Index 
Antagna texter
Onsdagen den 2 april 2014 - Bryssel
Ändamålsenligheten i Europeiska socialfondens utgifter för äldre arbetstagare (Revisionsrättens särskilda rapport nr 25/2012)
 Begäran om fastställelse av Mario Borghezios parlamentariska immunitet
 Gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij
 FN:s generalförsamlings 69:e session
 Användning av radio och tv som ett verktyg i EU:s diplomati
 Motorfordons ljudnivå ***II
 Elektronisk identifiering av nötkreatur ***I
 Databaser som är en del av medlemsstaternas övervakningssystem ***I
 Tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler ***I
 Import av ris från Bangladesh ***I
 Medicintekniska produkter ***I
 Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ***I
 Europeiska miljöräkenskaper ***I
 Europaåret för utveckling (2015) ***I
 Pprogram för rymdövervakning och spårning ***I
 Förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial ***I
 Import av timmer ***I
 Kliniska prövningar av humanläkemedel ***I
 Gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar *
 Gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater *
 Halvtidsöversyn av Stockholmsprogrammet

Ändamålsenligheten i Europeiska socialfondens utgifter för äldre arbetstagare (Revisionsrättens särskilda rapport nr 25/2012)
PDF 134kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 2 april 2014 om revisionsrättens särskilda rapport nr 25/2012: Har verktyg för att övervaka ändamålsenligheten i Europeiska socialfondens utgifter för äldre arbetstagare införts? (2013/2173(INI))
P7_TA(2014)0256A7-0151/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 25/2012 Har verktyg för att övervaka ändamålsenligheten i Europeiska socialfondens utgifter för äldre arbetstagare införts?

–  med beaktande av Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, och framför allt dess analys från 2012 av utveckling och politik för sysselsättning av äldre arbetstagare i lågkonjunktur,

–  med beaktande av Europeiska arbetsmiljöbyråns bidrag till prioritetsgrupper, särskilt äldre arbetstagare,

–  med beaktande av Eurofounds undersökning från 2013 av regeringars och arbetsmarknadens parters roll i fråga om att få äldre arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden,

–  med beaktande av kommissionens och OECD:s första internationella undersökning från 2013 av vuxnas kunskaper som en del av programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens (PIAAC),

–  med beaktande av riktlinjerna i de nya bestämmelserna för Europeiska socialfonden för programplaneringsperioden 2014–2020 som antogs av parlamentet den 20 november 2013,

–  med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0151/2014), och av följande skäl:

A.  En åldrande befolkning, ändrade arbetsvillkor, de incitament för förtidspensionering som fortfarande finns, finanskrisen, förändringar i produktionsmönstren och kraven på ökad konkurrenskraft kräver kraftfulla åtgärder för att äldre arbetstagare ska kunna förbli aktiva på arbetsmarknaden, även efter det att de har uppnått pensionsåldern om de så önskar.

B.  Enligt Lissabonagendan definieras äldre arbetstagare som personer i arbetsför ålder mellan 55 och 64 år.

C.  Förvärvsfrekvensen bland personer i åldern 55–64 år var 2012 lägre än 50 procent i Europeiska unionen (54,4 procent för män and 41,8 procent för kvinnor), och i vissa medlemsstater sjönk den till så lite som cirka 30 procent. Orsakerna till detta skulle kunna vara många olika faktorer såsom föråldrade kunskaper och kvalifikationer, arbetsgivarnas attityder gentemot äldre arbetstagare, svårigheter att förena yrkes- och familjeliv eller sämre hälsa.

D.  En äldre arbetskraft och ett längre arbetsliv kan bidra positivt till återhämtning och framtida tillväxt.

E.  Äldre personer är oumbärliga när det gäller att föra kunskap och erfarenheter vidare till framtida generationer.

F.  Lissabonagendan(1) och Europa 2020-strategin(2), som antogs 2010, fastställer EU:s ekonomiska och sociala strategier, innehåller handlingsplaner för större tillväxt och fler arbetstillfällen och fastställer mål, särskilt i fråga om sysselsättning.

G.  Att bevara äldre arbetstagares anställningsbarhet och hålla en stor del av befolkningen i arbete längre upp i åldrarna är avgörande för att man ska kunna möta de demografiska utmaningarna och uppnå EU:s mål om att 75 procent av befolkningen i åldern 20–64 år ska vara i arbete 2020.

H.  Om man ska kunna genomföra den senaste tidens ändringar av pensionssystem till följd av höjd pensionsålder måste man vidta åtgärder på arbetsmarknaden och på arbetsplatsen för att uppmuntra till längre karriärer och göra det möjligt för människor att fortsätta arbeta fram till pensionsåldern.

I.  Som ett resultat av dagens demografiska utveckling, där befolkningens genomsnittliga ålder ökar, kommer människor i åldersgruppen 55–64 år att utgöra en allt större del av arbetstagarna i Europa.

J.  Den fleråriga ekonomi- och finanskrisen innebär att åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) är viktigare än någonsin såsom ett av verktygen för att ta itu med hög arbetslöshet, och lärdomar från genomförandet av tidigare åtgärder kommer att vara mycket viktiga när de nya programmen införs från 2014.

K.  ESF, som under programplaneringsperioden 20072013 stod för 8 procent av EU:s totala budget, är ett centralt finansieringsinstrument med syftet att hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen för EU:s sysselsättningspolitik och den sociala integrationen, och det krävs tillförlitliga uppgifter för att man ska kunna bedöma hur effektivt ESF-resurserna används.

L.  För perioden mellan 2007 och slutet av 2013 kan vare sig medlemsstaterna eller kommissionen fastställa hur många äldre arbetare som har inhämtat nya kvalifikationer eller hittat eller behållit ett jobb efter att ha deltagit i en åtgärd finansierad av ESF.

M.  De åtgärder för livslångt lärande som ESF stöder är i allmänhet lämpliga för att behålla folk i arbete (t.ex. omskolning eller fortbildning för anställningsbarhet).

N.  Äldre arbetstagare utgör mindre än 5 procent av deltagarna i ESF:s verksamhet för livslångt lärande, vilket tyder på att denna grupp i mindre utsträckning deltar i utbildningsprogram, inte på att äldre arbetstagare skulle ha bristande utbildning eller kvalifikationer.

O.  Medlemsstaterna utser förvaltningsmyndigheter som ska genomföra de fleråriga operativa programmen, som utarbetas av medlemsstaterna efter samråd med intressenter och bilaterala möten med kommissionen och som sedan antas i form av kommissionens beslut, och som utarbetar och underhåller system för ekonomisk förvaltning och kontrollsystem för programplanering, kontroller, övervakning och rapportering.

P.  Operativa program omfattar vanligtvis flera olika kategorier av arbetslösa (unga, äldre arbetstagare, långtidsarbetslösa och de som varken arbetar eller studerar).

Q.  Genomförandet av ESF måste följa EU:s budgetförordning, i synnerhet de grundläggande principerna om sund ekonomisk förvaltning, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

1.  Europaparlamentet är oroat över att definitionen av äldre arbetstagare inte används konsekvent i de operativa programmen för perioden 2007–2013. Parlamentet noterar att många förvaltningsmyndigheter i sina respektive operativa program inte använder den definition av äldre arbetstagare som finns i Lissabonagendan, det vill säga alla personer i arbetsför ålder mellan 55 och 64 år, utan i stället använder andra åldersgrupper. Parlamentet anser att definitionen av äldre arbetstagare bör anpassas till den högsta lagliga pensionsåldern i respektive medlemsstat.

2.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns några fullständiga och tillförlitliga uppgifter, och inte heller några könsuppdelade uppgifter, som grundlag för att bedöma hur effektiva de ESF-medel som riktas till äldre arbetstagare är. Parlamentet anser att användningen av ESF-medel måste vara transparent och att information om finansierade program, uppnådda mål och budgeterade belopp bör finnas tillgänglig för medborgarna på ett lättåtkomligt sätt via en offentlig webbplats.

3.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna utifrån sina olika socioekonomiska och demografiska situationer använder olika åldersgrupper för att definiera äldre arbetstagare. Parlamentet beklagar dock att denna definition inte tillämpas konsekvent genom hela programplaneringsprocessen av medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmuntras därför att försäkra sig om att de åldersgrupper som används i behovsanalyser för den kommande programplaneringsperioden (2014–2020) är desamma som de åldersgrupper som används i programmen och/eller i de därmed förknippade åtgärderna och målen.

4.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av ESF måste följa EU:s budgetförordning och i synnerhet de grundläggande principerna om sund ekonomisk förvaltning, såsom effektivitet, vilket bör förstås som att de specifika målen och de avsedda resultaten uppnås.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förlita sig mer på kvantitativa och kvalitativa uppgifter när de analyserar den socioekonomiska situationen för äldre arbetstagare och att påvisa ett mätbart orsakssamband mellan åtgärder inom operativa program och de mål som eftersträvas, vilket skulle göra det lättare att kontrollera att identifierade behov, den valda strategin och de specifika målen är förenliga, och göra det möjligt att fatta rätt beslut för framtiden.

6.  Europaparlamentet beklagar att de uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna och som behövs för att man ska kunna utvärdera den nuvarande sysselsättningssituationen för äldre arbetstagare, bedöma trender och anta åtgärder för att uppnå de fastställda målen, inte är tillförlitliga eller av tillräckligt bra kvalitet. Parlamentet efterlyser antagandet av åtgärder som kan motivera medlemsstaterna att lämna in tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet.

7.  Europaparlamentet konstaterar att finansiell information enligt den rättsliga ramen (2007–2013) ska lämnas endast för de prioriterade områdena, och att inget av de granskade operativa programmen har ett särskilt prioriterat område för äldre arbetstagare. Parlamentet beklagar svårigheterna med att uppskatta exakt hur stora medel som har gått till de åtgärder som de var avsatta för, särskilt för äldre arbetstagare.

8.  Europaparlamentet konstaterar att det för perioden 2007–2013 inte finns något prioriterat tema som hanterar initiativ för äldre arbetstagare, såsom att uppmuntra ett aktivt åldrande och förlänga arbetslivet, i de operativa programmen, främst till följd av olika tolkningar av vilken form en sådan prioritet skulle ta.

9.  Europaparlamentet anser att vissa arbetstagargrupper, till exempel skiftarbetare och arbetstagare inom tung industri, behöver särskilt anpassade program och projekt som skiljer sig från program och projekt för arbetstagare i mindre fysiskt betungande jobb, t.ex. inom olika tjänstesektorer. Parlamentet påpekar också att kön bör integreras som en politisk faktor.

10.  Europaparlamentet är övertygat om att äldre arbetstagares erfarenhet är en tillgång som bör utnyttjas på bästa möjliga sätt, inte enbart så att enskilda arbetstagare kan fortsätta vara aktiva på arbetsmarknaden i sitt eget jobb, utan också så att de kan dra nytta av denna erfarenhet när de byter jobb.

11.  Europaparlamentet är oroat över att äldre arbetstagare, trots att de har identifierats som en målgrupp, inte alltid hade egna indikatorer eller målvärden i de operativa programmen, vilket skapar en situation där det är svårt eller omöjligt att bedöma hur ändamålsenligt åtgärderna bemöter äldre arbetstagares behov. Parlamentet konstaterar att när indikatorer väl används i projekt så hänvisar de för det mesta till sådana uppgifter som antalet deltagare och resultat snarare än till några särskilda effekter.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga större betoning på kampen mot åldersdiskriminering av äldre arbetstagare och att utnyttja sina befogenheter enligt befintliga rättsliga instrument för att ta itu med uppenbara former av åldersdiskriminering i vissa medlemsstater och i vissa ekonomiska sektorer.

13.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att bedöma inte bara anställningsbarhet utan också framsteg när det gäller kompetens (inbegripet ”mjuka” färdigheter), bättre självkänsla och större motivation. Parlamentet konstaterar att förmedling av livserfarenhet och informell utbildning kan bidra stort i detta avseende.

14.  Europaparlamentet kräver att samtliga hinder för ett aktivt åldrande övervakas och avlägsnas, och att livslångt lärande stöds, särskilt förvärvandet av nya kvalifikationer och tekniska färdigheter, såsom datorkunskap och kunskaper i främmande språk. Aktivt åldrande och livslångt lärande bland äldre män och kvinnor bör bli en fast beståndsdel i arbetslivet och sådana åtgärder bör konstant övervakas, utvärderas och förbättras.

15.  Europaparlamentet anser att det i de nya operativa programmen behövs en enhetligare metod för att välja målgrupper och använda arbetsmarknadsuppgifter på nationell nivå, så att ambitiösa men ändå realistiska mål kan sättas. Med tanke på den framtida betydelsen av den växande gruppen av äldre arbetstagare bör man vid utarbetandet av de operativa programmen också föra en dialog om prioriteringen av målgrupper.

16.  Europaparlamentet ser med oro på att vissa av de mål och indikatorer som användes i projekten inte hade någon direkt koppling till ESF:s åtgärder, vilket gör det svårt att utvärdera resultatet av åtgärderna för att se om de till exempel har lett till att de makroekonomiska målen i de operativa programmen har uppnåtts eller ej, eftersom detta ligger utanför ESF-åtgärdernas kontroll, på grund av att de till stor del beror på externa faktorer, såsom det ekonomiska klimatet, sociala skyddsnät och villkor för lokala offentliga och privata investeringar.

17.  Europaparlamentet beklagar att inget av de operativa programmen innehöll milstolpar på medellång sikt, och inte heller fastställde en lämplig prioritering av de olika kvantifierbara mål som skulle uppnås, vilket skulle ha gett förvaltningsmyndigheterna möjlighet att vidta korrigeringsåtgärder så fort som möjligt.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen därför inte på lämpligt sätt kan rapportera om det sammanlagda resultatet och effekten av åtgärder som syftar till att förbättra situationen för äldre arbetstagare i medlemsstater som får medel från ESF.

19.  Europaparlamentet är övertygat om att kommissionen bör stärka metoden för att utvärdera de operativa programmens resultat. Parlamentet förordar med eftertryck införandet av en uppsättning klart uttryckta standardiserade resultatuppgifter (som är tillförlitliga, kontrollerbara och aktuella) för framtida program, som i tillämpliga fall skulle kunna aggregeras på EU-nivå för programplaneringsperioden 2014–2020.

20.  Europaparlamentet är positivt till att fonderna i den gemensamma strategiska ramen är mer inriktade på resultat för den kommande programplaneringsperioden 2014–2020, vilket innebär att alla åtgärder som föreslås måste vara utformade för att uppnå ett särskilt mål.

21.  Europaparlamentet insisterar på att tydliga prioriteringar måste fastställas i de nya programmen så att man kan uppnå resultat som möjliggör synergieffekter mellan de olika fonderna och andra finansieringskällor, och på så sätt bidra till att säkerställa att åtgärder för att uppnå de föreslagna målen är så effektiva som möjligt, såväl på nationell som på transnationell nivå.

22.  Europaparlamentet anser att indikatorerna i de nya operativa programmen måste innehålla varningsindikatorer med avseende på ekonomiska och fysiska faktorer, och välkomnar den särskilda övervakningen av dessa, så att orsakerna bakom alla avvikelser från ett särskilt tröskelvärde med avseende på de programmerade målen analyseras av utvärderingsenheten i samarbete med de förmedlande organen för programmen, för att fastställa om avvikelserna beror på tillfälliga förhållanden eller på strukturella problem som kräver en mer noggrann analys eller, vid behov, ändringar av programmet.

23.  Europaparlamentet anser också att man måste kontrollera huruvida det socioekonomiska sammanhanget och prioriteringarna på nationell nivå och/eller unionsnivå förändras, och huruvida det vid genomförandet av programmen uppstår sådana problem som medför att program behöver utvärderas och ändras avsevärt.

24.  Europaparlamentet uppmanar till systematisk användning av relevanta utfallsindikatorer, såsom kvantifierade verksamhetsmål, resultatmål och särskilda mål för effekter, som ska ingå redan i projektvillkorsstadiet, så att man i ESF-programmen under perioden 2014–2020 kan förbättra inte bara antalet uppgifter som samlas in om äldre arbetstagare på arbetsmarknaden och kvaliteten på dessa uppgifter, utan även beslutsprocessen.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inför nästa programplaneringsperiod på ett lämpligt sätt tillämpa och komplettera de gemensamma indikatorerna enligt ESF-förordningen för att kunna fastställa hur många äldre arbetstagare, uppdelat på kön, som har deltagit i ESF-finansierade projekt med inriktning på arbetsplatsanpassning, kompetensutveckling, förbättrad arbetsmarknadssituation för den enskilde och sätt att hitta ett arbete, och hur många av dem som har skaffat sig nya kvalifikationer, förbättrat sin situation på arbetsmarknaden eller fått ett arbete efter att ha deltagit i ESF-finansierade projekt.

26.  Europaparlamentet erinrar om att det i allmänhet krävs att projekten ordentligt återspeglar de operativa programmens mål, i syfte att minska risken för att de ursprungliga målen inte uppnås. Parlamentet uppmanar förvaltningsmyndigheterna att systematiskt kontrollera denna koppling för att kunna välja de bästa projekten.

27.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen intressenter att där så är lämpligt förbättra metodiken, så att man kan övergå från ett förenklat synsätt i fråga om utbetalningar och faktiska kostnader till ett integrerat synsätt för bästa resultat i förvaltningsprojekt.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer noggrant kontrollera inlämnandet av och kvaliteten på uppgifterna från de operativa programmen och utarbeta en handledning med operativ rådgivning som ska ges till medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet anser att alla kontrollsystem bör stödja sig på den faktiska dokumentationen från kontroller av de operativa programmen för att uppnå en tillfredsställande tillförlitlighet.

30.  Europaparlamentet ser positivt på att förvaltningsmyndigheterna i allmänhet tydligt definierade vilka övervakningsuppgifter de behövde. Parlamentet påminner dock om att övervaknings- och utvärderingssystem bör möjliggöra en punktlig och regelbunden kontroll av vilka framsteg som görs mot de fastställda målen, och en snabb reaktion på allvarliga avvikelser från målen.

31.  Europaparlamentet efterfrågar dels mer exakta bestämmelser om de utvärderingar som förvaltningsmyndigheterna ska göra, dels en minsta uppsättning områden som ska omfattas i utvärderingsprocessen för operativa program. Parlamentet vill se att man i framtida beslutsfattande beaktar lärdomar från programförvaltningen.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gradvis omfördela och förstärka sina förvaltningsverktyg för att övergå från att enbart kontrollera efterlevnaden – på grundval av principer om laglighet och korrekthet – till att mäta vilka framsteg som görs i fråga om att uppnå målvärdena och vilka resultat utnyttjandet av ESF får under den kommande perioden 2014–2020. Parlamentet erinrar om att man, för att kunna uppnå största möjliga effekt på tillväxt och sysselsättning, måste upprätta en stabil resultatram, med tydliga och mätbara syften och mål, så att man kan mäta effekter och resultat, och detta kräver en gemensam och likvärdig insats från kommissionen och medlemsstaterna.

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra prestandabedömningen av operativa program under programplaneringsperioden 2014–2020 och att införa en gemensam uppsättning output- och resultatindikatorer, inklusive långsiktiga resultatindikatorer, i ESF-förordningen.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang intensifiera sitt samarbete med andra internationella institutioner, såsom OECD, på grundval av särskilda utvärderingar av kategorier med missgynnade grupper eller utsatta arbetstagare och genom att identifiera konkreta åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att bättre definiera nyckelprioriteringar, strategier och hållbara projekt som är berättigade till stöd från ESF under den kommande perioden 2014–2020.

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)Målet med Lissabonagendan var att göra EU till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning” senast 2010.
(2)Europa 2020-strategin, som lanserades 2010, ersätter Lissabonagendan. Den handlar om att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin inriktas på fem mål som ska uppnås senast 2020 på områdena sysselsättning, innovation, utbildning, fattigdomsminskning och klimat/energi.


Begäran om fastställelse av Mario Borghezios parlamentariska immunitet
PDF 111kWORD 37k
Europaparlamentets beslut av den 2 april 2014 om begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier (2013/2279(IMM))
P7_TA(2014)0257A7-0245/2014

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Mario Borghezios begäran, daterad den 21 november 2013 och tillkännagiven i kammaren den 21 november 2013, om fastställelse av hans immunitet med anledning av ett pågående brottmålsförfarande vid domstolen i Milano (ref. 47917/13),

–  med beaktande av att Carlo Casini, som företrädde Mario Borghezio i enlighet med artikel 7.5 i arbetsordningen, och Mario Borghezio själv hörts,

–  med beaktande av artiklarna 1, 11 och 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 153 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010 och 6 september 2011(1),

–  med beaktande av den italienska strafflagen,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6a och 7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0245/2014), och av följande skäl:

A.  En ledamot av Europaparlamentet, Mario Borghezio, har begärt fastställelse av sin parlamentariska immunitet med anledning av ett mål vid en italiensk domstol.

B.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får ledamöter av Europaparlamentet inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

C.  Syftet med denna bestämmelse är att garantera att ledamöter av Europaparlamentet som allmän princip åtnjuter yttrandefrihet, men denna rätt att yttra sig utgör inte ett tillstånd att förtala, förolämpa, uppmana till hets eller ifrågasätta andra personers ära, eller göra andra uttalanden som strider mot artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

D.  Mario Borghezios begäran avser ett brottmålsförfarande mot honom som inletts av åklagarmyndigheten vid domstolen i Milano i samband med hans påstådda uttalanden i en radiointervju den 8 april 2013.

E.  Mario Borghezio var ledamot av Europaparlamentet vid tidpunkten för intervjun.

F.  Enligt åklagarmyndighetens meddelande är uttalandena i fråga straffbara enligt artiklarna 81.1 och 595.1 i den italienska strafflagen, artikel 3.1 i lag nr 205/1993 och artikel 3.1 a i lag nr 654/1975, eftersom de utgör upprepade fall av ärekränkning och spridning av diskriminerande uppfattningar som grundar sig på överlägsenhet eller rasistiskt hat.

G.  Uttalandena avser förmodade karaktärsdrag hos den etniska gruppen romer.

H.  Mario Borghezios parlamentariska verksamhet visar att han har visat intresse för frågor som rör romer men fakta i målet, enligt vad som framgår av åklagarmyndighetens meddelande och utfrågningen i utskottet för rättsliga frågor, tyder på att de uttalanden han gjorde i intervjun inte har någon direkt och självklar koppling till denna parlamentariska verksamhet.

I.  Tonen i de uttalanden han påstås ha gjort går utöver den ton som vanligtvis utmärker den politiska debatten och den är dessutom ytterst oparlamentarisk till sin karaktär. Uttalandena strider mot artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och kan därför inte anses ha gjorts i samband med utövandet av ämbetet som ledamot av Europaparlamentet.

J.  De uttalanden som gjordes av Mario Borghezio hade kunnat beläggas med påföljder enligt artikel 153 i arbetsordningen om de hade gjorts vid ett sammanträde i Europaparlamentet. Den parlamentariska immuniteten bör därför inte omfatta sådana uttalanden om de görs utanför parlamentet.

K.  Mario Borghezio kan därför inte anses ha utfört dessa handlingar under utövandet av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Mario Borghezios immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga italienska myndigheten och till Mario Borghezio.

(1) Mål 101/63 av den 12 maj 1964 Wagner mot Fohrmann och Krier [1964] REG 195, mål 149/85 av den 10 juli 1986 Wybot mot Faure m.fl., [1986] REG 2391, mål T-345/05 av den 15 oktober 2008 Mote mot Parlamentet [2008] REG II-2849, förenade målen C-200/07 och C-201/07 av den 21 oktober 2008 Marra mot De Gregorio och Clemente [2008] REG I-7929, mål T-42/06 av den 19 mars 2010 Gollnisch mot parlamentet [2010] REG II-1135 och mål C-163/10 av den 6 september 2011 Patriciello [2011] REG I-07565.


Gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij
PDF 120kWORD 41k
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 2 april 2014 med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om att införa gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij (2014/2016(INI))
P7_TA(2014)0258A7-0215/2014

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artikel 215 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Guy Verhofstadt och Kristiina Ojuland, för ALDE-gruppen, om att införa gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij (B7-0473/2013),

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 2 februari 2012 om att föra en konsekvent politik gentemot de regimer mot vilka EU tillämpar restriktiva åtgärder(1),

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 23 oktober 2012 om att införa gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij(2),

–  med beaktande av uttalandet av den 20 mars 2013 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, om fallet Magnitskij i Ryssland,

–  med beaktande av uttalandet av den 12 juli 2013 från talespersonen för vice ordföranden/den höga representanten om fallet Sergej Magnitskij,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution och rekommendation av den 28 januari 2014 om att förkasta straffrihet för Sergej Magnitskijs mördare,

–  med beaktande av Förenta staternas beslut att införa reserestriktioner för ett antal tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij och liknande överväganden i ett antal andra länder,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området(3),

–  med beaktande av artikel 121.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0215/2014), och av följande skäl:

A.  När Sergej Magnitskij greps och sedan avled i häkte var det ett väldokumenterat och allvarligt fall av åsidosättande av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Ryssland. Fallet kastar tvivel över det ryska rättsväsendets oberoende och opartiskhet och utgör en påminnelse om de många dokumenterade bristerna vad gäller respekten för rättsstaten i Ryssland.

B.  Två oberoende utredningar, som utförts av den offentliga tillsynskommissionen för människorättssituationen i Moskvas fängelser och häkten respektive det ryska presidentrådet för det civila samhällets och de mänskliga rättigheternas utveckling, har visat att Sergej Magnitskij utsattes för omänsklig behandling, avsiktlig vanvård och tortyr.

C.  Som medlem av flera internationella organisationer, såsom Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Förenta nationerna, har Ryssland förbundit sig att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen. Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen erbjudit extra stöd och experthjälp för att hjälpa Ryssland att modernisera och leva upp till sin konstitutionella och rättsliga ordning, i enlighet med Europarådets normer.

D.  Det finns ett allt större behov av en beslutsam, sammanhängande och heltäckande EU-politik gentemot Ryssland som har alla medlemsstaters stöd och inom vilken man erbjuder hjälp och stöd i kombination med kraftfull och rättvis kritik, inklusive sanktioner och restriktiva åtgärder när så behövs.

E.  Visumrestriktioner och andra restriktiva åtgärder är inte i sig vedertagna rättsliga påföljder, men utgör ändå en politisk signal om EU:s oro riktad till en större publik, och därmed förblir de ett nödvändigt och legitimt utrikespolitiskt verktyg.

F.  Den höga representanten har inte fört upp denna fråga på utrikesrådets dagordning, och ingen officiell uppföljning har gjorts av Europaparlamentets rekommendation av den 26 oktober 2012.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

   a) Rådet uppmanas att upprätta en gemensam EU-förteckning över tjänstemän som bär ansvar för Sergej Magnitskijs död, den efterföljande rättsliga mörkläggningen och de fortgående och oupphörliga trakasserierna mot hans mor och änka.
   b) Rådet uppmanas att införa och tillämpa ett EU-omfattande viseringsförbud för dessa tjänstemän och att frysa alla finansiella tillgångar som de, eller deras närmaste familj, kan inneha inom Europeiska unionen.
   c) Rådet uppmanas att göra det möjligt att regelbundet revidera den föreslagna förteckningen över personer som omfattas av viseringsförbudet.
   d) Rådet uppmanas att, i anslutning till den amerikanska lagen om rättssäkerhetsansvar i fallet Sergej Magnitskij (Sergei Magnitsky Rule of Law Accountability Act) från 2012, uppta bland annat följande ryska medborgare på en EU-omfattande förteckning över personer som har viseringsförbud och att beslagta alla finansiella tillgångar som de kan inneha inom EU.

ALISOV, Igor, född den 11 mars 1968

DROGANOV, Aleksej (alias DROGANOV, Alexei), född den 11 oktober 1975

JEGOROVA, Olga, född den 29 juni 1955

GAUS, Alexandra, född den 29 mars 1975

GERASIMOVA, Anastasia, född den 22 januari 1982

GRIN, Viktor, född den 1 januari 1951

KARPOV, Pavel, född den 27 augusti 1977

CHIMINA, Jelena (alias CHIMINA, Elena), född den 11 februari 1953

KLJUJEV, Dmitrij (alias KLJUJEV, Dmitriy eller KLJUJEV, Dmitri), född den 10 augusti 1967

KOMNOV, Dmitrij (alias KOMNOV, Dmitri), född den 17 maj 1977

KRIVORUTJKO, Aleksej (alias KRIVORUTJKO, Alex; alias KRIVORUTJKO, Alexei), född den 25 augusti 1977

KUZNETSOV, Artem (även kallad KUZNETSOV, Artjom), född den 28 februari 1975

LOGUNOV, Oleg, född den 4 februari 1962

MAJOROVA, Julija (alias MAJOROVA, Julia), född den 23 april 1979

PAVLOV, Andrej (alias PAVLOV, Andrei), född den 7 augusti 1977

PETJEGIN, Andrej (alias PETJEGIN, Andrei), född den 24 september 1965

PODOPRIGOROV, Sergej, född den 8 januari 1974

PONOMAREV, Konstantin, född den 14 augusti 1971

PROKOPENKO, Ivan Pavlovitj, född den 28 september 1973

REZNITJENKO, Michail, född den 20 februari 1985

SAPUNOVA, Marina, född den 19 juni 1971

SJUPOLOVSKIJ, Michail, född den 28 september 1983

SILTJENKO, Oleg, född den 25 juni 1977

STASJINA, Jelena (alias STASJINA, Elena eller STASJINA, Helen), född den 5 november 1963

STEPANOVA, Olga, född den 29 juli 1962

STROITELEV, Denis, född den 23 januari 1973

TAGIEV, Fichret, född den 3 april 1962

TOLTJINSKIIJ, Dmitrij M. (alias TOLTJINSKIJ, Dmitriy eller TOLTJINSKIJ, Dmitri), född den 11 maj 1982

UCHNALJOVA, Svetlana (alias UCHNALEV, Svetlana; alias UCHNALEVA, Svetlana V.), född den 14 mars 1973

URZJUMTSEV, Oleg, född den 22 oktober 1968

VINOGRADOVA, Natalja, född den 16 juni 1973

VORONIN, Viktor, född den 11 februari 1958

   e) Rådet uppmanas att med kraft uppmana Ryssland att genomföra en trovärdig, grundlig och oberoende utredning av Sergej Magnitskijs död i häktet och att ställa alla de ansvariga inför rätta.
   f) Rådet uppmanas att uppmana Ryssland att lägga ned den postuma rättegången mot Sergej Magnitskij och upphöra med påtryckningarna på hans mor och änka för att få dem att delta i detta förfarande.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar samt statsduman och regeringen i Ryssland.

(1) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 11.
(2) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 13.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0575.


FN:s generalförsamlings 69:e session
PDF 156kWORD 71k
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 2 april 2014 om FN:s generalförsamlings 69:e session (2014/2017(INI))
P7_TA(2014)0259A7-0250/2014

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 21 och 34,

–  med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Alexander Graf Lambsdorff för ALDE-gruppen om FN:s generalförsamlings 69:e session (B7-0014/2014),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings 68:e session,

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 11 juni 2013 om FN:s generalförsamlings 68:e session(1),

–  med beaktande av EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings 68:e session, vilka antogs av rådet den 24 juni 2013(2),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete(3), och av sin resolution av den 11 maj 2011 om EU som global aktör: dess roll i multilaterala organisationer(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering(6),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2106 av den 24 juni 2013 om en ökning av insatserna mot straffrihet för förövare av sexuellt våld, och av de tidigare resolutionerna om detta ämne,(7)

–  med beaktande av sin rekommendation av den 18 april 2013 till rådet om FN:s princip om skyldigheten att skydda(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2013 om korruption inom den offentliga och den privata sektorn: inverkan på mänskliga rättigheter i tredjeländer(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om det tjugoandra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(10),

–  med beaktande av artiklarna 121.3 och 97 i arbetsordningen:

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0250/2014), och av följande skäl:

A.  Engagemanget för en effektiv multilateralism, där Förenta nationerna är en central del, är integrerat i EU:s utrikespolitik och grundat i tron att det krävs ett effektivt multilateralt system för att man ska kunna uppnå gemensamma mål och ta itu med globala kriser, utmaningar och hot.

B.  EU och dess medlemsstater är tillsammans den enskilt största ekonomiska bidragsgivaren till FN-systemet (ordinarie budget, program och FN-fonder samt budget för fredsskapande åtgärder).

C.  Ett stadigt och stabilt partnerskap mellan EU och FN är av grundläggande betydelse för FN:s arbete inom alla de tre pelarna – fred och säkerhet, mänskliga rättigheter samt utveckling – och är också centralt för EU:s roll som global aktör.

D.  Mänskliga rättigheter och demokrati är grundläggande värderingar för EU och principer och mål för EU:s yttre åtgärder. Respekt för och främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet utgör grundvalen för EU:s enighet och okränkbarhet.

E.  Den nuvarande utsläppsutvecklingen kommer sannolikt att leda till en temperaturökning på 2 °C inom 20–30 år och på 4 °C fram till 2100, enligt Världsbankens rapport ”Turn Down the Heat”. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har bjudit in statsöverhuvudena till ett klimattoppmöte i september 2014 med syftet att de ska göra tydliga åtaganden för ytterligare åtgärder mot klimatförändringarna.

F.  I egenskap av världens största givare stöder EU både ökade insatser för att millennieutvecklingsmålen ska kunna uppnås till 2015 och en gemensam strategi för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

G.  Huvudtemat för kvinnokommissionens 58:e möte kommer att vara utmaningar och uppnådda resultat i genomförandet av millennieutvecklingsmålen för kvinnor och flickor.

H.  Korruption inom offentlig och privat sektor vidmakthåller och förvärrar orättvisor och diskriminering i fråga om åtnjutandet av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det är bevisat att korruption och överträdelser av de mänskliga rättigheterna även handlar om maktmissbruk, brist på ansvar och olika former av diskriminering.

I.  Utvecklingen av principen om skyldigheten att skydda är ett viktigt steg i riktning mot att kunna förutse, förhindra och reagera på folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Denna princip bör tillämpas så konsekvent och enhetligt som möjligt.

J.  Staternas ratificering av båda Kampalaändringarna och beviljandet av behörighet för Internationella brottmålsdomstolen att döma i mål om aggressionsbrott kommer att bidra ytterligare till att förövarna av sådana brott inte längre går ostraffade.

K.  I situationer där skyldigheten att skydda tillämpas är det av yttersta vikt att behålla uppdelningen av mandaten mellan militära och humanitära aktörer i syfte att slå vakt om uppfattningen om alla humanitära aktörers neutralitet och opartiskhet och undvika att äventyra ett effektivt utförande av bistånds- och hjälparbetet.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen

a)  Rådet uppmanas att aktivt främja den särskilda uppföljningen och genomförandet av förklaringen från högnivåmötet om rättsstatsprincipen på nationell och internationell nivå av den 24 september 2012 och undersöka i vilken utsträckning rättsstatsprincipen kan kopplas till de pågående övervägandena om millennieutvecklingsmålen efter 2015.

   b) Rådet uppmanas att förstärka de internationella insatser som har till mål att garantera att alla de mänskliga rättigheter som fastställs i FN:s konventioner ses som allmängiltiga, odelbara, ömsesidigt beroende och kopplade till varandra och att respekten för dem upprätthålls. Rådet uppmanas att främja integreringen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i alla aspekter av FN:s arbete.
   c) Rådet uppmanas att eftersträva att stärka processen för den allmänna återkommande utvärderingen genom att lägga in rekommendationer i bilaterala och multilaterala dialoger med FN:s medlemsstater, i synnerhet i sina människorättsdialoger. Rådet uppmanas att främja en miljö som gör det möjligt för icke-statliga organisationer att bidra till de olika etapperna av den allmänna återkommande utvärderingen.
   d) Rådet uppmanas att främja det civila samhällets bidrag till människorättsmekanismerna inom FN, däribland till de olika stadierna i den allmänna återkommande utvärderingen. Rådet uppmanas att, för att bemöta påtryckningar eller till och med repressalier, och samtidigt nära övervaka sådana eventuella fall med avseende på icke-statliga organisationer och det civila samhället, ge stöd till kapacitetsskapande insatser för institutionerna på området för mänskliga rättigheter.
   e) Rådet uppmanas att bekräfta sitt fulla stöd för Internationella brottmålsdomstolen och fortsätta att vara vaksamt på alla försök att undergräva Romstadgans legitimitet, allmängiltighet och okränkbarhet. Rådet uppmanas att aktivt verka för att förmå stater som ännu inte är parter i Romstadgan att så snart som möjligt underteckna och ratificera denna. Rådet uppmanas att verka för att 2010 års Kampalaändringar om aggressionsbrott ska ratificeras även av alla medlemsstater.
   f) Rådet uppmanas att aktivt verka för att alla FN-medlemsstater ska ratificera FN:s konvention mot korruption och FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Rådet uppmanas att öka sina ansträngningar för att slutföra förhandlingarna om en omfattande konvention om internationell terrorism. Rådet uppmanas att stödja tillsättandet av en särskild FN-rapportör om ekonomiska brott, korruption och mänskliga rättigheter.
   g) Rådet uppmanas att be ledamöterna av FN:s generalförsamling att göra fullständig insyn i företagsredovisning och korruptionsbekämpning, penningtvätt, skatteparadis, olagliga finansiella flöden och skadliga skattestrukturer till en allt överskuggande prioritering på dagordningarna hos internationella finansinstitut och utvecklingsinstitutioner.
   h) Rådet uppmanas att betona att utvecklingsvinster inte kommer att bli hållbara utan goda styrelseformer och ansvariga och demokratiska institutioner samt rättsstatsprincipen. Rådet uppmanas därför att se till att ett tydligt engagemang för demokratiska styrelseformer speglas i den nya ramen.
   i) Rådet uppmanas att främja förebyggandet av grymheter och andra allvarliga överträdelser genom att omvandla FN:s råd för mänskliga rättigheter till en förebyggande mekanism för tidig varning, istället för ett rent reaktivt organ, för att förebygga en ytterligare upptrappning av människorättskränkningarna.
   j) Rådet uppmanas att införa temaspecifika initiativ, som främjar ansvarighet för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och vidta relevanta åtgärder med inriktning på viktiga människorättsfrågor, däribland insatser för att avskaffa dödsstraffet och skydda rättigheterna för sårbara personer, t.ex. barn, kvinnor, hbti-personer och urbefolkningar.
   k) Rådet uppmanas att fördöma de systematiska överträdelserna av de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran.

Tortyr

l)  Rådet uppmanas att på nytt betona betydelsen av att föra en kamp mot tortyr och andra former av misshandel och att på nytt betona EU prioriterar denna fråga, särskilt när det gäller barn. Rådet uppmanas att förnya den särskilda rapportörens mandat i ytterligare tre år och att säkra en effektiv uppföljning av tidigare resolutioner om tortyr. Rådet uppmanas att uppvisa ett gemensamt engagemang för att få bukt med tortyren och att stödja tortyroffer, främst genom att fortsätta att, eller – då detta är tillämpligt – börja bidra till FN:s frivilliga fond för tortyroffer och den särskilda fond som inrättades genom det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Dödsstraff

m)  Rådet uppmanas att kämpa mot tillämpningen av dödsstraff och att kraftfullt stödja moratoriet som ett steg mot avskaffande. Rådet uppmanas att fortsätta att verka för ett avskaffande i hela världen. Rådet uppmanas att enträget vädja till länder som fortfarande verkställer dödsstraff att offentliggöra tydliga och korrekta siffror om antalet straff och avrättningar.

Rättigheter för hbti-personer

n)  Rådet uppmanas att uttrycka oro över den senaste tidens ökning av diskriminerande lagar och praxis och över våldshandlingar mot enskilda personer på grund av deras sexuella läggning och könsidentitet. Rådet uppmanas att främja en nära övervakning av situationen i Uganda, där nya lagar allvarligt hotar de sexuella minoriteternas frihet. Rådet uppmanas att bekräfta sitt stöd till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dennes fortsatta arbete för att bekämpa denna diskriminerande lagstiftning och praxis och till FN:s allmänna arbete med denna fråga. Rådet uppmanas att rekommendera ett aktivt deltagande i kampen mot försöken att undergräva dessa rättigheter.

Vapenbestyckade drönare

o)  Rådet uppmanas att stödja internationella insatser för att främja större öppenhet och ansvarighet vid användning av vapenbestyckade drönare i linje med den etablerade internationella rättsliga ramen, och att fortsätta att stödja utredningar av riktat dödande. Rådet uppmanas att fortsatt bistå utredningar av riktat dödande och att följa upp rekommendationerna från FN:s särskilda rapportörer om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar och om terrorismbekämpning.

Fred och säkerhet

p)  Rådet uppmanas att, i syfte att utrusta FN med effektivare instrument för nedtrappning, stödja fredsframtvingande och fredsbevarande uppdrag genom att, då detta är nödvändigt, ge ökat EU-stöd (tekniskt eller ekonomiskt stöd, utrustning eller EU-styrkor).

   q) Rådet uppmanas att se till att mandaten för fredsbevarande arbete speglar de långsiktiga behoven för stats- och institutionsbyggande och demokratistöd, och därigenom koncentrera sig på ett övergripande tillvägagångssätt för att rikta in sig på grunderna till konflikter och staters sårbarhet.
   r) Rådet uppmanas att samarbeta för att stärka rollen för och kapaciteten hos regionala organisationer vid fredsbevarande och konfliktförebyggande arbete, civil och militär krishantering samt vid konfliktlösning.
   s) Rådet uppmanas att kräva av alla parter i en väpnad konflikt att de fullständigt respekterar sina åtaganden enligt internationell rätt, inklusive obehindrad tillgång till humanitär hjälp.
   t) Rådet uppmanas att se till att utvecklingsramen efter 2015 främjar en hållbar fred genom att rikta sig till de främsta konfliktdrivande faktorerna för att skapa de förhållanden som krävs för utveckling och uppfyllande av rättigheter.
   u) Rådet uppmanas att koncentrera sig på att få ett slut på terrorismen, antingen den får stöd av stater eller stöd på annat sätt.
   v) Rådet uppmanas att se till att FN:s konferens om upprättandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, som inte ägde rum under 2012 i enlighet med vad man beslutade vid 2010 års konferens om översyn av icke-spridningsfördraget, äger rum under 2014.
   w) Rådet uppmanas att stödja FN:s generalförsamlings resolutioner om vapen med utarmat uran och utveckla en gemensam EU-ståndpunkt som bättre speglar parlamentets upprepade krav på ett globalt moratorium grundat på försiktighetsprincipen och det framväxande globala samförståndet om de potentiella hälsoriskerna för civilbefolkningen, komplexa ansvarsbördor för hantering av tidigare konfliktsituationer och ekonomiska kostnader med anknytning till vapnens användning.
   x) Rådet uppmanas att se till att 2015 års översynsförfarande för FN:s struktur för fredsskapande främjar principen om skyldigheten att skydda och kvinnors roll i fredsskapandet.

Skyldigheten att skydda

y)  Rådet uppmanas att etablera skyldigheten att skydda som en internationell norm, samtidigt som det upprätthåller den känsliga balansen mellan rollen för de berörda staterna och världssamfundet, och att ge en central plats åt principen om förebyggande av konflikter och användningen av väpnade styrkor som en sista utväg.

   z) Rådet uppmanas i detta avseende att se till att ansvaret för att förebygga och stoppa folkmord och grymheter i stor skala främst ska ligga hos den berörda staten, men att världssamfundet också har en roll som väger tyngre än åberopandet av suveränitet.
   aa) Rådet uppmanas att främja huvudidén att förebyggande kräver att man fördelar ansvaret och främjar samarbetet mellan de berörda staterna och världssamfundet.
   ab) Rådet uppmanas att, i samarbete med alla internationella partner, se till att en eventuell vidareutveckling av skyldigheten att skydda är fullt förenlig och i överensstämmelse med internationell humanitär rätt.
   ac) Rådet uppmanas att arbeta för en inkludering av skyddet av civila i mandaten för de fredsbevarande uppdrag som utförs under ledning av FN.

Kvinnor och barn

ad)  Rådet uppmanas att på nytt bekräfta sitt engagemang för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet(11), vilka erkänner krigets oproportionerliga inverkan på kvinnor, men också deras väsentliga roll i konflikthantering, konfliktlösning och hållbar fred.

   ae) Rådet uppmanas att kraftfullt stödja och främja ett fullständigt genomförande av FN:s resolution 2106 om bekämpande av straffrihet vid konfliktrelaterat sexuellt våld, och att säkra konsolideringen av ytterligare ansvarskyldighetsåtgärder samt förebyggande åtgärder mot och stöd till offer för sexuella brott och övergrepp.
   af) Rådet uppmanas att prioritera stopp för barnäktenskap.
   ag) Rådet uppmanas att se till att kvinnor representeras på alla stadier i fredsprocesserna och att de deltar i förebyggande diplomati, tidig varning och säkerhetsövervakning samt i undersökningskommissioner efter konflikter.
   ah) Rådet uppmanas att se till att fokus läggs på utbildning för flickor.
   ai) Rådet uppmanas att aktivt delta i kvinnokommissionens 58:e möte i syfte att inte undergräva ”regelverket” för FN:s Pekingplattform för åtgärder som t.ex. tillgång till utbildning och sjukvård som en grundläggande mänsklig rättighet. Rådet uppmanas att kraftfullt fördöma användningen av sexuellt våld mot kvinnor som krigstaktik, vilket omfattar brott som massvåldtäkter, sexuellt slaveri, tvångsprostitution, könsrelaterad förföljelse inklusive könsstympning av kvinnor, människohandel, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, hedersmord och alla andra former av sexuellt våld av samma allvarliga art. Rådet uppmanas att underteckna och ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
   aj) Rådet uppmanas att vädja till medlemsstaterna att ratificera det tredje fakultativa protokollet till FN:s konvention om barnets rättigheter, vilket kommer att göra det möjligt för barn att lämna in sina klagomål till kommittén för barnets rättigheter.

Utvecklingsagendan efter 2015

ak)  Rådet uppmanas att erkänna de betydande och konkreta framsteg som har gjorts när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen. Rådet uppmanas att på bästa sätt använda sig av förberedelsefasen före toppmötet i september 2015 om utvecklingsagendan efter 2015 och garantera samstämmighet och samordning mellan EU-medlemsstaterna på prioriterade områden och avseende mål som EU vill främja, i syfte att undvika den inkonsekvens och oläslighet som blir resultatet av en alltför omfattande förteckning över mål. Rådet uppmanas att betona att man särskilt måste inrikta sig på de minst utvecklade ländernas behov och på behoven i länder där det råder konflikter eller har rått konflikter. Rådet uppmanas att se till att utvecklingsländerna själva får råda över dessa mål.

   al) Rådet uppmanas att betona att de globala ansträngningarna för att uppnå millennieutvecklingsmålen bör ökas under den återstående tiden före tidsfristens utgång 2015 och inriktas på de områden där processen har fördröjts mest.
   am) Rådet uppmanas att se till att fattigdomsbekämpningen kvarstår som en prioritering i den nya gemensamma och integrerade ramen, tillsammans med kampen mot ojämlikhet, främjandet av hållbar utveckling, livsmedelstrygghet och jämlikhet mellan könen.
   an) Rådet uppmanas att arbeta för en gemensam, omfattande och integrerad ram efter 2015 för millennieutvecklingsmålen, med tydliga riktmärken som införlivar de viktigaste utvecklings- och hållbarhetsfrågorna. Rådet uppmanas att se till att denna ram är allmängiltig och global till sin karaktär och att den främjar välstånd, mänskliga rättigheter och välbefinnande för alla.
   ao) Rådet uppmanas att verka för ett människorättsbaserat angreppssätt och se till att mänskliga rättigheter i hela sin allmängiltighet ses som centrala i ramen efter 2015.
   ap) Rådet uppmanas att efterlysa ett samstämmigt och heltäckande internationellt tillvägagångssätt för finansiering efter 2015, vilket på ett förutsebart sätt tar itu med alla dimensioner av hållbar utveckling, och att, i linje med rådets slutsatser från december 2013, inom FN-systemet ytterligare främja överväganden om alternativa finansieringskällor och om andra medel för att tillhandahålla bistånd, särskilt privata investeringsmedel och icke-finansiella medel.
   aq) Rådet uppmanas att se till att de nya ambitiösa målen kommer att stödjas av en lika ambitiös som innovativ utvecklingsfinansiering.
   ar) Med tanke på att miljö- och utvecklingsfrågor brukar behandlas separat på global nivå uppmanas rådet att söka nya vägar för att komma till rätta med denna splittring och bygga broar mellan dessa nära sammanlänkade områden, även från en institutionell synvinkel.
   as) Rådet uppmanas att erinra om det åtagande som gjordes av industriländerna vid COP16 i Cancún 2010 att tillhandahålla 100 miljarder USD i ”ny och kompletterande” finansiering årligen till 2020, i syfte att ta itu med behoven i samband med klimatförändringarna i utvecklingsländerna. Rådet uppmanas att påpeka att denna finansiering bör garantera en balanserad fördelning mellan anpassning och begränsning.

Övrigt

Integritet i den digitala tidsåldern

at)  Rådet uppmanas att vidta alla nödvändiga lagstiftnings- och administrativa åtgärder för att fullständigt genomföra rekommendationerna i FN:s generalförsamlings resolution(12), för att därmed kunna garantera att medborgarna har samma rättigheter offline och online, och särskilt översynen av förfaranden, praxis och lagstiftning och upprättandet av oberoende och effektiva tillsynsmekanismer, med betoning på betydelsen av uppgiftsskydd.

   au) Rådet uppmanas att, i syfte att på nytt bekräfta EU:s engagemang i denna fråga på global nivå, aktivt främja en särskild uppföljning av resolutionen av alla FN-medlemsstater.

Fördrag om vapenhandel

av)  Rådet uppmanas att aktivt främja att alla FN-medlemsstater, inbegripet alla EU-medlemsstater, snabbt undertecknar och ratificerar fördraget om vapenhandel, i syfte att låta världssamfundet effektivt ta itu med de negativa återverkningarna av bristen på öppenhet och dåligt reglerad handel med konventionella vapen och ammunition och farlig teknik, vilket underblåser globala väpnade konflikter och används för att kränka de mänskliga rättigheterna. Rådet uppmanas att engagera andra relevanta stater, regionala och internationella organisationer och det civila samhället för att, i detta avseende, främja en ytterligare utvidgning av räckvidden för fördraget om vapenhandel.

EU i FN

aw)  Rådet uppmanas att aktivt stödja en omfattande reformering av FN-systemet, särskilt av dess säkerhetsråd, i syfte att stärka dess legitimitet, regionala representation, ansvarighet och effektivitet. Rådet uppmanas att arbeta för det långsiktiga målet att EU får en plats i ett utvidgat säkerhetsråd inom FN.

   ax) Rådet uppmanas att säkerställa EU:s samstämmighet och effektivitet som global aktör, med målet att handla på ett snabbt och heltäckande sätt och ge samstämmiga budskap, genom att förbättra samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter och samarbetet mellan Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna. Rådet uppmanas, i detta avseende, att uppmana Europeiska utrikestjänsten, särskilt genom EU-delegationerna i New York och Genève, att arbeta för en större EU-sammanhållning.
   ay) Rådet uppmanas att stödja parlamentens och de regionala församlingarnas roll i FN-systemet och global parlamentarism.
   az) Rådet uppmanas att fortsätta det fruktbara samarbetet till stöd för multilateralism och global styrning och att betona vikten av det strategiska partnerskap mellan EU och FN:s utvecklingsprogram som firade 10-årsjubileum i februari 2014.
   ba) Rådet uppmanas att öka kännedomen om att 2015 kommer att utses till Europaåret för utveckling, vilket kommer att skapa ett unikt tillfälle att öka den europeiska allmänhetens kännedom om de globala utmaningarna och vikten av de nya utvecklingsmål som man ska komma överens om.

Klimatförändringen

bb)  Rådet uppmanas att påpeka att det fortfarande finns globala utmaningar som dessutom förväntas öka, och att klimatförändringar och miljöförstöring hotar att vända den utveckling som har skett när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen. Rådet uppmanas därför att förstärka åtgärderna mot klimatförändringar vid FN:s klimattoppmöte 2014 för att bygga en solid grund som ska leda till framgångsrika förhandlingar och varaktiga framsteg för minskade utsläpp och stärkta anpassningsstrategier vid partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) 2015. Rådet uppmanas att statuera exempel och anta en ambitiös bindande ram för klimatpolitiken med mål i god tid före toppmötet, för att påverka förhandlingarna på ett positivt sätt.

   bc) Rådet uppmanas att aktivt delta i diskussionen om termen ”klimatflykting”, inbegripet dess möjliga rättsliga definition i den internationella rätten eller i alla rättsligt bindande internationella avtal.
   bd) Rådet uppmanas att, vid den tredje internationella konferensen i september 2014, upprepa EU:s stöd för små östater under utveckling.

Syrien

be)  Rådet uppmanas att arbeta för att få till stånd en hållbar politisk lösning för Syrien som kan stoppa våldet och främja en övergång till demokrati som uppfyller det syriska folkets berättigade förväntningar. Rådet uppmanas att stödja ett fullständigt genomförande av slutsatserna från Genève I-konferensen och, med hänsyn till betydelsen av Genève II-konferensen som ett unikt forum som möjliggör direkta förhandlingar om fred och övergång till demokrati mellan parterna i konflikten, hålla igång Genève II-processen.

   bf) Rådet uppmanas att arbeta för att få med alla relevanta globala och regionala aktörer i Genève II-konferensen med tanke på att många olika aktörer spelar en avgörande roll i den syriska krisen.
   bg) Rådet uppmanas att sammankalla en internationell konferens om den syriska flyktingkrisen med inriktning på humanitära insatser, där man prioriterar de stödjande värdländerna i regionen, och stärka EU:s deltagande i de diplomatiska ansträngningarna för att få ett slut på konflikten.
   bh) Rådet uppmanas att aktivt arbeta för ett snabbt antagande av FN:s säkerhetsråds resolution 2139 om den humanitära situationen i Syrien, så att ett säkert, obehindrat och omedelbart tillträde till alla behövande, även över konflikts- och nationsgränser, till sist underlättas. Rådet uppmanas att se till att avlägsnandet, överföringen och destrueringen av kemiska vapen som hittas i Syrien görs fullständigt öppet.
   bi) Rådet uppmanas att främja det internationella samarbetet rörande förstörelsen av Syriens kemiska vapen och att begära att beslutet från det verkställande rådet i Organisationen för förbud mot kemiska vapen av den 27 september 2013 genomförs fullt ut.
   bj) Rådet uppmanas att stödja alla insatser för att säkra ansvarsutkrävandet för överträdelserna av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten i Syrien, och att aktivt främja säkerhetsrådets hänskjutande av situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen.

Sydsudan

bk)  Rådet uppmanas att uppmuntra alla parter att respektera det avtal om upphörande av fientligheterna som undertecknades den 23 januari 2014, inbegripet bestämmelser som kräver att aktörerna i konflikten avhåller sig från att attackera civilbefolkningen och tryggar ett säkert tillträde för biståndsarbetare till konfliktdrabbade områden i Sydsudan. Rådet uppmanas att understryka att detta avtal bara är det första steget mot fred och försoning, samtidigt som det beaktar situationen i Sydsudan, även den politiska kampen om ledarskapet i landet, som har gett upphov till allt fler etniska konflikter och fördrivningen av över 650 000 personer.

   bl) Rådet uppmanas att stödja den institutionsskapande agendan för Sydsudan och en verklig försoningsprocess och inkluderande fredsprocess för att säkra en varaktig stabilitet. Rådet uppmanas att erbjuda hjälp för att ta itu med korruptionen som är ett hinder mot utsikterna att upprätta en fri och rättvis demokrati, stabilitet, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.
   bm) Rådet uppmanas att fördöma de omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de övergrepp som har begåtts. Rådet uppmanas att välkomna och stödja de insatser som har gjorts av EU:s särskilda representant för Afrikas horn, Alexander Rondos, FN:s särskilda representant, Hilde Johnson, och Afrikanska unionen, samt stärkandet av FN‑uppdragets undersökningskapacitet för mänskliga rättigheter i Republiken Sydsudan.
   bn) Rådet uppmanas att fördöma angreppen på biståndsarbetare och biståndstillgångar, inblandningen i hjälpverksamhet och den omfattande plundringen av förnödenheter som har ägt rum i Sydsudan och som allvarligt hindrar insatserna för att nå behövande civilbefolkning.
   bo) Rådet uppmanas att kräva en internationell undersökningskommission som ska undersöka alla påstådda överträdelser av de internationella mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten sedan konfliktens inledning. Rådet uppmanas att kräva att de ansvariga ställs till svars.

Centralafrikanska republiken

bp)  Rådet uppmanas att garantera ett bra samarbete och komplementaritet mellan de internationella insatser som krävs för att stabilisera Centralafrikanska republiken och att arbeta för ett övergripande förhållningssätt till denna mångfasetterade kris. Rådet uppmanas att stödja den politiska övergångsprocessen och bidra till inrättandet av fungerande demokratiska institutioner som har förmågan att bekämpa överträdelser av de mänskliga rättigheterna, skydda medborgarna, stoppa våldet och lugna ned de sekteristiska oroligheterna i landet. Rådet uppmanas att fortsätta att ge det ekonomiska stöd som är nödvändigt för att skapa en varaktig ekonomisk utveckling. Rådet uppmanas att gå i täten för insatser för att ta itu med den exempellösa humanitära kris som landet upplever.

   bq) Rådet uppmanas att stödja de insatser som har satts in av världssamfundet, särskilt av Afrikanska unionen, FN och Frankrike, och av centralafrikanska myndigheter, för att stabilisera landet. Rådet uppmanas att snabbt genomföra EU-beslutet av den 20 januari 2014 om inrättande av Eufor CAR och påskynda förfarandena för att sätta in marktrupperna.

Konflikten mellan israeler och palestinier

br)  Rådet uppmanas att stödja den pågående förhandlingsprocessen och de aktuella försöken att hitta lösningar på konflikten, samtidigt som det arbetar för den palestinska försoningsprocessen, i syfte att återförena palestinier som bor på Västbanken, i östra Jerusalem och på Gazaremsan.

   bs) Rådet uppmanas att se till att FN:s generalförsamling, i samarbete med EU och Förenta staterna, tillhandahåller alla instrument för att se till att en tvåstatslösning, grundad på 1967 års gränser, med Jerusalem som huvudstad i båda staterna, och med staten Israel med säkra och erkända gränser och en oberoende, demokratisk, angränsande och livskraftig palestinsk stat sida vid sida i fred och säkerhet, blir hållbar och effektiv.

o
o   o

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0234.
(2) Europeiska unionens råd 11521/13.
(3) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/65/276.
(4) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 66.
(5) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 56.
(6) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 165.
(7) FN:s säkerhetsråds resolution S/RES/2106(2013).
(8) Antagna texter, P7_TA(2013)0180.
(9) Antagna texter, P7_TA(2013)0394.
(10) Antagna texter, P7_TA(2013)0055.
(11) FN:s säkerhetsråds resolutioner S/RES/1325(2000), S/RES/1820(2008), S/RES/1888(2009), S/RES/1889(2009), S/RES/1960(2010), S/RES/2106(2013) och S/RES/2122(2013).
(12) FN:s generalförsamlings resolution A/C.3/68/L.45/Rev.1.


Användning av radio och tv som ett verktyg i EU:s diplomati
PDF 135kWORD 52k
Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och den europeiska avdelningen för yttre åtgärder av den 2 april 2014 om radio- och tv-mediernas roll när det gäller att främja EU och dess värden (2013/2187(INI))
P7_TA(2014)0260A7-0248/2014

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948, och av alla relevanta internationella instrument som rör de mänskliga rättigheterna, bland annat den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av protokoll nr 29, fogat till Lissabonfördraget, om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den strategiska ramen och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, antagna av rådet den 25 juni 2012(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2007 Samarbete för kommunikation om Europa (COM(2007)0568) och kommissionens förslag av den 3 oktober 2007 till interinstitutionellt avtal om samarbete för kommunikation om Europa (COM(2007)0569),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om offentligägd radio och TV i den digitala tidsåldern: framtiden för det dubbla systemet(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2013 om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området(8) ,

–  med beaktande av den europeiska stadgan om pressfrihet,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 22 november 2012 om utvidgningspolitik, kriterier och EU:s strategiska intressen(9), av den 12 december 2013 om lägesrapporten om Albanien för 2013(10), av den 6 februari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Bosnien och Hercegovina(11), av den 6 februari 2014 om 2013 års framstegsrapport för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien(12), av den 16 januari 2014 om 2012 års framstegsrapport om Island och utsikterna efter valet(13), av den 16 januari 2014 om Kosovos europeiska integrationsprocess(14), av den 6 februari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Montenegro(15), av den 16 januari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Serbien(16), av den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet(17), av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter(18), av den 23 maj 2013 om återvinning av tillgångar för övergångsländer som omfattades av den arabiska våren(19), av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina och av den 13 december 2012(20) med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna för ett nytt avtal mellan EU och Ryssland(21),

–  med beaktande av artikel 97 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A7-0248/2014), och av följande skäl:

A.  Oberoende europeiska radio- och tv-medier erbjuder allmänheten – i Europa och hela världen – en gemensam vision och stöder de värden som förankrats i EU:s fördrag, såsom mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, däribland yttrandefrihet samt främjar pluralism, självständigt tänkande, kulturell mångfald, skilda åskådningssätt och även det grundläggande värdet att verka för fredlig konfliktlösning, tolerans och respekt, både inom EU och i samband med unionens yttre förbindelser.

B.  Alla hot mot mediernas oberoende, genom regeringars inblandning, hot mot journalister, avsaknad av öppenhet när det gäller ägandestrukturer eller överskuggande kommersiella intressen, inverkar menligt på den övergripande mediefriheten och mångfalden i alla länder.

C.  Regeringarna har det huvudsakliga ansvaret för att garantera och skydda yttrandefriheten och medierna, men EU har en roll i att övervaka tillämpningen av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna när medlemsstaterna genomför EU-lagstiftningen. Det fastställs i EU-lagstiftningen, särskilt i protokoll nr 29, fogat till EU-fördraget, att systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna är direkt relaterat till varje samhälles demokratiska, sociala och kulturella behov och till behovet av att bevara mediemångfalden.

D.  Genom radio- och tv-medier, som i allt större grad kompletteras av onlinemedietjänster, är det möjligt att på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt nå ut till befolkningen i Europa och i tredjeländer, och dessa medier är den huvudsakliga informationskällan för de flesta invånare i och utanför EU.

E.  Nya plattformar för digitala medier och onlinemedier har bidragit till ökad diversifiering och mångfald och är särskilt viktiga i länder där tillgången till mer traditionella informationskällor är begränsad.

F.  Europeiska radio- och tv-medier kan spela en viktig roll internationellt när det gäller att sprida värden som demokrati, mediefrihet och mänskliga rättigheter i hela världen, förklara skilda nationella uppfattningar, informera om EU:s politik, forma ett verkligt europeiskt perspektiv och förse publiken med tillförlitlig och högkvalitativ information, främst genom ett kraftfullt och obevekligt engagemang för journalistisk objektivitet.

G.  Radio- och tv-sändningar till stöd för demokratisering och mänskliga rättigheter i tredjeländer omfattas inte uttryckligen av EU:s mediepolitik.

H.  Det finns ett behov av att dra upp en konsekvent strategi för EU:s radio- och tv-medier i EU:s yttre förbindelser för att främja EU:s grundläggande värden och dess mål som en global aktör och för att påverka debatter och främja förståelse för utrikespolitiska frågor.

I.  EU:s inledande finansiering av ”European Radio for Belarus” och dess fortsatta projektbaserade finansiering av oberoende radio- och tv-medier i tredjeländer är bra exempel på hur yttrandefrihet och andra grundläggande rättigheter och friheter kan främjas inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

J.  Upprättandet av en världsomspännande europeisk radiotjänst skulle kunna vara mycket användbart som ett omfattande verktyg för EU:s yttre förbindelser och för att främja universella demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Ett sådant initiativ skulle kunna underlättas med hjälp av onlineteknik.

K.  EU stöder den internationella nyhetskanalen Euronews, som sänds på 13 språk, förstås av 53 procent av världens befolkning och distribueras till 410 miljoner hushåll i 155 länder. Euronews har satellittäckning i hela världen och är en ledande kanal när det gäller potentiell publik i Europa och bland icke-arabiska nyhetskanaler i arabländerna och i Afrika söder om Sahara. Dessutom är kanalen kostnadsfritt tillgänglig i hela världen på olika mobila enheter.

L.  EU har sedan 2005 haft ett tjänsteavtal med Euronews och gett kanalen en grundfinansiering på fem miljoner euro om året till produktion och sändning av en rad program om Europafrågor. Två andra tjänsteavtal, till ett värde av fem miljoner euro per år under en femårsperiod, undertecknades 2007 och 2009 för Euronews-sändningar på arabiska respektive farsi. I december 2010 undertecknade EU och Euronews ett flerårigt ramavtal om partnerskap. Kommissionens ekonomiska bidrag till Euronews för 2013 fastställdes genom kommissionens beslut av den 8 maj 2013 om antagande av det ändrade arbetsprogrammet för 2013 när det gäller kommunikation, vilket ska tjäna som ett finansieringsbeslut (C(2013)2631). Euronews uppskattade intäkter för 2014 utgörs av aktieägarnas licensieringsavgifter (9 procent), reklamintäkter (49 procent) och finansiering från kommissionen och dess olika generaldirektorat (42 procent).

M.  Redaktionellt oberoende från allt politiskt inflytande, opartiskhet, mångfald och respekt för tittarna är en central del i Euronews årliga åtagandeförklaring gentemot tittarna(22).

N.  2009 gjorde kommissionen en utvärdering av Euronews grundkontrakt som bekräftade Euronews unika och kostnadseffektiva status som en Europaomfattande nyhetskanal som når fler tittare inom Europa än sina konkurrerande internationella nyhetskanaler(23).

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten:

   a) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att förstå vikten av fria europeiska medier, och särskilt av ekonomiskt hållbara och oberoende offentligägda radio- och tv-medier när det gäller att främja demokratiska värden och informera allmänheten om politik och mål inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt genom att verka för större förståelse av de frågor som förenar och splittrar EU och genom att sammanföra unionsmedborgarna när det gäller deras förståelse av utrikespolitiken.
   b) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att dra upp en konsekvent och omfattande strategi för EU:s radio- och tv-medier i samband med EU:s yttre förbindelser och att därigenom främja yttrandefrihet och mediemångfald och försvara och stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna i Europa och i tredjeländer och att göra denna mediestrategi till ett integrerat verktyg i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
  c) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att, som ett led i denna strategi, ta fram ett särskilt förhållningssätt till europeiska radio- och tv-medier – utan att det påverkar mediernas oberoende och medlemsstaternas befogenhet att fastställa, definiera och organisera de offentligägda radio- och tv-mediernas verksamhetsområde – som
   i) främjar ett gynnsamt medieklimat i tredjeländer för utveckling av oberoende och professionella radio- och tv-medier,
  ii) uppmuntrar europeiska radio- och tv-medier internationellt att
   vara verksamma i en pluralistisk och konkurrensutsatt mediemiljö – där de har direkt tillgång till aktuella förstahandsnyheter, kan utnyttja fördelarna med den senaste tekniken och fortsätter att ligga i framkant av den digitala revolutionen – och skapa ett autentiskt och varierat innehåll,
   är redaktionellt oberoende,
   ansluta sig till en stadga för radio- och tv-företag som kräver en korrekt och objektiv nyhetsrapportering och ett balanserat och omfattande återgivande av mångfalden i EU och dess medlemsstater, samt iaktta journalistiska normer med särskild tonvikt på en politik för att garantera en oberoende, korrekt och balanserad journalistik, och i detta sammanhang fastställa egna oberoende uppföranderegler och sin redaktionella inriktning,
   erbjuda en plattform för diskussion och debatt om socialt och/eller politiskt relevanta frågor och därmed gå i täten för och forma debatten ur ett europeiskt perspektiv tack vare ett stort nätverk av korrespondenter och väcka allmänhetens intresse och främja dess delaktighet,
   använda de olika formerna för utsändning av nyhets- och opinionsprogram – bland annat tv, radio, internet, onlinemedier, sociala medier och mobila plattformar – så att man når ut till största tänkbara publik utanför EU,
   på ett lämpligt sätt återspegla EU:s mångfald av åsikter och sammanhang, inbegripet åsikterna och verkligheten i de nyare medlemsstaterna,
   på ett aktivt sätt utbilda framtida ledande europeiska och icke-europeiska journalister,
   inte vara rädda för att ta sig an allvarliga frågor på ett ingående sätt och framställa den objektiva verkligheten ur flera perspektiv.
  d) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att beakta att Euronews, med sitt breda nätverk av nationella programföretag och sin breda distribution, har potentialen att spela en viktig roll i medielandskapet och i att stimulera debatten i Europa, inklusive i tredjeländer. För att spela en sådan roll bör dock Euronews
   i) förfoga över resurser som möjliggör fortsatt verksamhet på flera språk, även icke-europeiska språk,
   ii) fortsätta att sträva efter att stärka sitt redaktionella oberoende,
   iii) ha resurser att främja utbildningsmöjligheter för journalister i samband med Europafrågor och fortsätta erbjuda praktikmöjligheter för externa journalister, särskilt genom sitt projekt Euronews Network,
   iv) ytterligare stärkas ekonomiskt och strukturellt för att kunna bedriva en verksamhet som är nivåmässigt jämförbar med de internationella nyhetskanalernas,
   v) på sin webbplats publicera en översikt över sina intäkter för att göra sin verksamhet öppen för insyn.
   e) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att rikta projektbaserat externt EU-stöd till de programföretag som redan respekterar och arbetar i överensstämmelse med de högsta standarderna för en oberoende, korrekt och balanserad journalistik och stöder EU:s värden, samt till projekt som skulle göra det möjligt för de programföretag som ligger efter när det gäller en oberoende, korrekt och hållbar journalistik att nå dessa standarder. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till att en resultatutvärdering utifrån mätbara kriterier bör vara en förutsättning för all ytterligare finansiering.
   f) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att inleda en reflektionsprocess på EU-nivå i syfte att upprätta en världsomspännande europeisk radiotjänst.
   g) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att systematiskt ta upp frågan om restriktioner av mediefriheten i alla bilaterala möten med berörda tredjeländer, i syfte att maximera effekten av den föreslagna strategin för EU:s radio- och tv-medier i samband med EU:s yttre förbindelser.
   h) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att främja medlemsstaternas kännedom om radio- och tv-mediernas betydelse för EU:s yttre förbindelser och att försöka finna sätt att samordna den föreslagna EU-strategin med medlemsstaternas åtgärder och strategier på samma område, i syfte att öka konsekvensen.
   i) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att arbeta för att skapa ett gynnsamt medieklimat i tredjeländer samt utveckling av oberoende och professionella radio- och tv-medier.
   j) Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att ingripa skyndsamt när europeiska mediers internationella sändningar blockeras i tredjeländer och när tredjeländers regeringar beslutar att stoppa europeiska radio- och tv-mediers sändningar.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten och, för kännedom, till medlemsstaterna.

(1) Rådets dokument 11855/2012.
(2) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 50.
(3) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
(4) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 135.
(5) Antagna texter, P7_TA(2012)0470.
(6) Antagna texter, P7_TA(2013)0274.
(7) Antagna texter, P7_TA(2013)0453.
(8) Antagna texter, P7_TA(2013)0575.
(9) Antagna texter, P7_TA(2012)0453.
(10) Antagna texter, P7_TA(2013)0596.
(11) Antagna texter, P7_TA(2014)0102.
(12) Antagna texter, P7_TA(2014)0103.
(13) Antagna texter, P7_TA(2014)0041.
(14) Antagna texter, P7_TA(2014)0040.
(15) Antagna texter, P7_TA(2014)0104.
(16) Antagna texter, P7_TA(2014)0039.
(17) Antagna texter, P7_TA(2014)0235.
(18) Antagna texter, P7_TA(2013)0446.
(19) Antagna texter, P7_TA(2013)0224.
(20) Antagna texter, P7_TA(2013)0097.
(21) Antagna texter, P7_TA(2012)0505.
(22) http://www.euronews.com/services-ue/
(23) http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=E-2010-3324


Motorfordons ljudnivå ***II
PDF 194kWORD 35k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om motorfordons ljudnivå och om utbytesljuddämpningssystem, och om ändring av direktiv 2007/46/EG och upphävande av direktiv 70/157/EEG (17695/1/2013 – C7-0060/2014 – 2011/0409(COD))
P7_TA(2014)0261A7-0239/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (17695/1/2013 – C7‑0060/2014),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 april 2012(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0856),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 72 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0239/2014).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 191, 29.6.2012, s. 76.
(2) Antagna texter från sammanträdet den 6.2.2013, P7_TA(2013)0041.


Elektronisk identifiering av nötkreatur ***I
PDF 73kWORD 55k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött (COM(2012)0162 – C7-0114/2012 – 2011/0229(COD))
P7_TA(2014)0262A7-0199/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0525) och kommissionens ändrade förslag (COM(2012)0162),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 43.2 och 168.4 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0114/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 december 2011(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 juli 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0199/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och märkning av nötkött

P7_TC1-COD(2011)0229


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 653/2014.)

(1) EUT C 43, 15.2.2012, s. 64.
(2) Denna ståndpunkt ersätter ändringsförslagen som antogs den 11 september 2012 (Antagna texter, P7_TA(2012)0312).


Databaser som är en del av medlemsstaternas övervakningssystem ***I
PDF 71kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG vad gäller databaser som är en del av medlemsstaternas övervakningssystem (COM(2011)0524 – C7-0229/2011 – 2011/0228(COD))
P7_TA(2014)0263A7-0201/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0524),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0229/2011),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 december 2011(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 juli 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7‑0201/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

—Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/.../EU om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG vad gäller databaser som är en del av medlemsstaternas övervakningssystem

—P7_TC1-COD(2011)0228


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 2014/64/EU.)

(1) EUT C 43, 15.2.2012, s. 64.


Tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler ***I
PDF 99kWORD 39k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler (COM(2012)0773 – C7-0415/2012 – 2012/0359(COD))
P7_TA(2014)0264A7-0308/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0773),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0415/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 5 februari 2014 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0308/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(1).

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler och om ändring av rådets förordning (EG) nr 3286/94 om fastställande av gemenskapsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO)

P7_TC1-COD(2012)0359


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 654/2014.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

KOMMISSIONENS UTTALANDE

Kommissionen välkomnar antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler och om ändring av rådets förordning (EG) nr 3286/94.

Enligt förordningen har kommissionen befogenhet att anta genomförandeakter i vissa särskilda situationer. Detta ska ske på grundval av objektiva kriterier och kontrolleras av medlemsstaterna. Vid utövandet av denna befogenhet har kommissionen för avsikt att agera i enlighet med denna förklaring.

När kommissionen utarbetar utkast till genomförandeakter kommer den att genomföra omfattande samråd för att garantera att alla berörda intressen beaktas. Genom dessa samråd kommer kommissionen att ta emot synpunkter från privata aktörer som berörs av tredjeländers åtgärder eller av eventuella handelspolitiska åtgärder som antas av unionen. Kommissionen förväntar sig också synpunkter från myndigheter som kan komma att genomföra eventuella handelspolitiska åtgärder som unionen antar. När det gäller åtgärder inom området för offentlig upphandling kommer i synnerhet synpunkter från medlemsstaternas myndigheter att beaktas vid utarbetandet av utkast till genomförandeakter.

Kommissionen anser att det är viktigt att medlemsstaterna blir informerade i god tid när den har för avsikt att anta genomförandeakter enligt förordningen, så att de kan bidra till välgrundade beslut. Kommissionen kommer att arbeta för att uppnå detta mål.

Kommissionen bekräftar att den utan dröjsmål till Europaparlamentet och rådet kommer att sända de utkast till genomförandeakter som den förelägger kommittén med företrädare för medlemsstaterna. Efter kommitténs yttrande kommer kommissionen också att utan dröjsmål sända de slutgiltiga utkasten till genomförandeakter till Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen kommer regelbundet att underrätta Europaparlamentet och rådet om den internationella utvecklingen som kan medföra att åtgärder behöver antas enligt förordningen. Detta kommer att ske via ansvariga kommittéer och utskott i rådet och Europaparlamentet.

Kommissionen välkomnar Europaparlamentets avsikt att främja en strukturerad dialog om tvistelösning och frågor som rör tillämpningen. Kommissionen kommer att delta i särskilda sammanträden med det ansvariga parlamentsutskottet för att diskutera handelstvister och åtgärder för tillämpning, även i fråga om konsekvenserna för företagen i unionen.

Slutligen bekräftar kommissionen att den fäster stor vikt vid att se till att förordningen är ett verkningsfullt och resurseffektivt verktyg för att se till att unionens rättigheter enligt internationella handelsavtal genomdrivs, även när det gäller handel med tjänster. Kommissionen kommer därför i enlighet med förordningen att se över tillämpningsområdet för artikel 5 med målet den ska kunna omfatta ytterligare handelspolitiska åtgärder som gäller handeln med tjänster, så snart det är möjligt att säkra att denna typ av åtgärder är genomförbara och effektiva.

(1) Denna ståndpunkt ersätter ändringsförslagen som antogs den 23 oktober 2013 (Antagna texter, P7_TA(2013)0439).


Import av ris från Bangladesh ***I
PDF 77kWORD 38k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om import av ris med ursprung i Bangladesh (COM(2012)0172 – C7-0102/2012 – 2012/0085(COD))
P7_TA(2014)0265A7-0304/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0172),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0102/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 17 februari 2014 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0304/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(1).

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om import av ris med ursprung i Bangladesh och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3491/90

P7_TC1-COD(2012)0085


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 539/2014.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN OM DELEGERADE AKTER

I samband med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 539/2014 om import av ris med ursprung i Bangladesh och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3491/90, påminner kommissionen om att den enligt punkt 15 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har förbundit sig att ge parlamentet fullständig information och dokumentation om sina möten med nationella experter inom ramen för sitt arbete med att förbereda delegerade akter.

(1) Denna ståndpunkt ersätter ändringsförslagen som antogs den 10 december 2013 (Antagna texter, P7_TA(2013)0542).


Medicintekniska produkter ***I
PDF 1480kWORD 786k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 (COM(2012)0542 – C7-0318/2012 – 2012/0266(COD))
P7_TA(2014)0266A7-0324/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0542),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 114 och 168.4c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0318/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 14 februari 2013(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7‑0324/2013).

1.  Europaparlamentet antar som sin ståndpunkt vid första behandlingen den text som antogs den 22 oktober 2013(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr.../2014 om medicintekniska produkter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009

P7_TC1-COD(2012)0266


(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 168.4 c,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  Rådets direktiv 90/385/EEG(5) och rådets direktiv 93/42/EEG(6) utgör unionens regelverk för alla medicintekniska produkter utom medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Dessa direktiv behöver dock grundligt ses över för att man ska kunna fastställa ett kraftfullt, öppet, förutsebart och hållbart regelverk för medicintekniska produkter som både garanterar en hög hälso- och säkerhetsnivå och stöder innovation.

(1a)  Viljan att ge patienten snabb tillgång till nya medicintekniska produkter får aldrig ges företräde framför patientens säkerhet. [Ändr. 1]

(2)  Syftet med denna förordning är att se till att den inre marknaden för medicintekniska produkter fungerar, med utgångspunkt i ett högt skydd av hälsan för patienter, användare och hanterare. För att undanröja vanliga betänkligheter när det gäller medicintekniska produkters säkerhet ställs det i förordningen också höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter. Båda dessa mål eftersträvas samtidigt och är nära förknippade med varandra och lika viktiga. När det gäller artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt harmoniseras genom denna förordning bestämmelserna om utsläppande på marknaden och ibruktagande av medicintekniska produkter och deras tillbehör på unionsmarknaden, så att dessa produkter omfattas av principen om fri rörlighet för varor. När det gäller artikel 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs i denna förordning höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa medicintekniska produkter genom att det bl.a. säkerställs att data som genereras vid kliniska prövningar är tillförlitliga och robusta och att säkerheten skyddas för de försökspersoner som deltar i en klinisk prövning. [Ändr. 2]

(2a)  Rådets direktiv 2010/32/EU(7) garanterar säkerheten inte bara för patienterna, utan även för användare av vassa nålar. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU(8) anges det att försök på ryggradsdjur ska ersättas, begränsas eller förfinas. [Ändr. 3 och 4]

(3)  De viktigaste delarna av det befintliga regelverket, t.ex. övervakning av anmälda organ, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, kliniska prövningar och klinisk utvärdering, övervakning och marknadskontroll bör stärkas avsevärt, och för att hälsa och säkerhet hälsan och säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, användare och hanterare – bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande – ska förbättras bör det införas bestämmelser som garanterar öppenhet och spårbarhet beträffande produkter. [Ändr. 5]

(3a)  Många små och medelstora företag verkar inom området för medicintekniska produkter. Detta bör tas i beaktande när denna sektor regleras, utan att säkerhets- och hälsoaspekterna åsidosätts. [Ändr. 6]

(4)  De internationella riktlinjer som utarbetats om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, särskilt inom arbetsgruppen för global harmonisering (GHTF) och det internationella forumet IMDRF (International Medical Devices Regulators Forum) som bildats på GHTF:s initiativ, bör i möjligaste mån beaktas så att man kan främja enhetliga, internationella bestämmelser särskilt om unik produktidentifiering, allmänna krav på säkerhet och prestanda, teknisk dokumentation, klassificeringskriterier, förfaranden för bedömning av överensstämmelse samt klinisk evidens och på detta sätt bidra till ett högt globalt säkerhetsskydd och underlätta handeln.

(5)  Aktiva medicintekniska produkter för implantation, som omfattas av direktiv 90/385/EEG, och andra medicintekniska produkter, som omfattas av direktiv 93/42/EEG, har av historiska skäl reglerats i två separata rättsakter. I förenklingssyfte bör de två direktiven, som har ändrats flera gånger, ersättas med en enda rättsakt som gäller alla medicintekniska produkter utom medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

(6)  En förordning utgör det lämpliga rättsliga instrumentet eftersom den ger tydliga och detaljerade regler som inte ger medlemsstaterna något utrymme för olika tolkningar i samband med införlivandet. Genom en förordning säkerställs det också att lagkraven införs samtidigt i hela unionen.

(7)  Denna förordnings tillämpningsområde bör tydligt avgränsas från annan unionslagstiftning om harmonisering som gäller sådana produkter som medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, läkemedel, kosmetiska produkter och livsmedel. Eftersom det i vissa fall är svårt att skilja mellan en medicinteknisk produkt och en kosmetisk produkt, ett läkemedel eller ett livsmedel bör möjligheten att på unionsnivå fatta beslut om en produkts rättsliga status införas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009(9), Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG(10), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(11) av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG(12). De unionsakterna bör därför ändras så att det inte längre gäller medicintekniska produkter. [Ändr. 7]

(7a)  Det bör tillsättas en tvärvetenskaplig rådgivande kommitté för medicintekniska produkter, sammansatt av experter och företrädare för relevanta berörda parter och med uppgift att förse kommissionen, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemsstaterna med vetenskaplig rådgivning om medicinsk teknik, produkters rättsliga status och andra aspekter av genomförandet av denna förordning, enligt behov. [Ändr. 8]

(8)  För att säkerställa en enhetlig klassificering i alla medlemsstater, i synnerhet när det gäller gränsfallsfrågor, bör det bör vara medlemsstaterna kommissionen som efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den tvärvetenskapliga rådgivande kommittén för medicintekniska produkter från fall till fall avgör om en produkt eller produktgrupper ska omfattas av denna förordning eller inte. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att begära att kommissionen fattar ett beslut om den lämpliga rättsliga statusen för en produkt, en kategori eller en produktgrupp. Vid behov kan kommissionen från fall till fall avgöra om en produkt ska eller inte ska definieras som en medicinteknisk produkt eller ett tillbehör till en medicinteknisk produkt. Eftersom det i vissa fall är svårt att skilja på en medicinteknisk produkt och en kosmetisk produkt bör möjligheten att på EU-nivå fatta beslut om en produkts rättsliga status införas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter. [Ändr. 9]

(9)  Produkter som kombinerar ett läkemedel eller en substans med en medicinteknisk produkt omfattas antingen av denna förordning eller av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG(13). Det bör säkerställas att de två rättsakterna samverkar på lämpligt sätt i fråga om samråd under bedömningar före utsläppandet på marknaden och utbyte av information om olyckor och tillbud med kombinationsprodukter. I fråga om läkemedel som innehåller en del som utgörs av en medicinteknisk produkt bör det i samband med godkännande för försäljning kontrolleras att denna del uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda. Direktiv 2001/83/EG bör därför ändras.

(10)  Unionslagstiftningen innehåller luckor när det gäller vissa produkter som tillverkas av icke-viabla mänskliga vävnader och celler som har undergått väsentliga modifieringar och inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007(14). Även om donation, tillvaratagande och kontroll av sådana vävnader eller celler från människa som används vid tillverkning av produkter även i fortsättningen bör omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG(15), bör den färdiga produkten omfattas av föreliggande förordning. Mänskliga vävnader och celler som inte har undergått väsentliga modifieringar, t.ex. demineraliserad benmatrix från människa och produkter som härrör från sådana vävnader och celler, bör inte omfattas av denna förordning.

(11)  Vissa implantat och andra invasiva produkter som enligt tillverkaren endast har estetiska eller andra icke-medicinska ändamål men som liknar medicintekniska produkter i fråga om funktion och riskprofil bör omfattas av denna förordning.

(11a)  Oreglerade icke-invasiva produkter, som icke-korrigera)nde kontaktlinser för kosmetiska ändamål, kan orsaka hälsoproblem, till exempel mikrobiell keratit, om de marknadsförs eller används felaktigt. Det måste finnas lämpliga säkerhetsnormer för att garantera säkerheten för de konsumenter som väljer att använda sådana produkter. [Ändr. 10]

(12)  Liksom när det gäller produkter som innehåller viabla vävnader eller celler från människa eller djur, vilka uttryckligen inte omfattas av direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG och således inte av denna förordning, bör det klargöras att produkter som innehåller levande biologiska substanser av annat ursprung vilka uppnår sin avsedda verkan med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel inte heller omfattas av denna förordning. [Ändr. 11]

(12a)  Produkter som används vid blodgivning och blodbehandling bör uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG(16). [Ändr. 12]

(12b)  Reklam för estetisk kirurgi bör regleras bättre för att säkerställa att patienterna är fullt medvetna om både riskerna och fördelarna. [Ändr. 13]

(13)  Det råder vetenskaplig osäkerhet om riskerna och fördelarna med användning av nanomaterial i medicintekniska produkter. För att kunna säkerställa en hög hälsonivå hälso- och säkerhetsnivå för hälso- och sjukvårdspersonal, hanterare och patienter, fri rörlighet för varor och samt rättslig säkerhet och ansvar för tillverkare är det nödvändigt att införa en enhetlig definition av nanomaterial på grundval av kommissionens rekommendation 2011/696/EU(17), med den flexibilitet som krävs för att anpassa denna definition till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och senare lagstiftning inom unionen och internationellt. I samband med konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter bör tillverkarna iaktta särskild försiktighet vid användning av nanopartiklar som kan är avsedda att avsiktligen avges till människokroppen, och dessa produkter bör undergå det strängaste förfarandet för bedömning av överensstämmelse. [Ändr. 14]

(13a)  Medicintekniska produkter som används för donationer av ämnen från människa och deras användning i behandlingssyfte måste överensstämma med unionens folkhälsolagstiftning om miniminormer för kvalitet och säkerhet, inklusive direktiv 2002/98/EG om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter samt dess tilläggsdirektiv. [Ändr. 15]

(14)  De aspekter som behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG(18) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG(19) är en integrerad del av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda för medicintekniska produkter. Denna förordning bör följaktligen betraktas som lex specialis i förhållande till dessa direktiv.

(15)  Denna förordning bör innehålla krav för konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter som utsänder joniserande strålning utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 96/29/Euratom(20) eller av rådets direktiv 97/43/Euratom(21), vilka eftersträvar andra mål.

(15a)  Denna förordning innehåller krav på säkerhet, prestanda och konstruktionsegenskaper hos medicintekniska produkter som är avsedda att förebygga skador på arbetsplatsen i enlighet med rådets direktiv 2010/32/EU. [Ändr. 16]

(16)  Det bör klargöras att kraven i denna förordning också gäller de länder som har slutit internationella avtal med unionen vilka ger dem samma status som medlemsstaterna vid tillämpningen av denna förordning, vilket för närvarande är fallet med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet(22), avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse(23) och avtalet av den 12 september 1963 om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet(24).

(17)  Det bör klargöras att medicintekniska produkter som erbjuds en person i unionen via informationssamhällets tjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG(25) och produkter som används i samband med kommersiell verksamhet för att tillhandahålla en diagnostisk eller terapeutisk tjänst till personer i unionen ska uppfylla kraven i denna förordning senast när produkten släpps ut på marknaden eller tjänsten tillhandahålls i unionen.

(18)  De allmänna kraven på säkerhet och prestanda bör anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, t.ex. för programvara som enligt tillverkaren särskild är avsedd att användas för ett eller flera av de medicinska ändamål som anges i definitionen för en medicinteknisk produkt.

(19)  För att bekräfta den betydelse standardiseringen har på det medicintekniska området bör det anses vara styrkt att produkterna uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda och andra lagstiftningskrav, t.ex. om kvalitet och riskhantering, om tillverkarna uppfyller kraven i harmoniserade standarder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012(26). [Ändr. 17]

(19a)  När det gäller medicintekniska produkter med fler än en implanterbar del, såsom höftimplantat, bör det säkerställas att delar från olika tillverkare är kompatibla med varandra, så att produktens funktionella del inte måste bytas ut och patienten inte drabbas av risker och besvär i onödan. Kommissionen bör utreda om det behövs ytterligare åtgärder för att garantera kompatibiliteten hos motsvarande delar av höftimplantat från olika tillverkare, eftersom höftoperationer mestadels utförs på äldre människor, vilka löper större hälsorisker i samband med operationer. [Ändr. 18]

(20)  Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG(27) kan kommissionen anta gemensamma tekniska specifikationer för specifika kategorier av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. På områden där harmoniserade standarder saknas eller är otillräckliga bör kommissionen ges befogenhet att fastställa tekniska specifikationer som gör det möjligt att uppfylla de allmänna kraven på säkerhet och prestanda och kraven på klinisk utvärdering och/eller klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden.

(21)  Definitionerna på området medicintekniska produkter, t.ex. beträffande ekonomiska aktörer, kliniska prövningar och övervakning, bör anpassas till etablerad praxis på unionsnivå och internationell nivå för att uppnå ett tydligare rättsläge.

(21a)  För att säkerställa ett adekvat skydd för personer som arbetar i närheten av utrustning för magnetisk resonanstomografi (MRT) i drift bör det hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU(28). [Ändr. 19]

(22)  Bestämmelserna om medicintekniska produkter bör i tillämpliga fall anpassas till den nya lagstiftningsramen för saluföring av produkter, som består av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008(29) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG(30).

(23)  De bestämmelser om marknadskontroll i unionen och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 är tillämpliga på de medicintekniska produkter och deras tillbehör som omfattas av denna förordning, vilket dock inte hindrar medlemsstaterna från att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa uppgifter.

(24)  För att de relevanta aktörerna lättare ska förstå lagstiftningskraven och därmed följa dem i större utsträckning bör det tydligt framgå vilka allmänna skyldigheter de olika ekonomiska aktörerna har, inklusive importörer och distributörer enligt den nya lagstiftningsramen för saluföring av produkter, utan att det påverkar de särskilda skyldigheter som fastställs i de olika delarna av denna förordning. Det bör skapas nödvändiga förutsättningar för att smart specialiserade små och medelstora företag lättare ska få tillgång till marknaden. [Ändr. 20]

(25)  För att rättsläget ska bli tydligare bör flera av tillverkarens skyldigheter, t.ex. klinisk utvärdering eller tillbudsrapportering, som endast angavs i bilagorna till direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG införas i denna förordnings artikeldel.

(25a)  För att säkerställa att patienter som har kommit till skada får ersättning för alla skador och behandlingar till följd av en defekt medicinteknisk produkt och att risken för skada eller risken för att tillverkaren blir insolvent inte flyttas över på patienter som skadats av en defekt medicinteknisk produkt bör tillverkarna vara skyldiga att teckna ansvarsförsäkring med lämplig minimitäckning. [Ändr. 21]

(26)  För att säkerställa att medicintekniska produkter som serietillverkas fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning och att erfarenheterna från användningen av dem beaktas i tillverkningsprocessen bör alla tillverkare ha ett kvalitetsledningssystem och en plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden som står i proportion till riskklassen och typen av medicinteknisk produkt.

(27)  Garantier måste skapas för att den person inom tillverkarens organisation som ska svara för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av medicintekniska produkter uppfyller vissa minimikrav på kompetens. Förutom att ansvara för efterlevnaden av bestämmelserna skulle denna person också kunna vara ansvarig för överensstämmelsen på andra områden såsom tillverkningsprocesser och kvalitetsbedömning. De kompetenskrav som ställs på den person som ansvarar för efterlevnaden av bestämmelserna ska inte påverka nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer, i synnerhet när det gäller tillverkare av specialanpassade produkter, i fall då dessa krav kan uppfyllas genom annan allmän och yrkesinriktad utbildning på nationell nivå. [Ändr. 22]

(28)  I fråga om tillverkare som inte är etablerade i unionen har de auktoriserade representanterna, som är etablerade i unionen, en central roll som garanter för att dessa tillverkares medicintekniska produkter uppfyller kraven och som tillverkarnas kontaktpersoner i unionen. Den auktoriserade representantens uppgifter bör definieras i en skriftlig fullmakt från tillverkaren där det t.ex. anges att den auktoriserade representanten får lämna in en ansökan om bedömning av överensstämmelse, rapportera händelser i systemet för övervakning eller registrera produkter som släppts ut på unionsmarknaden. Fullmakten bör ge den auktoriserade representanten befogenhet att fullgöra vissa angivna uppgifter. Med tanke på de auktoriserade representanternas roll bör det tydligt anges vilka minimikrav de måste uppfylla, inklusive kravet på att de ska förfoga över en person som uppfyller vissa minimikrav på kompetens som bör motsvara kraven på en auktoriserad representant men som, med avseende på dennes uppgifter, också kan uppfyllas av en juridiskt utbildad person.

(29)  För att det ska råda klarhet om rättsläget i fråga om de ekonomiska aktörernas skyldigheter måste det klargöras när distributörer, importörer eller andra ska betraktas som tillverkare av en medicinteknisk produkt.

(30)  Parallell handel med produkter som redan släppts ut på marknaden är en laglig form av handel på den inre marknaden i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med förbehåll för de restriktioner av hälso- och säkerhetsskäl och det skydd för immateriella rättigheter som anges i artikel 36 i fördraget. Medlemsstaterna gör dock olika tolkningar av hur denna princip ska tillämpas. Därför bör villkoren, särskilt kraven för ommärkning och ompaketering, preciseras i denna förordning, med beaktande av EG-domstolens rättspraxis(31) på andra relevanta områden och befintlig praxis på det medicintekniska området.

(31)  Både vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR), som inrättats genom kommissionens beslut 2008/721/EG(32), i sitt vetenskapliga yttrande av den 15 april 2010 över säkerheten hos rekonditionerade medicintekniska produkter för engångsbruk, och kommissionen, i sin rapport av den 27 augusti 2010 till Europaparlamentet och rådet om rekonditionering av medicintekniska produkter i Europeiska unionen i enlighet med artikel 12a i direktiv 93/42/EEG(33), har konstaterat att rekonditionering av medicintekniska engångsprodukter behöver regleras för att en hög skyddsnivå ska garanteras i fråga om hälsa och säkerhet samtidigt som tydliga villkor skapas för denna rekonditionering. När en engångsprodukt rekonditioneras ändras dess avsedda ändamål och den som rekonditionerar produkten bör därför anses vara tillverkare av den rekonditionerade produkten.

(31a)  Den befintliga möjligheten att rekonditionera medicintekniska produkter märkta som produkter för engångsbruk är inte acceptabel säkerhetssynpunkt. Endast produkter märkta som återanvändbara produkter bör därför rekonditioneras. Följaktligen bör produkter märkta som medicintekniska produkter för engångsbruk verkligen vara för engångsbruk och det bör finnas endast två möjligheter: engångsbruk eller återanvändning. I syfte att förhindra att produkter systematiskt märks som produkter för engångsbruk bör alla produkter som regel kunna återanvändas, med undantag för om de finns upptagna på en förteckning upprättad av kommissionen efter samråd med den tvärvetenskapliga rådgivande kommittén för medicintekniska produkter, över kategorier och grupper av medicintekniska produkter som är olämpliga för rekonditionering. Rekonditionering av produkter omfattar många olika verksamheter för att säkerställa att en medicinteknisk produkt kan återanvändas på ett säkert sätt, från dekontaminering, sterilisering, rengöring, demontering, reparation, utbyte av komponenter och förpackning. Det bör finnas jämförbara och tydliga standarder för dessa verksamheter. [Ändr. 24]

(32)  Patienter med implantat bör få tydlig och lättillgänglig viktig information om implantatet som gör det möjligt att identifiera det och innehåller information om produktens huvudsakliga egenskaper samt nödvändiga varningar varningar om hälsorisker eller information om de försiktighetsåtgärder som måste vidtas, t.ex. upplysningar om huruvida implantatet är kompatibelt med vissa produkter för diagnostik eller skannrar som används vid säkerhetskontroller. [Ändr. 25]

(33)  De medicintekniska produkterna bör som en allmän regel vara försedda med CE-märkning som visar att de överensstämmer med denna förordning, så att de omfattas av den fria rörligheten för varor inom unionen och kan tas i bruk för sitt avsedda ändamål. Medlemsstaterna bör inte, av skäl som rör kraven i denna förordning, försöka hindra att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att besluta huruvida de ska begränsa användningen av en specifik typ av medicinteknisk produkt med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning. [Ändr. 26]

(34)  Medicintekniska produkters spårbarhet genom ett system för unik produktidentifiering (UDI) som bygger på internationella riktlinjer bör i hög grad öka säkerheten hos de medicintekniska produkterna på marknaden tack vare förbättrad tillbudsrapportering, riktade korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden och bättre övervakning från de behöriga myndigheternas sida. Det bör också bidra till att minska felbehandlingarna och bekämpa förfalskningar av produkter. UDI-systemet bör också förbättra sjukhusens, grossisternas och apotekens inköpspolitik och lagerhantering samt vara kompatibelt med de säkerhetsdetaljer som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/62/EU(34) och andra autentiseringssystem som redan är i bruk i dessa miljöer. [Ändr. 27]

(35)  Öppenhet och ökad tillfredsställande tillgång till information, som presenteras för slutanvändaren på lämpligt sätt, behövs för att patienter, användare och hälso- och sjukvårdspersonal ska få ökat inflytande och kunna fatta välgrundade beslut, för att lagstiftningsbeslut ska vara ordentligt underbyggda och för att skapa förtroende för regelverket. [Ändr. 28]

(36)  En central aspekt är skapandet av en central databas, där UDI ingår, som integrerar olika elektroniska system för insamling och behandling av information om medicintekniska produkter på marknaden och berörda ekonomiska aktörer, intyg, kliniska prövningar, övervakning och marknadskontroll. Syftet med databasen är att öka öppenheten överlag genom att förbättra allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonalens tillgång till information, att rationalisera och underlätta informationsflödet mellan ekonomiska aktörer, anmälda organ eller sponsorer och medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan dem och kommissionen, att undvika dubbelrapportering och att öka samordningen mellan medlemsstaterna. Inom en inre marknad kan man endast garantera detta på unionsnivå, och kommissionen bör därför vidareutveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter, som inrättats genom kommissionens beslut 2010/227/EU(35). [Ändr. 29]

(37)  Eudameds elektroniska system rörande produkter på marknaden, de relevanta ekonomiska aktörerna och intyg bör ge allmänheten tillräcklig information om produkter på unionsmarknaden. Det är mycket viktigt att allmänheten och sjukvårdspersonalen har en lämplig nivå av tillgång till de delar i Eudameds elektroniska system som innehåller viktig information om medicintekniska produkter som kan utgöra en risk för folkhälsan och säkerheten. När denna tillgång är begränsad bör det vara möjligt att på motiverad begäran lämna ut den befintliga informationen om medicintekniska produkter, såvida inte begränsningen av tillgången är motiverad av sekretesskäl. Det elektroniska systemet rörande kliniska prövningar bör fungera som ett verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för sponsorerna att på frivillig väg lämna in en enda ansökan för flera medlemsstater och, i det fallet, att rapportera allvarliga negativa händelser. Genom det elektroniska systemet för övervakning bör tillverkarna kunna rapportera allvarliga tillbud och andra händelser som omfattas av rapporteringsplikt, och det blir lättare att samordna de nationella behöriga myndigheternas bedömningar av dessa händelser. Det elektroniska systemet för marknadskontroll bör användas för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna. En regelbunden översikt av informationen om övervakning och marknadskontroll bör göras tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten. [Ändr. 30]

(38)  När det gäller data som samlats in och behandlats genom Eudameds elektroniska system är Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(36) tillämpligt på behandling av personuppgifter som utförs i medlemsstaterna, under övervakning av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(37) innehåller bestämmelser om den behandling av personuppgifter som kommissionen utför inom ramen för denna förordning och under övervakning av Europeiska datatillsynsmannen. I enlighet med artikel 2 d i förordning (EG) nr 45/2001 bör kommissionen utses till registeransvarig för Eudamed och dess elektroniska system.

(39)  I fråga om medicintekniska högriskprodukter bör tillverkarna göra en sammanfattning av viktiga sammanställa en rapport om produktens säkerhets- och prestandaaspekter och resultaten av den kliniska utvärderingen, så att insynen ökar. En sammanfattning av säkerhets- och prestandarapporten i ett dokument som bör vara allmänt tillgängligt tillgänglig via Eudamed. [Ändr. 31]

(39a)  Enligt Europeiska läkemedelsmyndighetens regler för tillgång till handlingar ska denna myndighet på begäran ge tillgång till handlingar som ingivits som ett led i ansökningar om godkännande för försäljning av läkemedel, inbegripet rapporter från kliniska prövningar, efter det att beslutsförfarandet om läkemedlet i fråga har avslutats. Motsvarande standarder för insyn och tillgång till handlingar bör gälla och förstärkas för medicintekniska högriskprodukter, särskilt eftersom de inte omfattas av godkännande före utsläppandet på marknaden. Inom ramen för denna förordning bör data från kliniska prövningar generellt sett inte betraktas som kommersiellt känsliga efter det att en produkts överensstämmelse med de gällande kraven har påvisats i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Detta bör inte påverka tillverkarens immateriella rättigheter avseende data från kliniska prövningar i samband med andra tillverkares användning av dessa data. [Ändr. 32]

(39b)  För invasiva produkter med diagnos- och mätfunktion bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra risken för infektion och mikrobiell kontaminering mellan patienter. I detta syfte bör medlemsstaterna undanröja kända eller förutsebara risker för patientsäkerheten genom att bland annat rekommendera de säkraste desinfektionsnivåerna och desinfektionsriktlinjerna samt säkerställa att användare och hälso- och sjukvårdsinstitutioner faktiskt tillämpar dessa. Kommissionen bör i enlighet med denna förordning säkerställa att dessa preventiva hälsoskyddsåtgärder är lämpliga. [Ändr. 33]

(40)  Det är av största vikt att de anmälda organen fungerar som de ska för att man ska kunna garantera en hög hälso- och säkerhetsnivå för hälso- och sjukvårdspersonal, användare och hanterare, bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande, och för att allmänheten ska ha förtroende för systemet. Medlemsstaternas, och i tillämpliga fall Europeiska läkemedelsmyndighetens, utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med detaljerade och stränga kriterier bör därför kontrolleras på unionsnivå. [Ändr. 34]

(41)  De anmälda organens ställning i förhållande till tillverkarna bör stärkas, även deras rättighet och skyldighet att göra oanmälda inspektioner och utföra fysiska tester eller laboratorietester av medicintekniska produkter för att säkerställa att tillverkarna fortsätter att uppfylla kraven efter den ursprungliga certifieringen.

(42)  Beträffande medicintekniska högriskprodukter bör myndigheterna i ett tidigt skede informeras om produkter som genomgår bedömning för överensstämmelse och få rätt att av vetenskapligt giltiga skäl granska de anmälda organens preliminära bedömning, särskilt när det gäller nya produkter, produkter som tillverkas med ny teknik, produkter som tillhör en kategori där de allvarliga tillbuden har ökat eller produkter där man konstaterat stora skillnader mellan olika anmälda organs bedömningar av i stort sett likadana produkter. Den process som föreskrivs i denna förordning hindrar inte en tillverkare från att frivilligt informera en behörig myndighet om sin avsikt att lämna in en ansökan om bedömning av överensstämmelse för en medicinteknisk högriskprodukt innan ansökan lämnas in till det anmälda organet. [Ändr. 35]

(42a)  Bedömningen av överensstämmelsen hos medicintekniska högriskprodukter, såsom produkter i klass III, implanterbara produkter och produkter avsedda att administrera ett läkemedel, bör skötas av särskilda anmälda organ, om det skulle få avsevärda konsekvenser för hälsa och säkerhet om dessa produkter inte fungerade eller fungerade oriktigt. Dessa särskilda anmälda organ bör utses av Europeiska läkemedelsmyndigheten på grundval av de skärpta krav på personalens kompetens och fortbildning som avses i avsnitt 3.5a i bilaga VI. De särskilda anmälda organen bör träffas i ett nätverk för att i synnerhet utbyta bästa praxis och säkerställa att de arbetar på ett enhetligt sätt. Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska lägga fram ett yttrande om hur gedigna de kliniska data är, genom en bedömning i specifika fall. När en gång de nya bestämmelserna fullständigt genomförts, och framför allt, tillämpas på alla anmälda organ, samt i takt med att gemensamma tekniska standarder utvecklas, torde det behövas färre sådana ytterligare bedömningar Kommissionen bör därför efter fem år se över hur förfarandet med ytterligare bedömningar fungerar och vilka erfarenheter man fått av det, för att bedöma möjligheterna att ytterligare inskränka det. [Ändr. 363 och 370]

(42b)  Eftersom denna förordning nu sammanför aktiva medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 90/385/EEG, och medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 93/42/EEG, och alla aktiva medicintekniska produkter för implantation och produkter för implantation som utgör risker för folkhälsan placeras i den högsta riskklassen, klass III, där kontrollerna är striktast, och eftersom det stora flertalet medicintekniska produkter för implantation i klass IIb såsom stift, benskruvar, plattor, agraffer osv. sedan länge tillbaka implanterats i människokroppen under betryggande former och det kommer att utses särskilda anmälda organ enkom för sådana produkter i klass IIb, behöver inte medicintekniska produkter för implantation i klass IIb omfattas av granskningsförfarandet. [Ändr. 379]

(42c)  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter bör vara sammansatt av kliniska experter inom områden av medicinen som har relevans för den medicintekniska produkt som är föremål för bedömning, samt av en företrädare för EMA och en för patientorganisationer. Kommittén bör sammanträda på begäran av samordningsgruppen eller kommissionen, och en företrädare för kommissionen bör vara ordförande under dess sammanträden. Kommissionen bör tillhandahålla logistiskt stöd till kommitténs sekretariat och verksamhet. [Ändr. 364]

(43)  Det är nödvändigt, särskilt med tanke på förfarandena för bedömning av överensstämmelse, att även fortsättningsvis dela in de medicintekniska produkterna i fyra klasser, i enlighet med internationell praxis. Klassificeringsreglerna, som grundar sig på människokroppens sårbarhet, med beaktande av de potentiella risker som är förenade med produkternas tekniska konstruktion och tillverkningssätt, måste anpassas till den tekniska utvecklingen och erfarenheterna från övervakning och marknadskontroll. För att man ska kunna upprätthålla samma säkerhetsnivå som den som anges i direktiv 90/385/EEG bör aktiva medicintekniska produkter för implantation och deras tillbehör tillhöra den högsta riskklassen.

(44)  Tillverkarna bör som en allmän regel själva ansvara helt för bedömningen av överensstämmelse av produkter i klass I eftersom dessa produkter har en låg riskpotential. När det gäller medicintekniska produkter i klasserna IIa, IIb och III bör det vara obligatoriskt att ett anmält organ deltar i lämplig utsträckning. När det gäller produkter i klass III bör konstruktion och tillverkning uttryckligen ha godkänts innan de får släppas ut på marknaden.

(45)  Förfarandena för bedömning av överensstämmelse bör förenklas stärkas och rationaliseras, samtidigt som kraven på de bedömningar som de anmälda organen ska göra bör vara tydligt angivna så att villkoren blir lika för alla. [Ändr. 38]

(46)  För att säkerställa en hög nivå på säkerhet och prestanda bör det styrkas att de allmänna kraven på säkerhet och prestanda är uppfyllda med hjälp av kliniska data som, i fråga om medicintekniska produkter i klass III och aktiva medicintekniska produkter för implantation, som en allmän regel bör komma från kliniska prövningar som genomförs under ansvar av en sponsor som kan vara tillverkaren eller någon annan juridisk eller fysisk person som åtar sig ansvaret för den kliniska prövningen.

(47)  Reglerna om kliniska prövningar bör vara i linje med viktiga internationella riktlinjer på området, t.ex. den internationella standarden ISO 14155:2011, eller senare versioner av den, om god klinisk praxis för kliniska prövningar av medicintekniska produkter och den senaste versionen (från 2008) av världsläkarorganisationen världsläkarförbundet WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, för att man ska vara säker på att kliniska prövningar som genomförs i unionen godtas i andra delar av världen och att kliniska prövningar utanför unionen som genomförs i enlighet med internationella riktlinjer kan godtas enligt denna förordning. [Ändr. 39]

(47a)  I artikel 23 i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration(38) anges det att försöksprotokollet ska underställas en etikkommitté för bedömning, synpunkter, vägledning och godkännande innan studien inleds. Kliniska prövningar som innebär en risk för försökspersonen bör endast tillåtas efter bedömning och godkännande av en etikkommitté. Den rapporterande medlemsstaten och övriga berörda medlemsstater måste organisera sig på så sätt att den berörda behöriga myndigheten får ett godkännande av en etikkommitté av försöksprotokollets kliniska prestanda. [Ändr. 40]

(48)  Det bör inrättas ett elektroniskt system på unionsnivå för att säkerställa att varje klinisk prövning registreras i en allmänt tillgänglig databas. För att skydda rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör personuppgifter om de försökspersoner som deltar i den kliniska prövningen inte registreras i det elektroniska systemet. För att garantera synergieffekter med kliniska prövningar av läkemedel bör det elektroniska systemet för kliniska prövningar av medicintekniska produkter vara kompatibelt med den EU-databas som ska inrättas för kliniska prövningar av humanläkemedel.

(48a)  Av öppenhetsskäl bör sponsorerna lägga fram resultaten av en klinisk prövning tillsammans med en sammanfattning för lekmän inom de tidsfrister som anges i denna förordning. Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter om utarbetandet av sammanfattningen för lekmän och framläggandet av den kliniska prövningsrapporten. Kommissionen bör tillhandahålla riktlinjer för hanteringen av rådata från alla kliniska prövningar samt för underlättande av delningen av sådana data. [Ändr. 41]

(49)  Sponsorer för kliniska prövningar som ska genomföras i mer än en medlemsstat bör ges möjlighet att lämna in en enda ansökan för att undvika betungande administration. Inlämning av en enda ansökan bör underlätta den samordning mellan medlemsstaterna som sker under en samordnande medlemsstats ledning för att möjliggöra resursdelning och säkerställa enhetliga bedömningar av hälso- och säkerhetsaspekterna avseende prövningsprodukter och av den vetenskapliga utformningen av kliniska prövningar som genomförs i flera medlemsstater. Denna samordning av bedömningarna bör dock inte omfatta bedömningar av rent nationella, lokala och etiska aspekter på kliniska prövningar, såsom informerat samtycke. Varje medlemsstat bör ha det yttersta ansvaret för att besluta om den kliniska prövningen får genomföras på dess territorium.

(50)  Sponsorerna bör rapportera vissa negativa händelser som inträffar under de kliniska prövningarna till de berörda medlemsstaterna, som börmåste ha möjlighet att avsluta prövningarna eller belägga dem med förbud om att få fortsätta om det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa ett högt skydd av de försökspersoner som deltar i kliniska prövningar. Sådan information börmåste delges medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen. [Ändr. 43]

(51)  Denna förordning bör endast omfatta studier av klinisk prestanda som utförs för de syften som anges i denna förordning.

(51a)  Strikta regler för personer som inte kan ge informerat samtycke, till exempel barn och personer som inte är beslutskompetenta, bör fastställas på samma nivå som i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG(39). [Ändr. 44]

(52)  För att förbättra skyddet av hälsa och säkerhet hälsan och säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, användare och hanterare – bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande – avseende produkter på marknaden bör systemet för övervakning av medicintekniska produkter effektiviseras genom att man skapar en central portal på unionsnivå för att rapportera allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden. [Ändr. 45]

(53)  Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka medvetenheten bland hälso- och sjukvårdspersonaenl, användarna och patienterna om vikten av att rapportera tillbud. Hälso- och sjukvårdspersonal och patienter bör kunna ha rätt och möjlighet att rapportera misstänkta allvarliga tillbud på nationell nivå med användning av enhetliga format och, i tillämpliga fall, med garanterad anonymitet. För att minska risken för att sådana tillbud inträffar fler gånger bör de nationella behöriga myndigheterna bör informera tillverkarna och dela med sig av, i tillämpliga fall, deras dotterbolag och underentreprenörer, och rapportera informationen via de respektive elektroniska systemen i Eudamed till sina motsvarigheter när de bekräftar att ett allvarligt tillbud har inträffat, för att minska risken för att sådana tillbud ska inträffa fler gånger. [Ändr. 46]

(54)  Bedömningen av rapporterade allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden bör göras på nationell nivå, men man bör säkerställa att bedömningarna samordnas om det har inträffat liknande tillbud eller om korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden måste vidtas i mer än en medlemsstat bör man säkerställa att bedömningarna samordnas, i syfte att kunna dela på resurserna och vidta enhetliga korrigerande åtgärder samt garantera tydliga förfaranden. [Ändr. 47]

(54a)  Tillverkarna bör regelbundet rapportera om medicintekniska produkter i klass III när det gäller data som är relevanta för risk-/nyttaförhållandet och befolkningens exponering, för att kunna utvärdera om det är nödvändigt med åtgärder för de aktuella medicintekniska produkterna. [Ändr. 48]

(55)  Rapporteringen av allvarliga negativa händelser i samband med kliniska prövningar och rapportering av allvarliga tillbud efter att en medicinteknisk produkt har släppts ut på marknaden bör vara klart åtskilda så att man undviker dubbelrapportering.

(56)  Det bör införas regler för marknadskontroll i denna förordning för att förstärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, för att garantera att deras marknadskontroll samordnas på ett effektivt sätt och för att klargöra de tillämpliga förfarandena. Kommissionen bör tydligt fastställa på vilket sätt dessa inspektioner bör genomföras för att säkerställa ett enhetligt genomförande inom EU. [Ändr. 49]

(57)  Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för att utse och övervaka anmälda organ, så att det säkerställs att medlemsstaternas övervakning sker stadigvarande och så att de anmälda organen kan verka på samma villkor. Avgifterna bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna och offentliggöras. [Ändr. 50]

(57a)  Medlemsstaterna uppmanas att införa och tillämpa kännbara påföljder för tillverkare som gör sig skyldiga till fusk och bedrägeri avseende medicintekniska produkter. Påföljderna bör vara minst lika höga som de ekonomiska vinsterna till följd av fusket eller bedrägeriet Påföljderna kan även inbegripa fängelsestraff. [Ändr. 51]

(58)  Denna förordning bör visserligen inte inverka på medlemsstaternas rätt att ta ut avgifter för verksamhet på nationell nivå, men som en garanti för öppenhet och insyn bör de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antar strukturen en jämförbar struktur för och storleken storlek på avgifterna. [Ändr. 52]

(58a)  Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om standardavgifter för anmälda organ, vilka bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna. Kommissionen bör utarbeta riktlinjer för att göra det lättare att jämföra avgifterna. Medlemsstaterna bör översända sin förteckning över standardavgifter till kommissionen och se till att de organ som anmälts på deras territorium offentliggör sina förteckningar över standardavgifter för bedömning av överensstämmelse. [Ändr. 53]

(59)  En expertkommitté, samordningsgruppen samordningsgrupp för medicintekniska produkter, som består av personer som medlemsstaterna utsett på grund av deras roll och expertkunskaper inom området för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör inrättas för att fullgöra de uppgifter som anges i denna förordning och i förordning (EU) […/...] om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik(40), för att lämna råd till kommissionen och hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att se till att denna förordning genomförs på ett harmoniserat sätt. [Ändr. 54]

(60)  Det behövs närmare samordning mellan nationella behöriga myndigheter genom informationsutbyten och samordnade bedömningar under ledning av en samordnade myndighet för att man ska kunna garantera en genomgående hög hälso- och säkerhetsnivå på den inre marknaden, särskilt i fråga om kliniska prövningar och övervakning. Detta bör också leda till effektivare användning av de knappa resurserna på nationell nivå.

(61)  Kommissionen bör lämna vetenskapligt, tekniskt och motsvarande logistiskt stöd till den samordnande nationella myndigheten och se till att regelverket för medicintekniska produkter genomförs enhetligt på unionsnivå på grundval av tillförlitliga vetenskapliga belägg. [Ändr. 55]

(62)  Unionen bör aktivt delta i internationellt regleringssamarbete avseende medicintekniska produkter för att underlätta utbyte av säkerhetsrelaterad information om medicintekniska produkter och för att främja fortsatt utveckling av internationella riktlinjer som bidrar till att det utanför unionen antas bestämmelser med en skyddsnivå för hälsa och säkerhet som är likvärdig med den som fastställs i denna förordning.

(63)  Denna förordning värnar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, personlig integritet, principen om fritt och informerat samtycke, skydd av personuppgifter, frihet för konsten och vetenskapen, näringsfrihet och rätt till egendom, samt Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter och principer bör ligga till grund för medlemsstaternas tillämpning av denna förordning. [Ändr. 56]

(64)  För att man ska kunna upprätthålla en hög hälso- och säkerhetsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om följande: sådana produkter som omfattas av denna förordning och som liknar medicintekniska produkter men inte nödvändigtvis har något medicinskt ändamål; anpassning av definitionen av nanomaterial till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen inom unionen och internationellt; anpassning till den tekniska utvecklingen av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, av den tekniska dokumentationen, av de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse och de anmälda organens intyg minst måste innehålla, av de minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla, av klassificeringsreglerna, av förfarandena för bedömning av överensstämmelse och av den dokumentation som ska lämnas vid ansökan om klinisk prövning; upprättande av ett UDI-system; information som ska lämnas vid registrering av medicintekniska produkter och vissa ekonomiska aktörer; strukturen för och storleken på avgifterna för att utse och övervaka anmälda organ; den allmänt tillgängliga informationen avseende kliniska prövningar; antagande av förebyggande hälsoskyddsåtgärder på unionsnivå; de uppgifter som referenslaboratorier i Europeiska unionen ska utföra och de kriterier de måste uppfylla samt strukturen för och storleken på avgifterna för deras vetenskapliga yttranden. Grundläggande aspekter av denna förordning, såsom allmänna krav på säkerhet och prestanda, bestämmelser om den tekniska dokumentationen och kraven på certifiering inom ramen för CE-märkningen samt eventuella ändringar eller tillägg, bör dock kunna ändras enbart genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. [Ändr. 57]

(65)  För att förutsättningarna för genomförandet av denna förordning ska vara enhetliga bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(41).

(66)  Det rådgivande förfarandet bör tillämpas vid antagandet av formen för de uppgifter som ska ingå i tillverkarens sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda samt av hur de ska presenteras, av koderna för att definiera räckvidden för de anmälda organens utseende och av mallen för intyg om fri försäljning, eftersom dessa akter har administrativ karaktär och inte direkt påverkar hälsa och säkerhet på unionsnivå.

(67)  Om det är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet bör kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan, i vederbörligen motiverade fall, med avseende på utvidgning till hela unionen, i exceptionella fall, av ett nationellt undantag från de tillämpliga förfarandena för bedömning av överensstämmelse, med avseende på kommissionens ståndpunkt om huruvida en tillfällig nationell åtgärd mot en medicinteknisk produkt är berättigad eller inte och slutligen med avseende på unionsåtgärder mot en medicinteknisk produkt som utgör en risk.

(68)  För att ekonomiska aktörer, anmälda organ, medlemsstater och kommissionen , särskilt små och medelstora företag, ska kunna anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning och för att säkerställa att förordningen tillämpas korrekt, bör det införas en tillräckligt lång övergångsperiod för denna anpassning och för de organisatoriska åtgärder som behöver vidtas för tillämpningen av förordningen. Dock bör de delar av förordningen som direkt berör medlemsstaterna och kommissionen börja tillämpas så snart som möjligt. Innan förordningen börjar tillämpas är det särskilt viktigt att tillräckligt många anmälda organ har utsetts i enlighet med de nya kraven, så att det inte uppstår brist på medicintekniska produkter på marknaden. Även vid tidpunkten för tillämpningen bör befintliga anmälda organ som hanterar produkter i klass III vara föremål för en ansökan om anmälan i enlighet med denna förordning. [Ändr. 58]

(69)  För att säkerställa en smidig övergång till registreringen av medicintekniska produkter, berörda ekonomiska aktörer samt intyg bör skyldigheten att lämna den relevanta informationen till de elektroniska system på unionsnivå som införs genom den här förordningen börja gälla fullt ut först 18 månader efter den här förordningens tillämpningsdatum. Under övergångsperioden bör artikel 10a och artikel 10b.1 a i direktiv 90/385/EEG samt artikel 14.1 och 14.2 såväl som artikel 14a.1 a och b i direktiv 93/42/EEG fortsätta att gälla. Ekonomiska aktörer och anmälda organ som registreras i de berörda elektroniska system som föreskrivs på unionsnivå bör dock anses uppfylla de registreringskrav som medlemsstaterna antagit i enlighet med bestämmelserna i direktiven, så att man undviker flera registreringar.

(70)  Direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG bör upphävas så att det bara finns ett regelverk för utsläppande på marknaden av medicintekniska produkter och för andra relaterade frågor som omfattas av denna förordning.

(71)  Eftersom målen för den här förordningen, nämligen att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetskrav för medicintekniska produkter så att en hög skyddsnivå tryggas för patienters, användares och andra personers säkerhet och hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(71a)  Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och avgav ett yttrande den 8 februari 2013(42).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.  I denna förordning fastställs bestämmelser för medicintekniska produkter och för användning på människor, tillbehör till medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för estetiska ändamål som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i unionen för användning för människor. [Ändr. 59]

I denna förordning avses med produkter både medicintekniska produkter, och tillbehör till medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för estetiska ändamål. [Ändr. 60]

2.  Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)  Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som omfattas av förordning (EU) nr […/…].

b)  Läkemedel som omfattas av direktiv 2001/83/EG och läkemedel för avancerad terapi som omfattas av förordning (EG) nr 1394/2007. Vid bedömningen av om en produkt omfattas av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 1394/2007 eller den här förordningen ska särskild hänsyn tas till produktens huvudsakliga verkningssätt.

c)  Blod från människa, blodprodukter, plasma eller blodceller av mänskligt ursprung, eller produkter som när de släpps ut på marknaden eller används i enlighet med tillverkarens anvisningar innehåller sådana blodprodukter, blodceller eller sådan plasma, med undantag av de produkter som avses i punkt 4.

d)  Kosmetiska produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1223/2009.

e)  Transplantat, vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav, eller produkter som innehåller eller består av sådana, om inte vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla och använts vid tillverkningen av en produkt.

Mänskliga vävnader och celler som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla och som endast har undergått modifieringar som inte är väsentliga, särskilt sådana som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1394/2007, och produkter som härrör från sådana vävnader och celler ska dock inte anses vara produkter som tillverkats av vävnader eller celler från människa eller derivat därav.

f)  Alla produkter som innehåller eller består av biologiska substanser eller organismer, utom sådana som avses i c och e, som är viabla och som uppnår sin avsedda verkan med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, inklusive vissa levande mikroorganismer, bakterier, svamp eller virus. [Ändr. 61]

g)  Livsmedel som omfattas av förordning (EG) nr 178/2002.

3.  Produkter som när de släpps ut på marknaden eller används i enlighet med tillverkarens anvisningar som en integrerad del innehåller en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) […/...] [om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik] ska regleras av den här förordningen, om de inte omfattas av artikel 1.3 i den förordningen. De allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I till den förordningen ska tillämpas på den medicintekniska produkt för in vitro-diagnostik som ingår.

4.  En produkt som släpps ut på marknaden eller används i enlighet med tillverkarens anvisningar och vilken som en integrerad del innehåller en substans, som om den används separat anses vara ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/83/EG, inklusive läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt definitionen i artikel 1.10 i det direktivet, och som har en verkan som understöder produktens verkan, ska bedömas och godkännas i enlighet med denna förordning efter samråd med den nationella läkemedelsmyndigheten eller Europeiska läkemedelsmyndigheten. [Ändr. 62]

Om den verkan som läkemedlet har inte understöder produktens verkan ska produkten dock regleras av direktiv 2001/83/EG. I detta fall ska de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I till den här förordningen tillämpas när det gäller produktens säkerhet och prestanda.

5.  När en produkt är avsedd att administrera ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/83/EG ska den produkten regleras av den här förordningen, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2001/83/EG vad avser läkemedlet.

Om produkten för att administrera ett läkemedel och läkemedlet släpps ut på marknaden på ett sådant sätt att de utgör en integrerad enhet, uteslutande är avsedda att användas tillsammans och inte går att återanvända, ska produkten dock regleras av direktiv 2001/83/EG. I detta fall ska de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I till den här förordningen tillämpas när det gäller produktens säkerhet och prestanda.

5a.  Denna förordning ska inte hindra fortsatt tillämpning av åtgärderna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG och dess fem dotterdirektiv om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter.

Artiklarna 10 (personal), 14 (spårbarhet), 15 (rapportering om allvarliga avvikande händelser och biverkningar), 19 (undersökning av givare) och 29 (tekniska krav och anpassning av dem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen) i direktiv 2002/98/EG tryggar donatorns och patientens säkerhet, varför dessa befintliga normer ska behållas. [Ändr. 63]

6.  Denna förordning är sådan specifik unionslagstiftning som avses i artikel 1.4 i direktiv 2004/108/EG och artikel 3 i direktiv 2006/42/EG.

7.  Denna förordning påverkar inte tillämpningen av direktiv 96/29/Euratom eller direktiv 97/43/Euratom.

7a.  Regleringen av medicintekniska produkter på unionsnivå ska inte påverka medlemsstaternas frihet att besluta att begränsa användningen av en specifik typ av produkt med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning. [Ändr. 64]

8.  Denna förordning påverkar inte sådana bestämmelser i nationell lagstiftning där det föreskrivs att vissa produkter endast får tillhandahållas efter läkares förskrivning.

9.  Hänvisningar till en medlemsstat i denna förordning ska anses omfatta alla andra länder med vilka unionen har slutit ett avtal som ger dem samma status som medlemsstaterna vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 2

Definitioner

1.  I denna förordning gäller följande definitioner:

Definitioner som rör produkter:

1.  medicinteknisk produkt: instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande direkta eller indirekta medicinska ändamål: [Ändr. 65]

–  diagnos, profylax, övervakning, prediktion, behandling eller lindring av sjukdom, [Ändr. 66]

–  diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller funktionsnedsättning,

–  undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process eller ett fysiologiskt tillstånd,

–  befruktningskontroll eller fertilitetsstöd,

–  desinfektion eller sterilisering av någon av ovannämnda produkter,

och som inte uppnår sin huvudsakliga, avsedda verkan i eller på människokroppen med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, men som kan understödjas i sin funktion av sådana medel.

Implantat eller andra invasiva produkter och produkter som använder externa fysiska agenser avsedda för användning för människor som förtecknas på ett icke uttömmande sätt i bilaga XV ska anses vara medicintekniska produkter för tillämpningen av denna förordning, oavsett om de är tillverkade för att användas för medicinska ändamål eller ej. [Ändr. 67]

2.  tillbehör till en medicinteknisk produkt: artikel som i sig själv inte är en medicinteknisk produkt men som enligt tillverkaren är avsedd att användas tillsammans med en eller flera medicintekniska produkter för att möjliggöra eller underlätta användningen av produkten eller produkterna för dess eller deras avsedda ändamål eller för att särskilt bidra till den eller de medicintekniska produkternas funktion för de avsedda ändamålen. [Ändr. 68]

2a.  medicinteknisk produkt för estetiska ändamål: varje instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, material, ämne eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för att förändra människors fysiska utseende, utan terapeutiskt eller rekonstruerande syfte, genom implantering i människokroppen, adhesion vid ögats yta eller induktion i form av en vävnads- eller cellreaktion på yttre eller andra delar av människokroppen.

Tatueringsprodukter och piercingar ska inte betraktas som medicintekniska produkter för estetiska ändamål. [Ändr. 69]

3.  specialanpassad produkt: produkt som tillverkats efter av en person med adekvat kompetens enbart för att tillgodose en specifik patients individuella önskemål och behov. Tillverkningen av en specialanpassad produkt kan i synnerhet ske på grundval av en skriftlig anvisning av en läkare, tandläkare eller annan person som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig enligt nationell lag och som på sitt ansvar ger speciella konstruktionsegenskaper åt produkten, som är avsedd att användas endast för en viss patient. Massproducerade produkter som behöver anpassas till läkares, tandläkares eller andra yrkesmässiga användares krav och produkter som massproducerats industriellt efter skriftlig anvisning av läkare, tandläkare eller andra behöriga personer, ska dock inte anses vara specialanpassade produkter. [Ändr. 70]

4.  aktiv produkt: produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som alstras direkt av människokroppen eller av jordens dragningskraft och som fungerar genom att ändra energitätheten eller omvandla denna energi. Produkter som är avsedda att överföra energi, ämnen eller andra element mellan en aktiv produkt och patienten utan någon väsentlig förändring ska inte anses vara aktiva produkter. [Ändr. 71]

Fristående programvara ska anses vara en aktiv produkt. [Ändr. 72]

5.  implanterbar produkt: produkt, även sådan som helt eller delvis absorberas, som är avsedd

–  att helt föras in i människokroppen, eller

–  att ersätta en epitelial yta eller ögats yta

genom kliniskt ingrepp och är avsedd att stanna i kroppen efter ingreppet.

Även en produkt som är avsedd att delvis föras in i människokroppen genom kliniskt ingrepp och att stanna kvar där i minst 30 dagar efter ingreppet ska anses vara en implanterbar produkt.

6.  invasiv produkt: produkt som helt eller delvis tränger in i kroppen, antingen genom en kroppsöppning eller genom kroppens yta.

7.  generisk produktgrupp: en grupp produkter som har samma eller liknande avsedda ändamål eller liknande teknik som gör det möjligt att inordna dem generiskt utan att ta hänsyn till särskilda egenskaper.

8.  engångsprodukt: produkt avsedd för en enskild patient och för användning vid en och samma procedur och som prövats och visat sig vara omöjlig att återanvända. [Ändr. 73]

Denna procedur kan omfatta flera användningar eller förlängd användning för samma patient.

8a.  återanvändbar produkt: produkt som lämpar sig för rekonditionering och är avsedd för flera patienter eller för användning vid flera ingrepp. [Ändr. 357]

9.  engångsprodukt för kritisk användning: engångsprodukt som är avsedd att användas vid kirurgiskt invasiva ingrepp. [Ändr. 75]

10.  avsett ändamål: den användning för vilken produkten är avsedd enligt tillverkarens uppgifter på den kliniska utvärderingen; denna användning ska framgå av intyget om överensstämmelse, av märkningen, i av produkten, av bruksanvisningen eller, i förekommande fall, av material eller uttalanden i marknadsföringssyfte. [Ändr. 354]

11.  märkning: skriftlig, tryckt eller grafisk information antingen på själva produkten, på varje produkts förpackning eller på förpackningen till flera produkter.

12.  bruksanvisning: information som tillverkaren tillhandahåller för att upplysa användaren om produktens avsedda ändamål och korrekta användning och om eventuella försiktighetsåtgärder som ska vidtas.

13.  unik produktidentifiering (UDI): en serie numeriska eller alfanumeriska tecken som skapats enligt internationellt godkända standarder för identifiering och kodning av produkter och som möjliggör entydig identifiering av specifika produkter på marknaden.

14.  icke-viabel: som inte har någon möjlighet till metabolism eller mångfaldigande.

15.  nanomaterial: ett naturligt, oavsiktligt framställt eller avsiktligt tillverkat material som innehåller partiklar i fritt tillstånd eller i form av aggregat eller agglomerat och där minst 50 % av partiklarna i antalsstorleksfördelningen har en eller flera yttre dimensioner i storleksintervallet 1–100 nm.

Fullerener, grafenflagor och kolnanorör med enkel vägg med en eller flera yttre dimensioner under 1 nm ska betraktas som nanomaterial.

Vid tillämpning av definitionen av nanomaterial gäller följande definitioner för ”partikel”, ”agglomerat” och ”aggregat”:

–  partikel: ett mycket litet stycke materia med definierade fysiska gränser.

–  agglomerat: en samling svagt sammanhållna partiklar eller aggregat där den yttre ytarean är ungefär lika med summan av de enskilda komponenternas ytarea.

–  aggregat: partikel bestående av starkt sammanhållna eller förenade partiklar.

Definitioner som rör tillhandahållande av produkter:

16.  tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt, utom prövningsprodukter, för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt. [Ändr. 76]

17.  utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en produkt, utom prövningsprodukter, på unionsmarknaden.

18.  ibruktagande: den tidpunkt när en produkt, utom prövningsprodukter, tillhandahålls slutanvändaren och är färdig att för första gången användas på unionsmarknaden för avsett ändamål.

Definitioner som rör ekonomiska aktörer, användare och specifika processer:

19.  tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller helrenoverar en produkt eller som låter konstruera, tillverka eller helrenovera en produkt och saluför den produkten, i eget namn eller under eget varumärke.

I definitionen av tillverkare avses med helrenovera att en produkt som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk återställs till nyskick eller att man gör en ny produkt av begagnade produkter, så att den uppfyller kraven i denna förordning, och ger den helrenoverade produkten ny livslängd.

20.  auktoriserad representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och har fått och accepterat en skriftlig fullmakt från tillverkaren att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter som följer av dennes skyldigheter enligt denna förordning.

21.  importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

22.  distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden.

23.  ekonomisk aktör: tillverkaren, dennes auktoriserade representant, importören eller distributören.

24.  hälso- och sjukvårdsinstitution: organisation vars huvudsakliga syfte är att ge vård eller behandling till patienter eller att främja folkhälsan. [Ändr. 77]

25.  användare: hälso- och sjukvårdspersonal eller lekman som använder en produkt.

26.  lekman: person utan formell utbildning inom relevant område inom hälso- och sjukvård eller medicin.

27.  rekonditionering: de åtgärder som vidtas för att en begagnad produkt ska vara säker att återanvända, t.ex. rengöring, desinfektion, sterilisering och relaterade åtgärder samt provning och återställande av den begagnade produktens tekniska och funktionella säkerhet. Rutinunderhåll för produkterna är inte inkluderat i denna definition. [Ändr. 78]

Definitioner som rör bedömning av överensstämmelse:

28.  bedömning av överensstämmelse: process där det visas huruvida kraven i denna förordning för en produkt har uppfyllts.

29.  organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, bl.a. kalibrering, provning, certifiering och kontroll.

30.  anmält organ: organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts i enlighet med denna förordning.

31.  CE-märkning om överensstämmelse eller CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten överensstämmer med de tillämpliga kraven i denna förordning eller annan tillämplig unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver CE-märkning.

31a.  prestanda: tekniska egenskaper, effekter och fördelar med produkten när den används för avsett ändamål och i enlighet med användarinstruktionerna. [Ändr. 79]

31b.  fördel: positiv hälsoeffekt av en medicinteknisk produkt baserat på kliniska och icke-kliniska uppgifter. [Ändr. 80]

Definitioner som rör klinisk utvärdering och kliniska prövningar:

32.  klinisk utvärdering: bedömning och analys av kliniska data om en produkt för att kontrollera produktens säkerhet, prestanda och kliniska nytta när den används på det sätt som tillverkaren avsett. [Ändr. 82]

33.  klinisk prövning: systematisk undersökning på en eller flera försökspersoner för att utvärdera en produkts säkerhet eller prestanda.

Kliniska prövningar för medicintekniska produkter, när dessa är obligatoriska enligt denna förordning, ska omfatta kliniska prövningar i lämplig målgrupp och välkontrollerade prövningar. [Ändr. 83]

34.  prövningsprodukt: produkt vars säkerhet och/eller prestanda utvärderas i en klinisk prövning.

35.  klinisk prövningsplan: dokument som motiverar prövningens berättigande och anger dess syfte och utformning samt innehåller förslag till analys, metod, övervakning, utförande och dokumentationsförfarande avseende den kliniska prövningen.

36.  kliniska data: all information om säkerhet eller prestanda som härrör från användning av produkten och kommer från [Ändr. 84]

–  kliniska prövningar av produkten i fråga,

–  kliniska prövningar eller andra studier publicerade i den vetenskapliga litteraturen av en liknande produkt som bevisligen kan jämställas med produkten i fråga,

–  publicerade och/eller ej publicerade uppgifter om klinisk erfarenhet av antingen produkten i fråga eller av en liknande produkt som bevisligen kan jämställas med produkten i fråga.

37.  sponsor: person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att inleda och leda, genomföra eller finansiera en klinisk prövning. [Ändr. 86]

37a.  bedömning av överensstämmelse: behörig myndighets kontroll, i samband med en klinisk studie, av relevanta officiella dokument, anläggningar och register samt av att ett tillräckligt försäkringsskydd föreligger. Denna kontroll kan äga rum hos sponsorn och/eller på forskningsinstitutet eller där den behöriga myndigheten anser det vara nödvändigt. [Ändr. 87]

37b.  etisk kommitté: ett oberoende organ i en medlemsstat, sammansatt av hälso- och sjukvårdspersonal, ledamöter utan medicinsk utbildning och åtminstone en patient eller patientföreträdare med breda erfarenheter och kunskaper. Den ansvarar för skyddet av rättigheterna, säkerheten, den fysiska och mentala integriteten samt värdigheten och välbefinnandet hos de försökspersoner som deltar i kliniska prövningar, och att i detta avseende skapa förtroende hos allmänheten, under former som medger fullständig insyn. Vid sådana prövningar som berör underåriga ska det i etikkommittén ingå minst en person som arbetar inom hälso- och sjukvården med pediatrisk sakkunskap. [Ändr. 88]

38.  negativ händelse: ogynnsam medicinsk händelse, oavsiktlig sjukdom eller skada eller ogynnsamma kliniska tecken, inklusive avvikande laboratorieresultat, hos försökspersoner, användare eller andra personer, i samband med en klinisk prövning, oberoende av om det finns ett samband eller ej med prövningsprodukten.

39.  allvarlig negativ händelse: negativ händelse som ledde till något av följande:

–  Döden.

–  Allvarlig försämring av försökspersonens hälsotillstånd som medfört

i)  livshotande sjukdom eller skada,

ii)  bestående skada på kroppsstruktur eller bestående funktionsnedsättning,

iii)  sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård för patienten, [Ändr. 89]

iv)  medicinsk eller kirurgisk intervention för att förhindra livshotande sjukdom eller skada eller bestående skada på kroppsstruktur eller bestående funktionsnedsättning.

–  Livshotande situation för foster, fosterdöd, medfödd anomali medfödda fysiska eller psykiska skador eller missbildning. [Ändr. 90]

40.  produktofullkomlighet: brister i en prövningsprodukts identitet, kvalitet, hållbarhet, tillförlitlighet, säkerhet eller prestanda hos en produkt enligt leden 1 till 6 i denna punkt, inklusive funktionsfel, användningsfel eller brister i informationen från tillverkaren. [Ändr. 91]

Definitioner som rör övervakning och marknadskontroll:

41.  återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka en produkt som redan tillhandahålls slutanvändaren.

42.  tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

43.  tillbud: funktionsfel eller försämring av egenskaper eller prestanda hos en produkt som tillhandahållits på marknaden, felaktighet i informationen från tillverkaren eller oväntad oönskad bieffekt.

44.  allvarligt tillbud: tillbud som direkt eller indirekt orsakat, kan ha orsakat eller kan orsaka

–  en patients, användares eller annan persons dödsfall,

–  tillfällig eller bestående försämring av en patients, användares eller annan persons hälsotillstånd, eller

–  ett allvarligt hot mot folkhälsan.

45.  korrigerande åtgärd: åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell eller faktisk avvikelse eller annan icke önskvärd situation.

46.  korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden: korrigerande åtgärd som tillverkaren vidtar av tekniska eller mediciniska skäl för att förhindra eller minska risken för ett allvarligt tillbud med en produkt som tillhandahållits på marknaden.

47.  säkerhetsmeddelande till marknaden: meddelande från tillverkaren till användarna eller kunderna om en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden.

48.  marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

(48a)  oanmäld inspektion: inspektioner som utförs utan förvarning, [Ändr. 92]

Definitioner som rör standarder och andra tekniska specifikationer:

49.  harmoniserad standard: europeisk standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr […/…].

50.  gemensamma tekniska specifikationer: dokument som inte är en standard och som innehåller de tekniska krav som krävs för att fullgöra de lagstadgade skyldigheter som gäller för en produkt, en process eller ett system.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra den förteckning i bilaga XV som avses i punkt 1.1 sista stycket, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och med beaktande av likheten mellan en medicinteknisk produkt och en produkt utan medicinskt ändamål när det gäller deras egenskaper och riskerna med dem.

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att anpassa definitionen av nanomaterial i punkt 1.15 mot bakgrund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och med beaktande av de definitioner som fastställts på unionsnivå och internationell nivå.

Artikel 3

Produkters rättsliga status

1.  Kommissionen kan, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, eller ska på begäran av en medlemsstat, genom genomförandeakter på basis av yttranden från samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter som avses i artikel 78 respektive 78a besluta huruvida en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp inklusive gränsfallsprodukter, omfattas av definitionen för medicinteknisk produkt eller tillbehör till en medicinteknisk produkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

2.  Kommissionen ska se till att medlemsstaterna utbyter expertis när det gäller medicintekniska produkter, medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, läkemedel, mänskliga vävnader och celler, kosmetiska produkter, biocider, livsmedel och vid behov andra produkter, för att fastställa lämplig rättslig status för en produkt eller en produktkategori eller produktgrupp. [Ändr. 93]

Kapitel VII

Klassificering och bedömning av överensstämmelsemedicintekniska produkter [Ändr. 260]

Artikel 41

Klassificering av medicintekniska produkter

1.  Produkterna ska delas in i klasserna I, IIa, IIb och III, på grundval av deras avsedda ändamål och riskerna med dem. Klassificeringen ska utföras i enlighet med klassificeringskriterierna i bilaga VII.

2.  Tvister mellan tillverkaren och det berörda anmälda organet som rör tillämpningen av klassificeringskriterierna ska hänskjutas för beslut till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag. Om tillverkaren inte har något registrerat företag i unionen och ännu inte har utsett någon auktoriserad representant ska frågan hänskjutas till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den auktoriserade representant som avses i avsnitt 3.2 b sista strecksatsen i bilaga VII har registrerat sitt företag.

Den behöriga myndigheten ska underrätta samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen om sitt planerade beslut minst 14 dagar innan beslutet antas. Det slutgiltiga beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten i Eudamed. [Ändr. 150]

3.  I syfte att fastställa hur en viss produkt, produktkategori eller produktgrupp ska klassificeras kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta hur klassificeringskriterierna i bilaga VII ska tillämpas på den. Beslutsfattande av detta slag bör ske framför allt för att lösa problem till följd av olika beslut i olika medlemsstater. [Ändr. 151]

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3. Innan kommissionen antar en genomförandeakt ska den samråda med berörda parter och ta hänsyn till deras förslag. [Ändr. 152]

4.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 61–75 ska kommissionen, efter samråd med berörda parter, bland annat organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal, ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 när det gäller [Ändr. 153]

a)  beslut om att en produkt eller en produktkategori eller produktgrupp bör klassificeras i en annan klass, med avvikelse från klassificeringskriterierna i bilaga VII,

b)  ändring eller komplettering av klassificeringskriterierna i bilaga VII.

Kapitel IIa

Bedömning av överensstämmelse [Ändr. 261]

Artikel 26

Sammanfattning av Rapport om säkerhet och kliniska prestanda

1.  Tillverkaren ska göra en sammanfattning av utarbeta en rapport om säkerhet och kliniska prestanda hos produkter i klass III och implanterbara produkter, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter. Sammanfattningen Rapporten ska baseras på all den information som samlats in under de kliniska prövningarna. Tillverkaren ska även göra en sammanfattning av rapporten som ska vara skriven på ett sätt som är tydligt för den avsedda användaren lätt att förstå för en lekman på landets officiella språk om den medicintekniska produkten som tillhandahålls på marknaden. Ett utkast till sammanfattning rapport ska ingå i den dokumentation som ska lämnas till och valideras av det särskilt anmälda organ som deltar i bedömningen av överensstämmelse enligt artikel 42 och ska valideras av det organet43a.

1a.  Den sammanfattning som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig för allmänheten via Eudamed i enlighet med bestämmelserna i artikel 27.2b och del A punkt 18 i bilaga V.

2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa vilken form vilket format de uppgifter som ska ingå i sammanfattningen av säkerhet och kliniska prestanda den rapport och den sammanfattning som avses i punkt 1 ska ha och hur de ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2. [Ändr. 130]

Artikel 42

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.  Innan tillverkarna släpper ut en produkt på marknaden ska de göra en bedömning av överensstämmelse avseende den produkten. Förfarandena för bedömning av överensstämmelse anges i bilagorna VIII–XI.

2.  Tillverkare av produkter i klass III, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter, ska göra en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och kontroll av konstruktionsunderlaget enligt bilaga VIII. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att tillämpa en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på typkontroll enligt bilaga IX i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av produktens överensstämmelse enligt bilaga X.

I fråga om sådana produkter som avses i artikel 1.4 första stycket ska det anmälda organet följa samrådsförfarandet enligt kapitel II avsnitt 6.1 i bilaga VIII eller avsnitt 6 i bilaga IX, beroende på vad som är tillämpligt.

I fråga om sådana produkter som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e ska det anmälda organet följa samrådsförfarandet enligt kapitel II avsnitt 6.2 i bilaga VIII eller avsnitt 6 i bilaga IX, beroende på vad som är tillämpligt.

3.  Tillverkare av produkter i klass IIb, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter, ska göra en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga VIII, med undantag för dess kapitel II, med bedömning av ett representativt urval av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att tillämpa en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på typkontroll enligt bilaga IX i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av produktens överensstämmelse enligt bilaga X.

4.  Tillverkare av produkter i klass IIa, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter, ska göra en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga VIII, med undantag för dess kapitel II, med bedömning av ett representativt urval av prototypen och konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att utarbeta den tekniska dokumentationen enligt bilaga II i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av produktens överensstämmelse enligt del A avsnitt 7 eller del B avsnitt 8 i bilaga X. [Ändr. 154]

5.  Tillverkare av produkter i klass I, utom specialanpassade produkter och prövningsprodukter, ska försäkra att deras produkter överensstämmer med kraven genom den EU-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 17, efter att ha upprättat den tekniska dokumentationen enligt bilaga II. Om produkterna släpps ut på marknaden i sterilt skick eller har en mätfunktion ska tillverkaren tillämpa förfarandena i bilaga VIII, utom dess kapitel II, eller i del A i bilaga X. Det anmälda organets deltagande ska dock begränsas

a)  till de delar av tillverkningen som säkerställer och upprätthåller de sterila förhållandena, när det gäller produkter som släpps ut på marknaden i sterilt skick,

b)  till de delar av tillverkningen som leder till att produkterna överensstämmer med de metrologiska kraven, när det gäller produkter med en mätfunktion.

6.  Tillverkaren kan välja att tillämpa en bedömning av överensstämmelse som gäller produkter i en högre klass än den berörda produkten.

7.  Tillverkare av specialanpassade produkter ska tillämpa förfarandet i bilaga XI och utarbeta en förklaring enligt den bilagan innan produkten släpps ut på marknaden.

8.  Den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat får bestämma att all eller viss dokumentation, inklusive teknisk dokumentation och gransknings-, utrednings- och inspektionsrapporter, rörande de förfaranden som avses i punkterna 1–6 ska finnas tillgängliga på ett av unionens officiella språk. I annat fall ska de finnas tillgängliga på ett av unionens officiella språk som godkänts av det anmälda organet.

9.  Prövningsprodukter ska uppfylla kraven i artiklarna 50–60.

10.  Kommissionen kan ska genom genomförandeakter precisera bestämmelserna och förfarandena för att säkerställa att de anmälda organen tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse på ett enhetligt sätt i fråga om följande aspekter: [Ändr. 155]

–  Intervall och urvalsgrund för bedömningen av ett representativt urval av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen enligt avsnitten 3.3 c och 4.5 i bilaga VIII för produkter i klasserna IIa och IIb och enligt del A avsnitt 7.2 i bilaga X för produkter i klass IIa.

–  Minimiintervall för de anmälda organens oanmälda inspektioner och stickprov i enlighet med avsnitt 4.4 i bilaga VII, med beaktande av riskklass och produkttyp. [Ändr. 156]

–  Fysiska provningar, laboratorieundersökningar eller andra tester som ska göras av de anmälda organen i samband med stickprov, kontroll av konstruktionsunderlaget och typkontroll i enlighet med avsnitten 4.4 och 5.3 i bilaga VIII, avsnitt 3 i bilaga IX och del B avsnitt 5 i bilaga X.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

10a.  De oanmälda inspektionerna kan, i fråga om sin karaktär och sin omfattning samt i fråga om de kostnader de medför för den ekonomiska aktören, räknas med bland de regelbundna inspektionerna, såvida de inte föranleder några väsentliga anmärkningar. Då oanmälda inspektioner anordnas och genomförs ska det alltid tas hänsyn till proportionalitetsprincipen, framför allt med beaktande av vilka eventuella risker en produkt är förenad med. [Ändr. 157]

11.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med det utseende eller den övervakning av anmälda organ som anges i artiklarna 28–40 eller den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 61–75 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i bilagorna VIII–XI. [Ändr. 158]

Artikel 44

Mekanism för granskning av vissa bedömningar av överensstämmelse

1.  De anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass III till kommissionen, med undantag för ansökningar om att komplettera eller förnya befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 19.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda som avses i artikel 26. I anmälan ska det anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 28 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 begära att det anmälda organet lämnar en sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse innan den utfärdar ett intyg. Samordningsgruppen ska på förslag av en medlem eller av kommissionen fatta beslut om en sådan begäran i enlighet med förfarandet i artikel 78.4. I sin begäran ska samordningsgruppen ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation som ska ingå i den sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse som ska lämnas. Vid valet av dokumentation ska principen om lika behandling vederbörligen beaktas.

Senast fem dagar efter att ha mottagit begäran från samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.

3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter kan lämna kommentarer till sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse inom 60 dagar efter att sammanfattningen lämnats in. Inom 30 dagar efter inlämningen kan samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av det anmälda organets preliminära bedömning av överensstämmelse. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska tidsfristen för att lämna kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.

4.  Det anmälda organet ska ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter som det mottar i enlighet med punkt 3. Det ska för kommissionen redogöra för hur synpunkterna har beaktats, med en motivering om synpunkterna inte har hörsammats, och för det slutliga beslutet om den berörda bedömningen av överensstämmelse. Kommissionen ska omedelbart vidarebefordra denna information till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

5.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och för att skydda folkhälsan kan kommissionen genom genomförandeakter fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom produkter i klass III, som punkterna 1–4 ska tillämpas på under en bestämd tid. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av en eller flera av följande omständigheter:

a)  Hur ny produkten eller den teknik som den bygger på är och hur stor den kliniska inverkan eller inverkan på folkhälsan är.

b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.

c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.

d)  Betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika anmälda organ för i stort sett likadana produkter.

e)  Risker för folkhälsan med en specifik produktkategori eller produktgrupp eller den teknik som de bygger på.

6.  Kommissionen ska göra en sammanfattning av de synpunkter som lämnats i enlighet med punkt 3 och ge allmänheten åtkomst till resultatet av förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.

7.  Kommissionen ska upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan de anmälda organen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter vid tillämpningen av denna artikel.

8.  Kommissionen kan genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden beträffande inlämning och analys av sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse i enlighet med punkterna 2 och 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3. [Ändr. 165]

Artikel 44a

Bedömningsförfarandet i särskilda fall

1.  Särskilda anmälda organ ska underrätta kommissionen om ansökningar om bedömning av överensstämmelse som berör implanterbara produkter i klass III, produkter i klass IIb som är avsedda att administrera och/eller avlägsna ett läkemedel, enligt vad som avses i artikel 1.5 och punkt 5.3 i bilaga VII (regel 11) eller produkter som tillverkats med användning av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav, som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla, med undantag för ansökningar om att förnya eller komplettera befintliga intyg och produkter för vilka specifikationer av det slag som avses i artiklarna 6 och 7 har offentliggjorts för den kliniska utvärderingen och den kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 19.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 26. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter för yttrande. När samordningsgruppen utformar sitt yttrande får den begära en klinisk bedömning från de relevanta experterna i den kommitté för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 78.

2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 besluta att begära att det särskilda anmälda organet lämnar in följande dokument, innan något intyg utfärdas:

–  Den kliniska utvärderingsrapport som avses i bilaga XIII, inklusive den kliniska prövningsrapport som avses i bilaga XIV.

–  Den plan för klinisk uppföljning efter utsläppande på marknaden som avses i bilaga XIII.

–  Information om eventuell saluföring av produkten i tredjeländer och eventuellt tillgängliga resultat från den utvärdering som gjorts av de behöriga myndigheterna i de länderna.

Ledamöterna av samordningsgruppen ska utgå endast från följande kriterier när de fattar beslut om en sådan begäran:

a)  Hur nyskapande produkten är, med eventuell större klinisk inverkan eller inverkan på folkhälsan.

b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.

c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.

Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera dessa kriterier.

I sin begäran ska samordningsgruppen ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation.

Om samordningsgruppen inte inkommer med någon begäran inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, får det särskilda anmälda organet gå vidare med förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

3.  Samordningsgruppen ska, efter samråd med kommittén för bedömning av medicintekniska produkter, utfärda ett eget yttrande om den dokumentation som avses i punkt 2 senast 60 dagar efter inlämningen. Inom 30 dagar efter inlämningen kan kommittén för bedömning av medicintekniska produkter via samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av de dokument som avses i punkt 2. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök på plats i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska den tidsfrist för kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.

4.  Samordningsgruppen ska i sitt yttrande ta hänsyn till den kliniska bedömning som gjorts av kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Samordningsgruppen får rekommendera ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.

5.  Samordningsgruppen ska omedelbart underrätta kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren om sitt yttrande.

6.  Det särskilda anmälda organet ska senast 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 5 ange huruvida det instämmer i yttrandet från samordningsgruppen. Om det särskilda anmälda organet inte instämmer får det skriftligen meddela samordningsgruppen att det begär en omprövning av yttrandet. I sådana fall ska det särskilda anmälda organet utförligt redovisa skälen för sin begäran för samordningsgruppen inom 30 dagar efter det att yttrandet mottogs. Samordningsgruppen ska omedelbart vidarebefordra denna information till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter och till kommissionen.

Samordningsgruppen ska inom 30 dagar efter att ha mottagit skälen till begäran ompröva sitt yttrande, vid behov i samråd med kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Skälen till slutsatserna ska bifogas det slutliga yttrandet.

7.  Samordningsgruppen ska sända sitt slutliga yttrande till kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren omedelbart efter det att det antagits.

8.  Om samordningsgruppens yttrande utfaller positivt får det anmälda organet fortsätta förfarandet för certifiering.

Om ett positivt utfall förutsätter att särskilda åtgärder genomförs (t.ex. ändringar i planen för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, certifiering med en tidsbegränsning) ska det särskilda anmälda organet utfärda intyget om överensstämmelse bara på villkor att dessa åtgärder fullständigt genomförs.

Efter det att ett positivt yttrande antagits ska kommissionen alltid undersöka om det går att anta gemensamma tekniska standarder för den berörda produkten eller produktgruppen och anta dem när så är möjligt (i enlighet med artikel 7).

Om samordningsgruppens yttrande utfaller negativt får det anmälda organet ännu inte utfärda intyget om överensstämmelse. Det särskilda anmälda organet får emellertid lämna ny information som svar på förklaringen i bedömningen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om den nya informationen avsevärt skiljer sig från vad som tidigare inlämnats ska samordningsgruppen pröva ansökan på nytt.

Kommissionen ska på tillverkarens begäran ordna en utfrågning med diskussion om de vetenskapliga grunderna till att den vetenskapliga bedömningen utfallit negativt samt om eventuella åtgärder som tillverkaren kan vidta eller uppgifter som kan insändas, i anledning av farhågorna hos samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

9.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom de produkter som avses i punkt 1, som punkterna 1–8 ska tillämpas på under en i förväg fastställd period.

Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2.

10.  Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av det yttrande som avses i punkterna 6 och 7. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.

11.  Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan samordningsgruppen, de särskilda anmälda organen och kommittén för bedömning av medicintekniska produkter samt mellan denna kommitté och kommissionen.

12.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden för inlämning och analys av den dokumentation som ska tillhandahållas i enlighet med denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

13.  Det berörda företaget ska inte belastas med merkostnader till följd av denna bedömning. [Ändr. 374/rev]

Artikel 44b

Fem år från och med ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen offentliggöra en rapport om den erfarenhet som förvärvats som ett resultat av tillämpningen av det förfarande som avses i artikel 44a. Rapporten ska särskilt bedöma hur många produkter som varit föremål för en extra bedömning, vilka faktorer som ledde till bedömningen och vilket slutgiltigt beslut man fattande om produkterna. Den ska också analysera effekterna av den totala inverkan som de nya reglerna får på nya särskilda anmälda organ, i jämförelse med de extra bedömningarna. [Ändr. 369]

Artikel 45

Intyg

1.  Före utfärdande av ett intyg ska det anmälda organ som genomför bedömningen av överensstämmelse ta hänsyn till eventuella resultat i den kliniska prövningsrapport som avses i artikel 59.4. De intyg som de anmälda organen utfärdar i enlighet med bilagorna VIII, IX och X ska vara avfattade på ett av unionens officiella språk som bestämts av den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat av unionens officiella språk som det anmälda organet godtar. I bilaga XII anges vilka uppgifter som intygen minst måste innehålla. [Ändr. 167]

2.  Intygen ska gälla under den tid som är angiven i dem och högst i fem år. På begäran av tillverkaren kan intygens giltighet förlängas med högst fem år i taget på grundval av en ny bedömning i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Eventuella tillägg till ett intyg ska vara giltiga så länge som intyget är giltigt.

3.  Om ett anmält organ konstaterar att kraven enligt denna förordning inte längre uppfylls av tillverkaren ska organet, med beaktande av proportionalitetsprincipen, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla det utfärdade intyget eller belägga det med restriktioner, om det inte säkerställs att dessa krav uppfylls genom att tillverkaren vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom en tidsfrist som fastställts av det anmälda organet. Det anmälda organet ska motivera sitt beslut och meddela det till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat på vars territorium den medicintekniska produkten tillverkas och släpps ut på marknaden, till kommissionen samt till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 168]

4.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla information om de intyg som utfärdats av de anmälda organen. Det anmälda organet ska lägga in information i det elektroniska systemet om utfärdade intyg, även ändringar och tillägg, och om intyg som har återkallats tillfälligt, på nytt blivit giltiga eller återkallats slutgiltigt eller intyg som organet har vägrat utfärda eller belagt med restriktioner. Denna information ska vara tillgänglig för allmänheten.

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att mot bakgrund av den tekniska utvecklingen ändra eller komplettera de uppgifter som intygen minst måste innehålla enligt bilaga XII.

Artikel 46

Frivilligt byte av anmält organ

1.  Om en tillverkare avslutar sitt avtal med ett anmält organ och sluter avtal med ett annat anmält organ om bedömning av överensstämmelse av samma produkt, ska villkoren för bytet av anmält organ tydligt anges i ett avtal mellan tillverkaren, det avgående anmälda organet och det tillträdande anmälda organet. Avtalet ska bl.a. omfatta följande:

a)  Datum för när de intyg som utfärdats av det avgående organet blir ogiltiga.

b)  Information om fram till vilket datum det avgående anmälda organets identifieringsnummer får anges i den information som tillverkaren lämnar, även reklammaterial.

c)  Överföring av dokument, inklusive sekretess och äganderätt.

d)  Information om från och med vilket datum det tillträdande anmälda organet har det fulla ansvaret för bedömningarna av överensstämmelse.

2.  Samma dag som intygen upphör att gälla ska det avgående anmälda organet återkalla de intyg som det har utfärdat för den berörda produkten.

2a.  Det ska meddela de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs av tillverkningen och utsläppandet på marknaden av den berörda medicintekniska produkten, liksom kommissionen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 169]

Artikel 47

Undantag från förfarandena för bedömning av överensstämmelse

1.  Genom undantag från artikel 42 får en behörig myndighet på motiverad begäran tillåta att en specifik produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk inom den berörda medlemsstatens territorium, såvida ett godkännande från samordningsgruppen för medicintekniska produkter föreligger, trots att de förfaranden som avses i artikel 42 inte har genomförts, om användningen av produkten är befogad av folkhälso- och patientsäkerhetsskäl. Detta undantag är endast möjligt om tillverkaren lämnar in nödvändiga kliniska data till behörig myndighet inom föreskriven tidsfrist. [Ändr. 170]

2.  Medlemsstaten ska underrätta kommissionen, det anmälda organet som ansvarar för bedömningen av den berörda medicintekniska produkten, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och de andra medlemsstaterna om alla beslut om att godkänna att en produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk i enlighet med punkt 1, om beslutet inte gäller användning för en enda patient. [Ändr. 171]

3.  På begäran av en medlemsstat och om det är befogat av folkhälso- och patientsäkerhetsskäl i mer än en medlemsstat kan kommissionen genom genomförandeakter besluta att giltigheten för ett godkännande som en medlemsstat beviljat i enlighet med punkt 1 ska gälla på hela unionens territorium och fastställa villkoren för att släppa ut en produkt på marknaden eller ta den i bruk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Om det finns vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att skydda människors hälsa och säkerhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 88.4.

Artikel 48

Intyg om fri försäljning

1.  Med avseende på export ska den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag på tillverkarens begäran utfärda ett intyg om fri försäljning där det anges att tillverkaren är etablerad och att den berörda produkten som är CE-märkt i enlighet med denna förordning lagligen får saluföras i unionen. Intyget om fri försäljning ska gälla under den tid som är angiven i det, dock högst i fem år och inte längre än det intyg enligt artikel 45 som utfärdats för produkten i fråga.

2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa en mall för intyg om fri försäljning med beaktande av internationell praxis för användningen av intyg om fri försäljning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2.

Kapitel IV [Ändr. 259]

Anmälda organ

AVSNITT I — ANMÄLDA ORGAN

Artikel 28

Nationella myndigheter med ansvar för anmälda organ

1.  En medlemsstat som tänker utse ett organ för bedömning av överensstämmelse till anmält organ eller har utsett ett anmält organ för att utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med denna förordning ska utse en myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive deras underentreprenörer eller dotterbolag, nedan kallad nationell myndighet med ansvar för anmälda organ.

2.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska inrättas, organiseras och drivas på ett sådant sätt att objektiviteten och opartiskheten i dess verksamhet värnas och att inga intressekonflikter uppstår med organen för bedömning av överensstämmelse.

3.  Den ska vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan personal än den som har gjort bedömningen av organet för bedömning av överensstämmelse.

4.  Den får inte utöva sådan verksamhet som utövas av organ för bedömning av överensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska skydda konfidentiella delar av erhållen konfidentiell information. Den ska dock utbyta information om ett anmält organ med andra medlemsstater och kommissionen.

6.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska ha tillräckligt många fast anställda med lämplig kompetens internt för att kunna utföra sina uppgifter. I den expertgranskning som avses i punkt 8 ska det bedömas om detta krav har uppfyllts.

I synnerhet ska personalen på den nationella myndigheten med ansvar att granska personalens arbete på de anmälda organ som fått i uppdrag att utföra produktrelaterad översyn ha bevisade kvalifikationer motsvarande personalen på de anmälda organen enligt punkt 3.2.5. i bilaga VI.

Dessutom ska personalen på den nationella myndigheten med ansvar att granska personalens arbete på de anmälda organ som fått i uppdrag att övervaka tillverkarens kvalitetsstyrningssystem ha bevisade kvalifikationer motsvarande personalen på de anmälda organen enligt punkt 3.2.6. i bilaga VI.

Om en nationell myndighet ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter rådfrågas om allt som rör medicintekniska produkter, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33.3.

7.  Det slutliga ansvaret för de anmälda organen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ åvilar den medlemsstat i vilken dessa är placerade. Medlemsstaten är skyldig att genomföra en kontroll av att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ utför sitt arbete med bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ korrekt, samt att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ är opartisk och objektiv. Medlemsstaterna ska informera ge kommissionen och de andra medlemsstaterna all information de begär om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar. Informationen ska göras allmänt tillgänglig, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 84.

8.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska expertgranskas vartannat år. Expertgranskningen ska innefatta ett besök hos ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett anmält organ under den granskade myndighetens ansvar. I det fall som avses i punkt 6 andra stycket ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter delta i expertgranskningen.

Medlemsstaterna ska utarbeta en årlig plan för expertgranskningen som säkerställer att granskande och granskade myndigheter roterar i tillräcklig utsträckning och ska lämna planen till kommissionen. Kommissionen får ska delta i granskningen. Resultatet av expertgranskningen ska delges alla medlemsstater och kommissionen, och en sammanfattning av resultatet ska göras allmänt tillgänglig. [Ändr. 132]

Artikel 29

Krav avseende anmälda organ

1.  Anmälda organ ska uppfylla de organisatoriska och allmänna kraven och kraven på kvalitetsledning, resurser och processer för att de ska kunna fullgöra de uppgifter som de har utsetts för i enlighet med denna förordning. I detta avseende ska fast anställd intern administrativ, teknisk och vetenskaplig personal med medicinsk, teknisk och, om nödvändigt, farmakologisk kunskap säkerställas. Fast anställd intern personal ska användas, men de anmälda organen får tillfälligt anlita externa experter för detta ändamål när så behövs. De minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla anges i bilaga VI. I synnerhet ska det anmälda organet i enlighet med punkt 1.2. i bilaga VI vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk och att intressekonflikter undviks.

Det anmälda organet ska offentliggöra en förteckning över de i organets personalstyrka som har ansvaret för bedömningen av överensstämmelse och certifieringen av de medicintekniska produkterna. Förteckningen ska minst innehålla den enskilde anställdes kvalifikationer, meritförteckning och förklaring om ekonomiska intressen. Förteckningen ska skickas till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, som ska kontrollera att personalen uppfyller kraven i denna förordning. Förteckningen skickas även till kommissionen. [Ändr. 133]

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera minimikraven i bilaga VI, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och med beaktande av minimikrav för bedömning av specifika produkter, produktkategorier eller produktgrupper.

Artikel 30

Dotterbolag och underentreprenörer

-1.  Anmälda organ ska ha fast anställd intern personal med lämplig kompetens och expertis, både inom tekniska områden relaterade till bedömningen av produkternas prestanda och inom medicin. De ska kunna utvärdera underentreprenörernas kvalitet internt.

Kontrakt får tilldelas externa experter för bedömning av medicintekniska produkter, särskilt om den kliniska expertisen är begränsad.

1.  Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag för detta ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga VI och informera den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om detta.

2.  De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som underentreprenörerna eller dotterbolagen utfört på deras vägnar.

2a.  De anmälda organen ska offentliggöra förteckningen över underentreprenörer eller dotterbolag, de specifika uppgifter som dessa ansvarar för samt intresseförklaringarna från deras personal.

3.  Bedömningen av överensstämmelse får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om den juridiska eller fysiska person som ansökt om bedömningen uttryckligen går med på det.

4.  De anmälda organen ska se minst en gång om året lämna till att den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har tillgång till de relevanta dokumenten rörande kontrollen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som de utför i enlighet med denna förordning.

4a.  Den årliga bedömning av anmälda organ som föreskrivs i artikel 35.3 ska omfatta kontroll av att de anmälda organens underleverantör(er) eller dotterbolag uppfyller kraven i bilaga VI. [Ändr. 134]

Artikel 30a

Elektroniskt system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla information om underentreprenörer och dotterbolag, såväl som om de särskilda uppgifter som dessa ansvarar för.

2.  Innan underentreprenad kan genomföras i praktiken ska det anmälda organ som har för avsikt att lägga ut särskilda uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad, eller anlita ett dotterbolag för detta, registrera underentreprenörens eller dotterbolagets namn och särskilda uppgifter.

3.  Senast en vecka efter en ändring i samband med den information som avses i punkt 1 ska den berörda ekonomiska aktören uppdatera uppgifterna i det elektroniska systemet.

4.  Uppgifterna i det elektroniska systemet ska vara tillgängliga för allmänheten. [Ändr. 135]

Artikel 31

Ansökan om anmälan från ett organ för bedömning av överensstämmelse

1.  Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där det är etablerat.

Om ett organ för bedömning av överensstämmelse vill bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 43a.1, ska det ange detta och lämna in en ansökan om anmälan till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) i enlighet med artikel 43a. [Ändr. 136]

2.  Ansökan ska innehålla uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och de produkter som organet anser sig ha kompetens för samt dokumentation som styrker att alla krav i bilaga VI är uppfyllda.

När det gäller de organisatoriska och allmänna krav och de krav på kvalitetsledning som anges i avsnitten 1 och 2 i bilaga VI får den tillämpliga dokumentationen lämnas i form av ett giltigt intyg och den utvärderingsrapport som upprättats av ett nationellt ackrediteringsorgan i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008. Organet för bedömning av överensstämmelse ska anses uppfylla de krav som omfattas av det intyg som ett sådant ackrediteringsorgan utfärdat.

3.  Efter att ha utsetts ska det anmälda organet uppdatera den dokumentation som avses i punkt 2 när det görs relevanta ändringar, för att den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska kunna övervaka och kontrollera att samtliga krav i bilaga VI fortlöpande uppfylls.

Artikel 32

Bedömning av ansökan

1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska kontrollera att den ansökan som avses i artikel 31 är fullständig och ska utarbeta en preliminär utredningsrapport.

2.  Den ska överlämna den preliminära utredningsrapporten till kommissionen som omedelbart ska översända den till den samordningsgrupp för medicintekniska produkter som inrättats genom artikel 78. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna rapporten på upp till tre officiella unionsspråk.

3.  Senast 14 dagar efter det överlämnande som avses i punkt 2 ska kommissionen utse en gemensam bedömningsgrupp bestående av minst två tre experter som valts ut från en förteckning över experter med kompetens att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse och som är fria från intressekonflikter med det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse. Förteckningen ska upprättas av kommissionen i samarbete med samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Minst en av experterna ska vara en företrädare för kommissionen, och minst en annan expert ska komma från en annan medlemsstat än den där det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse är etablerat. Företrädaren för kommissionen som ska leda den gemensamma bedömningsgruppen. Om organet för bedömning av överensstämmelse har begärt att bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 43a.1, ska även Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ingå i den gemensamma bedömningsgruppen.

4.  Senast 90 dagar efter att ha utsetts ska den gemensamma bedömningsgruppen tillsammans med den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ gå igenom den dokumentation som lämnats i ansökan enligt artikel 31 samt göra en bedömning på plats av det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse och i förekommande fall av sådana dotterbolag eller underentreprenörer inom eller utanför unionen som ska delta i bedömningen av överensstämmelse. Sådan bedömning på plats ska inte omfatta krav för vilka det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse har erhållit ett intyg som utfärdats av det nationella ackrediteringsorgan som avses i artikel 31.2, om inte den företrädare för kommissionen som nämns i artikel 32.3 begär bedömningen på plats.

Om det konstateras att ett ansökande organ för bedömning av överensstämmelse inte uppfyller kraven i bilaga VI ska detta tas upp under bedömningsprocessen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ och den gemensamma bedömningsgruppen. ska försöka komma fram till en överenskommelse om hur ansökan ska bedömas. Meningsskiljaktigheterna ska anges Den nationella myndigheten ska i bedömningsrapporten ange vilka åtgärder som det anmälda organet ska vidta för att se till att det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i bilaga VI. Vid meningsskiljaktigheter kan ett separat yttrande med bedömningsgruppens betänkligheter när det gäller anmälan bifogas i den nationella ansvariga myndighetens utredningsrapport.

5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska lämna sin utredningsrapport och sitt utkast till anmälan till kommissionen, som omedelbart ska översända dessa dokument till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemmarna i den gemensamma bedömningsgruppen. Om bedömningsgruppen utarbetar ett separat yttrande ska även detta översändas till kommissionen för vidarebefordran till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna dessa dokument på upp till tre officiella unionsspråk.

6.  Den gemensamma bedömningsgruppen ska yttra sig avge sitt slutliga yttrande om utredningsrapporten, och utkastet till anmälan och, i förekommande fall, bedömningsgruppens separata yttrande senast 21 dagar efter att ha mottagit dem, och kommissionen ska omedelbart lämna detta yttrande till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Senast 21 dagar efter att ha mottagit den gemensamma bedömningsgruppens yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter utfärda en rekommendation om utkastet till anmälan., och Den berörda nationella myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till denna vid grunda sitt beslut om huruvida det anmälda organet ska utses på rekommendation från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om dess beslut skiljer sig från rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska den berörda nationella myndigheten skriftligen fullt ut motivera detta beslut för samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 137]

7.  Kommissionen kan genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om den ansökan om anmälan som avses i artikel 31 och om bedömningen av ansökan enligt denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Artikel 33

Anmälningsförfarande

1.  Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka organ för bedömning av överensstämmelse de har utsett, med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen.

2.  Medlemsstaterna får ska endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i bilaga VI och för vilka bedömningsförfarandet av ansökningarna har avslutats i enlighet med artikel 32.

3.  Om en nationell myndighet med ansvar för anmälda organ ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter innan anmälan görs ha lämnat ett positivt yttrande om anmälan och dess räckvidd.

4.  Det ska tydligt framgå av anmälan vilken räckvidd utseendet har, med uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse, riskklassen och om vilken typ och klass av produkter som det anmälda organet får bedöma.

Kommissionen kan genom genomförandeakter upprätta en förteckning över koder och motsvarande riskklasser och produkttyper för att definiera den räckvidd för de anmälda organens utseende som medlemsstaterna ska ange i sin anmälan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 88.2.

5.  Anmälan ska åtföljas av den slutliga utredningsrapporten från den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, den gemensamma bedömningsgruppens yttrande och rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om den anmälande medlemsstaten inte följer samordningsgruppens rekommendation ska detta vederbörligen motiveras.

6.  Den anmälande medlemsstaten ska ge kommissionen och de andra medlemsstaterna styrkande dokumentation rörande de åtgärder som vidtagits för att se till att det anmälda organet övervakas regelbundet och fortsätter att uppfylla kraven i bilaga VI. Den ska också styrka att det finns personal med lämplig kompetens för att övervaka det anmälda organet i enlighet med artikel 28.6.

7.  En medlemsstat eller kommissionen kan inom 28 dagar från anmälan göra motiverade skriftliga invändningar mot det anmälda organet eller den övervakning av det anmälda organet som den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ genomför.

8.  När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar i enlighet med punkt 7 ska utan dröjsmål verkan av anmälan tillfälligt upphävas. I detta fall ska kommissionen ta upp frågan inför samordningsgruppen för medicintekniska produkter senast 15 dagar efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 7. Efter samråd med berörda parter ska samordningsgruppen lämna sitt yttrande senast 28 dagar efter att frågan lagts fram inför gruppen. Om den anmälande medlemsstaten inte godtar samordningsgruppens yttrande får den begära att kommissionen yttrar sig.

9.  Om inga invändningar görs i enlighet med punkt 7 eller om samordningsgruppen för medicintekniska produkter eller kommissionen, efter att ha rådfrågats i enlighet med punkt 8, anser att anmälan kan godtas helt eller delvis, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med detta.

Kommissionen ska även lägga in information om anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 27.2. Informationen ska åtföljas av den slutliga bedömningsrapporten från den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, yttrandet från den gemensamma bedömningsgruppen och rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

Fullständiga uppgifter om anmälan, inklusive produkternas klass och typ, samt bilagorna ska göras allmänt tillgängliga. [Ändr. 138]

10.  Anmälan ska vara giltig från och med den dag den offentliggörs i den databas över anmälda organ som utvecklats och förvaltas av kommissionen. I den offentliggjorda anmälan ska det anges vilken verksamhet det anmälda organet får utöva.

Artikel 34

Identifikationsnummer och förteckning över anmälda organ

1.  Varje anmält organ för vilket anmälan har godkänts i enlighet med artikel 33 ska ges ett identifikationsnummer av kommissionen. Organet ska tilldelas ett enda identifikationsnummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsakter. Organ som är anmälda i enlighet med direktiv 90/385/EEG och direktiv 93/42/EEG ska behålla sina tidigare identifikationsnummer om de godkänns och anmäls på nytt. [Ändr. 139]

2.  Kommissionen ska ge allmänheten enkel tillgång till förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, tillsammans med de identifikationsnummer som organen har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för. Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad. [Ändr. 140]

Artikel 35

Övervakning av anmälda organ

1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, och i förekommande fall Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ska fortlöpande övervaka de anmälda organen för att säkerställa att de uppfyller kraven i bilaga VI. De anmälda organen ska på begäran tillhandahålla all den relevanta information och dokumentation som krävs för att kontrollera att dessa krav är uppfyllda.

De anmälda organen ska utan dröjsmål och senast inom 15 dagar underrätta den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om alla ändringar, särskilt rörande personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i bilaga VI eller deras förmåga att utföra bedömningar av överensstämmelse av de produkter för vilka de har utsetts.

2.  De anmälda organen ska utan dröjsmål och senast inom 15 dagar besvara förfrågningar rörande deras bedömningar av överensstämmelse från myndigheten i den egna medlemsstaten eller en annan medlemsstat eller från kommissionen. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat ska se till att förfrågningar från myndigheter från andra medlemsstater eller från kommissionen verkligen besvaras, utom om. Där det finns legitima skäl att inte göra det ska de anmälda organen skriftligen motivera dessa skäl och; i sådana fall får bägge parter rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter som därefter ska utfärda en rekommendation. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska följa rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Det anmälda organet eller dess nationella myndighet med ansvar för anmälda organ får begära att all information till myndigheterna i andra medlemsstater eller till kommissionen ska behandlas konfidentiellt.

3.  Minst en gång om året ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ bedöma om varje anmält organ under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI, inklusive en bedömning om huruvida dess underentreprenör(er) och dotterbolag uppfyller dessa krav. Denna bedömning ska innefatta oanmälda inspektioner i form av ett besök hos varje anmält organ, dess dotterbolag och underentreprenör(er), i eller utanför unionen, om relevant.

Bedömningen ska också innehålla en översyn av prover från bedömningen av konstruktionsunderlaget utförd av det anmälda organet för att bedöma det anmälda organets fortlöpande kompetens och kvaliteten på dess bedömningar, i synnerhet det anmälda organets förmåga att utvärdera och bedöma kliniska bevis.

4.  TreTvå år efter att ett anmält organ har anmälts och vart tredje vartannat år därefter ska bedömningen för att fastställa om det anmälda organet och dess dotterbolag och underentreprenörer fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI göras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat och av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med förfarandet i artikel 32.3 och 32.4. På kommissionens eller en medlemsstats begäran får samordningsgruppen för medicintekniska produkter påbörja en sådan bedömning som beskrivs i denna punkt så fort det finns rimliga tvivel på att ett anmält organ eller ett anmält organs dotterbolag eller underenreprenör fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI.

När det handlar om särskilda anmälda organ enligt artikel 43a ska den bedömning som avses i denna punkt genomföras årligen.

De övergripande resultaten av bedömningen ska offentliggöras.

5.  Medlemsstaterna ska minst en gång om året lämna en rapport till kommissionen och de andra medlemsstaterna om sin övervakning. Denna rapport ska innehålla en sammanfattning som ska göras allmänt tillgänglig.

5a.  De anmälda organen ska lämna in en årlig verksamhetsrapport med den information som avses i punkt 3.5 i bilaga VI till den behöriga myndigheten och kommissionen, som ska vidarebefordra den till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 141]

Artikel 35a

Påföljder

Medlemsstaterna ska se till att ha ett system för påföljder då anmälda organ inte uppfyller minimikraven. Systemet ska vara öppet och proportionellt vad gäller typen och nivån av bristande överensstämmelse. [Ändr. 142]

Artikel 36

Ändringar i anmälan

1.  Kommissionen och de andra medlemsstaterna ska hållas underrättade om alla relevanta ändringar av anmälan. De förfaranden som beskrivs i artikel 32.2–32.6 och i artikel 33 ska tillämpas på ändringar som innebär att anmälans räckvidd utökas. I alla andra fall ska kommissionen omedelbart offentliggöra den ändrade anmälan i det elektroniska anmälningsverktyg som avses i artikel 33.10.

2.  Om den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har konstaterat att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven i bilaga VI eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, tillfälligt återkalla anmälan, belägga den med restriktioner eller helt eller delvis återkalla den slutgiltigt. Ett tillfälligt återkallande får inte vara längre än ett år och kan förlängas en gång med ytterligare ett år ska gälla tills ett beslut om att upphäva återkallandet har fattats av samordningsgruppen för medicintekniska produkter, vilket ska tas efter en bedömning av en gemensam bedömningsgrupp som har utsetts i enlighet med förfarandet som beskrivs i artikel 32.3. Om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ återkalla anmälan.

Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska omedelbart och inom senast tio dagar underrätta kommissionen, och de andra medlemsstaterna, berörda tillverkare och berörd hälso- och sjukvårdspersonal om restriktioner och tillfälliga eller slutgiltiga återkallelser av anmälningar.

3.  I händelse av restriktioner eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan ska medlemsstaten meddela kommissionen och ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att det berörda anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ och marknadskontroll på deras begäran.

4.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska bedöma om de skäl som föranledde ändringen den tillfälliga återkallelsen, restriktionen eller den slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat och ska senast tre månader efter att ha anmält ändringarna av anmälan lämna en rapport om sina slutsatser till kommissionen och de andra medlemsstaterna. Om så krävs för att garantera att en produkt på marknaden är säker ska myndigheten ålägga det anmälda organet att, inom en rimlig tid som myndigheten fastställer och senast 30 dagar efter det att rapporten har offentliggjorts, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder. Om det anmälda organet inte gör det inom den fastställda tiden, eller har upphört med verksamheten, ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder.

För att kontrollera om de skäl som föranledde den tillfälliga återkallelsen, restriktionen eller den slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat, ska den ansvariga nationella myndigheten be berörda tillverkare att tillhandahålla bevis på överensstämmelse vid anmälan, och tillverkarna ska besvara denna begäran inom 30 dagar.

5.  De intyg som utfärdats av det anmälda organ för vilket anmälan tillfälligt eller slutgiltigt har återkallats eller belagts med restriktioner ska, med undantag för intyg som utfärdats på felaktiga grunder, alltjämt vara giltiga i följande fall:

a)  Om en anmälan tillfälligt återkallas: på villkor att den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad ett annat anmält organ senast tre månader efter den tillfälliga återkallelsen skriftligen bekräftar att den har tagit på sig det anmälda organets uppgifter under det tid som den tillfälliga återkallelsen varar, eller att ett annat anmält organ har gjort detsamma.

b)  Om en anmälan beläggs med restriktioner eller slutgiltigt återkallas: under tre månader efter restriktionen eller återkallelsen. Den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad får förlänga intygets giltighet med tre månader i taget, dock längst i tolv månader sammanlagt, förutsatt att det utför det anmälda organets uppgifter under den tiden.

Den myndighet eller det anmälda organ som tagit på sig de uppgifter som skulle utföras av det anmälda organ som berörs av ändringen av anmälan ska omedelbart och senast inom tio dagar meddela detta till kommissionen, de andra medlemsstaterna och de andra anmälda organen.

Kommissionen ska omedelbart och senast inom 10 dagar lägga in information om ändringarna i anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 27.2. [Ändr. 143]

Artikel 37

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.  Kommissionen ska undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger tvivel på att ett anmält organ alltjämt uppfyller kraven i bilaga VI eller fullgör sina skyldigheter. Den kan också initiera sådana undersökningar på eget initiativ.

2.  Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om anmälan av det berörda anmälda organet.

3.  Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt. Kommissionen ska göra en rapport med medlemsstaternas yttranden allmänt tillgänglig efter undersökningen. [Ändr. 144]

Om medlemsstaten inte vidtar erforderliga korrigerande åtgärder kan kommissionen genom genomförandeakter belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om sitt beslut och uppdatera databasen och förteckningen över anmälda organ.

Artikel 38

Erfarenhetsutbyte mellan nationella myndigheter med ansvar för anmälda organ

Kommissionen ska se till att det förekommer utbyte av erfarenhet och administrativ samordning mellan de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ enligt denna förordning.

Artikel 39

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter se till att det upprättas samordning och samarbete mellan de anmälda organen och att samordningen och samarbetet bedrivs genom en samordningsgrupp av anmälda organ för medicintekniska produkter, även medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna grupp ska träffas regelbundet och minst två gånger om året. [Ändr. 145]

De organ som anmälts i enlighet med denna förordning ska delta i den gruppens arbete.

Kommissionen eller samordningsgruppen för medicintekniska produkter får begära att anmälda organ ska delta. [Ändr. 146]

Kommissionen får genom genomförandeakter anta åtgärder som fastställer rutinerna för hur samordningsgruppen av anmälda organ i enlighet med denna artikel ska fungera. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3. [Ändr. 147]

Artikel 40

Avgifter för de nationella myndigheternas verksamhet

1.  Den medlemsstat där organen är etablerade ska ta ut avgifter av de ansökande organen för bedömning av överensstämmelse och av de anmälda organen. Dessa avgifter ska helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som i enlighet med denna förordning bedrivs av de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa utformning och nivå på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation, uppnå kostnadseffektivitet och tillgodose behovet av att skapa lika villkor i alla medlemsstater. Det ska tas särskild hänsyn till anmälda organ som lämnat ett giltigt intyg som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt artikel 31.2 och anmälda organ som är små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG(43).

Avgifterna ska vara proportionella och förenliga med nationell levnadsstandard. Avgiftsnivån ska offentliggöras. [Ändr. 148]

Artikel 40a

Öppenhet om avgifter som tas ut av anmälda organ för bedömningar av överensstämmelse

1.  Medlemsstaterna ska anta föreskrifter om standardavgifter för anmälda organ.

2.  Avgifterna ska vara jämförbara i alla medlemsstater. Kommissionen ska ta fram riktlinjer för att underlätta jämförbarheten mellan dessa avgifter senast 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

3.  Medlemsstaterna ska överlämna sina förteckningar över dessa standardavgifter till kommissionen.

4.  Den nationella myndigheten ska se till att de anmälda organen offentliggör förteckningarna över standardavgifter för bedömningar av överensstämmelse. [Ändr. 149]

Avsnitt 2 – Bedömning av överensstämmelse

Artikel 43

Deltagande av anmälda organ i förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.  Om det enligt förfarandet för bedömning av överensstämmelse krävs deltagande av ett anmält organ får en tillverkare av andra produkter än dem som anges i artikel 43a.1 välja anmält organ, förutsatt att organet har anmälts för de berörda bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och produkterna. Om en tillverkare lämnar en ansökan till ett anmält organ placerat i en annan medlemsstat än den som tillverkaren är registrerad i, ska tillverkaren underrätta den nationella myndigheten med ansvar för de anmälda organen om ansökan. En ansökan får inte lämnas till mer än ett anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse. [Ändr. 159]

2.  Det berörda anmälda organet ska underrätta de andra anmälda organen om sådana fall då någon tillverkare drar tillbaka sin ansökan innan det anmälda organet har fattat ett beslut om bedömningen av överensstämmelse. Organet ska också omedelbart underrätta alla nationella behöriga myndigheter. [Ändr. 160]

3.  Det anmälda organet får begära sådan information från tillverkaren som är nödvändig för att korrekt genomföra det valda förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

4.  Anmälda organ och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det specifika området och stå fria från varje påtryckning och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och incitament från personer eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.

AVSNITT 2A - YTTERLIGARE BESTÄMMELSER OM BEDÖMNING AV HÖGRISKPRODUKTERS ÖVERENSSTÄMMELSE: DELTAGANDE AV SÄRSKILDA ANMÄLDA ORGAN [Ändr. 161]

Artikel 43a

Särskilda anmälda organs deltagande i förfaranden för bedömning av högriskprodukters överensstämmelse

1.  Endast särskilda anmälda organ ska ha rätt att utföra bedömningar av överensstämmelse av följande produkter:

a)  Produkter för implantation.

b)  Produkter som innehåller en substans som avses i artikel 1.4 och punkt 6.1 i bilaga VII (regel 13).

c)  Produkter i klass IIb, avsedda att administrera och/eller avlägsna läkemedel, i enlighet med artikel 1.5 och punkt 5.3 i bilaga VII (regel 11).

d)  Produkter som tillverkats med användning av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla. eller

e)  Alla övriga produkter i klass III.

2.  Ansökande särskilda anmälda organ som anser att de uppfyller de krav för särskilda anmälda organ som avses i punkt 3.6 i bilaga VI ska lämna in sin ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

3.  Ansökan ska åtföljas av den avgift som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för att täcka kostnaderna för prövningen av ansökan.

4.  Europeiska läkemedelsmyndigheten ska utse det eller de särskilda anmälda organen bland dessa sökande i enlighet med kraven i bilaga VI och anta sitt yttrande om auktorisering att utföra bedömningar av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1 inom 90 dagar samt sända det till kommissionen.

5.  Kommissionen ska sedan offentliggöra anmälan och namnen på de särskilda anmälda organen.

6.  Anmälan ska vara giltig från och med dagen efter den dag då den offentliggörs i den databas över anmälda organ som utvecklats och förvaltas av kommissionen. I den offentliggjorda anmälan ska det anges vilken verksamhet det särskilda anmälda organet får utöva.

Anmälan ska vara giltig i fem år och förnyas vart femte år efter en ny ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

7.  Tillverkare av de produkter som anges i punkt 1 får ansöka till ett valfritt särskilt anmält organ, vars namn finns med i det elektroniska system som avses artikel 43b.

8.  En ansökan får inte lämnas till mer än ett särskilt anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.

9.  Det särskilda anmälda organet ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1 till kommissionen.

10.  Artikel 43.2, 43.3 och 43.4 ska gälla särskilda anmälda organ. [Ändr. 360 och 371]

Artikel 43b

Elektroniskt system för särskilda anmälda organ

1.  Kommissionen ska inrätta och regelbundet uppdatera ett elektroniskt registreringssystem för att:

–  registrera ansökningar och beviljade auktoriseringar för särskilda anmälda organ enligt detta avsnitt att utföra bedömningar av överensstämmelse och för att samla in och behandla information om de särskilda anmälda organens namn,

–  utbyta information med nationella myndigheter, och

–  offentliggöra utredningsrapporter.

2.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser ansökningsförfarandet för särskilda anmälda organ ska införas i det elektroniska registreringssystemet av EMA.

3.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser särskilda anmälda organ ska vara tillgänglig för allmänheten.

4.  Kommissionen ska regelbundet uppdatera systemet. [Ändr. 372]

Artikel 43c

Nätverk av särskilda anmälda organ

1.  Kommissionen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska inrätta, stå värd för, samordna och förvalta nätverket av särskilda anmälda organ.

2.  Nätverket ska ha följande mål:

a)  Hjälpa till att frigöra potentialen i europeiskt samarbete om högspecialiserad medicinsk teknik på området medicintekniska produkter.

b)  Bidra till att sammanföra kunskap om medicintekniska produkter.

c)  Uppmuntra utvecklingen av riktmärken för bedömning av överensstämmelse och hjälpa till att utveckla och sprida bästa praxis inom och utanför nätverket.

d)  Hjälpa till att identifiera experter inom innovativa områden.

e)  Utveckla och uppdatera bestämmelser om intressekonflikter.

f)  Finna gemensamma svar på liknande utmaningar i samband med förfaranden för bedömning av överensstämmelse inom innovativ teknik. och

g)  Identifiera och anmäla betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika anmälda organ för i stort sett likadana produkter och underrätta samordningsgruppen om dessa skillnader.

3.  Nätverket ska kallas till möte närhelst minst två av dess medlemmar eller Europeiska läkemedelsmyndigheten så begär. Möten ska hållas minst två gånger per år. [Ändr. 361 och 373]

Kapitel VI V [Ändr. 262]

Klinisk utvärdering och kliniska prövningar

Artikel 49

Klinisk utvärdering

1.  Tillverkarna ska göra en klinisk utvärdering i enlighet med principerna i denna artikel och del A i bilaga XIII.

2.  En klinisk utvärdering ska följa ett definierat och metodologiskt korrekt förfarande grundat på något av följande:

a)  En kritisk utvärdering av vid tillfället tillgänglig relevant vetenskaplig litteratur som beskriver produktens säkerhet, prestanda, konstruktionsegenskaper och avsedda ändamål, om

–  det finns bevis för att den produkt som genomgår en klinisk utvärdering kan jämställas med den produkt som uppgifterna avser, och

–  uppgifterna tillräckligt tydligt visar att de relevanta allmänna kraven på säkerhet och prestanda är uppfyllda.

b)  En kritisk utvärdering av resultaten av alla kliniska prövningar som gjorts i enlighet med artiklarna 50–60 och bilaga XIV.

c)  En kritisk utvärdering av de kombinerade kliniska data som avses i leden a och b.

3.  Om de på kliniska data grundade beläggen för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda inte anses vara tillräckliga, ska, utom i fråga om produkter i klass III, skälig motivering för sådana undantag ges på grundval av resultaten från tillverkarens riskhantering och med beaktande av uppgifter om interaktionen mellan produkt och människa, avsedda kliniska prestanda och tillverkarens uppgifter. Sådana belägg för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda som enbart bygger på resultaten av icke-kliniska testmetoder, inklusive utvärdering av prestanda, bänktest och preklinisk utvärdering, måste vara vederbörligen underbyggda för att de ska anses fullgoda och anges i den tekniska dokumentation som avses i bilaga II.

Undantag från belägg för överensstämmelse med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda som grundar sig på kliniska data enligt första stycket måste förhandsgodkännas av den behöriga myndigheten. [Ändr. 172]

4.  Den kliniska utvärderingen och dokumentationen av denna ska uppdateras under den berörda produktens hela livslängd med uppgifter som inhämtats vid genomförandet av tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, se artikel 8.6.

5.  Den kliniska utvärderingen och resultatet av den ska dokumenteras i en klinisk utvärderingsrapport enligt del A avsnitt 6 i bilaga XIII som ska ingå i den tekniska dokumentationen för produkten eller som det ska finnas en fullständig hänvisning till i den tekniska dokumentationen enligt bilaga II för den berörda produkten.

För produkter i klass III och för implanterbara produkter ska den sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda som avses i artikel 26.1 minst en gång om året uppdateras med kliniska utvärderingsrapporter. [Ändr. 173]

Artikel 50

Allmänna krav för kliniska prövningar

1.  Kliniska prövningar ska omfattas av artiklarna 50–60 och bilaga XIV om de utförs i ett eller flera av följande syften:

a)  Att kontrollera att produkterna under normala användningsförhållanden konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de är lämpliga för ett eller flera av de specifika ändamål med en medicinteknisk produkt som avses i artikel 2.1.1 och uppnår de prestanda som anges i tillverkarens eller sponsorns specifikation. [Ändr. 174]

b)  Att kontrollera produkternas kliniska säkerhet och effektivitet, inbegripet de avsedda fördelarna för patienten förutsatt att produkterna har de fördelar för patienten som tillverkaren angett används för sitt avsedda syfte inom målgruppen och i enlighet med bruksanvisningen. [Ändr. 175]

c)  Att fastställa alla oönskade bieffekter under normala användningsförhållanden och bedöma om riskerna är acceptabla med tanke på fördelarna med produkten.

2.  En sponsor som inte är etablerad i unionen ska ha en kontaktperson som är etablerad i unionen. Alla de meddelanden till sponsorn som föreskrivs i denna förordning ska skickas till kontaktpersonen. Alla meddelanden till kontaktpersonen ska anses som meddelanden till sponsorn.

3.  Kliniska prövningar ska utformas och utföras på ett sådant sätt att försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas och att de data som genereras vid den kliniska prövningen är tillförlitliga och robusta.

4.  De kliniska prövningarna ska utformas, utföras, registreras och rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 50–60 och bilaga XIV.

Artikel 51

Ansökan om klinisk prövning

1.  Innan den första ansökan lämnas in ska sponsorn från det elektroniska system som avses i artikel 53 förvärva ett enda identifieringsnummer för en klinisk prövning som utförs på ett eller flera ställen i mer än en medlemsstat. Sponsorn ska använda detta enda identifieringsnummer i samband med registrering av den kliniska prövningen i enlighet med artikel 52.

2.  Sponsorn för en klinisk prövning ska lämna en ansökan samt den dokumentation som avses i kapitel II i bilaga XIV till den eller de medlemsstater där en prövning ska utföras. Senast sex 14 dagar efter att ansökan mottagits ska den berörda medlemsstaten meddela sponsorn huruvida den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig.

Om fler medlemsstater än en berörs och en medlemsstat är oenig med den samordnande medlemsstaten om huruvida, av andra skäl än rent nationella, lokala eller etiska aspekter, den kliniska prövningen bör godkännas ska de berörda medlemsstaterna försöka komma överens om ett beslut. Om inget beslut kan fattas ska kommissionen höra de berörda medlemsstaterna och därefter fatta ett beslut, och om så är lämpligt, efter råd från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om de berörda medlemsstaterna motsätter sig den kliniska prövningen av rent nationella, lokala eller etiska skäl, bör den kliniska prövningen inte äga rum i de berörda medlemsstaterna.

Om den berörda medlemsstaten inte har underrättat sponsorn inom den tidsfrist som avses i första stycket ska det anses att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig. [Ändr. 177]

3.  Om medlemsstaten konstaterar att den kliniska prövning som ansökan gäller inte omfattas av denna förordning eller att ansökan inte är fullständig, ska den underrätta sponsorn om detta och dessutom fastställa en tidsfrist på högst sex dagar inom vilken sponsorn får lämna synpunkter eller komplettera sin ansökan.

Om sponsorn inte har lämnat några synpunkter eller kompletterat ansökan inom den tidsfrist som avses i första stycket, ska ansökan anses återkallad.

Om medlemsstaten inte har underrättat sponsorn enligt punkt 2 senast tre sex dagar efter att synpunkterna eller den kompletterade ansökan inkommit, ska det anses att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig. [Ändr. 178]

4.  Vid tillämpningen av detta kapitel ska den dag då sponsorn underrättas i enlighet med punkt 2 räknas som valideringsdatum för ansökan. Om sponsorn inte underrättas ska valideringsdatum vara den sista dagen av de tidsfrister som avses i punkterna 2 och 3.

5.  Sponsorn får påbörja den kliniska prövningen i följande fall:

a)  När det gäller prövningsprodukter i klass III och implantat eller invasiva produkter för långvarigt bruk i klass IIa eller IIb, så snart som den berörda medlemsstaten har meddelat sponsorn att ansökan är godkänd.

b)  När det gäller andra prövningsprodukter än de som avses i led a, omedelbart efter ansökningsdatum förutsatt att den berörda medlemsstaten beslutat det och att det kan styrkas att försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas.

c)  Efter utgången av tidsfristen på 35 60 dagar efter det valideringsdatum som avses i punkt 4, om inte den berörda medlemsstaten inom den tidsfristen har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen. [Ändr. 179]

6.  Medlemsstaterna ska se till att de personer som bedömer ansökan inte berörs av intressekonflikter, att de är oberoende av såväl sponsorn som den institution där prövningsstället är beläget och de prövare som deltar samt att de står fria från varje annan otillbörlig påverkan.

Medlemsstaterna ska se till att bedömningen görs gemensamt av ett rimligt antal personer som tillsammans har nödvändig kompetens och erfarenhet. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till en ståndpunkt som intas av minst en person vars primära intresseområde inte är vetenskapligt. Vidare ska minst en patients ståndpunkt Patienternas ståndpunkt ska beaktas.

Listan över bedömare bör göras tillgänglig för sponsorn. [Ändr. 180]

6a.  Alla faser i den kliniska prövningen, från de första övervägandena om behovet av studien och dennas berättigande till publiceringen av resultaten, ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i Världsläkarförbundets (WMA) Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul.

6b.  Tillstånd från den berörda medlemsstaten för genomförandet av en klinisk prövning enligt denna artikel ska endast beviljas efter granskning och godkännande av en oberoende etikkommitté i enlighet med världsläkarförbundet WMA:s Helsingforsdeklaration.

6c.  Etikkommitténs granskning ska särskilt omfatta den medicinska motiveringen till den kliniska prövningen, samtycket från de försökspersoner som deltar i den kliniska prövningen efter att ha fått fullständig information om den kliniska prövningen samt prövarnas och prövningslokalernas lämplighet.

Etikkommittén ska handla i enlighet med de lagar och förordningar som gäller i det land eller de länder där prövningen ska genomföras och måste följa alla tillämpliga internationella normer och standarder. Etikkommittén ska också arbeta tillräckligt effektivt för att den berörda medlemsstaten ska hinna följa de förfarandefrister som fastställs i detta kapitel.

Etikkommittén ska bestå av ett lämpligt antal medlemmar som tillsammans besitter relevanta kvalifikationer och relevant erfarenhet för att kunna bedöma den kliniska prövningens vetenskapliga, medicinska och etiska aspekter.

De medlemmar i etikkommittén som bedömer ansökan om en klinisk prövning måste vara oberoende av såväl sponsorn som den institution där prövningsstället är beläget och de prövare som deltar och stå fria från varje annan otillbörlig påverkan. Namn, kvalifikationer och intresseförklaring för de personer som bedömer ansökan ska offentliggöras.

6d.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta etikkommittéer på området för kliniska prövningar om sådana kommittéer inte redan finns samt underlätta deras arbete.

6e.  Kommissionen ska göra det lättare för etikkommittéerna att samarbeta och dela med sig av bästa praxis om etiska frågor, bland annat förfarandena och principerna för etisk bedömning.

Kommissionen ska, utgående från gängse god praxis, utarbeta riktlinjer för patientmedverkan i etikkommittéerna. [Ändr. 181]

7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och ändringar i det internationella regelverket, ändra eller komplettera kraven för den dokumentation enligt kapitel II i bilaga XIV som ska lämnas med tillsammans med ansökan om klinisk prövning.

Artikel 52

Registrering av klinisk prövning

1.  Innan den kliniska prövningen påbörjas ska sponsorn lägga in följande information om den kliniska prövningen i det elektroniska system som avses i artikel 53:

a)  Den kliniska prövningens identifieringsnummer.

b)  Sponsorns namn och kontaktuppgifter samt i förekommande fall sponsorns kontaktperson som är etablerad i unionen.

c)  Namn och kontaktuppgifter för den juridiska eller fysiska person som ansvarar för tillverkningen av prövningsprodukten, om det är någon annan än sponsorn.

d)  En beskrivning av prövningsprodukten.

e)  En beskrivning av jämförelseprodukten, i förekommande fall.

f)  Den kliniska prövningens syfte.

g)  Den kliniska prövningens status.

ga)  Den metod som ska användas, det antal försökspersoner som ska delta och det resultat som man vill uppnå med studien. [Ändr. 182]

2.  Senast en vecka efter en ändring av den information som avses i punkt 1 ska sponsorn uppdatera de relevanta uppgifterna i det elektroniska system som avses i artikel 53.

2a.  När den kliniska prövningen har avslutats ska sponsorn sammanfatta resultaten i det elektroniska system som avses i artikel 53a på ett sätt som är lätt att förstå för en lekman. [Ändr. 183]

3.  Allmänheten ska ha tillgång till informationen via det elektroniska system som avses i artikel 53, förutom om informationen helt eller delvis ska omfattas av sekretess på någon av följande grunder:

a)  Skydd av personuppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

b)  Skydd av kommersiellt känslig information. Uppgifter om negativa händelser ska, tillsammans med säkerhetsuppgifter, inte anses som kommersiellt känslig information. [Ändr. 184]

c)  Säkerställande av att den eller de berörda medlemsstaterna effektivt kan övervaka genomförandet av den kliniska prövningen.

4.  Försökspersonernas personuppgifter ska inte vara allmänt tillgängliga.

Artikel 53

Elektroniskt system för kliniska prövningar

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att skapa de identifieringsnummer för kliniska prövningar som avses i artikel 51.1 och för att samla in och behandla följande information:

a)  Registrering av kliniska prövningar i enlighet med artikel 52.

b)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 56.

c)  Information om kliniska prövningar som genomförs i mer än en medlemsstat när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 58.

d)  Rapporter om sådana allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter som avses i artikel 59.2 när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 58.

da)  Den kliniska prövningsrapporten och sammanfattningen, som inlämnats av sponsorn i enlighet med artikel 57.3.

2.  När kommissionen upprättar det elektroniska system som avses i punkt 1 ska den säkerställa att systemet är kompatibelt med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats i enlighet med artikel […] i förordning (EU) nr […/…]. Med undantag för den information som avses i artikel artiklarna 52 och 53 d och da ska endast medlemsstaterna och kommissionen ha tillgång till den information som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet. Kommissionen ska också se till att hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till det elektroniska systemet.

Den information som avses i artikel 53 d och da ska göras tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 52.3 och 52.4.

2a.  På motiverad begäran ska all information om en särskild medicinteknisk produkt som finns i det elektroniska systemet göras tillgänglig för parten som begär den, såvida inte hela, eller delar av, informationen omfattas av sekretess i enlighet med artikel 52.3. [Ändr. 185]

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa vilka andra uppgifter om kliniska prövningar av dem som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet som ska vara allmänt tillgängliga, för att möjliggöra driftskompatibilitet med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats genom förordning (EU) nr […/…]. Artikel 52.3 och 52.4 ska tillämpas.

Artikel 54

Kliniska studier med produkter som får CE-märkas

1.  Om en klinisk studie ska utföras för att ytterligare utvärdera en produkt som får CE-märkas i enlighet med artikel 42 och som ska användas för det avsedda ändamålet enligt det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse, nedan kallad studie för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, ska sponsorn underrätta de berörda medlemsstaterna senast 30 dagar innan studien påbörjas om försökspersonerna kan komma att utsättas för ytterligare invasiva eller ansträngande förfaranden. Artikel 50.1–50.3, artikel 52, artikel 55, artikel 56.1, artikel 57.1, artikel 57.2 första stycket och de relevanta bestämmelserna i bilaga XIV ska tillämpas.

2.  Artiklarna 50–60 ska tillämpas om syftet med en klinisk studie med en produkt som i enlighet med artikel 42 får CE-märkas är att bedöma produkten för ett annat ändamål än det som anges i den information som tillverkaren lämnat i enlighet med avsnitt 19 i bilaga I och i det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

Artikel 55

Väsentliga ändringar av en klinisk prövning

1.  Om sponsorn inför ändringar av en klinisk prövning som sannolikt väsentligt kommer att påverka försökspersonernas säkerhet eller rättigheter eller tillförlitligheten och robustheten när det gäller de kliniska data som genereras vid prövningen, ska sponsorn anmäla skälen till ändringarna och ändringarnas innehåll till den eller de berörda medlemsstaterna. Anmälan ska åtföljas av en uppdaterad version av den relevanta dokumentationen enligt kapitel II i bilaga XIV.

2.  Sponsorn får genomföra de ändringar som avses i punkt 1 tidigast 30 dagar efter anmälan, om inte den berörda medlemsstaten har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen.

2a.  När en medlemsstat bedömer en sponsors ansökan om en väsentlig ändring av en klinisk prövning ska bedömningen göras i enlighet med artikel 51.6. [Ändr. 186]

Artikel 56

Informationsutbyte mellan medlemsstaterna

1.  En medlemsstat som har avslagit en ansökan om, har utfärdat förbud att fortsätta eller har avslutat en klinisk prövning eller som har begärt en väsentlig ändring eller ett tillfälligt avbrott av en klinisk prövning eller fått veta av sponsorn att den kliniska prövningen av säkerhetsskäl säkerhets- eller effektivitetsskäl avslutats i förtid, ska underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen dessa fakta och sitt beslut och grunderna för detta beslut via det elektroniska system som avses i artikel 53. [Ändr. 187]

2.  Om sponsorn drar tillbaka ansökan innan medlemsstaten har fattat något beslut ska medlemsstaten underrätta alla andra medlemsstater och kommissionen om detta via det elektroniska system som avses i artikel 53.

Artikel 57

Information från sponsorn om en klinisk prövning avbryts tillfälligt eller avslutas

1.  Om sponsorn tillfälligt har avbrutit en klinisk prövning av säkerhetsskälsäkerhets- eller effektivitetsskäl ska sponsorn meddela detta till de berörda medlemsstaterna senast 15 dagar efter det tillfälliga avbrottet. [Ändr. 188]

2.  Sponsorn ska anmäla till varje berörd medlemsstat att en klinisk prövning som rör den medlemsstaten har avslutats, med en motivering om den avslutas i förtid, så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som utför liknande kliniska prövningar vid samma tidpunkt inom unionen om resultaten av den kliniska prövningen. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den kliniska prövning som rör medlemsstaten har avslutats.

Om prövningen utförs i mer än en medlemsstat ska sponsorn anmäla till varje berörd medlemsstat att den kliniska prövningen i en medlemsstat har avslutats i förtid i en medlemsstat och att den har avslutats på alla prövningsställen. Information om skälen till varför den kliniska prövningen avslutades i förtid ska ges till alla medlemsstater så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som utför liknande kliniska prövningar vid samma tidpunkt inom unionen om resultaten av den kliniska prövningen. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter det att den kliniska prövningen har avslutats på alla prövningsställen i en eller flera medlemsstater. [Ändr. 189]

3.  Senast Oavsett resultatet av den kliniska prövningen ska sponsorn inom ett år efter att den kliniska prövningen har avslutats ska sponsorn eller efter att den avslutats i förtid, lämna resultaten av den kliniska prövningen till medlemsstaterna i form av en klinisk prövningsrapport enligt kapitel I avsnitt 2.7 i bilaga XIV. Denna ska åtföljas av en sammanfattning framställd i en för lekmän begriplig form. Såväl rapporten som sammanfattningen ska lämnas av sponsorn via det elektroniska system som avses i artikel 53. Om det av motiverade vetenskapliga skäl inte är möjligt att lämna in den kliniska prövningsrapporten inom ett år ska den lämnas in så fort den är tillgänglig. I detta fall ska det i den kliniska prövningsplan som avses i kapitel II avsnitt 3 i bilaga XIV anges när resultaten av den kliniska prövningen kommer att lämnas in och en motivering.

3a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 i syfte att fastställa innehållet i och uppläggningen av sammanfattningen för lekmän.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 i syfte att fastställa bestämmelser för framläggandet av den kliniska prövningsrapporten.

I fall där sponsorn beslutar att på frivillig basis dela med sig av rådata ska kommissionen ta fram riktlinjer för formatering och spridning av dessa data. [Ändr. 190]

Artikel 58

Kliniska prövningar som utförs i mer än en medlemsstat

1.  Sponsorn för en klinisk prövning som ska genomföras i mer än en medlemsstat får vid tillämpning av artikel 51 lämna en enda den ansökan, via det elektroniska system som avses i artikel 53, som när den tagits emot översänds elektroniskt till de berörda medlemsstaterna. [Ändr. 191]

2.  Sponsorn ska i denna ansökan föreslå en av De berörda medlemsstaterna som samordnande medlemsstat. Om den medlemsstaten avböjer att vara samordnande medlemsstat, ska den ska senast sex dagar efter det att ansökan lämnats in komma överens om vilken med en annan medlemsstat om att den senaresom ska vara samordnande medlemsstat. Medlemsstaterna och kommissionen ska, inom ramen för de uppgifter som tilldelats samordningsgruppen för medicintekniska produkter, komma överens om ingen annan berörd medlemsstat accepterar att vara samordnande tydliga regler för hur den samordnande medlemsstat medlemsstaten ska utses den medlemsstat som sponsorn föreslagit vara samordnande medlemsstat. Om en annan medlemsstat än den som sponsorn föreslagit blir samordnande medlemsstat ska den tidsfrist som avses i artikel 51.2 börja gälla dagen efter att medlemsstaten accepterat att vara samordnande medlemsstat. [Ändr. 192]

3.  Under ledning av den samordnande medlemsstaten enligt punkt 2 ska de berörda medlemsstaterna samordna sin bedömning av ansökan, särskilt av den dokumentation som lämnats i enlighet med kapitel II i bilaga XIV, med undantag för avsnitten 3.1.3, 4.2, 4.3 och 4.4 som ska bedömas separat av varje berörd medlemsstat.

Den samordnande medlemsstaten ska göra följande:

a)  Senast sex dagar efter att en enda ansökan mottagits meddela sponsorn huruvida den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig, med undantag för den dokumentation som lämnats i enlighet med avsnitten 3.1.3, 4.2, 4.3 och 4.4 i kapitel II i bilaga XIV; att den dokumentationen är fullständig ska varje medlemsstat kontrollera. Artikel 51.2–51.4 ska gälla för den samordnande medlemsstaten i fråga om kontrollen av att den kliniska prövningen omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig, med undantag för den dokumentation som lämnats i enlighet med avsnitten 3.1.3, 4.2, 4.3 och 4.4 i kapitel II i bilaga XIV. Artikel 51.2–51.4 ska gälla för varje medlemsstat i fråga om kontrollen av att den dokumentation som lämnats i enlighet med avsnitten 3.1.3, 4.2, 4.3 och 4.4 i kapitel II i bilaga XIV är fullständig.

b)  Ange resultaten av den samordnade bedömningen i en rapport som de andra berörda medlemsstaterna ska ta hänsyn till godkänna när de fattar beslut om sponsorns ansökan i enlighet med artikel 51.5. [Ändr. 193]

4.  De väsentliga ändringar som avses i artikel 55 ska anmälas till de berörda medlemsstaterna via det elektroniska systemet enligt artikel 53. Alla bedömningar av om det finns skäl att avslå ansökan i enlighet med artikel 55 ska göras under den samordnande medlemsstatens ledning.

5.  Vid tillämpning av artikel 57.3 ska sponsorn lämna den kliniska prövningsrapporten till de berörda medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 53. [Ändr. 194]

6.  Kommissionen ska lämna sekretariatsstöd till den samordnande medlemsstaten då denna utför de uppgifter som föreskrivs i detta kapitel.

Artikel 59

Registrering och rapportering av händelser som inträffar under kliniska prövningar

1.  Sponsorerna ska registrera följande:

a)  En negativ händelse som i den kliniska prövningsplanen konstaterats vara avgörande för utvärderingen av resultaten av den kliniska prövningen med avseende på de syften som anges i artikel 50.1.

b)  En allvarlig negativ händelse.

c)  En produktofullkomlighet som kunde ha lett till en allvarlig negativ händelse om inte lämpliga åtgärder hade vidtagits, om inte en intervention hade ägt rum eller om omständigheterna hade varit mindre gynnsamma.

d)  Nya resultat i samband med någon av de händelser som avses i leden a–c.

Information om tillbud som orsakas av användarfel ska också samlas in, eftersom sådana är en mycket vanlig orsak till tillbud med medicintekniska produkter. Denna information ska bidra till att förbättra säkerheten och kunskaperna om produkten. [Ändr. 195]

Medlemsstaterna ska inrätta icke-elektroniska format för rapportering, så att patienter som inte har tillgång till internet kan rapportera. [Ändr. 196]

2.  Sponsorn ska utan dröjsmål rapportera följande till alla medlemsstater där en klinisk prövning pågår:

a)  En allvarlig negativ händelse som har ett orsakssamband med prövningsprodukten, jämförelseprodukten eller prövningsförfarandet eller där det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband.

b)  En produktofullkomlighet som kunde ha lett till en allvarlig negativ händelse om inte lämpliga åtgärder hade vidtagits, om inte en intervention hade ägt rum eller om omständigheterna hade varit mindre gynnsamma.

c)  Nya resultat i samband med någon av de händelser som avses i leden a–b.

Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarlig händelsen är. För att säkerställa snabb rapportering får sponsorn vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.

3.  Sponsorn ska också underrätta de berörda medlemsstaterna om någon av de händelser som avses i punkt 2 inträffar i tredjeländer där en klinisk prövning utförs i enlighet med samma kliniska prövningsplan som den som gäller en klinisk prövning som omfattas av denna förordning.

4.  När det gäller en klinisk prövning för vilken sponsorn har gjort en enda ansökan i enlighet med artikel 58 ska sponsorn rapportera alla händelser som avses i punkt 2punkterna 1 och 2 via det elektroniska system som avses i artikel 53. När rapporten har mottagits ska den översändas elektroniskt till alla berörda medlemsstater. [Ändr. 197]

Under ledning av den samordnande medlemsstat som avses i artikel 58.2 ska medlemsstaterna samordna sin bedömning av allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter för att avgöra om en klinisk prövning måste avslutas, beläggas med förbud om att få fortsätta, tillfälligt avbrytas eller ändras.

Denna punkt påverkar inte de andra medlemsstaternas rätt att göra en egen utvärdering och anta åtgärder i enlighet med denna förordning av hänsyn till folkhälsan och patienternas säkerhet. Den samordnande medlemsstaten och kommissionen ska hållas underrättade om resultatet av en sådan utvärdering och antagandet av sådana åtgärder.

5.  Vid sådana studier för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden som avses i artikel 54.1 ska bestämmelserna om övervakning i artiklarna 61–66 tillämpas i stället för den här artikeln.

Artikel 60

Genomförandeakter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta de bestämmelser och förfaranden som behövs för att genomföra detta kapitel i fråga om följande:

a)  Enhetliga formulär för ansökan om och bedömning av kliniska prövningar enligt artiklarna 51 och 58, med beaktande av specifika produktkategorier eller produktgrupper.

b)  Drift av det elektroniska system som avses i artikel 53.

c)  Enhetliga formulär för anmälan av studier för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden enligt artikel 54.1 och av väsentliga ändringar enligt artikel 55.

d)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna enligt artikel 56.

e)  Enhetliga formulär för rapportering av allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter enligt artikel 59.

f)  Tidsfrister för rapportering av allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter enligt artikel 59, med beaktande av hur allvarlig den händelse är som ska rapporteras.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Kapitel IIVI [Ändr. 256]

Tillhandahållande av produkter, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, rekonditionering, CE-märkning och fri rörlighet

Artikel 4

Utsläppande på marknaden och ibruktagande

1.  En produkt får släppas ut på marknaden eller tas i bruk endast om den, när den är vederbörligen levererad, har installerats och underhålls på rätt sätt och används för avsett ändamål, uppfyller kraven i denna förordning.

2.  En produkt ska uppfylla de tillämpliga allmänna kraven på säkerhet och prestanda, med beaktande av det avsedda ändamålet med produkten. De allmänna kraven på säkerhet och prestanda anges i bilaga I.

3.  Belägg för att produkten uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda ska inbegripa en klinisk utvärdering i enlighet med artikel 49.

4.  Produkter som tillverkas och används inom en och samma hälso- och sjukvårdsinstitution ska anses ha tagits i bruk. De bestämmelser om CE-märkning som avses i artikel 18 och de skyldigheter som anges i artiklarna 23–27, 26 och 27 ska inte tillämpas på dessa produkter, förutsatt att de tillverkas och används i enlighet med hälso- och sjukvårdsinstitutionens kvalitetsledningssystem. [Ändr. 94]

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I, inklusive informationen från tillverkaren, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och med hänsyn till de avsedda användarna eller patienterna. [Ändr. 95]

Artikel 5

Distansförsäljning

1.  En produkt som via informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG erbjuds till en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen ska uppfylla kraven i denna förordning senast när den första dag produkten släpps ut på marknaden. [Ändr. 96]

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning om utövande av läkaryrket ska kraven i denna förordning uppfyllas av sådana produkter som inte släpps ut på marknaden men används i samband med kommersiell verksamhet för att tillhandahålla en diagnostisk eller terapeutisk tjänst som via informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG eller genom andra kommunikationsmedel erbjuds till en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen.

2a.  Tjänsteleverantörer som tillhandahåller tekniker för distanskommunikation ska på behöriga myndigheters begäran omgående tillhandahålla uppgifter om vilka företag som bedriver distansförsäljning av produkterna. [Ändr. 97]

2b.  Det är förbjudet att saluföra, använda, distribuera, tillhandahålla eller tillgängliggöra produkter vilkas namn, märkning eller instruktioner kan vara vilseledande beträffande produktens egenskaper och verkningar på följande sätt:

a)  Genom att produkten tillskrivs egenskaper, funktioner och verkningar som den inte har.

b)  Genom att ge ett felaktigt intryck av att behandlingen eller diagnostiseringen med hjälp av produkten med säkerhet kommer att lyckas, eller genom att inte informera om förväntad risk förbunden med avsedd användning av produkten eller mer långvarig användning än avsett.

c)  Genom att antyda annan tillämpning av eller andra egenskaper hos produkten än de som deklarerades vid bedömningen av överensstämmelse.

Reklammaterial, presentationer och produktinformation får inte vara vilseledande på det sätt som avses i det första stycket. [Ändr. 98]

Artikel 6

Harmoniserade standarder

1.  Produkter som överensstämmer med de tillämpliga harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska presumeras överensstämma med de krav i denna förordning som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

Första stycket ska också tillämpas på de krav på system eller processer som de ekonomiska aktörerna eller sponsorerna ska uppfylla i enlighet med denna förordning, inklusive de krav som rör kvalitetsledningssystem, riskhantering, planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, kliniska prövningar, klinisk utvärdering eller klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden.

2.  En hänvisning till de harmoniserade standarderna omfattar också monografierna i Europeiska farmakopén som antagits i enlighet med konventionen om utarbetande av en europeisk farmakopé, särskilt dem om kirurgiska suturer och om interaktion mellan läkemedel och de material som används i produkter som innehåller sådana läkemedel.

Artikel 7

Gemensamma tekniska specifikationer

1.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om de tillämpliga harmoniserade standarderna är otillräckliga det finns ett behov av att åtgärda risker för folkhälsan ska kommissionen efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ges befogenhet att anta gemensamma tekniska specifikationer avseende de allmänna kraven på säkerhet och prestanda enligt bilaga I, den tekniska dokumentationen enligt bilaga II eller den kliniska utvärderingen och kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden enligt bilaga XIII. De gemensamma tekniska specifikationerna ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

1a.  Innan kommissionen antar de gemensamma tekniska specifikationer som avses i punkt 1 ska den se till att specifikationerna har utvecklats med lämpligt stöd från relevanta berörda parter, och att de överensstämmer med de europeiska och internationella standardiseringssystemen. Gemensamma tekniska specifikationer är enhetliga om de inte strider mot europeiska standarder, dvs. om de omfattar områden där det inte finns några harmoniserade standarder, där antagande av nya europeiska standarder inte planeras inom överskådlig framtid, där befintliga standarder inte spridits på marknaden eller där standarderna blivit föråldrade eller visat sig klart otillräckliga enligt kontroll- eller övervakningsdata, och där de tekniska specifikationerna inte inom överskådlig framtid planeras omsättas i form av europeisk standardisering. [Ändr. 99]

2.  Produkter som överensstämmer med de gemensamma tekniska specifikationer som avses i punkt 1 ska presumeras överensstämma med de krav i denna förordning som omfattas av dessa specifikationer eller delar av dem.

3.  Tillverkarna ska följa de gemensamma tekniska specifikationerna, om de inte kan visa att de har tillämpat lösningar som är åtminstone likvärdiga med specifikationerna i fråga om säkerhet och prestanda.

Artikel 8

Tillverkarens allmänna skyldigheter

1.  Tillverkarna ska, när de släpper ut produkter på marknaden eller tillhandahåller dem för ibruktagande, se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med kraven i denna förordning.

2.  Tillverkarna ska utarbeta teknisk dokumentation som gör det möjligt att bedöma om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de uppgifter som avses i bilaga II.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera den tekniska dokumentationen enligt bilaga II mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. [Ändr. 100]

3.  Om det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse har visat att produkten uppfyller de tillämpliga kraven ska tillverkarna av produkterna, utom i fråga om specialanpassade produkter eller prövningsprodukter, upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 17 och anbringa CE-märkningen i enlighet med artikel 18.

4.  Tillverkarna ska hålla den tekniska dokumentationen, EU-försäkran om överensstämmelse och i förekommande fall en kopia av det tillämpliga intyg inklusive eventuella tillägg som utfärdats i enlighet med artikel 45, tillgängliga för de behöriga myndigheterna i minst fem år efter att den sista produkt som omfattas av försäkran om överensstämmelse har släppts ut på marknaden. När det gäller implanterbara produkter ska denna period vara minst 15 år efter att den sista produkten har släppts ut på marknaden.

Om den tekniska dokumentationen är omfångsrik eller förvaras på olika platser ska tillverkaren på en behörig myndighets begäran tillhandahålla en sammanfattning av den tekniska dokumentationen och på begäran ge tillgång till den fullständiga tekniska dokumentationen.

5.  Tillverkarna ska säkerställa att det finns förfaranden för att se till att serietillverkning överensstämmer med kraven i denna förordning. Det ska också tas hänsyn till ändringar i produktens konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarder eller gemensamma tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en produkt. I förhållande till riskklass och typ av produkt ska tillverkare av produkter, utom specialanpassade produkter eller prövningsprodukter, upprätta och hålla aktuellt ett kvalitetsledningssystem som bl.a. behandlar

a)  ledningens ansvar,

b)  resurshantering, inklusive val och kontroll av leverantörer och underentreprenörer,

c)  produktrealisering, och

d)  processer för övervakning och mätning av resultat, dataanalys och produktförbättring.

6.  I förhållande till riskklass och typ av produkt ska tillverkare av produkter, utom specialanpassade produkter, upprätta och hålla aktuellt ett system för att samla in och granska uppgifter om de produkter som de släppt ut eller tillhandahållit på marknaden och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder, nedan kallat plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden. Planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden ska innehålla rutiner för att samla in, registrera och undersöka klagomål och rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller användare om misstänkta tillbud med en produkt, föra register över produkter som inte uppfyller kraven och återkallelser eller tillbakadragande av produkter samt, om det anses lämpligt med tanke på produktens art, genomföra slumpvis provning av saluförda produkter. Planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden ska också innehålla en plan för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden i enlighet med del B i bilaga XIII. Om en klinisk uppföljning inte anses nödvändig ska detta vederbörligen motiveras och dokumenteras i planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden.

Om övervakningen av produkter som släppts ut på marknaden ger vid handen att det behövs korrigerande åtgärder ska tillverkaren vidta lämpliga åtgärder, vilket inbegriper att omedelbart meddela den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed) som inrättats genom artikel 27. [Ändr. 101]

7.  Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av den information som ska lämnas i enlighet med avsnitt 19 i bilaga I på ett av unionens officiella språk som lätt kan förstås av den avsedda användaren eller patienten. Den medlemsstat där produkten tillhandahålls för användaren eller patienten får lagstadga om vilket eller vilka språk den information som tillverkaren ska lämna ska vara avfattad på.

8.  Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. De ska underrätta distributörerna, importörerna och i förekommande fall sin auktoriserade representant om detta. [Ändr. 102]

9.  Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig myndighet ge myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven, på ett av unionens officiella språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de korrigerande åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har släppt ut på marknaden eller tillhandahållit för ibruktagande.

Om en behörig myndighet anser eller har skäl att tro att en produkt vållat skador ska myndigheten se till, om detta inte redan föreskrivs i nationella administrativa förfaranden eller rättsliga förfaranden, att den användare som eventuellt lidit skada, användarens rättsinnehavare, användarens sjukförsäkringsbolag eller andra tredje parter som påverkas av den skada som användaren lidit har rätt att av tillverkaren eller sin auktoriserade representant begära den information som avses i första stycket, och därvid se till att immateriella rättigheter vederbörligen respekteras. [Ändr. 103]

10.  Om tillverkarna låter en annan fysisk eller juridisk person konstruera och tillverka deras produkter ska den information som ska lämnas i enlighet med artikel 25 innehålla information om denna persons identitet.

10a.  Innan en medicinteknisk produkt släpps ut på marknaden ska tillverkarna se till att de har en lämplig ansvarsförsäkring som täcker eventuella patient- eller användarskador som direkt kan tillskrivas ett fabrikationsfel hos den medicintekniska produkten, med en skyddsnivå som står i proportion till den potentiella risk som är kopplat till den tillverkade medicintekniska produkten, och som är i enlighet med rådets direktiv 85/374/EEG(44). [Ändr. 104]

Artikel 9

Den auktoriserade representanten

1.  Om tillverkaren av en produkt som har släppts ut på unionsmarknaden eller är försedd med CE-märkning utan att ha släppts ut på unionsmarknaden inte har något registrerat företag i en medlemsstat eller inte bedriver någon relevant verksamhet i ett registrerat företag i en medlemsstat ska tillverkaren utse en enda auktoriserad representant.

2.  Utseendet ska vara giltigt endast om tillverkarens representant godkänt det skriftligen och det ska gälla åtminstone för alla produkter i samma generiska produktgrupp.

3.  Den auktoriserade representanten ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten mellan denne och tillverkaren.

I fullmakten ska det anges att den auktoriserade representanten får och ska utföra minst följande uppgifter med avseende på de produkter som fullmakten omfattar:

a)  Hålla den tekniska dokumentationen, EU-försäkran om överensstämmelse och i förekommande fall en kopia av det tillämpliga intyg, inklusive eventuella tillägg, som utfärdats i enlighet med artikel 45 tillgängliga för de behöriga myndigheterna under den tid som anges i artikel 8.4.

b)  På motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att en produkt överensstämmer med kraven.

c)  Samarbeta med de behöriga myndigheterna när det gäller de korrigerande åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med produkterna.

d)  Omedelbart underrätta tillverkaren om klagomål och rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och användare om misstänkta tillbud med en produkt för vilken den auktoriserade representanten har utsetts.

e)  Säga upp fullmakten om tillverkaren agerar i strid med sina skyldigheter enligt denna förordning.

För att den auktoriserade representanten ska kunna fullgöra de uppgifter som nämns i denna punkt ska tillverkaren bl.a. se till att representanten ständigt har omedelbar åtkomst till den nödvändiga dokumentationen på något av unionens officiella språk.

4.  Den fullmakt som avses i punkt 3 ska inte omfatta delegering av tillverkarens skyldigheter enligt artikel 8.1, 8.2, 8.5, 8.6, 8.7 och 8.8.

5.  En auktoriserad representant som säger upp fullmakten av de skäl som avses i punkt 3 e ska omedelbart underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han är etablerad och i tillämpliga fall det anmälda organ som var involverat i bedömningen av överensstämmelse för produkten om att fullmakten har upphört och ange skälen till detta.

6.  Varje hänvisning i denna förordning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag ska anses vara en hänvisning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den auktoriserade representanten, som utsetts av en sådan tillverkare som avses i punkt 1, har registrerat sitt företag.

Artikel 10

Byte av auktoriserad representant

Rutinerna för att byta auktoriserad representant ska tydligt anges i ett avtal mellan tillverkaren, den avgående auktoriserade representanten och den tillträdande auktoriserade representanten. Avtalet ska bl.a. omfatta följande:

a)  Datum för när den avgående auktoriserade representantens fullmakt upphör att gälla och datum för när den tillträdande auktoriserade representantens fullmakt börjar gälla.

b)  Fram till vilket datum den avgående auktoriserade representanten får anges i den information som tillverkaren lämnar, även reklammaterial.

c)  Överföring av dokument, inklusive sekretess och äganderätt.

d)  Den avgående auktoriserade representantens skyldighet att efter fullmaktens upphörande till tillverkaren eller den tillträdande auktoriserade representanten vidarebefordra klagomål och rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och användare om misstänkta tillbud med en produkt för vilken denne hade utsetts till auktoriserad representant.

Artikel 11

Importörernas allmänna skyldigheter

1.  Importörerna får endast släppa ut sådana produkter på unionsmarknaden som uppfyller kraven i denna förordning.

2.  Innan importörerna släpper ut en produkt på marknaden ska de se till

-a)  att tillverkaren kan identifieras och har teknisk, vetenskaplig och ekonomisk kapacitet att tillverka en medicinteknisk produkt i enlighet med denna förordning, och att importörerna lämnar en rapport till nationella myndigheter samt på den egna webbsidan om prövningsförfaranden som intygar tillverkarens expertis. [Ändr. 105]

a)  att tillverkaren har genomfört ett lämpligt förfarande för bedömning av överensstämmelse,

b)  att tillverkaren har utsett en auktoriserad representant i enlighet med artikel 9,

c)  att tillverkaren har utfärdat en EU-försäkran om överensstämmelse och utarbetat teknisk dokumentation,

d)  att produkten är försedd med erforderlig CE-märkning om överensstämmelse,

e)  att produkten är märkt i enlighet med denna förordning och åtföljs av erforderlig bruksanvisning och EU-försäkran om överensstämmelse,

f)  att produkten i tillämpliga fall har tilldelats en unik produktidentifiering i enlighet med artikel 24.

fa)  att tillverkaren har tecknat lämplig ansvarsförsäkring i enlighet med artikel 8.10a, om inte importören själv kan säkerställa tillräcklig försäkringstäckning som motsvarar kraven i denna punkt. [Ändr. 106]

Om en importör anser eller har skäl att tro att en produkt inte överensstämmer med kraven i denna förordning får importören inte släppa ut produkten på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten utgör en risk ska importören underrätta tillverkaren, dennes auktoriserade representant och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där importören är etablerad.

3.  Importörerna ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och adress till det registrerade företag där de kan kontaktas, antingen på produkten eller förpackningen eller i ett medföljande dokument. De ska se till att eventuell tilläggsmärkning inte skymmer information i tillverkarens märkning.

4.  Importörerna ska se till att produkten registreras i det elektroniska systemet i enlighet med artikel 25.2.

5.  Importörerna ska, så länge de har ansvar för en produkt, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I.

6.  När det anses lämpligt med tanke på de risker som en produkt utgör ska importörerna för att skydda patienternas och användarnas hälsa och säkerhet utföra slumpvis provning av saluförda produkter, granska och registerföra klagomål, produkter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser och tillbakadragande av produkter samt informera tillverkaren, den auktoriserade representanten och distributörerna om denna övervakning.

7.  Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och dennes auktoriserade representant och i förekommande fall vidta se till att de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten vidtas, och att dessa åtgärder genomförs. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och, i tillämpliga fall, det anmälda organ som utfärdat ett intyg för produkten i fråga i enlighet med artikel 45, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits. [Ändr. 107]

8.  Importörer som har fått klagomål eller rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller användare om misstänkta tillbud med en produkt som de har släppt ut på marknaden ska omedelbart vidarebefordra denna information till tillverkaren och dennes auktoriserade representant.

9.  Under den tid som anges i artikel 8.4 ska importörerna kunna uppvisa EU-försäkran om överensstämmelse för marknadskontrollmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen och i förekommande fall en kopia av det tillämpliga intyg, inklusive eventuella tillägg, som utfärdats i enlighet med artikel 45. Importören och den auktoriserade representanten för produkten i fråga kan genom skriftlig fullmakt komma överens om att denna skyldighet delegeras till den auktoriserade representanten.

10.  Importörerna ska på begäran ge en behörig nationell myndighet all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven. Denna skyldighet ska anses ha fullgjorts när den auktoriserade representanten för produkten i fråga lämnar den begärda informationen. Importörerna ska på begäran samarbeta med en behörig myndighet om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 12

Distributörernas allmänna skyldigheter

1.  När distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att de tillämpliga kraven uppfylls.

2.  Innan distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de kontrollera att

a)  produkten är försedd med erforderlig CE-märkning om överensstämmelse,

b)  produkten åtföljs av den information som tillverkaren ska lämna i enlighet med artikel 8.7,

c)  tillverkaren och i tillämpliga fall importören har uppfyllt kraven i artikel 24 respektive artikel 11.3. [Ändr. 108]

Om en distributör anser eller har skäl att tro att en produkt inte överensstämmer med kraven i denna förordning får distributören inte tillhandahålla produkten på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten utgör en risk ska distributören underrätta tillverkaren och i tillämpliga fall dennes auktoriserade representant och importören samt den behöriga myndigheten i den medlemsstat där distributören är etablerad.

3.  Distributörerna ska, så länge de har ansvar för en produkt, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I.

4.  Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart informera tillverkaren och i tillämpliga fall dennes auktoriserade representant och importören samt försäkra sig om att det inom den egna verksamheten vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska de dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits. [Ändr. 109]

5.  Distributörer som har fått klagomål eller rapporter från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller användare om misstänkta tillbud med en produkt som de har tillhandahållit på marknaden ska omedelbart vidarebefordra denna information till tillverkaren och i tillämpliga fall till dennes auktoriserade representant.

6.  Distributörerna ska på begäran ge en behörig myndighet all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven. Denna skyldighet ska anses ha fullgjorts när den auktoriserade representanten för produkten i fråga i tillämpliga fall lämnar den begärda informationen. Distributörerna ska på begäran samarbeta med de behöriga myndigheterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de tillhandahållit på marknaden.

Artikel 13

Person med ansvar för att regelverket efterlevs

1.  Tillverkarna ska i sin organisation ha minst en person med expertkunskaper som ansvarar för att regelverket efterlevs och som har de nödvändiga expertkunskaperna om medicintekniska produkter. Denna expertkunskap nödvändiga sakkunskap ska styrkas genom något av följande:

a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik, naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne och minst två års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.

b)  FemTre års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.

Utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer kan tillverkare av specialanpassade produkter styrka den expertkunskap som avses i första stycket genom att visa att de har minst två års yrkeserfarenhet inom relevant tillverkningsområde.

Denna punkt ska inte tillämpas på sådana tillverkare av specialanpassade produkter som är mikroföretag enligt definitionen i rekommendation 2003/361/EG.

2.  Denna person med särskild kompetens ansvar för att regelverket efterlevs ska bl.a. ansvara för

a)  att det har gjorts en korrekt bedömning av produkternas överensstämmelse innan en tillverkningssats släpps ut,

b)  att den tekniska dokumentation och försäkran om överensstämmelse har upprättats och hålls aktuella,

c)  att rapporteringsskyldigheterna i enlighet med artiklarna 61–66 uppfylls,

d)  när det gäller prövningsprodukter, att den förklaring som avses i kapitel II punkt 4.1 i bilaga XIV utfärdas.

Om flera personer delar på ansvaret för att regelverket efterlevs i enlighet med första punkterna 1 och 2, ska deras respektive ansvarsområden fastställas skriftligen.

3.  Personen med särskild kompetens ansvar för efterlevnad av bestämmelserna får inte missgynnas inom tillverkarens organisation på grund av att personen utför sina uppgifter.

4.  De auktoriserade representanterna ska i sin organisation ha minst en person med expertkunskaper som ansvarar för att regelverket efterlevs och som har de nödvändiga expertkunskaperna om regelverket för medicintekniska produkter. Denna expertkunskapnödvändiga sakkunskap ska styrkas genom något av följande:

a)  Examensbevis, certifikat eller annat behörighetsbevis efter fullbordad högskoleutbildning eller annan likvärdig utbildning inom juridik, naturvetenskap, medicin, farmaci, ingenjörsvetenskap eller något annat relevant ämne och minst två års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter.

b)  FemTre års yrkeserfarenhet av regleringsfrågor eller kvalitetsledningssystem med avseende på medicintekniska produkter. [Ändr. 110]

Artikel 14

De fall när importörer, distributörer eller andra ska ha samma skyldigheter som tillverkaren

1.  Distributörer, importörer eller andra fysiska eller juridiska personer ska överta tillverkarens skyldigheter om de

a)  tillhandahåller en produkt på marknaden under sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke,

b)  ändrar det avsedda ändamålet med en produkt som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk, eller

c)  ändrar en produkt som släppts ut på marknaden eller tagits i bruk på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med de tillämpliga kraven.

Distributören, importören eller en annan fysisk eller juridisk person ska endast överta tillverkarens skyldigheter enligt första stycket led a om den berörda produkten har tillverkats utanför unionen. För produkter som har tillverkats inom unionen är det tillräckligt att tillverkaren styrker att denna förordning kommer att följas. [Ändr. 111]

Första stycket är inte tillämpligt på en person som inte är tillverkare enligt definitionen i artikel 2.1.19 men som monterar eller anpassar en produkt som redan finns på marknaden för att den ska användas för en viss patient.

2.  Vid tillämpningen av punkt 1 c ska följande inte anses vara en ändring av en produkt som skulle kunna påverka dess överensstämmelse med de tillämpliga kraven:

a)  Tillhandahållande, inklusive översättning, av den information som tillverkaren lämnat i enlighet med avsnitt 19 i bilaga I om en produkt som har släppts ut på marknaden och av ytterligare information som behövs för att saluföra produkten i den berörda medlemsstaten.

b)  Ändringar av ytterförpackningen för en produkt som har släppts ut på marknaden, även ändringar av förpackningsstorleken, om produkten måste ompaketeras för att kunna saluföras i den berörda medlemsstaten och det görs på ett sådant sätt att produktens ursprungsskick inte kan påverkas. I fråga om produkter som släpps ut på marknaden i sterilt skick ska det förutsättas att produktens ursprungsskick påverkas negativt om den förpackning som ska garantera att produkten är steril öppnas, skadas eller på annat sätt påverkas negativt av ompaketeringen.

3.  Distributörer eller importörer som vidtar sådana åtgärder som nämns i punkt 2 a och b ska ange vad de gjort, tillsammans med namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en kontaktadress och etableringsadress på produkten eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett medföljande dokument.

De ska säkerställa att det finns ett kvalitetsledningssystem innehållande förfaranden som garanterar att översättningen av informationen är korrekt och uppdaterad, att de åtgärder som nämns i punkt 2 a och b inte leder till att produktens ursprungsskick ändras och att den ompaketerade produktens förpackning inte är bristfällig, av dålig kvalitet eller smutsig. I kvalitetsledningssystemet ska det också finnas förfaranden som garanterar att distributören eller importören underrättas om de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtar beträffande produkten för att åtgärda säkerhetsproblem eller för att den ska uppfylla kraven i denna förordning.

4.  Minst 28 kalenderdagar innan den ommärkta eller ompaketerade produkten tillhandahålls ska sådana distributörer eller importörer som avses i punkt 3 meddela detta till tillverkaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de tänker tillhandahålla produkten och på begäran ge dem ett prov eller en modell av den ommärkta eller ompaketerade produkten, inklusive eventuella översättningar av märkningen och bruksanvisningen. Inom samma period på 28 kalenderdagar ska de ska ge den behöriga myndigheten ett intyg utfärdat av ett anmält organ enligt artikel 29 som utsetts för den produkttyp som åtgärderna enligt punkt 2 a och b omfattar, där det intygas att kvalitetsledningssystemet uppfyller kraven i punkt 3. [Ändr. 112]

Artikel 16

Implantatkort och information om produkter för implantation

1.  Tillverkaren av en implanterbar produkt ska tillsammans med produkten tillhandahålla ett implantatkort som ska ges till den patient som vårdpersonal som implanterar produkten har implanterats i, som ska ansvara för

–  översända implantatkortet till patienten,

–  registrera all information på implantatkortet i patientens journal.

Tillverkaren ska också tillhandahålla implantatkortet i elektroniskt format och medlemsstaterna ska se till att sjukhus och kliniker har en elektronisk version i sina register.

Detta ska inte gälla för följande implantat: suturer, agraffer, tandimplantat, skruvar och plattor.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 89 med avseende på att ändra eller komplettera denna förteckning över undantagna implantat.

2.  Implantatkortet ska innehålla

a)  information som gör det möjligt att identifiera produkten, inklusive unik produktidentifiering,

b)  eventuella varningar, försiktighetsåtgärder eller andra åtgärder som patienten eller hälso- och sjukvårdspersonal ska vidta med avseende på ömsesidig påverkan i samband med yttre faktorer eller miljöförhållanden som rimligen kan förutses,

ba)  beskrivning av möjliga negativa följder,

c)  eventuell information om produktens förväntade livslängd och nödvändig uppföljning.

ca)  beskrivning av produkternas huvudsakliga egenskaper, också av de material som använts.

Medlemsstaterna får införa nationella föreskrifter med krav på att implantatkortet också innehåller information om postoperativa vårdåtgärder.

Informationen ska vara skriven på ett sätt som lätt kan förstås av en lekman. [Ändr. 120]

Artikel 17

EU-försäkran om överensstämmelse

1.  I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att kraven i denna förordning har visats vara uppfyllda. Den ska uppdateras regelbundet. I bilaga III anges vilka uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse minst måste innehålla. Den ska översättas till det eller de officiella unionsspråk som krävs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls.

2.  Om produkter omfattas av annan unionslagstiftning, i frågor som inte täcks av denna förordning, som också ställer krav på att tillverkaren ska utfärda en försäkran om överensstämmelse där det anges att kraven i den lagstiftningen har visats vara uppfyllda, ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse utarbetas för alla unionsakter som är tillämpliga på produkten, och den ska innehålla all information som behövs för att identifiera vilken unionslagstiftning som försäkran gäller.

3.  Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att produkten uppfyller kraven i denna förordning och i all annan tillämplig unionslagstiftning.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse minst måste innehålla enligt bilaga III, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

Artikel 18

CE-märkning om överensstämmelse

1.  Produkter, utom specialanpassade produkter eller prövningsprodukter, som anses överensstämma med kraven i denna förordning ska vara försedda med CE-märkning om överensstämmelse enligt bilaga IV.

2.  CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

3.  CE-märkningen ska anbringas på produkten eller dess sterila förpackning så att den är synlig, lätt läsbar och outplånlig. Om detta inte är möjligt eller motiverat på grund av produktens art, ska märkningen anbringas på förpackningen. CE-märkningen ska också i förekommande fall finnas i bruksanvisningen och på försäljningsförpackningen.

4.  CE-märkningen ska anbringas innan produkten släpps ut på marknaden. Den kan åtföljas av ett piktogram eller någon annan märkning som anger en särskild risk eller användning.

5.  CE-märkningen ska i tillämpliga fall åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för den bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i artikel 42. Identifikationsnumret ska också anges i sådant reklammaterial där det nämns att produkten uppfyller de rättsliga kraven för CE-märkning.

6.  När produkterna i andra hänseenden omfattas av annan unionslagstiftning som även den innehåller föreskrifter om CE-märkning, ska CE-märkningen innebära att produkterna också uppfyller kraven i den andra lagstiftningen.

Artikel 19

Produkter för särskilda ändamål

1.  Medlemsstaterna får inte uppställa hinder för följande produkter:

a)  Prövningsprodukter som tillhandahålls en läkare, tandläkare eller annan behörig person för en klinisk prövning, om de uppfyller villkoren i artiklarna 50–60 och bilaga XIV.

b)  Specialanpassade produkter som tillhandahålls på marknaden, om de är förenliga med artikel 42.7 och bilaga XI.

Dessa produkter ska inte vara CE-märkta, med undantag för de produkter som avses i artikel 54.

2.  Specialanpassade produkter ska åtföljas av den förklaring som avses i bilaga XI och som ska finnas tillgänglig för den specifika patienten eller användaren, som identifierats med ett namn, en initialförkortning eller en nummerkod.

Medlemsstaterna får kräva att tillverkaren lämnar en förteckning till den behöriga myndigheten över de specialanpassade produkter som tagits i bruk inom deras territorium.

3.  Medlemsstaterna får inte förhindra att produkter som inte överensstämmer med denna förordning visas vid branschmässor, utställningar, visningar och liknande, under förutsättning att en tydlig märkning anger att produkterna endast är avsedda för presentation eller visning och inte får tillhandahållas förrän de har anpassats så att de uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 20

Modulsammansatta produkter och vårdset

1.  Varje fysisk eller juridisk person som sätter samman CE-märkta produkter med följande andra produkter eller artiklar, i enlighet med produkternas eller artiklarnas avsedda ändamål och inom gränserna för den av tillverkaren angivna användningen, för att släppa ut dem på marknaden som modulsammansatta produkter och vårdset, ska upprätta en förklaring enligt punkt 2:

–  Andra CE-märkta produkter.

–  Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som är CE-märkta i enlighet med förordning (EU) nr […/…].

–  Andra artiklar som uppfyller kraven i tillämplig lagstiftning.

2.  I förklaringen ska den person som avses i punkt 1 ange följande:

a)  Att det är kontrollerat att produkterna och i tillämpliga fall artiklarna är kompatibla enligt tillverkarens instruktioner samt att monteringen är utförd i enlighet med de instruktionerna.

b)  Att de modulsammansatta produkterna och vårdseten är förpackade och att relevant information till användaren medföljer, däribland information från tillverkarna av de produkter eller andra artiklar som satts ihop.

c)  Att verksamheten med att sätta samman produkter och i tillämpliga fall andra artiklar som modulsammansatta produkter och vårdset är underkastad lämpliga interna övervaknings-, kontroll- och valideringsmetoder.

3.  Varje fysisk eller juridisk person som steriliserat sådana modulsammansatta produkter eller vårdset som avses i punkt 1 i syfte att släppa ut dem på marknaden ska efter eget val följa ett av de förfaranden som avses i bilaga VIII eller del A i bilaga X. Tillämpningen av dessa bilagor och det anmälda organets deltagande i förfarandet ska begränsas till de aspekter som gäller steriliseringen fram till dess att den sterila förpackningen öppnas eller skadas. Personen ska upprätta en försäkran om att sterilisering har genomförts i enlighet med tillverkarens anvisningar.

4.  Om modulsammansatta produkter och vårdset som innehåller produkter som inte är CE-märkta eller om den valda kombinationen av produkter inte är kompatibel med tanke på det ursprungligen avsedda ändamålet med produkterna, ska de modulsammansatta produkterna och vårdseten behandlas som självständiga produkter och genomgå den bedömning av överensstämmelse som är tillämplig enligt artikel 42.

5.  De modulsammansatta produkter eller vårdset som avses i punkt 1 ska inte vara försedda med någon ytterligare CE-märkning, men de ska vara märkta med namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke, kontaktadress och etableringsadress för den person som avses i punkt 1. Modulsammansatta produkter och vårdset ska åtföljas av den information som avses i avsnitt 19 i bilaga I. Efter att de modulsammansatta produkterna och vårdseten har satts ihop ska den förklaring som avses i punkt 2 i denna artikel stå till den behöriga myndighetens förfogande under den tid som i enlighet med artikel 8.4 är tillämplig på de produkter som satts ihop. Om dessa tider skiljer sig åt ska den längsta tiden tillämpas.

Artikel 21

Delar och komponenter

1.  En fysisk eller juridisk person som på marknaden tillhandahåller en artikel som särskilt är avsedd att ersätta en identisk eller liknande integrerad del eller komponent som ingår i en produkt och som är defekt eller utsliten för att se till att produkten fortsätter att fungera eller åter börjar fungera utan att dess prestanda eller säkerhet ändras väsentligt, ska se till att artikeln inte inverkar negativt på produktens säkerhet och prestanda. Om artikeln är en del av en implanterbar produkt ska den fysiska eller juridiska person som tillhandahåller artikeln på marknaden samarbeta med tillverkaren av produkten för att artikeln ska vara kompatibel med produktens funktionella del, så att inte hela produkten behöver ersättas, med de konsekvenser detta för med sig för patientsäkerheten. Belägg för detta ska hållas tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter. [Ändr. 121]

2.  En artikel som särskilt är avsedd att ersätta en del eller komponent i en produkt och som väsentligt ändrar produktens prestanda eller säkerhet ska anses vara en produkt och ska uppfylla kraven i denna förordning [Ändr. 122].

Artikel 22

Fri rörlighet

Medlemsstaterna får inte ställa sig avvisande till, förbjuda eller begränsa tillhandahållande eller ibruktagande på sitt territorium av produkter som uppfyller kraven i denna förordning.

Kapitel VIa

Märkning och säker rekonditionering av medicintekniska produkter [Ändr. 257]

Artikel 15

Rekonditionering av engångsprodukter

1.  En fysisk eller juridisk person som rekonditionerar en engångsprodukt för att den ska gå att återanvända inom unionen ska anses vara tillverkare av den rekonditionerade produkten och överta tillverkarens skyldigheter enligt denna förordning.

2.  Endast sådana engångsprodukter som har släppts ut på unionsmarknaden i enlighet med denna förordning eller före den [denna förordnings tillämpningsdatum] i enlighet med direktiv 90/385/EEG eller direktiv 93/42/EEG får rekonditioneras.

3.  Vid rekonditionering av engångsprodukter för kritisk användning får endast sådan rekonditionering utföras som anses vara säker enligt de senaste vetenskapliga rönen.

4.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa och regelbundet uppdatera en förteckning över de klasser och grupper av engångsprodukter för kritisk användning som får rekonditioneras i enlighet med punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

5.  Namn och adress till den juridiska eller fysiska person som avses i punkt 1 och övrig relevant information i enlighet med avsnitt 19 i bilaga 1 ska anges i märkningen och i förekommande fall i den rekonditionerade produktens bruksanvisning.

Namn och adress till tillverkaren av den ursprungliga engångsprodukten får inte längre anges i märkningen, men ska däremot finnas i bruksanvisningen för den rekonditionerade produkten.

6.  En medlemsstat får av folkhälsoskäl som är specifika för den medlemsstaten behålla eller införa nationella bestämmelser om förbud på sitt territorium mot följande:

a)  Rekonditionering av engångsprodukter och överföring av engångsprodukter till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland för rekonditionering.

b)  Tillhandahållande av rekonditionerade engångsprodukter.

Medlemsstaterna ska anmäla de nationella bestämmelserna och skälen för att införa dem till kommissionen och övriga medlemsstater. Kommissionen ska hålla denna information allmänt tillgänglig. [Ändr. 113]

Artikel 15a

Allmänna principer för säker rekonditionering

1.  Varje fysisk eller juridisk person, inklusive hälso- och sjukvårdsinstitutioner i enlighet med artikel 4.4, som vill rekonditionera en engångsprodukt för att den ska gå att återanvända inom unionen och som kan vetenskapligt styrka att en sådan produkt kan rekonditioneras på ett säkert sätt, ska anses vara tillverkare av den rekonditionerade produkten och hållas ansvarig för rekonditioneringen. Den fysiska eller juridiska personen ska se till att den rekonditionerade produkten är spårbar och överta tillverkarens skyldigheter enligt denna förordning, med undantag för de skyldigheter som är kopplade till förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

2.  Endast återanvändbara produkter som har släppts ut på unionsmarknaden i enlighet med denna förordning eller före den [denna förordnings tillämpningsdatum] i enlighet med direktiv 90/385/EEG eller direktiv 93/42/EEG får rekonditioneras.

3.  Medicintekniska produkter som inte uppförts på den förteckning över engångsprodukter som avses i artikel 15c, ska anses lämpliga för rekonditionering och återanvändning i enlighet med bestämmelserna i artikel 15c, förutsatt att högsta nivå av patientsäkerhet garanteras.

4.  En medlemsstat får av folkhälsoskäl som är specifika för den medlemsstaten behålla eller införa nationella bestämmelser om förbud på sitt territorium mot följande:

a)  Rekonditionering av engångsprodukter och överföring av engångsprodukter till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland för rekonditionering.

b)  Tillhandahållande av rekonditionerade engångsprodukter.

Medlemsstaterna ska anmäla de nationella bestämmelserna och skälen för att införa dem till kommissionen och övriga medlemsstater. Kommissionen ska hålla denna information allmänt tillgänglig. [Ändr. 358]

Artikel 15b

Förteckning över engångsprodukter som inte får rekonditioneras

1.  I enlighet med artikel 15a.3 ska kommissionen, efter obligatoriskt samråd med den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter, med hjälp av delegerade akter, fastställa en förteckning över medicintekniska produkter eller produkttyper som inte får rekonditioneras. Kommissionen ska regelbundet uppdatera denna förteckning, även genom tillägg eller strykningar. En första förteckning ska fastställas senast sex månader före den dag då denna förordning träder i kraft.

2.  Beslutet att tillägga en produkt eller produkttyp till förteckningen eller avföra en produkt eller produkttyp från den ska fattas med särskild hänsyn tagen till:

–  produktens avsedda användning i eller på människokroppen och de delar av människokroppen som den kommer i direkt kontakt med,

–  villkoren för användningen av den,

–  dess avsedda ändamål,

–  de material som produkten består av,

–  allvarligheten i den sjukdom som behandlas,

–  en verklig säkerhetsrisk, och

–  de senaste vetenskapliga och tekniska framstegen på de relevanta områdena och inom de relevanta disciplinerna.

3.  De delegerade akter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med artikel 89. [Ändr. 359]

Artikel 15c

Rekonditionering av medicintekniska produkter som märkts som återanvändbara

1.  En fysisk eller juridisk person, inklusive hälso- och sjukvårdsinstitutioner i enlighet med artikel 4.4, som rekonditionerar en produkt som märkts ”återanvändbar” ska

–  uppfylla de EU-normer som avses i punkt 2,

–  se till att, om en engångsprodukt stryks från den förteckning som avses i artikel 15b, den återanvändbara produkten rekonditioneras i enlighet med det yttrande från EU:s referenslaboratorium,

–  se till att den återanvändbara produkten inte rekonditioneras flera gånger än det högsta antal som anges för denna produkt.

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter och i samarbete med det internationella forumet för tillsynsmyndigheter för medicintekniska produkter och internationella standardiseringsorgan fastställa en tydlig uppsättning krav för hög kvalitet och säkerhet för rekonditionering av engångsprodukter, inklusive särskilda krav för tillverkare av rekonditionerade produkter.

3.  När kommissionen utarbetar kvalitets- och säkerhetskrav ska kommissionen framför allt inbegripa:

–  rengörings-, desinfektions- och steriliseringsprocesser i enlighet med riskbedömningen av en medicinteknisk produkt,

–  krav på system för hygien, infektionsprevention, kvalitetsstyrning och dokumentation för fysiska eller juridiska personer som rekonditionerar medicintekniska produkter,

–  funktionsprövningar av produkterna efter rekonditioneringen.

Dessa normer ska överensstämma med de senaste vetenskapliga rönen och garantera en högsta möjliga kvalitets- och säkerhetsnivå, i enlighet med tillståndets allvar, som motsvarar de europeiska normerna från de europeiska standardiseringsorganisationerna, där de senare beaktar bestämmelserna i de relevanta internationella standarderna, särskilt ISO- och IEC-standarder eller andra internationella tekniska standarder som åtminstone garanterar en högre kvalitets-, säkerhets- och prestandanivå än ISO- och IEC-standarder.

4.  Den fysiska eller juridiska person som avses i punkt 1 ska uppfylla de EU-standarder som avses i punkt 1 för att garantera kvaliteten i rekonditioneringen av de medicintekniska produkter som märkts ”återanvändbara” och säkerheten hos rekonditionerade produkter.

5.  Om det inte finns några harmoniserade standarder eller om de tillämpliga harmoniserade standarderna är otillräckliga ska kommissionen ges befogenhet att anta sådana gemensamma tekniska specifikationer som avses i artikel 7.1. [Ändr. 118]

Artikel 15d

Rapport om hur systemet fungerar

Senast fyra år efter denna förordnings tillämpningsdatum ska kommissionen göra en bedömning och utarbeta en utvärderingsrapport. Rapporten ska lämnas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag. [Ändr. 377]

Kapitel IIIVIII

Produkternas identifiering och spårbarhet, registrering av produkter och ekonomiska aktörer, sammanfattning av säkerhet och kliniska prestanda samt den europeiska databasen för medicintekniska produkter [Ändr. 258]

Artikel 23

Identifiering inom leveranskedjan

När det gäller produkter, utom specialanpassade produkter eller prövningsprodukter, ska de ekonomiska aktörerna kunna identifiera följande under den tid som avses i artikel 8.4:

a)  Alla ekonomiska aktörer som de har levererat en produkt till.

b)  Alla ekonomiska aktörer som har levererat en produkt till dem.

c)  Alla hälso- och sjukvårdsinstitutioner eller all hälso- och sjukvårdspersonal som de har levererat en produkt till.

På begäran ska de underrätta de behöriga myndigheterna om detta.

Artikel 24

System för unik produktidentifiering

1.  Ett gemensamt system för unik produktidentifiering (UDI) ska upprättas i unionen för sådana produkter som inte är specialanpassade produkter eller prövningsprodukter. UDI-systemet ska göra det möjligt att identifiera och spåra produkter, ska om så är möjligt vara konsekvent med den globala regleringsstrategin för UDI i medicintekniska produkter, och ska bestå av följande: [Ändr. 123]

a)  Skapande av en UDI som omfattar

i)  en produktidentifiering som är specifik för varje tillverkare och produktmodell och som ger åtkomst till den information som anges i del B i bilaga V,

ii)  en individidentifiering för att identifiera data relaterad till den tillverkade enheten.

b)  Anbringande av UDI i produktens märkning.

c)  Elektronisk lagring av UDI hos ekonomiska aktörer och hälso- och sjukvårdsinstitutioner.

d)  Upprättande av ett elektronisk UDI-system.

1a.  UDI-systemet ska uppdateras med resultaten av den utvärderingsrapport om den kliniska uppföljningen efter utsläppande på marknaden som avses i del B punkt 3 i bilaga XIII. [Ändr. 124]

2.  Kommissionen ska utse en eller flera enheter som använder ett system för tilldelning av UDI i enlighet med denna förordning och som uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  Enheten är en organisation som är en juridisk person.

b)  Enhetens system för tilldelning av UDI är lämpligt för att identifiera en produkt genom dess spridning och användning i enlighet med kraven i denna förordning.

c)  Enhetens system för tilldelning av UDI följer tillämpliga internationella standarder.

d)  Enheten ger alla berörda användare åtkomst till systemet för tilldelning av UDI enligt fastställda och tydliga villkor.

e)  Enheten åtar sig att

i)  använda sitt system för tilldelning av UDI under den tid som ska anges i utseendet och som ska uppgå till minst trefem år efter att enheten utsetts, [Ändr. 125]

ii)  på begäran ge kommissionen och medlemsstaterna tillgång till information om enhetens system för tilldelning av UDI och om tillverkare som anbringar en UDI i sina produkters märkning i enlighet med systemet,

iii)  uppfylla kriterierna och villkoren för utseende under den tid som den har utsetts för.

3.  Innan tillverkarna släpper ut en produkt på marknaden ska de tilldela produkten en UDI som tillhandahållits av en enhet som kommissionen utsett i enlighet med punkt 2, om den produkten tillhör de produkter, produktkategorier eller produktgrupper som fastställts i enlighet med punkt 7 a.

4.  Den unika produktidentifieringen ska anbringas i produktens märkning, i enlighet med de villkor som fastställts genom en åtgärd enligt punkt 7 c. Den ska användas vid rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i enlighet med artikel 61 och ska anges i det implantatkort som avses i artikel 16. Produktidentifieringen ska anges i EU-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 17 och i den tekniska dokumentationen enligt bilaga II.

5.  De ekonomiska aktörerna och hälso- och sjukvårdsinstitutionerna ska på elektronisk väg lagra och förvara produktidentifiering och individidentifiering för de produkter som de har levererat eller som har levererats till dem, om de produkterna tillhör de produkter, produktkategorier eller produktgrupper som fastställts i enlighet med punkt 7 a.

6.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt UDI-system för att samla in och behandla sådan information som nämns i del B i bilaga V. Denna information ska vara tillgänglig för allmänheten.

7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 89 för att

a)  fastställa vilka produkter, produktkategorier eller produktgrupper som ska identifieras genom det UDI-system som anges i punkterna 1–6, och tidsfristerna för att genomföra detta; på grundval av en riskbaserad metod ska UDI-systemet genomföras gradvis, inledningsvis för produkter i den högsta riskklassen,

b)  ange vilka data som ska ingå i individidentifieringen och som på grundval av en riskbaserad metod kan variera beroende på produktens riskklass,

c)  definiera vilka skyldigheter ekonomiska aktörer, hälso- och sjukvårdsinstitutioner samt yrkesmässiga användare har, särskilt när det gäller tilldelning av numeriska eller alfanumeriska tecken, placeringen av UDI i märkningen, lagring av information i det elektroniska UDI-systemet samt användning av UDI i den dokumentation och rapportering rörande produkten som föreskrivs i denna förordning,

d)  ändra eller komplettera uppräkningen av information i del B i bilaga V mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

8.  När kommissionen antar de åtgärder som avses i punkt 7 ska den ta hänsyn till

a)  skyddet av personuppgifter,

b)  ett berättigat intresse av att skydda kommersiellt känslig information, såvida detta inte strider mot skyddet av folkhälsan, [Ändr. 126]

c)  den riskbaserade metoden,

d)  åtgärdernas kostnadseffektivitet,

e)  konvergens mellan UDI-system som utvecklats på internationell nivå,

ea)  kompatibilitet med andra spårbarhetssystem som används av aktörer som arbetar med medicintekniska produkter, [Ändr. 127]

eb)  UDI-systemens kompatibilitet med de säkerhetsdetaljer som införts inom ramen för direktiv 2011/62/EU. [Ändr. 128]

Artikel 25

Elektroniskt system för registrering av produkter och ekonomiska aktörer

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla sådan information som är nödvändig och proportionell för att beskriva och identifiera produkten och för att identifiera tillverkaren och i tillämpliga fall den auktoriserade representanten och importören. Den information som de ekonomiska aktörerna ska lämna anges i detalj i del A i bilaga V.

2.  Innan en produkt som inte är en specialanpassad produkt eller prövningsprodukt släpps ut på marknaden ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant lämna den information som avses i punkt 1 till det elektroniska systemet.

Det måste säkerställas att det inte krävs någon ytterligare registrering i medlemsstaterna. [Ändr. 129]

3.  Senast en vecka efter att en produkt som inte är en specialanpassad produkt eller prövningsprodukt har släppts ut på marknaden ska importörerna lämna den information som avses i punkt 1 till det elektroniska systemet.

4.  Senast en vecka efter en ändring i samband med den information som avses i punkt 1 ska den berörda ekonomiska aktören uppdatera uppgifterna i det elektroniska systemet.

5.  Senast två år efter att informationen enligt punkterna 2 och 3 har lämnats och därefter vartannat år ska den berörda ekonomiska aktören bekräfta att uppgifterna är korrekta. Om detta inte har bekräftats inom sex månader från tidsfristen får medlemsstaterna vidta åtgärder för att tillfälligt dra in eller på annat sätt begränsa tillhandahållandet av den berörda produkten på sitt territorium tills den skyldighet som avses i denna punkt har fullgjorts.

6.  Uppgifterna i det elektroniska systemet ska vara tillgängliga för allmänheten.

7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra uppräkningen av information i del A i bilaga V mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

Artikel 27

Europeisk databas

1.  Kommissionen ska utveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed) för att

a)  allmänheten ska kunna få adekvat information om produkter som har släppts ut på eller strukits från marknaden, om de intyg som utfärdats av anmälda organ och om de berörda ekonomiska aktörerna, med vederbörlig respekt för affärshemligheter där detta är motiverat,

b)  produkterna ska kunna spåras på den inre marknaden,

c)  allmänheten ska kunna få adekvat information om kliniska prövningar och en översikt över övervakningsdata och marknadskontroller, för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna få adekvat tillgång till resultat från kliniska prövningar och för att sponsorer av kliniska prövningar som ska genomföras i mer än en medlemsstat ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt artiklarna 50–60,

d)  tillverkarna ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt artiklarna 61–66,

e)  medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen ska kunna utföra sina uppgifter i anslutning till denna förordning på ett välinformerat sätt, och för att öka samarbetet mellan dem.

2.  Eudamed ska innehålla

a)  det elektroniska UDI-system som avses i artikel 24,

b)  det elektroniska system för registrering av produkter och ekonomiska aktörer som avses i artikel 25,

c)  det elektroniska system för information om intyg som avses i artikel 45.4,

d)  det elektroniska system för kliniska prövningar som avses i artikel 53,

e)  det elektroniska system för övervakning som avses i artikel 62,

f)  det elektroniska system för marknadskontroll som avses i artikel 68,

fa)  det elektroniska system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer som avses i artikel 30a,

fb)  det elektroniska system för särskilda anmälda organ som avses i artikel 43b.

3.  Kommissionen, medlemsstaterna, de anmälda organen, de ekonomiska aktörerna, och sponsorerna och hälso- och sjukvårdspersonalen ska lägga in informationen i enlighet med bestämmelserna om de elektroniska system som avses i punkt 2.

4.  Medlemsstaterna och kommissionen ska ha tillgång till all information som har samlats in och behandlats i Eudamed. Anmälda organ, ekonomiska aktörer, sponsorer, hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten ska ha tillgång till informationen i den utsträckning som anges i de bestämmelser som avses i punkt 2.

5.  Eudamed ska bara innehålla personuppgifter om detta är nödvändigt för insamling och behandling av information i enlighet med denna förordning i de elektroniska system som avses i punkt 2. Personuppgifter ska lagras på ett sätt som förhindrar att de registrerade kan identifieras under en längre tid än vad som avses i artikel 8.4.

6.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att den registrerade kan utnyttja sin rättighet att bli informerad om att behandling sker, att få tillgång till uppgifterna, begära rättelse och att göra invändningar mot behandlingen i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 och direktiv 95/46/EG. De ska se till att de registrerade kan utöva rätten att få tillgång till uppgifter som gäller dem och rätten att få ofullständiga eller inkorrekta uppgifter korrigerade och raderade. Inom ramen för sina respektive skyldigheter ska kommissionen och medlemsstaterna se till att inkorrekt och olagligt behandlade uppgifter raderas, i enlighet med tillämplig lagstiftning. Uppgifterna ska korrigeras eller raderas så fort som möjligt, men senast 60 dagar efter den registrerades begäran.

7.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa bestämmelser för att utveckla och förvalta Eudamed. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

7a.  Informationen i den europeiska databasen ska vara gedigen, öppen och användarvänlig för att göra det möjligt för allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal att jämföra information om registrerade produkter, ekonomiska aktörer, kliniska prövningar samt information om övervakningsdata och marknadskontroller.

I utvecklingen och administrationen av Eudamed ska kommissionen i samråd med berörda parter, inklusive patient- och konsumentorganisationer, se till att alla delar av Eudamed som är tillgängliga för allmänheten presenteras i ett användarvänligt format.

8.  Kommissionen ska, med avseende på sina skyldigheter enligt denna artikel och behandlingen av personuppgifter i samband med dessa, vara registeransvarig för Eudamed och dess elektroniska system. [Ändr. 131]

Kapitel VIIIX [Ändr. 263]

Övervakning och marknadskontroll

Avsnitt 1 – Övervakning

Artikel 61

Rapportering av tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden

1.  Tillverkare av produkter som inte är specialanpassade produkter eller prövningsprodukter ska rapportera följande via det elektroniska system som avses i artikel 62:

a)  Allvarliga Tillbud med produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, inklusive datum och plats för tillbudet, med uppgift om huruvida det är ett allvarligt tillbud i enlighet med definitionen i artikel 2. Tillverkaren ska inkludera information, om sådan finns tillgänglig, om patienten eller användaren samt hälso- och sjukvårdspersonalen som varit inblandade i tillbudet.

b)  Korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i fråga om produkter som tillhandahålls på unionsmarknaden, även korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden i ett tredjeland i fråga om en produkt som också lagligen tillhandahålls på unionsmarknaden, om den korrigerande säkerhetsåtgärden inte bara gäller den produkt som tillhandahålls i tredjelandet.

Tillverkarna ska utarbeta den rapport som avses i första stycket utan dröjsmål, senast 15 dagar efter att de har fått kännedom om händelsen och orsakssambandet med deras produkt eller om att det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband. Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarligt tillbudet är. För att säkerställa snabb rapportering får tillverkaren vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.

2.  För likartade allvarliga tillbud som inträffar med samma produkt eller produkttyp och där man har identifierat grundorsaken eller vidtagit den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden, får tillverkarna lämna regelbundna summeringsrapporter i stället för individuella tillbudsrapporter, på villkor att de behöriga myndigheter som avses i artikel 62.5 a, b och c har kommit överens med tillverkaren om format, innehåll och rapporteringsintervall för den regelbundna summeringsrapporteringen.

3.  Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive riktade informationskampanjer, för att uppmuntra och göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive läkare och farmaceuter, användare och patienter att rapportera misstänkta allvarliga tillbud enligt punkt 1 a till sina behöriga myndigheter. De De ska informera kommissionen om dessa åtgärder.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska registrera sådana rapporter centralt på nationell nivå. En nationell behörig myndighet som får sådana rapporter ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utan dröjsmål informera tillverkaren av den berörda produktens tillverkare har underrättats om tillbudet produkten. Tillverkaren ska se till att det görs en lämplig uppföljning.

Medlemsstatens behöriga myndighet ska utan dröjsmål anmäla de rapporter som avses i det första stycket till det elektroniska system som avses i artikel 62, såvida inte samma tillbud redan har rapporterats av tillverkaren.

Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna och i samråd med berörda parter, ska samordna utvecklingen av ta fram standardblanketter i webbformat för hälso- och sjukvårdspersonalens, användarnas och patienternas elektroniska och icke-elektroniska rapportering av allvarliga tillbud.

4.  Tillverkare av specialanpassade produkter ska omedelbart rapportera de allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden som avses i punkt 1 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkten i fråga har tillhandahållits. [Ändr. 198]

Artikel 62

Elektroniskt system för övervakning

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla följande information:

a)  Tillverkarnas rapporter om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 61.1.

b)  Tillverkarnas regelbundna summeringsrapporter enligt artikel 61.2.

c)  De behöriga myndigheternas rapporter om allvarliga tillbud enligt artikel 63.1 andra stycket.

d)  Tillverkarnas rapporter om trender enligt artikel 64.

da)  Tillverkarnas periodiska rapporter om uppdatering av säkerheten, enligt artikel 63a.

e)  Tillverkarnas säkerhetsmeddelanden till marknaden enligt artikel 63.5.

f)  Den information som ska utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 63.4 och 63.7.

2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen, de anmälda organen, hälso- och sjukvårdspersonal och tillverkarna, i de fall informationen berör den egna produkten, ska ha tillgång till den information som har samlats in och behandlats i det elektroniska systemet.

3.  Kommissionen ska se till att allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning. Om information begärs om en särskild medicinteknisk produkt ska denna information göras tillgänglig utan dröjsmål och inom 15 dagar.

4.  På grundval av överenskommelser mellan kommissionen och behöriga myndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer kan kommissionen ge dessa behöriga myndigheter eller internationella organisationer tillgång till databasen i lämplig omfattning. Överenskommelserna ska vara ömsesidiga och innehålla bestämmelser om sekretess och uppgiftsskydd motsvarande dem som är tillämpliga i unionen.

5.  Rapporterna om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden enligt artikel 61.1 a och b, de regelbundna summeringsrapporterna enligt artikel 61.2, rapporterna om allvarliga tillbud enligt artikel 63.1 andra stycket och trendrapporterna enligt artikel 64 ska omedelbart efter att de inkommit översändas automatiskt via det elektroniska systemet till de behöriga myndigheterna i följande medlemsstater:

a)  Den medlemsstat där tillbudet inträffade.

b)  Den medlemsstat där den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden vidtas eller ska vidtas.

c)  Den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag.

d)  I tillämpliga fall den medlemsstat där det anmälda organ är etablerat som har utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 45.

5a.  Rapporterna och informationen som avses i artikel 62.5 ska också automatiskt överföras för den berörda produkten via det elektroniska systemet till det anmälda organ som utfärdade intyget i enlighet med artikel 45. [Ändr. 199]

Artikel 63

Analys av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla upplysningar som de i enlighet med artikel 61 får om ett allvarligt tillbud som har inträffat på deras territorium eller en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden som vidtas eller ska vidtas på deras territorium, utvärderas centralt på nationell nivå av deras behöriga myndighet, om möjligt tillsammans med tillverkaren. Den behöriga myndigheten ska beakta synpunkterna från samtliga berörda parter, bland annat patientorganisationer och organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal. [Ändr. 200]

Om den behöriga myndigheten efter att ha mottagit rapporter i enlighet med artikel 61.3 konstaterar att rapporterna gäller ett allvarligt tillbud ska den utan dröjsmål anmäla rapporterna till det elektroniska system som avses i artikel 62, om inte samma tillbud redan har rapporterats av tillverkaren. [Ändr. 201]

2.  De nationella behöriga myndigheterna ska göra en riskbedömning av de rapporterade allvarliga tillbuden eller korrigerande säkerhetsåtgärderna på marknaden, med beaktande av sådana kriterier som orsakssamband, detekterbarhet och sannolikhet för att problemet uppstår igen, användningsfrekvens för produkten, sannolikheten för skador och skadans allvar, produktens kliniska nytta, de avsedda och potentiella användarna samt population som berörs. De ska också utvärdera om tillverkarens planerade eller vidtagna korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden är lämplig och om det behövs någon annan typ av korrigerande åtgärd och i så fall vilken. De ska övervaka tillverkarens undersökning av tillbudet och dessutom ta hänsyn till patienternas synpunkter. [Ändr. 202]

3.  I fråga om de produkter som avses i artikel 1.4 första stycket och i de fall det allvarliga tillbudet eller den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden kan hänföras till en substans som om den används separat anses vara ett läkemedel, ska den utvärderande behöriga myndigheten eller den samordnande behöriga myndighet som avses i punkt 6 underrätta den berörda behöriga myndighet för läkemedel, eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), som det anmälda organet rådfrågat i enlighet med artikel 42.2 andra stycket. [Ändr. 203]

I fråga om de produkter som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e och i de fall det allvarliga tillbudet eller den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden kan hänföras till de vävnader eller celler från människa som använts vid tillverkning av produkten, ska den behöriga myndigheten eller den samordnande behöriga myndighet som avses i punkt 6 underrätta den berörda behöriga myndighet för mänskliga vävnader och celler som det anmälda organet rådfrågat i enlighet med artikel 42.2 tredje stycket. [Ändr. 204]

4.  Efter slutförd bedömning ska den utvärderande behöriga myndigheten via det elektroniska system som avses i artikel 62 utan dröjsmål informera de andra behöriga myndigheterna om den korrigerande åtgärd som tillverkaren vidtagit, planerat eller ålagts för att minimera risken för upprepning av ett allvarligt tillbud, samt tillhandahålla information om de bakomliggande händelserna och resultatet av bedömningen. [Ändr. 205]

5.  Tillverkaren ska se till att användarna av den berörda produkten utan dröjsmål genom ett säkerhetsmeddelande till marknaden informeras om den korrigerande åtgärd som vidtagits. Om det inte gäller akutlägen ska utkastet till säkerhetsmeddelandet till marknaden överlämnas till den utvärderande behöriga myndigheten eller, om det gäller sådana fall som avses i punkt 6 i denna artikel, den samordnade behöriga myndigheten för att de ska kunna lämna synpunkter. Säkerhetsmeddelandet till marknaden ska ha samma innehåll i alla medlemsstater, om något annat inte är vederbörligen motiverat av situationen i den enskilda medlemsstaten.

Tillverkaren ska föra in säkerhetsmeddelandet till marknaden i det elektroniska system som avses i artikel 62, och meddelandet ska vara tillgängligt för allmänheten via det systemet.

6.  De behöriga myndigheterna ska utse en samordnande behörig myndighet som ska samordna deras bedömningar enligt punkt 2 i följande fall:

a)  Om likartade allvarliga tillbud med samma produkt eller produkttyp från samma tillverkare inträffar i mer än en medlemsstat. [Ändr. berör ej samtliga språkversioner]

b)  Om den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden vidtas eller ska vidtas i mer än en medlemsstat.

Om inte annat har avtalats mellan de behöriga myndigheterna ska den samordnande behöriga myndigheten finnas i den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag.

Den samordnande behöriga myndigheten ska informera tillverkaren, övriga behöriga myndigheter och kommissionen om att den har tagit på sig rollen som samordnande myndighet.

7.  Den samordnande behöriga myndigheten ska utföra följande uppgifter:

a)  Att övervaka tillverkarens undersökning av det allvarliga tillbudet och den korrigerande åtgärd som ska vidtas. [Ändr. berör ej samtliga språkversioner]

b)  Att samråda med det anmälda organ som utfärdat ett intyg för den berörda produkten i enlighet med artikel 45 om det allvarliga tillbudets konsekvenser för intyget. [Ändr. 208]

c)  Att tillsammans med tillverkaren och de andra behöriga myndigheter som avses i artikel 62.5 a–c fastställa format, innehåll och rapporteringsintervall för de regelbundna summeringsrapporterna enligt artikel 61.2.

d)  Att tillsammans med tillverkaren och andra berörda behöriga myndigheter komma överens om hur den korrigerande säkerhetsåtgärden på marknaden ska genomföras.

e)  Att via det elektroniska system som avses i artikel 62 informera de andra behöriga myndigheterna och kommissionen om hur dess bedömning framskrider och resultatet av den.

Utseendet av en samordnande behörig myndighet ska inte påverka de andra behöriga myndigheternas rätt att göra en egen bedömning och anta åtgärder i enlighet med denna förordning av hänsyn till folkhälsan och patienternas säkerhet. Den samordnande behöriga myndigheten och kommissionen ska hållas underrättade om resultatet av en sådan bedömning och antagandet av sådana åtgärder.

8.  Kommissionen ska lämna sekretariatsstöd till den samordnande behöriga myndigheten då denna utför sina uppgifter enligt detta kapitel.

Artikel 63a

Periodiska rapporter om uppdatering av säkerheten

1.  Tillverkare av medicintekniska produkter i klass III ska till det elektroniska system som avses i artikel 62 rapportera

a)  sammanfattningar av uppgifter som är relevanta för bedömningen av nyttan och riskerna med de medicintekniska produkterna, däribland resultaten av alla studier som behandlar eventuell inverkan på certifieringen,

b)  en vetenskaplig bedömning av nytta-riskförhållandet hos den medicintekniska produkten,

c)  alla uppgifter om försäljningsvolymerna av de medicintekniska produkterna, också med en uppskattning av hur många bland befolkningen som exponeras för dem.

2.  Tillverkarna ska på anmodan omedelbart lämna in periodiska rapporter om uppdatering av säkerheten till de behöriga myndigheterna, eller minst en gång om året under de två första åren efter det att den medicintekniska produkten ursprungligen släppts ut på marknaden.

3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska bedöma de periodiska rapporterna om uppdatering av säkerheten för att fastställa om det föreligger nya risker eller om nytta-riskförhållandet förändrats.

4.  Efter bedömningen av de periodiska rapporterna om uppdatering av säkerheten ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter överväga om den berörda medicintekniska produkten föranleder åtgärder. Samordningsgruppen ska underrätta det anmälda organet om den vetenskapliga bedömningen utfaller negativt. I så fall ska det anmälda organet behålla, ändra, upphäva eller återkalla godkännandet beroende på vad som är lämpligt. [Ändr. 209]

Artikel 64

Trendrapportering

Tillverkare av produkter i klasserna IIb och III ska till det elektroniska system som avses i artikel 62 rapportera alla statistiskt signifikanta ökningar av frekvens eller allvarlighetsgrad i fråga om alla tillbud som inte är allvarliga eller förväntade oönskade bieffekter som har betydande inverkan på den analys av nytta/riskförhållandet som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I och som har lett eller kan leda till oacceptabla risker för patienternas, användarnas eller andra personers hälsa eller säkerhet när de vägs mot den avsedda nyttan. Den signifikanta ökningen ska fastställas i jämförelse med förutsebar frekvens eller allvarlighetsgrad i fråga om sådana tillbud eller förväntade oönskade bieffekter av den berörda produkten, produktkategorin eller produktgruppen under en viss tid som fastställts i tillverkarens bedömning av överensstämmelse. Artikel 63 ska tillämpas. [Ändr. 210]

Artikel 64a

Medicintekniska produkter som omfattas av EU:s direktiv om kvalitet och säkerhet på blod.

1.  Denna förordning påverkar inte redan befintliga och genomförda bestämmelser på EU-nivå om insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av blod och blodkomponenter.

2.  Denna förordning påverkar inte nationell lagstiftning och unionslagstiftning om spårbarheten och övervakningen av humanblod och blodkomponenter som har en högre standard än vad som är fallet i den föreliggande förordningen. Denna lagstiftning bör bibehållas i patienternas intresse. [Ändr. 211]

Artikel 65

Dokumentation av övervakningsdata

Tillverkarna ska uppdatera sin tekniska dokumentation med information om tillbud från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som användare och patienter samt om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, med regelbundna summeringsrapporter enligt artikel 61, trendrapporter enligt artikel 64 och säkerhetsmeddelanden till marknaden enligt artikel 63.5. De ska hålla denna dokumentation tillgänglig för sina anmälda organ, som ska bedöma hur övervakningsdata påverkar bedömningen av överensstämmelse och det intyg som utfärdats.

Artikel 66

Genomförandeakter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta de bestämmelser och förfaranden som behövs för att genomföra artiklarna 61–65 i fråga om följande:

a)  Klassificering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden avseende specifika produkter, produktkategorier eller produktgrupper. [Ändr. 212]

b)  Enhetliga formulär för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, regelbundna summeringsrapporter från tillverkarna enligt artikel 61 och trendrapporter enligt artikel 64. [Ändr. 213]

c)  Tidsfrister för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden, regelbundna summeringsrapporter från tillverkarna enligt artikel 61 och trendrapporter enligt artikel 64, med beaktande av hur allvarlig den händelse är som ska rapporteras. [Ändr. 214]

d)  Enhetliga formulär för det informationsutbyte mellan behöriga myndigheter som avses i artikel 63.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Vid utarbetandet av genomförandeakterna ska kommissionen först rådfråga rådgivningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 215]

Avsnitt 2 – Marknadskontroll

Artikel 67

Marknadskontroll

1.  De behöriga myndigheterna ska göra lämpliga kontroller av produkters egenskaper och prestanda, i förekommande fall i form av en genomgång av dokumentation och fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. De ska beakta etablerade principer för riskbedömning och riskhantering, övervakningsdata och klagomål. De behöriga myndigheterna får kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som är nödvändig för att de ska kunna utöva sin verksamhet, och ska, när detta är nödvändigt och motiverat, ha tillträde till och inspektera de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna för analys i ett officiellt laboratorium. De får förstöra eller på annat sätt göra sådana produkter obrukbara som utgör en allvarlig risk, om de anser att det är nödvändigt.

1a.  De behöriga myndigheterna ska utse inspektörer med befogenhet att utföra de kontroller som avses i punkt 1. Kontrollerna ska utföras av inspektörerna i den medlemsstat där den ekonomiska aktören har sitt säte. Inspektörerna kan bistås av experter som utsetts av de behöriga myndigheterna.

1b.  Oanmälda inspektioner kan också utföras. Utformningen och utförandet av sådana oanmälda inspektioner ska alltid följa proportionalitetsprincipen, särskilt med hänsyn till en viss produkts riskpotential.

1c.  Efter varje inspektion enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten utarbeta en rapport om den inspekterade ekonomiska aktörens efterlevnad av de rättsliga och tekniska kraven i denna förordning och eventuella korrigerande åtgärder som behövs.

1d.  Den behöriga myndigheten som har utfört inspektionen ska underrätta den inspekterade ekonomiska aktören om rapportens innehåll. Innan den behöriga myndigheten antar rapporten ska den ge den ekonomiska aktör som inspekterats tillfälle att lämna synpunkter. Den slutgiltiga inspektionsrapporten som avses i punkt 1b ska läggas in i det elektroniska system som avses i artikel 68.

1e.  Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella internationella avtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer kan de kontroller som avses i punkt 1 också äga rum i de ekonomiska aktörernas lokaler i ett tredjeland, om avsikten är att produkten ska göras tillgänglig på unionsmarknaden.

2.  Medlemsstaterna ska utarbeta strategiska övervakningsplaner över sin planerade övervakningsverksamhet, samt de mänskliga och materiella resurser som kommer att behövas för att genomföra denna verksamhet. Medlemsstaterna ska regelbundet se över kontrollverksamheten och bedöma hur den fungerar och bedöma hur deras övervakningsplaner genomförs. Denna översyn och dessa bedömningar ska genomföras minst vart fjärde år vartannat år, och resultatet ska meddelas de övriga medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen får utfärda rekommendationer för anpassningar i övervakningsplanerna. Medlemsstaterna Den berörda medlemsstaten ska hålla göra en sammanfattning av resultaten samt av kommissionens rekommendationer tillgängliga tillgänglig för allmänheten. [Ändr. 216]

3.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samordna sin marknadskontroll, samarbeta med varandra och dela med sig av resultaten av marknadskontrollen sinsemellan och till kommissionen. I förekommande fall ska medlemsstaternas behöriga myndigheter komma överens om arbetsdelning och specialisering.

4.  Om mer än en myndighet ansvarar för marknadskontroll och yttre gränskontroll i en medlemsstat ska dessa myndigheter samarbeta med varandra genom att sinsemellan dela med sig av information som är relevant för deras roll och uppgifter.

5.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med de behöriga myndigheterna i tredjeländer i syfte att utbyta information och tekniskt stöd och främja verksamhet i anslutning till marknadskontroll.

Artikel 68

Elektroniskt system för marknadskontroll

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla följande information:

a)  Information om produkter som inte uppfyller kraven och utgör en risk för hälsa och säkerhet enligt artikel 70.2, 70.4 och 70.6.

b)  Information om produkter som uppfyller kraven men som utgör en risk för hälsa och säkerhet enligt artikel 72.2.

c)  Information om formell bristande överensstämmelse för produkter enligt artikel 73.

d)  Information om förebyggande hälsoskyddsåtgärder enligt artikel 74.

2.  Sådan information som avses i punkt 1 ska omedelbart översändas via det elektroniska systemet till alla berörda behöriga myndigheter och vara tillgänglig för medlemsstaterna och kommissionen, de anmälda organen, Europeiska läkemedelsmyndigheten samt hälso- och sjukvårdspersonalen. Kommissionen ska även se till att allmänheten har tillgång till det elektroniska systemet i lämplig omfattning. Den ska särskilt se till att om information begärs om en särskild medicinteknisk produkt ska den finnas tillgänglig utan dröjsmål och inom 15 dagar. Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter ge en översikt av denna information var sjätte månad, för allmänheten och för hälso- och sjukvårdspersonal. Denna information ska vara tillgänglig via den europeiska databasen i artikel 27. [Ändr. 217]

Den information som avses i punkt 1 leden a, b, c och d ska göras tillgänglig för samordningsgruppen för medicintekniska produkter, som ska meddela den vid det första mötet för den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter efter det att informationen blivit tillgänglig. [Ändr. 218]

Artikel 69

Utvärdering av produkter som utgör en risk för hälsa och säkerhet på nationell nivå

Om en medlemsstats behöriga myndigheter på grundval av övervakningsdata eller annan information har tillräckliga skäl för att anta att en produkt utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet, ska de göra en utvärdering av produkten omfattande alla de krav som fastställs i denna förordning och som är relevanta med tanke på riskerna med produkten. De berörda ekonomiska aktörerna ska i den mån som krävs samarbeta med de behöriga myndigheterna. I samband med utvärderingen ska de berörda myndigheterna underrätta de anmälda organ som ansvarar för bedömningen, om det rör sig om en produkt i klass IIa, IIb eller III, såväl som övriga behöriga myndigheter om resultaten av utvärderingen och de åtgärder som kommer att vidtas till följd av dessa. [Ändr. 219]

Om en medlemsstats behöriga myndigheter på grundval av övervakningsdata eller annan information har skäl för att anta att en produkt utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet, kan de göra en utvärdering av produkten sett till alla krav som fastställs i denna förordning och som är relevanta med tanke på riskerna med produkten. De berörda ekonomiska aktörerna ska i den mån som krävs samarbeta med de behöriga myndigheterna. [Ändr. 220]

Artikel 70

Förfaranden för att hantera produkter som inte uppfyller kraven och utgör en risk för hälsa och säkerhet

1.  Om de behöriga myndigheterna, efter att ha gjort en sådan utvärdering som avses i artikel 69, konstaterar att en produkt som utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet inte uppfyller kraven i denna förordning, ska de utan dröjsmål utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga och vederbörligen motiverade korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkten på marknaden, att förena tillhandahållandet av produkten med vissa krav, att dra tillbaka produkten från marknaden eller att återkalla den inom en rimlig tid i förhållande som tydligt definieras och meddelas den aktuella ekonomiska aktören och står i rimlig proportion till typen av risk. [Ändr. 221]

2.  Om de behöriga myndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet ska de omedelbart, via det elektroniska system som avses i artikel 68, informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta. [Ändr. 222]

3.  De ekonomiska aktörerna ska utan dröjsmål se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden. [Ändr. 223]

Om de berörda produkterna ska återkallas ska den ekonomiska aktören göra alla rimliga ansträngningar för att slutföra återkallandet innan utgången av den tydligt definierade period som den underrättats om av den behöriga myndigheten som avses i punkt 1. [Ändr. 224]

4.  Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den tid som avses i punkt 1, ska de behöriga myndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkten på sin nationella marknad, dra tillbaka produkten från den marknaden eller återkalla den.

De ska utan dröjsmål omedelbart anmäla dessa åtgärder till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68. [Ändr. berör ej samtliga språkversioner]

5.  I den anmälan som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den produkt som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande såväl som skälen till denna och den risk produkten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter.

6.  Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda produktens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella åtgärder som de vidtagit rörande produkten. Om de har invändningar mot den anmälda nationella åtgärden ska de utan dröjsmål omedelbart anmäla dessa invändningar till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68. [Ändr. berör ej samtliga språkversioner]

7.  Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom två månader en månad efter mottagandet av den anmälan som avses i punkt 4 har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad. [Ändr. 227]

8.  Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder utan dröjsmål omedelbart vidtas mot den berörda produkten. [Ändr. berör ej samtliga språkversioner]

Artikel 71

Förfarande på unionsnivå

1.  Om en medlemsstat inom två månader en månad efter mottagandet av den anmälan som avses i artikel 70.4 har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en annan medlemsstat, eller om kommissionen anser att åtgärden strider mot unionslagstiftningen, ska den nationella åtgärden utvärderas av kommissionen. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter besluta huruvida den nationella åtgärden är berättigad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3. [Ändr. 229]

2.  Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska artikel 70.8 tillämpas. Om den nationella åtgärden anses vara omotiverad ska den berörda medlemsstaten upphäva åtgärden. Om en medlemsstat eller kommissionen, i sådana situationer som avses i artiklarna 70 och 72, anser att den hälso- och säkerhetsrisk som en produkt utgör inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som den eller de berörda medlemsstaterna vidtar, kan kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ genom genomförandeakter vidta nödvändiga och vederbörligen motiverade åtgärder för att säkerställa skyddet av hälsa och säkerhet, inklusive åtgärder för att begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och ibruktagande av den berörda produkten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

3.  Om det finns vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att skydda människors hälsa och säkerhet ska kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 88.4 anta genomförandeakter med omedelbar verkan enligt punkterna 1 och 2.

Artikel 72

Förfaranden för att hantera produkter som uppfyller kraven men utgör en risk för hälsa och säkerhet

1.  Om en medlemsstat, efter att ha gjort en sådan utvärdering som avses i artikel 69, konstaterar att en produkt som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk i enlighet med lagstiftningen ändå utgör en risk för patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller i samband med andra folkhälsoaspekter, ska den omedelbart ålägga den eller de berörda ekonomiska aktörerna att vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder antingen för att säkerställa att produkten när den har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden inom en rimlig tid i förhållande till typen av risk. [Ändr. 230]

2.  Medlemsstaten ska omedelbart anmäla de vidtagna åtgärderna till kommissionen och de andra medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 68. Informationen ska innehålla de uppgifter som krävs för att kunna identifiera produkten, dess ursprung och leveranskedja samt resultaten av medlemsstatens utvärdering med angivande av den risk produkten utgör samt av vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

3.  Kommissionen ska utvärdera de tillfälliga nationella åtgärder som vidtagits. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter besluta huruvida åtgärden är berättigad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3. Om det finns vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att skydda människors hälsa och säkerhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 88.4.

4.  Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska artikel 70.8 tillämpas. Om den nationella åtgärden anses vara omotiverad ska den berörda medlemsstaten upphäva åtgärden.

Artikel 73

Formell bristande överensstämmelse

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70 ska en medlemsstat ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen inom en tid som tydligt definieras och meddelas och är rimlig i förhållande till den bristande överensstämmelsen, om den konstaterar något av följande: [Ändr. 231]

a)  CE-märkningen har anbringats i strid med de formella kraven i artikel 18.

b)  CE-märkningen har inte anbringats trots att detta krävs enligt artikel 18.

c)  CE-märkningen har felaktigt anbringats i enlighet med förfarandena i denna förordning på en produkt som inte omfattas av denna förordning.

d)  EU-försäkran om överensstämmelse inte har upprättats eller är ofullständig.

e)  De uppgifter som tillverkaren ska ange på märkningen eller i bruksanvisningen saknas, är ofullständiga eller har inte lämnats på det eller de språk som krävs.

f)  Den tekniska dokumentationen, inklusive den kliniska utvärderingen, saknas eller är fullständig.

2.  Om den ekonomiska aktören inte åtgärdar den bristande överensstämmelsen inom den tid som avses i punkt 1 ska den berörda medlemsstaten omedelbart vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av produkten på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Medlemsstaten ska utan dröjsmål omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder via det elektroniska system som avses i artikel 68. [Ändr. 232]

Artikel 74

Förebyggande hälsoskyddsåtgärder

1.  Om en medlemsstat, efter att ha gjort en utvärdering där det konstateras att en produkt eller en specifik produktkategori eller produktgrupp kan utgöra en risk, anser att tillhandahållandet på marknaden eller ibruktagandet av en sådan produkt, produktkategori eller produktgrupp bör förbjudas, begränsas eller förenas med särskilda krav, eller att produkten, produktkategorin eller produktgruppen bör dras tillbaka från marknaden eller återkallas för att skydda patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller med hänsyn till andra folkhälsoaspekter, får ska den medlemsstaten vidta alla nödvändiga och berättigade tillfälliga åtgärder. [Ändr. 233]

2.  Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna samt ange skälen för sitt beslut via det elektroniska system som avses i artikel 68.

3.  Kommissionen ska bedöma de tillfälliga nationella åtgärder som vidtagits. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om de nationella åtgärderna är berättigade eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Om det finns vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att skydda människors hälsa och säkerhet kan kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 88.4.

4.  Om den bedömning som avses i punkt 3 visar att tillhandahållandet på marknaden eller ibruktagandet av en produkt eller en specifik produktkategori eller produktgrupp bör förbjudas, begränsas eller förenas med särskilda krav, eller att produkten, produktkategorin eller produktgruppen bör dras tillbaka från marknaden eller återkallas i alla medlemsstater för att skydda patienternas, användarnas eller andra människors hälsa eller säkerhet eller med hänsyn till andra folkhälsoaspekter, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att vidta nödvändiga och vederbörligen motiverade åtgärder.

Om det är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 90 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här punkten.

Artikel 75

God administrativ praxis

1.  För alla åtgärder som medlemsstaternas behöriga myndigheter antar i enlighet med artiklarna 70–74 ska det anges exakt vad åtgärderna grundas på. Åtgärder som riktar sig till specifika ekonomiska aktörer ska utan dröjsmål meddelas dessa aktörer, som samtidigt ska upplysas om vilka rättsmedel som står till deras förfogande enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning och vilka tidsfrister som gäller för sådana rättsmedel. Om åtgärderna har allmän räckvidd ska de offentliggöras på lämpligt sätt.

2.  Utom i de fall då det krävs omedelbara åtgärder vid allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter inom en lämplig tidsfrist som tydligt definieras innan några åtgärder antas. Om åtgärder vidtagits utan att de ekonomiska aktörerna har fått möjlighet att yttra sig ska de ges möjlighet att lägga fram sina synpunkter så snart som möjligt och den vidtagna åtgärden ska ses över omedelbart därefter. [Ändr. 234]

3.  Alla åtgärder som antagits ska omedelbart upphävas eller ändras i och med att den ekonomiska aktören på ett tillfredsställande sätt har kunnat visa att effektiva korrigerande åtgärder vidtagits. [Ändr. 235]

4.  Om en åtgärd som antagits i enlighet med artiklarna 70–74 gäller en produkt för vilken ett anmält organ deltog i bedömningen av överensstämmelse ska de behöriga myndigheterna underrätta det berörda anmälda organet om den vidtagna åtgärden.

Kapitel VIIIIXa

Samarbete mellan medlemsstaterna, samordningsgruppen för medicintekniska produkter, rådgivande gruppen för medicintekniska produkter, EU:s referenslaboratorier och produktregister [Ändr. 264]

Artikel 76

Behöriga myndigheter

1.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Medlemsstaterna ska se till att deras myndigheter har de befogenheter, de resurser, den utrustning och de kunskaper som krävs för att myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning på rätt sätt. Medlemsstaterna ska anmäla de behöriga myndigheterna till kommissionen, som ska offentliggöra en förteckning över behöriga myndigheter och deras kontaktuppgifter. [Ändr. 236]

2.  För genomförandet av artiklarna 50–60 får medlemsstaterna utse en nationell kontaktpunkt som inte är en nationell myndighet. I sådana fall ska hänvisningar i denna förordning till en behörig myndighet även anses vara hänvisningar till den nationella kontaktpunkten.

Artikel 77

Samarbete

1.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra och med kommissionen och med samordningsgruppen för medicintekniska produkter på lämpligt sätt samt sinsemellan och med kommissionen utbyta den information som behövs för en enhetlig tillämpning av denna förordning. [Ändr. 237]

2.  Medlemsstaterna och kommissionen ska delta i internationella initiativ för att säkerställa samarbete mellan tillsynsmyndigheter på det medicintekniska området.

Artikel 78

Samordningsgruppen för medicintekniska produkter

1.  Härmed inrättas en samordningsgrupp för medicintekniska produkter.

2.  Varje medlemsstat ska för en förnybar treårsperiod utse en medlem och en suppleant med expertkunskaper inom det område som denna förordning omfattar samt en medlem och en suppleant med expertkunskaper inom det område som omfattas av förordning (EU) […/...] [om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik]. En medlemsstat kan välja att utse endast en medlem och en suppleant med expertkunskaper på bägge områdena.

Medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska väljas med hänsyn till sin kunskap om och erfarenhet av medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. De ska företräda medlemsstaternas behöriga myndigheter. Medlemmarnas namn och uppdragsgivare ska offentliggöras av myndigheten.

Suppleanterna ska företräda frånvarande medlemmar och rösta i deras ställe.

Kommissionen ska kontrollera kompetensen hos medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av kontrollen i varje enskilt fall och tillhandahålla information om kompetensen hos medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 238]

3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska sammanträda regelbundet och, vid behov, på begäran av kommissionen eller en medlemsstat. De medlemmar som ska delta i mötena ska, beroende på vad som är lämpligt, antingen vara de som utsetts på grund av sin roll och sina expertkunskaper inom det område som denna förordning omfattar, de som utsetts på grund av sina expertkunskaper inom det område som omfattas av förordning (EU) […/...] [om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik] eller de som utsetts för bägge förordningarna.

4.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska sträva efter att uppnå enighet. Om sådan enighet inte kan uppnås ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter fatta majoritetsbeslut. Medlemmar med avvikande ståndpunkt kan begära att deras ståndpunkt med motivering anges i samordningsgruppens ståndpunkt.

5.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Ordföranden har inte rösträtt i samordningsgruppen.

6.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter kan från fall till fall inbjuda experter och andra utomstående parter att delta i mötena eller lämna skriftliga bidrag. [Ändr. 239]

7.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inrätta ständiga eller tillfälliga arbetsgrupper. Organisationer som företräder den medicintekniska industrin, hälso- och sjukvårdspersonal, laboratorier samt patienter och konsumenter på unionsnivå ska i förekommande fall inbjudas till dessa arbetsgrupper som observatörer.

8.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska själv fastställa sin arbetsordning, som bl.a. ska innehålla förfaranden för

–  antagande av yttranden, rekommendationer eller andra ståndpunkter, även i brådskande fall,

–  delegering av uppgifter till rapporterande eller medrapporterande medlemmar,

–  arbetsgruppernas arbetssätt.

Arbetsordningen ska träda i kraft sedan den tillstyrkts av kommissionen.

Artikel 78a

Rådgivande kommitté för medicintekniska produkter

1.  Kommissionen ska inrätta en tvärvetenskaplig rådgivande kommitté för medicintekniska produkter bestående av experter och företrädare för berörda parter i syfte att ge stöd, råd och sakkunskap till samordningsgruppen för medicintekniska produkter, kommissionen och medlemsstaterna om tekniska, vetenskapliga, sociala och ekonomiska aspekter på reglering av medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, exempelvis på området för medicinteknik, gränsfall som rör läkemedel, mänskliga vävnader och celler, kosmetika, biocider, livsmedel och, om nödvändigt, andra produkter, samt ytterligare aspekter av tillämpningen av denna förordning.

2.  När den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter inrättas ska kommissionen garantera en bred, lämplig och välavvägd täckning av vetenskapsgrenar som är relevanta för medicintekniska produkter. Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter får inrätta expertpaneler, som står under kommitténs ansvar, för specifika medicinska specialiteter.

3.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter. Kommissionen ska tillhandahålla logistiskt stöd till kommitténs verksamhet.

4.  Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ska fastställa sin arbetsordning, som ska träda i kraft sedan den tillstyrkts av kommissionen.

5.  Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ska garantera samråd i lämplig omfattning med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet när man diskuterar gränsfall som rör läkemedel och livsmedel.

6.  Den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter ska offentliggöra sina medlemmars intresseförklaringar. [Ändr. 240]

Artikel 78b

Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter

1.  Härmed inrättas en kommitté för bedömning av medicintekniska produkter, i enlighet med principerna för högsta vetenskapliga kompetens, opartiskhet samt öppenhet och insyn, och för att undvika eventuella intressekonflikter.

2.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska ha följande sammansättning:

–  Minst en medlem tillika företrädare för var och en av de medicinska specialiteter som anges i punkt 3. Denna medlem ska vara en erkänd expert inom sin specialitet och kunna stödja sig på ytterligare expertis om så är nödvändigt. Dessa experter ska utses efter en uppmaning från kommissionen att inkomma med intresseanmälan, för en treårsperiod som kan förlängas en gång.

–  En företrädare för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

–  En företrädare för kommissionen.

–  Tre företrädare för patientorganisationer som utsetts av kommissionen efter en uppmaning från kommissionen att inkomma med intresseanmälan.

Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska sammanträda på begäran av samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen, och en företrädare för kommissionen ska vara ordförande under dess sammanträden.

Kommissionen ska se till att sammansättningen av kommittén för bedömning av medicintekniska produkter motsvarar den expertis som krävs för att göra bedömningsförfarandet i särskilda fall.

Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatet för denna kommitté.

3.  Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska väljas med hänsyn till sin kunskap och erfarenhet inom nedanstående specialiteter.

–  Anestesi.

–  Blodgruppsbestämning eller typindelning av vävnader.

–  Blodtransfusion och transplantation.

–  Kardiologi.

–  Smittsamma sjukdomar.

–  Odontologi.

–  Dermatologi.

–  Öron-, näsa- och halssjukdomar.

–  Endokrinologi.

–  Gastroenterologi.

–  Allmän- och plastikkirurgi.

–  Medicinsk genetik.

–  Nefrologi och urologi.

–  Neurologi.

–  Obstetrik och gynekologi.

–  Onkologi.

–  Oftalmologi.

–  Ortopedi.

–  Fysikalisk medicin.

–  Lungsjukdomar.

–  Radiologi.

Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska utföra sina uppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt. De ska vara helt oberoende och inte vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering, något anmält organ eller någon tillverkare. Varje medlem ska avge en intresseförklaring som ska göras tillgänglig för allmänheten.

Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra, stryka eller komplettera de specialiteter som avses i första stycket.

4.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter utföra de uppgifter som anges i artikel 44a. Medlemmarna i kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska sträva efter att uppnå enighet när de antar sin kliniska bedömning. Om enighet inte kan uppnås ska kommittén för bedömning av medicintekniska produkter fatta majoritetsbeslut. Kommissionen har inte rösträtt i samordningsgruppen. Avvikande mening ska bifogas yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter.

5.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska själv fastställa sin arbetsordning, som bl.a. ska innehålla förfaranden för

–  antagande av kliniska bedömningar, även i brådskande fall,

–  delegering av uppgifter till medlemmar. [Ändr. 367]

Artikel 79

Stöd från kommissionen

Kommissionen ska stödja de nationella behöriga myndigheternas samarbete och lämna tekniskt, vetenskapligt och logistiskt stöd till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och dess arbetsgrupper. Den ska organisera samordningsgruppens och arbetsgruppernas möten, delta i dessa möten och se till att de följs upp på lämpligt sätt.

Artikel 80

Uppgifter för samordningsgruppen för medicintekniska produkter

Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska ha följande uppgifter:

-a)  Ge yttranden i regleringsfrågor på basis av en klinisk bedömning som gjorts i enlighet med artikel 44a.

a)  Bidra till bedömningarna av ansökande organ för bedömning av överensstämmelse och anmälda organ i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV.

aa)  Fastställa och dokumentera dels de övergripande principerna för kompetens och kvalifikationer och förfarandena för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), dels den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska omfatta de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse samt de produkter, den teknik och de områden som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.

ab)  Granska och godkänna kriterierna för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i fråga om led aa i denna artikel.

ac)  Övervaka samordningsgruppen för anmälda organ såsom anges i artikel 39.

ad)  Bistå kommissionen med att ge en översikt över övervakningsdata och marknadskontrollverksamhet, inklusive vidtagna förebyggande hälsoskyddsåtgärder, var sjätte månad. Denna information ska finnas tillgänglig genom den europeiska databasen i artikel 27.

b)  Bidra till granskningen av vissa bedömningar av överensstämmelse i enlighet med artikel 44.[Ändr. 366 och 368]

c)  Bidra till utarbetandet av vägledningar för att säkerställa ett effektivt och enhetligt genomförande av denna förordning, särskilt när det gäller utseende och övervakning av anmälda organ, tillämpning av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda samt tillverkarnas kliniska utvärdering och de anmälda organens bedömning.

d)  Bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter vid samordning av kliniska prövningar, övervakning och marknadskontroll.

e)  På begäran ge råd till och bistå kommissionen vid bedömningen av frågor som rör genomförandet av denna förordning.

f)  Bidra till enhetlig administrativ praxis i medlemsstaterna i fråga om medicintekniska produkter.

Artikel 81

Europeiska unionens referenslaboratorier

1.  För specifika produkter, eller en produktkategori eller produktgrupp, eller för specifika risker med en produktkategori eller produktgrupp kan kommissionen genom genomförandeakter utse ett eller flera referenslaboratorier i Europeiska unionen, nedan kallade EU:s referenslaboratorier, som uppfyller kriterierna i punkt 3. Kommissionen får bara utse sådana laboratorier för vilka en medlemsstat eller kommissionens gemensamma forskningscentrum har ansökt om utseende.

2.  EU:s referenslaboratorier ska i förekommande fall ha följande uppgifter inom ramen för den verksamhet för vilken de utsetts:

a)  Tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd till kommissionen, medlemsstaterna och de anmälda organen med avseende på genomförandet av denna förordning.

b)  Tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och tekniskt stöd om fastställande av om den senaste tekniken rörande specifika produkter eller en produktkategori eller produktgrupp. [Ändr. 243]

c)  Upprätta och förvalta ett nätverk av nationella referenslaboratorier och offentliggöra en förteckning över deltagande nationella referenslaboratorier och deras respektive uppgifter.

d)  Bidra till att utveckla lämpliga provnings- och analysmetoder för bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll.

e)  I samarbete med anmälda organ utarbeta bästa praxis för bedömning av överensstämmelse.

f)  Bidra till utvecklingen av gemensamma tekniska specifikationer och internationella standarder. [Ändr. 244]

g)  Lämna vetenskapliga yttranden på förfrågan från anmälda organ i enlighet med denna förordning.

ga)  Tillhandahålla vetenskapliga yttranden och tekniskt stöd till kommissionen med avseende på ommärkning av engångsprodukter som återanvändbara. [Ändr. 245]

3.  EU:s referenslaboratorier ska

a)  ha personal med lämpliga kvalifikationer och tillräcklig kunskap och erfarenhet i fråga om de medicintekniska produkter som laboratorierna har utsetts för,

b)  förfoga över den utrustning och det referensmaterial som krävs för att utföra de uppgifter de har tilldelats,

c)  ha erforderlig kännedom om internationella standarder och bästa praxis,

d)  ha lämplig administrativ organisation och struktur,

e)  säkerställa att personalen iakttar sekretess i fråga om den information och de data som den får under arbetet.

4.  EU:s referenslaboratorier kan beviljas ekonomiskt stöd från unionen.

Kommissionen kan genom genomförandeakter anta bestämmelser om och fastställa beloppet för det ekonomiska stödet från unionen till EU:s referenslaboratorier, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation och uppnå kostnadseffektivitet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.3.

5.  Om de anmälda organen eller medlemsstaterna begär vetenskapligt eller tekniskt bistånd eller ett vetenskapligt yttrande från ett av EU:s referenslaboratorier, kan de tvingas betala en avgift för att helt eller delvis täcka laboratoriets kostnader för att utföra det begärda arbetet, enligt fastställda och tydliga villkor.

6.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 i syfte att

a)  ändra eller komplettera de uppgifter enligt punkt 2 som EU:s referenslaboratorier ska utföra och de kriterier enligt punkt 3 som EU:s referenslaboratorier ska uppfylla,

b)  fastställa utformning och nivå på de avgifter enligt punkt 5 som EU:s referenslaboratorier kan ta ut för att lämna vetenskapliga yttranden på förfrågan från anmälda organ i enlighet med denna förordning, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation och uppnå kostnadseffektivitet.

7.  Kommissionen ska kontrollera, bl.a. genom besök och granskningar, att EU:s referenslaboratorier uppfyller kraven i denna förordning. Om dessa kontroller visar att ett laboratorium inte uppfyller kraven för det arbete som de har utsetts för ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder genom genomförandeakter, t.ex. återkalla utseendet.

Artikel 82

Intressekonflikt

1.  Medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter, samordningsgruppens rådgivande paneler och personalen vid EU:s referenslaboratorier får inte ha ekonomiska eller andra intressen i den medicintekniska industrin eller i leveranskedjan som är av sådant slag att deras opartiskhet kan ifrågasättas. De ska förbinda sig att handla i allmänhetens intresse och på ett oberoende sätt. De ska ange alla direkta och indirekta intressen som de kan tänkas ha i den medicintekniska industrin eller i leveranskedjan och uppdatera sina uppgifter intresseförklaringar så fort det sker en relevant förändring. Allmänheten Intresseförklaringarna ska offentliggöraskommissionens webbplatsbegäran få tillgång till dessa intresseförklaringar. Denna artikel gäller inte företrädare för intresseorganisationer som deltar i arbetsgrupper inom samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 246]

2.  Experter och andra utomstående parter som från fall till fall bjuds in till samordningsgruppen för medicintekniska produkter som deltar i den rådgivande kommittén som avses i artikel 78a ska anmodas att redovisa eventuella intressen i den fråga som berörs. [Ändr. 247]

Artikel 83

Produktregister

Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja säkerställa upprättandet av samordnade och harmoniserade register för specifika produkttyper medicintekniska produkter för att samla de erfarenheter efter utsläppandet på marknaden som gjorts vid användningen av dessa produkter. Register för medicintekniska produkter i klasserna IIb och III ska inrättas systematiskt. Dessa register ska bidra till en oberoende utvärdering av produkternas säkerhet och prestanda på lång sikt. [Ändr. 248]

Kapitel IX IXb[Ändr. 265]

Sekretess, uppgiftsskydd, finansiering och påföljder

Artikel 84

Sekretess

1.  Om inget annat föreskrivs i denna förordning och utan att det påverkar befintliga nationella bestämmelser och praxis i medlemsstaterna rörande medicinsk sekretess ska alla parter som berörs av tillämpningen av denna förordning iaktta sekretess vad gäller den information och de data som de får när de fullgör sina uppgifter, för att följande ska skyddas:

a)  Personuppgifter i överensstämmelse med direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.

b)  Fysiska eller juridiska personers affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter.

c)  Ett effektivt genomförande av denna förordning, särskilt med avseende på inspektioner, undersökningar eller granskningar.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska sådan information som, på villkor att den förblir sekretessbelagd, utbyts mellan behöriga myndigheter och mellan behöriga myndigheter och kommissionen förbli sekretessbelagd såvida inte den myndighet som lämnade informationen har gått med på att den lämnas ut.

3.  Punkterna 1 och 2 påverkar inte kommissionens, medlemsstaternas och de anmälda organens rättigheter och skyldigheter när det gäller att utbyta information och utfärda varningar och inte heller de berörda personernas straffrättsliga skyldighet att lämna information.

4.  Kommissionen och medlemsstaterna får utbyta sekretessbelagd information med de tillsynsmyndigheter i tredjeländer med vilka de har slutit bilaterala eller multilaterala avtal om sekretess.

Artikel 85

Uppgiftsskydd

1.  Medlemsstaterna ska tillämpa direktiv 95/46/EG vid behandling av personuppgifter som utförs i medlemsstaterna i enlighet med denna förordning.

2.  Förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas vid behandling av personuppgifter som utförs av kommissionen i enlighet med denna förordning.

Artikel 86

Uttag av avgifter

Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för de verksamheter som fastställs i denna förordning, förutsatt att storleken på avgifterna fastställs på ett öppet sätt och i enlighet med principen om kostnadstäckning. De ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna senast tre månader innan strukturen för och storleken på avgifterna ska antas. Information om strukturen för och storleken på avgifterna ska finnas allmänt tillgänglig på begäran. [Ändr. 249]

Artikel 87

Påföljder

Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Påföljdens avskräckande verkan ska fastställas på grundval av den vinst som uppkommit genom överträdelsen. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den [3 månader före denna förordnings tillämpningsdatum] och utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem. [Ändr. 250]

Kapitel X

Slutbestämmelser

Artikel 88

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté för medicintekniska produkter. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 4 eller artikel 5, beroende på vad som är tillämpligt, tillämpas.

Artikel 89

Delegeringens utövande

1.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.5, 8.215b.1, 16.1, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 42.1144a.2, 44a.9, 45.5, 51.7, 53.3, 57.3a, 74.4, 78b.3 och 81.6 ska ges till kommissionen på de villkor som anges i denna artikel. [Ändr. 251]

Kommissionen ska när den utarbetar delegerade akter rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 254]

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.5, 8.215b.1, 16.1, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 42.1144a.2, 44a.9, 45.5, 51.7, 53.3, 57.3a, 74.4, 78b.3 och 81.6 ska ges till kommissionen på de villkor som anges i denna artikel. [Ändr. 252]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.5, 8.215b.1, 16.1, 17.4, 24.7, 25.7, 29.2, 40.2, 41.4, 42.1144a.2, 44a.9, 45.5, 51.7, 53.3, 57.3a, 74.4 78b.3 och 81.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. [Ändr. 253]

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt någon av de artiklar som anges i punkt 1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period får förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 90

Skyndsamt förfarande för delegerade akter

1.  Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.  Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 89. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Artikel 91

Ändring av direktiv 2001/83/EG

I bilaga I till direktiv 2001/83/EG ska punkt 12 i avsnitt 3.2 ersättas med följande:"

”12) Om en produkt omfattas av detta direktiv i enlighet med artikel 1.4 andra stycket eller artikel 1.5 andra stycket i förordning (EU) […/…] om medicintekniska produkter(45) ska ansökan om godkännande för försäljning i de fall då ett sådant finns tillgängligt innehålla resultatet av bedömningen av om den ingående medicintekniska delen överensstämmer med de allmänna krav på säkerhet och prestanda enligt bilaga I till den förordningen som finns i tillverkarens EU-försäkran om överensstämmelse eller det relevanta certifikat som utfärdats av ett anmält organ och som ger tillverkaren rätt att CE-märka den medicintekniska produkten.

Om ansökan inte innehåller resultaten av den bedömning av överensstämmelse som avses i första stycket och om det för bedömningen av produktens överensstämmelse, om denna används separat, krävs att ett anmält organ deltar enligt förordning (EU) […/…], ska myndigheten ålägga sökanden att förelägga ett yttrande över den ingående medicintekniska delens överensstämmelse med de relevanta allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I i den förordningen, ett yttrande som utfärdats av ett anmält organ som utsetts i enlighet med den förordningen för den berörda produkttypen, såvida inte myndighetens experter på medicintekniska produkter anser att det inte är nödvändigt att koppla in något anmält organ.”

"

Artikel 92

Ändringar av förordning (EG) nr 178/2002

I artikel 2 tredje stycket i förordning (EG) nr 178/2002 ska följande led i läggas till:"

”i) medicintekniska produkter i den mening som avses i förordning (EU) […/…](46).”

"

Artikel 93

Ändringar av förordning (EG) nr 1223/2009

I artikel 2 i förordning (EG) nr 1223/2009 ska följande punkt läggas till:"

”4. I enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 32.2 kan kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ anta de åtgärder som krävs för att avgöra om en specifik produkt eller produktgrupp omfattas av definitionen för kosmetisk produkt eller inte.”

"

Artikel 94

Övergångsbestämmelser

1.  Från och med denna förordnings tillämpningsdatum ska varje offentliggörande av en anmälan av ett anmält organ i enlighet med direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG vara ogiltigt.

2.  De intyg som de anmälda organen utfärdar i enlighet med direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG innan denna förordning träder i kraft ska fortsätta att gälla under den tid som är angiven i intyget, med undantag för intyg som utfärdats i enlighet med bilaga 4 i direktiv 90/385/EEG eller bilaga 4 i direktiv 93/42/EEG; de ska bli ogiltiga senast två år efter denna förordnings tillämpningsdatum.

De intyg som de anmälda organen utfärdar i enlighet med direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG efter denna förordnings ikraftträdande ska bli ogiltiga senast två år efter denna förordnings tillämpningsdatum.

3.  Med avvikelse från direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG får produkter som är förenliga med denna förordning släppas ut på marknaden före förordningens tillämpningsdatum.

4.  Med avvikelse från direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG får organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i denna förordning utses och anmälas före förordningens tillämpningsdatum. De anmälda organ som utses och anmäls i enlighet med denna förordning får tillämpa de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i denna förordning och utfärda intyg i enlighet med denna förordning före förordningens tillämpningsdatum, förutsatt att de relevanta delegerade akterna och genomförandeakterna har genomförts. [Ändr. 255]

5.  Med avvikelse från artikel 10a och artikel 10b 1 a i direktiv 90/385/EEG och artikel 14.1 och 14.2 samt 14a.1 a och b i direktiv 93/42/EEG ska tillverkare, auktoriserade representanter, importörer och anmälda organ som från och med den [tillämpningsdatum] till och med den [18 månader efter tillämpningsdatumet] uppfyller kraven i artikel 25.2 och 25.3 och artikel 45.4 i denna förordning anses följa de lagar och andra författningar som medlemsstaterna antagit i enlighet med artikel 10a i direktiv 90/385/EEG eller artikel 14.1 och 14.2 i direktiv 93/42/EEG och i enlighet med artikel 10b.1 a i direktiv 90/385/EEG eller artikel 14a.1 a och b i direktiv 93/42/EEG enligt beslut 2010/227/EU.

6.  Godkännanden som medlemsstaternas behöriga myndigheter beviljat i enlighet med artikel 9.9 i direktiv 90/385/EEG eller artikel 11.3 i direktiv 93/42/EEG ska ha den giltighet som anges i godkännandet.

7.  Produkter som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e och som i enlighet med gällande bestämmelser i medlemsstaterna har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk innan denna förordning börjar tillämpas får även i fortsättningen släppas ut på marknaden och tas i bruk i de berörda medlemsstaterna.

8.  Kliniska prövningar som innan denna förordning börjar tillämpas har inletts för att genomföras i enlighet med artikel 10 i direktiv 90/385/EEG eller artikel 15 i direktiv 93/42/EEG får fortsätta att genomföras. När denna förordning har börjat tillämpas ska dock allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter rapporteras i enlighet med denna förordning.

Artikel 95

Utvärdering

Senast sju år efter tillämpningsdatum ska kommissionen bedöma tillämpningen av denna förordning och utarbeta en utvärderingsrapport om de framsteg som gjorts i fråga om att uppnå målen med förordningen, däribland en bedömning av vilka resurser som behövs för att genomföra förordningen.

Artikel 96

Upphävande

Direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG ska upphöra att gälla den [denna förordnings tillämpningsdatum], med undantag för artikel 10a och artikel 10b.1 a i direktiv 90/385/EEG och artikel 14.1 och 14.2 samt artikel 14a.1 a och b i direktiv 93/42/EEG vilka upphör att gälla den [18 månader efter tillämpningsdatumet].

Hänvisningar till de upphävda rådsdirektiven ska betraktas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XVI.

Artikel 97

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

1.  Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Den ska tillämpas från och med den [tre år efter ikraftträdandet].

3.  Genom undantag från punkt 2 gäller följande:

a)  Artikel 25.2 och 25.3 samt artikel 45.4 ska tillämpas från och med den [18 månader efter det tillämpningsdatum som avses i punkt 2].

b)  Artiklarna 28–40 och artikel 78 ska tillämpas från och med den [sex månader efter ikraftträdandet]. Före den [det tillämpningsdatum som avses i punkt 2] ska dock de anmälda organens skyldigheter som följer av bestämmelserna i artiklarna 28–40 endast gälla de organ som lämnar en ansökan om anmälan i enlighet med artikel 31 i denna förordning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

ALLMÄNNA KRAV PÅ SÄKERHET OCH PRESTANDA

I.  Allmänna krav

1.  Produkterna ska uppnå de prestanda som tillverkaren angett och vara konstruerade, tillverkade och förpackade på ett sådant sätt att de under normala användningsförhållanden är lämpliga för sitt avsedda ändamål med hänsyn till det allmänt erkända tekniska utvecklingsstadiet. De får inte äventyra patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, eller användarnas eller i förekommande fall andra personers säkerhet och hälsa, och riskerna med att använda dem ska vara godtagbara med tanke på fördelarna för patienten och förenliga med en hög hälso- och säkerhetsnivå.

Detta ska innefatta

–  att risken för användningsfel på grund av produktens ergonomiska egenskaper och den avsedda användarmiljön minskas i så stor utsträckning som möjligt (produktdesign som främjar patientsäkerheten), och

–  att hänsyn tas till den avsedda användarens tekniska kunskap, erfarenhet, utbildning och medicinska och fysiska tillstånd (produktdesign för lekmän, yrkesmän, personer med funktionsnedsättning eller andra användare).

2.  De lösningar tillverkaren väljer för konstruktionen och tillverkningen av produkten ska överensstämma med säkerhetsprinciper och ta hänsyn till det allmänt erkända tekniska utvecklingsstadiet. För att minska riskerna ska tillverkaren hantera riskerna på ett sådant sätt att både den kvarvarande risk som förknippas med varje fara och den totala risken bedöms vara godtagbar. Tillverkaren ska tillämpa följande principer i följande prioritetsordning:

a)  Kända eller förutsebara faror ska identifieras och det ska beräknas vilka risker som kan uppstå vid avsedd användning och förutsebar felanvändning.

b)  Riskerna ska elimineras i möjligaste mån genom att säkerheten integreras på konstruktions- och tillverkningsstadiet.

c)  De kvarvarande riskerna ska minskas så mycket som möjligt och tillräckliga skyddsåtgärder ska vidtas, inklusive varningssignaler. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till de senaste verktyg och koncept som utvecklats i samband med riskbedömningar, baserat på modeller som är relevanta för människor, reaktionsvägar till toxicitet, reaktionsvägar med negativt resultat samt evidensbaserad toxikologi. [Ändr. 266]

d)  Användarna ska få utbildning och/eller information om eventuella kvarvarande risker.

Leden a, b, c och d i denna punkt ska inte innebära att behovet av kliniska prövningar och kliniska uppföljningar efter utsläppande på marknaden för att hantera produkternas risker och prestanda minskar. [Ändr. 267]

3.  Produktens egenskaper och prestanda får inte kunna påverkas ogynnsamt i en sådan utsträckning att patientens, användarens eller i förekommande fall andra personers hälsa och säkerhet äventyras under den av tillverkaren angivna livslängden för produkten, om produkten utsätts för de påfrestningar som kan uppstå under normala användningsförhållanden och underhålls i enlighet med tillverkarens anvisningar. När ingen livslängd anges gäller samma sak för den livslängd som rimligen kan förväntas hos en produkt av det slaget med beaktande av produktens avsedda ändamål och förväntade användning.

4.  Produkterna ska konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att deras egenskaper och prestanda vid avsedd användning inte påverkas negativt under de lagrings- och transportförhållanden (temperatur, luftfuktighet osv.) som tillverkaren har föreskrivit.

5.  Alla kända och förutsebara risker och alla oönskade bieffekter ska minimeras och vara godtagbara med tanke på de fördelar för patienten som produkten har under normala användningsförhållanden.

6.  När det gäller sådana produkter som förtecknas i bilaga XV och för vilka tillverkaren inte har angett något medicinskt ändamål ska de allmänna kraven i avsnitten 1 och 5 tolkas som att produkten, när den används under avsedda förhållanden och för sitt avsedda ändamål, inte får medföra någon risk eller endast medföra sådana minimala och godtagbara risker i samband med användningen som är förenliga med en hög hälso- och säkerhetsnivå för människor.

6a.  I denna förordning sammanförs nu aktiva medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 90/385/EEG, och medicintekniska produkter för implantation som omfattas av direktiv 93/42/EEG, och alla aktiva medicintekniska produkter för implantation och produkter för implantation som utgör risker för folkhälsan placeras i den högsta riskklassen, klass III, där kontrollerna är striktast, och eftersom det stora flertalet medicintekniska produkter för implantation i klass IIb såsom stift, benskruvar, plattor, agraffer osv. sedan länge tillbaka implanterats i människokroppen under betryggande former och det kommer att utses särskilda anmälda organ enkom för sådana produkter i klass IIb, behöver inte medicintekniska produkter för implantation i klass IIb omfattas av granskningsförfarandet. [Ändr. 378]

II.  Krav på konstruktion och tillverkning

7.  Kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper

7.1.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de egenskaper och prestanda som avses under kapitel I ”Allmänna krav” säkerställs. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt

a)  valet av material, särskilt vad gäller toxiciteten och i förekommande fall eldfarligheten,

b)  de använda materialens kompatibilitet med biologiska vävnader, celler och kroppsvätskor beroende på det avsedda ändamålet med produkten,

ba)  Den fysiska kompabiliteten mellan delar av produkter från olika tillverkare, som består av fler än en implanterbar del. [Ändr. 268]

c)  i förekommande fall, resultaten av de biofysiska undersökningarna eller de utarbetade modellerna, vilkas relevans bör vara styrkt på förhand,

d)  valet av material, som i förekommande fall ska grundas på sådant som hårdhet, slitage och utmattningshållfasthet.

7.2.  Produkterna ska konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de risker som föroreningar och restsubstanser utgör minimeras för patienterna, med hänsyn till det avsedda ändamålet med produkten, och för de personer som transporterar, lagrar och använder produkten . Särskild hänsyn ska tas till utsatta vävnader och till hur länge och ofta de är utsatta.

7.3.  Produkterna ska konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de utan risk kan användas med de material och ämnen, inklusive gaser, som de kommer i kontakt med när de används på avsett sätt eller under rutinförfaranden; om produkterna är avsedda att administrera läkemedel ska de konstrueras och tillverkas så att de är kompatibla med de aktuella läkemedlen i enlighet med de bestämmelser och begränsningar som reglerar läkemedlen och så att både läkemedlens och produkternas prestanda bibehålls i enlighet med deras respektive indikationer och avsedda ändamål.

7.4.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att riskerna med ämnen som kan läcka ur produkterna i möjligaste mån och på lämpligt sätt reduceras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Medicintekniska produkter eller delar av dem som är invasiva eller kommer i kontakt med patienters kropp eller är avsedda att (åter)administrera eller avlägsna läkemedel, kroppsvätskor eller andra substanser, inklusive gaser, till eller från kroppen, eller transportera eller lagra sådana läkemedel, kroppsvätskor eller substanser, inklusive gaser, som är avsedda att (åter)administreras till kroppen får inte innehålla halter på över 0,1 viktprocent homogent material av ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i enlighet med del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008(47) och eller ämnen med hormonstörande egenskaper för vilka det finns vetenskapliga belägg för att de sannolikt kan ha allvarliga effekter för människors hälsa och som identifieras i enlighet med förfarandet i artikel 59 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006(48) eller som utgör hormonstörande ämnen enligt kommissionens rekommendation (2013/…/EU) om kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att sådana ämnen ska få användas i högst fyra år till om något av följande villkor är uppfyllt:

–  Det är inte tekniskt möjligt att med hjälp av vare sig ändringar i konstruktionen eller material och komponenter som inte kräver sådana ämnen få bort dem eller ersätta dem.

–  Det är inte säkert att ersättningsprodukterna är tillförlitliga.

–  De sammanlagda inverkningarna på hälsan eller patientsäkerheten av en ersättning kommer sannolikt att bli mera till skada än till nytta.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att förnya undantaget om kriterierna i andra stycket fortfarande uppfylls.

Tillverkare som vill ansöka om undantag eller om att undantag ska förnyas eller dras tillbaka ska sända in följande uppgifter till kommissionen:

a)  Den sökandes namn, adress och kontaktuppgifter.

b)  Information om den medicintekniska produkten och om hur exakt ämnet används i material eller komponenter i den medicintekniska produkten som ansökan om undantag, eller tillbakadragande av det gäller, samt dess särdrag.

c)  En kontrollerbar och understödd motivering till undantaget, eller tillbakadragande av det, på de villkor som fastställs i andra stycket.

d)  En analys av möjliga alternativa ämnen, material eller konstruktioner, inbegripet, i förekommande fall, information om oberoende forskning, fackgranskade studier och sökandens utvecklingsverksamhet och en analys av tillgången till sådana alternativ.

e)  Annan relevant information.

f)  Föreslagna åtgärder för att utveckla, begära utveckling av och/eller använda möjliga alternativ, bland annat en tidsplan för de åtgärder som sökanden föreslår.

g)  I förekommande fall, angivande av de uppgifter som skall betraktas som konfidentiella åtföljt av en verifierbar motivering.

Om produkter, eller delar av produkter, enligt vad som är avsedda avses i första stycket,

–  att vara invasiva produkter och att komma i kontakt med patientens kropp för kort- eller långvarigt bruk, eller

–  för att administrera läkemedel, kroppsvätskor eller andra ämnen, inklusive gaser, till/från människokroppen, eller

–  för att transportera eller lagra sådana läkemedel, kroppsvätskor eller ämnen, inklusive gaser, som ska administreras till människokroppen,

i en koncentration på minst 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet homogent material innehåller ftalater som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kategori 1A eller 1B i enlighet med del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 eller ämnen som identifierats som hormonstörande i enlighet med första stycket och för vilka det beviljats undantag i enlighet med andra eller tredje stycket, ska det av märkningen på själva produkten och/eller på varje produkts förpackning eller i förekommande fall på försäljningsförpackningen framgå att produkten innehåller ftalater. Om sådana produkters avsedda användning inbegriper behandling av barn eller behandling av gravida eller ammande kvinnor ska sådana ämnen. Tillverkaren ska i den tekniska dokumentationen och i bruksanvisningen särskilt motivera varför dessa ämnen används, med hänsyn till uppfyllandet av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, särskilt kraven i denna punkt, samt i bruksanvisningen tillhandahålla information om kvarvarande risker för dessa patientgrupper och, i tillämpliga fall, om lämpliga försiktighetsåtgärder. [Ändr. 355]

7.5.  Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att riskerna med ämnen som oavsiktligt tränger in i eller läcker ur dem i möjligaste mån och på lämpligt sätt reduceras med tanke på den miljö som de är avsedda att användas i.

7.6.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de risker som är kopplade till partiklarnas storlek och egenskaper blir så små som möjligt. Särskild försiktighet ska iakttas när produkter innehåller eller består av nanomateriel som kan avges till patienten eller användaren.

8.  Infektion och mikrobiell kontamination

8.1.  Produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara konstruerade på ett sådant sätt att risken för att patienterna, användarna och i förekommande fall andra personer infekteras är eliminerad eller så liten som möjligt. Produkten ska vara konstruerad så att

a)  den är lätt att hantera

aa)  den till fullo överensstämmer med kraven i gällande EU-direktiv om hälsa på arbetsplatsen, till exempel direktiv 2010/32/EU, [Ändr. 271]

och vid behov även så att [Ändr. 272]

b)  eventuellt mikrobiellt läckage från produkten och/eller mikrobiell exponering vid användningen i möjligaste mån och på lämpligt sätt reduceras,

c)  mikrobiell kontaminering av produkten eller provet förhindras.

8.2.  Produkter som är märkta med uppgift om att de befinner sig i ett speciellt mikrobiologiskt tillstånd ska vara konstruerade, tillverkade och förpackade på ett sådant sätt att de förblir i detta tillstånd när de släpps ut på marknaden under de av tillverkaren angivna lagrings- och transportförhållandena.

8.3.  Produkter som levereras sterila ska vara konstruerade, tillverkade och förpackade i en engångsförpackning och/eller i enlighet med lämpliga förfaranden som säkerställer att de är sterila när de släpps ut på marknaden och förblir sterila, under de av tillverkaren angivna lagrings- och transportförhållandena, tills skyddsförpackningen skadas eller öppnas.

8.4.  Produkter som är märkta antingen som sterila eller med uppgift om att de befinner sig i ett speciellt mikrobiologiskt tillstånd ska vara behandlade, tillverkade och i förekommande fall steriliserade enligt en lämplig och validerad metod.

8.5.  Produkter som är avsedda att steriliseras ska tillverkas under tillräckligt kontrollerade (t.ex. miljömässiga) förhållanden.

8.6.  Förpackningssystemen för icke-sterila produkter ska kunna hålla produkterna hela och rena och, om produkterna ska steriliseras före användning, begränsa risken för mikrobiell kontamination till ett minimum; förpackningssystemet ska vara lämpligt med tanke på den steriliseringsmetod som tillverkaren angett.

8.7.  Produktens märkning ska särskilja mellan identiska eller liknande produkter som släppts ut på marknaden både i sterilt och icke-sterilt skick.

8.7a  Tillverkare av medicintekniska produkter ska informera sina användare om den nivå av desinficering som krävs för att garantera patienternas säkerhet och om alla tillgängliga metoder för att uppnå denna nivå. Tillverkarna ska vara skyldiga att testa sina produkters lämplighet med alla metoder som kan användas för att trygga patienternas säkerhet och ska motivera ett eventuellt förkastande av en metod antingen genom att visa att den inte är effektiv eller att den ger upphov till negativa effekter som minskar den medicinska nyttan av deras produkt i betydligt större utsträckning än de övriga metoder som rekommenderas av tillverkaren. [Ändr. 273]

9.  Produkter som innehåller en substans som anses vara ett läkemedel och produkter som består av substanser eller kombinationer av substanser som är avsedda att sväljas, inhaleras eller administreras rektalt eller vaginalt [Ändr. 274]

9.1.  När det gäller produkter som avses i artikel 1.4 första stycket ska kvaliteten, säkerheten och användbarheten av substansen som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 2001/83/EG, kontrolleras i analogi med de metoder som anges i bilaga I till direktiv 2001/83/EG, i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse i denna förordning.

9.2.  Produkter som består av substanser eller kombinationer av substanser som är avsedda att sväljas, inhaleras eller administreras rektalt eller vaginalt och som absorberas av eller sprids i kroppen ska på motsvarande sätt uppfylla de relevanta kraven i bilaga I till direktiv 2001/83/EG. [Ändr. 275]

10.  Produkter som innehåller material av biologiskt ursprung

10.1.  I fråga om produkter som tillverkats av sådana vävnader eller celler från människa eller derivat därav som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e gäller följande:

a)  Donation, tillvaratagande och kontroll av sådana vävnader eller celler från människa som används vid tillverkning av produkter ska ske i enlighet med direktiv 2004/23/EG.

b)  Bearbetning, konservering och annan hantering av sådana vävnader och celler ska ske på säkrast möjliga sätt för patienter, användare och i förekommande fall andra personer. I synnerhet ska säkerheten vad gäller virus och andra smittämnen tillgodoses genom tillämpning av godkända metoder för eliminering eller inaktivering under tillverkningsprocessens gång.

c)  Det ska säkerställas att spårbarhetssystemet för produkter som tillverkats av sådana mänskliga vävnader eller celler kompletterar och uppfyller de krav på spårbarhet och uppgiftsskydd som fastställs i direktiv 2004/23/EG och i direktiv 2002/98/EG.

10.2.  I fråga om produkter som tillverkats av sådana vävnader eller celler från djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla gäller följande:

a)  Om det är möjligt med hänsyn till djurslaget ska vävnader och celler från djur komma från sådana djur som har genomgått veterinärkontroller som är anpassade efter vävnadernas avsedda användning. Information om djurens geografiska ursprung ska bevaras.

aa)  Användning av metoder som inte omfattar djurförsök bör främjas. Användningen av djur bör minimeras och försök på ryggradsdjur bör endast genomföras som en sista utväg. I enlighet med direktiv 2010/63/EU måste försök på ryggradsdjur ersättas, begränsas eller förbättras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa bestämmelser som förhindrar att samma tester utförs flera gånger och upprepning av försök och studier på ryggradsdjur bör förbjudas. [Ändr. 276]

b)  Bearbetning, konservering, provning och hantering av vävnader, celler och ämnen från djur ska ske på säkrast möjliga sätt för patienter, användare och i förekommande fall andra personer. I synnerhet ska säkerheten vad gäller virus och andra smittämnen tillgodoses genom tillämpning av godkända metoder för eliminering eller inaktivering av virus under tillverkningsprocessens gång.

c)  I fråga om produkter som tillverkats av vävnader eller celler från djur enligt kommissionens förordning (EU) nr 722/2012(49) ska de särskilda kraven i den förordningen tillämpas.

10.3.  I fråga om produkter som tillverkats av andra icke-viabla biologiska substanser gäller följande:

När det gäller andra biologiska substanser än de som avses i avsnitt 10.1 och 10.2 ska bearbetning, konservering, provning och hantering av dessa substanser ske på säkrast möjliga sätt för patienter, användare och i förekommande fall andra personer, bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande. I synnerhet ska säkerheten vad gäller virus och andra smittämnen tillgodoses genom tillämpning av godkända metoder för eliminering eller inaktivering under tillverkningsprocessens gång. [Ändr. 277]

11.  Produkternas interaktion med miljön

11.1.  Om produkten är avsedd att användas tillsammans med andra produkter eller utrustningar ska hela kombinationen inklusive det sammankopplade systemet vara säkert och inte försämra produkternas angivna prestanda. Användningsbegränsningar för sådana kombinationer ska framgå av märkningen och/eller bruksanvisningen. Anslutningar som användaren ska hantera, t.ex. koppling för vätske- eller gasöverföring eller mekanisk koppling ska vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att eventuella risker vid felaktiga sammankopplingar blir så små som möjligt.

11.2.  Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att följande risker i möjligaste mån och på lämpligt sätt elimineras eller reduceras:

a)  Risken för att patienten, användaren eller andra personer skadas på grund av produkternas fysikaliska och ergonomiska egenskaper.

b)  Risken för användningsfel på grund av ergonomiska egenskaper, mänskliga faktorer och den avsedda användarmiljön.

c)  Risker i samband med yttre faktorer eller miljöförhållanden som rimligen kan förutses, som magnetfält, yttre elektrisk och elektromagnetisk påverkan, elektrostatisk urladdning, strålning i samband med diagnostik eller behandling, tryck, fuktighet, temperatur, variationer i tryck och acceleration eller interferens orsakad av radiosignaler.

d)  Risker i samband med användningen av produkten när den kommer i kontakt med material, vätskor och substanser, inklusive gaser, som den exponeras för under normala användningsförhållanden.

e)  Risken för eventuell negativ interaktion mellan programvara och den miljö där den används och interagerar.

f)  Riskerna för att substanser oavsiktligt tränger in i produkterna.

g)  Riskerna för ömsesidig interferens med andra produkter som normalt används vid undersökningarna eller vid den aktuella behandlingen.

h)  Risker som kan uppstå då det är omöjligt att underhålla och kalibrera produkten (som vid implantat), vid åldrande av det använda materialet eller minskad noggrannhet hos någon mät- eller kontrollmekanism.

11.2.a  Produkter som kan överföra potentiellt livshotande blodburna infektioner till hälso- och sjukvårdspersonal, patienter eller andra personer om de råkar skära sig eller sticka sig på dem, exempelvis vid nålstickskador, ska vara utrustade med lämpliga säkerhetsmekanismer i enlighet med direktiv 2010/32/EU. Tandläkaryrkets särdrag måste dock beaktas. [Ändr. 278]

11.3.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att risken för brand eller explosion är så liten som möjligt vid normal användning och vid ett första fel. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot produkter som är avsedda att utsättas för lättantändliga ämnen eller ämnen som skulle kunna orsaka förbränning eller som kan komma i kontakt med sådana ämnen.

11.4.  Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att justering, kalibrering och underhåll kan göras på ett betryggande sätt, om det är nödvändigt för att uppnå avsedda prestanda.

11.5.  Produkter som är avsedda att användas tillsammans med andra produkter ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att driftskompatibiliteten är tillförlitlig och säker.

11.6.  Mät-, övervaknings- och presentationsskalorna ska vara konstruerade enligt ergonomiska principer och med hänsyn tagen till produktens avsedda ändamål.

11.7.  Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att säker avfallshantering av produkten och de substanser som produkten har utsatts för och/eller eventuella avfallsämnen underlättas för både användare, patienter och andra personer samt, när så är möjligt och i tillämpliga fall, ersättas med produkter och metoder som förbättrar säkerhetsfunktioner och -egenskaper för att i mesta möjliga mån minska patienters, användares och andra personers exponering för potentiellt skadliga substanser, till exempel kemiska ämnen eller nukleära ämnen. [Ändr. 279]

12.  Produkter med diagnos- eller mätfunktion

12.1.  Produkter för diagnostik och produkter som har en mätfunktion ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att mätresultaten är tillräckligt noggranna, precisa och tillförlitliga tanke på produktens avsedda ändamål, på grundval av lämpliga vetenskapliga och tekniska metoder. Toleranser avseende noggrannhet ska anges av tillverkaren.

12.2.  De mätningar som görs med produkter som har en mätfunktion och som uttrycks i författningsenliga enheter ska vara förenliga med bestämmelserna i rådets direktiv 80/181/EEG(50).

13.  Skydd mot strålning

13.1.  Allmänt

a)  Produkterna ska konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att patienter, användare och andra personer inte utsätts för mer strålning än som är nödvändigt med tanke på det avsedda ändamålet, och användningen ska om så är möjligt ersättas av användning med en högre säkerhetsstandard, men den strålning som är föreskriven för terapeutiskt eller diagnostiskt syfte får inte begränsas. [Ändr. 280]

b)  Bruksanvisningarna för produkter som avger strålning ska innehålla närmare upplysningar om typen av strålning, möjligheter att skydda patienter och användare, möjligheter att undvika onormal användning samt hur riskerna vid installation kan elimineras.

13.2.  Avsiktlig strålning

a)  Om produkterna är konstruerade för att i ett visst medicinskt syfte avge en synlig och/eller osynlig strålning som är eller kan vara skadlig men där den nytta strålningen gör anses uppväga skadorna, ska användaren kunna kontrollera exponeringen. Sådana produkter ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att relevanta varierbara parametrar kan reproduceras med tillfredsställande noggrannhet.

b)  Om produkterna är avsedda att avge potentiellt skadlig, synlig och/eller osynlig strålning ska de om möjligt förses med ett varningssystem som ger synliga och/eller hörbara varningar vid sådan strålning.

13.3.  Oavsiktlig strålning

Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att patienter, användare och andra personer så litet som möjligt utsätts för oavsiktlig strålning, ströstrålning eller läckstrålning. Där så är möjligt ska metoder väljas som minskar strålningsbelastningen för patienter, användare och andra eventuellt berörda personer. [Ändr. 281]

13.4.  Joniserande strålning

a)  Produkter som är avsedda att utsända joniserande strålning ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att det om möjligt går att variera och kontrollera den utsända strålningens kvantitet, geometri och energifördelning (eller kvalitet) med tanke på den avsedda användningen. Om möjligt ska produkter användas som hela tiden under och efter behandlingen kan kontrollera den utsända strålningen. [Ändr. 282]

b)  Produkter som utsänder joniserande strålning avsedd för diagnostisk radiologi ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att en för det aktuella medicinska ändamålet lämplig bild- eller resultatkvalitet uppnås samtidigt som den strålning som patienten och användaren utsätts för görs så liten som möjligt.

c)  Produkter som utsänder joniserande strålning och är avsedda för radioterapi ska konstrueras och tillverkas så att stråldosen, strålslaget, energin och i förekommande fall energifördelningen kan övervakas och kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.

14.  Programvara som ingår i produkter och fristående programvara

14.1.  Produkter som innefattar elektroniska programmerbara system, inbegripet programvara, eller fristående programvara som i sig är produkter, ska konstrueras så att repeterbarhet, tillförlitlighet och prestanda i förhållande till den avsedda användningen säkerställs. Redan vid ett första fel ska lämpliga åtgärder vidtas för att på lämpligt sätt eliminera risken i samband med det eller se till att den blir så liten som möjligt.

14.2.  I fråga om produkter som innehåller programvara eller fristående programvara som i sig är produkter ska programvaran utvecklas och tillverkas i enlighet med den senaste erkända kunskapen inom området och med beaktande av principerna för utvecklingslivscykel, riskhantering, kontroll och validering.

14.3.  Sådan programvara som avses i detta avsnitt och är avsedd att användas i kombination med mobila datorplattformar ska konstrueras och tillverkas med beaktande av den mobila plattformens specifika egenskaper (t.ex. skärmens storlek och kontrastförhållande) och de yttre faktorerna i samband med användningen (varierande miljö i fråga om ljus- eller ljudnivå).

15.  Aktiva produkter och produkter som är kopplade till dem

15.1.  I fråga om aktiva produkter ska lämpliga åtgärder vidtas redan vid ett första fel, för att på lämpligt sätt eliminera risken i samband med det eller se till att den blir så liten som möjligt.

15.2.  Om patientens säkerhet är beroende av en intern energikälla i produkten ska produkten vara utrustad med en möjlighet att kontrollera den interna energikällans tillstånd.

15.3.  Om patientens säkerhet är beroende av en extern energikälla ska produkten vara utrustad med ett larmsystem som signalerar strömavbrott.

15.4.  Produkter som är avsedda att övervaka en eller flera kliniska parametrar hos en patient ska vara utrustade med lämpliga larmsystem som gör användaren uppmärksam på situationer som kan leda till patientens död eller en allvarlig försämring av patientens hälsotillstånd.

15.5.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att risken för elektromagnetisk störning, som skulle kunna störa funktionen hos dessa eller andra produkter eller utrustningar i den avsedda miljön, i möjligaste mån och på lämpligt sätt reduceras.

15.6.  Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att deras inbyggda tålighet mot elektromagnetiska störningar ligger på en tillfredsställande nivå så att de kan fungera på avsett sätt.

15.7.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att risken för oavsiktliga elektriska chocker för patienten, användaren eller någon annan person både vid normal användning av produkten och vid ett första fel i produkten blir så liten som möjligt, under förutsättning att produkterna installeras och underhålls enligt tillverkarens anvisningar.

16.  Skydd mot mekaniska och termiska risker

16.1.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att patienterna och användarna skyddas mot mekaniska risker i samband med t.ex. rörelsemotstånd, instabilitet och rörliga delar.

16.2.  Produkterna ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de risker som uppstår genom vibrationer som alstras av produkten blir så små som möjligt, varvid hänsyn ska tas till den tekniska utvecklingen och de anordningar som finns tillgängliga för att dämpa vibrationer, i första hand vid källan, såvida inte vibrationerna är en del av den angivna funktionen.

16.3.  Produkterna ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de risker som uppstår i samband med buller, med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen och de till buds stående möjligheterna att dämpa buller, i första hand vid källan, blir så små som möjligt förutsatt att inte bullret är en del av den angivna funktionen.

16.4.  Terminaler och anslutningsdon till elektrisk, gasformig eller hydraulisk och pneumatisk energitillförsel som användaren eller någon annan person ska hantera ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att riskerna minimeras.

16.5.  Fel som kan begås vid montering eller återmontering, eller anslutning eller återanslutning, av vissa delar före och under användningen och som kan ge upphov till risker ska undanröjas genom delarnas konstruktion och tillverkning eller, om detta inte är möjligt, genom att information anbringas på själva delarna och/eller deras höljen.

Samma information ska ges på rörliga delar och/eller deras höljen, när rörelsens riktning måste vara känd för att en risk ska kunna undvikas.

16.6.  Tillgängliga delar av produkterna (utom delar eller områden som är avsedda för att tillhandahålla värme eller nå avsedda temperaturer) och omgivningen får inte uppnå potentiellt skadliga temperaturer vid normala användningsförhållanden.

17.  Skydd mot de risker som tillförsel av energi eller substanser kan utsätta patienten eller användaren för

17.1.  De produkter som är avsedda att tillföra patienten energi eller substanser ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att den tillförda mängden kan fastställas och bibehållas tillräckligt noggrant för att patientens och användarens säkerhet ska kunna garanteras.

17.2.  Produkterna ska ha en funktion som kan förhindra och/eller visa att den tillförda mängden är otillräcklig och kan utgöra en fara. Produkterna ska ha en funktion som i största möjliga utsträckning förhindrar att farliga mängder energi eller substanser oavsiktligt avges av energi- och/eller ämneskällan.

17.3.  Kontrollernas och visarnas funktioner ska tydligt anges på produkterna. Om det finns en bruksanvisning på produkten eller om bruks- eller justeringsvariabler markeras på produkten med ett visuellt system, ska anvisningarna vara förståeliga för användaren och i förekommande fall för patienten.

18.  Skydd mot de risker som utgörs av medicintekniska produkter som enligt tillverkaren ska användas av lekmän

18.1.  Produkter som är avsedda att användas av lekmän ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de fungerar i enlighet med det avsedda ändamålet med hänsyn till lekmännens kunskaper och de medel som står dem till buds samt de variationer som rimligen kan förutses i lekmännens teknik och omgivning. Det ska vara lätt för en lekman att förstå och tillämpa tillverkarens upplysningar och anvisningar.

18.2.  Produkter som är avsedda att användas av lekmän ska vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att

–  produkten under alla processens steg är enkel att använda för den lekman som ska använda den, och

–  det i enlighet med direktiv 2010/32/EU föreligger minsta möjliga skade- och infektionsrisk för andra personer genom att produkten är utrustad med säkerhetsmekanismer som syftar till att förebygga nålstick och andra skär- och stickskador, och [Ändr. 283]

–  risken för att den avsedda användaren använder produkten felaktigt och, i förekommande fall, tolkar resultatet felaktigt minskas så långt det är möjligt.

18.3.  Produkter som är avsedda att användas av lekmän ska, när så är rimligen möjligt, innefatta ett förfarande genom vilket lekmannen

–  kan kontrollera att produkten vid användning kommer att fungera som tillverkaren avsett, och

–  i tillämpliga fall varnas om produkten inte har gett ett tillförlitligt resultat.

III.  Krav avseende den information som ska lämnas tillsammans med produkten

19.  Märkning och bruksanvisning

19.1.  Allmänna krav avseende den information som tillverkaren ska lämna

Varje produkt ska åtföljas av den information som behövs för att identifiera produkten och tillverkaren, och information om säkerhet och prestanda ska delges användarna, såväl yrkesmässiga användare som lekmän, eller andra personer, beroende på vad som är tillämpligt. Denna information kan finnas på själva produkten, på förpackningen eller i bruksanvisningen med beaktande av följande:

a)  Medium, format, innehåll, läslighet och placering när det gäller märkningen och bruksanvisningen ska vara lämpliga för den specifika produkten, dess avsedda ändamål och den avsedda användarens tekniska kunskap, erfarenhet eller utbildning. Bruksanvisningen ska vara skriven på ett sätt som lätt kan förstås av den avsedda användaren och i förekommande fall kompletteras med ritningar, skisser och scheman. Vissa produkter kan innehålla olika information för yrkesmässiga användare och lekmän.

b)  Den information som märkningen måste innehålla ska finnas på själva produkten. Om detta inte är praktiskt genomförbart eller lämpligt får informationen helt eller delvis finnas på varje produkts förpackning och/eller på förpackningen till flera produkter.

Om flera produkter tillhandahålls en enda användare och/eller på en enda plats får ett enda exemplar av bruksanvisningen tillhandahållas om köparen går med på det; köparen får i vilket fall som helst begära fler exemplar.

c)  När det gäller produkter i klass I och IIa får bruksanvisningen utelämnas eller förkortas om produkten kan användas på ett säkert sätt och på ett sätt som tillverkaren avsett utan bruksanvisning.

d)  Märkningen ska ha ett människoläsbart format men kan och ska kompletteras med maskinläsbara format, t.ex. radiofrekvensidentifiering (RFID) och streckkoder. [Ändr. 284]

e)  Bruksanvisningen får tillhandahållas användaren i annat format än på papper (t.ex. i elektronisk form) i den utsträckning och på de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) nr 207/2012(51).

f)  Kvarvarande risker som användaren och/eller någon annan person måste informeras om ska anges i form av begränsningar, kontraindikationer, försiktighetsåtgärder eller varningar i den information som tillverkaren tillhandahåller.

g)  När det är lämpligt ska dessa upplysningar anges i form av internationellt vedertagna symboler. Varje symbol eller färg som används för identifiering ska överensstämma med de harmoniserade standarderna eller gemensamma tekniska specifikationerna. Inom områden för vilka inga standarder eller gemensamma tekniska specifikationer har fastställts ska symbolerna och färgerna beskrivas i de anvisningar som medföljer produkten.

19.2.  Uppgifter i märkningen

Märkningen ska innehålla följande uppgifter:

a)  Produktens namn eller handelsnamn.

aa)  Texten: ”Denna produkt är en medicinteknisk produkt”. [Ändr. 285]

b)  De uppgifter som är absolut nödvändiga för att användaren ska kunna identifiera produkten, förpackningens innehåll och, om det inte är uppenbart för användaren, det avsedda ändamålet med produkten samt, i förekommande fall, att produkten är avsedd endast för användning vid en och samma procedur. [Ändr. 286]

c)  Tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och en adress till företagets säte där tillverkaren kan kontaktas och uppehåller sig.

d)  I fråga om importerade produkter: namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke för den auktoriserade representant som är etablerad i unionen och en adress till företagets säte där denne kan kontaktas och uppehåller sig.

e)  I tillämpliga fall en upplysning om att produkten innehåller

–  en läkemedelssubstans, inklusive derivat av blod eller plasma från människa, eller

–  vävnader eller celler från människa eller derivat därav, eller

–  vävnader eller celler från djur eller derivat därav enligt förordning (EU) nr 722/2012.

f)  I tillämpliga fall en upplysning om att produkten innehåller nanomaterial, om inte nanomaterialet är inkapslat eller bundet på ett sådant sätt att det inte kan avges till patienten eller användaren när produkten används för sitt avsedda ändamål.

g)  Produktens satskod/partinummer eller serienummer efter ”PARTI” eller ”SERIENUMMER” eller en likvärdig symbol, beroende på vad som är lämpligt.

h)  I tillämpliga fall den unika produktidentifieringen (UDI).

i)  En tydlig upplysning om hur länge produkten är säker att använda, uttryckt som minst år och månad, om det är relevant.

j)  Tillverkningsår, om det inte anges hur länge produkten är säker att använda. Tillverkningsåret kan ingå i sats- eller serienumret, under förutsättning att det är lätt identifierbart.

k)  Särskilda förhållningsregler för lagring och/eller hantering av produkten.

l)  Om produkten tillhandahålls i sterilt skick, en upplysning om att den är steril och om vilken steriliseringsmetod som använts.

m)  Varningar eller försiktighetsåtgärder som ska vidtas och som användarna eller i förekommande fall andra personer omedelbart måste göras uppmärksamma på. Denna information får vara mycket kortfattad om mer ingående information lämnas i bruksanvisningen.

n)  I förekommande fall en upplysning om att produkten är avsedd för engångsbruk. En tillverkares upplysning om engångsbruk ska vara enhetlig i hela unionen.

o)  Om det rör sig om en rekonditionerad engångsprodukt: en upplysning om detta och om hur många rekonditioneringar som gjorts samt eventuella begränsningar för hur många gånger produkten får rekonditioneras. [Ändr. 287]

p)  I förekommande fall en upplysning om att produkten är specialanpassad.

q)  I förekommande fall en upplysning om att produkten enbart är avsedd för klinisk prövning.

19.3.  Information i bruksanvisningen

Bruksanvisningen ska innehålla följande uppgifter:

a)  De uppgifter som avses i punkt 19.2 leden a, c, e, f, k, l och n.

b)  Produktens avsedda ändamål inklusive avsedda användare (t.ex. yrkesmässig användare eller lekman), i tillämpliga fall.

c)  Produktens prestanda enligt tillverkaren.

d)  Eventuella kvarvarande risker, kontraindikationer samt eventuella förväntade och förutsebara oönskade bieffekter, inklusive information som ska delges patienten därvidlag.

e)  Upplysningar som användaren behöver för att använda produkten på rätt sätt, t.ex. noggrannhetsgraden om produkten har en mätfunktion.

f)  Uppgifter om förfarande eller behandling som är nödvändiga innan produkten kan tas i bruk (t.ex. sterilisering, slutmontering och kalibrering).

g)  Eventuella krav på att användaren och/eller andra personer ska ha särskilda faciliteter eller särskild utbildning och kompetens.

h)  Den information som behövs för att kontrollera om produkten har installerats på rätt sätt och kommer att fungera säkert på det sätt som tillverkaren avsett, i förekommande fall tillsammans med

–  uppgifter om på vilket sätt och hur ofta produkten behöver underhållas, förebyggande och regelbundet, och rengöras eller desinficeras,

–  identifiering av eventuella förbrukningskomponenter och uppgift om hur de ska ersättas,

–  information om eventuell kalibrering som krävs för säkerställa att produkten fungerar på ett riktigt och säkert sätt under hela sin livslängd,

–  metoder för att eliminera riskerna för de personer som installerar, kalibrerar eller ger service åt produkterna.

i)  Om produkten tillhandahålls i sterilt skick, anvisningar i händelse av att den sterila förpackningen skadas innan produkten används.

j)  Lämpliga steriliseringsanvisningar, om produkten tillhandahålls i icke-sterilt skick men ska steriliseras före användning.

k)  Om produkten går att återanvända, upplysningar om vilka förfaranden som är lämpliga för att möjliggöra återanvändning, inklusive rengöring, desinfektion, förpackning, högsta antal gånger produkten får återanvändas och i förekommande fall en validerad metod för resterilisering. Det bör upplysas om hur det framgår att produkten inte längre bör återanvändas, t.ex. tecken på materialnedbrytning eller högsta antal gånger produkten får återanvändas. [Ändr. 288]

l)  Med undantag för produkter som avses i artikel 15b ska det, om det på produkten anges att den är avsedd för engångsbruk ska, tillhandahållas de bevis för att produkten inte kan rekonditioneras på ett säkert sätt som avses i artikel 15c.1 och som innefattar all information tillhandahållas om kända egenskaper och tekniska faktorer som tillverkaren känner till och som skulle kunna utgöra en risk om produkten återanvänds. Om det i enlighet med punkt 19.1 c inte behövs någon bruksanvisning, ska denna information på begäran göras tillgänglig för användaren. [Ändr. 289]

la)  Bruksanvisningen ska vara lättbegriplig för lekmän och granskad av företrädare för relevanta berörda parter, bland annat patientorganisationer och organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal. [Ändr. 290]

m)  När det gäller produkter som är avsedda att användas tillsammans med andra produkter och/eller utrustning för allmänbruk:

–  Information som gör det möjligt att identifiera de produkter eller den utrustning som ger en säker kombination, och/eller

–  information om kända begränsningar för kombinationer av produkter och utrustning.

n)  Om produkten avger skadliga eller potentiellt skadliga strålningsnivåer för medicinska ändamål:

–  Uppgifter om arten, typen och i förekommande fall intensiteten och fördelningen av strålningen.

–  Hur man skyddar patienter, användare eller andra personer från oavsiktlig strålning vid användning av produkten.

o)  Information till användaren och/eller patienten om varningar, försiktighetsåtgärder eller andra åtgärder som ska vidtas samt begränsningar för användningen av produkten. Denna information bör i förekommande fall omfatta

–  varningar, försiktighetsåtgärder och/eller andra åtgärder som ska vidtas i händelse av funktionsfel eller ändringar i produktens prestanda som kan påverka säkerheten,

–  varningar, försiktighetsåtgärder och/eller andra åtgärder som ska vidtas i samband med exponering för yttre faktorer eller miljöförhållanden som rimligen kan förutses, som magnetfält, yttre elektrisk och elektromagnetisk påverkan, elektrostatisk urladdning, strålning i samband med diagnostik eller behandling, tryck, fuktighet eller temperatur,

–  varningar, försiktighetsåtgärder och/eller andra åtgärder som ska vidtas i samband med riskerna för interferens om det rimligen kan förutses att produkten används vid vissa diagnostiska undersökningar, utvärderingar, terapeutiska behandlingar eller andra förfaranden (t.ex. elektromagnetisk störning från produkten som påverkar annan utrustning),

–  om produkten är avsedd att administrera läkemedel, vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav, eller biologiska substanser: eventuella begränsningar för eller inkompatibilitet vid valet av substanser som ska tillhandahållas,

–  varningar, försiktighetsåtgärder och/eller begränsningar avseende den läkemedelssubstans eller det biologiska material som ingår i produkten som en integrerad del,

–  försiktighetsåtgärder avseende sådana material som ingår i produkten och som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, har hormonstörande egenskaper eller kan orsaka sensibilisering eller allergisk reaktion hos patienten eller användaren.

p)  Varningar eller försiktighetsåtgärder som ska vidtas för att underlätta en säker avfallshantering av produkten, dess tillbehör och eventuella förbrukningsmaterial som har använts med den. Denna information bör i förekommande fall omfatta

–  infektion eller mikrobiella faror (t.ex. explantat, nålar eller kirurgisk utrustning som har kontaminerats med potentiella smittämnen från människa),

–  fysiska faror (t.ex. från vassa föremål).

q)  När det gäller produkter som är avsedda att användas av lekmän: under vilka omständigheter användaren bör rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal.

r)  När det gäller sådana produkter som förtecknas i bilaga XV och för vilka tillverkaren inte har angett något medicinskt ändamål: information om avsaknaden av klinisk nytta och riskerna med att använda produkten.

s)  Datum då bruksanvisningen utfärdades eller, om den har reviderats, utfärdandedatum och identifiering för den senaste ändringen.

t)  Ett meddelande till användaren och/eller patienten om att alla allvarliga tillbud som har inträffat i samband med produkten bör rapporteras till tillverkaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där användaren och/eller patienten är etablerad.

BILAGA II

TEKNISK DOKUMENTATION

I den tekniska dokumentationen och, i tillämpliga fall, den sammanfattade tekniska dokumentation som ska utarbetas av tillverkaren ska särskilt följande ingå:

1.  Beskrivning av och specifikation för produkten, inklusive varianter och tillbehör

1.1.  Beskrivning av och specifikation för produkten

a)  Produkt- eller handelsnamn och en allmän beskrivning av produkten och dess avsedda ändamål.

b)  Den UDI-produktidentifiering som avses i artikel 24.1 a led i och som tillverkaren tilldelat produkten i fråga, så snart identifiering av denna produkt ska baseras på ett UDI system, eller på någon annan tydlig identifiering, genom produktkod, katalognummer eller någon annan otvetydig hänvisning, som kan spåras.

c)  Den avsedda patientpopulation och det medicinska tillstånd som ska diagnostiseras och/eller behandlas samt andra faktorer, t.ex. kriterier för patienturval.

d)  Produktens funktionsprinciper.

e)  Produktens riskklass och den tillämpliga klassificeringsregeln enligt bilaga VII.

f)  En förklaring av eventuella nya egenskaper.

g)  En beskrivning av tillbehör, andra medicintekniska produkter och andra artiklar som inte är medicintekniska produkter men som är avsedda att användas i kombination med produkten.

h)  En beskrivning eller fullständig förteckning över de olika konfigurationer/varianter av produkten som kommer att tillgängliggöras.

i)  En allmän beskrivning av produktens viktigaste funktionella beståndsdelar, t.ex. delar eller komponenter (inbegripet programvara i förekommande fall), utformning, sammansättning och/eller funktion. I förekommande fall ska denna beskrivning omfatta märkning med bildframställningar (t.ex. diagram, fotografier och ritningar) där det tydligt anges vilka centrala delar eller komponenter som ingår, inklusive de förklaringar som krävs för att man ska förstå dessa ritningar och diagram.

j)  En beskrivning av de (rå)material som ingår i centrala funktionella komponenter och de som antingen är i direkt kontakt med människokroppen eller i indirekt kontakt med kroppen, t.ex. vid extrakorporeal cirkulation av kroppsvätskor.

k)  Tekniska specifikationer (funktioner, mått och prestandaegenskaper) för den medicintekniska produkten samt eventuella varianter och tillbehör som normalt anges i den produktspecifikation som användarna får ta del av, t.ex. broschyrer, kataloger och liknande.

1.2.  Hänvisning till tidigare och liknande generationer av produkten

a)  En översikt över tillverkarens tidigare generation(er) av produkten, om sådana finns.

b)  En översikt över tillverkarens liknande produkter som är tillgängliga på EU:s marknader eller de internationella marknaderna, om sådana finns.

2.  Information som ska tillhandahållas av tillverkaren

a)  En komplett uppsättning av

–  märkningen på produkten och dess förpackning,

–  bruksanvisningen.

b)  En förteckning över språkvarianterna för de medlemsstater där produkten är avsedd att marknadsföras.

3.  Konstruktions- och tillverkningsinformation

a)  Information som ger en allmän förståelse av konstruktionsfaserna för produkten och för produktionsprocesserna, t.ex. produktion, montering och provning av slutprodukten samt förpackning av den färdiga produkten. Mer detaljerade uppgifter behöver tillhandahållas för granskningen av kvalitetsledningssystemet eller andra tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

b)  Identifiering av alla anläggningar, inklusive hos leverantörer och underentreprenörer, där konstruktion och tillverkning utförs.

4.  Allmänna säkerhets- och prestandakrav

Dokumentationen ska innehålla information om de lösningar man valt för att uppfylla de övergripande säkerhets- och prestandakrav som fastställs i bilaga I. Denna information kan tillhandahållas i form av en checklista där följande tas upp:

a)  De allmänna säkerhets- och prestandakrav som ska tillämpas på produkten och uppgifter om varför andra krav inte är tillämpliga.

b)  Den eller de metod(er) som används för att påvisa överensstämmelse med varje tillämpligt allmänt säkerhets- och prestandakrav.

c)  De harmoniserade standarder eller de gemensamma tekniska specifikationer som tillämpas eller annan/andra metod(er) som används.

d)  Den exakta identiteten på de kontrollerade dokument som utgör bevis på överensstämmelse med varje harmoniserad standard, gemensam teknisk specifikation eller annan metod som används för att påvisa överensstämmelse med de allmänna säkerhets- och prestandakraven. Denna information ska innehålla en hänvisning där det anges var sådan bevisning återfinns inom den fullständiga tekniska dokumentationen och, om tillämpligt, sammanfattningen av den tekniska dokumentationen.

5.  analys av nytta-riskförhållande och riskhantering

Dokumentationen ska innehålla en sammanfattning av all tillgänglig information i samband med [Ändr. 291]

a)  den analys av nytta-riskförhållandet som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I,

b)  de lösningar som valts och resultaten av den riskhantering som avses i avsnitt 2 i bilaga I.

6.  Produktkontroll och produktvalidering

Dokumentationen ska innehålla resultaten av kontroll- och valideringstester och/eller kontroll- och valideringsstudier som ska visa produktens överensstämmelse med kraven i denna förordning, i synnerhet med de tillämpliga allmänna säkerhets- och prestandakraven.

6.1.  Prekliniska och kliniska data

a)  Resultat av tester (tekniska tester, laboratorietester eller tester där simulerad användning eller djur används) och utvärdering av publicerad litteratur som är tillämplig på produkten eller i allt väsentligt liknande produkter, i fråga om produktens prekliniska säkerhet och dess överensstämmelse med specifikationerna.

b)  Följande närmare upplysningar om testutformningen, fullständiga protokoll för testet eller studien, metoder för analys av data, utöver sammanfattningar av data och slutsatser som kan dras utifrån testet:

–  Biokompatibilitet (angivelse av alla ämnen som är i direkt eller indirekt kontakt med patienten eller användaren).

–  Fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska egenskaper.

–  Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet.

–  Kontroll och validering av programvara (beskrivning av utformningen och utvecklingen av programvaran och bevis för validering av den programvara som används i den färdiga produkten). Denna information bör normalt innehålla en sammanfattning av resultaten från all kontroll, validering och testning som utförs både internt och i en simulerad eller faktisk användarmiljö före det slutliga utsläppandet. Det bör även omfatta alla olika hårdvarukonfigurationer och, i förekommande fall, operativsystem som anges i den information som tillverkaren har tillhandahållit).

–  Stabilitet/hållbarhet.

I tillämpliga fall ska det styrkas att överensstämmelse råder med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/10/EG(52).

Om ingen ny testning genomförts ska dokumentationen innehålla en motivering till beslutet, t.ex. att man testat biokompatibiliteten på identiskt material när sådant infördes i en tidigare version av den produkt som lagligen har släpps ut på marknaden eller tagits i bruk.

c)  Rapporten om den kliniska utvärderingen i enlighet med artikel 49.5 och del A i bilaga XIII.

d)  Planen för klinisk uppföljning och utvärderingsrapporten om denna, inklusive en översyn av utvärderingsrapporten av planen för klinisk uppföljning av ett oberoende vetenskapligt organ för medicintekniska produkter i klass III, i enlighet med del B i bilaga XIII eller en motivering till varför en plan för klinisk uppföljning inte anses vara nödvändig eller lämplig. [Ändr. 292]

6.2.  Kompletterande uppgifter i särskilda fall

a)  Om en produkt som en integrerad del innehåller en substans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 2001/83/EG, inklusive ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt vad som avses i artikel 1.4 första stycket, ska det finnas en angivelse om detta. I sådana fall ska det i dokumentationen anges vilken källan till ämnet är och där ska även finnas data från de tester man utfört för att bedöma dess säkerhet, kvalitet och användbarhet, med beaktande av produktens avsedda ändamål.

b)  Om en produkt tillverkats av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e, ska det finnas en angivelse om detta. I sådana fall ska dokumentationen innehålla uppgifter om allt det material från människa eller djur som använts och om överensstämmelsen med avsnitten 10.1. respektive 10.2. i bilaga I.

c)  Om produkter släpps ut på marknaden i sterilt skick eller i ett definierat mikrobiologiskt tillstånd ska det finnas en beskrivning av miljöförhållandena i de relevanta tillverkningsleden. För produkter som släpps ut på marknaden i sterilt skick ska det finnas en beskrivning av de metoder som använts, inklusive valideringsrapporterna, i fråga om förpackning, sterilisering och bibehållande av steriliteten. Valideringsrapporten ska behandla testning för att detektera kvarvarande mikroorganismer, pyrogentestning och, i förekommande fall, testning för att detektera resthalter av steriliseringsmedel.

d)  Om produkter släpps ut på marknaden med en mätfunktion ska det finnas en beskrivning av de metoder som används för att säkerställa mätinstrumentens noggrannhet enligt specifikationerna.

e)  Om produkten ska kopplas till andra produkter för att fungera på avsett sätt ska det finnas en beskrivning av denna kombination, inklusive bevis för att den uppfyller de allmänna säkerhets- och prestandakraven när den är kopplad till sådana produkter med beaktande av de egenskaper som tillverkaren har angett.

BILAGA III

EU-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE

1.  Namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke för tillverkaren och i förekommande fall tillverkarens representant samt adress till respektive företags säte där de kan kontaktas och uppehåller sig.

2.  En förklaring om att försäkran om överensstämmelse utfärdas på tillverkarens eget ansvar.

3.  En produktidentifiering enligt artikel 24.1 a i om identifieringen av den produkt som försäkran omfattar ska bygga på ett UDI-system.

4.  Produktnamn eller handelsnamn, produktkod, katalognummer eller någon annan entydig hänvisning som gör det möjligt att identifiera och spåra den produkt som försäkran omfattar (vid behov kan ett foto bifogas). Utom när det gäller produktnamnet och handelsnamnet kan den information som möjliggör identifiering och spårbarhet ges i den produktidentifiering som avses i punkt 3.

5.  Produktens riskklass i enlighet med bilaga VII.

6.  Ett intyg på att den produkt som försäkran gäller är förenlig med denna förordning och i tillämpliga fall med annan relevant unionslagstiftning som innehåller bestämmelser om utfärdande av försäkran om överensstämmelse.

7.  Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder eller gemensamma tekniska specifikationer som följts och i enlighet med vilka överensstämmelsen försäkras.

8.  I tillämpliga fall det anmälda organets namn och identifieringsnummer, en beskrivning av det genomförda förfarandet för bedömning av överensstämmelse och en identifiering av det eller de utfärdade intygen.

9.  I förekommande fall ytterligare information.

10.  Ort och datum, namn och befattning för den person som undertecknar försäkran, uppgift om på vems vägnar personen undertecknar samt namnteckning.

BILAGA IV

CE-MÄRKNING OM ÖVERENSSTÄMMELSE

1.  CE-märkningen ska bestå av initialerna ”CE” åtföljda av begreppet ”Medicinteknisk produkt”, enligt följande modell: [Ändr. 293]

20140402-P7_TA(2014)0266_SV-p0000001.png

2.  Om CE-märkningen förminskas eller förstoras ska proportionerna i modellen behållas.

3.  CE-märkningens olika delar ska om möjligt ha samma vertikala storlek och får inte vara mindre än 5 mm. Dessa minsta tillåtna mått gäller inte för små produkter.

BILAGA V

INFORMATION SOM SKA LÄMNAS VID REGISTRERING AV PRODUKTER OCH EKONOMISKA AKTÖRER I ENLIGHET MED ARTIKEL 25

OCH

UPPGIFTER I UDI-PRODUKTIDENTIFIERINGEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 24

Del A

Information som ska lämnas vid registrering av produkter i enlighet med artikel 25

Tillverkare eller, i tillämpliga fall, auktoriserade representanter och i tillämpliga fall, importörer ska lämna följande uppgifter:

1.  Den ekonomiska aktörens roll (tillverkare, auktoriserad representant eller importör).

2.  Namn, adress och kontaktuppgifter för den ekonomiska aktören.

3.  Om uppgifterna lämnas av en annan person på uppdrag av någon av de ekonomiska aktörer som nämns i punkt 1, ska namn, adress och kontaktuppgifter uppges för denna person.

4.  UDI-produktidentifieringen, eller om identifieringen av den ännu inte är baserad på ett UDI-system, de uppgifter som anges i punkterna 5–21 i del B i den här bilagan.

5.  Typ, nummer och sista giltighetsdag för intyg och namn eller identifieringsnummer på det anmälda organ som har utfärdat intyget (och en länk till uppgifterna i intyget som det anmälda organet har fört in i det elektroniska systemet).

6.  Medlemsstat där produkten ska släppas eller har släppts ut på unionsmarknaden.

7.  I fråga om produkter i klasserna IIa, IIb eller III: Medlemsstater där produkten finns eller ska göras tillgänglig.

8.  I fråga om importerade produkter: Ursprungsland.

9.  Produktens riskklass.

10.  Rekonditionerad produkt för engångsbruk (ja/nej).

11.  Förekomst av en substans som om den används separat kan betraktas som ett läkemedel, och namnet på denna substans.

12.  Förekomst av en substans som om den används separat kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa, och namnet på denna substans.

13.  Förekomst av vävnader eller celler från människa eller derivat därav (ja/nej).

14.  Förekomst av vävnader eller celler från djur eller derivat därav, enligt kommissionens förordning (EU) nr 722/2012 (ja/nej).

15.  I förekommande fall, det enda identifieringsnumret för de(n) kliniska prövningen (prövningarna) med avseende på produkten (eller länk till registreringen av den kliniska prövningen i det elektroniska systemet för kliniska prövningar).

16.  I fråga om produkter som förtecknas i bilaga XV, en angivelse om huruvida produktens avsedda ändamål är annat än medicinskt.

17.  I fråga om produkter som konstruerats och tillverkats av en annan juridisk eller fysisk person enligt artikel 8.10, namn, adress och kontaktuppgifter för den juridiska eller fysiska personen.

18.  I fråga om produkter i klass III eller implanterbara produkter, sammanfattningen av säkerhet och kliniska prestanda.

19.  Produktens status (på marknaden, inte längre i tillverkning, tillbakadragen från marknaden eller återkallad).

Del B

uppgifter i UDI-produktidentifieringen i enlighet med artikel 24

UDI-produktidentifieringen ska ge tillgång till följande uppgifter om tillverkaren och produktmodellen:

1.  Kvantitet per kolli.

2.  Om tillämpligt, alternativ(a) eller kompletterande identifiering(ar).

3.  Information om hur produktionen av produkten kontrolleras (förfallodatum eller tillverkningsdatum, parti- eller satsnummer, löpnummer).

4.  I förekommande fall, användningsenhetens produktidentifiering (när produkten inte har tilldelats någon UDI på nivån för dess användningsenhet ska en produktidentifiering tilldelas användningsenheten för att knyta användningen av en produkt till en patient).

5.  Namn och adress till tillverkaren (enligt märkningen).

6.  Om tillämpligt, namn och adress på tillverkarens auktoriserade representant (enligt märkningen).

7.  Kod enligt den internationella nomenklaturen för medicintekniska produkter (GMDN, Global Medical Devices Nomenclature), eller en annan internationellt vedertagen nomenklaturkod.

8.  Om tillämpligt, handelsnamn/varumärke.

9.  Om tillämpligt, ett produktmodell-, referens- eller katalognummer.

10.  Om tillämpligt, klinisk storlek (inklusive volym, längd, tjocklek, diameter).

11.  Ytterligare produktbeskrivning (frivillig uppgift).

12.  Om tillämpligt, lagrings- eller hanteringsförhållanden för produkten (enligt märkningen eller bruksanvisningen).

13.  Om tillämpligt, ytterligare handelsnamn för produkten.

14.  Märkning som anger om produkten är avsedd för engångsbruk (ja/nej).

15.  Om tillämpligt, det begränsade antalet återanvändningar.

16.  Angivelse av om produkten är förpackad sterilt (ja/nej).

17.  Angivelse av om produkten ska steriliseras före användning (ja/nej).

18.  Märkning som anger om produkten innehåller latex (ja/nej).

19.  Märkning som anger om produkten innehåller bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) (ja/nej).

20.  Webbadress för ytterligare information, t.ex. elektroniska bruksanvisningar (frivillig uppgift).

21.  I tillämpliga fall, kritiska varningar eller kontraindikationer.

BILAGA VI

MINIMIKRAV SOM SKA UPPFYLLAS AV ANMÄLDA ORGAN

1.  Organisatoriska och allmänna krav

1.1.  Rättslig status och organisationsstruktur

1.1.1.  Ett anmält organ ska vara inrättat enligt nationell lagstiftning i en medlemsstat eller enligt lagen i ett tredje land med vilka unionen har ingått ett avtal i detta avseende, och ska ha full dokumentation om sin juridiska person och status. Denna ska omfatta information om ägande och de juridiska eller fysiska personer som utövar kontroll över det anmälda organet.

1.1.2.  Om det anmälda organet är en juridisk person som är en del av en större organisation, ska den organisationens verksamhet och såväl dess organisatoriska struktur och styrning som dess förhållande till det anmälda organet dokumenteras klart och tydligt.

1.1.3.  Om det anmälda organet helt eller delvis äger rättssubjekt som är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland, ska dessa enheters verksamhet och ansvarsområden samt deras rättsliga och operativa förbindelser med det anmälda organet vara klart definierade och dokumenterade.

1.1.4.  Det anmälda organet ska ha en organisationsstruktur och ansvarsfördelning som tillsammans med sättet att driva verksamheten skapar förtroende för genomförandet och resultaten av dess bedömningar av överensstämmelse.

Organisationsstrukturen samt de uppgifter, ansvar och befogenheter som innehas av dess högsta ledning och annan personal med inflytande på genomförandet och resultaten av bedömningen av överensstämmelse, ska dokumenteras klart och tydligt. Denna information ska göras tillgänglig för allmänheten.

1.2.  Oberoende och opartiskhet

1.2.1.  Ett anmält organ ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av tillverkaren av den produkt som är föremål för bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska också vara oberoende av varje annan ekonomisk aktör som har ett intresse av produkten samt av eventuella konkurrenter till tillverkaren. Trots detta ska det anmälda organet kunna göra bedömningar av överensstämmelse av produkter från olika ekonomiska aktörer som tillverkar olika eller liknande produkter.

1.2.2.  Det anmälda organet ska vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk. Det anmälda organet ska ha rutiner för att möjliggöra identifiering, undersökning och lösning av sådana fall där en intressekonflikt kan uppstå, bl.a. personer som arbetat med konsulttjänster inom medicintekniska produkter innan de började arbeta hos det anmälda organet.

1.2.3.  Det anmälda organet, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för genomförandet av bedömningen av överensstämmelse ska uppfylla följande krav:

–  De får inte utgöras av någon som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller produkterna och inte heller av en auktoriserad representant för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra inköp och användning av bedömda produkter som behövs för det anmälda organets verksamhet (t.ex. mätinstrument), för utförande av bedömningen av överensstämmelse eller för användning av sådana produkter för personligt bruk.

–  De får inte delta direkt i konstruktion, tillverkning, uppförande, marknadsföring, installering, användning eller underhåll av de produkter som det bedömer eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.

–  De får inte erbjuda eller tillhandahålla någon tjänst som kan äventyra förtroendet för deras oberoende, objektivitet och opartiskhet. De får i synnerhet inte erbjuda eller tillhandahålla konsulttjänster till tillverkaren, dennes auktoriserade representant, en leverantör eller en affärskonkurrent i fråga om utformning, konstruktion, marknadsföring eller underhåll av de produkter eller processer som är under bedömning. Detta utesluter inte allmän utbildning med anknytning till föreskrifter om medicintekniska produkter eller tillhörande standarder som inte är kundspecifika.

Det anmälda organet ska göra allmänt tillgängliga intresseförklaringarna från sin högsta ledning och från personalen med ansvar för bedömningar av överensstämmelse. Den nationella myndigheten ska se efter att det anmälda organet följer dessa bestämmelser och två gånger om året rapportera till kommissionen med fullständig öppenhet och insyn.

1.2.4.  Det ska garanteras att de anmälda organen, såväl som deras ledning, och medarbetarna inom bedömningspersonalen samt underentreprenörerna är opartiska. Ersättningen till ledningen och bedömningspersonalen vid samt underentreprenörerna till ett anmält organ får inte styras av resultatet av bedömningarna.

1.2.5.  Om ett anmält organ ägs av en offentlig myndighet eller institution, ska det säkerställas och dokumenteras att det har en oberoende ställning och att inga intressekonflikter finns mellan å ena sidan, den nationella myndighet som ansvarar för anmälda organ och/eller den behöriga myndigheten och, å andra sidan, det anmälda organet.

1.2.6.  Det anmälda organet ska säkerställa och dokumentera att dess dotterbolags, underentreprenörers eller andra associerade organs verksamhet inte påverkar dess oberoende, opartiskhet och objektivitet när det genomför sina bedömningar av överensstämmelse. Det anmälda organet ska tillhandahålla bevis åt den nationella myndigheten i enlighet med denna punkt.

1.2.7.  Det anmälda organet ska verka enligt konsekventa, rättvisa och rimliga villkor och beakta intressen som rör små och medelstora företag enligt definitionen i rekommendation 2003/361/EG.

1.2.8.  Kraven i detta avsnitt ska på intet sätt utesluta utbyte av teknisk information och riktlinjer mellan ett anmält organ och en tillverkare som ansöker om bedömning av överensstämmelse hos organet.

1.3.  Sekretess

Personalen vid ett anmält organ ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom i motiverade fall och gentemot de nationella myndigheter som ansvarar för de anmälda organen, de behöriga myndigheterna eller kommissionen. De immateriella rättigheterna ska vara skyddade. I detta syfte ska det anmälda organet ha infört dokumenterade förfaranden.

Då allmänheten eller hälso- och sjukvårdspersonal ingår med en begäran om information och uppgifter till det anmälda organet och begäran avslås ska det anmälda organet motivera orsakerna till detta och göra sin motivering allmänt tillgänglig.

1.4.  Ansvar

Det anmälda organet ska teckna en lämplig ansvarsförsäkring som motsvarar såväl den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilken det har anmälts, inklusive eventuella tillfälliga upphävanden, begränsningar eller återkallanden av intyg, som den geografiska omfattningen av dess verksamhet, såvida inte staten påtar sig ansvaret i enlighet med nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.

1.5.  Finansiella krav

Det anmälda organet, inbegripet dess dotterbolag, ska ha de finansiella resurser som krävs för att bedriva verksamheten för bedömning av överensstämmelse och därmed sammanhängande affärsverksamhet. Det ska dokumentera och bevisa sin ekonomiska kapacitet och ekonomiska bärkraft, med beaktande av särskilda omständigheter under en första inledande fas.

1.6.  Deltagande i samordningsverksamhet

1.6.1.  Det anmälda organet ska delta i eller se till att dess bedömningspersonal, inbegripet underentreprenörer, får information om och utbildning i det relevanta standardiseringsarbetet och om arbetet i det anmälda organets samordningsgrupp, samt att dess bedömningspersonal och beslutsfattande personal informeras såväl om all relevant lagstiftning och alla relevanta standarder som om alla relevanta riktlinjer och dokument om bästa metoder som antagits inom ramen för denna förordning. Det anmälda organet ska föra ett register över de åtgärder som den vidtar för att informera personalen.

1.6.2.  Det anmälda organet ska följa en uppförandekod som bl.a. behandlar etiska affärsmetoder för anmälda organ inom området medicintekniska produkter och som är godkänd av de nationella myndigheter som ansvarar för anmälda organ. I uppförandekoden ska det föreskrivas ett system för övervakning och kontroll av att de anmälda organen genomför koden.

2.  Kvalitetsledningskrav

2.1.  Det anmälda organet ska upprätta, dokumentera, genomföra, underhålla och driva ett kvalitetsledningssystem som är anpassat till bedömningsverksamhetens natur, verksamhetsområde och omfattning och som både stöder verksamheten så att kraven i denna förordning konsekvent uppfylls och visar att så sker.

2.2.  Det anmälda organets och dess underentreprenörers kvalitetsledningssystem ska minst omfatta följande:

–  Strategier för avdelning av personal till olika delar av verksamheten och dessa medarbetares ansvarsområden.

–  Beslutsprocessen i enlighet med de uppgifter, ansvarsområden och roller som högsta ledningen och annan personal på det anmälda organet har.

–  Dokumentkontroll.

–  Registerkontroll.

–  Granskning av förvaltningen.

–  Interna granskningar.

–  Korrigerande och förebyggande åtgärder.

–  Klagomål och överklaganden.

–  Fortbildning. [Ändr. 294]

3.  Resurskrav

3.1.  Allmänt

3.1.1.  Ett anmält organ och dess underentreprenörer ska kunna utföra alla de uppgifter som de åläggs genom denna förordning med högsta yrkesmässiga integritet och nödvändig teknisk kompetens på området, oavsett om dessa uppgifter utförs av det anmälda organet självt eller av annan part för dess räkning och under dess ansvar. I enlighet med artikel 35 ska det övervakas att detta krav uppfylls, så att organet har erforderlig kvalitet.

Det ska i synnerhet ha nödvändig personal och ska förfoga över eller ha tillgång till all utrustning och alla hjälpmedel som det behöver för att korrekt utföra de tekniska, vetenskapliga och administrativa uppgifter som ingår i den verksamhet för bedömning av överensstämmelse för vilka det är anmält.

Detta innebär att det i organisationen genomgående ska finnas tillräckligt med vetenskaplig personal med tillräcklig erfarenhet, diplomerad universitetsutbildning och den kunskap som behövs för att kunna göra en bedömning av den medicinska funktionsdugligheten och prestandan hos de produkter för vilka organisationen har blivit anmäld, med hänsyn till kraven i denna förordning, särskilt de i bilaga I.

Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med deras intresseförklaringar och upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för.

De anmälda organen ska minst en gång om året genomföra oanmälda inspektioner på samtliga produktionsanläggningar för de medicintekniska produkter som de ansvarar för.

Det bedömningsansvariga anmälda organet ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om vilka resultat som framkommit vid de årliga inspektionerna. Resultaten ska ingå i en rapport.

Organet ska också till den relevanta behöriga nationella myndigheten översända en beskrivning av de årliga inspektioner som verkställts.

3.1.2.  Vid alla tidpunkter och vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts, ska det anmälda organet inom sin organisation ha den administrativa, tekniska och vetenskapliga personal med såväl medicinsk, teknisk samt, vid behov, farmakologisk kunskap om som tillräcklig och lämplig erfarenhet av medicintekniska produkter och motsvarande teknik som krävs för bedömningen av överensstämmelse, inbegripet bedömningen av kliniska data eller utvärdering av en bedömning utförd av en underentreprenör.

3.1.3.  Det anmälda organet ska tydligt dokumentera omfattningen och begränsningen av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter i fråga om den personal som deltar i bedömningen av överensstämmelse, inbegripet eventuella underentreprenörer, dotterbolag och externa experter, och ska informera berörd personal om detta.

3.1.3a.  Det anmälda organet ska tillhandahålla förteckningen över sin personal som arbetar med bedömningar av överensstämmelse och dess kompetens åt kommissionen och på begäran åt övriga parter. Denna förteckning ska hållas uppdaterad. [Ändr. 295]

3.2.  Kvalifikationskriterier för personal

3.2.1.  Det anmälda organet Samordningsgruppen ska fastställa och dokumentera principer för hög kompetens och dels kvalifikationskriterier och förfaranden för urval och auktorisering av personer som deltar i bedömningen av överensstämmelse (kunskap, erfarenhet och annan kompetens som krävs), samt dels den utbildning som krävs (grundläggande utbildning och fortbildning). Kvalifikationskriterierna ska behandla de olika funktionerna i processen för bedömning av överensstämmelse (t.ex. granskningar, produktutvärdering/produktprovning, granskning av produktens konstruktionsunderlag och beslutsfattande) samt de produkter, den teknik och de områden (t.ex. biokompatibilitet, sterilisering, vävnader och celler från människa och djur, klinisk utvärdering och riskhantering) som ingår i det verksamhetsområde organet utsetts för.

3.2.2.  Kvalifikationskriterierna ska hänvisa till räckvidden för det anmälda organets utseende i enlighet med den beskrivning av dess räckvidd som medlemsstaten använder i den anmälan som avses i artikel 33, och där ska på tillräcklig detaljnivå anges vilka kvalifikationer som krävs inom de delområden som omfattas av beskrivningen av räckvidden.

Särskilda kvalifikationskrav ska fastställas för bedömning av biokompatibilitetsaspekter, säkerhet, klinisk utvärdering och de olika typerna av steriliseringsprocesser.

3.2.3.  Den personal som ansvarar för att auktorisera annan personal som ska utföra specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse och den personal som har det övergripande ansvaret för slutlig översyn av och beslutsfattande om certifiering ska vara anställd av det anmälda organet självt och får inte anställas genom underentreprenad. Medarbetarna inom denna personalgrupp ska tillsammans ha dokumenterad kunskap om och erfarenhet av följande:

–  Unionslagstiftning rörande medicintekniska produkter och relevanta vägledningsdokument.

–  De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i denna förordning.

–  En bred kunskapsbas när det gäller medicinteknik, den medicintekniska industrin samt konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter.

–  Det anmälda organets kvalitetsledningssystem och tillhörande förfaranden.

–  De typer av kvalifikationer (kunskap, erfarenhet och annan kompetens) som krävs för att genomföra bedömningar av medicintekniska produkters överensstämmelse, liksom de relevanta kvalifikationskriterierna.

–  Relevant utbildning för personal som är involverad i bedömningen av medicintekniska produkters överensstämmelse.

–  Förmågan att kunna upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna av överensstämmelse har utförts på ett lämpligt sätt.

—  Minst tre års lämplig erfarenhet av bedömning av överensstämmelse i ett anmält organ.

—  Tillräcklig tjänstetid/erfarenhet av bedömning av överensstämmelse enligt denna förordning eller tidigare gällande direktiv under minst 3 år i ett anmält organ. Personal vid ett anmält organ som deltar i certifieringsbeslut får inte ha deltagit i den bedömning av överensstämmelse för vilken ett beslut om certifiering måste fattas.

3.2.4.  Kliniska experter: De anmälda organen ska förfoga över personal med klinisk expertis i fråga om utformningen av kliniska prövningar, medicinsk statistik, klinisk patienthantering, god klinisk sed i samband med kliniska prövningar. Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att

–  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av de kliniska prövningsplanerna och den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,

–  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,

–  kunna diskutera motivet för utformningen av den planerade studien, de kliniska data i tillverkarens kliniska utvärdering prövningsplanerna och urvalet av kontrollåtgärder med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,

–  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska prövningsplanerna och de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,

–  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,

–  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare.

—  säkerställa oberoende och objektivitet och avslöja eventuella intressekonflikter.

3.2.5.  Produktbedömare: Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterad översyn (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll, inklusive aspekter såsom den kliniska utvärderingen, biologisk säkerhet, sterilisering och programvaruvalidering) ska ha följande bevisade kvalifikationer specialistkompetens som bör omfatta:

–  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.

–  Fyra års yrkeserfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla konstruktion, tillverkning, testning eller användning av den produkt (enligt definitionen inom en generisk produktgrupp) eller teknik som ska utvärderas eller som är relaterad till de vetenskapliga aspekter som ska bedömas.

–  Lämpliga kunskaper om de allmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I samt om tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, i harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.

—  Kvalifikationer inom tekniska eller naturvetenskapliga områden, (t.ex. sterilisering, biokompatibilitet, vävnader från djur, mänskliga vävnader, programvara, funktionell säkerhet, klinisk utvärdering, elsäkerhet, förpackning).

–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter.

—  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av klinisk utvärdering.

–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilagorna VIII–X, i synnerhet de aspekter som de är auktoriserade för, samt befogenhet att utföra dessa bedömningar.

3.2.6.  Granskare: Den personal som ansvarar för att utföra granskningar av tillverkarens kvalitetsledningssystem kvalitetssäkringssystem ska ha specialistkompetens som bör omfatta följande bevisade kvalifikationer:

–  Examen från ett universitet eller en fackskola eller motsvarande kvalifikationer i relevanta ämnen, t.ex. medicin, naturvetenskap eller teknik.

–  Fyra års erfarenhet av hälsovårdsprodukter eller närliggande sektorer (t.ex. industri, revision, hälso- och sjukvård eller forskning), varvid två år av denna erfarenhet ska gälla kvalitetsledning.

—  Lämpliga kunskaper om teknik av det slag som definieras i IAF:s/EAC:s kodsystem eller motsvarande.[Ändr. 296]

–  Lämpliga kunskaper om lagstiftningen om medicintekniska produkter samt tillhörande delegerade akter och/eller genomförandeakter, i harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument.

–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av såväl riskhantering som tillhörande standarder och vägledningsdokument för medicintekniska produkter.

–  Lämpliga kunskaper om såväl kvalitetsledningssystem som tillhörande standarder och vägledningsdokument.

–  Lämpliga kunskaper om och erfarenheter av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilagorna VIII–X, i synnerhet de aspekter som de är auktoriserade för, samt befogenhet att utföra bedömningarna.

–  Utbildning i granskningsmetoder som gör det möjligt att ifrågasätta kvalitetsledningssystem.

3.3.  Dokumentation av kvalifikationer, utbildning och auktorisering av personal

3.3.1.  Det anmälda organet ska ha en rutin för att fullt ut dokumentera kvalifikationerna för varje medarbetare i personalen som medverkar i bedömningen av överensstämmelse och att de kvalifikationskrav som avses i avsnitt 3.2 är uppfyllda. Om det i undantagsfall inte kan visas att de kriterier som anges i avsnitt 3.2 är fullständigt uppfyllda, ska det anmälda organet på lämpligt sätt motivera att denna personal har auktoriserats för att utföra specifika uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse.

3.3.2.  För den personal som avses i punkterna 3.2.3–3.2.6 ska det anmälda organet upprätta följande och hålla dem uppdaterade:

–  Ett dokument med uppgifter om den berörda personalens kvalifikationer, kunskaper och ansvarsområden i fråga om bedömningar av överensstämmelse.

–  Ett register som visar att de besitter de kunskaper och den erfarenhet som krävs för den bedömning av överensstämmelse som de är auktoriserade för.

3.4.  Underentreprenörer och externa experter

3.4.1.  Utan att det påverkar de begränsningar som följer av avsnitt 3.2., får de anmälda organen lägga ut klart angivna delar av bedömningen av överensstämmelse på underentreprenörer särskilt när den kliniska expertisen är begränsad. Det är inte tillåtet att lägga ut granskningen av kvalitetsledningssystem eller produktrelaterade översyner som helhet på underentreprenad.

3.4.2.  Om ett anmält organ anlitar lägger ut bedömning av överensstämmelse på underentreprenad antingen hos en organisation eller en person, ska det ha riktlinjer för på vilka villkor så får ske. Eventuella underentreprenader eller samråd med externa experter ska vara väl dokumenterade, finnas allmänt tillgängliga och vara föremål för ett skriftligt avtal som bl.a. täcker sekretess och intressekonflikter.

3.4.3.  Om underentreprenörer eller externa experter används inom ramen för bedömning av överensstämmelse, särskilt i fråga om nya, invasiva och implanterbara medicintekniska produkter eller ny teknik inom det området, ska det anmälda organet ha tillräcklig egen kompetens på varje produktområde, varje behandling eller varje medicinsk specialitet för vilket det utsetts att leda bedömningen av överensstämmelse, för att kunna kontrollera expertutlåtandenas lämplighet och giltighet och fatta beslut om certifiering.

3.4.4.  Det anmälda organet ska fastställa förfaranden för bedömning och övervakning av kompetensen hos alla underentreprenörer och externa experter som används.

3.4.4a.  Riktlinjerna och förfarandena som anges i punkterna 3.4.2 och 3.4.4 ska delges den nationella myndigheten innan något läggs ut på entreprenad. [Ändr. 297]

3.5.  Övervakning av kompetens och fortbildning

3.5.1.  Det anmälda organet ska på ett lämpligt sätt övervaka att dess personal genomför bedömningar av överensstämmelse på ett tillfredsställande vis.

3.5.2.  Det ska granska personalens kompetens och kartlägga fortbildningsbehov och se till att nödvändiga åtgärder vidtas enligt situationens krav för att de erforderliga kvalifikationerna och kunskaperna ska upprätthållas. [Ändr. 298]

3.5a  Ytterligare krav på särskilda anmälda organ

3.5a.1.  Kliniska experter hos särskilda anmälda organ

Särskilda anmälda organ ska förfoga över personal med expertis i fråga om utformningen av kliniska prövningar, medicinsk statistik, klinisk patienthantering, god klinisk sed i samband med kliniska prövningar och farmakologi. Fast anställd egen personal ska anlitas. Anmälda organ får dock, i enlighet med artikel 30, anställa externa experter för särskilda uppdrag på tillfällig basis, förutsatt att organen kan göra förteckningarna över dessa experter allmänt tillgängliga, tillsammans med upplysningar om de särskilda uppgifter de har ansvaret för. Denna personal ska vara stadigvarande integrerad i det anmälda organets beslutsprocess för att

—  fastställa när särskilda insatser krävs för bedömningen av de kliniska prövningsplanerna och den kliniska utvärdering som tillverkaren utfört och finna experter med lämpliga kvalifikationer,

—  på lämpligt sätt utbilda externa kliniska experter i de relevanta kraven i denna förordning, delegerade akter och/eller genomförandeakter, harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och vägledningsdokument och se till att de externa kliniska experterna är fullt medvetna om det sammanhang som deras bedömning och rådgivning ingår i och vad det innebär,

—  kunna diskutera motivet för utformningen av den planerade studien, de kliniska prövningsplanerna och urvalet av kontrollåtgärder med tillverkaren och med externa kliniska experter och på lämpligt sätt vägleda externa kliniska experter vid bedömningen av den kliniska utvärderingen,

—  kunna vetenskapligt ifrågasätta de kliniska prövningsplanerna och de kliniska data som lämnas och resultaten av de externa kliniska experternas bedömning av tillverkarens kliniska utvärdering,

—  kunna bedöma hur jämförbara och samstämmiga de kliniska experternas kliniska bedömningar är,

—  kunna dra objektiva kliniska slutsatser om bedömningen av tillverkarens kliniska utvärdering och utfärda en rekommendation till det anmälda organets beslutsfattare,

—  förstå sig på verksamma ämnen,

—  säkerställa oberoende och objektivitet och avslöja eventuella intressekonflikter.

3.5a.2.  Produktspecialister hos särskilda anmälda organ

Den personal som ansvarar för att utföra produktrelaterade översyner (t.ex. översyn av produktens konstruktionsunderlag eller av den tekniska dokumentationen eller typkontroll) av de produkter som avses i artikel 43a ska ha följande bevisade kvalifikationer som produktspecialist:

—  Uppfylla de ovanstående kraven för produktbedömare.

—  Ha en högre universitetsutbildning inom ett område med relevans för medicintekniska produkter eller alternativt sex års erfarenhet av medicintekniska produkter eller närliggande sektorer.

—  Kunna peka ut de viktigaste riskerna med produkter inom sin produktkategori, utan föregående hänvisning till tillverkarens specifikationer eller riskanalyser.

—  Kunna utföra sin bedömning utgående från de väsentliga kraven, om det inte finns några harmoniserade eller fastställda nationella standarder.

—  Yrkeserfarenheten bör ha förvärvats i den första produktkategori som deras kvalifikationer bygger på och som har relevans för den produktkategori som det anmälda organet utsetts för, och den bör ge tillräckligt med kunskaper och erfarenhet för att möjliggöra en grundlig analys av utformning, validering, verifiering, testning och klinisk användning, tillsammans med en gedigen kännedom om hur sådana produkter utformas, tillverkas, testas och kliniskt används samt om vilka risker som är förknippade med dem.

—  Avsaknad av yrkeserfarenhet av ytterligare produktkategorier med nära anknytning till den första produktkategorin kan kompenseras med hjälp av produktspecifika internutbildningsprogram.

—  Produktspecialister med kvalifikationer inom särskilda slag av teknik, såsom sterilisering, vävnader och celler från människa och djur, kombinationsprodukter, bör förvärva sin yrkeserfarenhet inom ifrågavarande område av teknik, med relevans för räckvidden för det anmälda organets utseende.

För varje utsedd produktkategori ska det särskilda anmälda organet ha minst två produktspecialister, varav åtminstone en ska tillhöra den egna personalen, för granskning av produkter som avses i artikel 43a (ny) första stycket. För dessa produkter ska organet självt förfoga över produktspecialister med behörighet för de utsedda teknikområden (till exempel kombinationsprodukter, sterilisering, vävnader och celler från människa och djur) som omfattas av räckvidden för det anmälda organets utseende.

3.5a.3.  Utbildning för produktspecialister

Produktspecialister ska få minst 36 timmars utbildning om medicintekniska produkter, förordningen om medicintekniska produkter och principerna för bedömning och certifiering, inklusive utbildning om verifiering av tillverkade produkter.

Det anmälda organet ska se till att en produktspecialist, som villkor för att förvärva sina kvalifikationer, får adekvat utbildning om relevanta förfaranden inom det anmälda organets kvalitetsledningssystem samt genomgår en utbildningsplan med ett tillräckligt antal bedömningar av konstruktionsunderlag som i vittnens närvaro genomförts under övervakning och bedömts från sakkunnigt håll, innan den blivande produktspecialisten gör en fullständigt oberoende bedömning för att få sina kvalifikationer.

Det anmälda organet ska bevisa att lämpliga kunskaper föreligger om varje produktkategori i fråga om vilken en person söker förvärva kvalifikationer. Minst fem konstruktionsunderlag (av vilka minst två ska vara ursprungliga ansökningar eller betydande utvidgningar av certifieringar) ska bedömas för den första produktkategorin. För därpå följande kvalifikationer när det gäller ytterligare produktkategorier ska bevis om adekvat produktkännedom och erfarenhet läggas fram.

3.5a.4.  Upprätthållande av produktspecialisters kvalifikationer

Produktspecialisters kvalifikationer ska årligen ses över, varvid det ska påvisas att minst fyra konstruktionsunderlag, oavsett hur många produktkategorier som kvalifikationerna gäller för, har bedömts, såsom rullande medelvärde under en fyraårsperiod. Bedömningar av betydande förändringar av en godkänd utformning (inte fullständiga undersökningar av utformningen) ska, liksom bedömningar som genomförts under övervakning, räknas som 50 procent.

Produktspecialisterna ska fortlöpande bevisa att deras produktkännedom är av mest aktuella slag och att de har erfarenheter av bedömningar i varje produktkategori som omfattas av deras kvalifikationer. Årlig utbildning om förordningens aktuella innehåll, harmoniserade standarder, relevanta vägledningsdokument, klinisk utvärdering, utvärdering av prestanda, kraven i gemensamma tekniska specifikationer ska påvisas.

Om kraven för att en kvalifikation ska förnyas inte uppfylls ska kvalifikationen tillfälligt upphävas. I så fall ska den första bedömningen av ett konstruktionsunderlag som följer på detta göras under övervakning och utgående från resultaten av denna bedömning ska det bekräftas att kvalifikationen blivit giltig på nytt. [Ändr. 299]

4.  Krav på processen

4.1.  Det anmälda organets beslutsförfarande ska medge insyn och vara tydligt dokumenterat och resultatet av det ska vara allmänt tillgängligt när det gäller exempelvis utfärdande, tillfälligt upphävande, återinförande eller indragning av intyg om bedömning av överensstämmelse eller avslag på ansökningar om sådana intyg eller ändringar eller begränsningar av sådana, såväl som när det gäller frågan om tillägg. [Ändr. 300]

4.2.  Det anmälda organet ska dokumentera hur de ska genomföra de förfaranden för bedömning av överensstämmelse för vilka det har utsetts, med hänsyn till deras respektive särdrag, inklusive lagstadgat samråd som krävs för de olika kategorier av produkter som anmälan omfattar; detta säkerställer insynen i förfarandena och garanterar att de är reproducerbara.

4.3.  Det anmälda organet ska ha dokumenterade förfaranden som är allmänt tillgängliga och omfattar åtminstone

–  ansökan om bedömning av överensstämmelse som inges av en tillverkare eller en auktoriserad representant,

–  behandlingen av ansökan, inklusive kontroll av om dokumentationen är fullständig, om produkten kan betraktas som en medicinteknisk produkt och hur den ska klassificeras, liksom den tid som rekommenderas för bedömningen av dess överensstämmelse, [Ändr. 301]

–  det språk som används i ansökan, i korrespondens och i den dokumentation som ska lämnas in,

–  villkoren i avtalet med tillverkaren eller dennes auktoriserade representant,

–  de avgifter som ska tas ut för bedömning av överensstämmelse,

–  bedömningen av relevanta ändringar som ska lämnas in för godkännande i förväg,

–  planeringen av övervakning,

–  förnyelsen av intyg.

4a.  Rekommenderad tid för de bedömningar av överensstämmelse som utförs av anmälda organ

4a.1.  Anmälda organ ska fastställa granskningens längd för de inledande granskningarna i etapp 1 och etapp 2 samt kontrollgranskningar för varje sökande och certifierad kund.

4a.2.  Granskningens längd ska bygga bland annat på det verkliga antalet anställda inom organisationen, komplexiteten hos processerna inom organisationen, beskaffenheten och egenskaperna hos de medicintekniska produkter som omfattas av granskningen samt de olika tekniker som används för att tillverka och kontrollera de medicintekniska produkterna. Granskningens längd får anpassas till eventuella viktiga faktorer som är unika för den organisation som ska granskas. Det anmälda organet ska se till att eventuella variationer i granskningarnas längd inte blir till skada för granskningarnas effektivitet.

4a.3.  Längden på en planerad granskning på plats får inte understiga en granskare/dag.

4a.4.  Certifieringen av flera anläggningar som omfattas av ett kvalitetssäkringssystem får inte grundas på ett stickprovssystem. [Ändr. 302]

BILAGA VII

KLASSIFICERINGSKRITERIER

I.  Särskilda definitioner avseende klassificeringsreglerna

1.  Användningens varaktighet

1.1.  tillfällig: vanligtvis avsedd för kontinuerlig användning i mindre än 60 minuter.

1.2.  kortvarig: vanligtvis avsedd för kontinuerlig användning mellan 60 minuter och 30 dagar.

1.3.  långvarig: vanligtvis avsedd för kontinuerlig användning i mer än 30 dagar.

2.  Invasiva och aktiva produkter

2.1.  kroppsöppning: varje naturlig öppning i kroppen, även ögonglobens yta eller varje permanent artificiell öppning, såsom en stomi eller permanent trakeotomi.

2.2.  kirurgiskt invasiv produkt:

a)  invasiv produkt som tränger in i kroppen genom kroppsytan med hjälp av eller i samband med en kirurgisk operation,

b)  produkt som tränger in i kroppen på annat sätt än genom kroppsöppningar.

2.3.  kirurgiska flergångsinstrument: instrument som är avsedda att användas vid kirurgiska ingrepp för att göra snitt, borra, såga, rispa, skrapa, klämma ihop, hålla undan, fästa eller för liknande förfaranden utan att vara kopplade till någon aktiv medicinteknisk produkt och som enligt tillverkaren är avsedda att återanvändas efter lämplig rengöring och/eller sterilisering.

2.4.  aktiv terapeutisk produkt: varje aktiv medicinteknisk produkt antingen den används separat eller i kombination med andra medicintekniska produkter för att understödja, ändra, ersätta eller återupprätta biologiska funktioner eller strukturer i syfte att behandla eller lindra en sjukdom, en skada eller en funktionsnedsättning.

2.5.  aktiv produkt för diagnostik: varje aktiv medicinteknisk produkt antingen den används separat eller i kombination med andra medicintekniska produkter för att tillhandahålla information för att upptäcka, diagnostisera, övervaka eller behandla fysiologiska tillstånd, hälsotillstånd, sjukdomar eller medfödda missbildningar.

2.6.  centrala cirkulationssystemet: följande blodkärl: arteriae pulmonales, aorta ascendens, arcus aortae, aorta descendens till bifurcatio aortae, arteriae coronariae, arteria carotis communis, arteria carotis externa, arteria carotis interna, arteriae cerebrales, truncus brachiocephalicus, venae cordis, venae pulmonales, vena cava superior, vena cava inferior.

2.7.  centrala nervsystemet: hjärna, hjärnhinnor och ryggmärg.

II.  Genomförandebestämmelser för klassificeringsreglerna

1.  Tillämpningen av klassificeringsreglerna ska styras av det avsedda ändamålet med produkten.

2.  Om produkten är avsedd att användas i kombination med andra produkter ska klassificeringsreglerna tillämpas på var och en av produkterna för sig. Tillbehören klassificeras för sig oberoende av produkten som de används med.

3.  Fristående programvara som driver en produkt eller påverkar användningen av en produkt tillhör automatiskt samma klass som produkten. Fristående programvara som är oberoende av andra produkter klassificeras för sig.

4.  Om produkten inte är avsedd att användas enbart eller huvudsakligen i en viss del av kroppen ska den betraktas och klassificeras på grundval av den mest riskfyllda angivna användningen.

5.  Om flera regler, eller underregler inom en regel, är tillämpliga på samma produkt, på grundval av det avsedda ändamålet med produkten, ska produkten klassificeras i enlighet med den striktaste regeln och/eller underregeln, vilket leder till en högre klassificering.

6.  Vid beräkningen av den varaktighet som avses i kapitel I avsnitt 1 avses följande med kontinuerlig användning:

a)  Hela den tid samma produkt används utan hänsyn till om användningen tillfälligt avbryts eller om produkten tillfälligt avlägsnas för t.ex. rengöring eller desinfektion. Huruvida användningen avbryts tillfälligt eller produkten avlägsnas tillfälligt ska fastställas i förhållande till användningens varaktighet före och efter den period då användningen var avbruten och produkten hade avlägsnats.

b)  Den sammanlagda användningen av produkten, som enligt tillverkaren är avsedd att omedelbart ersättas med någon annan produkt av samma typ.

7.  En produkt anses vara avsedd att möjliggöra direkt diagnos när den ställer en diagnos av sjukdomen eller tillståndet av egen kraft eller när den lämnar information som är avgörande för att ställa diagnos.

III.  Klassificeringsregler

3.  Icke-invasiva produkter

3.1.  Regel 1

Alla icke-invasiva produkter tillhör klass I om inte någon av de regler som fastställs nedan är tillämplig.

3.2.  Regel 2

Alla icke-invasiva produkter som är avsedda att leda eller lagra blod, kroppsvätskor eller vävnader, vätskor eller gaser inför en eventuell infusion, dosering eller införsel i kroppen tillhör klass IIa i följande fall:

–  Om de får kopplas till en aktiv medicinteknisk produkt i klass IIa eller i en högre klass.

–  Om de är avsedda att användas för att lagra eller leda blod eller andra kroppsvätskor eller för att lagra organ, delar av organ eller kroppsvävnader.

I alla andra fall tillhör de klass I.

3.3.  Regel 3

Alla icke-invasiva produkter som är avsedda att ändra den biologiska eller kemiska sammansättningen av mänskliga vävnader eller celler, blod, andra kroppsvätskor eller andra vätskor som är avsedda för implantation eller infusion i kroppen tillhör klass IIb; om behandlingen emellertid består av filtrering, centrifugering eller utbyte av gaser eller värme tillhör produkterna klass IIa.

Alla icke-invasiva produkter som är avsedda att användas för in vitro-fertilisering (IVF) eller assisterad befruktning (ART) och som kan verka i nära kontakt på de inre eller yttre cellerna under IVF/ART, t.ex. vid tvätt, separering och immobilisering av spermier samt i lösningar för frysförvaring, tillhör klass IIb.

3.4.  Regel 4

Alla icke-invasiva produkter som kommer i kontakt med skadad hud

–  tillhör klass I om de är avsedda att användas som en mekanisk barriär, för tryck eller för absorption av exsudat,

–  tillhör klass IIb om de huvudsakligen är avsedda att användas för sår som har skadat huden och bara kan läka efter ytterligare åtgärder,

–  tillhör klass IIa i alla andra fall, även produkter som huvudsakligen är avsedda att reglera sårets bakterieflora.

4.  Invasiva produkter

4.1.  Regel 5

Alla invasiva produkter som används i anslutning till kroppsöppningar, utom kirurgiskt invasiva produkter och sådana som inte är avsedda att kopplas till en aktiv medicinteknisk produkt eller som är avsedda att kopplas till en aktiv medicinteknisk produkt i klass I

–  tillhör klass I om de är avsedda för tillfällig användning,

–  tillhör klass IIa om de är avsedda för kortvarig användning, utom om de används i munhålan så långt som till svalget, i en öronkanal upp till trumhinnan eller i en näshåla, i vilket fall de tillhör klass I,

–  tillhör klass IIb om de är avsedda för långvarig användning, utom om de används i munhålan så långt som till svalget, i en öronkanal upp till trumhinnan eller i en näshåla och inte sugs upp av slemhinnan, i vilket fall de tillhör klass IIa.

Alla invasiva produkter, utom kirurgiskt invasiva produkter, som används i anslutning till kroppsöppningar och är avsedda att kopplas till en aktiv medicinteknisk produkt i klass IIa eller i en högre klass tillhör klass IIa.

4.2.  Regel 6

Alla kirurgiskt invasiva produkter som är avsedda för tillfällig användning tillhör klass IIa om de inte

–  är avsedda att kontrollera, diagnostisera, övervaka eller korrigera ett hjärtfel eller fel i centrala cirkulationssystemet genom direkt kontakt med dessa kroppsdelar, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är kirurgiska flergångsinstrument, i vilket fall de tillhör klass I,

–  särskilt är avsedda att användas i direkt kontakt med centrala nervsystemet, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är avsedda att alstra energi i form av joniserande strålning, i vilket fall de tillhör klass IIb,

–  har en biologisk verkan eller är helt och hållet eller till största delen absorberade, i vilket fall de tillhör klass IIb,

–  är avsedda att administrera läkemedel genom ett doseringssystem, om detta görs på ett potentiellt farligt sätt med tanke på tillämpningssättet, i vilket fall de tillhör klass IIb.

4.3.  Regel 7

Alla kirurgiskt invasiva produkter som är avsedda för kortvarig användning tillhör klass IIa om de inte

–  särskilt är avsedda att kontrollera, diagnostisera, övervaka eller korrigera ett hjärtfel eller fel i centrala cirkulationssystemet genom direkt kontakt med dessa kroppsdelar, i vilket fall de tillhör klass III,

–  särskilt är avsedda att användas i direkt kontakt med centrala nervsystemet, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är avsedda att alstra energi i form av joniserande strålning, i vilket fall de tillhör klass IIb,

–  har en biologisk verkan eller helt och hållet eller till största delen absorberas, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är avsedda att genomgå en kemisk förändring i kroppen, utom om produkterna sätts in i tänderna, eller att administrera läkemedel, i vilket fall de tillhör klass IIb.

4.4.  Regel 8

Alla implanterbara produkter och kirurgiskt invasiva produkter som är avsedda för långvarig användning tillhör klass IIb, om de inte

–  är avsedda att sättas in i tänderna, i vilket fall de tillhör klass IIa,

–  är avsedda att användas i direkt kontakt med hjärtat, centrala cirkulationssystemet eller centrala nervsystemet, i vilket fall de tillhör klass III,I, med undantag för suturer och agraffer, [Ändr. 303]

–  har en biologisk verkan eller helt och hållet eller till största delen absorberas, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är avsedda att genomgå en kemisk förändring i kroppen, utom om produkterna sätts in i tänderna, eller att administrera läkemedel, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är aktiva medicintekniska produkter för implantation eller implanterbara tillbehör till aktiva medicintekniska produkter för implantation, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är bröstimplantat, i vilket fall de tillhör klass III,

–  är partiella och totala höftleds-, knäleds- och axelledsproteser, i vilket fall de tillhör klass III, med undantag för tillhörande delar (skruvar, kilar, plattor eller instrument),

–  är ryggdiskimplantat och implanterbara produkter som kommer i kontakt med ryggraden, i vilket fall de tillhör klass III.

5.  Aktiva produkter

5.1.  Regel 9

Alla aktiva terapeutiska produkter som är avsedda att tillföra eller utbyta energi tillhör klass IIa, om de inte har sådana egenskaper att de kan tillföra energi till eller utbyta energi med människokroppen på ett potentiellt farligt sätt, med tanke på energins egenskaper, täthet och platsen där den ska användas; i sådana fall tillhör de klass IIb.

Alla aktiva produkter som är avsedda att kontrollera och övervaka prestandan hos aktiva terapeutiska produkter i klass IIb eller är avsedda att direkt påverka sådana produkters prestanda tillhör klass IIb.

Alla aktiva produkter som är avsedda att kontrollera, övervaka eller direkt påverka prestanda hos aktiva medicintekniska produkter för implantation tillhör klass III.

5.2.  Regel 10

Aktiva produkter för diagnostik tillhör klass IIa

–  om de är avsedda att alstra energi som kommer att absorberas av människokroppen, med undantag av produkter som används för att belysa patientens kropp i det synliga spektrat,

–  om de är avsedda att avbilda in vivo-spridningen av radiofarmaka,

–  om de är avsedda att möjliggöra direkt diagnos eller övervakning av vitala fysiologiska processer, om de inte är särskilt avsedda för att övervaka vitala fysiologiska variabler, vars variationer är sådana att de skulle kunna resultera i omedelbar fara för patienten, till exempel variationer i hjärtverksamhet, andning, eller det centrala nervsystemets aktivitet; i sådana fall tillhör de klass IIb.

Aktiva produkter som är avsedda att avge joniserande strålning och avsedda för radiodiagnostik eller radioterapi, inklusive produkter som kontrollerar och övervakar sådana produkter eller som direkt påverkar deras prestanda, tillhör klass IIb.

5.3.  Regel 11

Alla aktiva produkter som är avsedda att administrera eller avlägsna läkemedel, kroppsvätskor eller andra substanser till eller från kroppen tillhör klass IIa, om det inte görs på ett sätt som är potentiellt skadligt med tanke på de aktuella substansernas egenskaper, den kroppsdel och det användningssätt det är fråga om; i sådana fall tillhör de klass IIb.

5.4.  Regel 12

Alla andra aktiva produkter tillhör klass I.

6.  Särskilda regler

6.1.  Regel 13

Alla produkter vilka som en integrerad del innehåller en substans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 2001/83/EEG, inklusive ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa, och som har en verkan som understöder produktens verkan, tillhör klass III.

6.2.  Regel 14

Alla produkter som används som preventivmedel eller för att förhindra spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar tillhör klass IIb, om de inte är implantat eller invasiva produkter för långvarig användning; i sådana fall tillhör de klass III.

6.3.  Regel 15

Alla produkter som är särskilt avsedda för att desinficera, rengöra, skölja eller i förekommande fall för att hydratisera kontaktlinser tillhör klass IIb.

Alla produkter som är särskilt avsedda för att desinficera eller sterilisera medicintekniska produkter tillhör klass IIa, om de inte är desinfektionslösningar eller diskdesinfektorer som särskilt är avsedda att användas för att desinficera invasiva produkter, som sista steget i bearbetningen; i sådana fall tillhör de klass IIb.

Denna regel gäller inte produkter som är avsedda för att enbart genom en fysisk insats rengöra andra medicintekniska produkter än kontaktlinser.

6.4.  Regel 16

Produkter som är särskilt avsedda att lagra diagnostiska bilder som skapas med hjälp av röntgen, magnetisk resonanstomografi (MR), ultraljud eller andra produkter för diagnostik tillhör klass IIa.

6.5.  Regel 17

Alla produkter som tillverkats av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla tillhör klass III, om inte dessa produkter tillverkats av sådana vävnader eller celler från djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla och som enbart är avsedda att komma i kontakt med intakt hud.

6.6.  Regel 18

Genom undantag från andra regler tillhör blodpåsar klass IIb.

6.7.  Regel 19

Alla produkter som innehåller nanomaterial som uttryckligen är avsedda att avges till människokroppen tillhör klass III, om inte nanomaterialet är inkapslat eller bundet på ett sådant sätt att det inte kan avges till patienten eller användaren när produkten används för sitt avsedda ändamål. [Ändr. 304]

6.8.  Regel 20

Alla produkter som är avsedda att användas för aferes, t.ex. maskiner, set, anslutningsdon och lösningar, tillhör klass III. [Ändr. 305]

6.9.  Regel 21

Produkter som består av substanser eller kombinationer av substanser som är avsedda att sväljas, inhaleras eller administreras rektalt eller vaginalt och som absorberas av eller sprids i kroppen tillhör klass III. [Ändr. 306]

BILAGA VIII

Bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och konstruktionskontroll

Kapitel I: System för fullständig kvalitetssäkring

1.  Tillverkaren ska säkerställa användningen av det kvalitetsledningssystem som godkänts för konstruktion, tillverkning och slutkontroll av de berörda produkterna enligt avsnitt 3 och ska vara underkastad sådan granskning som fastställs i avsnitt 3.3 och 3.4 och den övervakning som beskrivs i avsnitt 4.

2.  En tillverkare som fullgör skyldigheterna i avsnitt 1 ska upprätta och bevara en EU-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 17 och bilaga III för den produktmodell som bedömningen av överensstämmelse gäller. Genom att utfärda en försäkran om överensstämmelse säkerställer och försäkrar tillverkaren att de berörda produkterna är förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning.

3.  Kvalitetsledningssystem

3.1.  Tillverkaren ska ansöka hos ett anmält organ om att få sitt kvalitetsledningssystem bedömt. Ansökan ska innehålla följande:

–  tillverkarens namn och adress och eventuella övriga tillverkningsenheter som omfattas av kvalitetsledningssystemet samt, om ansökan lämnas in av den auktoriserade representanten, även dennes namn och adress,

–  alla relevanta upplysningar om den produkt eller produktkategori som omfattas av förfarandet,

–  en skriftlig försäkran om att ingen ansökan för samma produktrelaterade kvalitetssystem har lämnats till något annat anmält organ, eller information om huruvida det tidigare har lämnats in en ansökan för samma produktrelaterade kvalitetsledningssystem till något annat anmält organ som avslagit ansökan,

–  dokumentation om kvalitetsledningssystemet,

–  en beskrivning av gällande förfaranden för att fullgöra de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetsledningssystemet och ett åtagande från tillverkaren att tillämpa dessa förfaranden,

–  en beskrivning av gällande förfaranden för att hålla det godkända kvalitetsledningssystemet adekvat och effektivt och ett åtagande från tillverkaren att tillämpa dessa förfaranden,

–  dokumentation om planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, och i tillämpliga fall en plan för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, och om de förfaranden som tillämpas för att säkerställa att de skyldigheter som följer av bestämmelserna om övervakning i artiklarna 61–66 fullgörs,

–  en beskrivning av förfarandena för att uppdatera planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, och i tillämpliga fall en plan för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, och av de förfaranden som säkerställer att de skyldigheter som följer av bestämmelserna om övervakning i artiklarna 61–66 fullgörs samt ett åtagande från tillverkaren att tillämpa dessa förfaranden.

3.2.  Tillämpningen av kvalitetsledningssystemet ska garantera att produkterna i varje led från konstruktion till slutkontroll och leverans överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tar hänsyn till genom sitt kvalitetsledningssystem ska dokumenteras på ett systematiskt och metodiskt sätt i form av skriftliga riktlinjer och rutiner, till exempel kvalitetsprogram, kvalitetsplaner, kvalitetsmanualer och kvalitetsdokument. [Ändr. 307]

Vidare ska den dokumentation som lämnas in för bedömningen av kvalitetsledningssystemet framför allt innehålla en fullgod beskrivning av följande:

a)  Tillverkarens kvalitetsmål.

b)  Verksamhetens organisation, särskilt

–  organisationsstrukturerna, ledningens ansvar och dess organisatoriska befogenheter i fråga om kvaliteten vid konstruktion och tillverkning av produkterna,

–  metoderna för övervakning av att kvalitetsledningssystemet fungerar effektivt, särskilt dess förmåga att uppnå den önskade kvaliteten vid konstruktionen och hos produkterna, inklusive kontroll av produkter som inte överensstämmer med kraven,

–  metoderna för övervakning av att kvalitetsledningssystemet fungerar effektivt, särskilt av hur och i vilken omfattning den andra parten kontrolleras, i de fall då konstruktionen, tillverkningen och/eller den slutliga kontrollen och provningen av produkterna, eller delar av dessa, utförs av en annan part,

–  utkastet till fullmakt för en auktoriserad representant och ett intyg från den auktoriserade representanten om att denne accepterar fullmakten, om tillverkaren inte har säte i en medlemsstat.

c)  Förfarandena och metoderna för övervakning, verifiering, validering och kontroll av produkternas konstruktion, inklusive tillhörande dokumentation, uppgifter och protokoll avseende dessa förfaranden och metoder.

d)  Metoderna för kontroll och kvalitetssäkring under tillverkningsskedet, i synnerhet

–  de processer och förfaranden som kommer att användas, särskilt vad gäller sterilisering och inköp, och de relevanta handlingarna,

–  de produktidentifieringsförfaranden produktidentifierings- och spårbarhetsförfaranden som utarbetats och hållits aktuella på grundval av ritningar, specifikationer eller andra relevanta handlingar under varje skede av tillverkningen. [Ändr. 308]

e)  De lämpliga provningar och undersökningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen, hur ofta de kommer att utföras och den provningsutrustning som används. Kalibreringen av provningsutrustningen ska dokumenteras på ett sådant sätt att det är möjligt att följa förfarandet.

Dessutom ska tillverkaren ge det anmälda organet tillgång till den tekniska dokumentation som avses i bilaga II:

3.3.  Granskning

a)  Det anmälda organet ska granska kvalitetsledningssystemet för att kunna avgöra om det motsvarar de krav som avses i avsnitt 3.2. Om det inte finns några bevis på motsatsen ska det presumeras att sådana kvalitetsledningssystem som följer de relevanta harmoniserade standarderna eller de gemensamma tekniska specifikationerna uppfyller kraven i dessa standarder eller specifikationer.

b)  Minst en person i bedömningsgruppen ska ha erfarenhet av granskning av den aktuella teknologin. Bedömningsförfarandet ska omfatta en inspektion av tillverkarens lokaler och, i tillämpliga fall, även av tillverkarens leverantörers eller underentreprenörers lokaler för att kontrollera tillverkningsprocessen och andra relevanta processer.

c)  När det gäller produkter i klass IIa eller IIb ska dessutom granskningsförfarandet innefatta en bedömning av ett representativt urval av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen enligt bilaga II för den eller de berörda produkterna. När det anmälda organet väljer ut representativa exempel ska det beakta hur ny tekniken är, likheter i konstruktion, teknik, tillverknings- och steriliseringsmetoder, den avsedda användningen och resultaten av tidigare relevanta granskningar (t.ex. med avseende på fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaper) som har genomförts i enlighet med denna förordning. Det anmälda organet ska dokumentera skälen för detta urval.

d)  Om kvalitetsledningssystemet överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning ska det anmälda organet utfärda ett EU-intyg om fullständig kvalitetssäkring. Tillverkaren ska underrättas om beslutet. Det ska innehålla slutsatserna av granskningen och en motiverad bedömning.

3.4.  Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetsledningssystemet om varje planerad väsentlig ändring av kvalitetsledningssystemet eller det produktsortiment som berörs. Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och kontrollera om kvalitetssystemet efter dessa ändringar fortfarande motsvarar de krav som avses i avsnitt 3.2. Det ska underrätta tillverkaren om sitt beslut, som ska innehålla slutsatserna från granskningen och en motiverad bedömning. Godkännandet av en väsentlig förändring av kvalitetsledningssystemet eller det berörda produktsortimentet ska ingå som ett tillägg till EU-intyget om fullständig kvalitetssäkring.

4.  Utvärdering av övervakningen

4.1.  Avsikten med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren på ett riktigt sätt fullgör alla de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetsledningssystemet. [Ändr. 309]

4.2.  Tillverkaren ska bemyndiga det anmälda organet att utföra alla nödvändiga granskningar, även inspektioner, och ska förse det med all relevant information, framför allt

–  dokumentation om kvalitetsledningssystemet,

–  dokumentation om planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, inklusive en klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden och i tillämpliga fall resultaten av tillämpningen av planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, inklusive den kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden, och av bestämmelserna om övervakning i artiklarna 61–66,

–  de uppgifter som föreskrivs i den del av kvalitetsledningssystemet som berör konstruktionen, t.ex. analysresultat, beräkningar, provningar, de valda lösningar som avses i avsnitt 2 i bilaga 1 samt preklinisk och klinisk utvärdering,

–  de uppgifter som föreskrivs i den del av kvalitetsledningssystemet som rör tillverkningen, t.ex. inspektionsrapporter, provningsresultat, uppgifter om kalibreringen och en sammanställning av den berörda personalens kvalifikationer,

4.3.  Det anmälda organet ska med jämna mellanrum, minst var tolfte månad, utföra lämpliga granskningar och utvärderingar för att säkerställa att tillverkaren tillämpar det godkända kvalitetsledningssystemet och planen för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden och ska ge tillverkaren en utredningsrapport. Detta ska omfatta inspektioner av tillverkarens lokaler och, i tillämpliga fall, även av tillverkarens leverantörers och/eller underentreprenörers lokaler. Vid sådana inspektioner ska det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetsledningssystemet fungerar väl. Tillverkaren ska få en inspektionsrapport och om provningar har utförts även en provningsrapport.

4.4.  Det anmälda organet ska, minst vart femte år och med avseende på varje tillverkare och generisk produktgrupp, göra slumpvisa oanmälda inspektioner hos tillverkaren av de relevanta tillverkningsställena och i tillämpliga fall även hos tillverkarens leverantörer och/eller underentreprenörer; dessa inspektioner kan kombineras med den regelbundna utvärdering av övervakningen som avses i avsnitt 4.3 eller genomföras utöver denna utvärdering. Det anmälda organet ska upprätta en plan för de oanmälda inspektionerna som inte får lämnas ut till tillverkaren och som ska förutsätta att det görs minst en oanmäld inspektion per år. Vid sådana inspektioner ska det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetsledningssystemet fungerar väl. Organet ska tillhandahålla tillverkaren en inspektionsrapport och en provningsrapport. [Ändr. 310]

I samband med dessa oanmälda inspektioner ska det anmälda organet kontrollera ett adekvat urval från produktions- eller tillverkningsprocessen för att kontrollera att den tillverkade produkten överensstämmer med den tekniska dokumentationen och/eller konstruktionsunderlaget. Före den oanmälda inspektionen ska det anmälda organet ange de relevanta provtagningskriterierna och provningsförfarandet.

I stället för eller utöver urvalet från produktionen ska det anmälda organet ta prover på produkter som finns på marknaden för att kontrollera att den tillverkade produkten överensstämmer med den tekniska dokumentationen och/eller konstruktionsunderlaget. Innan urvalet görs ska det anmälda organet ange de relevanta provtagningskriterierna och provningsförfarandet.

Det anmälda organet ska ge tillverkaren en inspektionsrapport, i tillämpliga fall med resultaten av stickproven. Denna rapport ska göras tillgänglig för allmänheten. [Ändr. 311]

4.5.  När det gäller produkter i klass IIa eller IIb ska utvärderingen av övervakningen också innehålla en utvärdering av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen för den eller de berörda produkterna, på grundval av de representativa exempel som valts i enlighet med de skäl som det anmälda organet dokumenterat i enlighet med avsnitt 3.3 c.

När det gäller produkter i klass III ska utvärderingen av övervakningen också innehålla en kontroll av de godkända delar och/eller material som är viktiga för produktens integritet, med i förekommande fall överensstämmelsen mellan mängden producerade eller inköpta delar och/eller material och mängden färdiga produkter. [Ändr. 312]

4.6.  Det anmälda organet ska se till att bedömningsgruppen har erfarenhet av den berörda tekniken och kontinuerligt förhåller sig objektiv och opartisk; medlemmarna i bedömningsgruppen ska bytas ut med lämpliga mellanrum. Generellt får en huvudinspektör inte leda och närvara vid en granskning längre än tre år i sträck i fråga om samma tillverkare.

4.7.  Om det anmälda organet konstaterar en skillnad mellan urvalet från produktionen eller marknaden och de specifikationer som anges i den tekniska dokumentationen eller den godkända konstruktionen, ska organet tillfälligt eller slutgiltigt återkalla det berörda intyget eller belägga det med restriktioner.

Kapitel II: Granskning av konstruktionsunderlaget

5.  Granskning av produktens konstruktion, tillämplig på produkter som tillhör klass III

5.1.  Förutom de skyldigheter som tillverkarna har enligt avsnitt 3 ska de hos det anmälda organ som avses i avsnitt 3.1 ansöka om en granskning av konstruktionsunderlaget för den produkt de avser att tillverka och som tillhör den produktkategori som omfattas av det kvalitetsledningssystem som avses i avsnitt 3.

5.2.  I ansökan ska produktens konstruktion, tillverkning och prestanda beskrivas. Den ska innehålla den tekniska dokumentation som avses i bilaga II; om den tekniska dokumentationen är omfångsrik och/eller förvaras på olika platser ska tillverkaren lämna en sammanfattning av den tekniska dokumentationen och på begäran ge tillgång till den fullständiga tekniska dokumentationen.

5.3.  Det anmälda organet ska pröva ansökan med hjälp av personal som har dokumenterad kunskap och erfarenhet av den berörda tekniken. Det anmälda organet ska se till att tillverkarens ansökan innefattar en adekvat beskrivning av produkten i fråga om konstruktion, tillverkning och prestanda, så att det kan bedömas om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. De anmälda organen ska lämna synpunkter på överensstämmelsen i följande hänseenden:

—  En allmän beskrivning av produkten.

—  Konstruktionsspecifikationer, inklusive en beskrivning av vilka lösningar som antagits för att uppfylla de väsentliga kraven.

—  Systematiska förfaranden för konstruktionsprocessen och teknik som används för att kontrollera, övervaka och verifiera produktens konstruktion.

Det anmälda organet får begära att ansökan kompletteras med ytterligare provningar eller bevis för att det ska gå att bedöma om produkten överensstämmer med kraven i denna förordning. Det anmälda organet ska genomföra fysiska tester eller laboratorietester av betydelse för produkten eller ålägga tillverkaren att genomföra dem. [Ändr. 313]

Det anmälda organet ska lämna tillverkaren en rapport om EU-konstruktionskontrollen.

5.3a.  När det gäller produkter i klass III ska den kliniska delen av underlaget bedömas av en lämplig klinisk expert från den förteckning som tagits fram av samordningsgruppen för medicintekniska produkter i enlighet med artikel 80 g. [Ändr. 314]

5.4.  Om produkten överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i denna förordning ska det anmälda organet utfärda ett EU-intyg om konstruktionskontroll. Intyget ska innehålla de slutsatser som dragits av undersökningen, giltighetsvillkoren, de uppgifter som behövs för identifiering av den godkända konstruktionen och, där så behövs, en beskrivning av produktens avsedda ändamål.

5.5.  Ändringar av en godkänd konstruktion ska också godkännas av det anmälda organ som utfärdade EU-intyget om konstruktionskontroll så snart ändringarna kan påverka överensstämmelsen med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i denna förordning eller med de villkor som föreskrivs för användning av produkten. Sökanden ska informera det anmälda organ som utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll om varje planerad ändring av den godkända konstruktionen. Det anmälda organet ska granska de planerade ändringarna, underrätta tillverkaren om sitt beslut och ge tillverkaren ett tillägg till rapporten om EU-konstruktionskontrollen. Alla godkännanden av ändringar den godkända konstruktionen ska vara utformade som ett tillägg till EU-intyget om konstruktionskontroll.

6.  Särskilda förfaranden

6.1.  Förfarande i fråga om produkter som innehåller en läkemedelssubstans

a)  Om en produkt som en integrerad del innehåller en substans som, när den används separat, kan betraktas som ett läkemedel enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 2001/83/EG, inklusive ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa, och som kan ha en verkan på kroppen som understöder produktens verkan, ska substansens kvalitet, säkerhet och användbarhet kontrolleras i enlighet med de metoder som anges i bilaga I till direktiv 2001/83/EG.

b)  Innan det anmälda organet utfärdar ett EU-intyg om konstruktionskontroll ska det, efter att ha verifierat substansens användbarhet som en integrerad del av produkten och med beaktande av produktens avsedda ändamål, begära ett vetenskapligt utlåtande av en av de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2001/83/EG (nedan kallad behörig myndighet för läkemedel) eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (nedan kallad EMA), som agerar särskilt genom kommittén för humanläkemedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004(53), om substansens kvalitet och säkerhet samt om nyttan/risken med att substansen integreras i produkten. Om produkten innehåller derivat av blod eller plasma från människa eller en substans som, när den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som uteslutande omfattas av bilagan till förordning (EG) nr 726/2004 ska det anmälda organet samråda med EMA.

c)  I utlåtandet ska den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA beakta tillverkningsprocessen och uppgifterna om nyttan av att substansen integreras i produkten enligt det anmälda organets bedömning.

d)  Utlåtandet från den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA ska upprättas

–  senast 150 dagar efter att giltig dokumentation har mottagits, om den substans som samrådet gäller har godkänts i enlighet med direktiv 2001/83/EG, eller

–  senast 210 dagar efter att giltig dokumentation mottagits, i övriga fall.

e)  Det vetenskapliga utlåtandet från den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA, och eventuella uppdateringar, ska införas i det anmälda organets dokumentation om produkten. Det anmälda organet ska när det fattar sitt beslut ta vederbörlig hänsyn till de synpunkter som framförts i utlåtandet. Det anmälda organet får inte utfärda ett intyg om det vetenskapliga utlåtandet är negativt. Det ska underrätta den behöriga myndigheten för läkemedel eller EMA om sitt slutliga beslut.

f)  Innan ändringar görs gällande en understödjande substans som ingår i en produkt, i synnerhet beträffande tillverkningsprocessen, ska tillverkaren underrätta det anmälda organet om ändringarna och organet ska i sin tur samråda med den behöriga myndighet för läkemedel som var med i det inledande samrådet, för att bekräfta att substansens kvalitet och säkerhet bibehålls. Den behöriga myndigheten för läkemedel ska beakta uppgifterna om nyttan av att substansen integreras i produkten enligt det anmälda organets bedömning, för att säkerställa att förändringarna inte har några negativa konsekvenser för den fastställda nyttan/risken med tillsatsen av substansen i den medicintekniska produkten. Den ska yttra sig senast 30 dagar efter att ha mottagit den giltiga dokumentationen om ändringarna.

g)  När den behöriga myndighet för läkemedel som var med i det inledande samrådet har fått sådana uppgifter om den understödjande substansen som skulle kunna få konsekvenser för den fastställda nyttan/risken med tillsatsen av substansen i produkten, ska den bistå det anmälda organet med råd om huruvida dessa uppgifter har konsekvenser för den fastställda nyttan/risken med tillsatsen av substansen i produkten eller inte. Det anmälda organet ska beakta det uppdaterade vetenskapliga utlåtandet vid sin omprövning av förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

6.2.  Förfarande i fråga om produkter som tillverkats av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla

a)  I fråga om produkter som tillverkats av sådana vävnader eller celler från människa eller derivat därav som omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 e ska det anmälda organet, innan det utfärdar ett EU-intyg om konstruktionskontroll, ge den behöriga myndighet som i enlighet med direktiv 2004/23/EG (nedan kallad behörig myndighet för mänskliga vävnader och celler) utsetts av den medlemsstat där organet är etablerat en sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse, som bl.a. ska innehålla information om de mänskliga vävnadernas eller cellernas icke-viabla tillstånd, donation, tillvaratagande och kontroll samt nyttan/risken med att de mänskliga vävnaderna eller cellerna integreras i produkten.

b)  Senast 90 dagar efter att ha mottagit giltig dokumentation får den behöriga myndigheten för mänskliga vävnader och celler lämna synpunkter rörande donation, tillvaratagande och kontroll samt nyttan/risken med att de mänskliga vävnaderna eller cellerna integreras i produkten.

c)  Det anmälda organet ska ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter som det mottar i enlighet med led b. Det ska för den behöriga myndigheten för mänskliga vävnader och celler redogöra för hur synpunkterna har beaktats, med en motivering om synpunkterna inte har hörsammats, och för det slutliga beslutet om den berörda bedömningen av överensstämmelse. Synpunkterna från den behöriga myndigheten för mänskliga vävnader och celler ska införas i det anmälda organets dokumentation om produkten.

7.  Kontroll av satser i fråga om produkter som innehåller en läkemedelssubstans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt artikel 1.4

Efter tillverkning av en sats av sådana produkter som innehåller en läkemedelssubstans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt artikel 1.4 första stycket ska tillverkaren informera det anmälda organet om att denna sats av produkten frisläpps samt skicka det officiella intyget om frisläppande av satsen av det derivat av blod eller plasma från människa som används i produkten; intyget ska vara utfärdat av ett statligt laboratorium eller av ett laboratorium som har utsetts av en medlemsstat för detta ändamål i enlighet med artikel 114.2 i direktiv 2001/83/EG.

Kapitel III: Administrativa bestämmelser

8.  Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst 15 tio år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren: [Ändr. 315]

–  Försäkran om överensstämmelse.

–  Den dokumentation som avses i avsnitt 3.1 fjärde strecksatsen, särskilt handlingar, uppgifter och protokoll från de förfaranden som avses i avsnitt 3.2 c.

–  De ändringar som avses i avsnitt 3.4.

–  Den dokumentation som avses i avsnitt 5.2.

–  De beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i avsnitten 3.3, 4.3 och 4.4. samt 5.3, 5.4 och 5.5.

9.  Varje medlemsstat ska föreskriva att denna dokumentation hålls tillgänglig för de behöriga myndigheterna under den tid som anges i första meningen i föregående stycke för den händelse att tillverkaren, eller tillverkarens auktoriserade representant, som är etablerad på medlemsstatens territorium går i konkurs eller upphör med verksamheten innan denna tid har löpt ut.

BILAGA IX

BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ TYPKONTROLL

1.  EU-typkontroll är det förfarande varigenom ett anmält organ försäkrar sig om och intygar att ett representativt provexemplar från den berörda produktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning.

2.  Ansökan

Ansökan ska innehålla följande:

–  Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, dennes namn och adress.

–  Den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och som behövs för en bedömning av att det representativa urvalet av tillverkningen i fråga, nedan kallat typ, överensstämmer med kraven i denna förordning. om den tekniska dokumentationen är omfångsrik och/eller förvaras på olika platser ska tillverkaren lämna en sammanfattning av den tekniska dokumentationen och på begäran ge tillgång till den fullständiga tekniska dokumentationen. Sökanden ska ställa en typ till det anmälda organets förfogande. Det anmälda organet får vid behov begära andra prover.

–  En skriftlig försäkran om att ingen ansökan för samma typ har lämnats till något annat anmält organ, eller information om huruvida det tidigare har lämnats in en ansökan för samma typ till något annat anmält organ som avslagit ansökan.

3.  Bedömning

Det anmälda organet ska göra följande:

3.1.  Granska och bedöma den tekniska dokumentationen och kontrollera att typen har tillverkats i överensstämmelse med denna dokumentation. Det ska också registrera de enheter som har konstruerats i överensstämmelse med tillämpliga specifikationer i de standarder som avses i artikel 6 eller med de gemensamma tekniska specifikationerna, liksom enheter vars konstruktion inte baserats på relevanta bestämmelser i nämnda standarder.

3.2.  Utföra eller låta utföra lämpliga bedömningar och fysiska tester eller laboratorietester som är nödvändiga för att kontrollera huruvida de lösningar som tillverkaren valt uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i denna förordning, om de standarder som avses i artikel 6 eller de gemensamma tekniska specifikationerna inte har tillämpats. Om produkten ska kopplas till andra produkter för att fungera på avsett sätt ska det bevisas att den överensstämmer med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda när den är kopplad till någon eller några sådana produkter som har de egenskaper tillverkaren angett.

3.3.  Utföra eller låta utföra lämpliga bedömningar och fysiska tester eller laboratorietester som är nödvändiga för att kontrollera om tillverkaren verkligen har tillämpat de relevanta standarderna då denne valt att tillämpa sådana.

3.4.  I samråd med sökanden bestämma var de nödvändiga bedömningarna och provningarna ska göras.

4.  Intyg

Om typen överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning ska det anmälda organet utfärda ett EU-typintyg. Intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av bedömningen, giltighetsvillkoren och de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen. De relevanta delarna av dokumentationen ska bifogas intyget och en kopia ska behållas hos det anmälda organet.

5.  Ändringar av typ

5.1.  Sökanden ska informera det anmälda organ som utfärdat EU-typintyget om varje planerad ändring av den godkända typen.

5.2.  Ändringar av en godkänd produkt kräver särskilt godkännande från det anmälda organ som utfärdade EU-typintyget, om sådana ändringar kan påverka överensstämmelsen med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda eller med de villkor som föreskrivits för produktens användning. Det anmälda organet ska granska de planerade ändringarna, underrätta tillverkaren om sitt beslut och ge tillverkaren ett tillägg till rapporten om EU-typintyg. Alla godkännanden av ändringar den godkända typen ska vara utformade som ett tillägg till EU-typintyget.

6.  Särskilda förfaranden

Bestämmelserna i avsnitt 6 i bilaga VIII om de särskilda förfarandena i fråga om produkter som innehåller en läkemedelssubstans eller produkter som tillverkats av vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav som är icke-viabla eller har gjorts icke-viabla, ska tillämpas med det förbehållet att hänvisningar till ett EU-intyg om konstruktionskontroll ska betraktas som hänvisningar till ett EU-typintyg.

7.  Administrativa bestämmelser

Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst 15 tio år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren: [Ändr. 316]

–  Den dokumentation som avses i avsnitt 2 andra strecksatsen.

–  De ändringar som avses i avsnitt 5.

–  Kopior av EU-typintygen och tilläggen till dem.

Avsnitt 9 i bilaga VIII ska tillämpas.

BILAGA X

BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ KONTROLL AV PRODUKTENS ÖVERENSSTÄMMELSE

1.  Syftet med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av produktens överensstämmelse är att säkerställa att produkterna överensstämmer med den typ för vilken EU-typintyget har utfärdats och att de är förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning.

2.  Om ett EU-typintyg har utfärdats i enlighet med bilaga IX kan tillverkaren antingen tillämpa förfarandet i del A (kvalitetssäkring av produktionen) eller förfarandet i del B (produktkontroll).

3.  Genom undantag från avsnitten 1 och 2 kan tillverkare av produkter i klass IIa också tillämpa denna bilaga i kombination med teknisk dokumentation enligt bilaga II.

Del A: Kvalitetssäkring av produktionen

1.  Tillverkaren ska säkerställa att det kvalitetsledningssystem tillämpas som godkänts för tillverkningen av de aktuella produkterna och utföra den slutkontroll som anges i avsnitt 3 samt vara underkastad sådan övervakning som avses i avsnitt 4.

2.  En tillverkare som fullgör skyldigheterna i avsnitt 1 ska upprätta och bevara en EU-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 17 och bilaga III för den produktmodell som bedömningen av överensstämmelse gäller. Genom att utfärda en försäkran om överensstämmelse säkerställer och försäkrar tillverkaren att de berörda produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och är förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning.

3.  Kvalitetsledningssystem

3.1.  Tillverkaren ska ansöka hos ett anmält organ om att få sitt kvalitetsledningssystem bedömt. Ansökan ska innehålla följande:

–  Alla delar som förtecknas i avsnitt 3.1 i bilaga VIII.

–  Den tekniska dokumentationen enligt bilaga II för de godkända typerna. Om den tekniska dokumentationen är omfångsrik och/eller förvaras på olika platser ska tillverkaren lämna en sammanfattning av den tekniska dokumentationen och på begäran ge tillgång till den fullständiga tekniska dokumentationen.

–  En kopia av det EU-typintyg som avses i avsnitt 4 i bilaga IX. Om samma anmälda organ som ansökan lämnades till har utfärdat EU-typintygen räcker det med en hänvisning till den tekniska dokumentationen och intygen.

3.2.  Tillämpningen av kvalitetsledningssystemet ska garantera att produkterna i varje led överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och är förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tar hänsyn till genom sitt kvalitetsledningssystem ska dokumenteras på ett systematiskt och metodiskt sätt i form av skriftliga riktlinjer och rutiner, till exempel kvalitetsprogram, kvalitetsplaner, kvalitetsmanualer och kvalitetsdokument.

Det ska framför allt ingå en fullgod beskrivning av alla delar som förtecknas i avsnitt 3.2 a, b, d och e i bilaga VIII.

3.3.  Bestämmelserna i avsnitt 3.3 a och b i bilaga VIII ska tillämpas.

Om kvalitetsledningssystemet säkerställer att produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och är förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning ska det anmälda organet utfärda ett EU-intyg om kvalitetssäkring. Tillverkaren ska underrättas om beslutet. Det ska innehålla slutsatserna av inspektionen och en motiverad bedömning.

3.4.  Bestämmelserna i avsnitt 3.4 i bilaga VIII ska tillämpas.

4.  Övervakning

Bestämmelserna i avsnitt 4.1, avsnitt 4.2 första, andra och fjärde strecksatserna, avsnitt 4.3, avsnitt 4.4, avsnitt 4.6 och avsnitt 4.7 i bilaga VIII ska tillämpas.

När det gäller produkter i klass III ska övervakningen också innehålla en kontroll av överensstämmelsen mellan mängden producerat eller inköpt råmaterial eller viktiga komponenter som godkänts för typen och mängden färdiga produkter. [Ändr. 317]

5.  Kontroll av satser i fråga om produkter som innehåller en läkemedelssubstans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt artikel 1.4

Efter tillverkning av en sats av sådana produkter som innehåller en läkemedelssubstans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt artikel 1.4 första stycket ska tillverkaren informera det anmälda organet om att denna sats av produkten frisläpps samt skicka det officiella intyget om frisläppande av satsen av det derivat av blod eller plasma från människa som används i produkten; intyget ska vara utfärdat av ett statligt laboratorium eller av ett laboratorium som har utsetts av en medlemsstat för detta ändamål i enlighet med artikel 114.2 i direktiv 2001/83/EG.

6.  Administrativa bestämmelser

Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst 15 tio år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren: [Ändr. 318]

–  Försäkran om överensstämmelse.

–  Den dokumentation som avses i avsnitt 3.1 fjärde strecksatsen i bilaga VIII.

–  Den dokumentation som avses i avsnitt 3.1 sjunde strecksatsen i bilaga VIII, inklusive det EU-typintyg som avses i bilaga IX.

–  De ändringar som avses i avsnitt 3.4 i bilaga VIII.

–  De beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i avsnitten 3.3 samt 4.3 och 4.4 i bilaga VIII.

Avsnitt 9 i bilaga VIII ska tillämpas.

7.  Tillämpning på produkter i klass IIa

7.1.  Med avvikelse från avsnitt 2 säkerställer och försäkrar tillverkaren genom EU-försäkran om överensstämmelse att produkterna i klass IIa är tillverkade i överensstämmelse med den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

7.2.  I fråga om produkter i klass IIa ska det anmälda organet som en del av den bedömning som avses i avsnitt 3.3 granska ett representativt urval av den tekniska dokumentationen enligt bilaga II med avseende på överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning; om den tekniska dokumentationen är omfångsrik och/eller förvaras på olika platser ska tillverkaren lämna en sammanfattning av den tekniska dokumentationen och på begäran ge tillgång till den fullständiga tekniska dokumentationen.

När det anmälda organet väljer ut representativa exempel ska det beakta hur ny tekniken är, likheter i konstruktion, teknik, tillverknings- och steriliseringsmetoder, den avsedda användningen och resultaten av tidigare relevanta granskningar (t.ex. med avseende på fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaper) som har genomförts i enlighet med denna förordning. Det anmälda organet ska dokumentera skälen för detta urval.

7.3.  Om bedömningen i enlighet med avsnitt 7.2 bekräftar att produkterna i klass IIa överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning, ska det anmälda organet utfärda ett intyg i enlighet med detta avsnitt i denna bilaga.

7.4.  Ytterligare exemplar ska granskas av det anmälda organet som en del av den utvärdering av övervakningen som avses i avsnitt 4.

7.5.  Med avvikelse från avsnitt 6 ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren: [Ändr. 319]

–  Försäkran om överensstämmelse.

–  Den tekniska dokumentation som avses i bilaga II.

–  Det intyg som avses i avsnitt 7.3.

Avsnitt 9 i bilaga VIII ska tillämpas.

Del B: Produktkontroll

1.  Produktkontroll är det förfarande genom vilket tillverkaren efter att ha undersökt varje tillverkad produkt genom att utfärda en EU-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 17 och bilaga III säkerställer och försäkrar att de produkter som underkastats det förfarande som anges i avsnitten 4 och 5 överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

2.  Tillverkaren ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att tillverkningsprocessen leder till att produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning. Innan tillverkningen påbörjas ska tillverkaren utarbeta dokumentation som definierar tillverkningsprocessen, vid behov särskilt i fråga om sterilisering, tillsammans med alla de rutinmässiga, i förväg fastställda bestämmelser som ska tillämpas för att tillförsäkra homogenitet i produktionen och, i förekommande fall, produkternas överensstämmelse med den typ som beskrivs i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i denna förordning.

I fråga om produkter som släpps ut på marknaden i sterilt skick ska tillverkaren tillämpa bestämmelserna i del A avsnitten 3 och 4 i denna bilaga enbart på de delar av tillverkningsprocessen som är utformade för att säkerställa och bevara steriliteten.

3.  Tillverkaren ska åta sig att upprätta och uppdatera en plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, inklusive en plan för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, och de förfaranden som säkerställer att de skyldigheter som följer av bestämmelserna om övervakning i artiklarna 61–66 fullgörs.

4.  Det anmälda organet ska utföra lämpliga undersökningar och provningar för att kontrollera att bedöma om produkten uppfyller kraven i förordningen, genom undersökning och provning av varje produkt enligt avsnitt 5 eller genom undersökning och provning av produkterna på statistisk grund enligt avsnitt 6. [Ändr. 320]

De ovannämnda kontrollerna är inte tillämpliga på de delar av tillverkningsprocessen som är utformade för att säkerställa steriliteten.

5.  Kontroll genom granskning och provning av varje produkt

5.1.  Varje produkt undersöks individuellt, och de lämpliga fysiska tester eller laboratorietester som definieras i de standarder som avses i artikel 6 eller likvärdiga provningar ska utföras för att vid behov kontrollera att produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i denna förordning.

5.2.  Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifieringsnummer på varje godkänd produkt och ska utfärda ett EU-intyg om produktkontroll för de genomförda provningarna.

5a.  Statistisk kontroll av överensstämmelse [Ändr. 321]

5a.1.  Tillverkaren ska presentera de tillverkade produkterna i form av homogena satser. Bevis för att de presenterade produkterna är homogena ska vara en del av satsens dokumentation. [Ändr. 322]

5a.2.  Slumpvis valda provexemplar tas från varje sats. De produkter som utgör provexemplar undersöks individuellt, och de lämpliga fysiska tester eller laboratorietester som definieras i de relevanta standarder som avses i artikel 6 eller likvärdiga provningar ska utföras, för att kontrollera att produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i denna förordning. [Ändr. 323]

5a.3.  Den statistiska kontrollen av produkterna ska baseras på egenskaper och/eller variabler och resultera i provtagningsmetoder och ett praktiskt genomförande som säkerställer en hög nivå på säkerheten och prestandan i enlighet med den senaste erkända kunskapen inom området. Provtagningsmetoderna ska fastställas i enlighet med de harmoniserade standarder eller likvärdiga provningar som avses i artikel 6, med beaktande av de aktuella produkternas särart. [Ändr. 324]

5a.4.  Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifieringsnummer på varje godkänd produkt och utfärda ett EU-intyg om produktkontroll för de genomförda provningarna.

Alla produkter i satsen får släppas ut på marknaden, med undantag av de produkter i satsen som befunnits vara icke överensstämmande.

Om en sats inte godkänns ska det behöriga anmälda organet vidta lämpliga åtgärder för att hindra att satsen släpps ut på marknaden.

Om det ofta förekommer underkända satser kan det anmälda organet tills vidare upphöra med statistisk kontroll. [Ändr. 325]

6.  Kontroll av satser i fråga om produkter som innehåller en läkemedelssubstans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt artikel 1.4

Efter tillverkning av en sats av sådana produkter som innehåller en läkemedelssubstans som, om den används separat, kan betraktas som ett läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa enligt artikel 1.4 första stycket ska tillverkaren informera det anmälda organet om att denna sats av produkten frisläpps samt skicka det officiella intyget om frisläppande av satsen av det derivat av blod eller plasma från människa som används i produkten; intyget ska vara utfärdat av ett statligt laboratorium eller av ett laboratorium som har utsetts av en medlemsstat för detta ändamål i enlighet med artikel 114.2 i direktiv 2001/83/EG.

7.  Administrativa bestämmelser

Tillverkaren eller dennes auktoriserade representant ska hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem år, för implanterbara produkter den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst 15 år, efter det att den sista produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren: [Ändr. 326]

–  Försäkran om överensstämmelse.

–  Den dokumentation som avses i avsnitt 2.

–  Det intyg som avses i avsnitt 5.2.

–  Det EU-typintyg som avses i bilaga IX.

Avsnitt 9 i bilaga VIII ska tillämpas.

8.  Tillämpning på produkter i klass IIa

8.1.  Med avvikelse från avsnitt 1 säkerställer och försäkrar tillverkaren genom EU-försäkran om överensstämmelse att produkterna i klass IIa är tillverkade i överensstämmelse med den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

8.2.  Avsikten med det anmälda organets kontroll i enlighet med avsnitt 4 är att bekräfta att produkterna i klass IIa överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

8.3.  Om kontrollen i enlighet med avsnitt 8.2 bekräftar att produkterna i klass IIa överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning, ska det anmälda organet utfärda ett intyg i enlighet med detta avsnitt i denna bilaga.

8.4.  Med avvikelse från avsnitt 7 ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant hålla följande handlingar tillgängliga för de nationella myndigheterna under minst fem den av tillverkaren avsedda livslängden för den medicintekniska produkten, men minst tio år efter att den sista produkten har släppts ut på marknaden av tillverkaren: [Ändr. 327]

–  Försäkran om överensstämmelse.

–  Den tekniska dokumentation som avses i bilaga II.

–  Det intyg som avses i avsnitt 8.3.

Avsnitt 9 i bilaga VIII ska tillämpas.

BILAGA XI

Förfarande för bedömning av överensstämmelse för specialanpassade produkter

1.  I fråga om specialanpassade produkter ska tillverkaren eller dennes auktoriserade representant upprätta en förklaring som innehåller följande:

–  Tillverkarens namn och adress och eventuella övriga tillverkningsenheter.

–  I tillämpliga fall den auktoriserade representantens namn och adress.

–  Uppgifter som gör det möjligt att identifiera produkten i fråga.

–  En bekräftelse på att produkten är avsedd endast för en viss patient eller användare, som identifieras med ett namn, en initialförkortning eller en nummerkod.

–  namnet på den läkare, tandläkare eller andra person som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig enligt nationell lag och som utfärdat den skriftliga anvisningen och i förekommande fall namnet på hälso- och sjukvårdsinstitutionen i fråga.

–  Produktens speciella egenskaper såsom de anges i den skriftliga anvisningen.

–  En bekräftelse på att produkten överensstämmer med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I, i förekommande fall med angivande av vilka allmänna krav på säkerhet och prestanda som inte helt har uppfyllts och skälen för detta.

–  I tillämpliga fall en upplysning om att produkten innehåller en läkemedelssubstans, inklusive derivat av blod eller plasma från människa, vävnader eller celler från människa, eller vävnader eller celler från djur enligt förordning (EU) nr 722/2012.

2.  Tillverkaren ska åta sig att ställa den dokumentation som dokumentation som anger tillverkningsställe(n) och som gör det möjligt att förstå produktens konstruktion, tillverkning och prestanda, inklusive förväntade prestanda, till de behöriga nationella myndigheternas förfogande, så att överensstämmelsen med kraven i denna förordning kan bedömas.

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningsprocessen säkerställer att de tillverkade produkterna överensstämmer med den dokumentation som anges i första stycket.

3.  Informationen i den förklaring som avses i denna bilaga ska sparas i minst fem år efter att den sista produkten har släppts ut på marknaden. När det gäller implanterbara produkter ska den tiden vara minst 15 år.

Avsnitt 9 i bilaga VIII ska tillämpas.

4.  Tillverkaren ska följa upp och dokumentera erfarenheter av produkter som släppts ut på marknaden, inklusive klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden enligt del B i bilaga XIII, samt införa lämpliga rutiner för att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder. Detta åtagande ska innefatta en skyldighet för tillverkaren att i enlighet med artikel 61.4 underrätta de behöriga myndigheterna om allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden omedelbart efter att ha fått kännedom om dem.

BILAGA XII

MINIMINNEHÅLL I INTYG UTFÄRDADE AV ANMÄLDA ORGAN

1.  Det anmälda organets namn, adress och identifieringsnummer.

2.  Tillverkarens namn och adress och i tillämpliga fall den auktoriserade representantens namn och adress.

3.  Ett unikt identifieringsnummer för intyget.

4.  Utfärdandedatum.

5.  Utgångsdatum.

6.  Uppgifter som behövs för att identifiera den eller de produkter eller produktkategorier som intyget gäller, inklusive avsett ändamål och GMDN-kod eller internationellt vedertagen nomenklaturkod.

7.  I tillämpliga fall de tillverkningsanläggningar som intyget gäller.

8.  En hänvisning till denna förordning och den bilaga som har följts för bedömningen av överensstämmelse.

9.  Genomförda undersökningar och provningar, t.ex. hänvisning till tillämpliga standarder, provningsrapporter eller granskningsrapporter.

10.  I förekommande fall en hänvisning till tillämpliga delar av den tekniska dokumentationen eller andra intyg som krävs för att den eller de berörda produkterna ska få släppas ut på marknaden.

11.  I tillämpliga fall information om det anmälda organets övervakning.

12.  Slutsatserna från det anmälda organets bedömning, granskning eller inspektion.

13.  Villkor eller begränsningar för intygets giltighet.

14.  Det anmälda organets underskrift, som ska vara juridiskt bindande enligt tillämplig nationell lagstiftning.

BILAGA XIII

KLINISK UTVÄRDERING OCH KLINISK UPPFÖLJNING EFTER UTSLÄPPANDET PÅ MARKNADEN

Del A: Klinisk utvärdering

1.  För att göra en klinisk utvärdering ska tillverkaren

–  identifiera vilka allmänna krav på säkerhet och prestanda som behöver kompletteras med relevanta kliniska data,

–  identifiera de tillgängliga kliniska data om produkten och dess avsedda användning som kommer från vetenskaplig litteratur, klinisk erfarenhet och/eller kliniska prövningar,

–  bedöma de kliniska dataunderlagen genom att utvärdera om de är lämpliga för att fastställa produktens säkerhet och prestanda,

–  generera nya eller kompletterande kliniska data som krävs för att ta itu med utestående frågor,

–  analysera alla relevanta kliniska data för att kunna dra slutsatser om produktens säkerhet och prestanda.

2.  Kliniska data ska ligga till grund för bekräftelsen på överensstämmelse med de krav på egenskaper och prestanda som avses i avsnitt 1 i bilaga I under normala användningsförhållanden och utvärderingen av oönskade bieffekter och godtagbarheten av det nytta-/riskförhållande som avses i avsnitten 1 och 5 i bilaga I.

Härvid ska hänsyn även tas till data från oberoende vetenskapliga institutioner eller medicinska organisationer på basis av egna datainsamlingar av kliniska data. [Ändr. 328]

3.  Den kliniska utvärderingen ska vara noggrann och objektiv och beakta både positiva och negativa data. Dess djup och omfattning ska lämpa sig för och stå i proportion till den berörda produktens beskaffenhet, klassificering, avsedda användning samt riskerna med den och tillverkarens uppgifter.

4.  Kliniska data om en annan produkt kan vara relevanta om det finns belägg för att den produkt som genomgår en klinisk utvärdering kan jämställas med den produkt som uppgifterna avser. För att likvärdigheten ska kunna beläggas måste den produkt som genomgår en klinisk utvärdering och den produkt som befintliga kliniska data avser ha samma avsedda ändamål, och produktens tekniska och biologiska egenskaper och de tillämpade medicinska förfarandena måste vara så pass lika att skillnaden i produkternas säkerhet och prestanda inte är kliniskt signifikant.

5.  När det gäller implanterbara produkter och produkter i klass III som omfattas av artikel 43a.1, med undantag för sådana som är avsedda för kortvarig användning, ska kliniska prövningar genomföras såvida det inte är vederbörligen motiverat att enbart förlita sig på befintliga kliniska data. Bevis för att produkterna är likvärdiga i enlighet med avsnitt 4 ska i allmänhet inte anses vara en tillräcklig motivering i den mening som avses i första meningen i detta stycke. [Ändr. 329]

5a.  Alla kliniska data som samlas in av tillverkaren som en del av den kliniska uppföljningen ska göras tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonal. [Ändr. 330]

6.  Resultaten av den kliniska utvärderingen och de kliniska data på vilken den grundar sig ska dokumenteras i den kliniska utvärderingsrapport som utgör underlag för bedömningen av produktens överensstämmelse.

De kliniska data tillsammans med icke-kliniska data som genererats från icke-kliniska testmetoder och annan relevant dokumentation ska möjliggöra för tillverkaren att styrka överensstämmelsen med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda och ska ingå i den tekniska dokumentationen för produkten i fråga.

Del B: Klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden

1.  Klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, nedan kallad klinisk uppföljning, är en kontinuerlig process för att uppdatera den kliniska utvärderingen enligt artikel 49 och del A i denna bilaga och ska ingå i tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden. För detta ändamål ska tillverkaren proaktivt samla in, registrera i det elektroniska system för övervakning som avses i artikel 62 och utvärdera kliniska data från användning i eller på människor av en produkt som får CE-märkas, inom ramen för det avsedda ändamålet enligt det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse, i syfte att bekräfta produktens säkerhet och prestanda under den förväntade livslängden, bekräfta att de identifierade riskerna alltjämt är godtagbara och identifiera nya risker på grundval av faktiska bevis. [Ändr. 331]

2.  Den kliniska uppföljningen ska göras i enlighet med en dokumenterad metod som anges i en plan för klinisk uppföljning.

2.1.  Planen för klinisk uppföljning ska innehålla metoder och förfaranden för proaktiv insamling och utvärdering av kliniska data i syfte att

a)  bekräfta produktens säkerhet och prestanda under dess förväntade livslängd,

b)  identifiera tidigare okända bieffekter och övervaka identifierade bieffekter och kontraindikationer,

c)  identifiera och analysera nya risker på grundval av faktiska bevis,

d)  säkerställa att nytta-riskförhållandet enligt avsnitten 1 och 5 i bilaga I alltjämt är godtagbart, och

e)  identifiera eventuell systematisk onormal användning och icke avsedd användning av produkten, för att kontrollera om dess avsedda ändamål är korrekt.

2.2.  Planen för klinisk uppföljning ska bl.a. innehålla

a)  de allmänna metoder och förfaranden som ska tillämpas, t.ex. insamling av kliniska erfarenheter, återkoppling från användarna samt genomgång av vetenskaplig litteratur och andra källor till kliniska data,

b)  de särskilda metoder och förfaranden som ska tillämpas, t.ex. utvärdering av lämpliga register eller kliniska uppföljningsstudier,

c)  en motivering av varför de metoder och förfaranden som avses i leden a och b är lämpliga,

d)  en hänvisning till de tillämpliga delarna av den kliniska utvärderingsrapport som avses i avsnitt 6 i del A i denna bilaga och till den riskhantering som avses i avsnitt 2 i bilaga I,

e)  de särskilda mål som ska beaktas vid den kliniska uppföljningen,

f)  en utvärdering av kliniska data om likvärdiga eller liknande produkter,

g)  hänvisningar till tillämpliga standarder och riktlinjer för klinisk uppföljning.

3.  Tillverkaren ska analysera resultaten av den kliniska uppföljningen och dokumentera dem i en utvärderingsrapport som ska ingå i den tekniska dokumentationen och med jämna mellanrum översändas till de berörda medlemsstaterna.

När det gäller medicintekniska produkter i klass III ska tillverkarens utvärderingsrapport om den kliniska uppföljningen bedömas av en tredje part eller extern expert, varvid principerna om striktaste vetenskapliga kompetens och opartiskhet ska följas. För att bedömningen ska kunna utföras ska tillverkaren ge relevanta data till den tredje parten eller den externa experten. Både tillverkarens utvärderingsrapport om den kliniska uppföljningen och bedömningen av rapporten genom försorg av ett oberoende organ ska ingå i den tekniska dokumentationen för medicintekniska produkter i klass III. [Ändr. 332]

4.  Slutsatserna i utvärderingsrapporten om den kliniska uppföljningen, och i förekommande fall bedömningen av rapporten genom försorg av en tredje part eller externa experter i enlighet med punkt 3, ska beaktas vid den kliniska utvärdering som avses i artikel 49 och i del A i denna bilaga och vid den riskhantering som avses i avsnitt 2 i bilaga I. Om den kliniska uppföljningen visar att det krävs korrigerande åtgärder ska tillverkaren vidta sådana och underrätta de berörda medlemsstaterna. [Ändr. 333]

BILAGA XIV

KLINISKA PRÖVNINGAR

I.  Allmänna krav

1.  Etisk bedömning

Alla faser i den kliniska undersökningen från de första övervägandena om behovet av prövningen och dennas berättigande till publiceringen av resultaten ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i världsläkarorganisationen WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, som antogs 1964 av WMA:s 18:e generalförsamling i Helsingfors i Finland, senast ändrad 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul i Sydkorea. Överensstämmelse med principerna ovan ska erkännas föreligga efter det att den berörda etikkommittén undersökt frågan. Medlemsstaterna ska vara ansvariga för att fastställa de utförliga villkor som rör försökspersonernas deltagande i kliniska prövningar. [Ändr. 334]

2.  Metoder

2.1.  Kliniska prövningar ska utföras enligt en relevant plan som är vetenskapligt och tekniskt tidsenlig och som är konstruerad så att den bekräftar eller vederlägger produktens tekniska prestanda, den kliniska säkerheten och produktens effektivitet när den används för det avsedda syftet för målgruppen och i enlighet med bruksanvisningen, och tillverkarens uppgifter om produkten samt de aspekter rörande säkerhet, prestanda och nytta/risk som avses i artikel 50.1. Prövningarna ska inkludera ett tillräckligt antal observationer för att garantera att resultaten är vetenskapligt giltiga. [Ändr. 335]

2.2.  De förfaranden som används för att utföra undersökningarna ska vara lämpliga för den produkt som ska undersökas.

2.3.  Kliniska prövningar ska utföras under omständigheter som motsvarar normala användningsförhållanden för produkten i det avsedda syftet för målgruppen. [Ändr. 336]

2.4.  Alla relevanta egenskaper, inklusive dem som berör produktens säkerhet och prestanda och dess verkningar på patienterna ska undersökas.

2.5.  Prövningarna ska utföras under ledning av en praktiserande läkare eller annan behörig kvalificerad person och i en ändamålsenlig omgivning.

2.6.  Den praktiserande läkaren eller behöriga personen ska ha tillgång till tekniska och kliniska data om produkten.

2.7.  Den kliniska prövningsrapporten, undertecknad av den praktiserande läkaren eller en annan behörig person som är ansvarig, ska innehålla en kritisk bedömning av alla kliniska data som samlats in vid den kliniska prövningen och en kritisk bedömning av dem, även negativa resultat. [Ändr. 337]

Ia

1.  Försökspersoner som inte är beslutskompetenta:

När det gäller försökspersoner som inte är beslutskompetenta och som varken har gett eller vägrat att ge informerat samtycke före beslutsinkompetensens inträde får kliniska prövningar genomföras endast om samtliga nedanstående villkor, utöver de övergripande villkoren, är uppfyllda:

–  Informerat samtycke från den lagliga ställföreträdaren har erhållits. Samtycket ska ge uttryck för försökspersonens förmodade vilja och kan återkallas när som helst, utan negativa följder för försökspersonen.

–  Den försöksperson som inte är beslutskompetent har av prövaren eller prövarens representant i enlighet med den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten fått adekvat information om prövningen, riskerna och nyttan och som är anpassad till hans eller hennes förmåga att förstå.

–  Prövaren ska rätta sig efter uttryckliga önskemål från en försöksperson som inte är beslutskompetent men som har förmåga att inta en ståndpunkt och bedöma den information han eller hon fått om att vägra delta eller när som helst avsluta sitt deltagande i den kliniska prövningen, utan angivande av skäl och utan att det därför medför något ansvar eller någon nackdel för försökspersonen eller dennes legala ställföreträdare.

–  Inga incitament eller ekonomiska förmåner ges, med undantag för ersättning för deltagandet i den kliniska prövningen.

–  Forskningen är avgörande för validering av uppgifter som erhållits i kliniska prövningar på personer som har förmåga att ge sitt informerade samtycke eller genom andra forskningsmetoder.

–  Forskningen har ett direkt samband med det medicinska tillstånd som den berörda personen lider av.

–  Den kliniska prövningen har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och alla andra förutsebara risker som hänger samman med sjukdomen och dess utvecklingsstadier, och både risktröskeln och graden av lidande har definierats specifikt och ses regelbundet över.

–  Forskningen är nödvändig för att främja hälsan hos den population som berörs av prövningen och kan inte i stället utföras på en beslutskompetent försöksperson.

–  Det finns anledning att anta att deltagande i den kliniska prövningen medför nytta som uppväger riskerna för en försöksperson som inte är beslutskompetent, eller att deltagandet innebär endast en minimal risk.

–  En etikkommitté som har sakkunskap om den aktuella sjukdomen och den berörda patientgruppen eller som har inhämtat råd i kliniska, etiska och psykosociala frågor som rör den aktuella sjukdomen och den berörda patientgruppen har godkänt protokollet.

Försökspersonen ska i möjligaste mån delta i förfarandet för inhämtande av samtycke. [Ändr. 338]

2.  Underåriga

Kliniska prövningar får genomföras endast om samtliga villkor nedan, utöver de övergripande villkoren, är uppfyllda:

–  Den eller de legala ställföreträdarna har skriftligen gett informerat samtycke och detta ger uttryck för den underårigas förmodade vilja.

–  Informerat och uttryckligt samtycke har inhämtats från den underåriga, i det fall samtycke kan ges enligt nationell rätt.

–  En läkare (antingen prövaren eller en person som ingår i prövningsgruppen) som är utbildad för eller har erfarenhet av att arbeta med barn har gett den underåriga all relevant information om undersökningen, riskerna och nyttan på ett sätt som anpassats till hans eller hennes ålder och mognad.

–  Utan att det påverkar tillämpningen av andra strecksatsen tar prövaren vederbörlig hänsyn till uttryckliga önskemål från en underårig som har förmåga att inta en ståndpunkt och bedöma den information han eller hon fått om att vägra delta eller när som helst avsluta sitt deltagande i den kliniska prövningen.

–  Inga incitament eller ekonomiska förmåner ges, med undantag för ersättning för deltagandet i den kliniska prövningen.

–  Forskningen har ett direkt samband med ett medicinskt tillstånd som den berörda underåriga lider av eller är av sådan art att den endast kan utföras på underåriga.

–  Den kliniska prövningen har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och alla andra förutsebara risker som hänger samman med sjukdomen och dess utvecklingsstadier, och både risktröskeln och graden av lidande har definierats specifikt och ses regelbundet över.

–  Det finns skäl att förvänta att den kliniska prövningen kan bli till viss direkt nytta för den patientkategori som prövningen avser.

–  EMA:s motsvarande vetenskapliga riktlinjer har följts.

–  Patientens intresse ska alltid väga tyngre än det vetenskapliga intresset och samhällsintresset.

–  Den kliniska prövningen innebär ingen dubblering av andra studier utgående från samma hypotes och åldersanpassad teknik används.

–  En etikkommitté som har pediatrisk sakkunskap eller som har inhämtat råd i kliniska, etiska och psykosociala frågor som rör pediatrik har godkänt protokollet.

Den underåriga ska delta i förfarandet för inhämtande av samtycke på ett sätt som är anpassat till hans eller hennes ålder och mognad. Underåriga som enligt nationell rätt kan samtycka ska också ge sitt informerade och uttryckliga samtycke till att delta i undersökningen.

Om den underårige under loppet av en klinisk prövning blir myndig enligt den berörda medlemsstatens nationella lag ska ett informerat samtycke till att den kliniska prövningen fortsätter uttryckligen inhämtas från den berörda personen. [Ändr. 339]

II.  Dokumentation avseende ansökan om klinisk prövning

För kliniska prövningar som omfattas av artikel 50 ska sponsorn upprätta och lämna in ansökan i enlighet med artikel 51 tillsammans med följande dokumentation:

1.  Ansökningsblankett

Ansökningsblanketten ska vara korrekt ifylld och innehålla följande information:

1.1.  Sponsorns namn, adress och kontaktuppgifter samt i förekommande fall namn, adress och kontaktuppgifter för sponsorns kontaktperson som är etablerad i unionen.

1.2.  I de fall sponsorn inte är tillverkare, namn, adress och kontaktuppgifter för tillverkaren av prövningsprodukten och i förekommande fall för tillverkarens auktoriserade representant.

1.3.  Den kliniska prövningens titel.

1.4.  Identifieringsnummer i enlighet med artikel 51.1.

1.5.  Den kliniska prövningens status (t.ex. första ansökan, ny ansökan eller väsentlig ändring).

1.6.  Vid en ny ansökan för samma produkt, tidigare datum och referensnummer för tidigare inlämning(ar), eller vid väsentlig ändring, hänvisning till den ursprungliga ansökan.

1.7.  I händelse av en parallell ansökan om klinisk läkemedelsprövning i enlighet med förordning (EU) nr […/…] [kliniska prövningar av humanläkemedel], den kliniska läkemedelsprövningens officiella registreringsnummer.

1.8.  En angivelse av det land eller de länder (medlemsstater, Eftaländer, tredjeländer eller Turkiet) där den kliniska prövningen ska genomföras som en del av en multicenterstudie eller multinationell studie vid tiden för ansökan.

1.9.  Kort beskrivning av prövningsprodukten (t.ex. namn, GMDN-kod eller internationellt vedertagen nomenklaturkod, avsett ändamål, riskklass och tillämpliga klassificeringsregler enligt bilaga VII).

1.10.  Upplysning om huruvida produkten innehåller en läkemedelssubstans, inklusive derivat av blod eller plasma från människa, eller om den har tillverkats av icke-viabla vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav.

1.11.  Sammanfattning av den kliniska prövningsplanen (den kliniska prövningens syfte, antal försökspersoner och kön, urvalskriterier för försökspersonerna, försökspersoner under 18 år, prövningens utformning (t.ex. kontrollerade och/eller randomiserade studier, planerat startdatum och planerat slutdatum). Eftersom randomiserade studier vanligtvis skapar en högre evidensnivå för klinisk effektivitet och säkerhet, måste användningen av en annan utformning eller studie motiveras. Även valet av kontrollåtgärder måste motiveras. De båda motiveringarna ska tillhandahållas av oberoende experter med nödvändiga kvalifikationer och kunskaper. [Ändr. 340]

1.12.  I tillämpliga fall upplysningar om en jämförelseprodukt (t.ex. angivelse av jämförelseprodukt eller jämförelseläkemedel).

2.  Prövarhandboken

Prövarhandboken ska innehålla sådana kliniska och icke-kliniska uppgifter om prövningsprodukten som har betydelse för prövningen och är tillgängliga vid tiden för ansökan. Den ska vara tydligt märkt och innehålla bl.a. följande information:

2.1.  Identifiering och beskrivning av produkten, inklusive information om det avsedda ändamålet, riskklassificering och tillämplig klassificeringsregel enligt bilaga VII, produktens konstruktion och tillverkning samt hänvisning till tidigare och liknande versioner av produkten.

2.2.  Tillverkarens anvisningar för installation och användning, inklusive lagrings- och hanteringskrav, samt märkning och bruksanvisning i den mån denna information är tillgänglig.

2.3.  Prekliniska undersökningar och försöksdata, särskilt konstruktionsberäkningar, in vitro-tester, ex vivo-tester, djurförsök, mekanisk eller elektrisk provning, kontroll och validering av programvara, prestandaprovning samt utvärdering av biokompatibilitet och biologisk säkerhet.

2.4.  Befintliga kliniska data, särskilt

–  om tillgänglig relevant vetenskaplig litteratur som beskriver produktens och/eller likvärdiga eller liknande produkters säkerhet, prestanda, konstruktionsegenskaper och avsedda ändamål,

–  om andra tillgängliga relevanta kliniska data om säkerhet, prestanda, konstruktionsegenskaper och avsett ändamål för likvärdiga eller liknande produkter med samma tillverkare, t.ex. den tid de funnits på marknaden, en genomgång av prestanda- och säkerhetsfrågor och eventuella vidtagna korrigerande åtgärder.

2.5.  Sammanfattning av analysen av nytta/riskförhållandet och av riskhanteringen, inklusive information om kända eller förutsebara risker, oönskade bieffekter, kontraindikationer och varningar.

2.6.  I fråga om produkter som innehåller en läkemedelssubstans, inklusive derivat av blod eller plasma från människa, eller produkter som tillverkats av icke-viabla vävnader eller celler från människa eller djur eller derivat därav, närmare uppgifter om läkemedelssubstansen, vävnaderna eller cellerna, om överensstämmelsen med de relevanta allmänna kraven på säkerhet och prestanda och om den specifika riskhanteringen av substansen, vävnaderna eller cellerna.

2.7.  Hänvisningar till harmoniserade eller andra internationellt vedertagna standarder som helt eller delvis följs.

2.8.  En klausul om att alla uppdateringar av prövarhandboken eller annan relevant ny information ska delges prövarna.

3.  Klinisk prövningsplan

Den kliniska prövningsplanen ska innehålla motivering, syfte och utformning samt innehålla förslag till analys, metod, övervakning, utförande och dokumentationsförfarande avseende den kliniska prövningen. Den ska bl.a. innehålla den information som anges nedan. Om delar av informationen lämnas separat ska prövningsplanen innehålla hänvisningar till den.

3.1.  Allmänt

3.1.1.  Den kliniska prövningens eller prövningsplanens beteckning.

3.1.2.  Identifiering av sponsorn.

3.1.3.  Information om den ansvariga och den samordnande prövaren, inklusive deras kvalifikationer, och om prövningsstället, om avtalet mellan sponsorn och den undersökande organisationen samt uppgifter om finansieringen. [Ändr. 343]

3.1.4.  En sammanfattning av den kliniska prövningen på det berörda landets officiella språk. [Ändr. 344]

3.2.  Identifiering och beskrivning av produkten, inklusive avsett ändamål, tillverkare, spårbarhet, målpopulation, material som kommer i kontakt med människokroppen, medicinsk behandling eller kirurgiska ingrepp där produkten används samt den utbildning och erfarenhet som krävs för att använda produkten.

3.3.  Motivering för den kliniska prövningens utformning.

3.4.  Risker och nytta med produkten och den kliniska prövningen.

3.5.  Syfte och frågeställning.

3.6.  Den kliniska prövningens utformning.

3.6.1.  Allmän information, t.ex. typ av prövning med motivering av urval, utfallsmått och variabler.

3.6.2.  Information om den produkt som ska prövas, eventuella jämförelseprodukter eller andra produkter eller läkemedel.

3.6.3.  Information om försökspersonerna, inklusive antalet försökspersoner som ska ingå i prövningen och i förekommande fall information om sårbara personer.

3.6.4.  Beskrivning av förfarandena i samband med den kliniska prövningen.

3.6.5.  Övervakningsplan.

3.7.  Statistiska överväganden.

3.8.  Datahantering.

3.9.  Information om alla ändringar av den kliniska prövningsplanen.

3.10.  Policy angående avvikelser från den kliniska prövningsplanen.

3.11.  Ansvarsfördelning i fråga om produkten, särskilt kontroll av tillgången till produkten, uppföljning av de produkter som prövas och retur av oanvända eller utgångna produkter eller produkter med funktionsfel.

3.12.  Försäkran om överensstämmelse med vedertagna etiska principer för medicinsk forskning som avser människor, med principerna om god klinisk sed i samband med kliniska prövningar av medicintekniska produkter och med det tillämpliga regelverket.

3.13.  Processen för informerat samtycke.

3.14.  Säkerhetsrapportering, inklusive definitioner av negativa händelser och allvarliga negativa händelser samt tidsfrister för rapportering.

3.15.  Kriterier och förfaranden avseende förbud att fortsätta prövningen eller förtida avslutande av prövningen.

3.15a.  En plan för vidare behandling av försökspersonerna efter det att den kliniska prövningen har avslutats. [Ändr. 347]

3.16.  Riktlinjer för upprättande av den kliniska prövningsrapporten och offentliggörande av resultat i enlighet med de rättsliga krav och etiska principer som avses i avsnitt I i kapitel I.

3.17.  Litteraturförteckning.

4.  Övrig information

4.1.  En undertecknad försäkran från den juridiska eller fysiska person som ansvarar för tillverkningen av prövningsprodukten om att produkten i fråga överensstämmer med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda bortsett från de aspekter som utgör ändamålet med den kliniska prövningen och att alla försiktighetsåtgärder har vidtagits med hänsyn till dessa aspekter för att skydda försökspersonens hälsa och säkerhet.

Denna försäkran kan kompletteras med ett intyg från ett anmält organ.

4.2.  Om det krävs enligt nationell lagstiftning, en kopia av den eller de berörda etikkommittéernas yttranden så snart som möjligt.

4.3.  Bevis på försäkringsskydd eller skadeersättningsgaranti för försökspersonerna vid skada, enligt nationell lagstiftning.

4.4.  De handlingar och förfaranden som används för att inhämta informerat samtycke.

4.5.  En beskrivning av de åtgärder man vidtagit för att följa tillämpliga regler om skydd och sekretess avseende personuppgifter, särskilt

–  de tekniska och organisatoriska åtgärder som kommer att vidtas för att förhindra obehörig åtkomst, obehörigt röjande, obehörig spridning eller ändring samt förlust av information och personuppgifter,

–  en beskrivning av de åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att sekretessen bevaras när det gäller försökspersonernas journaler och personuppgifter vid kliniska prövningar,

–  en beskrivning av de åtgärder som kommer att vidtas vid eventuella brott mot uppgiftsskyddet i syfte att lindra möjliga negativa följder.

III.  Sponsorns övriga skyldigheter

1.  Sponsorn ska åta sig att hålla all dokumentation som krävs för att styrka den dokumentation som avses i kapitel II i denna bilaga tillgänglig för de behöriga nationella myndigheterna. Om sponsorn inte är den juridiska eller fysiska person som ansvarar för tillverkningen av prövningsprodukten får denna skyldighet fullgöras av den personen på sponsorns vägnar.

2.  Prövaren eller prövarna ska utan dröjsmål rapportera sådana händelser som omfattas av rapporteringsplikt.

3.  Dokumentationen enligt denna bilaga ska sparas i minst fem år efter att den kliniska prövningen av produkten har avslutats eller, i de fall produkten har släppts ut på marknaden, i minst fem år efter att den sista produkten har släppts ut på marknaden. När det gäller implanterbara produkter ska den tiden vara minst 15 år.

Varje medlemsstat ska föreskriva att denna dokumentation hålls tillgänglig för de behöriga myndigheterna under den tid som anges i första meningen i föregående stycke för den händelse att sponsorn, eller dennes kontaktperson, som är etablerad på medlemsstatens territorium går i konkurs eller upphör med verksamheten innan denna tid har löpt ut.

BILAGA XV

Förteckning över produkter som omfattas av det sista stycket i definitionen av medicinteknisk produkt i artikel 2.1.1

1.  Kontaktlinser.

2.  Implantat för modifiering eller fixering av kroppsdelar.

3.  Fyllnadsmedel för ansiktet eller övrig hud eller slemhinnor.

4.  Utrustning för fettsugning.

5.  Invasiv laserutrustning avsedd att användas på människokroppen.

6.  IPL-utrustning.

BILAGA XVI

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 90/385/EEG

Direktiv 93/42/EEG

Denna förordning

Artikel 1.1

Artikel 1.1

Artikel 1.1

Artikel 1.2

Artikel 1.2

Artikel 2.1

Artikel 1.3

Artikel 1.3 första stycket

Artikel 1.5 första stycket

-

Artikel 1.3 andra stycket

Artikel 1.5 andra stycket

Artikel 1.4 och 1.4a

Artikel 1.4 och 1.4a

Artikel 1.4 första stycket

Artikel 1.5

Artikel 1.7

Artikel 1.6

Artikel 1.6

Artikel 1.5

Artikel 1.2

-

Artikel 1.6

-

 

Artikel 1.8

Artikel 1.7

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 4.1

Artikel 3 första stycket

Artikel 3 första stycket

Artikel 4.2

Artikel 3 andra stycket

Artikel 3 andra stycket

-

Artikel 4.1

Artikel 4.1

Artikel 22

Artikel 4.2

Artikel 4.2

Artikel 19.1 och 19.2

Artikel 4.3

Artikel 4.3

Artikel 19.3

Artikel 4.4

Artikel 4.4

Artikel 8.7

Artikel 4.5 a

Artikel 4.5 första stycket

Artikel 18.6

Artikel 4.5 b

Artikel 4.5 andra stycket

-

Artikel 5.1

Artikel 5.1

Artikel 6.1

Artikel 5.2

Artikel 5.2

Artikel 6.2

Artikel 6.1

Artikel 5.3, artikel 6

-

Artikel 6.2

Artikel 7.1

Artikel 88

Artikel 7

Artikel 8

Artiklarna 69–72

-

Artikel 9

Artikel 41

Artikel 8.1

Artikel 10.1

Artikel 2.1.43 och 2.1.44, artikel 61.1, artikel 63.1

Artikel 8.2

Artikel 10.2

Artikel 61.3 och artikel 63.1 andra stycket

Artikel 8.3

Artikel 10.3

Artikel 63.2 och 63.4

Artikel 8.4

Artikel 10.4

Artikel 66

Artikel 9.1

Artikel 11.1

Artikel 42.2

-

Artikel 11.2

Artikel 42.4

-

Artikel 11.3

Artikel 42.3

-

Artikel 11.4

-

-

Artikel 1.5

Artikel 42.5

Artikel 9.2

Artikel 11.6

Artikel 42.7

Artikel 9.3

Artikel 11.8

Artikel 9.3

Artikel 9.4

Artikel 11.12

Artikel 42.8

Artikel 9.5

Artikel 11.7

-

Artikel 9.6

Artikel 11.9

Artikel 43.1

Artikel 9.7

Artikel 11.10

Artikel 43.3

Artikel 9.8

Artikel 11.11

Artikel 45.2

Artikel 9.9

Artikel 11.13

Artikel 47.1

Artikel 9.10

Artikel 11.14

-

-

Artikel 12

Artikel 20

-

Artikel 12a

Artikel 15

Artikel 9a.1 första strecksatsen

Artikel 13.1 c

-

Artikel 9a.1 andra strecksatsen

Artikel 13.1 d

Artikel 3.1

-

Artikel 13.1 a

Artikel 41.3

-

Artikel 13.1 b

Artikel 41.4 a

Artikel 10

Artikel 15

Artiklarna 50–60

Artikel 10a

Artikel 14

Artikel 25

Artikel 10b

Artikel 14a

Artikel 27

Artikel 10c

Artikel 14b

Artikel 74

Artikel 11.1

Artikel 16.1

Artiklarna 33 och 34

Artikel 11.2

Artikel 16.2

Artikel 29

Artikel 11.3

Artikel 16.3

Artikel 36.2

Artikel 11.4

Artikel 16.4

-

Artikel 11.5

Artikel 16.5

Artikel 45.4

Artikel 11.6

Artikel 16.6

Artikel 45.3

Artikel 11.7

Artikel 16.7

Artiklarna 31.2 och 35.1

Artikel 12

Artikel 17

Artikel 18

Artikel 13

Artikel 18

Artikel 73

Artikel 14

Artikel 19

Artikel 75

Artikel 15

Artikel 20

Artikel 84

Artikel 15a

Artikel 20a

Artikel 77

Artikel 16

Artikel 22

-

Artikel 17

Artikel 23

-

-

Artikel 21

-

(1) EUT C 133, 9.5.2013, s. 52.
(2) P7_TA(2013)0428.
(3)EUT C 133, 9.5.2013, s. 52
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 april 2014.
(5)Rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation (EGT L 189, 20.7.1990, s. 17).
(6)Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, 12.7.1993, s. 1).
(7) Rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu (EUT L 134, 1.6.2010, s. 66).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EUT L 136, 30.4.2004, s. 34).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (EGT L 183, 12.7.2002, s. 51).
(13)Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007 av den 13 november 2007 om läkemedel för avancerad terapi och om ändring av direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 324, 10.12.2007, s. 121).
(15)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (EUT L 102, 7.4.2004, s. 48).
(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG (EUT L 33, 8.2.2003, s. 30).
(17)Kommissionens rekommendation 2011/696/EU av den 18 oktober 2011 om definitionen av nanomaterial (EUT L 275, 20.10.2011, s. 38).
(18)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG av den 15 december 2004 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet och om upphävande av direktiv 89/336/EEG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 24).
(19)Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).
(20)Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT L 159, 29.6.1996, s. 1).
(21)Rådets direktiv 97/43/Euratom av den 30 juni 1997 om skydd för personers hälsa mot faror vid joniserande strålning i samband med medicinsk bestrålning och om upphävande av direktiv 84/466/Euratom (EGT L 180, 9.7.1997, s. 22).
(22)EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.
(23)EGT L 114, 30.4.2002, s. 369.
(24)EGT 217, 29.12.1964, s. 3687.
(25)Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18).
(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut nr 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).
(27)Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EGT L 331, 7.12.1998, s. 1).
(28) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU av den 26 juni 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) och om upphävande av direktiv 2004/40/EG (EUT L 179, 29.6.2013, s. 1).
(29)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
(30)Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).
(31)Domstolens dom av den 28 juli 2011 i de förenade målen C-400/09 och C-207/10.
(32)Kommissionens beslut 2008/721/EG av den 5 augusti 2008 om inrättande av en rådgivande struktur med vetenskapliga kommittéer och experter på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö och om upphävande av beslut 2004/210/EG (EUT L 241, 10.9.2008, s. 21).
(33)COM(2010)0443.
(34) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/62/EU av den 8 juni 2011 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel vad gäller att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den lagliga försörjningskedjan (EUT L 174, 1.7.2011, s. 74).
(35) Kommissionens beslut 2010/227/EU av den 19 april 2010 om den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed) (EUT L 102, 23.4.2010, s. 45).
(36)Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
(37)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(38) Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration – Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor, antagen vid Värlsläkarförbundets 18:e generalförsamling i Helsingfors, Finland, i juni 1964 och senast reviderad vid Världsläkarförbundets 59:e generalförsamling i Seoul, Korea, i oktober 2008. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-media-type&footer-right=[page]/[toPage]
(39) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (EGT L 121, 1.5.2001, s. 34).
(40)EUT L […], […], s. […].
(41)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(42) EUT C 358, 7.12.2013, s. 10.
(43) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
(44) Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29).
(45)EUT L […], […], s. […].
(46)EUT L […], […], s. […].
(47)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
(48)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
(49)Kommissionens förordning (EU) nr 722/2012 av den 8 augusti 2012 om särskilda krav vad gäller de krav som fastställs i rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG med avseende på aktiva medicintekniska produkter för implantation och medicintekniska produkter som tillverkas med hjälp av vävnader av animaliskt ursprung (EUT L 212, 9.8.2012, s. 3.)
(50)EGT L 39, 15.2.1980, s. 40.
(51)Kommissionens förordning (EU) nr 207/2012 av den 9 mars 2012 om elektroniska bruksanvisningar för medicintekniska produkter (EUT L 72, 10.3.2012, s. 28).
(52)Rådets direktiv 2004/10/EG av den 11 februari 2004 om harmonisering av lagar och andra författningar om tillämpningen av principerna för god laboratoriesed och kontrollen av tillämpningen vid prov med kemiska ämnen (EUT L 50, 20.2.2004, s. 44).
(53) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, 30.4.2004, s. 1).


Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ***I
PDF 1336kWORD 763k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (COM(2012)0541 – C7-0317/2012 – 2012/0267(COD))
P7_TA(2014)0267A7-0327/2013

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0541),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 114 och 168.4c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0317/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 14 februari 2013(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0327/2013).

1.  Europaparlamentet antar som sin ståndpunkt vid första behandlingen den text som antogs den 22 oktober 2013(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

P7_TC1-COD(2012)0267


(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 168.4 c,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

efter att ha hört Regionkommittén,

efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen(4),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(5), och

av följande skäl:

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG(6) utgör unionens regelverk för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Det direktivet behöver dock grundligt ses över för att man ska kunna fastställa ett kraftfullt, öppet, förutsebart och hållbart regelverk för produkter som både garanterar en hög hälso- och säkerhetsnivå och stöder innovation.

(2)  Syftet med denna förordning är att se till att den inre marknaden för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik fungerar, med utgångspunkt i ett högt skydd av hälsan för patienter, användare och hanterare. För att undanröja vanliga betänkligheter när det gäller produkternas säkerhet ställs det i förordningen också höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter. Båda dessa mål eftersträvas samtidigt och är nära förknippade med varandra och lika viktiga. När det gäller artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) harmoniseras genom denna förordning bestämmelserna om utsläppande på marknaden och ibruktagande av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och deras tillbehör på unionsmarknaden, så att dessa produkter omfattas av principen om fri rörlighet för varor. När det gäller artikel 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt EUF-fördraget fastställs i denna förordning höga kvalitets- och säkerhetskrav på dessa produkter genom att det bl.a. säkerställs att data som genereras vid studier av klinisk prestanda är tillförlitliga och robusta och att försökspersonernas säkerhet skyddas när de deltar i studier av klinisk prestanda. [Ändr. 1]

(3)  De viktigaste delarna av det befintliga regelverket, t.ex. övervakning av anmälda organ, riskklassificering, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, klinisk evidenskliniska prövningar och kliniska utvärderingar, övervakning och marknadskontroll bör stärkas avsevärt, och för att hälsa hälsan och säkerhet säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, användare och hanterare – bland annat inom kedjan för avfallsbortskaffande – ska förbättras bör det införas bestämmelser som garanterar öppenhet och spårbarhet beträffande produkter för in vitro-diagnostik. [Ändr. 2]

(4)  De internationella riktlinjer som utarbetats om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, särskilt inom arbetsgruppen för global harmonisering (GHTF) och det internationella forumet IMDRF (International Medical Devices Regulators Forum) som bildats på GHTF:s initiativ, bör i möjligaste mån beaktas så att man kan främja enhetliga, internationella bestämmelser särskilt om unik produktidentifiering, allmänna krav på säkerhet och prestanda, teknisk dokumentation, klassificeringskriterier, förfaranden för bedömning av överensstämmelse samt klinisk evidens och på detta sätt bidra till ett högt globalt säkerhetsskydd och underlätta handeln

(5)  Det finns särskilda drag hos medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, särskilt när det gäller riskklassificering, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och klinisk evidens och hos medicintekniksektorn för in vitro-diagnostik, som gör att det krävs särskild lagstiftning för dem vilken skiljer sig från lagstiftningen för andra medicintekniska produkter, medan de horisontella aspekter som är gemensamma för båda sektorerna bör anpassas till varandra utan att det inverkar negativt på den innovation som behövs i unionen. [Ändr. 3]

(5a)  Det faktum att många små och medelstora företag verkar inom området för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör beaktas vid regleringen av detta område, samtidigt som man förhindrar att det uppstår hälso- och säkerhetsrisker. [Ändr. 4]

(6)  En förordning utgör det lämpliga rättsliga instrumentet eftersom den ger tydliga och detaljerade regler som inte ger medlemsstaterna något utrymme för olika tolkningar i samband med införlivandet. Genom en förordning säkerställs det också att lagkraven införs samtidigt i hela unionen.

(7)  Denna förordnings tillämpningsområde bör tydligt avgränsas från annan lagstiftning om produkter som medicintekniska produkter, laboratorieprodukter av allmän natur och produkter som endast är avsedda för forskningsändamål.

(7a)  En tvärvetenskaplig rådgivande kommitté för medicintekniska produkter, sammansatt av experter och företrädare för relevanta berörda parter, bör tillsättas för att förse kommissionen, samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemsstaterna med vetenskaplig rådgivning om medicinsk teknik, produkters rättsliga status och andra aspekter av genomförandet av denna förordning, enligt behov. [Ändr. 5]

(8)  För att säkerställa en enhetlig klassificering i alla medlemsstater, i synnerhet när det gäller gränsfallsfrågor, bör Ddet bör vara medlemsstaternakommissionen som efter samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den tvärvetenskapliga rådgivande kommittén för medicintekniska produkter från fall till fall avgör om en produkt eller produktgrupper ska omfattas av denna förordning eller inte. Vid behov kan kommissionen från fall till fall avgöra om en produkt ska eller inte ska definieras som en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik eller ett tillbehör till en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att begära att kommissionen fattar ett beslut om den lämpliga rättsliga statusen för en produkt, en kategori eller en produktgrupp. [Ändr. 6]

(9)  För att säkerställa högsta möjliga hälsoskydd bör reglerna för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som tillverkas och används, inklusive för mätning och erhållande av resultat, inom en enda vårdinstitution förtydligas och förstärkas.

(9a)  Om det uppstår brådskande eller ej tillgodosedda medicinska behov hos patienter, t.ex. till följd av nya patogener eller sällsynta sjukdomar, bör enskilda vårdinstitutioner ha möjlighet att tillverka, förändra och använda produkter internt för att i ett icke-kommersiellt och flexibelt sammanhang tillgodose specifika behov som inte kan tillgodoses med hjälp av befintliga CE-märkta produkter. [Ändr. 7]

(9b)  Produkter som tillverkas i laboratorier som inte är knutna till någon vårdinstitution och som används utan att släppas ut på marknaden bör emellertid omfattas av denna förordning. [Ändr. 8]

(10)  Det bör förtydligas att programvara som är särskilt avsedd av tillverkaren att användas för ett eller flera av de medicinska ändamål som anges i definitionen för en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik betraktas som en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik, medan programvara avsedd för allmänna ändamål även när de används i en vårdmiljö, eller programvara avsedd för tillämpningar som rör välbefinnande inte betraktas som en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik.

(11)  Det bör klargöras att alla tester som ger information om anlag för ett medicinskt tillstånd eller en sjukdom (t.ex. genetiska tester) och tester som tillhandahåller information som ska göra det möjligt att förutsäga behandlingseffekter eller behandlingsreaktioner (t.ex. produkter för behandlingsvägledande diagnostik), betraktas som medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

(12)  De aspekter som behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG(7) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG(8) är en integrerad del av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Denna förordning bör följaktligen betraktas som lex specialis i förhållande till dessa direktiv.

(13)  Denna förordning bör innehålla krav för konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som utsänder joniserande strålning, utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 96/29/Euratom(9) eller av rådets direktiv 97/43/Euratom(10), vilka eftersträvar andra mål.

(13a)  För att säkerställa adekvat skydd för personer som arbetar i närheten av utrustning för magnetisk resonanstomografi (MRT) i drift bör det hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU(11). [Ändr. 9]

(14)  Det bör klargöras att kraven i denna förordning också gäller de länder som har slutit internationella avtal med unionen vilka ger dem samma status som medlemsstaterna vid tillämpningen av denna förordning, vilket för närvarande är fallet med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet(12), avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse(13) och avtalet av den 12 september 1963 om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet(14).

(15)  Det bör klargöras att medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som erbjuds en person i unionen via informationssamhällets tjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG(15) och produkter som används i samband med kommersiell verksamhet för att tillhandahålla en diagnostisk eller terapeutisk tjänst till personer i unionen måste uppfylla kraven i denna förordning senast när produkten släpps ut på marknaden eller tjänsten tillhandahållas i unionen.

(16)  För att bekräfta den betydelse standardiseringen har på området medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör det anses vara styrkt att produkterna uppfyller de allmänna kraven på säkerhet och prestanda och andra lagstiftningskrav, t.ex. om kvalitet och riskhantering, om tillverkarna uppfyller kraven i harmoniserade standarder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [hänvisning till den kommande förordningen om europeisk standardisering] om europeisk standardisering(16).

(17)  Definitionerna på området medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, t.ex. beträffande ekonomiska aktörer, klinisk evidens och övervakning, bör anpassas till etablerad praxis på unionsnivå och internationell nivå så att man uppnår ett tydligt rättsläge.

(18)  Bestämmelserna om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör i tillämpliga fall anpassas till den nya lagstiftningsramen för saluföring av produkter, som består av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008(17) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG(18).

(19)  De bestämmelser om marknadskontroll i unionen och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 är tillämpliga på de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och deras tillbehör som omfattas av denna förordning, vilket dock inte hindrar medlemsstaterna från att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa uppgifter.

(20)  För att de relevanta aktörerna lättare ska förstå lagstiftningskraven och därmed följa dem i större utsträckning bör det tydligt framgå vilka allmänna skyldigheter de olika ekonomiska aktörerna har, inklusive importörer och distributörer, enligt den nya lagstiftningsramen för saluföring av produkter, utan att det påverkar de särskilda skyldigheter som fastställs i de olika delarna av denna förordning.

(21)  För att säkerställa att medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som serietillverkas fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning och att erfarenheterna från användningen av dem beaktas i tillverkningsprocessen bör alla tillverkare ha ett kvalitetsledningssystem och en plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden som står i proportion till riskklassen och typen av medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik.

(22)  Garantier måste skapas för att den person inom tillverkarens organisation som ska svara för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik uppfyller vissa minimikrav på kompetens. Förutom att ansvara för överensstämmelsen med lagstiftningen skulle denna person också kunna vara ansvarig för överensstämmelsen på andra områden såsom tillverkningsprocesser och kvalitetsbedömning. De kompetenskrav som ställs på den person som ansvarar för efterlevnaden av bestämmelserna ska inte påverka nationella bestämmelser om yrkeskvalifikationer, i synnerhet när det gäller tillverkare av specialanpassade produkter, i fall då dessa krav kan uppfyllas genom annan allmän och yrkesinriktad utbildning på nationell nivå. [Ändr. 10]

(23)  I fråga om tillverkare som inte är etablerade i unionen har de auktoriserade representanterna, som är etablerade i unionen, en central roll både som garanter för att dessa tillverkares medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik uppfyller kraven och som tillverkarnas kontaktpersoner i unionen. Den auktoriserade representantens uppgifter bör definieras i en skriftlig fullmakt från tillverkaren där det t.ex. anges att den auktoriserade representanten får lämna in en ansökan om bedömning av överensstämmelse, rapportera händelser i systemet för övervakning eller registrera produkter som släppts ut på unionsmarknaden. Fullmakten bör ge den auktoriserade representanten befogenhet att fullgöra vissa angivna uppgifter. Med tanke på de auktoriserade representanternas roll bör det tydligt anges vilka minimikrav de måste uppfylla, inklusive kravet på att de ska förfoga över en person som uppfyller vissa minimikrav på kompetens som bör motsvara kraven på en auktoriserad representant men som, med avseende på dennes uppgifter, också kan uppfyllas av en juridiskt utbildad person.

(24)  För att det ska råda klarhet om rättsläget i fråga om de ekonomiska aktörernas skyldigheter måste det klargöras när distributörer, importörer eller andra ska betraktas som tillverkare av en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik.

(25)  Parallell handel med produkter som redan släppts ut på marknaden är en laglig form av handel på den inre marknaden i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med förbehåll för de restriktioner av hälso- och säkerhetsskäl och det skydd för immateriella rättigheter som anges i artikel 36 i det fördraget. Medlemsstaterna gör dock olika tolkningar av hur denna princip ska tillämpas. Därför bör villkoren, särskilt kraven för ommärkning och ompaketering, preciseras i denna förordning, med beaktande av EG-domstolens rättspraxis(19) på andra relevanta områden och befintlig praxis på området medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

(25a)  För att säkerställa att patienter som har kommit till skada får ersättning för alla skador och behandlingar till följd av en defekt medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik och att risken för skada eller risken för att tillverkaren blir insolvent inte flyttas över på patienter som skadats av en defekt medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik bör tillverkarna vara skyldiga att teckna ansvarsförsäkring med lämplig minimitäckning. [Ändr. 11]

(26)  Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör som en allmän regel vara försedda med CE-märkning som visar att de överensstämmer med denna förordning, så att de omfattas av den fria rörligheten för varor inom unionen och kan tas i bruk för sitt avsedda ändamål. Medlemsstaterna bör inte, av skäl som rör kraven i denna förordning, försöka hindra att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att besluta huruvida de ska begränsa användningen av en specifik typ av medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning. [Ändr. 12]

(27)  Spårbarhet för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik genom ett system för unik produktidentifiering (UDI) som bygger på internationella riktlinjer bör i hög grad öka säkerheten hos de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som släppts ut på marknaden tack vare förbättrad tillbudsrapportering, riktade korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden och bättre övervakning från de behöriga myndigheternas sida. Det bör också bidra till att minska felbehandlingarna och bekämpa förfalskningar av produkter. UDI-systemet bör också förbättra policyer för inköp och avfallsbortskaffande samt sjukhusens inköpspolitik , grossisternas och apotekens lagerhantering och om möjligt vara kompatibelt med andra autentiseringssystem som redan är i bruk i dessa miljöer. [Ändr. 13]

(28)  Öppenhet och ökad tillfredsställande tillgång till information, som presenteras för slutanvändaren på lämpligt sätt, behövs för att patienter och hälso- och sjukvårdspersonal och alla andra berörda parter ska få ökat inflytande och kunna fatta välgrundade beslut, för att lagstiftningsbeslut ska vara ordentligt underbyggda och för att skapa förtroende för regelverket. [Ändr. 14]

(29)  En central aspekt är skapandet av en central databas, där UDI ingår, som integrerar olika elektroniska system för insamling och behandling av information om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik på marknaden och om berörda ekonomiska aktörer, intyg, interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna, övervakning och marknadskontroll. Syftet med databasen är att öka öppenheten överlag genom att förbättra allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonalens tillgång till information, att rationalisera och underlätta informationsflödet mellan ekonomiska aktörer, anmälda organ eller sponsorer och medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan dem och kommissionen, att undvika dubbelrapportering och att öka samordningen mellan medlemsstaterna. Inom en inre marknad kan man endast garantera detta på unionsnivå, och kommissionen bör därför vidareutveckla och förvalta den europeiska databasen för medicintekniska produkter, genom att ytterligare utveckla den databank som inrättades genom kommissionens beslut 2010/227/EU(20). [Ändr. 15]

(30)  Eudameds elektroniska system för produkter på marknaden, de relevanta ekonomiska aktörerna och intyg bör ge allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonalen tillräcklig information om produkter på unionsmarknaden. Det är mycket viktigt att allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonalen har en lämplig nivå av tillgång till de delar i Eudameds elektroniska system som innehåller viktig information om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som kan utgöra en risk för folkhälsan och säkerheten. När denna tillgång är begränsad bör det vara möjligt att på motiverad begäran lämna ut den befintliga informationen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, såvida inte begränsningen av tillgången är motiverad av sekretesskäl. Det elektroniska systemet för studier av klinisk prestanda bör fungera som ett verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för sponsorerna att på frivillig väg lämna in en enda ansökan för flera medlemsstater och, i det fallet, att rapportera allvarliga negativa händelser. Genom det elektroniska systemet för övervakning bör tillverkarna kunna rapportera allvarliga tillbud och andra händelser som omfattas av rapporteringsplikt, och det blir lättare att samordna de nationella behöriga myndigheternas bedömningar av dessa händelser. Det elektroniska systemet för marknadskontroll bör användas för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna. En regelbunden översikt av informationen om övervakning och marknadskontroll bör göras tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten. [Ändr. 16]

(31)  När det gäller data som samlats in och behandlats genom Eudameds elektroniska system är Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(21) tillämpligt på behandling av personuppgifter som utförs i medlemsstaterna, under övervakning av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(22) innehåller bestämmelser om den behandling av personuppgifter som, under övervakning av Europeiska datatillsynsmannen, utförs av kommissionen inom ramen för denna förordning. I enlighet med artikel 2 d i förordning (EG) nr 45/2001 bör kommissionen utses till registeransvarig för Eudamed och dess elektroniska system.

(32)  I fråga om medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik bör tillverkarna göra en sammanfattning av viktiga sammanställa en rapport om produktens säkerhets- och prestandaaspekter och resultaten av den kliniska utvärderingen i ett dokument som, så att insynen ökar. En sammanfattning av säkerhets- och prestandarapporten bör vara allmänt tillgängligttillgänglig via Eudamed. [Ändr. 17]

(32a)  Enligt Europeiska läkemedelsmyndighetens regler för tillgång till handlingar ska denna myndighet på begäran ge tillgång till handlingar som ingivits som ett led i ansökningar om godkännande för försäljning av läkemedel, inbegripet rapporter från kliniska prövningar, efter det att beslutsförfarandet om läkemedlet i fråga har avslutats. Motsvarande standarder för insyn och tillgång till handlingar bör gälla och förstärkas för medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik, särskilt eftersom de inte omfattas av godkännande före utsläppandet på marknaden. Inom ramen för denna förordning bör data från studier av klinisk prestanda generellt sett inte betraktas som kommersiellt känsliga, förutsatt att en produkts överensstämmelse med de gällande kraven har påvisats i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Detta bör inte påverka de immateriella rättigheterna i samband med andra tillverkares användning av data från tillverkarens studier av klinisk prestanda. [Ändr. 18]

(33)  Det är av största vikt att de anmälda organen fungerar som de ska för att man ska kunna garantera en hög hälso- och säkerhetsnivå och för att allmänheten ska ha förtroende för systemet. Medlemsstaternas, och i tillämpliga fall Europeiska läkemedelsmyndighetens, utseende och övervakning av anmälda organ i enlighet med detaljerade och stränga kriterier bör därför kontrolleras på unionsnivå. [Ändr. 19]

(34)  De anmälda organens ställning i förhållande till tillverkarna bör stärkas, även deras rättighet och skyldighet att göra oanmälda inspektioner och utföra fysiska tester eller laboratorietester av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik för att säkerställa att tillverkarna fortsätter att uppfylla kraven efter den ursprungliga certifieringen.

(35)  Beträffande medicintekniska högriskprodukter för in vitro-diagnostik bör myndigheterna i ett tidigt skede informeras om produkter som genomgår bedömning för överensstämmelse och få rätt att av vetenskapligt giltiga skäl granska de anmälda organens preliminära bedömning, särskilt när det gäller produkter för vilka inga gemensamma tekniska specifikationer finns, produkter som är nya eller som tillverkas med ny teknik, produkter som tillhör en kategori där de allvarliga tillbuden har ökat eller produkter där man konstaterat stora skillnader mellan olika anmälda organs bedömningar av i stort sett likadana produkter. Den process som föreskrivs i denna förordning hindrar inte en tillverkare från att frivilligt informera en behörig myndighet om sin avsikt att lämna in en ansökan om bedömning av överensstämmelse för en medicintekniska högriskprodukt för in vitro-diagnostik, innan ansökan lämnas in till det anmälda organet. [Ändr. 20]

(36)  För att patientsäkerheten ska förbättras och hänsyn tas till de tekniska framstegen, bör det riskvärderingssystem för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som fastställs i direktiv 98/79/EG förändras i grunden i enlighet med internationell praxis, och motsvarande förfaranden för bedömning av överensstämmelse bör ändras på samma sätt.

(37)  Det är nödvändigt, särskilt med tanke på förfarandena för bedömning av överensstämmelse, att dela in de medicintekniska produkterna för in vitro-diagnostik i fyra riskklasser och att fastställa ett antal robusta riskbaserade klassificeringsregler, i enlighet med internationell praxis.

(38)  Tillverkarna bör som en allmän regel själva ansvara helt för bedömningen av överensstämmelse av produkter för in vitro-diagnostik i klass A, eftersom dessa produkter har en låg riskpotential. För medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i klasserna B, C och D, bör medverkan av ett anmält organ vara obligatoriskt i lämplig utsträckning.

(39)  Förfarandena för bedömning av överensstämmelse bör ytterligare utvecklas, samtidigt som kraven på de bedömningar som de anmälda organen ska göra bör vara tydligt angivna så att villkoren blir lika för alla.

(40)  Det är nödvändigt att klargöra kraven på kontroll av frisläppande av satser i fråga om de medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som medför högst risk.

(40a)  Den kliniska expertisen och specialisterna med produktkännedom inom de anmälda organen, de särskilda anmälda organen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter bör passa specifikationerna för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Kliniska experter bör vara experter på klinisk tolkning av resultaten från in vitro-diagnostik, metrologi och god laboratoriesed. Kliniska experter och produktspecialister bör ha expertkunskaper inom virologi, hematologi, klinisk analys och genetik. [Ändr. 262]

(41)  Europeiska unionens referenslaboratorier bör ha möjlighet att kontrollera att sådana produkter överensstämmer med de tillämpliga gemensamma tekniska specifikationerna, när sådana finns, eller med andra lösningar som tillverkaren valt för att garantera en nivå i fråga om säkerhet och prestanda som är minst likvärdig.

(42)  För att en hög nivå på säkerhet och prestanda ska säkerställas bör det med hjälp av klinisk evidens styrkas att de allmänna kraven på säkerhet och prestanda är uppfyllda. Det är nödvändigt att klargöra vilka krav som gäller för sådan klinisk evidens. Som en allmän regel bör klinisk evidens komma från studier av klinisk prestanda som genomförs under ansvar av en sponsor som kan vara tillverkaren eller någon annan juridisk eller fysisk person som åtar sig ansvaret för studien av klinisk prestanda.

(43)  Reglerna för studier av klinisk prestanda bör vara i linje med viktiga internationella riktlinjer, t.ex. den internationella standarden ISO 14155:2011 om god klinisk praxis för kliniska prövningar av medicintekniska produkter och den senaste versionen (från 2008) av världsläkarorganisationen WMA:s Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som utförs på människor, för att man ska vara säker på att studier av klinisk prestanda som genomförs i unionen godtas i andra delar av världen och att studier av klinisk prestanda som genomförs utanför unionen i enlighet med internationella riktlinjer kan godtas enligt denna förordning.

(43a)  I artikel 23 i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration(23) anges det att försöksprotokollet ska underställas en etikkommitté för bedömning, synpunkter, vägledning och godkännande innan studien inleds. Interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonen bör endast tillåtas efter bedömning och godkännande av en etikkommitté. Den rapporterande medlemsstaten och övriga berörda medlemsstater måste organisera sig på så sätt att den berörda behöriga myndigheten får ett godkännande av en etikkommitté av försöksprotokollets kliniska prestanda. [Ändr. 22]

(44)  Ett elektroniskt system bör inrättas på EU-nivå så att alla de interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna säkert registreras i en offentligt tillgänglig databas. För att skydda rätten skydd av personuppgifter i enlighet med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör personuppgifter om de försökspersoner som deltar i studier av klinisk prestanda inte registreras i det elektroniska systemet. För att garantera synergieffekter med området kliniska prövningar av medicintekniska produkter bör det elektroniska systemet för studier av klinisk prestanda hos medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik vara kompatibelt med den EU-databas som ska upprättas för kliniska prövningar av humanläkemedel.

(44a)  Av öppenhetsskäl bör sponsorerna lägga fram resultaten av en studie av klinisk prestanda tillsammans med en sammanfattning för lekmän inom de tidsfrister som anges i denna förordning. Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter om utarbetandet av sammanfattningen för lekmän och framläggandet av rapporten om studien av klinisk prestanda. Kommissionen bör tillhandahålla riktlinjer för hanteringen av rådata från alla studier av klinisk prestanda samt för underlättande av delningen av sådana data. [Ändr. 23]

(45)  Sponsorer av interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna och som ska genomföras i mer än en medlemsstat bör ges möjlighet att lämna in en enda ansökan för att undvika betungande administration. Resursdelning och enhetlighet måste åstadkommas både när det gäller bedömningar av hälso- och säkerhetsaspekterna avseende en produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda och den vetenskapliga utformningen av en studie av klinisk prestanda som ska genomföras i flera medlemsstater. Inlämning av en enda ansökan bör underlätta samordningen mellan medlemsstaterna, vilken sker under en samordnande medlemsstats ledning. Denna samordning av bedömningarna bör dock inte omfatta bedömningar av rent nationella, lokala och etiska aspekter på en studie av klinisk prestanda, inklusive informerat samtycke. Varje medlemsstat bör ha det yttersta ansvaret för att besluta om studien av klinisk prestanda får genomföras på dess territorium. [Ändr. 24]

(45a)  Strikta regler för personer som inte kan ge informerat samtycke, till exempel barn och personer som inte är beslutskompetenta, bör fastställas på samma nivå som i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG(24). [Ändr. 25]

(46)  Sponsorerna bör rapportera vissa negativa händelser som inträffar under interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna till de berörda medlemsstaterna, som bör ha möjlighet att avsluta prövningarna eller belägga dem med förbud om att få fortsätta om det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa ett högt skydd av de försökspersoner som deltar i sådana studier. Sådan information bör delges medlemsstaterna.

(47)  Denna förordning bör endast omfatta studier av klinisk prestanda som utförs för de syften som anges i denna förordning.

(48)  För att förbättra skyddet av hälsa och säkerhet avseende produkter på marknaden bör systemet för övervakning av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik effektiviseras genom att man skapar en central portal på unionsnivå för rapportering av allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden inom och utanför unionen. [Ändr. 26]

(49)  Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka medvetenheten bland hälso- och sjukvårdspersonalen, användarna och patienterna om vikten av att rapportera tillbud. Hälso- och sjukvårdspersonal, användare och patienter bör kunnaha rätt och möjlighet att rapportera misstänkta allvarliga tillbud på nationell nivå med användning av enhetliga format. och i tillämpliga fall med garanterad anonymitet. För att i möjligaste mån undvika att tillbudet inträffar fler gånger bör Dde nationella behöriga myndigheterna bör informera tillverkarna och dela med sig av , i tillämpliga fall, deras dotterbolag och underentreprenörer, samt rapportera informationen till sina motsvarigheter via de respektive elektroniska systemen i Eudamed när de bekräftar att ett allvarligt tillbud har inträffat, för att i möjligaste mån undvika att tillbudet inträffar fler gånger. [Ändr. 27]

(50)  Bedömningen av rapporterade allvarliga tillbud och korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden bör göras på nationell nivå, men man bör säkerställa att bedömningarna samordnas om det har inträffat liknande tillbud eller om korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden måste vidtas i mer än en medlemsstat, i syfte att kunna dela på resurserna och vidta enhetliga korrigerande åtgärder.

(51)  Rapporteringen av allvarliga negativa händelser i samband med interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna och rapportering av allvarliga tillbud efter att en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik har släppts ut på marknaden bör vara klart åtskilda så att man undviker dubbelrapportering.

(52)  Det bör införas regler för marknadskontroll i denna förordning för att förstärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, för att garantera att deras marknadskontroll samordnas på ett effektivt sätt och för att klargöra de tillämpliga förfarandena.

(53)  Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för att utse och övervaka anmälda organ för att säkerställa hållbarheten i medlemsstaternas övervakning och för att de anmälda organen ska kunna verka på samma villkor. Avgifterna bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna och offentliggöras. [Ändr. 28]

(54)  Denna förordning bör visserligen inte inverka på medlemsstaternas rätt att ta ut avgifter för verksamhet på nationell nivå, men som en garanti för öppenhet och insyn bör de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antar strukturen en jämförbar struktur för och storleken storlek på avgifterna. [Ändr. 29]

(54a)  Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om standardavgifter för anmälda organ, vilka bör kunna jämföras mellan medlemsstaterna. Kommissionen bör utarbeta riktlinjer för att göra det lättare att jämföra avgifterna. Medlemsstaterna bör översända sin förteckning över standardavgifter till kommissionen och se till att de organ som anmälts på deras territorium offentliggör sina förteckningar över standardavgifter för bedömning av överensstämmelse. [Ändr. 30]

(55)  En expertkommitté, samordningsgruppensamordningsgrupp för medicintekniska produkter, som består av personer som medlemsstaterna utsett på grund av deras roll och expertkunskaper inom området för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik bör inrättas i enlighet med de villkor och bestämmelser som anges i artikel 78 i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter(25) och ska fullgöra de uppgifter som anges i den här förordningen och i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter samt rådge kommissionen och bistå kommissionen och medlemsstaterna i deras arbete med att se till att denna förordning genomförs på ett harmoniserat sätt. Innan de tillträder sitt uppdrag bör medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter avge en åtagandeförklaring och en intresseförklaring som antingen visar att de inte har några intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende eller att de inte har direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa förklaringar bör kontrolleras av kommissionen. [Ändr. 31]

(56)  Det behövs närmare samordning mellan nationella behöriga myndigheter genom informationsutbyten och samordnade bedömningar under ledning av en samordnade myndighet för att man ska kunna garantera en genomgående hög hälso- och säkerhetsnivå på den inre marknaden, särskilt i fråga om studier av klinisk prestanda och övervakning. Detta bör också leda till effektivare användning av de knappa resurserna på nationell nivå.

(57)  Kommissionen bör lämna vetenskapligt, tekniskt och logistiskt stöd till den samordnande nationella myndigheten och se till att regelverket för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik genomförs på unionsnivå på grundval av tillförlitliga vetenskapliga belägg.

(58)  Unionen bör aktivt delta i internationellt regleringssamarbete avseende medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik för att underlätta utbyte av säkerhetsrelaterad information om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och för att främja fortsatt utveckling av internationella riktlinjer som bidrar till att det utanför unionen antas bestämmelser med en skyddsnivå för hälsa och säkerhet som är likvärdig med den som fastställs i denna förordning.

(59)  Denna förordning värnar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, personlig integritet, principen om fritt och informerat samtycke från den berörda personen, skydd av personuppgifter, frihet för konsten och vetenskapen, näringsfrihet och rätt till egendom, samt i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin och tilläggsprotokollet till den konventionen rörande genetisk testning för hälsosyften. Dessa rättigheter och principer bör ligga till grund för medlemsstaternas tillämpning av denna förordning. [Ändr. 32]

(59a)  Det är viktigt med tydliga regler för tillämpning av DNA-tester. Det är dock tillrådligt att reglera enbart vissa grundläggande aspekter och att ge medlemsstaterna utrymme för mer specifik reglering på detta område. Medlemsstaterna bör till exempel lagstifta om att alla produkter som ger indikationer om en genetisk sjukdom som uppträder i vuxen ålder eller har konsekvenser för familjeplaneringen inte får användas på minderåriga såvida det inte finns möjlighet till förebyggande behandling. [Ändr. 33]

(59b)  Det bör vara obligatoriskt med genetisk rådgivning i vissa specifika fall, men inte i fall då diagnosen för en patient som redan lider av en sjukdom bekräftas genom ett genetiskt test eller då en produkt för behandlingsvägledande diagnostik används. [Ändr. 34]

(59c)  Denna förordning överensstämmer med Förenta nationernas konvention av den 13  december 2006 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ratificerad av Europeiska unionen den 23 december 2010, i vilken signatärerna i synnerhet åtar sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika utövandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning samt att främja respekten för deras inneboende värdighet, bland annat genom att höja medvetenheten om kapaciteten hos och bidrag från personer med funktionsnedsättning. [Ändr. 35]

(59d)  Eftersom det är nödvändigt att skydda den mänskliga integriteten vid provtagning, insamling och användning av ämnen som härrör från människokroppen är det lämpligt att tillämpa principerna i Europarådets konvention om skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet i samband med tillämpningen av biologi och läkarvetenskap. [Ändr. 270]

(60)  För att man ska kunna upprätthålla en hög hälso- och säkerhetsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om anpassning till den tekniska utvecklingen av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda, de uppgifter som bör ingå i den tekniska dokumentationen, de uppgifter som EU-försäkran om överensstämmelse och de anmälda organens intyg minst måste innehålla, de minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla, klassificeringskriterierna, förförandena för bedömning av överensstämmelse och den dokumentation som ska lämnas vid ansökan om studier av klinisk prestanda, upprättande av ett UDI-system, information som ska lämnas vid registrering av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och vissa ekonomiska aktörer, strukturen för och storleken på avgifterna för att utse och övervaka anmälda organ, den allmänt tillgängliga informationen avseende studier av klinisk prestanda, antagande av förebyggande hälsoskyddsåtgärder på unionsnivå, de uppgifter som referenslaboratorier i Europeiska unionen ska utföra och de kriterier de måste uppfylla samt strukturen för och storleken på avgifterna för deras vetenskapliga yttranden. Grundläggande aspekter av denna förordning, såsom allmänna krav på säkerhet och prestanda, innehållet i den tekniska dokumentationen, minimiinnehållet i EU-försäkran om överensstämmelse och ändringar eller tillägg i förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bör dock kunna ändras enbart genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. [Ändr. 36]

(61)  För att förutsättningarna för genomförandet av denna förordning ska vara enhetliga bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(26).

(62)  Det rådgivande förfarandet bör tillämpas vid antagandet av formen för de uppgifter som ska ingå i tillverkarens sammanfattning av säkerhet och prestanda, av koderna för att definiera räckvidden för de anmälda organens utseende och av hur de ska presenteras samt av mallen för intyg om fri försäljning, eftersom dessa akter är en del av det administrativa förfarandet och inte direkt påverkar hälsa och säkerhet på unionsnivå.

(63)  Om det är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet bör kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan, i vederbörligen motiverade fall, med avseende på utvidgning till hela unionen, i exceptionella fall, av ett nationellt undantag från de tillämpliga förfarandena för bedömning av överensstämmelse, med avseende på kommissionens ståndpunkt huruvida en tillfällig nationell åtgärd mot en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik är berättigad eller inte och med avseende på unionsåtgärder mot en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik som utgör en risk.

(64)  För att ekonomiska aktörer, anmälda organ, medlemsstater och kommissionen, särskilt små och medelstora företag, ska kunna anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning och för att säkerställa att förordningen tillämpas korrekt bör det införas en tillräckligt lång övergångsperiod för denna anpassning och för de att organisatoriska åtgärder som behöverska hinna vidtas för tillämpningen av förordningen. Innan förordningen börjar tillämpasDock bör de delar av förordningen som berör medlemsstaterna och kommissionen börja tillämpas så snart som möjligt. Det är det särskilt viktigt att tillräckligt många anmälda organ har utsettsutses i enlighet med de nya kraven så snart som möjligt, så att det inte uppstår brist på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik på marknaden. [Ändr. 37]

(65)  För att säkerställa en smidig övergång till registreringen av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, berörda ekonomiska aktörer samt intyg bör skyldigheten att lämna den relevanta informationen till de elektroniska system på unionsnivå som införs genom förordningen kunna börja gälla fullt ut först 18 månader efter denna förordnings tillämpningsdatum. Under denna övergångsperiod bör artikel 10 och artikel 12.1 a och b i direktiv 98/79/EG fortsätta att gällaanvändas så snart som möjligt. Ekonomiska aktörer och anmälda organ som registreras i de berörda elektroniska system som fastställts på unionsnivå bör dock anses uppfylla de registreringskrav som medlemsstaterna antagit i enlighet med bestämmelserna i direktivet, så att man undviker flera registreringar. [Ändr. 38]

(66)  Direktiv 98/79/EG bör upphävas så att det bara finns ett regelverk för utsläppande på marknaden av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och för andra relaterade frågor som omfattas av denna förordning.

(67)  Eftersom målen för förordningen, nämligen att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetskrav på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik så att en hög skyddsnivå tryggas för patienters, användares och andra personers säkerhet och hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(67a)  EU har sedan länge som policy att inte lägga sig i nationella strategier för att på nationell nivå tillåta, förbjuda eller begränsa etiskt kontroversiell teknik, till exempel genetiska tester för preimplantation. Denna förordning bör inte strida mot denna princip, varför beslutet att tillåta, förbjuda eller begränsa sådan teknik även fortsättningsvis bör fattas på nationell nivå. Om en medlemsstat tillåter sådan teknik, antingen med eller utan begränsning, ska standarderna i denna förordning gälla. [Ändr. 39]

(67b)  Internationellt certifierade referensmaterial och material som används i program för extern kvalitetsbedömning omfattas inte av denna förordning. Kalibratorer och kontrollmaterial som användaren behöver för att fastställa eller verifiera produkters prestanda anses dock vara medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. [Ändr. 272]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.  I denna förordning fastställs bestämmelser för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och tillbehör till medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i unionen för användning för människor.

I denna förordning avses med produkter både medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och tillbehör till medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

2.  Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)  Produkter för allmän användning i laboratorium, om inte tillverkarens särskilda avsikt med dessa produkter är att de på grund av sina egenskaper ska användas för diagnostisk undersökning in vitro.

b)  Invasiva produkter för provtagning eller sådana produkter som bringas i direkt kontakt med människokroppen med syftet att ta ett prov.

c)  Metrologiskt referensmaterial av högre klass/ordning.

3.  Bestämmelserna i denna förordning ska omfatta varje produkt som när den släpps ut på marknaden eller används i enlighet med tillverkarens anvisningar, som en integrerad del innehåller en medicinteknisk produkt enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] om medicintekniska produkter utan att vara en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik, förutsatt att det huvudsakliga avsedda ändamålet med kombinationen är detsamma som hos en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik enligt artikel 2.2 i den här förordningen. De relevanta allmänna säkerhets- och prestandakraven som anges i bilaga I till förordning (EU) [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter] ska tillämpas i fråga om säkerhet och prestanda hos den del av den medicintekniska produkten som inte är en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik.

4.  Denna förordning utgör specifik unionslagstiftning enligt artikel 1.4 i direktiv 2004/108/EG och artikel 3 i direktiv 2006/42/EG.

5.  Denna förordning påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 96/29/Euratom eller rådets direktiv 97/43/Euratom.

6.  Denna förordning stadgar att vissa produkter endast får tillhandahållas efter läkares förskrivning men påverkar inte sådana bestämmelser i nationell lagstiftning där det föreskrivs att även vissa andra produkter endast får tillhandahållas efter läkares förskrivning. Det ska vara olagligt med direktreklam till konsumenterna om produkter som enligt denna förordning kräver förskrivning av läkare.

Följande produkter får tillhandahållas endast efter läkares förskrivning:

1.  Produkter i klass D.

2.  Produkter i klass C som ingår i följande kategorier:

a)  Produkter för genetisk testning.

b)  Behandlingsvägledande diagnostik.

Genom undantag, motiverade med uppnåendet av en hög nivå av skydd för folkhälsan, får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser enligt vilka särskilda tester i klass D får tillhandahållas också utan läkares förskrivning. Medlemsstaterna ska i så fall vederbörligen underrätta kommissionen.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att, efter samråd med berörda parter, besluta att andra tester i klass C får tillhandahållas endast efter läkares förskrivning. [Ändr. 268]

7.  Hänvisningar till en medlemsstat i denna förordning ska anses omfatta alla andra länder med vilka unionen har slutit ett avtal som ger dem samma status som medlemsstaterna vid tillämpningen av denna förordning.

7a.  Regleringen på unionsnivå av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska inte påverka medlemsstaternas frihet att besluta att begränsa användningen av en specifik typ av produkt för in vitro-diagnostik med hänsyn till aspekter som inte omfattas av denna förordning. [Ändr. 41]

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

Definitioner som rör produkter:

1.  medicinteknisk produkt: instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande direkt eller indirekt medicinska ändamål:

–  diagnos, profylax, övervakning, prediktion, prognos, behandling eller lindring av sjukdom,

–  diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller funktionsnedsättning,

–  undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process eller ett fysiologiskt tillstånd,

–  befruktningskontroll eller fertilitetsstöd,

–  desinfektion eller sterilisering av någon av de ovannämnda produkterna,

–  tillhandahållande av information rörande direkta eller indirekta hälsoeffekter,

och som inte uppnår sin huvudsakliga, avsedda verkan i eller på människokroppen med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, men som kan understödjas i sin avsedda funktion av sådana medel. [Ändr. 42 och 43]

2.  medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik: medicinteknisk produkt som är en reagens, en reagerande produkt, en kalibrator, ett kontrollmaterial, en uppsättning (ett kit), ett instrument, en apparat, en utrustning, en programvara eller ett system som används separat eller i kombination och som enligt tillverkaren är avsedd att användas in vitro vid undersökning av prover från människokroppen, inklusive donerat blod och donerad vävnad, enbart eller huvudsakligen för att ge information

–  om ett fysiologiskt tillstånd eller ett sjukdomstillstånd,

–  om en medfödd missbildningmedfödda fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, [Ändr. 44]

–  om anlag för ett medicinskt tillstånd eller en sjukdom,

–  som gör det möjligt att bestämma säkerhet och kompatibilitet med möjliga mottagare,

–  som gör det möjligt att förutsäga behandlingseffekter eller behandlingsreaktioner, eller

–  som gör det möjligt att fastställa eller övervaka terapeutiska åtgärder.

Provbehållare betraktas som medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. I denna förordning avses med provbehållare sådana produkter som, vare sig de är av vakuumtyp eller inte, är särskilt avsedda av tillverkaren att fungera som en skyddande behållare för prover från människokroppen inför diagnostisk undersökning in vitro.

Medicintekniska produkter för in vitro diagnostik som används för DNA-tester ska omfattas av denna förordning. [Ändr. 45]

3.  tillbehör till en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik: artikel som i sig själv inte är en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik men som enligt tillverkaren är avsedd att användas tillsammans med en eller flera medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik för att möjliggöra eller underlätta användningen av den medicintekniska produkten eller de medicintekniska produkterna för in vitro-diagnostik för dess eller deras avsedda ändamål.

4.  Produkt för självtestning: produkt som enligt tillverkaren är avsedd att användas av lekmän, inklusive tester som erbjuds lekmän via informationssamhällets tjänster. [Ändr. 46]

5.  produkt för patientnära testning: produkt som inte är avsedd för självtestning, utan för testning utanför en laboratoriemiljö, i allmänhet nära eller bredvid patienten.

6.  produkt för behandlingsvägledande diagnostik: en produkt vars särskilda syfte är att ge möjlighet att välja ut, och som är avgörande i valet av, patienter med ett tidigare diagnostiserat tillstånd eller anlag som möjliggör vilka är lämpliga eller olämpliga för en målinriktad specifik behandling med en medicinteknisk produkt eller en uppsättning medicintekniska produkter (s.k. companion diagnostic). [Ändr. 47]

7.  generisk produktgrupp: en grupp produkter som har samma eller liknande avsedda ändamål eller liknande teknik som gör det möjligt att inordna dem generiskt utan att ta hänsyn till särskilda egenskaper.

8.  engångsprodukt: produkt avsedd för en enskild patient och för användning vid en och samma procedur.

Denna procedur kan omfatta flera användningar eller förlängd användning för samma patient.

9.  avsett ändamål: den användning för vilken produkten är avsedd enligt tillverkarens uppgifter på märkningen, i bruksanvisningen eller i material eller uttalanden i marknadsföringssyfte.

10.  märkning: skriftlig, tryckt eller grafisk information antingen på själva produkten, på varje produkts förpackning eller på förpackningen till flera produkter.

11.  bruksanvisning: information som tillverkaren tillhandahåller för att upplysa användaren om produktens avsedda ändamål och korrekta användning och om eventuella försiktighetsåtgärder som ska vidtas.

12.  unik produktidentifiering (UDI): en serie numeriska eller alfanumeriska tecken som skapats enligt internationellt godkända standarder för identifiering och kodning av produkter och som möjliggör entydig identifiering av specifika produkter på marknaden.

12a.  ny produkt:

–  en produkt som innehåller teknik (analyt, teknik eller testplattform) som tidigare inte använts i diagnostik, eller

–  en befintlig produkt som används för ett nytt avsett ändamål för första gången. [Ändr. 48]

12b.  produkt för genetisk testning: en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik vars ändamål är att identifiera en genetisk egenskap hos en person som nedärvs eller förvärvas under den prenatala utvecklingen. [Ändr. 49]

Definitioner som rör tillhandahållande av produkter:

13.  tillhandahållande på marknaden: tillhandahållande av en produkt, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.

14.  utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en produkt, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, på unionsmarknaden.

15.  ibruktagande: den tidpunkt när en produkt, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, tillhandahålls slutanvändaren och är färdig att för första gången användas på unionsmarknaden för avsett ändamål.

15a.  informationssamhällets tjänster: alla tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på enskild begäran av en tjänstemottagare. [Ändr. 50]

Definitioner som rör ekonomiska aktörer, användare och särskilda processer:

16.  tillverkare: fysisk eller juridisk person med ansvar för utformning, tillverkning, förpackning och märkning av produkten innan den släpps ut på marknaden i den personens namn, oavsett om dessa handlingar utförs av den personen eller av tredje man för den personens räkning. De skyldigheter som tillverkar enligt denna förordning åligger tillverkarna ska också gälla för de fysiska eller helrenoverar en produkt eller som låter konstruera, tillverka eller helrenovera en produkt och saluför den produkten, juridiska personer som i syfte att under eget namn släppa ut produkter på marknaden monterar, förpackar, bearbetar, helrenoverar eller under eget varumärkemärker en eller flera färdiga produkter och/eller meddelar anvisningar om deras avsedda ändamål. [Ändr. 51]

I definitionen av tillverkare avses med helrenovera att en produkt som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk återställs till nyskick eller att man gör en ny produkt av begagnade produkter, så att den uppfyller kraven i denna förordning, och ger den helrenoverade produkten ny livslängd.

17.  auktoriserad representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och har fått och accepterat en skriftlig fullmakt från tillverkaren att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter som följer av dennes skyldigheter enligt denna förordning.

18.  importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

19.  distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden.

20.  ekonomisk aktör: tillverkaren, dennes auktoriserade representant, importören eller distributören.

21.  hälso- och sjukvårdsinstitution: organisation vars huvudsakliga syfte är att ge vård eller behandling till patienter och som har laglig rätt att bedriva sådan verksamhet. eller att främja folkhälsan. Kommersiella laboratorier som tillhandahåller diagnostiktjänster ska inte betraktas som sjukvårdsinstitutioner. [Ändr. 52]

22.  användare: hälso- och sjukvårdspersonal eller lekman som använder en produkt.

23.  lekman: person utan formell utbildning inom relevant område inom hälso- och sjukvård eller medicin.

Definitioner som rör bedömning av överensstämmelse:

24.  bedömning av överensstämmelse: process där det visas huruvida kraven i denna förordning för en produkt har uppfyllts.

25.  organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, bland annat kalibrering, provning, certifiering och kontroll. [Ändr. 53]

26.  anmält organ: organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts i enlighet med denna förordning.

27.  CE-märkning om överensstämmelse eller CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten överensstämmer med de tillämpliga kraven i denna förordning eller annan tillämplig unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver CE-märkning.

Definitioner som rör klinisk evidens:

28.  klinisk evidens: de uppgifter som stödjerpositiva och negativa data som stöder utvärderingen av den vetenskapliga grunden och prestandan för användning av produkten såsom tillverkaren avser. [Ändr. 54]

29.  vetenskaplig grund för en analyt: associering mellan en analyt och ett kliniskt eller fysiologiskt tillstånd.

30.  produkts prestanda: förmågan hos en produkt att uppnå det avsedda ändamålet så som tillverkaren avser. Prestandan består av den analytiska uppnående av teknisk kapacitet, analytisk prestanda och, i förekommande fall, den kliniska prestandan klinisk prestanda som stöder det avsedda ändamålet med produkten. [Ändr. 55]

31.  analytisk prestanda: förmågan hos en produkt att korrekt detektera eller mäta en viss analyt.

32.  klinisk prestanda: förmågan hos en produkt att ge resultat som korrelerar med ett visst kliniskt eller fysiologiskt tillstånd i enlighet med målpopulationen och de tilltänkta användarna.

33.  studie av klinisk prestanda: en studie med syftet att fastställa eller bekräfta en produkts kliniska prestanda.

34.  protokoll för studie av klinisk prestanda: dokument som innehåller en motivering till varför studien behöver göras, en beskrivning av dess mål och utformning samt förslag på analys, metod, övervakning, utförande och dokumentationsförfarande för studien av klinisk prestanda.

35.  utvärdering av prestanda: utvärdering och analys av data för att fastställa eller verifiera att produkten fungerar som tillverkaren avsett, inbegripet den tekniska, analytiska och, i tillämpliga fall, kliniska prestandan hos en produkt. [Ändr. 56]

36.  produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda: produkt vars prestanda enligt tillverkarens avsikt ska utvärderas i en eller flera studier av klinisk prestanda i kliniska laboratorier eller i andra lämpliga miljöer utanför tillverkarens egna lokaler. Produkter som är avsedda att användas för forskningsändamål, utan några medicinska syften, ska inte betraktas som produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda.

37.  interventionsstudie av klinisk prestanda: en studie av klinisk prestanda där testresultaten kan påverka beslut inom patientbehandlingen och/eller användas som vägledning för behandling.

37a.  etisk kommitté: ett oberoende organ i en medlemsstat, sammansatt av hälso- och sjukvårdspersonal, ledamöter utan medicinsk utbildning och åtminstone en patient eller patientföreträdare med breda erfarenheter och kunskaper. Den ansvarar för skyddet av rättigheterna, säkerheten, den fysiska och mentala integriteten samt värdigheten och välbefinnandet hos de försökspersoner som deltar i interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonen, och för att skapa förtroende hos allmänheten, under former som medger fullständig insyn. Vid sådana studier som berör minderåriga ska det i etikkommittén ingå minst en person som arbetar inom hälso- och sjukvården med pediatrisk sakkunskap. [Ändr. 57]

38.  diagnostisk specificitet: förmågan hos en produkt att identifiera frånvaron av en målmarkör som associeras med en viss sjukdom eller ett visst tillstånd.

39.  diagnostisk sensitivitet: förmågan hos en produkt att identifiera förekomsten närvaron av en målmarkör som associeras med en viss sjukdom eller ett visst tillstånd.

40.  prediktivt värde: sannolikheten för att en person med ett positivt testresultat har ett visst tillstånd som är under undersökning eller att en person med ett negativt testresultat inte har ett visst tillstånd.

41.  positivt prediktivt värde: förmågan hos en produkt att skilja sanna positiva resultat från falska positiva resultat för ett visst attribut hos en viss population.

42.  negativt prediktivt värde: förmågan hos en produkt att skilja sanna negativa resultat från falska negativa resultat för ett visst attribut hos en viss population.

43.  sannolikhetskvot: sannolikheten för att ett visst resultat skulle kunna förväntas hos en individ med ett särskilt kliniskt eller fysiologiskt tillstånd i förhållande till sannolikheten för att samma resultat skulle kunna förväntas hos en individ som inte har samma kliniska eller fysiologiska tillstånd.

43a.  kalibrator: en mätningsstandard som används vid kalibreringen av en produkt. [Ändr. 58]

44.  kalibrerings- och kontrollmaterial: varjeett ämne, ett material eller en artikel som enligt tillverkaren antingen ska användas för fastställande av måttförhållanden eller att verifiera prestandaegenskaperna hos en produkt i samband med det avsedda ändamålet. [Ändr. 59]

45.  sponsor: person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att inleda, och leda, förvalta eller finansiera en studie av klinisk prestanda. [Ändr. 60]

46.  negativ händelse: ogynnsam medicinsk händelse, oavsiktlig sjukdom eller skada eller ogynnsamma kliniska tecken, inklusive avvikande laboratorieresultat, hos försökspersoner, användare eller andra personer, i samband med en studie av klinisk prestanda, oberoende av om det finns ett samband eller ej med den produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda.

47.  allvarlig negativ händelse: negativ händelse som ledde till något av följande:

–  Döden.

–  Allvarlig försämring av försökspersonens hälsotillstånd som medfört

i)  livshotande sjukdom eller skada,

ii)  bestående skada på kroppsstruktur eller bestående funktionsnedsättning,

iii)  sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård för patienten, eller [Ändr. 61]

iv)  medicinsk eller kirurgisk intervention för att förhindra livshotande sjukdom eller skada eller bestående skada på kroppsstruktur eller bestående funktionsnedsättning.

–  Livshotande situation för foster, fosterdöd, medfödd anomali eller missbildning.

48.  produktofullkomlighet: brister hos en produkt som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda i fråga om identitet, kvalitet, hållbarhetstabilitet, tillförlitlighet, säkerhet eller prestanda, inklusive funktionsfel, användningsfel eller brister i informationen från tillverkaren. [Ändr. 62]

48a.  inspektion: en officiell granskning som utförs av en behörig myndighet av handlingar, anläggningar, register, åtgärder för kvalitetssäkring och alla andra resurser som enligt den behöriga myndighetens bedömning har samband med studien av klinisk prestanda och som kan finnas på prövningsstället, hos sponsorn och/eller den organisation som kontrakterats för forskning eller på andra anläggningar som den behöriga myndigheten anser behöver inspekteras. [Ändr. 63]

Definitioner som rör övervakning och marknadskontroll:

49.  återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka en produkt som redan tillhandahålls slutanvändaren.

50.  tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

51.  tillbud: funktionsfel eller försämring av egenskaper eller prestanda hos en produkt som tillhandahållits på marknaden, felaktighet i informationen från tillverkaren eller oväntad oönskad effekt.

52.  allvarligt tillbud: tillbud som direkt eller indirekt orsakat, kan ha orsakat eller kan orsaka

–  en patients, användares eller annan persons dödsfall,

–  tillfällig eller bestående försämring av en patients, användares eller annan persons hälsotillstånd, eller

–  ett allvarligt hot mot folkhälsan.

53.  korrigerande åtgärd: åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell eller faktisk avvikelse eller annan icke önskvärd situation.

54.  korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden: korrigerande åtgärd som tillverkaren vidtar av tekniska eller mediciniska skäl för att förhindra eller minska risken för ett allvarligt tillbud med en produkt som tillhandahållits på marknaden.

55.  säkerhetsmeddelande till marknaden: meddelande från tillverkaren till användarna, avfallshanterarna eller kunderna om en korrigerande säkerhetsåtgärd på marknaden.[Ändr. 64]

56.  marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

56a.  oanmäld inspektion: inspektioner som utförs utan förvarning, [Ändr. 65]

Definitioner som rör standarder och andra tekniska specifikationer:

57.  harmoniserad standard: europeisk standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr …/… [hänvisning till kommande förordning om europeisk standardisering].

58.  gemensamma tekniska specifikationer: dokument som inte är en standard och som innehåller de tekniska krav som ställs för att fullgöra de lagstadgade skyldigheter som gäller för en produkt, en process eller ett system.

Artikel 3

Produkters rättsliga status

1.  Kommissionen kan, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, eller ska på begäran av en medlemsstat, genom genomförandeakter på basis av yttranden från samordningsgruppen för medicintekniska produkter och den rådgivande kommittén för medicintekniska produkter som avses i artikel 76 respektive 76a besluta huruvida en viss produkt, produktklass eller produktgrupp inklusive gränsfallsprodukter, omfattas av definitionerna för en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik eller för ett tillbehör till en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

2.  Kommissionen ska se till att medlemsstaterna utbyter expertis när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, medicintekniska produkter, läkemedel, mänskliga vävnader och celler, kosmetiska produkter, biocider, livsmedel och vid behov andra produkter, för att fastställa lämplig rättslig status för en produkt eller en produktklass eller produktgrupp. [Ändr. 66]

Avsnitt 1 – Kapitel II

Klassificering av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik [Ändr. 135]

Artikel 39

Klassificering av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

1.  Produkterna ska delas in i klasserna A, B, C och D, på grundval av det avsedda ändamålet, nyhetsvärdet, komplexiteten och riskerna med dem. Klassificeringen ska utföras i enlighet med klassificeringskriterierna i bilaga VII. [Ändr. 136]

2.  Tvister mellan tillverkaren och det berörda anmälda organet som rör tillämpningen av klassificeringskriterierna ska hänskjutas för beslut till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag. Om tillverkaren inte har något registrerat företag i unionen och ännu inte har utsett någon auktoriserad representant ska frågan hänskjutas till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den auktoriserade representant som avses i avsnitt 3.2 b sista strecksatsen i bilaga VII har registrerat sitt företag.

Den behöriga myndigheten ska underrätta samordningsgruppen för medicintekniska produkter och kommissionen om sitt planerade beslut minst 14 dagar innan beslutet antas. Beslutet ska göras allmänt tillgängligt i den europeiska databasen. [Ändr. 137]

3.  I syfte att fastställa hur en viss produkt, produktklass produktkategori eller produktgrupp ska klassificeras, kan får kommissionen på eget initiativ, eller ska kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, genom genomförandeakter besluta hur klassificeringskriterierna i bilaga VII ska tillämpas på den. Ett sådant beslut ska särskilt fattas för att komma till rätta med situationer där beslut om klassificeringen av produkter skiljer sig åt mellan medlemsstater. [Ändr. 138]

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

4.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 59–73 ska kommissionen, efter samråd med relevanta berörda parter, bland annat organisationer för hälso- och sjukvårdpersonal och sammanslutningar för tillverkare, ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 när det gäller[Ändr. 139]

a)  beslut om att en produkt eller en produktklass eller produktgrupp bör klassificeras i en annan klass, med avvikelse från klassificeringskriterierna i bilaga VII,

b)  ändring eller komplettering av klassificeringskriterierna i bilaga VII.

Kapitel VIII

Klassificering och bBedömning av överensstämmelse[Ändr. 134]

Avsnitt 2 – Bedömning av överensstämmelse

Artikel 40

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.  Innan tillverkarna släpper ut en produkt på marknaden ska de göra en bedömning av överensstämmelse avseende den produkten. Förfarandena för bedömning av överensstämmelse anges i bilagorna VIII–X.

2.  Tillverkare av produkter i klass D, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, ska göra en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring, kontroll av konstruktionsunderlaget och verifiering av tillverkningssatserna enligt bilaga VIII. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att tillämpa en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på typkontroll enligt bilaga IX i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kontroll av kvalitetssäkring av produktionen inklusive verifiering av tillverkningssatserna enligt bilaga X.

Om ett referenslaboratorium utses i enlighet med artikel 78, ska dessutom det anmälda organ som utför bedömningen av överensstämmelse begära att det referenslaboratoriet genom laboratorietester kontrollerar produktens överensstämmelse med den tillämpliga gemensamma tekniska specifikationen, om en sådan finns, eller med andra lösningar som tillverkarna valt för att säkerställa en nivå som åtminstone är likvärdig i fråga om säkerhet och prestanda, enligt avsnitt 5.4 i bilaga VIII och i avsnitt 3.5 i bilaga IX. De laboratorietester som utförs av ett referenslaboratorium ska vara inriktade framför allt på analytisk sensitivitet och specificitet med hjälp av referensmaterial och på diagnostisk sensitivitet och specificitet med hjälp av prover från tidig och etablerad infektion. [Ändr. 140]

När det gäller produkter för behandlingsvägledande diagnostik som är avsedda att användas för att utvärdera patientens möjligheter att dra nytta av behandling med ett visst läkemedel, ska det anmälda organet rådgöra med någon av de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG(27) eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 6.2 i bilaga VIII och i avsnitt 3.6 i bilaga IX.

3.  Tillverkare av produkter i klass C, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, ska bli föremål för en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga VIII, med bedömning av ett representativt urval av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen. Tillverkaren kan som ett alternativ välja att tillämpa en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på typkontroll enligt bilaga IX i kombination med en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen enligt bilaga X.

För produkter som är avsedda för självtestning och patientnära testning ska tillverkaren uppfylla de kompletterande krav som anges i avsnitt 6.1 i bilaga VIII eller i avsnitt 2 i bilaga IX.

När det gäller produkter för behandlingsvägledande diagnostik avsedda att användas för att utvärdera patientens möjligheter att dra nytta av en behandling med ett visst läkemedel ska det anmälda organet rådgöra med någon av de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) i enlighet med det förfarande som anges i punkt 6.2 i bilaga VIII och i avsnitt 3.6 i bilaga IX.

4.  Tillverkare av produkter i klass B, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, ska bli föremål för en bedömning av överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga VIII.

För produkter som är avsedda för självtestning och patientnära testning ska tillverkaren dessutom uppfylla de kompletterande krav som anges i avsnitt 6.1 i bilaga VIII. [Ändr. 141]

5.  Tillverkare av produkter i klass A, med undantag för produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda, ska försäkra att deras produkter överensstämmer med kraven genom den EU-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 15, efter att ha upprättat den tekniska dokumentationen enligt bilaga II.

Om produkterna är avsedda för patientnära testning, eller om de släpps ut på marknaden i sterilt skick eller har en mätfunktion, ska dock tillverkaren tillämpa de förfaranden som anges i bilaga VIII eller i bilaga X. Det anmälda organets inblandning ska begränsas till följande:

a)  De krav som fastställs i avsnitt 6.1 i bilaga VIII, när det gäller produkter för patientnära testning, [Ändr. 142]

b)  De delar av tillverkningen som säkerställer och upprätthåller de sterila förhållandena, när det gäller produkter som släpps ut på marknaden i sterilt skick,

c)  De delar av tillverkningen som leder till att produkterna överensstämmer med de metrologiska kraven, när det gäller produkter med en mätfunktion. [Ändr. 143]

6.  Tillverkaren kan välja att tillämpa en bedömning av överensstämmelse som gäller produkter i en högre klass än den berörda produkten.

7.  Produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda ska uppfylla kraven i artiklarna 48–58.

8.  Den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat får bestämma att all eller viss dokumentation, inklusive teknisk dokumentation och gransknings-, utrednings- och inspektionsrapporter, rörande de förfaranden som avses i punkterna 1–6 ska finnas tillgängliga på ett av unionens officiella språk. I annat fall ska de finnas tillgängliga på ett av unionens officiella språk som godkänts av det anmälda organet.

9.  Kommissionen kan genom genomförandeakter precisera bestämmelserna och förfarandena för att säkerställa att de anmälda organen tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse på ett enhetligt sätt i fråga om någon av följande aspekter:

–  Frekvensen för och urvalsgrunden till bedömningen av ett representativt urval av konstruktionsdokumentationen i den tekniska dokumentationen enligt avsnitten 3.3 c och 4.5 i bilaga VIII, i fråga om produkter i klass C.

–  Minimiintervall för de anmälda organens oanmälda inspektioner och stickprov i enlighet med avsnitt 4.4 i bilaga VIII, med beaktande av riskklass och produkttyp.

–  Frekvensen när det gäller de prover som ska tas på tillverkade produkter eller satser av produkter i klass D och sändas till ett referenslaboratorium som utsetts enligt artikel 78, i enlighet med avsnitt 5.7 i bilaga VIII och avsnitt 5.1 i bilaga X.

–  Fysiska provningar, laboratorieundersökningar eller andra tester som ska göras av de anmälda organen i samband med stickprov, kontroll av konstruktionsunderlaget och typkontroll i enlighet med avsnitten 4.4 och 5.3 i bilaga VIII och avsnitten 3.2 och 3.3 i bilaga IX.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

10.  Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig i samband med det utseende eller den övervakning av anmälda organ som anges i artiklarna 26–38 eller den övervakning och marknadskontroll som beskrivs i artiklarna 59–73 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i bilagorna VIII–X. [Ändr. 144]

Artikel 41

Deltagande av anmälda organ i förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.  Om det enligt förfarandet för bedömning av överensstämmelse krävs deltagande av ett anmält organ får tillverkaren en tillverkare av andra produkter än dem som anges i artikel 41a.1 välja anmält organ, förutsatt att organet har anmälts för de berörda bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och produkterna. Om en tillverkare lämnar en ansökan till ett anmält organ placerat i en annan medlemsstat än den som tillverkaren är registrerad i, ska tillverkaren underrätta den nationella myndigheten med ansvar för de anmälda organen om ansökan. En ansökan får inte lämnas till mer än ett anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse. [Ändr. 145]

2.  Det berörda anmälda organet ska underrätta de andra anmälda organen om sådana fall då någon tillverkare drar tillbaka sin ansökan innan det anmälda organet har fattat ett beslut om bedömningen av överensstämmelse.

3.  Det anmälda organet får begära sådan information från tillverkaren som är nödvändig för att korrekt genomföra det valda förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

4.  Anmälda organ och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det specifika området och stå fria från varje påtryckning och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och incitament från personer eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.

Avsnitt 2a – Ytterligare bestämmelser om bedömning av högriskprodukters överensstämmelse: deltagande av särskilda anmälda organ [Ändr. 146]

Artikel 41a

Särskilda anmälda organs deltagande i förfaranden för bedömning av högriskprodukters överensstämmelse

1.  Endast särskilda anmälda organ ska ha rätt att göra bedömningar av överensstämmelse för produkter i klass D.

2.  Ansökande särskilda anmälda organ som anser att de uppfyller de krav för särskilda anmälda organ som avses i punkt 3.6 i bilaga VI ska lämna in sin ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

3.  Ansökan ska åtföljas av den avgift som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för att täcka kostnaderna för prövningen av ansökan.

4.  Europeiska läkemedelsmyndigheten ska välja ut de särskilda anmälda organen bland dessa sökande i enlighet med kraven i bilaga VI och anta sitt yttrande om auktorisering att utföra bedömningar av överensstämmelse för de produkter som avses i punkt 1 inom 90 dagar samt sända det till kommissionen.

5.  Kommissionen ska sedan offentliggöra anmälan och namnen på de särskilda anmälda organen.

6.  Anmälan ska vara giltig från och med den dag då den offentliggörs i den databas över anmälda organ som utvecklats och förvaltas av kommissionen. I den offentliggjorda anmälan ska det anges vilken verksamhet det särskilda anmälda organet får utöva.

Anmälan ska vara giltig i fem år och förnyas vart femte år efter en ny ansökan till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

7.  Tillverkare av de produkter som anges i punkt 1 får ansöka hos valfritt särskilt anmält organ vars namn finns med i det elektroniska system som avses i artikel 41b.

8.  En ansökan får inte lämnas till mer än ett särskilt anmält organ för samma bedömning av överensstämmelse.

9.  Det särskilda anmälda organet ska underrätta Europeiska läkemedelsmyndigheten och kommissionen om ansökningar om bedömning av överensstämmelse för de produkter som anges i punkt 1.

10.  Artikel 41.2, 41.3 och 41.4 ska gälla särskilda anmälda organ. [Ändr. 147]

Artikel 41b

Elektroniskt system för särskilda anmälda organ

1.  Kommissionen ska i samarbete med myndigheten upprätta och regelbundet uppdatera ett elektroniskt registreringssystem för att

–  registrera ansökningar och beviljade auktoriseringar för särskilda anmälda organ enligt detta avsnitt att utföra bedömningar av överensstämmelse och för att samla in och behandla information om de särskilda anmälda organens namn,

–  utbyta information med nationella myndigheter,

–  offentliggöra utredningsrapporter.

2.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser särskilda anmälda organ ska införas i det elektroniska registreringssystemet av Europeiska läkemedelsmyndigheten.

3.  Den information som samlas in och behandlas i det elektroniska systemet och som avser särskilda anmälda organ ska vara tillgänglig för allmänheten. [Ändr. 148]

Artikel 41c

Nätverk av särskilda anmälda organ

1.  Europeiska läkemedelsmyndigheten ska upprätta, vara värd för, samordna och förvalta nätverket av särskilda anmälda organ.

2.  Nätverket ska ha följande mål:

a)  Hjälpa till att frigöra potentialen i det europeiska samarbetet om högspecialiserad medicinsk teknik på området medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

b)  Bidra till att sammanföra kunskap om produkter för in vitro-diagnostik.

c)  Uppmuntra utvecklingen av riktmärken för bedömning av överensstämmelse och hjälpa till att utveckla och sprida bästa praxis inom och utanför nätverket.

d)  Hjälpa till att identifiera experter inom innovativa områden.

e)  Ta fram och uppdatera regler för intressekonflikter.

f)  Finna gemensamma svar på liknande utmaningar i samband med förfaranden för bedömning av överensstämmelse inom innovativ teknik.

3.  Nätverket ska kallas till möte närhelst minst två av dess medlemmar eller Europeiska läkemedelsmyndigheten så begär. Möten ska hållas minst två gånger per år.[Ändr. 149]

Artikel 42

Mekanism för granskning av vissa bedömningar av överensstämmelse

1.  De anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen, med undantag för ansökningar om att komplettera eller förnya befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 28 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 begära att det anmälda organet lämnar en sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse innan den utfärdar ett intyg. Samordningsgruppen ska på förslag av en medlem eller av kommissionen fatta beslut om en sådan begäran i enlighet med förfarandet i artikel 78.4 i förordning [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter]. I sin begäran ska samordningsgruppen ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation som ska ingå i den sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse som ska lämnas. Vid valet av dokumentation ska principen om lika behandling vederbörligen beaktas.

Senast fem dagar efter att ha mottagit begäran från samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.

3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter kan lämna kommentarer till sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse inom 60 dagar efter att sammanfattningen lämnats in. Inom 30 dagar efter inlämningen kan samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av det anmälda organets preliminära bedömning av överensstämmelse. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska tidsfristen för att lämna kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.

4.  Det anmälda organet ska ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter som det mottar i enlighet med punkt 3. Det ska för kommissionen redogöra för hur synpunkterna har beaktats, med en motivering om synpunkterna inte har hörsammats, och för det slutliga beslutet om den berörda bedömningen av överensstämmelse. Kommissionen ska omedelbart vidarebefordra denna information till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

5.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och för att skydda folkhälsan kan kommissionen genom genomförandeakter fastställa vilka specifika produktklasser eller produktgrupper, med undantag för produkter i klass D, som punkterna 1–4 ska tillämpas på under en bestämd tid. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av en eller flera av följande omständigheter:

a)  Hur ny produkten eller den teknik som den bygger på är och hur stor den kliniska inverkan eller inverkan på folkhälsan är.

b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktklass eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.

c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 59 med avseende på en specifik produktklass eller produktgrupp.

d)  Betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika anmälda organ för i stort sett likadana produkter.

e)  Risker för folkhälsan med en specifik produktklass eller produktgrupp eller den teknik som de bygger på.

6.  Kommissionen ska göra en sammanfattning av de synpunkter som lämnats i enlighet med punkt 3 och ge allmänheten åtkomst till resultatet av förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.

7.  Kommissionen ska upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan de anmälda organen och samordningsgruppen för medicintekniska produkter vid tillämpningen av denna artikel.

8.  Kommissionen kan genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden beträffande inlämning och analys av sammanfattningen av den preliminära bedömningen av överensstämmelse i enlighet med punkterna 2 och 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3. [Ändr. 150]

Artikel 42a

Förfarande för bedömning från fall till fall vid bedömningar av vissa högriskprodukters överensstämmelse

1.  De särskilda anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen, med undantag för ansökningar om förnyelse av befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till den samordningsgrupp för kommittén för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 76a. Samordningsgruppen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till relevanta undergrupper.

2.  Samordningsgruppen får inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, på förslag från minst tre medlemmar i de relevanta undergrupperna till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter eller från kommissionen, begära att det särskilda anmälda organet ska översända följande dokumentation innan ett intyg utfärdas:

–  En sammanfattning av den preliminära bedömningen av överensstämmelse.

–  Rapporten om klinisk evidens och rapporten om studien av klinisk prestanda i enlighet med bilaga XII.

–  Uppgifter från den uppföljning efter utsläppandet på marknaden som avses i bilaga XII.

–  Information om eventuell saluföring av produkten i tredjeländer och eventuellt tillgängliga resultat från den utvärdering som gjorts av de behöriga myndigheterna i de länderna.

Medlemmarna i de relevanta undergrupperna till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska besluta om att göra en sådan begäran från fall till på grundval av framför allt följande kriterier:

a)  Hur nyskapande produkten eller den teknik som den bygger på är och hur stor den kliniska inverkan eller inverkan på folkhälsan är.

b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.

c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.

d)  Betydande skillnader i de bedömningar av överensstämmelse som utförts av olika särskilda anmälda organ för i stort sett likadana produkter.

Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera dessa kriterier.

I sin begäran ska kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation.

Om kommittén för bedömning av medicintekniska produkter inte inkommer med någon begäran inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, ska det särskilda anmälda organet gå vidare med förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

3.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska efter samråd med relevanta undergrupper utfärda ett yttrande om den dokumentation som avses i punkt 2 senast 60 dagar efter inlämningen. Inom den perioden, och senast 30 dagar efter inlämningen, får kommittén för bedömning av medicintekniska produkter begära in ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av det särskilda anmälda organets preliminära bedömning av överensstämmelse. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök på plats i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska den tidsfrist för kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om kommittén för bedömning av medicintekniska produkter därefter begär in ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.

4.  I sitt yttrande får kommittén för bedömning av medicintekniska produkter rekommendera ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.

5.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska informera kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren om sitt yttrande senast fem dagar efter det att det antagits.

6.  Det särskilda anmälda organet ska senast 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 5 ange huruvida det instämmer i yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Om det särskilda anmälda organet inte instämmer får det skriftligen meddela kommittén för bedömning av medicintekniska produkter att det begär en omprövning av yttrandet. I sådana fall ska det särskilda anmälda organet utförligt redovisa skälen för sin begäran till kommittén för bedömning av medicintekniska produkter inom 30 dagar efter det att yttrandet mottogs. Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska omedelbart vidarebefordra denna information kommissionen.

Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska inom 30 dagar efter att ha mottagit skälen till begäran ompröva sitt yttrande. Skälen till slutsatserna ska bifogas det slutliga yttrandet.

7.  Kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska inom 15 dagar efter antagandet sända sitt slutliga yttrande till kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren.

8.  Inom 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 6 – om det särskilda anmälda organet instämmer i yttrandet – eller det slutgiltiga yttrande som avses i punkt 7 ska kommissionen på grundval av yttrandet utarbeta ett förslag till beslut om den prövade ansökan om bedömning av överensstämmelse. Detta förslag till beslut ska innehålla eller hänvisa till det yttrande som avses i punkterna 6 och 7, beroende på vilket som är tillämpligt. Om förslaget till beslut inte följer yttrandet från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter ska kommissionen bifoga en utförlig förklaring av skälen till avvikelserna.

Förslaget till beslut ska vidarebefordras till medlemsstaterna, det särskilda anmälda organet och tillverkaren.

Kommissionen ska fatta ett slutligt beslut i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 84.3 och inom 15 dagar efter det att det förfarandet har avslutats.

9.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom de produkter som avses i punkt 1, som punkterna 1–8 ska tillämpas på under en i förväg fastställd period.

Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2.

10.  Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av de yttranden som avses i punkterna 6 och 7. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.

11.  Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan de särskilda anmälda organen och kommittén för bedömning av medicintekniska produkter samt mellan denna kommitté och kommissionen.

12.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden för inlämning och analys av den dokumentation som ska tillhandahållas i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

13.  De särskilda anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen, med undantag för ansökningar om förnyelse av befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till den samordningsgrupp för kommittén för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 76a. Samordningsgruppen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till relevanta undergrupper. [Ändr. 151]

Artikel 43

Intyg

1.  De intyg som de anmälda organen utfärdar i enlighet med bilagorna VIII, IX och X ska vara avfattade på ett av unionens officiella språk som bestämts av den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat av unionens officiella språk som det anmälda organet godtar. I bilaga XI anges vilka uppgifter som intygen minst måste innehålla.

2.  Intygen ska gälla under den tid som är angiven i dem och högst i fem år. På begäran av tillverkaren kan intygens giltighet förlängas med högst fem år i taget på grundval av en ny bedömning i enlighet med det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Eventuella tillägg till ett intyg ska vara giltiga så länge som intyget är giltigt.

3.  Om ett anmält organ konstaterar att kraven enligt denna förordning inte längre uppfylls av tillverkaren ska organet, med beaktande av proportionalitetsprincipen, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla det utfärdade intyget eller belägga det med restriktioner, om det inte säkerställs att dessa krav uppfylls genom att tillverkaren vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom en tidsfrist som fastställts av det anmälda organet. Det anmälda organet ska motivera sitt beslut.

4.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla information om de intyg som utfärdats av de anmälda organen. Det anmälda organet ska lägga in information i det elektroniska systemet om utfärdade intyg, även ändringar och tillägg, och om intyg som har återkallats tillfälligt, på nytt blivit giltiga eller återkallats slutgiltigt eller intyg som organet har vägrat utfärda eller belagt med restriktioner. Denna information ska vara tillgänglig för allmänheten.

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att mot bakgrund av den tekniska utvecklingen ändra eller komplettera de uppgifter som intygen minst måste innehålla enligt bilaga XI.

Artikel 44

Frivilligt byte av anmält organ

1.  Om en tillverkare avslutar beslutar sig för att avsluta sitt avtal med ett anmält organ och sluter avtal med ett annat anmält organ om bedömning av överensstämmelse av samma produkt, ska tillverkaren underrätta den nationella myndigheten med ansvar för det anmälda organet om denna ändring. vVillkoren för bytet av anmält organ ska tydligt anges i ett avtal mellan tillverkaren, det avgående anmälda organet och det tillträdande anmälda organet. Avtalet ska bland annat omfatta följande: [Ändr. 152]

a)  Datum för när de intyg som utfärdats av det avgående organet blir ogiltiga.

b)  Information om fram till vilket datum det avgående anmälda organets identifieringsnummer får anges i den information som tillverkaren lämnar, även reklammaterial.

c)  Överföring av dokument, inklusive sekretess och äganderätt.

d)  Information om från och med vilket datum det tillträdande anmälda organet har det fulla ansvaret för bedömningarna av överensstämmelse.

2.  Samma dag som intygen upphör att gälla ska det avgående anmälda organet återkalla de intyg som det har utfärdat för den berörda produkten.

Artikel 44a

Kompletterande bedömning av överensstämmelse i särskilda fall

1.  De särskilda anmälda organen ska anmäla ansökningar om bedömning av överensstämmelse för produkter i klass D till kommissionen om det saknas standarder för gemensamma tekniska specifikationer, med undantag för ansökningar om förnyelse av befintliga intyg. Anmälan ska åtföljas av det utkast till bruksanvisning som avses i avsnitt 17.3 i bilaga I och det utkast till sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda som avses i artikel 24. I anmälan ska det särskilda anmälda organet ange när bedömningen av överensstämmelse beräknas vara avslutad. Kommissionen ska omedelbart översända anmälan och den medföljande dokumentationen till samordningsgruppen för medicintekniska produkter (MDCG) för ett yttrande. När samordningsgruppen för medicintekniska produkter utarbetar sitt yttrande får den begära en klinisk bedömning från de relevanta experterna i den kommitté för bedömning av medicintekniska produkter som avses i artikel 76a.

2.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 besluta att från det särskilda anmälda organet begära följande dokumentation innan den utfärdar ett intyg.

–  Rapporten om klinisk evidens och rapporten om studien av klinisk prestanda i enlighet med bilaga XII.

–  Uppgifter från den uppföljning efter utsläppandet på marknaden som avses i bilaga XII.

–  Information om eventuell saluföring av produkten i tredjeländer och eventuellt tillgängliga resultat från den utvärdering som gjorts av de behöriga myndigheterna i de länderna.

Medlemmarna i samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska besluta att lämna en sådan begäran, framför allt på basis av följande kriterier:

(a)  Hur nyskapande produkten är och möjliga större kliniska eller hälsomässiga effekter.

(b)  En negativ förändring av nytta-/riskförhållandet för en specifik produktkategori eller produktgrupp till följd av vetenskapligt giltiga hälsorisker med avseende på komponenter eller källmaterial eller med avseende på konsekvenserna för hälsan om produkten inte fungerar på avsett sätt.

(c)  En ökad andel allvarliga tillbud som rapporterats i enlighet med artikel 61 med avseende på en specifik produktkategori eller produktgrupp.

Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och den information som blir tillgänglig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra eller komplettera dessa kriterier.

I sin begäran ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter ange det vetenskapligt giltiga hälsoskälet till att den har valt ut viss dokumentation.

Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter inte inkommer med någon begäran inom 20 dagar efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1, ska det särskilda anmälda organet gå vidare med förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

3.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska efter samråd med kommittén för bedömning av medicintekniska produkter utfärda ett yttrande från samordningsgruppen för medicintekniska produkter om den dokumentation som avses i punkt 2 senast 60 dagar efter inlämningen. Inom 30 dagar efter inlämningen kan kommittén för bedömning av medicintekniska produkter via samordningsgruppen begära att det lämnas ytterligare information som av vetenskapligt giltiga skäl behövs för analysen av den dokumentation som avses i punkt 2. Detta kan innefatta en begäran om prover eller ett besök i tillverkarens lokaler. Till dess att den begärda tilläggsinformationen lämnats ska den tidsfrist för kommentarer som avses i första meningen i detta stycke tillfälligt upphöra att löpa. Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter därefter begär ytterligare information ska tidsfristen för att lämna kommentarer fortsätta att löpa.

4.  I sitt yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter beakta den kliniska bedömningen från kommittén för bedömning av medicintekniska produkter. Samordningsgruppen för medicintekniska produkter får rekommendera ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.

5.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska informera kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren om sitt yttrande.

6.  Det särskilda anmälda organet ska senast 15 dagar efter att ha mottagit det yttrande som avses i punkt 5 ange huruvida det instämmer i yttrandet från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om det särskilda anmälda organet inte instämmer får det skriftligen meddela samordningsgruppen för medicintekniska produkter att det begär en omprövning av yttrandet. I sådana fall ska det särskilda anmälda organet utförligt redovisa skälen för sin begäran till samordningsgruppen för medicintekniska produkter inom 30 dagar efter det att yttrandet mottogs. Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska omedelbart vidarebefordra denna information till kommissionen.

Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska inom 30 dagar efter att ha mottagit skälen till begäran göra en förnyad prövning av sitt yttrande. Skälen till slutsatserna ska bifogas det slutliga yttrandet.

7.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter omedelbart efter antagandet sända sitt slutliga yttrande till kommissionen, det särskilda anmälda organet och tillverkaren.

8.  Om samordningsgruppen för medicintekniska produkter avger ett positivt yttrande kan det särskilda anmälda organet fortsätta förfarandet för certifiering.

Om ett positivt yttrande från samordningsgruppen för medicintekniska produkter förutsätter att särskilda åtgärder genomförs (t.ex. ändringar i planen för klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden, certifiering med en tidsbegränsning) ska det särskilda anmälda organet dock utfärda intyget om överensstämmelse bara på villkor att dessa åtgärder genomförs fullt ut.

Efter antagandet av ett positivt yttrande ska kommissionen alltid undersöka möjligheten att anta gemensamma tekniska standarder för den produkt eller produktgrupp som berörs och om möjligt anta dem.

Om yttrandet från samordningsgruppen för medicintekniska produkter är negativt ska det särskilda anmälda organet inte fortsätta förfarandet för certifiering. Det särskilda anmälda organet får emellertid lämna ny information som svar på förklaringen i bedömningen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om de nya uppgifterna skiljer sig avsevärt åt från tidigare inlämnade uppgifter ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter göra en ny bedömning av ansökan.

På begäran av tillverkaren ska kommissionen hålla en utfrågning som ger tillfälle till diskussion av de vetenskapliga skälen till att den vetenskapliga bedömningen utfallit negativt samt av alla åtgärder som tillverkaren kan vidta eller all information som kan lämnas för att åtgärda de problem som samordningsgruppen för medicintekniska produkter har belyst.

9.  Om det anses nödvändigt för patienternas säkerhet och folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka specifika produktkategorier eller produktgrupper, utom de produkter som avses i punkt 1, som punkterna 1–8 ska tillämpas på under en i förväg fastställd period.

Åtgärder i enlighet med denna punkt måste motiveras av ett eller flera av de kriterier som avses i punkt 2.

10.  Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av det yttrande som avses i punkterna 6 och 7. Den får inte avslöja personuppgifter eller information som rör affärshemligheter.

11.  Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen upprätta den tekniska infrastrukturen för elektroniskt informationsutbyte mellan samordningsgruppen för medicintekniska produkter, de särskilda anmälda organen och kommittén för bedömning av medicintekniska produkter samt mellan denna kommitté och kommissionen.

12.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta rutiner och förfaranden för inlämning och analys av den dokumentation som ska tillhandahållas i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

13.  Det berörda företaget ska inte belastas med merkostnader till följd av denna bedömning. [Ändr. 259 och 269]

Artikel 45

Undantag från förfarandena för bedömning av överensstämmelse

1.  Genom undantag från artikel 40 får en behörig myndighet på motiverad begäran tillåta att en specifik produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk inom den berörda medlemsstatens territorium, trots att de förfaranden som avses i artikel 40 inte har genomförts, om användningen av produkten är befogad av folkhälso- och patientsäkerhetsskäl.

2.  Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla beslut om att godkänna att en produkt släpps ut på marknaden eller tas i bruk i enlighet med punkt 1, om beslutet inte gäller användning för en enda patient.

3.  På begäran av en medlemsstat och om det är befogat av folkhälso- och patientsäkerhetsskäl i mer än en medlemsstat kan kommissionen genom genomförandeakter besluta att giltigheten för ett godkännande som en medlemsstat beviljat i enlighet med punkt 1 ska gälla på hela unionens territorium och fastställa villkoren för att släppa ut en produkt på marknaden eller ta den i bruk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

Om det finns vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet för att skydda människors hälsa och säkerhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 84.4.

Artikel 46

Intyg om fri försäljning

1.  Med avseende på export ska den medlemsstat där tillverkaren har registrerat sitt företag på tillverkarens begäran utfärda ett intyg om fri försäljning där det anges att tillverkaren är etablerad och att den berörda produkten som är CE-märkt i enlighet med denna förordning lagligen får saluföras i unionen. Intyget om fri försäljning ska gälla under den tid som är angiven i det, dock högst i fem år och inte längre än det intyg enligt artikel 43 som utfärdats för produkten i fråga.

2.  Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa en mall för intyg om fri försäljning med beaktande av internationell praxis för användningen av intyg om fri försäljning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 84.2.

Kapitel IVV

Anmälda organ

Artikel 26

Nationella myndigheter med ansvar för anmälda organ

1.  En medlemsstat som tänker utse ett organ för bedömning av överensstämmelse till anmält organ eller har utsett ett anmält organ för att utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med denna förordning ska utse en myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive deras underentreprenörer eller dotterbolag, nedan kallad nationell myndighet med ansvar för anmälda organ.

2.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska inrättas, organiseras och drivas på ett sådant sätt att objektiviteten och opartiskheten i dess verksamhet värnas och att inga intressekonflikter uppstår med organen för bedömning av överensstämmelse.

3.  Den ska vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan personal än den som har gjort bedömningen av organet för bedömning av överensstämmelse.

4.  Den får inte utöva sådan verksamhet som utövas av organ för bedömning av överensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska skydda erhållen konfidentiellkonfidentiella aspekter av information. Den ska dock utbyta information om ett anmält organ med andra medlemsstater och kommissionen.[Ändr. 104]

6.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska ha tillräckligt många fast anställda med lämplig kompetens internt för att kunna utföra sina uppgifter. Huruvida detta krav är uppfyllt ska bedömas i den expertgranskning som avses i punkt 8.

I synnerhet ska de anställda vid den nationella myndigheten med ansvar för att granska arbetet av de anställda vid anmälda organ som svarar för produktrelaterad översyn ha bevisade kvalifikationer motsvarande dem hos de anställda inom de anmälda organen enligt punkt 3.2.5 i bilaga VI.

På samma sätt ska de anställda vid den nationella myndigheten med ansvar för att granska arbetet av de anställda vid anmälda organ som svarar för granskningar av tillverkarens kvalitetsledningssystem ha bevisade kvalifikationer motsvarande dem hos de anställda inom de anmälda organen enligt punkt 3.2.6 i bilaga VI.

Om en nationell myndighet ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik rådfrågas om allt som rör sådana produkter, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31.3. [Ändr. 105]

7.  Det slutliga ansvaret för de anmälda organen och den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ åvilar den medlemsstat i vilken dessa är placerade. Medlemsstaten är skyldig att kontrollera att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ korrekt utför sitt arbete med att bedöma, utse och anmäla organ för bedömning av överensstämmelse och kontrollera anmälda organ, samt att den utsedda nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ arbetar opartiskt och objektivt. Medlemsstaterna ska informera ge kommissionen och de andra medlemsstaterna all begärd information om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar. Informationen ska göras allmänt tillgänglig, om inte annat följer av artikel 80. [Ändr. 106]

8.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska expertgranskas vartannat år. Expertgranskningen ska innefatta ett besök hos ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett anmält organ under den granskade myndighetens ansvar. I det fall som avses i punkt 6 andra stycket ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter delta i expertgranskningen.

Medlemsstaterna ska utarbeta en årlig plan för expertgranskningen som säkerställer att granskande och granskade myndigheter roterar i tillräcklig utsträckning och ska lämna planen till kommissionen. Kommissionen fårska delta i granskningen. Resultatet av expertgranskningen ska delges alla medlemsstater och kommissionen, och en sammanfattning av resultatet ska göras allmänt tillgänglig. [Ändr. 107]

Artikel 27

Krav avseende anmälda organ

1.  Anmälda organ ska uppfylla de organisatoriska och allmänna kraven och kraven på kvalitetsledning, resurser och processer för att de ska kunna fullgöra de uppgifter som de har utsetts för i enlighet med denna förordning. . I detta sammanhang ska fast anställd intern administrativ, teknisk och vetenskaplig personal med medicinsk, teknisk och, om nödvändigt, farmakologisk kunskap säkerställas. Fast anställd intern personal ska användas, men de anmälda organen får tillfälligt anlita externa experter för detta ändamål när så behövs. De minimikrav som de anmälda organen ska uppfylla anges i bilaga VI. I synnerhet ska det anmälda organet, i enlighet med punkt 1.2 i bilaga VI, vara organiserat och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är oberoende, objektiv och opartisk och att intressekonflikter undviks.

Det anmälda organet ska offentliggöra en förteckning över dem i organets personal som ansvarar för bedömningen av överensstämmelse och certifieringen av medicintekniska produkter. Förteckningen ska åtminstone innehålla den enskilde anställdes kvalifikationer, meritförteckning och förklaring om ekonomiska intressen. Förteckningen ska skickas till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, som ska kontrollera att personalen uppfyller kraven i denna förordning. Förteckningen ska även skickas till kommissionen. [Ändr. 108]

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att ändra eller komplettera minimikraven i bilaga VI, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och med beaktande av minimikrav för bedömning av specifika produkter, produktklasser eller produktgrupper.

Artikel 28

Dotterbolag och underentreprenörer

-1.  Anmälda organ ska ha fast anställd intern personal med lämplig kompetens och expertis, både på tekniska områden med anknytning till bedömningen av produkternas prestanda och på det medicinska området. De ska ha kapacitet att internt utvärdera underentreprenörers kvalitet.

Kontrakt får tilldelas externa experter för bedömning av medicintekniska produkter eller tekniker för in vitro-diagnostik, särskilt om den kliniska expertisen är begränsad.

1.  Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag för detta ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga VI och informera den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om detta.

2.  De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som underentreprenörerna eller dotterbolagen utfört på deras vägnar.

2a.  De anmälda organen ska offentliggöra förteckningen över underentreprenörer eller dotterbolag, de specifika uppgifter som dessa ansvarar för samt intresseförklaringarna från deras personal.

3.  Bedömningen av överensstämmelse får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om den juridiska eller fysiska person som ansökt om bedömningen uttryckligen går med på det.

4.  De anmälda organen ska se minst en gång om året till att den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har tillgång till lämna de relevanta dokumenten rörande kontrollen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som de utför i enlighet med denna förordning.

4a.  Den årliga bedömning av anmälda organ som föreskrivs i artikel 33.3 ska omfatta kontroll av att de anmälda organens underentreprenör(er) och dotterbolag uppfyller kraven i bilaga VI. [Ändr. 109]

Artikel 28a

Elektroniskt system för registrering av dotterbolag och underentreprenörer

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för att samla in och behandla information om underentreprenörer och dotterbolag samt om de särskilda arbetsuppgifter som dessa har ansvar för.

2.  Innan underentreprenad kan genomföras i praktiken ska det anmälda organ som har för avsikt att lägga ut särskilda uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad, eller anlita ett dotterbolag för detta, registrera underentreprenörens eller dotterbolagets namn och särskilda arbetsuppgifter.

3.  Senast en vecka efter en ändring av med den information som avses i punkt 1 ska den berörda ekonomiska aktören uppdatera uppgifterna i det elektroniska systemet.

4.  Uppgifterna i det elektroniska systemet ska vara tillgängliga för allmänheten. [Ändr. 110]

Artikel 29

Ansökan om anmälan från ett organ för bedömning av överensstämmelse

1.  Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där det är etablerat.

Om ett organ för bedömning av överensstämmelse vill bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 41a.1, ska det ange detta och lämna in en ansökan om anmälan till Europeiska läkemedelsmyndigheten i enlighet med artikel 41a.2. [Ändr. 111]

2.  Ansökan ska innehålla uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse och de produkter som organet anser sig ha kompetens för samt dokumentation som styrker att alla krav i bilaga VI är uppfyllda.

När det gäller de organisatoriska och allmänna krav och de krav på kvalitetsledning som anges i avsnitten 1 och 2 i bilaga VI får den tillämpliga dokumentationen lämnas i form av ett giltigt intyg och den utvärderingsrapport som upprättats av ett nationellt ackrediteringsorgan i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008. Organet för bedömning av överensstämmelse ska anses uppfylla de krav som omfattas av det intyg som ett sådant ackrediteringsorgan utfärdat.

3.  Efter att ha utsetts ska det anmälda organet uppdatera den dokumentation som avses i punkt 2 när det görs relevanta ändringar, för att den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska kunna övervaka och kontrollera att samtliga krav i bilaga VI fortlöpande uppfylls.

Artikel 30

Bedömning av ansökan

1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska kontrollera att den ansökan som avses i artikel 29 är fullständig och ska utarbeta en preliminär utredningsrapport.

2.  Den ska överlämna den preliminära utredningsrapporten till kommissionen som omedelbart ska översända den till den samordningsgrupp för medicintekniska produkter som avses i artikel 76. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna rapporten på upp till tre officiella unionsspråk.

3.  Senast 14 dagar efter det överlämnande som avses i punkt 2 ska kommissionen utse en gemensam bedömningsgrupp bestående av minst två experter som valts ut från en förteckning över experter med kompetens att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse och som är fria från intressekonflikter med det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse. Förteckningen ska upprättas av kommissionen i samarbete med samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Minst en av experterna ska vara en företrädare för kommissionen som, och minst en annan expert ska komma från en annan medlemsstat än den där det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse är etablerat. Företrädaren för kommissionen ska leda den gemensamma bedömningsgruppen. Om organet för bedömning av överensstämmelse har bett om att bli ett anmält organ för sådana produkter som avses i artikel 41a.1, ska även Europeiska läkemedelsmyndigheten ingå i den gemensamma bedömningsgruppen. [Ändr. 112]

4.  Senast 90 dagar efter att ha utsetts ska den gemensamma bedömningsgruppen tillsammans med den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ gå igenom den dokumentation som lämnats i ansökan enligt artikel 29 samt göra en bedömning på plats av det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse och i förekommande fall av sådana dotterbolag eller underleverantörer inom eller utanför unionen som ska delta i bedömningen av överensstämmelse. Sådan bedömning på stället ska inte omfatta krav för vilka det ansökande organet för bedömning av överensstämmelse har erhållit ett intyg som utfärdats av det nationella ackrediteringsorganet enligt artikel 29.2, om inte kommissionens företrädare enligt artikel 30.3 begär bedömningen på stället.

Om det konstateras att ett ansökande organ för bedömning av överensstämmelse inte uppfyller kraven i bilaga VI ska detta tas upp under bedömningsprocessen och diskuteras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ och den gemensamma bedömningsgruppen ska försöka komma fram till en överenskommelse om hur ansökan ska bedömas. Meningsskiljaktigheterna Den nationella myndigheten ska i utredningsrapporten ange vilka åtgärder som det anmälda organet ska vidta för att detta ansökande organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla kraven i bilaga VI. Vid oenighet ska anges ett särskilt yttrande från bedömningsgruppen med dess invändningar mot en anmälan bifogas i den nationella ansvariga myndighetens utredningsrapport. [Ändr. 113]

5.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska lämna sin utredningsrapport och sitt utkast till anmälan till kommissionen, som omedelbart ska översända dessa dokument till samordningsgruppen för medicintekniska produkter och medlemmarna i den gemensamma bedömningsgruppen. Om bedömningsgruppen avger ett särskilt yttrande ska även detta lämnas till kommissionen för vidarebefordran till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. På begäran av kommissionen ska myndigheten lämna dessa dokument på upp till tre officiella unionsspråk. [Ändr. 114]

6.  Den gemensamma bedömningsgruppen ska yttra sig avge sitt slutliga yttrande om utredningsrapporten och utkastet till anmälan och, i förekommande fall, bedömningsgruppens särskilda yttrande senast 21 dagar efter att ha mottagit dem, och kommissionen ska omedelbart lämna detta yttrande till samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Senast 21 dagar efter att ha mottagit den gemensamma bedömningsgruppens yttrande ska samordningsgruppen för medicintekniska produkter utfärda en rekommendation om utkastet till anmälan, och den berörda nationella myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till denna vid grunda sitt beslut om huruvida det anmälda organet ska utses på rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om dess beslut skiljer sig från rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter, ska den berörda nationella myndigheten skriftligen motivera detta för samordningsgruppen för medicintekniska produkter. [Ändr. 115]

7.  Kommissionen kan genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om den ansökan om anmälan som avses i artikel 29 och om bedömningen av ansökan enligt denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3.

Artikel 31

Anmälningsförfarande

1.  Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka organ för bedömning av överensstämmelse de har utsett, med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen.

2.  Medlemsstaterna fårska endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som uppfyller kraven i bilaga VI och för vilkas ansökan bedömningsförfarandet har slutförts i enlighet med artikel 30. [Ändr. 116]

3.  Om en nationell myndighet med ansvar för anmälda organ ansvarar för att utse anmälda organ för andra produkter än medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik innan anmälan görs ha lämnat ett positivt yttrande om anmälan och dess räckvidd. [Ändr. 117]

4.  Det ska tydligt framgå av anmälan vilken räckvidd utseendet har, med uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse, riskklassen och om vilken typ av produkter som det anmälda organet får bedöma. [Ändr. 118]

Kommissionen kan genom genomförandeakter upprätta en förteckning över koder och motsvarande produkttyper för att definiera räckvidden för de anmälda organens utseende som medlemsstaterna ska ange i sin anmälan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 84.2.

5.  Anmälan ska åtföljas av den slutliga utredningsrapporten från den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, den gemensamma bedömningsgruppens yttrande och rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Om den anmälande medlemsstaten inte följer samordningsgruppens rekommendation ska detta vederbörligen motiveras.

6.  Den anmälande medlemsstaten ska ge kommissionen och de andra medlemsstaterna styrkande dokumentation rörande de åtgärder som vidtagits för att se till att det anmälda organet övervakas regelbundet och fortsätter att uppfylla kraven i bilaga VI. Den ska också styrka att det finns personal med lämplig kompetens för att övervaka det anmälda organet i enlighet med artikel 26.6.

7.  En medlemsstat eller kommissionen kan inom 28 dagar från anmälan göra motiverade skriftliga invändningar mot det anmälda organet eller den övervakning av det anmälda organet som den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ genomför.

8.  När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar i enlighet med punkt 7 ska verkan av anmälan omedelbart och tillfälligt upphävas. I detta fall ska kommissionen ta upp frågan inför samordningsgruppen för medicintekniska produkter senast 15 dagar efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 7. Efter samråd med berörda parter ska samordningsgruppen lämna sitt yttrande senast 28 dagar efter att frågan lagts fram inför gruppen. Om den anmälande medlemsstaten inte godtar samordningsgruppens yttrande får den begära att kommissionen yttrar sig. [Ändr. 119]

9.  Om inga invändningar görs i enlighet med punkt 7 eller om samordningsgruppen för medicintekniska produkter eller kommissionen, efter att ha rådfrågats i enlighet med punkt 8, anser att anmälan kan godtas helt eller delvis, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med detta.

Kommissionen ska även lägga in information om anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 25 andra stycket. Informationen ska åtföljas av den slutliga utredningsrapporten från den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, yttrandet från den gemensamma bedömningsgruppen och rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

Fullständiga uppgifter om anmälan, inklusive produkternas klass och typ, samt bilagorna ska göras allmänt tillgängliga. [Ändr. 120]

10.  Anmälan ska vara giltig från och med den dag den offentliggörs i den databas över anmälda organ som utvecklats och förvaltas av kommissionen. I den offentliggjorda anmälan ska det anges vilken verksamhet det anmälda organet får utöva.

Artikel 32

Identifikationsnummer och förteckning över anmälda organ

1.  Varje anmält organ för vilket anmälan har godkänts i enlighet med artikel 31 ska ges ett identifikationsnummer av kommissionen. Organet ska tilldelas ett enda identifikationsnummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsakter.

2.  Kommissionen ska ge allmänheten enkel tillgång till förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, tillsammans med de identifikationsnummer som organen har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för och alla handlingar till anmälningsförfarandet i enlighet med artikel 31.5. Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad. [Ändr. 121]

Artikel 33

Övervakning av anmälda organ

1.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ, och i tillämpliga fall Europeiska läkemedelsmyndigheten, ska fortlöpande övervaka de anmälda organen för att säkerställa att de uppfyller kraven i bilaga VI. De anmälda organen ska på begäran tillhandahålla all den relevanta information och dokumentation som krävs för att kontrollera att dessa krav är uppfyllda.

De anmälda organen ska utan dröjsmål, och senast inom 15 dagar, underrätta den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ om alla ändringar, särskilt rörande personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i bilaga VI eller deras förmåga att utföra bedömningar av överensstämmelse av de produkter för vilka de har utsetts.

2.  De anmälda organen ska utan dröjsmål, och senast inom 15 dagar, besvara förfrågningar rörande deras bedömningar av överensstämmelse från myndigheten i den egna medlemsstaten eller i en annan medlemsstat eller från kommissionen. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i den medlemsstat där organet är etablerat ska se till att förfrågningar från myndigheter från andra medlemsstater eller från kommissionen verkligen besvaras, utom om. Om det finns legitima skäl att inte göra det; i sådana fall får bägge parter ska de anmälda organen skriftligen ange dessa skäl och rådfråga samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Det anmälda organet eller dess nationella myndighet med ansvar för anmälda organ får begära att all information till myndigheterna i andra medlemsstater eller till kommissionen ska behandlas förtroligt, som därefter ska utfärda en rekommendation. Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska följa rekommendationen från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

3.  Minst en gång om året ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ bedöma om varje anmält organ under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI, inklusive huruvida organets underleverantör(er) och dotterbolag uppfyller kraven. Denna bedömning ska innefatta en oanmäld inspektion i form av ett besök hos varje anmält organ och, i tillämpliga fall, hos varje dotterbolag och varje underentreprenör inom eller utanför unionen.

Bedömningen ska även innefatta en granskning av prover från det anmälda organets bedömningar av konstruktionsunderlaget för att bedöma det anmälda organets fortlöpande kompetens och kvaliteten på dess bedömningar, särskilt det anmälda organets förmåga att utvärdera och bedöma klinisk evidens.

4.  TreTvå år efter att ett anmält organ har anmälts och vart tredje vartannat år därefter ska bedömningen för att fastställa om det anmälda organet och dess dotterbolag och underentreprenörer fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI göras av den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ i en medlemsstat där organet är etablerat och av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med förfarandet i artikel 30.3 och 30.4. På kommissionens eller en medlemsstats begäran får samordningsgruppen för medicintekniska produkter påbörja en sådan bedömning som beskrivs i denna punkt så fort det finns rimliga tvivel om huruvida att ett anmält organ, eller ett anmält organs dotterbolag eller underentreprenör, fortfarande uppfyller kraven i bilaga VI.

När det gäller särskilda anmälda organ enligt artikel 41a ska den bedömning som avses i denna punkt genomföras årligen.

De övergripande resultaten av bedömningarna ska offentliggöras.

5.  Medlemsstaterna ska minst en gång om året lämna en rapport till kommissionen och de andra medlemsstaterna om sin övervakning. Denna rapport ska innehålla en sammanfattning som ska göras allmänt tillgänglig.

5a.  De anmälda organen ska varje år lämna in en årlig verksamhetsrapport med den information som avses i punkt 5 i bilaga VI till den behöriga myndigheten och kommissionen, som ska vidarebefordra den till samordningsgruppen för medicintekniska produkter.[Ändr. 122]

Artikel 34

Ändringar i anmälan

1.  Kommissionen och de andra medlemsstaterna ska hållas underrättade om alla relevanta ändringar av anmälan. De förfaranden som beskrivs i artikel 30.2–30.6 och i artikel 31 ska tillämpas på ändringar som innebär att anmälans räckvidd utökas. I alla andra fall ska kommissionen omedelbart offentliggöra den ändrade anmälan i det elektroniska anmälningsverktyg som avses i artikel 31.10.

2.  Om den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ har konstaterat att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven i bilaga VI eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, tillfälligt återkalla anmälan, belägga den med restriktioner eller helt eller delvis återkalla den slutgiltigt. Ett tillfälligt återkallande får inte vara längre än ett år och kan förlängas en gång med ytterligare ett år.En tillfällig återkallelse ska gälla tills ett beslut om att upphäva återkallelsen har fattats av samordningsgruppen för medicintekniska produkter, vilket ska ske efter en bedömning utförd av en gemensam bedömningsgrupp som har utsetts i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel 30.3. Om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ återkalla anmälan.

Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska omedelbart, och senast inom tio dagar, underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna, berörda tillverkare och berörd hälso- och sjukvårdspersonal om restriktioner och tillfälliga eller slutgiltiga återkallelser av anmälningar. [Ändr. 123]

3.  I händelse av restriktioner eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan ska medlemsstaten underrätta kommissionen och vidta lämpliga åtgärder för att se till att det berörda anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ och marknadskontroll på deras begäran. [Ändr. 124]

4.  Den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ ska bedöma om de skäl som föranledde restriktionerna eller den tillfälliga eller slutgiltiga återkallelsen ändringen av anmälan påverkar de intyg som det anmälda organet utfärdat och ska senast tre månader efter att ha anmält ändringarna av anmälan lämna en rapport om sina slutsatser till kommissionen och de andra medlemsstaterna. Om så krävs för att garantera att en produkt på marknaden är säker ska myndigheten ålägga det anmälda organet att, inom en rimlig tid som myndigheten fastställer och senast 30 dagar efter offentliggörandet av rapporten, tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder. Om det anmälda organet inte gör det inom den fastställda tiden, eller har upphört med verksamheten, ska den nationella myndigheten med ansvar för anmälda organ tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyg som utfärdats på felaktiga grunder.

För att kontrollera om de skäl som föranledde restriktionerna eller den tillfälliga eller slutgiltiga återkallelsen av anmälan påverkar de intyg som utfärdats, ska den ansvariga nationella myndigheten begära att berörda tillverkare tillhandahåller bevis på överensstämmelse vid anmälan, och tillverkarna ska besvara denna begäran inom 30 dagar. [Ändr. 125]

5.  De intyg som utfärdats av det anmälda organ för vilket anmälan tillfälligt eller slutgiltigt har återkallats eller belagts med restriktioner ska, med undantag för intyg som utfärdats på felaktiga grunder, alltjämt vara giltiga i följande fall:

a)  Om en anmälan tillfälligt återkallas: på villkor att antingen den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad, eller ett annat anmält organ för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, senast tre månader efter den tillfälliga återkallelsen skriftligen bekräftar att den har tagit på sig det anmälda organets uppgifter under den tid som den tillfälliga återkallelsen varar.

b)  Om en anmälan beläggs med restriktioner eller slutgiltigt återkallas: under tre månader efter restriktionen eller återkallelsen. Den behöriga myndigheten för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik i den medlemsstat där tillverkaren av den produkt som intyget gäller är etablerad får förlänga intygets giltighet med tre månader i taget, dock längst i tolv månader sammanlagt, förutsatt att det utför det anmälda organets uppgifter under den tiden.

Den myndighet eller det anmälda organ som tagit på sig de uppgifter som skulle utföras av det anmälda organ som berörs av ändringen av anmälan ska omedelbart, och senast inom tio dagar, meddela detta till kommissionen, de andra medlemsstaterna och de andra anmälda organen.

Kommissionen ska omedelbart, och senast inom tio dagar, lägga in information om ändringar i anmälan av det anmälda organet i det elektroniska system som avses i artikel 25 andra stycket. [Ändr. 126]

Artikel 35

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.  Kommissionen ska undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger tvivel på att ett anmält organ alltjämt uppfyller kraven i bilaga VI eller fullgör sina skyldigheter. Den kan också initiera sådana undersökningar på eget initiativ, bland annat genom oanmälda inspektioner hos det anmälda organet utförda av en gemensam bedömningsgrupp vars sammansättning uppfyller villkoren i artikel 30.3. [Ändr. 127]

2.  Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om anmälan av det berörda anmälda organet.

3.  Om kommissionen konstaterar, i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter, beslutar att ett anmält organ inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt i enlighet med artikel 34.2. [Ändr. 128]

Om medlemsstaten inte vidtar erforderliga korrigerande åtgärder kan kommissionen genom genomförandeakter belägga anmälan med restriktioner eller återkalla den tillfälligt eller slutgiltigt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om sitt beslut och uppdatera databasen och förteckningen över anmälda organ.

Artikel 36

Erfarenhetsutbyte mellan nationella myndigheter med ansvar för anmälda organ

Kommissionen ska se till att det förekommer utbyte av erfarenhet och administrativ samordning mellan de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ enligt denna förordning.

Artikel 37

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska, i samråd med samordningsgruppen för medicintekniska produkter, se till att det finns lämpliga rutiner för samordning och samarbete mellan de anmälda organen och att samordningen och samarbetet bedrivs genom den samordningsgrupp av anmälda organ som avses i artikel 39 i förordning [hänvisning till kommande förordning om medicintekniska produkter]. Denna grupp ska träffas regelbundet och minst två gånger om året. [Ändr. 129]

De organ som anmälts i enlighet med denna förordning ska delta i den gruppens arbete.

Kommissionen eller samordningsgruppen för medicintekniska produkter får begära att ett anmält organ ska delta. [Ändr. 130]

Kommissionen får genom genomförandeakter anta åtgärder som fastställer rutinerna för hur samordningsgruppen av anmälda organ i enlighet med denna artikel ska fungera. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 84.3. [Ändr. 131]

Artikel 38

Avgifter för de nationella myndigheternas verksamhet

1.  Den medlemsstat där organen är etablerade ska ta ut avgifter av de ansökande organen för bedömning av överensstämmelse och av de anmälda organen. Dessa avgifter ska helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som i enlighet med denna förordning bedrivs av de nationella myndigheterna med ansvar för anmälda organ.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa utformning och nivå på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen att skydda människors hälsa och säkerhet, stödja innovation och, uppnå kostnadseffektivitet och tillgodose behovet av att skapa lika villkor i alla medlemsstater. Det ska tas särskild hänsyn till de anmälda organ som erhållit ett intyg utfärdat av det nationella ackrediteringsorganet enligt artikel 29.2 och anmälda organ som är små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG(28), så att deras intressen beaktas.

Avgifterna ska vara proportionella och förenliga med nationell levnadsstandard. Avgiftsnivån ska offentliggöras. [Ändr. 132]

Artikel 38a

Öppenhet om avgifter som tas ut av anmälda organ för bedömningar av överensstämmelse

1.  Medlemsstaterna ska anta bestämmelser om standardavgifter för anmälda organ.

2.  Avgifterna ska kunna jämföras mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska ta fram riktlinjer för att underlätta avgiftsjämförelser senast den ...(29).

3.  Medlemsstaterna ska överlämna sina förteckningar över standardavgifter till kommissionen.

4.  Den nationella myndigheten ska se till att de anmälda organen offentliggör förteckningarna över standardavgifter för bedömningar av överensstämmelse. [Ändr. 133]

Kapitel VIV

Klinisk evidens [Ändr. 153]

Artikel 47

Allmänna krav för klinisk evidens

1.  Belägg för överensstämmelse med de övergripandeallmänna säkerhets- och prestandakrav som anges i bilaga I för normala användningsförhållanden ska grundas på klinisk evidens, eller på ytterligare säkerhetsdata i samband med allmänna säkerhets- och prestandakrav som inte omfattas av klinisk evidens. [Ändr. 154]

2.  Den kliniska evidensen ska stödja det avsedda ändamålet för produkten enligt tillverkarens angivelse.

3.  Den kliniska evidensen ska omfatta alla de uppgifter som stöder den vetenskapliga grunden för en analyt, analytisk prestanda och, i tillämpliga fall, produktens kliniska prestanda enligt beskrivningen i avsnitt 1 i del A i bilaga XII.

3a.  Om tillverkaren åberopar eller beskriver en klinisk nytta krävs belägg för att sådan nytta föreligger. [Ändr. 155]

4.  Om beläggen, grundade på uppgifter om klinisk prestanda eller delar av dessa, för att produkten överensstämmer med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda inte anses vara tillräckliga, ska en skälig motivering för sådana undantag ges på grundval av resultaten från tillverkarens riskhantering och med beaktande av produktens egenskaper, i synnerhet dess avsedda ändamål och prestanda samt tillverkarens angivelser. Det ska vara vederbörligen belagt i den tekniska dokumentation som avses i bilaga II att det finns sådana adekvata belägg för överensstämmelse med de allmänna kraven på säkerhet och prestanda som grundar sig enbart på resultaten av en analytisk utvärdering av prestanda.

Undantag från belägg för överensstämmelse med de allmänna säkerhets- och prestandakraven som grundar sig på kliniska data enligt första stycket ska förhandsgodkännas av den behöriga myndigheten. [Ändr. 156]

5.  Data rörande den vetenskapliga grunden, data för analytisk prestanda och, i tillämpliga fall, data för klinisk prestanda ska sammanfattas som en del av en sådan rapport om den kliniska evidensen som avses i avsnitt 3 i del A i bilaga XII. Den tekniska dokumentation för den berörda produkten som avses i bilaga II ska innehålla rapporten om den kliniska evidensen eller en fullständig hänvisning till den. [Ändr. 157]

6.  Den kliniska evidensen och dokumentationen av denna ska uppdateras under den berörda produktens hela livslängd med uppgifter som inhämtats vid genomförandet av tillverkarens plan för övervakning av produkter som släppts ut på marknaden enligt artikel 8.6.

7.  Tillverkaren ska se till att produkten som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda uppfyller de allmänna kraven i denna förordning, bortsett från de aspekter som omfattas av utvärderingen av prestanda och att alla försiktighetsåtgärder har vidtagits med hänsyn till dessa aspekter för att skydda patienters, användares och andra personers hälsa och säkerhet.

Tillverkaren ska åta sig att hålla sådan dokumentation tillgänglig för de behöriga myndigheterna och EU:s referenslaboratorier som gör det möjligt att förstå hur produkten är konstruerad, hur den tillverkats och vilken prestanda den har, inklusive förväntade prestanda, så att överensstämmelsen med kraven i denna förordning kan bedömas. Denna dokumentation ska bevaras under minst fem år efter det att prestandautvärderingen av den berörda produkten i fråga har slutförts.

Artikel 48

Allmänna krav rörande studier av klinisk prestanda

1.  Studier av klinisk prestanda ska omfattas av denna förordning om de utförs för ett eller flera av följande ändamål:

a)  Att kontrollera att produkterna under normala användningsförhållanden konstrueras, tillverkas och förpackas på ett sådant sätt att de är lämpliga för ett eller flera av de specifika ändamål med en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik som avses i artikel 2.2 och uppnår den avsedda prestanda som anges i tillverkarnas eller sponsorernas specifikationer. [Ändr. 158]

b)  Att kontrollera att produkterna har de produktens kliniska säkerhet och effektivitet, däribland dess avsedda fördelar för patienten som tillverkaren angett, när den används för sitt avsedda syfte inom målgruppen och i enlighet med bruksanvisningen. [Ändr. 159]

c)  Att fastställa eventuella begränsningar när det gäller produktens prestanda under normala användningsförhållanden.

2.  Studier av klinisk prestanda ska utföras under omständigheter som motsvarar normala användningsförhållanden för produkten.

3.  En sponsor som inte är etablerad i unionen ska ha en kontaktperson som är etablerad i unionen. Alla de meddelanden till sponsorn som föreskrivs i denna förordning ska skickas till kontaktpersonen. Alla meddelanden till kontaktpersonen ska anses som meddelanden till sponsorn.

4.  Alla studier av klinisk prestanda ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas och att de data som genereras vid studien av klinisk prestanda är tillförlitliga och robusta. Dessa studier ska inte genomföras om riskerna i samband med undersökningen inte är medicinskt försvarbara med avseende på produktens potentiella fördelar. [Ändr. 160]

5.  Alla studier av klinisk prestanda ska utformas, genomföras, registreras och rapporteras i enlighet med avsnitt 2 i bilaga XII.

6.  För interventionsstudier av klinisk prestanda, i enlighet med artikel 2.37, och för andra studier av klinisk prestanda där genomförandet av studien, inklusive insamling av provexemplar, omfattar invasiva ingrepp eller innebär andra risker för försökspersonerna ska kraven i artiklarna 49–58 och i bilaga XIII tillämpas utöver de skyldigheter som fastställs i den här artikeln. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att tillhandahålla en förteckning över försumbara risker, vilken tillåter att undantag görs från den berörda artikeln. [Ändr. 161]

Artikel 49

Ansökan om interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna i studierna

1.  Innan den första ansökan lämnas in ska sponsorn från det elektroniska system som avses i artikel 51 få ett enda identifieringsnummer för en studie av klinisk prestanda som genomförs på ett eller flera ställen i en eller flera medlemsstater. Sponsorn ska använda detta enda identifieringsnummer i samband med registrering av studien av klinisk prestanda i enlighet med artikel 50.

2.  Sponsorn för en studie av klinisk prestanda ska lämna en ansökan samt den dokumentation som avses i bilaga XIII till den eller de medlemsstater där studien ska utföras. Senast sex14 dagar efter att ansökan mottagits ska den berörda medlemsstaten meddela sponsorn huruvida studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig.

Om fler medlemsstater än en berörs och en medlemsstat, av andra skäl än rent nationella, lokala eller etiska, är oenig med den samordnande medlemsstaten om huruvida studien av den kliniska prestandan bör godkännas, ska de berörda medlemsstaterna försöka enas om en slutsats. Om man inte kan enas om en slutsats ska kommissionen fatta ett beslut efter samråd med de berörda medlemsstaterna och, om så är lämpligt, efter råd från samordningsgruppen för medicintekniska produkter.

Om de berörda medlemsstaterna invänder mot studien av den kliniska prestandan av rent nationella, lokala eller etiska skäl, bör studien av den kliniska prestandan inte äga rum i de berörda medlemsstaterna. [Ändr. 162]

Om den berörda medlemsstaten inte har underrättat sponsorn inom den tidsfrist som avses i första stycket ska det anses att studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig.

3.  Om medlemsstaten konstaterar att den studie av klinisk prestanda som ansökan gäller inte omfattas av denna förordning eller att ansökan inte är fullständig, ska den underrätta sponsorn om detta och dessutom fastställa en tidsfrist på högst sextio dagar inom vilken sponsorn får lämna synpunkter eller komplettera sin ansökan. [Ändr. 163]

Om sponsorn inte har lämnat några synpunkter eller kompletterat ansökan inom den tidsfrist som avses i första stycket, ska ansökan anses återkallad.

Om medlemsstaten inte har underrättat sponsorn enligt punkt 2 senast tresju dagar efter att synpunkterna eller den kompletterade ansökan inkommit, ska det anses att studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig. [Ändr. 164]

4.  Vid tillämpningen av detta kapitel ska den dag då sponsorn underrättas i enlighet med punkt 2 räknas som valideringsdatum för ansökan. Om sponsorn inte underrättas ska valideringsdatum vara den sista dagen av de tidsfrister som avses i punkterna 2 och 3.

5.  Sponsorn får påbörja studien av klinisk prestanda i följande fall:

a)  När det gäller produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda i klasserna C eller D, så snart som den berörda medlemsstaten har meddelat sponsorn att studien kan godkännas.

b)  När det gäller produkter som är avsedda att genomgå utvärdering av prestanda i klasserna A eller B, omedelbart efter ansökningsdatum förutsatt att den berörda medlemsstaten beslutat det och att det kan styrkas att försökspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas i studien av klinisk prestanda.

c)  Efter utgången av tidsfristen på 3560 dagar efter det valideringsdatum som avses i punkt 4, om inte den berörda medlemsstaten inom den tidsfristen har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen. [Ändr. 165]

5a.  Medlemsstaterna ska se till att en studie av klinisk prestanda stoppas, ställs in eller tillfälligt avbryts om nya uppgifter framkommit som innebär att den inte längre skulle godkännas av den behöriga myndigheten eller få ett positivt yttrande av etikkommittén. [Ändr. 166]

6.  Medlemsstaterna ska se till att de personer som bedömer ansökan inte berörs av intressekonflikter, att de är oberoende av såväl sponsorn som den institution där studien utförs och de prövare som deltar samt att de står fria från varje annan otillbörlig påverkan.

Medlemsstaterna ska se till att bedömningen görs gemensamt av ett rimligt antal personer som tillsammans har nödvändig kompetens och erfarenhet. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till en ståndpunkt som intas av minst en person vars primära intresseområde inte är vetenskapligt. Vidare ska minst en patients ståndpunkt beaktas.

6a.  Alla faser i studien av klinisk prestanda, från de första övervägandena om behovet av studien och dennas berättigande till publiceringen av resultaten, ska utföras i enlighet med vedertagna etiska principer, t.ex. de som fastställs i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor, som antogs 1964 av Världsläkarförbundets 18:e generalförsamling i Helsingfors och som senast ändrades 2008 av den 59:e generalförsamlingen i Seoul.

6b.  Tillstånd från den berörda medlemsstaten att utföra en studie av klinisk prestanda enligt denna artikel ska beviljas först efter granskning och godkännande av en oberoende etikkommitté i enlighet med Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration.

6c.  Etikkommitténs granskning ska särskilt omfatta den medicinska motiveringen till studien, samtycket från de försökspersoner som deltar i studien av den kliniska prestandan, efter att ha fått fullständig information om studien av den kliniska prestandan, samt prövarnas och prövningslokalernas lämplighet.

Etikkommittén ska handla i enlighet med de lagar och förordningar som gäller i det land eller de länder där studien ska genomföras och ska följa alla tillämpliga internationella normer och standarder. Etikkommittén ska också arbeta tillräckligt effektivt för att den berörda medlemsstaten ska hinna följa de förfarandefrister som fastställs i detta kapitel.

Etikkommittén ska bestå av ett lämpligt antal medlemmar som tillsammans besitter relevanta kvalifikationer och relevant erfarenhet för att kunna bedöma den kliniska prövningens vetenskapliga, medicinska och etiska aspekter.

De medlemmar i etikkommittén som bedömer ansökan om en studie av klinisk prestanda ska vara oberoende av sponsorn, den institution där platsen för prestandastudien är belägen och de prövare som deltar samt stå fria från varje annan form av otillbörlig påverkan. Namn, kvalifikationer och intresseförklaring för de personer som bedömer ansökan ska offentliggöras.

6d.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta etikkommittéer för studier av klinisk prestanda, om sådana kommittéer inte redan finns, samt underlätta deras arbete.

6e.  Kommissionen ska underlätta för etikkommittéerna att samarbeta och dela med sig av bästa praxis om etiska frågor, bland annat förfarandena och principerna för etisk bedömning.

Kommissionen ska, utgående från befintlig god praxis, utarbeta riktlinjer för patientmedverkan i etikkommittéer. [Ändr. 167]

7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och ändringar i det internationella regelverket, ändra eller komplettera kraven för den dokumentation enligt kapitel I i bilaga XIII som ska lämnas med tillsammans med ansökan om en studie av klinisk prestanda.

Artikel 49a

Medlemsstaternas tillsyn

1.  Medlemsstaterna ska utse inspektörer för att övervaka efterlevnaden av denna förordning och ska se till att dessa inspektörer besitter lämplig kompetens och utbildning.

2.  Den medlemsstat där inspektionen utförs ska vara ansvarig för inspektionen.

3.  Om en medlemsstat har för avsikt att utföra en inspektion som gäller en eller flera interventionsstudier av klinisk prestanda som genomförs i mer än en medlemsstat, ska den via EU-portalen underrätta övriga berörda medlemsstater, kommissionen och Europeiska läkemedelsmyndigheten om sina avsikter och ska även underrätta dem om resultaten av inspektionen.

4.  Samordningsgruppen för medicintekniska produkter ska samordna medlemsstaternas samarbete vid inspektioner och vid inspektioner som medlemsstaterna utför i tredjeländer.

5.  Efter en inspektion ska den medlemsstat under vars ansvar inspektionen har utförts utarbeta en inspektionsrapport. Medlemsstaten ska göra inspektionsrapporten tillgänglig för sponsorn för den kliniska prövningen i fråga och skicka den till EU-databasen via EU-portalen. När inspektionsrapporten görs tillgänglig för sponsorn ska medlemsstaten se till att sekretessen skyddas.

6.  Kommissionen ska specificera detaljerna för inspektionsförfarandena genom genomförandeakter i enlighet med artikel 85. [Ändr. 168]

Artikel 50

Registrering av interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna i studierna

1.  Innan studien av klinisk prestanda påbörjas ska sponsorn lägga in följande information om studien av klinisk prestanda i det elektroniska system som avses i artikel 51:

a)  Det enda identifieringsnumret för studien av klinisk prestanda.

b)  Sponsorns namn och kontaktuppgifter samt i förekommande fall sponsorns kontaktperson som är etablerad i unionen.

c)  Namn och kontaktuppgifter för den juridiska eller fysiska person som ansvarar för tillverkningen av produkten som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda, om det är någon annan än sponsorn.

d)  Beskrivningen av produkten som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda.

e)  En beskrivning av jämförelseprodukten eller jämförelseprodukterna, i förekommande fall.

f)  Syftet med studien av klinisk prestanda.

g)  Statusen för studien av klinisk prestanda.

ga)  Den metod som ska användas, det antal försökspersoner som ska delta och det avsedda resultatet för studien. [Ändr. 169]

2.  Senast en vecka efter en ändring av den information som avses i punkt 1 ska sponsorn uppdatera de relevanta uppgifterna i det elektroniska system som avses i artikel 51.

3.  Allmänheten ska ha tillgång till informationen via det elektroniska system som avses i artikel 51, förutom om informationen helt eller delvis ska omfattas av sekretess på någon av följande grunder:

a)  Skydd av personuppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

b)  Skydd av kommersiellt känslig information.

c)  Säkerställande av att den eller de berörda medlemsstaterna effektivt kan övervaka genomförandet av studien av klinisk prestanda.

4.  Inga personuppgifter för försökspersoner som medverkar i studien av klinisk prestanda ska vara tillgängliga för allmänheten.

Artikel 51

Elektroniska system för interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna i studierna

1.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna upprätta och förvalta ett elektroniskt system för interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som innebär risker för försökspersonerna i studierna för att skapa de identifieringsnummer för sådana studier av klinisk prestanda som avses i artikel 49.1 och för att samla in och behandla följande information:

a)  Registrering av studier av klinisk prestanda i enlighet med artikel 50.

b)  Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen i enlighet med artikel 54.

c)  Information om studier av klinisk prestanda som genomförs i mer än en medlemsstat när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 56.

d)  Rapporter om sådana allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter som avses i artikel 57.2 när det har gjorts en enda ansökan i enlighet med artikel 56.

da)  Den rapport om och sammanfattning av studien av klinisk prestanda som sponsorn lämnat in i enlighet med artikel 55.3.

2.  När kommissionen upprättar det elektroniska system som avses i punkt 1 ska den säkerställa att systemet är kompatibelt med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats i enlighet med artikel […] i förordning (EU) nr …/… [hänvisning till kommande förordning om kliniska prövningar]. Med undantag för den information som avses i artikel 50 och i leden d och da i punkt 1 i denna artikel ska endast medlemsstaterna och kommissionen ha tillgång till den information som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet. Kommissionen ska också se till att hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till det elektroniska systemet.

Den information som avses i leden d och da i punkt 1 i denna artikel ska vara tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 50.3 och 50.4.

2a.  På motiverad begäran ska all information om en särskild medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik som finns i det elektroniska systemet göras tillgänglig för den part som begär den, såvida inte hela, eller delar av, informationen omfattas av sekretess i enlighet med artikel 50.3. [Ändr. 170]

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 för att fastställa vilka andra uppgifter om studier av klinisk prestanda av dem som samlats in och behandlats i det elektroniska systemet som ska vara allmänt tillgängliga, för att möjliggöra driftskompatibilitet med den EU-databas för kliniska prövningar av humanläkemedel som upprättats genom förordning (EU) nr …/… [hänvisning till kommande förordning om kliniska prövningar]. Artikel 50.3 och 50.4 ska tillämpas.

Artikel 52

Interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna, i fråga om studier med produkter som får CE-märkas

1.  Om en studie av klinisk prestanda ska utföras för att bedöma produkter som får CE-märkas i enlighet med artikel 40 och som ska användas för det avsedda ändamål som anges i det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse, nedan kallad studie av klinisk prestanda efter utsläppandet på marknaden, ska sponsorn underrätta de berörda medlemsstaterna senast 30 dagar innan studien påbörjas om försökspersonerna kan komma att utsättas för ytterligare invasiva eller ansträngande förfaranden. Artikel 48.1–48.5, artikel 50, artikel 53, artikel 54.1, artikel 55.1, artikel 55.2 första stycket och de relevanta bestämmelserna i bilagorna XII och XIII ska tillämpas.

2.  Artiklarna 48–58 ska tillämpas om syftet med en studie av klinisk prestanda för en produkt som i enlighet med artikel 40 får CE-märkas är att bedöma produkten för ett annat ändamål än det som anges i den information som tillverkaren lämnat i enlighet med avsnitt 17 i bilaga I och i det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

Artikel 53

Väsentliga ändringar av interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna i studierna

1.  Om sponsorn inför ändringar av en studie av klinisk prestanda som sannolikt väsentligt kommer att påverka försökspersonernas säkerhet eller rättigheter eller tillförlitligheten och robustheten när det gäller de kliniska data som genereras vid studien, ska sponsorn anmäla skälen till ändringarna och ändringarnas innehåll till den eller de berörda medlemsstaterna. Anmälan ska åtföljas av en uppdaterad version av den relevanta dokumentationen enligt bilaga XIII.

2.  Sponsorn får genomföra de ändringar som avses i punkt 1 tidigast 30 dagar efter anmälan, om inte den berörda medlemsstaten har underrättat sponsorn om sitt avslag på grundval av hänsyn till folkhälsan, patientsäkerheten eller den allmänna ordningen.

Artikel 54

Informationsutbyte mellan medlemsstaterna om interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna i studierna

1.  En medlemsstat som har avslagit en ansökan om, har utfärdat förbud att fortsätta eller har avslutat en studie av klinisk prestanda eller som har begärt en väsentlig ändring eller ett tillfälligt avbrott av en studie av klinisk prestanda eller fått veta av sponsorn att studien av klinisk prestanda av säkerhetsskälsäkerhets- eller effektivitetsskäl avslutats i förtid, ska underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen om dessa sakförhållanden och om sitt beslut samt och grunderna för detta beslut via det elektroniska system som avses i artikel 51. [Ändr. 171]

2.  Om sponsorn drar tillbaka ansökan innan medlemsstaten har fattat något beslut ska medlemsstaten underrätta alla andra medlemsstater och kommissionen om detta via det elektroniska system som avses i artikel 51.

Artikel 55

Information från sponsorn när interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna avbryts tillfälligt eller avslutas

1.  Om sponsorn tillfälligt har avbrutit en studie av klinisk prestanda av säkerhetsskälsäkerhets- eller effektivitetsskäl ska sponsorn meddela detta till de berörda medlemsstaterna senast 15 dagar efter det tillfälliga avbrottet. [Ändr. 172]

2.  Sponsorn ska anmäla till varje berörd medlemsstat att en studie av klinisk prestanda som rör den medlemsstaten har avslutats, med en motivering om den avslutas i förtid, så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som samtidigt utför liknande studier av klinisk prestanda inom unionen om resultaten av den avslutade studien av klinisk prestanda. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att den studie av klinisk prestanda som rör medlemsstaten har avslutats. [Ändr. 173]

Om studien utförs i mer än en medlemsstat ska sponsorn anmäla till varje berörd medlemsstat att studien av klinisk prestanda har avslutats överallt. Information om skälen till att studien av klinisk prestanda har avslutats i förtid ska också ges till alla medlemsstater, så att alla medlemsstater kan informera sponsorer som samtidigt utför liknande studier av klinisk prestanda inom unionen om resultaten av den avslutade studien av klinisk prestanda. Anmälan ska göras senast 15 dagar efter att studien av klinisk prestanda har avslutats överallt. [Ändr. 174]

3.  Oavsett utfallet av studien av klinisk prestanda ska sponsorn Ssenast ett år efter att studien av klinisk prestanda har avslutats ska sponsorn , eller avslutats i förtid, lämna en sammanfattning av resultaten av studien till de berörda medlemsstaterna i form av en rapport om den enligt avsnitt 2.3.3 i del A i bilaga XII. Den ska åtföljas av en sammanfattning framställd i en för lekmän begriplig form. Såväl rapporten som sammanfattningen ska lämnas av sponsorn via det elektroniska system som avses i artikel 51.

Om det av motiverade vetenskapliga skäl inte är möjligt att lämna in rapporten om studien av klinisk prestanda inom ett år ska den lämnas in så fort den är tillgänglig. I detta fall ska det i det protokoll för studien av klinisk prestanda som avses i avsnitt 2.3.2 i del A i bilaga XII finnas en angivelse om när resultaten av studien av klinisk prestanda ska inlämnas, tillsammans med en förklaringmotivering.

3a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 i syfte att fastställa innehållet i och uppläggningen av sammanfattningen för lekmän.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 85 i syfte att fastställa bestämmelser för hur rapporten om studien av klinisk prestanda ska bekantgöras.

I fall där sponsorn beslutar att frivilligt dela med sig av rådata ska kommissionen ta fram riktlinjer för formatering och spridning av dessa data. [Ändr. 175]

Artikel 56

Interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna, i fråga om studier som genomförts i mer än en medlemsstat

1.  Sponsorn för en studie av klinisk prestanda som ska genomföras i mer än en medlemsstat får vid tillämpning av artikel 49 lämna en enda ansökan, via det elektroniska system som avses i artikel 51, som när den tagits emot översänds elektroniskt till de berörda medlemsstaterna.

2.  Sponsorn ska i denna ansökan föreslå en av dDe berörda medlemsstaterna som samordnande medlemsstat. Om den medlemsstaten avböjer att vara samordnande medlemsstat, ska den senast sex dagar efter att denna enda ansökan lämnats in komma överens med en annan medlemsstat om att den senare vilken medlemsstat som ska vara samordnande medlemsstat. Om ingen annan berörd medlemsstat accepterar att vara samordnande medlemsstat ska den medlemsstat som sponsorn föreslagit vara samordnande medlemsstat. Om en annan medlemsstat än den som sponsorn föreslagit blir samordnande medlemsstat ska de tidsfrister som avses i artikel 49.2 börja gälla dagen efter att medlemsstaten accepterat att vara samordnande medlemsstat Medlemsstaterna och kommissionen ska, inom ramen för de uppgifter som tilldelats samordningsgruppen för medicintekniska produkter, komma överens om tydliga regler för hur den samordnande medlemsstaten ska utses. [Ändr. 176]

3.  Under ledning av den samordnande medlemsstaten enligt punkt 2 ska de berörda medlemsstaterna samordna sin bedömning av ansökan, särskilt av den dokumentation som lämnats i enlighet med kapitel I i bilaga XIII, med undantag för avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4 som ska bedömas separat av varje berörd medlemsstat.

Den samordnande medlemsstaten ska göra följande:

a)  Senast sex dagar efter att en enda ansökan mottagits meddela sponsorn huruvida studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och huruvida ansökan är fullständig, med undantag för den dokumentation som lämnats i enlighet med avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4 i kapitel I i bilaga XIII; att den dokumentationen är fullständig ska varje medlemsstat kontrollera. Artikel 49.2–49.4 ska gälla för den samordnande medlemsstaten i fråga om kontrollen av att studien av klinisk prestanda omfattas av denna förordning och att ansökan är fullständig, med undantag för den dokumentation som lämnats i enlighet med avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4 i kapitel I i bilaga XIII. Artikel 49.2–49.4 ska gälla för varje medlemsstat i fråga om kontrollen av att den dokumentation som lämnats i enlighet med avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4 i kapitel I i bilaga XIII är fullständig.

b)  Ange resultaten av den samordnade bedömningen i en rapport som de andra berörda medlemsstaterna ska ta hänsyn till när de fattar beslut om sponsorns ansökan i enlighet med artikel 49.5.

4.  De väsentliga ändringar som avses i artikel 53 ska anmälas till de berörda medlemsstaterna via det elektroniska systemet enligt artikel 51. Alla bedömningar av om det finns skäl att avslå ansökan i enlighet med artikel 53 ska göras under den samordnande medlemsstatens ledning.

5.  Vid tillämpning av artikel 55.3 ska sponsorn lämna rapporten om studien av klinisk prestanda till de berörda medlemsstaterna via det elektroniska system som avses i artikel 51. [Ändr. 177]

6.  Kommissionen ska lämna sekretariatsstöd till den samordnande medlemsstaten då denna utför de uppgifter som föreskrivs i detta kapitel.

Artikel 57

Registrering och rapportering av händelser som inträffar under interventionsstudier av klinisk prestanda och andra studier av klinisk prestanda som medför risker för försökspersonerna i studierna

1.  Sponsorerna ska registrera följande:

a)  En negativ händelse som i protokollet för studien av klinisk prestanda konstaterats vara avgörande för utvärderingen av resultaten av studien av klinisk prestanda med avseende på de syften som anges i artikel 48.1.

b)  En allvarlig negativ händelse.

c)  En produktofullkomlighet som kunde ha lett till en allvarlig negativ händelse om inte lämpliga åtgärder hade vidtagits, om inte en intervention hade ägt rum eller om omständigheterna hade varit mindre gynnsamma.

d)  Nya resultat i samband med någon av de händelser som avses i leden a–c.

2.  Sponsorn ska utan dröjsmål rapportera följande till alla medlemsstater där en studie av klinisk prestanda pågår:

a)  En allvarlig negativ händelseAlla negativa händelser som har ett orsakssamband med produkten som är avsedd att genomgå utvärdering av prestanda, jämförelseprodukten eller förfarandet vid studien eller där det rimligen kan finnas ett sådant orsakssamband. [Ändr. 178]

b)  En produktofullkomlighet som kunde ha lett till en allvarlig negativ händelse om inte lämpliga åtgärder hade vidtagits, om inte en intervention hade ägt rum eller om omständigheterna hade varit mindre gynnsamma.

c)  Nya resultat i samband med någon av de händelser som avses i leden a–b.

Tidsfristen för rapportering ska bero på hur allvarlig händelsen är. För att säkerställa snabb rapportering får sponsorn vid behov lämna in en preliminär, ofullständig rapport som sedan följs upp av en fullständig rapport.

3.  Sponsorn ska också underrätta de berörda medlemsstaterna om någon av de händelser som avses i punkt 2 inträffar i tredjeländer där en studie av klinisk prestanda genomförs i enlighet med samma protokoll för studien av klinisk prestanda som det som tillämpas på en studie av klinisk prestanda som omfattas av denna förordning.

4.  När det gäller en studie av klinisk prestanda för vilken sponsorn har gjort en enda ansökan i enlighet med artikel 56 ska sponsorn rapportera alla händelser som avses i punkt 2 via det elektroniska system som avses i artikel 51. När rapporten har mottagits ska den översändas elektroniskt till alla berörda medlemsstater.

Under ledning av den samordnande medlemsstat som avses i artikel 56.2 ska medlemsstaterna samordna sin bedömning av allvarliga negativa händelser och produktofullkomligheter för att avgöra om en studie av klinisk prestanda måste avslutas, beläggas med förbud om att få fortsätta, tillf