Index 
Antagna texter
Onsdagen den 20 november 2013 - Strasbourg
Budgetförfarandet för 2014: gemensamt utkast
 Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen - finansiering av de cypriotiska strukturfondsprogrammen
 Ändringsbudget nr 9/2013: Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond för Rumänien (torka och skogsbränder 2012) och för Tyskland, Österrike och Tjeckien (översvämningar i maj och juni 2013)
 Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond - torka och skogsbränder i Rumänien och översvämningar i Tyskland, Österrike och Tjeckien
 Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för att komplettera finansieringen i EU:s allmänna budget för 2013 av Europeiska socialfonden i syfte att öka anslagen till Frankrike, Italien och Spanien
 Europeiska satellitnavigeringssystem ***I
 Makroekonomiskt stöd till Jordanien ***I
 Avtal mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer ***
 Tredjestater och organisationer med vilka Europol ingår överenskommelser *
 Rättslig ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur *
 Gemensamma bestämmelser för Europeiska fonder ***I
 Europeiska socialfonden ***I
 Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet "investeringar för tillväxt och sysselsättning" ***I
 Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet "europeiskt territoriellt samarbete" ***I
 Sammanhållningsfonden ***I
 Europeisk gruppering för territoriellt samarbete ***I
 Jämn könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag ***I
 Faktablad för investeringsprodukter ***I
 Finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken ***I
 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ***I
 Samlad marknadsordning för jordbruksprodukter ***I
 Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken ***I
 Övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling ***I
 Bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet och om återtaganderegler för vissa medlemsstater ***I
 Medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden ***I
 Partnerskapsavtalet om fiske mellan EG och Kiribati ***
 Lokalisering av sätena för Europeiska unionens institutioner

Budgetförfarandet för 2014: gemensamt utkast
PDF 540kWORD 215k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om det gemensamma förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet (16106/2013 ADD 1-5 – C7-0413/2013 – 2013/2145(BUD))
P7_TA(2013)0472A7-0387/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast och Europaparlamentets, rådets och kommissionens uttalanden om detta (16106/2013 ADD 1-5 – C7‑0413/2013),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt(1), och de budgetändringar som antagits,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som kommissionen antog den 28 juni 2013 (COM(2013)0450),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som rådet antog den 2 september 2013 och översände till Europaparlamentet den 12 september 2013 (13176/2013 – C7-0260/2013),

–  med beaktande av ändringsskrivelserna nr 1/2014 (COM(2013)0644) och 2/2014 (COM(2013)0719) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, som kommissionen lade fram den 18 september 2013 respektive 16 oktober 2013,

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020,

–  med beaktande av artiklarna 75d och 75e i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A7‑0387/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner förlikningskommitténs gemensamma utkast, som sammantaget består av följande dokument:

   En förteckning över budgetposter som inte ändrats jämfört med budgetförslaget eller rådets ståndpunkt.
   Sammanlagda belopp per rubrik i den fleråriga budgetramen.
   Belopp per budgetpost för alla budgetpunkter.
   Konsoliderat dokument som visar belopp och slutlig text för alla budgetposter som ändrats under förlikningen.

2.  Europaparlamentet bekräftar Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalanden, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet bekräftar de gemensamma uttalandena från Europaparlamentet och kommissionen om betalningsbemyndiganden samt från Europaparlamentet och rådet om rubrik 5 och lönejusteringen och om EU:s särskilda representanter, vilka bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen, övriga berörda institutioner och organ samt till de nationella parlamenten.

BILAGA

SLUTLIG 12/11/2013

Budget 2014 – Gemensamma slutsatser

Dessa gemensamma slutsatser omfattar följande delar:

1.  Budget 2014

2.  Budget 2013 – Ändringsbudgetar nr 8/2013 och nr 9/2013

3.  Uttalanden

1.  Budget 2014

1.1.  ”Avklarade” budgetposter

Om ingen annat anges nedan i dessa slutsatser är alla budgetposter som varken ändrats av rådet eller parlamentet och de budgetposter för vilka parlamentet accepterat rådets ändringar under sina respektive behandlingar bekräftade.

För de övriga budgetposterna har förlikningskommittén nått följande slutsatser:

1.2.  Övergripande frågor

Decentraliserade byråer

Antalet tjänster för samtliga decentraliserade byråer har fastställts på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, med undantag av:

—  Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), som har fått 7 extra tjänster.

—  Europeiska bankmyndigheten (EBA), som har fått 8 extra tjänster.

—  Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), som har fått 3 extra tjänster.

—  Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som har fått 5 extra tjänster.

—  Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), som har fått 2 extra tjänster.

—  Europol, som har fått 2 extra tjänster.

EU:s bidrag (i åtagande- och betalningsbemyndiganden) till de decentraliserade byråerna har fastställts på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, med följande undantag:

—  Europeiska bankmyndigheten (EBA), som har fått ett extra belopp på 2,1 miljoner EUR, grundat på EU:s finansieringsdel på 40 % (60 % ska samfinansieras av de nationella tillsynsmyndigheterna).

—  Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), som har fått ett extra belopp på 1,2 miljoner EUR, grundat på EU:s finansieringsdel på 40 % (60 % ska samfinansieras av de nationella tillsynsmyndigheterna).

—  Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som har fått ett extra belopp på 2,0 miljoner EUR, grundat på EU:s finansieringsdel på 40 % (60 % ska samfinansieras av de nationella tillsynsmyndigheterna).

—  Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), som har fått ett extra belopp på 0,130 miljoner EUR.

—  Europol, som har fått ett extra belopp på 1,7 miljoner EUR.

—  Frontex, som har fått ett extra belopp på 2,0 miljoner EUR.

Förlikningskommittén samtycker till det gemensamma uttalandet om decentraliserade byråer i del 3.4.

Genomförandeorgan

EU:s bidrag (i åtagande- och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för genomförandeorganen har fastställts på den nivå som föreslagits av kommissionen i ändringsskrivelse nr 2/2014.

Gemensamma teknikinitiativ

EU:s bidrag (i åtagande- och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för gemensamma teknikinitiativ har fastställts på den nivå som föreslagits av kommissionen i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 1/2014.

Pilotprojekt/förberedande åtgärder

Ett omfattande paket bestående av 68 pilotprojekt/förberedande åtgärder, motsvarande ett belopp på 79,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden har godkänts i enlighet med parlamentets förslag. När ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd förefaller täckas av en befintlig rättslig grund, kan kommissionen föreslå en överföring av anslag till den motsvarande rättsliga grunden i syfte att underlätta genomförandet av åtgärden.

Detta paket respekterar till fullo taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder enligt budgetförordningen.

1.3.  Utgiftsrubrikerna i budgetramen - åtagandebemyndiganden

Efter att ha beaktat de ovanstående slutsatserna om ”avklarade” budgetposter, byråer samt pilotprojekt och förberedande åtgärder, har förlikningskommittén kommit överens om följande:

Rubrik 1a

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelserna nr 1/2014 och nr 2/2014, med följande undantag:

I miljoner EUR

Budgetpost

Namn

Ökningar / minskningar av åtagandebemyndiganden

BF 2014

Budget 2014

Skillnad

01 02 01

Samordning, tillsyn och kommunikation om den ekonomiska och monetära unionen samt euron

13,000

11,000

—  2,000

04 03 01 02

Social dialog

38,500

-

—  38,500

04 03 01 05

Informations- och utbildningsåtgärder för arbetstagarorganisationer

-

18,600

18,600

04 03 01 06

Information till, samråd med och medverkan av representanter i företag

-

7,250

7,250

04 03 01 08

Relationer mellan arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen

-

15,935

15,935

04 03 02 02

Eures — Främja arbetstagarnas geografiska rörlighet och stärka anställningsmöjligheterna

19,310

21,300

1,990

04 03 02 03

Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap — Göra det lättare för entreprenörer, särskilt de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och företag inom den sociala ekonomin att få finansiering

25,074

26,500

1,426

06 02 05

Stödverksamhet till EU:s transportpolitik och passagerarnas rättigheter, inklusive kommunikationsarbete

16,019

20,019

4,000

09 03 01

Snabbare utbyggnad av bredbandsnät

-

10,000

10,000

09 04 01 01

Förstärkning av forskningen om framtida och ny teknik

241,003

246,003

5,000

15 02 10

Särskilda årliga evenemang

-

3,000

3,000

Totalt

26,701

Som en följd av detta och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder, samt decentraliserade byråer, uppgår marginalen under utgiftstaket för rubrik 1a till 76,0 miljoner EUR.

Rubrik 1b

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som föreslås i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 1/2014, med undantag av följande budgetposter, som var och en har fått ett belopp på 2,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden:

—  13 03 67 ”Makroregionala strategier 2014–2020: Europeisk strategi för Östersjöregionen – Tekniskt bistånd”.

—  13 03 68 ”Makroregionala strategier 2014–2020: Europeisk strategi för Donauregionen – Tekniskt bistånd”.

För fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead, kapitel 04 06) har dessutom ett extra belopp på 134,9 miljoner EUR beviljats. Ett motsvarande belopp i åtagandebemyndiganden överförs från Europeiska socialfonden (ESF, kapitel 04 02), fördelat enligt följande:

—  - 67,9 miljoner EUR för ”Mindre utvecklade regioner” (budgetpost 04 02 60).

—  - 22,2 miljoner EUR för ”Övergångsregioner” (budgetpost 04 02 61).

—  - 44,8 miljoner EUR för ”Mer utvecklade regioner" (budgetpost 04 02 62).

Flexibilitetsmekanismen kommer att utnyttjas för ett belopp på 89,3 miljoner EUR för extra stöd till Cypern.

Rubrik 2

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 2/2014, med följande undantag:

—   Budgetpost 05 08 80 Unionens deltagande i världsutställningen 2015 i Milano “Feeding the Planet – Energy for Life”, för vilken ett extra belopp på 1 miljon EUR i åtagandebemyndiganden har beviljats.

Som en följd av detta och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder, uppgår marginalen under utgiftstaket för rubrik 2 till 35,8 miljoner EUR.

Rubrik 3

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 2/2014, med följande undantag:

I miljoner EUR

Budgetpost

Namn

Förstärkning av åtagandebemyndiganden

BF 2014

Budget 2014

Skillnad

15 04 02

Stödja den europeiska kulturella sektorns förmåga att verka i och utanför Europa och främja cirkulationen över gränserna

52,922

53,922

1,000

15 04 03

Delprogrammet Media — Stödja de kulturella och kreativa sektorernas förmåga att verka i och utanför EU och främja spridning och rörlighet över gränserna

102,321

103,321

1,000

16 02 01

Ett Europa för medborgarna – Stärka hågkomsten och förbättra möjligheterna för medborgarengagemang på EU-nivå

21,050

23,050

2,000

16 03 01 01

Multimedieåtgärder

18,740

25,540

6,800

33 02 02

Främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten

30,651

31,151

0,500

Totalt

11,300

Som en följd av detta och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder samt decentraliserade byråer, uppgår marginalen under utgiftstaket för rubrik 3 till 7,0 miljoner EUR.

Rubrik 4

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 2/2014, med följande undantag:

I miljoner EUR

Budgetpost

Namn

Ökningar / minskningar av åtagandebemyndiganden

BF 2014

Budget 2014

Skillnad

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

76,257

60,000

—  16,257

19 02 01

Hantering av kriser och begynnande kriser (stabilitetsinstrument)

201,867

204,337

2,470

19 02 02

Stöd till konfliktförebyggande, krisberedskap och fredsbevarande åtgärder (stabilitetsinstrument)

22,000

22,494

0,494

19 05 01

Samarbete med tredjeländer för att gynna och främja Europeiska unionens intressen och gemensamma intressen

100,511

106,109

5,598

21 02 01 01

Latinamerika — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

205,735

0,000

—  205,735

21 02 01 02

Latinamerika — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

48,259

0,000

—  48,259

21 02 02 01

Asien — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

581,964

0,000

—  581,964

21 02 02 02

Asien — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

154,699

0,000

—  154,699

21 02 03 01

Centralasien — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

65,240

0,000

—  65,240

21 02 03 02

Centralasien — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

4,911

0,000

—  4,911

21 02 04 01

Mellanöstern — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

37,305

0,000

—  37,305

21 02 04 02

Mellanöstern — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

13,107

0,000

—  13,107

21 02 05 01

Sydafrika — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

22,768

0,000

—  22,768

21 02 05 02

Sydafrika — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

2,530

0,000

—  2,530

21 02 06 01

Hela Afrika — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

85,210

0,000

—  85,210

21 02 06 02

Hela Afrika — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

9,468

0,000

—  9,468

21 02 07 01

Globala allmänna nyttigheter — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

620,988

0,000

—  620,988

21 02 07 02

Globala allmänna nyttigheter — Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

19,036

0,000

—  19,036

21 02 07 03

Miljö och klimatförändringar

0,000

163,094

163,094

21 02 07 04

Hållbar energi

0,000

82,852

82,852

21 02 07 05

Mänsklig utveckling

0,000

163,094

163,094

21 02 07 06

Tryggad livsmedelsförsörjning och hållbart jordbruk

0,000

197,018

197,018

21 02 07 07

Migration och asyl

0,000

46,319

46,319

21 02 08 01

Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter— Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

183,452

0,000

—  183,452

21 02 08 02

Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter— Demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna

61,151

0,000

—  61,151

21 02 08 03

Det civila samhällets roll för utvecklingen

0,000

212,399

212,399

21 02 08 04

Lokala myndigheters roll i utvecklingspolitiken

0,000

36,366

36,366

21 02 09

Mellanöstern

0,000

51,182

51,182

21 02 10

Centralasien

0,000

71,571

71,571

21 02 11

Hela Afrika

0,000

97,577

97,577

21 02 12

Latinamerika

0,000

259,304

259,304

21 02 13

Sydafrika

0,000

25,978

25,978

21 02 14

Asien

0,000

537,057

537,057

21 02 15

Afghanistan

0,000

203,497

203,497

21 03 01 01

Medelhavsområdet — Mänskliga rättigheter och rörlighet

205,355

211,087

5,731

21 03 01 02

Medelhavsländerna — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

680,400

687,811

7,411

21 03 01 03

Medelhavsområdet — Förtroendeskapande åtgärder, säkerhet samt förebyggande och medling av konflikter

75,950

80,199

4,249

21 03 01 04

Stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar

250,000

300,000

50,000

21 03 02 01

Det östliga partnerskapet — Mänskliga rättigheter och rörlighet

240,841

247,067

6,226

21 03 02 02

Det östliga partnerskapet — Fattigdomsminskning och hållbar utveckling

335,900

339,853

3,953

21 03 02 03

Det östliga partnerskapet — Förtroendeskapande åtgärder, säkerhet samt förebyggande och medling av konflikter

11,800

12,966

1,166

21 03 03 03

Stöd till övrigt multilateralt samarbete i grannskapsområdet

163,277

163,771

0,494

21 04 01

Främja respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt stöd till demokratiska reformer

127,841

132,782

4,941

21 05 01

Globala och regionövergripande hot mot säkerheten (stabilitetsinstrument)

81,514

82,255

0,741

21 08 02

Samordning och upplysning i frågor som rör utveckling

11,700

13,331

1,631

22 02 01

Stöd till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

22 02 01 01

Stöd till politiska reformer och gradvis anpassning till samt antagande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av gemenskapens regelverk

248,565

249,800

1,235

22 02 01 02

Stöd till ekonomisk, social och territoriell utveckling

248,565

249,800

1,235

22 02 03

Stöd till Turkiet

22 02 03 01

Stöd till politiska reformer och gradvis anpassning till samt antagande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av gemenskapens regelverk

292,938

294,173

1,235

22 02 03 02

Stöd till ekonomisk, social och territoriell utveckling

292,938

294,173

1,235

22 03 01

Finansiellt stöd för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen

30,000

31,482

1,482

23 02 01

Tillhandahållande av snabbt, verksamt och behovsbaserat humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd

859,529

874,529

15,000

Totalt

131,755

Som en följd av detta och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder, uppgår marginalen under utgiftstaket för rubrik 4 till 10,0 miljoner EUR.

Rubrik 5

När det gäller tjänsterna på tjänsteförteckningen för de olika avsnitten, har den nivå som föreslagits av kommissionen i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 2/2014 godkänts, med undantag av Europaparlamentet, för vilket dess eget förslag har godkänts.

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 2/2014, med följande undantag:

—  De belopp som motsvarar de eventuella effekterna av 2011 och 2012 års lönejusteringar, som i detta skede inte ingår i budgeten för varje avsnitt, i väntan på domstolens beslut. Förlikningskommittén samtycker till det gemensamma uttalandet i del 3.5.

—  När det gäller anslagen till övriga avsnitt har den nivå som föreslås av Europaparlamentet godkänts, med följande undantag:

—  För revisionsrätten (avsnitt V) har det schablonavdrag som föreslås av rådet godkänts.

—  För domstolen (avsnitt IV), utom den minskning på 0,6 miljoner EUR som föreslagits av Europaparlamentet.

—  För Europeiska utrikestjänsten (avsnitt X), utom överföringen av EU:s särskilda representanter som föreslagits av Europaparlamentet. Förlikningskommittén samtycker till det gemensamma uttalandet i del 3.6.

—  Tre nya budgetposter (30 01 16 01, 30 01 16 02, 30 01 16 03) har dessutom införts i kommissionens budget (avsnitt III), med motsvarande anslagsnivå som föreslagits av Europaparlamentet.

Som en följd av detta och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder, uppgår marginalen under utgiftstaket för rubrik 5 till 316,8 miljoner EUR.

Inrättande av AST/SC-tjänstegruppen

Tjänsteförteckningarna för samtliga EU-institutioner och EU-organ kommer att ändras till följd av inrättandet i tjänsteföreskrifterna av den nya AST/SC-tjänstegruppen, enligt förslaget i ändringsskrivelse nr 2/2014.

Rubrik 6

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som föreslagits av kommissionen i budgetförslaget.

1.4.  Särskilda instrument

Åtagandebemyndigandena för reserven för katastrofbistånd och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är fastställda på den nivå som föreslagits av kommissionen i budgetförslaget.

1.5.  Betalningsbemyndiganden

Den totala nivån för betalningsbemyndigandena i 2014 års budget har fastställts till 135 504 613 000 EUR.

Rådets ståndpunkt till budgetförslaget används som utgångspunkt för följande fördelning under 2014 av betalningsbemyndigandena över budgetposterna:

1.  För det första beaktas den överenskomna nivån på åtagandebemyndigandena för icke differentierade utgifter, för vilka nivån på betalningsbemyndigandena per definition motsvarar åtagandebemyndigandena.

2.  Analogt gäller detsamma för decentraliserade byråer, för vilka EU-bidraget i betalningsbemyndiganden är fastställt på den nivå som föreslås i del 1.2 ovan.

3.  Betalningsbemyndigandena för alla nya pilotprojekt och förberedande åtgärder har fastställts till 50 % av de motsvarande åtagandena, eller till den nivå som föreslagits av parlamentet om den är lägre. Vid en förlängning av befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder är betalningsnivån den som fastställts i budgetförslaget plus 50 % av motsvarande nya åtaganden, eller den nivå som föreslagits av parlamentet om den är lägre.

4.  Följande specifika belopp för betalningsbemyndigandena har godkänts:

a.  Nivån för betalningsbemyndigandena för EU:s solidaritetsfond har för 2014 fastställts till 150 miljoner EUR.

b.  Nivån för betalningsbemyndigandena för de gemensamma teknikinitiativen har fastställts på den nivå som föreslås i ändringsskrivelse nr 1/2014, medan nivån för betalningsbemyndigandena för internationella fiskeavtal har fastställts på den nivå som föreslås i ändringsskrivelse nr 2/2014.

c.  Nivån på betalningsbemyndigandena för ”Stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar” har fastställts till 200 miljoner EUR.

d.  Nivån på betalningsbemyndigandena för ”Makroregionala strategier 2014–2020” har fastställts till 50 % av den nivå på åtagandebemyndigandena som fastställs under rubrik 1b i del 1.3 ovan.

e.  Nivån på betalningsbemyndigandena för särskilda årliga evenemang har fastställts på den åtagandenivå som fastställs under rubrik 1a i del 1.3 ovan.

5.  Den nivå på betalningsbemyndigandena som fastställs i punkterna 2 till 4 har en nettoeffekt på 285 miljoner EUR jämfört med rådets ståndpunkt till budgetförslaget för de berörda utgiftsposterna. Med beaktande av skillnaderna mellan den övergripande nivån på betalningsbemyndigandena på 135 504 613 000 EUR och rådets ståndpunkt till budgetförslaget, möjliggör det återstående beloppet på 215 miljoner EUR en ökning av betalningsbemyndigandena i alla budgetposter med differentierade anslag för vilka inga särskilda bestämmelser har fastställts i punkterna 2 till 4 ovan, i proportion till skillnaden mellan kommissionens budgetförslag och rådets ståndpunkt.

Som en del i en övergripande kompromiss samtycker förlikningskommittén till det gemensamma uttalandet om betalningsbemyndiganden i del 3.1 nedan.

Rådet noterar Europaparlamentets och kommissionens gemensamma uttalande om betalningsbemyndiganden i del 3.2 nedan.

1.6.  Budgetanmärkningar

Alla ändringar som gjorts av Europaparlamentets eller rådet av budgetanmärkningarna godkänns med de ändringar som anges i bilaga 1. Det är underförstått att de inte kan ändra eller utvidga tillämpningsområdet för en befintlig rättslig grund eller inkräkta på institutionernas administrativa självständighet, och att åtgärderna kan täckas med tillgängliga resurser.

1.7.  Nya budgetposter

Om inget annat anges i de gemensamma slutsatser som godkänts av förlikningskommittén eller som budgetmyndighetens båda grenar har enats om vid deras respektive behandlingar, ska den kontoplan som kommissionen föreslår i sitt budgetförslag och i sina ändringsskrivelser nr 1/2014 och nr 2/2014 förbli oförändrad, med undantag av pilotprojekt och förberedande åtgärder.

De gemensamt överenskomna ändringarna av kontoplanen gäller följande budgetposter:

Budgetpost

Namn

04 03 01 05

Informations- och utbildningsåtgärder för arbetstagarorganisationer

04 03 01 06

Information till, samråd med och medverkan av representanter i företag

04 03 01 08

Relationer mellan arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen

15 02 01

Främja kvalitet och samarbete inom utbildning och ungdomsfrågor i Europa, dess relevans för arbetsmarknaden och ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv

15 02 01 01

Utbildning och yrkesbildning

15 02 01 02

Ungdomsfrågor

15 02 10

Särskilda årliga evenemang

21 02 07 03

Miljö och klimatförändringar

21 02 07 04

Hållbar energi

21 02 07 05

Mänsklig utveckling

21 02 07 06

Tryggad livsmedelsförsörjning och hållbart jordbruk

21 02 07 07

Migration och asyl

21 02 08 03

Det civila samhällets roll för utvecklingen

21 02 08 04

Lokala myndigheters roll i utvecklingspolitiken

21 02 09

Mellanöstern

21 02 10

Centralasien

21 02 11

Hela Afrika

21 02 12

Latinamerika

21 02 13

Sydafrika

21 02 14

Asien

21 02 15

Afghanistan

30 01 16 01

Avgångspensioner till tidigare ledamöter av Europaparlamentet

30 01 16 02

Invalidpensioner till tidigare ledamöter av Europaparlamentet

30 01 16 03

Efterlevandepensioner till tidigare ledamöter av Europaparlamentet

Budgetanmärkningarna för de nya budgetposterna för den sociala dialogen, enligt kommissionens förslag, ingår i bilagan.

1.8.  Reserver

Den reserv på 2 miljoner EUR som införs av Europaparlamentet under budgetpost 01 02 01 ”Samordning, tillsyn och kommunikation om den ekonomiska och monetära unionen samt euron” godkänns.

1.9.  Inkomster

Inkomstsidan i budgeten godkänns enligt kommissionens förslag i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse nr 2/2014 och justerats till den nivå på betalningsbemyndigandena som förlikningskommittén kommit överens om.

2.  Budget 2013

Förslaget till ändringsbudget nr 8/2013 godkänns med de belopp som föreslås av rådet.

Förslaget till ändringsbudget nr 9/2013 godkänns enligt rådets förslag, med följande ändringar:

1.   En ökning på 200 miljoner EUR för att tillgodose de utestående betalningsbehoven under 2013 på området för forskning godkänns för följande budgetposter:

I miljoner EUR

Budgetpost

Namn

Ökning av betalningsbemyndigandena 2013

06 06 02 03

Gemensamma företaget Sesar

12,458 miljoner

08 02 02

Samarbete – Hälsa – Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

17,981 miljoner

08 04 01

Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

19,936 miljoner

08 06 01

Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

2,804 miljoner

08 10 01

Idéer

41,884 miljoner

08 19 01

Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

0,406 miljoner

09 04 01 01

Stöd till forskningssamarbete på området informations- och kommunikationsteknik (IKT – Samarbete)

40,813 miljoner

10 03 01

Gemensamma forskningscentrets nukleära verksamhet

0,406 miljoner

15 07 77

Människor

63,313 miljoner

Totalt

200 miljoner

2.  En omfördelning av betalningsbemyndiganden för ett totalt belopp på 50 miljoner EUR under 2013 godkänns från följande budgetposter:

I miljoner EUR

Budgetpost

Namn

Omfördelning av betalningsbemyndiganden

Budget 2013

DAB 9/2013

Skillnad

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

10,000

04 05 01

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

13,116

08 01 04 31

Genomförandeorganet för forskning (REA)

3,915

08 01 05 01

Utgifter för forskningspersonal

7,230

08 01 05 03

Andra administrativa utgifter för forskning

15,739

Totalt

50,000

Omfördelningen av betalningsbemyndigandena för administrativa utgifter för forskning (kapitel 08 01) under 2013 gäller icke differentierade utgifter, vilket leder till en motsvarande minskning av åtagandebemyndigandena (- 26,9 miljoner EUR) för de sista tre posterna i tabellen ovan.

Ett belopp på 250 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för EU:s solidaritetsfond har inkluderats i 2013 års budget, medan ett belopp på 150 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för EU:s solidaritetsfond har inkluderats i 2014 års budget.

3.  Uttalanden

3.1.  Gemensamt uttalande om betalningsbemyndiganden

Europaparlamentet, rådet och kommissionen påminner om sitt gemensamma ansvar enligt artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, dvs. att ”Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man”.

Mot bakgrund av genomförandet påminner Europaparlamentet och rådet om att det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av betalningarna i syfte att undvika att utestående åtaganden överförs till 2015 års budget på ett onormalt sätt. De kommer i detta avseende att vid behov utnyttja de olika flexibilitetsmekanismerna i förordningen om den fleråriga budgetramen, bland annat i artikel 13 i denna.

Europaparlamentet och rådet har enats om att fastställa nivån på betalningsbemyndigandena för 2014 till 135 504 613 000 EUR. De uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder på grundval av bestämmelserna i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen och i budgetförordningen, för att leva upp till det ansvar den tilldelas genom fördraget och att, framför allt, efter att ha undersökt utrymmet för omfördelning av de berörda anslagen och då särskilt ta hänsyn till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag (artikel 41.2 i budgetförordningen), begära extra betalningsbemyndiganden i en ändringsbudget om de anslag som införts i 2014 års budget inte är tillräckliga för att täcka utgifterna.

Europaparlamentet och rådet kommer så snart som möjligt att ta ställning till ett eventuellt förslag till ändringsbudget i syfte att undvika varje underskott i betalningsbemyndiganden. Dessutom åtar sig Europaparlamentet och rådet att snabbt behandla eventuella överföringar av betalningsbemyndiganden, inbegripet mellan rubriker i budgetramen, så att betalningsbemyndiganden som införts i budgeten ska kunna användas på bästa möjliga sätt och anpassas efter faktiskt genomförande och faktiska behov.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer under loppet av året att aktivt följa upp genomförandet av 2014 års budget, särskilt under rubrik 1b (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) och landsbygdsutveckling under rubrik 2 (hållbar tillväxt: naturresurser). Detta kommer att göras i form av särskilda interinstitutionella möten, i enlighet med punkt 36 i bilagan till det interinstitutionella avtalet, för att utvärdera genomförandet av betalningarna och reviderade prognoser.

3.2.  Europaparlamentets och kommissionens uttalande om betalningsbemyndiganden

Europaparlamentet och kommissionen påminner om behovet av särskild och maximal flexibilitet i den fleråriga budgetramen 2014–2020. Ändringar av de föreslagna rättsliga grunderna som godkänts av lagstiftningsmyndigheten kommer att leda till ökat tryck på betalningstaken i den fleråriga budgetramen 2014–2020. I samband med slutförandet av lagstiftningspaketet för sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 och med beaktande av de möjliga effekterna av initiativet för små och medelstora företag, utfärdade kommissionen en förklaring om verkningarna av den överenskommelse som nåtts om resultatreserven och förfinansieringsbeloppen på betalningsbehoven. Medan de övergripande verkningarna av dessa ändringar för de extra betalningsbemyndigandena i den fleråriga budgetramen 2014–2020 förväntas vara begränsade, förklarade kommissionen att de årliga variationerna i de globala betalningsnivåerna skulle hanteras med hjälp av den globala betalningsmarginalen. Vid behov kan kommissionen också utnyttja flexibilitetsinstrumentet och den marginal för oförutsedda utgifter som man enats om i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen.

Kommissionen tänker därför föreslå korrigerande åtgärder mot bakgrund av genomförandet, och då utnyttja, i den mån det behövs, de instrument som erbjuds i den nya fleråriga budgetramen. Under loppet av 2014 kan kommissionen särskilt komma att behöva föreslå utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter, i enlighet med artikel 13 i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen.

3.3.  Rådets uttalande om betalningsbemyndiganden

Rådet påminner om att de särskilda instrumenten endast kan utnyttjas för att hantera verkligt oförutsedda omständigheter.

Det påminner vidare om att marginalen för oförutsedda utgifter inte får leda till att de totala taken för åtagande- och betalningsbemyndigandena överskrids.

I fråga om andra särskilda instrument, påminner rådet om att det i artikel 3.2 i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen anges att åtagandebemyndiganden kan införas i budgeten utöver taken för de berörda rubrikerna.

3.4.  Gemensamt uttalande om decentraliserade byråer

Europaparlamentet, rådet och kommissionen påminner om vikten av att gradvis minska personalstyrkan inom EU:s institutioner, organ och byråer med 5 % under 5 år, i enlighet med punkt 23 i förslaget till det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

Europaparlamentet och rådet förpliktigar sig till att gradvis genomföra ovannämnda minskning på 5 % av personalstyrkan under perioden 2013–2017, men insisterar samtidigt på att byråerna måste kunna fungera på ett korrekt sätt så att de kan utföra de uppgifter de tilldelats av lagstiftningsmyndigheten. De anser i detta avseende att ytterligare åtgärder, däribland strukturella åtgärder, kan komma att krävas för att genomföra denna minskning inom de decentraliserade byråerna. Kommissionen vill i detta sammanhang fortsätta sin undersökning av möjligheterna att slå samman och/eller lägga ned vissa av de befintliga byråerna, och/eller av andra sätt att uppnå synergieffekter.

Till följd av det arbete som utfördes av den interinstitutionella arbetsgruppen och som resulterade i den gemensamma strategin för decentraliserade byråer, som antogs i juli 2012, enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om att det behövdes en mer ingående och permanent granskning av utvecklingen av de decentraliserade byråerna för att säkerställa en samstämd strategi. Utan följder för deras respektive befogenheter, enades de om att inrätta en särskild interinstitutionell arbetsgrupp, som skulle utforma ett klart och tydligt utvecklingsmönster för byråerna, baserat på objektiva kriterier. Arbetsgruppen skulle framför allt diskutera

—  utvärderingen av tjänsteförteckningarna för de enskilda byråerna,

—  möjligheter att tillhandahålla nödvändiga anslag och personalresurser för nya uppgifter som tilldelats de enskilda byråerna av lagstiftningsmyndigheten,

—  behandlingen av byråer som helt eller delvis finansieras genom avgifter,

—  byråernas administrativa struktur, finansieringsmodeller och hanteringen av inkomster avsatta för särskilda ändamål,

—  en omprövning av behoven, potentiella sammanslagningar/nedläggningar, överföring av uppgifterna till kommissionen.

Europaparlamentet och rådet kommer i sina överläggningar i egenskap av lagstiftande myndighet och budgetmyndighet att ta vederbörligt hänsyn till det resultat som uppnås av den interinstitutionella arbetsgruppen.

3.5.  Gemensam uttalande om rubrik 5 och lönejusteringen

Europaparlamentet och rådet har enats om att man i väntan på utfallet i de mål som behandlas i Europeiska unionens domstol, inte i detta skede kommer att inkludera anslagen till de föreslagna lönejusteringarna på 1,7 % för 2011 och 1,7 % för 2012 i 2014 års budget.

Om domstolen skulle avgöra målen till förmån för kommissionen, kommer kommissionen att lägga fram ett förslag till ändringsbudget under 2014 för att täcka de föreslagna lönejusteringarna för samtliga avsnitt. Om detta scenario skulle förvekligas, åtar sig Europaparlamentet och rådet att snabbt behandla det berörda förslaget till ändringsbudget.

3.6.  Gemensamt uttalande om EU:s särskilda representanter

Europaparlamentet och rådet har enats om att undersöka möjligheten att överföra anslag till EU:s särskilda representanter från kommissionens budget (avsnitt III) till Europeiska utrikestjänstens budget (avsnitt X) inom ramen för budgetförfarandet 2015.

Bilaga 1 – Ändring av budgetanmärkningar

Med hänvisning till del 1.6 i de gemensamma slutsatserna har, i jämförelse med de budgetanmärkningar som röstats igenom av rådet och parlamentet, följande ändringar godkänts:

Rubrik 1A

04 03 01 05

Informations- och utbildningsåtgärder för arbetstagarorganisationer

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka kostnader för informations- och utbildningsåtgärder till förmån för arbetstagarorganisationer, inklusive representanter för arbetstagarorganisationer i kandidatländerna, i samband med genomförandet av unionsåtgärder som rör inom ramen för genomförandet av unionens sociala dimension. Åtgärderna bör hjälpa arbetstagarorganisationerna att bidra till att bemöta de övergripande utmaningarna för den europeiska sysselsättnings- och socialpolitiken enligt Europa 2020-strategin och den socialpolitiska dagordningen samt enligt unionens initiativ för att bemöta följderna av den ekonomiska krisen.

Dessutom ska detta anslag stödja två organisationers arbetsprogram, ETUI (European Trade Union Institute) och EZA (European Centre for Workers’ Questions), som har inrättats för att främja kapacitetsuppbyggnad genom utbildning och forskning på EU-nivå, inbegripet kandidatländer, för att öka arbetstagarföreträdarnas delaktighet i beslutsprocessen.

Detta anslag är avsett att täcka framför allt följande:

–  Stöd till två särskilda fackliga organisationers arbetsprogram, ETUI (European Trade Union Institute) samt EZA (European Centre for Workers’ Questions), som har inrättats för att underlätta kapacitetsuppbyggnad genom utbildning och forskning på EU-nivå, och för att öka arbetstagarföreträdarnas delaktighet i EU:s beslutsprocess.

–  Informations- och utbildningsåtgärder till förmån för arbetstagarorganisationer, inklusive organisationer i kandidatländerna, i samband med genomförandet av EU-åtgärder som rör EU:s sociala dimension.

–  Åtgärder där företrädare för parterna i kandidatländerna deltar, i syfte att främja den sociala dialogen på EU-nivå. Det syftar också till att främja en lika medverkan av kvinnor och män i arbetstagarorganisationernas beslutsfattande organ.

Rättslig grund

Uppgifter som följer av de särskilda befogenheter som kommissionen ges enligt artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Konvention som ingicks 1959 mellan EKSG:s höga myndighet och Internationella arbetsbyråns (ILO) informationscentrum om säkerhet och hygien på arbetsplatsen.

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1) och tillhörande särdirektiv.

Rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg (EGT L 113, 30.4.1992, s. 19).

04 03 01 06

Information till, samråd med och medverkan av representanter i företag

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka finansieringen av åtgärder för att skapa förutsättningar för att stärka arbetstagarinflytandet i företag genom att främja direktiven 97/74/EG och 2009/38/EG om europeiska företagsråd, direktiv 2001/86/EG och 2003/72/EG om arbetstagarinflytande i Europabolag respektive europeiska kooperativa föreningar, direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen samt artikel 16 i direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar.

Detta anslag ska täcka finansieringen av åtgärder för att stärka samarbetet över nationsgränserna mellan företrädare för arbetstagare och arbetsgivare genom information, samråd och medbestämmande inom företag med verksamhet i flera medlemsstater. Korta kurser för förhandlare och företrädare vid transnationella organ för information, samråd och medbestämmande får finansieras i detta sammanhang. Arbetsmarknadsparter från kandidatländer får delta. Anslaget får användas för att finansiera åtgärder som ska göra det möjligt för arbetsmarknadens parter att utöva sina rättigheter och skyldigheter avseende arbetstagarnas medbestämmande, särskilt inom europeiska företagsråd och små och medelstora företag, informera dem om transnationella företagsavtal och stärka deras samarbete inom ramen för unionslagstiftningen om medbestämmande.

Dessutom får anslaget användas för att finansiera åtgärder avsedda att utveckla kunnandet om medbestämmande i medlemsstaterna, främja samarbete mellan behöriga myndigheter och berörda parter och vårda relationer med unionens institutioner till stöd för och effektivisering av unionens medbestämmandelagstiftning.

Detta anslag är avsett att täcka framför allt följande:

–  Åtgärder för att skapa förutsättningar för en social dialog mellan parterna i företag och korrekt arbetstagarinflytande i företag enligt direktiv 2009/38/EG om europeiska företagsråd, direktiven 2001/86/EG och 2003/72/EG om arbetstagarinflytande i europabolag respektive europeiska kooperativa föreningar, direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, direktiv 98/59/EG om kollektiva uppsägningar samt artikel 16 i direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar.

–  Initiativ för att stärka gränsöverskridande samarbete mellan arbetstagar- och arbetsgivarföreträdare i fråga om information, samråd och delaktighet för anställda på företag som verkar i mer än en medlemsstat samt korta kurser för förhandlare och företrädare i transnationella informations-, samråds- och delaktighetsorgan kan finansieras i detta sammanhang. Arbetsmarknadsparter från kandidatländer får delta.

–  Åtgärder som ska göra det möjligt för arbetsmarknadens parter att utöva sina rättigheter och skyldigheter avseende arbetstagarnas medbestämmande, särskilt inom europeiska företagsråd, informera dem om transnationella företagsavtal och stärka deras samarbete inom ramen för unionslagstiftningen om medbestämmande.

–  Åtgärder som främjar utvecklingen av arbetstagarrepresentation i företag.

–  Innovativa åtgärder som rör medbestämmande i syfte att stödja föregripande av förändringar samt förebyggande och lösning av tvister vid omstruktureringar, sammanslagningar, uppköp och förflyttningar av företag och företagsgrupper som är verksamma i hela unionen.

–  Åtgärder för att stärka samarbetet mellan arbetsmarknadens parter för att utveckla arbetstagarnas medbestämmande i utformandet av lösningar på den ekonomiska krisens konsekvenser, såsom massuppsägningar, eller för att bemöta behovet av en omställning mot en koldioxidsnål hållbar ekonomi som omfattar alla.

–  Gränsöverskridande utbyte av information och god praxis i frågor av betydelse för dialogen mellan parterna på företagsnivå.

Rättslig grund

Uppgifter som följer av de särskilda befogenheter som kommissionen ges direkt genom artiklarna 154 och 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Rådets direktiv 97/74/EG av den 15 december 1997 om att utvidga rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, till att avse Förenade kungariket (EGT L 10, 16.1.1998, s. 22).

Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (EGT L 294, 10.11.2001, s. 22).

Rådets direktiv 98/59/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

Rådets direktiv 2001/23/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

Rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (EUT L 207, 18.8.2003, s. 25).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar (EUT L 310, 25.11.2005, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (omarbetning) (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

Konvention som ingicks 1959 mellan EKSG:s höga myndighet och Internationella arbetsbyråns (ILO) informationscentrum om säkerhet och hygien på arbetsplatsen.

04 03 01 08

Relationer mellan arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen

Anmärkningar

Målet för denna verksamhet är att stärka den sociala dialogen och främja avtal och andra gemensamma åtgärder från arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Detta anslag syftar till att finansiera arbetsmarknadsparternas medverkan i den europeiska sysselsättningsstrategin och deras bidrag till De åtgärder som finansieras ska hjälpa arbetsmarknadens parter att ta itu med övergripande utmaningar för den europeiska sysselsättnings- och socialpolitiken i strategin Europa 2020, och den socialpolitiska dagordningen och inom EU-initiativ för att bemöta den ekonomiska krisens följder och bidra till förbättringar och kunskapsspridning kring institutioner och praxis i fråga om förhållandena mellan arbetsmarknadens parter. Anslaget ska täcka finansiering av stöd som främjar utvecklingen av den branschövergripande och branschspecifika sociala dialogen enligt artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det ska finansiera samråd, möten, förhandlingar och andra åtgärder för att förverkliga ovan nämnda mål.

Dessutom är detta anslag avsett att täcka stöd till åtgärder som rör relationerna mellan arbetsmarknadens parter, särskilt åtgärder som syftar till kompetensutveckling och utbyte av information av betydelse för unionen.

Detta anslag är även avsett att täcka finansiering av åtgärder som inbegriper företrädare för arbetsmarknadens parter i kandidatländerna i det särskilda syftet att främja social dialog på unionsnivå. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i samband med genomförandet av detta mål, och det syftar därför till att främja kvinnors och mäns lika medverkan i fackföreningarnas och arbetsgivarorganisationernas beslutsfattande organ. De två senare aspekterna har en övergripande karaktär.

Mot bakgrund av dessa mål har följande två delprogram fastställts:

–  Stöd till den sociala dialogen på europeisk nivå.

–  Ökad sakkunskap om arbetsmarknadsrelationer.

Detta anslag är avsett att täcka framför allt följande:

–  Studier, samråd, möten med experter, förhandlingar, information och publikationer som direkt kan knytas till förverkligandet av mål eller åtgärder som omfattas av denna budgetpost, samt alla andra utgifter för tekniskt eller administrativt bistånd som inte inbegriper uppgifter för offentlig myndighet och som kommer att läggas ut på entreprenad av kommissionen i form av tillfälliga servicekontrakt.

–  Åtgärder som arbetsmarknadens parter vidtar för att främja den sociala dialogen (bl.a. parternas kapacitet) på branschövergripande nivå och branschnivå.

–  Åtgärder för att förbättra kunskaperna om institutioner och praxis i fråga om relationer mellan parterna i hela EU samt spridning av resultaten.

–  Åtgärder där företrädare för parterna i kandidatländerna deltar, i syfte att främja den sociala dialogen på EU-nivå. Det syftar också till att främja en lika medverkan av kvinnor och män i fackförenings- och arbetsgivarorganisationernas beslutsfattande organ.

–  Åtgärder som rör relationerna mellan arbetsmarknadens parter, särskilt åtgärder som syftar till kompetensutveckling och utbyte av information av betydelse för EU.

Rättslig grund

Uppgifter som följer av de särskilda befogenheter som kommissionen ges direkt genom artiklarna 154 och 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

15 02 10

Särskilda årliga evenemang

Anmärkningar

Anmärkningarna till denna budgetpost är följande:

Följande text ska läggas till:

Detta anslag är avsett att täcka slutförandet av de insatser som fått stöd som särskilda årliga idrottsevenemang.

Särskilt årligt evenemang: Europeiska Move-veckan

Åtaganden: 1 000 000 EUR. Betalningar: 1 000 000 EUR.

Europeiska Move-veckan är ett Europatäckande flaggskeppsevenemang som främjar gräsrotsidrott och fysisk aktivitet och den positiva effekten av detta för EU:s medborgare och samhällen.

Som en del av visionen att 100 miljoner fler européer ska bli aktiva inom idrott och fysisk aktivitet före 2020 utgör Move-veckan 2014 ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt, som involverar lokalsamhällen, idrottsklubbar, arbetsplatser och städer i ett omfattande evenemang för främjande av idrott och fysisk aktivitet. Den är en integrerad del av den europeiska NowWeMove-kampanjen och således ett konkret bidrag till mer fysiskt aktiva och friskare européer.

Minst 300 evenemang från alla 28 medlemsstaterna och minst 150 städer kommer att ingå i Move-veckan 2014, under vilken nya initiativ för idrott och fysisk aktivitet kommer att introduceras och en mängd framgångsrika aktiviteter visas upp.

Särskilt årligt evenemang: Europeiska särskilda olympiska sommarspel i Antwerpen, Belgien, 2014

Åtaganden: 2 000 000 EUR. Betalningar: 2 000 000 EUR.

Detta anslag är avsett att täcka kostnaderna för de insatser som fått stöd som särskilda årliga evenemang. Ett belopp på 2 000 000 EUR anslås för att medfinansiera det fleråriga evenemanget Europas särskilda olympiska sommarspel i Antwerpen i Belgien (13–20 september 2014). Detta anslag kommer även att göra det möjligt för deltagande idrottsutövare från samtliga 28 medlemsstater att träna och förbereda sig inför och delta i tävlingarna i Belgien.

Till detta evenemang kommer 2 000 idrottsutövare och deras delegationer från 58 länder för att tävla i 10 dagar. Mer än 4 000 frivilliga kommer att bidra till att göra detta evenemang med många idrottsgrenar unikt. Vid sidan av idrotten kommer andra evenemang (vetenskaps-, utbildnings- och familjeprogram) att anordnas. Omkring 30 belgiska städer kommer att härbärgera idrottarna och Antwerpen kommer att stå värd för evenemanget. Många särskilda evenemang kommer att anordnas före, under och efter spelen.

(1) Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0437.
(2) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.


Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen - finansiering av de cypriotiska strukturfondsprogrammen
PDF 200kWORD 38k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens flexibilitetsmekanismen (COM(2013)0647 – C7-0302/2013 – 2013/2223(BUD))
P7_TA(2013)0473A7-0388/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till budget för budgetåret 2014 (COM(2013)0450), som lades fram den 28 juni 2013, såsom ändrat genom ändringsskrivelse nr 1, som kommissionen lade fram den 18 september 2013 (COM(2013)0644),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0647 – C7‑0302/2013),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), i synnerhet artikel 11,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 12,

–  med beaktande av sin ståndpunkt som antogs den 23 oktober 2013 om förslaget till den allmänna budgeten för 2014,

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast av den 12 november 2013 (16106/2013 ADD 1-5 – C7 0413/2013),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0388/2013), och av följande skäl:

A.  Efter att alla möjligheter att omfördela anslagen under rubrik 1b har undersökts förefaller det vara nödvändigt att utnyttja flexibilitetsmekanismen för åtagandebemyndiganden.

B.  Kommissionen har föreslagit att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas till att komplettera finansieringen av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, utöver taket i budgetrubrik 1b, med ett belopp på 78 miljarder EUR för att de cypriotiska strukturfondsprogrammen ska kunna bevilja landet ytterligare anslag från strukturfonderna för år 2014 med ett sammanlagt belopp på 100 000 000 EUR.

1.  Europaparlamentet konstaterar att trots återhållsamma ökningar av åtagandebemyndigandena för ett begränsat antal budgetposter och åtskilliga minskningar inom andra budgetposter, ger inte 2014 års tak för underrubrik 1b för åtagandebemyndigandena möjlighet till en korrekt finansiering av parlamentets och rådets viktiga och brådskande politiska prioriteringar för unionen.

2.  Europaparlamentet samtycker till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas för finansiering inom underrubrik 1b av de cypriotiska strukturfondsprogrammen för ett totalbelopp på 89 330 000 EUR i åtagandebemyndiganden.

3.  Europaparlamentet upprepar att utnyttjandet av denna mekanism, i enlighet med artikel 11 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013, än en gång visar att unionsbudgeten absolut måste bli mer flexibel.

4.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut 2014/97/EU.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT L 373, 20.12.2013, s. 1.


Ändringsbudget nr 9/2013: Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond för Rumänien (torka och skogsbränder 2012) och för Tyskland, Österrike och Tjeckien (översvämningar i maj och juni 2013)
PDF 1023kWORD 615k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 20 november 2013 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 9/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen (14872/2013 – C7-0388/2013 – 2013/2257(BUD))
P7_TA(2013)0474A7-0390/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, slutgiltigt antagen den 12 december 2012(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 9/2013 för budgetåret 2013 som kommissionen antog den 3 oktober 2013 (COM(2013)0691),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 9/2013 som rådet antog den 30 oktober 2013 (14872/2013 – C7‑0388/2013),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som godkändes av förlikningskommittén den 12 november 2013(4),

–  med beaktande av artikel 75b i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7‑0390/2013), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 9 för 2013 (FÄB nr 9/2013) gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond ("fonden") till ett belopp på 400,5 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden, för Rumänien med anledning av torkan och skogsbränderna sommaren 2012, och för Tyskland, Österrike och Tjeckien med anledning av översvämningarna i maj och juni 2013.

B.  Syftet med FÄB nr 9/2013 är att formellt införa dessa budgetjusteringar i 2013 års budget.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 9/2013, som lagts fram av kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inte längre lägga fram sina ståndpunkter enligt artikel 314.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i form av rättsakter (”beslut”), eftersom detta inte är i överensstämmelse med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom domstolen tolkar den i sin dom av den 17 september 2013 i fallet C-77/11 Europeiska unionens råd mot Europaparlamentet. Europaparlamentet påminner om att en ståndpunkt enligt artikel 314.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en förberedande rättsakt, som blir giltig från den dag den antas. Europaparlamentet betonar att det kommer att förkasta och ignorera varje klausul som rådet försöker utnyttja för att inom ramen för budgetförfarandet göra sin ståndpunkts giltighet beroende av att parlamentet först godkänner en annan budget, ändringsbudget eller rättsakt.

3.  Europaparlamentet beklagar rådets ståndpunkt till ändringsbudget nr 9/2013, vilken ändrar kommissionens förslag i syfte att till fullo finansiera utnyttjandet av fonden genom omflyttningar från budgetposter som inte förväntas ha utnyttjats fullt ut i slutet av 2013, vilket kommissionen påpekade i sitt förslag till global överföring för 2013 (DEC 26/2013).

4.  Europaparlamentet stöder den överenskommelse som nåddes den 12 november 2013 inom ramen för förlikningskommittén om att finansiera utnyttjandet av fonden med upp till 250,5 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden under 2013 genom omfördelningar, och 150 miljoner EUR under 2014 genom nya anslag. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att detta kommer att göra det möjligt att finansiera forskningsbehov som i den globala överföringen fastställdes till 200 miljoner EUR, vilket framför allt kommer att göra det möjligt att ingå ett antal nya forskningsavtal under innevarande år.

5.  Europaparlamentet betonar dock att det håller fast sin principiella ståndpunkt att finansieringen av särskilda instrument, såsom fonden, bör införlivas i budgeten utöver taken för den fleråriga budgetramen, och stöder inte rådets ensidiga uttalande om betalningsbemyndiganden som bifogats de gemensamma slutsatserna om 2014 års budget.

6.  Europaparlamentet ändrar därför rådets ståndpunkt enligt följande:

(i miljoner EUR)

Budgetpost

Beskrivning

Åtagandebemyndiganden

Betalningsbemyndiganden

06 06 02 03

Gemensamma företaget Sesar

12,458

08 02 02

Samarbete – Hälsa – Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

17,981

08 04 01

Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

19,936

08 06 01

Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

2,804

08 10 01

Idéer

41,884

08 19 01

Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

0,406

09 04 01 01

Stöd till forskningssamarbete på området informations- och kommunikationsteknik (IKT – Samarbete)

40,813

10 03 01

Gemensamma forskningscentrets nukleära verksamhet

0,406

15 07 77

Människor

63,313

13 06 01

Europeiska unionens solidaritetsfond – Medlemsstater

—  150,000

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

—  10,000

04 05 01

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

—  13,116

08 01 04 31

Genomförandeorganet för forskning (REA)

—  3,915

—  3,915

08 01 05 01

Utgifter för forskningspersonal

—  7,230

—  7,230

08 01 05 03

Andra administrativa utgifter för forskning

—  15,739

—  15,739

TOTALT

—  26,884

0

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

BUDGETBILAGA:

förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Utgifter — UTGIFTER

Siffror

Avdelning

Rubrik

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

01

Ekonomi och finans

555 684 796

428 350 972

-10 000 000

555 684 796

418 350 972

02

Näringsliv

1 157 245 386

1 376 115 339

1 157 245 386

1 376 115 339

03

Konkurrens

92 219 149

92 219 149

92 219 149

92 219 149

04

Sysselsättning och socialpolitik

12 214 158 933

13 743 651 206

-13 116 000

12 214 158 933

13 730 535 206

05

Jordbruk och landsbygdens utveckling

58 851 894 643

56 895 357 629

-32 331 335

58 851 894 643

56 863 026 294

06

Transport och rörlighet

1 740 800 530

983 961 494

12 457 557

1 740 800 530

996 419 051

07

Miljö och klimatpolitik

498 383 275

404 177 073

498 383 275

404 177 073

08

Forskning

6 901 336 033

5 231 942 972

-26 884 000

-233 072 948

6 874 452 033

4 998 870 024

09

Kommunikationsnät, innehåll och teknik

1 810 829 637

1 507 705 211

40 812 681

1 810 829 637

1 548 517 892

40 01 40, 40 02 41

391 985

1 811 221 622

391 985

1 508 097 196

391 985

1 811 221 622

391 985

1 548 909 877

10

Direkt forskning

424 319 156

419 320 143

405 852

424 319 156

419 725 995

11

Havsfrågor och fiske

919 262 394

763 270 938

919 262 394

763 270 938

40 01 40, 40 02 41

115 220 000

1 034 482 394

70 190 000

833 460 938

115 220 000

1 034 482 394

70 190 000

833 460 938

12

Den inre marknaden

103 313 472

101 938 194

103 313 472

101 938 194

40 02 41

3 000 000

106 313 472

3 000 000

104 938 194

3 000 000

106 313 472

3 000 000

104 938 194

13

Regionalpolitik

43 792 849 672

43 417 676 111

400 519 089

171 531 335

44 193 368 761

43 589 207 446

14

Beskattning och tullunion

144 620 394

127 227 655

144 620 394

127 227 655

15

Utbildning och kultur

2 829 575 587

2 564 555 677

63 312 858

2 829 575 587

2 627 868 535

16

Kommunikation

265 992 159

252 703 941

265 992 159

252 703 941

17

Hälsa och konsumentskydd

634 370 124

598 986 674

634 370 124

598 986 674

18

Inrikes frågor

1 227 109 539

906 396 228

1 227 109 539

906 396 228

40 01 40, 40 02 41

111 280 000

1 338 389 539

66 442 946

972 839 174

111 280 000

1 338 389 539

66 442 946

972 839 174

19

Yttre förbindelser

5 001 226 243

3 292 737 301

5 001 226 243

3 292 737 301

20

Handel

107 473 453

104 177 332

107 473 453

104 177 332

21

Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna

1 571 699 626

1 235 408 520

1 571 699 626

1 235 408 520

22

Utvidgning

1 091 261 928

913 197 071

1 091 261 928

913 197 071

23

Humanitärt bistånd

917 322 828

979 489 048

917 322 828

979 489 048

24

Bedrägeribekämpning

75 427 800

69 443 664

75 427 800

69 443 664

40 01 40

3 929 200

79 357 000

3 929 200

73 372 864

3 929 200

79 357 000

3 929 200

73 372 864

25

Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning

193 336 661

194 086 661

193 336 661

194 086 661

26

Kommissionens administration

1 030 021 548

1 023 305 407

1 030 021 548

1 023 305 407

27

Budget

142 450 570

142 450 570

142 450 570

142 450 570

28

Revision

11 879 141

11 879 141

11 879 141

11 879 141

29

Statistik

82 071 571

114 760 614

82 071 571

114 760 614

40 01 40, 40 02 41

51 900 000

133 971 571

7 743 254

122 503 868

51 900 000

133 971 571

7 743 254

122 503 868

30

Pensioner och därmed sammanhängande utgifter

1 399 471 000

1 399 471 000

1 399 471 000

1 399 471 000

31

Språktjänster

396 815 433

396 815 433

396 815 433

396 815 433

32

Energi

738 302 781

814 608 051

738 302 781

814 608 051

33

Rättsliga frågor

218 238 524

184 498 972

218 238 524

184 498 972

40

Reserver

1 049 836 185

231 697 385

1 049 836 185

231 697 385

Totalt

148 190 800 171

140 923 582 776

373 635 089

148 564 435 260

140 923 582 776

Reserverna: 40 01 40, 40 02 41

285 721 185

151 697 385

285 721 185

151 697 385

Avdelning XX — Administrativa utgifter för politikområden

Siffror

Klassificering efter art

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

XX 01

Administrativa utgifter för politikområden

XX 01 01

Utgifter för personal i aktiv tjänst inom olika politikområden

XX 01 01 01

Utgifter för personal i aktiv tjänst vid institutionen

XX 01 01 01 01

Löner, bidrag och andra ersättningar

5

1 835 168 000

1 835 168 000

XX 01 01 01 02

Kostnader och ersättningar vid rekrytering, förflyttningar och vid tjänstens upphörande

5

14 878 000

14 878 000

XX 01 01 01 03

Lönejusteringar

5

15 496 000

15 496 000

Delsumma

1 865 542 000

1 865 542 000

XX 01 01 02

Utgifter för personal från kommissionen i aktiv tjänst vid unionens delegationer

XX 01 01 02 01

Löner, bidrag och andra ersättningar

5

110 428 000

110 428 000

XX 01 01 02 02

Kostnader och ersättningar vid rekrytering, förflyttningar och vid tjänstens upphörande

5

7 462 000

7 462 000

XX 01 01 02 03

Anslag för att täcka eventuella lönejusteringar

5

871 000

871 000

Delsumma

118 761 000

118 761 000

Artikel XX 01 01 — Delsumma

1 984 303 000

1 984 303 000

XX 01 02

Extern personal och andra administrativa utgifter

XX 01 02 01

Extern personal som är knuten till institutionen

XX 01 02 01 01

Kontraktsanställd personal

5

66 373 486

66 373 486

XX 01 02 01 02

Inhyrd personal och tekniskt och administrativt stöd till olika verksamheter

5

23 545 000

23 545 000

XX 01 02 01 03

Nationella tjänstemän som anställs tillfälligt vid institutionen

5

39 727 000

39 727 000

Delsumma

129 645 486

129 645 486

XX 01 02 02

Extern personal från kommissionen vid unionens delegationer

XX 01 02 02 01

Löner till övriga anställda

5

7 619 000

7 619 000

XX 01 02 02 02

Utbildning av unga experter och nationella experter

5

2 300 000

2 300 000

XX 01 02 02 03

Kostnader för övriga anställda och betalning för övriga tjänster

5

256 000

256 000

Delsumma

10 175 000

10 175 000

XX 01 02 11

Andra administrativa utgifter för institutionen

XX 01 02 11 01

Utgifter för tjänsteresor och representation

5

56 391 000

56 391 000

XX 01 02 11 02

Kostnader för konferenser och möten

5

27 008 000

27 008 000

XX 01 02 11 03

Kommittémöten

5

12 863 000

12 863 000

XX 01 02 11 04

Studier och samråd

5

6 400 000

6 400 000

XX 01 02 11 05

Informations- och förvaltningssystem

5

26 985 000

26 985 000

XX 01 02 11 06

Vidareutbildning och kurser i arbetsledning

5

13 500 000

13 500 000

Delsumma

143 147 000

143 147 000

XX 01 02 12

Övriga förvaltningsutgifter avseende personal från kommissionen vid unionens delegationer

XX 01 02 12 01

Kostnader för tjänsteresor, konferenser och representation

5

6 328 000

6 328 000

XX 01 02 12 02

Vidareutbildning för anställda vid delegationerna

5

500 000

500 000

Delsumma

6 828 000

6 828 000

Artikel XX 01 02 — Delsumma

289 795 486

289 795 486

XX 01 03

Utgifter för utrustning och tjänster kopplade till informations- och kommunikationsteknik, samt byggnader

XX 01 03 01

Utgifter för utrustning och tjänster kopplade till informations- och kommunikationsteknik inom kommissionen

XX 01 03 01 03

Infomations- och kommunikationsteknik – utrustning

5

54 525 000

54 525 000

XX 01 03 01 04

Infomations- och kommunikationsteknik – tjänster

5

63 545 000

63 545 000

Delsumma

118 070 000

118 070 000

XX 01 03 02

Lokaler och övriga förvaltningsutgifter avseende personal från kommissionen vid unionens delegationer

XX 01 03 02 01

Förvärv, hyra och därmed sammanhängande utgifter

5

46 908 000

46 908 000

XX 01 03 02 02

Utrustning, möbler, materiel och tjänster

5

9 638 000

9 638 000

Delsumma

56 546 000

56 546 000

Artikel XX 01 03 — Delsumma

174 616 000

174 616 000

XX 01 05

Utgifter för personal i aktiv tjänst (indirekta forskningsåtgärder)

XX 01 05 01

Löner, bidrag och andra ersättningar för personal i aktiv tjänst (indirekta forskningsåtgärder)

1.1

197 229 000

-7 230 000

189 999 000

XX 01 05 02

Extern personal (indirekta forskningsåtgärder)

1.1

47 262 000

47 262 000

XX 01 05 03

Andra administrativa utgifter (indirekta forskningsåtgärder)

1.1

80 253 000

-15 739 000

64 514 000

Artikel XX 01 05 — Delsumma

324 744 000

-22 969 000

301 775 000

Kapitel XX 01 — Totalt

2 773 458 486

-22 969 000

2 750 489 486

Kapitel XX 01 — Administrativa utgifter för politikområden

Artikel XX 01 05 — Utgifter för personal i aktiv tjänst (indirekta forskningsåtgärder)

Punkt XX 01 05 01 — Löner, bidrag och andra ersättningar för personal i aktiv tjänst (indirekta forskningsåtgärder)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

197 229 000

-7 230 000

189 999 000

Anmärkningar

Följande text är en gemensam anmärkning för alla de politikområden (näringsliv, energi och transport och rörlighet, forskning, informationssamhället och medier, utbildning och kultur samt energi) som ingår i indirekta åtgärder inom sjunde ramprogrammet för forskning.

Detta anslag täcker utgifter för personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna och innehar befattningar som är upptagna på de godkända tjänsteförteckningarna i samband med indirekta åtgärder i de nukleära och icke-nukleära programmen, inbegripet personal som tjänstgör vid unionens delegationer.

Dessa personalkostnader ska fördelas på följande sätt:

Program

Anslag

Ramprogrammet nukleär del

22 840 000

Ramprogrammet icke-nukleär del

167 159 000

Totalt

189 999 000

Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna punkt. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för särskilda ändamål enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 60).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Samarbete” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Rådets beslut 2006/972/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Idéer” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 243).

Rådets beslut 2006/973/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Människor” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 270).

Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Kapacitet” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

Rådets beslut 2006/976/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda programmet för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (EUT L 400, 30.12.2006, s. 404).

Rådets beslut 2012/93/Euratom av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 25).

Rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 1).

Rådets beslut 2012/94/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 33).

Punkt XX 01 05 03 — Andra administrativa utgifter (indirekta forskningsåtgärder)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

80 253 000

-15 739 000

64 514 000

Anmärkningar

Följande text är en gemensam anmärkning för alla de politikområden (näringsliv, energi och transport och rörlighet, forskning, informationssamhället och medier, utbildning och kultur samt energi) som ingår i indirekta åtgärder inom sjunde ramprogrammet för forskning.

Detta anslag är avsett att täcka övriga administrativa kostnader i samband med hela förvaltningen av forskning som bedrivs inom ramen för indirekta åtgärder i de nukleära och icke-nukleära programmen, inbegripet andra administrativa utgifter för personal som tjänstgör vid unionens delegationer.

Dessa personalkostnader ska fördelas på följande sätt:

Program

Anslag

Ramprogrammet nukleär del

10 984 000

Ramprogrammet icke-nukleär del

53 530 000

Totalt

64 514 000

Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna punkt. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för särskilda ändamål enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 60).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Samarbete” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Rådets beslut 2006/972/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Idéer” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 243).

Rådets beslut 2006/973/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Människor” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 270).

Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet ”Kapacitet” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

Rådets beslut 2006/976/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda programmet för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (EUT L 400, 30.12.2006, s. 404).

Rådets beslut 2012/93/Euratom av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 25).

Rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 1).

Rådets beslut 2012/94/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 33).

Avdelning 01 — Ekonomi och finans

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

01 01

Administrativa utgifter för politikområdet ekonomi och finans

5

82 524 796

82 524 796

82 524 796

82 524 796

01 02

Ekonomiska och monetära unionen

13 000 000

12 953 676

13 000 000

12 953 676

01 03

Internationella ekonomiska och finansiella frågor

4

94 550 000

56 339 890

-10 000 000

94 550 000

46 339 890

01 04

Finansiella transaktioner och instrument

365 610 000

276 532 610

365 610 000

276 532 610

Avdelning 01 — Totalt

555 684 796

428 350 972

-10 000 000

555 684 796

418 350 972

Kapitel 01 03 — Internationella ekonomiska och finansiella frågor

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

01 03

Internationella ekonomiska och finansiella frågor

01 03 01

Kapitalplacering i internationella finansinstitut

01 03 01 01

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling – Tillhandahållande av de inbetalda andelarna av det tecknade kapitalet

4

01 03 01 02

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling — Infordringsbar del av det tecknade kapitalet

4

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Artikel 01 03 01 — Delsumma

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

4

94 550 000

56 339 890

-10 000 000

94 550 000

46 339 890

Kapitel 01 03 — Totalt

94 550 000

56 339 890

-10 000 000

94 550 000

46 339 890

Artikel 01 03 02 — Makroekonomiskt stöd

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

94 550 000

56 339 890

-10 000 000

94 550 000

46 339 890

Anmärkningar

Detta exceptionella stöd syftar till att lindra de problem med finanserna som vissa tredjeländer får i samband med makroekonomiska svårigheter som yttrar sig i underskott i betalningsbalansen och/eller allvarliga obalanser i budgeten.

Stödet är direkt avhängigt av att mottagarländerna vidtar åtgärder för makroekonomisk stabilisering och strukturanpassning. Unionens åtgärder ska i regel komplettera Internationella valutafondens åtgärder och samordnas med övriga bilaterala givare.

Kommissionen ska informera budgetmyndigheten två gånger per år om den makroekonomiska situationen i de mottagande länderna samt årligen lägga fram en utförlig rapport om genomförandet av detta stöd.

Detta anslag ska också användas för att täcka finansiering av återuppbyggnadsarbetet i Georgien i de områden som drabbades av konflikten med Ryssland. Syftet med åtgärderna ska i första hand vara att skapa stabilitet på det makroekonomiska planet i landet. Beslut om den totala finansiella tilldelningen för stödet fattades 2008 vid en internationell givarkonferens.

Rättslig grund

Rådets beslut 2006/880/EG av den 30 november 2006 om exceptionellt ekonomiskt stöd från gemenskapen till Kosovo (EUT L 339, 6.12.2006, s. 36).

Rådets beslut 2007/860/EG av den 10 december 2007 om gemenskapens makroekonomiska stöd till Libanon (EUT L 337, 21.12.2007, s. 111).

Rådets beslut 2009/889/EG av den 30 november 2009 om makroekonomiskt stöd till Georgien (EUT L 320, 5.12.2009, s. 1).

Rådets beslut 2009/890/EG av den 30 november 2009 om makroekonomiskt stöd till Armenien (EUT L 320, 5.12.2009, s. 3).

Europaparlamentets och rådets beslut 938/2010/EU av den 20 oktober 2010 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien (EUT L 277, 21.10.2010, s. 1).

Avdelning 04 — Sysselsättning och socialpolitik

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

04 01

Administrativa utgifter för politikområdet sysselsättning och socialpolitik

94 756 546

94 756 546

94 756 546

94 756 546

04 02

Europeiska socialfonden

1

11 804 862 310

13 358 557 851

11 804 862 310

13 358 557 851

04 03

Arbeta i Europa – Social dialog och rörlighet

1

79 097 000

58 354 054

79 097 000

58 354 054

04 04

Sysselsättning, social solidaritet och jämställdhet

1

122 286 000

108 376 020

122 286 000

108 376 020

04 05

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1

p.m.

58 454 161

-13 116 000

p.m.

45 338 161

04 06

Instrumentet för stöd inför anslutningen – Utveckling av mänskliga resurser

4

113 157 077

65 152 574

113 157 077

65 152 574

Avdelning 04 — Totalt

12 214 158 933

13 743 651 206

-13 116 000

12 214 158 933

13 730 535 206

Kapitel 04 05 — Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

04 05

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

04 05 01

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1.1

p.m.

58 454 161

-13 116 000

p.m.

45 338 161

Kapitel 04 05 — Totalt

p.m.

58 454 161

-13 116 000

p.m.

45 338 161

Artikel 04 05 01 — Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

p.m.

58 454 161

-13 116 000

p.m.

45 338 161

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, så att unionen ska kunna ge tillfälligt och riktat stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, om denna arbetslöshet har betydande negativa konsekvenser för den regionala eller lokala ekonomin. För ansökningar som lämnas in före den 31 december 2011 får det också användas för stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa som ett direkt resultat av den globala ekonomiska krisen.

Högst 500 000 000 EUR per år ska kunna utbetalas ur fonden.

Syftet med denna reserv är i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 att ge ytterligare tillfälligt stöd till arbetstagare som drabbats till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln och att hjälpa dem att finna ett nytt arbete.

Fondens insatser bör komplettera Europeiska socialfondens verksamhet. Det får inte förekomma någon dubbel finansiering från dessa instrument.

Villkoren för att föra in anslag i denna reserv och för att ta ut medel från fonden anges i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och i artikel 12 i förordning (EG) nr 1927/2006.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 406, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26).

Referensrättsakter

Interinstitutionellt avtal av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 139, 14.6.2006, s. 1).

Avdelning 05 — Jordbruk och landsbygdens utveckling

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

05 01

Administrativa utgifter för politikområdet jordbruk och landsbygdens utveckling

133 234 504

133 234 504

133 234 504

133 234 504

05 02

Interventioner på jordbruksområdet

2

2 773 440 000

2 772 526 798

2 773 440 000

2 772 526 798

05 03

Direktstöd

2

40 931 900 000

40 931 900 000

40 931 900 000

40 931 900 000

05 04

Landsbygdens utveckling

2

14 804 955 797

13 022 586 520

14 804 955 797

13 022 586 520

05 05

Föranslutningsåtgärder inom jordbruk och landsbygdsutveckling

4

259 328 000

81 470 000

-32 331 335

259 328 000

49 138 665

05 06

Internationella aspekter av politikområdet jordbruk och landsbygdens utveckling

4

6 629 000

5 069 602

6 629 000

5 069 602

05 07

Revision av jordbruksutgifter

2

-84 900 000

-84 900 000

-84 900 000

-84 900 000

05 08

Strategiska frågor och samordning av politikområdet jordbruk och landsbygdens utveckling

2

27 307 342

33 470 205

27 307 342

33 470 205

Avdelning 05 — Totalt

58 851 894 643

56 895 357 629

-32 331 335

58 851 894 643

56 863 026 294

Kapitel 05 05 — Föranslutningsåtgärder inom jordbruk och landsbygdsutveckling

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

05 05

Föranslutningsåtgärder inom jordbruk och landsbygdsutveckling

05 05 01

Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard) – Slutförande av tidigare åtgärder 

05 05 01 01

Sapard-instrumentet inför anslutningen – Slutförande av programmet (2000–2006)

4

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

05 05 01 02

Sapard-instrumentet inför anslutningen – Slutförande av föranslutningsstöd till åtta ansökarländer

4

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Artikel 05 05 01 — Delsumma

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

05 05 02

Instrument för föranslutningsstöd för landsbygdsutveckling (Ipard)

4

259 328 000

81 470 000

-32 331 335

259 328 000

49 138 665

Kapitel 05 05 — Totalt

259 328 000

81 470 000

-32 331 335

259 328 000

49 138 665

Artikel 05 05 02 — Instrument för föranslutningsstöd för landsbygdsutveckling (Ipard)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

259 328 000

81 470 000

-32 331 335

259 328 000

49 138 665

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka unionens stöd till de kandidatländer som omfattas av instrumentet inför anslutningen och som i allt större grad anpassat sig till unionens normer och politik, inklusive unionens regelverk om så är lämpligt, och som siktar på medlemskap. Landsbygdsutvecklingen ska ge stöd till länder i deras förberedelser för genomförandet och förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, åtgärder för att rätta sig efter unionens strukturer och unionsfinansierade landsbygdsutvecklingsprogram efter anslutningen.

Rättslig grund

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).

Avdelning 06 — Transport och rörlighet

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

06 01

Administrativa utgifter inom politikområdet transport och rörlighet

68 011 011

68 011 011

68 011 011

68 011 011

06 02

Inlands-, luft- och sjötransport

1

201 808 724

151 320 581

201 808 724

151 320 581

06 03

Transeuropeiska nät

1

1 410 000 000

721 545 956

1 410 000 000

721 545 956

06 06

Forskning om transport

1

60 980 795

43 083 946

12 457 557

60 980 795

55 541 503

Avdelning 06 — Totalt

1 740 800 530

983 961 494

12 457 557

1 740 800 530

996 419 051

Kapitel 06 06 — Forskning om transport

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

06 06

Forskning om transport

06 06 02

Forskning om transport (inklusive flygteknik)

06 06 02 01

Forskning om transport (inklusive flygteknik)

1.1

p.m.

10 542 392

p.m.

10 542 392

06 06 02 02

Forskning om transport (inbegripet flygteknik) – Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas

1.1

2 656 000

2 305 982

2 656 000

2 305 982

06 06 02 03

Det gemensamma Sesar-företaget

1.1

58 324 795

29 652 574

12 457 557

58 324 795

42 110 131

Artikel 06 06 02 — Delsumma

60 980 795

42 500 948

12 457 557

60 980 795

54 958 505

06 06 04

Anslag som härrör från bidrag från tredje part (utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) till forskning och teknisk utveckling

1.1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

06 06 05

Slutförande av tidigare program

06 06 05 01

Slutförande av program (från före 2003)

1.1

p.m.

p.m.

06 06 05 02

Slutförande av Europeiska gemenskapens sjätte ramprogram (2003–2006)

1.1

582 998

582 998

Artikel 06 06 05 — Delsumma

582 998

582 998

Kapitel 06 06 — Totalt

60 980 795

43 083 946

12 457 557

60 980 795

55 541 503

Anmärkningar

Dessa anmärkningar gäller samtliga budgetposter i detta kapitel.

Dessa anslag kommer att användas till Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration, vilket omfattar perioden 2007–2013.

Det kommer att genomföras i linje med de allmänna målen i artikel 179 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att bidra till inrättandet av ett kunskapssamhälle grundat på det europeiska området för forskningsverksamhet. Det ska främja transnationellt samarbete på alla nivåer inom unionen, öka den europeiska forskningens dynamik, kreativitet och spetskompetens till kunskapens framkant, stärka de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av mänskliga resurser inom europeisk forskning och teknik samt höja kapaciteten för forskning och innovation i hela Europa och se till att den utnyttjas på bästa möjliga sätt.

Anslagen ska också täcka följande: kostnader för möten, konferenser, workshoppar och seminarier på hög vetenskaplig eller teknisk nivå som är av europeiskt intresse och som kommissionen arrangerar; finansiering av analyser och utvärderingar på hög vetenskaplig eller teknisk nivå som genomförs på unionens uppdrag för att utforska nya forskningsområden som lämpar sig för unionsinsatser, särskilt inom ramen för det europeiska området för forskningsverksamhet; och åtgärder för uppföljning eller spridning av programmens resultat, även beträffande åtgärder som genomförs inom ramen för föregående ramprogram.

De ska även täcka administrativa utgifter, bland annat följande: utgifter för fast anställd och tillfällig personal, utgifter för information och publikationer, administrativa och tekniska funktioner och vissa andra utgifter för intern infrastruktur som berör uppnåendet av de mål som fastställts för den åtgärd i vilka de ingår, inbegripet åtgärder och initiativ som behövs för förberedelse och övervakning av unionens strategi för forskning och teknisk utveckling.

För vissa åtgärder inom det europeiska samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning har man planerat ett deltagande från tredjeländer eller från institut i tredjeländer. Detta eventuella ekonomiska bidrag kommer att föras upp under punkterna 6 0 1 3 och 6 0 1 5 i inkomstberäkningen och kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

Intäkter från länder som deltar i det europeiska samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning kommer att föras upp i punkt 6 0 1 6 i inkomstberäkningen och kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

Eventuella inkomster från kandidatländernas eller, i tillämpliga fall, de potentiella kandidatländernas på västra Balkan deltagande i unionsprogram som tas upp under punkt 6 0 3 1 i inkomstberäkningen kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21.2 e–g i budgetförordningen.

Eventuella intäkter från bidrag från tredjelands organisationer tas upp under punkt 6 0 3 3 i inkomstberäkningen och kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

De ytterligare anslagen ska tas upp i artikel 06 06 04.

Artikel 06 06 02 — Forskning om transport (inklusive flygteknik)

Punkt 06 06 02 03 — Det gemensamma Sesar-företaget

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

58 324 795

29 652 574

12 457 557

58 324 795

42 110 131

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka Sesar-programmets utvecklingsfas för genomförande av den tekniska komponenten av politiken om gemensamt europeiskt luftrum (Sesar), däribland gemensamma Sesar-företagets funktion.

Eftastaternas bidrag enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp i denna punkt. Dessa bidrag från Eftastaterna, som tas upp i artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen, utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt artikel 21.2 e–g i budgetförordningen och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen i detta avsnitt, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar) (EUT L 64, 2.3.2007, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr 1361/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 219/2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar) (EUT L 352, 31.12.2008, s. 12).

Avdelning 08 — Forskning

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 01

Administrativa utgifter för politikområdet forskning

346 871 798

346 871 798

-26 884 000

-26 884 000

319 987 798

319 987 798

08 02

Samarbete – Hälsa

1

1 011 075 530

842 660 918

17 980 852

1 011 075 530

860 641 770

08 03

Samarbete – Livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik

1

363 076 419

323 404 000

363 076 419

323 404 000

08 04

Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

1

621 408 062

504 625 722

19 936 245

621 408 062

524 561 967

08 05

Samarbete – Energi

1

218 718 047

165 048 655

218 718 047

165 048 655

08 06

Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

1

340 570 726

283 092 998

2 804 213

340 570 726

285 897 211

08 07

Samarbete – Transport (inbegripet flygteknik)

1

560 200 746

444 884 572

560 200 746

444 884 572

08 08

Samarbete – Samhällsvetenskap och humaniora

1

112 677 988

67 955 934

112 677 988

67 955 934

08 09

Samarbete – Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF)

1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

08 10

Idéer

1

1 714 721 109

1 026 958 500

41 883 890

1 714 721 109

1 068 842 390

08 12

Kapacitet – Forskningsinfrastruktur

1

74 993 775

128 562 844

74 993 775

128 562 844

08 13

Kapacitet – Forskning till förmån för små och medelstora företag

1

274 436 455

236 286 122

274 436 455

236 286 122

08 14

Kapacitet – Kunskapsregioner

1

27 351 639

19 269 599

27 351 639

19 269 599

08 15

Kapacitet – Forskningspotential

1

74 266 567

56 254 471

74 266 567

56 254 471

08 16

Kapacitet – Vetenskapen i samhället

1

63 656 771

40 164 131

63 656 771

40 164 131

08 17

Kapacitet – Internationellt samarbete

1

39 858 805

27 329 402

39 858 805

27 329 402

08 18

Kapacitet — Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF)

1

50 221 512

50 237 726

50 221 512

50 237 726

08 19

Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

1

13 470 414

8 912 772

405 852

13 470 414

9 318 624

08 20

Euratom – Fusionsenergi

1

937 673 290

573 362 274

-289 200 000

937 673 290

284 162 274

08 21

Euratom – Kärnklyvning och strålskydd

1

56 086 380

54 244 745

56 086 380

54 244 745

08 22

Slutförande av tidigare ramprogram och andra verksamheter

1

p.m.

31 815 789

p.m.

31 815 789

08 23

Forskningsprogram under Kol- och stålforskningsfonden

1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Avdelning 08 — Totalt

6 901 336 033

5 231 942 972

-26 884 000

-233 072 948

6 874 452 033

4 998 870 024

Anmärkningar

Dessa anmärkningar gäller samtliga budgetposter inom denna avdelning (med undantag för kapitel 08 22).

Dessa anslag ska utnyttjas enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1), samt bestämmelserna i rådets förordning (Euratom) nr 1908/2006 av den 19 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 1).

För alla anslag i denna avdelning ska den definition av små och medelstora företag som används för horisontella specifika program för små och medelstora företag gälla. Enligt denna definition är stödberättigade små och medelstora företag en juridisk person som uppfyller den definition av små och medelstora företag som fastställs i kommissionens rekommendation 2003/361/EG, men omfattar inte forskningscentrum, forskningsinstitut, organisationer som kontrakteras för forskning eller konsultfirmor. All forskningsverksamhet inom ramen för sjunde ramprogrammet ska bedrivas med beaktande av grundläggande etiska principer (i enlighet med artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration [2007–2013] [EUT L 412, 30.12.2006, s. 1]). Även kraven angående djurs välbefinnande ska beaktas. Detta inkluderar särskilt de principer som räknas upp i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Särskild hänsyn ska tas till behovet av att stärka kvinnans ställning och roll inom vetenskap och forskning.

Anslagen under dessa artiklar och punkter ska också täcka följande: kostnader för möten, konferenser, workshoppar och seminarier på hög vetenskaplig eller teknisk nivå som är av europeiskt intresse och som kommissionen arrangerar, finansiering av analyser och utvärderingar på hög vetenskaplig eller teknisk nivå som genomförs på unionens uppdrag för att utforska nya forskningsområden som lämpar sig för unionsinsatser (bland annat inom ramen för det europeiska området för forskningsverksamhet) och åtgärder för uppföljning eller spridning av programmens resultat (även beträffande åtgärder som genomförs inom ramen för föregående ramprogram).

De ska även täcka administrativa utgifter, bland annat följande: utgifter för fast anställd och tillfällig personal, utgifter för information och publikationer, administrativa och tekniska funktioner, samt vissa andra utgifter för intern infrastruktur som berör uppnåendet av de mål som fastställts för den åtgärd i vilka de ingår, inbegripet åtgärder och initiativ som behövs för förberedelse och övervakning av unionens strategi för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

Intäkter från samarbete mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Schweiz eller det multilaterala Europeiska fusionssamarbetet kommer att föras upp under punkterna 6 0 1 1 och 6 0 1 2 i inkomstberäkningen och kan föranleda att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

För vissa åtgärder inom det europeiska samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning har man planerat ett deltagande från tredjeländer eller från organisationer i tredjeländer. Detta eventuella ekonomiska bidrag kommer att föras upp under punkterna 6 0 1 3 och 6 0 1 5 i inkomstberäkningen och kan föranleda att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

Intäkter från länder som deltar i det europeiska samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning kommer att föras upp under punkt 6 0 1 6 i inkomstberäkningen och kan föranleda att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

Eventuella inkomster som härrör från att kandidatländerna eller länderna på västra Balkan deltar i unionsprogram och som tas upp under punkt 6 0 3 1 i inkomstberäkningen kan föranleda att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21.2 e–g i budgetförordningen.

Eventuella inkomster som härrör från att externa organ deltar i unionsverksamhet som tas upp under punkt 6 0 3 3 i inkomstberäkningen kan föranleda att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

De ytterligare anslagen ska tas upp i artikel 08 22 04.

För att kunna uppnå målet på 15 % deltagande av små och medelstora företag i projekt som finansieras genom dessa anslag, såsom fastställts i beslut nr 1982/2006/EG, krävs det mer specifika åtgärder. Projekt som är stödberättigade inom ramen för de specifika programmen för små och medelstora företag kan få stöd inom ramen för de tematiska programmen, om de uppfyller nödvändiga (tematiska) krav.

Kapitel 08 01 — Administrativa utgifter för politikområdet forskning

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

08 01

Administrativa utgifter för politikområdet forskning

08 01 01

Utgifter avseende personal i aktiv tjänst inom politikområdet forskning

5

8 879 594

8 879 594

08 01 02

Extern personal och andra administrativa utgifter för politikområdet forskning

08 01 02 01

Extern personal

5

265 716

265 716

08 01 02 11

Andra administrativa utgifter

5

394 554

394 554

Artikel 08 01 02 — Delsumma

660 270

660 270

08 01 03

Utgifter avseende utrustning och tjänster för informations- och kommunikationsteknik inom politikområdet forskning

5

561 934

561 934

08 01 04

Stödutgifter för åtgärder för politikområdet forskning

08 01 04 30

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

1.1

39 000 000

39 000 000

08 01 04 31

Genomförandeorganet för forskning

1.1

49 300 000

-3 915 000

45 385 000

08 01 04 40

Europeiska gemensamma företaget för Iter – Fusionsenergi – Administrativa utgifter

1.1

39 390 000

39 390 000

Artikel 08 01 04 — Delsumma

127 690 000

-3 915 000

123 775 000

08 01 05

Stödutgifter för åtgärder inom politikområdet forskning

08 01 05 01

Utgifter avseende personal för forskning

1.1

127 793 000

-7 230 000

120 563 000

08 01 05 02

Extern personal för forskning

1.1

26 287 000

26 287 000

08 01 05 03

Andra administrativa utgifter för forskning

1.1

55 000 000

-15 739 000

39 261 000

Artikel 08 01 05 — Delsumma

209 080 000

-22 969 000

186 111 000

Kapitel 08 01 — Totalt

346 871 798

-26 884 000

319 987 798

Artikel 08 01 04 — Stödutgifter för åtgärder för politikområdet forskning

Punkt 08 01 04 31 — Genomförandeorganet för forskning

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

49 300 000

-3 915 000

45 385 000

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka de administrationskostnader för genomförandeorganet för forskning som uppkommer med anledning av organets roll i förvaltningen av vissa områden av de särskilda programmen Människor, Kapacitet och Samarbete på forskningsområdet.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna punkt. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Genomförandeorganets tjänsteförteckning återfinns i delen ”Personal” i avsnitt III – Kommissionen (volym 3).

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Rådets beslut 2006/973/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Människor för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 272).

Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

Referensrättsakter

Kommissionens beslut 2008/46/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för forskning för förvaltningen av vissa områden av de särskilda gemenskapsprogrammen människor, kapaciteter och samarbete på forskningsområdet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 (EUT L 11, 15.1.2008, s. 9).

Artikel 08 01 05 — Stödutgifter för åtgärder inom politikområdet forskning

Punkt 08 01 05 01 — Utgifter avseende personal för forskning

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

127 793 000

-7 230 000

120 563 000

Punkt 08 01 05 03 — Andra administrativa utgifter för forskning

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

55 000 000

-15 739 000

39 261 000

Kapitel 08 02 — Samarbete – Hälsa

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 02

Samarbete – Hälsa

08 02 01

Samarbete – Hälsa

1.1

799 767 530

737 750 113

799 767 530

737 750 113

08 02 02

Samarbete – Hälsa – Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

1.1

207 068 000

100 719 908

17 980 852

207 068 000

118 700 760

08 02 03

Samarbete – Hälsa – Stödutgifter för det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

1.1

4 240 000

4 190 897

4 240 000

4 190 897

Kapitel 08 02 — Totalt

1 011 075 530

842 660 918

17 980 852

1 011 075 530

860 641 770

Artikel 08 02 02 — Samarbete – Hälsa – Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

207 068 000

100 719 908

17 980 852

207 068 000

118 700 760

Anmärkningar

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel ska bidra till genomförandet av sjunde ramprogrammet och särskilt temaområdet Hälsa i det särskilda programmet Samarbete som genomför sjunde ramprogrammet. Det ska ha som mål att göra utvecklingen av läkemedel ändamålsenligare och effektivare med det långsiktiga målet att läkemedelssektorn ska producera effektivare och säkrare innovativa läkemedel. Det ska särskilt

—  främja farmaceutisk forskning och utveckling på ett stadium före marknadsföring, i medlemsstaterna och de länder som är associerade till sjunde ramprogrammet, med en samordnad strategi för att undanröja de kapacitetsbrister som uppdagats i processen för utveckling av läkemedel,

—  stödja genomförandet av de forskningsprioriteringar som anges i forskningsagendan för det gemensamma teknikinitiativet för innovativa läkemedel (forskningsverksamheten), bland annat med hjälp av bidrag efter konkurrensutsatta ansökningsomgångar,

—  garantera komplementaritet med andra aktiviteter inom det sjunde ramprogrammet,

—  vara ett offentlig–privat partnerskap med målet att öka forskningsinvesteringen inom den biofarmaceutiska sektorn i medlemsstaterna och de länder som är associerade till sjunde ramprogrammet, genom att lägga ihop resurser och främja samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn,

—  främja små och medelstora företags deltagande i verksamheten i enlighet med målen för sjunde ramprogrammet.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna artikel. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Rådets förordning (EG) nr 73/2008 av den 20 december 2007 om bildande av det gemensamma företaget för genomförande av det gemensamma teknikinitiativet för innovativa läkemedel (EUT L 30, 4.2.2008, s. 38).

Kapitel 08 04 — Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 04

Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

08 04 01

Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

1.1

612 616 062

497 518 000

19 936 245

612 616 062

517 454 245

08 04 02

Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik – Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas

1.1

8 792 000

7 107 722

8 792 000

7 107 722

Kapitel 08 04 — Totalt

621 408 062

504 625 722

19 936 245

621 408 062

524 561 967

Artikel 08 04 01 — Samarbete – Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

612 616 062

497 518 000

19 936 245

612 616 062

517 454 245

Anmärkningar

Målet för verksamheten inom detta område är att ge möjlighet att samla den kritiska massa av kapacitet som krävs för att under kommande år utveckla och utnyttja den mest avancerade tekniken för kunskaps- och informationsbaserade produkter, tjänster och produktionsprocesser, bland annat i syfte att öka miljöeffektiviteten och minska utsläppen av farliga ämnen i miljön.

Tillräckliga anslag måste avsättas för nanoforskning som är knuten till bedömning av miljö- och hälsorisker, med tanke på att endast 5–10 % av dagens globala nanoforskning ägnas åt detta område.

Tillräckliga budgetanslag måste avsättas för verksamhet för att främja forskning och framtagande av processer och metoder för resurseffektivitet, inbegripet miljödesign, återanvändbarhet, återvinningsbarhet och forskning om ersättning av farliga ämnen.

Anslagen ska också täcka följande: kostnader för möten, konferenser, workshoppar och seminarier på hög vetenskaplig eller teknisk nivå som är av europeiskt intresse och som kommissionen arrangerar, finansiering av studier, subventioner, uppföljning och utvärdering av särskilda program liksom finansiering av IMS-sekretariatet, analyser och utvärderingar på hög vetenskaplig eller teknisk nivå, och även åtgärder som vidtagits inom tidigare ramprogram.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna artikel. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Kapitel 08 06 — Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 06

Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

08 06 01

Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

1.1

336 619 726

280 421 301

2 804 213

336 619 726

283 225 514

08 06 02

Samarbete – Miljö – Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas

1.1

3 951 000

2 671 697

3 951 000

2 671 697

Kapitel 08 06 — Totalt

340 570 726

283 092 998

2 804 213

340 570 726

285 897 211

Artikel 08 06 01 — Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

336 619 726

280 421 301

2 804 213

336 619 726

283 225 514

Anmärkningar

Miljöforskning inom sjunde ramprogrammet kommer att genomföras inom temat miljö (inbegripet klimatförändring). Målet är att främja hållbar förvaltning av naturlig och av människan skapad miljö och miljöresurser genom större kunskap om samverkan mellan biosfär, ekosystem och mänskliga verksamheter, och genom utveckling av ny teknik, nya verktyg och nya tjänster för att globala miljöfrågor ska kunna hanteras på ett integrerat sätt. Tonvikten kommer att ligga på prognostisering av förändringar i klimat-, eko-, jord- och oceansystem och på verktyg och teknik för övervakning, förebyggande och begränsning av miljöbelastning och miljörisker, bland annat för människors hälsa och hållbarheten när det gäller naturlig och av människan skapad miljö.

Forskningen inom detta tema kommer att bidra till uppfyllandet av internationella åtaganden och initiativ, såsom det globala systemet för jordobservation. Dessutom kommer den att bidra till att tillgodose de forskningsbehov som följer av gällande och framtida unionslagstiftning och unionspolitik, därmed förbundna tematiska strategier och åtgärdsplaner för miljöteknik och miljö och hälsa. Forskningen kommer också att bidra till teknisk utveckling som kommer att förbättra de europeiska företagens ställning på marknaden, framför allt små och medelstora företag, på områden såsom miljöteknik.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna artikel. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Kapitel 08 10 — Idéer

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 10

Idéer

08 10 01

Idéer

1.1

1 714 721 109

1 026 958 500

41 883 890

1 714 721 109

1 068 842 390

Kapitel 08 10 — Totalt

1 714 721 109

1 026 958 500

41 883 890

1 714 721 109

1 068 842 390

Artikel 08 10 01 — Idéer

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

1 714 721 109

1 026 958 500

41 883 890

1 714 721 109

1 068 842 390

Anmärkningar

Det övergripande syftet med de åtgärder som vidtas inom det särskilda programmet Idéer, via skapandet av det europeiska forskningsrådet, är att identifiera de bästa forskarlagen i Europa och stimulera banbrytande forskning genom att finansiera tvärvetenskapliga projekt förknippade med stor risk som utvärderas endast på grundval av ett kvalitetskriterium som bedöms av andra forskare i Europa. Man ska även främja inrättandet av nätverk bland forskarlag i olika länder i syfte att uppmuntra utvecklingen av ett europeiskt forskarsamfund.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna artikel. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Detta anslag är även avsett att täcka de utgifter som hör samman med sådana inkomster som gör det möjligt att avsätta ytterligare anslag från tredje part eller tredjeland (utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) som deltar i projekt inom forskning och teknisk utveckling.

I enlighet med artikel 21 i budgetförordningen kan inkomster som förts upp under punkterna 6 0 1 3, 6 0 1 5, 6 0 1 6, 6 0 3 1 och 6 0 3 3 i inkomstberäkningen leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/972/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Idéer för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 243).

Kapitel 08 19 — Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 19

Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

08 19 01

Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

1.1

13 470 414

8 912 772

405 852

13 470 414

9 318 624

Kapitel 08 19 — Totalt

13 470 414

8 912 772

405 852

13 470 414

9 318 624

Artikel 08 19 01 — Kapacitet – Stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

13 470 414

8 912 772

405 852

13 470 414

9 318 624

Anmärkningar

Ökade investeringar i forskning och utveckling upp till målet på 3 %, och ökad effektivitet, är ytterst prioriterade frågor inom ramen för Europa 2020-strategin. Därför är utvecklingen av ett samstämmigt sortiment av strategier för att driva på de offentliga och privata investeringarna en viktig uppgift för de offentliga myndigheterna. Åtgärderna inom ramen för denna rubrik ska främja utvecklingen av effektiva och samstämmiga forskningsstrategier på regional, nationell och unionsnivå genom tillhandahållande av strukturerad information, indikatorer och analyser, och genom åtgärder för samordning av forskningsstrategier, bland annat tillämpning av den öppna samordningsmetoden på forskningspolitiken.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna artikel. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter enligt bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

Kapitel 08 20 — Euratom – Fusionsenergi

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

08 20

Euratom – Fusionsenergi

08 20 01

Euratom – Fusionsenergi

1.1

72 163 290

78 549 779

72 163 290

78 549 779

08 20 02

Euratom – Europeiska gemensamma företaget för Iter – Fusion for Energy (F4E)

1.1

865 510 000

494 812 495

-289 200 000

865 510 000

205 612 495

Kapitel 08 20 — Totalt

937 673 290

573 362 274

-289 200 000

937 673 290

284 162 274

Artikel 08 20 02 — Euratom – Europeiska gemensamma företaget för Iter – Fusion for Energy (F4E)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

865 510 000

494 812 495

-289 200 000

865 510 000

205 612 495

Anmärkningar

Kärnfusion erbjuder möjligheter till praktiskt taget obegränsad försörjning med ren (miljövänlig) energi. Iter-projektet är det avgörande nästa steget på vägen mot detta slutmål. Därför har den europeiska organisationen för Iter och utveckling av fusionsenergitekniken upprättats i form av ett gemensamt företag. Detta gemensamma företag för Iter och utveckling av fusionsenergitekniken har till uppgift att

a)  förmedla Euratoms bidrag till den internationella fusionsenergiorganisationen för Iter,

b)  förmedla Euratoms bidrag till verksamhet med Japan enligt strategin med bredare inriktning för att snabbt kunna börja utnyttja fusionsenergi,

c)  genomföra ett handlingsprogram för att förbereda bygget av en fusionsreaktor för demonstrationsändamål och andra anläggningar på fusionsområdet, däribland den internationella anläggningen för bestrålning av fusionsmaterial (International Fusion Materials Irradiation Facility – IFMIF).

Rättslig grund

Rådets beslut av den 25 september 2006 om kommissionens ingående av avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet, överenskommelsen om provisorisk tillämpning av avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet samt avtalet om privilegier och immunitet för den internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iter-projektet.

Kommissionens beslut 2006/943/Euratom av den 17 november 2006 om provisorisk tillämpning av avtalet om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet samt om tillämpning av avtalet om privilegier och immunitet för den internationella fusionsenergiorganisationen Iter för gemensamt genomförande av Iter-projektet (EUT L 358, 16.12.2006, s. 60).

Rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 60).

Rådets förordning (Euratom) nr 1908/2006 av den 19 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/976/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda programmet för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (EUT L 400, 30.12.2006, s. 404).

Rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag (EUT L 90, 30.3.2007, s. 58).

Rådets beslut 2012/93/Euratom av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 25).

Rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 1).

Rådets beslut 2012/94/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 33).

Avdelning 09 — Kommunikationsnät, innehåll och teknik

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

09 01

Administrativa utgifter för kommunikationsnät, innehåll och teknik

127 323 333

127 323 333

127 323 333

127 323 333

09 02

rättslig ram för den digitala agendan

18 137 969

25 484 774

18 137 969

25 484 774

40 02 41

391 985

18 529 954

391 985

25 876 759

391 985

18 529 954

391 985

25 876 759

09 03

Informations- och kommunikationsteknik - utnyttjande

1

144 265 000

132 209 900

144 265 000

132 209 900

09 04

Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

1

1 483 700 335

1 168 738 402

40 812 681

1 483 700 335

1 209 551 083

09 05

Kapacitet – Forskningsinfrastrukturer

1

37 403 000

53 948 802

37 403 000

53 948 802

Avdelning 09 — Totalt

1 810 829 637

1 507 705 211

40 812 681

1 810 829 637

1 548 517 892

40 01 40, 40 02 41

Totalt + reserv

391 985

1 811 221 622

391 985

1 508 097 196

391 985

1 811 221 622

391 985

1 548 909 877

Kapitel 09 04 — Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

09 04

Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

09 04 01

Stöd till forskningssamarbete på området informations- och kommunikationsteknik (IKT – Samarbete)

09 04 01 01

Stöd till forskningssamarbete på området informations- och kommunikationsteknik (IKT – Samarbete)

1.1

1 307 359 400

1 102 379 643

40 812 681

1 307 359 400

1 143 192 324

09 04 01 02

Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik – Det gemensamma företaget Artemis

1.1

65 000 000

19 016 953

65 000 000

19 016 953

09 04 01 03

Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik – Stödutgifter för det gemensamma företaget Artemis

1.1

911 793

901 234

911 793

901 234

09 04 01 04

Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik – Det gemensamma företaget Eniac

1.1

110 000 000

35 143 790

110 000 000

35 143 790

09 04 01 05

Samarbete – Informations- och kommunikationsteknik – Stödutgifter för det gemensamma företaget Eniac

1.1

429 142

424 172

429 142

424 172

Artikel 09 04 01 — Delsumma

1 483 700 335

1 157 865 792

40 812 681

1 483 700 335

1 198 678 473

09 04 02

Anslag som härrör från bidrag från tredje part (utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) till forskning och teknisk utveckling

1.1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

09 04 03

Slutförande av Europeiska gemenskapens tidigare ramprogram (före 2007)

1.1

10 872 610

10 872 610

Kapitel 09 04 — Totalt

1 483 700 335

1 168 738 402

40 812 681

1 483 700 335

1 209 551 083

Artikel 09 04 01 — Stöd till forskningssamarbete på området informations- och kommunikationsteknik (IKT – Samarbete)

Punkt 09 04 01 01 — Stöd till forskningssamarbete på området informations- och kommunikationsteknik (IKT – Samarbete)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

1 307 359 400

1 102 379 643

40 812 681

1 307 359 400

1 143 192 324

Anmärkningar

Syftet med Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram om forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) och temat informations- och kommunikationsteknik inom det särskilda programmet Samarbete är att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och ge Europa möjlighet att kontrollera och forma den framtida IKT-utvecklingen i enlighet med en långsiktig europeisk IKT-strategi, så att de krav samhället och ekonomin ställer kan tillgodoses och så att europeiska standarder bidrar till utformningen av den globala IKT-utvecklingen i stället för att tas över av andra växande globala marknader.

Verksamheten kommer att stärka Europas vetenskapliga och tekniska bas och garantera en ledande ställning inom IKT på global nivå, driva och stimulera innovationer med hjälp av IKT och säkerställa att framstegen inom IKT snabbt omsätts i fördelar för Europas medborgare, företagsvärld, industri och regeringar.

Inom temat IKT prioriteras strategisk forskning kring centrala teknikpelare, garanteras end-to-end-integrering av teknik och erbjuds kunskaper och medel att utveckla ett brett urval innovativa IKT-tillämpningar.

Verksamheten kommer att fungera som hävstång för de industriella och tekniska landvinningarna inom IKT-sektorn och förbättra konkurrenssituationen för viktiga IKT-intensiva sektorer – både genom innovativa IKT-baserade produkter och tjänster med högt värde och genom nya eller förbättrade organisatoriska processer inom företag och förvaltningar. Även andra politikområden inom unionen får stöd genom detta temaområde, i och med att IKT används för att tillgodose efterfrågan från allmänheten och samhället.

Åtgärderna ska omfatta samarbete och utbyte av bästa praxis i syfte att fastställa gemensamma unionsstandarder som är kompatibla med eller fastställer en global standard, nätverksinsatser och initiativ för samordning av nationella program. Detta anslag är också avsett att täcka utgifter för oberoende experter med, där dessa har medverkat i utvärdering av projektförslag och i projektöversyner, utgifter för evenemang, möten, konferenser, arbetsgrupper och seminarier av unionsintresse som organiseras av kommissionen, utgifter för studier, analyser och utvärderingar, utgifter för övervakning och bedömning av de särskilda programmen och av ramprogrammen, samt utgifter för övervakning och spridning av programresultaten, även för föregående ramprogram.

Beloppen från Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp under denna punkt. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för att täcka särskilda utgifter i enlighet med bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

En del av dessa anslag är avsedda för att främja gemensamma ansatser till centrala globala utmaningar, såsom en IKT-strategi som inte bara kan konkurrera med snabbt framväxande IKT-marknader i t.ex. Asien, utan även fastställer standarder för ett globalt beslutsfattande i IKT-frågor som gynnar de europeiska värderingarna. Projektet samlar resurser och främjar utbyte av bästa praxis för att uppmuntra forskning och utveckling på området för forskning, utveckling och innovation i IKT-frågor. Åtgärder ska syfta till att göra det internationella samfundets åtgärder mer effektiva och kommer att komplettera befintliga mekanismer och framgångsrika arbetsrelationer. Anslagen kommer att användas för att finansiera innovativa initiativ mellan europeiska länder och tredjeländer. Sådana initiativ är mer omfattande än vad som är möjligt för ett enskilt land att ta sig an och kommer att gynna både unionen och dess partner i förberedelserna av deras ledande roll när det gäller att fastställa framtidens IKT-standarder. Vid genomförandet av denna åtgärd ska kommissionen garantera en välbalanserad fördelning av stödet. Den ska hjälpa globala aktörer att delta i forskningspartnerskap i syfte att främja innovation på IKT-området.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Avdelning 10 — Direkt forskning

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

10 01

Administrativa utgifter inom politikområdet direkt forskning

1

350 080 000

350 080 000

350 080 000

350 080 000

10 02

Direktfinansierad forskning, driftsanslag – Sjunde ramprogrammet (2007–2013) – EU

1

33 089 156

30 721 154

33 089 156

30 721 154

10 03

Direktfinansierad forskning, driftsanslag — Sjunde ramprogrammet (2007–2011 och 2012–2013) – Euratom

1

10 250 000

9 314 301

405 852

10 250 000

9 720 153

10 04

Slutförande av tidigare ramprogram och annan verksamhet

1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

10 05

Kärnkraftsbördan från gemensamma forskningscentrumets tidigare verksamheter inom ramen för Euratomfördraget

1

30 900 000

29 204 688

30 900 000

29 204 688

Avdelning 10 — Totalt

424 319 156

419 320 143

405 852

424 319 156

419 725 995

Anmärkningar

Följande anmärkningar är tillämpliga för alla budgetrubriker inom politikområdet direkt forskning, utom kapitel 10 05.

Anslagen täcker inte endast utgifter för driften och för den personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna utan även andra personalkostnader och utgifter för avtal, infrastruktur, information och publikationer samt andra administrativa utgifter i samband med verksamheten inom forskning och teknisk utveckling, inbegripet fri forskning.

Enligt artikel 21 i budgetförordningen får eventuella inkomster som förs upp under punkterna 6 2 2 4 och 6 2 2 5 i inkomstberäkningen användas som ytterligare anslag.

Olika inkomster får användas som ytterligare anslag för särskilda ändamål under kapitlen 10 02, 10 03 och 10 04 samt artikel 10 01 05.

Eventuella inkomster som härrör från att kandidatländerna eller eventuellt de potentiella kandidatländerna på västra Balkan deltar i unionsprogram som tas upp under punkt 6 0 3 1 i inkomstberäkningen kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21.2 e–g i budgetförordningen.

I vissa projekt kan tredjeländer eller organisationer från tredjeländer delta i det europeiska samarbetet om vetenskaplig och teknisk forskning. Eventuella inkomster ska föras upp under punkt 6 0 1 3 inkomstberäkningen, och kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

Ytterligare anslag kommer att ställas till förfogande under artiklarna 10 02 02 och 10 03 02.

Anslagen under denna avdelning täcker kostnaderna för personal vid finansavdelningen och den administrativa avdelningen på Gemensamma forskningscentrumet samt deras behov av stödanslag (ungefär 15 % av kostnaderna).

Kapitel 10 03 — Direktfinansierad forskning, driftsanslag — Sjunde ramprogrammet (2007–2011 och 2012–2013) – Euratom

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

10 03

Direktfinansierad forskning, driftsanslag — Sjunde ramprogrammet (2007–2011 och 2012–2013) – Euratom

10 03 01

Gemensamma forskningscentrets nukleära verksamhet

1.1

10 250 000

9 314 301

405 852

10 250 000

9 720 153

10 03 02

Anslag som kommer från bidrag från tredje part (utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) till forskning och teknisk utveckling

1.1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Kapitel 10 03 — Totalt

10 250 000

9 314 301

405 852

10 250 000

9 720 153

Artikel 10 03 01 — Gemensamma forskningscentrets nukleära verksamhet

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

10 250 000

9 314 301

405 852

10 250 000

9 720 153

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka vetenskapligt och tekniskt stöd samt forskning som Gemensamma forskningscentret bedriver i enlighet med centrets särskilda nukleära program inom följande temaområden:

—  Hantering av kärnavfall, miljöpåverkan, grundläggande kunskaper och forskning om nedläggning.

—  Kärnteknisk säkerhet.

—  Fysiskt skydd.

Anslaget täcker alla aktiviteter som krävs för uppfyllandet av de förpliktelser rörande kärnämneskontroll som följer av Avdelning II kapitel 7 i Euratomfördraget, icke-spridningsavtalet och kommissionens stödprogram för IAEA.

Anslaget ska täcka utgifter som särskilt avser den aktuella forskningen och stödverksamheten (inköp av alla slag samt kontrakt). Detta inkluderar utgifter för vetenskaplig infrastruktur som har direkt samband med projekten.

Det är också avsett att täcka alla slags utgifter för forskning som är knuten till sådan verksamhet enligt denna artikel som kommer att anförtros Gemensamma forskningscentret inom ramen för centrets konkurrensbaserade deltagande i indirekta åtgärder.

I enlighet med artikel 21 och artikel 183.2 i budgetförordningen kan inkomster som förts upp under punkterna 6 2 2 3 och 6 2 2 6 i inkomstberäkningen leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande.

Rättslig grund

Rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 60).

Rådets beslut 2006/977/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda program som genom direkta åtgärder skall genomföras av Gemensamma forskningscentrumet för genomförande av sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 434).

Rådets förordning (Euratom) nr 1908/2006 av den 19 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2012/93/Euratom av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 25).

Rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 1).

Rådets beslut 2012/95/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom direkta åtgärder av gemensamma forskningscentrumet för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 40).

Avdelning 13 — Regionalpolitik

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

13 01

Administrativa utgifter för politikområdet regionalpolitik

88 792 579

88 792 579

88 792 579

88 792 579

13 03

Europeiska regionala utvecklingsfonden och annan regional verksamhet

1

30 639 878 699

31 410 089 436

30 639 878 699

31 410 089 436

13 04

Sammanhållningsfonden

1

12 499 800 000

11 414 497 449

12 499 800 000

11 414 497 449

13 05

Föranslutningsverksamhet med anknytning till strukturpolitiken

549 770 452

489 688 705

-78 987 754

549 770 452

410 700 951

13 06

Solidaritetsfonden

14 607 942

14 607 942

400 519 089

250 519 089

415 127 031

265 127 031

Avdelning 13 — Totalt

43 792 849 672

43 417 676 111

400 519 089

171 531 335

44 193 368 761

43 589 207 446

Kapitel 13 05 — Föranslutningsverksamhet med anknytning till strukturpolitiken

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

13 05

Föranslutningsverksamhet med anknytning till strukturpolitiken

13 05 01

Instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (Ispa) – Slutförande av tidigare projekt (2000–2006)

13 05 01 01

Instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (Ispa) – Slutförande av tidigare projekt (2000–2006)

4

p.m.

232 278 493

-78 987 754

p.m.

153 290 739

13 05 01 02

Instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen – Slutförande av stöd inför anslutningen för åtta kandidatländer

4

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Artikel 13 05 01 — Delsumma

p.m.

232 278 493

-78 987 754

p.m.

153 290 739

13 05 02

Instrumentet för stöd inför anslutningen – Regional utveckling

4

462 000 000

172 734 477

462 000 000

172 734 477

13 05 03

Instrumentet för stöd inför anslutningen – Gränsöverskridande samarbete

13 05 03 01

Gränsöverskridande samarbete – Bidrag från underrubrik 1b

1.2

51 491 401

50 000 000

51 491 401

50 000 000

13 05 03 02

Gränsöverskridande samarbete och deltagande av kandidatländer och potentiella kandidatländer i strukturfondernas transnationella och interregionala samarbetsprogram – Bidrag från rubrik 4

4

36 279 051

34 675 735

36 279 051

34 675 735

Artikel 13 05 03 — Delsumma

87 770 452

84 675 735

87 770 452

84 675 735

Kapitel 13 05 — Totalt

549 770 452

489 688 705

-78 987 754

549 770 452

410 700 951

Artikel 13 05 01 — Instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (Ispa) – Slutförande av tidigare projekt (2000–2006)

Anmärkningar

Stöd genom instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (Ispa) var avsett att hjälpa kandidatländerna i Central- och Östeuropa att ansluta sig till unionen. Stöd genom Ispa beviljades inom miljö och transport för att hjälpa mottagarländerna att följa unionens regelverk härvidlag.

Punkt 13 05 01 01 — Instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (Ispa) – Slutförande av tidigare projekt (2000–2006)

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

p.m.

232 278 493

-78 987 754

p.m.

153 290 739

Anmärkningar

Detta anslag är avsett att täcka dels stödåtgärder inom ramen för Ispa, dels sådant tekniskt stöd som ges utanför kommissionen och som är nödvändigt för att åtgärderna ska kunna genomföras i kandidatländerna i Central- och Östeuropa.

Inga administrativa utgifter, oavsett föremålet för åtgärden, ska beviljas under denna punkt.

Rättslig grund

Rådets förordning (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin (EGT L 161, 26.6.1999, s. 68).

Rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument (EGT L 161, 26.6.1999, s. 73).

Rådets förordning (EG) nr 2257/2004 av den 20 december 2004 om ändring av förordningarna (EEG) nr 3906/89, (EG) nr 1267/1999, (EG) nr 1268/1999 och (EG) nr 2666/2000 för att ta hänsyn till Kroatiens ställning som kandidatland (EUT L 389, 30.12.2004, s. 1).

Kapitel 13 06 — Solidaritetsfonden

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

13 06

Solidaritetsfonden

13 06 01

Europeiska unionens solidaritetsfond – Medlemsstater

3.2

14 607 942

14 607 942

400 519 089

250 519 089

415 127 031

265 127 031

13 06 02

Europeiska unionens solidaritetsfond – Stater som förhandlar om anslutning

4

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Kapitel 13 06 — Totalt

14 607 942

14 607 942

400 519 089

250 519 089

415 127 031

265 127 031

Artikel 13 06 01 — Europeiska unionens solidaritetsfond – Medlemsstater

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

14 607 942

14 607 942

400 519 089

250 519 089

415 127 031

265 127 031

Anmärkningar

Denna artikel är avsedd att täcka anslag som beviljats från unionens solidaritetsfond vid större katastrofer i medlemsstaterna. Stödet ska i första hand tillhandahållas i samband med naturkatastrofer, men stöd kan även ges beroende på hur akut läget är i den berörda medlemsstaten. Det ska fastställas ett sista datum för när det beviljade stödet ska ha utnyttjats och mottagarländerna ska åläggas att bevisa hur de har använt det mottagna stödet. Mottaget bistånd, som sedermera kompenseras genom betalningar från tredje part enligt, till exempel, principen att ”förorenaren betalar” eller som överstiger den slutliga uppskattningen av skadorna, ska återkrävas.

Beslut om tilldelning av anslaget ska fattas i en ändringsbudget vars enda syfte är att mobilisera Europeiska unionens solidaritetsfond.

Rättslig grund

Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).

Referensrättsakter

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning, framlagt av kommissionen den 6 april 2005, om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2005)0108).

Interinstitutionellt avtal av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 139, 14.6.2006, s. 1).

Avdelning 15 — Utbildning och kultur

Siffror

Avdelning Kapitel

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

15 01

Administrativa utgifter för politikområdet Utbildning och kultur

123 603 923

123 603 923

123 603 923

123 603 923

15 02

Livslångt lärande och flerspråkighet

1 417 215 664

1 379 114 216

1 417 215 664

1 379 114 216

15 04

Utveckla kultursamarbetet och det audiovisuella samarbetet i Europa

175 715 000

159 896 411

175 715 000

159 896 411

15 05

Uppmuntra och främja ungdoms- och idrottssamarbete

3

149 539 000

130 166 227

149 539 000

130 166 227

15 07

Människor – Program för forskares rörlighet

1

963 502 000

771 774 900

63 312 858

963 502 000

835 087 758

Avdelning 15 — Totalt

2 829 575 587

2 564 555 677

63 312 858

2 829 575 587

2 627 868 535

Kapitel 15 07 — Människor – Program för forskares rörlighet

Siffror

Avdelning Kapitel Artikel Punkt

Rubrik

BR

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

15 07

Människor – Program för forskares rörlighet

15 07 77

Människor

1.1

963 502 000

771 275 000

63 312 858

963 502 000

834 587 858

15 07 78

Anslag som härrör från bidrag från tredje part (utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) till forskning och teknisk utveckling

1.1

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

15 07 79

Pilotprojekt – Kunskapspartnerskap

1.1

p.m.

499 900

p.m.

499 900

Kapitel 15 07 — Totalt

963 502 000

771 774 900

63 312 858

963 502 000

835 087 758

Artikel 15 07 77 — Människor

Siffror

Budget 2013

Förslag till ändringsbudget nr 9/2013

Nytt belopp

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

Åtaganden

Betalningar

963 502 000

771 275 000

63 312 858

963 502 000

834 587 858

Anmärkningar

Europa måste bli mer attraktivt för forskare i syfte att öka sin kapacitet och sina resultat inom forskning och teknisk utveckling samt konsolidera och ytterligare utveckla det europeiska området för forskningsverksamhet. Mot bakgrund av den ökande internationella konkurrensen behövs en öppen och konkurrenskraftig europeisk arbetsmarknad för forskare med diversifierade och attraktiva karriärutsikter.

Mervärdet av det stöd som ges av det särskilda programmet Människor (som genomförs genom Marie Curie-åtgärder, forskarkvällarna och Euraxess) är att främja forskarnas internationella, tvärvetenskapliga och tvärsektoriella rörlighet som en motor för den europeiska innovationen. Marie Curie-åtgärder främjar även ett starkare samarbete mellan utbildning, forskning och företag från olika länder när det gäller forskares utbildning och karriärutveckling för att bredda deras kunskaper och förbereda dem för framtidens arbetsuppgifter. Marie Curie-åtgärderna främjar ett starkare partnerskap mellan utbildning och näringsliv för att öka kunskapsutbytet och stärka en doktorandutbildning som är anpassad till näringslivets behov. Genom att främja anställningsvillkor som är i linje med den europeiska stadgan och uppförandekoden för forskare bidrar dessa till att göra en forskarkarriär i EU mer attraktivt.

Eftaländernas bidrag enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 82 och protokoll nr 32, måste läggas till de anslag som tas upp i denna artikel. Dessa belopp – som härrör från Eftaländernas bidrag, vilka tas upp under artikel 6 3 0 i inkomstberäkningen – utgör inkomster som avsätts för särskilda ändamål i enlighet med bestämmelserna i artikel 21.2 e–g i budgetförordningen, och medför avsättning av motsvarande anslag och användning av dessa enligt bilagan ”Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” till denna del i utgiftsberäkningen, som ingår i den allmänna budgeten.

Detta anslag är även avsett att täcka de utgifter som hör samman med sådana inkomster som gör det möjligt att avsätta ytterligare anslag från tredje part eller tredjeland (utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) som deltar i projekt inom forskning och teknisk utveckling.

Inkomster som förts upp under punkterna 6 0 1 3, 6 0 1 5, 6 0 1 6, 6 0 3 1 och 6 0 3 3 i inkomstberäkningen kan leda till att ytterligare anslag ställs till förfogande i enlighet med artikel 21 i budgetförordningen.

Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/973/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Människor för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 272).

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 66, 8.3.2013.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) Bilaga till P7_TA(2013)0472 av den 20 november 2013.


Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond - torka och skogsbränder i Rumänien och översvämningar i Tyskland, Österrike och Tjeckien
PDF 195kWORD 35k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (torka och skogsbränder i Rumänien och översvämningar i Tyskland, Österrike och Tjeckien) (COM(2013)0692 – C7-0343/2013 – 2013/2255(BUD))
P7_TA(2013)0475A7-0369/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0692 – C7‑0343/2013),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 26,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om solidaritetsfonden, som antogs vid medlingssammanträdet den 17 juli 2008,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0369/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut 2014/95/EU.)

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.


Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för att komplettera finansieringen i EU:s allmänna budget för 2013 av Europeiska socialfonden i syfte att öka anslagen till Frankrike, Italien och Spanien
PDF 202kWORD 36k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen (COM(2013)0559 – C7-0235/2013 – 2013/2159(BUD))
P7_TA(2013)0476A7-0370/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 som slutgiltigt antogs den 12 december 2012(1),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 7/2013 som kommissionen lade fram den 25 juli 2013 (COM(2013)0557),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 27,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0559 – C7‑0235/2013),

–  med beaktande av rådets ståndpunkt som antogs den 7 oktober 2013,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7‑0370/2013), och av följande skäl:

A.  Efter att alla möjligheter att omfördela anslagen under rubrik 1b har undersökts förefaller det vara nödvändigt att utnyttja flexibilitetsmekanismen.

B.  Kommissionen har föreslagit att utnyttja flexibilitetsmekanismen för att komplettera finansieringen i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 av Europeiska socialfonden (ESF) med ett belopp på 134 049 037 EUR utöver taket för rubrik 1b, i syfte att öka anslagen till Frankrike, Italien och Spanien för 2013 med ett totalt belopp på 150 miljoner EUR.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att utöka taket för rubrik 1b med ett belopp på 134 049 037 EUR, i syfte att öka anslagen från ESF till Frankrike, Italien och Spanien för 2013 med ett totalt belopp på 150 miljoner EUR, och att i detta syfte utnyttja flexibilitetsmekanismen.

2.  Europaparlamentet samtycker till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas för åtagandebemyndiganden för ett belopp på upp till 134 049 037 EUR för finansieringen av de kompletterande anslagen under rubrik 1b.

3.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut 2014/94/EU.)

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.


Europeiska satellitnavigeringssystem ***I
PDF 204kWORD 44k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen (COM(2011)0814 – C7-0464/2011 – 2011/0392(COD))
P7_TA(2013)0477A7-0321/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0814),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0464/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 28 mars 2012(1).

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 september 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet och utskottet för transport och turism (A7‑0321/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008

P7_TC1-COD(2011)0392


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1285/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen

om

DEN INTERINSTITUTIONELLA PANELEN FÖR GALILEO (GIP)

1.  Med tanke på att de europeiska GNSS-programmen är betydelsefulla, unika och komplexa, att unionen äger de system som programmen lett fram till och att programmen finansieras fullt ut från unionens budget under perioden 2014–2020, inser Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan de tre institutionerna.

2.  En interinstitutionell panel för Galileo (GIP) kommer att uppfylla målet att underlätta för var och en av institutionerna att utöva sina respektive befogenheter. GIP kommer därför att inrättas för att noggrant följa

a)  hur genomförandet av de europeiska GNSS-programmen fortskrider, särskilt när det gäller genomförandet av upphandling och ingående av kontrakt, i synnerhet med avseende på ESA,

b)  internationella avtal med tredjeländer, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

c)  bearbetandet av marknaderna för satellitnavigering,

d)  styrningsåtgärdernas verkningsfullhet, och

e)  den årliga översynen av arbetsprogrammet.

3.  I enlighet med gällande bestämmelser kommer GIP att respektera behovet av diskretion, särskilt med tanke på att vissa uppgifter är affärshemligheter och av känslig art.

4.  Kommissionen kommer att ta hänsyn till synpunkterna från GIP.

5.  GIP kommer att bestå av sju företrädare, varav

–  tre från rådet,

–  tre från Europaparlamentet,

–  en från kommissionen,

och kommer att ha regelbundna möten (i princip fyra gånger om året).

6.  GIP påverkar inte de fastställda befogenheterna eller de interinstitutionella förbindelserna.

(1) EUT C 181, 21.6.2012, s. 179.


Makroekonomiskt stöd till Jordanien ***I
PDF 189kWORD 35k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 over förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (COM(2013)0242 – C7-0119/2013 – 2013/0128(COD))
P7_TA(2013)0478A7-0335/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0242),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7‑0119/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 29 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet (A7-0335/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2013/EU om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

P7_TC1-COD(2013)0128


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut nr1351/2013/EU.)


Avtal mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer ***
PDF 188kWORD 33k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer (12221/2013 – C7-0308/2013 – 2013/0005(NLE))
P7_TA(2013)0479A7-0342/2013

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12221/2013),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer (08178/2013),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 första stycket samt artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0308/2013),

–  med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0342/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Ryska federationen.


Tredjestater och organisationer med vilka Europol ingår överenskommelser *
PDF 195kWORD 35k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om utkastet till rådets beslut om ändring av beslut 2009/935/RIF med avseende på förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser (16229/2012 – C7-0011/2013 – 2013/0801(CNS))
P7_TA(2013)0480A7-0351/2013

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (16229/2012),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)(1), särskilt artikel 26.1 a, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7-0011/2013),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/934/RIF av den 30 november 2009 om antagande av tillämpningsföreskrifter för Europols förbindelser med partner, inbegripet för utbyte av personuppgifter och sekretessbelagd information(2),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/935/RIF av den 30 november 2009 om fastställande av förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser(3),

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0351/2013).

1.  Europaparlamentet förkastar rådets utkast till beslut.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inte anta beslutet, eftersom kommissionen nyligen lagt fram ett nytt förslag till Europolförordning (kommissionens förslag till förordning av den 27 mars 2013 om Europeiska unionens organ för samarbete och fortbildning inom brottsbekämpning (Europol) om upphävande av beslut 2009/371/RIF och 2005/681/RIF (COM(2013)0173)), i vilket bestämmelserna om och förfarandet för ingående av överenskommelser med tredjestater och organisationer ändras. Därför ska åtgärderna för att genomföra beslut 2009/371/RIF inte ändras.

3.  I den händelse att utkastet till rådets beslut antas uppmanar Europaparlamentet Europols direktör och styrelse att avstå från att inleda förhandlingar om operativa överenskommelser med länder som finns upptagna i utkastet till beslut eftersom dataskyddsnivån i vissa av länderna i utkastet till beslut är otillräcklig och respekten för den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter inte kan garanteras. Parlamentet betonar att varje utbyte av personuppgifter med tredjeländer eller internationella organisationer måste ske med stränga säkerhetsgarantier vad gäller skyddet av den personliga integriteten och de grundläggande rättigheterna.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och Europol.

(1) EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.
(2) EUT L 325, 11.12.2009, s. 6.
(3) EUT L 325, 11.12.2009, s. 12.


Rättslig ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur *
PDF 187kWORD 33k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 723/2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) (COM(2012)0682 – C7-0421/2012 – 2012/0321(NLE))
P7_TA(2013)0481A7-0331/2013

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2012)0682),

–  med beaktande av artiklarna 187 och 188 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C7-0421/2012),

–  med beaktande av artiklarna 55 och 46.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0331/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.


Gemensamma bestämmelser för Europeiska fonder ***I
PDF 220kWORD 76k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2013)0246 – C7-0107/2013 – 2011/0276(COD))
P7_TA(2013)0482A7-0274/2013
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0615) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0496, COM(2013)0146 och COM(2013)0246),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0107/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrandet om att utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, vilket av italienska deputeradekammaren framlagts med stöd av protokoll (nr 2) om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012, 12 december 2012 och 22 maj 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttranden av den 3 maj 2012 och 29 november 2012(2),

–  med beaktande av revisionsrättens yttranden av den 15 december 2011, 13 december 2012 och 18 juli 2013(3),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 november 2013 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0274/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner de gemensamma uttalanden som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av rådets och kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006

P7_TC1-COD(2011)0276


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1303/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 vad gäller omformning av anslag

Europaparlamentet, rådet och kommissionen är överens om att, vid översynen av budgetförordningen för att harmonisera Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 med den fleråriga budgetramen för 2014–2020, införa de bestämmelser som krävs för att kunna bevilja medel från resultatreserven och vad gäller genomförandet av finansieringsinstrument enligt artikel 39 (initiativet för små och medelstora företag) enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vad gäller omformning av

i)  anslag som beviljats för program i förhållande till resultatreserven och som måste återtas till följd av att de prioriterade delmålen för dessa program inte hade uppnåtts, och

ii)  anslag som beviljats för de program som avses i artikel 39.4 b och som måste återtas på grund av att en medlemsstat tvingats avbryta sitt deltagande i finansieringsinstrumentet.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om artikel 1

Om det, för att ta hänsyn till EHFF och EJFLU, behöver göras ytterligare motiverade undantag från de gemensamma reglerna åtar sig Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen att möjliggöra sådana undantag genom att med vederbörlig omsorg göra de ändringar som krävs i förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om att utesluta möjligheten till retroaktivitet vad gäller tillämpningen av artikel 5.3

Europaparlamentet och rådet har kommit överens om följande:

—  Rörande tillämpningen av artiklarna 14.2, 15.1 c och 26.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska de åtgärder som medlemsstaterna, under förberedelsefasen av en medlemsstats programförfarande, vidtar för att engagera de parter som avses i artikel 5.1 i förberedandet av partnerskapsavtalet och de program som anges i artikel 5.2 omfatta alla praktiska åtgärder som medlemsstaterna vidtar oberoende av tidpunkt, samt åtgärder som de vidtog innan förordningen trädde i kraft och innan den dag då den delegerade akten för en europeisk uppförandekod som ska antas i enlighet med artikel 5.3 i samma förordning trädde i kraft, förutsatt att de mål med partnerskapsprincipen som fastställs i den förordningen uppnås. I detta sammanhang ska medlemsstaterna, i enlighet med sin nationella och regionala behörighet, besluta om innehållet i både det föreslagna partnerskapsavtalet och de föreslagna programförslagen, i enlighet med relevanta bestämmelser i förordningen och de fondspecifika reglerna.

—  Den delegerade akten om en europeisk uppförandekod, som har antagits i enlighet med artikel 5.3 kommer på inga villkor och varken direkt eller indirekt att tillämpas retroaktivt, i synnerhet när det gäller partnerskapsavtalets och programmens godkännandeförfaranden, eftersom det inte är EU:s lagstiftares avsikt att överföra befogenheter till kommissionen som skulle kunna göra det möjligt för den att förkasta eller godkänna partnerskapsavtal och program uteslutande på grund av att den europeiska uppförandekod som har antagits i enlighet med artikel 5.3 inte har uppfyllts.

—  Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att snarast möjligt ge dem tillgång till den delegerade akt som ska antas enligt artikel 5.3, dock senast det datum då den politiska överenskommelsen om förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna antas av rådet eller det datum då omröstningen om förslaget till betänkande om förordningen sker i Europaparlamentet, beroende på vilket som infaller först.

Gemensamt uttalande från rådet och kommissionen till artikel 145.7

Rådet och kommissionen bekräftar att hänvisningen till termen ”tillämplig rätt” vid tillämpningen av artikel 145.7 i fråga om bedömningen av allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemens förmåga att fungera effektivt omfattar tolkningar av denna lagstiftning av antingen domstolen, tribunalen eller kommissionen (inklusive kommissionens tolkningsnoter) som är tillämpliga vid den tidpunkt då de relevanta förvaltningsförklaringarna, årliga kontrollrapporterna och revisionsyttrandena lämnades in till kommissionen.

Uttalande från Europaparlamentet om tillämpningen av artikel 5

Europaparlamentet konstaterar den information som översändes den 19 december 2012 av ordförandeskapet efter överläggningar i Coreper genom vilken medlemsstaterna klargjorde sin avsikt att i det förberedande skedet av programplaneringen i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till principerna i utkastet till förordning om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, så som det utkastet var utformat vid tidpunkten för översändandet av den informationen, vad gäller den strategiska programplaneringsdelen, inbegripet andan och innehållet i den princip om partnerskap som fastställs i artikel 5.

Uttalande från kommissionen om artikel 22

1.  Kommissionen anser att huvudändamålet med kvalitetsramen är att stimulera faktiskt genomförande av program för att uppnå de planerade resultaten och att åtgärderna i punkterna 6 och 7 bör tillämpas med vederbörlig hänsyn till detta ändamål.

2.  I de fall kommissionen helt eller delvis har ställt in mellanliggande betalningar till ett prioriterat område enligt punkt 6 får medlemsstaten fortsätta att begära betalningar för det prioriterade området för att undvika återtagande för programmet enligt artikel 86.

3.  Kommissionen bekräftar att den kommer att tillämpa bestämmelserna i artikel 22.7 så att det inte uppstår någon dubbel förlust av medel vid underprestation i förhållande till mål som är kopplade till underutnyttjande av medel inom ett prioriterat område. Om åtaganden avseende ett program har återtagits till följd av tillämpningen av artiklarna 86–88 med en efterföljande minskning av stödbeloppet för det prioriterade området, eller om det belopp som tilldelats det prioriterade området vid slutet av programperioden inte har utnyttjats fullt ut, ska de berörda målen i kvalitetsramen justeras proportionellt vid tillämpningen av artikel 22.7.

Uttalande från kommissionen avseende ordförandeskapets kompromisstext om indikatorer

Kommissionen bekräftar att den kommer att färdigställa sina riktlinjer om de gemensamma indikatorerna för Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och det europeiska territoriella samarbetet i samråd med respektive utvärderingsnätverk bestående av nationella experter senast tre månader efter det att förordningarna antagits. Dessa riktlinjer kommer att innehålla definitioner av var och en av de gemensamma indikatorerna samt metoder för insamling och rapportering av data om de gemensamma indikatorerna.

Uttalande från kommissionen om ändring av partnerskapsavtalet och de operativa programmen inom ramen för artikel 23

Kommissionen anser att trots vad som sägs i artikel 23.4 och 23.5 kan den vid behov kommentera förslag till ändring av partnerskapsavtal och operativa program som medlemsstaterna lägger fram i enlighet med artikel 23.4, i synnerhet om ändringarna inte överensstämmer med det förhandssvar som lämnats av dessa medlemsstater i enlighet med artikel 23.3, och under alla omständigheter på grundval av artiklarna 16 och 30. Kommissionen anser att den i artikel 23.3 fastställda tidsfristen på tre månader för att anta beslutet om att godkänna ändringarna till partnerskapsavtalet och de relevanta programmen, börjar löpa från det att förslagen om ändring lagts fram i enlighet med punkt 4, under förutsättning att förslagen tar vederbörlig hänsyn till kommissionens kommentarer.

Kommissionens uttalande om hur överenskommelsen mellan medlagstiftarna om resultatreserven och förhandsfinansieringsnivåerna kommer att påverka betalningstaken

Kommissionen anser att de extra betalningsbemyndiganden som kan krävas under perioden 2014–2020, på grund av ändringar rörande resultatreserven och förhandsfinansieringen, inte blir så omfattande.

Konsekvenserna bör bli hanterbara, samtidigt som man respekterar utkastet till förordning om den fleråriga budgetramen.

De årliga variationerna i betalningsnivån, även de variationer som beror på dessa förändringar, kommer man att klara av genom att använda betalningsmarginalen och de särskilda instrumenten i utkastet till förordning om den fleråriga budgetramen.

Kommissionen kommer att följa utvecklingen noga och lägga fram sin utvärdering i samband med halvtidsöversynen.

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 30, EUT C 44, 15.2.2013, s. 76 och EUT C 271, 19.9.2013, s. 101.
(2) EUT C 225, 27.7.2012, s. 58 och EUT C 17, 19.1.2013, s. 56.
(3) EUT C 47, 17.2.2012, s. 1, EUT C 13, 16.1.2013, s. 1 och EUT C 267, 17.9.2013, s. 1.


Europeiska socialfonden ***I
PDF 194kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2011)0607/2 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD))
P7_TA(2013)0483A7-0250/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0607/2),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 164 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0327/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 22 februari 2012(1) och den 22 maj 2013(2),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 3 maj 2012(3),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 november 2013 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0250/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006

P7_TC1-COD(2011)0268


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1304/2013.)

(1) EUT C 143, 22.5.2012, s. 82.
(2) EUT C 271, 19.9.2013, s. 101.
(3) EUT C 225, 27.7.2012, s. 127.


Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet "investeringar för tillväxt och sysselsättning" ***I
PDF 206kWORD 46k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (COM(2011)0614 – C7-0328/2011 – 2011/0275(COD))
P7_TA(2013)0484A7-0268/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0614),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 178 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0328/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 3 maj 2012(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 november 2013 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A7‑0268/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådetsgemensamma uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006

P7_TC1-COD(2011)0275


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1301/2013.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av artikel 6 i Eruf-förordningen, artikel 15 i ETS-förordningen och artikel 4 i Sammanhållningsfondsförordningen

Europaparlamentet och rådet konstaterar att kommissionens försäkring till EU-lagstiftaren om att de gemensamma utfallsindikatorerna för Eruf-förordningen, ETS-förordningen och Sammanhållningsfondsförordningen ska tas med i en bilaga till varje förordning, är resultatet av en längre förberedande process som inbegriper utvärderingsexperter från både kommissionen och medlemsstaterna och som i princip förväntas förbli stabil.

Uttalande av kommissionen

Kommissionen delar det mål som parlamentet har fört fram, att förenkla förfarandena för statligt stöd avseende driftsstöd till företag i de yttersta randområdena för att kompensera för de extra kostnader som förorsakas av deras särskilda ekonomiska och sociala situation.”

Enligt det förslag till framtida allmän gruppundantagsförordning som kommissionens avdelningar offentliggjorde nyligen(3) ska driftsstöd för att kompensera för vissa extra kostnader som stödmottagare i dessa områden(4) har anses vara förenligt med den inre marknaden, enligt villkoren i den förordningen, och ska således undantas från anmälningsplikten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionen anser att man utifrån detta kommer att kunna uppnå den eftersträvade förenklingen, och kommer att ta fullständig hänsyn till alla anmärkningar från medlemsstaterna i det pågående samrådsförfarandet inför antagandet av förordningen 2014.

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 44.
(2) EUT C 225, 27.7.2012, s. 114.
(3) http://ec.europa.eu/competition/consultations/2013_gber/index_en.html
(4) Kostnader för transport av varor som produceras i de yttersta randområdena, extra produktions- och driftskostnader utöver transportkostnader.


Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet "europeiskt territoriellt samarbete" ***I
PDF 199kWORD 40k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (COM(2011)0611 – C7-0326/2011 – 2011/0273(COD))
P7_TA(2013)0485A7-0280/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0611),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 178 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0326/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 19 juli 2012(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 november 2013 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för transport och turism (A7‑0280/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma förklaring som finns som bilaga till denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete

P7_TC1-COD(2011)0273


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1299/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av artikel 6 i Eruf-förordningen, artikel 15 i ETS-förordningen och artikel 4 i Sammanhållningsfondsförordningen

Europaparlamentet och rådet konstaterar att kommissionens försäkring till EU-lagstiftaren att de gemensamma utfallsindikatorerna för Eruf-förordningen, ETS-förordningen och Sammanhållningsfondsförordningen ska tas med i en bilaga till varje förordning är resultatet av en längre förberedande process som inbegriper utvärderingsexperter från både kommissionen och medlemsstaterna och som i princip förväntas förbli stabil.

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 49.
(2) EUT C 277, 13.9.2012, s. 96.


Sammanhållningsfonden ***I
PDF 199kWORD 37k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 (COM(2011)0612 – C7-0325/2011 – 2011/0274(COD))
P7_TA(2013)0486A7-0270/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0612),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0325/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 3 maj 2012(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 november 2013 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för transport och turism (A7‑0270/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner det gemensamma uttalandet som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006

P7_TC1-COD(2011)0274


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1300/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av artikel 6 i Eruf-förordningen, artikel 15 i ETS-förordningen och artikel 4 i Sammanhållningsfondsförordningen

Europaparlamentet och rådet konstaterar att kommissionens försäkring till EU-lagstiftaren att de gemensamma utfallsindikatorerna för Eruf-förordningen, ETS-förordningen och Sammanhållningsfondsförordningen ska tas med i en bilaga till varje förordning är resultatet av en längre förberedande process som inbegriper utvärderingsexperter från både kommissionen och medlemsstaterna och som i princip förväntas förbli stabil

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 38.
(2) EUT C 225, 27.7.2012, s. 143.


Europeisk gruppering för territoriellt samarbete ***I
PDF 205kWORD 42k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet och genomförandet av sådana grupperingar (COM(2011)0610/2 – C7-0324/2011 – 2011/0272(COD))
P7_TA(2013)0487A7-0309/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0610/2),

–  med beaktande av artikel 294.2, artikel 175, 209.1 och artikel 212.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7–0324/2011),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 och artikel 175.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 15 februari 2012(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 19 september 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0309/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion

P7_TC1-COD(2011)0272


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1302/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om information och artikel 4 och 4a i EGTS‑förordningen

Europaparlamentet, rådet och kommissionen beslutar att vidta mer samordnade åtgärder för att sprida information mellan och inom institutionerna och medlemsstaterna om EGTS som ett alternativt instrument för territoriellt samarbete på alla politikområden i unionen.

I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet, rådet och kommissionen särskilt medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för samordning och kommunikation mellan nationella myndigheter och mellan myndigheter i olika medlemsstater för att garantera tydlighet, effektivitet och öppenhet i förfarandena för godkännande av nya grupperingar inom de fastställda tidsfristerna.

Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om artikel 1.9 i EGTS‑förordningen

Europaparlamentet, rådet och kommissionen beslutar följande: När medlemsstaterna genom tillämpning av artikel 9.2 i i förordning (EU) nr 1082/2006, i dess ändrade lydelse, utvärderar de bestämmelser som enligt förslaget till avtal ska tillämpas för grupperingens personal ska de sträva efter att beakta de olika anställningsformer som grupperingen kan välja mellan, både privaträttsliga och offentligrättsliga.

Om anställningsavtalen för grupperingens personal regleras av privaträttsliga bestämmelser ska medlemsstaterna också beakta relevant unionslagstiftning, t.ex. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) samt tillhörande rättspraxis i de medlemsstater som ingår i grupperingen.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen fastslår också att om anställningsavtalen för grupperingens personal regleras av offentligrättsliga bestämmelser ska tillämplig nationell rätt vara den som gäller i den medlemsstat där grupperingens respektive organ är beläget. Offentlig nationell rätt i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte kan dock tillämpas på de personer som redan omfattas av dessa bestämmelser innan de anställs av grupperingen.

Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om Regionkommitténs roll i samband med EGTS-plattformen

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erkänner Regionkommitténs viktiga arbete med EGTS-plattformen och uppmuntrar Regionkommittén att fortsätta att följa verksamheten i aktiva och planerade grupperingar, att organisera utbyte av bästa metoder och att kartlägga gemensamma problem.

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 53.
(2) EUT C 113, 18.4.2012, s. 22.


Jämn könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag ***I
PDF 413kWORD 131k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012)0614 – C7-0382/2012 – 2012/0299(COD))
P7_TA(2013)0488A7-0340/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0614),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 157.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0382/2012),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de motiverade yttranden från den tjeckiska deputeradekammaren, den nederländska senaten, den nederländska andra kammaren, den polska Sejm, den polska senaten, Sveriges riksdag, Förenade kungarikets underhus och Förenade kungarikets överhus som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs,

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén,

–  med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 51 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7‑0340/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv .../2013/EU om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder

P7_TC1-COD(2012)0299


(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 157.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(2), och

av följande skäl:

(1)  Jämställdhet mellan könen är en av EU:s grundläggande värderingar och huvudsakliga målsättningar enligt artikel 2 och artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget). Enligt artikel 8 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget ) ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem. Artikel 157.3 i EUF-fördraget ger en rättslig grund för att anta unionsåtgärder som syftar till att säkerställa tillämpning av principen om lika möjligheter för och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet.

(2)  Principen om positiv särbehandling och dess vikt för att uppnå en faktisk jämställdhet mellan könen erkänns i artikel 157.4 i EUF-fördraget och i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), som föreskriver att jämställdhet för kvinnor och män ska säkerställas på alla områden och att principen om jämställdhet inte utgör något hinder för att behålla eller besluta om åtgärder som innebär särskilda förmåner för det underrepresenterade könet.

(2a)  För att jämställdhet ska uppnås på arbetsplatsen måste det finnas en jämställd modell för beslutsfattandet på alla nivåer inom det berörda företaget, samtidigt som åtgärder också måste vidtas för att säkerställa att löneklyftan mellan könen undanröjs eftersom den avsevärt bidrar till feminiseringen av fattigdomen. [Ändr. 1]

(3)  Rådets rekommendation 84/635/EEG(3) rekommenderar att medlemsstaterna vidtar åtgärder för positiv särbehandling för att öka kvinnors aktiva deltagande i beslutsfattande organ. I rådets rekommendation 96/694/EG(4) uppmanades medlemsstaterna att uppmuntra den privata sektorn att stärka den kvinnliga närvaron på alla beslutsnivåer, t.ex. genom att anta jämställdhetsprogram och program för positiv särbehandling eller verka inom ramen för sådana program.

(4)  På senare år har kommissionen lagt fram flera rapporter om jämställdheten i det ekonomiska beslutsfattandet(5). Kommissionen har uppmanat börsnoterade företag inom unionen att öka antalet kvinnor ledamöter av det underrepresenterade könet i bolagsstyrelserna med hjälp av självreglering och att göra konkreta frivilliga åtaganden på denna punkt(6). Kommissionen underströk i kvinnostadgan(7) av den 5 mars 2010 att kvinnor fortfarande inte har full tillgång till delad makt och beslutsfattande i det politiska och ekonomiska livet; kommissionen bekräftade sitt åtagande att använda sina befogenheter för en rättvisare representation av kvinnor och män i maktställning. Att skapa en jämnare könsfördelning i det politiska beslutsfattandet angavs som en central åtgärd i kommissionens strategi för jämställdhet 2010–2015(8). [Ändr. 2]

(5)  I den europeiska jämställdhetspakt (2011–2020) som antogs den 7 mars 2011 angav rådet att jämställdhetspolitiken är avgörande för ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrenskraft, och bekräftade sitt engagemang för att minska könsskillnaderna i syfte att uppnå målen i Europa 2020-strategin, särskilt inom tre områden av stor betydelse för jämställdheten, nämligen sysselsättning, utbildning och främjande av social delaktighet, och uppmanade samtidigt till åtgärder för att främja en jämn könsfördelning i beslutsfattandet på alla nivåer och inom alla områden för att i full utsträckning utnyttja alla resurser, kunskaper och idéer för att berika mångfalden av mänskliga resurser och förbättra företagens framtidsutsikter. [Ändr. 3]

(6)  Europaparlamentet uppmanade i sitt betänkande om kvinnor och företagsledarskap av den 6 juli 2011(9) med kraft företagen att uppnå den kritiska tröskeln 30 % kvinnor bland ledamöterna i styrande organ senast 2015 och 40 % 2020. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att, om företagens och medlemsstaternas frivilliga åtgärder är otillräckliga, senast 2012 föreslå lagstiftning, bland annat om införande av kvoter, vilken skulle tillämpas temporärt och fungera som en katalysator för förändring och snabba reformer med syftet att undanröja fortsatt bristande jämställdhet och stereotyper i det ekonomiska beslutsfattandet. Europaparlamentet upprepade kravet på lagstiftning i sitt betänkande av den 13 mars 2012 om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2011(10). [Ändr. 4]

(6a)  Unionens institutioner, organ och byråer såsom Europeiska centralbanken bör föregå med gott exempel i fråga om jämställdhet i beslutsfattandet, bland annat genom att fastställa mål för en jämn könsfördelning på samtliga nivåer. Strikta regler för intern och extern rekrytering till samtliga unionens institutioner, organ och byråer bör snarast införas och övervakas. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt praxis för rekryteringen till tjänster på högre ledningsnivå. Unionens institutioner, organ och byråer bör samtliga offentliggöra en årsrapport om sina insatser på detta område. [Ändr. 5]

(7)  Ett effektivt utnyttjande av humankapitalet är ett av de viktigaste kännetecknen på en konkurrenskraftig ekonomi som präglas av utveckling och tillväxt, och är avgörande för att hantera de demografiska utmaningarna i unionen, hävda sig i en globaliserad ekonomi och skapa konkurrensfördelar gentemot tredjeland. Andelen högutbildade och kompetenta kvinnor ökar ständigt, vilket framgår av att 60 % av högskoleexamina tas av kvinnor. Att inte heller fortsättningsvis använda denna kapacitet vid tillsättning av ledande ställningar i det ekonomiska beslutsfattandet företagens chefsposter och andra beslutsfattande poster skulle innebära ett underutnyttjande av kompetent humankapital. [Ändr. 6]

(7a)  Företag och verksamheter bör överväga att se till att det finns en grupp av kvinnor som står redo att gå in i styrelser och ledningsgrupper och som uppmuntrar, stöder och utvecklar kvinnors kompetens på alla nivåer och genom hela arbetslivet. [Ändr. 7]

(7b)  Medlemsstaterna bör i syfte att främja jämställdheten anta bestämmelser som gör att män och kvinnor kan kombinera arbete och familjeliv, framför allt genom flexibla system och stödmöjligheter för personer med omsorgsansvar. [Ändr. 8]

(7c)  För att jämställdhet ska kunna uppnås i samhället som helhet måste man säkerställa att kvinnor och män har lika möjligheter i akademiska och yrkesmässiga sammanhang och att de delar på ansvaret för familj, barn och hem. Det faktum att kvinnor oftast bär ansvaret de allra flesta familje- och hushållssysslorna kan hindra dem från att nå toppositioner i arbetslivet. Mäns aktiva medverkan och engagemang i familjeansvaret är av avgörande betydelse för balansen mellan arbete och privatliv och för att kvinnor och män ska få lika karriärmöjligheter. Man bör satsa på att motverka stereotypa könsroller, stel och omodern sysselsättningspolitik och bristfälliga föräldraledighetsbestämmelser. Det bör vidtas åtgärder för att göra det möjligt för kvinnor och män att kombinera familjeliv och arbetsliv om de så önskar. Medlemsstaterna bör uppmuntras att garantera välfärdsstrukturer såsom skälig föräldrapenning för såväl kvinnor som män, omfattande tillgång till barnomsorg och möjlighet till delad föräldraledighet. [Ändr. 9]

(8)  Företagen själva dela delar uppfattningen att kvinnor i bolagsstyrelserna bidrar till en bättre företagsstyrning, grupprestationer och kvalitet på beslutsfattandet eftersom de bidrar till diversifiering och sammanhållning, ger fler infallsvinklar och möjliggör en mer proaktiv företagsmodell som följaktligen gör det möjligt att fatta mer genomarbetade beslut, med målet att på ett bättre sätt spegla de verkliga förhållandena i samhället och konsumenternas vardag. Många undersökningar visar också på en positiv korrelation mellan en jämn könsfördelning i högre befattningar och företagets ekonomiska resultat och vinst. Fler kvinnor i de börsnoterade företagens bolagsstyrelser i EU kan med tanke på dessa företags betydande ekonomiska och sociala ansvar därför påverka företagens ekonomiska resultat i positiv riktning. Man bör därför vidta och stärka åtgärder för att uppmuntra karriärutveckling för kvinnor på alla ledningsnivåer. [Ändr. 10]

(8a)  Tillsättningen av kvinnor i bolagsstyrelserna hämmas av ett antal specifika faktorer som kan undanröjas inte bara med hjälp av sanktioner, utan även genom utbildningsåtgärder och incitament för att främja god praxis. För det första är det mycket viktigt att öka handelshögskolornas och universitetens medvetenhet om hur jämställdhet kan stärka företagens konkurrenskraft. Man måste även uppmuntra regelbunden rotation bland styrelseledamöterna och vidta positiva åtgärder för att främja och belöna insatser som stater och företag gör för att på ett mer effektivt sätt genomföra sådana förändringar i de högsta ekonomiska beslutsorganen på unionsnivå. Slutligen är både beskattning och offentlig upphandling lämpliga verktyg för att uppmuntra till en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna. [Ändr. 11]

(9)  Det finns också tecken på att jämställdhet på arbetsmarknaden förbättrar den ekonomiska tillväxten väsentligt. Fler kvinnor i bolagsstyrelserna i EU:s börsnoterade företag gynnar inte bara de kvinnor som utnämns, utan hjälper också företaget att dra till sig andra kompetenta kvinnor, vilket medför ett ökat antal kvinnor både på chefsposter och bland övriga anställda. Fler kvinnliga styrelseledamöter bidrar torde därmed bidra till att avhjälpa ojämlikheter både i fråga om sysselsättningsgraden och lönebilden. Ett gott utnyttjande av kvinnors potential och kompetens skulle ge positiva återverkningar även på de individuella utbildningsnivåerna och den offentliga sektorn. Att kvinnor är underrepresenterade i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen i unionen innebär missade möjligheter i fråga om en hållbar ekonomisk tillväxt i medlemsstaterna på lång sikt. [Ändr. 12]

(10)  Kvinnorna utgör är ännu idag bara en minoritet starkt underrepresenterade i näringslivets högsta beslutsfattande organ i unionen, trots en befintlig EU-lagstiftning som ska förebygga och motverka könsdiskriminering, rådets rekommendationer som särskilt inriktats på att öka kvinnors deltagande i det ekonomiska beslutsfattandet på EU-nivå och åtgärder för att stimulera självreglering. Den ojämna könsfördelningen är särskilt påtaglig och allvarlig i den privata sektorn, i synnerhet i de börsnoterade företagen, men den ojämna könsfördelningen inom vissa av EU:s institutioner, organ och byråer och inom Europeiska centralbanken, är också högst problematisk. Kommissionens indikatorer på könsfördelningen i bolagsstyrelserna visar att andelen kvinnor som deltar i beslutsfattandet i ledande ställning i näringslivet fortfarande är mycket låg. I januari 2012 innehades i snitt bara 13,7 % av styrelseposterna i medlemsstaternas största börsnoterade företag av kvinnor. Av de icke verkställande styrelseledamöterna var 15 % kvinnor, vilket tydligt visar på ett demokratiskt underskott och på en orättvis och diskriminerande representation av kvinnor, i strid mot unionens principer för lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män inom sysselsättningen. [Ändr. 13]

(11)  Andelen kvinnor i bolagsstyrelserna förändras mycket långsamt, i snitt har den ökat med endast 0,6 % per år under de senaste åren. Ökningstakten i enskilda medlemsstater har varierat och har lett till kraftigt skilda resultat. Väsentligt större framsteg har gjorts i de medlemsstater såsom Frankrike, som infört har satt 2017 som tidsfrist för uppnåendet av målen i detta direktiv och som på mindre än två år nått målet på 20 % som man fastställt för 2014, eller i länder som Norge, som lyckades nå 40-procentsmålet på tre år. I båda fallen har dessa resultat uppnåtts tack vare bindande bestämmelser. Skillnaderna mellan medlemsstaterna kommer troligen att öka, eftersom de enskilda länderna hanterar frågan om kvinnlig representation i bolagsstyrelser på sinsemellan mycket olika sätt. [Ändr. 14]

(11a)  Medlemsstaterna bör i sina strävanden efter en jämn könsfördelning anta strategier för ett sociokulturellt skifte genom att med mångsidiga insatser uppmuntra kvinnors deltagande i ledningshierarkin och införande från arbetsgivarnas sida av proaktiva strategier och åtgärder. Dessa insatser skulle bland annat kunna inbegripa främjande av flexibla arbetstider och uppmuntrande av familjevänliga arbetsplatser som erbjuder barnomsorg. [Ändr. 15]

(12)  Det splittrade rättsläget eller avsaknaden av nationella bestämmelser om könsfördelningen i bolagsstyrelserna i börsnoterade företag leder inte bara till skillnader i antalet kvinnliga icke verkställande styrelseledamöter och olika takt i jämställdhetsarbetet i medlemsstaterna, utan även till hinder på den inre marknaden i och med att helt olika krav ställs på unionens börsnoterade företags företagsledning. Skillnaderna i de krav som ställs i lag och självreglering avseende sammansättningen på bolagsstyrelser kan ge praktiska problem för börsnoterade företag som är verksamma över gränserna, i synnerhet när de bildar dotterbolag eller i samband med fusioner eller bolagsöverlåtelser, liksom vid rekrytering av styrelseledamöter. Detta direktiv bör dock verkställas utan beaktande av de olika sätt på vilka bolagsstyrelser väljer ut icke verkställande de styrelseledamöter som ska tjänstgöra i styrelserna i unionen. [Ändr. 16]

(12a)  Inom företagen är könsfördelningen snedare på de högre ledningsnivåerna. Dessutom är det vanligt att de kvinnor som finns i den högre ledningen arbetar inom områden såsom personal och kommunikation, medan manliga chefer oftare är anställda inom företagets övergripande ledning eller linjeorganisation. Eftersom företagens huvudsakliga rekryteringsbas för styrelseposter till stor del består av personer med erfarenhet som högre chefer är det absolut nödvändigt att öka antalet kvinnor som befordras till sådana ledande positioner inom företagen. [Ändr. 17]

(12b)  En av de främsta förutsättningarna för att möjliggöra att detta direktiv genomförs korrekt är en faktisk tillämpning av kriterier, fastställda på förhand och med full insyn, för urvalet av icke verkställande styrelseledamöter, samt med ett jämlikt beaktande av kandidaternas kompetens, oavsett kön. [Ändr. 18]

(12c)  Mot bakgrund av befolkningens åldrande och den rådande kompetensbristen kan utvecklingsmöjligheterna för unionens ekonomi och återhämtningen inom dess finansstrukturer hämmas om man inte tillvaratar potentialen hos halva unionens befolkning att inneha befattningar i bolagsstyrelser. Om hälften av den tillgängliga kompetensen inte ens tas i beaktande för ledande befattningar kan själva förfarandet för och kvaliteten på utnämningarna hotas, med ett ökat misstroende mot näringslivets maktstrukturer som följd samt ett potentiellt mindre effektivt utnyttjande av det tillgängliga humankapitalet. Ett systematiskt inbegripande av lämpliga kandidater från båda könen är en garanti för att nya styrelseledamöter väljs ut bland de allra bästa kandidaterna, såväl kvinnor som män, och att samhället återspeglas på ett korrekt sätt i företagens beslutsfattande. [Ändr. 19]

(13)  Dagens bristande öppenhet i fråga om urval och kriterier för bedömningen av meriter vid utnämning av styrelseledamöter innebär ett väsentligt hinder för en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna och får negativa konsekvenser såväl för styrelseledamöternas karriär och fria rörlighet som för investerarnas beslut. Den bristande öppenheten hindrar potentiella styrelseledamöter från att söka till styrelser som skulle ha mycket att vinna på deras kompetens, de kan inte heller ifrågasätta könsdiskriminerande urvalsbeslut, vilket i sin tur hindrar den fria rörligheten inom den inre marknaden. Å andra sidan förutsätter olika investeringsstrategier upplysningar även om styrelseledamöternas kunnande och kompetens. Bättre insyn i kriterierna för bedömningen av meriter och urvalet av styrelseledamöter skulle ge investerarna bättre möjligheter att bedöma företagets affärsstrategi och fatta väl underbyggda beslut. Det är därför viktigt att förfarandet för utnämning av styrelseledamöter är tydligt och insynsvänligt samt att de kandidaternas enskilda meriter beaktas oberoende av kön. [Ändr. 20]

(14)  Det här direktivet syftar inte till att i detalj harmonisera nationell lagstiftning om urval och kriterier för bedömningen av meriter för styrelseledamöter. Men jämställdheten bland icke verkställande styrelseledamöter kräver att vissa minimikrav ställs på börsnoterade företag med sned könsfördelning så att de rekryterar icke verkställande styrelseledamöter efter på grundval av ett insynsvänligt och tydligt definierat urvalsförfarande och en objektiv jämförelse av de sökandes meriter med avseende på lämplighet, kompetens och yrkeserfarenhet. Endast insatser bindande lagstiftning på unionsnivå kan i praktiken bidra till konkurrens på lika villkor inom hela unionen och förebygga praktiska problem i affärslivet. [Ändr. 21]

(15)  I Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt(11) för alla framhölls att fler kvinnor på arbetsmarknaden är en förutsättning för att kunna öka tillväxten och hantera Europas demografiska utmaningar. Strategin fastställde ett sysselsättningsmål på 75 % för kvinnor och män i åldrarna 20–64 år senast 2020; ett mål som bara kan nås med ett tydligt jämställdhetsåtagande, undanröjande av de kvarlevande löneskillnaderna mellan könen och förnyade insatser för att undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, inklusive ”glastaket”. Dagens ekonomiska kris har ökat Europas allt större behov av kunskap, kompetens och innovation och behov av att till fullo utnyttja tillgänglig kompetens bland både kvinnor och män. Fler kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet, i synnerhet i bolagsstyrelserna, väntas få positiva sidoeffekter på den kvinnliga sysselsättningen i de berörda bolagen och hela ekonomin. [Ändr. 22]

(15a)  Uppnåendet av dessa mål är av största betydelse för den europeiska ekonomins konkurrenskraft, främjandet av innovation och höjandet av yrkeskompetensen inom bolagsstyrelserna. Unionen har därför utropat jämställdhet på arbetsmarknaden och en stegvis jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna till årtiondets jämställdhetsmål inom EU och kommer att undersöka hur man kan öka medvetenheten om utvecklingen på detta område. [Ändr. 23]

(16)  Därför bör EU försöka öka kvinnornas deltagande i bolagsstyrelserna i samtliga medlemsstater för att främja den ekonomiska tillväxten, uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden och stärka de europeiska bolagens konkurrenskraft samt för att uppnå faktisk jämställdhet på arbetsmarknaden. Målet kan nås genom minimikrav på positiv särbehandling i form av bindande åtaganden om ett kvantitativt mål för könssammansättningen i de börsnoterade företagens bolagsstyrelser, eftersom de medlemsstater och övriga länder som valt denna eller liknande metoder kommit längst med att avhjälpa underrepresentationen av kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet. [Ändr. 24]

(16a)  Börsnoterade företag bör ta fram en jämställdhetsstrategi med målsättningen att uppnå en jämnare könsfördelning i hela företaget. Strategin kan inbegripa en beskrivning av de relevanta åtgärder som vidtagits i det aktuella företaget, till exempel utnämning av både en kvinnlig och en manlig kandidat vid rekrytering till nyckelbefattningar, mentorssystem och kärriärvägledning för kvinnor samt personalstrategier som uppmuntrar till mångfaldspräglad rekrytering. Den kan också inbegripa flexibla arbetsförhållanden för samtliga anställda, till exempel stöd till föräldraledighet samt hushållstjänster och barnomsorg. Varje företag kan välja de tillvägagångssätt som är bäst lämpade för dess verksamhet och bör vidta aktiva åtgärder för att öka andelen personer av det underrepresenterade könet i företagsledningen. [Ändr. 25]

(17)  Börsnoterade företag har en särskild ekonomisk tyngd, synlighet och påverkan på marknaden. Åtgärderna i detta direktiv bör därför tillämpas på sådana börsnoterade företag som bildats enligt har sitt säte i en medlemsstats lagstiftning medlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera medlemsstater i den mening som avses i artikel 4.1 led 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG.(12) Sådana företag är normbildande för hela ekonomin och deras praxis kommer troligtvis att följas av andra typer av företag. De börsnoterade företagens offentliga karaktär motiverar en högre grad av reglering i allmänhetens intresse. [Ändr. 26]

(18)  Detta direktiv bör inte tillämpas på sådana mikroföretag eller små och medelstora företag som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG(13), inte ens om de är börsnoterade. Medlemsstaterna bör dock föra en politik som stöder och uppmuntrar små och medelstora företag att avsevärt förbättra könsfördelningen på samtliga ledningsnivåer och i bolagsstyrelserna. [Ändr. 27]

(19)  Det finns olika typer av ledningsstrukturer för börsnoterade företag i medlemsstaterna, men huvuddistinktionen går mellan dualistiska system – dvs. system som separerar styrelsen från tillsynsorganen – och monistiska system som kombinerar förvaltning och tillsyn i en enda styrelse. Det förekommer även system som blandar inslag från båda systemen, eller som ger företagen möjlighet att välja mellan olika modeller. Åtgärderna i detta direktiv bör tillämpas på alla ledningsstrukturer som förekommer i medlemsstaterna.

(20)  Alla ledningsstrukturer skiljer på verkställande styrelseledamöter, som deltar i företagets dagliga förvaltning, och icke verkställande styrelseledamöter som inte deltar i den dagliga verksamheten men utövar tillsyn. De kvantitativa målen i direktivet bör bara tillämpas på icke verkställande styrelseledamöter, för att få rätt balans mellan behovet av en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna å ena sidan och behovet av så liten inblandning som möjligt i företagets dagliga styrning å den andra. Eftersom de icke verkställande styrelseledamöterna har en tillsynsfunktion är det också lättare att rekrytera kompetenta sökande utanför företaget och i hög grad även utanför branschen, något som är viktigt på de ekonomiska områden där ett visst kön är särskilt sällsynt.

(21)  I många medlemsstater får eller måste en viss andel av de icke verkställande styrelseledamöterna utses eller väljas av företagets anställda och/eller fackföreningar i enlighet med nationell lag eller praxis. De kvantitativa målen i direktivet bör tillämpas på alla icke verkställande styrelseledamöter, även personalrepresentanter. Det är dock de berörda I detta direktiv bör det tas hänsyn till mångfalden av urvalsförfaranden i medlemsstaterna själva som bör fastställa närmare bestämmelser för hur målen ska nås, med tanke på att vissa icke verkställande styrelseledamöter är personalrepresentanter och till förfarandenas nationella särdrag. [Ändr. 28]

(22)  De börsnoterade företagen i unionen bör åläggas att vidta lämpliga åtgärder för att uppfylla vissa mål avseende könsfördelningen i bolagsstyrelserna. sträva efter att uppnå målet att minst 40 % av de icke verkställande styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet den 1 januari 2020. För att uppnå det målet bör börsnoterade företag där färre än 40 % av de icke verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet bör vara skyldiga att basera förhandsurvals- eller urvalsförfarandet för att utse sådana styrelseledamöter efter en jämförande analys av de sökandes meriter med hjälp av i förväg fastställda, klara och tydliga, neutralt utformade och otvetydiga kriterier för att uppnå 40 procent senast den 1 januari 2020. Därför fastställs i direktivet en målsättning på att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna bör tillhöra det underrepresenterade könet senast det datumet. Målet avser i princip endast den övergripande könsfördelningen bland icke verkställande styrelseledamöter och ingriper inte i det konkreta urvalet av enskilda sökande. I synnerhet utesluter målet inga särskilda sökande och ålägger inte heller företagen eller aktieägarna att utse vissa styrelseledamöter. Beslutet om vilka sökande som är lämpligast som styrelseledamöter ligger alltså kvar hos företagen och aktieägarna. [Ändr. 29]

(22a)  40-procentsmålet avser i princip endast den övergripande könsfördelningen bland icke verkställande styrelseledamöter och påverkar inte det konkreta valet av enskilda styrelseledamöter ur en bred rekryteringsbas av manliga och kvinnliga kandidater. Det utesluter i synnerhet inte några specifika kandidater till styrelseposter och ålägger inte heller företagen eller aktieägarna att utse vissa styrelseledamöter. Beslutet om utnämning av lämpliga styrelseledamöter ligger alltså kvar hos företagen och aktieägarna. [Ändr. 30]

(22b)  Börsnoterade företag bör överväga att inrätta fortbildnings- och mentorsprogram för det underrepresenterade könet som ett verktyg för att uppnå en jämn könsfördelning i fall då det finns en tydlig brist på endera könet bland de möjliga kandidaterna till styrelseposterna i företaget. [Ändr. 31]

(23)  Medlemsstaterna utövar ett dominerande inflytande över börsnoterade företag som är sådana offentliga företag som avses i artikel 2 b i kommissionens direktiv 2006/111/EG(14). Detta dominerande inflytande ger medlemsstaterna verktyg för att snabbare vidta de nödvändiga förändringarna. I sådana företag bör därför målet att minst 40 % av de icke verkställande styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet kunna nås tidigare, i överensstämmelse med adekvata mekanismer som ska inrättas av medlemsstaterna i linje med detta direktiv. [Ändr. 32]

(23a)  Offentliga företag bör på grund av sin karaktär tjäna som en modell för den privata sektorn, oavsett om de är börsnoterade eller inte. Därför bör kommissionen bedöma situationen i medlemsstaterna och avgöra huruvida offentliga företag som inte skulle omfattas av definitionen av små och medelstora företag kan inbegripas i detta direktivs räckvidd någon gång i framtiden. [Ändr. 33]

(23b)  Kommissionen bör samla in och analysera uppgifter och siffror om könsfördelningen i icke börsnoterade stora företag som också har stor betydelse för ekonomin. Därefter bör man göra en konsekvensbedömning för att få en överblick över situationen i dessa företag i medlemsstaterna och för att bedöma huruvida det behövs åtgärder på unionsnivå för att dessa företag ska kunna inbegripas i detta direktivs tillämpningsområde vid en senare tidpunkt. Samtidigt bör kommissionen redogöra för de tillgängliga alternativen i detta sammanhang, eftersom det på grund av specifika nationella omständigheter kan behövas särskilda föranstaltningar för dessa företag. [Ändr. 34]

(24)  Hur många I fall då det finns endast tre icke verkställande styrelseledamöter som krävs för att fullgöra målsättningarna bör preciseras närmare, eftersom det i de flesta bolagsstyrelser är matematisk möjligt endast i styrelsen är det matematiskt omöjligt att lägga sig över eller strax under 40 % för båda könen. Därför bör det exakta antal styrelseledamöter som krävs för att uppnå målet ligga så nära 40 procent som möjligt. För att undvika diskriminering av det ursprungligen överrepresenterade könet bör de börsnoterade företagen inte åläggas att utse minst hälften av de icke verkställande styrelseledamöterna från det underrepresenterade könet. . I dessa fall bör det underrepresenterade könet bör alltså exempelvis därför inneha minst en styrelsepost i styrelser med tre eller fyra icke verkställande styrelseledamöter., minst två styrelseposter i styrelser med fem eller sex icke verkställande styrelseledamöter, och minst tre styrelseposter i styrelser med sju eller åtta icke verkställande styrelseledamöter. [Ändr. 35]

(25)  I rättspraxis(15) från Europeiska unionens domstol om positiv särbehandling och dess förenlighet med förbudet mot diskriminering på grundval av kön (en princip som nu även stadfästs i artikel 21 i stadgan) har domstolen godtagit att man i vissa fall vid anställning och befordran ger företräde åt det underrepresenterade könet, om sökande av det underrepresenterade könet har likvärdiga meriter vad avser lämplighet, kvalifikationer och yrkesskicklighet, och företrädet inte ges automatiskt och ovillkorligen utan kan frångås om det på grund av omständigheter som sammanhänger med en annan sökandes person finns övervägande skäl att istället välja denne, samt att man gör en objektiv bedömning av alla kriterier som avser enskilda sökande.

(26)  I enlighet med denna rättspraxis bör medlemsstaterna se till att de mest kompetenta sökande rekryteras som icke verkställande styrelseledamöter efter en jämförande analys av alla sökandes meriter mot i förväg fastställda tydliga, neutrala och otvetydiga urvalskriterier. Några exempel på urvalskriterier som företagen skulle kunna använda är till exempel erfarenhet av arbetsledning eller tillsyn, internationell erfarenhet, kompetens inom flera områden och relevanta kunskaper om exempelvis ekonomi, revision eller personalförvaltning, ledarskaps- eller kommunikationsförmåga samt förmåga till nätverkande. När de sökande är lika meriterade bör sökande av det underrepresenterade könet få företräde, om de är lämpade, kompetenta, har yrkeserfarenhet och om en objektiv bedömning av alla enskilda sökandes meriter inte ger utslag för sökande av motsatt kön. [Ändr. 36]

(27)  Metoderna för rekrytering, urval och utnämning av styrelseledamöter varierar från en medlemsstat till en annan och från ett företag till ett annat. Det kan till exempel gå till så att en utnämningskommitté gör ett förhandsurval av vissa sökande, som därefter presenteras vid bolagsstämman, eller så att enskilda aktieägare direkt utser styrelseledamöterna eller så att bolagsstämman röstar fram vissa sökande eller en förteckning över sökande. I detta direktiv respekteras mångfalden av urvalsförfaranden – även om de alla måste baseras på öppenhet och meriter – samtidigt som det vidhålls att målet att öka andelen personer av det underrepresenterade könet i styrelserna måste uppnås. De krav som ställs på urvalet bör uppfyllas i ett lämpligt stadium av urvalsprocessen, i enlighet med nationell lagstiftning och de börsnoterade företagens bolagsordningar. På denna punkt fastställer medger direktivet bara en minimiharmonisering för urvalsförfarandena, med tillämpning av de krav som ställs i domstolens rättspraxis, olika typer av urvalsförfaranden för att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen. Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte på något otillbörligt sätt den dagliga verksamheten eftersom företagen behåller friheten att välja ut kandidater på grundval av deras kvalifikationer eller andra objektiva relevanta kriterier. [Ändr. 37]

(27a)  I fall då förhandsurvalet av kandidater baseras på val- eller röstningsförfaranden, till exempel sådana i vilka arbetstagarna eller deras representanter deltar, bör varje skede av förfarandet vara ordnat så att det bidrar till uppnåendet av målet om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelsen som helhet, samtidigt som man säkerställer att könet på styrelseledamöter som väljs genom sådana förfaranden inte på något sätt är förutbestämt. [Ändr. 38]

(28)  Syftet med direktivet är att förbättra könssammansättningen i de börsnoterade företagens styrelser och därmed bidra till likabehandling av män och kvinnor, som är en grundläggande rättighet inom Europeiska unionen. De börsnoterade företagen bör därför åläggas att på begäran av en avvisad sökande redogöra inte bara för vilka kriterier som använts vid urvalet, utan också för hur den objektiva jämförelsen mellan dessa kriterier gått till och i lämpliga fall vilka omständigheter som gett utslag för en sökande som inte tillhör det underrepresenterade könet. Dessa begränsningar av den rätt till personlig integritet vid behandlingen av personuppgifter som stadfästs i artiklarna 7 och 8 i stadgan, och de börsnoterade företagens skyldighet att på begäran från avvisade sökande tillhandahålla dessa upplysningar, är nödvändiga och förenliga med proportionalitetsprincipen, eftersom de eftersträvar mål av allmänt intresse. De är därmed förenliga med de krav som ställs på sådana inskränkningar i artikel 52.1 i stadgan och i rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

(29)  Om en sökande av det underrepresenterade könet kan göra troligt att hon eller han var lika meriterad som en sökande av motsatt kön som valts ut, bör det börsnoterade företaget åläggas att bevisa att urvalet skett på ett korrekt sätt.

(30)  Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för åsidosättande av skyldigheterna enligt kraven på ett öppet och insynsvänligt förfarande i enlighet med detta direktiv som, vilka bland annat kan omfatta straffavgifter, uteslutning från offentliga upphandlingar, partiell utestängning från tilldelning av medel från unionens strukturfonder och ogiltigförklaring eller upphävande av en utnämning eller val till icke verkställande styrelseledamot som skett i strid med de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 4.1. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att utöver den icke uttömmande listan över sanktioner i detta direktiv lägga till bland annat tvångsavveckling av det aktuella företaget, efter beslut av en behörig rättslig instans och med fullt beaktande av gällande rättssäkerhetsgarantier, i fall av allvarliga och upprepade överträdelser. [Ändr. 39]

(31)  Eftersom personalens könssammansättning direkt påverkar rekryteringsunderlaget från det underrepresenterade könet, får medlemsstaterna fastställa att företag där under 10 procent av personalstyrkan tillhör det underrepresenterade könet inte behöver uppfylla målen i direktivet. [Ändr. 40]

(32)  Eftersom de börsnoterade företagen bör eftersträva att öka det underrepresenterade könets deltagande i beslutsfattande ställningar, får medlemsstaterna fastställa att målsättningarna i direktivet ska anses uppfyllda om det börsnoterade företaget kan påvisa att minst en tredjedel av alla styrelseledamöter, oavsett om de är verkställande eller icke verkställande, tillhör det underrepresenterade könet. Sådana företag bör dock ändå vara skyldiga att fortsätta att i sina årsberättelser och på sina webbplatser redogöra för könsfördelningen bland sina verkställande och icke verkställande styrelseledamöter samt för företagets policy på detta område, i enlighet med artikel 5 i detta direktiv. [Ändr. 41]

(33)  Utöver målsättningarna för icke verkställande styrelseledamöter bör de börsnoterade företagen, i syfte att förbättra könsfördelningen även bland styrelseledamöter som deltar i den dagliga verksamheten, åläggas att göra egna åtaganden för könsfördelningen bland de verkställande styrelseledamöterna, som ska uppfyllas senast den 1 januari 2020. Dessa åtaganden bör syfta till konkreta framsteg med könsfördelningen i det enskilda företaget, jämfört med dagens situation.

(34)  Medlemsstaterna bör kräva att de börsnoterade företagen varje år ska översända upplysningar om könsfördelningen i bolagsstyrelsen och om hur de uppfyllt målen i direktivet, till de behöriga nationella myndigheterna, så att de kan bedöma de enskilda företagens framsteg. Dessa uppgifter bör ingå i företagets årsrapport och offentliggöras på ett lämpligt och lättillgängligt sätt på dess webbplats, och om företaget inte uppfyllt målen bör det åläggas att lämna en uttömmande beskrivning av vilka konkreta åtgärder som hittills vidtagits och vilka framtida åtgärder företaget kommer att vidta för att uppnå målen. Vidare bör företag som inte uppnått målet eller inte fullgjort sina åtaganden lämna en förklaring till detta samt beskriva vilka konkreta åtgärder som hittills vidtagits och vilka framtida åtgärder företaget kommer att vidta för att uppnå det målet och fullgöra åtagandena. [Ändr. 42]

(35)  Medlemsstaterna kan redan ha vidtagit åtgärder för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser innan detta direktiv trädde i kraft. Dessa medlemsstater bör ha möjlighet att tillämpa de egna åtgärderna istället för de formella krav som ställs på utnämningar, om de kan påvisa att de egna åtgärderna är lika effektiva för att uppnå målet att minst 40 % av de icke verkställande styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska tillhöra det underrepresenterade könet senast den 1 januari 2020 eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag.

(36)  Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheterna och följer de principer som stadfästs bland annat i stadgan. Direktivet bidrar i synnerhet till jämställdheten mellan kvinnor och män (artikel 23 i stadgan) och till rätten till fritt yrkesval och rätten att arbeta (artikel 15 i stadgan). Direktivet eftersträvar full respekt för rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47 i stadgan). Inskränkningarna i näringsfriheten (artikel 16 i stadgan) och i egendomsrätten ( artikel 17.1 i stadgan) bevarar kärnan i dessa fri- och rättigheter samt är både nödvändiga och proportionella. De eftersträvar mål av allmänt intresse och behovet av att skydda andras fri- och rättigheter.

(37)  Vissa medlemsstater har antagit bestämmelser eller uppmuntrat självreglering med blandade resultat, men de flesta medlemsstater har varken vidtagit några åtgärder eller uppgivit att de är villiga att agera på ett sätt som skulle ge tillräckliga förbättringar. Prognoser utifrån en omfattande analys av alla tillgängliga uppgifter om tidigare och aktuella tendenser och ländernas avsikter visar att medlemsstaterna inte kommer att nå en jämn könsfördelning bland de icke verkställande styrelseledamöterna inom en förutsebar framtid, om de agerar på egen hand. Med tanke på detta och de ökande skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om andelen män och kvinnor i bolagsstyrelserna, kan könsfördelningen i de börsnoterade företagen inom unionen bara förbättras genom gemensamma åtgärder, och möjligheterna till jämställdhet, undanröjande av löneklyftan mellan kvinnor och män samt ökad konkurrenskraft och tillväxt kan bättre uppnås genom gemensamma åtgärder på EU-nivå snarare än genom nationella initiativ av varierande omfattning, ambitionsgrad och effektivitet. Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. [Ändr. 43]

(38)  I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel begränsas detta direktiv till gemensamma målsättningar och principer och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Medlemsstaterna har tillräcklig handlingsfrihet att själva bestämma hur målsättningarna i direktivet bäst kan uppnås med hänsyn till landets situation, i synnerhet regler och praxis för rekrytering till styrelseposter. Direktivet hindrar inte företagen från att utse den mest meriterade sökande till styrelseposterna och det fastställer en flexibel ram och ger alla börsnoterade företag en tillräckligt lång anpassningsperiod. [Ändr. 44]

(39)  I enlighet med proportionalitetsprincipen är bör de mål som de börsnoterade företagen ska uppnå vara tidsbegränsade och kan upphävas så snart bör gälla enbart tills hållbara framsteg gjorts med könsfördelningen i bolagsstyrelserna. Därför bör kommissionen regelbundet se över tillämpningen av direktivet och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Direktivet Detta direktiv kommer att upphöra att gälla den 31 december 2028. Kommissionen bör vid översynen bedöma om huruvida direktivets tillämpningsperiod bör förlängas efter detta datum. Medlemsstaterna bör samarbeta med arbetsmarknadens parter och det civila samhället för att på ett effektivt sätt informera dem om direktivets innebörd, införlivande och genomförande. Informationskampanjer skulle på ett avsevärt sätt bidra till att göra icke börsnoterade företag mer medvetna om denna fråga och uppmuntra dem att vidta förebyggande åtgärder för att uppnå en jämn könsfördelning. Medlemsstaterna bör uppmuntras att utbyta erfarenheter och bästa praxis i fråga om införlivandet och genomförandet av detta direktiv. [Ändr. 45]

(40)  I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument(16) har medlemsstaterna åtagit sig att i motiverade fall låta anmälan om genomförandeåtgärder åtföljas av ett eller flera förklarande dokument om förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. När det gäller detta direktiv anser lagstiftaren det vara motiverat att sådana dokument översänds.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Detta direktiv fastställer åtgärder som ska åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag genom effektiva insatser för att påskynda en jämnare könsfördelning och samtidigt ge företagen tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som behövs. [Ändr. 46]

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(1)  börsnoterat bolag: bolag som bildats enligt en medlemsstats lagstiftning som har sitt säte i en medlemsstat och och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera medlemsstater i den mening som avses i artikel 4.1 led 14 i direktiv 2004/39/EG. [Ändr. 47]

(2)  bolagsledning: företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.

(3)  styrelseledamot: ledamot av bolagsstyrelsen, även personalrepresentanter.

(4)  verkställande styrelseledamot: varje ledamot i monistiska system som deltar i den dagliga förvaltningen av företaget och varje ledamot av ledningsorganet i dualistiska system.

(5)  icke verkställande styrelseledamot: varje ledamot i monistiska system som inte är verkställande styrelseledamot och varje ledamot av tillsynsorgan i dualistiska system.

(6)  monistiskt system: system som kombinerar förvaltning och tillsyn i en enda styrelse.

(7)  dualistiska system: system där den verkställande funktionen och tillsynsfunktionen i företaget utförs av separata organ.

(8)  små och medelstora företag: företag med högst 250 anställda och en årsomsättning på högst 50 miljoner euro eller ett balansvärde på högst 43 miljoner euro, eller motsvarande belopp i den valuta som används i medlemsstater som inte är anslutna till euroområdet om företaget är bildat enligt lagen i den medlemsstaten.

(9)  offentligt företag: företag över vilket de offentliga myndigheterna direkt eller indirekt kan utöva ett dominerande inflytande till följd av ägarskap, finansiell medverkan eller gällande regler. Ett dominerande inflytande ska anses föreligga när de offentliga myndigheterna direkt eller indirekt

–  äger mer än hälften av företagets tecknade kapital, eller

–  förfogar över mer än hälften av de rösträttigheter som är knutna till andelarna i företaget, eller

–  kan tillsätta mer än hälften av ledamöterna i företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.

Artikel 3

Undantag för små och medelstora företag

Detta direktiv är inte tillämpligt på små och medelstora företag.

Artikel 4

Målsättningar för icke verkställande styrelseledamöter

1.  Medlemsstaterna ska se till att börsnoterade företag där färre än 40 % av de icke verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet utnämner sådana styrelseledamöter anpassar sina rekryteringsförfaranden, däribland utlysningen av vakanta poster, förfarandena för förhandsurval, urval och utnämning, på ett sådant sätt att de effektivt bidrar till att uppnå 40‑procentsmålet senast den 1 januari 2020, eller, i offentliga företag, senast den 1 januari 2018. Medlemsstaterna ska i synnerhet se till att företagen väljer ut de mest kvalificerade kandidaterna till styrelseposter från en rekryteringsbas med jämn könsfördelning och efter en jämförande analys av de sökandes meriter analys av de sökandes meriter med hjälp av i förväg fastställda, klara och tydliga, neutralt utformade, icke-diskriminerande och otvetydiga kriterier för att uppnå 40 procent senast den 1 januari 2020, eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag. I fall då ett valförfarande används ska företagen se till att listan över kandidater som är kvar i slutomgången innehåller både kvinnor och män, samtidigt som man säkerställer att den valda styrelseledamotens kön inte på något sätt är förutbestämt.

För att uppnå 40-procentsmålet och i enlighet med artikel 23.2 i stadgan ska medlemsstaterna säkerställa att varje skede i förfarandet för rekrytering, urval eller utnämnande av icke verkställande styrelseledamöter är ordnat så att kandidater av det underrepresenterade könet ges företräde om den aktuella personen är lika meriterad som en kandidat av det andra könet med avseende på lämplighet, meriter och yrkesprestationer, om inte en objektiv bedömning av alla enskilda kriterier visar att kandidaten av det motsatta könet är bättre lämpad. [Ändr. 48]

2.  Antalet icke verkställande styrelseledamöter som krävs för att uppnå målet i punkt 1 ska vara så många som krävs för att proportionellt ligga så nära det som utgör minst 40 % som möjligt, men högst 49 procent. Om det finns endast tre icke verkställande styrelseledamöter i styrelsen ska det räcka med en av tre. [Ändr. 49]

3.  För att uppnå målet i punkt 1 ska medlemsstaterna vid urvalet av icke verkställande styrelseledamöter se till att sökande av det underrepresenterade könet ges företräde om de är lika meriterade som sökande av motsatt kön med avseende på lämplighet, kompetens och yrkeserfarenhet om inte en objektiv bedömning av alla enskilda sökandes meriter ger utslag för sökande av motsatt kön. [Ändr. 50]

4.  Medlemsstaterna ska se till att börsnoterade företag är skyldiga att till en avvisad sökandes begäran redogör sökande redogöra för åtminstone antalet sökande i urvalsgruppen samt deras kön, samtidigt som deras anonymitet skyddas i enlighet med unionens regler om skydd av personuppgifter, samt för de kriterier som använts vid urvalet eller utnämningen, den objektiva jämförelsen mellan dessa kriterier och i lämpliga fall vilka omständigheter som gett utslag för en sökande av motsatt kön. [Ändr. 51]

5.  Medlemsstaterna ska i enlighet med sina nationella rättssystem vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga de börsnoterade företagen att bevisa att bestämmelsen i punkt 3 1 inte överträtts om en sökande av det underrepresenterade könet som avvisats kan göra troligt anser sig ha lidit skada på grund av att bestämmelsen i punkt 1 inte har tillämpats i hans eller hennes fall och vid en domstol eller en annan behörig myndighet lägger fram fakta som ger vid handen att hon eller han var lika meriterad som den sökande av motsatt kön som har valts ut. Denna punkt ska inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är mer fördelaktiga för käranden. [Ändr. 52]

6.  Medlemsstaterna får fastställa att börsnoterade företag där under 10 procent av personalstyrkan tillhör det underrepresenterade könet inte ska omfattas av målet i punkt 1. [Ändr. 53]

6a.  Om det urvalsförfarande som avses i punkt 1 sker i form av en omröstning bland aktieägarna eller de anställda ska företagen se till de röstande får all nödvändig information om bestämmelserna i detta direktiv, inbegripet om de sanktioner som företaget riskerar om det inte fullgör sina skyldigheter. [Ändr. 54]

7.  Medlemsstaterna får fastställa att målet i punkt 1 ska anses uppfyllt om det börsnoterade företaget kan påvisa att minst en tredjedel av alla styrelseledamöter, oavsett om de är verkställande eller icke verkställande styrelseledamöter, tillhör det underrepresenterade könet.

Artikel 5

Företagens ytterligare åtgärder och rapportering

1.  Medlemsstaterna ska se till att de börsnoterade företagen gör individuella åtaganden för en jämn könsfördelning bland verkställande styrelseledamöter, som ska ha uppnåtts senast den 1 i januari 2020, eller den 1 i januari 2018 när det gäller börsnoterade företag som är offentliga företag.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att de börsnoterade företagen, med början [två år efter det att direktivet antagits], årligen rapporterar till de behöriga nationella myndigheterna om könsfördelningen i bolagsstyrelsen avseende icke verkställande och verkställande styrelseledamöter och om vilka åtgärder som vidtagits med hänsyn till målen i artikel 4.1 och i punkt 1 i denna artikel, och att de ska offentliggöra dessa upplysningar på ett lämpligt och lättillgängligt sätt på sin webbplats och i sin årsrapport. [Ändr. 55]

3.  Om ett börsnoterat företag inte uppfyller målsättningarna i artikel 4.1 eller sina egna åtaganden enligt artikel 5.1, ska de upplysningar som avses i artikel 5.2 även omfatta det avge en förklaring om skälen till att målen eller åtagandena inte uppfyllts och en omfattande beskrivning av vilka åtgärder bolaget företaget hittills vidtagit eller kommer att vidta för att uppfylla målen eller åtagandena. Denna förklaring ska ingå bland de uppgifter som avses i punkt 2. [Ändr. 56]

4.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att det eller de organ som utsetts i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG(17) även har behörighet att behandla frågor som rör främjande, analys, övervakning och stöd för en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna för börsnoterade företag. Medlemsstaterna ska i detta syfte samarbeta effektivt med arbetsmarknadens parter och det civila samhället. [Ändr. 57]

Artikel 6

Sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska bestämma vilka sanktioner som ska tillämpas på överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv krav på ett öppet och insynsvänligt förfarande som anges i artikel 4.1 och vidta alla åtgärder som behövs för deras genomförande. [Ändr. 58]

2.  Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och kan bland annat ska åtminstone avse följande: [Ändr. 59]

a)  Straffavgifter.

(aa)  Uteslutning från offentliga upphandlingar. [Ändr. 60]

(ab)  Partiell utestängning från tilldelning av medel från unionens strukturfonder. [Ändr. 61]

b)  en förklaring av en rättslig myndighet om ogiltighet eller upphävande avseende en utnämning eller ett val till icke verkställande styrelseledamot som skett i strid med de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 4.1.

Artikel 7

Minimikrav

Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga än direktivets bestämmelser för en jämnare fördelning av män och kvinnor i bolag som bildats enligt landets nationella lagstiftning, förutsatt att dessa bestämmelser inte skapar oberättigad könsdiskriminering eller annan form av diskriminering eller inverkar menligt på den inre marknadens funktion. [Ändr. 62]

Artikel 8

Genomförande

1.  Medlemsstaterna ska senast [två år efter antagandet] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska omedelbart underrätta kommissionen om detta.

2.  När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

3.  Utan att det hindrar tillämpningen av artikel 4.6 och 4.7 får medlemsstater som innan detta direktiv trädde i kraft redan hade vidtagit åtgärder för en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag uppskjuta tillämpningen av de formella krav som fastställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5, om de kan påvisa att de egna åtgärderna ger det underrepresenterade könet tillträde till minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot i börsnoterade företag senast den 1 januari 2020 eller, i börsnoterade offentliga företag, senast den 1 januari 2018.

Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om detta. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sådana meddelanden. Uppskjutandet ska återkallas automatiskt om det inte har uppnåtts tillräckligt goda resultat i fråga om målet i detta direktiv, vilket ska anses vara fallet om andelen av det underrepresenterade könet är mindre än 30 % 2017, eller, för offentliga företag, 2015. [Ändr. 63]

4.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 9

Översyn

1.  Medlemsstaterna ska överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv till kommissionen senast den 1 januari 2017 och därefter vartannat år. Dessa rapporter ska bland annat innehålla uttömmande upplysningar om de åtgärder som vidtagits för att nå målen i artikel 4.1, uppgifter i enlighet med artikel 5.2 och upplysningar om det börsnoterade företagets egna åtaganden i enlighet med artikel 5.1.

1a.  Kommissionen ska senast den 1 juli 2017 lägga fram en utvärderingsrapport om fullgörandet av de krav på börsnoterade företag som avses i artiklarna 4.1, 5.1 och 5.2, på grundval av de rapporter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med punkt 1. Dessutom ska kommissionens rapport innehålla uppgifter om könsfördelningen på styrelsenivå och ledningsnivå i icke börsnoterade företag som ligger över tröskelvärdet för små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2. [Ändr. 64]

1b.  Kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur samtliga EU-institutioner, organ och byråer tillämpar principerna i detta direktiv och införlivar dem i reglerna för sin interna personalpolitik. I detta syfte ska samtliga EU-institutioner, organ och byråer senast den 31 december 2018, och därefter årligen, lägga fram en rapport för kommissionen med statistik över könsfördelningen och uppnådda resultat. Kommissionen ska genast offentliggöra dessa rapporter på sin webbplats. I lämpliga fall ska kommissionens rapport åtföljas av ett lagstiftningsförslag om att utöka direktivets tillämpningsområde till samtliga EU-institutioner , organ och byråer . [Ändr. 65]

2.  Medlemsstater som enligt artikel 8.3 uppskjutit tillämpningen av de formella krav på utnämning som fastställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5 ska de rapporter som avses i punkt 1 inbegripa information som visar på de konkreta resultaten av de nationella åtgärder som avses i artikel 8.3. Kommissionen ska därefter utarbeta en särskild rapport och utreda om åtgärderna faktiskt gett det underrepresenterade könet tillträde till minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag och i börsnoterade företag som inte är offentliga företag senast den 1 januari 2020. Den första av dessa rapporter ska utarbetas av kommissionen till den 1 juli 2017 och påföljande rapporter ska utarbetas inom sex månader från det att de nationella rapporter som avses i punkt 1 inkommit.

De berörda medlemsstaterna ska ålägga börsnoterade företag som med tillämpning av de nationella åtgärder som avses i artikel 8.3 inte utnämnt eller valt det underrepresenterade könet till minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot senast den 1 januari 2018 i offentliga företag eller senast den 1 januari 2020 i övriga företag att senast detta datum istället börja tillämpa de formella krav på utnämning som ställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5.

3.  Kommissionen ska se över tillämpningen av detta direktiv och rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2021 samt därefter vartannat år. Kommissionen ska särskilt bedöma huruvida målen i detta direktiv har uppnåtts.

4.  I rapporten ska kommissionen bedöma om direktivets tillämpningsperiod bör förlängas utöver det datum som anges i artikel 10.2 eller om direktivet bör ändras med tanke på hur könsfördelningen utvecklats i de börsnoterade företagens bolagsstyrelser och i de olika beslutnivåerna i ekonomin samt om utvecklingen är tillräckligt hållbar. Kommissionen ska även undersöka huruvida detta direktivs tillämpningsområde ska utökas till att omfatta icke börsnoterade företag som inte täcks in av definitionen av små och medelstora företag, icke börsnoterade större företag och verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag. [Ändr. 66]

Artikel 10

Ikraftträdande och upphörande

1.  Detta direktiv träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Det upphör att gälla den 31 december 2028.

Artikel 11

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1)EUT C 133, 9.5.2013, s. 68.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 november 2013.
(3)Rådets rekommendation 84/635/EEG av den 13 december 1984 om främjande av positiv särbehandling av kvinnor (EGT L 331, 19.12.1984, s. 34).
(4)Rådets rekommendation 96/694/EG av 2 december 1996 om en balanserad fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen (EGT L 319, 10.12.1996, s. 11).
(5)Kommissionens rapport More women in senior positions (2010), arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 1 mars 2011 The gender balance in business leadership (SEK(2011) 246 slutlig), rapporten Women in economic decision-making in the EU av den 5 mars 2012 och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 16 april 2012 Progress on equality between women and men in 2011 (SWD(2012) 85 slutlig).
(6)'Women on the Board Pledge for Europe', IP/11/242.
(7)KOM(2010)0078 slutlig.
(8)KOM(2010)0491 slutlig.
(9)EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 134..
(10)EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 1.
(11) KOM(2010)2020 slutlig.
(12)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
(13) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(14)Kommissionens direktiv 2006/111/EG av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (EUT L 318, 17.11.2006, s. 17).
(15)Mål C-450/93, Kalanke (1995 REG I-3051), mål C-409/95, Marschall (1997 REG I-6363), mål C-158/97, Badeck (2000 ECRI I-1875), mål C-407/98, Abrahamsson (2000 ECR I-5539).
(16) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
(17)Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).


Faktablad för investeringsprodukter ***I
PDF 481kWORD 165k
Text
Konsoliderad text
Europaparlamentets ändringar antagna den 20 november 2013 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om faktablad för investeringsprodukter (COM(2012)0352 – C7-0179/2012 – 2012/0169(COD))(1)
P7_TA(2013)0489A7-0368/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

[Ändring nr 1]

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGAR(2)
P7_TA(2013)0489A7-0368/2013
av kommissionens förslag
P7_TA(2013)0489A7-0368/2013
---------------------------------------------------------
P7_TA(2013)0489A7-0368/2013

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om faktablad för investeringsprodukter
(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(3),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(4),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Icke-professionella investerare erbjuds allt fler typer av investeringsprodukter när de överväger att göra en investering. Dessa produkter kan erbjuda särskilda investeringslösningar för icke-professionella investerares behov, men de är ofta komplexa och svårbegripliga. Den information investerare i dag får om sådana investeringsprodukter är inte samordnad och hjälper ofta inte icke-professionella investerare att jämföra olika produkter eller att förstå deras särdrag, och den bidrar inte heller till sådana investerares finansiella skolning. Följaktligen har icke-professionella investerare ofta gjort investeringar med risker och kostnader som de inte insåg hela vidden av, och har då ibland åsamkats oförutsedda förluster.

(2)  En viktig åtgärd för att skydda investerare är att förbättra bestämmelser om transparens när det gäller investeringsprodukter som erbjuds icke-professionella investerare, särskilt i finanskrisens efterdyningar. Det är också en förutsättning för att återuppbygga icke-professionella investerares förtroende för finansmarknaden. På unionsnivå har de första stegen redan tagits i denna riktning: Det är också en förutsättning för att återuppbygga icke-professionella investerares förtroende för finansmarknaden. På unionsnivå har de första stegen redan tagits i denna riktning: genom utvecklandet av den ordning med basfakta för investerare som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (UCITS-fonder).

(3)  Olika regler som avviker från varandra beroende på vilken bransch som erbjuder investeringsprodukterna samt de nationella bestämmelserna på området skapar ojämlika konkurrensvillkor för de olika produkterna och distributionskanalerna samt fler hinder för en inre marknad för finansiella tjänster och produkter. Medlemsstaterna har redan vidtagit skiljaktiga och icke samordnade insatser för att åtgärda brister i investerarskyddet och denna utveckling skulle sannolikt fortsätta. Olika förhållningssätt till information om investeringsprodukter hindrar utvecklingen av likvärdiga konkurrensvillkor mellan olika utvecklare av investeringsprodukter och dem som säljer dessa produkter, vilket snedvrider konkurrensen. Detta skulle också göra att investerarskyddet inte blir enhetligt i unionen. Sådana skillnader utgör ett hinder för upprättandet av den inre marknaden och dess smidiga funktion. Rättslig grund är därför artikel 114 i EUF-fördraget, som den konsekvent tolkats i Europeiska unionens domstols rättspraxis.

(4)  För att förhindra avvikelser är det nödvändigt att på unionsnivå införa enhetliga bestämmelser om transparens som gäller för alla aktörer på marknaden för investeringsprodukter och att minska kostnader och osäkerhetsmoment för produkttillhandahållare och produktdistributörer. För att kunna harmonisera faktablads utformning och innehåll krävs det en förordning som säkerställer att det för dessa dokument införs en gemensam standard på ett sådant enhetligt sätt. En förordnings direkt tillämpliga regler bör säkerställa att alla aktörer på marknaden för investeringsprodukter omfattas av samma krav. Detta torde säkerställa enhetlig information, genom att förhindra olikartade nationella krav vid införlivandet av ett direktiv. En förordning är också lämplig för att se till att alla som säljer investeringsprodukter omfattas av enhetliga krav, när faktablad tillhandahålls till icke-professionella investerare.

(5)  Att förbättra informationen om investeringsprodukter är viktigt för att återvinna icke-professionella investerares förtroende för finansmarknaderna, men det är lika viktigt att effektivt reglera försäljningsmetoderna för dessa produkter. Denna förordning kompletterar distributionsåtgärder (inbegripet investeringsrådgivning, investerarskyddsåtgärder och andra försäljningstjänster) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG(5). Den kompletterar också åtgärder om distributionen av försäkringsprodukter i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG(6).

(6)  Denna förordning bör tillämpas på samtliga produkter och underliggande investeringar – oberoende av form och konstruktion – som finanssektorn utvecklar för att ge icke-professionella investerare investeringsmöjligheter, där den avkastning som erbjuds investeraren påverkas av hur en eller flera tillgångars värde eller referensvärden utvecklas. I detta bör ingå investeringsprodukter som investeringsfonder och livförsäkringar och underliggande investeringar till sådana investeringsfonder och livförsäkringar samt produkter till icke-professionella investerare, inbegripet tillgångar som innehas direkt, såsom statsobligationer och aktier som erbjuds till allmänheten eller är upptagna till handel på en reglerad marknad som är belägen eller drivs inom en medlemsstat. Paketerade strukturerade produkter för icke-professionella investerare inträder mellan investeraren och marknaderna genom en process, där tillgångar ”förpackas” eller läggs ihop för att skapa andra exponeringar, åstadkomma andra produktegenskaper eller kostnadsstrukturer än vid ett direkt innehav. Sådana ”förpackningar” kan göra det möjligt för icke-professionella investerare att använda investeringsstrategier som annars skulle vara omöjliga eller opraktiska. De kan dock också kräva att ytterligare information tillhandahålls, särskilt för att möjliggöra jämförelser mellan olika sätt att förpacka investeringar, och för att säkerställa att icke-professionella investerare kan förstå de viktigaste egenskaperna och riskerna hos investeringsprodukter för icke-professionella investerare.

(6a)  Denna förordning bör också tillämpas på aktier eller andelar i specialföretag och holdingbolag som en utvecklare av investeringsprodukter kan skapa i syfte att kringgå denna förordning.

(6b)   Paketerade investeringsprodukter bör innebära klara fördelar för icke-professionella investerare, såsom att sprida investeringsriskerna till många olika ekonomiska sektorer eller många underliggande tillgångar. Paketeringstekniker kan dock även användas för att skapa egenskaper hos investeringsprodukter som syftar till att vilseleda konsumenterna när de fattar sina investeringsbeslut. Vissa produkter med ”lockpriser” spelar på icke-professionella investerares typiska beteendemönster, i detta fall deras benägenhet att välja en attraktiv avkastning på en gång. Användningen av produktnamn som tyder på större säkerhet än vad som egentligen är möjligt spelar på konsumenternas beteendemönster på ett jämförbart sätt och riktar här in sig på deras riskaversion. Sådana paketeringstekniker skapar således en fara att investeraren kommer att fokusera hårt på omedelbara finansiella fördelar utan att helt och hållet inse de därmed förknippade framtida riskerna. Denna förordning bör syfta till att undvika paketeringsegenskaper som utnyttjar skevheter i investerarnas beslutsfattande, i syfte att främja transparens och en bättre förståelse för de risker som är förknippade med investeringsprodukter för icke-professionella investerare.

(7)  Förordningens tillämpningsområde bör ▌inte omfatta försäkringsprodukter utan investeringsmöjligheter ▌. Eftersom tyngdpunkten i denna förordning ligger på att förbättra jämförbarheten och begripligheten hos information om investeringsprodukter som saluförs till icke-professionella investerare, bör denna förordning inte omfatta tjänstepensionssystem och enskilda pensionsprodukter, förutsatt att det enligt nationell lagstiftning krävs ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren och att arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan välja vem som tillhandahåller pensionsprodukten Investeringsfonder för institutionella investerare omfattas heller inte av denna förordning, eftersom de inte saluförs till icke-professionella investerare. Emellertid bör investeringsprodukter för att spara till en privat pension omfattas, eftersom de ofta konkurrerar med andra produkter som förordningen omfattar och som distribueras på samma sätt till icke-professionella investerare.

(8)  För att klargöra sambandet mellan skyldigheterna enligt denna förordning och de som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG(7) och direktiv 2009/138/EG(8), måste det anges att dessa direktiv kompletterar denna förordning. I synnerhet bör faktabladet innehålla sammanfattningen med den nyckelinformation som avses i artikel 5.2 i direktiv 2003/71/EG till följd av översynen av denna förordning.

(8a)  Utvecklare av investeringsprodukter bör se till att den investeringsprodukt som de strukturerar är förenlig med profilen hos de icke-professionella investerare de vänder sig till. De bör därför inrätta en produktgodkännandeprocess för att i förväg säkerställa att deras investeringsprodukter inte exponerar icke-professionella investerare mot underliggande tillgångar vars risk- och avkastningsprofil inte är lätt att begripa.

(8b)  De behöriga myndigheterna och de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) bör på begäran tillhandahållas all den information som krävs för att kontrollera innehållet i faktabladet, bedöma efterlevnaden av denna förordning och säkerställa skyddet av kunder och investerare på de finansiella marknaderna. Befogenheterna för Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) bör konsekvent anpassas till befogenheterna för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument och upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG.

(9)  Utvecklare av investeringsprodukter – som fondförvaltare, försäkringsbolag, emittenter av värdepapper, kreditinstitut eller värdepappersföretag – bör utarbeta faktabladet för investeringsprodukter de utvecklar, eftersom de känner till produkten bäst och ansvarar för den. Utvecklare av investeringsprodukter bör se till att faktabladet är tillgängligt för de personer som säljer investeringsprodukten. Faktabladet bör tas fram av utvecklaren av investeringsprodukten och bilagan (inbegripet avgifter) bör tas fram av personen som säljer investeringsprodukten innan produkterna kan säljas till icke-professionella investerare. Om emellertid en produkt inte säljs till icke-professionella investerare, behövs inget faktablad. Om vidare en utvecklare av investeringsprodukter inte kan ta fram ett faktablad, får detta delegeras till andra. Om upprättandet av faktabladet helt eller delvis delegeras till en tredje part bör produktutvecklaren även i fortsättningen ha det generella ansvaret för upprättandet av och innehållet i detta faktablad. För att säkerställa omfattande spridning och tillgång till faktablad, bör denna förordning möjliggöra att utvecklaren av investeringsprodukten offentliggör dem på en valfri webbplats.

(10)  För att tillgodose icke-professionella investerares behov måste det tillses att information om investeringsprodukter är korrekt, opartisk, klar och inte vilseleder dessa investerare. Denna förordning bör därför fastställa gemensamma standarder för upprättandet av faktablad, för att trygga att de är begripliga för icke-professionella investerare. Eftersom många icke-professionella investerare har svårt att förstå finansiell fackterminologi, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt dokumentets ordval och uttryckssätt. Regler bör också fastställas om det språk de bör avfattas på. Beräkningarna av de kostnader som kan uppstå bör också förklaras på ett begripligt sätt. Dessutom bör icke-professionella investerare kunna förstå själva faktabladet, utan att hänvisas till annan information. Detta bör dock inte hindra att det i faktabladet finns korshänvisningar till andra dokument som innehåller mer information av intresse för vissa icke-professionella investerare.

(11)  Icke-professionella investerare bör förses med den information som krävs för att de ska kunna fatta välgrundade investeringsbeslut och jämföra olika investeringsprodukter, men det finns en risk att de inte kommer att använda informationen om den inte är kort och koncis. Därför bör faktabladet ▌innehålla bara basfakta, bland annat om produktens natur och huvuddrag, inklusive huruvida investeraren kan förlora kapital, kostnader, riskavkastningsprofil, i form av en sammanfattande indikator, för produkten och dess underliggande investeringar samt relevant information om tidigare resultat samt viss annan särskild information som kan behövas för att förstå enskilda produkttypers egenskaper, inklusive de som avser pensionssparande. Kommissionen bör överväga möjligheten för det europeiska offentliga kreditvärderingsinstitut som nämns i parlamentets ståndpunkt som antogs vid första behandlingen den 16 januari 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut(9) , att tillhandahålla basfakta om riskprofilen för statsobligationer som europeiska medlemsstater utfärdar.

(11a)  Investerare bör få en klar uppfattning om de kostnader och avgifter som kommer att belastas investeringen, inte bara vid transaktionstidpunkten utan under hela investeringsperioden. Avgifterna bör redovisas dels såsom ”ränta på ränta”-beräkning så att deras totala kumulativa effekt framgår dels i reda pengar. Avgifter för rådgivning bör beräknas på ett enklare sätt så att investeraren lättare kan förstå vad det faktiskt kommer att kosta.

(11b)  EBA, Eiopa och Esma bör utveckla ett internetbaserat fondanalysverktyg så att investerarna kan beräkna slutvärdet av sina investeringar efter det att avgifter och kostnader beaktats.

(12)  Faktabladet bör utformas så att icke-professionella investerare kan jämföra olika investeringsprodukter, eftersom konsumenters beteende och förmåga gör att informationens format, presentation och innehåll måste utformas och formuleras noggrant för att maximera engagemanget för faktabladet och på så sätt bidra till den finansiella skolningen och förståelsen och användningen av informationen. I alla dokument bör dessa element och deras rubriker ha samma ordningsföljd. Dessutom bör för olika produkter faktabladets uppgifter och dessas presentation harmoniseras ytterligare genom delegerade akter, som beaktar tillgänglig och pågående forskning om konsumentbeteenden, inklusive tester av hur ändamålsenliga olika sätt att presentera information är för konsumenterna. Dessutom bör icke-professionella investerare vid vissa investeringsprodukter ha möjlighet att välja mellan flera underliggande investeringar och investeringsprodukterna kan ha kostnader och avgifter som beror på kundernas personliga karakteristika, såsom deras ålder eller det belopp de väljer att investera. Dessa produkter bör beaktas när formatet tas fram.

(12a)  En komplexitetsmärkning för sådana komplexa produkter som förefaller vara olämpliga för icke-professionella investerare bör finnas överst på faktabladet. Denna ytterligare transparensnivå kommer att hjälpa konsumenterna att fatta välgrundade beslut om den risknivå de tar och bidra till att vilseledande försäljning undviks.

(13)  Allt fler icke-professionella investerare strävar inte bara efter ekonomisk vinning vid sina investeringsbeslut. Ofta har de också andra, sociala eller miljömässiga syften. Dessutom kan information om andra aspekter på investeringar än finansiella vara viktiga för dem som vill göra hållbara, långsiktiga investeringar. Emellertid kan det vara svårt att jämföra eller hitta uppgifter som utvecklaren av investeringsprodukter söker om sociala resultat, miljö- eller styrningsresultat. Därför är det önskvärt att ytterligare harmonisera de närmare uppgifterna om huruvida sociala frågor, miljö- eller styrningsfrågor har beaktats och i så fall hur.

(14)  Faktablad bör vara klart urskiljbart och separerat från allt marknadsföringsmaterial. Dess betydelse får inte försvagas av sådana dokument. Den icke-professionella investeraren bör bekräfta mottagandet av faktabladet.

(15)  För att trygga att faktablad innehåller tillförlitlig information, bör denna förordning kräva att utvecklare av investeringsprodukter och personer som säljer investeringsprodukter håller faktablad uppdaterade. Den enhet som erbjuder eller säljer produkten med faktabladet bör också hålla informationen till icke-professionella investerare uppdaterad. Därför är det nödvändigt att det i en delegerad akt som antas av kommissionen anges närmare bestämmelser om villkor och frekvens för översyn av informationen i faktabladet och dess bilaga. Faktabladet och alla dess uppdateringar bör lämnas till den behöriga myndigheten.

(16)  Faktablad ligger till grund för icke-professionella investerares investeringsbeslut. Av detta skäl har utvecklare av investeringsprodukter och personer som säljer investeringsprodukter ett stort ansvar mot icke-professionella investerare genom att se till att de iakttar denna förordning. Viktigt är därför att se till att icke-professionella investerare som förlitat sig på ett faktablad vid sitt investeringsbeslut har effektiv rätt till rättslig prövning. Det bör också säkerställas att alla icke-professionella investerare i unionen har samma rätt att söka ersättning för skador de kan åsamkas, till följd av att utvecklare av investeringsprodukter inte iakttagit kraven i denna förordning. Således bör ansvarsförhållandena för utvecklare av investeringsprodukter harmoniseras. Dessutom bör ett harmoniserat tillvägagångssätt för påföljder införas för att säkerställa enhetlighet. Det bör i förordningen föreskrivas att en icke-professionell investerare ska kunna ställa produktutvecklaren till svars för en överträdelse av förordningen, om en förlust orsakats av användningen av ett faktablad som var vilseledande, felaktigt eller oförenligt med prospektet, eller om inget prospekt framtagits, reglerna och villkoren för produkten.

(17)  Eftersom icke-professionella investerare saknar insikt i de interna förfarandena hos utvecklare av investeringsprodukter, bör bevisbördan inte ligga på den icke-professionella investeraren. Den icke-professionella investeraren bör ange skälen till att han eller hon anser att faktabladet inte uppfyller kraven i denna förordning. Det bör därefter åligga produktutvecklaren att svara på detta klagomål.

(18)  Det civilrättsliga ansvaret för en utvecklare av investeringsprodukter som inte omfattas av denna förordning bör regleras av tillämplig nationell lagstiftning som är avhängig av bestämmelser i internationell privaträtt. Vilken domstol som är behörig att avgöra en icke-professionell investerares rättsanspråk som gäller civilrättsligt ansvar bör avgöras av relevanta internationella privaträttsliga bestämmelser.

(19)  För att icke-professionella investerare ska kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut, bör personer som säljer investeringsprodukter åläggas att tillhandahålla faktabladet i god tid innan transaktioner avtalas. Investerarna bör tillhandahålla en underskrift, personligen eller i elektroniskt format, för att visa att de har mottagit faktabladet. Detta krav bör tillämpas ▌oavsett var eller hur transaktionen sker. Med rådgivare eller säljare menas distributörer men även utvecklarna av investeringsprodukterna, om dessa väljer att ge råd om eller sälja produkten direkt till icke-professionella investerare. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG(10). Då det är möjligt bör investerarna ges en ångerfrist under vilken de kan besluta att annullera transaktionen.

(20)  Enhetliga regler bör fastställas som ger säljaren av investeringsprodukten viss valmöjlighet beträffande genom vilket medium icke-professionella investerare ska tillhandahållas faktabladet, så att även elektronisk kommunikation tillåts om detta passar transaktionens omständigheter. Emellertid bör icke-professionella investerare ha rätt att få det i pappersform. Faktablad bör alltid vara gratis, för att tillgodose konsumenternas intresse av att få tillgång till information.

(21)  För att trygga icke-professionella investerares förtroende för investeringsprodukter och för de finansiella marknaderna i stort, bör det fastställas krav på lämpliga interna förfaranden som säkerställer att icke-professionella investerare efter klagomål får meningsfulla svar från utvecklaren av investeringsprodukten.

(21a)  Även om det är avgörande att förbättra informationen om investeringsprodukter för att återskapa icke-professionella investerares förtroende för de finansiella marknaderna är produktutformningsregler lika viktiga för att säkerställa ett effektivt skydd av icke-professionella investerare. Bristfällig rådgivning från finansiella rådgivare, skevheter i beslutsfattandet och beläggen för att finansiellt beteende huvudsakligen beror på psykologiska faktorer skapar problem som behöver lösas genom minskad komplexitet när det gäller paketering av investeringsprodukter.

(22)  Alternativa tvistlösningsförfaranden möjliggör snabbare och mindre kostsamma regleringar av tvister än i domstol och minskar belastningen på domstolsväsendet. Av detta skäl bör utvecklare och säljare av investeringsprodukter åläggas att delta i sådana förfaranden som icke-professionella investerare inleder om rättigheterna och skyldigheterna enligt denna förordning, fast omfattas av skydd i enlighet med principen om effektivt rättsligt skydd. Alternativa tvistlösningsförfaranden bör i synnerhet inte inkräkta på de berörda parternas rätt att väcka talan i domstol. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU bör tillämpas på tvister enligt denna förordning(11).

(23)  Då faktablad om investeringsprodukter bör tas fram av enheter inom finansmarknadernas bank-, försäkrings-, värdepappers- och fondsektorer, är det mycket viktigt att säkerställa ett smidigt samarbete mellan de olika myndigheter som har tillsyn över utvecklare av investeringsprodukter, så att de har ett gemensamt förhållningssätt till tillämpningen av denna förordning.

(23a)  De ökade befogenheter och behörigheter som unionens och nationella tillsynsmyndigheter tilldelas bör underlättas genom tillräckliga personalresurser och lämpliga finansiella medel.

(24)  Det är viktigt att medlemsstaterna ser till att överträdelser av förordningen blir föremål för lämpliga administrativa sanktioner och åtgärder, i linje med kommissionens meddelande från december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn och för att säkerställa att kraven i denna förordning efterlevs. ▌Sanktioner och åtgärder bör ▌offentliggöras för att se till att sanktioner har en avskräckande effekt och stärker skyddet av investerare genom att varna dem för investeringsprodukter som saluförs i strid med denna förordning.

(25)  För att uppfylla denna förordnings mål bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller specificeringen av presentationen av och formatet för faktablad. Detsamma gäller dessas innehåll, närmare krav på när de ska tillhandahållas samt deras ändring och översyn. Särskilt viktigt är att kommissionen under sitt förberedelsearbete genomför lämpliga samråd och konsumenttester. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(26)  Kommissionen bör anta förslag till tekniska tillsynsstandarder som Esma, EBA och Eiopa utarbetat i enlighet med artikel 8 om metoden för presentation av risker och avkastning och för kostnadsberäkning samt miljökriterier, sociala kriterier och styrningskriterier. Den bör göra detta genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010, 1094/2010 respektive 1095/2010(12).

(27)  När medlemsstaterna behandlar personuppgifter i enlighet med denna förordning och under de behöriga myndigheternas tillsyn, gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. När ESA-myndigheterna behandlar personuppgifter i enlighet med denna förordning och under den Europeiska datatillsynsmannen tillsyn, gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Behandling av personuppgifter inom denna förordnings ramar, som de behöriga myndigheternas utbyte eller överföring av personuppgifter, bör följa direktiv 95/46/EG. ESA-myndigheternas utbyte eller överföring av information bör följa förordning (EG) nr 45/2001.

(28)  Eftersom UCITS-fonder utgör investeringsprodukter i den mening som avses i denna förordning, innebär de nyligen föreskrivna kraven på basfakta för investerare enligt direktiv 2009/65/EG att det skulle vara proportionerligt att medge UCITS-fonder en övergångsperiod på fem år från denna förordnings ikraftträdande då de inte skulle omfattas av denna. Efter denna period skulle de omfattas av denna förordning, om inte denna övergångsperiod förlängs. Samma undantag bör också gälla fonder som inte är UCITS-fonder om de redan är ålagda att i enlighet med nationell lagstiftning upprätta basfaktadokument med det format och innehåll som definieras i artiklarna 78–81 i direktiv 2009/65/EG.

(29)  En översyn av förordningen bör göras fyra år efter det att den har trätt i kraft, för att ta hänsyn till utvecklingen på marknaden, som tillkomsten av nya typer av investeringsprodukter samt utvecklingen på andra områden inom EU-lagstiftningen och medlemsstaternas erfarenheter. Vid översynen bör det utvärderas om införda åtgärder har förbättrat de genomsnittliga icke-professionella investerarnas skydd och förståelse av investeringsprodukter, deras finansiella skolning och produkternas jämförbarhet ökat. Det bör också övervägas om den övergångsperiod som gäller för UCITS-fonder bör förlängas, eller om andra alternativ för behandlingen av fondföretag kan övervägas. På grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av lagförslag.

(30)  För att ge utvecklare och säljare av investeringsprodukter tillräckligt med tid att förbereda den praktiska tillämpningen av kraven i denna förordning, bör dessa krav inte bli tillämpliga förrän två år efter det att förordningen har trätt i kraft. Denna förordning bör inte gälla transaktioner som ägt rum i det förflutna.

(31)  I denna förordning respekteras de grundläggande rättigheter och iakttas de principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(32)  Målet för denna förordning är att förstärka skyddet av icke-professionella investerare och förbättra deras förtroende för investeringsprodukter, och hantera identifierade svagheter, även när de produkterna säljs över gränserna. Detta kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna om de agerar oberoende av varandra, ▌ och därför, för att dess effekter bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I denna förordning föreskrivs enhetliga regler om formatet för och innehållet i det faktablad som uteslutande ska tas fram av utvecklare av investeringsprodukter och dess bilaga som i förekommande fall ska tas fram av personer som säljer investeringsprodukter, om den information som säljare av investeringsprodukter ska tillhandahålla icke-professionella investerare enligt [MiFID] och Europaparlamentets och rådets direktiv om försäkringsförmedling [IMD] samt enhetliga regler om tillhandahållande av dessa dokument till icke-professionella investerare. Förordningens syfte är att se till att icke-professionella investerare kan förstå och jämföra de viktigaste egenskaperna och riskerna hos investeringsprodukter. Förordningen fördelar också ansvaret för faktabladet till utvecklaren av investeringsprodukter och ansvaret för bilagan till personer som säljer investeringsprodukter.

Artikel 2

Denna förordning ska tillämpas på utveckling och försäljning av investeringsprodukter.

Den ska dock inte tillämpas på följande produkter:

a)  Försäkringsprodukter som inte erbjuder ett återköpsvärde ▌.

b)  Inlåning i annan form än strukturerade insättningar enligt definitionen i artikel 4 i [MiFID].

c)  Värdepapper som avses i artikel 1.2 b–g och i–j i direktiv 2003/71/EG.

d)  Andra värdepapper som inte innefattar ett derivat, med undantag för företagsobligationer och instrument som emitteras av specialföretag.

e)  Officiellt erkända tjänstepensionssystem och enskilda pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell lagstiftning och där arbetstagaren inte kan välja tillhandahållare.

f)  Officiellt erkända sociala trygghetssystem som regleras i nationell lag eller unionslagen.

Artikel 3

1.  Om de utvecklare av investeringsprodukter som omfattas av denna förordning även omfattas av direktiv 2003/71/EG ska både förordningen och det direktivet med undantag för artikel 4.2 h v vara tillämpliga.

2.  Om de utvecklare av investeringsprodukter som omfattas av denna förordning även omfattas av direktiv 2009/138/EG, ska både förordningen och det direktivet vara tillämpliga.

Artikel 4

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)  investeringsprodukt: en produkt genom vilken en person kan göra en finansiell investering, oberoende av rättslig form och av huruvida det belopp som ska återbetalas är fast eller rörligt, inbegripet då investeringsprodukten anskaffas genom direktinnehav av finansiella instrument, specialföretag eller holdingbolag.

b)  utvecklare av investeringsprodukter:

i)  Alla fysiska eller juridiska personer som ursprungligen utvecklar en investeringsprodukt.

ii)  Alla fysiska eller juridiska personer som i en befintlig investeringsprodukt ändrar dess risk- och avkastningsprofil eller kostnaderna vid en investering i investeringsprodukten.

iia)  Emittenten av överlåtbara värdepapper som erbjuds allmänheten eller är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt bestämmelserna i direktiv 2003/71/EG och som innehas direkt av investerarna.

ba)   person som säljer investeringsprodukter: en person som ger råd om, marknadsför, distribuerar eller säljer investeringsprodukter till icke-professionella investerare, en distributör eller en person som fungerar som förmedlare för en icke-professionell investerares investering.

c)  icke-professionella investerare:

i)  icke-professionella kunder enligt ▌[hänvisning till MiFID/MiFIR]

ii)  Kunder som inte är professionella kunder enligt definitionen i [bilaga I i IMD] [...].

d)  pensionsprodukter: produkter som enligt nationell lagstiftning som främsta syfte har att ge de icke-professionella investerarna en inkomst vid pensionering och berättigar de icke-professionella investerarna till vissa förmåner.

e)  varaktigt medium: varaktigt medium enligt definitionen i artikel 2 m i direktiv 2009/65/EG.

f)  behöriga myndigheter: de nationella myndigheter i medlemsstaterna som har laglig befogenhet att övervaka utvecklare av investeringsprodukter eller personer som säljer en investeringsprodukt till icke-professionella investerare.

KAPITEL II

FAKTABLAD

Avsnitt 1

Upprättande av faktablad

Artikel 5

En utvecklare av investeringsprodukter ska upprätta ett faktablad i enlighet med de krav som föreskrivs i denna förordning och för varje investering som utvecklas och ska publicera faktabladet, i förekommande fall tillsammans med prospektet, på sin webbplats samt på en central webbplats som den berörda ESA-myndigheten och den berörda nationella tillsynsmyndigheten ska inrätta, innan produkten får distribueras på marknaden och säljas till icke-professionella investerare

Faktabladet ska vid behov förses med en bilaga. Personen som säljer investeringsprodukten ska komplettera faktabladet genom att upprätta en bilaga till detta. Faktabladet och dess bilaga ska också finnas tillgängligt i pappersform.

Utvecklaren av investeringsprodukter ska vara ansvarig för innehållet i faktabladet och personen som säljer investeringsprodukter ska vara ansvarig för bilagan och för att överlämna faktabladet till den icke-professionella investeraren.

Artikel 5a

Produktgodkännandeprocess

1.  En utvecklare av investeringsprodukter ska se till att lämpliga förfaranden och riktlinjer säkerställer att man under utvecklingen av investeringsprodukten tar välavvägd hänsyn till intressena hos icke-professionella investerare, kunder och förmånstagare till sådana investeringsprodukter och att den finansiella produkten bevisligen är resultatet av en sådan välavvägd hänsyn till dessa intressen.

2.  Innan ett faktablad upprättas i enlighet med artikel 5 ska produktutvecklaren bedöma huruvida investeringsprodukten är förenlig med den icke-professionella investerarens intressen genom att inleda en dokumenterad produktgodkännandeprocess.

3.  Produktgodkännandeprocessen ska säkerställa att varje investeringsprodukt uppfyller behoven hos en identifierad konsumentgrupp och att produktutvecklaren har gjort en bedömning av alla sannolika risker som är relevanta för behoven hos den identifierade konsumentgruppen. En sådan bedömning ska inbegripa ett stresstest av investeringsprodukten.

4.  Produktgodkännandeprocessen ska säkerställa att investeringsprodukter som redan finns tillgängliga på marknaden ses över regelbundet så att produkterna även fortsättningsvis är förenlig med den identifierade konsumentgruppens intressen.

5.  Produktgodkännandeprocessen ska ses över årligen. Utvecklaren av investeringsprodukter ska vid alla tidpunkter kunna tillhandahålla den behöriga myndigheten i fråga en aktualiserad och detaljerad beskrivning av arten på och närmare uppgifter om produktgodkännandeprocessen.

Avsnitt II

Faktabladets form och innehåll

Artikel 6

1.  Faktabladet ska vara korrekt, opartiskt, klart och ej vilseledande. Det ska inte innehålla någon produktreklam, något marknadsföringsmaterial, några personliga ställningstaganden eller rekommendationer att investera.

2.  Det ska vara ett fristående dokument, klart åtskilt men inte sämre än marknadsföringsmaterial. Det får innehålla korshänvisningar till andra dokument såsom ett prospekt om det hänvisas till information som kompletterar den information som enligt denna förordning måste ingå i faktabladet. Det får inte innehålla korshänvisningar till marknadsföringsmaterial.

2a.  När en investeringsprodukt ger de icke-professionella investerarna valmöjligheter när det gäller investeringsvillkor, val av förmåner eller betalningsbelopp eller erbjuder en rad underliggande investeringar som de kan välja mellan, eller där delar av faktabladsinformationen kan variera och bero på olika faktorer som är specifika för en enskild icke-professionell investerare, får den information som krävs i artikel 8.2 framställas i allmänna termer eller som typexempel. När denna situation uppstår ska faktabladet klart och tydligt ange i vilka dokument mer specifik information finns att tillgå.

2b.  Faktabladet ska klart och tydligt specificera var och hur man kan erhålla ytterligare information om den föreslagna investeringen, bland annat var och hur ett prospekt kan erhållas. Ett prospekt ska tillhandahållas på begäran och utan kostnad vid alla tidpunkter och på det språk på vilket sådan information lämnas till icke-professionella investerare.

3.  Faktabladet ska upprättas som ett kort dokument som är skrivet på ett koncist sätt och inte är längre än två dubbelsidiga A4-sidor och som har en bilaga som främjar jämförbarhet och som är

a)  presenterat och utformat så att det är lättläst, med tillräckligt stora tecken,

aa)  inriktat på de basfakta som investerare behöver,

b)  klart formulerat och skrivet på ett lättbegripligt språk som underlättar förståelsen av informationen, särskilt för den icke-professionella investeraren till vilken produkten vänder sig till, på ett språk som är klart, koncist och begripligt.

4.  Om färger används, får de inte minska informationens begriplighet om faktabladet skulle tryckas eller kopieras i svartvitt.

5.  Om utvecklaren av investeringsprodukter använder sitt eller sin koncerns firmamärke eller logotyp i faktabladet, får detta inte avleda den icke-professionella investeraren från handlingens uppgifter eller fördunkla texten.

Artikel 7

Faktabladet ska vara avfattat på de officiella språken, eller ett av de officiella språk som används i den del av medlemsstaten där produkten distribueras, eller på ett annat språk som godtas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten, eller ska översättas till något av dessa språk om det har avfattats på ett annat språk.

Artikel 7a

När det gäller faktabladet för ett försäkringsavtal har försäkringsföretaget endast förpliktelser enligt denna förordning gentemot försäkringstagaren och inte gentemot förmånstagaren eller den försäkrade.

Artikel 8

1.  Titeln ”Faktablad” ska återges tydligt överst på första sidan i faktabladet. Faktabladet, förutom dess bilaga, ska framställas av en enda part. Den produktutvecklare som ansvarar för upprättandet av faktabladet ska namnges i faktabladet och det ska tydligt anges att produktutvecklaren är ansvarig för dess innehåll. Bilagan ska på liknande sätt upprättas av säljaren och ska innehålla namnet på denna person eller enhet och klart och tydligt förklara att det är denna person eller enhet som ansvarar för innehållet i bilagan.

Informationen i faktabladet ska presenteras i den följd som anges nedan.

En förklaring ska följa direkt under titeln. Denna ska ha följande lydelse:"

”Du funderar på att köpa en investeringsprodukt.

Detta faktablad innehåller basfakta som ska hjälpa dig att förstå de egenskaper, risker, kostnader och möjliga vinster och förluster som är förknippade med produkten. I bilagan till faktabladet anges de avgifter som betalas till säljaren av produkten.

Lagen kräver att detta dokument tillhandahålls. Det är inte något marknadsföringsmaterial och det följer ett standardformat så att jämförelser kan göras.”

"

2.  Faktabladet ska innehålla följande uppgifter:

a)  ▌Namnet på investeringsprodukten och vem som är utvecklaren av investeringsprodukten samt vem som bär det juridiska ansvaret för dokumentet (namn och adress).

b)  I ett avsnitt med rubriken ”Vad gäller investeringen?”: investeringsproduktens natur och huvuddrag, inklusive

i)  typen av investeringsprodukt,

ii)  dess syften och hur de ska uppnås,

iia)   information om vilken konsumentgrupp produkten är avsedd för, inbegripet en beskrivning i enkla ordalag om de typer av investerare som produkten är avsedd för i fråga om riskbenägenhet, investeringshorisont och kunskaper i finansiella frågor, baserat på den produktgodkännandeprocess som utvecklaren genomgått vid struktureringen av investeringsprodukten,

iii)  en uppgift om huruvida investeringsprodukten syftar till specifika miljöresultat, sociala resultat eller styrningsresultat, inbegripet, men inte begränsat till, en minskning av koldioxidavtrycket, hur detta mäts och huruvida produkten är en investering med koppling till produktion av varor och tjänster, i motsats till rena transaktioner på finansmarknaderna eller ett syntetiskt index,

(iiia)  fördelningen av den underliggande tillgångsportföljen per ekonomisk sektor som finansieras direkt eller indirekt,

c)  I ett avsnitt med rubriken ”Vilka beslut måste jag fatta?”: information om de olika beslut som en icke-professionell investerare måste fatta, till exempel fondval, tidsperiod och premiestorlek, inbegripet vilka andra förmåner eller faktorer som utlöser förmåner som finns.

d)  I ett avsnitt med rubriken ”Vilka är riskerna och vad kan jag få i gengäld?” med beaktande av den marknadsutveckling som investeringsprodukten är inriktad på:

i)   Risk- och avkastningsprofilen för investeringsprodukten, inbegripet en sammanfattande indikator med en klar och lättbegriplig illustration av investeringsproduktens risk- och avkastningsprofil.

ii)   Indikativa scenarier för framtida nettoresultat, tillsammans med en beskrivande förklaring av produktens huvudsakliga risker, så att profilen sätts in i ett sammanhang. Beskrivningen av riskerna bör vara tydlig och lätt att förstå.

iii)  För pensionsprodukter, i ett avsnitt med rubriken ”Vad kan jag få när jag pensioneras?”: beräkningar av möjliga framtida utfall, klart uppdelat på olika scenarier för utvecklingen, inbegripet ett ”värsta fall”-scenario.

Den berörda ESA-myndigheten ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som fastställer exakta definitioner av en begränsad uppsättning riskkategorier och mallarna för illustrationen av den sammanfattande indikatorn.

Myndigheten ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den ...

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

e)  I ett avsnitt med rubriken ”Vad kan hända med min investering? Finns det några skyddsmekanismer och vad kostar de?”: ett klart besked om huruvida en förlust av kapitalet är möjlig.

i)  Garantier och/eller kapitalskydd som erbjuds, samt eventuella begränsningar av dessa, det sammanlagda beloppet tillsammans med uppgift om vem det är som påtar sig ett sådant ansvar.

ii)   Om investeringsprodukten omfattas av en kompensations- eller garantiordning och i så fall vilken ordning, namnet på garantigivaren och vilka risker som täcks av ordningen och vilka risker som inte gör det.

iii)  I ett underavsnitt med rubriken ”Skyddas jag av en försäkring?”: ett klart besked om huruvida investeringsprodukten innehåller en försäkring och i så fall information om vad denna försäkring täcker.

iv)  Andra skyddsåtgärder såsom förvaringsinstitut, inbegripet vilka de berörda parterna är och vilken funktion de har, om detta är relevant.

ea)  I ett underavsnitt med rubriken ”Vad händer om utvecklaren av investeringsprodukten eller säljaren inte kan fullgöra sina skyldigheter?”: en kortfattad beskrivning av den maximala förlusten för den icke-professionella investeraren och en uppgift om huruvida förlusten kan återvinnas genom en kompensations- eller garantiordning för icke-professionella investerare.

eb)  I ett avsnitt med rubriken ”Vad händer om/när jag dör?”: information om vad som händer med de pengar som finns i produkten/fonden och om eventuella extraersättningar vid dödsfall.

f)  I ett avsnitt med rubriken ”Vilka är kostnaderna?”: investeringsproduktens totala kostnader, som ska omfatta investerarens alla direkta och indirekta kostnader, inbegripet sammanfattande indikatorer på dessa kostnader, bland annat

i)  den icke-professionelle investerarens inträdes- och utträdesavgifter samt villkor och flexibilitet när det gäller premiebetalningar, med en klar åtskillnad vad som utvecklaren av investeringsprodukten ansvarar för och vad respektive person som säljer investeringsprodukten ansvarar för, inbegripet sammanfattande indikatorer av de kostnaderna,

ii)  alla årliga avgifter och andra betalningar som dras från produkten över en viss period, inbegripet rörliga avgifter (såsom transaktionskostnader och börsskatter), som inte kan inkluderas i kostnadsberäkningen.

Kostnaderna och avdragen ska anges på ett sätt som visar deras totala kumulativa effekt på investeringen över representativa investeringsperioder. För jämförelse bör de totala kostnaderna uttryckas i pengar och i procent, så att effekterna av de totala kostnaderna på investeringen framgår.

Om investeringsprodukten har ett tak för möjlig avkastning som minskar nettoavkastningen för den icke-professionella investeraren på grund av att utvecklaren får all vinst över taket, ska detta tydligt anges.

Information ska lämnas om hur man får tillgång till den berörda ESA-myndighetens oberoende internetbaserade fondkalkylator.

h)  I ett avsnitt med rubriken ”Kan jag ta ut pengar?”:

i)  Möjligheten till en ångerfrist för investeringsprodukten.

ii)   Uppgift om den kortaste innehavstid som rekommenderas eller är obligatorisk.

iii)  Möjligheterna och villkoren för en neddragning av investeringen före löptidens slut, med beaktande av investeringsproduktens risk- och avkastningsprofil samt den marknadsutveckling den är inriktad på.

iv)   Information om de möjliga konsekvenserna av att omsätta produkten i pengar före utgången av löptiden eller den rekommenderade innehavstiden.

v)   En uppgift om den underliggande tillgångsportföljens genomsnittliga investeringshorisont, baserad på den genomsnittliga omsättningen av de värdepapper som innehas för handel och den genomsnittliga löptiden för räntebärande värdepapper som innehas till förfallodagen.

ha)   I ett avsnitt med rubriken ”Hur får jag information om hur det går för min produkt?”: en utfästelse om att utvecklaren på ett transparent sätt kommer att informera kunden genom ett årligt dokument om investeringsproduktens resultat. I detta dokument ska investeringsproduktens konstaterade avkastning under föregående år redovisas. Vidare ska denna avkastning jämföras med en annan investeringsprodukt med jämförbar riskprofil. Om konsumenten äger flera investeringsprodukter från en viss produktutvecklare vilka omfattas av denna förordning, ska ovannämnda offentliggörande och jämförelse tillämpas på hela portföljen. Alla kostnader som påverkar investeringsproduktens avkastning ska också offentliggöras.

hb)   I ett avsnitt med rubriken ”Hur kan jag klaga?”: information om hur och till vem en kund kan framföra klagomål på produkten och administrationen av den.

hc)  I ett avsnitt med rubriken ”Vilka andra rättsliga dokument hör till denna produkt?”: en kort beskrivning av dokumentationen (i förekommande fall ett prospekt) som inte får omfatta marknadsföringsmaterial.

hd)   I ett avsnitt i slutet av dokumentet med en ny rubrik ”Information om produkten” där man i förekommande fall anger produktens

i)  ISIN-kod (international securities identification number).

ii)  ISA-kod (international standards on auditing).

iii)  räntesats.

iv)  börs som är förknippad med produkten.

v)  valuta.

vi)  emissionsdag.

(he)  Namnet på och kontaktuppgifterna till den behöriga myndighet som utövar tillsyn över produkten.

(hf)  I ett avsnitt med rubriken ”Försäkringsförmåner”: uppgift om huruvida investeringsprodukten erbjuder försäkringsförmåner, och om så är fallet, närmare uppgifter om dessa i enlighet med direktiv 2009/138/EG, med undantag för artikel 8.2. Om avtalet ger möjlighet att välja mellan flera fondförsäkringsandelar (unit linked) ska det också innehålla en sammanfattande tabell där dessa fondförsäkringsandelar klassificeras i tre kategorier i förhållande till deras risknivå.

Med beaktande av direktiv 2009/138/EG och i överensstämmelse med artikel 8 i denna förordning ska Eiopa ha befogenhet att fastställa

i)  försäkringsavtalets huvudegenskaper,

ii)  den specifika försäkringshandlingens exakta form,

iii)  innehållet i den specifika försäkringshandlingen, däribland de valmöjligheter för tillgångsfördelningen som erbjuds den icke-professionella investeraren,

iv)  reglerna för klassificering av andelarna i tre kategorier.

Utvecklaren av investeringsprodukten ska lämna ett faktablad för varje underliggande investering för försäkringsavtal som omfattas av denna förordning. De underliggande investeringarna omfattar beräkningsenheterna och/eller tillgångar i annan valuta om detta är relevant samt den risknivåkategori som gäller för var och en av dem.

3.  Bilagan till faktabladet ska innehålla namnet på den person som säljer investeringsprodukten och i förekommande fall också

a)  innehålla en uppgift om att den nationella skattelagstiftningen i investerarens hemmedlemsstat i hög grad kan inverka på den förväntade och faktiska avkastningen på investeringen,

b)  specificera de kostnader som är förknippade med investeringsprodukten när denne är förmedlaren, inbegripet provisioner, retrocessioner och andra förmåner som är förknippade med transaktionen och som betalas av utvecklaren eller tredje part, i enlighet med direktiv 2004/39/EG och direktiv 2002/39/EG(13).

3a.  Den berörda ESA-myndigheten ska utveckla en oberoende internetbaserad fondkalkylator som ska finnas på dess webbplats. Fondkalkylatorn ska göra det möjligt för investerare att beräkna avkastningen av en föreslagen investeringsprodukt genom att ange investeringens förväntade löptid, investeringsbeloppet och den förväntade underliggande avkastningen på investeringen i procent i syfte att fastställa investeringens slutvärde efter kostnader.

Fondkalkylatorn ska i sina beräkningar inkludera de kostnader och avgifter som tas ut av de olika utvecklarna av investeringsprodukter för alla fonder som säljs till allmänheten, tillsammans med alla ytterligare kostnader eller avgifter som tas ut av förmedlare eller andra aktörer i investeringskedjan och som inte redan inkluderats av produktutvecklaren.

Utvecklare av investeringsprodukter och personer som rekommenderar eller säljer investeringsprodukter ska vara skyldiga att kvartalsvis lämna relevanta uppgifter till berörd ESA-myndighet, inom en maximal tidsfrist på 60 dagar.

Den berörda ESA-myndigheten ska ges de resurser som behövs för att utföra detta arbete. Den ska när så är nödvändigt ha ett nära samarbete med de övriga ESA-myndigheterna.

4.  Den information som avses i punkt 2 ska presenteras i ett gemensamt format, inklusive gemensamma rubriker och med den standardiserade ordning som anges i punkt 2, för att möjliggöra en jämförelse med andra investeringsprodukters faktablad och ha en tydlig gemensam symbol för att skilja det från andra dokument.

5.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 som anger närmare uppgifter om presentationen av och innehållet i var och en av de uppgifter som avses i punkt 2, inbegripet effekterna av att införa riskindikatorer, och i punkt 3 a, presentationen av och närmare uppgifter i annan information som produktutvecklaren och personen som säljer investeringsprodukter kan införa i faktabladet enligt punkt 3, samt närmare uppgifter om det gemensamma format och den gemensamma symbol som avses i punkt 4. Kommissionen ska ta hänsyn till skillnaderna mellan investeringsprodukter och icke-professionella investerares förmåga, liksom investeringsprodukters egenskaper som gör det möjligt för icke-professionella investerare att välja mellan olika underliggande investeringar eller andra alternativ som produkten erbjuder, inklusive om detta val kan göras vid olika tidpunkter eller ändras i framtiden.

Kommissionen ska också ges befogenhet att anta delegerade akter med riktlinjer för utvecklingen av en unionsmärkning för sociala och miljörelaterade investeringsprodukter. Dessa kriterier bör stödja en långsiktig finansiering av ekonomin och främja en hållbar miljömässig och social utveckling i finansiella investeringar och främja inrättandet av en unionsmärkning för hållbara investeringar. Kommissionen ska också ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa standarderna för dessa miljöangivelser om möjliga miljörisker.

Innan de delegerade akter som anges i denna punkt antas ska kommissionen genomföra konsumenttester för att välja de lämpligaste åtgärderna för icke-professionella investerare. Kommissionen ska i nära samarbete med de tre ESA-myndigheterna utarbeta mallar för faktablad som beaktar skillnaderna mellan investeringsprodukter.

6.  ▌ EBA, ▌ Eiopa och ▌ Esma ska utarbeta förslag till tillsynsstandarder för fastställande av följande:

a)  Metoden bakom presentationen av de risk- och avkastningsprofiler som avses i punkt 2 e i denna artikel.

b)  Den kostnadsberäkning, inbegripet specificeringen av sammanfattande indikatorer, som avses i punkt 2 f i denna artikel.

ba)  Principerna som används för miljöresultat, sociala resultat eller styrningsresultat enligt punkt 2b iii.

bb)  jämförd med var och en av frågorna i denna artikel, en förteckning över de produkter de gäller.

I förslaget till tekniska tillsynsstandarder ska de olika typerna av investeringsprodukter beaktas liksom det arbete som redan utförts enligt [MiFID], [IMD], direktiv 2003/71/EG, direktiv 2009/138/EG och direktiv 2009/65/EG där ett dokument med basfakta införs för fondföretag (UCITS-fonder).

ESA-myndigheterna ska överlämna sina förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast […].

Befogenhet ska ges till kommissionen att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 8a

Komplexitetsmärkning

1.  Investeringsprodukter som exponeras för en eller flera av de risker som beskrivs i punkt 2 ska överst på första sidan i faktabladet ha följande förklaring i tydlig skrift:"

”Komplexitetsmärkning: Denna produkt anses vara mycket komplex och kanske inte är lämplig för alla investerare”.

"

2.  Investeringsprodukten ska inte anses vara riktad till icke-professionella investerare om ett eller flera av följande villkor uppfylls:

a)  Risk- och avkastningsprofilen eller kostnaderna presenteras på ett alltför invecklat sätt.

b)  Produkten investerar i underliggande tillgångar som icke-professionella investerare vanligtvis inte investerar i.

c)  Risk- och avkastningsprofilen är avhängig av att två eller flera händelser kopplade till minst två olika tillgångskategorier inträffar samtidigt.

d)  Ett antal olika mekanismer används för att beräkna den slutliga avkastningen på investeringen vilket skapar större risk för missförstånd för den icke-professionella investeraren.

e)  Avkastningen på investeringen inbegriper paketeringsegenskaper som utnyttjar investerarnas typiska beteendemönster, till exempel genom att erbjuda fasta ”lockräntor” som följs av en mycket högre rörlig ränta som är kopplad till vissa villkor eller en iterativ formel.

f)  Den finansiella produktens globala exponering, baserad på dess månadsvisa Value-at-Risk-värde beräknat inom ett 99-procentigt konfidensintervall vid tidpunkten för handeln, överskrider 20 %.

3.  ESA-myndigheterna ska utarbeta riktlinjer om villkoren som avses i punkt 2.

ESA-myndigheterna ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder till kommissionen senast ... *[6 månader efter det att denna förordning har offentliggjorts i EUT].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 9

Marknadskommunikation för investeringsprodukten får inte innehålla några uppgifter som strider mot informationen i faktabladet eller minskar dess betydelse. I marknadsföringskommunikationen ska det anges att det finns ett faktablad publicerat på den behöriga myndighetens officiella webbplats tillsammans med direktlänken. Ett pappersexemplar kan skickas kostnadsfritt på begäran ställd till utvecklaren eller de personer som säljer investeringsprodukterna.

Artikel 10

1.  Utvecklaren av investeringsprodukten ska regelbundet se över informationen i faktabladet och ska ändra det om översynen visar att väsentliga ändringar måste göras enligt artikel 8, särskilt om väsentliga ändringar har gjorts av produkten och i synnerhet när det gäller riskbedömning eller värdeskapande i investeringsförvaltningen och relevanta risker i investeringsförvaltningen, och ska snabbt göra den ändrade versionen tillgänglig. En sådan översyn ska omfatta användningen av de standarder som fastställs i faktabladet för investeringsprodukten och som visar att ändringar måste göras. Detta ska uttryckas på ett tydligt, koncist och begripligt sätt i den beskrivande delen av årsrapporten och ska inkludera en sann och rättvisande sammanfattning av investeringstillgångarnas resultat, det totalbelopp som ansamlats, kostnaderna, förvaltningsstrategierna för investeringarna, värdeskapande i investeringsförvaltningen och utvecklingen av relevanta risker i investeringsförvaltningen, inbegripet användningen av de standarder som fastställs i faktabladet för investeringsprodukten.

2.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 med närmare föreskrifter för översynen av den information som lämnas i faktabladet och revideringen av faktabladet, med beaktande av investeringsproduktens art, när det gäller följande:

a)  Villkor och frekvens för översynen av faktabladets information.

b)  På vilka villkor informationen i faktabladet måste ändras, och på vilka villkor det är obligatoriskt eller frivilligt att på nytt offentliggöra och distribuera det ändrade faktabladet.

c)  På vilka särskilda villkor informationen i faktabladet måste ses över eller faktabladet måste ändras om en investeringsprodukt inte fortlöpande tillhandahålls icke-professionella investerare.

d)  Under vilka omständigheter avseende själva produkten eller marknadsvillkoren icke-professionella investerare ska informeras om ett ändrat faktablad för en investeringsprodukt som de har köpt.

Artikel 11

1.  Faktabladet utgör informationsunderlag inför ingående av avtal. Det ska därför vara opartiskt, tydligt och icke vilseledande. Faktabladet ska tillhandahålla basfakta och ska vara förenligt med de bindande avtalshandlingarna, med de relevanta delarna i handlingarna om erbjudandet och med reglerna och villkoren för investeringsprodukten. Om en utvecklare av en investeringsprodukt har upprättat ett faktablad som inte uppfyller kraven i denna förordning och som en icke-professionell investerare har förlitat sig på vid sitt investeringsbeslut, kan den icke-professionella investeraren kräva ersättning av utvecklaren av investeringsprodukten för de förluster som denne har åsamkats till följd av användningen av faktabladet och kan i förekommande fall begära att få lämna tillbaka investeringsprodukten och få ersättning för förluster. Om en person som säljer investeringsprodukter har upprättat en bilaga till ett faktablad som inte uppfyller kraven i denna förordning och som en icke-professionell investerare har förlitat sig på vid sitt investeringsbeslut, kan den icke-professionella investeraren kräva ersättning av personen som säljer investeringsprodukter för de förluster som denne har åsamkats till följd av användningen av bilagan och kan i förekommande fall begära att få lämna tillbaka investeringsprodukten och få ersättning för förluster.

2.  Om en icke-professionell investerare styrker att en förlust uppkommit och att viss specificerad information i faktabladet var vilseledande, ska utvecklaren av investeringsprodukten eller personen som säljer investeringsprodukter bevisa att faktabladet har upprättats i enlighet med artiklarna 6, 7 och 8 i denna förordning. Utvecklaren av investeringsprodukten kan i sådana fall ställas till civilrättsligt ansvar på grund av faktabladet, inbegripet översättningar av det.

3.  Produktutvecklaren ska ställas till civilrättsligt ansvar om en investerare åsamkas förluster efter att ha förlitat sig på ett faktablad som inte uppfyllde kraven i punkterna 1 eller 2 ovan. Sådant civilrättsligt ansvar får inte begränsas eller upphävas genom avtalsklausuler eller genom godkännande av den behöriga myndigheten.

Avdelning III

Tillhandahållande av faktabladet

Artikel 12

1.  En person som säljer en investeringsprodukt till icke-professionella investerare ska tillhandahålla dem faktabladet, som skyndsamt har upprättats av utvecklaren av investeringsprodukten och i god tid innan ett åtagande ingåtts avseende investeringsprodukten. När en investering rekommenderas till en kund ska faktabladet tillhandahållas skyndsamt.

1a.  Ett skriftligt förhandsbesked från utvecklaren av investeringsprodukter krävs för att distribuera faktabladet till icke-professionella investerare. Ett sådant tillstånd kan lämnas av utvecklaren av investeringsprodukten på obestämd tid, under en begränsad tidsperiod eller på vissa villkor. Om ett specificerat villkor inte uppfylls ska tillståndet inte längre anses ha beviljats vid tillämpningen av denna punkt.

1b.  Icke-professionella investerare ska bekräfta, skriftligen eller på elektronisk väg, att de har mottagit faktabladet.

2.  Genom undantag från punkt 1, och med förbehåll för artikel 13.5, ska en person som säljer en investeringsprodukt meddela den icke professionella investeraren den officiella webbplatsen där faktabladet kan hittas innan transaktionen genomförs, om

a)  den icke-professionella investeraren väljer att genomföra transaktionen med hjälp av teknik för distanskommunikation,

b)  tillhandahållandet av faktabladet i enlighet med punkt 1 inte är möjligt, ▌

ba)   den icke professionella investeraren begär att få erhålla faktabladet omedelbart efter det att transaktionen genomförts i stället för att skjuta upp transaktionen för att få faktabladet på förhand; personen som säljer eller ger råd om investeringsprodukten får dock inte erbjuda denna möjlighet förrän den icke-professionella investeraren begär det,

c)  ▌den person som säljer investeringsprodukten har informerat den icke-professionella investeraren om detta.

3.  Om på varandra följande transaktioner avseende samma investeringsprodukt genomförs för en icke-professionell investerares räkning enligt anvisningar som denne givit till den person som säljer investeringsprodukten före den första transaktionen, ska skyldigheten att tillhandahålla ett faktablad enligt punkt 1 gälla endast den första transaktionen, såvida faktabladet inte har uppdaterats sedan den första transaktionen eller en ny årsrapport finns tillgänglig.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 om

a)  villkoren för fullgörandet av kravet att tillhandahålla faktabladet i god tid enligt punkt 1,

b)  metoden och tidsfristen för tillhandahållandet av faktabladet enligt punkt 2.

Artikel 13

1.  Den person som säljer en investeringsprodukt ska tillhandahålla faktabladet innan ett bindande och kostnadsfritt avtal ingås med en icke-professionell investerare. Ett pappersexemplar ska lämnas kostnadsfritt när investeringen rekommenderas eller förmedlingstjänsten tillhandahålls personligen.

2.  Den person som ger råd om eller säljer en investeringsprodukt eller fungerar som förmedlare vid försäljningen ska tillhandahålla faktabladet till den icke-professionella investeraren på något av följande medier, som rent konkret måste vara tillgängliga för denne:

a)  På papper.

b)  Med hjälp av annat varaktigt medium än papper, om villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

c)  På en webbplats, om villkoren i punkt 5 är uppfyllda.

3.  Om faktabladet tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats, ska på begäran ett pappersexemplar kostnadsfritt tillhandahållas icke-professionella investerare.

4.  Faktabladet får tillhandahållas på annat varaktigt medium än papper, om följande villkor är uppfyllda:

a)  Det varaktiga mediet är lämpligt att använda i samband med den affär som genomförs mellan den person som ger råd om eller säljer en investeringsprodukt, eller fungerar som förmedlare vid dess försäljning, och den icke-professionella investeraren, och

b)  den icke-professionella investeraren har fått möjlighet att välja mellan att få informationen på papper eller på det varaktiga mediet, och har valt det senare mediet.

5.  Faktabladet får tillhandahållas på en webbplats, om faktabladet är personligt riktat till den icke-professionella investeraren eller om följande villkor är uppfyllda:

a)  Det är lämpligt att tillhandahålla faktabladet på en webbplats i samband med den affär som genomförs mellan den person som ger råd om eller säljer en investeringsprodukt, eller fungerar som förmedlare vid dess försäljning, och den icke-professionella investeraren.

b)  Den icke-professionella investeraren har samtyckt till att faktabladet tillhandahålls på en webbplats.

c)  Den icke-professionella investeraren har underrättats elektroniskt om webbadressen och var på webbplatsen faktabladet finns tillgängligt.

d)  Om faktabladet har ändrats i enlighet med artikel 10, ska den senaste versionen också lämnas till den icke-professionella investeraren. På den icke-professionella investerarens begäran ska också tidigare versioner lämnas.

e)  Det garanteras att faktabladet finns tillgängligt på webbplatsen under en så lång tidsperiod som den icke-professionella investeraren rimligtvis kan behöva ta del av det.

6.  Vid tillämpningen av punkterna 4 och 5 ska tillhandahållande av information på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats anses vara lämpligt i samband med den affär som genomförs mellan den person som säljer en investeringsprodukt och den icke-professionella investeraren, om det finns bevis för att den icke-professionella investeraren har regelbunden tillgång till Internet. Om den icke-professionella investeraren har lämnat en e-postadress för att genomföra affären ska detta anses som ett sådant bevis.

KAPITEL IIa

PRODUKTINTERVENTION

Artikel 13a

ESA-myndigheternas interventionsbefogenheter

1.  I enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 eller i förordning (EU) nr 1095/2010 ska ESA-myndigheterna övervaka investeringsprodukter eller finansiella instrument som marknadsförs, distribueras eller säljs i unionen. ESA-myndigheterna får i samarbete med de behöriga myndigheterna undersöka nya investeringsprodukter eller finansiella instrument innan de marknadsförs, distribueras eller säljs i unionen.

2.  I enlighet med artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 eller i förordning (EU) nr 1095/2010 får en ESA-myndighet, när den på rimliga grunder kan fastställa att villkoren i punkterna 3 och 4 i denna artikel är uppfyllda, tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av investeringsprodukter eller finansiella instrument i unionen.

ESA-myndigheterna får specificera under vilka omständigheter ett förbud eller en begränsning ska gälla eller när undantag kan beviljas.

3.  En ESA-myndighet ska fatta beslut enligt punkt 2 endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)  Den föreslagna åtgärden utgör ett svar på ett allvarligt hot mot skyddet av icke-professionella investerare eller mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

b)  De regler som enligt unionslagstiftningen är tillämpliga på den berörda investeringsprodukten, det berörda finansiella instrumentet eller den berörda finansiella verksamheten avvärjer inte hotet.

c)  En behörig myndighet eller flera behöriga myndigheter har inte vidtagit åtgärder för att avvärja hotet eller de åtgärder som vidtagits för att avvärja hotet är inte lämpliga.

När villkoren i första stycket har uppfyllts kan en ESA-myndighet införa det förbud eller den begränsning som anges i punkt 2.

4.  När en ESA-myndighet vidtar åtgärder enligt denna artikel ska hänsyn tas till den utsträckning i vilken åtgärden

a)  inte får negativa effekter för finansmarknadernas effektivitet eller inte får effekter för icke-professionella investerare som inte står i proportion till åtgärdens fördelar, och inte heller

b)  framkallar risk för regleringsarbitrage.

Om en eller flera behöriga myndigheter har vidtagit en åtgärd enligt artikel 13b får en ESA-myndighet vidta någon av de åtgärder som avses i punkt 2 utan att utfärda det yttrande som föreskrivs i artikel 13c.

5.  Innan beslut fattas om att vidta åtgärder enligt denna artikel ska en ESA-myndighet underrätta de behöriga myndigheterna om den åtgärd som föreslås.

6.  Innan den fattar ett beslut enligt punkt 2 ska en ESA-myndighet meddela sin avsikt att förbjuda eller begränsa en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument, såvida inte vissa förändringar görs av investeringsproduktens eller det finansiella instrumentets egenskaper inom en fastställd tidsram.

7.  Varje ESA-myndighet ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande av varje beslut om att vidta åtgärder enligt denna artikel. Tillkännagivandet ska innehålla uppgifter om förbudet eller begränsningen och ange den tidpunkt efter offentliggörandet av tillkännagivandet då åtgärden kommer att träda i kraft. Ett förbud eller en begränsning ska endast tillämpas i samband med åtgärder som vidtagits efter det att bestämmelserna börjat gälla.

8.  ESA-myndigheten i fråga ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 2 med lämpliga intervall och minst var tredje månad. Om förbudet eller begränsningen inte förnyas efter denna tremånadersperiod upphör förbudet eller begränsningen att gälla.

9.  En åtgärd som en ESA-myndighet antar enligt denna artikel ska ha företräde framför tidigare åtgärder som vidtagits av en behörig myndighet.

10.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 som specificerar de kriterier och faktorer som ESA-myndigheterna ska beakta vid fastställandet av när sådana hot mot skyddet av icke-professionella investerare eller mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system som avses i punkt 3 a uppstår. Dessa delegerade akter ska garantera att ESA-myndigheterna vid behov kan agera i förebyggande syfte och inte tvingas vänta tills investeringsprodukten eller det finansiella instrumentet har marknadsförts, distribuerats eller sålts, eller typen av verksamhet eller praxis har genomförts för att vidta åtgärder.

Artikel 13b

Produktintervention från behöriga myndigheters sida

1.  Utvecklare av en investeringsprodukt ska lämna faktabladet för sin investeringsprodukt till den behöriga myndighet som reglerar den produkten i den medlemsstat där den marknadsförs, distribueras eller säljs.

2.  Utvecklare av en investeringsprodukt ska lämna uppdateringar av faktabladet, som speglar väsentliga ändringar enligt ESA-myndighetens definition till den behöriga myndighet som reglerar den produkten i den medlemsstat där den marknadsförs, distribueras eller säljs.

3.  Den behöriga myndigheten får se till att faktabladets innehåll är förenligt med bestämmelserna i kapitel II i denna förordning innan investeringsprodukten marknadsförs, distribueras eller säljs.

4.  Den behöriga myndigheten får undersöka nya investeringsprodukter eller finansiella instrument innan de marknadsförs, distribueras eller säljs i eller från medlemsstaten.

5.  En behörig myndighet får i eller från den medlemsstaten förbjuda eller begränsa

a)  marknadsföringen, distributionen eller försäljningen av investeringsprodukter eller finansiella instrument,

b)  en viss typ av finansiell verksamhet eller praxis.

6.   En behörig myndighet får vidta den åtgärd som avses i punkt 6 om den på rimliga grunder kan fastställa att

a)  en investeringsprodukt, ett finansiellt instrument eller en finansiell verksamhet eller praxis ger upphov till betydande betänkligheter angående investerarskyddet eller innebär ett allvarligt hot mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet inom en eller flera medlemsstater, inklusive genom marknadsföring, distribution, ersättning eller incitament i anslutning till investeringsprodukterna eller de finansiella instrumenten,

b)  en derivatprodukt inverkar negativt på prisbildningsmekanismen på den underliggande marknaden,

c)  de existerande regler som enligt unionslagstiftningen är tillämpliga på investeringsprodukten, det finansiella instrumentet eller den berörda finansiella verksamheten eller praxisen inte i tillräckligt hög grad avvärjer de risker som avses i led a och frågan inte på ett bättre sätt kan lösas genom förbättrad övervakning eller kontroll av efterlevnaden av existerande krav,

d)  åtgärden är proportionerlig med hänsyn till de identifierade riskernas natur, de berörda icke-professionella investerarnas eller marknadsaktörernas sofistikeringsgrad och åtgärdens sannolika effekter för de investerare och marknadsaktörer som kan inneha, använda eller dra nytta av det finansiella instrumentet eller den finansiella verksamheten,

e)  den behöriga myndigheten har på ett tillfredsställande sätt samrått med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater för vilka åtgärden kan få betydande konsekvenser, och

f)  åtgärden inte har någon diskriminerande verkan på tjänster och verksamhet som tillhandahålls från en annan medlemsstat.

När villkoren i första stycket har uppfyllts kan den behöriga myndigheten införa ett förbud eller en begränsning för en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument som marknadsförts, distribuerats eller sålts till kunder i eller från den medlemsstaten.

Ett förbud eller en begränsning får tillämpas under omständigheter eller omfattas av undantag som anges av den behöriga myndigheten.

7.  Innan den behöriga myndigheten inför ett förbud eller en begränsning enligt punkt 5 ska myndigheten meddela sin avsikt att förbjuda eller begränsa en investeringsprodukt eller ett finansiellt instrument om inte vissa förändringar görs av investeringsproduktens eller det finansiella instrumentets egenskaper inom en fastställd tidsram.

8.  Den behöriga myndigheten ska inte införa ett förbud eller en begränsning enligt denna artikel om den inte minst en månad innan åtgärden vidtas skriftligen, eller genom ett annat medium som myndigheterna har kommit överens om, har tillhandahållit alla övriga berörda behöriga myndigheter och ESA-myndigheterna följande:

a)  Uppgift om det finansiella instrument eller den finansiella verksamhet eller praxis som den föreslagna åtgärden avser.

b)  Exakta uppgifter om det föreslagna förbudets eller den föreslagna begränsningens natur och uppgift om när förbudet eller begränsningen planeras börja gälla.

c)  De underlag som ligger till grund för beslutet och genom vilka det kan fastställas att samtliga villkor i punkt 6 är uppfyllda.

9.  När den tid som behövs för det samråd som avses i punkt 3 e och den frist på en månad som föreskrivs i punkt 8 kan orsaka oåterkallelig skada för konsumenterna, får den behöriga myndigheten vidta tillfälliga åtgärder enligt denna artikel under högst tre månader. I sådana fall ska den behöriga myndigheten omedelbart informera alla övriga myndigheter och ESA-myndigheterna om den vidtagna åtgärden.

10.  Den behöriga myndigheten ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande av varje beslut om att införa ett förbud eller en begränsning enligt punkt 5. Tillkännagivandet ska innehålla uppgift om förbudet eller begränsningen, den tidpunkt efter offentliggörandet av tillkännagivandet från och med vilken åtgärderna kommer att börja gälla och de underlag med stöd av vilka det kan fastställas att samtliga villkor i punkt 6 är uppfyllda. Förbudet eller begränsningen ska endast tillämpas i samband med åtgärder som vidtas efter offentliggörandet av tillkännagivandet.

11.  Den behöriga myndigheten ska återkalla förbudet eller begränsningen om villkoren i punkt 6 inte längre är tillämpliga.

12.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 som specificerar de kriterier och faktorer som behöriga myndigheter ska beakta vid fastställandet av när sådana hot mot investerarskyddet eller mot finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system som avses i punkt 3 a uppstår.

Artikel 13c

Samordning av ESA-myndigheternas roll

1.  Varje ESA-myndighet ska ha en stödjande och samordnande roll i samband med åtgärder som vidtas av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 13b. Varje ESA-myndighet ska i synnerhet säkerställa att åtgärder som vidtas av en behörig myndighet är berättigade och proportionerliga, och att de behöriga myndigheterna i tillämpliga fall följer en enhetlig strategi.

2.  Efter att ha mottagit en underrättelse enligt artikel 13b om en åtgärd som ska införas med stöd av den artikeln, ska en ESA-myndighet anta ett yttrande om huruvida den anser att förbudet eller begränsningen är berättigad och proportionell. Om ESA-myndigheten anser att det krävs att andra behöriga myndigheter vidtar åtgärder för att avvärja risken ska den även ange detta i sitt yttrande. Yttrandet ska offentliggöras på ESA-myndighetens webbplats.

3.  Om en behörig myndighet föreslår eller vidtar åtgärder som strider mot ett yttrande som ESA-myndigheten har antagit i enlighet med punkt 2 eller avstår från att vidta åtgärder, vilket strider mot ett sådant yttrande, ska myndigheten på sin webbplats omedelbart offentliggöra ett tillkännagivande med en fullständig förklaring av skälen till sitt beslut.

Artikel 13d

Information om avgifter och kostnader

Följande information ska tillhandahållas av den person som säljer investeringsprodukten i en separat handling från faktabladet:

1.  Alla avgifter som i artikel 8.2 c ska redovisas så att den kumulativa effekten visas. De ska inte omklassas som en del av investeringen när de förekommer på en lägre nivå i investeringen.

2.  Avgifter för investeringsrådgivning ska inte baseras på fasta procentsatser, såvida inte en förhandsöverenskommelse nåtts med investeraren. Om enighet nås om en fast procentsats ska den person som säljer investeringsprodukten lämna fullständig information om vad detta kommer att innebära för investeringens löptid eller för en tidsperiod som begärs av investeraren.

3.  Den person som säljer investeringsprodukten eller som ger råd till investeraren ska lämna investeraren en redogörelse för den tid som använts för rådgivningen, i minuter eller timmar, tillsammans med en timtaxa, såvida inte överenskommelse om en fast procentsats har nåtts i enlighet med punkt 2.

Artikel 13e

Riskhantering

1.  Utvecklaren av investeringsprodukter ska använda ett förfarande för riskhantering som gör det möjligt att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma en investeringsprodukts riskprofil.

Utvecklaren ska använda ett förfarande som möjliggör en exakt och oberoende bedömning av värdet på OTC-derivat.

Utvecklaren ska underrätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat regelbundet om de typer av derivatinstrument, underliggande risker, kvantitativa begränsningar liksom de metoder som valts för att beräkna de risker som åtföljer transaktioner med derivatinstrument för varje produkt.

2.  Utvecklaren av investeringsprodukter ska säkerställa att en investeringsprodukts globala exponering som hänför sig till derivatinstrument inte överskrider dess totala värde.

Exponeringen ska beräknas med hänsyn till det aktuella värdet av de underliggande tillgångarna, motpartsrisken, framtida marknadsrörelser och den tid som finns tillgänglig för att gå ur positionerna.

När ett överlåtbart värdepapper eller ett penningmarknadsinstrument innefattar ett derivat ska detta derivat beaktas när kraven i denna artikel ska uppfyllas.

3.  Beräkningen av Value-at-Risk-värdet bör göras i enlighet med följande parametrar:

a)  Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.

b)  En innehavstid som motsvarar en månad (20 affärsdagar).

c)  En faktisk observationsperiod (historisk) av riskfaktorerna på minst 3 år (750 affärsdagar), såvida inte en kortare observationsperiod berättigas av en avsevärd ökning av prisvolatiliteten (t.ex. på grund av extrema marknadsförhållanden).

4.  ESA-myndigheterna ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa

a)  riktlinjer för riskmätning och beräkningen av den globala exponeringen av de investeringsprodukter som säljs till icke-professionella investerare.

b)  riktlinjer för finansiella index.

ESA-myndigheterna ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn senast den [...] .

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 13f

Regler om avkastningsfaktorer

1.  Avkastningen från en investeringsprodukt ska inte

a)  innefatta ett antal mekanismer, händelser eller tillgångsklasser som skapar en risk för misstolkning,

b)  villkoras av vissa händelser som är främmande för icke-professionella investerare, såsom nivån på ett finansinstituts lagstadgade kapital, eller

c)  inbegripa paketeringsegenskaper som spelar på investerarnas typiska beteendemönster.

2.  ESA-myndigheterna ska utveckla riktlinjer som ger ytterligare vägledning om villkoren i punkt 1.

KAPITEL III

KLAGOMÅL, RÄTTSLIG PRÖVNING, SAMARBETE

Artikel 14

Utvecklaren av investeringsprodukten och personen som säljer investeringsprodukten ska upprätta lämpliga förfaranden och arrangemang som säkerställer att

a)  icke-professionella investerare har effektiva möjligheter att framföra klagomål på utvecklaren av investeringsprodukten och att inleda ett tvistlösningsförfarande,

b)   icke-professionella investerare som har framfört klagomål på faktabladet eller på faktabladets bilaga får ett ordentligt svar i tid och på ett adekvat sätt, och

c)  det finns effektiva tvistlösningsförfaranden även för icke-professionella investerare vid gränsöverskridande tvister, särskilt om utvecklaren av investeringsprodukten är etablerad i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

Artikel 15

1.  I enlighet med direktivet om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister [2011/0373(COD)] och förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister [2011/0374(COD)] ska medlemsstaterna säkerställa att om en icke-professionell investerare vid en tvist om rättigheter och skyldigheter som följer av denna förordning inleder ett förfarande för alternativ tvistlösning enligt nationell lagstiftning mot en utvecklare eller försäljare av investeringsprodukter, ska utvecklaren eller försäljaren av investeringsprodukter delta i det förfarandet:

a)  Beslut som förfarandet leder till kan bli bindande för utvecklaren av investeringsprodukten och personen som säljer investeringsprodukten.

b)  Preskriptionstiden för att få tvisten prövad i domstol har tillfälligt upphävts medan förfarandet för alternativ tvistlösning pågår.

c)  Preskriptionstiden för kravet har upphävts medan förfarandet pågår.

d)  Förfarandet är kostnadsfritt eller är tillgängligt mot en symbolisk avgift, i enlighet med nationell lagstiftning.

1a.  Medlemsstaterna ska se till att alternativa tvistlösningsorgan som tillåts att på förhand fastställa tröskelbelopp för att begränsa tillgången till alternativa tvistlösningsförfaranden inte fastställer dessa tröskelbelopp på en sådan nivå att de väsentligen försämrar konsumenternas tillgång till de alternativa tvistlösningsorganens behandling av klagomål.

2.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de enheter som svarar för handläggningen av de förfaranden som avses i punkt 1 senast den [fyll i datum – 6 månader efter ikraftträdandet för/tillämpningen av denna förordning]. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla eventuella senare förändringar vad gäller dessa enheter.

3.  Enheter som svarar för handläggningen av de förfaranden som avses i punkt 1 ska samarbeta med varandra för att lösa gränsöverskridande tvister som uppstår inom ramen för denna förordning.

Artikel 15a

Information om alternativ tvistlösning

1.  Medlemsstaterna ska se till att en utvecklare eller försäljare av investeringsprodukter informerar den icke-professionella investeraren om de alternativa tvistlösningsorgan som de omfattas av och som är behöriga att hantera potentiella tvister mellan dem själva och den icke-professionella investeraren. De ska även ange huruvida de åtagit sig eller är skyldiga att använda sig av dessa organ för att lösa tvister med icke-professionella investerare.

2.  Den information som avses i punkt 1 ska anges på ett tydligt, begripligt och lättillgängligt sätt på näringsidkarens webbplats, om en sådan finns, och i förekommande fall i de allmänna villkoren för köpe- eller tjänsteavtal mellan näringsidkaren och en konsument.

3.  Om en tvist mellan en icke-professionell investerare och en utvecklare av investeringsprodukter eller en person som sålt investeringsprodukter på medlemsstaternas territorium inte kan lösas efter det att ett klagomål har framförts direkt av den icke-professionella investeraren till utvecklaren eller försäljaren av investeringsprodukter, ska medlemsstaterna se till att försäljaren tillhandahåller den icke-professionella investeraren den information som avses i punkt 1 och anger huruvida han eller hon kommer att använda sig av de relevanta alternativa tvistlösningsorganen för att lösa tvisten. Denna information ska tillhandahållas på papper eller något annat varaktigt medium.

Artikel 15b

Kollektiv alternativ tvistlösning

Medlemsstaterna kan behålla eller införa förfaranden för alternativ tvistlösning som gäller identiska eller liknande tvister mellan en produktutvecklare och en försäljare av investeringsprodukter och flera icke-professionella investerare. Systemen för alternativ tvistlösning för både enskild och kollektiv talan och prövning ska komplettera varandra, och systemen bör inte utesluta varandra.

Artikel 16

Vid tillämpningen av denna förordning ska de behöriga myndigheterna samarbeta med varandra och med de enheter som ansvarar för de förfaranden för klagomål och tvistlösning utanför domstol som avses i artikel 15.

Framför allt ska de behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som är relevant för fullgörandet av deras uppgifter enligt denna förordning.

Artikel 17

1.  Medlemsstaterna ska tillämpa direktiv 95/46/EG på behandling av personuppgifter som sker i medlemsstaten enligt denna förordning.

2.  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas på behandling av personuppgifter på EBA, Eiopa och Esma.

KAPITEL IV

ADMINISTRATIVA PÅFÖLJDER OCH ÅTGÄRDER

Artikel 18

1.  Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om lämpliga administrativa påföljder och andra åtgärder som ska tillämpas vid överträdelser av denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Dessa påföljder och andra åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Senast [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och gemensamma kommittén för ESA-myndigheterna om de bestämmelser som avses i första stycket. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och den gemensamma kommittén för ESA-myndigheterna om eventuella senare ändringar av dem.

2.  De behöriga myndigheterna ska i enlighet med nationell lagstiftning ha alla de tillsynsbefogenheter, inbegripet undersökningsbefogenheter, som de behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2a.  Vid utövandet av sina befogenheter enligt artikel 19 ska de behöriga myndigheterna samarbeta nära för att se till att de administrativa påföljderna och de andra åtgärderna leder till de resultat som eftersträvas med denna förordning, och de ska samordna sina insatser för att undvika eventuellt dubbelarbete och överlappningar när de tillämpar de administrativa påföljderna eller de andra åtgärderna på gränsöverskridande ärenden.

Artikel 19

1.  Denna artikel är tillämplig på alla överträdelser av denna förordning.

2.  Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta åtminstone följande administrativa påföljder och andra administrativa åtgärder:

a)  Ett förbud mot marknadsföringen en investeringsprodukt.

b)  Ett tillfälligt förbud mot marknadsföringen av en investeringsprodukt.

c)  En varning som ska offentliggöras och innehåller uppgifter om den ansvariga personens identitet och överträdelsens art.

d)  Ett beslut om offentliggörande av en ny version av faktabladet.

da)  I fråga om en juridisk person, administrativa böter på upp till 10 procent av den juridiska personens totala årsomsättning under det föregående räkenskapsåret. När en juridisk person är ett dotterföretag till ett moderföretag ska den relevanta totala årliga omsättningen vara den totala årliga omsättning som härrör från det sista moderföretagets koncernredovisning under det föregående räkenskapsåret.

db)  När det gäller en fysisk person, administrativa böter på upp till 5 000 000 EUR, eller, i medlemsstater där den officiella valutan inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den dag då denna förordning träder i kraft.

3.  Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, om dessa har vidtagit en eller flera administrativa påföljder och andra åtgärder i enlighet med punkt 2, har befogenhet att utfärda – eller kräva att utvecklaren av investeringsprodukten eller försäljaren av investeringsprodukten utfärdar – ett meddelande direkt riktat till den berörda icke-professionella investeraren med information om den administrativa påföljden eller den andra åtgärden samt om vart man ska vända sig för att framföra klagomål eller yrka på gottgörelse.

Artikel 20

De behöriga myndigheterna ska vidta de administrativa påföljder och andra åtgärder som avses i artikel 19.2 med beaktande av alla relevanta omständigheter, bland annat

a)  överträdelsens allvar och varaktighet,

b)  den ansvariga fysiska eller juridiska personens grad av ansvar.

c)  överträdelsens inverkan på icke-professionella investerares intressen,

d)  samarbetsviljan hos den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen,

e)  den ansvariga fysiska eller juridiska personens eventuella tidigare överträdelser.

ea)  alla åtgärder som har vidtagits av den ansvariga personen för att förhindra nya överträdelser i framtiden,

eb)  all ersättning som beviljas icke-professionella investerare av den ansvariga personen till följd av en överträdelse.

Artikel 21

1.  Om den behöriga myndigheten har offentliggjort administrativa påföljder och andra åtgärder, ska den samtidigt underrätta ESA-myndigheterna om dem.

2.  Medlemsstaterna ska en gång om året till den behöriga ESA-myndigheten lämna sammanställda uppgifter om de administrativa påföljder och andra åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 18 och 19.2.

3.  ESA-myndigheterna ska offentliggöra dessa uppgifter i en årlig rapport.

Artikel 22

Påföljder och andra åtgärder som vidtagits mot överträdelser som avses i artikel 19.1 ska offentliggöras utan onödigt dröjsmål, inbegripet åtminstone uppgifter om typen av överträdelse av denna förordning och om de ansvariga personernas identitet. De behöriga myndigheterna får ta bort namnet på de enheter som blivit föremål för administrativa påföljder eller andra åtgärder från sin webbplats först efter fem år.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 8.5, 10.2, ▌ 12.4, 13a.10 och 13b.9 ska ges till kommissionen för en period av [två år] från det att denna förordning har trätt i kraft. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 8.5, 10.2 ▌ 12.4, 13a.10 och 13b.9 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande ska innebära att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt, ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8.5, 10.2 ▌, 12.4, 13a.10 och 13b.9 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

5a.  Utan att det påverkar övriga bestämmelser i förordningarna (EU) nr 1093/2010, 1094/2010 och 1095/2010, ska den period under vilken parlamentet och rådet har rätt att göra invändningar, om förslaget till tekniska standarder för tillsyn godkänns utan ändringar av kommissionen, uppgå till två månader [på grund av de berörda ämnenas komplexitet och omfattning]. Denna period kan förlängas en gång med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 23a

Ytterligare bestämmelser för förslag till tekniska standarder för tillsyn

1.  Oavsett eventuella tidsgränser för inlämnandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen ska dessa handlingar lämnas in 12, 18 och 24 månader i förväg och omfatta texter och grupper av texter.

2.  Kommissionen ska inte anta tekniska standarder för tillsyn på ett sätt som minskar parlamentets granskningstid, på grund av parlamentets uppehållsperiod, till mindre än två månader inräknat förlängningen.

3.  ESA-myndigheterna kan samråda med parlamentet vid utarbetandet av de tekniska standarderna för tillsyn, i synnerhet om det skulle förekomma betänkligheter angående tillämpningsområdet för denna förordning.

4.  I de fall då parlamentets behöriga utskott har avvisat tekniska standarder för tillsyn och mindre än två veckor återstår till nästa plenarsammanträde har Europaparlamentet rätt till ytterligare förlängning av perioden för invändningar enligt artikel 23.5 fram till datumet för plenarsammanträdet efter det påföljande sammanträdet.

5.  Om en teknisk standard för tillsyn skulle avvisas och de fastställda problemen är av begränsad räckvidd, kan kommissionen anta en påskyndad tidsplan för att lägga fram reviderade förslag.

6.  Kommissionen ska se till att alla frågor som Europaparlamentets övervakningsgrupp ställt via det behöriga utskottets ordförande besvaras skyndsamt innan förslagen tekniska standarder för tillsyn antas.

Artikel 24

1.   Förvaltningsbolag och investeringsbolag som avses i artiklarna 2.1 och 27 i direktiv 2009/65/EG och personer som säljer andelar i fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i direktivet ska undantas från skyldigheterna enligt denna förordning till och med den…* [Det datum som infaller tre år efter ikraftträdandet].

1a.  AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU(14) och personer som säljer AIF-andelar enligt definitionen 4.1 a i det direktivet, ska undantas från kraven i denna förordning fram till * [Datumet tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft], förutsatt att de lämnar ett faktablad såsom föreskrivet i nationell lag, i enlighet med artikel 78 i direktiv 2009/65/EG eller relevanta bestämmelser i nationell lag.

Artikel 25

1.  Kommissionen ska se över denna förordning senast …* [fyra år efter dagen för förordningens ikraftträdande]. Översynen ska omfatta en allmän undersökning av den praktiska tillämpningen av förordningens bestämmelser, med vederbörlig hänsyn till utvecklingen på marknaden för produkter för icke-professionella investerare. ▌ Vid översynen ska även en eventuell utvidgning av förordningens tillämpningsområde till andra nya eller innovativa finansiella produkter som distribueras i unionen övervägas.

2.  Kommissionen ska efter samråd med den gemensamma kommittén för ESA-myndigheterna lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

2a.  Från med den … * [Den dag då denna förordning träder i kraft] ska utvecklare av investeringsprodukter upprätta faktabladet i enlighet med denna förordning och ska undantas från kravet att lämna in en sammanfattning av prospektet enligt artikel 5.2 i direktiv 2003/71/EG.

Artikel 26

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den … [Två år efter det att denna förordning har trätt i kraft].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i …

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0368/2013).
(2)Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
(3) EUT C 70, 9.3.2013, s. 2.
(4) EUT C 11, 15.1.2013, s. 59.
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (EGT L 9, 15.1.2003, s. 3).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
(9) Antagna texter, P7_TA(2013)0012.
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16).
(11)Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 63).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/39/EG av 10 juni 2002 om ändring av direktiv 97/67/EG för att ytterligare öka konkurrensen inom postsektorn i gemenskapen (EGT L 176, 5.7.2002, s. 21)
(14)Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om alternativa investeringsfonder (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).


Finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken ***I
PDF 207kWORD 114k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2011)0628 – C7-0341/2011 – COM(2012)0551 – C7-0312/2012 – 2011/0288(COD))
P7_TA(2013)0490A7-0363/2013
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0628) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0551),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0341/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttranden av den 25 april 2012(1) och den 14 november 2012(2),

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande 1/2012 av den 8 mars 2012(3),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 4 maj 2012(4),

–  med beaktande av sitt beslut av den 13 mars 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget(5),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet samt utskottet för regional utveckling (A7-0363/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådets gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008

P7_TC1-COD(2011)0288


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1306/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

GEMENSAMT UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om tvärvillkor

Rådet och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas införlivande och genomförande av direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, och att, när dessa direktiv har genomförts i samtliga medlemsstater och de förpliktelser som är direkt tillämpliga på jordbrukare har fastställts, vid tillfälle lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den här förordningen i syfte att ta med relevanta delar av dessa direktiv i systemet för tvärvillkor.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om sena betalningar som gjorts av utbetalande organ till stödmottagare (artikel 42.1)

Europeiska kommissionen förklarar att när den antar regler för minskning av ersättningen till de utbetalande organen i händelse av att betalning till stödmottagare sker efter det sista möjliga datum som fastställs i unionslagstiftningen, kommer tillämpningsområdet för de nuvarande bestämmelserna om sena betalningar inom EGFJ att upprätthållas.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om graden av genomförande (artikel 112b)

Europeiska kommissionen bekräftar att unionen i enlighet med artikel 4.2 i EU-fördraget respekterar medlemsstaternas konstitutionella strukturer och att medlemsstaterna följaktligen är ansvariga för att bestämma på vilken territoriell nivå de vill genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken, med förbehåll för att unionslagstiftningen respekteras och förblir verkningsfull. Denna princip är tillämplig på alla fyra förordningar om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 116.
(2) EUT C 11, 15.1.2013, s. 88.
(3) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(4) EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0087.


Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ***I
PDF 199kWORD 98k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – COM(2012)0553 – C7-0313/2012 – 2011/0282(COD))
P7_TA(2013)0491A7-0361/2013
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0627) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0553),

–  med beaktande av artikel 294.2 samt artiklarna 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0340/2011),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av yttrande 1/2012 från revisionsrätten av den 8 mars 2012(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 april 2012 och den 12 december 2012(2),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 4 maj 2012(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 13 mars 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget(4),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för budgetkontroll, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för regional utveckling (A7-0361/2013), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande avrådets förordning (EG) nr 1698/2005

P7_TC1-COD(2011)0282


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1305/2013.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 191, 29.6.2012, s. 116 och EUT C 44, 15.2..2013, s. 160.
(3) EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
(4) Antagna texter P7_TA(2013)0086.


Samlad marknadsordning för jordbruksprodukter ***I
PDF 208kWORD 69k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (COM(2011)0626 – C7-0339/2011 – COM(2012)0535 – C7-0310/2012 – 2011/0281(COD))
P7_TA(2013)0492A7-0366/2013
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0626) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0535),

–  med beaktande av artikel 294.2, artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0339/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrande 1/2012 från revisionsrätten av den 8 mars 2012(1),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012 och den 12 december 2012(2),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 4 maj 2012(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 13 mars 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget(4),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet och utskottet för regional utveckling (A7-0366/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande om förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007

P7_TC1-COD(2011)0281


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1308/2013.)

BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

GEMENSAMT UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN

om artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Resultat av förhandlingarna om tillämpningen av artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör en del av en övergripande kompromiss om den föreliggande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och påverkar inte respektive institutions ståndpunkt rörande omfattningen på denna eller rörande den framtida utvecklingen i denna fråga, i synnerhet eventuella nya, prejudicerande domar från Europeiska unionens domstol.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om handelsnormer (kopplat till artikel 59.1 a)

Kommissionen är väl medveten om hur känsligt det är att utvidga handelsnormer till sektorer eller produkter som för närvarande inte omfattas av dessa bestämmelser enligt förordningen om en samlad marknadsordning.

Handelsnormer bör endast gälla sektorer där det finns klara förväntningar hos konsumenterna och där det finns behov av att förbättra de ekonomiska villkoren för produktionen och saluföringen av specifika produkter, även med avseende på kvalitet, eller beakta tekniska framsteg eller behov av produktinnovation. De bör också undvika administrativa bördor, vara lätta för konsumenterna att förstå och hjälpa producenter att enkelt förmedla information om sina produkters utmärkande egenskaper och kännetecken.

Kommissionen kommer att ta hänsyn till alla välgrundade begäranden från institutioner eller representativa organisationer samt till rekommendationer från internationella organ, men innan kommissionen använder sin befogenhet att införa nya produkter eller sektorer i artikel 59.1 kommer den att vara tvungen att noga bedöma den aktuella sektorns särdrag och förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, som framför allt utvärderar konsumenternas behov, kostnaderna och den administrativa bördan för aktörerna, inklusive inverkan på den inre marknaden och den internationella handeln samt fördelarna för producenterna och slutkonsumenten.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om socker

För att sträva efter en välbalanserad marknad och en välfungerande sockerförsörjning för unionsmarknaden under den återstående tiden med sockerkvoter, kommer kommissionen att beakta behoven hos både sockerbetsodlare och rårörsockerraffinaderier i unionen vid tillämpningen av den tillfälliga marknadsstyrningsmekanismen i artikel 101da i förordningen om en samlad marknadsordning.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser

Kommissionen är medveten om hur viktigt det är att samla in och sprida tillgängliga uppgifter om prisutvecklingen i de olika stegen i livsmedelskedjan. Därför har kommissionen utvecklat ett instrument för övervakning av livsmedelspriser, som använder kombinerade uppgifter om livsmedelsprisindex vilka samlats in av de nationella statistikbyråerna. Detta instrument syftar till att sammanställa och tillgängliggöra prisutvecklingen längs med livsmedelskedjan och gör det möjligt att jämföra prisutvecklingen för relevanta jordbruksprodukter, för livsmedelsindustrier och relevanta konsumentvaror. Instrumentet förbättras ständigt och målsättningen kommer att vara att det ska täcka fler produkter i livsmedelskedjan och uppfylla jordbrukarnas och konsumenternas allmänna behov av ökad insyn i prissättningen av livsmedel. Kommissionen ska med jämna mellanrum rapportera till Europaparlamentet och rådet om verksamheten i samband med det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser och om resultaten av de studier som genomförs med hjälp av detta.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 191, 29.6.2012, s. 116 och EUT C 44, 15.2.2013, s. 158.
(3) EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
(4) Antagna texter P7_TA(2013)0085.


Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken ***I
PDF 206kWORD 43k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – COM(2012)0552 – C7-0311/2012 – 2011/0280(COD))
P7_TA(2013)0493A7-0362/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0625) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0552),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0336/2011),

–  med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet 1/2012 från revisionsrätten av den 8 mars 2012(1),

–  med beaktande av yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012 och den 12 december 2012(2),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 4 maj 2012(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 13 mars 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget(4),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för budgetkontroll, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för regional utveckling (A7‑0362/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009

P7_TC1-COD(2011)0280


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1307/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om artikel 9.2 i förordningen om direktstöd

Artikel 9.2 i förslaget till förordning om direktstöd utesluter inte att en jordbrukare kan hyra ut byggnader eller delar av byggnader till tredje part eller äga ett stall förutsatt att dessa verksamheter inte utgör jordbrukarens huvudsakliga sysselsättning.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om kopplat stöd

Kommissionen ska noggrant följa marknadsutvecklingen när det gäller jordbruksprodukter, framför allt sådana som enligt artikel 38.1 i förordningen om direktstöd inte kan komma i fråga för kopplat stöd, och kan, i händelse av en allvarlig kris på marknaden, vidta de lämpliga åtgärder som står till dess förfogande i syfte att förbättra marknadsläget.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 191, 29.6.2012, s. 116, och EUT C 44, 15.2.2013, s. 159.
(3) EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0084.


Övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling ***I
PDF 206kWORD 72k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om ändring av förordning (EU) No […][RD] vad gäller resurser och resursfördelning avseende år 2014 och om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 och förordningarna (EU) nr […] [DP], (EU) No […] [HR] och (EU) No […] [sCMO] vad gäller deras tillämpning under år 2014 (COM(2013)0226 – C7-0104/2013 – 2013/0117(COD))
P7_TA(2013)0494A7-0326/2013
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0226),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0104/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 september 2013(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 28 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetutskottet (A7-0326/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om vissa övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller resurser och resursfördelning avseende år 2014 och om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller deras tillämpning under år 2014

P7_TC1-COD(2013)0117


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1310/2013.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

KOMMISSIONENS FÖRKLARING

om landsbygdsutveckling

Kommissionen förklarar att den kommer att ha ett konstruktivt samarbete med medlemsstaterna för att utforma och anta de nya landsbygdsutvecklingsprogrammen i syfte att se till att det blir en smidig övergång till den nya programplaneringsperioden även för åtgärder som inte omfattas av artikel 1 i översgångsförordningen.

Kommissionen uppmanar de medlemsstater som kommer att utnyttja möjligheten att göra nya rättsliga åtaganden för bevattningsverksamhet, enligt artikel 1 i övergångsförordningen, att göra så i överensstämmelse med de villkor som fastställs för sådan verksamhet i artikel 46.3 i den nya landsbygdsutvecklingsförordningen för programplaneringsperioden 2014–2020.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet och om återtaganderegler för vissa medlemsstater ***I
PDF 195kWORD 40k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet och om återtaganderegler för vissa medlemsstater (COM(2013)0301 – C7-0143/2013 – 2013/0156(COD))
P7_TA(2013)0495A7-0312/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0301),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0143/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 september 2013(1)

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 11 juli 20131,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 november 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från budgetutskottet (A7-0312/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet, vad gäller återtaganderegler för vissa medlemsstater samt vad gäller regler för slutbetalningar

P7_TC1-COD(2013)0156


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1297/2013.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden ***I
PDF 195kWORD 35k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden (COM(2013)0560 – C7-0244/2013 – 2013/0271(COD))
P7_TA(2013)0496A7-0381/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0560),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0244/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2013(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 november 2013 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och budgetutskottet (A7-0381/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden

P7_TC1-COD(2013)0271


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1298/2013.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Partnerskapsavtalet om fiske mellan EG och Kiribati ***
PDF 192kWORD 35k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 november 2013 om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning enligt partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan (13331/2012 – C7-0036/2013 – 2012/0229(NLE))
P7_TA(2013)0497A7-0345/2013

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13331/2012),

–  med beaktande av utkastet till protokoll om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning enligt partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan (13333/2012),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket a, i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0036/2013),

–  med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet och yttrandena från utskottet för utveckling och budgetutskottet (A7‑0345/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet protokollen och slutsatserna från de sammanträden som hållits i den gemensamma kommitté som avses i artikel 10 i avtalet samt det fleråriga sektorsprogram som avses i artikel 3 i protokollet och de tillhörande årliga utvärderingarna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att underlätta deltagandet för parlamentets företrädare som observatörer i de sammanträden som hålls i den gemensamma kommittén. Parlamentet begär att kommissionen, under det sista året av protokollets giltighetstid och innan förhandlingar om en förlängning av det inleds, förelägger parlamentet och rådet en fullständig utvärderingsrapport om hur protokollet tillämpas, utan att införa onödiga begränsningar av tillgången till detta dokument.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inom ramen för deras respektive befogenheter omedelbart och fullständigt informera parlamentet i alla skeden av de förfaranden som avser det nya protokollet och dess förnyelse, i enlighet med artikel 13.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Kiribati.


Lokalisering av sätena för Europeiska unionens institutioner
PDF 133kWORD 67k
Europaparlamentets resolution av den 20 november 2013 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner (2012/2308(INI))
P7_TA(2013)0498A7-0350/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 232 och 341 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av protokoll nr 6 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter, som fogats till fördragen,

–  med beaktande av artiklarna 10, 14 och 48 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av sin uttalade ståndpunkt i dessa frågor, särskilt i rekommendationen av den 21 juni 1958, resolutionen av den 7 juli 1981, där man antog Zagari-betänkandet, rekommendationerna av den 13 april 2000 inför regeringskonferensen och tillhörande resolutioner, nämligen resolutionen av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(1), beslutet av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt I – Europaparlamentet(2), resolutionen av den 16 februari 2012 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet, avsnitt II – rådet, avsnitt IV – domstolen, avsnitt V – revisionsrätten, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII – Regionkommittén, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten(3), resolutionen av den 29 mars 2012 om beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2013(4) och resolutionen av den 4 juli 2012 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2013(5),

–  med beaktande av de skriftliga frågorna E-000181-2007, E-006174-2009, E-006258-2009, E-002934-2012, E-002935-2012, E-004134-2012 och E-004135-2012 till kommissionen och rådet,

–  med beaktande av generalsekreterarens rapporter från september 2002 och augusti 2013 om kostnaderna för att behålla de tre arbetsorterna,

–  med beaktande av rapporten från presidiets och budgetutskottets gemensamma arbetsgrupp om parlamentets budget för 2012,

–  med beaktande av sina verksamhetsrapporter för 1993–1999, 1999–2004, 2004–2009 och 2009–2011,

–  med beaktande av rättspraxis från Europeiska unionens domstol, särskilt målen C-230/81(6) och C-345/95(7) och de förenade målen C-237/11 och C-238/11(8),

–  med beaktande av framställning 630/2006 som gjordes av kampanjen One Seat och som över en miljon EU-medborgare ställde sig bakom,

–  med beaktande av den omröstning som hölls i kammaren den 23 oktober 2012, där en majoritet av ledamöterna (78 procent) uppmanade medlemsstaterna att ändra sin hållning i frågan om Strasbourg som parlamentets officiella säte,

–  med beaktande av artiklarna 5.3, 29, 41, 48, 74a, 201 och 202.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för framställningar (A7-0350/2013), och av följande skäl:

A.  I artikel 341 i EUF-fördraget anges att sätena för unionens institutioner ska fastställas av medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

B.  Medlemsstaterna gjorde detta i protokoll nr 6 som fogats till fördragen, där det fastslås att Bryssel ska vara säte för kommissionen, rådet (vars möten i april, juni och oktober förläggs till Luxemburg), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, att Luxemburg ska vara säte för Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, att Frankfurt ska vara säte för Europeiska Centralbanken och att Haag ska vara säte för Europol.

C.  Medlemsstaternas beslut om dessa säten fattades i ett större sammanhang, där hänsyn togs till EU:s och dess institutioners historiska utveckling och till den geografiska spridningen.

D.  Europaparlamentet har en tydlig och unik roll som den enda institution som är vald direkt av och ansvarig inför EU-medborgarna. Eftersom parlamentet är den av EU:s alla institutioner vars roll har förändrats mest, kommer betänkandet framför allt att inriktas på parlamentets säte och arbetssituation.

E.  I protokoll nr 6, som fogats till fördragen, fastslås att Europaparlamentet ska ha sitt säte i Strasbourg där de tolv månatliga plenarsammanträdena – inklusive budgetsammanträdet – ska hållas, att extra plenarsammanträden ska hållas i Bryssel, att utskotten ska sammanträda i Bryssel och att parlamentets generalsekretariat och dess enheter ska vara kvar i Luxemburg.

F.  I artiklarna 10 och 14 i EU-fördraget fastslås att EU är en representativ demokrati, att medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet och att parlamentet är jämbördig medlagstiftare med rådet.

G.  Enligt artikel 232 i EUF-fördraget får parlamentet anta sin egen arbetsordning, enligt vilken parlamentet får bestämma plenarsammanträdesperiodernas längd i enlighet med fördragen och domstolens rättspraxis.

H.  Europeiska unionens domstol har slagit fast att sätets placering inte får hindra parlamentet från att fungera väl. Domstolen har också slagit fast att det visserligen medför olägenheter och kostnader att parlamentet har flera arbetsorter, men att det krävs en fördragsändring, dvs. medlemsstaternas godkännande, för att ändra sätet eller arbetsorterna.

I.  Parlamentet har genomgått en total omvandling, från ett rådgivande organ med 78 utsedda ledamöter som – främst av praktiska skäl – delade lokaler med Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg till ett fullfjädrat direktvalt parlament som i dagsläget har 766 ledamöter och nu är jämbördig medlagstiftare med rådet.

J.  Parlamentets betydelse som lagstiftare har ökat, vilket framgår av att antalet medbeslutandeförfaranden (numera ordinarie lagstiftningsförfaranden) ökade från 165 under perioden 1993–1999 till 454 under perioden 2004–2009. De har också ökat till ett ännu högre antal under den innevarande valperioden.

K.  Parlamentets förändrade roll återspeglas även i att antalet interinstitutionella möten har ökat, från 16 000 till uppskattningsvis 40 000 mellan 2009 och 2013 (en ökning med 150 procent). Likaså har de ständiga förhandlingarna och trepartsmötena med kommissionen, rådet och enskilda medlemsstater ökat. De ingår numera i lagstiftningsprocessen och har lett till en kraftig ökning av antalet överenskommelser vid första behandlingen, från 28 procent under perioden 1999–2004 till 72 procent under perioden 2004–2009.

L.  Strukturen i parlamentets sammanträdeskalender (som fastställdes under toppmötet i Edinburgh 1992) är äldre än alla förändringar av parlamentets roll till följd av  Maastricht-, Amsterdam-, Nice- och Lissabonfördragen.

M.  Rådet och Europeiska rådet har redan koncentrerat sitt arbete till enbart Bryssel, där alla möten i Europeiska rådet hålls. Dessa möten hölls tidigare alltid i det land som innehade rådets roterande ordförandeskap.

N.  Det geografiska avståndet mellan de officiella sätena för de båda medlagstiftande organen – 435 kilometer – gör att parlamentet isoleras inte bara från rådet och kommissionen utan också från andra intressenter, till exempel icke-statliga organisationer, organisationer i det civila samhället och medlemsstaternas representationer, och från en av världens största koncentrationer av internationella journalister.

O.  Att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser leder till merkostnader som har uppskattats till någonstans mellan 156 och 204 miljoner euro(9), vilket motsvarar cirka 10 procent av parlamentets årliga budget. Samtidigt har det också en stor inverkan på miljön. Koldioxidutsläppen i samband med förflyttningarna till och från parlamentets tre arbetsorter beräknas uppgå till mellan 11 000(10) och 19 000 ton(11).

P.  Parlamentets nuvarande arbetssituation medför också extra kostnader och resor för övriga EU-institutioner, framför allt kommissionen och rådet, medlemsstaternas representationer, journalister och företrädare för det civila samhället.

Q.  78 procent av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda (i genomsnitt 3 172 varje månad) uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentets byggnader i Strasbourg används för närvarande bara 42 dagar per år (och står oanvända 89 procent av tiden), men de behöver ändå värmas upp, vara bemannade och underhållas året om.

R.  Utgifterna till följd av att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser är ett viktigt område för eventuella besparingar, särskilt i det rådande ekonomiska klimatet.

S.  Sedan sitt förslag 1958 om att placeras i närheten av rådet och kommissionen har parlamentet i flera betänkanden, förklaringar och uttalanden flera gånger uttryckt sin önskan om en mer praktisk och effektiv arbetssituation.

T.  EU:s medborgare – bland annat över en miljon medborgare som har ställt sig bakom en framställning om ett enda säte – har vid flera tillfällen uttalat sitt missnöje med den nuvarande situationen.

U.   Bestämmelser om ett parlaments rätt att självt organisera sin verksamhet hör till parlamentarismens viktigaste frågor.

V.  Utöver de frågor som behandlas i detta betänkande finns det även andra viktiga frågor som har ett direkt samband med parlamentets ställning och dess roll inom EU:s institutionsstruktur och som ännu inte har lösts på ett tillfredsställande sätt. Till dessa hör frågor om vallagstiftning, bestämmelser om en demonstrationsfri zon, immunitetsärenden och frågor med anknytning till ledamotsstadgan. Dessa frågor bör antingen behandlas inom ramen för parlamentets rätt att självt organisera sin verksamhet, som utövas i form av en allmän beslutsbefogenhet, eller åtminstone omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet som bygger på medbeslutande.

1.  Europaparlamentet anser att det, som det enda organ som direkt representerar EU‑medborgarna, bör ha rätt att bestämma över sin egen verksamhet, bland annat rätt att bestämma var och när man ska hålla sina sammanträden.

2.  Europaparlamentet stöder principen att det skulle vara mer ändamålsenligt, kostnadseffektivt och miljövänligt om det hade ett enda säte. Den månatliga flytten mellan Bryssel och Strasbourg har blivit en negativ symbol som väcker ont blod bland merparten av EU-medborgarna och skadar EU:s anseende, särskilt vid en tidpunkt då den finansiella krisen har lett till allvarliga och plågsamma utgiftsnedskärningar i medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet anser att det är helt legitimt att inleda en diskussion om sin rätt att bestämma över sin egen verksamhet, bland annat rätt att bestämma var och när man ska hålla sina sammanträden.

4.  Europaparlamentet åtar sig därför att inleda ett ordinarie fördragsändringsförfarande enligt artikel 48 i EU-fördraget i syfte att lägga fram de ändringsförslag till artikel 341 i EUF-fördraget och till protokoll 6 som är nödvändiga för att ge parlamentet beslutanderätt över sitt säte och sin interna organisation.

5.  Europaparlamentet beslutar att inte utfärda några rekommendationer om de övriga EU-institutionernas säten.

6.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att göra en beräkning av de finansiella och ekonomiska kostnader som en ändring av parlamentets säte eller arbetsorter medför. Man måste även hitta en lämplig lösning för den fortsatta användningen av parlamentets befintliga byggnader.

7.  Europaparlamentet inser att det vid alla framtida beslut som parlamentet fattar om sin verksamhet måste avsättas tillräckligt med tid för diskussion och eftertanke samt för en ordnad övergång.

8.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten, eller ett liknande oberoende organ, att tillhandahålla en omfattande analys av de budgetbesparingar som skulle kunna göras om parlamentet hade ett enda säte. Analysen bör omfatta de budgetära aspekterna och kringkostnaderna, t.ex. som besparingar gällande arbetstid och effektivitet.

9.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att senast den 1 januari 2014 låta utföra en Eurobarometerundersökning eller en liknande professionell enkätundersökning i fråga om EU-medborgarnas syn på att behålla parlamentets tre arbetsorter, med särskild hänsyn till de finansiella, miljömässiga och effektivitetsrelaterade kostnader som detta system medför.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska rådet samt till medlemsstaternas stats- och regeringschefer och parlament.

(1) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 89.
(2) EUT L 286, 17.10.2012, s. 1.
(3) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 18.
(4) EUT C 257 E, 6.9.2013, s. 104.
(5) Antagna texter, P7_TA(2012)0289.
(6) Mål C-230/81, Storhertigdömet Luxemburg mot parlamentet.
(7) Mål C-345/95, Republiken Frankrike mot parlamentet.
(8) Mål C-237/11 och C-238/11, Republiken Frankrike mot parlamentet.
(9)2002 års rapport från Europaparlamentets generalsekreterare är den senaste omfattande kostnadsberäkning som finns tillgänglig. Intervallet 169–204 miljoner euro per år, som bekräftades i 2012 års rapport från presidiets och budgetutskottets gemensamma arbetsgrupp, är beräknat utifrån att det utöver de beräknade 148 miljoner euro anslås 28,3 miljoner euro i årliga avskrivningskostnader för byggnaderna i Strasbourg, vilka måste beaktas sedan dessa byggnader inköptes. I ett svar från generalsekreteraren av den 30 augusti 2013 på uppmaningen i punkt 10 i Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2013 om riktlinjerna för budgetförfarandet 2014 beräknas merkostnaderna för sätet i Strasbourg uppgå till 103 miljoner euro, vilka tillsammans med de avskrivningskostnader och beräkningar för outnyttjad golvyta som anges i den gemensamma arbetsgruppens rapport från 2012 skulle uppgå till sammanlagt 156 miljoner euro.
(10)Meddelandet om Europaparlamentets tre arbetsorter – ekonomiska, miljömässiga och regionala följder av den geografiska uppdelningen, utarbetat av Europaparlamentets generalsekreterare den 30 augusti 2013 som svar på uppmaningen i punkt 10 i parlamentets resolution av den 6 februari 2013 om riktlinjerna för budgetförfarandet 2014.
(11) Rapporten European Parliament two-seat operation: Environmental costs, transport & energy, som utarbetades av Eco-Logica Ltd. för Verts/ALE-gruppen i november 2007.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy