Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Thailand av den 5 februari 2009(1), den 20 maj 2010(2) och den 17 februari 2011(3),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den allmänna periodiska översynen av Thailand inför FN:s råd för de mänskliga rättigheterna samt dess rekommendationer av den 5 oktober 2011,

–  med beaktande av uttalandena från talespersonen för unionens höga representant Catherine Ashton av den 26 november 2013 om den politiska situationen i Thailand, av den 13 december 2013 och den 23 januari 2014 om den senaste tidens händelser i Thailand och av den 30 januari 2014 om det förestående valet,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska unionens delegation i överenskommelse med EU:s beskickningschefer i Thailand den 2 december 2013,

–  med beaktande av de presskonferenser som hållits av talespersonen för FN:s kommissarie för de mänskliga rättigheterna den 26 december 2013 och den 14 januari 2014,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av FN:s grundläggande principer från 1990 om användning av våld och vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Demonstrationerna började i november 2013 efter det att underhuset i Thailands parlament antagit ett förslag till amnestilag, som framlagts av det ledande partiet Pheu Thai Party (PTP) och gällde olika brott som sedan 2004 begåtts av politiska ledare och statstjänstemän, bland dem premiärminister Yingluck Sinawatras bror, f.d. premiärminister Thaksin Sinawatra. Den f.d. premiärministern har levt i självpåtagen landsflykt sedan 2008 för att undvika ett tvåårigt fängelsestraff efter en fällande dom i ett mål med anknytning till korruption.

B.  Protestdemonstrationer mot förslaget till amnestilag tog sin början i Bangkok den 11 november 2013 och leddes av f.d. vice premiärminister Suthep Thausuban som är ledare för den regeringsfientliga gruppen People’s Democratic Reform Committee (PDRC). Trots att Thailands senat avvisade lagförslaget fortsatte gatuprotesterna.

C.  Den 20 november 2013 avvisade landets författningsdomstol ett förslag till författningsändring där senaten skulle omvandlas till ett fullständigt folkvalt organ och likaså en framställning från oppositionen om att PTP skulle upplösas, något som spädde på protesterna mot regeringen.

D.  Vice premiärminister Suthep Thausuban beskyllde regeringen för att sakna legitimitet och föreslog att parlamentet skulle ersättas av ett ”folkets råd”, som inte skulle tillsättas genom val och ha i uppgift att utföra politiska och institutionella reformer.

E.  Oroligheterna som varat i flera månader har krävt flera människors liv och hundratals personer har skadats, bland dem Kwanchai Praipana, som är med i ledningen för Thailands regeringsvänliga grupp. Han skottskadades den 22 januari 2014 och Suthin Tharatin, som var en ledare för Thailands regeringsfientliga rörelse, blev skjuten den 26 januari 2014.

F.  Den 21 januari 2014 utlyste premiärminister Yingluck Sinawatra sextio dygns undantagstillstånd i huvudstaden Bangkok och omgivande provinser, varvid folksamlingar på flera än fem personer på allmänna platser förbjöds och personer som misstänktes för våldshandlingar fick gripas och hållas frihetsberövade i upp till trettio dygn. Dessutom tilläts censur av nyheter som uppviglade till våldsdåd och statliga ämbetsverk och tjänstemän som medverkat vid genomförandet av dekretet beviljades immunitet mot brottsåtal.

G.  Den 24 januari 2014 fastställdes det i ett utslag från författningsdomstolen att valet fick uppskjutas till följd av oroligheterna, men regeringen beslutade att förhandsröstningen ändå skulle äga rum och den inleddes den 26 januari 2014.

H.  Den 2 februari 2014 hölls det allmänna val i Thailand och röstningen inleddes den 26 januari 2014 trots att valkommissionen till följd av de pågående oroligheterna uppmanat till att den skulle senareläggas.

I.  Det huvudsakliga oppositionspartiet, Democrat Party, tillkännagav att det inte ämnade delta i valet som utlysts till den 2 februari 2014.

J.  Den 26 januari 2014 inställdes röstningen i 83 av de 375 valkretsarna runtom i landet, på grund av att regeringsfientliga protestdeltagare blockerade tillträdet till vallokalerna så att inte valförrättningstjänstemän kunde komma fram och så att inte väljarna kunde utöva sin rösträtt.

K.  Trots det ringa valdeltagandet bekräftade premiärministern, efter ett sammanträffande med valkommissionen den 28 januari 2014, att den 2 februari 2014 skulle kvarstå som valdag.

L.  I nio provinser förrättades ingen röstning och protesterande personer sägs ha stört registreringen inför valet och blockerat röstningen i delar av Bangkok och södra delen av landet, varvid uppskattningsvis 69 av landets 375 distrikt och 8,75 miljoner väljare drabbats av störningarna.

M.  Enligt thailändsk lag kan den lagstiftande församlingen inte återuppta sin verksamhet om inte minst 95 procent (alltså 475) av de 500 mandaten blivit tillsatta och därför kommer man att bli tvungen att förrätta fyllnadsval i de drabbade områdena.

N.  Parlamentet kommer alltså inte att kunna sammankomma och någon ny regering kommer inte att kunna bildas och nu hotar det att uppkomma ett politiskt vakuum så att krisen sannolikt förlängs.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att de politiska och socioekonomiska skillnaderna urartat till våldsamma sammandrabbningar mellan regeringen och oppositionen och mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i Thailand, och uttrycker sin solidaritet med Thailands folk som lidit av oroligheterna samt med alla familjer vilkas nära och kära dödats eller skadats under de gångna månaderna.

2.  Europaparlamentet uppmanar Thailands myndigheter att fullständigt undersöka de aktuella fallen av våld som lett till att många mist livet och skadats, samt att lagföra dem som bär ansvaret.

3.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att respektera rättsstaten och rätta sig efter demokratiska principer. Parlamentet betonar att valet måste vara fritt och rättvist och fördömer de regeringsfientliga demonstranternas destruktiva beteende när de hindrat väljare att rösta den 26 januari och den 2 februari 2014.

4.  Europaparlamentet uppmanar Thailands myndigheter att slå vakt om yttrandefriheten, liksom också friheten att hålla fredliga sammankomster samt föreningsfriheten. Parlamentet vädjar till myndigheterna att omedelbart upphäva undantagstillståndet, eftersom det räcker med de nuvarande lagarna för att man ska kunna komma till rätta med den aktuella situationen.

5.  Europaparlamentet uppmanar både regeringsanhängare och regeringsfientliga demonstranter att avstå från allt politiskt våld och fortsätta verka inom Thailands demokratiska och författningsenliga ramar.

6.  Europaparlamentet uppmanar ledarna för Democrat Party att låta Thailands folkvalda parlament fullgöra sitt uppdrag.

7.  Europaparlamentet understryker det odemokratiska i förslaget från PDRC om att ett ”folkets råd” som tillsatts utan val skulle ersätta regeringen och styra landet i ända upp till två år.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen, valkommissionen och oppositionen att omedelbart inleda en konstruktiv dialog och ta initiativet till en tidsbestämd process av institutionella och politiska reformer där alla får medverka och som skulle kunna godkännas genom en nationell folkomröstning och följas av trygga, fria och rättvisa val som står öppna för alla politiska krafter.

9.  Europaparlamentet välkomnar att den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter kallat till ett samrådsmöte med intellektuella, företrädare för sociala rörelser, religiösa ledare och de fyra f.d. premiärministrarna Anand Panyarachun, Banharn Silapa-acha, Chavalit Yongchaiyudh och Chuan Leekpai, där man ska leta efter och lägga fram förslag till en lösning för att få slut på krisen.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft militären till fortsatt neutralitet och till att spela en positiv roll för att tillförsäkra en fredlig lösning på den aktuella krisen.

11.  Europaparlamentet är oroat över att offentliga förvaltningsbyggnader och tv-stationer ockuperats samt över att medierna utsatts för skrämseltaktik och att två journalister som är baserade i Phuket står åtalade för förtal.

12.  Europaparlamentet erinrar om att det i FN:s grundläggande principer om brottsbekämpande myndigheters bruk av våld och vapen föreskrivs att myndigheterna så långt som möjligt ska använda icke-våld innan våld och vapen tillgrips och att de måste vara återhållsamma och agera i proportion till brottets allvarlighetsgrad, i de fall där våld och vapen inte kan undvikas.

13.  Europaparlamentet uttalar sitt stöd till demokratin i Thailand och konstaterar samtidigt att förbindelserna mellan EU och Thailand är utmärkta och att Thailand är en källa till välstånd och stabilitet i regionen. Parlamentet understryker att ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Thailand har ingåtts och att det förpliktar de bägge parterna att på nytt bekräfta den stora vikt som de fäster vid de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att göra allt för att få slut på våldet. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att noga följa den politiska händelseutvecklingen och samordna åtgärder med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) och FN för att främja dialogen och stärka demokratin i landet.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Thailands regering och parlament, Aseans generalsekreterare och FN:s generalsekreterare.

(1) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 144. (2) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 152. (3) EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 57.