Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 juli 2013 till rådet och Europaparlamentet Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapport 2012 (COM(2013)0548) och dess följedokument (SWD(2013)0283, SWD(2013)0284, SWD(2013)0285, SWD(2013)0286) och SWD(2013)0287),

–  med beaktande av Olafs årsrapport 2012,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2012, samt de granskade institutionernas svar(1),

–  med beaktande av rådets förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juli 2013 Förbättrad styrning av Olaf och stärkta rättssäkerhetsgarantier vid utredningar: En strategi i flera steg för inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0533),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juli 2013 Ett bättre skydd av unionens ekonomiska intressen: Inrättande av en europeisk åklagarmyndighet och reformering av Eurojust (COM(2013)0532),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 maj 2011 om skyddet för Europeiska unionens ekonomiska intressen genom straffrättsliga bestämmelser och administrativa utredningar – En integrerad politik för att se till att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt (COM(2011)0293),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juni 2011 om kommissionens strategi mot bedrägerier (COM(2011)0376),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 september 2013 Skyddet av Europeiska unionens budget fram till slutet av 2012 (COM(2013)0682),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 december 2013 om tillämpning av finansiella nettokorrigeringar hos medlemsstaterna inom jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken (COM(2013)0934),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038),

–  med beaktande av rådets direktiv 2013/43/EU av den 22 juli 2013 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri(2),

–  med beaktande av rådets direktiv 2013/42/EU av den 22 juli 2013 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en mekanism för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägeri(3),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014 om inrättande av ett program för främjande av verksamheter till skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen (Herkules III-programmet) och om upphävande av beslut nr 804/2004/EG(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner(5),

–  med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget(7),

–  med beaktande av yttrande nr 1/2014 från övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) om Olafs utredningsprioriteringar,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om årsrapporten för 2011 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(10),

–  med beaktande av sin förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(11) samt kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 Insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas(12),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0195/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens beräkningar går 1 000 000 000 000 euro i potentiella skatteintäkter förlorade till följd av skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering varje år. Detta innebär en årlig kostnad på ungefär 2 000 euro för varje EU-medborgare.

B.  Skyddet av unionens ekonomiska intressen är en av de viktigaste frågorna på unionens politiska dagordning för att befästa och öka medborgarnas tillit och garantera att deras pengar används på rätt sätt.

C.  Lissabonfördraget har på ett betydande sätt förstärkt instrumenten för att skydda EU:s ekonomiska intressen och tvingar såväl EU som medlemsstaterna att bekämpa all olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen.

D.  De stora skillnaderna mellan EU:s olika rättsliga system och traditioner gör skyddet av unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet till en speciellt krävande, nödvändig och angelägen utmaning.

E.  För att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier krävs en helhetsstrategi med strategier för att bekämpa bedrägerier och korruption genom effektiva, enhetliga och likvärdiga rättsliga åtgärder i hela unionen. EU och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för detta, och ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna är ännu viktigare i tider av budgetbegränsningar.

F.  Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har ansvaret att skydda unionens ekonomiska intressen genom att utreda bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, och dess övervakningskommitté inrättades för att stärka och garantera Olafs oberoende genom att regelbundet övervaka genomförandet av Olafs utredningsarbete.

G.  Medlemsstaterna har det huvudsakliga ansvaret för genomförandet av ungefär 80 procent av unionens budget.

H.  Medlemsstaterna ansvarar för att beräkna det harmoniserade underlaget för mervärdesskatt, förändringar i tillämpade mervärdesskattesatser och uppbörden av egna medel. Dessa tre faktorer har en inverkan på unionens budget.

I.  På Europaparlamentets begäran har kommissionen nyligen sjösatt ett antal viktiga initiativ om strategiska åtgärder för bedrägeribekämpning.

J.  Omfattningen av skattebedrägerier, skatteundandragande i alla dess former och korruption i EU urholkar medborgarnas tillit till och förtroende för unionen, och det är nödvändigt att bättre garantera integritet och transparens när det gäller de offentliga utgifterna.

Att stärka Europeiska unionens mekanismer för bedrägeribekämpning

1.  Europaparlamentet betonar att såväl kommissionen som medlemsstaterna är skyldiga att göra allt för att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, vilket fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). Parlamentet påminner om att nära samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna är nödvändigt för att säkerställa ett effektivt skydd för unionens ekonomiska intressen och att det därför är mycket viktigt att samarbetet och samordningen stärks och görs så effektiva som möjligt. Vidare påminner parlamentet om att det är lika viktigt att se till att dessa ekonomiska intressen skyddas vid uppbörden av EU:s medel som i samband med utgifter.

2.  Europaparlamentet betonar att bedrägeri är en avsiktlig regelstridig handling som i vissa fall utgör en straffbar gärning, medan en oriktighet innebär att en viss regel inte har följts. Parlamentet beklagar att kommissionen inte går till botten med bedrägerier och behandlar oriktigheter väldigt allmänt. Parlamentet påminner om att artikel 325 i EUF‑fördraget handlar om bedrägerier och inte oriktigheter, och begär att det görs en åtskillnad mellan bedrägerier och fel eller oriktigheter.

3.  Europaparlamentet noterar kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapport 2012 (nedan kallad kommissionens årliga rapport). På parlamentets begäran har två nya aspekter tagits med i rapporten, nämligen

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den inleder förfarandet för att lägga fram årsrapporten om skyddet av unionens ekonomiska intressen, först lägga fram en rapport om uppföljning och tillämpning av parlamentets rekommendationer om den föregående årsrapporten om skyddet av unionens ekonomiska intressen, och ge en motiverad förklaring om de rekommendationer som den inte har beaktat eller inte har kunnat uppfylla. Parlamentet uppmanar också Olaf att göra samma sak för de åtgärder som parlamentet krävde i samma rapport.

5.  Europaparlamentet välkomnar de huvudinitiativ som kommissionen tagit på parlamentets begäran för att skapa ett nytt lagstiftningskomplex i EU för kampen mot bedrägerier, i synnerhet kommissionens förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, vilket syftar till att förtydliga och harmonisera medlemsstaternas straffrättsliga bestämmelser om brott som rör unionens budget (COM(2012)0363), förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535) samt ändringen av förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), som handlar om en förstärkning av de processuella rättigheterna för personer som berörs av Olafs utredningar. Parlamentet uppmärksammar vikten av att dessa olika rättsakter är välavpassade och grundligt utvärderade. Rådet uppmanas att ta den tid som behövs och inte slutföra förhandlingarna i hast, så att en robust europeisk rättslig ram utvecklas och de befintliga institutionella verktygen för skyddet för unionens ekonomiska intressen förstärks. Parlamentet betonar att en förhastad övergång till ett fördjupat samarbete måste undvikas. Parlamentet välkomnar också handlingsplanen för att trappa upp kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande samt reformen av mervärdesskatten i EU, som båda inleddes 2011.

6.  Europaparlamentet konstaterar att antalet oriktigheter med bedrägligt uppsåt i stort sett var oförändrade under 2012 jämfört med 2011, med 1 231 oriktigheter som rapporterades som bedrägerier, samtidigt som budgetkonsekvenserna av dessa minskade något, till totalt 392 miljoner euro. Parlamentet konstaterar att sammanhållningspolitiken och jordbruket – särskilt landsbygdsutveckling och fiskeri – fortfarande är de två områden som är mest utsatta för bedrägerier med uppskattade budgetkonsekvenser på 279 respektive 143 miljoner euro. Parlamentet betonar dock att antalet oriktigheter med bedrägligt uppsåt och de belopp det handlar om hänför sig till den bredaste definitionen av bedrägerier och inte bör ses som en tillförlitlig måttstock för bedrägeriernas omfattning. Parlamentet begär att tydlig åtskillnad görs mellan bedrägerier, felaktigheter och oriktigheter i årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier.

7.  Europaparlamentet konstaterar att antalet fall av andra oriktigheter än bedrägerier som rapporterats till kommissionen under 2012 ökade med omkring 6 procent jämfört med 2011, med budgetkonsekvenser på omkring 2 900 000 000 euro (detta var mer än dubbelt så mycket som 2011 och påverkade i synnerhet sammanhållningspolitiken och de direkta utgifterna). Även om ökningen främst beror på effekter av oriktigheter som rör stora belopp är det oroande att den också avspeglar systematiska oriktigheter som rapporterats när program avslutas.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionens korrigerande åtgärder gentemot medlemsstaterna ökade betydligt under 2012, särskilt inom sammanhållningspolitiken, och uppgick till 3 700 000 000 euro, vilket återspeglar bland annat avslutandet av programperioden 2000–2006.

9.  Europaparlamentet konstaterar att de rekommendationer som kommissionen gav medlemsstaterna 2011 – i synnerhet om rapporterade bedrägerier och andra oriktigheter, återvinning av belopp som betalats ut felaktigt, övervakning av resultaten av brottsutredningar och förbättring av den nationella bedrägeristatistiken – överlag var adekvata, men beklagar att ett antal problem inte togs upp i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp kommissionens rekommendationer från 2011 och 2012, att se till att de rekommendationer som kommissionen gav dem i sin rapport 2012 följs till fullo och att ge en motiverad förklaring när detta inte har varit möjligt.

10.  Europaparlamentet föreslår att man tittar på möjligheten att inrätta en grupp med europeiska tulltjänstemän specialiserade på bedrägeribekämpning som skulle arbeta jämsides med de nationella tullmyndigheterna.

11.  Europaparlamentet konstaterar att det belopp som skulle återvinnas till följd av bedrägerier och andra fall av oriktigheter i fråga om traditionella egna medel under 2012 uppgick till 444 miljoner euro, varav 208 miljoner euro redan hade återvunnits av medlemsstaterna. Parlamentet noterar att ytterligare 83 miljoner euro återvanns under 2012 rörande fall som upptäcktes mellan 1989 och 2011.

Intäkter – egna medel

12.  Europaparlamentet beklagar att de egna medlen inte längre utgör den främsta källan till EU:s budgetintäkter, utan uppgår till 20 procent av dessa, vilket gör att en korrekt uppbörd av mervärdesskatt och tullar får direkta konsekvenser inte bara för medlemsstaternas ekonomier och unionens budget utan även för de europeiska skattebetalarna. Parlamentet påminner om att kommissionens beräkningar visar att skattebedrägerier och skatteundandragande kostar EU omkring 1 biljon euro varje år, vilket motsvarar cirka 2 000 euro per år och EU-medborgare.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för att trappa upp kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Parlamentet understryker att såväl kommissionen som medlemsstaterna även i fortsättningen måste ge högsta prioritet åt kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Det är därför nödvändigt att utveckla en strategi för förstärkt samarbete och samordning i flera dimensioner mellan medlemsstaterna själva och med kommissionen. Denna strategi skulle göra det möjligt att bättre använda befintliga instrument, konsolidera gällande lagstiftning, anta förslag under behandling och samarbeta administrativt. Ett förstärkt samarbete mellan skattemyndigheter, polis och rättsliga myndigheter inom ett enskilt land är också väsentligt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas utvecklingen av mekanismer för förebyggande och tidig upptäckt, utvärdering av resultat, förbättrad uppbörd av intäkter samt en effektivare övervakning av tulltransiteringen, eftersom detta är ett av de områden som fortfarande är drabbat av den mest omfattande systemkorruptionen i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vara mer aktiva på internationell nivå i syfte att fastställa normer för samarbete som framför allt är baserade på principerna om öppenhet, god förvaltning och informationsutbyte.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet göra jämförande analyser av effektivitetsskillnaderna i de nationella systemen för uppbörd av traditionella egna medel, särskilt genom att fastställa och sprida bästa praxis när det gäller en ändamålsenlig återvinningsprocess i samtliga medlemsstater, och vid behov föreslå nödvändiga åtgärder.

15.  Europaparlamentet ser med oro på att antalet oriktigheter med bedrägligt uppsåt som rapporterades påverka inkomsterna från traditionella egna medel under 2012 totalt var 20 procent högre än genomsnittet för perioden 2008–2012, även om det numerärt sett höll sig stabilt.

16.  Europaparlamentet efterlyser en närmare analys av skillnaderna mellan de beräknade nivåerna av intäkter från mervärdesskatt och de faktiska nivåerna av uppburna intäkter, och begär att detta ska finnas med i kommissionens rapport i syfte att ge en tydligare bild av förlusterna för unionens anslag. Parlamentet upprepar att kommissionen och medlemsstaterna måste göra bekämpningen av skatteundandragande och den underjordiska ekonomin till ett permanent mål.

Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS)

17.  Europaparlamentet är tillfreds över att 98 procent av de totala identifierade traditionella egna medlen uppbärs i enlighet med reglerna, men uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att ta itu med de 2 procent som drabbas av bedrägerier och oriktigheter.

18.  Europaparlamentet noterar att tillsynsorgan har lagt märke till ett ökat missbruk av systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS) från kriminella gruppers sida. Parlamentet anser att det finns en brist på fysiska kontroller av varor som transporteras inom ramen för EMCS, och betonar att ytterligare satsningar på kontroller kan leda till en ökning av uppburna skatter och ett ökat förebyggande av skatteundandragande. Enligt artiklarna 21.3 och 24.3 i rådets direktiv 2008/118/EG ska avsändarmedlemsstatens och destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter göra en elektronisk kontroll av uppgifterna på det preliminära elektroniska administrativa dokumentet och i mottagningsrapporten. Parlamentet är starkt övertygat om att kriterier bör fastställas enligt vilka varor som är redo att avsändas och/eller som är mottagna måste inspekteras fysiskt av den behöriga institutionen i medlemsstaten.

19.  Europaparlamentet framhåller att utökade inspektioner också kan ha den ytterligare fördelen att de undanröjer de företag eller bulvanföretag som startats av brottslingar enbart för att underlätta deras bedrägerier. Aktuell information om avsändning och mottagande av punktskattepliktiga varor bekräftas i EMCS av affärsaktörerna själva. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ för att skärpa rätten till tillgång till EMCS och även kräva en omfattande historik av efterlevnad före handeln, så att det blir möjligt att bevilja affärsaktörer status som ”ekonomisk operatör med fullmakt” (”betrodda affärsaktörer”) så att bara dessa aktörer kan hantera EMCS direkt på egen hand. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera resultatet av de pågående utredningarna avseende behovet att ändra direktiv 2008/118/EG.

20.  Europaparlamentet begär att medlemsstaternas kontroller av personer och företag som ansöker om tillgång till registret ska bli hårdare och mer omfattande. Parlamentet inser att varor enkelt kan feldeklareras i syfte att undvika punktbeskattning, och efterlyser därför mer samarbete med skattemyndigheterna.

21.  Europaparlamentet anser att de tidsfrister som medges för förflyttning av punktskattepliktiga varor mellan auktoriserade lager är orealistiskt långa. Parlamentet påpekar att dessa tidsfrister tillåter flera förflyttningar på samma deklaration och omdirigering innan leveransdatumet läggs in i systemet. Parlamentet begär att den behöriga myndigheten i medlemsstaten med den deklarerade destinationen och den nya destinationen omedelbart ska informeras av avsändaren om förändringar. Parlamentet begär vidare att den maximala tillåtna tiden för överlämning av rapporten om mottagande av punktskattepliktiga varor ska vara en arbetsdag och att restiden bör beräknas och fastställas för varje leverans i enlighet med den typ av transportmedel som används och avståndet mellan platserna för avsändande och destination.

22.  Europaparlamentet anser att de garantier som krävs för att etablera tullager är för låga i förhållande till värdet på de punktskattepliktiga varorna. Det bör finnas en variabel som beror på typen av varor och nivån på den handel som faktiskt sker.

23.  Europaparlamentet är bekymrat över att medlemsstaterna har genomfört sina egna EMCS-system på grundval av brett definierade krav från kommissionen. Parlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen tar initiativ till ett mer enhetligt system inom EU.

Mervärdesskatt

24.  Europaparlamentet noterar att 193 000 000 000 euro i mervärdesskatteintäkter (1,5 procent av BNP) gick förlorade under 2011 på grund av bristande efterlevnad av reglerna eller utebliven uppbörd, enligt en ny studie om det s.k. mervärdesskattegapet som offentliggjordes 2013 och finansierades av kommissionen inom ramen för dess arbete med att reformera mervärdesskattesystemet i EU och sätta stopp för skatteflykt. Parlamentet betonar dock att mervärdesskattegapet är en produkt inte bara av bedrägerier, utan även av andra faktorer såsom konkurser och insolvens, statistiska fel, sena betalningar och skatteflykt. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att verkningsfulla åtgärder för att minska mervärdesskattegapet självfallet kräver en samordnad, sektorsövergripande ansats. Parlamentet betonar att det är viktigt att genomföra nya strategier och på ett effektivare sätt utnyttja befintliga EU-strukturer för att bekämpa skattefusk mer kraftfullt.

25.  Europaparlamentet gläds åt att den mervärdesskattereform som lanserades i december 2011 redan har lett till viktiga verktyg för att bättre bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet i juli 2013 av direktiven om mekanismen för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägerier respektive frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri, och uppmanar medlemsstaterna att genomföra dem utan dröjsmål.

26.  Europaparlamentet anser också att man bör fokusera på behovet att förenkla mervärdesskattesystemet för företag i hela Europa. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de nya åtgärder som är avsedda att underlätta elektronisk fakturering och de särskilda bestämmelserna för småföretag, som trädde i kraft 2013, och ser fram emot införandet av en standardiserad mervärdesskattedeklaration för hela EU. Parlamentet hoppas att det system med en enda kontaktpunkt för e-tjänster och telekomföretag som kommer att tas i drift 2015 verkligen kommer att främja regelefterlevnaden genom att förenkla mervärdesskatteförfarandena för dessa företag.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att reformera sina nationella skattesystem och göra dem enklare, rättvisare och mer ändamålsenliga, i syfte att underlätta regelefterlevnaden och förebygga, avskräcka från och bestraffa skattebedrägerier och skatteflykt samt effektivisera skatteuppbörden. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att beakta de landsspecifika rekommendationer som kommissionen utfärdade 2013. Parlamentet välkomnar kommissionens förnyade uppmaning till medlemsstaterna att bredda de nationella skattebaserna och begränsa skattebefrielser och skatteavdrag, vilket inte bara skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att förenkla sina skattesystem utan även ge dem möjlighet att slippa höja standardsatserna för mervärdesskatt.

Oriktigheter som rapporterats som bedrägerier och som utgör ett hot mot Europeiska unionens finansiella intressen

28.  Europaparlamentet konstaterar att den nivå av oriktigheter med bedrägligt uppsåt som rapporterades under 2012 i stort sett var densamma som det föregående året, såväl sett till antalet fall som deras konsekvenser.

29.  Europaparlamentet noterar att det i genomsnitt tar två år och sju månader från det att en bedräglig verksamhet inleds till det att den upptäcks. Sedan tar det ytterligare sju eller åtta månader innan oriktigheten rapporteras till kommissionen. Parlamentet är oroat över att riktlinjerna om de tidpunkter då medlemsstater ska rapportera oriktigheter som utgör bedrägerier och/eller andra oriktigheter till Olaf, om sådana riktlinjer över huvud taget existerar i medlemsstaten, skiljer sig inte bara mellan enskilda medlemsstater utan även mellan olika politikområden. Parlamentet förväntar sig att kommissionen utarbetar Europaomfattande riktlinjer för rapportering till Olaf av oriktigheter som utgör bedrägerier och/eller andra oriktigheter. Parlamentet påminner om att EU‑institutionernas anställda är skyldiga att som en del av sin tjänsteutövning anmäla de bedrägerier som de får vetskap om till Olaf, utan dröjsmål och utan att därvid ådra sig något ansvar.

30.  Europaparlamentet noterar att antalet bedrägerifall som rapporterades på intäktssidan under 2012 låg 20 procent under genomsnittet för åren 2008–2012. Parlamentet gläder sig över att kommissionens analyser visar på en tydlig minskning i antalet bedrägerifall under denna period.

31.  Europaparlamentet konstaterar att både antalet fall av oriktigheter som rapporterats som bedrägerier och värdet av dem är lågt på utgiftssidan, att de berör redan kända former av oriktigheter och att bedrägerier stod för 5 procent av de fall som rapporterades under perioden 2008–2012. Parlamentet noterar att de flesta oriktigheterna med bedrägligt uppsåt liksom under föregående år upptäcktes på området för sammanhållningspolitiken, nämligen 50 procent av alla fall, vilket motsvarade 63 procent av det sammanlagda värdet. Parlamentet betonar att det bland de 1 194 fall av oriktigheter som rapporterades som bedrägerier fanns nio som gällde korruption och att alla dessa fall upptäcktes på området för sammanhållningspolitiken. Parlamentet är bekymrat över att antalet sådana fall ökar, och ser med oro på trenden mot enklare typer av bedrägerier, vilket förmodligen beror på att stödmottagare som under normala förhållanden inte skulle bryta mot lagen gör sig skyldiga till försök till bedrägerier på grund av den ekonomiska krisen. Dessa tendenser måste övervakas och studeras under kommande år.

32.  Europaparlamentet begär att korruption som skadar unionens ekonomiska intressen ska betraktas som bedrägeri vid tillämpningen av artikel 325.5 i EUF-fördraget och inkluderas i kommissionens årsrapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier.

33.  Europaparlamentet konstaterar att det på området för naturresurser (jordbruk, landsbygdsutveckling och fiskeri) inträffade en ökning från 2011 till 2012 på nästan 50 procent av fallen av oriktigheter som rapporterades som bedrägerier. Detta var en följd av att ett enda land rapporterade 56 fall, alla med samma tillvägagångssätt och kopplade till samma utredning, och påverkade uteslutande Europeiska garantifonden för jordbruket. Andelen konstaterade bedrägerier är något högre i jordbruket – omkring 6 procent av samtliga rapporterade fall under perioden 2012–2008 – än totalt sett.

34.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna på området för jordbruk och landsbygdsutveckling återvann 169,4 miljoner euro från stödmottagarna under budgetåret 2012, medan 1 216,8 miljoner återstod att återvinna från stödmottagarna i slutet av detta budgetår. Återvinningsgraden på 43 procent påverkas i hög grad av de låga återvinningsgrader (under 30 procent) som uppvisas av sex medlemsstater(13). Dessa medlemsstater uppmanas att vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa en avsevärt högre återvinningsgrad.

35.  Europaparlamentet konstaterar att sammanhållningspolitiken under flera budgetår har visat sig vara den mest kritiska sektorn, där i synnerhet politiken för regionalutveckling varit drabbad, men att åtminstone antalet oriktigheter som rapporterats som bedrägerier hållit sig stabilt under de senaste tre åren. Parlamentet noterar att andelen fall där bedrägeri konstaterats – 4 procent under perioden 2008–2012 – är lägre än det totala genomsnittet. Parlamentet gläds åt att kommissionens ansträngningar under de senaste åren för att öka de nationella myndigheternas medvetenhet om bedrägerier inom sektorn förefaller ha burit frukt och att EU:s lagstiftning i 59 procent av fallen bidragit till att upptäcka oriktigheter med bedrägligt uppsåt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka och befästa den gemensamma strategi mot bedrägerier som lanserades 2008, och välkomnar även det faktum att fall av bedrägerier nu rapporteras snabbare efter det att de upptäckts.

36.  Europaparlamentet beklagar dock bristen på information om de belopp som ska återvinnas och återvinningsgraderna i samband med sammanhållningspolitiken för budgetåret 2012. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna utförlig information om detta i sin kommande årsrapport.

37.  Europaparlamentet välkomnar den konstanta minskningen sedan tre år tillbaka av antalet oriktigheter som rapporterats inom ramen för föranslutningsstödet, och konstaterar att de tolv nya medlemsstaterna gradvis har lämnat programmen för föranslutningsstödet, som i det närmaste är avslutade. Parlamentet konstaterar dock att det inträffande en betydande ökning uttryckt i pengar på grund av två fall som rapporterats av samma medlemsstat. Parlamentet noterar också att det har skett en viss minskning under den nuvarande programperioden av de rapporterade oriktigheterna med bedrägligt uppsåt i samband med instrumentet för stöd inför anslutningen, vilket mest sannolikt är en följd av förseningen i genomförandet av detta instrument.

38.  Europaparlamentet framhåller att medlemsstaternas strategier skiljer sig kraftigt åt och att skillnaderna ökar hela tiden, vilket främst förklaras av rättsliga och organisatoriska olikheter såväl mellan medlemsstaterna som mellan förvaltningar i samma land, men även av att upptäckt av bedrägerier hanteras på många olika sätt. Parlamentet är mycket oroat över att vissa medlemsstater i fall av oriktigheter med bedrägligt uppsåt nöjer sig med att tillämpa finansiella korrigeringar i stället för att utreda det potentiella brottet. Parlamentet betonar att en sådan underlåtenhet att utreda brott kan uppmuntra till bedrägligt beteende och därmed undergräva kampen mot bedrägeri och bedragare. De berörda medlemsstaterna uppmanas att satsa mer resurser på att bekämpa bedrägeri, bland annat genom straffrättsliga förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att även fortsättningsvis noga övervaka hur medlemsstaternas övervaknings- och kontrollsystem fungerar och hur effektiva de är, och betonar hur viktigt det är att kommissionen fastställer enhetliga rapporteringsregler för samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendationer, särskilt i fråga om tidig upptäckt, förenklade regler och snabb rapportering.

39.  Europaparlamentet påpekar vidare att det fortfarande händer att medlemsstater inte överlämnar uppgifter i tid eller tillhandahåller felaktiga uppgifter. Parlamentet påminner också om att medlemsstaterna använder olika definitioner för liknande typer av brott och att inte alla samlar in likvärdiga och detaljerade statistiska uppgifter enligt gemensamma kriterier, vilket gör det svårt att samla in tillförlitlig och jämförbar statistik på EU-nivå, något som hindrar jämförelser och en objektiv utvärdering av varje enskilt land när det gäller bedrägeriernas omfattning. Parlamentet beklagar att Europaparlamentet, kommissionen och Olaf som en följd av detta inte på rätt sätt kan fullgöra sin uppgift att bedöma den verkliga totala omfattningen av oriktigheter och bedrägerier i enskilda medlemsstater och att lämna rekommendationer. Beklagligt nog hindrar denna situation att de medlemsstater som har de högsta nivåerna av oriktigheter och bedrägerier identifieras och att disciplinåtgärder vidtas, vilket parlamentet upprepade gånger har krävt. Parlamentet noterar att kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att förbättra sin bedrägeristatistik och har åtagit sig att lägga större vikt vid denna fråga. Parlamentet betonar hur viktigt det är att kommissionen fastställer enhetliga rapporteringsprinciper i alla medlemsstater i syfte att säkerställa att de uppgifter som samlas in är jämförbara, tillförlitliga och tillräckliga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att informera parlamentet om inledda åtgärder för att uppnå en högre grad av enhetlighet och jämförbarhet mellan de statistiska uppgifter som samlas in på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i tid överlämna uttömmande information som korrekt speglar den faktiska nivån av bedrägerier. Parlamentet begär att revisionsrätten följer upp sina tidigare särskilda rapporter om Olafs resultat för att bedöma effekterna av omorganiseringen.

40.  Europaparlamentet betonar att ökad insyn som möjliggör ordentlig granskning är nyckeln till att upptäcka bedrägeriupplägg. Parlamentet har under tidigare år uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att se till att information om alla mottagare av EU‑medel från alla medlemsstater finns på ett enda ställe, genom att på sin webbplats offentliggöra en förteckning över alla stödmottagare, oberoende av vem som förvaltar medlen och baserat på standardiserade informationskategorier som ska tillhandahållas av alla medlemsstater på minst ett av unionens arbetsspråk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen och ge den fullständig och tillförlitlig information om mottagare av EU-medel som förvaltas av medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att denna åtgärd inte har genomförts och uppmanar kommissionen att genast genomföra den.

41.  Europaparlamentet noterar att Olaf under 2012 kom med 54 rekommendationer om rättsliga åtgärder som överlämnades till nationella myndigheter, och omkring 284 000 000 euro rekommenderades för återvinning. Parlamentet beklagar bristen på information om hur många rättsliga förfaranden som inletts och vilka belopp som faktiskt återvunnits baserat på Olafs rekommendationer, liksom antalet fällande domar i fall som rör brott som skadar unionens budget. Parlamentet uppmanar åter kommissionen och medlemsstaterna att garantera att rekommendationerna genomförs effektivt och i tid när fallen väl har utretts av Olaf.

42.  Europaparlamentet är dock djupt bekymrat över att Olaf i vissa fall har avfärdat ärenden och hänvisat dem tillbaka till generaldirektörer för lämpliga åtgärder, trots att dessa saknar befogenhet att göra utredningar.

Olaf

43.  Europaparlamentet gläds åt att reformen av reglerna för Olafs funktionssätt äntligen har antagits och välkomnar kommissionens meddelande Förbättrad styrning av Olaf och stärkta rättssäkerhetsgarantier vid utredningar: En strategi i flera steg för inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet noterar de första effekterna av omorganiseringen och omstruktureringen av Olafs utredningsförfaranden, som är tänkta att leda till ett klargörande av de processuella rättigheterna för de personer som är föremål för utredningarna, bättre samarbete och dialog med Olafs partner, effektivare utredningsförfaranden samt en förkortad genomsnittstid för handläggning av utredningar, i synnerhet vid urvalet av ärenden. Parlamentet konstaterar dock att sammanlagt 421 ärenden inleddes samtidigt den 1 februari 2012 och avslutades senare under 2012, de flesta av dem utan rekommendation. Dessutom har många ärenden äldre än 24 månader avslutats under 2012, med risk för att rekommendationer kan ha uteblivit. Parlamentet konstaterar vidare att denna engångseffekt är orsaken bakom den kortare genomsnittslängden för utredningarna.

44.  Europaparlamentet noterar att Olaf sedan 2012 har fastställt utredningsprioriteringar på årsbasis i syfte att förbättra sitt urvalsförfarande för utredningar. Parlamentet konstaterar betydande förändringar mellan de utredningsprioriteringar som valts för 2012, 2013 och 2014 och är därför oroat över risken för bristande konsekvens i urvalsförfarandet för utredningar som helhet. Parlamentet anser att framtida utredningsprioriteringar alltid bör utvärderas grundligt utifrån konkreta behov, mätbara indikatorer och lärdomar som dragits av tidigare utredningsprioriteringar. Parlamentet uppmanar Olaf att tillhandahålla utförlig information om hur man fattar beslut om utredningsprioriteringar.

45.  Europaparlamentet har tagit del av Olafs årsrapport för 2012 och konstaterar att Olaf under denna period inledde 431 utredningar och 287 samordningsärenden, avslutade 465 ärenden, rekommenderade de nationella myndigheterna rättsliga åtgärder i 54 fall och rekommenderade återvinning av nära 284 miljoner euro (165,8 miljoner euro i intäkter och 118,2 miljoner euro i utgifter), och

46.  Europaparlamentet noterar övervakningskommitténs yttrande 1/2014 om Olafs utredningsprioriteringar och stöder dess rekommendationer, särskilt med avseende på att inrätta riktlinjer om tillämpning av finansiella indikatorer som ett proportionalitetskriterium vilket skulle ge den enhet som ansvarar för urval av ärenden tydligare vägledning i detta avseende. Parlamentet förväntar sig vidare att den framtida utvecklingen inom utredningsprioriteringarna kommer att innefatta regelbunden dialog mellan Olafs generaldirektör och den generaldirektör vars politikområde omfattas av utredningsprioriteringarna och de finansiella indikatorerna i dessa.

47.  Europaparlamentet noterar övervakningskommitténs anmärkningar om Olafs de minimis-policy. Parlamentet påminner om att de minimis-policyn inte är det enda kriteriet för urval av ärenden och att dess syfte är att se till att Olaf koncentrerar sina insatser och resurser på mer allvarliga och komplexa ärenden och att personalresurser fördelas för att maximera återvinningen av felaktigt använda belopp från EU:s budget. Parlamentet uppmanar generaldirektören att ta hänsyn till övervakningskommitténs synpunkter vid översynen av Olafs de minimis-policy. Parlamentet förväntar sig att bli vederbörligen informerat om generaldirektörens beslut angående detta.

48.  Europaparlamentet kräver en förbättrad styrning av Olaf genom en kontinuerlig översyn och konsolidering av dess centrala utredningsprocesser. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det fäster särskild vikt vid att man övervakar iakttagandet av rättssäkerhetsgarantierna och de grundläggande rättigheterna för de personer som berörs av utredningarna.

Den nya utformningen av EU:s politik och program för bedrägeribekämpning

49.  Europaparlamentet välkomnar samtliga initiativ från kommissionen för att allmänt stärka bedrägeribekämpningen, med innovativa åtgärder som ska vidtas i fråga om påföljder, som ett komplement till insatserna för förebyggande och upptäckt. Parlamentet ser införandet av bedrägeribekämpningsklausuler i internationella avtal, administrativa samarbetsavtal och inom offentlig upphandling som ytterligare ett betydelsefullt steg för att försvara unionens ekonomiska intressen och bekämpa korruption.

50.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006 av den 14 december 2006 ska lämna upplysningar om eventuella administrativa eller straffrättsliga förfaranden som inletts eller avskrivits avseende rapporterade oriktigheter, samt om hur förfarandena utfallit. Parlamentet påpekar vidare att dessa upplysningar även ska omfatta en beskrivning av påföljderna, huruvida påföljderna tillämpas enligt gemenskapsrätten och/eller nationell lagstiftning samt en hänvisning till de gemenskapsbestämmelser och/eller nationella bestämmelser där påföljden fastställs. Parlamentet begär att bli utförligt informerat med en omfattande analys av de rapporter som mottagits enligt artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna måste införa övervakningsförfaranden mot bedrägerier och att statistiken om brottmål och resultatet av dessa är ofullständig, vilket gör det svårt att utvärdera förfarandena för utredning och lagföring av bedrägerier i medlemsstaterna och effektiviteten för framtida grundläggande politik.

51.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens offentliggörande i februari 2014 av den första EU-rapporten om insatserna mot korruption, i vilken det slås fast att korruptionen påverkar alla medlemsstater, fast på mycket olika sätt, och kostar EU:s ekonomi omkring 120 miljarder euro årligen. Parlamentet välkomnar också alla förslag för att intensifiera utbytena av befintlig god praxis och identifiera relevanta nya åtgärder som kan vidtas på EU-nivå. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EU‑medborgarna kräver garantier för total integritet och öppenhet med de offentliga utgifterna, särskilt med tanke på de nuvarande utmaningarna mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet är överens med kommissionen om att resultaten av de initiativ som har tagits är mycket ojämna, och att mer måste göras för att förebygga och bestraffa korruption. Parlamentet beklagar dock att rapporten innehåller en begränsad översikt över korruptionen i EU. Parlamentet efterlyser fler insatser som står i proportion till de stora sociala och ekonomiska frågor som står på spel för att förebygga och effektivt bestraffa korruption, som urholkar den europeiska ekonomin och den europeiska sociala modellen, dränerar medlemsstaternas skatteintäkter och undergräver medborgarnas förtroende för sina institutioner.

52.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att studera problemet och komma med rekommendationer utifrån sitt perspektiv och sina erfarenheter, genom att lägga fram en eller flera rapporter om de viktigaste problem som kommissionen pekar på i sin rapport om korruption, i synnerhet med hänsyn till resultat för enskilda länder.

53.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, och betonar behovet att inrätta ett konsekvent, kompletterande system för att skydda unionens ekonomiska intressen. Kommissionen uppmanas kraftfullt att ta fram en tydlig definition på EU-nivå av rollerna för den framtida Europeiska åklagarmyndigheten, Eurojust och Olaf, med en avgränsning av deras respektive behörighetsområden.

54.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie Identifying and Reducing Corruption in Public Procurement in the EU (identifiera och minska korruption inom offentlig upphandling i EU), som genomförts på parlamentets begäran, där man utvecklar en metod för att mäta kostnaderna för korruption inom offentlig upphandling med avseende på EU‑medel. Parlamentet noterar att de sammanlagda direkta kostnaderna för korruption inom offentlig upphandling under 2010 uppskattades till 1,4–2,2 miljarder euro för de fem sektorer som studerats i åtta medlemsstater(14). Parlamentet understryker att studien bland annat rekommenderade större transparens inom offentlig upphandling, förbättrade mekanismer för revision och utvärdering, utveckling av ett centralt insamlingssystem för uppgifter om offentlig upphandling, en uppdatering av databasen Tenders Electronic Daily (TED) samt ett förstärkt skydd för personer som slår larm om missförhållanden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna upplysningar om politik och åtgärder som genomförts som uppföljning av dessa rekommendationer.

55.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna enligt officiella beräkningar förlorar över 11 miljarder euro om året i skatteintäkter till följd av cigarettsmuggling till förmån för organiserad brottslighet, och betonar att nivån för de resurser och den sakkunskap som förr fanns på detta område inom Olaf måste återupprättas. Parlamentet stöder helhjärtat kommissionen och Olaf angående införandet av en handlingsplan för att bekämpa cigarettsmuggling. Parlamentet begär i detta sammanhang ett bättre samarbete mellan Olaf och Europol.

56.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att Olafs nätverk av sambandsmän för de länder där risken för smuggling är störst utvecklas.

57.  Europaparlamentet begär att bli informerat om utvecklingen i diskussionerna om en eventuell omförhandling av de befintliga avtalen, och efterlyser en oberoende studie av de avtal som ingåtts med tobaksindustrin, i syfte att fastställa omfattningen av den olagliga tobakshandelns påverkan på de egna medlen och eventuellt utöka de befintliga avtalen så att de omfattar även tillverkare som för närvarande inte omfattas av dem, med målet att göra tobaksvaror mer spårbara från tillverkning till distribution.

58.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den förordning som inrättar Herkules III‑programmet för räkenskapsperioden 2014–2020. Parlamentet noterar att programmet, med en budget på över 104 miljoner euro, kommer att medfinansiera åtgärder såsom skanningsutrustning för upptäckt av smuggelgods i lastbilar och system för automatisk avläsning av containerkoder och nummerplåtar i syfte att trappa upp kampen mot smuggling och förfalskning. Parlamentet beklagar den brist på insyn som rådde under genomförandet av Herkules II-programmet angående stödmottagarnas inköp och användning av teknisk utrustning, och påminner om att situationen föranledde parlamentet att hålla en del av Olafs anslag i unionens budget för 2013 och 2014 kvar i reserven i avvaktan på lämplig information om ärendet. Parlamentet uppmanar Olaf att fortsätta tillhandahålla denna information, inklusive närmare uppgifter om den aktuella statusen för och effekterna av den finansierade utrustningen och att se till att insynen blir större vid genomförandet av Herkules III-programmet.

o
o   o

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Olafs övervakningskommitté och Olaf.

(1) EUT C 331, 14.11.2013, s. 1. (2) EUT L 201, 26.7.2013, s. 4. (3) EUT L 201, 26.7.2013, s. 1. (4) EUT L 84, 20.3.2014, s. 6. (5) EUT L 94, 28.3.2014, s. 1. (6) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1. (7) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (8) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1. (9) Antagna texter, P7_TA(2013)0318. (10) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 121. (11) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 62. (12) Antagna texter, P7_TA(2013)0444. (13) Belgien (23 %), Bulgarien (4 %), Grekland (18 %), Frankrike (22 %), Slovenien (25 %) och Slovakien (26 %). (14) Väg och järnväg, vatten och avfall, stadsbyggnadsarbeten och allmännyttiga anläggningsarbeten, utbildning samt forskning och utveckling, i Frankrike, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Spanien och Ungern.