Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2158(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0091/2014

Ingivna texter :

A7-0091/2014

Debatter :

PV 25/02/2014 - 4
CRE 25/02/2014 - 4

Omröstningar :

PV 25/02/2014 - 5.20
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0129

Antagna texter
PDF 349kWORD 101k
Tisdagen den 25 februari 2014 - Strasbourg
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter
P7_TA(2014)0129A7-0091/2014
Resolution
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2014 (2013/2158(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2013 Årlig tillväxtöversikt för 2014 (COM(2013)0800) och utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som är bifogat detta,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–  med beaktande av muntlig fråga O-000122/2013 – B7-0524/2013 till kommissionen, och av parlamentets därtill relaterade resolution av den 21 november 2013 om kommissionens meddelande Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2010 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik – Del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av muntlig fråga O-000120/2012 till kommissionen, och av parlamentets därtill relaterade resolution av den 14 juni 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682) och parlamentets därtill relaterade resolution av den 26 oktober 2011(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och parlamentets därtill relaterade resolution av den 15 november 2011(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om social investeringspakt – som ett svar på krisen(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

–  med beaktande av muntlig fråga O-000057/2013 – B7-0207/2013 till kommissionen, och av parlamentets därtill relaterade resolution av den 12 juni 2013 om kommissionens meddelande Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(9),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7‑0091/2014), och av följande skäl:

A.  Ur statistisk synvinkel tog recessionen i euroområdet slut under det andra kvartalet 2013, men den årliga tillväxten i euroområdet kommer fortsatt att vara bräcklig året ut, med arbetslösheten kvar på en mycket hög nivå. Den hållbara tillväxten måste öka ytterligare för att man ska kunna tala om en långsiktig återhämtning och för att den ska få tillräcklig kraft att lösa EU:s socioekonomiska problem.

B.  Arbetslösheten i EU har nått den oroande siffran 26,6 miljoner och långtidsarbetslösheten har ökat i de flesta medlemsstater och nått sin högsta nivå någonsin i EU som helhet. Nedgången i sysselsättningen har varit kraftigare i de länder som var i en så allvarlig situation att de tvingades till omfattande budgetåtstramningar.

C.  Ungdomsarbetslösheten har nått aldrig förr skådade nivåer – i medeltal 23 procent i EU som helhet, och i vissa medlemsstater ligger arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 25 år på mer än 50 procent. Situationen på arbetsmarknaden är särskilt kritisk för unga personer, som oberoende av vilken utbildningsnivå de har, ofta hamnar i en situation med arbetslöshet, otrygga anställningar eller obetald praktik, eller utvandring som enda alternativ. År 2011 beräknades den ekonomiska förlusten på grund av att ungdomar står utanför arbetsmarknaden till 153 miljarder euro i medlemsstaterna, vilket motsvarar 1,2 procent av unionens BNP. Den stelbenta arbetsmarknadslagstiftningen i flera medlemsstater gör att det inte finns någon flexibilitet att effektivt absorbera chocker. Gällande arbetsmarknadslagstiftning kan i vissa fall i överdrivet stor utsträckning skydda dem som har arbete och missgynna inkluderingen av unga personer i arbetskraften.

D.  Den här recessionen har varit den djupaste och mest långvariga i de senaste hundra årens ekonomiska historia, men en katastrof har undvikits, och effekterna av krisen har spridits över många år, till och med årtionden. Bland dessa effekter finns det faktum att långtidsarbetslösheten fortfarande stiger, vilket kan leda till strukturell arbetslöshet. Segmenteringen av arbetsmarknaden har fortsatt att öka, hushållens genomsnittliga inkomst minskar i många medlemsstater och indikatorer visar på en trend med mer och något allvarligare former av fattigdom och social utestängning, inbegripet fattigdom bland förvärvsarbetande, under ett antal år framöver.

E.  Internationella valutafonden (IMF) påpekade nyligen att det finns utrymme för bättre och mer progressiv beskattning, vilket skulle kunna bidra till att minska ojämlikheten i EU. Beskattningen bör flyttas från arbete till andra former av hållbar skatt, i avsikt att främja tillväxten och jobbskapandet och skapa ytterligare inkomstkällor under resans gång samt stärka konsolideringarnas legitimitet.

F.  Krisens konsekvenser har lett till exempellösa och ökande skillnader i produktivitet och sysselsättning mellan EU:s centrala områden och randområden. Skillnaden i sysselsättningsgraden mellan de centrala länderna och randområdena uppgick till 10 procentenheter 2012, jämfört med endast 3,5 procentenheter 2000. Denna skillnad förväntas kulminera i år.

G.  Det är nödvändigt att fortsätta med en konsolidering av de offentliga finanserna på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt för att garantera långsiktig hållbarhet i välfärdsstaten och de offentliga finanserna.

H.  Ekonomiska förbättringar bör alltså ses som en uppmuntran till att arbeta vidare med beslutsamhet, för att betona tillväxt och sysselsättning i syfte att hålla igång reformprogrammen i avsikt att förbättra konkurrenskraften och säkerställa en varaktig återhämtning.

I.  Systemiska fel i kommissionens ekonomiska prognoser om tillväxt och arbetslöshet under senare år vittnar om att det krävs en förbättrad prognosmodell och strategi för att få slut på krisen. Takten för budgetkonsolideringen har saktat av. Jobbskapandet i euroområdet går fortfarande trögt. Enligt Eurostat ligger inflationen i euroområdet under ECB:s mål.

J.  Den demografiska utvecklingen innebär en påfrestning på de nationella budgeterna och pensionssystemen, och medellivslängden fortsätter att öka.

K.  Livslängdskoefficienten måste beaktas med sikte på pensionssystemens hållbarhet.

L.  De olika medlemsstaterna har genomfört strukturreformer av olika omfattning och i olika takt under krisen. Reformerna har varit betydligt mer krävande för länderna i unionens randområden än för de centrala länderna. Alla medlemsstater bör ha samma drivkraft och genomföra nödvändiga strukturreformer i syfte att främja en hållbar och balanserad tillväxt och skapande av sysselsättning i området.

M.  Alla medlemsstater behöver förbättra sina prestationer och sin konkurrenskraft, och de växande socio-ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna utgör för närvarande en reell utmaning för eurozonen. Det ligger i samtliga medlemsstaters intresse att snabbt och effektivt ta itu med arbetslösheten och de sociala problemen och undvika en försämring av ekonomin.

N.  Satsningarna på utbildning, forskning och innovation – som är nyckelområden när det gäller att stimulera den ekonomiska tillväxten och skapa sysselsättning – är fortfarande lägre i EU än hos dess viktigaste ekonomiska partner och konkurrenter på andra håll i världen. Produktiva investeringar på dessa områden behöv om vi ska kunna ta oss ur krisen på ett hållbart sätt.

O.  Stöd till entreprenörer bör vara en prioritering hos medlemsstaterna.

P.  Samordnade politiska åtgärder som kombinerar makroekonomiska åtgärder, strukturpolitik, sunda arbetsmarknadsinstitutioner, osegmenterade arbetsmarknader, kollektiva förhandlingar och välfinansierade välfärdssystem är nödvändiga för att lindra cykliska chocker. Ett system baserat på snabb återgång till arbetsmarknaden med medföljande åtgärder som bygger på flexicurity är också viktigt för att lindra cykliska chocker.

Q.  Fattigdomen har ökat sedan 2007, och i dag löper 24,2 procent av EU:s befolkning risk att hamna i fattigdom eller social utestängning. Utgifterna för de sociala trygghetssystemen har minskat i nästan alla medlemsstater. Kommittén för socialt skydd varnar för att allt fler människor riskerar att drabbas av inkomstfattigdom, barnfattigdom, ej uppfyllda medicinska behov, allvarlig materiell knapphet och social utestängning.

R.  EU har misslyckats med att nå nästan samtliga Europa 2020-mål, och medlemsstaternas framsteg för att nå Europa 2020-målen har varit nedslående. Åtagandena i de nationella reformprogrammen för 2013 är otillräckliga för att nå de flesta av målen på EU-nivå.

S.  Det är mycket viktigt att främja demokratisk redovisningsskyldighet, ansvarstagande och legitimitet för samtliga aktörer inom den europeiska planeringsterminen. Det är nödvändigt att parlamentet deltar i denna process. De nationella parlamenten representerar och garanterar de rättigheter som medborgarna har förvärvat och delegerat. Införandet av den europeiska planeringsterminen bör fullt ut respektera de nationella parlamentens rättigheter.

T.  Det saknas åtgärder som säkerställer att Europeiska rådet respekterar Europaparlamentets ståndpunkt innan det årligen antar de prioriteringar som kommissionen föreslår i sin årliga tillväxtöversikt.

U.  Den 20–22 januari 2014 höll parlamentet högnivåmöten med nationella parlamentariker (Europeiska parlamentsveckan) för att diskutera den årliga tillväxtöversikten för 2014, inklusive dess sysselsättningsrelaterade och sociala aspekter.

Sociala indikatorer

1.  Europaparlamentet välkomnar att utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som bifogas den årliga tillväxtöversikten i år för första gången innehåller en resultattavla om sysselsättning och sociala indikator, vilket kommer att stärka övervakningen av den sysselsättningsrelaterade och sociala utvecklingen som en del av den makroekonomiska övervakningen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att detta bör påverka de politiska riktlinjerna under den europeiska planeringsterminen för att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension, eftersom detta inte bara är önskvärt utan även nödvändigt för att kunna hantera krisen och förebygga allvarliga socioekonomiska skillnader i euroområdet och därigenom främja områdets hållbarhet. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över parlamentets begränsade roll i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar att få framsteg har gjorts av kommissionen och rådet för att stärka demokratisk granskning av riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Parlamentet anser att rådet enligt artikel 136 i EUF-fördraget på rekommendation av kommissionen, och efter omröstning med endast de ledamöter av rådet som företräder medlemsstater som har euron som valuta, kan anta bindande ekonomiska riktlinjer för länderna i euroområdet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker att en stimulansmekanism skulle stärka den bindande karaktären av samordningen av den ekonomiska politiken. Parlamentet efterlyser ett interinstitutionellt avtal för att involvera parlamentet i arbetet med att utarbeta och godkänna den årliga tillväxtöversikten och riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningen.

2.  Europaparlamentet understryker att de sociala och ekonomiska prioriteringarna som överenskommits inom ramen för Europa 2020-strategin är djupt sammanlänkade. Ekonomisk hållbarhet och makroekonomisk balans kan inte uppnås, varken på medellång eller lång sikt, utan att den sociala dimensionen av EMU främjas och skyddas. Sociala och ekonomiska aspekter av unionen är två sidor av samma mynt och har båda en nyckelroll i utvecklingen av EU.

3.  Europaparlamentet noterar emellertid att dessa indikatorer inte har gjorts bindande, till skillnad mot resultattavlan för förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att granska denna situation mot bakgrund av de allt större sociala och sysselsättningsrelaterade obalanserna i EU.

4.  Europaparlamentet beklagar att de sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer som kommissionen föreslagit är otillräckliga för att ge en helhetlig översyn över medlemsstaternas sysselsättning och sociala situation. Parlamentet ser gärna att det på resultattavlan tas med indikatorer om barnfattigdomsnivåer, tillgång till hälso- och sjukvård, hemlöshet och ett index för anständigt arbete, för att man ordentligt ska kunna bedöma den sociala situationen i medlemsstaterna. Indikatorerna bör efter konsultation med parlamentet ses över regelbundet. Det saknas åtgärder som säkerställer att Europeiska rådet respekterar Europaparlamentets ståndpunkt innan det årligen antar de prioriteringar som kommissionen föreslår i sin årliga tillväxtöversikt.

Möten mellan Eurogruppens arbetsmarknads- och socialministrar

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att Eurogruppens arbetsmarknads- och socialministrar, vid behov, håller ett möte före eurotoppmötena: Parlamentet anser att det är lika viktigt att hålla gemensamma möten för att nå en samstämmig ståndpunkt mellan EPSCO- och Ekofin-råden, för att se till att problem på arbetsmarknaden och det sociala området behandlas mer ingående under diskussionerna och beslutsfattandet inom euroområdets myndigheter och för att bidra till mötena mellan euroområdets stats- och regeringschefer.

Behovet av att åter stimulera den inhemska efterfrågan och skapa kvalitativ sysselsättning genom produktiva investeringar och ökad produktivitet

En pakt för att öka investeringarna och produktiviteten i EU

6.  Europaparlamentet påpekar att strukturreformer visserligen kan vara fruktsamma på medellång eller lång sikt, men behovet av att stimulera EU:s inhemska efterfrågan innebär att kommissionen och rådet snarast möjligt måste stärka investeringarna för att främja tillväxten och skapa kvalitativ sysselsättning på kort sikt och öka potentialen på medellång sikt. Parlamentet konstaterar att huvudmålen redan har fastställts i Europa 2020-strategin och i tillväxt- och sysselsättningspakten från juni 2012, men att det krävs ökad finansiering. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att sammanställa ett investeringspaket för att åstadkomma en väsentlig förbättring av den ekonomiska situationen på kort sikt och av läget på medlemsstaternas arbetsmarknad, såsom framhölls i parlamentets resolution av den 11 september 2013 om att angripa ungdomsarbetslösheten: möjliga utvägar(10).

7.  Europaparlamentet understryker att EU:s konkurrenskraft främst kommer att stimuleras genom produktivitetshöjande investeringar i utbildning, forskning och utveckling och kontinuerlig innovation, ytterligare digitalisering och molntjänster. Parlamentet anser att detta är de drivkrafter som skulle kunna göra EU till en attraktiv etableringsplats för internationella företag och en exportör av produkter och tjänster med stort mervärde samt erbjuda högkvalitativ sysselsättning.

8.  Europaparlamentet ser med oro på att över 20 medlemsstater har minskat utgifterna för utbildning relativt sett (räknat som procent av BNP), vilket kan stå i vägen för deras möjlighet att skapa tillväxt och konkurrenskraft, på grund av obalansen mellan efterfrågan på arbetskraft och arbetskraftens faktiska kvalifikationer. Parlamentet betonar att minskade investeringar på dessa områden gör EU mer strukturellt sårbart med tanke på det växande behovet av högutbildad arbetskraft och det faktum att en stor del av arbetskraften i många medlemsländer för närvarande är lågutbildad. Parlamentet varnar för att enligt Eurostat nästan hälften av alla barn i EU-27 med lågutbildade föräldrar löpte risk att drabbas av fattigdom år 2011, jämfört med 22 procent för barn med medelhögutbildade föräldrar och 7 procent för barn med högskoleutbildade föräldrar. De största skillnaderna fann Eurostat i Rumänien (78 % av barnen från lågutbildade hem jämfört med 2 % från högutbildade hem), Tjeckien (76 % respektive 5 %), Slovakien (77 % respektive 7 %), Bulgarien (71 % respektive 2 %) och Ungern (68 % respektive 3 %)

9.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i den årliga tillväxtöversikten för 2014 uppmanar medlemsstaterna att skydda eller främja långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och innovation, energi samt klimatåtgärder. Parlamentet anser dock att detta inte är tillräckligt för att medlemsstater vars budgetar redan är ansträngda ska kunna nå detta mål. Kommissionen uppmanas därför att upprätta en plan för att hjälpa dessa medlemsstater att göra nödvändiga produktiva investeringar, t.ex. i utbildning och forskning och utveckling, med tanke på dessa sektorers potential att skapa tillväxt och sysselsättning.

EU-fonder

10.  Europaparlamentet påpekar att i en tid av kraftiga ekonomiska begränsningar och minskad utlåningskapacitet i den privata sektorn ger EU-medlen en nödvändig hävstångseffekt som står till medlemsstaternas förfogande för att stimulera ekonomin och bidra till att nå Europa 2020-strategins tillväxt- och sysselsättningsmål.

11.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken är nödvändig för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt omfördela oanvända resurser från strukturfonderna till program för ungdomssysselsättning och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar också kommissionen att hitta särskilda lösningar för de medlemsstater med mycket hög arbetslöshet, som kommer att tvingas betala tillbaka EU-stöd på grund av problem med medfinansieringen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa principen om förhandstilldelning för de fonder som är avgörande för krisåterhämtning, såsom Europeiska socialfonden för perioden 2014–2020, samtidigt som man noggrant övervakar oönskade effekter av förhandstilldelning, exempelvis risken för automatiskt återtagande och påverkan på betalningsprofilerna för de medlemsstater som har högst arbetslöshet och som genomgår omfattande budgetkonsolidering, särskilt när det gäller program för att främja tillväxt, sysselsättning och strategiska investeringar.

13.  Europaparlamentet anser att minst 25 procent av det nationella stödet från Sammanhållningsfonden bör användas till särskilda program inom ramen för Europeiska socialfonden i medlemsstater med högst arbetslöshet och störst fattigdom.

Kvalitativ sysselsättning och skäliga löner för att öka produktiviteten

14.  Europaparlamentet efterlyser mer anpassningsbara och dynamiska arbetsmarknader som kan justeras efter ekonomiska störningar utan att det leder till uppsägningar och en överdriven justering av lönerna. Parlamentet påminner om att köpkraften hos många av EU:s arbetstagare har urholkats kraftigt, att hushållens inkomster har minskat och den inhemska efterfrågan sjunkit, vilket ytterligare har förvärrat arbetslösheten och den sociala utestängningen, särskilt i de länder som drabbats hårdast av krisen. Parlamentet påpekar att minskade arbetskostnader, vilket direkt påverkar lönerna inte kan vara den enda strategin för att återupprätta konkurrenskraften. Parlamentet noterar att man meddelandet om den årliga tillväxtöversikten för 2014 underströk att centrala länder med nödvändigt manöverutrymme skulle kunna höja lönerna som ett sätt att öka köpkraften. Parlamentet vill att rekommendationerna ska visa ambition när det gäller att främja en mer balanserad tillväxt och sysselsättningsskapande i euroområdet.

15.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sitt utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 2014 påpekar att sänkningarna av enhetsarbetskostnaderna och den återhållsamma lönepolitiken har fått effekter för prisutvecklingen, delvis på grund av höjningarna av indirekta skatter och administrerade priser.

16.  Europaparlamentet noterar att anständiga arbeten och skäliga löner inte bara är viktiga för den sociala sammanhållningen och rättvisan i samhället, utan även för att behålla en stark ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med sin respektive behörighet, föreslå åtgärder för att bekämpa ojämlikheten och garantera skäliga löner. Medlemsstaterna uppmanas att bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande genom att bedriva en arbetsmarknadspolitik som syftar till att garantera löner som går att leva på för dem som förvärvsarbetar.

17.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor driver på tillväxten på arbetsmarknaden i Europa och att man därför måste göra mer för att ta tillvara den kvinnliga arbetskraftens produktionspotential genom bättre genomförande av jämställdhetspolitiken och mer effektiv användning av EU-finansiering för detta ändamål.

18.  Europaparlamentet understryker vikten av att undersöka möjligheten att minska trycket på lönerna genom system för minimilöner, i enlighet med nationell praxis.

19.  Europaparlamentet betonar att kvalitet i arbetet är nödvändigt i en kunskapsintensiv ekonomi för att öka arbetskraftens produktivitet och främja snabb innovation på grundval av en välutbildad, flexibel och engagerad arbetskraft, samt med anständiga arbetsmiljöstandarder, en känsla av trygghet och skäliga arbetstider.

Reformer för att öka det kvalitativa arbetskraftsdeltagandet

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga fram nationella allmänna och ungdomsinriktade sysselsättningsplaner i sina nationella reformprogram för 2014. Parlamentet beklagar att ett betydande antal medlemsstater underlät att lägga fram sådana planer för 2013, trots upprepade uppmaningar från parlamentet.

21.  Europaparlamentet beklagar att rådet i sin vägledning för 2013 inte tog fasta på parlamentets begäran om att fokus bör ligga på kvalitet i arbetet. Kommissionen uppmanas att i de landsspecifika rekommendationerna grundade på den årliga tillväxtöversikten för 2014 inkludera kvalitet i arbetet, utbildning, utbildningssystem där teoretisk och praktisk utbildning varvas, tillgång till livslångt lärande, arbetstagarnas grundläggande rättigheter samt främjande av rörlighet på arbetsmarknaden och egenföretagande genom ökad säkerhet för arbetssökande.

22.  Europaparlamentet betonar att reformer på arbetsmarknaden bör inriktas på att öka arbetskraftens produktivitet och effektivitet med syftet att stimulera EU-ekonomins konkurrenskraft och möjliggöra hållbar tillväxt och skapande av sysselsättning, med full respekt för både bokstav och anda i det europeiska sociala regelverket och dess principer. Arbetsmarknadsreformer bör genomföras på ett sätt som främjar intern flexibilitet och arbetets kvalitet.

23.  Europaparlamentet anser att strukturreformer på arbetsmarknaden bör införa intern flexibilitet för att hålla sysselsättningen uppe i tider av ekonomiska svårigheter och bör garantera arbetskvalitet, trygghet vid övergången mellan anställningar, arbetslöshetsersättningssystem som grundas på aktivitetsvillkor och är knutna till en politik för återintegration på arbetsmarknaden, som utgör incitament för att arbeta samtidigt som de garanterar en tillräcklig inkomst, samt upprättandet av kontraktsbaserade arrangemang för att bekämpa en segmentering av arbetsmarknaden, som föregriper ekonomisk omstrukturering och som garanterar tillgång till livslångt lärande. Parlamentet anser att endast en balans som bygger på flexicurity kan säkerställa en konkurrenskraftig arbetsmarknad.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av aktiva, omfattande och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder i det nuvarande klimatet. Parlamentet är djupt oroat över att flera medlemsstater trots ökad arbetslöshet har minskat budgetanslagen till sådana arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd och effektivitet, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med den privata sektorn och arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell praxis lägga fram sysselsättningsplaner med specifika åtgärder för jobbskapande, särskilt för de sektorer där kommissionen har fastställt att det finns en hög potential, framför allt inom hälso- och sjukvård och social omsorg, en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och IKT-sektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att via dessa sysselsättningsplaner skapa sysselsättningsmöjligheter för i synnerhet långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa, kvinnor och andra prioriterade grupper som har drabbats särskilt hårt av krisen, såsom invandrare och personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av Erasmus+ och det betydelsefulla bidraget från EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott för att förbättra situationen på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av ett stärkt samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar för att utveckla och genomföra europeiska breda evidensbaserade system för ”benchlearning” och för att genomföra europeiska arbetsmarknadsinitiativ.

Ungdomsarbetslöshet

28.  Europaparlamentet är djupt oroat över att ungdomsarbetslösheten fortfarande är mycket hög. Parlamentet konstaterar att arbetslösa ungdomar befinner sig i en särskilt oroväckande situation. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att snarast vidta åtgärder för att få in unga människor på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärder som länge har varit beslutade eller nytillkomna åtgärder, i avsikt att bekämpa ungdomsarbetslösheten och minska antalet unga som varken arbetar eller deltar i en utbildning och då beakta de kvalitativa aspekterna av anständigt arbete med full respekt för grundläggande arbetsnormer.

29.  Europaparlamentet välkomnar att rådet har antagit ungdomsgarantin och att 6 miljarder euro har öronmärkts för sysselsättningsinitiativet för unga i nästa fleråriga budgetram. Medlemsstaterna uppmanas att omgående införa ungdomsgarantiprogram och använda de tillgängliga resurserna på ett effektivt sätt samt koncentrera insatserna på de mest utsatta. Parlamentet är dock oroat över att vissa regeringar inte har tillgängliggjort den nödvändiga finansieringen för att detta ska kunna ske. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att introducera ett adekvat system för att övervaka effektiviteten hos genomförda åtgärder och finansiella resurser som anslagits.

30.  Europaparlamentet välkomnar att ovannämnda medel kan användas under de två första åren av den kommande budgetramen. Parlamentet påminner om att detta belopp dock är helt otillräckligt för att varaktigt ta itu med ungdomsarbetslösheten och att det endast bör utgöra ett första delbelopp. Parlamentet framhåller att ILO har räknat ut att det enbart i euroområdet behövs totalt 21 miljarder euro för att genomföra ett verkningsfullt program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, i jämförelse med den förlust för ekonomin som det innebär att ungdomar står utanför arbetsmarknaden, en förlust som 2011 uppskattades till 153 miljarder euro i medlemsstaterna eller 1,2 procent av unionens BNP. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ungdomsgarantin och öka den tillgängliga budgeten i den utlovade halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att även de medlemsstater som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott har tillräckligt finanspolitiskt utrymme för att genomföra ungdomsgarantin.

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett ramverk för praktikplatser i syfte att öka anställningsmöjligheterna och förbättra arbetsvillkoren för unga människor. Parlamentet noterar dock att adekvata lönenivåer inte begärs. Kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska arbetsmarknadsparterna uppmanas att genomföra alliansen för lärlingsutbildning på ett ambitiöst sätt.

Arbetskraftens rörlighet

33.  Europaparlamentet anser, med tanke på den stora mängden arbetstagare, särskilt unga arbetstagare, som nu lämnar sina hemländer för att söka sig till andra länder i EU i hopp om att hitta ett arbete, att det är viktigt att vidta lämpliga åtgärder. För att garantera överföring av förvärvade pensionsrättigheter och fortsatt arbetslöshetsunderstöd för en period på minst tre månader under det att personen i fråga söker arbete i en annan medlemsstat, ses EU-lagstiftningen för närvarande över. En överenskommelse har nåtts mellan rådet och parlamentet om överföring av förvärvade kompletterande pensionsrättigheter över gränserna.

34.  Europaparlamentet betonar betydelsen av de system där utbildning varvas med praktik som tillämpas i vissa medlemsstater. Parlamentet anser att sådana system kan införas i många fler medlemsstater, med hänsyn till nationella förhållanden.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att bygga vidare på Eures, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, genom att intensifiera och bredda dess verksamhet och särskilt främja ungdomars rörlighet. Parlamentet framhåller att en särskild strategi för detta bör utarbetas i samarbete med medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar emellertid att rörligheten även i fortsättningen måste vara frivillig och att den inte får leda till minskade insatser att skapa arbetstillfällen och praktikplatser på plats för att inte förvärra problemet med kompetensflykt, vilket redan har skett i de medlemsstater som drabbats värst av krisen.

Rättvisare skattesystem

36.  Europaparlamentet noterar att inkomstskillnaderna växer inom och mellan medlemsstaterna, särskilt i EU:s södra delar och i randområdena. Parlamentet noterar även att krisen i många länder har intensifierat långsiktiga trender mot lönepolarisering och segmentering av arbetsmarknaden.

37.  Europaparlamentet noterar att IMF nyligen påpekade att det finns utrymme för bättre och mer progressiv beskattning, vilket skulle kunna bidra till att minska ojämlikheten i EU. Parlamentet framhåller behovet av att flytta beskattningen från arbete till andra former av hållbar skatt för att främja tillväxten och jobbskapandet och skapa ytterligare inkomstkällor under resans gång, i syfte att stärka konsolideringarnas legitimitet.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta åtgärder som leder till skapande av sysselsättning, såsom reformer av skatten på arbete som skapar incitament för nyanställningar, stöd till frivillig verksamhet som egenföretagare och främjande av handeln inom strategiska sektorer.

39.  Europaparlamentet noterar vikten av att sänka skatten på arbete, i synnerhet genom målinriktade, tillfälligt sänkta sociala avgifter eller subventionssystem för nyanställda, särskilt unga personer, lågavlönade, lågutbildade, långtidsarbetslösa och andra utsatta, grupper, och samtidigt se till att de offentliga pensionssystemen är långsiktigt hållbara.

40.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att vidta effektiva åtgärder för att bekämpa svartarbete, falskt egenföretagande, skattebedrägeri och skatteundandragande, särskilt i den nuvarande situationen med budgetkonsolidering, för att skydda arbetstagare och inkomster och för att allmänheten ska fortsätta att lita på att skattesystemen är rättvisa och fungerar.

Sociala trender och de sociala trygghetssystemens hållbarhet

Behovet av att minska fattigdomen och den sociala utestängningen

41.  Europaparlamentet ser med oro på den ökande fattigdomen i samtliga åldersgrupper. Parlamentet konstaterar att fattigdom och social utestängning bland personer i åldern 18–64 år har ökat stort i två tredjedelar av medlemsstaterna på senare år, främst som ett resultat av det ökade antalet hushåll som omfattar arbetslösa personer eller personer som bara arbetar till viss del och den ökade fattigdomen bland förvärvsarbetande. Vidare konstateras att risken att hamna i fattigdom och social utestängning 2012 var mycket högre (48,8 procent) för medborgare från tredjeländer (i åldersgruppen 18–64 år) än för EU-medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast vidta åtgärder för att nå Europa 2020-strategins mål vad gäller fattigdom och social utestängning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart vidta åtgärder för att bekämpa barnfattigdomen med tanke på att år 2011 riskerade 27 procent av barnen under 18 år att drabbas av fattigdom och social utestängning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda rekommendationer till i synnerhet de medlemsstater där den större andelen av dessa barn under 18 år som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning finns.

42.  Europaparlamentet välkomnar erkännandet i den årliga tillväxtöversikten för 2014 om att det finns ett behov att bekämpa krisens sociala följdverkningar och garantera de sociala trygghetssystemens ekonomiska hållbarhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de sociala skyddsnäten, se till att välfärdssystemen fungerar på ett effektivt sätt och investera i förebyggande åtgärder.

43.  Europaparlamentet välkomnar fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilken kommer att hjälpa dem som drabbats hårdast av fattigdomen att få sina basbehov tillgodosedda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda medlen på lämpligt sätt och att ge dem till dem som har det sämst ställt.

Hållbara pensioner

44.  Europaparlamentet noterar förslaget om landsspecifika rekommendationer till ett flertal medlemsstater avseende pensionsreformer. Parlamentet beklagar emellertid djupt att kommissionens rekommendationer har utformats utan hänsyn till de rekommendationer som parlamentet har gett i sina betänkanden om grönboken och vitboken om pensioner. Parlamentet framhåller att pensionsreformerna kräver nationell politisk och social sammanhållning och bara kan bli framgångsrika om de framförhandlas tillsammans med arbetsmarknadens parter.

45.  Europaparlamentet understryker att de nödvändiga genomgripande reformerna av medlemsstaternas pensionssystem bör utformas, formuleras och antas på så sätt att man kan säkerställa att de blir hållbara samtidigt som pensionernas tillräcklighet inte äventyras, helt i överensstämmelse med Europa 2020-strategins ekonomiska och sociala prioriteringar.

46.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att vidta alla reformer som krävs för att garantera pensionssystemens hållbarhet. För att man framgångsrikt ska kunna höja den faktiska pensionsåldern måste reformer av pensionssystemen åtföljas av åtgärder för att begränsa tillgången till förtidspension och andra möjligheter till tidigt utträde från arbetsmarknaden, utveckla sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garantera tillgång till livslångt lärande, införa en förmånlig skattepolitik som ger incitament att arbeta längre samt stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet understryker den allt större påfrestning som den demografiska utvecklingen innebär för de nationella budgeterna och pensionssystemen när de första årskullarna från den så kallade baby-boom generationen nu går i pension. Parlamentet noterar att medlemsstaterna uppvisar olika resultat och ambitionsnivåer när det gäller att formulera och genomföra strukturreformer för att öka sysselsättningen, fasa ut system för förtidspensionering och utvärdera, på medlemsstatsnivå och tillsammans med arbetsmarknadens parter, behovet av att fastställa en hållbar lagstadgad och faktisk pensionsålder som är i linje med den ökade medellivslängden. Parlamentet framhåller att de medlemsstater som inte genomför successiva reformer i dag kanske i ett senare skede inser att de måste genomföra chockartade reformer som får betydande sociala konsekvenser.

47.  Europaparlamentet är oroat över risken för att en generation unga EU-invånare som för närvarande är arbetslösa eller befinner sig i en situation med osäkra arbetsvillkor får en otillräcklig pension, och att deras pensionsålder kommer att höjas upprepade gånger samtidigt som perioderna för beräkning av pension förlängs allt mer.

Europeiska sociala stabilisatorer

48.  Europaparlamentet noterar att socialpolitiken, särskilt arbetslöshetsersättning, minimiinkomststöd och progressiva skatter, till en början hjälpte till att mildra recessionen och att stabilisera arbetsmarknaderna och konsumtionsnivån. Parlamentet betonar emellertid att dessa nödvändiga ekonomiska och sociala stabilisatorers kapacitet på ett oroväckande sätt har minskats i de medlemsstater där sådana stabilisatorer behövs allra mest. Parlamentet noterar vidare att hushållens inkomster och den inhemska efterfrågan till följd av detta har skyddats i mindre utsträckning än tidigare.

49.  Europaparlamentet anser att om ett bonussystem införs kommer det att skapa en situation som alla berörda parter vinner på.

50.  Europaparlamentet betonar att sociala åtgärder och standarder i vissa fall har använts som justerande faktorer på grund av budgetkonsolideringskrav. Kommissionen uppmanas att granska vilka följder dessa processer har på den nationella välfärden och ländernas invånare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra de sociala trygghetssystemens tillräcklighet och effektivitet, samt att se till att dessa fortsätter att vara en buffert mot fattigdom och social utestängning.

51.  Europaparlamentet understryker att kommissionen måste inse vikten av anhörigvårdare – både för vårdsektorn och ekonomin samt hela samhället. Deras intressen beaktas sällan i den politik som likväl påverkar dem på ett konsekvent och övergripande sätt.

52.  Europaparlamentet anser att EU-medel skulle kunna användas för kapacitetsuppbyggnaden av anhörigvårdare för att ge dem stöd (t.ex. känslomässigt stöd, utbyten och information) och för att föra deras talan. EU-medel skulle också kunna främja utbyte av information, forskning och nätverkande. Lagstiftningsåtgärder skulle också kunna undersökas – som respekterar både den nationella behörigheten och solidaritetsprincipen – t.ex. ett direktiv om ledighet för vård av anhörig.

53.  Europaparlamentet betonar att de demografiska förändringarna kommer att skapa ett kommande behov av kvalificerade vårdare, samt vikten av att säkerställa utbildning för framtida vårdare för att förhindra att hela vårdsystemet och det sociala trygghetssystemet kollapsar. Parlamentet anser även att det är viktigt att ge maximalt stöd till anhörigvårdare (i synnerhet informella vårdare) vars insatser måste få ett erkännande.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av hospice och palliativa vårdtjänster inom långvården. Parlamentet påpekar att den mångprofessionella sammansättningen, flexibiliteten och samarbetet med andra yrkessektorer gör att vårdare och brukare av mobila palliativa team har potential att överbrygga kritiska klyftor i långvården.

Behovet av att stärka den demokratiska legitimiteten och den sociala dialogen

55.  Europaparlamentet betonar att alla arbetsmarknadsreformer bör grundas på en förbättrad samordning av den sociala dialogen.

56.  Europaparlamentet betonar att trojkan har konstaterat att ett högkvalitativt deltagande från arbetsmarknadsparternas sida och en stark social dialog, även på nationell nivå, är nödvändiga för att reformer ska lyckas, och att i reformer i EMU-länderna i synnerhet bör den roll som arbetsmarknadens parter har i den nya ekonomiska styrningsprocessen stärkas, särskilt inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om stärkt deltagande från arbetsmarknadens parter i arbetet med den europeiska planeringsterminen, bl.a. inom ramen för kommittén för den sociala dialogen, innan den årliga tillväxtöversikten antas.

57.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och medlemsstaterna att se till att nationella och regionala parlament, arbetsmarknadens parter, myndigheter och det civila samhället är djupt engagerade i genomförandet och övervakningen av de politiska riktlinjerna i Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrprocessen, för att garantera ansvarstagande. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på ett effektivare sätt integrera övervakning och utvärdering av sysselsättningen samt sociala och utbildningsrelaterade mål i Europa 2020-strategin, inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2014.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0447.
(2) Antagna texter, P7_TA(2013)0515.
(3) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 116.
(4) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 81.
(5) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 87.
(6) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(7) Antagna texter, P7_TA(2012)0419.
(8) Antagna texter, P7_TA(2013)0266.
(9) Antagna texter, P7_TA(2013)0036.
(10) Antagna texter, P7_TA(2013)0365.


BILAGA TILL RESOLUTIONEN:

SÄRSKILDA REKOMMENDATIONER SOM EUROPEISKA RÅDET SKA ANTA I SINA POLITISKA RIKTLINJER

Rekommendation 1: om sociala indikatorer

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet välkomnar att utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som bifogas den årliga tillväxtöversikten i år för första gången innehåller en resultattavla om sysselsättning och sociala indikator, vilket kommer att stärka övervakningen av den sysselsättningsrelaterade och sociala utvecklingen som en del av den makroekonomiska övervakningen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att detta bör påverka de politiska riktlinjerna under den europeiska planeringsterminen för att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension, vilket inte bara är önskvärt utan även nödvändigt om man ska kunna hantera krisen och förebygga allvarliga socioekonomiska skillnader i euroområdet och därigenom främja områdets hållbarhet.

Parlamentet uttrycker sin djupa oro över parlamentets begränsade roll i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar att få framsteg har gjorts av kommissionen och rådet för att stärka demokratisk granskning av riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Europaparlamentet anser att rådet enligt artikel 136 i EUF-fördraget på rekommendation av kommissionen, och efter omröstning med endast de ledamöter av rådet som företräder medlemsstater som har euron som valuta, kan anta bindande ekonomiska riktlinjer för länderna i euroområdet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker att en stimulansmekanism skulle stärka den bindande karaktären av samordningen av den ekonomiska politiken. Parlamentet efterlyser ett interinstitutionellt avtal för att involvera parlamentet i arbetet med att utarbeta och godkänna den årliga tillväxtöversikten och riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningen.

Europaparlamentet noterar emellertid att dessa indikatorer inte har gjorts bindande, till skillnad mot resultattavlan för förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att granska denna situation mot bakgrund av de allt större sociala och sysselsättningsrelaterade obalanserna i EU.

Europaparlamentet beklagar att de sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer som kommissionen föreslagit är otillräckliga för att ge en tillräcklig översyn över medlemsstaternas sysselsättning och sociala situation. Europaparlamentet ser gärna att det på resultattavlan tas med indikatorer om barnfattigdomsnivåer, tillgång till hälso- och sjukvård, hemlöshet och ett index för anständigt arbete, för att man ordentligt ska kunna bedöma den sociala situationen i Europa. Indikatorerna bör efter konsultation med parlamentet uppdateras regelbundet. Det saknas åtgärder som säkerställer att Europarådet respekterar Europaparlamentets ställning innan det årligen antar prioriteringarna som kommissionen föreslår i sin årliga tillväxtöversikt.

Rekommendation 2: Arbetsmarknads- och socialministrarnas roll i Eurogruppen

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet betonar vikten av att Eurogruppens arbetsmarknads- och socialministrar, vid behov, håller ett möte före eurotoppmötena; Parlamentet anser att det är lika viktigt att hålla gemensamma möten för att nå en samstämmig ståndpunkt mellan EPSCO- och Ekofin-råden, för att se till att problem på arbetsmarknaden och det sociala området behandlas mer ingående under diskussionerna och beslutsfattandet inom euroområdets myndigheter i syfte att bidra till mötena mellan euroområdets stats- och regeringschefer.

Rekommendation 3: En pakt för att öka investeringarna och produktiviteten i EU

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet påpekar att strukturreformer visserligen kan vara fruktsamma på medellång eller lång sikt, men behovet av att stimulera EU:s inhemska efterfrågan innebär att kommissionen och rådet snarast möjligt måste främja investeringar för att främja tillväxten och skapa kvalitativ sysselsättning på kort sikt och öka potentialen på medellång sikt. Parlamentet konstaterar att huvudmålen redan har fastställts i Europa 2020-strategin och i tillväxt- och sysselsättningspakten från juni 2012, men att det krävs ökad finansiering. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att sammanställa ett investeringspaket som uppgår till 2 procent av unionens BNP för att åstadkomma en väsentlig förbättring av den ekonomiska situationen på kort sikt och av läget på medlemsstaternas arbetsmarknad, såsom framhölls i parlamentets resolution av den 11 september 2013 om att angripa ungdomsarbetslösheten: möjliga utvägar. (2013/2045(INI))

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i den årliga tillväxtöversikten för 2014 uppmanar medlemsstaterna att skydda eller främja långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och innovation, energi samt klimatåtgärder. Parlamentet anser dock att detta inte är tillräckligt för att medlemsstater vars budgetar redan är ansträngda ska kunna nå detta mål.

Kommissionen uppmanas därför att upprätta en plan för att hjälpa dessa medlemsstater att göra nödvändiga produktiva investeringar, t.ex. i utbildning och forskning och utveckling, med tanke på dessa sektorers potential att skapa tillväxt och sysselsättning.

Rekommendation 4: Kvalitativ sysselsättning och skäliga löner för att öka produktiviteten

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Enhetsarbetskostnader, produktionskostnader och vinstmarginaler

Europaparlamentet efterlyser mer anpassningsbara och dynamiska arbetsmarknader som kan justeras efter ekonomiska störningar utan att det leder till uppsägningar och en överdriven justering av lönerna. Parlamentet påminner om att köpkraften hos många av EU:s arbetstagare har urholkats kraftigt, att hushållens inkomster har minskat och den inhemska efterfrågan sjunkit, vilket ytterligare har förvärrat arbetslösheten och den sociala utestängningen, särskilt i de länder som drabbats hårdast av krisen. Parlamentet påpekar att minskade arbetskostnader, vilket direkt påverkar lönerna inte kan vara den enda strategin för att återupprätta konkurrenskraften. Parlamentet noterar att man meddelandet om den årliga tillväxtöversikten för 2014 underströk att centrala länder med nödvändigt manöverutrymme skulle kunna höja lönerna som ett sätt att öka köpkraften. Parlamentet vill att rekommendationerna ska visa ambition när det gäller att främja en mer balanserad tillväxt och sysselsättningsskapande i euroområdet.

Löner och skälig ersättning

Kommissionen bör föreslå åtgärder för att åtgärda orättvisor och garantera skälig ersättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande genom att bedriva en arbetsmarknadspolitik som syftar till att garantera löner som går att leva på för dem som förvärvsarbetar, vilket även är viktigt för att bevara en stark ekonomi.

Kvalitativa arbetstillfällen

Parlamentet rekommenderar att större tonvikt läggs vid kvalitativ sysselsättning i kommissionens strategi 2014 om företagens sociala ansvar, vilket krävs i en kunskapsintensiv ekonomi för att främja en hög arbetskraftsproduktivitet och snabb innovation genom skicklig, flexibel och engagerad arbetskraft, med skäliga standarder för hälsa och säkerhet, ett säkerhetstänk och skäliga arbetstider. De politiska riktlinjerna bör särskilt fokusera på arbetstagarnas tillgång till en grundläggande uppsättning rättigheter, i enlighet med fördragen, och utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas lagstiftning.

Förekomsten och skapandet av osäkra arbetsvillkor och falskt egenföretagande måste bekämpas och man måste se till att människor med tillfälliga kontrakt eller deltidskontrakt eller som är egenföretagare har tillräckligt socialt skydd och tillgång till utbildning.

Man måste se till att direktivet om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet faktiskt genomförs.

Rekommendation 5: Reformer för att öka det kvalitativa arbetskraftsdeltagandet

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Nationella allmänna planer och planer för ungdomssysselsättning

Kommissionen bör som ett obligatoriskt inslag lägga fram nationella genusplaner och planer för ungdomssysselsättning i sin strategi 2014 om företagens sociala ansvar.

Kommissionen bör i de landsspecifika rekommendationerna i den årliga tillväxtöversikten 2014 inkludera kvalitativ sysselsättning, vidareutbildning och tillgång till livslångt lärande, centrala arbetstagarrättigheter samt stöd för rörlighet på arbetsmarknaden och egenföretagande.

Arbetsmarknadsreformer och aktiva arbetsmarknadsåtgärder

Reformer på arbetsmarknaden bör inriktas på att öka arbetskraftens produktivitet och effektivitet med syftet att förbättra EU-ekonomins konkurrenskraft och möjliggöra hållbar tillväxt och skapande av sysselsättning, med full respekt för både bokstav och anda i det europeiska sociala regelverket och dess principer. Arbetsmarknadsreformer bör genomföras på ett sätt som främjar arbetets kvalitet.

Strukturreformer på arbetsmarknaden bör införa intern flexibilitet för att hålla sysselsättningen uppe i tider av ekonomiska svårigheter och som garanterar arbetskvalitet, trygghet vid övergången mellan anställningar, arbetslöshetsersättningssystem som är baserade på aktivitetsvillkor och är knutna till en politik för återintegration på arbetsmarknaden, som utgör incitament för att arbeta samtidigt som de garanterar en skälig inkomst, kontraktsbaserade arrangemang för att bekämpa en segmentering av arbetsmarknaden, som föregriper ekonomisk omstrukturering och som garanterar tillgång till livslångt lärande.

Åtgärder för att rätta till den dåliga kompetensmatchningen

Kompetensbehoven i specifika sektorer och/eller regioner måste övervakas bättre och den dåliga kompetensmatchningen måste åtgärdas så snabbt som möjligt.

Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta vid utarbetandet av kompetenskartan för EU för att förmedla en totalbild av den kompetens som behövs i EU.

Samarbetet och synergierna mellan utbildningssektorn och företagen måste främjas för att man ska kunna förutsäga vilken kompetens som behövs och anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens behov med målet att förse arbetskraften med den kompetens som behövs och underlätta övergången från utbildning till arbete. Utbildningssystem där utbildning varvas med praktik bör i detta sammanhang få en central betydelse.

Tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper måste främjas, inte enbart genom formellt lärande, utan även genom utvecklingen av icke-formellt och informellt lärande.

Ett valideringssystem bör införas för icke-formellt och informellt lärande senast 2015, som är kopplat till den europeiska referensramen för kvalifikationer.

Ungdomsarbetslöshet

Parlamentet efterlyser en europeisk pakt för ungdomars sysselsättning, som leder till att de åtgärder som länge har varit beslutade verkligen genomförs och som innebär nya medel och åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, för att minska antalet unga som varken arbetar eller deltar i en utbildning, och därvid beaktar de kvalitativa aspekterna av anständigt arbete med full respekt för grundläggande arbetsnormer.

Medlemsstaterna bör omgående införa ungdomsgarantisystem och använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt samt koncentrera insatserna på de mest utsatta.

Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ungdomsgarantin för att utöka den tillgängliga budgeten vid den utlovade översynen av den fleråriga budgetramen.

Kommissionen bör föreslå en kvalitetsram för praktikplatser, som bland annat innehåller kriterier för utbildningsmål och rimligt arbete. Kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska arbetsmarknadsparterna uppmanas att genomföra alliansen för lärlingsutbildning på ett ambitiöst sätt.

Äldre arbetstagare och långtidsarbetslösa

Medlemsstaterna bör skapa sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garantera tillgång till livslångt lärande, införa skattefördelar som skapar incitament för dem som arbetar längre och stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande.

De långtidsarbetslösa bör stödjas genom skapandet av arbetstillfällen och integrerade satsningar för aktiv inkludering, inklusive positiva aktivitetsincitament, såsom personlig vägledning och program ”från bidrag till arbete”, adekvata välfärdssystem och tillgång till kvalitativa tjänster som kan hjälpa dem att återknyta kontakterna med arbetsmarknaden och hitta arbeten av god kvalitet.

Kvinnor

Kommissionen bör lägga större tonvikt vid att i betydande grad öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, vilket är nyckeln för att nå det övergripande målet för sysselsättningskvoten i Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser åtgärder, t.ex. vård- och barnomsorgstjänster till rimligt pris, adekvata system för föräldraledighet för både män och kvinnor samt flexibilitet i val av arbetstid och arbetsplats.

Medlemsstaterna bör respektera och främja jämställdhet mellan könen som en del av sin nationella politik och i sina nationella reformprogram.

Andra prioriterade grupper

Medlemsstaterna bör i sina nationella reformprogram ta med de centrala åtgärder för sysselsättning och social integration som antogs genom den europeiska strategin för personer med funktionshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att dessa åtgärder ska ingå i dess landsvisa rekommendationer 2014.

Parlamentet uppmanar till att minoritetsrelaterade frågor tas med i prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten 2014 eftersom minoriteternas deltagande på arbetsmarknaden är nyckeln för att nå det övergripande målet för sysselsättningskvoten i Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att åtgärda det låga arbetsmarknadsdeltagandet bland minoriteter (t.ex. romer).

Rekommendation 6: Åtgärder för att öka den frivilliga arbetskraftsrörligheten

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet anser, med tanke på den stora mängden arbetstagare, särskilt unga arbetstagare, som lämnar sina hemländer för att söka sig till andra länder i EU i hopp om att hitta ett arbete, att det är viktigt att vidta lämpliga åtgärder. För att garantera överföring av förvärvade pensionsrättigheter och fortsatt arbetslöshetsunderstöd för en period på minst tre månader under det att personen i fråga söker arbete i en annan medlemsstat, ses EU-lagstiftningen för närvarande över. En överenskommelse har nåtts mellan rådet och parlamentet om överföring av förvärvade kompletterande pensionsrättigheter över gränserna.

Rekommendation 7: Ett rättvisare beskattningssystem

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet noterar att IMF nyligen påpekade att det finns utrymme för bättre och mer progressiv beskattning, vilket skulle kunna bidra till att minska ojämlikheten i EU. Parlamentet framhåller behovet av att flytta beskattningen från arbete till andra former av hållbar skatt för att främja tillväxten och jobbskapandet och skapa ytterligare inkomstkällor under resans gång, i syfte att stärka konsolideringarnas legitimitet.

Rekommendation 8: Minskad fattigdom och social utestängning

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Medlemsstaterna bör stärka skyddsnäten och se till att välfärdssystemen liksom investeringar i förebyggande åtgärder är effektiva.

Kommissionen uppmanas enträget att ta hänsyn till hur de ekonomiska anpassningsprogrammen påverkar arbetet med att uppfylla Europa 2020-strategins huvudmål i de medlemsstater som har ekonomiska problem, och att godta modifieringar som syftar till att få anpassningsprogrammen att överensstämma med målen i Europa 2020-strategin.

Rekommendation 9: Hållbara pensioner

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att vidta alla reformer som krävs för att garantera pensionssystemens hållbarhet. För att man framgångsrikt ska kunna höja den faktiska pensionsåldern måste reformeringar av pensionssystemen åtföljas av åtgärder för att begränsa tillgången till förtidspension och andra möjligheter till tidigt utträde från arbetsmarknaden, utveckla sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garantera tillgång till livslångt lärande, införa skattefördelar som skapar incitament för dem som arbetar längre samt stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande.

Europaparlamentet understryker den allt större påfrestning som den demografiska utvecklingen innebär för de nationella budgeterna och pensionssystemen när den första gruppen från den så kallade baby-boom generationen nu går i pension. Parlamentet noterar att medlemsstaterna uppvisar olika resultat och ambitionsnivåer när det gäller att formulera och genomföra strukturreformer för att öka sysselsättningen, fasa ut system för förtidspensionering och utvärdera, på medlemsstatsnivå och tillsammans med arbetsmarknadens parter, behovet av att fastställa en hållbar lagstadgad och faktisk pensionsålder som är anpassad till en ökad medellivslängd. Parlamentet framhåller att de medlemsstater som inte genomför successiva reformer i dag kanske i ett senare skede inser att de måste genomföra chockartade reformer som får betydande sociala konsekvenser.

Rekommendation 10: Europeiska sociala stabilisatorer

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Europaparlamentet noterar att socialpolitiken, särskilt arbetslöshetsersättning, minimiinkomststöd och progressiva skatter, till en början hjälpte till att mildra recessionen och att stabilisera arbetsmarknaderna och konsumtionsnivån. Parlamentet betonar emellertid att dessa nödvändiga ekonomiska och sociala stabilisatorers kapacitet på ett oroväckande sätt har minskats i de medlemsstater där sådana stabilisatorer behövs allra mest. Parlamentet noterar vidare att hushållens inkomster och den inhemska efterfrågan till följd av detta har skyddats i mindre utsträckning än tidigare.

Europaparlamentet betonar att sociala åtgärder och standarder i vissa fall har använts som justerande faktorer på grund av budgetkonsolideringskrav. Kommissionen uppmanas att granska vilka följder dessa processer har på den nationella välfärden och ländernas invånare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra anpassningen och effekterna av de sociala trygghetssystemen, samt att se till att dessa fortsätter att verka som en buffert mot fattigdom och social utestängning.

Rekommendation 11: Behovet av en stärkt demokratisk legitimitet och social dialog

Europaparlamentet anser att de årliga politiska riktlinjer som ska fastställas av Europeiska rådet utifrån den årliga tillväxtöversikten bör ha följande mål:

Alla arbetsmarknadsreformer bör grundas på en stärkt samordning av den sociala dialogen.

Det är nödvändigt att stärka det högkvalitativa deltagandet av arbetsmarknadens parter och upprätthålla en stärkt social dialog även på nationell nivå för att reformer ska lyckas, särskilt reformer av EMU och arbetsmarknadens parters roll i den nya ekonomiska styrningen, särskilt i den europeiska planeringsterminen.

Man bör införa kommissionens förslag om ett stärkt deltagande av arbetsmarknadens parter i arbetet med den europeiska planeringsterminen, bl.a. inom ramen för kommittén för den sociala dialogen, innan den årliga tillväxtöversikten antas.

Europeiska rådet och medlemsstaterna bör se till att nationella och regionala parlament, arbetsmarknadens parter, myndigheter och det civila samhället är djupt engagerade i genomförandet och övervakningen av de politiska riktlinjerna i Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrprocessen, för att garantera ansvarstagande.

Europeiska rådet och kommissionen bör på ett effektivare sätt integrera övervakning och utvärdering av sysselsättningen samt sociala och utbildningsrelaterade mål i Europa 2020-strategin, inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2014.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy