Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av den begäran om upphävande av Zbigniew Ziobros immunitet, som gjorts av Republiken Polens allmänna åklagare den 24 juni 2013, i samband med ett vid en polsk domstol anhängigt brottmål (Sąd Rejonowy dla Warszawy Śródmieścia (distriktsdomstolen för stadsdelen Warszawa centrum), femte avdelningen (brottmål)) [Referensnr V K199/12] som tillkännagavs i kammaren den 9 september 2013,

—  med beaktande av utfrågningen av Zbigniew Ziobro, i enlighet med artikel 7.5 i arbetsordningen,

—  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

—  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010 samt 6 september 2011(1),

—  med beaktande av artikel 105 i Republiken Polens författning,

—  med beaktande av artiklarna 6.1 och 7 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0045/2014), och av följande skäl:

A.  Republiken Polens allmänna åklagare har begärt att den parlamentariska immuniteten för Zbigniew Ziobro, ledamot av Europaparlamentet, ska upphävas med anledning av rättsliga åtgärder som gäller ett påstått brott.

B.  Begäran från den allmänna åklagaren gäller ett brott som är föremål för enskilt åtal enligt artikel 212.1 och 212.2 i den polska strafflagen.

C.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får ledamöter av Europaparlamentet inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

D.  Enligt artikel 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöterna av Europaparlamentet på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras stat.

E.  Enligt artikel 105 i Republiken Polens författning gäller att ansvar inte får utkrävas för gärningar som en ledamot utfört inom ramen för sitt ledamotsmandat vare sig under mandatperioden eller efter mandatperiodens utgång. För sådana gärningar får endast sejmen utkräva ansvar av ledamoten. Om ledamoten har kränkt utomstående parts rättigheter får talan endast väckas mot ledamoten med sejmens medgivande.

F.  Det är parlamentets ensak att besluta om huruvida immuniteten ska upphävas eller inte i varje enskilt fall. Parlamentet kan rimligen beakta ledamotens ståndpunkt när det beslutar om huruvida ledamotens immunitet ska upphävas eller inte.(2)

G.  Det påstådda brottet har inte något direkt eller uppenbart samband med Zbigniew Ziobros utövande av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet, och utgör inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av ämbetet som ledamot av Europaparlamentet enligt vad som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

H.  Brottmålet mot Zbigniew Ziobro har inget samband med hans ställning som ledamot av Europaparlamentet.

I.  I det aktuella fallet har parlamentet inte funnit några belägg för att det rör sig om fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och exakt misstanke om att ärendet anhängiggjorts i avsikt att vålla den berörda ledamoten politisk skada.

J.  Begäran görs till följd av ett genkäromål, och i ett sådant sammanhang skulle ett beslut att inte upphäva en ledamots immunitet förhindra den andra enskilda parten från att driva sitt mål vid domstolen som del av sitt försvar.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Zbigniew Ziobros immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Polen och till Zbigniew Ziobro.

(1) Mål 101/63 av den 12 maj 1964, Albert Wagner mot Jean Fohrmann och Antoine Krier, REG 1964, svensk specialutgåva s. 203, mål 149/85 av den 10 juli 1986, Roger Wybot mot Edgar Faure m.fl., REG 1986, s. 2391, mål T-345/05 av den 15 oktober 2008, Ashley Neil Mote mot Europaparlamentet, REG 2008, s. II-2849, förenade målen C-200/07 och C-201/07 av den 21 oktober 2008 av den 19 mars 2010, Luigi Marra mot Eduardo De Gregorio och Antonio Clemente, REG 2008, s. I-7929, mål T-42/06 av den 19 mars 2010, Bruno Gollnisch mot Europaparlamentet, REG 2010, s. II-1135 och mål C-163/10 6 september 2011, brottmål mot Patriciello (ännu ej offentliggjort i rättsfallssamlingen). (2) Mål T‑345/05, Mote mot parlamentet, REG 2008, s. II‑2849, punkt 28.