Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 26 september 2013 till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2011 (COM(2013)0668) och av de arbetsdokument från kommissionens administration som åtföljer denna rapport (SWD(2013)0348 och SWD(2013)0349),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 19 juli 2012 om decentraliserade byråer,

–  med beaktande av den gemensamma ansatsen om EU:s decentraliserade byråer som bifogas det gemensamma uttalandet av den 19 juli 2012,

–  med beaktande av färdplanen för uppföljning av den gemensamma ansatsen för EU:s decentraliserade byråer som kommissionen antog den 19 december 2012,

–  med beaktande av kommissionens framstegsrapport om genomförandet av den gemensamma ansatsen av den 10 december 2013,

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer om förebyggande och hantering av intressekonflikter i EU:s decentraliserade byråer av den 10 december 2013,

–  med beaktandet av kommissionens meddelande EU:s tillsynsmyndigheter – mot en gemensam ansats (COM(2008)0135),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2013 om ansvarsfrihet 2011: EU‑byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3) (”budgetförordningen”), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4), särskilt artikel 96,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5) (”rambudgetförordningen”), särskilt artikel 110,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2012 om hantering av intressekonflikter vid utvalda EU-organ,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter(6) om årsredovisningarna för de decentraliserade byråerna för budgetåret 2012,

–  med beaktande av studien Lämpligheten och möjligheten av att inrätta gemensamma stödtjänster för EU-organ, som publicerades den 7 april 2009,

–  med beaktande av sin skriftliga förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(7), sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(8), samt kommissionens meddelande om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet samt yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (A7-0237/2014), och av följande skäl:

A.  Denna resolution innehåller för varje byrå, i den mening som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, de övergripande iakttagelserna i samband med besluten om ansvarsfrihet enligt artikel 110 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 och artikel 3 i bilaga VI i parlamentets arbetsordning.

B.  Byråerna har blivit väsentligt fler under det gångna decenniet.

C.  Eftersom byråerna är en del av unionens administration måste de leva upp till de högsta standarder, särskilt när det gäller transparens.

Reflektioner avseende byråerna: En gemensam ansats

1.  Europaparlamentet erinrar om vikten av de uppgifter som byråerna utför och den direkta inverkan dessa har på medborgarnas dagliga liv. Parlamentet påminner om att det huvudsakliga syftet med att inrätta byråerna i synnerhet var att låta dem utföra tekniska och vetenskapliga uppgifter eller tillsynsuppgifter för att stödja EU-institutionerna vid utformning och genomförande av unionspolitiken. Parlamentet framhåller att genomförandeorganens roll är att hjälpa kommissionen att förvalta unionens program på unionens vägnar.

2.  Europaparlamentet medger att det har inrättats ett stort antal byråer inom detta politikområde, men betonar att inrättandet av varje ny byrå byggde på ett verkligt behov. Parlamentet är övertygat om att alla byråer inom detta politikområde uppfyller en distinkt och oumbärlig funktion som ger ett europeiskt mervärde.

3.  Europaparlamentet är medvetet om byråernas roll som stöd åt EU-politiken, från inledningsfasen till dess genomförande. Parlamentet uppmanar till mer omfattande utnyttjande av denna expertis och kapacitet under de relevanta faserna av den politiska processen under den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker byråernas bidrag när det gäller arbetet för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

4.  Europaparlamentet anser att för att byråernas verksamhet ska vara effektiv och för att deras resurser ska utnyttjas på bästa sätt måste de hitta synergier, utbyta bästa praxis och dela på tjänster. Parlamentet välkomnar tillgången till tjänster som tillhandahålls av kommissionen och anser att detta kan förbättras ytterligare.

5.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen i juli 2012 antog en gemensam ansats om byråerna (nedan kallad den gemensamma ansatsen), en politisk överenskommelse om deras framtida förvaltning och en reform av dem. Parlamentet välkomnar ingåendet av detta avtal, särskilt kapitlet om byråernas säten. I detta sammanhang efterlyser parlamentet en omedelbar lösning av eventuella pågående ärenden rörande byråernas huvudkontor, så att en stabil verksamhet kan garanteras.

6.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har kunnat sluta huvudkontorsavtal med tio byråer på sina territorier, inklusive tre i Frankrike, ett i Estland, Irland, Luxemburg, Polen, Spanien, respektive Förenade kungariket. Parlamentet uttrycker oro för att detta kan få allvarliga följder för byråernas personal, och uppmanar de berörda medlemsstaterna att slutföra avtalen innan nästa ansvarsfrihetsförfarande inleds.

7.  Europaparlamentet välkomnar de nya förenklade finansiella regler som gäller för byråerna och förväntar sig att dessa regler kommer att göra det möjligt att minska kostnaderna för byråernas administrativa personal. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att uppmuntra byråerna till att använda sig av förenklingsalternativet när det gäller rekryteringsförfaranden när standardförfarandet är utformat för en organisation i större skala och utgör en orimlig börda för byråerna.

8.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapporter, och inser att dessa har blivit ännu mer uttömmande under de senaste ansvarsfrihetsförfarandena. Parlamentet uppmuntrar revisionsrätten att vidareutveckla inslagen av effektivitetsrevision, både i dess årliga revisionsrapporter och i revisionsrättens särskilda rapporter om byråerna. Revisionsrätten uppmuntras att övervaka och rapportera om uppföljningen av tidigare ansvarsfrihetsbeslut- och resolutioner.

9.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport redogöra för byråernas uppföljning av parlamentets rekommendationer i denna resolution.

Kommissionens färdplan

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens färdplan för uppföljning av den gemensamma ansatsen för EU:s decentraliserade byråer (nedan kallad färdplanen) och uppmuntrar alla berörda parter att anamma de idéer som uttrycks i denna.

11.  Europaparlamentet ger sitt stöd till de huvudmål som kommissionen fastställer i färdplanen, särskilt att uppnå en mer balanserad styrning, öka byråernas effektivitet och ansvarsskyldighet och skapa större konsekvens i deras funktionssätt. Parlamentet välkomnar de föreslagna åtgärderna, särskilt när det gäller effektiviseringen av styrelser, försöken att hitta synergier mellan byråerna och möjligheten att slå samman vissa av dem.

12.  På basis av kommissionens framstegsrapport konstaterar Europaparlamentet att kommissionens avdelningar och de decentraliserade byråerna har lyckats utföra ett antal åtgärder, kommissionen har i synnerhet utarbetat standardbestämmelser för inrättande av nya byråer, riktlinjer för överenskommelser om säte och riktlinjer för förebyggande och hantering av intressekonflikter och, i samarbete med byråerna, en handbok på kommunikationsområdet. Parlamentet konstaterar att ett antal uppgifter fortfarande pågår, i synnerhet utvecklandet av en mall för pågående konsoliderade årliga verksamhetsrapporter och riktlinjer för utvärdering.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar och att årligen rapportera om sina framsteg, bl.a. att rapportera om hur det går med att fullfölja åtgärder, genomförandet av de åtgärder som har fullföljts, vilka effekter de fick och hur effektiva de var, och att ge en mer detaljerad redovisning av när och hur de decentraliserade byråerna har bidragit till dessa åtgärder. Parlamentet begär att kommissionen också inkluderar en analys av hur förändringen av rapporteringskraven bidrar till förenkling och en minskning av den administrativa bördan.

14.  Europaparlamentet betonar att byråerna, i linje med färdplanen, har ansvar för att på sina webbplatser meddela att de är en av unionens byråer. Åtskilliga har ännu inte uppfyllt detta krav (Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Europeiska institutet för innovation och teknik, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), och parlamentet noterar dessutom att byråerna på sina webbplatser måste redovisa när man utnyttjar medel från unionsbudgeten, i likhet med kraven på andra myndigheter.

Demokratisk ansvarsskyldighet

15.  Europaparlamentet framhåller de mycket olika roller, funktioner och resurser för de byråer som är underställda det enhetliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för byråerna. Parlamentet konstaterar att kraven rörande byråernas huvudsakliga verksamhet i vissa fall inte enkelt eller följdriktigt kan bedömas enligt det traditionella ansvarsfrihetsförfarandet, medan det i andra fall har varit svårt att garantera ett enhetligt förfarande på grund av mycket begränsade personalresurser och/eller en mycket liten budget, och anmodar revisionsrätten att ta med detta i beräkningarna i sin framtida revisionsverksamhet.

16.  Europaparlamentet påminner om att byråerna är oberoende och att kommissionen kan ge dem vägledning genom att utveckla riktlinjer. Parlamentet anser dock att det är byråernas beslut huruvida de vill följa dem. Den enda institution som kan diskutera byråerna ur politisk synvinkel är parlamentet. Därför anser parlamentet att systemet för rapportering till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten är ytterst viktigt och bör förstärkas.

17.  Europaparlamentet anser att kommissionen, utgående från anti-korruptionsrapporten, bör överväga att i nästa årsrapport om korruptionen ta med unionsinstitutionernas och byråernas verksamhet och resultat.

18.  Med hänsyn till byråernas sätt att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten anser Europaparlamentet att deras demokratiska ansvarsskyldighet bör effektiviseras ytterligare, och anser att förhållandet mellan parlamentet och byråerna skulle vinna på ett stabilare och mer välstrukturerat rapporteringssystem till parlamentet. Parlamentet föreslår att man inrättar en arbetsgrupp för denna fråga som ska lägga fram förslag till förbättringar av rapporteringssystemet vad gäller både byråerna och parlamentet.

19.  Europaparlamentet ser positivt på trenden att fokusera rapporteringen mer på effektivitet och uppnådda resultat. Parlamentet begär en ytterligare förbättring av rapporteringssystemet i detta avseende för att förstärka byråernas demokratiska ansvarsskyldighet.

20.  Europaparlamentet begär att byråerna förbättrar sitt arbete och sin rapportering om socialt ansvarstagande, vilket kommer att göra byråernas verksamhet synligare för den breda allmänheten.

21.  Europaparlamentet påminner byråerna om deras skyldighet att till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten lägga fram en rapport som har utarbetats av respektive direktör, med en sammanställning av vilken typ av och hur många internrevisioner som har genomförts av deras internrevisor, vilka rekommendationer som har lämnats samt vilka åtgärder som har vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer, i enlighet med artikel 72.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002.

22.  Europaparlamentet begär att alla byråer som omfattas av 2012 års ansvarsfrihetsförfarande före den 15 oktober 2014 ska lämna in sina uppföljningsrapporter till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i enlighet med artikel 110.2 i rambudgetförordningen.

23.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen, för att lätta på byråernas rapporteringsbörda, har förutsett att byråerna enligt den nya rambudgetförordningen ska kunna tillhandahålla de uppgifter som för närvarande begärs i andra sammanhang på ett effektiviserat och samordnat sätt i syfte att säkerställa bättre samstämmighet och jämförbarhet mellan de dokument som framställs av olika byråer. Parlamentet noterar att kommissionens avdelningar samarbetar med byråerna för att fastställa riktlinjer för en mall för hur de konsoliderade årliga verksamhetsrapporterna kan anpassas till de krav som fastställs av den nya rambudgetförordningen och uppmanar kommissionen att se till att den konsoliderade rapporteringen leder till förenkling och en minskning av den administrativa bördan.

24.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen vidtar de begärda åtgärderna för att bättre samordna de olika revisionerna, i synnerhet det faktum att den interna revisionsenheten lägger fram granskningsområdena för byråernas styrelser för godkännande, och att revisionsarbetet i en enda byrå tar fem arbetsdagar om året, medan tidpunkten avtalas med byråerna åtminstone fyra veckor i förväg och samordnas med revisionsrätten.

25.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att förslagen till byråernas årliga arbetsprogram presenteras i respektive ansvarigt utskott innan det slutgiltiga arbetsprogrammet antas. Parlamentet påminner om att denna praxis bidrar till att garantera att arbetsprogrammen återspeglar de aktuella politiska prioriteringarna och gör det enklare att noga övervaka och granska arbetsprogrammens genomförande. Parlamentet förväntar sig att byråerna, i enlighet med det gemensamma uttalandet av den 19 juli 2012 om de decentraliserade byråerna, har ett nära samarbete med dessa utskott och kommissionen vid utarbetandet av sina årliga arbetsprogram.

26.  Europaparlamentet önskar att åtminstone de årliga rapporterna om byråernas verksamhet bör offentliggöras på samtliga övriga officiella språk i unionen, inte bara på engelska, såsom är fallet idag, med de franska och tyska versionerna tillgängliga i ett inledningsskede, om det inte är möjligt att offentliggöra dem på samtliga officiella språk i unionen omedelbart.

Rollen som samordnare för byrånätverket

27.  Europaparlamentet välkomnar det goda samarbetet mellan dess ansvariga utskott och nätverket för unionens byråer (nedan kallat nätverket), och efterlyser ett förstärkt nätverk. Parlamentet noterar med tillfredsställelse tillgängligheten och öppenheten hos byråernas direktörer som kontaktades inom ramen för det årliga ansvarsfrihetsförfarandet.

28.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att nätverket har gett kommissionen värdefulla förslag på hur man i allmänhet kan förbättra sina tjänster till byråerna, såväl som mer specificerade rekommendationer rörande det periodiserade redovisningssystemet (ABAC), förvaltningen av byråpersonalens ekonomiska förmåner av byrån för löneadministration och individuella ersättningar samt upphandling.

Gemensamma problem rörande budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

29.  Europaparlamentet noterar med oro att det precis som föregående år finns ett antal problem som identifierats av revisionsrätten och som berör flera olika byråer, i synnerhet vad gäller

– svagheter i budgetplaneringen,

– möjliga intressekonflikter,

– upphandlingar och hantering av kontrakt,

– bristande insyn eller slapphänthet vid rekryteringar,

– överföringar som inte stöds av åtagandena eller som är alltför stora.

– svagheter vid verifikationen av transaktioner avseende stöd

30.  På basis av uppgifter från kommissionen är Europaparlamentet medvetet om att kommissionen avser utföra ytterligare arbete för att utarbeta en handbok om intern planering och inkomstprognoser byggt på bästa praxis för att hjälpa byråerna minska överföringarna och antalet anslag som förfaller där detta förekommer, och ser fram emot kommissionens rapport om dessa aspekter som ska lämnas in under 2014.

31.  Europaparlamentet är också medvetet om att kommissionen har reviderat den rambudgetförordning som är tillämpbar på decentraliserade byråer och anpassat texten till den nya budgetförordningen, och att man har löst de återkommande problem som har drabbat byråerna och kommissionen, och tillämpat Europaparlamentets, Europeiska rådets och kommissionens gemensamma uttalande om decentraliserade byråer och dess bilaga med den gemensamma ansatsen. Parlamentet noterar att den nya rambudgetförordningen gäller från och med 2014 och att den effektiviserar de finansiella reglerna med avseende på behandlingen av budgetöverskott, ytterligare uppgifter som anförtros byråerna, internrevisioner, rapporteringskrav, det årliga arbetsprogrammet, fleråriga arbets- och personalpolitikstrategier, redovisning och fleråriga utbetalningar. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen inom ramen för en omarbetning av tjänsteföreskrifterna har föreslagit flera förändringar i syfte att åstadkomma förenklingar.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av effektivitet och öppenhet med avseende på ansvarsfrihetsförfarandet och anmodar revisionsrätten, rådet, byråerna och nätverket att ta ställning till ansvarsfriheten med detta i åtanke. Parlamentet anser dock att ett framhävande av verksamhetsresultatet inte ersätter regelmässighet och en sund ekonomisk förvaltning.

33.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att se över sina interna administrativa förfaranden för att minska de administrativa kostnaderna, som generellt är för höga inom byråerna.

Möjligheter till ett närmare samarbete och en eventuell sammanslagning av vissa byråer

34.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen och byråerna noggrant har övervägt möjliga strukturella åtgärder för att rationalisera byråernas verksamhet mot bakgrund av begränsade ekonomiska resurser och personalresurser.

35.  Europaparlamentet framhåller att rådande god praxis när det gäller synergieffekter mellan byråerna ska fortsätta, såsom samförståndsavtal och därtill kopplade årliga verksamhetsplaner, gemensamma forskningsprojekt, expertgranskning av preliminära forskningsrapporter, utbyte av statistiska undersökningsmetoder och samråd i förväg om arbetsprogrammen, för att undvika överlappningar och upprepning av aktiviteter så att resultaten kan uppnås på effektivare sätt.

36.  Europaparlamentet noterar att resultaten av en undersökning som utfördes av byråerna om tjänster som delas mellan dem visar att de redan samarbetar och att en ökad medvetenhet skulle kunna bidra till att utveckla denna goda praxis ytterligare. Parlamentet välkomnar det goda föredöme som exempelvis utgörs av Europeiska sjösäkerhetsbyrån (med säte i Lissabon), som delar sin internrevisionsfunktion med Europeiska fiskerikontrollbyrån (med säte i Vigo), och Europeiska järnvägsbyrån (med säte i Valenciennes), som håller på att utarbeta ett avtal om att dela räkenskapsförarfunktionen med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (med säte i Paris).

37.  Europaparlamentet erinrar om att kommissionens förslag om en europeisk byrå för brottsbekämpning och fortbildning inom brottsbekämpning, enligt vilket Europeiska polisakademin (Cepol) skulle slås samman med Europol, skulle ha möjliggjort besparingar för administrativa kostnader (i synnerhet tjänster) som hade kunnat omfördelas. Parlamentet konstaterar att förslaget var helt i linje med den gemensamma ansatsen enligt vilken man skulle överväga sammanslagningar av byråer för att åstadkomma synergier och effektivisering. Parlamentet konstaterar emellertid att kommissionens förslag inte övertygade vare sig parlamentet eller rådet om en sammanslagning eller förflyttning av Cepol till Haag. Parlamentet understryker att detta beslut måste följas upp av åtgärder för att trygga en effektiv drift av byrån.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att slå samman byråer där så är lämpligt, och dess villighet att fortsätta med sin bedömning av möjligheterna att slå samman en del av de befintliga byråerna, såväl som att uppnå ytterligare synergier genom att dela tjänster mellan byråerna själva och mellan byråerna och kommissionen och att noga utreda frågan om onödiga utgifter p.g.a. flera och utspridda etableringsorter, och ser fram emot ytterligare förslag i detta avseende.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att bedöma möjligheterna för synergieffekter mellan byråerna när det gäller Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor och Europeiska arbetsmiljöbyrån i linje med färdplanen.

40.  Europaparlamentet anser att en närmare samordning bör göras mellan vissa byråer, särskilt i fråga om beslut som inverkar på en annan byrås verksamhetsområde. Parlamentet föreslår att byråerna i fråga sinsemellan uppnår en överenskommelse, med medverkan av berörda parter, för att undvika konkurrerande lagstiftning, och uppmanar byråerna att alltid informera parlamentets behöriga utskott i sådana lägen.

Förvaltning av budgetmedel

41.  Europaparlamentet påminner om att ettårighet är en av de grundläggande redovisningsprinciperna (enhet och exakthet, ettårighet, balans, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning och transparens) som är oundgängliga för att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens budget. Parlamentet konstaterar att de decentraliserade byråerna inte alltid följer denna princip om ettårighet fullt ut.

42.  Europaparlamentet noterar byråernas förklaringar med avseende på svårigheterna med att undvika överföringar av driftsutgifter. Parlamentet anser dock att det finns utrymme för förbättringar i ett antal fall, i synnerhet genom en bättre förvaltning av åtagandebemyndiganden, bättre intern planering och inkomstprognoser samt en striktare budgetdisciplin.

43.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen i linje med sin färdplan kommer att utvärdera de tjänster man tillhandahåller till byråerna på grundval av deras återkoppling och, om så är nödvändigt, förbättra, förtydliga, utöka eller anpassa dem.

44.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen diskuterar en ändring av förordningen om avgifter i syfte att fastställa avgifter på ett sätt som gör det möjligt för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) att organisera sitt arbete för hela projektperioder, medan man samtidigt undviker över- eller underskott på medellång/lång sikt. Parlamentet konstaterar att kommissionen kommer att göra en ny utvärdering av hur man ska minska överföringar av anslag som härrör från licensintäkter genom en regelbunden översyn av pris- och avgiftsnivån.

45.  Europaparlamentet noterar kommissionens ståndpunkt att det inte finns mycket bevis som stöder skapandet av en reservfond för delvis självfinansierade byråer och kommissionens förslag att bibehålla nuvarande praxis. Parlamentet anser dock att detta inte är en tillfredsställande lösning på problemet.

46.  Europaparlamentet påminner kommissionen att budgetförordningen inte är anpassad för byråer som genererar överskott och betonar att det är absolut nödvändigt att inom ramen för översynen finna lösningar på detta problem, exempelvis genom att inrätta en begränsad reservfond.

47.  Europaparlamentet uppmanar styrelserna i de byråer som är helt eller delvis finansierade genom avgifter att se till att det råder transparens avseende hur avgifterna fastställs, och att dessa byråers tjänster utförs så effektivt som möjligt så att man kan erbjuda bästa möjliga avgiftsnivå.

48.  Europaparlamentet noterar att vissa byråer har erkänt bristen på flexibilitet i budgeten som en svaghet, vilket visar att besparingar skulle kunna göras om det fanns tillräcklig flexibilitet mellan de olika avdelningarna i budgeten. Parlamentet noterar att den nya rambudgetförordningen föreskriver samma regler som de som gäller för institutionerna på grundval av den allmänna budgetförordningen: Direktören för en byrå har möjlighet att göra överföringar av anslag upp till högst 10 procent av anslagen för det år som anges i posten från vilken överföringen görs från en avdelning till en annan, och utan gräns från ett kapitel till ett annat och från en artikel till en annan.

49.  Europaparlamentet noterar att vissa byråer inom området för frihet, säkerhet och rättvisa är operativa byråer och att genomförandet av deras budgetar även beror på externa faktorer.

50.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till samtliga byråer och gemensamma företag att de systematiskt bifogar en standardiserad mall för offentliggörandet av sina slutliga årsredovisningar, som ska innehålla de uppgifter de anger i sina rapporter om budgetgenomförandet och de uppgifter de presenterar i sina rapporter om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen. Parlamentet rekommenderar samtliga byråer och gemensamma företag att tillhandahålla dessa upplysningar på ett heltäckande, lättåtkomligt och transparent sätt (t.ex. Excel-kalkylprogram och/eller CSV-format), för att underlätta jämförelser mellan deras budgetgenomföranden, så att parlamentet och allmänheten i sin tur kan göra uttömmande jämförelser av byråernas och de gemensamma företagens utgifter.

51.  Europaparlamentet är medvetet om att den nya rambudgetförordningen innehåller ett antal bestämmelser som bör förenkla de regler som gäller för byråer, i synnerhet konsoliderade årliga verksamhetsrapporter och införandet av ett samlat programdokument som innehåller årliga och fleråriga komponenter såväl som möjligheten att dela eller överföra övergripande tjänster (i synnerhet redovisning), om detta leder till större kostnadseffektivitet.

Resultat

52.  Med avseende på nätverket är Europaparlamentet medvetet om att varje byrå har utvecklat sitt eget resultatstyrningssystem på basis av erfarenheter och bästa praxis som delas mellan byråerna inom nätverket, och att ett särskilt undernätverk har skapats för att stärka samarbetet mellan byråerna i detta avseende.

53.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen håller på att utarbeta riktlinjer för utvärderingar, och att ett offentligt samråd om förslaget till ändrade riktlinjer för utvärderingar pågår mellan den 12 november 2013 och den 25 februari 2014, efter vilket kommissionen väntar sig kunna anta nya riktlinjer i mitten på 2014. Parlamentet konstaterar även att arbetet för närvarande pågår med att utveckla riktlinjer om skräddarsydda resultatindikatorer för att bedöma de resultat som uppnås av byråernas direktörer, varav ett första utkast redan har diskuterats med byråerna, och ser fram emot att erhålla det slutgiltiga dokumentet planenligt i början av 2014.

54.  Europaparlamentet betonar att verksamhetsbaserad budgetering fortfarande är den grundläggande principen när unionens budget utarbetas. Det är oroande att revisionsrätten in sin årsrapport för 2012 drar slutsatsen att det för många områden inom unionens budget rådet en komplex rättslig situation och otillräcklig fokusering på resultaten. Parlamentet välkomnar de åtgärder som byråerna har vidtagit för att fokusera mer på resultatrapportering.

55.  Europaparlamentet begär att revisionsrätten i god tid före översynen 2016 av den fleråriga budgetramen tillhandahåller en utvärdering av byråernas prestationer och resultat, för att fastställa när byråer kan samarbeta bättre eller rent av slås samman samt för att fastställa huruvida vissa byråer skulle kunna upplösas eller fortsätta inom en annan, kostnadseffektivare institutionell ram.

Oberoende

56.  Europaparlamentet betonar vikten av byråernas oberoende. Parlamentet framhåller att byråerna bör kunna utöva sitt mandat oberoende och beklagar att detta för närvarande inte alltid är fallet. Parlamentet anser att kommissionens generaldirektorat bör betraktas som byråernas partner.

57.  Europaparlamentet är medvetet om att byråerna bidrar till initiativ som syftar till att förbättra deras effektivitet, kostnadseffektivitet och ansvarsskyldighet. Parlamentet noterar den roll som innehas av kommissionens representanter i byråernas styrelser när det gäller att främja denna process, till exempel genom uppföljning av genomförandet av färdplanen inom varje enskild byrå, genom att regelbundet och noggrant utvärdera utvecklingen och underrätta de centrala avdelningarna vid eventuella svårigheter, såväl som genom att bidra till att garantera samstämmighet mellan byråernas verksamhet och unionsomfattande politiska mål, inklusive rörande planeringen av budget- och personalresurser.

Intressekonflikter och transparens

58.  Europaparlamentet påminner byråerna och kommissionen om revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2012, som har sin upprinnelse i parlamentets begäran till revisionsrätten om att genomföra en omfattande analys av byråernas strategi för hanteringen av situationer där det finns en potentiell risk för intressekonflikter.

59.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att övervaka byråernas framsteg vad gäller hantering och förebyggande av intressekonflikter. Revisionsrätten uppmanas att fortsätta att följa upp denna fråga och att utvidga sin granskning till andra byråer samt att lägga fram sina resultat i en framtida särskild rapport om frågan.

60.  Europaparlamentet påminner om att intressekonflikter är en grund för korruption, bedrägerier, misshushållning med pengar och mänskliga resurser samt för favorisering, och försämrar beslutens opartiskhet och arbetets kvalitet samt undergräver unionsmedborgarnas förtroende för unionens institutioner, inklusive byråerna.

61.  Europaparlamentet erinrar om att, i enlighet med revisionsrättens resultat i dess särskilda rapport nr 15/2012, inget av de utvalda fyra organen, vid tidpunkten för fullföljandet av fältarbetet (oktober 2011), hade hanterat intressekonflikter på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet noterar att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) båda har utvecklat en mer långtgående policy för hantering av intressekonflikter, men att Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) policy är ofullständig och att Easa inte har utarbetat någon sådan policy överhuvudtaget.

62.  Europaparlamentet välkomnar att många av byråerna har gjort stora ansträngningar för att ge information om sin policy och praxis avseende intressekonflikter och inser att många goda tillvägagångssätt redan har införts. Parlamentet välkomnar särskilt, som ett exempel på god praxis som borde övervägas av andra byråer, den karensperiod på ett år som Easa har infört, och som innebär att varje person som nyanställs vid organisationen inte får arbeta med ärenden som personen i fråga har varit direkt involverad i under de föregående fem åren.

63.  Europaparlamentet är medvetet om att Easa i mitten på 2012 hade antagit ett övergripande åtgärdspaket rörande förebyggande och mildrande av intressekonflikter, inklusive, i synnerhet, antagandet av uppförandekoden för Easas personal.

64.  Europaparlamentet noterar att Echa har tillhandahållit information om genomförandet av dess policy för hantering av intressekonflikter som en del av uppföljningsrapporten om ansvarsfrihet 2011 (i enlighet med artikel 96.2 i Echas budgetförordning).

65.  Europaparlamentet är medvetet om att Efsa sedan 2011 har gjort insatser för att stärka sin ram för undvikande av potentiella intressekonflikter genom antagandet av sin reviderade policy om oberoende och vetenskapliga beslutsprocesser. Parlamentet noterar dock med oro att förfarandet för utvärdering av potentiella intressekonflikter vid Efsa trots denna revision är betungande och kritiserat, och uppmanar därför Efsa att utarbeta ett förenklat förfarande som skulle kunna effektivisera denna process, dock utan att äventyra de nyligen införda standarderna för upptäckt och förebyggande av intressekonflikter.

66.  Europaparlamentet är medvetet om att en policy samt förfaranden för intressekonflikter för styrelsemedlemmar, medlemmar av vetenskapliga kommittéer och vetenskapliga experter samt EMA:s personal också har införts och tillämpats.

67.  Europaparlamentet erinrar om revisionsrättens rekommendation om att uppmana samtliga EU-institutioner och decentraliserade organ att undersöka om rekommendationerna i den särskilda rapporten nr 15/2012 är relevanta och tillämpliga för dem. Parlamentet uppmanar därför byråerna att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om denna fråga före utgången av 2014.

68.  Europaparlamentet påminner byråerna om det gemensamma interinstitutionella uttalandet av den 19 juli 2012 om de decentraliserade byråerna och i synnerhet dess bestämmelser om hantering och förebyggande av intressekonflikter (punkterna 11 och 18) och om oberoendet hos byråernas vetenskapliga experter (punkt 20).

69.  På basis av uppgifter från kommissionen konstaterar Europaparlamentet att kommissionens rättsliga ram för intressekonflikter är stabil och i överensstämmelse med de riktlinjer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har utarbetat i detta avseende och att det enligt kommissionen inte finns något behov av ett nytt större rättsligt instrument. Kommissionen har aldrig förbundit sig att lägga fram några lagförslag och avser för närvarande inte att göra detta.

70.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen den 10 december 2013 antog riktlinjerna om förebyggande och hantering av intressekonflikter som särskilt riktades till byråerna, i linje med den gemensamma ansatsen. Dessa riktlinjer avser styrelsemedlemmar (verkställande direktörer, experter, medlemmar av överklagandenämnder, byråernas personal, mottagare av unionens bidrag och unionens uppdragstagare). Parlamentet noterar att dessa riktlinjer avser att tillhandahålla hänvisningar till de handlingsprogram som ska antas och genomföras av varje byrå.

71.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen även tog hänsyn till de huvudsakliga rekommendationer på detta område som riktats till byråerna av parlamentet (inom ramen för ansvarsfriheten), revisionsrätten (i dess särskilda rapport nr 15/2012), Europeiska ombudsmannen (vid dennes besök på flera av byråerna som en del av ett program som sjösattes i maj 2011) och kommissionens interna revisionsenhet (även byråernas internrevisorer), samt kommissionens egna regler om etik.

72.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen hade ett nära samarbete med byråerna under utarbetandet av dessa riktlinjer genom nätverket för cheferna för unionens byråer, vilket utgjorde ett värdefullt bidrag till denna process.

73.  Europaparlamentet anser att efter det att kommissionens riktlinjer offentliggjorts måste byråerna eventuellt omarbeta sina handlingsprogram för förebyggande och hantering av intressekonflikter för att omedelbart anpassa dem till kommissionens riktlinjer och revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet noterar att de flesta byråer planerade att se över sina respektive policyer för förebyggande och hantering av intressekonflikter med utgångspunkt i dessa riktlinjer. Byråerna uppmanas att före utgången av 2014 rapportera till den ansvarsbeviljande myndigheten om detta och om vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012.

74.  Europaparlamentet noterar att de utstationerade nationella experterna, externt kontrakterade och tillfälligt anställda inte nämns specifikt i riktlinjerna. Parlamentet kräver att byråerna tar hänsyn till dessa personalkategorier när de utvärderar och omarbetar sina intressekonfliktspolicyer.

75.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen fortsatt ska utvärdera följderna av de tillämpade riktlinjerna och justera riktlinjerna i enlighet med detta på det sätt som anses lämpligt på grundval av resultaten av utvärderingen, och erinrar kommissionen om att hålla i åtanke behovet av att bibehålla en lämplig balans mellan risker och fördelar med avseende på hanteringen av intressekonflikter å ena sidan, och målet att inhämta bästa möjliga vetenskapliga råd å den andra.

76.  Europaparlamentet beklagar att intresseförklaringarna och meritförteckningarna för majoriteten av byråernas styrelseledamöter, ledningspersonal samt externa och interna experter fortfarande inte är offentligt tillgängliga. Parlamentet upprepar sin uppfattning att en hög transparensnivå är en central faktor för att begränsa risker för intressekonflikter. Parlamentet uppmanar därför de byråer som inte redan har gjort det att senast den 1 december 2014 på sin webbplats offentliggöra sin policy och/eller sina arrangemang för förebyggande och hantering av intressekonflikter och sina genomförandebestämmelser, samt förteckningen över styrelsemedlemmar, ledningspersonal och externa och interna experter, tillsammans med deras respektive intresseförklaringar och meritförteckningar.

Interna kontrollsystem och bekämpning av bedrägeri

77.  Europaparlamentet är medvetet om att de närmare bestämmelserna och rollerna för byråernas interna kontrollfunktioner och interna revisionsenheter tydliggjordes i den nya rambudgetförordningen, i synnerhet med avseende på den interna revisionsenhetens (IAS) och internrevisionsfunktionens (IAC) respektive roller. Parlamentet noterar att den nya rambudgetförordningen förutsätter att arbetet och informationsutbytet kommer att samordnas mellan IAC och IAS och att förordningen även ersätter kravet på en IAS-revision per byrå och år med en riskbaserad strategi.

78.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att riktlinjerna för byråernas bedrägeribekämpande strategier utarbetades av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och att man då tog hänsyn till de bidrag som lämnades av byråerna, samt att Olaf även skulle arrangera två workshoppar för byråerna i januari 2014 för att ge dem ytterligare stöd.

Personalresurser och rekryteringsförfaranden

79.  Europaparlamentet erfar från kommissionen att den inom ramen för översynen av tjänsteföreskrifterna har föreslagit en omarbetad formulering av artikel 110 i tjänsteföreskrifterna som syftar till att garantera förenkling och flexibilitet med avseende på de tillämpningsföreskrifter som antogs så att tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda skulle kunna börja tillämpas.

80.  Europaparlamentet påminner kommissionen om sin oro för att förfarandena för rekrytering av personal till byråerna har utgjort ett allmänt problem ända sedan byråerna inrättades, och förväntar sig att kommissionens riktlinjer kommer att lösa detta problem i framtiden.

81.  Europaparlamentet är medvetet om att byråerna har utarbetat sina egna riktlinjer för att säkerställa att de principer som fastställs i deras genomföranderegler rörande anställningen av tillfälligt anställda och kontraktsanställda garanteras, och uppmanar kommissionen att rådgöra med byråerna när den utarbetar sina riktlinjer för dem.

82.  Europaparlamentet uppmanar byråerna och kommissionen att nå en överenskommelse om utnyttjandet av resurser för hanteringen av disciplinärenden.

De europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna)

83.  Europaparlamentet erfar från kommissionen att mekanismen med principen om utjämningsbidrag som föreskrivs i den nya rambudgetförordningen respekterar finansieringsnycklarna för byråer med blandad finansiering, och att tillämpningen av denna tidigare har garanterat rättvisa och likvärdig behandling för alla som bidrar till ESA-myndigheternas budget. Parlamentet frågar sig vilka skälen kan vara till att det särskilda samförståndsavtal mellan ESA-myndigheterna och kommissionen som syftar till att garantera att ESA-myndigheternas budget upprättas, genomförs samt övervakas effektivt, ännu inte har ingåtts.

84.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens avsikt att öka insynen under hela detta förfarande, och att ytterligare klargöra i vilken omfattning man har justerat byråernas önskemål i budgetförslaget, och de motiveringar som hör ihop med dessa från 2014 års budgetförslag.

85.  Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen för närvarande arbetar med utvärderingen av ESA-myndigheterna, vilken skulle ha slutförts i januari 2014, och undersöker möjligheten att utarbeta ett förslag som garanterar att de tre ESA-myndigheternas budgetar helt finansieras genom unionens budget.

Jämställdhet

86.  Europaparlamentet upprepar vikten av att utarbeta en politik som garanterar att kvinnor och män är korrekt företrädda i byråernas styrande organ. Parlamentet uppmanar byråernas verkställande direktörer att garantera jämställdhet, såväl bland personalen i stort som bland personer i ansvarsbefattningar, och uppmanar även byråernas styrelser och kommissionen att respektera jämställdhetsprincipen och beakta den strategi som inleddes av kommissionen 2010 i syfte att förbättra könsbalansen i ansvarsbefattningar.

87.  Europaparlamentet inser att kommissionen uppmärksammar jämställdhetsaspekterna både i inledningen av såväl som fortlöpande under urvalsförfarandet. Parlamentet noterar att detta i lika hög grad gäller de förfaranden genom vilka en verkställande direktör utnämns av kommissionen.

Komplicerade IT-system

88.  Europaparlamentet konstaterar följande på basis av kommissionens klargörande med avseende på användningen av kommissionens centrala IT-system för redovisning (ABAC):

89.  Europaparlamentet noterar med oro kommissionens svar att byråernas användning av kommissionens system för förvaltning av personalresurser (SYSPER2) skulle ha varit motiverad ur en ekonomisk synvinkel endast i den mån som byråerna hade varit beredda att anta samma regler och förfaranden som kommissionen, eftersom de tekniska anpassningarna och underhållskostnaderna i annat fall skulle vara oproportionerliga i jämförelse med de potentiella vinsterna.

90.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har någon lösning på de problem som byråerna har med komplicerade IT-system, såsom periodiserad redovisning (ABAC) och SYSPER2, på grund av att dessa system är utformade för att uppfylla kommissionens behov snarare än byråernas. Parlamentet välkomnar undernätverkens verksamhet som hanterar följderna av detta problem, och i synnerhet undernätverket för förvaltningschefer (ABAC och SYSPER2), och uppmanar kommissionen att inleda ett närmare samarbete med byråerna i denna fråga.

91.  Europaparlamentet anser att offentliggörandet av unionsuppgifter kommer att möjliggöra nya innovationer, skapa avsevärda övergripande ekonomiska fördelar och göra förvaltningen mer effektiv. Parlamentet begär att byråernas uppgifter ska göras varaktigt och kostnadsfritt tillgängliga i maskinläsbart format så att de fritt kan återanvändas.

o
o   o

92.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 308, 16.11.2013, s. 374. (2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72. (5) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42. (6) EUT C 365, 13.12.2013. (7) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 62. (8) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 121.