Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2012(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0160/2014

Ingivna texter :

A7-0160/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/03/2014 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0216

Antagna texter
PDF 194kWORD 40k
Onsdagen den 12 mars 2014 - Strasbourg
Väpnade icke-staliga aktörers humanitära engagemang gällande skydd av barn
P7_TA(2014)0216A7-0160/2014

Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 12 mars 2014 väpnade icke-statliga aktörers humanitära engagemang gällande skydd av barn (2014/2012(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation,

–  med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Catherine Grèze, Eva Joly, Isabella Lövin, Judith Sargentini, Bart Staes och Keith Taylor, för Verts/ALE-gruppen, om väpnade icke-statliga aktörers humanitära engagemang gällande skydd av barn (B7-0585/2013),

–  med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare om barn och väpnad konflikt 2013 och andra rapporter av relevanta aktörer,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt (2008), genomförandestrategin för EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt (2010) och checklistan för integrering av skyddet av barn som berörs av väpnade konflikter i ESFP-uppdrag (2008),

–  med beaktande av rådets slutsatser om främjandet och skyddet av barnets rättigheter i EU:s yttre åtgärder – utvecklingsdimensionen och den humanitära dimensionen (2008),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 19 februari 2009 om en särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder(1), av den 16 januari 2008 om en EU-strategi om barnets rättigheter(2), av den 3 juli 2003 om handel med barn och barnsoldater(3), av den 6 juli 2000 om Herrens motståndsarmés bortförande av barn(4) och av den 17 december 1998 om barnsoldater(5),

–  med beaktande av FN:s resolutioner om barnets rättigheter, i synnerhet FN:s säkerhetsråds resolution 1612 (2005),

–  med beaktande av 2002 års fakultativa protokoll till konventionen om barnets rättigheter när det gäller barns deltagande i väpnade konflikter,

–  med beaktande av Parisåtagandena om att skydda barn från att olagligen rekryteras eller utnyttjas av väpnade styrkor eller grupper och principerna och riktlinjerna från Paris avseende barn med anknytning till väpnade styrkor eller väpnade grupper, som båda antogs den 6 februari 2007,

–  med beaktande av artiklarna 121.3 och 97 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A7-0160/2014),

A.  De flesta nutida väpnade konflikter involverar en eller flera väpnade icke-statliga aktörer som strider mot regeringar eller andra väpnade grupper. Civila och i synnerhet barn drabbas hårdast av dessa krig.

B.  Spektrumet med dessa icke-statliga aktörer är väldigt brett och omfattar många olika identiteter, olika motivation och en varierande grad av vilja och förmåga att uppfylla internationell humanitär rätt och andra internationella lagstiftningsstandarder, men samtliga måste granskas utifrån denna aspekt.

C.  För att förbättra skyddet av civila, och i synnerhet barn, måste alla parter i konflikten beaktas.

D.  Internationella humanitära normer gäller och är bindande för alla parter i en väpnad konflikt.

E.  Väpnade konflikter har särskilt förödande effekter på den fysiska och psykiska utvecklingen hos barn med långsiktiga följder för människors säkerhet och hållbar utveckling.

F.  Internationella brottmålsdomstolens stadga kriminaliserar rekrytering och värvning av barn under 15 år till väpnade styrkor eller grupper och utnyttjande av dem för aktivt deltagande i stridigheter.

G.  Internationell rätt förbjuder alla former av sexuellt våld, däribland det som riktas mot barn, och sexuella våldshandlingar kan utgöra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller folkmord.

H.  Sedan minförbudskonventionen antogs 1997 har användningen av truppminor minskat, men den utgör fortfarande ett hot mot barn, särskilt i väpnade konflikter som inte är av internationell karaktär.

I.  Det är världssamfundets moraliska plikt att se till att alla parter i konflikter, inklusive såväl stater som väpnade icke-statliga aktörer, förpliktar sig att skydda barn.

J.  Avväpning, rehabilitering och återintegrering av barnsoldater måste ingå i alla förhandlingsprocesser och efterföljande fredsavtal, utöver att även tas upp under den faktiska konflikten.

K.  En framgångsrik avväpning och återintegrering av barnsoldater kan bidra till att bryta den återkommande våldscykeln.

1.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionsledamoten med ansvar för utveckling och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

   a) att uppmuntra berörda stater och väpnade icke-statliga aktörer att med FN:s generalsekreterares särskilda representant underteckna handlingsplaner för skydd av barn i väpnade konflikter, och samtidigt påpeka att detta inte innebär något stöd för eller erkännande av legitimiteten i dessa aktörers verksamhet,
   b) erkänna FN:s och internationella och icke-statliga organisationers insatser när det gäller att övertala väpnade icke-statliga aktörer att skydda barn, och samtidigt upprepa att detta inte innebär något stöd för eller erkännande av legitimiteten i dessa aktörers verksamhet,
   c) att i politiska dialoger med tredjeländer, exempelvis inom ramen för Cotonouavtalet, inkludera målet att förhindra och sätta stopp för rekryteringen och tvångsdeltagandet av barn under 18 år och säkerställa att de släpps fria och återintegreras i samhället,
   d) att upprepa att stater och väpnade icke-statliga aktörer ska respektera internationell humanitär rätt och internationell humanitär sedvanerätt och stödja dem i deras insatser att skydda civila, i synnerhet barn, och samtidigt påpeka att detta inte innebär något stöd för eller erkännande av legitimiteten i dessa aktörers verksamhet,
   e) att påpeka att internationell humanitär rätt är en rättslig ram som binder väpnade icke-statliga grupper och att den gemensamma artikel 3 i Genèvekonventionerna och det andra tilläggsprotokollet från 1977 båda tjänar detta syfte, vilket även ett stort antal obligatoriska internationella humanitära rättsbestämmelser gör, samt att skyndsamt kontrollera om befintliga bestämmelser i internationell humanitär rätt är tillräckliga för att gälla för icke-statliga aktörer eller om det behövs ytterligare regleringar,
   f) att direkt, eller indirekt genom specialiserade icke-statliga organisationer och humanitära organisationer samarbeta med väpnade icke-statliga aktörer angående skyddet av flickor och pojkar för att lindra deras lidanden i väpnade konflikter och för att uppmana väpnade icke-statliga aktörer att underteckna den så kallade Genèveuppmaningen för skydd av barn från följderna av väpnade konflikter,
   g) att stödja humanitära organisationer som för en dialog med väpnade icke-statliga aktörer för att främja respekten för internationella humanitära normer i väpnade konflikter, i synnerhet skyddet av barn, med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel,
   h) att uppmana EU:s medlemsstater att ansluta sig till de internationella ansträngningarna för att förhindra att väpnade aktörer angriper skolor och använder dem i militärt syfte genom att stödja förslaget till riktlinjer för att skydda skolor och universitet mot militär användning i väpnade konflikter (Lucens Guidelines for Protecting Schools and Universities from Military Use during Armed Conflict).

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till kommissionsledamoten med ansvar för utveckling, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, rådet och Europeiska utrikestjänsten.

(1) EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 3.
(2) EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 24.
(3) EUT C 74 E, 24.3.2004, s. 854.
(4) EGT C 121, 24.4.2001, s. 401.
(5) EGT C 98, 9.4.1999, s. 297.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy