu förväntade takten på ökning av utsläppen.
18. Europaparlamentet påminner därför om det brådskande behovet av att höja de globala ambitionsnivåerna fram till 2020 för att uppnå tvågradersmålet. Parlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan.
19. Europaparlamentet noterar att EU är på god väg att åstadkomma utsläppsminskningar som vida överskrider det nuvarande 20-procentmålet, och upprepar att EU erbjudit sig att utöka sitt utsläppsminskningsmål till 30 procent senast 2020 om andra stora utsläppsländer binder upp sig till jämförbara minskningsmål, och på så sätt skapa hållbar tillväxt och ytterligare arbetstillfällen och minska beroendet av importerad energi.
20. Europaparlamentet konstaterar att en global utfasning av fluorklorväten skulle kunna förhindra utsläpp på 2,2 gigaton koldioxidekvivalenter fram till 2020 och nästan 100 gigaton koldioxidekvivalenter fram till 2050. Parlamentet uppmanar EU att trappa upp ansträngningarna för att reglera en global utfasning av fluorkolväten enligt Montrealprotokollet.
21. Europaparlamentet konstaterar att EU skulle kunna fylla sin viktiga funktion på utsläppsminskningarnas område med hjälp av strategier för att hejda utvecklingen av okonventionella fossila bränslen med mycket stora växthusgasutsläpp, såsom tjärsand. Parlamentet anser att offentliga subventioner till utvecklingen av okonventionella fossila bränslen bör fasas ut, vilket parlamentet redan uttryckt i sin resolution om att stoppa offentliga subventioner till fossila bränslen.
22. Europaparlamentet anser att EU:s utsläppshandelssystem bör kopplas samman med andra mekanismer för handel med utsläppsrätter som redan återfinns världen över. Parlamentet rekommenderar i fråga om den flexibla mekanismen att den ursprungliga andan ges nytt blod, vilket innebär att den bör återgå till att vara en marknadsmekanism såväl som ett utvecklingsverktyg, med ett avsevärt förenklat men öppnare förfarande.
Klimatfinansiering
23. Europaparlamentet betonar att konkreta åtaganden och arbete för att öka klimatfinansieringen till 100 miljarder US-dollar per år senast 2020 är kritiska för att säkra framsteg i Warszawa och för att uppnå de nödvändiga övergripande begränsningsåtagandena. Parlamentet noterar utvecklingsagendan för perioden efter 2015 och efterlyser skapandet av verkliga synergier mellan de två processerna med positiva resultat för både utvecklingspolitiken och klimatpolitiken. Parlamentet beklagar djupt att de flesta medlemsstater ännu inte gjort några åtaganden om klimatfinansiering för perioden efter 2013, och uppmanar medlemsstaterna att åta sig att få fram ny och ytterligare klimatfinansiering för perioden 2013–2015.
24. Europaparlamentet beklagar djupt att det nuvarande genomsnittliga offentliga utvecklingsbiståndet på 0,29 procent ligger långt ifrån åtagandet om 0,7 procent. Parlamentet påminner om att klimatfinansieringen ska ske utöver det offentliga utvecklingsbiståndet. Parlamentet betonar dock att utvecklings- och klimatförändringsmålen behöver vara samstämda. Följaktligen måste säkerställandet av en konsekvent politik och integrering av miljöfrågor i utvecklingsprojekt utgöra kärnpunkten för en EU-strategi för effektiv begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.
25. Europaparlamentet uppmanar partskonferensens samtliga parter att klargöra hur de avser att öka klimatfinansieringen på årlig basis för att uppfylla de åtaganden som de gjorde i Köpenhamn 2009 om att anslå 100 miljarder US-dollar per år senast 2020, som ett komplement till åtagandet om att betala 0,7 procent av BNI som offentligt utvecklingsbistånd.
26. Europaparlamentet ser med oro på att den gröna klimatfonden som tillkännagavs i Köpenhamn 2009 och upprättades i Cancún 2010 fortfarande inte är i drift och uppmanar samtliga parter att slutföra förfarandena så fort som möjligt. Parlamentet uppmanar EU och andra utvecklade länder att anslå medel under loppet av 2014, som ska tillkännages vid partskonferensen i Warszawa, till den gröna klimatfonden, liksom till fonden för anpassning till Kyotoprotokollet och andra FN-klimatfonder.
27. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att göra den teknikrelaterade mekanismen operativ och understryker behovet av att förbättra utveckling, utnyttjande och överföring av teknik genom att finna den rätta balansen mellan begränsning och anpassning och skydd av immateriella rättigheter.
28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till 2020 fasa ut miljömässigt skadliga stöd, särskilt stödet till fossila bränslen, och omfördela pengarna till hållbar energiproduktion. Parlamentet vill dessutom att målen från G20‑mötet i Pittsburgh om att ut ineffektiva subventioner till fossila bränslen ska fasas ut på medellång sikt ska genomföras skyndsamt och under internationellt samordnade former, vilket skulle vara ett viktigt bidrag till klimatskyddet och dessutom relevant med tanke på de stora statsskulder som många länder har. Parlamentet noterar att ledarna vid G20‑mötet i Los Cabos återigen bekräftade denna ambition och att EU vill se att framsteg görs i denna fråga före G20-mötet i Sankt Petersburg(11). Parlamentet beklagar djupt att inga förslag till konkreta åtgärder för att genomföra målet har lagts fram.
29. Europaparlamentet noterar att den gröna klimatfonden inte bara bör finansieras av industriländer i framtiden, utan även av tillväxtekonomier med en ökande BNP per capita. Parlamentet vill i detta sammanhang klargöra att 32 av de länder, som enligt konventionen betraktas som utvecklingsländer, redan nu har en BNP per capita som är högre än de EU-medlemsstater som har lägst BNP per capita.
Anpassning; förlust och skador
30. Europaparlamentet bekräftar det fokus som i Doha lagts på behovet att ta itu med förlust och skador med anknytning till klimatförändringarnas effekter i de utvecklingsländer som är särskilt sårbara för de negativa effekterna av klimatförändringarna. Parlamentet noterar beslutet att under Warszawakonferensen upprätta de institutionella arrangemang som behövs för att ta itu med denna fråga.
31. Europaparlamentet erinrar om att de fattiga länderna bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, men att de är de mest utsatta för klimatförändringarnas inverkningar och har den minsta anpassningskapaciteten. Parlamentet uppmanar EU att försöka nå överenskommelser om klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.
32. Europaparlamentet uppmanar regeringarna att försöka nå en överenskommelse om principerna för en fördelning av insatserna och, vid behov, utarbetandet av ett eller flera förslag på hur insatserna kan fördelas. Parlamentet anser att historiska, nuvarande och eventuella framtida växthusgasutsläpp, samt nuvarande och eventuella framtida kapacitetsnivåer för minskning, anpassning och stöd måste återspeglas i dessa principer och förslag. Parlamentet anser också att rätten till utveckling måste beaktas.
33. Europaparlamentet påminner om EU:s och andra industriländers beredvillighet att stödja länder med svag återhämtningsförmåga, särskilt genom kapacitetsuppbyggnad och utbyte av bästa praxis, men också genom finansiellt stöd.
34. Europaparlamentet manar till en större medvetenhet om de konsekvenser som klimatförändringarna kan få för torrperiodernas längd, vattenstressen i vissa regioner och människors minskade möjligheter att komma åt de vattenresurser som de behöver i sin vardag.
35. Europaparlamentet erkänner att anpassning verkligen är en lokal fråga, men insisterar på samarbete på regional, nationell och internationell nivå för att garantera en konsekvent strategi.
Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse (Redd+)
36. Europaparlamentet noterar den avgörande roll som LULUCF och Redd+ spelar för att minska utsläppen och i synnerhet för att överbrygga klyftan mellan åtaganden och mål senast 2020. Parlamentet konstaterar att det krävs ytterligare arbete med omfattande redovisning för att garantera miljöintegritet för sektorns bidrag till utsläppsminskningarna.
37. Europaparlamentet noterar att avsevärda belopp ur offentliga medel kommer att avsättas för Redd+‑projekt. Parlamentet betonar hur viktigt det är att ta fram tidiga prestandaindikatorer för att effektivt mäta, rapportera och kontrollera Redd+‑verksamhet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det arbete som nu görs för att prioritera urvalet av Redd+-projekt i väglösa områden.
38. Europaparlamentet noterar att frivilliga partnerskapsavtal mellan timmerexporterande länder och EU, som ingåtts med stöd av åtgärdsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog har gett ett positivt bidrag till kampen mot den globala avskogningen. Parlamentet understryker att ytterligare insatser krävs för att ta itu med drivkrafterna bakom avskogningen på internationell nivå genom rättsligt bindande miljö- och handelsavtal.
39. Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna hotar hela regioners förmåga att livnära sig. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att ta itu med konsekvenserna av sin jordbrukspolitik för klimatförändringarna. Parlamentet vill återigen lyfta fram vad som påpekats av FN:s särskilda rapportör för rätten till livsmedel, Olivier De Schutter, nämligen att jordbruksmetoder som satsar på låga koldioxidutsläpp och bevarande av resurser, även kända som ekologiska jordbruksmetoder, erbjuder en alternativ bana som både kan begränsa klimatförändringarna genom att minska växthusgasutsläppen och förbättra försörjningsmöjligheterna för fattiga landsbygdssamhällen genom att göra dem mindre beroende av dyra insatsvaror baserade på fossila bränslen inom jordbruket, samtidigt som man ökar produktionsnivån. EU uppmanas därmed eftertryckligen att främja landsbygdsutveckling, hållbar utveckling och produktivitet i jordbrukssystem samt livsmedelstrygghet, särskilt i utvecklingsländerna.
Energigemenskap
40. Europaparlamentet konstaterar att det vore möjligt att kraftigt minska utsläppen om man i avsevärd skala går över till rena och säkra energisystem inom vilka man i hög grad accepterar förnybar energi genom investeringar i småskalig produktion, som också kallas mikrogenerering. Parlamentet anser att offentliga medel måste omfördelas och mobiliseras för att tillförsäkra en övergång till offentlig och lokal/decentraliserad förnybar energi.
41. Europaparlamentet varnar för att produktionen av jordbruksbränslen från livsmedelsgrödor (såsom oljeväxtfrön, palmolja, sojabönor, raps, solrosfrön, sockerrör, sockerbetor och vete) eventuellt kan utmynna i en enorm efterfrågan på mark och bli till fara för människor som bor i fattiga länder och som för sin utkomst är beroende av tillgången till mark och hotade naturresurser.
Internationell luft- och sjöfart
42. Europaparlamentet betonar att även om EU nyligen enades om att ”stoppa klockan” när det gäller inkluderandet av internationell luftfart i EU:s utsläppshandelssystem, är detta undantag begränsat till endast ett år och underställt villkoret att man vid de internationella förhandlingarna ska fatta konkreta beslut om en global marknadsbaserad åtgärd om utsläpp från den internationella luftfarten.
43. Europaparlamentet understryker att man måste sätta ett pris på koldioxidutsläpp från internationell luft- och sjöfart, vilket vid sidan om minskade utsläpp också kan bidra till att generera inkomster.
44. Europaparlamentet efterlyser återigen ett internationellt instrument med globala utsläppsminskningsmål för att minska sjöfartens klimateffekter.
Industri och konkurrenskraft
45. Europaparlamentet känner oro över att de globala koldioxidutsläppen enligt IEA:s uppgifter ökat under 2012 trots att utsläppen i Europa och Förenta staterna minskade. Parlamentet föreslår därför ett differentierat ansvar så att varje land bidrar till de globala insatserna på det industri- och energipolitiska området.
46. Europaparlamentet understryker att EU i sin industripolitik bör främja innovation och spridning av miljövänlig teknik, bl.a. inom IKT, förnybar energi, innovativ och effektiv teknik för fossila bränslen och särskilt energieffektiv teknik. Parlamentet understryker att det måste tas fram ramavtal i syfte att uppmuntra och skapa incitament för att ny teknik ska spridas snabbare internationellt, eftersom forskning och utveckling av ny teknik utgör kärnan i en hållbar framtid.
47. Europaparlamentet upprepar också att EU med hjälp av en ambitiös industri-, innovations-, klimat- och energipolitik för 2030 kan behålla sin tätposition, vilket skulle kunna inverka positivt på de internationella förhandlingarna och uppmuntra de internationella partnerna att också höja sina ambitioner.
48. Europaparlamentet välkomnar alla former av positiv utveckling och upprepar att internationellt samordnade åtgärder är ett sätt att hantera koldioxidläckage och konkurrensfrågor inom de berörda sektorerna, och då framför allt inom energiintensiva sektorer.
Forskning och innovation
49. Europaparlamentet betonar att utveckling och införande av hållbar banbrytande teknik är en förutsättning för att klimatförändringarna ska kunna bekämpas och för att vi samtidigt ska kunna övertyga EU:s partner världen över om att det går att åstadkomma utsläppningsminskningar utan förlust av konkurrenskraft och arbetstillfällen.
50. Europaparlamentet efterlyser ett internationellt åtagande för att öka investeringarna i forskning och utveckling inom hållbar banbrytande teknik i relevanta sektorer. Parlamentet anser att EU måste föregå med gott exempel genom att rikta forskningsanslagen mot demonstration av innovativ klimatvänlig och energieffektiv teknik, och att EU på detta område också bör ha ett nära samarbete med internationella partner, såsom Brik-länderna och Förenta staterna.
Energipolitik
51. Europaparlamentet välkomnar de senaste signalerna från Förenta staternas regering om klimatåtgärder och dess vilja att spela en större roll i de globala insatserna för att hantera klimatförändringarna.
52. Europaparlamentet konstaterar att priset på olika energikällor i hög grad är utslagsgivande för marknadsaktörernas, däribland industrins och konsumenternas, beteende och noterar att den internationella politiska ramen inte möjliggör en fullständig internalisering av externa kostnader och således leder till att ohållbara förbrukningsmönster hela tiden fortgår. Parlamentet upprepar att en världsomfattande marknad för utsläppt kol vore en god grund för uppnåendet både av omfattande utsläppsminskningar och likvärdiga verksamhetsvillkor för industrin. Parlamentet uppmanar EU och dess partner att inom en snar framtid ta fram det effektivaste sättet att främja kopplingar mellan EU:s system för handel med utsläppsrätter och andra handelssystem, för att således åstadkomma en världsomfattande marknad för utsläppt kol, och säkerställa större mångfald bland minskningsalternativen, ökad marknadsstorlek och marknadslikviditet, öppenhet och insyn och i slutändan en effektivare fördelning av resurser till energisektorn och industrin.
53. Europaparlamentet efterlyser närmare samordning mellan rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten för att EU ska kunna tala samstämmigt i internationella organisationer såsom IEA, Irena (Internationella byrån för förnybar energi), IPEEC (Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet) och IAEA (Internationella atomenergiorganet), och därmed spela en mer aktiv och inflytelserik roll, särskilt när det gäller att kräva strategier för hållbar energi och energisäkerhet.
54. Europaparlamentet beklagar att man varken internationellt eller inom EU i tillräcklig grad utnyttjar energisparpotentialen. Parlamentet understryker att energisparande skapar arbetstillfällen, ekonomiska besparingar, en trygg energiförsörjning, konkurrenskraft och minskade utsläpp och kan också bidra till att vända trenden i fråga om energipriser och energikostnader. Parlamentet uppmanar EU att fästa större vikt vid energibesparingar i internationella förhandlingar, oavsett om dessa rör tekniköverföring, utvecklingsplaner för utvecklingsländer eller ekonomiskt stöd, och framhåller att EU och dess medlemsstater måste uppfylla sina egna mål för att framstå som trovärdiga.
55. Europaparlamentet påpekar att det runt om i världen finns uppskattningsvis 1,3 miljarder människor som saknar el och 2,6 miljarder människor som fortfarande är beroende av traditionell användning av biomassa för matlagning(12) och framhåller att energifattigdomen måste åtgärdas i överensstämmelse med de klimatpolitiska målen. Parlamentet konstaterar att det redan finns energiteknik för att tillgodose både behovet av globalt miljöskydd och av lokal utveckling.
Klimatdiplomati
56. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att EU som ledande aktör (särskilt i år med tanke på ordförandeskapet i COP 19 och att värdnationen är en EU‑medlemsstat) ger ett enhetligt budskap vid konferensen i strävan efter framsteg mot ett internationellt avtal och att det förblir enat i detta hänseende.
57. Europaparlamentet betonar den avgörande ställning som värdnationen Polen har och hoppas att Polen, ett land som fortfarande till stor del är beroende av fossila energikällor men som har erfarenhet av UNFCCC-förhandlingar, kommer att gjuta liv i processen, föregå med gott exempel och bidra till att bygga nya allianser. Parlamentet välkomnar uttalandet från den nominerade ordföranden om att det genom kreativitet är möjligt att minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt skapa nya arbetstillfällen, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa bättre levnadsstandard. Parlamentet hoppas att Polen lägger fram konkreta förslag på detta område.
58. Europaparlamentet understryker att en ny ”klimatpakt”, tillämplig för alla, både industriländer och utvecklingsländer, bör vara det huvudsakliga målet. Parlamentet betonar att en av unionens viktigaste uppgifter är att säkerställa en samordnad och stegvis strategi för klimatskydd, som ser till att alla förvaltningsnivåer engageras, inklusive lokala och regionala myndigheter.
59. Europaparlamentet betonar att rådande ekonomiska kristider tydligt visar att endast en hållbar ekonomi kan erbjuda välstånd på lång sikt och att klimatskyddet hör till grundpelarna i en hållbar ekonomi. Parlamentet framhåller att det aldrig har varit lika viktigt att klargöra skälen till politiska insatser på klimatskyddsområdet, vilket är att fler ska ha en hög levnadsstandard samtidigt som resurser och utvecklingsutrymme för framtida generationer också säkerställs.
60. Europaparlamentet hävdar att utmaningen med klimatförändringar inte kan ses som en isolerad företeelse utan att den alltid måste bemötas som ett led i arbetet med hållbar utveckling, industripolitik och resurspolitik. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är avgörande att förklara klimatpolitiken för medborgarna och få till stånd en förändrad medvetenhet. Parlamentet understryker att varje framtida avtal även bör innehålla gräsrotsinitiativ, exempelvis på området energieffektivitet, eftersom sådana utgör ett viktigt redskap när det gäller medborgarnas acceptans.
61. Europaparlamentet upprepar att varje internationellt bindande klimatförändringsavtal kräver ett gediget system för efterlevnad och verkställighet för att alla länder som deltar i klimatförändringsavtalet ska uppfylla sina åtaganden, få stöd där så behövs och hållas ansvariga vid bristande efterlevnad.
62. Europaparlamentet menar att UNFCCC-processen måste bli effektivare och på ett mer adekvat sätt avspegla den förändrade verkligheten. Parlamentet anser här att konsensusregeln bör avskaffas så att resultat grundade på minsta gemensamma nämnare kan undvikas.
63. Europaparlamentet instämmer i att hellre än att låta ordförandeskapen för konferenserna rotera på årsbasis, skulle de antingen kunna delas av flera länder under flera år eller innehas av ett land i två år, för att säkerställa en mer sammanhållen strategi.
64. Europaparlamentet framhåller den positiva utvecklingen under MOP 25‑förhandlingarna om Montrealprotokollet och uppmanar med kraft alla parter att försöka dra lärdom av detta framgångsrika internationella avtal. Parterna uppmanas i synnerhet att försöka betrakta röstnings- och beslutsförfarandena i Montrealprotokollet, det annorlunda angreppssättet när det gällde ansvar, liksom kontroll- och sanktionsinstrumenten samt finansieringen, som exempel vilka skulle kunna komma till användning även i samband med UNFCCC.
65. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att EU intar en proaktiv roll för att de internationella klimatförhandlingarna ska göra allmänna framsteg. Parlamentet noterar att EU:s möjligheter att spela en ledande roll och EU:s förutsättningar för att nå allmänna framsteg beror på vilka klimatåtgärder EU själv vidtar. Parlamentet påpekar att det finns ett behov av att stärka EU:s klimatåtgärder, bland annat genom att anta en ambitiös klimat- och energiram för 2030, och att skingra tvivel till följd av att EU:s utsläppshandelssystem inte varit tillräckligt effektivt för att stimulera till minskade växthusgasutsläpp och till följd av att man dröjt med att ta med luftfartssektorn i utsläppshandelssystemet.
66. Europaparlamentet betonar likaså den roll som utvecklade länder bör spela i att hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp. I många utvecklingsländer finns stor potential för förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet uppmanar de utvecklade länderna och tillväxtekonomierna att främja och genomföra projekt för förnybar energi i utvecklingsländer samt att tillgängliggöra teknik, expertkunnande och investeringar på detta område.
Europaparlamentets delegation
67. Europaparlamentet anser att EU:s delegation har en väsentlig roll att spela i klimatförändringsförhandlingarna och finner det därför oacceptabelt att parlamentets ledamöter inte kunnat närvara vid EU:s samordningsmöten vid de tidigare partskonferenserna. Parlamentet förväntar sig att åtminstone ordföranden för parlamentets delegation får närvara vid EU:s samordningsmöten i Warszawa.
68. Europaparlamentet konstaterar att det ramavtal som ingicks mellan kommissionen och parlamentet i november 2010 ålägger kommissionen att göra det lättare för parlamentsledamöter att delta som observatörer i unionens delegationer vid förhandlingar om multilaterala avtal. Parlamentet erinrar om att Lissabonfördraget (artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) kräver att parlamentet godkänner avtal mellan unionen och tredjeländer eller internationella organisationer.
o o o
69. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och sekretariatet för UNFCCC, med en begäran om att resolutionen ska spridas till alla parter till konventionen som inte är medlemmar i EU.
IEA World Energy Outlook Special Report, “Redrawing the Energy Climate Map”.
Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt
382k
84k
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (2013/2107(INI))
– med beaktande av sitt beslut av den 14 mars 2012 om tillsättning av ett särskilt utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt och fastställande av dess ansvarsområde, sammansättning och mandatperiod(1), antaget i enlighet med artikel 184 i arbetsordningen,
– med beaktande av sitt beslut av den 11 december 2012 att förlänga mandatperioden för det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt till den 30 september 2013,
– med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget, artikel 67, kapitel 4 (artiklarna 82–86) och kapitel 5 (artiklarna 87–89) i avdelning V i tredje delen av EUF-fördraget samt EU‑stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 8, 17, 32, 38, 41, avdelning VI (artiklarna 47–50) och artikel 52,
– med beaktande av Stockholmsprogrammet för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa(2), kommissionens meddelande Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna:Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet (COM(2010)0171) och kommissionens meddelande EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken:Fem steg mot ett säkrare Europa (COM(2010)0673),
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013, särskilt avseende behovet av att motverka skatteflykt, skattebedrägerier och penningtvätt,
– med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 8–9 november 2010 om inrättande och genomförande av en policycykel för EU avseende kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet samt rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 9–10 juni 2011 om fastställande av EU:s prioriteringar i kampen mot organiserad brottslighet 2011-2013 och rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 6–7 juni 2013 om fastställande av EU:s prioriteringar för perioden 2014–2017,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 28 maj 2010 om förverkande och återvinning av tillgångar (07769/3/2010),
– med beaktande av EU:s narkotikastrategi för 2005–2012 och för 2013–2020 samt EU:s handlingsplan mot narkotika för 2009–2012,
– med beaktande av FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, som antogs av generalförsamlingen den 20 december 1988 (resolution 1988/8) och öppnades för undertecknande i Wien, från den 20 december 1988 till den 28 februari 1989, och därefter i New York, fram till den 20 december 1989,
– med beaktande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, som antogs av FN:s generalförsamling den 15 november 2000 (resolution 55/25) och öppnades för undertecknande i Palermo den 12 december 2000, tillhörande protokoll samt det textmässiga referatet från UNODC om ärenden som avser organiserad brottslighet under 2012,
– med beaktande av FN:s konvention mot korruption, som öppnades för undertecknande i Merida den 9 december 2003,
– med beaktande av Europarådets straff- och civilrättsliga konventioner om korruption, som öppnades för undertecknande i Strasbourg den 27 januari respektive den 4 november 1999, och Europarådets ministerkommittés resolutioner (98) 7 och (99) 5, som antogs den 5 maj 1998 respektive den 1 maj 1999, om inrättande av Gruppen av stater mot korruption (Greco),
– med beaktande av rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i(3),
– med beaktande av OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser, som öppnades för undertecknande i Paris den 17 december 1997, och dess senare ändringar,
– med beaktande av Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott samt finansiering av terrorism, som öppnades för undertecknande i Warszawa den 16 maj 2005, och Europarådets ministerkommittés resolution CM/Res(2010)12 av den 13 oktober 2010 om stadgan för den särskilda expertkommittén för utvärdering av åtgärder riktade mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval),
– med beaktande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, som öppnades för undertecknande i Budapest den 23 november 2001,
– med beaktande av det strategiska konceptet för Natomedlemmarnas försvar och säkerhet (”aktivt engagemang, modernt försvar”), vilket antogs vid Natos toppmöte i Lissabon den 19–20 november 2010,
– med beaktande av de 40 rekommendationer och 9 särskilda rekommendationer om kampen mot penningtvätt som arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har lagt fram,
– med beaktande av det arbete som Baselkommittén för banktillsyn utför,
– med beaktande av rapporterna från FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) om brottslighetens globalisering, en utvärdering av hotet från den organiserade internationella brottsligheten (2010), en bedömning av de olagliga penningflödena från narkotikahandel och andra former av transnationell organiserad brottslighet (2011) och en fullständig undersökning av it-brottsligheten (2013),
– med beaktande av rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet(4),
– med beaktande av rådets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott(5), rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial(6), rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott(7) och rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande(8),
– med beaktande av rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott(9) och med beaktande av kommissionens rapport på grundval av artikel 8 i ovan nämnda beslut (COM(2011)0176),
– med beaktande av rådets beslut 2009/426/RIF av den 16 december 2008 om förstärkning av Eurojust och om ändring av beslut 2002/187/RIF om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet(10),
– med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)(11),
– med beaktande av rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete(12),
– med beaktande av rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna(13), och dess senare ändringar,
– med beaktande av rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper(14) och kommissionens rapport om genomförande av detta rambeslut (COM(2004)0858),
– med beaktande av rådets beslut 2009/902/RIF av den 30 november 2009 om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN)(15),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(16), och av kommissionens meddelande om EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016 (COM(2012)0286),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(17) och kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv (COM(2012)0168),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen(18),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel(19),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG(20),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG(21),
– med beaktande av rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn(22) och kommissionens rapport till rådet enligt artikel 9 i rambeslutet (COM(2007)0328),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(23) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, och dess senare ändringar(24),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(25),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF(26),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer(27),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(28),
– med beaktande av kommissionens beslut av den 28 september 2011 om inrättande av en expertgrupp för korruption(29), kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 6 juni 2011, Insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308) och kommissionens beslut av den 6 juni 2011 om inrättandet av en rapporteringsmekanism på unionsnivå för regelbunden utvärdering av kampen mot korruption (Rapport från unionen om korruptionsbekämpningen) (C(2011)3673),
– med beaktande av kommissionens beslut av den 14 februari 2012 om inrättande av kommissionens expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och om upphävande av beslut 2006/581/EG(30),
– med beaktande av kommissionens rekommendation 2007/425/EG av den 13 juni 2007 om åtgärder för att kontrollera efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem(31),
– med beaktande av Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (2010/0817(COD)),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 mars 2012 om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen (COM(2012)0085),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 december 2011 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (COM(2011)0895) och förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 december 2011 om offentlig upphandling (COM(2011)0896),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 februari 2013 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (COM(2013)0045),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 februari 2013 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (COM(2013)0044),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 september 2012 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (COM(2012)0499),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 november 2012 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiering av europeiska politiska partier (COM(2012)0712),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättning av rådets rambeslut 2000/383/RIF (COM(2013)0042),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om angrepp mot informationssystem och om upphävande av rådets rambeslut 2005/222/RIF (COM(2010)0517),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter (COM(2012)0010),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012)0011),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),
– med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Ett bättre skydd av unionens ekonomiska intressen: Inrättande av en europeisk åklagarmyndighet och reformering av Eurojust (COM(2013)0532),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Förbättrad styrning av Olaf och stärkta rättssäkerhetsgarantier vid utredningar: En strategi i flera steg för inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0533),
– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s strategi för cybersäkerhet: En öppen, säker och trygg cyberrymd (JOIN(2013)0001),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Att bygga ett öppet och säkert Europa: budgeten för inrikes frågor för perioden 2014–2020 (COM(2011)0749),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Första årsrapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen (COM(2011)0790),
– med beaktande av kommissionens grönbok om skuggbanksektorn (COM(2012)0102),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet Brottsbekämpning i vår digitala tidsålder: inrättande av ett Europeiskt centrum mot it‑brottslighet (COM(2012)0140),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En övergripande europeisk ram för onlinespel (COM(2012)0596),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Mätning av brottslighet i EU: statistisk handlingsplan 2011–2015 (COM(2011)0713),
– med beaktande av kommissionens rapport till rådet Utvärderingsrapport om Europeiska unionens nätverk för förebyggande av brottslighet (COM(2012)0717),
– med beaktande kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümbeslutet) (COM(2012)0732),
– med beaktande av kommissionens grönbok Mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (COM(2011)0941),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer (COM(2012)0351),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Straffrätt i EU: garantier för ett effektivt genomförande av EU:s politik genom straffrättsliga åtgärder (COM(2011)0573),
– med beaktande av kommissionens rapport till rådet av den 6 juni 2011 om villkoren för Europeiska unionens deltagande i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) (COM(2011)0307),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Vinning av organiserad brottslighet: det gäller att se till att ”brott inte lönar sig” (COM(2008)0766),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets roll i bekämpningen av organiserad brottslighet och terrorism i EU (COM(2007)0644),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet inom den finansiella sektorn (COM(2004)0262),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument om genomförbarheten av EU‑lagstiftning på området för skydd av vittnen och personer som samarbetar med rättsväsendet (COM(2007)0693),
– med beaktande av sin rekommendation av den 7 juni 2005 till rådet om kampen mot finansiering av terrorism(32),
– med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om beskattning och utveckling – samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor(33),
– med beaktande av sina resolutioner av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(34), den 25 oktober 2011 om organiserad brottslighet i Europeiska unionen(35), den 22 maj 2012 om en straffrättslig strategi inom EU(36) och den 14 mars 2013 om uppgjorda matcher och korruption inom idrotten(37),
– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om Europeiska unionens förvaltningsprocesslag(38),
– med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis(39),
– med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (interimsbetänkande)(40),
– med beaktande av sin förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(41),
– med beaktande av den gemensamma rapporten från Europol, Eurojust och Frontex om situationen när det gäller den inre säkerheten i Europeiska unionen (2010),
– med beaktande av Eurojusts fleråriga strategiska plan 2012–2014 och årsrapport 2011,
– med beaktande av Europols Socta-rapport (hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten) från mars 2013,
– med beaktande av Europols rapport från 2012 om bedrägerier med betalkort i EU,
– med beaktande av den gemensamma rapporten från Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och Europol från januari 2013 EU Drug Markets Report - A Strategic Analysis,
– med beaktande av yttrande 14/2011 om skydd av personuppgifter i samband med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som antogs den 13 juni 2011 av den arbetsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(42),
– med beaktande av slutsatserna från de offentliga utfrågningarna, från diskussionerna kring arbetsdokumenten och interimsbetänkandet, från överläggningarna med framstående experter och från de delegationsresor som har gjorts av parlamentets särskilda utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt,
– med beaktande av de bidrag från experter på högsta nivå som begärts av parlamentets särskilda utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt,
– med beaktande av svaren på den enkät som skickades till de nationella parlamenten angående deras roll och deras erfarenheter i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt och resultaten från det interparlamentariska mötet på samma tema i Bryssel den 7 maj 2013,
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (A7-0307/2013), och av följande skäl:
Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt
A. Särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM) gavs i uppdrag att undersöka den organiserade brottslighetens, korruptionens och penningtvättens utbredning med stöd av bästa tillgängliga hotbildsbedömningar och föreslå lämpliga åtgärder för att EU ska kunna förebygga och ta itu med dessa hot och motverka dem på internationell, europeisk och nationell nivå.
B. De kriminella organisationerna har gradvis utvidgat sina verksamhetsområden internationellt genom den ekonomiska globaliseringen och ny teknik och genom att ingå allianser med kriminella grupper från andra länder (till exempel sydamerikanska drogkarteller och den rysktalande organiserade brottsligheten) för att inbördes dela upp marknader och inflytandezoner. De kriminella grupperna diversifierar alltmer sin verksamhet och kopplingar etableras mellan narkotikahandel, människohandel, hjälp till irreguljär invandring, olaglig handel med vapen och penningtvätt.
C. Korruption och organiserad brottslighet är allvarliga hot sett till kostnaderna för EU:s ekonomi. De kriminella organisationernas vinster och infiltrationsförmåga har ökat kraftigt till följd av att de är aktiva inom många sektorer, varav de flesta är underställda den offentliga förvaltningens kontroll. Den organiserade brottsligheten liknar mer och mer en global ekonomisk aktör med markerad företagsprofil, som gör det möjligt för den att erbjuda olika typer av olagliga – men också i allt högre utsträckning lagliga – varor och tjänster. Den organiserade brottsligheten påverkar alltmer den europeiska och globala ekonomin, den har stor inverkan på medlemsstaternas och EU:s skatteintäkter och kostar företagen uppskattningsvis 670 miljarder euro varje år.
D. Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot den inre gränsöverskridande säkerheten inom EU, sett till antalet offer. Verksamhet som människohandel, illegal handel med och smuggling av organ, vapen, narkotika och dess prekursorer, nukleära, radiologiska, biologiska och kemiska ämnen, läkemedel (även receptbelagda), förfalskning av dagligvaror som livsmedel och farmaceutiska produkter, skyddade djur och växter samt delar av sådana, alla former av tobak, konstföremål och diverse andra varor (ofta förfalskade) ger enorma vinster för de kriminella organisationerna. Denna illegala handel innebär förlorade skatteintäkter för EU och medlemsstaterna, skadar konsumenterna, folkhälsan och tillverkningsföretagen och kan dessutom underlätta spridningen av andra former av organiserad brottslighet.
E. Organiserad maffiabrottslighet på miljöområdet – i olika former av illegal handel eller illegalt omhändertagande av avfall och förstörelse av tillgångar i fråga om miljö, landskap, konst och kultur – har nått sådana internationella dimensioner att samtliga europeiska länder nu måste vidta effektiva gemensamma åtgärder för att förebygga och bekämpa ekomaffian.
F. Många kriminella organisationer har en nätverksstruktur med stor flexibilitet och rörlighet, goda förbindelser, kopplingar mellan etniska grupper samt uttalad förmåga till infiltration och arbete under täckmantel. Man kan konstatera en ökad benägenhet för de olika kriminella organisationerna att hjälpa varandra. På så vis lyckas de – också genom sina nya internationella strukturer och sin verksamhetsdiversifiering – överbrygga skillnader i fråga om språk och kommersiella intressen och enas kring gemensamma affärer som gör det möjligt att sänka kostnaderna och maximera avkastningen i tider av ekonomisk kris i världen.
G. Enligt Europols Socta-rapport 2013 är uppskattningsvis 3 600 internationella kriminella organisationer verksamma i Europeiska unionen. 70 procent av dessa har medlemmar av olika nationaliteter och ett geografiskt heterogent verksamhetsområde och över 30 procent ägnar sig åt olika typer av kriminell verksamhet samtidigt.
H. Med utgångspunkt i lämplig information från medlemsstaterna måste Europol utvärdera i vilken utsträckning vissa organiserade kriminella grupper verkar över EU:s inre och yttre gränser och vilken särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag enligt artikel 83 i EUF-fördraget de ägnar sig åt, med inriktning på olika områden varje gång. Europaparlamentet, de nationella parlamenten och andra relevanta aktörer bör noggrant gå igenom utvärderingen för att bättre inrikta och säkerställa mervärdet av EU:s åtgärder och samarbete mellan polis och rättsliga myndigheter bland medlemsstaterna, med tredjeländer och internationella organisationer.
I. De kriminella organisationerna kan dra nytta av den gråzon som präglas av ett tyst samförstånd med andra aktörer och kan slå sig ihop med ekonomiska brottslingar (företagare, offentliganställda på alla beslutsnivåer, politiker, banker, vissa yrkeskårer etc.) som de ingår ömsesidigt lönsamma affärsförbindelser med, även om de senare inte ingår själva i de kriminella organisationerna.
J. Enligt de uppgifter som lämnats av UNODC har de finansiella flödena från maffiaorganisationernas narkotikahandel i ett flertal fall berört banker i olika länder i världen. Det blir därför nödvändigt med samordnade utredningsinsatser på internationell nivå för att via bankkanalerna nå fram till de finansiella operatörer som är inblandade i den internationella narkotikahandeln.
K. De senaste årens ekonomiska kris har lett till stora förändringar i den organiserade brottslighetens intressesfärer. De kriminella organisationerna har snabbt hittat nya möjligheter, och krisen, som har tvingat nya grupper av migranter att söka bättre levnadsvillkor och arbete, kan ibland förse dem med nya offer att utnyttja och ny arbetskraft.
L. Företagarandan är en av de viktigaste faktorerna i moderna kriminella organisationer, där aktiviteterna är starkt inriktade på att tillfredsställa marknadens efterfrågan på varor och tjänster, där man i hög grad samarbetar med andra kriminella och icke-kriminella grupper och där man hela tiden bedriver ett växelspel med dels synbart legala aktiviteter, dels korruption och hot och dels de olagliga syften som eftersträvas (till exempel penningtvätt).
M. Den organiserade brottslighetens gränsöverskridande karaktär har nu stärkts tack vare den lätthet med vilken de kriminella grupperna utnyttjar alla typer av transportmedel, beprövade rutter och befintlig infrastruktur även utanför EU. Den pågående utbyggnaden av kommunikations- och transportinfrastruktur på den afrikanska kontinenten kan komma att utnyttjas av den organiserade brottsligheten för att underlätta deras olagliga handel.
N. De europeiska rutterna, och i synnerhet de som går över västra Balkan, är fortfarande centrala för människohandeln, den illegala handeln med vapen och narkotika (och prekursorer) och penningtvätten för en stor del av de kriminella organisationer som är verksamma i Europa. Rutterna ändras ofta för det heroin som är avsett för EU‑marknaden.
O. Offren för människohandel rekryteras, transporteras eller göms genom våld, tvång eller bedrägeri. Syftet är sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tjänster, bland annat tiggeri, slaveri, kriminell verksamhet, hushållsarbete, adoption eller tvångsäktenskap, eller borttagande av organ. Dessa offer utnyttjas och är helt i handlarnas eller exploatörernas våld, tvungna att betala tillbaka stora skulder till dem, ofta berövade sina id-handlingar. Inlåsta, isolerade och hotade, i rädsla för hämnd, utan pengar och övertygade om att de måste vara rädda för de lokala myndigheterna förlorar de allt hopp.
P. Människohandel, handel med mänskliga organ, tvångsprostitution, slaveri och etablering av arbetsläger bedrivs ofta av de gränsöverskridande kriminella organisationerna. Människohandel genererar vinster på ungefär 25 miljarder euro varje år och påverkar alla EU-stater. Intäkterna från handeln med vilda djur och växter och kroppsdelar uppskattas till mellan 18 och 26 miljarder euro om året. EU är den främsta destinationsmarknaden i världen.
Q. Visserligen utvecklas människohandeln i takt med att de socioekonomiska förhållandena förändras, men offren kommer i huvudsak från länder och regioner med ekonomiska och sociala svårigheter där de faktorer som leder till utsatthet inte har förändrats på länge. Andra orsaker till människohandel är en blomstrande sexindustri samt efterfrågan på billig arbetskraft och billiga produkter. En gemensam nämnare för dem som faller offer för människohandel är generellt löften om bättre livskvalitet och tillvaro för dem själva och/eller deras familjer.
R. Människohandelns exakta omfattning i EU är fortfarande inte lätt att fastställa, eftersom den ofta är dold i andra former av brottslighet eller inte registreras eller utreds. Det totala antalet tvångsarbetare i EU:s medlemsstater beräknas vara 880 000, av vilka 270 000 är offer för sexuellt utnyttjande, varav de flesta är kvinnor. Människohandel och slaveri är mycket lukrativa former av brottslighet, som ofta bedrivs av gränsöverskridande kriminella organisationer. Alla EU‑länder är berörda, men alla har inte ratificerat alla de relevanta internationella instrument som skulle göra kampen mot människohandeln mer verkningsfull. Endast nio medlemsstater har fullt ut införlivat och genomfört bestämmelserna i 2011 års direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel, och kommissionen har ännu inte fullt ut genomfört EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016.
S. Den illegala handeln med cigaretter leder till förlorade skatteintäkter på ungefär 10 miljarder euro om året. Den illegala handeln med lätta vapen i världen uppskattas ungefär till ett värde mellan 130 och 250 miljoner euro om året, och i Europa cirkulerar över 10 miljoner illegala vapen, vilket utgör ett allvarligt hot mot både medborgarnas säkerhet och lagstiftningens tillämpning. Européer erbjuds falska läkemedel, av vilka vissa är hälso- eller livsfarliga, till förmånliga priser på 30 000 attraktiva webbplatser, av vilka 97 procent är olagliga. De totala effekterna på folkhälsan i EU beräknas till 3 miljarder euro årligen och en majoritet av de falska läkemedlen härstammar från Kina och Indien.
T. I den senaste rapporten från FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter i EU finns uppgifter som tyder på att många av Frontex förvarsenheter behandlar migranter på ett sätt som kränker deras grundläggande rättigheter.
U. Bedräglig användning av internet gör det möjligt för den organiserade brottsligheten att öka den olagliga handeln med psykoaktiva ämnen, handeldvapen, komponenter till sprängmedel, falska sedlar, förfalskade och andra varor och tjänster som gör intrång i immateriella rättigheter samt utrotningshotade djur och växter, för att undvika tullar och andra skatter på försäljning av äkta varor, och att alltmer framgångsrikt experimentera med nya former av brottslighet, vilket visar på en skrämmande förmåga att anpassa sig till modern teknik.
V. It-brott orsakar allt allvarligare ekonomiska och sociala skador som drabbar miljontals konsumenter, med förluster som uppskattas till 290 miljarder euro per år(43).
W. Korruption av offentliga tjänstemän bidrar i många fall till illegal verksamhet genom att de kriminella organisationerna på detta sätt bland annat lyckas få tillgång till sekretessbelagda uppgifter, erhålla falska identitetshandlingar, styra offentliga upphandlingsförfaranden, tvätta sina vinster och undvika de rättsliga myndigheternas och polisens åtgärder.
X. Kokain från Central- och Sydamerika kommer in på den europeiska marknaden via hamnar i nordvästra Europa, på den iberiska halvön och i Svarta havet.
Y. Över 70 nya psykoaktiva ämnen dök upp på den europeiska marknaden 2012. Den organiserade brottsligheten utnyttjar i allt högre grad hemliga laboratorier på olika platser i EU för att omvandla lagliga kemiska ämnen till prekursorer för syntetiska droger, för att därefter tillverka även dessa droger.
Z. Medlemsstaterna och EU måste identifiera och bekämpa relativt nya områden av organiserad brottslighet, inklusive handel med sällsynta mineraler, metallstölder och bortskaffande av giftigt avfall, vilket har en negativ inverkan på lagliga marknader.
AA. Numera finns det stora möjligheter till kontakt och många olika former av integration mellan den offentliga och den privata sektorn och därför uppkommer allt fler situationer med potentiell risk för intressekonflikter.
AB. En av euroområdets fiender är skillnader i produktivitet bland medlemsstaterna. Dessa skapar på medellång och lång sikt skillnader i konkurrenskraft som inte kan åtgärdas genom devalvering och som leder till hårda och politiskt ohållbara åtstramningsprogram för intern devalvering. Systemisk korruption i den offentliga sektorn, som är ett stort hinder för effektivitet, utländska direktinvesteringar och innovation, gör därmed att den monetära unionen inte fungerar som den ska.
AC. Enligt Världsbanken svarar korruptionen för 5 procent av världens BNP (2,6 miljarder US‑dollar). Över 1 miljard US‑dollar betalas ut i mutor varje år. På global nivå står korruption för 10 procent av de totala kostnaderna för att göra affärer och 25 procent av upphandlingskostnaderna i utvecklingsländer(44).
AD. Det finns minst 20 miljoner fall av småskalig korruption inom EU:s offentliga sektorer. Företeelsen har även en tydlig spridningseffekt på de delar av medlemsstaternas offentliga förvaltning (och motsvarande politiker) som är ansvariga för förvaltningen av EU:s medel och andra ekonomiska intressen.
AE. De flöden av svarta pengar som skapas genom pengaöverföringar kan skada den finansiella sektorns stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot den inre marknaden. Att fullständigt kunna spåra överföringar av medel kan vara ett särskilt värdefullt verktyg när det gäller att förebygga, utreda och upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism.
AF. Även om utvecklandet av ny teknik och nya betalningsmetoder borde leda till ett säkrare och relativt kontantlöst samhälle tyder ECB:s siffror om utfärdandet av sedlar på att det fortfarande är vanligt att använda kontanter. Sifferuppgifterna visar att sedan år 2002 har antalet eurosedlar stadigt ökat (särskilt i höga valörer). Förflyttning av stora mängder kontanta medel från olagliga källor fortsätter att vara ett problem för de brottsbekämpande myndigheterna och är fortfarande en av de populäraste metoderna för att återföra vinster från kriminell verksamhet.
Till försvar för allmänheten och den lagliga ekonomin
AG. Allmänhetens och konsumenternas säkerhet, den fria rörligheten, skyddet för företagen, den fria och hederliga konkurrensen, behovet att undvika att ansamlingen av olagliga finansiella tillgångar och medel snedvrider legala konjunkturcykler samt de grundläggande demokratiska principer som ligger till grund för EU och medlemsstaterna hotas allvarligt av utbredningen av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Det krävs bestämd politisk vilja på alla nivåer för att utrota dessa företeelser.
AH. Förutom att ägna sig åt hot- och våldshandlingar är den organiserade brottsligheten inblandad i bedrägerier som blir allt mer sofistikerade och lönsamma, som berövar den lagliga ekonomin betydande resurser och som äventyrar möjligheterna till tillväxt, framför allt i svåra tider som de nuvarande. Stärkta av ett finmaskigt nät av infiltration i den lagliga ekonomin får organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt förödande konsekvenser för medlemsstaterna.
AI. Enligt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) uppgår vinsterna från olagliga verksamheter i världen till cirka 3,6 procent av världens BNP, och de globala flödena av tvättade pengar uppgår i dag till cirka 2,7 procent av världens BNP. Enligt beräkningar från kommissionen kostar korruptionen enbart i EU ungefär 120 miljarder euro, eller 1 procent av EU:s BNP, varje år. Det rör sig om betydande resurser som därmed stjäls från den ekonomiska och sociala utvecklingen, de offentliga finanserna och allmänhetens välfärd.
AJ. Banden mellan kriminella organisationer och terrorgrupper blir allt starkare. Dels förekommer det regelrätta gemensamma strukturer, dels förekommer det ömsesidigt utbyte av tjänster, pengar och andra former av materiellt bistånd. Dessa band är ett allvarligt hot mot EU:s integritet och medborgarnas säkerhet.
AK. Överdriven byråkrati kan hämma laglig ekonomisk verksamhet och stimulera bestickning av tjänstemän. Stor förekomst av korruption utgör ett allvarligt hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och alla medborgares likhet inför staten och är dessutom en orättmätig kostnad för företagen och ett hinder för möjligheterna till sund konkurrens. Korruption kan i slutändan skada den ekonomiska utvecklingen genom att tillgångarna felfördelas, till skada för de offentliga tjänsterna, i synnerhet de sociala tjänsterna och välfärdssystemet.
AL. 74 procent av EU-medborgarna ser korruption som ett av de största problemen på nationell och överstatlig nivå(45), och korruption förekommer uppenbarligen i alla samhällssektorer. Korruption undergräver allmänhetens förtroende för de demokratiska institutionerna och minskar de folkvalda regeringarnas möjlighet att effektivt upprätthålla rättsstatsprincipen eftersom den skapar privilegier och därmed social orättvisa. Misstron mot politiker ökar vid djup ekonomisk kris.
AM. Inte alla europeiska länder har ett standardiseringssystem och ett integrerat skydd för allmänhetens tillgång till information som ett instrument för övervakning och kunskap, som fungerar som en rättslig garanti för tillgång till information inom EU.
AN. Även på grund av den ekonomiska krisen har det blivit svårare för sunda företag att få krediter på grund av de höga kostnaderna och de stora garantier som bankerna kräver. Företag i ekonomiska svårigheter vänder sig ibland till kriminella organisationer för att skaffa pengar till investeringar, vilket ger kriminella grupper möjlighet att föra in pengar från brottslig verksamhet i laglig ekonomisk verksamhet.
AO. Penningtvätt har tagit sig alltmer sofistikerade former och omfattar t.ex. olaglig, och ibland även laglig, spel- och vadslagningsverksamhet, i synnerhet i sportsammanhang. Spelverksamhet kan användas i syfte att genomföra penningtvätt. Den organiserade brottsligheten står dessutom ofta bakom uppgjorda matchresultat, vilket skapar inkomster för brottslig verksamhet.
AP. Den organiserade brottsligheten utnyttjar ofta personuppgifter som erhållits med bedrägliga medel, t.ex. online, för att tillverka falska identitetshandlingar eller manipulera äkta identitetshandlingar för att begå ytterligare brott med hjälp av dessa. Enligt en undersökning från kommissionen(46) har 1,8 procent av internetanvändarna i EU på något sätt drabbats av identitetsstöld och 12 procent har råkat ut för någon form av bedrägeri online. Skyddet för personuppgifter på internet är en väsentlig förutsättning för kampen mot nätbrottslighet och ett viktigt instrument för att återskapa medborgarnas förtroende för nättjänster.
AQ. Penningtvätt är i sin tur inte bara knuten till den organiserade brottslighetens typiska verksamheter, utan också till korruption, skattebedrägerier och skatteflykt. I EU går varje år ett skandalöst stort belopp på uppskattningsvis 1 biljon euro i potentiella skatteintäkter förlorat till följd av skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering varje år. Detta innebär en kostnad på cirka 2 000 euro per år och EU‑medborgare, och inga lämpliga åtgärder vidtas för att lösa problemet.
AR. Penningtvätt har tagit sig alltmer sofistikerade former och omfattar t.ex. olaglig, och ibland även laglig, spel- och vadslagningsverksamhet, i synnerhet i sportsammanhang. Den organiserade brottsligheten står dessutom ofta bakom uppgjorda matchresultat, vilket skapar inkomster för brottslig verksamhet.
AS. Den organiserade brottsligheten omfattar allt oftare tillverkning av förfalskade produkter av alla typer, från lyx- till vardagsvaror. Detta är en allvarlig risk för konsumenternas hälsa, äventyrar sysselsättningen, skadar de berörda företagen och leder till betydande skatteförluster. Verksamheten med förfalskningar accepteras ibland socialt eftersom man inte uppfattar att det finns några verkliga offer, vilket minskar risken för upptäckt för de inblandade kriminella organisationerna.
AT. De alltfler brott som begås gentemot livsmedelssektorn utsätter medborgarnas hälsa för allvarlig fara, men det orsakar även stor skada för de länder vars starka sida är livsmedel av hög kvalitet.
AU. Enligt kommissionen gick 193 miljarder euro i momsintäkter (1,5 % av BNP) förlorade 2011 till följd av bristande efterlevnad eller indrivning. Omfattningen av skattebedrägerier och skatteundandragande urholkar medborgarnas tillit till och förtroende för rättvisan och legitimiteten hos skatteuppbörden och skattesystemet i stort. EU:s momsgap har nästan fördubblats sedan 2006, och ungefär en tredjedel tillskrivs momsbedrägerier. Att öka Olafs operativa befogenheter i kampen mot momsbedrägerier skulle kunna bidra till att drastiskt minska förekomsten av denna typ av brott.
AV. Kostnaderna för korruption i offentlig upphandling 2010 uppgick till mellan 1,4 och 2,2 miljarder euro bara i åtta medlemsstater.
Behovet av ett gemensamt tillvägagångssätt på europeisk nivå
AW. De kriminella maffiaorganisationerna anges som en av de faktorer som måste uppmärksammas bland prioriteringarna som beslutades av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 6–7 juni 2013 när det gäller de politiska åtgärderna mot den organiserade gränsöverskridande brottsligheten under perioden 2014–2017. Detta visar på betydelsen av det arbete som bedrivs inom CRIM-utskottet och av Europaparlamentet, som har ägnat en stor del av sina utfrågningar åt frågan, och innebär ett erkännande av att det krävs ett gemensamt och kraftfullt politiskt ställningstagande från de europeiska institutionernas sida mot hotet från maffiabrottsligheten och de kriminella systemen.
AX. En av de största farorna i kampen mot maffiaorganisationerna, vilket också bekräftades av Europol 2013, är risken för en undervärdering av företeelsen, dess komplexitet, de stora organisatoriska resurserna och organisationernas förmåga att anpassa sig till olika geografiska och sociala miljöer, varvid maffiaorganisationerna ofta avstår från ”militär kontroll” över territoriet och i stället väljer en ”infiltreringsstrategi” som syftar till att skapa enorma vinster, samtidigt som de förblir osynliga.
AY. De kriminella organisationerna har kapacitet att dra fördel av dels den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital inom EU, dels de skillnader i lagstiftning och rättsliga traditioner som råder mellan medlemsstaterna. Skatteparadis och stater vars praxis på skatteområdet inte är öppen för insyn eller är direkt skadlig spelar en viktig roll för penningtvätt. Den fortsatta snedvridning av marknaden som skatteparadis orsakar kan leda till konstgjorda flöden och få negativa effekter för EU:s inre marknad. Skadlig skattekonkurrens inom EU strider uppenbart mot logiken bakom den inre marknaden. Det är nödvändigt att utöka arbetet med att samordna skattebaserna i en alltmer långtgående ekonomisk, finanspolitisk och budgetmässig union.
AZ. En del insatser har redan gjorts på europeisk nivå för att skapa en harmoniserad rättslig ram för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Vissa mål i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt kan inte uppnås om medlemsstaterna agerar var för sig. Det behövs dock ytterligare insatser och samordning av nationella lagar för att bekämpa dessa företeelser, som tar sig många uttryck.
BA. För att motarbeta organiserad brottslighet måste medlemsstaternas lagstiftare ha möjlighet att reagera snabbt och effektivt på förändrade strukturer och nya former av brottslighet. Medlemsstaterna har i uppdrag, i synnerhet efter Lissabonfördraget, att inrätta ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa i EU.
BB. Skyddet av EU:s ekonomiska intressen och euron måste prioriteras. Därför måste man bromsa de kriminella organisationernas ökande bedrägerier med EU-medel och förfalskningar av euron. Program som Herkules, Fiscalis, åtgärdsprogrammet för tullfrågor i gemenskapen och Perikles har tagits fram på europeisk nivå för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa transnationell och gränsöverskridande kriminell och olaglig verksamhet.
BC. Ömsesidigt erkännande är en grundläggande princip för det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor mellan EU:s medlemsstater.
BD. Som framgår av UNODC:s referat över ärenden som avser organiserad brottslighet under 2012, är de särskilda undersökningsmetoderna ofta oersättliga när det gäller att utreda och bekämpa den organiserade brottsligheten och det är tack vare dem som man nått framgång i de mycket komplicerade och komplexa utredningar som beskrivs i ärendena som refereras. I artikel 20.1 i FN:s Palermokonvention uppmanas signatärstaterna att utnyttja särskilda undersökningsmetoder för att på ett effektivt sätt bekämpa den organiserade brottsligheten. Sådana metoder måste regleras i lag, användas proportionerligt och när det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle, och de måste stå under tillsyn av rättsliga myndigheter och andra oberoende organ dels genom krav på förhandstillstånd, dels genom kontroller, antingen medan undersökningen pågår eller i efterhand, så att respekten för de mänskliga rättigheterna garanteras i enlighet med Europarådets ministerkommittés rekommendation (2005)10 om särskilda undersökningsmetoder i samband med grov brottslighet, inklusive terrorism.
BE. Oberoende domstolar är grundläggande för maktdelningsprincipen. Ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem är dessutom betydelsefullt för rättsstatsprincipen och skyddet av medborgarnas mänskliga rättigheter och deras medborgerliga fri- och rättigheter. Rättsliga myndigheter får inte underkastas något inflytande eller några intressen.
BF. Eftersom den här resolutionen är avsedd att tillhandahålla politiska riktlinjer när det gäller Europeiska kommissionens och medlemsstaternas framtida lagstiftning.
För en homogen och koherent rättslig ram - Skydd och bistånd för offer
1. Europaparlamentet upprepar ståndpunkten i det interimsbetänkande som antogs med resolutionen av den 11 juni 2013 och som föreliggande resolution bekräftar, även de element som inte uttryckligen förts över till föreliggande resolution, och kompletterar.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en europeisk handlingsplan mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, som omfattar lagstiftningsåtgärder och konkreta åtgärder för att effektivt motverka dessa kriminella företeelser.
3. Europaparlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att omgående och korrekt införliva i sina regelverk alla gällande europeiska och internationella lagstiftningsinstrument avseende organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att slutföra arbetet med riktlinjerna för rättigheter för misstänkta och åtalade i straffrättsliga förfaranden, inklusive ett direktiv om arrest i väntan på rättegång.
4. Europaparlamentet stöder policycykeln mot gränsöverskridande organiserad brottslighet som inletts för perioden 2011–2013 och för den följande perioden 2014–2017 och vill se satsningar från medlemsstaterna och de europeiska byråerna så att initiativet leder till konkreta resultat. Parlamentet anser att policycykeln ska integreras i en bredare europeisk handlingsplan mot den organiserade brottsligheten och de kriminella systemen. Parlamentet anser att korruption bör vara en av policycykelns övergripande prioriteringar redan från och med den revidering som planeras för oktober 2015.
5. Europaparlamentet uppmanar rådet att skyndsamt se över sina slutsatser från den 8–9 november 2010 om inrättande och genomförande av en policycykel för att bekämpa grov och organiserad internationell brottslighet för att göra det möjligt för Europaparlamentet att delta när det gäller att utarbeta policycykelns prioriteringar, diskutera dess strategiska mål och utvärdera policycykelns resultat i enlighet med andan i Lissabonfördraget. Parlamentet begär att få bli informerat av rådet om resultatet av den första policycykeln 2011–2013 och att varje år få genomföra en utfrågning med ständiga kommittén för inre säkerhet för att få en detaljerad bild av hur arbetet med de årliga planerna fortskrider när det gäller att förverkliga de strategiska målen.
6. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utarbeta gemensamma rättsliga standarder för att förstärka integrationen och samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att, på grundval av en utvärdering av genomförandet av rambeslutet om kampen mot organiserad brottslighet och på grundval av medlemsstaternas mest avancerade lagstiftning, före 2013 års slut lägga fram ett lagstiftningsförslag där man fastställer en gemensam definition av organiserad brottslighet, som bland annat tar upp brottsrekvisitet associering till gränsöverskridande kriminella organisationer och betonar att den här typen av kriminella organisationer har markerad företagsprofil, är mycket välorganiserade, tekniskt sofistikerade och ofta använder sig av hot och utpressning. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ta hänsyn till artikel 2 a i FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
7. Europaparlamentet upprepar att EU-bestämmelser på området för materiell straffrätt måste vara förenliga med de grundläggande rättigheterna och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt med den ståndpunkt som uttrycktes i parlamentets resolution av den 22 maj 2012 om en straffrättslig strategi inom EU.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kriminalisera missbruk och utnyttjande av offer för människohandel och omgående inrätta ett system för insamling av jämförbara och tillförlitliga uppgifter på EU-nivå, som bygger på gemensamma och solida indikatorer, tillsammans med medlemsstaterna och relevanta internationella institutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra alla de åtgärder och instrument som föreslås i meddelandet EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012−2016 och att inrätta ett EU‑observatorium mot människohandel, som är öppet för regeringar, brottsbekämpande myndigheter och icke statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att förstärka den yttre dimensionen och den förebyggande aspekten av åtgärder och program, särskilt genom bilaterala avtal med ursprungs- och transitländerna och med särskilt fokus på minderåriga utan medföljande vuxen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom starka och permanenta informationskampanjer se till att människohandel inte accepteras socialt; dessa kampanjer ska utvärderas årligen i samband med Europeiska dagen mot människohandel.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en konsekvent övergripande politik mot korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin rapport om de åtgärder som medlemsstaterna och EU-institutionerna har vidtagit mot korruption föreslå och inkludera en förteckning över konkreta rekommendationer för varje medlemsstat och EU-institution, och lyfta fram de bästa praktiska exemplen i kampen mot korruption för att förmå och uppmuntra medlemsstater och EU-institutioner att genomföra långsiktiga aktiviteter för ömsesidigt lärande. Parlamentet uppmanar också kommissionen att tillhandahålla en fullständig översikt för varje land över områden som är särskilt utsatta för korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att nästa rapport publiceras 2015 så att man kan följa upp hur framgångsrika medlemsstaternas och EU-institutionernas insatser mot korruption har varit över tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit samt att uppdatera befintlig europeisk lagstiftning, där så behövs.
10. Europaparlamentet anser att lagstiftning om ärekränkning/förtal avskräcker personer från att rapportera korruption. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstaterna att avkriminalisera ärekränkning/förtal i sina rättssystem, åtminstone i mål som rör anklagelser om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt i medlemsstaterna och utomlands.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till Europaparlamentet om vilka insatser medlemsstaterna har vidtagit mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2013 lägga fram ett förslag om harmonisering av straffrätten på området för penningtvätt, så att man fastställer en gemensam definition av brottsrekvisitet penningtvätt som ett eget brott, som bygger på bästa praxis från medlemsstaterna.
13. Europaparlamentet noterar de nya lagförslagen om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten och om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och anser att de snarast bör antas. Parlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten måste ha stöd av ett tydligt processrättsligt regelverk och att de brott som myndigheten ska ha behörighet för tydligt måste definieras.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2013 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett verkningsfullt och heltäckande europeiskt skyddsprogram för personer i den privata och den offentliga sektorn som upptäcker administrativa missförhållanden och oegentligheter och slår larm om nationell och gränsöverskridande korruption som rör EU:s ekonomiska intressen samt om skydd för vittnen, uppgiftslämnare och personer som samarbetar med domstolarna, i synnerhet personer som vittnar mot organisationer av maffiatyp och andra kriminella organisationer. Programmet bör i synnerhet erbjuda en lösning på dessa personers svåra livsvillkor (risk för repressalier, brutna familjeband, tvångsförflyttning, uteslutning från sociala och yrkesmässiga sammanhang etc.). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att införa lämpligt och effektivt skydd för personer som slår larm om missförhållanden.
15. Europaparlamentet betonar att en rättslig ram för penningtvätt bara kan bli effektiv om den tar full hänsyn till samspelet mellan bestämmelserna om penningtvätt och den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter, så att penningtvätt bekämpas utan att etablerade normer för uppgiftsskydd försämras. I detta avseende välkomnar parlamentet det system för uppgiftsskydd som används av Europol och kommissionens förslag om ett fjärde direktiv mot penningtvätt.
16. Europaparlamentet rekommenderar att Europaparlamentet, medlemsstaterna och kommissionens, med stöd av Europol, Eurojust och byrån för grundläggande rättigheter, fastställer så enhetliga och konsekventa indikatorer som möjligt, på grundval av erkända system och gemensamma kriterier, för att mäta åtminstone omfattningen av, kostnaderna för och de sociala skadeverkningarna av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka de sociala skadeverkningarna av miljöbrott, ekonomiska brott och företagsbrott.
17. Europaparlamentet anser att det krävs fullständig tillämpning och förstärkning av de befintliga instrumenten för ömsesidigt erkännande och en europeisk lagstiftning som säkerställer att alla beslut av de rättsliga myndigheterna, i synnerhet domar, arresteringsorder och order om förverkande, som utfärdats i en medlemsstat omedelbart kan verkställas även på en annan medlemsstats territorium, med full respekt för proportionalitetsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att som en prioriterad åtgärd utarbeta konkreta lagstiftningsförslag för att verkställa ett ömsesidigt erkännande av order om beslagtagande och förverkande, bland annat i samband med civilrättsliga förfaranden. Parlamentet anser att systemen för ömsesidigt rättsligt bistånd och ömsesidigt erkännande av bevis mellan medlemsstaterna bör förbättras. Parlamentet betonar vikten av att uppdatera och förbättra mekanismerna för begäran om bevisupptagning. Parlamentet önskar att en begäran om utlämning som avser medlemmar av kriminella organisationer ska handläggas som prioriterade ärenden av de myndigheter som mottar sådana förfrågningar.
18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta sina gemensamma ansträngningar för att slutföra förhandlingarna om förslaget till direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, för att förenkla insamlingen av bevis i gränsöverskridande ärenden och medge ett smidigare och effektivare rättsligt samarbete i syfte att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.
19. Europaparlamentet anser det vara av största betydelse att man snabbt antar direktivet om beslagtagande av avkastningen från brott och inser att tydliga och effektiva normer som kan skapa en faktisk harmonisering på EU-nivå är av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva det kommande direktivet i den nationella lagstiftningen.
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja det internationella samarbetet och stödja ett europeiskt program för att främja utbyte och spridning av exempel på god praxis för en effektiv hantering av förverkade tillgångar.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka sin kamp mot människohandel och tvångsarbete. Parlamentet anser att kampen mot tvångsarbete bör inriktas på de platser där billigt tvångsarbete utnyttjas. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stärka sina arbetsplatsinspektioner och underlätta för de organisationer som kan hjälpa till att upptäcka tvångsarbete, t.ex. fackföreningar.
22. Europaparlamentet anser att s.k. kedjeansvar för företag är ett viktigt redskap i kampen mot tvångsarbete. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag på minimistandarder för sådant kedjeansvar för företag. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att förbjuda utläggning av offentliga kontrakt på underentreprenad till dess att man har nått en överenskommelse om kedjeansvar för företag.
23. Europaparlamentet påminner kommissionen om att barn som är offer för människohandel bör ges särskild behandling, samt att skyddet för minderåriga utan medföljande vuxen eller barn som är offer för människohandel som begåtts av deras egna familjer bör stärkas (sådana fall ska beaktas vid beslut om återförande till ursprungsländer, identifiering av vårdnadshavare etc.); inte bara kön utan även hälsoproblem och funktionsnedsättning bör beaktas.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-stadga för skydd och stöd för offer för människohandel i syfte att samla alla befintliga indikatorer, åtgärder, program och resurser på ett mer sammanhållet, effektivt och användbart sätt för alla berörda aktörer, i syfte att stärka skyddet av offren. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en hjälptelefon för offer för människohandel.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till specialiserade icke-statliga organisationer, massmedier och forskning för att stärka stödet, skyddet och biståndet till offren så att det inte blir lika nödvändigt för dem att vittna i domstol. Parlamentet uppmanar också kommissionen att stärka de aspekter som rör synliggörande, medvetandegörande och offrens behov, i syfte att minska efterfrågan på och utnyttjandet av offer för människohandel och föra fram en ”nollvision” för såväl sexuellt utnyttjande som utnyttjande av arbetskraft.
26. Europaparlamentet understryker att Världsbanken uppskattar att officiellt utvecklingsbistånd för 20–40 miljarder US‑dollar – vilket motsvarar 20–40 procent av detta bistånd – genom korruption på hög nivå varje år går förlorade för utvecklingsländers allmänna budgetar och göms utomlands(47). Med tanke på EU:s ställning som världsledande givare uppmanas kommissionen att stärka samarbetet med andra givare och Internationella organisationen för högre revisionsorgan för att utveckla de högre revisionsorganens kapacitet i mottagarländer, så att man kan tillämpa de internationella standarderna för högre revisionsorgan och se till att EU:s finansiella bistånd fyller sitt avsedda syfte och inte förskingras.
Sätta stopp för organiserad kriminell verksamhet genom förverkande av vinster och tillgångar
27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, på grundval av den mest avancerade nationella lagstiftningen, införa modeller för förverkande som inte grundas på en dom i de fall där det efter en bedömning av tillgängliga bevis och efter ett domstolsbeslut kan fastställas att de berörda tillgångarna härrör från eller används för brottsliga verksamheter.
28. Europaparlamentet ställer sig positivt till modellen med preventivt förverkande av kriminella tillgångar, med förhandstillstånd från en domstol, i enlighet med konstitutionella nationella garantier och utan att det påverkar egendomsrätten och rätten till försvar.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som ger effektiva garantier för ett ömsesidigt erkännande av order om beslagtagande och förverkande i anslutning till de åtgärder för blockering av tillgångar som vidtagits av italienska rättsliga myndigheter och de civilrättsliga åtgärder som vidtagits i olika EU‑stater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart vidta de operativa åtgärder som krävs för att de bestämmelserna ska träda i kraft.
30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla samarbetet mellan förvaltningar, polis och rättsväsende för att inom hela EU:s territorium kunna spåra tillgångar av kriminellt ursprung och beslagta och förverka dem bland annat genom ett fullständigt utnyttjande av nätet av kontor för återvinning av tillgångar och genom snabbt tillträde till nationella databanker, till exempel hos skattemyndigheten eller det offentliga bilregistret, fastighetsregistret och bankernas personregister.
31. Europaparlamentet ber kommissionen att stärka kontoren för återvinning av tillgångar, utvidga deras behörigheter och skapa förutsättningar för att de ska få en smidigare och mer enhetlig tillgång till upplysningar med full respekt för skyddet av personuppgifter och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en förstärkning av kontoren för återvinning av tillgångar bland annat genom att ställa tillräckliga resurser till förfogande i ljuset av dessa kontors möjligheter att återvinna brottsliga tillgångar. Parlamentet berömmer det arbete som hittills utförts av kontoren för återvinning av tillgångar och uppmuntrar dem att fortsätta så att man på EU-nivå ska kunna utnyttja kontorens befintliga bästa praxis och aktiviteter fullt ut.
32. Europaparlamentet anser det vara av avgörande betydelse att man utnyttjar samtliga instrument för att lokalisera tillgångar som tillhör brottsliga organisationer och maffiaorganisationer, till exempel inrättandet av centrala register över bankkonton, för att effektivt kunna bekämpa de kriminella systemens makt genom att attackera deras rikedomar.
33. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att gynna användningen av förverkade tillgångar från brottslig verksamhet för sociala syften, som att styra om vinsterna till offer och lokalsamhällen som har förstörts av organiserad brottslighet och narkotikahandel, och för att finansiera kampen mot brottslighet på lokal nivå och gränsöverskridande insatser från de brottsbekämpande myndigheternas sida. Parlamentet föreslår att det ska anslås medel för att finansiera åtgärder för att skydda tillgångarna, i syfte att hålla samman dem.
34. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa normer som gör det möjligt att lagföra den som falskeligen på andra överför äganderätten eller förfoganderätten över ägodelar, pengar eller andra tillgångar i syfte att undanhålla dem från en dom om beslagtagande eller förverkande och den tredje man som falskeligen accepterar ägande- eller förfoganderätten över sådana tillgångar.
35. Europaparlamentet anser att en slutgiltig dom för deltagande i en kriminell organisation, penningtvätt eller finansiering av terrorism, utnyttjande av människohandel och barnarbete, korruption och andra allvarliga brott mot det offentliga intresset som undergräver statens finanspolitiska kapacitet eller skadar samhället, som t.ex. skatteflykt eller andra skatterelaterade brott, samt för andra särskilt grova brott med gränsöverskridande inslag, i enlighet med artikel 83.1 i EUF-fördraget (s.k. eurobrott), bör medföra att en ekonomisk aktör utesluts från deltagande i offentlig upphandling i hela EU under minst fem år, samtidigt som man till fullo respekterar rätten till försvar i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s sekundärlagstiftning om misstänktas och tilltalades rättigheter i brottmål, även om det framkommer först under tilldelningsförfarandet. Parlamentet rekommenderar dessutom att ekonomiska aktörer som är registrerade i länder som av internationella organisationer definieras som skatteparadis utesluts från att delta i offentlig upphandling.
36. Europaparlamentet anser att förfaranden för offentlig upphandling måste bygga på legalitetsprincipen och att kriteriet beträffande det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i detta sammanhang bör tillämpas samtidigt som man garanterar full insyn i urvalsförfarandet (inte minst genom e-upphandling) så att man förhindrar bedrägerier, korruption och andra allvarliga oegentligheter.
37. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förebygga risken för infiltration och korruption från de kriminella organisationernas sida i samband med offentlig upphandling genom att införa lämpliga kontroller och objektiva och öppna förfaranden.
38. Europaparlamentet anser att man, för att kunna bekämpa organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, måste öka samarbetet mellan den privata sektorn och brottsbekämpande organ och uppmuntra privata aktörer att vägra delta i och avstå från olaglig eller illojal praxis som har samband med eller ger upphov till organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt eller andra brott, och att där så är lämpligt anmäla sådan praxis till de rättsliga och polisiära myndigheterna, inklusive Eurojust och Europol, särskilt inom branscherna för transport, logistik, kemi, internettjänster, bankverksamhet och finansiella tjänster, såväl inom medlemsstaterna som i tredjeländer. Parlamentet efterlyser starkare skyddsprogram för privata aktörer som utsätts för hot på grund av att de anmäler organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att – i enlighet med solidaritetsprincipen – se till att det finns tillräckligt med resurser och finansiering för Europol, Eurojust, Frontex och den framtida europeiska åklagarmyndigheten, eftersom både medlemsstater och medborgare gynnas av verksamheten i dessa organ.
39. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2014 lägga fram ett förslag till direktiv om gemensamma undersökningsmetoder för att bekämpa organiserad brottslighet, i enlighet med artikel 87.2 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och näringslivet att förbättra spårbarheten hos produkter – t.ex. genom ursprungsmärkning för livsmedel, CIP-märkning för handeldvapen eller (skatte)registreringsnummer för cigaretter, alkohol och receptbelagda läkemedel – i syfte att förhindra förfalskningar, beröva den organiserade brottsligheten en viktig inkomstkälla och skydda konsumenternas hälsa. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte ville införa spårbarhet i samband med uppdateringen av unionens tullkodex.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt maritima samarbete för att bekämpa människohandeln och flödet av smugglad narkotika och tobak och andra illegala och förfalskade varor. Parlamentet inser att inkonsekvent förvaltning av gränser, även sjögränser, utgör en ingångsport till EU för den organiserade brottsligheten och är ett problem som ständigt måste beaktas. Parlamentet uppmanar därför Europol, Frontex och kommissionen att undersöka utvecklingstendenserna när det gäller EU:s yttre gränser och deras sårbara punkter.
42. Europaparlamentet konstaterar att det finns kopplingar mellan organiserad brottslighet och terrorism, vilket har påpekats av rättsliga myndigheter och polisen i vissa fall i samband med finansiering av terroristgruppers illegala verksamhet via vinster från illegal handel på internationell nivå, och uppmanar medlemsstaterna att stärka sina åtgärder för att bekämpa sådan verksamhet.
43. Europaparlamentet uppmuntrar till gemensam utbildning för experter på området för analys av brotts- och terrorismbekämpning, bl.a. i syfte att inrätta gemensamma arbetsgrupper på åtminstone nationell nivå, samt upprättande och användning av gemensamma utredningsgrupper på europeisk nivå.
44. Europaparlamentet understryker de viktiga resultat som hittills uppnåtts genom inrättandet av gemensamma utredningsgrupper och erkänner deras grundläggande betydelse för att sprida en kultur präglad av samarbete när det gäller att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt införa rambeslut 2002/465/GAI och uppmuntra de egna behöriga myndigheterna, framför allt de rättsliga, att utveckla det instrumentet. Parlamentet erkänner det stora mervärdet av gemensamma utredningsgrupper och betonar behovet av fortsatt finansiering av dessa användbara utredningsverktyg.
45. Europaparlamentet konstaterar bekymrat att den organiserade brottsligheten redan lyckas nå ett stort antal potentiella offer genom bedräglig användning av internet, särskilt genom sociala nätverk, oönskade e-postmeddelanden (spam), underlättande av stöld av immateriell egendom, falska webbplatser (phishing) och auktioner online. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang allsidiga nationella strategier som omfattar utbildning, informationskampanjer för allmänheten och bästa praxis för företag för att öka kunskapen om farorna med och följderna av brottslig verksamhet på nätet.
46. Europaparlamentet påtalar den organiserade brottslighetens delaktighet i uppförande och drift av olagliga anläggningar för omhändertagande av avfall och olagliga transporter av sådant avfall till vissa tredjeländer, särskilt i Afrika och Asien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa hårda straff för kriminella verksamheter som syftar till olaglig hantering av avfall, bland annat giftigt avfall, och eventuell inblandning av korrumperade offentliga tjänstemän.
47. Europaparlamentet understryker att oberoende undersökande journalistik spelar en mycket viktig roll i att avslöja bedrägeri, korruption och organiserad brottslighet, såsom framgick i april 2013 genom ”Offshore leaks” där uppgifter om 130 000 utlandsbaserade konton avslöjades efter flera års undersökningsarbete från International Consortium of Investigative Journalists tillsammans med 36 internationella tidningar. Parlamentet anser att rapporter som bygger på undersökande journalistik utgör en värdefull informationskälla som bör beaktas av Olaf och av brottsbekämpande myndigheter eller andra relevanta myndigheter i medlemsstaterna.
48. Europaparlamentet begär att det avsätts medel på EU-nivå till projekt och åtgärder i syfte att bekämpa maffiaorganisationernas utbredning i EU.
Förstärka det rättsliga och polisiära samarbetet på europeisk och internationell nivå
49. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på nationell nivå skapa strukturer för att utreda och bekämpa kriminella och maffialiknande organisationer med möjlighet att utveckla ett smidigt och informellt ”operativt nät för bekämpning av maffiaorganisationer” som samordnas av Europol och stöds av kommissionen i syfte att utbyta upplysningar om de strukturella kännetecknen hos de maffiaorganisationer som finns på respektive territorium, om kriminella och finansiella prognoser, om lokalisering av tillgångar och om försöken att infiltrera offentliga upphandlingar.
50. Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka samarbetet genom att utveckla en effektiv systematisk kommunikation och främja informationsutbyte mellan medlemsstaternas rättsliga och polisiära myndigheter och Europol, Eurojust, Olaf och Enisa, samt med motsvarande myndigheter i tredjeland, i synnerhet EU:s grannländer, på grundval av gedigna normer för uppgiftsskydd och processuella rättigheter, för att förbättra systemen för insamling av bevis och kunna garantera effektivare, precisare och snabbare behandling och utbyte av uppgifter och information som är av betydelse för utredning av brott, inklusive brott mot EU:s ekonomiska intressen, med full respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och för EU:s grundläggande rättigheter. Parlamentet erinrar om att insamling, lagring och bearbetning av personuppgifter i samband med bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt under alla omständigheter måste ske i enlighet med de uppgiftsskyddsprinciper som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s sekundärlagstiftning. Parlamentet understryker också vikten av att förstärka möjligheterna att ställa Europol och Eurojust till svars för deras verksamhet när det gäller demokratiska och grundläggande rättigheter i samband med den kommande översynen.
51. Europaparlamentet konstaterar att bristen på samverkan mellan brottsbekämpande och lagstiftande organ, utdragna rättsliga förhandlingar och bristfällig lagstiftning ofta gör det möjligt för brottslingar att utnyttja kryphål och tjäna på efterfrågan på olagliga handelsvaror.
52. Europaparlamentet anser att säkerställandet av den fria rörligheten inom Schengenområdet har en stark anknytning till ett effektivt bekämpande av organiserad och gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) nyligen satts i drift. Detta kommer att leda till ett snabbare och effektivare informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.
53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att utnyttja de befintliga synergierna mellan det europeiska rättsliga nätverket och Eurojust för att uppnå ett europeiskt rättsligt samarbete på allra högsta nivå.
54. Europaparlamentet betonar vikten av att EU underlättar god praxis för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism och för att fastställa denna brottslighets grundläggande orsaker, inom EU men också tillsammans med tredjeländer, särskilt de länder där dessa problem ofta har sitt ursprung.
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i associeringsavtalen och handelsavtalen med tredjeländer införa särskilda bestämmelser om samarbete på området för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet konstaterar att det internationella samarbetet är bristfälligt, framför allt med tredjeländer och i synnerhet med de EU-grannländer som fungerar som ursprungs- och transitländer. Parlamentet erkänner behovet av en omfattande diplomatisk insats för att uppmana dessa länder att ingå samarbetsavtal eller att följa de redan undertecknade avtalen.
56. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka domarnas, åklagarnas och kontaktpersonernas roll och att erbjuda rättslig vidareutbildning, utöver utbildningen i finansiella utredningar, så att de kan motverka alla former av organiserad brottslighet (inklusive it-brottslighet), korruption och penningtvätt, särskilt genom att utnyttja Cepol och det europeiska nätverket för rättslig utbildning samt genom att fullt ut utnyttja finansieringsinstrument som fonden för inre säkerhet för polisiärt samarbete eller programmet Herkules III. Parlamentet föreslår att undervisningen i främmande språk ska främjas inom vidareutbildningen av anställda inom polis- och rättsväsendet för att underlätta det gränsöverskridande samarbetet. Parlamentet anser att ett EU‑program för utbyte av bästa praxis och vidareutbildning för domare, åklagare och poliser bör främjas.
57. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utveckla rättsliga verktyg och specifika strategier för att se till att deras rättsliga och utredande myndigheter, med fullt engagemang från och utnyttjande av Europol, underlättar och ökar informationsutbytet och tar fram analyser som syftar till att identifiera, och om möjligt stoppa och motarbeta, nya tendenser inom den organiserade brottsligheten och som samtidigt beaktar de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till privatliv och rätten till skydd av personuppgifter.
58. Europaparlamentet anser att globaliseringen av den organiserade brottsligheten kräver ett starkare samarbete mellan medlemsstaterna samt på EU-nivå och på internationell nivå. Parlamentet anser att EU, FN, OECD och Europarådet bör samarbeta mer i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet stöder FATF:s insatser för att utveckla åtgärder mot penningtvätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt stödja medlemsstaterna i deras kamp mot organiserad brottslighet och anser att EU bör ansluta sig till Greco som fullvärdig medlem. Parlamentet uppmuntrar också EU att inte enbart vända sig till våra vanligaste allierade och partner för samarbete utan att försöka skapa en verkligt internationell och global respons och lösning på penningtvätt, korruption och finansiering av terrorism.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och framför allt unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta de initiativ som krävs för att unionen ska kunna införa en enhetlig strategi gentemot tredjeländer i fråga om kopplingen mellan organiserad brottslighet och terrorism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bevaka de egna gränserna och att utbyta all nödvändig information för att kapa de nuvarande eller potentiella banden mellan organiserad brottslighet och terroristgrupper.
60. Europaparlamentet rekommenderar starkt att inte längre skjuta upp arbetet med att fastställa en europeisk handlingsplan för att motverka it-brottsligheten, i syfte att uppnå ett bättre europeiskt och internationellt samarbete, med stöd av det europeiska it‑brottscentrumet och med målet att garantera en hög säkerhetsnivå för allmänheten (särskilt de mest utsatta och framför allt för att förhindra utnyttjande av barn), företagen och de offentliga myndigheterna, där informationsfriheten och rätten till skydd av personuppgifter i alla händelser ska garanteras.
61. Europaparlamentet stöder de europeiska ledarnas begäran vid det nyligen hållna G8‑mötet om att effektivisera kampen mot skatteundandragande och skatteparadis, i syfte att driva in skatter som gått förlorade till följd av skatteflykt och skatteundandragande.
62. Europaparlamentet rekommenderar en gemensam insats för att förebygga och bekämpa illegalitet på miljöområdet med anknytning till organiserad brottslighet och brottslighet av maffiatyp eller som har sina rötter i sådan brottslighet, bland annat genom att förstärka europeiska organ såsom Europol och Eurojust och internationella organisationer såsom Interpol och FN:s institut för interregional juridisk forskning (UNICRI), samt genom att sprida arbetsmetoder och information från de medlemsstater som har gjort de kraftfullaste insatserna i kampen mot den aktuella formen av kriminalitet för att kunna utarbeta en gemensam handlingsplan.
63. Europaparlamentet påpekar att gränsöverskridande brottslighet bara kan bekämpas med gränsöverskridande rättsligt samarbete och polissamarbete mellan medlemsstaterna. Visserligen behöver EU fler rättsliga instrument för att bekämpa organiserad brottslighet men det finns redan olika uppsättningar verktyg som medlemsstaterna kan utnyttja. Parlamentet betonar att det största hindret för att verkligen kunna bekämpa den organiserade brottsligheten på EU-nivå är medlemsstaternas brist på politisk vilja. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att använda de instrument som EU och dess organ bidrar med.
64. Europaparlamentet föreslår att minnet av alla oskyldiga offer för den organiserade brottsligheten, framför allt den av maffiakaraktär, ska högtidlighållas, och att man då särskilt uppmärksammar dem som förlorat livet i denna kamp, genom att man fastställer en särskild ”europeisk dag för högtidlighållande och engagemang till åminnnelse av den organiserade brottslighetens oskyldiga offer”, som ska hållas varje år från och med 2014 på dagen för parlamentets antagande av denna resolution.
För en effektiv offentlig förvaltning som står emot korruption
65. Europaparlamentet påpekar att en oorganiserad förvaltning och komplicerade procedurer är faktorer som inte bara skadar förvaltningens effektivitet och allmänhetens välbefinnande utan även äventyrar beslutsprocessernas öppenhet och irriterar medborgarna och företagen genom att deras legitima förväntningar inte infrias, vilket därmed erbjuder en fruktbar jordmån för korruption.
66. Europaparlamentet anser att undersökande journalister, icke-statliga organisationer och forskare spelar en avgörande roll för att avslöja korruption, bedrägeri och organiserad brottslighet och kan följaktligen utsättas för hot mot sin säkerhet. Parlamentet påpekar att under en period av fem år publicerades 233 undersökande reportage om bedrägerier i samband med missbruk av EU-medel i de 27 medlemsstaterna(48). Det är nödvändigt med tillräckliga resurser för den undersökande journalistiken. Europaparlamentet stöder särskilt kommissionens insatser för att erkänna den undersökande journalistikens roll i upptäckten och avslöjandet av händelser med koppling till grov brottslighet.
67. Europaparlamentet betonar att innehavare av höga ämbeten bör kontrolleras på lämpligt sätt, bland annat av skattemyndigheterna. Parlamentet rekommenderar särskilt att innehavare av offentliga ämbeten ska vara skyldiga att lämna in en deklaration om verksamhet, inkomst, åtaganden och intressen.
68. Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att ratificera och fullt ut genomföra OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser. Parlamentet framhåller de negativa effekter som bestickning av utländska tjänstemän har på unionens politik när det gäller grundläggande rättigheter, miljö och utveckling.
69. Europaparlamentet betonar att kampen mot korruption är ett självklart inslag i arbetet för att bygga upp skatteförvaltningskapacitet. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av Meridakonventionen mot korruption (2003).
70. Europaparlamentet rekommenderar en förstärkning av mekanismerna för öppenhet, integritet och minskad byråkrati inom den offentliga förvaltningen och andra offentliga organ, varmed avses en total tillgänglighet till information om alla aspekter av förvaltningens organisation och verksamhet, utövandet av de institutionella funktionerna och utnyttjandet av offentliga resurser, bland annat genom att garantera medborgarnas rätt att få tillgång till handlingar (i första hand inom den mycket känsliga sektorn för offentlig upphandling). Parlamentet vill främja en kultur präglad av legalitet och integritet både inom den offentliga förvaltningen och i den privata sektorn, inte minst genom ett effektivt skydd av den som påtalar missförhållanden.
71. Europaparlamentet anser att alla tillgängliga medel för hemliga operationer, inom ramen för rättsstatsprincipen, demokratisk kontroll och respektive nationell lagstiftning, bör användas för att bättre kunna avslöja korruption inom den offentliga förvaltningen.
72. Europaparlamentet anser att klara och proportionerliga regler och förfaranden för tillämpning och övervakning bör fastställas i en uppförandekod för att förhindra s.k. svängdörrsproblematik, så att det blir omöjligt för offentliganställda med visst lednings- eller budgetansvar att gå över till den privata sektorn utan att iaktta en rimlig karenstid efter det att den offentliga anställningen upphört eller om det finns en intressekonflikt i förhållande till deras tidigare offentliga funktion. Parlamentet anser också att liknande restriktioner bör gälla personer som går från det privata till det offentliga, om det finns en risk för intressekonflikter. Parlamentet efterlyser en harmonisering av bestämmelserna om intressekonflikter och övervakningssystem i hela EU för de olika tillsynsmyndigheterna.
73. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa ett övergripande system för att skydda informatörer som avslöjar fall av korruption och också utöka möjligheterna att anonymt kunna meddela om fall av korruption. Parlamentet föreslår att man skapar konfidentiella kanaler för att avslöja fall av korruption. Parlamentet anser att de möjligheterna att ifrågasätta resultaten av offentlig upphandling bör utökas.
74. Europaparlamentet påpekar att välbehövliga investeringar i alternativa energilösningar är kopplade till generösa bidrag och skattelättnader från medlemsstaterna och EU. Parlamentet uppmanar både nationella myndigheter och EU-myndigheter att se till att sådana bidrag inte kommer kriminella organisationer till del.
För större ansvar i den politiska sfären
75. Europaparlamentet påpekar att de politiska partierna har ansvar för att föreslå kandidater och upprätta vallistor över kandidater på alla nivåer och att deras uppgift är att se till att kandidaterna håller god kvalitet, t.ex. genom att ta fram en strikt etisk kod som de måste följa, inklusive en uppförandekod som även omfattar klara och tydliga regler om donationer till politiska partier.
76. Europaparlamentet försvarar principen om att den som har dömts för deltagande i organiserad brottslighet, penningtvätt, korruption och andra grova brott, inklusive ekonomiska och finansiella brott, inte kan ställa upp i val till Europaparlamentet eller bli aktuell för tjänstgöring vid EU:s övriga institutioner eller organ. Parlamentet efterlyser liknande restriktioner för alla valda uppdrag, till att börja med som ledamot i ett nationellt parlament, med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
77. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i sina sanktionssystem införa och effektivt tillämpa bestämmelser om att personer som i en lagakraftvunnen dom dömts för att ha deltagit i organiserad brottslighet, penningtvätt, korruption, inklusive ekonomiska och finansiella brott, inte är valbara. Parlamentet anser att denna sanktion bör gälla i minst fem år och att det bör göras omöjligt att under samma tid tillträda befattningar i regeringar på alla nivåer.
78. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa en möjlighet att annullera politiska uppdrag samt ledande och administrativa uppdrag efter en lagakraftvunnen dom för brott relaterade till organiserad brottslighet, korruption eller penningtvätt.
79. Europaparlamentet stöder förstärkt öppenhet när det gäller partiernas budgetar, bland annat genom obligatorisk redovisning av intäkter och utgifter. För att undvika missbruk och slöseri anser parlamentet att den offentliga och den privata partifinansieringen bör kontrolleras bättre och att man på så sätt ser till att de politiska partierna och deras givare hålls ansvariga. Parlamentet vidhåller att man bör införa hårda, omfattande och snabba kontroller av att lagstiftningen om finansiering av politiska partier och kampanjer efterlevs, och att överträdelser bör resultera i avskräckande påföljder.
80. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder mot röstköp, framför allt genom stadganden om att ersättningen för löftet att rösta på ett visst sätt kan bestå av andra förmåner än pengar, t.ex. immateriella fördelar och fördelar för en annan person som inte är direkt inblandad i den olagliga överenskommelsen. Parlamentet rekommenderar ett förbud mot dessa angrepp mot demokratiprincipen, oberoende av om det finns bevis för att hot framförts.
81. Europaparlamentet anser att ett register över lobbyister skulle vara ett användbart verktyg för öppenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa ett sådant verktyg om de inte redan har ett. Vidare uppmanar parlamentet statliga förvaltningar, parlament, valda organ och myndigheter att ställa krav på registrering i ett lobbyregister innan man går med på möten med en affärs-, intresse- eller lobbyorganisation.
För trovärdigare straffrätt
82. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att inrätta verkningsfulla, effektiva, ansvarsfulla och välavvägda straffrättsliga system som även kan garantera rätten till försvar i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet rekommenderar också att en enhetlig övervakningsmekanism för de straffrättsliga systemens effektivitet när det gäller korruptionsbekämpning inrättas på EU-nivå, som ska användas för att göra regelbundna utvärderingar på grundval av gemensamma kriterier och standarder som är klara och objektiva samt för att utfärda rekommendationer.
83. Europaparlamentet anser att tillnärmningsåtgärder beträffande bestämmelser om korruption bör ta itu med problemet med skillnader i fråga om preskriptionstid mellan medlemsstaterna, i syfte att ta hänsyn till både försvarets behov och behovet av säkra domar. Sådana preskriptionsbestämmelser bör utformas i enlighet med vilken fas rättegångsförhandlingarna befinner sig i och i enlighet med vilken domstolsinstans det rör sig om så att brottet preskriberas enbart om fasen eller instansen i fråga inte skulle komma till ett avslut inom en angiven tidsperiod. Parlamentet anser också, med beaktande av proportionalitetsprincipen och rättsstatsprincipen, att preskription i korruptionsfall inte bör vara möjlig under pågående brottmålsförfarande.
84. Europaparlamentet anser att kampen mot den organiserade brottsligheten bör omfatta effektiva och avskräckande mekanismer för förverkande av kriminella tillgångar, insatser för att se till att personer som medvetet gömmer sig från rättvisan ställs inför rätta och åtgärder för att fängslade ledare för kriminella organisationer, med beaktande av de grundläggande principerna för interners rättigheter, inte ska kunna fortsätta leda sina organisationer och ge order till medlemmar från fängelset.
85. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa påföljder, såväl frihetsberövande som höga böter, för alla de typer av grova brott som är till skada för allmänhetens hälsa och säkerhet. Parlamentet pekar dock på vikten av att förhindra organiserad brottslighet och uppmanar därför medlemsstaterna att införa påföljder som utgör alternativ till fängelse, t.ex. böter eller samhällstjänst, där så är möjligt samt att därvid ta hänsyn till alla omständigheter, t.ex. om brottet eventuellt kan betraktas som mindre grovt eller om den åtalade spelade en rent marginell roll i dess utförande, för att ge särskilt unga lagöverträdare en chans att skapa sig ett liv utanför den kriminella världen.
86. Europaparlamentet uppmanar medlemsländerna att fastställa och tillämpa avskräckande sanktioner som är proportionella i förhållande till de summor som är föremål för pengatvätt.
87. Europaparlamentet rekommenderar antagandet av ett lagstiftningsinstrument som gör det lättare att peka ut de gränsöverskridande kriminella organisationer som utgör ett stort hot mot EU:s säkerhet, i syfte att främja antagandet av administrativa åtgärder mot organisationerna och deras affärspartner, sponsorer och supportrar så att man kan blockera deras egendomar, tillgångar och intressen i EU.
För sundare företag
88. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som privata aktörer och företag spelar när de vägrar att delta i, avstår från och fördömer olaglig eller illojal praxis som främjar organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt eller andra grova brott. Parlamentet uppmanar dessa aktörer att samarbeta fullt ut och rapportera all kriminell verksamhet som de eventuellt vet om till de brottsbekämpande myndigheterna. Parlamentet uppmanar de brottsbekämpande myndigheterna att skydda laglydiga aktörer som rapporterar olaglig verksamhet.
89. Europaparlamentet uppmanar med kraft företag att utöva självreglering, att garantera öppenhet genom uppförandekoder och att införa kontrollförfaranden, till exempel via intern eller extern revision och offentliga register över lobbyister som är verksamma inom institutionerna, särskilt i syfte att undvika företeelser som korruption, dolt samarbete och intressekonflikter mellan den offentliga och privata sektorn och förhindra illojal konkurrens.
90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utarbeta en offentlig EU‑förteckning över företag som har dömts för korruption eller vilkas ledning utreds för korruption i medlemsstaterna eller tredjeländer. Parlamentet anser att införandet i en sådan förteckning bör utesluta företaget från all offentlig upphandling i hela EU om den ekonomiska aktören är föremål för en lagakraftvunnen dom. Parlamentet påpekar att ”svartlistning” starkt avskräcker företag från att ägna sig åt korruption och ger dem incitament att förbättra och tillämpa sina interna integritetsförfaranden.
91. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka handelskamrarnas roll i samband med förebyggande av, information om och bekämpning av de vanligaste riskerna för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt inom näringslivet och att fullt ut genomföra handlingsplanen för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Parlamentet uppmuntrar till harmonisering av bolagsskatten som ett verktyg för att motverka dessa företeelser, även penningtvätt, och efterlyser i det avseendet en enhetlig skattedisciplin i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av ett riktat skattesystem fördela välståndet på ett bättre sätt, eftersom en stor ojämlikhet och fattigdom utnyttjas av kriminella organisationer och främjar organiserad brottslighet.
92. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa krav på rapportering per land om vinster och skatter för alla multinationella företag, i syfte att sätta stopp för aggressiv skatteplanering.
För bättre insyn i systemen för banker och vissa yrkeskårer
93. Europaparlamentet betonar vikten av gemensamma EU-bestämmelser för att skapa effektiva och tillförlitliga instrument för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet välkomnar därför euroområdets bankunion med bättre övervakning av samtliga 6 000 banker inom euroområdet.
94. Europaparlamentet anser att man bör stärka samarbetet med och öka öppenheten inom banksystemet och vissa yrkeskårer, t.ex. inom finans- och revisionssektorn, i samtliga medlemsstater och i tredjeländer, framför allt för att fastställa vilka it-instrument och lagstiftnings-, förvaltnings- och redovisningsåtgärder som kan användas för att spåra finansiella flöden och fastställa kriminella företeelser samt för att utarbeta metoder för att påtala eventuella brott.
95. Europaparlamentet uppmanar revisionsfirmor och juridiska konsulter att uppmärksamma nationella skattemyndigheter på eventuella tecken på aggressiv skatteplanering vid det företag som granskas eller ges juridisk rådgivning.
96. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och övriga tillsynsorgan, som har nödvändig tillgång till inhemska och internationella samarbetskanaler, att införa skyldigheter för banker, försäkringsbolag och kreditinstitut att genomföra en due diligence-granskning och upprätta en riskprofil av kunderna för att se till att företag eller juridiska personer i medlemsstaterna mottar och förfogar över korrekt och aktuell information om de verkliga ägarna till företag, truster, stiftelser och andra liknande juridiska strukturer, även från offshorebaserade skatteparadis, och att därvid utnyttja olika underrättelsemetoder som kan öka precisionen när det gäller att peka ut de misstänkta operationernas verkliga ägare samt att företagsregister regelbundet uppdateras och kvalitetsgranskas. Parlamentet anser att öppen information – t.ex. genom ett offentligt register för varje land över verkliga ägare och genom gränsöverskridande samarbete – kan bidra till att motverka företeelser som penningtvätt, terrorismfinansiering, skatteflykt och skatteundandragande.
97. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram tydliga kriterier för företags kärnverksamhet för att sätta stopp för etablering av skalbolag eller brevlådeföretag som möjliggör både lagliga och olagliga manövrer för att undvika eller undkomma skatt.
98. Europaparlamentet rekommenderar att man noggrant undersöker riskerna i samband med nya bank- och finansprodukter som tillåter anonymitet eller distansverksamhet. Parlamentet efterlyser också en gemensam definition av och tydliga kriterier för skatteparadis, i enlighet med förslaget i parlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis, eftersom kriminella organisationer ofta utnyttjar skatteparadisen för att utfärda obligationer via företag eller banker vars verkliga ägare är svåra att fastställa.
99. Europaparlamentet efterlyser gemensamma definitioner och harmonisering av bestämmelser beträffande elektroniska och mobila betalningsprodukter (inklusive förbetalda kort och virtuella valutor etc.) när det gäller deras tänkbara användning i penningtvätts- och terrorismsyften.
100. Europaparlamentet anser att en ogenomtränglig banksekretess kan dölja olagliga vinster från korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet, och rekommenderar därför att den avskaffas.
Brott ska inte löna sig
101. Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter, offentliga och privata, att inleda en bestämd kamp mot penningtvätt. Parlamentet efterlyser garantier för att berörda yrkeskårer fullt ut uppfyller sina skyldigheter i samband med bekämpning av penningtvätt genom mekanismer för att rapportera misstänkt verksamhet och uppförandekoder som omfattar yrkessammanslutningar och branschorganisationer.
102. Europaparlamentet uppmanar tredjeländer, särskilt de som är medlemmar av Europarådet eller vars territorium befinner sig på den europeiska kontinenten, att upprätta effektiva system för att motverka penningtvätt.
103. Europaparlamentet betonar finansunderrättelseenheternas betydelse för att man ska kunna garantera en effektiv bekämpning av penningtvätt och välkomnar det nära samarbetet med Europol. Parlamentet anser att deras behörigheter bör utökas och harmoniseras och att deras tekniska integrering i Europol ska fortsätta.
104. Europaparlamentet anser att det internationella samarbetet mellan finansunderrättelseenheterna spelar en avgörande roll i bekämpningen av penningtvätt och internationell terrorism och att de nya reglerna därför även behöver omfatta en uppdatering av finansunderrättelseenheternas roll och organisation samt metoderna för internationellt samarbete mellan dessa, även när det gäller kränkningarna av ”Egmontnormerna” i form av nekat eller otillräckligt samarbete på internationell nivå.
105. Europaparlamentet rekommenderar att man förbjuder anonyma betalningsmedel för betalning av insatser när det gäller onlinespel och allmänt förhindrar anonymt spelande online, genom att tillåta identifiering av värdservrar och utarbeta informationssystem som gör det möjligt att spåra alla typer av överföring av pengar som görs via spel on‑ och offline.
106. Europaparlamentet betonar att samarbetet bör stärkas och informationsutbytet öka mellan medlemsstaterna, deras tillsynsmyndigheter, Europol och Eurojust för att bekämpa kriminell verksamhet i gränsöverskridande hasardspel online.
107. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en lämplig lagstiftningsram mot penningtvätt i samband med spel och vadslagning, särskilt vid sportevenemang och för kampdjur, med definitioner av nya brott såsom uppgjorda matcher i samband med vadslagning och med lämpliga sanktionsnivåer och kontrollmekanismer som involverar idrottsförbund, organisationer och aktörer såväl online som offline, men även nationella myndigheter i tillämpliga fall.
108. Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete på EU-nivå, samordnat av kommissionen, för att kartlägga och förbjuda aktörer inom hasardspel online som riggar matcher och bedriver annan olaglig verksamhet.
109. Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att fastställa en uppförandekod för all personal med ett tydligt förbud mot uppgjorda matcher i vadslagningssyfte eller i andra syften, förbud mot spel på egna matcher och en skyldighet att rapportera kännedom om uppgjorda matcher, med lämpliga mekanismer för att skydda uppgiftslämnare.
110. Europaparlamentet rekommenderar att man, inom ramen för deras respektive behörigheter, ger tillsynsuppgifter på europeisk nivå beträffande penningtvätt åt Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den gemensamma tillsynsmekanismen, i samarbete med Europol och andra behöriga europeiska organ, inte minst i syfte att upprätta en riktig europeisk bankunion som kan bidra till att effektivt motverka korruption och penningtvätt. Parlamentet insisterar på att tillsynsresurser, expertis och beslutsprocesser under mellantiden stärks på nationell nivå, medan ett ökat samarbete mellan nationella myndigheter uppmuntras och underlättas.
111. Europaparlamentet betonar att offentliga och privata partnerskap är viktiga för att garantera samarbetspräglade och verkningsfulla insatser som minimerar sårbara punkter på lagliga marknader. Viktiga aktörer inom onlinetjänster och den finansiella sektorn bör identifieras och prioriteras när det gäller utbyte av information och samordning för att bekämpa sårbara punkter inom ny teknik.
112. Europaparlamentet förespråkar att det antas miniminormer för goda styrelseformer i skattefrågor, framför allt genom gemensamma initiativ i medlemsstaterna när det gäller deras respektive förbindelser med territorier av typen skatteparadis, bland annat för att få tillgång till information om ägarna till eventuella skalbolag som har sitt säte där. Parlamentet efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 om en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722), inklusive översynen av direktiven om moder- och dotterbolag respektive om beskattningen av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag.
113. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att även överväga insatser på vad som verkar vara rent lokal nivå – bilstölder, stöld av jordbruksmaskiner och industrifordon, inbrott, väpnade rån, stölder av koppar och andra industrimetaller, stölder av gods från lastbilar – eftersom de i verkligheten ibland kan kopplas till den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och utförs i syfte att kunna begå andra allvarligare brott.
114. Europaparlamentet beklagar skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftning på området för förfalskning av euron, framför allt i fråga om påföljder, och hoppas att förhandlingarna om kommissionens förslag till direktiv från februari 2013 om straffrättsligt skydd mot förfalskning av euron och andra valutor snart kommer att slutföras. Parlamentet uppmanar alla berörda offentliga och privata parter, såväl på europeisk som på nationell nivå, att göra en gemensam insats för att effektivt motverka företeelsen.
115. Europaparlamentet anser att principen om tillgångarnas ursprung gör det lättare för skattemyndigheterna att genomdriva beskattningen effektivt och undvika skatteflykt. Parlamentet anser att ett rättvist skattesystem är oumbärligt, särskilt vid kriser då skattebördan orättvist flyttas över till små företag och hushåll, samt att skatteflykt delvis skapas av skatteparadis inom EU.
116. Europaparlamentet betonar att en intensifierad kamp mot skattebedrägeri och skatteflykt är en central faktor för att främja hållbar utveckling i EU. Parlamentet understryker att minskade nivåer på skattebedrägeri och skatteflykt skulle stärka ekonomins tillväxtpotential genom att de offentliga finanserna blir sundare och genom att företagen får konkurrera ärligt på lika villkor.
117. Europaparlamentet betonar särskilt vikten av att identifiera sedelhanteringens olika faser så att man kan spåra sedlarna i kontanthanteringskedjan och uppmanar därför Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna att införa ett spårbarhetssystem för eurosedlar.
Ny teknik i kampen mot organiserad brottslighet
118. Europaparlamentet anser att alla observationssystem via satellit skulle kunna bidra genom att avslöja rutterna för de fartyg som i hemlighet transporterar, lossar eller lastar olagliga varor. Parlamentet uppmanar därför rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna att förstärka användningen av ny teknik, inklusive satellitspaning, på detta område, eftersom den kan bidra till kampen mot den organiserade brottsligheten.
119. Europaparlamentet gläder sig över Europols nyinrättade it-brottscentrum och uppmuntrar byråns framtida utveckling, särskilt i syfte att motverka gränsöverskridande organiserad brottslighet och för att stärka samarbetet med relevanta personer inom verksamhet som är offentlig, privat och forskningsanknuten samt för att upprätta ett bättre samarbete med tredjeländer, särskilt de länder som utgör ett hot mot EU på it‑brottsområdet. Parlamentet beklagar att de ekonomiska resurser och den personal som behövs för att inrätta centrumet har tagits från andra verksamhetsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta Europols nya uppgifter avspeglas i kommissionens finansieringsöversikt och uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga medel till Europol för att det ska kunna bekämpa barnpornografi, momsbedrägerier och människohandel.
120. Europaparlamentet anser att det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) kommer att vara ett viktigt instrument i kampen mot organiserad, gränsöverskridande brottslighet genom ökande samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och genom användandet av ny övervakningsteknik vid de yttre gränserna och i områdena närmast gränserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och Frontex att se till att Eurosur fungerar fullt ut i slutet av år 2014.
121. Europaparlamentet välkomnar den nyliga utvidgningen och förbättringen av Enisas uppdrag och anser att Enisa spelar en nyckelroll när det gäller att trygga en hög nivå på informations- och nätsäkerheten inom EU genom den tekniska och vetenskapliga expertis som Enisa besitter och den roll som Enisa spelar för att förebygga och bekämpa informationstekniska problem. Parlamentet uppmanar Enisa att intensifiera arbetet med att förbättra reaktionsförmågan och stödet hos incidenthanteringsorganisationerna (CERT) samt att bidra till upprättandet av europeiska säkerhetsstandarder för elektroniska produkter, nät och tjänster.
122. Europaparlamentet anser att man bör bygga upp mentalitet präglad av förebyggande och cybersäkerhet, genom samlade och mångfasetterade åtgärder för att öka allmänhetens kunskaper och för att främja specialiserad teknisk forskning och utbildning, samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn och utbyte av information på nationell och internationell nivå. Parlamentet lovordar att cyberattacker har införlivats i det strategiska konceptet för Natoländernas försvar och säkerhet. Parlamentet gläder sig över att det i vissa medlemsstater har inrättats organ för nationell samordning av kampen mot cyberhot och uppmanar alla de andra medlemsstaterna att göra likadant.
Slutrekommendationer för en europeisk handlingsplan för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt
123. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via Olaf se till att en tillräckligt stor procentandel av de utredningar som inleds av EU:s bedrägeribekämpningsmyndigheter inleds på eget initiativ, och att utredningarna inriktas på sektorer, områden eller ärenden där man misstänker systemisk och storskalig korruption som påverkar EU:s ekonomiska intressen och det finns skäl att inleda sådana utredningar.
124. I syfte att bekämpa ekonomiska bedrägerier anser Europaparlamentet att marknadsmissbruksdirektivet snarast måste reformeras, något som enligt IMF:s bedömning av stabiliteten i EU:s finansiella system skulle ha avgörande betydelse för integriteten på de europeiska finansmarknaderna.
125. Europaparlamentet är oroat över att en hel rad s.k. nya brott – t.ex. olaglig handel med avfall, olaglig handel med konstföremål och skyddade arter samt varuförfalskning – inte betraktas som ”eurokriminalitet” trots att de utgör en oerhört lönsam verksamhet för kriminella organisationer, får särskilt negativa sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter och har en tydligt gränsöverskridande profil. Parlamentet anser att den typen av brott bör beaktas i de beslut som fattas på europeisk nivå och föreslår dessutom att rådet, i enlighet med de befogenheter det tilldelats genom artikel 83.1 i EUF-fördraget, antar ett beslut om att ange andra typer av kriminalitet, bland annat de som anges ovan.
126. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har offentliggjort den första rapporten om korruption i EU, i enlighet med deras tidigare uttalanden, och hoppas att rapporten kommer att antas före 2013 års slut.
127. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en europeisk handlingsplan mot illegal handel med vilda arter.
128. Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att snarast införliva direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera det korrekta införlivandet i nationell lagstiftning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att slutföra arbetet med rättighetsinformation till misstänkta och åtalade i straffrättsliga förfaranden och att utarbeta ett direktiv om kvarhållande i väntan på rättegång.
129. Europaparlamentet betonar vikten av att främja en kultur som präglas av laglighet och öka medborgarnas kunskap om maffiaorganisationer. Parlamentet erkänner i detta avseende den grundläggande roll som föreningar för kultur, rekreation och idrott spelar för att uppmärksamma det civila samhället på kampen mot organiserad brottslighet och främjandet av laglighet och rättvisa.
130. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en resultattavla som visar i vilken utsträckning varje medlemsstat har genomfört EU-lagstiftningen om bekämpandet av organiserad brottslighet i sin nationella lagstiftning.
131. Europaparlamentet uppmanar enträget att denna resolution genomförs genom en europeisk handlingsplan för perioden 2014–2019 för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt; handlingsplanen bör innehålla en färdplan och åtföljas av adekvata resurser och den bör, med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, omfatta följande icke uttömmande lista över prioriterade åtgärder, som redan nämnts i ovanstående punkter och som härmed bekräftas:
i)
Fastställa en definition av begreppen organiserad brottslighet (som bland annat omfattar brottsrekvisitet deltagande i maffialiknande organisation), korruption och penningtvätt (inklusive penningtvätt som utförs av det ursprungliga brottets gärningsman), som bland annat ska bygga på en rapport om genomförandet av relevant europeisk lagstiftning.
ii)
Avskaffa banksekretessen.
iii)
Eliminera skatteparadis på EU:s territorium och sätta stopp för skatteflykt och skatteundandragande genom antagande av den princip om ”tillgångarnas ursprung” som rekommenderas av OECD.
iv)
Garantera full tillgång till information om de verkliga ägarna till företag, stiftelser och fonder, också genom att anpassa och koppla samman medlemsstaternas företagsregister.
v)
Införa principen om rättsligt skadeståndsansvar för juridiska personer – framför allt holdingbolags och moderbolags skadeståndsansvar för sina dotterbolag – i händelse av ekonomisk brottslighet.
vi)
Eliminera människohandel och tvångsarbete, särskilt vad gäller minderåriga och kvinnor, genom hårdare sanktioner, och se till att offren för människohandel verkligen ges skydd och stöd.
vii)
Införa brottsrekvisitet ”uppgjorda resultat vid idrottsevenemang” för att stärka kampen mot illegal vadslagningsverksamhet i samband med idrott.
viii)
Uppmana medlemsstaterna att brottsbelägga rösthandel, även i samband med immateriella fördelar eller fördelar för tredje man.
ix)
Inrätta en så enhetlig, rättvis och homogen företagsbeskattning som möjligt på europeisk nivå.
x)
Förstärka avtalen om rättsligt och polisiärt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan EU och tredjeländer.
xi)
Stärka instrumenten för beslagtagande och förverkande av olagliga tillgångar, också genom nya metoder för förverkan, t.ex. civilrättsligt beslagtagande av tillgångar, och återanvändning av förverkade tillgångar för sociala ändamål, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
xii)
Stärka kampen mot miljöbrott och narkotikahandel.
xiii)
Garantera ett ömsesidigt och snabbt erkännande av alla rättsliga åtgärder, med särskild hänvisning till straffrättsliga domar, domar om förverkande och europeiska arresteringsorder, med full respekt för proportionalitetsprincipen.
xiv)
Utestänga de operatörer som har slutgiltigt dömts för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt från upphandlingsförfaranden i hela EU.
xv)
Inrätta och inleda verksamheten vid den europeiska åklagarmyndigheten och ge den nödvändiga personella och finansiella resurser och samtidigt stödja europeiska byråer som Europol och Eurojust liksom de gemensamma utredningsgrupperna och kontoren för återvinning av tillgångar.
xvi)
Fullständigt uppfylla, på både medlemsstats- och EU‑nivå, de skyldigheter som fastställs i internationella instrument för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt.
xvii)
Uppmärksamma betydelsen av undersökande journalistik för att kartlägga grov brottslighet.
xviii)
Införa enhetliga europeiska normer för skydd av vittnen, informatörer och sådana som samarbetar med domstolarna.
xix)
Inrätta ett förbud så att den som slutgiltigt dömts för brott som avser organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt eller annan grov brottslighet inte kan ställa upp eller väljas i allmänna val och omedelbart avsätts från alla offentliga uppdrag.
xx)
Definiera och införa, även på grundval av ett enhetligt rapporteringssystem, lämpliga påföljder för standardtyperna av it‑brott.
xxi)
Förebygga korruption i den offentliga sektorn genom att ge allmänheten bättre tillgång till handlingar, anta särskilda bestämmelser för att hantera intressekonflikter och upprätta register för insyn.
132. Europaparlamentet bör fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt de frågor som har behandlats i det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, och i detta syfte uppmanas utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, vid behov i samarbete med andra relevanta parlamentsutskott, att se till att rekommendationerna i denna resolution verkligen genomförs på politisk och institutionell nivå och att där så är lämpligt hålla utfrågningar med experter, inrätta arbetsgrupper och anta uppföljningsbetänkanden.
o o o
133. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Eurojust, Europol, Frontex, Cepol, Olaf, ständiga kommittén för inre säkerhet, Europeiska investeringsbanken, Europarådet, OECD, Interpol, UNODC, Världsbanken, FATF och de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Esma, Eiopa).
Internationella handelskammaren, Transparency International, FN:s initiativ Global Compact, Ekonomiskt världsforum och Clean Business is Good Business, 2009.
Internationella handelskammaren, Transparency International, FN:s initiativ Global Compact, Ekonomiskt världsforum, Clean Business is Good Business, 2009.
– med beaktande av handlingsplanen 2009–2013 för europeisk e-juridik,
– med beaktande av frågan till rådet om handlingsplanen för e-juridik 2014–2018 (O‑000111/2013 – B7-0521/2013),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den första fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik omfattade perioden 2009‑2013 och hade som mål att göra rättssystemet och rättsväsendet mer tillgängligt för allmänheten samt att förbättra den ömsesidiga förståelsen bland jurister och förvaltningar genom att tillhandahålla elektroniska informations- och samarbetsverktyg.
B. Den europeiska e-juridikportalen lanserades 2010.
C. Tiden har nu kommit för att besluta om handlingsplanen för europeisk e-juridik för 2014‑2018.
D. Handlingsplanen för e-juridik bör utvecklas på grundval av principen om öppet tillträde och alla medlemsstater bör uppmuntras att delta.
E. Kännedomen om EU:s civilrättsliga instrument och gränsöverskridande förfaranden är relativt låg och 73 % av medborgarna anser att det krävs ytterligare åtgärder för att de ska få tillträde till rättssystemet i andra medlemsstater(1).
1. Europaparlamentet anser att e-juridik är ett sätt att öka tillgången till rättslig och juridisk information och till juridiska och administrativa förfaranden för såväl allmänheten som jurister.
2. Europaparlamentet anser att e-juridiken kan spela en viktig roll för att stärka den ömsesidiga tilliten och förståelsen, och därmed främja ömsesidigt erkännande av rättsliga och förvaltningsmässiga beslut, vilket utgör en grundläggande princip i EU:s rättssystem.
3. Europaparlamentet påpekar att e-juridiksystemen till sin natur tenderar att ge minskade kostnader för rättsliga och förvaltningsmässiga förfaranden, i synnerhet genom att informationsutbytet, dokumenthanteringen och översättningen av vissa rättsakter automatiseras. Parlamentet menar att detta är till godo för alla intressenter i rättssystemet. Parlamentet anser att projekten ska fortsätta att vara frivilliga så att kostnads- och effektivitetsaspekterna kan beaktas.
4. Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av e-juridikverktygen för att underlätta användandet av vissa EU-instrument, såsom det europeiska betalningsföreläggandet och småmålsförfarandet, samt informationssystem inom området rättsliga och inrikes frågor, i synnerhet informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) och Schengens informationssystem (SIS II).
5. Europaparlamentet konstaterar att e-juridiken är viktig för att tillhandahålla flerspråkiga standardformulär och därmed minska byråkratin över gränserna.
6. Europaparlamentet vill se att användningen av elektroniska ansökningar, det elektroniska tillhandahållandet av handlingar, utnyttjandet av videokonferenser samt samkörningen av rättsliga och förvaltningsmässiga register ökas, för att ytterligare minska kostnaderna för domstolsförhandlingar och domstolsliknande förhandlingar.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta med sitt elektroniska samarbete inom rättsområdet, i synnerhet genom att utöka e-juridikportalens användningsområden. Parlamentet anser att man i tillräcklig grad måste utveckla e-utbildningsverktygen inom rättsväsendet.
8. Europaparlamentet påpekar att EU:s program ”Rättsliga frågor” för 2014–2020 bör tillåta finansiering av lyckade europeiska och nationella e-juridikprojekt, som då ska ha ett verklig europeiskt mervärde för allmänheten. Parlamentet anser att lagstiftningsarbetet, e-juridikprojekten och den ekonomiska programplaneringen bör harmoniseras.
9. Europaparlamentet understryker e-juridikportalens betydelse för målet att bygga upp en verkligt europeisk juridisk kultur genom att tillhandahålla internetbaserade verktyg för juridisk utbildning och fungera som en väg att hantera och samordna kunskaperna.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
Europeiska kommissionen, Special Eurobarometer 351 (Civil Justice), oktober 2010, fråga 3.
Den europeiska grannskapspolitiken: på väg mot en förstärkning av partnerskapet – Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter
388k
58k
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter (2013/2621(RSP))
– med beaktande av kommissionens meddelanden av den 11 mars 2003, Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (COM(2003)0104), av den 12 maj 2004, Europeiska grannskapspolitiken –strategidokument (COM(2004)0373), av den 4 december 2006, Om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (COM(2006)0726), av den 5 december 2007, En stark europeisk grannskapspolitik (COM(2007)0774), av den 3 december 2008, Östligt partnerskap (COM(2008)0823), av den 20 maj 2008, Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet (COM(2008)0319), av den 12 maj 2010, Utvärdering av den europeiska grannskapspolitiken (COM(2010)0207) och av den 24 maj 2011, En dialog om migration, rörlighet och säkerhet med länderna i södra Medelhavsområdet (COM(2011)0292),
– med beaktande av de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013, Den europeiska grannskapspolitiken: Mot ett stärkt partnerskap (JOIN(2013)0004), av den 25 maj 2011, Ny respons på ett grannskap i förändring (COM(2011)0303), och av den 8 mars 2011, Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet (COM(2011)0200),
– med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möten den 26 juli 2010, 20 juni 2011 och 22 juli 2013 om den europeiska grannskapspolitiken, från rådets (utrikes frågor och utrikeshandel) möte den 26 september 2011 och från Europeiska rådets möte den 7 februari 2013,
– med beaktande av de gemensamma meddelandena av den 15 maj 2012 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013 (JOIN(2012)0013) och Att göra den nya europeiska grannskapspolitiken till en framgång (JOIN(2012)0014) samt de åtföljande gemensamma arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar av den 20 mars 2013 (Regionala rapporter, SWD(2013)0085 och 0086),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument(1),
– med beaktande av Barcelonaförklaringen som antogs vid utrikesministrarnas Europa‑Medelhavskonferens i Barcelona den 27–28 november 1995 och genom vilken ett Europa Medelhavspartnerskap upprättas,
– med beaktande av förklaringen från Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008,
– med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om en union för Medelhavet(2),
– med beaktande av Deauvillepartnerskapet som lanserades av G8-ländernas ledare vid mötet i Deauville i maj 2011 och som EU anslutit sig till,
– med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009 respektive i Warszawa den 29–30 september 2011,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet från mötet i Bryssel den 23 juli 2012 med utrikesministrarna i de länder som omfattas av det östliga partnerskapet,
– med beaktande av rådets beslut 2011/424/Gusp av den 18 juli 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant i södra Medelhavsområdet(3) och rådets beslut 2011/518/Gusp av den 25 augusti 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien(4),
– med beaktande av sina resolutioner av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen(5) och om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen(6),
– med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(7),
– med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om återvinning av tillgångar för övergångsländer som omfattades av den arabiska våren(8),
– med beaktande av sin rekommendation av den 12 september 2013 om EU:s politik gentemot Vitryssland(9),
– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen(10),
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(11),
– med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011(12),
– med beaktande av slutsatserna från toppmötet med parlamenten i EU och Medelhavsländerna (Marseille den 6–7 april 2013) och slutsatserna från den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet och den parlamentariska församlingen Euronest,
– med beaktande av sina resolutioner med parlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet EU–Armenien(13), associeringsavtalet EU–Azerbajdzjan(14), associeringsavtalet EU–Moldavien(15), associeringsavtalet EU–Georgien(16) och associeringsavtalet EU–Ukraina(17),
– med beaktande av beslut 2006/356/EG, 2005/690/EG, 2004/635/EG, 2002/357/EG, 2000/384/EG, 2000/204/EG och 98/238/EG om att ingå ett Europa‑Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, Demokratiska folkrepubliken Algeriet, Arabrepubliken Egypten, Hashemitiska konungariket Jordanien, Staten Israel, Konungariket Marocko respektive Republiken Tunisien, å andra sidan,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet om det östliga partnerskapet av utrikesministrarna i Visegradgruppen, Irland och Litauen, som utfärdades i Krakow den 17 maj 2013,
– med beaktande av EU:s långvariga förbindelser med länderna i Europas södra grannskap och de historiska, ekonomiska, politiska och sociala banden mellan många av EU:s medlemsstater och länderna i den regionen, och med beaktande av det europeiska åtagandet att bibehålla så nära kontakter som möjligt och ge det stöd som behövs i enlighet med den bredare europeiska grannskapspolitiken,
– med beaktande av att besluten vid det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius kan få avgörande betydelse för det östliga partnerskapet och att det därför är viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig bortom toppmötet och som garanterar en ambitiös uppföljningspolitik för regionen,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen,
A. Associeringsavtal är inget självändamål utan verktyg för att främja genomgripande och hållbara reformer, omdaning av systemen och närmande till unionen och dess grundläggande värden och normer. Att de genomförs korrekt och i tid är därför ett avgörande kriterium vid bedömningen av läget i de berörda länderna.
B. Den europeiska grannskapspolitiken bör stärka partnerskapet mellan EU och länderna och samhällena i grannskapet, för att bygga upp och konsolidera sunda demokratier, sträva efter hållbar ekonomisk tillväxt och hantera gränsöverskridande kontakter.
C. De förmånliga förbindelserna med EU:s grannar inom den europeiska grannskapspolitiken bygger på ett ömsesidigt åtagande om gemensamma värderingar (demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, marknadsekonomiska principer och hållbar utveckling). Efter översynen av den europeiska grannskapspolitiken bör det finnas en tydlig fokusering på främjandet av en djup och hållbar demokrati som åtföljs av en inkluderande ekonomisk utveckling.
D. En fungerande demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen är grundpelare i EU:s partnerskap med grannländerna. För att bygga upp en stark och hållbar demokrati krävs ett starkt och varaktigt åtagande från regeringarnas sida till förmån för fria och rättvisa val, förenings-, yttrande- och mötesfrihet, fri press och fria medier, en rättsstat som förvaltas av ett oberoende rättssystem med rätt till en rättvis rättegång, korruptionsbekämpning, reform av säkerhets- och brottsbekämpningssektorn (inklusive polisen) och införande av demokratisk kontroll över de väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkorna.
E. Unionens utrikespolitik måste vara konsekvent, särskilt i förhållande till dess interna politik, och undvika dubbla måttstockar. Den ekonomiska och finansiella krisen kan inte motivera att unionens engagemang i grannskapet minskar,
F. Massrörelserna i arabvärlden utgör en milstolpe i den moderna historien för länderna i Europas sydliga grannskap och i deras förbindelser med EU, tillsammans med det pågående genomförandet av ett differentierat tillvägagångssätt som inte bara grundas på varje partnerlands behov utan också på principen om assistans i linje med partnerländernas prestationer och framsteg (”mer för mer” och ”mindre för mindre”), som regelbundet ska utvärderas i framstegsrapporter i enlighet med specifika och uppskattbara kriterier. Den inkonsekventa eller uteblivna tillämpningen av principen ”mer för mer” kan vara kontraproduktiv och undergräva hela processen samt unionens inflytande och trovärdighet,
G. De fredliga folkliga demonstrationerna i arabvärlden 2011 utgjorde en vädjan om värdighet och var ett uttryck för legitima förhoppningar om demokrati och starka krav på institutionella, politiska och sociala reformer med målet att åstadkomma verklig demokrati, bekämpa korruption och nepotism, säkerställa respekten för rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, minska sociala orättvisor och skapa bättre ekonomiska och sociala villkor. Ännu två år senare kränks fortfarande de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna för människor i flera av länderna kring Medelhavet, och de brottas ännu med ekonomiska svårigheter och oroligheter.
H. Bedömningen av framstegen i partnerländerna i fråga om respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, den demokratiska processen och tillämpningen av rättsstatsprincipen, samt hållbara reformer av ekonomin och den offentliga sektorn, måste grundas på allmänna gemensamma principer och för länderna skräddarsydda särskilda krav, på grundval av effektiva, tydliga, öppet redovisade, objektiva och mätbara indikatorer och riktmärken och med hänsyn till de allmänna framstegen och engagemanget när det gäller att genomföra reformer.
I. Respekt för och främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (framför allt barns, kvinnors och minoriteters rättigheter) rättvisa och rättsstatsprincipen, grundläggande friheter (inklusive yttrande-, samvets-, religions- eller trosfrihet och föreningsfrihet), fria och oberoende medier (inklusive obegränsad tillgång till information, kommunikation och internet), stärkandet av det civila samhället, säkerhet (inklusive fredlig konfliktlösning och goda grannförbindelser), demokratisk stabilitet, välstånd, rättvis fördelning av inkomster, tillgångar och möjligheter, social sammanhållning, korruptionsbekämpning och främjande av goda styrelseformer och hållbar utveckling är grundläggande principer och mål för EU som alltid måste vara gemensamma kärnvärden i den europeiska grannskapspolitiken.
J. Respekten för demokratins grundvalar är en gräns som inte får överträdas och är ett grundläggande villkor för en närmare samverkan mellan länderna i det östliga partnerskapet och EU. Dessa grundläggande principer äventyras om man berövar medborgarna deras legitima rätt att välja regering genom att man tillämpar selektiv rättvisa, kvarhållande i väntan på rättegång, fängslar politiska motståndare och underlåter att genomföra fria och rättvisa val.
K. Målet för den europeiska grannskapspolitiken är att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga regionala förbindelser, för att främja en djup och hållbar demokrati, rättsstatsprincipen, politiska och ekonomiska reformer, en hållbar social marknadsekonomi i unionens grannländer och att skapa en krets som är vänner till unionen och vänner med varandra. Därför bör bidrag till båda sidors säkerhet, solidaritet och välstånd vara den avgörande principen vid bedömning av framstegen. I detta sammanhang bör man fördöma de negativa effekterna av stängda gränser i EU:s grannskap och framför allt mellan länderna i det östliga partnerskapet och EU:s kandidatländer.
L. Den europeiska grannskapspolitikens multilaterala dimension är en unik möjlighet att sammanföra alla länder och intressenter i respektive region för att uppnå verkliga framsteg och förståelse genom att arbeta med konkreta projekt på teknisk nivå. De parlamentariska församlingarna Euronest och Euromed erbjuder ytterligare möjligheter på politisk nivå för att skapa och fördjupa en ömsesidig förståelse som bidrar till att utveckla de unga demokratierna i dessa regioner. Konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) och församlingen för lokala och regionala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem) spelar båda en viktig roll i arbetet för att stärka demokratin genom ekonomiskt, socialt och territoriellt samarbete.
M. Press- och mediefriheten, liksom de digitala friheterna, står under konstant tryck i många av de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Yttrandefriheten är en universell mänsklig rättighet som ligger till grund för demokratin och som är avgörande för förverkligandet av andra rättigheter. De universella rättigheterna och friheterna behöver lika starkt skydd på internet som i andra sammanhang.
N. EU såg över den europeiska grannskapspolitiken 2011 för att ge bättre stöd åt partnerländer som bygger djupa och hållbara demokratier och för att stödja en inkluderande ekonomisk utveckling. EU:s externa finansiella instrument och framför allt det europeiska grannskapsinstrumentet bör stödja grannskapspolitikens mål. Det är nödvändigt att skapa starka och tydliga band mellan den politiska ramen och det stöd som erbjuds genom dessa instrument.
O. De otillfredsställande framsteg som gjorts av flera av länderna inom det östliga partnerskapet kan vara en följd av långsam eller obefintlig politisk och social dynamik i partnerländerna, av unionens utmattning vad gäller den europeiska grannskapspolitiken, som inte erbjuder de europeiska partnerländerna ett tillräckligt motiverande europeiskt perspektiv, även på grund av den ekonomiska och finansiella krisen, och också av Rysslands påtryckningar och landets konkurrerande erbjudande om integration i Eurasiska unionen.
P. Toppmötet i Vilnius är en milstolpe i det östliga partnerskapets utveckling och ett viktigt test för EU:s grannskapspolitik och dess förmåga att leverera konkreta resultat.
Q. Associeringsavtalen är ett resultat av det bilaterala spåret i det östliga partnerskapet, medan det multilaterala spåret fortfarande är en avgörande dimension för att utveckla ett bra regionalt samarbete som bygger på goda grannförbindelser. I det avseendet är det beklagligt att det östliga partnerskapet inrymmer ett antal olösta territoriella tvister som måste lösas, och Europaparlamentet stöder till fullo principerna om suveränitet, territoriell integritet och nationers rätt till självbestämmande.
R. I detta sammanhang bör EU spela en aktivare roll när det gäller fredlig lösning av konflikter, även låsta konflikter, eftersom de för närvarande utgör ett oöverstigligt hinder för en fullständig utveckling av goda grannförbindelser och regionalt samarbete i de östliga och södra partnerländerna.
S. Den parlamentariska församlingen för det östliga partnerskapet Euronest är fortfarande ett viktigt instrument för att utveckla det östliga partnerskapets demokratiska och parlamentariska dimension och göra det möjligt att sprida exempel på bästa praxis i fråga om parlamentariska arbetsmetoder. Församlingen utgör dessutom en viktig plattform för att föra de östliga partnerländerna närmare EU och nå ut till medborgarna.
1. Europaparlamentet välkomnar 2012 års framstegsrapporter för de sydliga och östliga länderna inom det europeiska grannskapsprogrammet, men beklagar att rapporterna och de efterföljande händelserna i de flesta fall ger en blandad bild av framsteg, stillastående och tillbakagång och beskriver den nationella situationen utan att utvärdera de program som unionen genomfört och utan att lägga fram konkreta rekommendationer om anslag genom EU:s externa instrument eller stöd till utvecklingssamarbete och dess inflytande på utformningen av politiken i partnerländerna. Parlamentet anser att dessa rapporter också bör bedöma tendenser genom att ta med jämförande uppgifter rörande tidigare år.
2. Europaparlamentet framhåller att artiklarna 8 och 49 i EU‑fördraget ger samtliga europeiska länder, inklusive dem som omfattas av det östliga partnerskapet, möjlighet att på lång sikt ansöka om EU‑medlemskap.
3. Europaparlamentet är övertygat om att det bör göras helt och hållet delaktigt i genomförandet av den nya europeiska grannskapspolitiken och i justeringarna av EU:s finansiella stöd, framför allt genom delegerade akter, och regelbundet bör informeras om framsteg i genomförandet av reformer i partnerländerna och därpå följande justeringar. Parlamentet beklagar att det inte alltid hörs i samband med utarbetandet av handlingsplaner eller informeras om tendenserna i diskussionerna. Parlamentet anser att dess resolutioner utgör en integrerad del av den europeiska grannskapspolitikens ramar och efterlyser observatörsstatus för ledamöter av Europaparlamentet, så att dessa kan delta i möten med kommittéer som avhandlar strategier och mänskliga rättigheter.
4. Europaparlamentet beklagar att partnerländernas framsteg inte alltid har motsvarat de mål som ställts upp tillsammans med EU. Parlamentet efterlyser en konkret utvärdering av den reviderade europeiska grannskapspolitikens effektivitet. Parlamentet kräver större insatser för konsekvent utnyttjande av samtliga instrument och strategier som står till unionens förfogande inom den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet kräver konsekvent tillämpning av det ”differentierade tillvägagångssättet med incitament” och av principen ”mer för mer”, vilket utgör hörnstenen i den reviderade europeiska grannskapspolitiken, samt eventuellt av principen ”mindre för mindre”, för de länder inom den europeiska grannskapspolitiken som inte visar tillräcklig vilja att bygga en djup och hållbar demokrati och genomföra överenskomna reformer. Parlamentet understryker att unionens grundstöd också måste återspegla partnerländernas utvecklingsbehov.
5. Europaparlamentet betonar det civila samhällets viktiga roll i övergångs- och reformprocesser och den politiska dialogen i grannskapsländerna och uppmanar EU att stärka samarbetet med det civila samhället i grannskapsländerna samt att stödja det genom en rad olika finansieringsinstrument.
6. Europaparlamentet anser att stöd till demokratiska övergångsprocesser särskilt bör uppmärksamma utvecklingen av demokratiska institutioners institutionella kapacitet och stöd till alla demokratiska politiska partier, det civila samhället och kvinnors och minoriteters rättigheter samt förankringen i partnerländernas samhällen av rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt föreningsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet samt press- och mediefrihet. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att förstärka partnerskapen mellan olika organisationer och sektorer i samhället i syfte att överlåta ansvaret för den europeiska grannskapsprocessen på dem. Parlamentet upprepar att detta bland annat skulle kunna genomföras genom att skapa horisontella kopplingar mellan olika aktörer i samhället på grundval av partnerskapssamverkan mellan organisationer i civilsamhället (icke-statliga organisationer, fackföreningar, branschorganisationer, medier, ungdomsorganisationer etc.) och partnerskapsprojekt mellan nationella myndigheter och förvaltningar (särskilt på utbildningsområdet).
7. Europaparlamentet anser att en ordentlig genusanalys alltid bör ingå i framstegsrapporterna. Parlamentet betonar behovet av att i den reviderade europeiska grannskapspolitiken lägga större fokus på förstärkning av arbetstagares och fackföreningars rättigheter, jämställdhetsintegrering och samarbete och dialog med icke-statliga organisationer, fackföreningar och andra organisationer i det civila samhället.
8. Parlamentet betonar respekten för de universella mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som en grundprincip i EU:s utrikespolitik. Parlamentet anser att stödet till det civila samhället är hörnstenen i den reviderade grannskapspolitiken och rekommenderar därför att stödet till det civila samhället, inklusive arbetsmarknadens parter, ska motsvara behoven och att man i detta avseende inför nära samordning med det europeiska initiativet för demokrati.
9. Europaparlamentet framhåller att de viktigaste icke-statliga organisationerna har inrättat gemensamma plattformar för både unionen för Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet. Parlamentet anser att dessa forum för det civila samhället i god tid och i vederbörlig ordning bör rådfrågas i samband med såväl utarbetandet som genomförandet och övervakningen av handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken.
10. Europaparlamentet anser att den europeiska grannskapspolitikens multilaterala strukturer bör befästas och utvecklas på ett mer strategiskt sätt. Parlamentet vidhåller, med tanke på den ”effektiva multilateralismens” centrala betydelse i EU:s utrikespolitik, att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör överväga om den europeiska grannskapspolitikens multilaterala spår kan tjäna som ram för de politiska förbindelserna i ett utvidgat Europa.
11. Europaparlamentet uppmanar EU att höja profilen för de projekt i partnerländerna som finansieras eller stöds inom den europeiska grannskapspolitiken och att engagera sig mer aktivt i samhället för att förbättra EU:s anseende och acceptansen för EU bland invånarna i dessa länder, genom kampanjer i medierna som särskilt visar mervärdet av samarbete med EU.
12. Europaparlamentet beklagar att rubrik 4 i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 skurits ner betydligt i jämförelse med kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet understryker att en ambitiös finansiering av det östliga partnerskapet är nödvändig för fortsatta reformframsteg, utbyte av bästa praxis samt uppnående och/eller bibehållande av fullvärdiga, funktionella demokratier i EU:s östra grannskap, vilket är av största intresse för EU. Parlamentet anser också att den nuvarande balansen mellan den östra och den södra delen av den europeiska grannskapspolitiken bör upprätthållas, med fullständig respekt för de principer om differentiering och ett skräddarsytt tillvägagångssätt som har tillämpats hittills. Parlamentet betonar att berörda budgetmyndigheter bör uppdateras regelbundet om de indikatorer och riktlinjer som formar beslutsfattandet i fråga om budgetstöd samt att parlamentet bör vara delaktigt i förfarandet för fördelning eller tillbakadragande av anslag till följd av tillämpningen av principerna ”mer för mer” och ”mindre för mindre”.
13. Europaparlamentet betonar att yttrandefrihet, pluralism och oberoende medier utgör hörnstenar i en demokrati. Parlamentet betonar därför vikten av EU:s stöd till oberoende, hållbara och ansvarsskyldiga public service-medier som tillhandahåller ett kvalitativt, pluralistiskt och varierat innehåll. Fria och oberoende offentliga medier spelar alltid en central roll för att fördjupa demokratin, maximera det civila samhällets deltagande i offentliga frågor och ge medborgarna större inflytande på vägen mot demokrati.
14. Europaparlamentet erkänner den avgörande betydelsen av fria och rättvisa val för övergång till demokrati och betonar den roll som oberoende medier, särskilt public service-medier, spelar för öppna, trovärdiga och demokratiska val. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta och om möjligt stärka sitt stöd till det demokratiska genomförandet av kommande val i partnerländerna, inklusive stärkt mediefrihet och pluralism.
Det östliga partnerskapet
15. Europaparlamentet rekommenderar att unionen bör göra följande: a) Stärka tillämpningen av principen ”mer för mer” och stimulera positiv konkurrens och samarbete bland partnerländerna och ge uttryck för nödvändigt stöd till de länder inom det östliga partnerskapet som utsätts för påtryckningar från tredjeländer vid genomförandet av EU:s regelverk. b) Tillämpa en tvåspårsstrategi genom att ställa krav på regeringarna inom det östliga partnerskapet och samtidigt vara öppen, generös och engagerad gentemot medborgarna i partnerländerna. c) Uppmuntra dessa medborgare att handla enligt de värden som EU är grundat på, det vill säga demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, genom hela åtagandet att främja dessa och på så sätt bli en huvudkälla till omdaning med hjälp av normativ kraft. d) Utforma en långsiktig strategi för att främja europeiska värderingar, som omfattar inre förändring och samhällenas strävan efter frihet och välstånd. e) Decentralisera det östliga partnerskapet genom att samarbeta med och ge inflytande åt offentliga aktörer på båda sidor, genom horisontella partnerskap och samverkan, som åtföljs av ökad rörlighet, kontakter människor emellan, viseringslättnader och utsikter till ett viseringsfritt system, där strategin ”grannarna först” bör tillämpas. f) Parafera eller underteckna associeringsavtalen med inriktning på att de ska träda i kraft utan dröjsmål, först provisoriskt och sedan fullständigt, före utgången av Europaparlamentets nuvarande valperiod och kommissionens mandatperiod, under förutsättning att de nödvändiga villkoren och kraven uppfyllts. g) Undvika att använda våld eller hot för att lösa tvister i regionen och betona att det enda möjliga sättet att lösa konflikterna i regionen är genom förhandlingar av internationellt accepterat format som grundas på den internationella rättens principer.
16. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att det utgör en kränkning av de grundläggande principerna och målen i det östliga partnerskapet om ett land inom det östliga partnerskapet ockuperar ett annat lands territorium och att underlätta framstegen i insatserna för att lösa konflikten om Nagorno-Karabach i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner 822, 853, 874 och 884 från 1993 och grundprinciperna från OSSE:s Minskgrupp enligt det gemensamma uttalandet från Aquila av den 10 juli 2009.
17. Europaparlamentet beklagar att olika slags påtryckningar gentemot länderna i det östliga partnerskapet nu ökar i takt med att det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius närmar sig. Parlamentet anser att dessa påtryckningar är oacceptabla och uppmanar Ryssland att avstå från åtgärder som tydligt bryter mot Helsingforsprinciperna. Parlamentet betonar med eftertryck att de fria val som länderna inom det östliga partnerskapet gör inte bör leda till att de drabbas av konsekvenser på områden som handelsåtgärder, viseringsregler, arbetstagares rörlighet, inblandning i låsta konflikter osv. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att inte bara se denna beklagliga utveckling ur ett handelsperspektiv och att agera och därmed försvara EU:s partner genom att skicka en kraftfull signal om stöd till alla länder inom det östliga partnerskapet i deras europeiska strävan och val. Parlamentet understryker emellertid att associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen utgör en mall för reformer som kommer alla till godo.
18. Europaparlamentet är fast beslutet att fortsätta utveckla den parlamentariska församlingen Euronest som ett viktigt forum för multilateralt interparlamentariskt samarbete med länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet beklagar de föreslagna nedskärningarna i budgetposterna för den europeiska grannskapspolitiken inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, eftersom dessa budgetposter syftar till ett ökat stöd till åtgärder och projekt för demokratiuppbyggnad, rättsstatsprincipen och främjande av mänskliga rättigheter.
19. Europaparlamentet betonar att avskaffande av viseringskraven vore en konkret gest gentemot människorna i det östliga partnerskapets länder och ett reellt stöd för att föra dem närmare EU-länderna.
20. Europaparlamentet anser att offentliggörandet av färdplanen för det östliga partnerskapet 2012–2013 är ett första steg mot att utveckla bättre övervakningsverktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ytterligare utveckla lämpliga uppföljningsmekanismer för att utvärdera resultat och framsteg i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och fastställa tydliga och mätbara mål.
21. Europaparlamentet rekommenderar att länderna inom det östliga partnerskapet bör göra följande: a) Nybalansera och förstärka sina insatser för att uppfylla de politiska, rättsliga och ekonomiska kriterierna. b) Förankra de grundläggande värdena demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt korruptionsbekämpning i sina samhällen. c) Vidareutveckla samhällsförändringar, reformprocesser och systemförbättringar inom offentlig standard och förvaltning och betrakta den europeiska integrationen som ett långsiktigt strategiskt val, inte bara som en ekonomisk och administrativ insats. d) Avskaffa klyftan mellan retorik och praktiskt handlande. e) Ägna ökad uppmärksamhet åt det östliga partnerskapets multilaterala struktur och åt att lära sig genom bästa praxis. f) Tillämpa andan i och erfarenheterna från den historiska erfarenheten av europeisk integration på regionala konflikter och stärka sitt inbördes regionala, politiska och ekonomiska samarbete eftersom bilaterala problem måste lösas fredligt och goda grannförbindelser och regionalt samarbete är grundläggande delar av det östliga partnerskapet. g) Göra medborgarna delaktiga och engagera offentliga aktörer i horisontella partnerskap och samverkan med motparter i unionen och samarbeta med det civila samhället och den yngre generationen, som är en förändringsfaktor. h) Undvika att använda våld eller hot för att lösa tvister i regionen och betona att det enda möjliga sättet att lösa konflikterna i regionen är genom förhandlingar av internationellt accepterat format som grundas på den internationella rättens principer.
22. Europaparlamentet ser med oro på Rysslands åtgärder för att avskräcka partnerländer från politiska och ekonomiska förbindelser med EU. Parlamentet betonar att varje stat har en suverän rätt att välja sina politiska och handelsrelaterade allianser. Parlamentet anser också att stegvis integration av partnerländerna med EU är helt förenlig med ländernas fortsatt goda förbindelser med Ryssland. Parlamentet förkastar synen på EU:s och Rysslands förbindelser med partnerländerna som ett nollsummespel.
23. Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att sträva efter regional stabilitet och säkerhet, vilket är oumbärligt för att nå målen för det östliga partnerskapet, även när det gäller ytterligare integration med EU. Parlamentet uppmanar kraftfullt till ytterligare insatser för att lösa de territoriella konflikterna i Georgien, Azerbajdzjan, Armenien och Moldavien.
24. Europaparlamentet påminner om att ett åtagande rörande ett associeringsavtal eller ett djupgående och omfattande frihandelsavtal utesluter allt samtidigt deltagande i en tullunion.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och länderna i det östliga partnerskapet att se över sin vapenexportpolitik för regionen i avsikt att sluta avtal om nedrustning och demilitarisering i konfliktområden. Parlamentet uppmanar Ryssland att respektera detta på ett konstruktivt sätt, med full respekt för suveräniteten hos länderna i regionen, och att avstå från att vidta åtgärder som skulle kunna hota stabiliteten i regionen.
26. Europaparlamentet understryker att EU och länderna i det östliga partnerskapet står inför gemensamma politiska utmaningar när det gäller att säkerställa en tillförlitlig och säker energiförsörjning. Parlamentet påminner om att samarbetet för energitrygghet tydligt anges som en prioritet inom det östliga partnerskapet och grannskapspolitiken för perioden 2014–2020. Parlamentet förväntar sig att det östliga partnerskapets tredje toppmöte i Vilnius ska fungera som ett startskott för ett utökat samarbete på energiområdet och för ökad energitrygghet hos båda parter.
27. Europaparlamentet påminner om att fördraget om energigemenskapen utgör en grund för upprättandet av en helt integrerad, regional energimarknad som främjar tillväxt, investeringar och en stabil rättslig ram. Parlamentet rekommenderar i detta avseende en förlängning av giltighetstiden för fördraget om energigemenskapen efter 2016 och en anpassning av beslutsfattandet till framtida utmaningar, bl.a. genom inrättande av rättsliga kontrollmekanismer för att hantera otillräckligt genomförande av EU:s regelverk samt solidaritetsmekanismer. Parlamentet välkomnar Georgiens ansökan om anslutning till energigemenskapen. Georgien skulle efter Ukraina och Moldavien bli det tredje landet inom det östliga partnerskapet att gå med. Parlamentet efterlyser ytterligare utvidgning av energigemenskapen genom den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med energigemenskapens mål och på grundval av ömsesidigt intresse. Parlamentet understryker att integrering av regelverk bör gå hand i hand med gemensamma investeringar i sammankopplingskapacitet och infrastruktur samt förnybar energi, energieffektivitet och ny teknik. Parlamentet betonar att ytterligare diversifiering av försörjnings- och transiteringsvägar är av största vikt.
28. Europaparlamentet efterlyser införande av en energitrygghetsklausul i alla avtal med länder inom det östliga partnerskapet för att garantera fullständig respekt för EU:s lagstiftning om den inre energimarknaden samt införande av en mekanism för tidig varning i dessa avtal, i avsikt att garantera en tidig utvärdering av potentiella risker och problem i samband med energitransitering och energiförsörjning från tredjeländer, samt utarbetande av en gemensam ram för ömsesidigt bistånd, solidaritet och tvistlösning.
Armenien
29. Europaparlamentet är medvetet om de framsteg som gjorts när det gäller demokratiska normer och uppfyllandet av kraven i associeringsavtalet, men också om att ihållande brister på demokratiområdet fortfarande kvarstår och måste åtgärdas och att ytterligare framsteg behövs när det gäller förvaltningsreformer, inbegripet brottsbekämpning, rättssystem och korruptionsbekämpning. Parlamentet beklagar den armeniske presidentens nyligen fattade beslut att ansluta sig till tullunionen. Parlamentet påminner de armeniska myndigheterna om att en sådan politik inte är förenlig med associeringsavtalet. Parlamentet beklagar i detta avseende att detta val gjordes utan någon fullständig parlamentarisk granskning eller någon öppen och transparent debatt i det armeniska samhället. Parlamentet hoppas i detta avseende att Armenien kommer att fortsätta sina EU-relaterade reformer, vars genomförande skulle kunna leda till ekonomiskt välstånd i landet och en lösning av landets kvarstående socioekonomiska och politiska problem. Parlamentet hoppas att Armenien kommer att fortsätta sitt samarbete med EU, vilket EU är öppet för. Parlamentet fördömer också attackerna mot medborgaraktivister som demonstrerar för europeisk integration och anser att förövarna måste ställas inför rätta.
30. Europaparlamentet välkomnar ett genomförande av en sund makroekonomisk politik och strukturella reformer i Armenien samt ytterligare framsteg mot ett uppfyllande av målen i handlingsplanen.
Azerbajdzjan
31. Europaparlamentet beklagar att en otydlig vision och tveksamhet kvarstår i fråga om Azerbajdzjans strävan efter ett associeringsavtal. Parlamentet betonar att det finns en ekonomisk potential i förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan men är oroat över bristerna på områdena för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet insisterar därför på att Azerbajdzjan bör bevisa sitt engagemang genom att förbättra gällande standarder, bl.a. i fråga om yttrandefrihet och föreningsfrihet, så att den demokratiska oppositionen kan utöva sina rättigheter. Parlamentet betonar att frisläppandet av politiska fångar och upphörande med förföljelserna av politiska aktivister, människorättsförsvarare och journalister är grundläggande villkor för ett avtal med Azerbajdzjan om ett partnerskap för strategisk modernisering.
32. Europaparlamentet beklagar att inte heller det senaste presidentvalet, som hölls den 9 oktober 2013, uppfyllde OSSE:s krav, enligt slutsatserna från ODIHR:s långtidsuppdrag och att mötes- och yttrandefriheten begränsades. Parlamentet uppmanar därför de azerbajdzjanska myndigheterna att ta tag i denna fråga och snabbt genomföra alla de rekommendationer som finns i ODIHR/OSSE:s rapporter, såväl befintliga som framtida. Parlamentet efterlyser ett omedelbart och ovillkorligt frisläppande av de 14 azerbajdzjanska oppositionspolitiker, journalister och människorättsaktivister som har fängslats de senaste månaderna, däribland Tofiq Yaqublu and Ilgar Mammadov(18).
Vitryssland
33. Europaparlamentet beklagar den stillastående och oacceptabla situationen vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och politiska fångar samt bristen på framsteg i fråga om respekten för de värden och normer som unionen främjar. Parlamentet insisterar på att unionen måste visa kritiskt engagemang och strikt villkorlighet, tillsammans med en generösare och öppnare inställning till det civila samhället och icke-statliga organisationer, som bör stödjas vid övervakningen och genomförandet av reformer. Parlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att delta i dialogen om modernisering och inleda förhandlingar med EU om viseringsliberaliserings- och återtagandeavtal för att främja kontakter människor emellan.
34. Europaparlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att dra fördel av Litauens ordförandeskap och det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius som ytterligare ett tillfälle att förbättra förbindelserna med EU, så snart alla politiska fångar har frigetts. Målet bör vara att återuppta den politiska dialogen om bland annat demokratiska reformer, fria och rättvisa val, respekt för rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt dialog med den demokratiska oppositionen och det civila samhället, förutsatt att de vitryska myndigheterna visar respekt för dessa grundläggande värden.
35. Europaparlamentet upprepar att EU är berett att förbättra förbindelserna med den vitryska regimen så snart dess myndigheter åtar sig att driva en gemensamt fastställd agenda, som inbegriper respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, däribland ovillkorlig frigivning av och återupprättelse för alla politiska fångar. Parlamentet betonar dock att alla åtaganden omfattas av strikt villkorlighet.
36. Europaparlamentet understryker det särskilda behovet av att öka det finansiella stödet till oberoende vitryska medier ännu mer.
Georgien
37. Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts för att modernisera landet och uppfylla kraven i associeringsavtalet de senaste åren och myndigheternas insatser för att bekämpa korruption. Parlamentet välkomnar det föredömligt fredliga maktöverlämnandet efter det demokratiska parlamentsvalet. Parlamentet noterar dock bekymrat att det fortfarande råder brister i tillämpningen av demokratiska standarder. I detta avseende pekar parlamentet på att ytterligare förbättringar och reformer krävs för att skapa ett oberoende och opartiskt rättsväsende och ett effektivt straffrättsligt system, ett icke-diskriminerande valsystem och respekt för minoriteternas rättigheter. Parlamentet noterar de pågående rättsliga utredningarna av ledande politiska motståndare, bland andra Vano Merabishvili, och uppmanar till full respekt för europeiska normer och standarder. Parlamentet stöder den georgiska regeringens insatser för att minska spänningarna gentemot Ryssland och samtidigt bevara landets EU-vänliga inställning. Parlamentet upprepar EU:s fulla stöd för Georgiens territoriella integritet.
38. Europaparlamentet uppmuntrar till parafering av associeringsavtalet, inklusive det djupgående och omfattande frihandelsområdet, vid toppmötet i Vilnius och ett snabbt slutförande av viseringsdialogen. Parlamentet anser att undertecknandet av associeringsavtalet bör villkoras med att Georgien gör påtagliga framsteg på området för rättstatsprincipen och demokratin och motsvarar europeiska normer under det kommande presidentvalet. Parlamentet är medvetet om den betydande effekt som genomförandet av associeringsavtalet, fri handel och införandet av viseringsfria resor kommer att ha för reformprocessen i Georgien.
39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa regeln om villkorlighet genom att fastställa en rad riktmärken för att mäta framsteg på detta område.
40. Europaparlamentet betonar att presidentvalet som är planerat till 27 oktober 2013, och som därmed sammanfaller med avslutandet av förhandlingarna om associeringsavtalet med EU, kommer att vara ett särskilt viktigt lackmustest av Georgiens vilja att tillämpa demokratiska och rättsstatsrelaterade normer, med fullständig frihet för oppositionen att ställa upp i val samt fria, oberoende medier som bevakar kampanjen utan myndigheternas inblandning.
41. Europaparlamentet betonar att Georgien inte bör göra avkall på sina europeiska strävanden och att landet bör stå emot trycket att avstå från associering med EU.
Moldavien
42. Europaparlamentet välkomnar den politiska beslutsamheten vad gäller att uppfylla kraven i associeringsavtalet, inklusive det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och handlingsplanen för viseringsliberalisering och framstegen beträffande gasledningsprojektet mellan Iaşi och Ungheni. Parlamentet berömmer även landets moderniseringsansträngningar, i synnerhet de ökade satsningarna på utbildning. Parlamentet vill se att avtalet undertecknas omgående och att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att genomföra det utan dröjsmål. Parlamentet förstår dock svagheterna i de demokratiska institutionerna som ständigt måste stärkas och uppmuntrar Moldaviens regering att fortsätta sitt hårda arbete med att genomföra de åtgärder som krävs. Parlamentet anser att politisk stabilitet och ett bestående samförstånd om reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och statliga institutioners oberoende, är av yttersta vikt för Moldaviens europeiska strävanden.
43. Europaparlamentet uppmuntrar till parafering av associeringsavtalet, inklusive det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, vid toppmötet i Vilnius och ett snabbt slutförande av viseringsdialogen. Parlamentet är medvetet om den betydande effekt som genomförandet av associeringsavtalet, fri handel och viseringsfria resor kommer att ha för reformprocessen i Moldavien. Parlamentet konstaterar i detta avseende att de senaste politiska kriserna har visat på bräckligheten i den demokratiseringsprocess som hittills har genomförts och understryker behovet av att försöka bygga upp verkligt trovärdiga, oberoende och demokratiska institutioner.
44. Europaparlamentet rekommenderar att snabbt, direkt efter mötet i Vilnius, gå vidare med att underteckna associeringsavtalet, om det nuvarande läget beträffande uppfyllande av villkoren håller i sig.
45. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att fullständigt avreglera importen av vin från Moldavien och hoppas att ett snabbt genomförande av förslaget kommer att bidra till att kompensera för de negativa effekterna av det ryska importförbudet för vin från Moldavien.
46. Europaparlamentet välkomnar att ett nytt gasledningsprojekt har inletts mellan Moldavien och Rumänien och uppmuntrar till fortsatta ansträngningar och motstånd mot de ryska påtryckningarna för att Moldavien ska avstå från associeringsavtalet.
Ukraina
47. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den pågående dialogen mellan Ukraina och EU och den gemensamma ambitionen att underteckna ett associeringsavtal vid det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius den 28–29 november 2013.
48. Europaparlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att gå vidare på vägen mot att uppfylla kraven i associeringsavtalet, vilka fastställdes i rådets slutsatser av den 10 december 2012 om Ukraina och Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012 om situationen i Ukraina(19), och att ta itu med frågorna om selektiv rättvisa och reformering av valsystem och rättsväsen. Parlamentet välkomnar dock president Viktor Janukovitjs och oppositionsledarnas åtaganden nyligen om att gå vidare med de nödvändiga rättsakterna genom det ukrainska parlamentet (Verchovna Rada) och förväntar sig att dessa löften infrias skyndsamt och i god tid före toppmötet i Vilnius. Parlamentet erkänner de framsteg som har gjorts så här långt men betonar behovet av ytterligare reformer, särskilt reformen av åklagarmyndigheten. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av Europaparlamentets övervakningsuppdrag i Ukraina och välkomnar att mandatet har förlängts till den 12 november 2013. Parlamentet uttrycker hopp och tillförsikt att arbetet snart kommer att leda fram till en ömsesidigt godtagbar lösning i fallet med Julia Tymosjenko, på grundval av Pat Cox’ and Aleksander Kwaśniewskis uppmaning till Ukrainas president.
49. Europaparlamentet erkänner Ukrainas europeiska strävanden och upprepar att stärkta förbindelser mellan EU och Ukraina och det faktum att Ukrainas erbjuds ett europeiskt perspektiv är av stor betydelse och av intresse för bägge parter.
50. Europaparlamentet rekommenderar att rådet undertecknar associeringsavtalet mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Ukraina å andra sidan om de villkor uppfylls som formellt fastställdes av rådet (utrikes frågor) den 10 december 2012 och understöddes av Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012. Med förbehåll för ovannämnda villkor ger parlamentet sitt stöd till rådets beslut att provisoriskt tillämpa associeringsavtalet mellan EU och Ukraina så snart det är undertecknat. Om alla villkor är uppfyllda och avtalet har undertecknats har parlamentet för avsikt att gå vidare med fullständig ratificering av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina under innevarande valperiod.
51. Europaparlamentet fördömer de handelsåtgärder som Ryssland nyligen har infört mot ukrainsk export, i syfte att utöva påtryckningar på Ukraina för att landet inte ska underteckna associeringsavtalet med EU. Parlamentet uppmanar Ryssland att avstå från sådana handelssanktioner och från otillbörlig politisk inblandning och politiska påtryckningar.
Det södra grannskapet
52. Europaparlamentet är oroat över de problem som länderna i södra Medelhavet har mött i samband med de utmaningar som en demokratisk övergång innebär.
53. Europaparlamentet betonar den stora vikten av att unionen och medlemsstaterna ger rättsligt och tekniskt stöd till myndigheterna i de länder under övergång som berördes av den arabiska våren i samband med återvinning av tillgångar för att konkreta resultat ska nås.
54. Europaparlamentet välkomnar framgången för dess initiativ till att sammankalla arbetsgrupper för Tunisien, Jordanien och Egypten och understryker att dessa möten med privata intressenter, offentliga myndigheter och internationella organisationer bör leda till ökat deltagande av civila samhällen och icke‑statliga organisationer och bör leda till konkreta resultat, förutsatt att den politiska situationen ger utrymme för utökat ekonomiskt samarbete och stärkt integration. Parlamentet föreslår att man undersöker möjligheten att sprida detta initiativ till andra länder i området.
55. Europaparlamentet anser att en framgångsrik övergång till varaktig demokrati måste vara unionens prioritering i fråga om det södra grannskapet och uppmanar EU‑institutionerna och medlemsstaterna att öka sitt stöd i detta avseende.
56. Europaparlamentet rekommenderar att unionen bibehåller och, om lämpligt, ökar sitt engagemang för att stödja övergångar i det södra grannskapet, med fokus på demokratisk omvandling, ett partnerskap med folket och det civila samhället samt hållbar ekonomisk tillväxt för alla.
57. Europaparlamentet påminner om att social rättvisa och förbättrad livskvalitet tillhör de viktigaste aspekterna av den omvandling som pågår i länderna i det södra grannskapet. Parlamentet uttrycker djup oro över situationen på sysselsättningsområdet, särskilt bland unga, och uppmanar kommissionen att stödja en effektiv sysselsättningspolitik.
58. Europaparlamentet noterar det mycket låga antalet studenter från länderna i det södra grannskapet som utnyttjat Tempus- och Erasmus Mundus-programmen, trots att dessa program tilldelades extra medel 2012. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inrätta ett Leonardo Da Vinci-program för Europa‑Medelhavsområdet för att främja rörlighet bland unga lärlingar som vill skaffa en yrkesutbildning i utlandet, i syfte att bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten, som är mycket stor i södra Medelhavsområdet.
59. Europaparlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att genomföra en konkret och effektiv rörlighetspolitik tillsammans med länderna i det södra grannskapet, särskilt genom att samtidigt underteckna viseringsliberaliserings- och återtagandeavtal liknande dem som ingåtts med de flesta länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att öka rörligheten och samarbetet på området för högre utbildning och yrkesutbildning, att bredda och utöka antalet befintliga program och rörligheten för studerande, utexaminerade, lärare och akademiker och att främja utbytesprogram mellan högskolor och yrkesutbildningsinstitutioner samt offentlig-privata partnerskap på forskningsområdet och inom näringslivet. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att utveckla enklare förfaranden för att utfärda viseringar för deltagare i sådana program. Parlamentet uppmanar EU att utveckla en förnuftig och omfattande strategi för Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, medlemsstaterna och partnerna i det södra grannskapet när det gäller att hantera migration och skydda flyktingar och asylsökande från det södra grannskapet, särskilt mot bakgrund av den arabiska våren och den fortsatta instabiliteten i Nordafrika.
60. Europaparlamentet påminner om att det krävs en stark politisk vilja från EU‑institutionernas och medlemsstaternas sida att aktivt medverka till en lösning på konflikterna i området, särskilt konflikten mellan Israel och Palestina, så att konflikterna inte hindrar genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken.
61. Europaparlamentet anser att man bör prioritera att stödja partnerländerna i utvecklingen och finansieringen av projekt som rör regionalpolitik och inkluderande av regionala enklaver. I detta avseende rekommenderar parlamentet att det vidtas åtgärder för att bygga vidare på unionens erfarenheter på området för förvaltning av Europeiska regionala utvecklingsfonden för att utveckla kompetens både i partnerländerna och vid sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet.
62. Europaparlamentet anser att det finns ett brådskande behov av att främja projekt för en hållbar och inkluderande socioekonomisk utveckling och integration i Maghrebländerna för att underlätta rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer, Parlamentet betonar att konflikten i Västsahara utgör ett stort hinder för integrationen i regionen. Parlamentet uppmanar Algeriet och Marocko att skapa ett aktivt partnerskap som har förmåga att möta de regionala utmaningarna. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av det gemensamma meddelande som utfärdades i december 2012 av den höga representanten och kommissionen med förslag om att stödja de fem Maghrebländerna i deras insatser för närmare samarbete och fördjupad regional integration. Parlamentet välkomnar att unionen tagit på sig det nordliga medordförandeskapet för unionen för Medelhavsområdet och förväntar sig att den ska främja politisk konsekvens, övergripande samordning och effektivitet, med särskild hänsyn till projekt som mottar finansiering.
63. Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter i konflikten att fortsätta sträva efter en rättvis, fredlig och varaktig lösning på konflikten i Västsahara som alla parter kan godta och som respekterar relevanta FN-resolutioner, inklusive resolutionerna om självbestämmanderätt. Parlamentet betonar vikten av att garantera mänskliga rättigheter för sahrawierna, i Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf, även rättigheterna för de sahrawiska politiska fångar som inte har fått någon rättvis rättegång och därför bör friges.
64. Europaparlamentet betonar vikten av unionen för Medelhavsområdet som ett instrument för institutionalisering av förbindelserna med det södra grannskapet. Parlamentet understryker betydelsen av det kommande ministermötet för att stärka partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet och driva gemensamma projekt.
65. Europaparlamentet bekräftar att målet för det sydliga partnerskapet är att länderna längs Medelhavets norra respektive södra kust ska närma sig varandra för att bygga upp ett område med fred, demokrati, säkerhet och välstånd för regionens 800 miljoner invånare och att erbjuda EU och dess partner ett effektivt bilateralt och multilateralt ramverk för att ta itu med demokratiska, sociala och ekonomiska utmaningar, främja regional integration, särskilt i fråga om handel, och garantera partnerländernas utveckling till gagn för alla, samt att bistå partnerländerna i uppbyggnaden av demokratiska, pluralistiska och sekulära stater, bland annat genom program för institutionell kapacitetsuppbyggnad, och att utveckla ömsesidigt fördelaktiga, balanserade och ambitiösa handelsavtal för varor och tjänster. Dessa handelsavtal bör ha föregåtts av motsvarande konsekvensanalyser som kan leda till upprättandet av djupgående och omfattande frihandelsområden, vilket sannolikt är det första steget mot ett stort ekonomiskt samarbetsområde för Europa–Medelhavsområdet och också kommer att bidra till att lindra de ekonomiska problem som våra sydliga partnerländer har och underlätta integrationen mellan de sydliga länderna.
66. Europaparlamentet betonar att det är EU:s moraliska skyldighet att stödja processen med att återlämna tillgångar som tidigare diktatorer och deras regimer har stulit. Parlamentet anser att återvinning av tillgångar är en högst politisk fråga, med tanke på den symboliska betydelsen och behovet av att utkräva ansvar i en anda av demokrati och rättsstatlighet. Parlamentet konstaterar att återvinning av tillgångar måste vara ett centralt politiskt åtagande för EU inom ramen för dess partnerskap med det södra grannskapet. Parlamentet upprepar behovet av att inrätta en EU-mekanism för att ge rättsligt stöd till länderna i det södra grannskapet i samband med återvinning av tillgångar.
67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att ytterligare uppmuntra länderna i området att införa tydliga bestämmelser i sin lagstiftning och genomföra program för att garantera kvinnors rättigheter, deltagande i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet, tillgång till utbildning och ekonomiskt oberoende samt att avskaffa alla former av våld mot kvinnor.
68. Europaparlamentet anser att EU bör erbjuda lagstiftarna stöd och kunskap när det gäller att diskutera och utforma lagstiftning för IKT-sektorn, vilket bör frigöra den digitala teknikens enorma potential för såväl den demokratiska processen som ekonomisk utveckling och regionalt samarbete. Parlamentet anser att det fria informationsflödet och tillgången till internet är väsentligt för socioekonomiska förbättringar och betonar i detta avseende vikten av att de digitala friheterna respekteras.
69. Europaparlamentet uttrycker djup oro över upptrappningen av det religiöst motiverade våldet i regionen, särskilt mot kristna, och uppmanar unionen att agera mot detta även inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.
70. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att öka synligheten för projekten inom det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet i partnerländerna och göra dem mer begripliga för medborgarna i dessa länder genom att tydliggöra det mervärde som det innebär att samarbeta med EU.
Algeriet
71. Europaparlamentet noterar att Algeriet har bekräftat sin avsikt att delta i det europeiska grannskapsprogrammet men att landet ännu inte antagit någon handlingsplan. Parlamentet välkomnar inledandet av förhandlingar om en handlingsplan för EU och Algeriet och uppmanar med kraft Algeriet att utnyttja detta instrument för att stärka förbindelserna med EU. Parlamentet uppmanar EU och Algeriet att påskynda förhandlingarna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, för att snabbt kunna anta en handlingsplan.
72. Europaparlamentet gläder sig åt det algeriska parlamentets initiativ för att stärka samarbetet med Europaparlamentet och kvaliteten i den politiska dialogen mellan de båda parlamenten.
73. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet den 7 juli 2013 av ett samförståndsavtal om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Algeriet på energiområdet, som i slutändan gör det möjligt att stärka integrationen av marknaderna, utvecklingen av infrastruktur och tekniköverföringen.
74. Europaparlamentet framhåller särskilt nödvändigheten av en politik som till fullo kan garantera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt förenings- och demonstrationsfriheterna. Parlamentet hoppas att den planerade översynen av konstitutionen kommer att ske inom ramen för en öppen process som är insynsvänlig och öppen för deltagande för alla politiska åsiktsriktningar i landet, så att den bidrar till att befästa demokratin och rättsstaten. Parlamentet konstaterar att EU:s valövervakningsuppdrag vid Algeriets allmänna val den 10 maj 2012 gick bra. Parlamentet påminner om de rekommendationer som valövervakningsteamet utfärdade och uppmanar de algeriska myndigheterna att göra de förbättringar som krävs inför kommande val. Parlamentet upprepar unionens erbjudande om stöd i detta avseende.
75. Europaparlamentet uppmanar unionen att förstärka och ytterligare öka sitt stöd till civilsamhällesorganisationer i Algeriet och till program som främjar kvinnors och ungas sysselsättning, ekonomisk styrning, förbättring av företagsklimatet och förstärkning av friheter och grundläggande rättigheter.
76. Europaparlamentet uppmanar Algeriet att i större utsträckning underlätta det civila samhällets verksamhet genom att främja förenings- och demonstrationsfrihet.
Egypten
77. Europaparlamentet är oroat över den aktuella politiska utvecklingen i Egypten efter militärens övertagande den 3 juli 2013, den politiska polariseringen, de stora ekonomiska problemen och situationen beträffande respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i landet samt över säkerhetsläget i regionen, särskilt med avseende på Sinai. Parlamentet fördömer i så tydliga ordalag som möjligt alla våldshandlingar, inklusive angreppen mot koptiska kyrkor, och framhåller att de egyptiska säkerhetsstyrkornas senaste insatser har varit oproportionerliga och lett till oacceptabelt många döda och skadade. Parlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att avstå från sådana åtgärder. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att inleda en verklig inkluderande dialog i syfte att återupprätta en demokratisk process som motsvarar det egyptiska folkets rättmätiga önskemål och strävanden. Parlamentet understryker behovet av en nationell försoningsprocess som omfattar alla politiska och sociala krafter, inklusive de moderata delarna av Muslimska brödraskapet, som ett viktigt inslag för att gå vidare med den demokratiska övergången, inklusive president- och parlamentsval. Parlamentet betonar att EU, genom vice ordföranden/den höga representanten, skulle kunna uppmuntra till dialog mellan de främsta politiska aktörerna i landet om att bilda en samlingsregering i valförberedande syfte. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att vice ordföranden/den höga representanten sänder ett tydligt budskap om att en olagligförklaring av Muslimska brödraskapet skulle äventyra det demokratiska deltagandet och framtidsutsikterna för återgången till demokrati.
78. Europaparlamentet understryker att en framgångsrik framtid för Egypten måste baseras på en demokratisk lösning med fullt fungerande demokratiska institutioner, vilket kommer att garantera alla medborgares säkerhet, och anser att den demokratiska övergången bör omfatta allas rätt till en rättvis rättegång
79. Europaparlamentet uppmanar unionen att å ena sidan beakta såväl de stora ekonomiska problem som landet står inför som de sociala effekterna av dessa, å andra sidan tillämpa principen om ”villkorlighet” (”mer för mer”) i sina bilaterala förbindelser med och sitt finansiella stöd till Egypten. Parlamentet anser att unionen inte bör ingå något fullständigt och detaljerat frihandelsavtal med Egypten innan villkoren för politisk stabilitet uppfyllts, såsom att man har etablerat valda demokratiska organ, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga och grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar att rådet (utrikes frågor) den 21 augusti 2013 gav vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton i uppdrag att se över EU:s stöd inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och associeringsavtalet på grundval av Egyptens åtaganden att följa de principer som dessa bygger på, samtidigt som det är underförstått att stödet till de mest utsatta grupperna och till det civila samhället ska fortsätta.
80. Europaparlamentet anser att unionen bör koncentrera sitt stöd på respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt kvinnors och minoriteters rättigheter, skydd av religiösa friheter, samt övergång till demokrati, utveckling av institutionell kapacitet, reform av rättsväsendet och säkerhetsreformer, utveckling av alla demokratiska politiska partier och icke-statliga organisationer och förbättring av företagsklimatet. Parlamentet anser att EU bör fortsätta med det nuvarande bistånd och stöd som kanaliseras till icke-statliga organisationer och det civila samhället, som en del av strategin att samarbeta med politiska aktörer i Egypten och stödja en verklig demokratisk övergångsprocess. Parlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) beslut av den 21 augusti 2013 att upphäva alla tillstånd för export till Egypten av all utrustning som kan användas för internt förtryck, samt att omvärdera de exporttillstånd som omfattas av EU:s gemensamma ståndpunkt.
81. Europaparlamentet välkomnar de medlingsförsök som vice ordföranden/den höga representanten har gjort och anser att unionen bör utnyttja sin unika ställning och sitt kontaktnät bland viktiga egyptiska aktörer och fortsätta att sträva efter en politisk lösning utifrån grundläggande parametrar för en demokratisk övergång.
82. Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2013 om EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning samt kommissionens svar och uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att dra de slutsatser som krävs för ett effektivare stöd från unionen.
Israel
83. Europaparlamentet noterar att Israel på ett positivt sätt genomfört handlingsplanen, som antogs i april 2005 för en treårsperiod och förlängdes till och med utgången av 2012. Parlamentet beklagar den diskriminerande politik som den nuvarande regeringen för och uppmanar Israel att vidta åtgärder för att förbättra och främja minoriteternas rättigheter, särskilt rättigheterna för dem som tillhör de arabisk-israeliska och beduinska minoriteterna i landet. Vidare uppmanas kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att öka insatserna och vidareutveckla projekt i detta syfte.
84. Europaparlamentet välkomnar att direkta förhandlingar mellan palestinier och israeler återupptagits. Parlamentet betonar att det stöder en tvåstatslösning på grundval av gränserna från 1967 med ömsesidigt överenskomna markbyten och Jerusalem som huvudstad i båda stater. Parlamentet kritiserar och fördömer på nytt de ökande olagliga bosättningarna i kolonier på de ockuperade territorierna och uppmanar den israeliska regeringen att upphöra med bosättningsverksamheten och stoppa alla planerade projekt för att bygga nya bosättningar. Parlamentet påminner eftertryckligt om att byggandet av bosättningar utgör ett påtagligt hinder för såväl framgångsrika fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina som tvåstatslösningens genomförbarhet. Parlamentet påminner om EU:s riktlinjer för rätten för israeliska enheter och deras verksamheter inom de territorier som är ockuperade av Israel sedan juni 1967 att omfattas av bidrag, priser och finansieringsinstrument som bekostas av EU från och med 2014.
85. Europaparlamentet är bekymrat över Israels beslut att bryta förbindelserna med FN:s råd för mänskliga rättigheter och inte delta i FN:s allmänna periodiska översyn. Parlamentet uppmanar Israel att tillämpa FN:s barnkonvention, erkänna minderåriga som en särskild grupp och i synnerhet respektera palestinska minderårigas rättigheter utan diskriminering.
86. Trots att antalet palestinska fångar som har ådömts administrativt frihetsberövande minskade under 2012 uppmanar Europaparlamentet Israel att på nytt ta upp frågan om tillämpning av administrativt frihetsberövande och att upprätthålla respekten för standarder enligt internationell rätt när det gäller palestinska fångar, särskilt kvinnor och barn.
Jordanien
87. Europaparlamentet erkänner det förbättrade samarbetet mellan unionen och Jordanien, särskilt efter det att protokollet för Jordaniens deltagande i unionsprogram undertecknats, och de positiva framstegen i de politiska reformerna, särskilt inrättandet av valkommissionen och författningsdomstolen samt antagandet av en vallag.
88. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av politiska reformer i Jordanien. Parlamentet beklagar dock att man har vänt sig till militärdomstolar i ärenden som rör yttrandefriheten, vilket strider mot konstitutionen, att man har ändrat medie- och publikationslagen för elektroniska publikationer och att stärkandet av rättsväsendets oberoende har försenats.
89. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att finansiellt prioritera projekt som stöder demokratiska reformer och reformer av rättsväsendet, kampen mot korruption och humanitärt stöd åt flyktingar.
90. Europaparlamentet välkomnar Jordaniens aktiva roll inom konfliktlösningen i Mellanöstern och landets betydande insatser för att ta emot flyktingar från konflikten i Syrien. Enligt FN:s flyktingkommissariat fanns det den 8 oktober 2013 538 839 syriska flyktingar i Jordanien, inklusive oregistrerade flyktingar. Parlamentet skulle välkomna att Jordanien undertecknade FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning.
91. Europaparlamentet är djupt oroat över de effekter som den syriska krisen får för Jordanien och den farliga mättnadspunkt som landet närmar sig på grund av inströmningen av syriska flyktingar, vilket skulle kunna orsaka ny instabilitet i regionen med avseende på dess kapacitet och resurser för att ge familjer som flyr undan konflikten skydd och humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar EU att vara generös i sitt stöd till Jordanien för att landet ska kunna hantera de växande flyktingströmmarna och anta de oerhörda utmaningarna på hemmaplan, däribland ekonomisk instabilitet, inflation och arbetslöshet.
Libanon
92. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av handlingsplanen och beklagar den långsamma reformtakten, men är medvetet om att sammanhanget är instabilt, särskilt på grund av att konflikten i Syrien fortgår. Konflikten har påverkat Libanon mycket konkret, bl.a. i form av flyktingströmmar och importerade politiska motsättningar.
93. Europaparlamentet anser att unionens bistånd bör koncentreras till att stödja institutionerna och utveckla deras kapacitet, ge det humanitära stöd som behövs på grund av det växande antalet syriska flyktingar, förstärka rättsväsendet och dess oberoende samt erbjuda stöd vid gränserna. Parlamentet uppmanar Libanons parlament att återuppta sitt parlamentariska arbete som planerat och att anta vallagen så snart som möjligt.
94. Europaparlamentet noterar Libanons politik att förhålla sig neutral i den syriska konflikten och välkomnar landets insatser för att ta emot syriska flyktingar.
95. Enligt FN:s flyktingkommissariat finns det närmare en miljon syriska flyktingar i Libanon, inklusive oregistrerade flyktingar, och Europaparlamentet är djupt oroat över de effekter som den syriska krisen får för Libanon och den farliga mättnadspunkt som landet närmar sig på grund av inströmningen av syriska flyktingar, vilket skulle kunna orsaka ny instabilitet i regionen med avseende på dess kapacitet och resurser för att ge familjer som flyr undan konflikten skydd och humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar EU att vara generös i sitt stöd till Libanon för att landet ska kunna hantera de växande flyktingströmmarna och anta de oerhörda utmaningarna på hemmaplan, däribland ekonomisk instabilitet, inflation och arbetslöshet.
96. Europaparlamentet lovordar Libanons åtagande att ta emot och hjälpa syriska flyktingar, trots begränsade resurser och behovet att bibehålla jämvikten mellan de olika folkgrupperna i samhället, samt insatserna för att försöka begränsa konfliktens regionala effekter. Parlamentet beklagar dock att reformagendan har blivit lidande av denna situation och betonar vikten av en ny inkluderande vallag.
97. Europaparlamentet välkomnar Libanons roll när det gäller att ge skydd åt över en miljon syriska flyktingar, som tvingats lämna sina hem och sitt land. Parlamentet lovordar den libanesiska befolkningens rådighet när det gäller att underlätta mottagandet av flyktingar och ger på nytt de libanesiska myndigheterna sitt fulla stöd i deras fortsatta ansträngningar.
Libyen
98. Europaparlamentet uppmuntrar de libyska myndigheterna att stärka demokratiska reformer och åtgärder för stabilisering av säkerhetsläget och den politiska situationen. Parlamentet begär att förhandlingarna om undertecknande av ett associeringsavtal mellan unionen och Libyen ska återupptas så snart som möjligt för att stödja landet i reformarbetet. Parlamentet uppmanar Libyen att utarbeta och anta en handlingsplan.
99. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att samarbeta med andra internationella institutioner i området och komplettera deras arbete, i syfte att stödja Libyens arbete med att bygga upp sin demokrati.
100. Europaparlamentet betonar vikten av att bygga upp ett starkt och oberoende rättsväsen, uttrycker oro över människorättssituationen i Libyen och uppmanar till handling i kampen mot rasism och diskriminering av minoriteter.
101. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att koncentrera sitt stöd till främjande av det civila samhället och uppbyggnad av institutionerna i Libyen och utveckling av deras duglighet, utarbetande av en konstitution och kapacitetsbyggande samt utbildning av högre libyska tjänstemän och effektiva säkerhetsstyrkor (väpnade styrkor och polisstyrkor) som kan säkerställa fred och ordning i landet. Parlamentet betonar att EU också bör öka sina insatser för att bistå vid reformering av det libyska rättsväsendet och andra områden som oberoende medier, respekt för mänskliga rättigheter, nationell försoning och bekämpning av korruption för att tillgodose de behov som de libyska myndigheterna gett uttryck för, bl.a. i fråga om gränsförvaltning i södra Libyen, och för att säkerställa att migrationspolitiken respekterar grundläggande rättigheter.
102. Europaparlamentet välkomnar utplaceringen av EU:s GFSP-ledda gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) i Libyen för att hjälpa landet att säkra gränserna, vilket omfattar kort- och långsiktiga mål som kommer att bidra till konsolidering av staten och bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet, särskilt vapen- och människosmuggling, inte bara i Libyen utan även i regionen i stort. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se över uppdragets mandat och omfattning för att anpassa det till de enorma behov som finns på fältet. Parlamentet beklagar de långsamma förfarandena, särskilt med tanke på situationens allvar.
Marocko
103. Europaparlamentet välkomnar Marockos åtagande att fördjupa sina förbindelser med EU och till fullo utnyttja sin framskjutna partnerskapsstatus. Parlamentet anser att tillämpningen av konstitutionen, reformen av rättsväsendet och förstärkningen av de demokratiska institutionernas kapacitet samt stöd till det civila samhället, även på lokal nivå, insatsen för mänsklig utveckling för det marockanska folket och förhandlingen om ett ambitiöst, balanserat och ömsesidigt fördelaktigt djupgående och omfattande frihandelsavtal bör vara huvudinriktningen på unionens stöd till Marocko.
104. Europaparlamentet välkomnar förslaget att anta rådets beslut om genomförandet av handlingsplanen EU–Marocko som genomför den framskjutna ställningen (2013‑2017)(20).
105. Europaparlamentet välkomnar Marockos åtagande att genomföra de politiska reformerna. Parlamentet rekommenderar att den nya konstitutionen omgående tillämpas, tillsammans med en tidsplan för antagande av grundlagar och den nationella stadgan för reformen av rättsväsendet, och betonar i detta sammanhang att denna reform pågått i minst tre år med avsevärt finansiellt stöd från unionen. Parlamentet påminner om att genomförandet av politiska reformer, särskilt processen för fortsatt regionalisering, bör respektera kulturella, ekonomiska och sociala särdrag, men också bidra till Marockos utveckling och hjälpa till att konsolidera den demokratiska processen på lokal nivå.
106. Europaparlamentet gläder sig åt att den parlamentariska debatten i Marocko har tagit fart men beklagar att det i framstegsrapporten inte talas om några specifika verksamheter eller om det arbete som har utförts av den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Marocko.
107. Europaparlamentet uppmanar Marocko att främja jämställdhet, inrätta en myndighet för jämställdhet och bekämpande av diskriminering, ratificera konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och se över de familjerättsliga bestämmelserna om månggifte och äktenskap för minderåriga.
108. Europaparlamentet noterar det arbete som har utförts av det nationella människorättsrådet och efterlyser en förstärkning av de regionala avdelningarna med mänskliga och finansiella resurser så att de kan utföra och utveckla sina uppdrag.
Palestina
109. Europaparlamentet efterlyser ett verkligt genomförande av den nya handlingsplanen. Parlamentet välkomnar de framsteg som de palestinska myndigheterna gjort för att genomföra den aktuella handlingsplanen trots den mycket svåra situationen. Parlamentet välkomnar att direkta förhandlingar mellan israeler och palestinier återupptagits och betonar att direkta förhandlingar mellan parterna är det enda alternativet för att nå en tvåstatslösning.
110. Europaparlamentet upprepar än en gång behovet av en försoningsprocess inom Palestina, som EU, med vice ordföranden/den höga representanten som samordnare, bör kunna stödja och främja. Parlamentet uppmanar de palestinska politiska aktörerna att börja förhandla om en tydlig färdplan för president- och parlamentsval snarast möjligt. Parlamentet betonar att en verklig palestinsk försoning är nödvändig för att fredssamtalen mellan Palestina och Israel ska lyckas och avgörande för stabiliteten och den allmänna livskraften hos en palestinsk stat.
111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att prioritera stödet till åtgärder för institutionernas handlingsförmåga, förstärkning av rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, modernisering av den offentliga sektorn och projekt som syftar till att inkludera kvinnor och ungdomar i ekonomisk och politisk verksamhet.
Syrien
112. Europaparlamentet uttrycker största oro över den allt djupare krisen och användningen av kemiska vapen i Syrien och är bekymrat över det fortsatta våldet i det pågående inbördeskriget. Parlamentet uttrycker sin visar solidaritet med offren och deras familjer. Parlamentet anser att människorättsöverträdelser av en sådan omfattning inte får förbli ostraffade och kräver en kraftig reaktion från det internationella samfundet och unionen. Parlamentet betonar i detta avseende att man har ett ansvar att skydda civilbefolkningen. Parlamentet anser, med tanke på den förödande humanitära katastrofen i Syrien, att det internationella samfundet och unionen omedelbart måste prioritera att se till att det humanitära biståndet når fram till dem som behöver basvaror och bastjänster i Syrien och dess grannländer, särskilt Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet, och anser att särskild uppmärksamhet måste ges åt palestiniernas situation i Syrien.
113. Europaparlamentet uppmanar EU att vidta lämpliga och ansvarsfulla åtgärder beträffande en eventuell tillströmning av flyktingar till EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att övervaka den nuvarande situationen och utarbeta beredskapsplaner, inklusive möjligheten att tillämpa direktivet om tillfälligt skydd om och när situationen så kräver.
114. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över den förvärrade våldsamma krisen i Syrien och fördömer i de skarpaste ordalag användningen av kemiska vapen mot civila, vilket är ett brott mot internationell rätt. Parlamentet efterlyser än en gång en lämplig reaktion från FN:s säkerhetsråd och uppmanar EU och det internationella samfundet att visa en stark enad front och reagera kraftfullt mot denna allvarliga överträdelse av internationell rätt för att ta sitt ansvar att skydda den syriska civilbefolkningen. Parlamentet uppmanar unionen att stödja medlingsförsök som den andra Genèvekonferensen för att finna en lösning som respekterar det syriska folkets demokratiska strävanden. Parlamentet anser att avskräckande åtgärder måste ha tydliga och realistiska mål och bör ingå i en vidare politisk strategi för att tygla den syriska konflikten.
115. Europaparlamentet är övertygat om att en varaktig lösning på krisen i Syrien endast kan nås genom en politisk process. Parlamentet stöder därför alla insatser som görs för att genomföra den andra Genèvekonferensen och det arbete som utförs av vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton, medlemsstaterna och FN:s särskilda sändebud Lakhdar Brahimi för att nå framsteg i den andra Genèvekonferensen och i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet betonar vikten av att alla centrala aktörer i regionen och på annat håll görs delaktiga i detta arbete.
116. Europaparlamentet uttrycker oro över situationen för den kurdiska befolkningen i norra och nordöstra Syrien, som leder till ett stort antal flyktingar och hotar att skapa ytterligare instabilitet i regionen.
117. Europaparlamentet oroar sig över det ohållbara flyktingtrycket i Syriens grannländer samtidigt som finansieringen av det humanitära biståndet stöter på problem.
Tunisien
118. Europaparlamentet uttrycker oro över den ökade polariseringen av politiken i Tunisien. Parlamentet fördömer i de skarpaste ordalag de brutala morden på framstående politiska företrädare för oppositionen. Parlamentet betonar att yttrandefriheten, föreningsfriheten och mediefriheten måste garanteras.
119. Europaparlamentet välkomnar unionens och Tunisiens kraftfullare åtaganden, som framgår av handlingsplanen, och uppmanar båda sidor att anta denna plan. Parlamentet uppmanar den konstituerande nationalförsamlingen att fullborda en demokratisk konstitution som respekterar internationella människorättsavtal. Parlamentet efterlyser anordnande av fria och rättvisa val och beklagar utvidgningen av undantagstillståndet. Parlamentet anser att viktiga faktorer för att fullborda Tunisiens politiska övergång är antagande av en konstitution, som verkligen är grundad på demokratiska värden och respekt för mänskliga rättigheter enligt den tunisiska befolkningens önskemål, ett rättsväsende och en mediebransch som är fungerande och oberoende samt anordnande av nyval. Parlamentet uttrycker oro över de ökande rättegångarna mot journalister i Tunisien. Parlamentet välkomnar att man i förslaget till konstitution har tagit med en särskild artikel om barnets rättigheter, i linje med konventionen om barnets rättigheter, och rekommenderar inrättandet av en oberoende mekanism för att övervaka genomförandet.
120. Europaparlamentet uppmanar Tunisiens konstituerande församling att slutgiltigt anta konstitutionen och snarast möjligt utlysa val som övervakas av den högre oberoende valmyndigheten. Parlamentet anser att genomförandet av den framtida konstitutionen, reformen av rättsväsendet, medierna och presslagstiftningen samt förstärkningen av de demokratiska institutionernas och det civila samhällets kapacitet bör vara prioriterade insatsområden för unionens stöd.
121. Europaparlamentet uppmanar Tunisien att omedelbart inge ratificeringsinstrumenten och därmed dra tillbaka de sista reservationerna avseende konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt att införa lagstiftning som garanterar lika rättigheter och icke-diskriminering, inbegripet avkriminalisering av homosexualitet.
122. Europaparlamentet välkomnar det stärkta europeiska samarbetet med Tunisien genom fördubblingen av stödet och i synnerhet genom att detta stöd har gått till ekonomisk återhämtning och utveckling av mindre gynnade områden samt förstärkning av det civila samhället.
123. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att öka stödet till insatser för att, genom projekt för att utveckla infrastrukturen, göra regioner tillgängliga för åtgärder till förmån för sysselsättning, särskilt för ungdomar, för det civila samhället på regional nivå, och för reformering av den rättsliga sektorn i syfte att upprätta rättsstatsprincipen samtidigt som man respekterar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt för reformering av det sociala området (hälsovård, utbildning och social trygghet) med särskilt fokus på könsaspekter, jämlikhet och utsatta barn.
124. Europaparlamentet beklagar de försenade förhandlingarna om undertecknande av ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med Tunisien.
o o o
125. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, den parlamentariska församlingen Euronest, den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet samt generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet.
Den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2013
260k
45k
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar (2013/2134(INI))
– med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2012 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av 2012 års prioriteringar(1),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 14–15 mars 2013,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.2,
– med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(2),
– med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(3),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(4),
– med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(5),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(6),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(7),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har hotats, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(9),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 om den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750),
– med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013(10),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 Resultattavla för rättskipningen i EU: Ett verktyg för att främja effektiva domstolsväsen och tillväxt (COM(2013)0160),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2013 som åtföljer förslaget till 2013 års landsspecifika rekommendationer Europeiska planeringsterminen 2013: landsspecifika rekommendationer att ta EU ur krisen (COM(2013)0350),
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 29 maj 2013 om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta (COM(2013)0379), samt kommissionens förslag av den 29 maj 2013 till rådets rekommendationer till enskilda medlemsstater i Europeiska unionen,
– med beaktande av undersökningen Data for the evaluation of the European semester process from a gender equality perspective från 2012(11),
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0322/2013), och av följande skäl:
A. Den ekonomiska, sociala och finansiella krisen och statsskuldskrisen har inte ännu inte ebbat ut, och en balanserad, robust, stabil och integrerad ekonomisk och monetär union (EMU) är ett mål som fortfarande håller på att förverkligas.
B. Statsskuldskrisen i euroområdet har en betydande inverkan på såväl penningmarknaden i euroområdet som på eurosystemets extraordinära politiska åtgärder.
C. Kommissionens landsspecifika rekommendationer innehåller användbara och ingående insikter men behöver på det hela taget preciseras mer och förbättras för vissa medlemsstater, särskilt när det gäller balansen i de politiska lösningarna för alla politikområden. Det finns också ett visst utrymme för förbättringar när det gäller metoder för bedömning av nationella reformprogram och uppföljning av landsspecifika rekommendationer.
D. De små och medelstora företagen utgör fortfarande grundstommen i euroområdets ekonomi. De står för omkring 98 procent av alla företag i euroområdet, håller cirka tre fjärdedelar av euroområdets arbetstagare sysselsatta och genererar cirka 60 procent i mervärde.
E. Det är viktigt att skydda arbetsmarknadsparternas roll och respektera olika nationella tillvägagångssätt och instanser för lönebildning när den europeiska planeringsterminen genomförs.
F. Omedelbara åtgärder krävs på många områden, bland annat för att återställa långivningen till realekonomin och till små och medelstora företag, vilket inbegriper att utveckla alternativa finansiella resurser, göra affärsmiljön mer konkurrenskraftig, bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, återställa hållbarheten i de offentliga finanserna samt sträva efter effektiva EU-lösningar på arbetslöshet och därigenom skapa en fullt integrerad arbetsmarknad och även betydligt förbättra den sociala dimensionen av EMU.
G. Den demokratiska legitimiteten för den ekonomiska styrningen inom ramen för den europeiska planeringsterminen kräver verklig och övertygad respekt för parlamentariska befogenheter på EU-nivå och nationell nivå, liksom för kommissionens befogenheter i enlighet med fördragen och EU-lagstiftningen, mot tendensen till en alltmer ”avparlamentariserad” och mellanstatlig kultur i beslutsfattandet om den ekonomiska politiken på EU- och euroområdesnivå.
H. Att arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer är delaktiga är avgörande för att bedömningar av de sociala effekterna av krisens verkningar på lokal nivå ska kunna göras och lämpliga åtgärder vidtas.
I. Eftersom de nya bestämmelser som infördes genom lagstiftningspaketet för budgetövervakning redan har trätt i kraft har de landsspecifika rekommendationerna fått ökad betydelse nu när de nationella reformprogrammen och stabilitetsprogrammen måste vara förenliga med dem.
J. Även om rekommendationerna strikt har verkställts för medlemsstater som omfattas av ett program för finansiellt stöd är övriga medlemsstaters efterlevnad av de tidigare landsspecifika rekommendationerna låg.
K. I lagstiftningspaketet för budgetövervakning föreskrivs regler inom gemenskapsmetoden för medlemsstater i euroområdet som har hotats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras ekonomiska stabilitet.
L. Den inre marknaden och sammanhållningen inom EU måste säkras.
M. Ny teknik ger både arbetsgivare och anställda nya möjligheter när det gäller arbetsorganisationen, vilket kan främja bättre balans mellan arbete och fritid och därmed bättre integrering av kvinnorna på arbetsmarknaden.
N. Den 17 september 2013 höll parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor ett möte med nationella parlamentsledamöter för att diskutera genomförandet av de landsspecifika rekommendationer som rådet antagit i syfte att ta större hänsyn till deras effektivitet och potentiella spridningseffekter i EU.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens landsspecifika rekommendationer som antagits av rådet. Parlamentet påpekar att det finns utrymme för förbättringar. Parlamentet välkomnar att dessa rekommendationer är mer ingående än sina föregångare och ger fler insikter när det gäller medlemsstaternas ihärdighet för att uppfylla de skyldigheter de har åtagit sig tidigare. Parlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att en ”framgångsrik politik inte bara måste vara välutformad utan också måste finna politiskt och socialt stöd” och att EU och medlemsstaterna förutom finanspolitisk konsolidering behöver strukturreformer som leder till genuin, hållbar och socialt balanserad tillväxt, hållbar sysselsättning och stärkt konkurrenskraft, samtidigt som fler särskilda och brådskande åtgärder bör vidtas för att angripa de oacceptabelt höga arbetslöshetsnivåerna, särskilt bland ungdomar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att granska varje medlemsstatsrapports överensstämmelse med Europa 2020-målen, särskilt i fråga om fattigdomsbekämpning och sysselsättning, och att noggrant granska förhållandena och det ömsesidiga beroendet mellan olika politikområden.
2. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som flera medlemsstater har gjort och som har inneburit att deras förfaranden vid underskott har kunnat avslutas.
3. Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att ”underskottsländerna” behöver stimulera sin konkurrenskraft och att ”överskottsländerna”, där så är möjligt, behöver stimulera sin efterfrågan på ett proportionerligt och hållbart sätt så att de kan bidra till stabilitet och tillväxt i euroområdet.
4. Europaparlamentet anser att EU-ekonomin som helhet behöver stimulera sin konkurrenskraft i den globala ekonomin, i synnerhet genom att stärka konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna för att främja produktiviteten och lägre priser och genom att anpassa arbetskostnaderna till produktiviteten. Parlamentet betonar att EU inte kan konkurrera med enbart priser, utan även måste investera mer i forskning och utveckling, utbildning och kunskap samt i resurseffektivitet.
5. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och rådet har för avsikt att undvika att tillämpa metoden ”en storlek passar alla” i de landsspecifika rekommendationerna och därmed se till att rekommendationerna är finjusterade efter de nationella särdragen och behoven i den berörda medlemsstaten samtidigt som fokus behålls på en politik som ökar tillväxten och den finanspolitiska stabiliteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera de sociala konsekvenserna av de ekonomiska och strukturella reformplanerna och att säkerställa en genuin utvärdering av deras genomförande för en effektivare samordning och finjustering av olika politikområden.
6. Europaparlamentet påpekar att stater och finansinstitut uppvisar en ihållande sårbarhet i en miljö med låg tillväxt.
7. Europaparlamentet påpekar att kommissionen i endast 15 procent av de omkring 400 landsspecifika rekommendationerna har sett en betydande utveckling jämfört med tidigare år.
8. Europaparlamentet välkomnar att kommissionens rekommendationer inte riktas enbart till medlemsstater utan även till euroområdet som helhet. Parlamentet anser att rekommendationerna till medlemsstaterna i allt större utsträckning måste beakta det starka beroendet mellan EU:s ekonomier, särskilt inom euroområdet, och all relevant information i rapporten om förvarningsmekanismen.
9. Europaparlamentet betonar vikten av granskning och genomförande av de landsspecifika rekommendationerna, multilateral övervakning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt inbördes utvärderingar.
10. Europaparlamentet efterlyser en mer ingående undersökning av orsakerna till den stora och märkbara ökningen av de interna skillnaderna i konkurrenskraft, finanspolitisk konsolidering och ekonomiska resultat mellan medlemsstaterna, som har blivit följden av den gemensamma valutans funktion och i synnerhet skillnaderna i den gemensamma politikens effekter.
11. Europaparlamentet efterlyser en försiktig bedömning av indikatorerna för långsam återhämtning av tillväxten och rekommenderar också en närmare granskning av hållbarheten i de förbättringar som har konstaterats, särskilt i handels- och bytesbalansen och offentliga underskott samt framstegen med strukturreformerna. Parlamentet efterlyser också en närmare granskning av kvaliteten på de ekonomiska prognoserna, eftersom kommissionens tidigare prognoser oftast har reviderats nedåt. Parlamentet betonar behovet av att utforma stödprogram enligt konservativa snarare än optimistiska antaganden och scenarion i syfte att undvika kontraproduktiva och procykliska effekter.
12. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att införa nationella Europa 2020-mål i rekommendationerna till medlemsstater som deltar i ekonomiska anpassningsprogram och att ta adekvat hänsyn till de begränsningar som dessa anpassningsprogram medför i samband med uppfyllandet av sådana mål. Parlamentet begär också att programmens demokratiska legitimitet främjas och förstärks.
13. Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater har lämnat in lägesrapporter om Europa 2020-strategin, i vissa fall med specificering av vilka projekt som är kopplade till uppnåendet av målen. Alla medlemsstater uppmanas att ta med sådana rapporter i sina bidrag till den europeiska planeringsterminen för 2014. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram någon lägesrapport om Europa 2020-strategin och uppmanar kommissionen att lägga fram en sådan rapport varje år.
14. Europaparlamentet beklagar djupt att inga landsspecifika rekommendationer tar upp de effekter som beskattningen av arbete får för långsiktiga investeringar och denna beskattningsmodells effekter för skapandet av arbetstillfällen.
15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att EU:s konkurrenskraft inte kan och inte kommer att grundas enbart på kostnader. Parlamentet påpekar dessutom att det är viktigt att förbättra produktiviteten, bl.a. när det gäller kapital, resurser och energi, den sociala delaktigheten, investera i utbildning och livslångt lärande, forskning och innovation samt resurseffektivitet i överensstämmelse med Europa 2020-målen. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg mot Europa 2020-målen, särskilt på sysselsättningsområdet. Parlamentet vill se att det ovannämnda erkännandet på ett fullgott sätt speglas i de landsspecifika rekommendationerna till underskottsländerna, eftersom det är dessa medlemsstater som är i kritiskt behov av att öka sin konkurrenskraft.
16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens landsspecifika rekommendationer om miljöskatten och dess potential att skapa nya arbetstillfällen och uppmanar kommissionen att beakta detta i sin kommande årliga tillväxtöversikt. Parlamentet understryker de positiva effekterna för budgeten, sysselsättningen, det sociala området samt miljön av att skifta beskattningen från arbete till miljö.
17. Europaparlamentet beklagar förseningarna med genomförandet av de 120 miljarder euro för den europeiska tillväxt- och sysselsättningspakten som godkändes i juni 2012, av initiativet om projektobligationer som inleddes i november 2012 och av EIB:s ytterligare investering på 180 miljarder euro. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att undersöka och skyndsamt undanröja hindren för genomförandet av dessa initiativ.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram lagstiftningsförslag som syftar till att skapa en genuin konvergensprocess inom ramen för den europeiska planeringsterminen baserat på Europa 2020-målen och som inbegriper stimulansåtgärder för att stödja medlemsstaterna i genomförandet av strukturreformer, såsom ett konkurrenskrafts- och konvergensinstrument samt bestämmelser om förhandssamordning av den ekonomiska politiken som bygger på gemenskapsmetoden.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom konkurrenskrafts- och konvergensinstrumentet ta med ekonomiskt stöd till strukturreformer i områden som blockerar den ekonomiska dynamiken och effektiviteten.
20. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen använder den flexibilitet som erbjuds av den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten till att förlänga tidsfristerna för korrigering av allt för stora underskott inom sju förfaranden. Parlamentet noterar att denna förlängning kommer att göra det lättare för dessa länder att genomföra de strukturreformer som de behöver. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att innehållet och tidsplanen för den finanspolitiska anpassningen anpassas till varje lands särdrag och, särskilt i länder med underskott, utnyttja den ovannämnda flexibiliteten och EU:s struktur- och investeringsfonder, sunda och hållbara strukturreformer fullt ut samt identifiera investeringar (särskilt i de landsspecifika rekommendationerna) som är viktiga för att öka konkurrenskraften. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att den redan i samband med årets bedömning av genomförandet av budgeten och analysen av de nationella budgetarna för 2014 kommer att på vissa villkor försöka ge utrymme för icke-återkommande offentliga investeringsprogram med bevisad effekt på de offentliga finanserna, särskilt inom den preventiva aspekten för stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som EU:s ramverk för finanspolitisk tillsyn respekteras fullt ut. Parlamentet ser fram emot kommissionens meddelande om den konkreta operativa ramen, som inom kort förväntas presenteras för parlamentet, i enlighet med förklaringen som är bifogad till lagstiftningspaketet.
21. Europaparlamentet noterar meddelandet om en harmoniserad ram för utkast till budgetplaner och rapporter om emissioner av statspapper inom euroområdet, som antogs av kommissionen som riktlinjer inom ramen för förordning (EU) nr 473/2013. Parlamentet ser fram emot den kommande ekonomiska dialogen med kommissionen om innehållet i dessa riktlinjer.
22. Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna för rapportering om hur åtgärderna i utkastet till budgetplaner beaktar de landsspecifika rekommendationerna, målen i Europa 2020-strategin, riktlinjerna för rapportering om den förväntade fördelningseffekten av de viktigaste åtgärderna på utgifts- och inkomstsidan såväl som uppgifter om allmänna offentliga utgifter per ändamål. Parlamentet betonar att dessa riktlinjer kommer att underlätta övervakningen av de finanspolitiska åtgärder som vidtas för att uppnå de nationella Europa 2020-målen.
23. Europaparlamentet ser fram emot att ta del av kommissionens och medlemsstaternas parametrar och metodologiska referenser, som överenskommits inom ramen för lagstiftningspaketet, bland annat de finanspolitiska multiplikatorbedömningar som ligger till grund för deras makroekonomiska utsikter.
24. Europaparlamentet noterar att den senaste löneutvecklingen i överskottsländerna bidrar till större efterfrågan och dessutom får positiva spridningseffekter i övriga EU. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att överskottsländer med tillräckligt finanspolitiskt utrymme har en roll att spela i övervinnandet av den rådande krisen, inte bara genom att sänka skatterna och socialförsäkringsavgifterna utan också genom löneutveckling för att stimulera en hållbar inhemsk efterfrågan samtidigt som den internationella konkurrenskraften beaktas. Överskottsländerna skulle också kunna främja nya tillväxtvänliga investeringsmöjligheter, särskilt genom investeringar i utbildning, forskning och utveckling, energi och infrastruktur, modernisera sin sjukvård och sina pensionssystem och öppna sin tjänstesektor. Parlamentet betonar betydelsen av de positiva spridningseffekter som dessa åtgärder kommer att få i hela EU, särskilt när de genomförs av de största ekonomierna i unionen.
25. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utveckla en verklig industripolitik grundad på stärkt konkurrenskraft och innovation som är inriktad på att återställa EU:s industriella konkurrenskraft och trappa ner på politik som leder till att företag måste flytta utanför EU. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att utveckla en samstämmig utrikeshandelspolitik för EU, som bygger på gemensamma miniminormer, särskilt när det gäller sociala och miljörelaterade frågor. Parlamentet anser att det endast är genom att förvalta sitt gränssnitt mot globalisering på ett intelligent sätt som EU kan garantera tillväxt, sysselsättning, konsumentskydd, efterlevnad av internationella och europeiska rättsakter och normer för mänskliga rättigheter och, för flera medlemsstater, den rekommenderade successiva omfördelningen av resurser bort från sektorer som inte är exponerade för handel till sektorer som är exponerade för handel.
26. Europaparlamentet lovordar kommissionens uttalande att medlemsstaternas och EU:s stimulansåtgärder bör ägna mer uppmärksamhet åt reformernas fördelningseffekter och uppmanar kommissionen att göra en ingående bedömning i förväg av både de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av alla nya rekommenderade reformer och att dra alla nödvändiga slutsatser från tidigare rekommendationer, inklusive de som lämnats till medlemsstater som har program för finansiellt stöd.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att fullborda EMU, i enlighet med parlamentets rekommendation i sin resolution av den 20 november 2012 Mot en verklig ekonomisk och monetär union. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i detta syfte fastställa en separat resultattavla för den sociala dimensionen av EMU. Parlamentet föreslår att man i samband med de fördjupade granskningarna inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser regelbundet skulle kunna granska sysselsättnings- och socialpolitiken för att identifiera sådan politik som minskar de sociala problemen och ökar sysselsättningen. Parlamentet anser att detta utökade övervakningssystem skulle bidra till en effektivare samordning av politiken i syfte att kartlägga och lösa stora problem i ett tidigt skede och till bättre integrering av sysselsättningsrelaterade och sociala frågor i det allmänna politiska landskapet.
28. Europaparlamentet instämmer i att ECB:s insatser, som gjordes utöver strukturreformerna och konsolideringen av de offentliga finanserna, ”på ett avgörande sätt bidragit till stabiliteten inom euroområdet”. Parlamentet medger att dessa insatser har minskat de ohållbart höga finansieringskostnaderna för vissa medlemsstater genom programmet för värdepappersmarknaderna och tillhandahållit likviditetssäkerhet för statspappersmarknaderna genom direkta monetära transaktioner, förhindrat en kollaps i banksektorn och bidragit till att bryta kopplingen mellan bankerna och staten, begränsa spekulationen i statspapper och tillfälligt minska överdrivna spreadar. Parlamentet anser dock att bristen på hållbar tillväxt samt höga (och fortfarande stigande) nivåer av privat och offentlig skuldsättning i många medlemsstater innebär att det krävs en ”omsorgsfullt styrd process för minskad skuldsättning”. Parlamentet är enigt med kommissionen om att förbättringar för banksektorn även fortsättningsvis måste prioriteras. Parlamentet välkomnar att kommissionen, i enlighet med sitt åtagande gentemot parlamentet i förklaringen som är bifogad till lagstiftningspaketet, inrättat en expertgrupp ledd av Gertrude Tumpel-Gugerell som ska fördjupa analysen av och grundligt bedöma möjligheten att delvis ersätta nationell emission av skuldebrev med gemensam emission i form av en skuldinlösenfond och euroväxlar, med tanke på de olika alternativens för- och nackdelar. Parlamentet ser fram emot rapporten från expertgruppen.
29. Europaparlamentet betonar att finansieringen av realekonomin, och i synnerhet av små och medelstora företag, inte har återställts i EU:s randområden. Parlamentet påpekar att stora skillnader i tillgången till finansiering ytterligare tenderar att öka inre klyftor i EU och i euroområdet i synnerhet och snedvrida den inre marknaden genom olika konkurrensvillkor. Parlamentet påminner om att bankernas sanering av sina portföljer är en förutsättning men betonar att de negativa ekonomiska utsikterna endast delvis motiverar sådana restriktiva kreditåtstramningar. Parlamentet efterlyser en nära övervakning av tillämpningen av nya bestämmelser om ansvarstagande och om banksektorns praxis i fråga om finansiering av realekonomin, särskilt för ekonomiskt lönsamma små och medelstora företag. Parlamentet erkänner i detta sammanhang den viktiga roll som de nya innovativa finansiella instrumenten kan spela i olika EU-program och i sammanhållningspolitiken när det gäller att främja offentliga och privata investeringar och uppmanar eftertryckligen kommissionen att garantera rättslig klarhet och insyn i genomförandet av nya finansiella instrument i ett tidigt skede och innan programplaneringsperioden 2014–2020 börjar. Parlamentet efterlyser en utökad analys och kontroll av skuggbanksektorn och dess effekter på realekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera arbetet med alternativa och diversifierade finansieringskällor för små och medelstora företag, särskilt genom finansmarknaderna, EU:s struktur- och investeringsfonder, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och offentliga utvecklingsbanker.
30. Europaparlamentet betonar att de olika finansiella aktörernas tillbakadragande från de nationella marknaderna tyder på att de försvagats av fragmenteringen av den inre marknaden genom alltför hög koncentration, vilket blockerar interbankmarknaden och motverkar den inre marknadens fördelar såsom riskspridning och ökade möjligheter.
31. Europaparlamentet poängterar behovet att fortsätta programmen för att utveckla entreprenörsandan hos unga genom upprättandet av särskilda entreprenörsskolor för unga samt öka tillgången till EU-finansiering och affärsrådgivning.
32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag för att skapa en gemensam rekonstruktionsmekanism (inbegripet en gemensam EU-myndighet och en industrifinansierad gemensam EU-fond), vilket är väsentligt för att fullborda bankunionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och parlamentet att snabbt enas om inrättandet av den gemensamma rekonstruktionsmekanismen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att skyndsamt slutföra förhandlingarna med parlamentet om direktivet om insättningsgarantisystem och direktivet om återhämtning och rekonstruktion av banker (som förhandlas parallellt).
33. Europaparlamentet efterlyser att direkt bankrekapitalisering genom Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) görs tillgänglig så snart den gemensamma tillsynsmekanismen trätt i kraft enligt vad som meddelades av euroområdets stats- och regeringschefer i juni 2012. Eftersom det brådskar att få en gemensam rekonstruktionsfond som komplement till den gemensamma tillsynsmekanismen, stöder parlamentet ett omedelbart införande av en spärrmekanism med en återbetalningsperiod för industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att anpassa Europeiska stabilitetsmekanismen till unionens regelverk samtidigt som Europaparlamentets omfattande demokratiska ansvarstagande säkerställs.
34. Europaparlamentet välkomnar den handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande och rekommendationerna om åtgärder för att uppmuntra alla EU-medlemsstater och tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor och motverka aggressiv skatteplanering som antogs den 6 december 2012. Parlamentet påminner om sin resolution av den 21 maj 2013 om kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis, som innehåller kompletterande nödvändiga åtgärder som ska vidtas på områdena skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteparadis. Parlamentet betonar att en rättvist delad börda kräver en förstärkt strategi för skattebedrägerier och skatteundandragande. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta åtgärder och anta en omfattande strategi för konkreta lagstiftningsåtgärder för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande och uppmanar rådet att tydligt stödja alla stoppade eller oavslutade ärenden som rör beskattning.
35. Europaparlamentet uppmanar rådet att slutföra förhandlingarna om skatt på finansiella transaktioner, verka för att den skyndsamt införs i hela EU och att på sin dagordning skyndsamt ta upp åtgärder för att undanröja skatteklyftorna, ta itu med skatteparadis och arbeta på konvergens av skattesystemen inom EU.
36. Europaparlamentet anser att införandet av skatten på finansiella transaktioner, som ska genomföras genom ett stärkt samarbete, bör betraktas som ett första steg mot ett införande på global nivå.
37. Europaparlamentet efterlyser en fullständig och skyndsam tillämpning av de båda lagstiftningspaketen för budgetövervakning, i syfte att omforma det tillfälliga trojkasystemet till en rättsligt sund struktur i enlighet med unionslagstiftningen, under iakttagande av demokratiskt ansvarsutkrävande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen trojkan att se över sin kommunikationsstrategi som gång på gång har visat sig vara katastrofal. Parlamentet betonar att ett rent EU-system skulle vara att föredra på medellång sikt och att kommissionen bör utarbeta förslag för hur trojkamodellen kan omformas på ett tillfredsställande sätt.
38. Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, i sina kommentarer till parlamentet av den 1 februari 2012 bekräftade att driften av Europeiska stabilitetsmekanismen kommer att vara föremål för Europaparlamentets kontroll. Parlamentet ser mot bakgrund av detta fram emot förhandlingen om ett arrangemang med Eurogruppen som bland annat kan ge möjlighet att anordna utfrågningar och ställa skriftliga frågor till den verkställande direktören och rådet för Europeiska stabilitetsmekanismen.
39. Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen inte på något vis får äventyra Europaparlamentets och de nationella parlamentens befogenheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa korrekt formell medverkan av Europaparlamentet i alla steg i processen för den europeiska planeringsterminen för att öka legitimiteten i beslut som berör alla medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att öka processens synlighet.
40. Europaparlamentet betonar behovet av att öka det demokratiska ansvarsutkrävandet till Europaparlamentet och de nationella parlamenten och för viktiga inslag i driften av euroområdet, exempelvis Europeiska stabilitetsmekanismen, Eurogruppens beslut samt övervakningen och utvärderingen av program för finansiellt stöd. Mot bakgrund av detta uppmanar parlamentet kommissionen att genomföra och offentliggöra en intern efterhandsutvärdering av sina rekommendationer och sin delaktighet i trojkan.
41. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att aktivt engagera sina nationella parlament, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i processen för den europeiska planeringsterminen som helhet och i synnerhet i utarbetandet av, diskussionen om och övervakningen och utvärderingen av sina nationella reformprogram. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa denna medverkan. Parlamentet betonar att alla berörda parters engagemang i utvecklingen av de nödvändiga reformerna är avgörande för reformernas fullbordande och framgång.
42. Europaparlamentet betonar vikten av dialog mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten för att uppnå en fullt fungerande process för den europeiska planeringsterminen och den nödvändiga nivån av demokratiskt ansvarsutkrävande för alla som deltar. Parlamentet betonar nyttan av Europaparlamentets vecka om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken (EPW 2013).
43. Europaparlamentet beklagar att rådets ståndpunkt om de landsspecifika rekommendationerna som föreslås av kommissionen inte har offentliggjorts i realtid. Parlamentet beklagar att Europeiska rådets behandling av rådets ståndpunkt om de landsspecifika rekommendationerna inte har offentliggjorts i realtid.
44. Europaparlamentet betonar att man bör göra en tydlig åtskillnad mellan EU:s och medlemsstaternas befogenheter och att Europaparlamentet bär ansvaret på unionsnivå. Parlamentet kräver att parlamentet ska garanteras en motsvarande demokratisk kontroll och ansvarighet när nya befogenheter överförs eller skapas på unionsnivå eller när nya unionsinstitutioner inrättas.
Sektorsbidrag till den europeiska planeringsterminen 2013
Sysselsättning och socialpolitik
45. Europaparlamentet anser att kommissionens erkännande av att man måste sänka skatten på arbete och i stället främja andra inkomstkällor är ett positivt steg som kommer att påskynda den finanspolitiska konsolideringen på en rättvisare grund.
46. Europaparlamentet inser att de landsspecifika rekommendationerna är särskilt viktiga i år, eftersom medlemsstaterna beslutar om sina investeringsprioriteringar för sammanhållningspolitiken inom nästa fleråriga budgetram. I detta sammanhang vill parlamentet att EU-anslagen i ökad utsträckning fokuseras på alla prioriterade områden i Europa 2020-strategin, särskilt genom tillväxt- och sysselsättningspolitiken, däribland på att bekämpa ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten och på att skapa varaktiga och trygga arbetstillfällen som omfattas av obligatoriska socialförsäkringsavgifter och där lönerna är skäliga. Parlamentet oroas av de tilltagande sociala och ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna.
47. Europaparlamentet noterar att åtskilliga medlemsstater har antagit viktiga arbetsmarknadsreformer som syftar till att göra arbetsmarknaden smidigare genom att införa mer intern och extern flexibilitet, minska segmenteringen och underlätta byte av anställning. Parlamentet understryker att arbetsmarknadsreformerna bör genomföras med tillräckligt samförstånd mellan arbetsmarknadens parter.
48. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i sina politiska riktlinjer och landsspecifika rekommendationer garantera att den flexibilitet som krävs på arbetsmarknaden vägs mot tillräckliga sociala trygghetsnivåer av det slag som är kännetecknande för den europeiska sociala marknadsekonomin och att arbetsmarknadsreformer lägger stor vikt vid att främja höga sysselsättningsnivåer, kvalitet i arbetet, förbättra hanteringen av sociala risker, förbättra inkluderingen av utsatta grupper på arbetsmarknaden, minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, göra det lättare att förena arbete och familjeliv, främja jämställdheten, främja en god arbetsmiljö, stärka rättigheterna för arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden och förbättra det sociala skyddet för egenföretagare.
49. Europaparlamentet noterar att alla medlemsstater har fått rekommendationer avseende sysselsättningsgraden. De medlemsstater där sysselsättningsgraden är låg uppmanas att i samråd med arbetsmarknadens parter lansera fler aktiva, heltäckande och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder, t.ex. utbildning och arbetsförmedling, samt genomföra fler reformer för att underlätta tillgången till anställningar av hög kvalitet, göra det lättare att förena arbete och privatliv, förhindra alltför tidigt utträde från arbetsmarknaden, förbättra konkurrenskraften och bekämpa segmentering av arbetsmarknaden samt anpassa arbetstagarnas färdigheter efter arbetsmarknadens krav.
50. Europaparlamentet påpekar att situationen för unga arbetslösa är särskilt oroande och att det krävs snabba åtgärder. Parlamentet efterlyser en europeisk pakt för ungdomars sysselsättning, som leder till att de åtgärder som länge har varit beslutade verkligen genomförs och som innebär nya medel och åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, för att minska antalet unga som varken arbetar eller deltar i en utbildning, liksom fattigdomen bland unga, och därvid beaktar de kvalitativa aspekterna av anständigt arbete med full respekt för grundläggande arbetsnormer.
51. Europaparlamentet ser fram mot tidigareläggningen av sysselsättningsinitiativet för unga, i enlighet med uppmaningen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor via dess ändringsförslag till de landsspecifika rekommendationerna.
52. Europaparlamentet välkomnar att rådet har antagit ungdomsgarantin och att 6 miljarder euro har öronmärkts för sysselsättningsinitiativet för unga i nästa fleråriga budgetram. Medlemsstaterna uppmanas att omgående införa ungdomsgarantiprogram och använda de tillgängliga resurserna på ett effektivt sätt samt koncentrera insatserna på de mest utsatta.
53. Europaparlamentet välkomnar att dessa medel kan användas under de två första åren av den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att detta belopp dock är otillräckligt för att varaktigt bekämpa ungdomsarbetslösheten och att det endast bör utgöra ett första delbelopp.
54. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta arbetet med insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning för att hjälpa medlemsstaterna med de högsta ungdomsarbetslöshetsnivåerna att omfördela EU:s strukturfondsmedel enligt den fleråriga budgetramen för 2007–2013 så att de inriktas på unga personer. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att vidareutveckla Eures, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, genom att intensifiera och bredda dess verksamhet och särskilt främja ungdomars rörlighet. Rörligheten måste dock vara frivillig, och ovanstående får inte leda till att ansträngningarna att få fram arbetstillfällen och utbildningsplatser på hemorten minskar.
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en kvalitetsram för praktikplatser, med bland annat kriterier för ordentlig ersättning, utbildningsmål, arbetsvillkor samt arbetsmiljöstandarder. Kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska arbetsmarknadsparterna uppmanas att genomföra alliansen för lärlingsutbildning på ett ambitiöst sätt.
56. Europaparlamentet anser, med tanke på den stora mängden arbetstagare, särskilt unga arbetstagare, som lämnar sina hemländer för att söka sig till andra länder i EU i hopp om att hitta ett arbete, att det är viktigt att snabbt se över EU:s lagstiftning för att garantera överföring av förvärvade pensionsrättigheter och, för en period på minst tre månader, fortsatt arbetslöshetsunderstöd under sökandet efter arbete i en annan medlemsstat. Parlamentet välkomnar att den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) har förbättrats och vill att det utformas en särskild strategi för denna under medverkan av medlemsstaterna.
57. Europaparlamentet välkomnar att vissa landsspecifika rekommendationer för första gången tar upp den särskilda situationen avseende fattigdom i medlemsstaterna. Parlamentet är starkt kritiskt till att inga landsspecifika rekommendationer specifikt tar upp fallet med arbetsmarknader från vilka kvinnor är utestängda och där inga åtgärder planeras för att inkludera dem.
58. Europaparlamentet betonar att det behövs särskilda åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för kvinnor, äldre arbetstagare och arbetstagare med funktionsnedsättningar genom att se till att det finns effektiva incitament för att återvända till och stanna kvar i arbete. Parlamentet påminner om att kvalitet, rimliga priser och tillgänglighet till tjänster som förskola, barnomsorg och äldreomsorg spelar en avgörande roll.
59. Europaparlamentet betonar att de långtidsarbetslösa bör stödjas genom skapandet av arbetstillfällen och integrerade satsningar för aktiv inkludering, inklusive positiva aktivitetsincitament, såsom personlig vägledning och program ”från bidrag till arbete”, adekvata välfärdssystem och tillgång till kvalitativa tjänster som kan hjälpa dem att återknyta kontakterna med arbetsmarknaden och hitta arbeten av god kvalitet.
60. Europaparlamentet påminner om den bristande överensstämmelsen mellan erbjudna kvalifikationer och erbjudna anställningar samt den brist på arbetskraft som råder inom många regioner och sektorer, och den oförmåga som vissa utbildningssystem har visat när det gäller att ta hänsyn till efterfrågan på marknaden och arbetstagarnas behov. Parlamentet välkomnar de reformer av yrkesutbildningen och den allmänna utbildningen som många medlemsstater har genomfört för att anpassa kunskaper och kompetens till arbetsmarknadens och framtida arbetstagares behov, särskilt när det gäller ungdomar. Parlamentet betonar i detta sammanhang fördelarna med utbildningssystem där utbildning varvas med praktik. Nästan alla medlemsstater behöver vidta ytterligare åtgärder och ytterligare investera i utbildning, forskning, innovation och utveckling.
61. Europaparlamentet noterar att man förutom en reform av utbildningssektorn också behöver en långfristig, hållbar och kriteriebaserad invandringsstrategi för att tillgodose bristen på utbildade personer och motverka den demografiska utvecklingen.
62. Europaparlamentet noterar att krisen har haft allvarliga och ihållande effekter för arbetslöshetsnivåerna och den sociala situationen i medlemsstaterna, vilket har lett till en ohållbar ökning av fattigdom och social utestängning, inklusive barnfattigdom, bostadslöshet, sociala skillnader, fattigdom bland förvärvsarbetande samt ohållbara skuldnivåer i hushållen. Medlemsstaterna uppmanas med anledning av detta att förstärka skyddsnäten och se till att de välfärdssystem som vänder sig till de drabbade fungerar effektivt samt att investera i förebyggande åtgärder.
Budgetpolitiken
63. Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten, trots sin alltför anspråkslösa storlek i absoluta och relativa termer jämförd med unionens ekonomiska välstånd, tack vare sin roll som katalysator för investeringar har ett viktigt mervärde som ett verktyg för att främja uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin.
64. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll i och bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela unionen. I detta hänseende och med vederbörlig hänsyn till den gemensamma förklaring som undertecknades av parlamentet, rådet och kommissionen i december 2012 och parlamentets resolution av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, uppmanar parlamentet rådet att till fullo anta samtliga ändringsbudgetar för 2013 som lagts fram av kommissionen och som ännu kan komma att behövas under årets lopp, i syfte att avsluta den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen med en ren balansräkning.
65. Europaparlamentet upprepar att den kompromiss som nåddes vid Europeiska rådets möte den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte överensstämde med parlamentets önskemål. Parlamentet framhåller att en överenskommelse om en sådan låg nivå endast skulle kunna godtas enligt de villkor som anges i parlamentets resolution av den 3 juli 2013.
66. Europaparlamentet är övertygat om att ett trovärdigt bidrag från EU för att få slut på den aktuella krisen måste utgå ifrån en grundläggande ändring av sättet att finansiera EU-budgeten så att utvecklingen går mot verkliga egna medel.
67. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att i god tid fatta beslut om sin nationella programplanering för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, i syfte att undvika dröjsmål för utnyttjandet av dessa fonder, vilka är avsedda att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen.
68. Europaparlamentet betonar vikten av vetenskap och innovation för den strategiska utvecklingen av konkurrenskraften och därmed för skapandet av nya arbetstillfällen på europeisk nivå, för att övervinna den ekonomiska och finansiella krisen.
Den inre marknaden
69. Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning och att vi inte klarar oss utan den om vi ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Denna potential är dock fortfarande outnyttjad i många avseenden.
70. Europaparlamentet påminner om att hela den ekonomiska potentialen hos servicesektorn och dess potential för arbetstillfällen inte är uttömd. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt och korrekt genomförande av EU:s tjänstedirektiv samtidigt som man slår vakt om åtagandena i samband med offentliga tjänster för att garantera allmän tillgång till kvalitativa tjänster till rimlig kostnad för alla. Medlemsstaterna bör särskilt investera i sociala tjänster av god kvalitet. Parlamentet framhåller samtidigt att lönerna och de sociala standarderna måste upprätthållas inom alla områden. Medlemsstaterna uppmanas att avlägsna hinder inom detaljhandelssektorn och överdrivna restriktioner för de fria yrkena och reglerade yrkeskategorier. Samtidigt bör man undanröja hindren för arbetstagarnas fria rörlighet, så att rörligheten kan öka och EU:s humankapital utnyttjas optimalt.
71. Europaparlamentet ser positivt på att den årliga tillväxtöversikten i den europeiska planeringsterminen för 2013 nu för första gången stöds av en rapport om den inre marknadens integration.
72. Europaparlamentet beklagar dock att de landsspecifika rekommendationerna för 2013 inte i tillräcklig utsträckning tar upp potentialen till tillväxt, förtroende bland konsumenterna och sysselsättning genom ett korrekt genomförande och genomdrivande av reglerna för den inre marknaden, trots de starka belägg som finns för den inre marknadens betydelse för att övervinna krisen.
73. Europaparlamentet stöder betoningen på undanröjandet av omotiverade restriktioner och hinder för tillträde till tjänstesektorn i årets landsspecifika rekommendationer. De berörda medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att noga beakta rekommendationerna och att snarast avskaffa hindren för den inre marknadens tillväxt.
74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera styrningen av den inre marknaden i sin nästa årliga tillväxtöversikt och i den europeiska planeringsterminen för 2014, och att i nästa omgång landsspecifika rekommendationer ta fullständig hänsyn till nyckelområdena för tillväxt – vilka identifierats som tjänstesektorn, energisektorn, transportsektorn och den digitala inre marknaden – liksom de åtgärder som ingår i inremarknadsakterna I och II.
75. Europaparlamentet beklagar att bristen på nationella och europeiska investeringar hindrar uppnåendet av de prioriterade målsättningarna på nyckelområdena energi, transport och den digitala marknaden, såsom anges i rapporten Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013.
76. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i väntan på detta intensifiera sina insatser för att genomföra lagstiftningen för den inre marknaden och att övervaka detta genomförande, bland annat genom regelbundna gemensamma marknadskontroller.
77. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stärka styrningen av den inre marknaden genom att inrätta en årlig förvaltningscykel för den inre marknaden som en specifik del av den europeiska planeringsterminen, omfattande resultattavlan för den inre marknaden, en årsrapport om den inre marknadens integration inom ramen för den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna, nationella handlingsplaner som syftar till att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden samt särskilda landsspecifika rekommendationer.
78. Europaparlamentet är mycket oroat över den bestående osäkerhet som råder bland privata investerare, deras brist på förtroende och deras ovilja att investera, särskilt som en konsekvens av produktivitetsstandarder med en bestående fragmentering av den inre marknaden och förändringar inom industripolitiken. Parlamentet beklagar att det som en konsekvens av krisen råder en atmosfär med lågt förtroende, som leder till att både privata investerare och finansinstitut är mycket motvilliga att ta risker samt påminner om att arbetet med att förstärka banksektorn bör fortstätta.
Regionalpolitik
79. Europaparlamentet är mycket oroat över att de offentliga och privata investeringarna i den produktiva ekonomin väsentligt har minskat, särskilt på lokal och regional nivå. Parlamentet anser att det behövs avgörande åtgärder för att reformera produkt– och arbetsmarknaderna, anta en försiktig lönepolitik och basera den framtida tillväxtmodellen på innovation och flytta produktionen till verksamheter med stort mervärde. Parlamentet anser att en hållbar ekonomisk politik kräver mycket fördelaktiga villkor för nyetableringar av företag. Parlamentet uttrycker sin fasta övertygelse om att struktur- och investeringsfonderna är av avgörande betydelse för att förhindra och mildra eventuella brister avseende ovannämnda aspekter och för att främja offentliga investeringar. Parlamentet framhåller möjligheter som medlemsstaterna skulle kunna utnyttja för att stödja offentliga investeringar från strukturfonderna genom att medge en viss flexibilitet i de förfaranden som styr dessa fonder, t.ex. genom att höja samfinansieringsnivåerna för de medlemsstater som deltar i ett saneringsprogram och erhåller EU-stöd eller genom att förlänga bestämmelsen om återtagande med ett år för alla medlemsstater under programperioden 2007–2013 (på samma sätt som kommer att ske under programperioden 2014–2020).
80. Europaparlamentet anser att de regionala och lokala myndigheterna bör göras mer delaktiga i planeringen och genomförandet av de berörda programmen, särskilt i Europa 2020-strategin, för att skapa en starkare känsla av eget ansvar i insatserna för att uppnå målen på alla nivåer och öka förståelsen på gräsrotsnivå för målen och resultatet.
Kvinnors rättigheter och jämställdhet
81. Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika rekommendationerna om åtgärder för att förbättra barnomsorgen, avskaffa de hinder som gör det mindre attraktivt för andraförsörjare att arbeta, harmonisera den lagstadgade pensionsåldern för män och kvinnor, öka möjligheterna att förena arbete och familjeliv, särskilt genom att förbättra tillgången till ny teknik och till utbildning i denna teknik, och avskaffa de könsrelaterade klyftorna och pensionsklyftorna. Parlamentet är oroat över att många av dessa rekommendationer redan framfördes 2012, vilket visar på ett bristande genomförande i medlemsstaterna.
82. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör öka andelen barn eller ungdomar i utbildningssystemen och i högre grad fokusera på problemet med avbruten skolgång, särskilt genom att samla in information om de främsta orsakerna till avbruten skolgång så att förebyggande åtgärder kan antas och genomföras.
83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen beakta jämställdhetsrelaterade mål i de nationella sysselsättningsprogrammen, och särskilt uppmärksamma kvinnor som tar hand om äldre personer, ensamma mödrar och kvinnor med barn som har funktionshinder. Parlamentet kräver vidare att man uppmärksammar problemet med avbruten skolgång, med hänsyn till det kraftigt stigande antalet barn som lämnar skolan mellan 10 och 16 års ålder och den förlust av resurser som detta helt klart innebär för EU som helhet.
84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande årliga tillväxtöversikt ta upp frågan om specifika politiska riktlinjer för att minska orättvisorna mellan könen, vilka framför allt skulle inbegripa riktlinjer för att avskaffa könsrelaterade löneskillnader, som ofta leder till att kvinnor hamnar under fattigdomsgränsen i ett senare skede i sina liv, och könsrelaterade pensionsskillnader, öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och bekämpa könssegregering på arbetsmarknaden eftersom EU:s framtida ekonomiska välstånd i hög grad beror på unionens förmåga att till fullo utnyttja sina arbetskraftsresurser.
85. Europaparlamentet framhäver betydelsen av jämställdhetsbudgetering i syfte att analysera statliga program och politik, deras inverkan på resursfördelningen och deras bidrag till jämställdheten mellan kvinnor och män.
o o o
86. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, medlemsstaternas regeringar, kommissionen, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.
Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C.
Migrationsströmmar i Medelhavet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa
132k
29k
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om migrationsströmmar i Medelhavet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa (2013/2827(RSP))
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,
– med beaktande av FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) uttalande av den 12 oktober 2013,
– med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rapport ”Lives lost in the Mediterranean Sea” från april 2012,
– med beaktande av tidigare uttalanden från FN:s särskilde rapportör för migranters mänskliga rättigheter och hans senaste rapport, som offentliggjordes i april 2013, om förvaltningen av EU:s yttre gränser och dess inverkan på migranters mänskliga rättigheter,
– med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2013 om EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att hantera flyktingflödet i samband med konflikten i Syrien(1),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor(2),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentet och rådets förordning om fastställande av regler för övervakningen av de yttre sjögränserna inom ramen för det operativa samarbete som samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (COM(2013)0197),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser(3),
– med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 oktober 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)(4),
– med beaktande av de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013 Den europeiska grannskapspolitiken:Mot ett stärkt partnerskap (JOIN(2013)0004),
– med beaktande av sin resolution av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen(5),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna(6),
– med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)(7),
– med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000021/2013 – B7-0119/2013 av den 25 februari 2013 om ett frivilligt permanent EU-system för omplacering,
– med beaktande av rapporten från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om utskottets delegationsbesök i Lampedusa i november 2011,
– med beaktande av det besök som kommissionens ordförande José Manuel Barroso och kommissionsledamoten med ansvar för inrikes frågor, Cecilia Malmström, gjorde i Lampedusa den 9 oktober 2013 och den relaterade debatt som ägde rum i kammaren samma dag om EU:s migrationspolitik i Medelhavsområdet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa,
– med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, rekommendationer om åtgärder och initiativ som ska vidtas(8), särskilt avseende bekämpningen av människohandel och narkotikasmuggling,
– med beaktande av artiklarna 77, 78, 79 och 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 18 och 19 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. De senaste tragiska händelserna utanför Lampedusa krävde minst 360 migranters liv, och många saknas.
B. Minst 20 000 personer har mist livet till havs sedan 1993, enligt Internationella organisationen för migration, vilket är ännu ett tecken på att allt måste göras för att rädda livet på människor i fara, och på att medlemsstaterna måste fullfölja sina internationella sjöräddningsskyldigheter.
C. Det råder fortfarande oklarhet på EU-nivå kring ansvarsfördelningen mellan de olika aktörer som ger assistans till fartyg i nöd, och kring ansvaret för att samordna sjöräddningsinsatser.
D. Smugglare och människohandlare utnyttjar den irreguljära migrationen, och offren tvingas, lockas eller luras att komma till Europa via kriminella nätverk. Dessa nätverk utgör en allvarlig fara för migranternas liv och en utmaning för EU.
E. Solidaritetsprincipen och en rättvis ansvarsfördelning fastställs i artikel 80 i EUF-fördraget.
F. Det nya reviderade gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) syftar till att tillhandahålla tydliga regler och garantera rimligt och adekvat skydd för människor i behov av internationellt skydd.
G. Unionslagstiftningen tillhandahåller ett antal verktyg, såsom viseringskodexen och kodexen om Schengengränserna, som gör det möjligt att bevilja visum av humanitära skäl.
H. Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda de medel som kommer att finnas tillgängliga genom Asyl- och migrationsfonden och medel från den förberedande åtgärden ”Möjliggöra flyktingars vidarebosättning i samband med katastrofer”, som bland annat omfattar följande åtgärder: att stödja personer som redan har erkänts som flyktingar av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), att stödja nödåtgärder för grupper av flyktingar som är prioriterade, som utsätts för väpnade attacker och som befinner sig i andra extremt utsatta eller livshotande situationer, och att vid behov ge extra finansiellt stöd vid krissituationer till FN:s flyktingkommissariat och till dess lokalkontor i medlemsstaterna och på unionsnivå.
I. Italien har tagit initiativ till en ny patrullerings-, räddnings- och övervakningsinsats, Mare Nostrum, för att stärka sjöräddningen i Medelhavet.
J. Kommissionens ordförande Barroso utlovade under sitt besök nyligen till Lampedusa 30 miljoner euro i EU-medel till stöd för lokalbefolkningen.
1. Europaparlamentet uttrycker sin djupa sorg över den tragiska förlusten av människoliv utanför Lampedusa. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att göra mer för att förhindra ytterligare förluster av människoliv till havs.
2. Europaparlamentet anser att Lampedusa måste ses som en vändpunkt för Europa, och menar att en ny tragedi endast kan förhindras med hjälp av en samordnad strategi baserad på solidaritet och ansvar och uppbackad av gemensamma instrument.
3. Europaparlamentet kräver humanitärt bistånd till dem som överlevt sådana tragiska händelser, och uppmanar EU och medlemsstaterna att garantera migranternas allmänna grundläggande rättigheter, särskilt ensamma barns rättigheter.
4. Europaparlamentet uttrycker sin erkänsla för de enorma insatser som den italienska och maltesiska lokalbefolkningen, framför allt på Lampedusa, samt icke-statliga organisationer såsom Caritas och Röda korset, har gjort för att ta emot och rädda alla migranter,
5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att tillsätta en arbetsgrupp som ska behandla frågan om migrationsströmmar i Medelhavet. Denna arbetsgrupp bör omfatta både ett politiskt och ett operationellt inslag. Parlamentet bör i detta sammanhang involveras i en sådan arbetsgrupp på antingen politisk eller teknisk nivå. Tillsättningen av en sådan arbetsgrupp är endast ett första steg mot en ambitiösare strategi.
6. Europaparlamentet efterlyser en ökning av budgeten till Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och till den europeiska byrån för förvaltning av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Fronex) för att bistå medlemsstaterna under situationer som kräver ökat tekniskt och operativt stöd vid de yttre gränserna, inbegripet humanitära nödsituationer och sjöräddningsinsatser. Parlamentet påminner om att tillräckliga anslag till Easo och Frontex är av väsentlig betydelse för att en samordnad strategi ska kunna utvecklas. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att öka sitt praktiska samarbete med Easo och Frontex, bland annat genom bistånd in natura (utsända tjänstemän, materialstöd m.m.). Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga möjligheten att inrätta en EU-kustbevakning och ett nytt operativt Frontex-kontor i områden med högt migrationstryck, och särskilt i Medelhavsområdet, där tillhörande kostnader betalas av den utvalda medlemsstaten.
7. Europaparlamentet betonar betydelsen av ansvarsfördelning på asylområdet och rekommenderar att man skapar en mekanism baserad på objektiva kriterier för att minska trycket på de medlemsstater som tar emot ett stort antal asylsökande och personer som beviljats internationellt skydd, antingen i absoluta eller proportionella termer.
8. Europaparlamentet betonar att omplacering av personer som beviljats internationellt skydd och av asylsökande är en av de mest konkreta formerna av solidaritet och delat ansvar. Parlamentet framhåller betydelsen av projekt som EU‑projektet för omplacering från Malta (Eurema) och dess utvidgning, där personer som beviljats internationellt skydd har omplacerats, och fortsätter att omplaceras, från Malta till andra medlemsstater. Parlamentet förespråkar fler initiativ av denna typ.
9. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att utplacera en sjöräddningsinsats från Cypern till Spanien och stärka Frontex genom att öka dess budget och kapacitet att rädda liv och bekämpa människohandel och människosmuggling.
10. Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att snabbt enas om nya bindande avlyssningsbestämmelser för Frontex-samordnade insatser till havs, så att effektiva och samordnade åtgärder kan vidtas på EU-nivå, och se till att insatserna genomförs helt i enlighet med relevanta internationella bestämmelser och normer för mänskliga rättigheter och flyktingar, och med skyldigheterna enligt havsrätten.
11. Europaparlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att överväga möjligheten att inrätta mekanismer för att identifiera säkra landstigningsplatser för räddade flyktingar och migranter.
12. Europaparlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att skapa system för profilering och överlämnande, bland annat tillgång till rättvisa och effektiva asylförfaranden för dem som kan vara i behov av internationellt skydd, baserade på ett samförstånd om att landstigning inte nödvändigtvis bör betyda att den stat på vars territorium de människor som räddats stigit i land ensam bär ansvaret.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla bestämmelser i det gemensamma europeiska asylsystemets olika instrument tillämpas korrekt. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att människor som söker internationellt skydd bör hänvisas till de behöriga nationella asylmyndigheterna och få tillgång till rättvisa och effektiva asylförfaranden.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov överväga att tillämpa artikel 3.2 i förordning (EU) nr 604/2013(9) för att ta ansvar för asylansökningar från människor som riskerar att inte komma i åtnjutande av sina rättigheter i en medlemsstat som inte kan fullfölja sina skyldigheter. Parlamentet anser också att medlemsstaterna bör överväga att tillämpa artikel 15 i den ovannämnda förordningen för att föra samman medlemmar i den utvidgade familjen.
15. Europaparlamentet uppmanar Frontex och medlemsstaterna att se till att alla gränsvakter och övrig personal i de medlemsstater som deltar i de europeiska gränskontrollenheterna, tillsammans med Frontex-personal, får utbildning i relevant unionsrätt och internationell rätt, i enlighet med artikel 5 i den reviderade Frontex-förordningen.
16. Europaparlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att övervaka blandade migrationsströmmar genom att använda tillgängliga europeiska och nationella instrument, och att garantera fortsatt god samordning och kommunikation, såsom underlättande av informationsutbyte mellan nationella kustbevakningsorgan.
17. Europaparlamentet uppmanar unionen, Frontex och medlemsstaterna att se till att deras huvudprioriteringar vid genomförandet av den nyligen antagna Eurosur-förordningen bland annat är att bistå migranter i nöd och genomföra sjöräddningsinsatser.
18. Europaparlamentet menar att man bör prioritera en bättre samordning av EU:s medel och resurser, inbegripet dem som Frontex förfogar över (såsom Eurosur) och Europol, för att i samarbete med tredjeländer trappa upp bekämpningen av kriminella nätverk av människohandlare och människosmugglare.
19. Europaparlamentet påminner om att EU:s solidaritet bör åtföljas av ansvar. Parlamentet påminner vidare om att medlemsstaterna har en rättslig skyldighet att bistå migranter till havs.
20. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att använda sig av sina rättigheter för att rädda liv till havs i enlighet med sina internationella skyldigheter.
21. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att allt fler människor riskerar sina liv på farliga överfarter med båt över Medelhavet till EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som gör att asylsökande kan få tillgång till unionens asylsystem på ett säkert och rättvist sätt.
22. Europaparlamentet noterar att laglig inresa i EU är att föredra framför en farligare olaglig inresa, som kan medföra risk för människohandel och förlust i människoliv.
23. Europaparlamentet efterlyser ett större helhetsgrepp på migration för att migrationsfrågor ska kunna hanteras på övergripande sätt.
24. Europaparlamentet uppmuntrar EU att utveckla en mer övergripande strategi, särskilt för Medelhavet, där arbetskraftsinvandring ingår i ramen för en social, ekonomisk och politisk utveckling av grannskapet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att beakta de verktyg som finns tillgängliga genom EU:s visumpolitik och EU:s lagstiftning om arbetskraftsinvandring.
25. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa stränga straff för de enskilda personer som bidrar till människohandel både över EU:s gränser och inom EU och att genomföra omfattande informationskampanjer för att öka medvetenheten om vilka risker de som lägger sina liv i människohandlares och människosmugglares händer löper.
26. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ändra eller se över lagstiftning som kriminaliserar människor som bistår migranter till havs som är i nöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över rådets direktiv 2002/90/EG, som fastställer påföljder för dem som bidrar till olaglig inresa, transitering och vistelse, för att förtydliga att det ska ses som positivt att ge humanitärt bistånd till migranter till havs som är i nöd, och att detta under inga omständigheter får leda till någon form av påföljd.
27. Europaparlamentet efterlyser ett ökat och effektivare samarbete mellan EU och tredjeländer för att förhindra en upprepning av sådana händelser som utanför Lampedusa. Parlamentet anser att avtal mellan EU och transitländer till EU om migrationshantering ska vara en prioritet för EU under den närmaste tiden, bland annat om finansiering av polisfaciliteter och utbildning i brottsbekämpningskapacitet och om stöd till transitländerna – och migranternas ursprungsländer – för att diversifiera och förbättra deras ekonomier. Parlamentet betonar att tredjeländer måste respektera internationell rätt om att rädda liv till havs och garantera flyktingskyddet och respekten för de grundläggande rättigheterna.
28. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att erbjuda humanitärt, ekonomiskt och politiskt bistånd i krisområden i Nordafrika och Mellanöstern, i syfte att komma till rätta med de grundläggande orsakerna till migration och de humanitära påfrestningarna. Parlamentet uppmanar därför EU att övervaka fördelningen av denna finansiering och att öka den demokratiska redovisningsskyldigheten för sådant stöd, så att dessa resurser även får positiva effekter, vilket hittills saknats.
29. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta lämpliga och ansvarsfulla åtgärder i förbindelse med en eventuell tillströmning av flyktingar till medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att övervaka den nuvarande situationen och att arbeta med beredskapsplaner, kapacitetsbyggande och politisk dialog och att stå fast vid sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter vad gäller förhållanden vid förvarsenheter.
30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med gällande internationell lagstiftning och unionslagstiftning respektera principen om non-refoulement. Parlamentet kräver att medlemsstaterna omedelbart avbryter allt otillbörligt och långvarigt frihetsberövande i strid med internationell och europeisk rätt och påpekar att åtgärder för att frihetsberöva migranter alltid ska vara föremål för ett administrativt beslut och vara vederbörligen motiverade och tillfälliga.
31. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillgodose akuta behov genom vidarebosättning jämte gällande nationella kvoter, och att bevilja inresetillstånd av humanitära skäl.
32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, FN:s generalsekreterare samt FN:s flyktingkommissariat.
– med beaktande av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av artikel 87 i EUF-fördraget,
– med beaktande av artikel 225 i EUF-fördraget,
– med beaktande av artikel 226 i EUF-fördraget,
– med beaktande av artikel 218 i EUF-fördraget,
– med beaktande av artikel 234 i EUF-fördraget,
– med beaktande av artikel 314 i EUF-fördraget,
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP-avtalet),
– med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s övervakningsprogram och övervakningsorgan i olika medlemsstater och konsekvenserna för EU-medborgarnas integritet(1),
– med beaktande av rådets beslut 2010/412/EU av den 13 juli 2010 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism(2) , samt de bifogade förklaringarna från kommissionen och rådet,
– med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism(3),
– med beaktande av sin ståndpunkt av den 11 februari 2010 om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism(4),
– med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om rekommendationen från kommissionen till rådet om ett bemyndigande att inleda förhandlingar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om ett internationellt avtal enligt vilket finansiella betalningsmeddelanden ska göras tillgängliga för Förenta staternas finansministerium i syfte att bekämpa terrorism och finansiering av terrorism(5),
– med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 juli 2010 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP) ( (6), samt rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av kommissionens rapporter av den 30 mars 2011 (SEC(2011)0438) och av den 14 december 2012 (SWD(2012)0454) om den gemensamma översynen av genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism,
– med beaktande av rapporten av den 1 mars 2011 om den kontroll av Europols genomförande av TFTP-avtalet som Europols gemensamma tillsynsmyndighet utförde i november 2010,
– med beaktande av det offentliga uttalandet av den 14 mars 2012 från Europols gemensamma tillsynsmyndighet om genomförandet av TFTP-avtalet,
– med beaktande av bedömningen av den 18 mars 2013 från Europols gemensamma tillsynsmyndighet om resultatet av dess tredje kontroll av Europols genomförande av sina uppdrag inom ramen för TFTP-avtalet,
– med beaktande av skrivelsen av den 18 april 2011 från Paul Breitbarth, vid den nederländska dataskyddsmyndigheten, till ordföranden för EU:s delegation till den gemensamma översynsgruppen för programmet för att spåra finansiering av terrorism,
– med beaktande av skrivelsen av den 7 juni 2011 från Jacob Kohnstamm, i dennes egenskap av representant för den arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter som inrättats i enlighet med artikel 29 (artikel 29-gruppen), till Melissa A. Hartman, tjänsteman vid det amerikanska finansministeriet,
– med beaktande av skrivelsen av den 21 december 2012 från Jacob Kohnstamm, i dennes egenskap av representant för artikel 29-gruppen, till Juan Fernando López Aguilar, ordförande för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av skrivelsen av den 12 september 2013 från kommissionsledamot Cecilia Malmström till David Cohen, statssekreterare vid det amerikanska finansministeriets kontor för terrorismbekämpning och finansunderrättelser, och av Cohens svar av den 18 september 2013,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 juli 2011 Ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism:tillgängliga alternativ (COM(2011)0429),
– med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (nedan kallat TFTP-avtalet eller avtalet) trädde i kraft den 1 augusti 2010.
B. Enligt tidningsuppgifter ska den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA ha haft direktåtkomst till en mängd privata företags it-system och fått direktåtkomst till finansiella betalningsmeddelanden rörande finansiella överföringar och därtill knutna uppgifter från en tillhandahållare av internationella betalningsmeddelandetjänster som för närvarande omfattas av avtalet.
C. I sin resolution av den 4 juli 2013 gav parlamentet i uppdrag åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att göra en ingående utredning av frågan tillsammans med de nationella parlamenten och den expertgrupp med företrädare för EU och Förenta staterna som kommissionen inrättat, och att före utgången av året rapportera sina resultat.
D. Efter att ha förkastat det tillfälliga TFTP-avtalet gav en majoritet av Europaparlamentet sitt godkännande till det nuvarande TFTP-avtalet endast på grundval av det förstärkta skydd som det medgav, för att slå vakt om EU-medborgarnas rätt till personlig integritet och skydd av personuppgifter.
E. Det amerikanska finansministeriet har säkerhetsskyddsklassificerat en stor del av den relevanta informationen om detta avtal som ”EU-hemlig”.
F. Enligt artikel 29-gruppen är det nuvarande förfarandet för att utöva rätten till åtkomst kanske inte tillräckligt, och det kan i praktiken vara omöjligt att utöva rätten till rättelse, radering eller blockering av uppgifter.
G. Kommissionen har konstaterat att även om avtalet fastställer stränga skyddsåtgärder i fråga om överföring av uppgifter.
H. Kommissionen uppmanades att senast den 1 augusti 2011 lägga fram ett förslag för parlamentet och rådet om en rättslig och teknisk ram för framtagandet av uppgifter inom EU:s territorium och att senast den 1 augusti 2013 lägga fram en lägesrapport om utvecklandet av ett motsvarande system inom EU enligt artikel 11 i avtalet.
I. I stället för att föreslå denna rättsliga och tekniska ram för framtagandet av uppgifter inom EU:s territorium redogjorde kommissionen den 13 juli 2011 för de steg den tagit i riktning mot att inrätta en sådan rättslig och teknisk ram och informerade om de preliminära resultaten och några teoretiska alternativ för ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism, dock utan att gå in på detaljer.
J. Samtal mellan kommissionens avdelningar och den amerikanska administrationen kan inte betraktas som en undersökning, och inte heller rent återgivande av Förenta staternas uttalanden.
1. Europaparlamentet anser, med tanke på att EU:s centrala mål är att säkerhetsåtgärder, även bekämpning av terrorism, till stöd för denna frihet måste ske i enlighet med rättsstatsprincipen och vara underkastade skyldigheter avseende de grundläggande rättigheterna, inbegripet sådana som rör personlig integritet och uppgiftsskydd.
2. Europaparlamentet upprepar att all överföring av personuppgifter måste iaktta EU:s och medlemsstaternas lagar och skyldigheterna avseende de grundläggande rättigheterna, inbegripet sådana som rör personlig integritet och dataskydd.
3. Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över nyligen uppdagade dokument om NSA:s verksamhet när det gäller direktåtkomst till finansiella betalningsmeddelanden och därtill knutna uppgifter, vilket skulle utgöra en klar överträdelse av avtalet.
4. Europaparlamentet efterlyser en fullständig teknisk undersökning på plats av påståendena att amerikanska myndigheter ska ha haft obehörig åtkomst till eller skapat möjliga bakdörrar till Swift-servrarna. Parlamentet beklagar att ingen medlemsstat har inlett, eller har begärt en sådan undersökning. Utan en undersökning kan uppgifterna inte verifieras.
5. Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att förankra alla datadelningsavtal med Förenta staterna i en konsekvent rättslig ram för dataskydd som erbjuder rättsligt bindande personuppgiftsstandarder, även när det gäller ändamålsbegränsning, dataminimering, information, åtkomst, korrigering, radering och prövning.
6. Europaparlamentet är bekymrat över att avtalet inte har genomförts i enlighet med dess bestämmelser, särskilt bestämmelserna i artiklarna 1, 4, 12, 13, 15 och 16.
7. Europaparlamentet uppmanar med stort eftertryck de tre institutionerna att noggrant överväga människorättseffekterna av alla framtida alternativ för datautbyte som helt respekterar dataskyddsprinciper, särskilt nödvändighets- och proportionalitetstestet.
8. Europaparlamentet betonar att nödvändighets- och proportionalitetstestet av alla åtgärder som begränsar de grundläggande rättigheterna och friheterna behöver beakta hela arsenalen av existerande säkerhetsåtgärder mot terrorism och allvarlig brottslighet. Parlamentet anser att det inte räcker att enbart rättfärdiga varje säkerhetsåtgärd med en allmän hänvisning till kampen mot terrorism och allvarlig brottslighet.
9. Europaparlamentet begär att rådet och medlemsstaterna, med beaktande av ovanstående, ger sitt tillstånd till en undersökning från Europols it-brottscentrum av påståendena om obehörig åtkomst till finansiella betalningsuppgifter som regleras av avtalet.
10. Europaparlamentet vill att man i den särskilda utredning som görs av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om massövervakningen av EU-medborgare ytterligare ska undersöka påståendena om olaglig åtkomst till finansiella betalningsmeddelanden som omfattas avtalet.
11. Europaparlamentet anser att även om parlamentet inte har någon formell rättighet enligt artikel 218 i EUF-fördraget att initiera ett tillfälligt upphävande eller en uppsägning av ett internationellt avtal, så kommer kommissionen att behöva agera om parlamentet drar tillbaka sitt stöd för ett visst avtal. Parlamentet betonar att parlamentet i samband med bedömningen av huruvida samtycke ska ges till framtida internationella avtal kommer att beakta de svar som kommissionen och rådet ger i samband med detta avtal.
12. Europaparlamentet begär att kommissionen, i ljuset av ovanstående, upphäver avtalet
13. Europaparlamentet begär att parlamentet för sina överläggningar genast får tillgång till alla relevanta upplysningar och dokument.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europol.