Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/0120A(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0093/2014

Ingivna texter :

A7-0093/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/02/2014 - 7.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0141

Antagna texter
PDF 239kWORD 66k
Onsdagen den 26 februari 2014 - Strasbourg
Ramavtal om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Indonesien, med undantag för ärenden som rör återtagande
P7_TA(2014)0141A7-0093/2014

Europaparlamentets resolution av den 26 februari 2014 om utkastet till rådets beslut om ingående av ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan, med undantag för ärenden som rör återtagande (11250/2013– C7-0351/2013 – 2013/0120A(NLE))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11250/2013),

–  med beaktande av utkastet till ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan (14032/2009),

–  med beaktande av samarbetsavtalet av den 7 mars 1980 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand – medlemsländer i Sydostasiatiska nationers förbund(1) (Asean) samt efterföljande anslutningsprotokoll,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 september 2002 om kommissionens meddelande om Europa och Asien: en strategisk ram för förbättrade partnerskap(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om situationen i Indonesien, särskilt i provinserna Aceh och Papua(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003 om Aceh(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2005 om tsunamikatastrofen i Indiska oceanen(5),

–  med beaktande av förhandlingarna om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan, som rådet gav sitt tillstånd till den 25 november 2004, som avslutades i juni 2007 och ledde till undertecknande den 9 november 2009,

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesiens regering om vissa luftfartsaspekter, som undertecknades den 29 juni 2011(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om Indonesien, inklusive angrepp på minoriteter(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2012 om EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter: mål och strategier(8),

–  med beaktande av rådets beslut 2012/308/Gusp av den 26 april 2012 om Europeiska unionens anslutning till fördraget om vänskap och samarbete i Sydostasien(9),

–  med beaktande av rapporterna från Europaparlamentets valobservatörsuppdrag om valen i Indonesien den 5 april 2004 och 20 september 2004, i Östtimor den 30 augusti 1999, 30 augusti 2001, 9 april 2007, 30 juni 2007 och 7 juli 2012 samt i Acehprovinsen den 11 december 2006,

–  med beaktande av Jakartadeklarationen om principerna för korruptionsbekämpande organ, som antogs den 27 november 2012,

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 91, 100, 191.4, 207 och 209 jämförda med artikel 218.6 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

–  med beaktande av artikel 81.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av interimsbetänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0093/2014), och av följande skäl:

A.  Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien (nedan kallad Indonesien) ska regleras genom det nämnda ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete (nedan kallat ramavtalet).

B.  Ramavtalet är det första i sitt slag mellan Europeiska unionen och Indonesien och syftar till att förstärka det politiska, ekonomiska och sektorsvisa samarbete som är av ömsesidigt intresse och ytterligare öka det bilaterala och regionala samarbetet när det gäller att reagera på globala utmaningar.

C.  Viktiga delar av ramavtalet avser bekräftelse av värdena i FN-stadgan, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella avtal som omfattar båda parterna samt deras åtagande avseende demokratiprincipen, principen om gott styre och rättsstatsprincipen, bestämmelser om att inleda samarbete eller öka samarbetet på sådana områden som mänskliga rättigheter, handel och investeringar, energi, turism, transport och infrastruktur, bevarande av havsmiljön, fiske, industripolitik och små och medelstora företag, uppgiftsskydd och immateriella rättigheter, liksom motverkande av spridning av massförstörelsevapen samt kampen mot organiserad brottslighet, korruption, penningtvätt terrorism och terrorismfinansiering.

D.  Indonesien är världens fjärde mest befolkade nation och världens tredje största demokrati. Landet har den största andelen muslimer i världen, men också miljontals människor med annan tro. Samhället är heterogent när det gäller etnicitet, språk och kultur och har fler än 240 miljoner invånare, varav 40 procent är yngre än 25 år. Landet ligger strategiskt i en arkipelag som omfattar fler än 17 000 öar och mäter 5 400 kilometer från öst till väst i Indiska oceanen och Stilla havet.

1.  Europaparlamentet uppmanar rådet att beakta följande rekommendationer:

   a) Parlamentet välkomnar ramavtalet eftersom det är det första av detta slag som ingåtts mellan EU och Asean-länderna. Det vittnar om den snabbt växande betydelsen av förbindelserna mellan EU och Indonesien och väntas inleda ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna, grundat på gemensamma principer såsom demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta.
   b) Parlamentet framhåller Indonesiens femtonåriga process av demokratisk, politisk, social och ekonomisk omdaning efter 33 år med ett auktoritärt militärstyre. Indonesien urbaniseras snabbt, har en snabbt växande medelklass (över 70 miljoner människor) och omfattande naturresurser och är den största ekonomin i Sydostasien (BNP har ökat med mer än 6 procent under de senaste två åren). Vid landets norra sjögräns passerar hälften av världens handel. Landet förfogar över en ökande diplomatisk närvaro i regionala och globala forum, exempelvis FN, WTO, Indiska Oceanområdets kommission och G20-gruppen samt Asean, där Indonesien är både grundare och största medlem. Indien spelar en viktig roll i regionen som helhet.
   c) Parlamentet berömmer de framsteg som Indonesien gjort när det gäller att utveckla ett demokratiskt styre och landets åtaganden för demokrati, som visar sig i dess pluralistiska samhälle, vilket visar sig genom fria och rättvisa val, mediefrihet, civilt samhällsengagemang, ekonomisk återhämtningsförmåga och fattigdomsminskning, utbildning och andra indikatorer för millennieutvecklingsmålen samt genom goda förbindelser till grannländer och förespråkande av demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet noterar dock att allvarliga problem kvarstår när det gäller rättsstatsprincipen och skyddet av de mänskliga rättigheterna – de som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar, bl.a. inom militären, och de som kränker minoriteters rättigheter såsom religiösa, etniska, könsrelaterade rättigheter samt hbti-gruppers rättigheter måste ställas till svars – och noterar även de problem som kvarstår när det gäller kampen mot korruption. Parlamentet understryker att dessa problem kan tas upp inom ramen för internationellt samarbete, t.ex. inom ramavtalet mellan EU och Indonesien.
   d) Parlamentet pekar på de snabbt växande kopplingarna mellan EU och Indonesien inom handeln och på andra ekonomiska områden, med tanke på de affärsmöjligheter som erbjuds genom en ekonomi som har dragit till sig allt större utländska och inhemska investeringar. Man bör dock genom samarbete i enlighet med ramavtalets bestämmelser om handel och investeringar, beskattning och tullar, industripolitik och små och medelstora företag samt transport eftersträva en bättre infrastruktur, bättre uppkopplingsmöjligheter och förbättrade regleringsramar för att frigöra Indonesiens fulla ekonomiska potential och främja hållbar tillväxt, skapandet av arbetstillfällen och fattigdomsminskningen såväl i EU:s medlemsstater som i Indonesien.
   e) Parlamentet betonar att ramavtalet syftar till att ytterligare stärka förbindelserna mellan EU och Indonesien, utöver de befintliga samarbetsmekanismerna, och till att samarbeta om globala problem på grundval av de gemensamma värdena jämlikhet, ömsesidig respekt, ömsesidig nytta, demokrati, det civila samhällets aktiva deltagande, rättsstatsprincipen, gott styre och mänskliga rättigheter. Detta ska ske genom att utveckla det politiska och ekonomiska samarbetet i frågor som rör handel, investeringar, industripolitik och små och medelstora företag, miljö, klimatförändringar, energi, vetenskap och teknik, immateriella rättigheter, turism, utbildning och kultur och migration samt bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering, narkotikahandel, korruption, organiserad brottslighet och människohandel.
   f) Förbindelsen mellan Indonesien och EU bör ges strategisk betydelse, och regelbundna toppmöten bör hållas för att granska den bilaterala och globala utvecklingen. Parlamentet rekommenderar att högt uppsatta personer regelbundet bör besöka Indonesien, särskilt kommissionens ordförande, vice ordföranden/den höga representanten och ledamöter av Europaparlamentet. Viseringsfrågan och tillträdet för internationella civila samhällsorganisationer bör underlättas ömsesidigt på ett sätt som intensifierar kontakterna människor emellan och utbytet inom det civila samhället. Parlamentet välkomnar i detta avseende att man i enlighet med artikel 41 i ramavtalet inrättar en gemensam kommitté som ska sammanträda minst vartannat år, växelvis i Indonesien och Bryssel.
   g) Parlamentet uppmanar med kraft EU och Indonesien att fullt ut använda sig av ramavtalet för att åstadkomma långsiktig geostrategisk nytta när det gäller att hantera globala säkerhetsutmaningar genom bilaterala, regionala och multilaterala forum, som att bekämpa klimatförändringar, spridning av massförstörelsevapen, terrorism, korruption, organiserad brottslighet, narkotikahandel, penningtvätt och terrorismfinansiering, samarbeta på området uppgiftsskydd samt fortsätta samarbetet på andra områden som inte uttryckligen omfattas av ramavtalet, som t.ex. katastrofberedskap och katastrofhantering, konfliktlösning, handeldvapen och lätta vapen och sjösäkerhet, inbegripet sjöröveri.
   h) Parlamentet välkomnar att Indonesien ratificerade den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 2006, och att Indonesien nyligen ratificerade flera andra FN-instrument för mänskliga rättigheter avseende migrerande arbetstagare, personer med funktionshinder, barn i väpnade konflikter och försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Parlamentet förväntar sig att man genomför de institutionella och rättsliga reformer som behövs för att dessa instrument ska efterlevas.
   i) Parlamentet uttrycker sin stora uppskattning för det fredsavtal och den ekonomiska utveckling som åstadkommits i Acehprovinsen de senaste åtta åren och hoppas att man kan göra ytterligare framsteg med att lyfta provinsen och dess befolkning ur fattigdomen.
   j) Parlamentet lovordar de indonesiska myndigheternas insatser för att bekämpa korruptionen, inbegripet det arbete som kommissionen för korruptionens utrotning (KPK) har gjort i detta avseende. Parlamentet oroar sig dock över att korruptionen fortfarande utgör ett stort problem och ett allvarligt hinder för utveckling, trots att Indien 2006 ratificerade FN:s konvention mot korruption. Parlamentet uppmanar därför till fortsatta åtgärder i enlighet med artikel 35 i ramavtalet för att utbyta bästa praxis när det gäller såväl korruptionsbekämpning, bl.a. återkrävande av tillgångar, som bekämpning av ekonomisk och finansiell brottslighet.
   k) Parlamentet uppmuntrar EU-medlemsstaterna att utöka den ömsesidiga rättsliga hjälpen till Indonesien i kampen mot korruption och att samarbeta med Indonesien för att se till att enheter som är inblandade i korruption och människorättskränkningar inte får en fristad i EU.
   l) Parlamentet framhåller vikten av lag nr 34/2004 och av 2009 års ministerförordning nr 22, som föreskriver att Indonesiens regering måste ta över all militär och ekonomisk verksamhet, och betonar att denna lag och denna förordning måste efterlevas för att det demokratiska ansvarsutkrävandet ska fungera i kampen mot korruption och skyddet av de mänskliga rättigheterna.
   m) Parlamentet berömmer Indonesien för dess ledande roll i arbetet inom Bali-forumet för mänskliga rättigheter på regional nivå, men oroar sig över den inkonsekvens som präglar lag 8/1985 och den nya lagen 17/2013 om massorganisationer (som upphäver den tidigare lagen 8/1985 om organisationer) i fråga om civila organisationer (”Ormaslagen”), som – trots det angivna syftet att garantera tolerans och förhindra våld mot samhällsgrupper – om den inte anpassas till internationella människorättsstandarder riskerar att i hög grad medföra onödiga och ibland betungande administrativa, rättsliga och finansiella restriktioner för de icke-statliga organisationernas verksamhet och därmed riskerar att undergräva det civila samhällets möjligheter att verka i Indonesien och att begränsa föreningsfriheten, yttrandefriheten, mötesfriheten samt tankefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten. Parlamentet anser att sådana problem bör tas upp i den årliga människorättsdialogen mellan EU och Indonesien.
   n) Parlamentet betonar att både nationella och utländska företag som verkar i Indonesien behöver anpassa sin verksamhet till principerna om företagens sociala ansvar. Parlamentet välkomnar regeringsförordning nr GR 47/2012 om aktiebolagens sociala och miljömässiga ansvar, som är allmänt tillämplig för indonesiska företag och föreskriver incitament och sanktioner. Parlamentet uppmärksammar dock behovet av att bygga upp kapacitet för att genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och uppmanar EU att genom ramavtalet tillhandahålla det tekniska stöd som behövs samt uppmanar Indonesien att utarbeta en egen nationell plan för genomförandet av FN:s vägledande principer. Parlamentet berömmer Indonesien för att man i november 2012 höll det internationella möte som leddes av Indonesiens kommission för korruptionens utrotning tillsammans med FN:s utvecklingsprogram och FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå, där man diskuterade principerna för korruptionsbekämpande organ.
   o) Parlamentet beklagar att den ökade inriktningen på islamsk undervisning i det offentliga skolsystemet går ut över den religiösa, etniska och kulturella mångfald som betonas i den indonesiska devisen ”Bhineka Tunggal Ika” (sammanhållning i mångfalden), och konstaterar med oro att det finns en utbredd uppfattning om att myndigheterna saknar politisk beslutsamhet när det gäller att hantera religiös extremism. Detta anses ligga bakom ökningen av incidenter med sekteristiskt våld mot och diskriminering av människor som tillhör religiösa och etniska minoriteter. Parlamentet är fortfarande oroat över den diskriminering, de trakasserier och det våld som utövas mot människor som tillhör etniska minoriteter, kvinnor och hbti-personer, ibland i enlighet med olika regler och förordningar som har att göra med pornografi, blasfemi eller religiösa minoriteters verksamhet.
   p) Parlamentet uttrycker oro över det våld som utövas mot religiösa minoriteter och som sker i form av angrepp på anhängare till ahmadiyarörelsen och shiamuslimer och stängning av kyrkor i vissa delar av landet samt diskriminerande bestämmelser och statliga åtgärder mot personer som inte tillhör någon av de sex erkända religionerna i samband med den offentliga registreringen av äktenskap och födslar eller utfärdandet av identitetskort. De indonesiska myndigheterna uppmanas att se till att den religionsfrihet som föreskrivs i konstitutionen också tillämpas i praktiken, samt att fortsätta främja religiös tolerans. Parlamentet anser i detta avseende att sådana frågor bör tas upp i den årliga människorättsdialogen mellan EU och Indonesien – och i ramavtalets artikel 39 om samarbete – för att modernisera staten och den offentliga förvaltningen.
   q) Parlamentet påminner om att avskaffandet av dödsstraff är ett centralt mål i unionens politik för mänskliga rättigheter, och uppmanar de indonesiska myndigheterna att överväga att avskaffa dödsstraffet, eller att åtminstone utfärda ett moratorium för dess tillämpning. Parlamentet anser att sådana problem bör tas upp i den årliga människorättsdialogen mellan EU och Indonesien. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft EU att fördjupa sitt samarbete med Indonesiens civilsamhälle för att främja mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption samt förespråka att dödsstraffet avskaffas.
   r) Parlamentet är fortfarande djupt oroat över den tortyr och de andra människorättskränkningar som drabbar civilbefolkningen i Papua och Västra Papua, där man uppskattar att fler än 100 000 människor har dödats de senaste 50 åren. Parlamentet välkomnar därför det senaste tillkännagivandet från Papuas guvernör om att för första gången på flera år öppna Papua för utländska journalister och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar EU att erbjuda de indonesiska myndigheterna hjälp, som man gjort tidigare med Acehprovinsen, när det gäller att utveckla en övergripande strategi för att förbättra situationen i Papua. Parlamentet ser fortfarande med oro på sammandrabbningarna mellan säkerhetsstyrkor och självständighetsgrupper och på de oroväckande rapporterna om människorättskränkningar som tillskrivs säkerhetsstyrkorna samt bristen på framsteg på områdena utbildning, hälso- och sjukvård och arbetstillfällen samt när det gäller möjligheten att utöva yttrandefrihet och mötesfrihet, som är mycket viktiga för invånarna i Papua, liksom skyddet av miljön, naturresurserna och invånarnas kulturella identitet. Parlamentet uppmanar med kraft de indonesiska myndigheterna att ge EU:s oberoende observatörer fri tillgång till området.
   s) Parlamentet berömmer Indonesiens regering för dess insatser för att göra det möjligt för FN:s flyktingkommissariat att vara verksamt i landet och bistå med hanteringen av asylsökande och flyktingar. Parlamentet framhåller vikten av offentlig politisk diskussion för att få ett bredare samhällsstöd för asylsökande och flyktingar. Parlamentet uppmanar dessutom Indonesien och EU att till fullo genomföra ramavtalets artikel 34 i fråga om samarbete i migrationsfrågor, inbegripet laglig och olaglig migration, människosmuggling och människohandel.
   t) Parlamentet uppmanar med kraft EU och Indonesien till nära samarbete i enlighet med ramavtalets artikel 4 om rättsligt samarbete för att slutföra Indonesiens ratifikation av 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord och Romstadgan om Internationella brottmålsdomstolen.
   u) Parlamentet välkomnar att man fortsätter med den människorättsdialog som inleddes 2010 mellan EU och Indonesien, och parlamentet uppmuntrar till att det civila samhället på bredare front deltar i och lämnar bidrag till den dialogen och genomförandet av den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter.
   v) Parlamentet välkomnar förordningarna från 2006, 2008 och 2010 som förbjuder kvinnlig könsstympning. Parlamentet uppmärksammar de insatser som gjorts av de indonesiska myndigheterna, bl.a. ratifikationen av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, FN-konventionen om barnets rättigheter, liksom det arbete som uträttats av den nationella kommissionen mot våld mot kvinnor (Komnas Perempuan) och av det lokala civilsamhället för att sprida information om riskerna med kvinnlig könsstympning. Trots dessa insatser och antagandet av FN:s resolution om förbud mot kvinnlig könsstympning fortsätter denna tradition att utövas i vissa delar av Indonesien. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att EU och Indonesien inleder ett nära samarbete i fråga om hälsa i enlighet med artikel 31 i ramavtalet och använder sig av människorättsdialogen för att utbyta bästa praxis i syfte att avskaffa könsstympning och minimera de hälsorisker som sådana ingrepp medför för flickor och kvinnor. Parlamentet uppmanar Indonesien att kraftigt öka sina insatser för att stoppa denna allvarliga form av könsbaserat våld mot flickor och kvinnor som utgör en grov kränkning av deras mänskliga rättigheter.
   w) Parlamentet berömmer de framsteg som Indonesien gjort genom sin nationella handlingsplan för avskaffande av de värsta formerna av barnarbete och sin rättsliga ram mot utnyttjande av barn.
   x) Parlamentet framhåller arbetarrörelsens stora betydelse i dialoger och förhandlingar med regeringen och andra aktörer, när det gäller att främja arbetsvillkor och socialförsäkringsrättigheter i Indonesien. Parlamentet rekommenderar att man inom samarbetet för att skydda de mänskliga rättigheterna och förhindra diskriminering i enlighet med ramavtalets bestämmelser tar upp frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen och motverkande av löneskillnader på grund av kön. I synnerhet betonas vikten av särskilda åtgärder för att se till att de grundläggande internationella arbetsnormerna genomförs till fullo, med tanke på att kvinnliga arbetstagare fortfarande utsätts för utnyttjande och diskriminering i form av övertidsarbete, otillräcklig betalning och övergrepp från chefer.
   y) Parlamentet framhåller att exporten från EU till Indonesien – som 2012 värderades till 9,6 miljarder EUR – fördubblats under de senaste sex åren, och att den bilaterala handeln endast värderades till 25 miljarder EUR. Detta gör att Indonesien är EU:s tjugonionde största handelspartner och bara EU:s fjärde största handelspartner i regionen, trots att Indonesien står för 40 procent av Aseanländernas BNP och befolkning. Dock noteras att investeringarna från EU i Indonesien ökar snabbt och ligger på andra plats bland utländska direktinvesteringar, efter Singapore. Tusen företag från EU har investerat mer än 1 000 miljarder EUR och sysselsätter 1,1 miljoner indonesier.
   z) Parlamentet uppmanar Indonesien och EU att överväga att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal utöver det samarbete som ramavtalet ska ge, i syfte att gradvis avskaffa större handelshinder, bl.a. genom att stärka samråden om efterlevande av WTO-bestämmelserna, främja tillämpning av internationella standarder för tekniska handelshinder, förbättra skyddet av immateriella rättigheter, öka insynen i handelsregler, utveckla tullsamarbetet och främja ett icke-diskriminerande investeringssystem och på så vis ytterligare öka handeln med varor, investeringar, tjänster och upphandling.
   aa) Parlamentet berömmer Indonesien för dess strävan efter samarbete med EU när det gäller att utrota handeln med olagligt timmer och olagliga timmerprodukter, och noterar att det frivilliga partnerskapsavtalet mellan EU och Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt-VPA) undertecknades i september 2013. Indonesiens export av timmerprodukter till EU ökade med 114 procent under det första kvartalet 2013. Parlamentet ser fram emot utfärdandet av Flegt-licenser, som intygar timrets och timmerprodukternas laglighet, för import av timmer och timmerprodukter från Indonesien till EU, när väl båda parter bedömer att Indonesien har ett tillräckligt stabilt laglighetsförsäkringssystem för timmer (TLAS). Parlamentet förväntar sig att gemensamma regelbundna utvärderingar kommer att granska de berörda parternas förmåga att genomföra de frivilliga partnerskapsavtalen.
   ab) Parlamentet framhåller Indonesiens och EU:s nyckelroll i att bekämpa klimatförändringarna, med tanke på deras geopolitiska och ekonomiska betydelse, territoriella omfattning samt befolkningsstorlek, och välkomnar Indonesiens stärkta roll i de internationella klimatförhandlingarna samt lovordar Indonesiens ambitiösa planer som tillkännagavs 2009 om att minska ökningen av utsläpp liksom Indonesiens efterlysning av internationellt stöd för att hjälpa landet att minska utsläppen ytterligare. Parlamentet noterar att de största orsakerna till växthusgasutsläpp i Indonesien är avskogningen och den ändrade markanvändningen, men den växande energisektorn väntas överta denna roll från skogsbruket före 2027, och parlamentet uppmanar därför ramavtalets parter att omedelbart inleda en institutionaliserad bilateral samarbetsmekanism i enlighet med ramavtalets artikel 23 om energi. Denna mekanism skulle kunna utgå från den brittiska klimatförändringsenhet (UKCCU) i Indonesien som inrättades 2011 för att diversifiera energiförsörjningen genom utvecklandet av nya och förnybara energiformer och energiöverföringsinfrastrukturer som kopplar förnybar energi till efterfrågecentra, och för att åstadkomma en förnuftig energianvändning i syfte att bekämpa klimatförändringarna och främja en hållbar utveckling.
   ac) Parlamentet uttrycker djup oro över att den ökande efterfrågan på palmolja leder till avskogning i Indonesien, som är världens största producent och konsument av palmolja. Parlamentet välkomnar regeringens beslut 2011 om ett moratorium avseende avverkning av ny skog, men hävdar med eftertryck att man bör vidta åtgärder för att täppa till de många kryphål som hittills i hög grad har minskat moratoriets verkan.
   ad) Parlamentet välkomnar det luftfartsavtal som EU och Indonesien undertecknade 2011 och som innebär att man avskaffar nationella restriktioner för de bilaterala luftfartstjänsterna och stärker det övergripande samarbetet mellan EU och Indonesien. Parlamentet rekommenderar att fler åtgärder vidtas i enlighet med ramavtalets artikel 34 om transport, särskilt att man upprättar en fördjupad dialog på området sjö- och landtransporter för att förbättra infrastrukturen i Indonesiens övärld samt för att fullt ut genomföra internationella standarder för säkra och trygga transporter och för förebyggande av föroreningar.
   ae) Parlamentet är djupt oroat över de skogsbränder som inträffar årligen och som till stor del beror på att skogsbolag och jordbrukare röjt marken till förmån för oljepalmsplantage, vilket ökar den globala uppvärmningen och gör att Indonesien är ett av de länder i världen som släpper ut mest växthusgaser. Parlamentet välkomnar att Indonesiens regering har lovat att ratificera Aseanavtalet om gränsöverskridande rökdisföroreningar i början av nästa år, och uppmanar eftertryckligen myndigheterna att snarast vidta mer effektiva förebyggande åtgärder.
   af) Parlamentet noterar att turismen är en av de viktigaste sektorerna i Indonesiens ekonomi, och betonar i detta avseende att artikel 17 i ramavtalet ger ett utmärkt tillfälle att utbyta information och fastställa bästa praxis för hur man ska maximera Indonesiens potential när det gäller natur- och kulturarv samt förhindra negativ miljöpåverkan, såsom föroreningar eller skador på de marina ekosystemen, i syfte att utveckla hållbara turismmodeller och öka turismens positiva bidrag, samtidigt som man respekterar de lokala samhällenas intressen.
   ag) Parlamentet konstaterar att utbyten mellan människor i Indonesien och EU har genomförts via programmet Erasmus Mundus II, genom vilket 200 stipendier delades ut 2008–2010. Europeiska kommissionen planerar att anordna workshoppar och seminarier för att indonesiska små och medelstora företag ska få bättre förståelse och kunskap när det gäller internationella standarder och kvalitetskrav. Parlamentet betonar dock kraftfullt behovet av att ytterligare öka utbytet mellan studerande och akademisk personal och upprätta regelmässiga utbildningsprogram i enlighet med ramavtalets artikel 25 om kultur och utbildning, i syfte att utbyta bästa praxis och kunskaper inom turism, entreprenörskap och språk. Parlamentet uppmanar också Indonesien och EU att överväga att inleda förhandlingar om åtgärder för viseringslättnader för att underlätta utbyten människor emellan.
   ah) Parlamentet noterar att EU tillhandahöll omkring 400 miljoner EUR i utvecklingsstöd till Indonesien mellan 2007 och 2013, och konstaterar att Indonesien har nått en status som lägre medelinkomstland, vilket innebär att man från och med 2014 inte längre uppfyller villkoren för det fleråriga vägledande programmet. Samtidigt fortsätter landet att dra nytta av EU:s allmänna preferenssystem. Parlamentet uppmanar därför Indonesien med kraft att fortsätta genomföra de prioriterade åtgärder som tidigare finansierades genom de fleråriga vägledande programmen, t.ex. avseende utbildning, handel och investeringar, rättsvårdande organ och rättsväsende, allmän kapacitetsuppbyggnad samt klimatförändringar. Parlamentet anser att det bilaterala samarbetet genom ramavtalet i kombination med finansieringen genom Europeiska investeringsbanken och eventuella framtida ekonomiska partnerskapsavtal kommer att ha stor betydelse för att främja sådana prioriteringar i Indonesien.
   ai) Parlamentet föreslår att Indonesien och EU i enlighet med ramavtalet fastställer samarbetsområden för att bättre genomföra och förvalta Indonesiens ekonomiska översiktsplan (MP3EI) genom att utbyta kunskap och bästa praxis för offentlig-privata partnerskap, samt inleder ett nära samarbete inom ramen för Indonesiens och vissa EU-medlemsstaters G20-åtaganden för att förhindra överföring av vinster, skatteflykt och inrätta ett automatiskt utbyte av skatteinformation.
   aj) Parlamentet uppmanar med kraft EU att genom ramavtalet stödja Indonesiens insatser för att modernisera den offentliga förvaltningen, särskilt när det gäller kapacitetsuppbyggnad för utformning och genomförande av strategier samt stärkande av rättsväsendet och de rättsvårdande organen.
   ak) Parlamentet uppmanar EU och Indonesien att samarbeta för att genomföra konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och att på ett hållbart sätt bevara och förvalta naturresurser och biologisk mångfald, närmare bestämt skogs-, havs- och fiskeresurser. Parlamentet uttrycker sin oro för den ökade avskogning som orsakas av den privata sektorns oljepalms- och gummiplantager vilket ökar riskerna med en ensidig växtföljd.
   al) Parlamentet välkomnar att Indonesien har ratificerat FN:s havsrättskonvention, och uppmanar EU att erbjuda sitt stöd i samband med de institutionella reformer och andra reformer som behövs för att efterleva konventionen och öka havssäkerheten i regionen.
   am) Parlamentet välkomnar ramavtalet, som vittnar om att banden mellan EU och Indonesien blir allt viktigare och som inleder ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna, genom att det politiska, ekonomiska och sektorsvisa samarbetet utökas inom ett stort antal politikområden, genom att handels- och investeringsflöden och utbyte mellan människor underlättas, bl.a. inom ramen för EU:s och Aseans gemensamma initiativ, samt genom att Indonesien och EU får möjlighet att, utöver det befintliga samarbetet inom andra internationella organisationer, förbättra sitt samarbete i globala frågor där både EU och Indonesien kommit att få allt större betydelse. Parlamentet framhåller att bi- och multilateralt samarbete kan främja konfliktlösning på regional och global nivå och förbättra effektiviteten när det gäller att återkräva tillgångar och bekämpa terrorism, piratkopiering, organiserad brottslighet, penningtvätt och skatteparadis. Därför välkomnar parlamentet att samtliga medlemsstater har ratificerat ramavtalet, som undertecknades redan 2009.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 144, 10.6.1980, s. 2.
(2) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 476.
(3) EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 617.
(4) EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 528.
(5) EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 147.
(6) EUT L 264, 8.10.2011, s. 2.
(7) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 201.
(8) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 1.
(9) EUT L 154, 15.6.2012, s. 1.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy