Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2176(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0101/2014

Ingivna texter :

A7-0101/2014

Debatter :

PV 14/04/2014 - 21
CRE 14/04/2014 - 21

Omröstningar :

PV 15/04/2014 - 17.16
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0394

Antagna texter
PDF 273kWORD 99k
Tisdagen den 15 april 2014 - Strasbourg Slutlig utgåva
Gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen
P7_TA(2014)0394A7-0101/2014

Europaparlamentets resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen (2013/2176(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394),

–  med beaktande av arbetet i högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor,

–  med beaktande av kommissionens rapport Att minska regelbördan för små och medelstora företag – anpassning av EU:s regler till småföretagens behov (COM(2011)0803),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet (COM(2013)0685),

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan för företagande 2020,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(1),

–  med beaktande av direktivet om sena betalningar (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG),

–  med beaktande av studien från den europeiska metall- och teknikindustrins intresseorganisation (CEEMET) om flexibla anställningskontrakt som anpassas efter föränderliga marknadsförhållanden och tillgodoser de anställdas behov(2),

–  med beaktande av det nya programmet för sysselsättning och social innovation som bland annat ska utvidga stödet till mikrolångivare inom ramen för det befintliga europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter,

–  med beaktande av Eurofounds rapport i januari 2013 om nya internationella företags möjligheter att skapa arbetstillfällen (Born global: The potential of job creation in new international businesses),

–  med beaktande av Eurofounds rapport från 2013 om stöd till omstrukturering av små och medelstora företag (Public policy and support for restructuring in SMEs),

–  med beaktande av Eurofounds rapport från 2010 om sysselsättningsskapande åtgärder (Job creation measures),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling (A7-0101/2014), och av följande skäl:

A.  Tiden det tar att starta ett företag i Europa skiljer sig mellan medlemsstaterna och varierar från fyra till 40 dagar, vilket kan få effekter på skapandet av arbetstillfällen.

B.  Olika faktorer, däribland stelheter på arbetsmarknaden, har i vissa medlemsstater visat sig ha en negativ inverkan på sysselsättningsskapandet, och kombinationen av flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden kan utgöra en bättre ram.

C.  Europaparlamentet noterar att den inre marknaden och den potential som finns i Europas mänskliga resurser kan spela en central roll för att Europa 2020-strategins sysselsättningsmål ska uppnås.

D.  Små och medelstora företag är ryggraden i EU:s ekonomi och har en enorm potential för sysselsättningsskapande i och med att de står för 85 procent av de nya arbetstillfällen som skapas.

E.  I EU står 20,7 miljoner små och medelstora företag står för över 67 procent av sysselsättningen inom den privata sektorn, och över 30 procent kommer från mikroföretag.

F.  Kostnaden per anställd för att följa regelkrav kan vara upp till tio gånger högre i små och medelstora företag jämfört med stora företag (COM(2011)0803).

G.  På grund av finanskrisen och den kreditåtstramning som blev följden har små och medelstora företag extremt höga lånekostnader och minskande tillgång till krediter. Enligt Institute of International Finance betalar mindre företag i perifera medlemsstater mellan fyra och sex procentenheter mer för banklån än sina motsvarigheter i centrala Europa. Detta är en betydande nackdel för dem, vilket försämrar regionens möjligheter till ekonomisk återhämtning och en nettoökning av sysselsättningen.

H.  Marknaderna för företagsobligationer, riskkapital och värdepapperiseringar i Europa är fortfarande relativt underutvecklade jämfört med i andra ekonomier. Finansiering utanför banksektorn är i stor utsträckning otillgänglig för små och medelstora företag, vilket undergräver deras potential att växa och skapa arbetstillfällen.

I.  Ett effektivt tillhandahållande av tjänster är avgörande för framtida tillväxt, innovation och nya arbetstillfällen.

J.  Vi har den bäst utbildade unga generationen i Europas historia och medlemsstaterna har investerat enorma summor i utbildning och yrkesutbildning, men ungdomarna är i hög utsträckning utestängda från arbetsmarknaden och deras kompetens utnyttjas inte när de konkurrerar om tillfälliga och underbetalda arbetstillfällen.

K.  Europeiska socialfonden har haft en viktig roll när det gäller att stödja medlemsstaterna så att de kan ge arbetslösa möjligheter och utbildning inför ett återinträde på arbetsmarknaden.

L.  Arbetslösheten bland ungdomar i Europa (15–24 år) har nått den ohållbara nivån på 23 procent och ligger över 50 procent i de medlemsstater som har drabbats hårdast av krisen. Denna massiva ungdomsarbetslöshet leder till en enorm kompetensförlust och undergräver tydligt vår förmåga att skapa hållbar tillväxt i framtiden.

M.  EU hotas av en framtid med tillväxt utan nya arbetstillfällen, vilket ytterligare undergräver våra samhällens sociala och ekonomiska struktur och även på lång sikt EU:s konkurrenskraft på lika villkor i en globaliserad och kunskapsbaserad ekonomi.

Att skapa arbetstillfällen

1.  Europaparlamentet bekymrar sig över den kostnad, komplexitet och tid som krävs för att etablera företag i vissa delar av EU. Allt detta kan ha en negativ inverkan på framtida skapande av arbetstillfällen. Parlamentet anser att om EU ska kunna förbättra sin konkurrenskraft och skapa fler arbetstillfällen måste medlemsstaterna anstränga sig för att göra denna process enklare och snabbare samt erbjuda lämpliga hjälp- och stödåtgärder och göra det mindre kostsamt.

2.  Europaparlamentet konstaterar att unga företag som snabbt och intensivt efter starten etablerar sig internationellt utgör lovande bidrag till ekonomin genom att skapa innovation för egen del, gynna innovation i andra företag, ingå i internationella leverantörskedjor och skapa varaktiga och högkvalitativa arbetstillfällen. Parlamentet betonar dock att dessa företag möter stora utmaningar i inledningsskedet som måste hanteras snabbt, samtidigt som de har låga kapitalnivåer, så enkla och snabba nyetableringsförfaranden till låg kostnad vore till nytta för dem.

3.  Europaparlamentet konstaterar att globala trender har skapat såväl konkurrenstryck som möjligheter för företag. Parlamentet framhåller behovet av att medlemsstaterna skapar rätt föreskrifter och skatteregler för att främja skapande av arbetstillfällen samtidigt som en trygg arbetsmiljö säkerställs.

4.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, i förekommande fall med hjälp av EU, måste genomföra reformer för att ta itu med följande faktorer för att skapa ett gynnsamt klimat för skapande av arbetstillfällen: färdigheter, kvalifikationsnivåer, entreprenörskap, följderna av demografiska förändringar, marknadstillträde, finansiering, arbetsmarknaden, rättigheter på arbetet, administrativa kostnader och bättre regelverk.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av forskning och innovation för att förbättra konkurrenskraften, produktiviteten, hållbarheten och potentialen för skapande av arbetstillfällen hos europeiska små och medelstora företag, och noterar den avsevärda tonvikt som Horisont 2020 och Europeiska institutet för innovation och teknik lägger vid att skapa och stödja innovativa små och medelstora högtillväxtföretag.

6.  Europaparlamentet framhäver den gröna ekonomins potential att skapa arbetstillfällen, vilken enligt kommissionens uppskattningar skulle kunna skapa 5 miljoner arbetstillfällen senast 2020 bara inom sektorerna för effektiv energianvändning och förnybar energi, under förutsättning att man börjar föra en ambitiös klimat- och energipolitik. Medlemsstaterna uppmanas att se till att investeringsnivåerna inom dessa sektorer är tillräckliga och att redan nu planera för de färdigheter som arbetstagarna behöver i framtiden och garantera att de ”gröna” jobben blir kvalitetsjobb.

7.  Europaparlamentet noterar den stora betydelse EU:s frihandelsavtal har för att skapa sysselsättning och upprätthålla investeringar och arbetstillfällen i EU:s medlemsstater.

8.  Europaparlamentet anser att en stabil tillväxt och fördjupning av EU:s inre marknad skapar många och konkreta nya tillfällen för företag av alla storlekar. Därför måste givetvis även ett flexibelt ramverk utformas för att främja entreprenörskap och egenföretagande. Men för att det samtidigt ska fungera smidigt förutsätts en minsta uppsättning lagstadgade standarder, framför allt vad gäller folkhälsa och trygghet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

Kompetens

9.  Europaparlamentet anser att EU står inför en allvarlig kompetensbrist och obalans i vissa regioner och sektorer, vilket förhindrar ekonomisk tillväxt och uppnående av målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar att det inom EU finns mer än 1,85 miljoner lediga tjänster. Parlamentet är oroat över att de senaste resultaten av den internationella undersökning av vuxnas färdigheter (PAAC), som leds av OECD med stöd av kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur, visar att 20 procent av EU:s befolkning i arbetsför ålder har dålig läs- och räkneförmåga medan 25 procent av de vuxna inte har den färdighet som krävs för att utnyttja IKT effektivt.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en trend mot jobb som kräver högre kompetens, då nästan 90 procent av de arbetstillfällen som förväntas tillkomma eller bli lediga fram till år 2020 kräver medelhög till hög kompetens.

11.  Europaparlamentet anser att en aktiv politik för utbildning och vidareutbildning av arbetstagare, fortbildning, partnerskap mellan skola och företag samt lärlingsplatser kan ge mer adekvat kompetens som överensstämmer med det företagen söker.

12.  Europaparlamentet erkänner, mot bakgrund av bristen på kvalificerad arbetskraft, fördelarna med livslångt lärande och fri rörlighet för arbetstagare när det gäller att möta efterfrågan på arbetsmarknaden.

13.  Europaparlamentet konstaterar att unionens spetskompetens, innovationskraft och mänskliga resurser utgör dess komparativa fördelar, samtidigt som de minskade investeringarna i forskning, utbildning och yrkesutbildning, och inte minst den höga arbetslösheten i enskilda medlemsstater och i euroområdet, driver många européer till att söka arbete på andra arbetsmarknader. Parlamentet noterar att kompetensflykten utgör ett stort hinder för tillväxt, ökad konkurrenskraft i unionen och främjande av entreprenörskap.

14.  Europaparlamentet anser att vissa medlemsstaters utbildningssystem bör anpassas bättre till och sammanfalla med framtida företags kompetensbehov. Parlamentet konstaterar oroat att den uppskattade bristen på kvalificerad IKT-personal inom EU fram till år 2015 kommer att stiga till mellan 384 000 och 700 000 personer samt att tillgången på STEM-kompetens (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) inte kommer att överensstämma med företagens ökande efterfrågan under de kommande åren. Samtidigt har den minskande andelen kvinnor som engagerar sig inom dessa områden inte tacklats på lämpligt sätt. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste uppmuntras att inrätta system med varvad utbildning i de så kallade STEM-ämnena och att främja omskolning och fortbildning av arbetstagare, i synnerhet för dem som har låga eller föråldrade kunskaper.

15.  Europaparlamentet understryker att systemet med varvad utbildning är mycket viktigt, särskilt med inriktning på STEM-ämnena. En praktiskt inriktad utbildning i yrkesskola i kombination med lärlingsutbildning på företag har visat sig erbjuda den mest effektiva övergången från skola till arbetsmarknad.

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En öppen utbildning som syftar till att ungdomar ska få digitala färdigheter.

17.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att i grundutbildningssystem införa utbildning i entreprenörskap och program för att lära sig hur marknaden, ekonomin och det finansiella systemet fungerar och interagerar. Parlamentet anser att en noggrant utformad affärsplan är första steget mot tillgång till finansiering och bärkraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera finansiell utbildning och råd om hur man startar företag i sina utbildningsprogram och att betrakta investeringar i utbildningar i entreprenörskap som en resurs. I detta sammanhang stöder parlamentet programmet ”Erasmus för unga företagare” som syftar till att främja entreprenörsanda och utveckling av den inre marknaden och konkurrensförmågan.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra övergången mellan skola och arbete så att ungdomar kan komma ut på arbetsmarknaden så snart som möjligt och risken undviks att ungdomar varken arbetar eller studerar.

19.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna ger stöd åt myndigheter och aktörer på lokal, regional och nationell nivå, så att de kan främja bl.a. lärande på arbetsplatsen, forskning, utveckling och innovation och förbättra mikroföretagens (särskilt enmansföretagens) och de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom samarbete med institutioner för vetenskap och forskning, och på så vis bidra till att tackla de rådande ekonomiska och sociala utmaningarna, särskilt den höga arbetslösheten.

20.  Europaparlamentet betonar att insatserna för att stödja tillväxt, innovation och skapande av arbetstillfällen i en hållbar ekonomi bör garantera standarder för hälsa och säkerhet och säkerställa en balans mellan ekonomiska, sociala och miljörelaterade krav, och samtidigt stödja bl.a. smart specialisering som respekterar ekosystemet och ger skäligt betalda arbetstillfällen av hög kvalitet i alla regioner i EU. Parlamentet understryker i detta sammanhang den viktiga roll som företagen och utbildningssektorn har att spela genom gränsöverskridande projekt, samarbete mellan universitet och andra undervisningsinstitutioner av hög kvalitet och skapande av innovativa ”kluster”. Parlamentet vill att det ska gå lättare att ställa upp lokala och regionala program för att finansiera lärlingsutbildning.

21.  Europaparlamentet anser att fullbordandet av den digitala inre marknaden kommer att bidra till att små och medelstora företag stöds och utvecklas. Parlamentet framhåller att man måste se till att det finns nödvändig kvalificerad personal inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) och att EU-medborgarna har tillräcklig digital kompetens för att kunna använda sig av IKT.

22.  Europaparlamentet betonar att man för att avhjälpa den kompetensbrist som för närvarande råder i Europa måste vidta brådskande åtgärder för att få fler kvinnor att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och yrken, särskilt inom sektorn för nya former av informations- och kommunikationsteknik.

23.  Europaparlamentet efterlyser initiativ som gynnar partnerskap mellan företag, forskningscentra och universitet och som kan ge européerna nödvändiga färdigheter för att få tillgång till IKT och energi- och högteknologirelaterade arbetstillfällen inom tillverkningssektorn.

Entreprenörskap

24.  Europaparlamentet bekymrar sig över att antalet EU-medborgare som vill vara egenföretagare har sjunkit från 45 procent till 37 procent under de senaste tre åren. Nästan hälften är rädda för konkurs och över 50 procent hävdar att det är för svårt att få tillräckligt med information om att starta företag. Parlamentet anser att små och medelstora företags tillväxt är kopplad till entreprenörskap. Parlamentet betonar att företagsstarter och egenföretagande skapar anställningsmöjligheter och bidrar till att bygga upp starka industri- och servicesektorer och förespråkar därför att medlemsstaterna ska uppmuntras till att främja entreprenörsanda och entreprenörskompetens på olika utbildningsnivåer och att införa rådgivning om hur man startar företag vid universitet och yrkeshögskolor. Parlamentet noterar med oro att kvinnor bara utgör 30 procent av samtliga entreprenörer i Europa. Parlamentet betonar att kvinnligt entreprenörskap bör gynnas genom att man underlättar tillgången till nätverk för tekniskt, vetenskapligt och företagsrelaterat stöd och utvecklingen av coachnings-/mentorsprogram för kvinnliga entreprenörer.

25.  Europaparlamentet noterar att ”riskfaktorn” gällande egenföretagande och de skadliga effekterna av den senaste ekonomiska krisen på lånevillkor avskräcker från att starta företag. Parlamentet rekommenderar följaktligen att man undersöker om medlemsstaterna kan vidta åtgärder för att stärka medlemsstaternas sociala skyddsnät utan att försvaga den flexibilitet som denna typ av verksamhet erbjuder.

26.  Europaparlamentet konstaterar med oro att finanskrisen och efterföljande nedgång har slagit hårt mot många europeiska små och medelstora företag och att ett betydande antal har tvingats i konkurs, snarare än att företaget fått en frisk nystart. Parlamentet uppmärksammar betydelsen av ett fördelaktigt regelverk för att gynna goda omstruktureringar och därmed bibehållna anställningar. Parlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för företagande, i vilken medlemsstaternas insatser för sunda företags överlevnad och en andra chans åt hederliga företagare uppmuntras, eftersom detta kommer att ha positiva effekter på skapande av arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att lägga fram en översikt över åtgärderna som vidtagits i de olika medlemsstaterna för att förbättra klimatet för entreprenörskap. Parlamentet understryker medlemsstaternas ansvar att fullt ut utnyttja kommissionens erbjudande om stöd för att förbättra klimatet för entreprenörer. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att informera medborgarna och företagen om finansieringsmöjligheter med hjälp av publikationer som EU‑finansiering – vägledning för nybörjare och Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna 2007 ‑ 2013.

27.  Europaparlamentet välkomnar programmet för konkurrenskraft för små och medelstora företag (Cosme) och instrumentet för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020. Parlamentet beklagar dock att budgeten för programmet och för små och medelstora företag inom Horisont 2020 enligt den fleråriga budgetramen är begränsad.

28.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet de särskilda åtgärder som finns tillgängliga inom Cosme-programmet och som är utformade för att förbättra ramvillkoren för företag, särskilt små och medelstora företag, underlätta tillgång till finansiering och marknader och främja entreprenörskap och entreprenörskultur. Parlamentet betonar att ett förutsägbart och tydligt regelverk är en förutsättning för att utvecklingen av företagandet i Europa ska kunna främjas. Parlamentet förväntar sig att åtgärderna för främjande av entreprenörskap på europeisk eller nationell nivå ska omfatta alla slags företagsmodeller, däribland kooperativ, hantverksverksamheter, fria yrken och sociala företag. Parlamentet välkomnar särskilt fortsatt stöd för en facilitet för finansiering både i form av eget kapital och av lån inom Horisont 2020 och Cosme.

29.  Europaparlamentet anser att unga entreprenörer möjliggör innovation och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet betonar behovet av att knyta erfarna mentorer till blivande unga entreprenörer och förenkla skapandet av stödstrukturer i innovativa nystartade företag. Europaparlamentet välkomnar program såsom Erasmus för unga företagare, som syftar till att hjälpa nya företagare att skaffa sig den kompetens som krävs för att sköta ett företag och anser att sådana program bör främjas ytterligare för att hjälpa fler företagare att utveckla och skapa arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja de praktiska aspekterna av entreprenörsutbildning såsom skolföretagsprojekt och praktikperioder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till detta när Cosme genomförs. Parlamentet välkomnar en förstärkning av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) som har en tydlig inriktning på att senast 2020 tillhandahålla entreprenörs- och innovationskompetens till 10 000 studenter på masternivå och 10 000 doktorander.

30.  Europaparlamentet efterlyser stöd för EU:s rörlighetsprogram för företagare, såsom Erasmus för unga företagare, och kräver att entreprenörsutbildning inkluderas i nationella läroplaner genom utbyte av bästa praxis.

31.  Europaparlamentet noterar betydelsen av att inrätta och stödja företagsinkubatorer, för att ge unga företagare möjligheten att testa sina idéer och bekanta sig med företagsnätverk och hjälpa dem att kontakta presumtiva partner, kunder och investerare. Parlamentet anser att EU-finansiering kan spela en viktig roll och betonar att EU‑finansierade projekt och universitetsprogram såsom Förenade kungarikets Eruf‑finansierade Birmingham Skills for Enterprise and Employability Network (BSEEN), som främjar företagande och entreprenörskompetens genom att erbjuda mentorskap, intensivt nyföretagarstöd och inkubatorplatser till nya företag, har varit framgångsrika och därför är avgörande inslag för framtida skapande av arbetstillfällen.

32.  Europaparlamentet vill uppmärksamma att arbetstagarna inför en eventuell nedläggning av många europeiska företag bör bli företagets ägare via kooperativa bolag. Parlamentet vill att möjligheterna till nya stödformer via Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska investeringsbanken beaktas för de företag som är verksamma i sådana nyckelsektorer som definieras i Europa 2020-strategin.

33.  Europaparlamentet är oroat över det växande antalet oegentliga egenföretagare i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra en specifik politik för att förhindra detta, till exempel tillräcklig ersättning för integration på arbetsmarknaden eller fler arbetsplatsinspektioner.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en kultur av internationalisering genom information, presentation av god praxis och genom att tillhandahålla en plattform för informationsutbyte. Medlemsstaterna uppmanas att erbjuda utveckling av färdigheter inom företagande med ett internationellt fokus, främja transparens när det gäller de stödverktyg som finns tillgängliga för nystartade företag, stödja skapande av nätverk och utbyten mellan unga företagare och möjliga investerare och affärspartner, tillhandahålla rådgivning om hur man driver företag även efter startfasen som hjälp under de första kritiska åren samt skapa incitament för sysselsättning.

35.  Europaparlamentet understryker vikten av att förse unga EU-medborgare med entreprenörsutbildning och uppmuntra till en god inställning till företagande. Parlamentet noterar i detta sammanhang den viktiga roll som EIT spelar för att främja en entreprenörskultur genom utbildning och praktik. Parlamentet konstaterar att alla kunskaps- och innovationsgrupper inom EIT aktivt främjar företagande inom sina respektive områden genom att ta fram läroplaner som kombinerar vetenskaplig spetskompetens och innovation med entreprenörskunskaper och erfarenheter, så att man förbereder morgondagens företagare och samtidigt tillför befintliga företag innovativt entreprenörstänkande.

36.  Europaparlamentet framhåller att det är av yttersta vikt för EU:s sociala sammanhållning att man tar itu med den höga arbetslösheten i EU, särskilt bland ungdomar och andra sårbara grupper, genom att främja regional konkurrenskraft och sysselsättning och fostra till entreprenörsanda. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att rikta in de europeiska struktur- och investeringsfonderna på att skapa hållbara arbetstillfällen och affärsmöjligheter genom att erbjuda en gynnsam miljö och rätt regelverk för mikroföretag, små och medelstora företag och nystartade företag.

37.  Europaparlamentet påpekar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna är viktiga för stödet till sysselsättningsprojekt och konkreta projekt som syftar till bättre färdigheter inom entreprenörskap, företagande och på det kreativa området, även för ungdomar. Parlamentet understryker att alla medlemsstater och regioner måste utnyttja denna möjlighet fullt ut för att råda bot på ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar att de lokala och regionala myndigheterna genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att främja entreprenörskap på lokal och regional nivå, där det också bör ingå att tyngdpunkten förläggs till företag som grundas av ungdomar.

38.  Europaparlamentet välkomnar tillväxten av den sociala ekonomin under senare år och ser detta som ett tecken på en ny form av entreprenörskap i EU, särskilt för unga. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla strategier och program för att främja den sociala ekonomin.

Demografi

39.  Europaparlamentet anser att med tanke på det omfattande fenomenet med åldrande befolkningar bör medlemsstaterna uppmuntras att bland annat inom ramen för solidaritet mellan generationerna främja att äldre arbetstagare, både kvinnor och män, stannar på arbetsmarknaden, genom att värdesätta erfarenhet. Parlamentet understryker att en äldre förvärvsarbetande befolkning och längre arbetsliv kan bidra till återhämtningen och den framtida tillväxten. Parlamentet betonar därför betydelsen av livslångt lärande, i synnerhet för äldre arbetstagare. Parlamentet betonar avslutningsvis att äldre arbetskraft är omistlig när det gäller erfarenhets- och kunskapsöverföringen till kommande generationer.

40.  Europaparlamentet är övertygat om att det är viktigt att främja seniorentreprenörskap som ett sätt att engagera den del av den äldre befolkningen som besitter avsevärd näringslivserfarenhet i innovationsprocessen och därmed förlänga deras yrkesverksamma liv och bibehålla oumbärliga kunskaper på arbetsmarknaden.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullständigt genomföra EU:s lagstiftning om förbud mot diskriminering på arbetsplatser på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller tro.

42.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av att ta hänsyn till situationen för personer som måste förena arbete och familjeliv.

Marknadstillträde

43.  Europaparlamentet understryker att de möjligheter som EU:s inre marknad direkt erbjuder måste användas för att ge nytt liv åt Europas ekonomier genom att öppna gränserna, undanröja de hinder som fortfarande finns för arbetstagarnas rörlighet och skapa nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen.

44.  Europaparlamentet kräver att de hinder som fortfarande återstår för ett tillhandahållande av tjänster över gränserna ska undanröjas, så att fler arbetstillfällen kan skapas.

45.  Europaparlamentet betonar att när det gäller små och medelstora företag har storleken faktiskt betydelse, då storskalighet innebär att små och medelstora företag lättare kan klara de ekonomiska cyklerna, bygga upp djupare expertkunskap, hitta nya kunder och marknader, anknyta till globala leverantörskedjor, lättare få tillgång till finansiering från banker och bredare finansieringskällor och därmed skapa fler arbetstillfällen. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra till att ägare av små och medelstora företag som överväger att utvidga sina företag erbjuds utbildning i ledarskaps- och affärsstrategier. Parlamentet uppmärksammar vikten av att små och medelstora företag får stöd för att utveckla sina kontaktytor gentemot nya utländska marknader genom att befintliga offentliga organ riktas om till att arbeta med banker och småföretagarförbund i detta syfte.

46.  Europaparlamentet betonar att upprättandet av ett gynnsamt och flexibelt ramverk inom den inre marknaden i syfte att främja entreprenörskap och framför allt för att stötta små och medelstora företag, ”ryggraden” i unionens ekonomi, inte under några omständigheter får genomföras på bekostnad av europeiska minimistandarder för arbete och grundläggande arbetsrättigheter.

47.  Europaparlamentet konstaterar att det är avgörande att stödja små och medelstora företag som vill expandera internationellt med hjälp av medellånga eller långsiktiga lån eller kapitalinvesteringar och att utbilda små och medelstora företag i hur de ska få tillgång till handelsfinansiering.

48.  Europaparlamentet noterar den betydelse den digitala ekonomin har för att skapa arbetstillfällen, särskilt när den kopplas till branscher som är traditionellt starka i Europa, såsom kreativa näringar, kulturarv och turism.

49.  Europaparlamentet betonar att fri och rättvis konkurrens på den inre marknaden, som förstärks genom gemensamma sociala standarder, är av avgörande betydelse för att bidra till tillväxt och innovation och därmed öka sysselsättningen i unionen.

Finansiering

50.  Europaparlamentet noterar att banklån fortfarande är den vanligaste finansieringskällan i Europa. Parlamentet anser dock att det finns verkliga vinster i nya finansieringsformer, genom innovativa system och lösningar som inte inbegriper banker, såsom gräsrotsfinansiering, småföretagsänglar, person-till-person-lån, mikrolån, lättillgängliga organ för mikrokrediter och andra verktyg som kan förse nystartade företag och små och medelstora företag med mycket viktiga investeringar för att växa och skapa arbetstillfällen. Parlamentet anser att nya finansieringsformer kan vara fördelaktiga för unga och dynamiska företag som har svårt att få tillgång till mer traditionella finansieringskällor på grund av att de är nyetablerade. Parlamentet anser att sådana former av finansiering inte bör begränsas till inlednings- och tillväxtfaserna och att gynnandet av alternativa kapitalmarknader också skulle vara förmånligt och ge positiva resultat för både företag och deras anställda, till exempel vid omstruktureringar.

51.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att medlemsstaterna genomför direktiv 2011/7/EU om bekämpning av sena betalningar vid handelstransaktioner, som föreskriver att det vid transaktioner mellan företag och offentliga myndigheter ska säkerställas att betalningstiden i avtal inte överskrider de frister som fastställts i artikel 4.3 utom i de fall då betalningstiden uttryckligen har fastställts i avtalet och är objektivt sett motiverad med beaktande av avtalets särskilda karaktär eller inslag och att den i vilket fall inte bör överstiga 60 kalenderdagar.

52.  Europaparlamentet understryker att icke-innovativa och etablerade små och medelstora företag som försöker expandera till nya marknader eller överföra sitt ägarskap ofta också behöver offentligt stöd för att kunna få nödvändig finansiering.

53.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 är ett viktigt och effektivt instrument för att skapa smart och hållbar tillväxt och uppnå målen för Europa 2020-strategin, och för att med hjälp av en rad olika åtgärder och innovativa finansieringsinstrument stödja grundande och utveckling av små och medelstora företag, inklusive mikroföretag, som är en av de huvudsakliga sysselsättningsskapande faktorerna i EU.

54.  Europaparlamentet välkomnar initiativ för att förenkla för medborgare, organisationer och företag, i synnerhet små och medelstora företag, att få tillgång till EU-stöd genom en samlad, flerspråkig portal som erbjuder information om strukturfonderna, inklusive Europeiska socialfondens program Horisont 2020 och Cosme. Parlamentet välkomnar också insatserna från Enterprise Europe Network inom detta område. Parlamentet anser ändå att mer måste göras för att ge existerande och potentiella entreprenörer tydlig och omfattande information om möjligheterna till finansiering, genom kontaktpunkter i alla regioner, samt att förmå finansförmedlare att i högre grad utnyttja de finansieringskällor som står till buds.

55.  Europaparlamentet efterlyser bättre samordning av EU:s finansieringsmekanismer, däribland strukturfonderna, Eruf, Horisont 2020 och EIB:s investeringar, särskilt i fråga om finansiering av innovativa små och medelstora företag. En bedömning bör göras av de hinder som finns i dag och som innebär att bankerna i flera medlemsstater inte överför finansiering och lånegarantier till små och medelstora företag och till realekonomin.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av forskning och innovation för att förbättra de europeiska små och medelstora företagens konkurrenskraft, produktivitet, hållbarhet och potential att skapa nya arbetstillfällen. Horisont 2020 och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) har en tydlig inriktning på att skapa och stödja innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt.

57.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett instrument för små och medelstora företag inom Horisont 2020-programmet som gör det möjligt för små och medelstora företag att få tillgång till finansiellt och icke-finansiellt stöd för att genomföra innovativa idéer. Parlamentet uppmanar kommissionen att från och med 2014 genomföra instrumentet på det sätt som bäst passar små och medelstora företag, genom en enda särskilt avsedd byrå samt med en verklig möjlighet att anmäla projekt ”nedifrån och upp” och stöd för alla sorters innovation, även icke-teknisk och social innovation.

58.  Europaparlamentet påpekar att företagen emellertid ofta stöter på problem att hitta pengar för att finansiera sin forskning, utveckla nya produkter eller få tillträde till nya marknader.

59.  Europaparlamentet stöder de EU-initiativ som hjälper små och medelstora företag att enklare få tillgång till mer finansiella resurser, eftersom de gör det lättare för unga och innovativa företag att få snabbare tillgång till finansiering, uppmuntrar medlemsstater att anta stimulansmekanismer för innovation (exempelvis genom system för skattelättnader för finansiering av forsknings- och innovationsverksamhet) och tar itu med ojämlikheter mellan medlemsstaterna. Parlamentet stöder initiativ för att uppmuntra företagare som har gått i konkurs genom att ge dem en andra chans och inte avskräcka dem från att ta risker.

60.  Europaparlamentet välkomnar de enklare återbetalningsmetoder som kommissionen föreslår i förordningen om gemensamma bestämmelser om strukturfonderna, med tanke på att dessa spelar en viktig roll i många regioner för att främja företagande och färdigheter. Kommissionen uppmanas att övervaka små och medelstora företags tillgång till EU-medel och rapportera till parlamentet i frågan.

61.  Europaparlamentet anser att offentliga investeringar och statligt stöd till att starta och driva företag är viktigt. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste begära att nystartade företag i medlemsstaterna som får offentligt stöd inrättar säkerhetsåtgärder och garantier.

Arbetsmarknaden

62.   Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att företag kan skapa fler arbetstillfällen om förutsättningarna är de rätta, däribland tillgång till kvalificerad arbetskraft med hög kompetens, förenande av yrkes- och familjeliv, rimliga kostnader och skatter och minimering av de administrativa bördorna.

63.  Europaparlamentet påpekar vikten av ”flexicurity” på arbetsplatsen, för att å ena sidan skapa en balanserad trygghet för arbetstagarna och å andra sidan ge näringslivets aktörer möjlighet att reagera flexibelt på marknadsutvecklingen.

64.  Europaparlamentet anser att inrättandet av så kallade ungdomscoacher på arbetsförmedlingarna är en viktig åtgärd för att se till att färre ungdomar tappas bort vid övergången mellan skola och arbetsmarknad.

65.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste investera mer i humankapital och uppfylla arbetsmarknadens behov på ett bättre sätt, särskilt genom att skapa starka band mellan utbildningens och arbetets värld, se till att ungdomar får rätt information, rådgivning och vägledning så att de kan göra goda karriärval och genom att främja lärande på arbetsplatsen genom lärlingsplatser, liksom omskolning av anställda och möjligheter till livslångt lärande.

66.  Europaparlamentet anser att det finns betydande marginaler för att stärka medverkan från arbetsmarknadens parter och berörda organ i planeringen av en långsiktig strategi för små och medelstora företag. Det är nämligen bara på det sättet som det går att upptäcka brister och upprätta smart och flexibel lagstiftning för att undvika en uppdelning av arbetsmarknaden, främja tillväxten och skapandet av hållbara och kvalitativa arbetstillfällen.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa livskraftiga system för övergången från högre utbildning och yrkesutbildning till arbetsmarknaden, framför allt för dem som söker sitt första jobb.

68.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att vidta politiska åtgärder, åtföljda av ekonomiska och regleringsmässiga stimulansmekanismer, som formar kultur och utbildningssystem genom skapandet av partnerskap och utbytesnätverk mellan alla olika utbildnings- och företagsnivåer, för att fylla den nuvarande luckan mellan den akademiska världen och marknaden och göra det lättare för forskare att gå från universitet till företag och därmed främja innovation.

Små och medelstora företag och mikroföretag

69.  Europaparlamentet anser att små och medelstora företag är de huvudsakliga drivkrafterna för innovation och ekonomisk tillväxt i EU och spelar en avgörande roll när det gäller att erbjuda vägar till arbete för personer i alla åldrar och för både kvinnor och män. Parlamentet beklagar att dessa företag i många medlemsstater utestängs från offentlig forsknings-, innovations- och utvecklingspolitik.

70.  Europaparlamentet understryker att små och medelstora företag inte bara är viktiga för att skapa arbetstillfällen, utan också för att bevara dem.

71.  Europaparlamentet påpekar att mer än 20 miljoner små och medelstora företag i EU utgör 99 procent av företagen och är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration.

72.  Europaparlamentet anser att offentliga åtgärder spelar en viktig roll för att stödja och främja upprättandet och utvecklingen av små och medelstora företag (till exempel lån till rimlig kostnad, rådgivningstjänster om offentliga initiativ och lagstiftning, företagsinkubatorer och företagsacceleratorer, kluster, centrum för tekniköverföring, coachnings- och mentorssystem osv.). Parlamentet anser att nätverkande och utbyte av bästa praxis spelar en viktig roll i detta hänseende. Parlamentet anser att immateriellt och icke-finansiellt stöd såsom tillgång till kunskap och information, finansiell utbildning och företagsnätverk, är mycket viktigt för nya företagare och små och medelstora företag för att utveckla verksamheten. För att stimulera den inre marknaden och handeln mellan småföretag är det särskilt viktigt att garantera ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och kompatibilitet mellan olika regelverk för handel.

73.  Europaparlamentet anser att innovation inom små och medelstora företag är ett viktigt sätt att skapa arbetstillfällen. För att de små och medelstora företagen framgångsrikt ska kunna delta i innovationssystemet är det viktigt att de själva sitter vid spakarna för sin innovativa verksamhet och att stödet anpassas bättre till deras verkliga behov.

74.  Europaparlamentet understryker principen ”tänk småskaligt först”. Parlamentet inser att gränsöverskridande e-handel ger fördelar när det gäller att ge små och medelstora företag tillträde till den inre marknaden, skapa sysselsättningsmöjligheter, sänka kostnaderna och konkurrera globalt.

75.  Europaparlamentet betonar de möjligheter som IKT ger för att öka produktiviteten och konkurrenskraften. Parlamentet understryker behovet att frigöra potentialen hos den digitala inre marknaden och påpekar att kostnaden för att starta ett nytt, innovativt företag inom IKT-sektorn har minskat med en faktor på 100 under de senaste tio åren, huvudsakligen tack vare teknik såsom ultrasnabbt och allmänt utbrett bredband, datormoln, programvara med öppen källkod, öppna uppgifter och tillgång till information från den offentliga sektorn.

76.  Europaparlamentet påpekar att e-förvaltning är särskilt fördelaktigt för företagare (särskilt små och medelstora företag, som ofta möter oövervinneliga hinder när de verkar över gränserna inom EU), eftersom e-förvaltning minskar de administrativa kostnaderna och den administrativa bördan samt leder till ökad produktivitet, effektivitet, konkurrenskraft, transparens, öppenhet, ändamålsenlighet i politiken, tillgänglighet och rationalisering av förfaranden.

77.  Europaparlamentet anser att bristen på lämpligt skydd för små och medelstora företag i många fall hämmar företagen och dämpar den ekonomiska tillväxten, och den kan även avskräcka entreprenörer från att ta risker.

78.  Europaparlamentet konstaterar att tillgången till och kostnaden för finansiering, tyngande regelverk, bristande kunskaper om regelverk, indirekta kostnader, begränsat tillträde till exportmarknader, genomsnittliga betalfrister och kompetensbrist utgör de största hindren för att starta och utveckla små och medelstora företag.

79.  Europaparlamentet välkomnar införandet av testet för små och medelstora företag och kommissionens löfte att föreslå lättare regelverk för små och medelstora företag samt, från fall till fall, undantag för mikroföretag utan att därigenom äventyra standarderna för arbetsmiljö eller anställningstrygghet. Parlamentet anser att balanserande åtgärder måste införas genom en rad lagstiftningsförslag, till exempel längre tidsfrister, effektiva och ändamålsenliga inspektioner, eller riktlinjer för att förenkla företags pappersarbete, dock utan att skapa en tudelad arbetsmarknad.

80.  Europaparlamentet välkomnar initiativ som CREATE-projektet, som hanterar de hinder för tillväxt, skapande av arbetstillfällen och konkurrenskraft som små och medelstora företag på landsbygden brottas med.

81.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste uppmuntras utbyta bästa praxis, till exempel genom det europeiska nätverket av företrädare för små och medelstora företag, vad gäller innovativa sätt att skapa arbetstillfällen, genom minskning av byråkratin och administrativa bördor, och förbättring av kommunikationen, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa lokala myndigheter och organisationer för små och medelstora företag att främja lokal produktion och produkter av hög kvalitet, till exempel genom att företag går samman i gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

83.  Europaparlamentet anser att organisationer som företräder små och medelstora företag bör uppmuntras att över gränserna utbyta bästa praxis om hur byråkrati och administrativa bördor kan minskas på ett innovativt sätt.

84.  Europaparlamentet beklagar att de arbetsreformer som har införts i flera medlemsstater har fått till följd att många arbetstagare inte längre skyddas av kollektivavtal, särskilt i små och medelstora företag. Parlamentet anser att alla förbättringar av flexibiliteten på arbetsplatsen måste åtföljas av ett tillräckligt arbetarskydd.

85.  Europaparlamentet anser att ramen för små och medelstora företags medverkan i offentlig upphandling bör förbättras.

86.  Europaparlamentet konstaterar att det i många medlemsstater inte finns tillräckligt stöd och/eller regelverk för att ge unga och innovativa företag och nystartade företag lämpliga förutsättningar, och betonar behovet av bättre samordning av de olika europeiska, nationella, regionala och lokala strategierna och instrumenten med anknytning till små och medelstora företag.

87.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att stärka EU-bestämmelserna om produkters spårbarhet för att bekämpa förfalskningar och skapa ett välfungerande instrument för att stimulera tillväxt bland små och medelstora företag.

Bättre regelverk

88.  Europaparlamentet betonar behovet av ett effektivt och tydligare formulerat regelverk som är lätt att genomföra och som hjälper alla aktörer, inklusive företagare, att verka inom ramen för rättsstatsprincipen och som gör att både företagare och anställda kan åtnjuta de möjligheter och det skydd som arbetslagstiftningen och hälso- och säkerhetslagstiftningen ger.

89.  Europaparlamentet understryker behovet av större integration i unionens politik till förmån för små och medelstora företag i fråga om innovation, tillväxt, konkurrenskraft, internationalisering, företagande, resursproduktivitet, minskad byråkrati, kvaliteten på mänskliga resurser samt miljöansvar och socialt ansvar.

90.  Europaparlamentet erkänner kommissionens insatser för att åtgärda resultaten av genomgången av de tio mest betungande lagarna för små och medelstora företag, något som kommer att hjälpa företagen att skapa fler arbetstillfällen. Parlamentet anser att kommissionen snarast bör prioritera en förbättring av dessa bestämmelser på ett sätt som avhjälper de små och medelstora företagens problem. Parlamentet anser att man måste säkerställa att EU och medlemsstaterna i den politiska processen beaktar företagens specifika behov och överväger stödinsatser, särskilt hos små och medelstora företag och mikroföretag.

91.  Europaparlamentet påpekar att de nystartade företag som utvecklas snabbt och på internationell nivå efter startfasen kan bidra till ekonomin på ett positivt sätt genom innovationskraft, främjande av innovation inom andra företag, deltagande i internationella leverantörskedjor samt skapande av hållbara högkvalitativa arbetstillfällen. Parlamentet noterar dock att dessa företag ställs inför stora utmaningar med låga kapitalnivåer under startfasen och att de därför skulle gynnas av enkla och snabba förfaranden till en låg kostnad vid start av nya företag.

92.  Europaparlamentet betonar att arbetsmiljöskyddet inte får ses som betungande regelverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska de administrativa bördorna samtidigt som man garanterar arbetsmiljöskyddet och ser till att små och medelstora företag har tillräckliga kunskaper och resurser för att hantera arbetsmiljöfrågor på lämpligt sätt.

93.  Europaparlamentet noterar den nya hälso- och säkerhetsstrategin. Parlamentet hoppas att den ska inriktas på förebyggande, användbarhet, klargörande, förenklande och bättre genomförande av befintlig lagstiftning för att säkerställa arbetstagares hälsa och säkerhet.

94.  Europaparlamentet välkomnar sänkningen av avgifterna för Reach-registrering för små och medelstora företag, även om avgifterna endast utgör en bråkdel av de sammanlagda efterlevnadskostnaderna. Parlamentet är dock mycket oroat över att de inledande kostnadsberäkningarna från Reach var för låga och att skillnaden redan uppgår till över en miljard euro, en siffra som kommer att fortsätta att stiga.

95.  Europaparlamentet betonar behovet att förbättra företagens allmänna effektivitet genom projekt och instrument som gör det möjligt att ta itu med utmaningen med energiåtervinning för att främja sänkta energikostnader.

96.  Europaparlamentet påpekar att bestämmelserna i förordningarna om sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 syftar till att minska den administrativa bördan för mikroföretag och små och medelstora företag, särskilt i samband med aktivering av arbetslösa, och därmed bidra till bättre förutsättningar för skapande av arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att få bort hindren för en bättre tillämpning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna till nytta för mikroföretag och små och medelstora företag.

Rekommendationer

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera snabbt och målmedvetet för att minska regelbördan på små och medelstora företag och samtidigt se till att föreslagna lösningar är evidensbaserade och respekterar arbetsmiljö och artikel 9 i EUF-fördraget.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja den gröna ekonomins sysselsättningspotential genom att ta fram en strategi för industrins pånyttfödelse för ett hållbart Europa (Rise) som syftar till teknisk, affärsmässig och social innovation och som kan leda till en tredje industriell revolution med en moderniseringsoffensiv för låga koldioxidutsläpp. Parlamentet hävdar att den strategin kommer att skapa nya marknader, affärsmodeller och kreativa entreprenörer, nya arbetstillfällen och anständiga arbeten och leda till en industriell förnyelse präglad av ekonomisk dynamik, självförtroende och konkurrenskraft. Parlamentet anser att energi- och resurseffektivitet utgör hörnpelarna i en sådan strategi.

99.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om att mikroföretag inte ska omfattas av kommande lagstiftningsförslag, om detta inte är nödvändigt, kan vara ett lämpligt förhållningssätt. Parlamentet efterlyser dock undantagsbestämmelser i nuvarande sociallagstiftning för att skydda arbetstagare.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att nationella organisationer för små och medelstora företag är part i det nyligen etablerade nätverket av nationella småföretagsrepresentanter och församlingen för små och medelstora företag (SME Assembly) och är korrekt informerade om EU-initiativ och politiska förslag. Parlamentet betonar i detta sammanhang att också euroinfocentrumen viktiga, även om de hittills inte lyckats tillhandahålla en service som motsvarar de europeiska företagens förväntningar och behov.

101.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja språkstudier genom livslångt lärande (yrkesutbildning), för anställda i små och medelstora företag och mikroföretag, som ett sätt att stärka företagens tillgång till och deltagande i den inre marknaden.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera enklare tillgång till strukturfonder för små och medelstora företag, framför allt genom att mildra kraven för förfinansierade projekt, minska kraven på medfinansiering, bli bättre på att nå ut till olika typer av små och medelstora företag, överbrygga finansieringsbristen mellan olika ansökningsomgångar och stödja kapacitetsuppbyggnad för de små och medelstora företagens finansiering.

103.  Europaparlamentet uppmanar ledamöterna att till fullo dra nytta av direktoratet för konsekvensbedömningar och europeiskt mervärde för att granska kostnader, intäkter och andra konsekvenser av lagstiftningsförslag om små och medelstora företag och skapande av arbetstillfällen i synnerhet.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vara noggrannare vid bedömningen av de konsekvenser som framtida och befintlig lagstiftning får för små och medelstora företag och för konkurrenskraften i allmänhet.

105.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om deras åtagande att det enligt Small Business Act ska vara möjligt att starta ett företag inom högst 48 timmar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta hänseende göra allt de kan för att nå det målet för att kunna nå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hantera identifierade negativa effekter som EU-lagstiftning har på företag och deras förmåga att skapa arbetstillfällen, framför allt beträffande bristen på kunskap, den allmänna upplevelsen och bristen på stöd för den praktiska tillämpningen av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra informationsflödet till de små och medelstora företagen.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för Refit-programmet kontrollera att all lagstiftning uppfyller de avsedda syftena och att identifiera områden där det förekommer inkonsekvenser eller verkningslösa åtgärder som påverkar arbetstillfällena.

108.  Europaparlamentet uppmärksammar den senaste tidens trend att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta innebär för jobbskapandet. Parlamentet anser att EU:s ekonomier har en unik chans att påskynda denna trend att jobben flyttar tillbaka och uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen överväga att ge stöd, bland annat möjligheten att inrätta gemensamma kontaktpunkter, för att hjälpa företagen att utnyttja de möjligheter som denna trend erbjuder.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja egenföretagande, eventuellt gränsöverskridande egenföretagande och särskilt bland kvinnor och unga, genom att skapa en miljö och utveckla ett utbildnings- och skyddssystem som uppmuntrar företagare att starta och utveckla företag och skapa nya arbetstillfällen genom att till exempel främja företagande bland studenter och yrkesverksamma.

110.  Europaparlamentet ger uttryck för sin förhoppning att entreprenörskap ska bli en mer framträdande fråga under kommande år. Parlamentet konstaterar att detta kommer att kräva vissa reflektioner, i synnerhet kring genomförandet av handlingsplanen för företagande 2020. Parlamentet anser att utvecklandet av en entreprenörsanda och sådana färdigheter är ett hållbart sätt framåt när det gäller jobbskapande, fler nystartade företag och affärsinnovationer. Parlamentet skulle vilja se att kommissionen utser 2017 till Europaåret för entreprenörskap.

111.  Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att stödja smarta regleringsmetoder, öka utnyttjandet av konsekvensbedömningar i sina förhandlingar och hänvisa avtal som innebär förslag till rättsliga insatser till kommissionens konsekvensbedömningsnämnd.

112.  Europaparlamentet efterlyser ett nyanserat synsätt på förordningen om dataskydd så att den skyddar privatpersoner och samtidigt kan stimulera den digitala ekonomin, sysselsättningsskapandet och tillväxten.

113.  Europaparlamentet uppmanar EU att arbeta med medlemsstaterna, universiteten, forskningsinstitutioner och företag för att samordna och fullt ut använda EU:s finansieringskällor, såsom ESF, Eruf, Cosme, Horisont 2020- och Erasmus+programmet, för att främja en entreprenörskultur, särskilt bland kvinnor och unga människor, utveckla och uppdatera de kvalifikationer och den kompetens som arbetsmarknaden behöver och stödja skapandet av nya företag.

114.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att samarbeta kring införandet av entreprenörskompetens i läroplanen för alla utbildningsnivåer.

115.  Europaparlamentet uppmanar EU att arbeta tillsammans med medlemsstaterna, skolor och universitet vid införandet av den öppna och teknikbaserade undervisningen.

o
o   o

116.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0036.
(2) http://www.ceemet.org/en/News/News/CEEMET-Survey-Flexible-employment-contracts-responding-to-changing-market-circumstances-and-meeting-employee-needs.htm

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy