Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (omarbetning) (COM(2012)0403 – C7-0197/2012 – 2012/0196(COD))

P7_TA(2014)0397 A7-0087/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0403),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0197/2012),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 november 2012(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 11 november 2013 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 87.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 87 och 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7‑0087/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionsförslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en ren kodifiering av de befintliga texterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (omarbetning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel  192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av förslaget till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem(5) har ändrats väsentligt flera gånger(6). Med anledning av nya ändringar bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)  Syftet med denna förordning är att säkerställa skyddet av arter av vilda djur och växter som hotas av handel eller sannolikt är utsatta för ett sådant hot.

(3)  Bestämmelserna i denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjligheter att vidta eller upprätthålla strängare åtgärder i enlighet med fördraget, särskilt beträffande innehav av exemplar av de arter som omfattas av denna förordning.

(4)  Det är nödvändigt att fastställa objektiva kriterier för vilka arter av vilda djur och växter som bör tas med i bilagorna till denna förordning.

(5)  För genomförandet av denna förordning är det nödvändigt att gemensamma villkor gäller för utfärdande, användning och uppvisande av dokument avseende tillstånd för införsel till och export eller reexport från unionen av exemplar av de arter som omfattas av denna förordning. Det är nödvändigt att särskilda bestämmelser fastställs för transitering av exemplar genom unionen.

(6)  Det är en administrativ myndighet i den medlemsstat som är bestämmelsemedlemsstat som, med bistånd av den medlemsstatens vetenskapliga myndighet och efter att vid behov ha beaktat eventuella synpunkter från gruppen för vetenskapliga undersökningar, beslutar om ansökningar om införsel av exemplar till unionen.

(7)  Det är nödvändigt att föreskriva om ett samrådsförfarande inom ramen för bestämmelserna om reexport, för att minska risken för överträdelser.

(8)  För att säkerställa ett effektivt skydd av arter av vilda djur och växter kan ytterligare restriktioner fastställas för införsel till och export från unionen av exemplar. Dessa restriktioner kan, såvitt avser levande exemplar, kompletteras med restriktioner på unionsnivå om förvaring eller transport av sådana exemplar inom unionen.

(9)  Det är nödvändigt att särskilda bestämmelser fastställs för exemplar som har fötts och fötts upp i fångenskap eller förökats artificiellt, för exemplar som utgör personliga tillhörigheter eller hushållsföremål samt för icke-kommersiella lån, donationer eller utbyte mellan registrerade vetenskapsmän och forskningsinstitutioner.

(10)  För att säkerställa bästa möjliga skydd för de arter som omfattas av denna förordning finns det ett behov av att bestämmelser fastställs för kontroll av handel med, transport av och förvaringsvillkor för sådana exemplar inom unionen. Enhetliga regler bör gälla för utfärdande, giltighet och användning av de intyg som bidrar till kontrollen av dessa aktiviteter och som utfärdas med stöd av denna förordning.

(11)  Åtgärder bör vidtas för att levande exemplar ska påverkas så lite som möjligt av transporter till bestämmelseorten, från eller inom unionen.

(12)  För att säkerställa effektiva kontroller och underlätta tullförfaranden bör tullstationer med utbildad personal utses för att genomföra nödvändiga formaliteter och kontroller när exemplar förs in i unionen, för att åstadkomma ett förfarande för tullgodkännande eller användning i enlighet med vad som anges i rådets förordning (EEG) nr 2913/92(7) eller när exemplar exporteras eller reexporteras från unionen. Det bör också finnas inrättningar som säkerställer att levande exemplar blir förvarade och omhändertagna på ett riktigt sätt.

(13)  För genomförandet av denna förordning är det vidare nödvändigt att medlemsstaterna utser administrativa och vetenskapliga myndigheter.

(14)  Information till och upplysning av allmänheten, särskilt vid gränsövergångarna, om bestämmelserna i denna förordning, bör främja efterlevnaden av bestämmelserna.

(15)  För att säkerställa en effektiv tillämpning av förordningen bör medlemsstaterna noga övervaka efterlevnaden av förordningens bestämmelser och i detta syfte samarbeta nära med varandra och med kommissionen. För detta krävs att information lämnas om förordningens genomförande.

(16)  En övervakning av omfattningen av handeln med de arter av vilda djur och växter som omfattas av denna förordning är av avgörande betydelse för att handelns inverkan på arternas bevarandestatus ska kunna bedömas. Detaljerade årsrapporter bör utarbetas i ett enhetligt format.

(17)  För att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning efterlevs är det viktigt att medlemsstaterna ålägger sanktioner mot överträdelser i tillräcklig omfattning och på ett lämpligt sätt med hänsyn till överträdelsens art och svårhetsgrad.

(18)  Med hänsyn till det stora antal biologiska och ekologiska aspekter som måste tas i beaktande vid genomförandet av denna förordning är det nödvändigt att inrätta en grupp för vetenskapliga undersökningar, vars synpunkter kommissionen kommer att vidarebefordra till kommittén och till de administrativa myndigheterna i medlemsstaterna, för att bistå dem i beslutsfattandet.

(19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att vidta vissa åtgärder som reglerar handel med vilda djur och växter, att anta vissa ändringar av bilagorna till denna förordning och att vidta ytterligare åtgärder för att genomföra resolutioner som antagits av partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES), nedan kallad konventionen, beslut eller rekommendationer från konventionens ständiga sekretariat och rekommendationer från konventionens sekretariat. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(20)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter särskilt med avseende på fastställande av vissa dokuments utformning, förlaga och format. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(8). [Ändr. 1]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna förordning är att skydda arter av vilda djur och växter och säkerställa deras bevarande genom kontroll av handeln med dem, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i artiklarna 2–22 och bilagorna A – D i bilaga I, i fortsättningen kallade ”bilaga A”, ”bilaga B”, ”bilaga C” och ”bilaga D”.

Denna förordning ska tillämpas under iakttagande av de mål, principer och bestämmelser som återfinns i den konvention som definieras i artikel 2 b.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)  kommittén: den kommitté som avses i artikel 21.1.

b)  konventionen: konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES).

c)  ursprungsland: det land i vilket ett exemplar har fångats eller tagits från sin naturliga miljö, uppfötts i fångenskap eller förökats artificiellt.

d)  anmälan om import: anmälan från importören eller dennes ombud eller företrädare, vid tiden för införsel till unionen av ett exemplar av en art som upptagits i bilaga C eller D, på den blankett som avses i artikel 19.2 10.1d. [Ändr. 2]

e)  införsel från havet: direkt införande till unionen av varje exemplar som tagits från en marin miljö som inte faller under någon stats jurisdiktion, inklusive luftrummet ovanför havet samt havsbottnen och dess underlag.

f)  utfärdande: genomförandet av alla de förfaranden som är nödvändiga för förberedelse och godkännande av ett tillstånd eller ett intyg och utlämnande av detta till den sökande.

g)  administrativ myndighet: en administrativ nationell myndighet som i en medlemsstat utses i enlighet med artikel 13.1 eller, om det är fråga om ett tredjeland som är konventionsslutande part, i enlighet med artikel IX i konventionen.

h)  bestämmelsemedlemsstat: den bestämmelsemedlemsstat som nämns i dokumentet för export eller reexport av ett exemplar, och om det är fråga om införsel från havet, den medlemsstat som ett exemplars bestämmelseort ligger i.

i)  saluförande: saluförande och varje handling som rimligtvis kan tolkas som saluförande, inklusive annonsering av försäljning och anstiftan av sådan annonsering samt inbjudan till förhandlingar.

j)  personliga tillhörigheter eller tillhörigheter som ingår i hushåll: döda exemplar, delar av eller derivat av exemplar som tillhör en privatperson och utgör en del eller kommer att utgöra en del av vederbörandes normala egendom och tillhörigheter.

k)  bestämmelseort: den plats där exemplaren, efter införsel till unionen, normalt ska förvaras; för levande exemplar handlar det om den första plats där exemplaren avses att förvaras efter eventuell karantän eller period av isolering för hälsoundersökningar och kontroller.

l)  population: en grupp av individer som är biologiskt eller geografiskt åtskild från andra sådana grupper.

m)  huvudsakligen kommersiella ändamål: alla ändamål beträffande vilka icke‑kommersiella aspekter inte klart överväger.

n)  reexport från unionen : export från unionen av varje exemplar som tidigare införts.

o)  återinförande till unionen : införsel till unionen av varje exemplar som tidigare exporterats eller reexporterats.

p)  försäljning: varje form av försäljning. I denna förordning likställs uthyrning, byte eller utbyte med försäljning, och likvärdiga uttryck ska tolkas på samma sätt.

q)  vetenskaplig myndighet: en vetenskaplig myndighet som ska utses av en medlemsstat i enlighet med bestämmelserna i artikel 13.2 eller, när det gäller ett tredjeland som är konventionsslutande part, i enlighet med artikel IX i konventionen.

r)  grupp för vetenskapliga undersökningar: det rådgivande organ som upprättats i enlighet med artikel 17.

s)  art: en art, en underart eller någon av deras populationer.

t)  exemplar: varje levande eller dött djur eller levande eller död växt av de arter som upptagits i bilagorna A—D, eller varje del eller derivat därav, som ingår i andra varor eller inte, och varje annan vara beträffande vilken det av medföljande dokument, förpackningen, märkningen eller etiketten eller av någon annan omständighet framgår att det är fråga om delar eller derivat av djur eller växter av dessa arter, utom om dessa delar eller produkter särskilt har undantagits från tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning eller bestämmelserna i den bilaga där den berörda arten har upptagits genom en hänvisning till detta i de berörda bilagorna.

Som exemplar ska betraktas ett exemplar av en art som upptagits i bilagorna A—D om exemplaret är ett djur eller en växt eller utgör en del av eller ett derivat av ett djur eller en växt och vars åtminstone ena ”förälder” tillhör en art som upptagits i bilagorna. Om ”föräldrarna” upptagits i olika bilagor, eller om bara den ena arten upptagits i en bilaga, ska bestämmelserna i den mest restriktiva bilagan tillämpas. När det är fråga om hybridväxter ska, om den ena ”föräldern” upptagits i bilaga A, bestämmelserna i den mest restriktiva bilagan tillämpas endast om detta särskilt angivits vid artnamnet i bilagan.

u)  handel: införsel till unionen, inklusive införsel från havet, export och reexport från unionen, och användning, omflyttning och överlåtelse inom unionens utbredningsområde, inklusive inom en medlemsstat, av de arter som omfattas av bestämmelserna i denna förordning.

v)  transitering: transport av exemplar mellan två punkter belägna utanför unionen, genom unionens territorium till en angiven mottagare, där de enda avbrotten i förflyttningen är de som förorsakas av sådana åtgärder som är nödvändiga vid detta slag av transport.

w)  bearbetade exemplar som förvärvats för mer än femtio år sedan: exemplar vilkas obearbetade naturliga utseende på ett påtagligt sätt har förändrats för att utgöra smycken, prydnads-, konst- eller nyttoföremål, eller musikinstrument, före den 3 mars 1947 och för vilka den administrativa myndigheten i medlemsstaten i fråga har kunnat försäkra sig om att de förvärvats under sådana villkor. Sådana exemplar ska emellertid anses som bearbetade exemplar endast om de utan tvekan hör till någon av de nämnda kategorierna och kan användas utan att skulpteras, bearbetas eller förändras ytterligare.

x)  kontroll vid införande, export, reexport och transitering: den kontroll av intyg, tillstånd och anmälningar som föreskrivs i denna förordning och, när unionsbestämmelserna så föreskriver eller, i annat fall, beträffande ett lämpligt urval av försändelserna, undersökningen av exemplar, som när så är lämpligt kombineras med provtagning för analys eller en fördjupad kontroll.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.  Bilaga A innehåller

a)  de arter som upptagits i bilaga I till konventionen och beträffande vilka medlemsstaterna inte har avgivit någon reservation,

b)  varje art,

i)  som är eller kan bli föremål för efterfrågan för användning inom unionen eller för den internationella handeln och som antingen hotas av utrotning eller är så sällsynt att all handel, även i lägsta tänkbara omfattning, skulle äventyra artens överlevnad,

eller

ii)  som tillhör ett släkte beträffande vilket de flesta av arterna, eller som utgör en art beträffande vilken de flesta underarterna, upptagits i bilaga A i enlighet med de kriterier som fastställs i a eller b i och beträffande vilka upptagandet i den bilagan är nödvändigt för att garantera ett effektivt skydd av dessa taxa.

2.  Bilaga B innehåller

a)  de arter som upptagits i bilaga II till konventionen, förutom de som upptagits i bilaga A, och för vilka medlemsstaterna inte har avgivit någon reservation,

b)  de arter som upptagits i bilaga I till konventionen och som har blivit föremål för en reservation,

c)  varje annan art som inte upptagits i bilagorna I och II till konventionen

i)  som är föremål för internationell handel av sådan omfattning att den kan äventyra

–  dess överlevnad eller överlevnaden av populationer i vissa länder, eller

–  bevarandet av den totala populationen på en nivå som överensstämmer med dess roll i de ekosystem den tillhör,

eller

ii)  där det för att kunna garantera en effektiv kontroll av handeln med exemplar av sådana arter är nödvändigt att den återfinns i bilagan på grund av likheten med andra arter som är upptagna i bilaga A eller B,

d)  arter beträffande vilka det har fastställts att införandet av levande exemplar till unionens naturliga miljö utgör ett ekologiskt hot mot unionens inhemska arter av vilda djur och växter.

3.  Bilaga C innehåller

a)  arter som upptagits i bilaga III till konventionen, förutom de som återfinns i bilaga A eller B, och för vilka medlemsstaterna inte har avgett någon reservation,

b)  arter som upptagits i bilaga II till konventionen och som har blivit föremål för en reservation.

4.  Bilaga D innehåller

a)  arter som inte upptagits i bilagorna A, B och C och som importeras till unionen i sådan omfattning att övervakning är befogad,

b)  arter som upptagits i bilaga III till konventionen och som har blivit föremål för en reservation.

5.  När bevarandestatusen för arter som omfattas av denna förordning gör det berättigat att låta dem upptas i någon av bilagorna till konventionen, ska medlemsstaterna bidra till de nödvändiga ändringarna.

Artikel 4

Införsel i unionen

1.  Införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga A får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att ett av en administrativ myndighet i bestämmelsemedlemsstaten utfärdat importtillstånd dessförinnan har uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln ska göras.

Importtillståndet får endast utfärdas om det inte strider mot de restriktioner som fastställts i enlighet med punkt 6 och om följande villkor är uppfyllda:

a)  den behöriga vetenskapliga myndigheten ska, med beaktande av yttranden från gruppen för vetenskapliga undersökningar, ha uttalat att införsel till unionen

i)  inte försämrar artens bevarandestatus eller minskar utbredningsområdet för den berörda populationen,

ii)  genomförs:

–  för något av de ändamål som anges i artikel 8.3 e, f och g, eller

–  i andra syften som inte hotar den berörda artens överlevnad,

b)  i) sökanden kan förete skriftlig bevisning för att exemplaren har förvärvats i enlighet med lagstiftningen om skyddet av den berörda arten vilket, när det gäller import från tredjeland av exemplar av en art som upptagits i bilagorna till konventionen, ska vara ett exporttillstånd eller ett intyg för reexport, eller en kopia av ett sådant tillstånd eller intyg, utfärdat i enlighet med konventionen av en behörig myndighet i det exporterande eller reexporterande landet,

ii)  för utfärdandet av ett importtillstånd för de arter som upptagits i bilaga A i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.1 a krävs det dock inte att sådan skriftlig bevisning företes, men originalet till importtillstånd av denna typ ska inte lämnas ut av myndigheterna förrän sökanden har uppvisat ett exporttillstånd eller ett intyg för reexport,

c)  den behöriga vetenskapliga myndigheten är övertygad om att den planerade förvaringsplatsen för ett levande exemplar på bestämmelseorten är lämpligt utrustad, så att exemplaret kan skyddas och vårdas på ett riktigt sätt,

d)  den administrativa myndigheten är övertygad om att exemplaret inte kommer att användas för huvudsakligen kommersiella ändamål,

e)  den administrativa myndigheten är, efter att ha konsulterat den behöriga vetenskapliga myndigheten, övertygad om att inga andra faktorer med inverkan på artens bevarande talar emot utfärdandet av importtillståndet, och

f)  när det gäller införsel från havet, den administrativa myndigheten är övertygad om att alla levande exemplar kommer att förberedas för transport och behandlas på ett sådant sätt att riskerna för skada, sjukdom eller grym behandling minimeras.

2.  Införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga B får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att ett av en administrativ myndighet i bestämmelsemedlemsstaten utfärdat importtillstånd dessförinnan uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln ska göras.

Importtillståndet får endast utfärdas om detta inte strider mot de restriktioner som fastställs enligt punkt 6 och när

a)  den behöriga vetenskapliga myndigheten, efter att ha granskat tillgängliga uppgifter och med beaktande av yttranden från gruppen för vetenskapliga undersökningar, anser att införsel till unionen inte skulle försämra artens bevarandestatus, eller minska omfattningen av utbredningsområdet för den berörda populationen av arten, med hänsyn tagen till nuvarande eller förväntad omfattning av handeln. Yttrandet gäller även för de senare importerna så länge de ovan nämnda förhållandena inte ändras i påtaglig omfattning,

b)  sökanden lägger fram skriftlig bevisning för att förvaringsplatsen på bestämmelseorten är lämpligt utrustad så att ett levande exemplar kan skyddas och vårdas på ett riktigt sätt,

c)  de villkor som anges i punkt 1 b i, 1 e och 1 f uppfylls.

3.  Införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga C får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att en anmälan om import dessförinnan har uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln ska göras och

a)  när det gäller export från ett land som nämns i samband med den berörda arten i bilaga C, sökanden lägger fram skriftlig bevisning, i form av ett exporttillstånd som utfärdats av en behörig myndighet i det landet i enlighet med konventionen, för att exemplaren har förvärvats i enlighet med den nationella lagstiftningen om skydd av den berörda arten, eller

b)  när det gäller export från ett land som inte nämns i samband med den berörda arten i bilaga C eller reexport från vilket land som helst, sökanden visar upp ett exporttillstånd, ett intyg för reexport eller ett ursprungsintyg som utfärdats av en behörig myndighet i export- eller reexportlandet i enlighet med konventionen.

4.  Införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga D får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna har genomförts och att en anmälan om import dessförinnan har uppvisats vid det tullkontor vid gränsen där införseln ska göras.

5.  De villkor för utfärdande av ett importtillstånd som anges i punkt 1 a och d och punkt 2 a, b och c är inte tillämpliga på exemplar för vilka sökanden företer skriftlig bevisning för att

a)  exemplaren tidigare lagligen har införts till eller förvärvats från unionen och att de återinförs till unionen obearbetade eller bearbetade, eller

b)  att det rör sig om bearbetade exemplar som har förvärvats för mer än femtio år sedan.

6.  För införsel till unionen kan till unionen ska kommissionen, efter samråd med de berörda ursprungsländerna, och med beaktande av alla yttranden från gruppen för vetenskapliga undersökningar, ges befogenhet attgenom genomförandeakter, anta delegerade akter enligt artikel 20 för att fastställa allmänna restriktioner, eller restriktioner som enbart gäller för vissa ursprungsländer, [Ändr. 3]

a)  avseende exemplar av arter som upptagits i bilaga A på grundval av de villkor som fastställs i punkt 1 a i eller 1 e,

b)  avseende exemplar av arter som upptagits i bilaga B på grundval av de villkor som fastställs i punkt 1 e eller i punkt 2 a, samt

c)  avseende levande exemplar av arter som upptagits i bilaga B beträffande vilka dödligheten under transport är hög eller beträffande vilka det har konstaterats att det är osannolikt att de kommer att överleva i fångenskap under en avsevärd del av sin möjliga livstid, eller

d)  avseende levande exemplar av arter beträffande vilka det har konstaterats att deras införande i unionens naturliga miljö utgör ett ekologiskt hot mot de inhemska vilda arterna av djur och växter i unionen.

De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. [Ändr. 4]

Kommissionen ska var tredje månad offentliggöra en förteckning över eventuella restriktioner som fastställts enligt första stycket i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  När särskild omlastning vid sjö-, luft- eller järnvägstransport sker efter införseln till unionen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 för att medge undantag från kravet att genomföra kontroller och uppvisa importdokument för tullkontoret vid gränsen där införseln görs i enlighet med vad som föreskrivs i punkterna 1–4 i denna artikel för att göra det möjligt att genomföra kontrollerna och visa upp dokumenten vid ett annat tullkontor, som utses i enlighet med artikel 12.1.

Artikel 5

Export eller reexport från unionen

1.  Export eller reexport från unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga A får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna genomförts och att ett av en administrativ myndighet i den medlemsstat där exemplaret befinner sig utfärdat exporttillstånd eller intyg om reexport har uppvisats vid det tullkontor där exportformaliteterna fullgörs.

2.  Ett exporttillstånd för exemplar av de arter som upptagits i bilaga A får utfärdas endast om följande villkor är uppfyllda:

a)  Den behöriga vetenskapliga myndigheten ska ha avgett ett skriftligt yttrande om att infångandet eller insamlandet av exemplar eller export av dem inte försämrar artens bevarandestatus eller minskar omfattningen av utbredningsområdet för populationen av arten.

b)  Sökanden ska lägga fram skriftlig bevisning för att exemplaren har förvärvats i enlighet med gällande lagstiftning om skydd av den ifrågavarande arten. När ansökan görs till någon annan medlemsstat än ursprungsstaten, ska den skriftliga bevisningen bestå av ett intyg om att exemplaret har tagits från sin naturliga miljö, i enlighet med gällande lagstiftning på dess territorium.

c)  Den administrativa myndigheten ska vara övertygad om att

i)  varje levande exemplar kommer att förberedas för transport och transporteras på ett sådant sätt att riskerna för skador, sjukdom eller grym behandling minimeras, och

ii)  - att exemplar av arter som inte förtecknas i bilaga I till konventionen inte kommer att användas för huvudsakligen kommersiella ändamål, eller

—  att när det är fråga om export av exemplar av arter som anges i artikel 3.1 a i denna förordning, till en stat som är part till konventionen, ett importtillstånd har utfärdats, och

d)  den administrativa myndigheten i medlemsstaten ska, efter samråd med den behöriga vetenskapliga myndigheten, vara övertygad om att inga andra faktorer som påverkar artens bevarandestatus talar mot ett utfärdande av exporttillstånd.

3.  Ett intyg för reexport får utfärdas endast om de villkor som anges i punkt 2 c och d är uppfyllda och sökanden företer skriftlig bevisning för att exemplaren

a)  har införts till unionen i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, eller

b)  om de har införts till unionen före den 3 mars 1997, att de har införts i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3626/82(9), eller, om de har införts till unionen före denna förordnings ikraftträdande men efter den 3 mars 1997, att de har införts i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 338/97, eller

c)  om de har införts till unionen före 1984, att de har släppts ut på den internationella marknaden i enlighet med bestämmelserna i konventionen, eller

d)  har införts på ett lagligt sätt till en medlemsstat innan bestämmelserna i de förordningar som åsyftas i a och b eller i konventionen blev tillämpliga för dessa exemplar eller i den berörda medlemsstaten.

4.  Export eller reexport från unionen av exemplar som upptagits i bilagorna B och C får ske under förutsättning att de nödvändiga kontrollerna genomförts och att ett av en administrativ myndighet i den medlemsstat där exemplaret befinner sig utfärdat exporttillstånd eller intyg om reexport har uppvisats vid det tullkontor där exportformaliteterna fullgörs.

Ett exporttillstånd får utfärdas endast om de villkor som anges i punkt 2 a, 2 b, 2 c i och 2 d är uppfyllda.

Ett intyg för reexport får utfärdas endast om de villkor som avses anges i punkt 2 c i och 2 d och i punkt 3 a–d är uppfyllda.

5.  När en begäran om intyg för reexport rör exemplar som införts i unionen med hjälp av ett importtillstånd som utfärdats i en annan medlemsstat, ska den administrativa myndigheten först samråda med den administrativa myndighet som har utfärdat importtillståndet. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 med avseende på samrådsförfarandet och de fall i vilka samråd är nödvändigt.

6.  De villkor för utfärdande av ett exporttillstånd eller ett intyg om reexport som anges i punkt 2 a och 2 c ii gäller inte

a)  bearbetade exemplar som har förvärvats för mer än femtio år sedan, eller

b)  döda exemplar, delar av och derivat av exemplar för vilka sökanden kan förete skriftlig bevisning för att de lagligen har förvärvats innan bestämmelserna i denna förordning, i förordning (EG) nr 338/97 eller i förordning (EEG) nr 3626/82 eller i konventionen blev tillämpliga på dem.

7.  Den behöriga vetenskapliga myndigheten i varje medlemsstat ska övervaka utfärdandet av exporttillstånd i medlemsstaten för exemplar av arter som upptagits i bilaga B och faktisk export av sådana exemplar. När en sådan vetenskaplig myndighet anser att export av exemplar av någon av dessa arter bör begränsas för att arten i hela dess utbredningsområde ska kunna bevaras på en nivå som överensstämmer med dess roll i de ekosystem den tillhör och som ligger väl över den nivå vid vilken arten skulle behöva överföras till bilaga A enligt artikel 3.1 a eller b i, ska den skriftligen informera den behöriga administrativa myndigheten om lämpliga åtgärder för att begränsa utfärdandet av exporttillstånd för exemplar av arten.

När en administrativ myndighet informeras om åtgärderna enligt första stycket ska den informera kommissionen och översända kommentarer. När det är lämpligt, ska kommissionen genom genomförandeakter rekommendera restriktioner för exporten av de berörda arterna . Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

Artikel 6

Avslag på ansökan om de tillstånd och intyg som anges i artiklarna 4, 5 och 10

1.  När en medlemsstat avslår en ansökan om tillstånd eller intyg och fråga är om ett fall som är betydelsefullt i förhållande till syftet med denna förordning, ska den omedelbart informera kommissionen om avslaget med angivande av skälen härför.

2.  Kommissionen ska till andra medlemsstater översända den information som den har mottagit enligt punkt 1 för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning.

3.  När en ansökan om tillstånd eller intyg rör exemplar för vilka en dylik begäran tidigare har avslagits, ska sökanden informera den behöriga myndighet till vilken ansökan ställs om det tidigare avslaget.

4.  Medlemsstaterna ska respektera de avslag som görs av behöriga myndigheter i andra medlemsstater, när avslagen grundas på bestämmelserna i denna förordning. Första stycket ska dock inte tillämpas när omständigheterna har förändrats väsentligt eller när nya uppgifter till stöd för ansökan har blivit tillgängliga. När sådana omständigheter föreligger ska, om en administrativ myndighet utfärdar ett tillstånd eller ett intyg, myndigheten informera kommissionen om detta och om skälen till utfärdandet.

Artikel 7

Undantag

1.  Exemplar som fötts och fötts upp i fångenskap eller förökats artificiellt

Med undantag för fall då bestämmelserna i artikel 8 är tillämpliga ska exemplar av de arter som upptagits i bilaga A som har fötts och uppfötts i fångenskap eller förökats artificiellt behandlas i enlighet med de bestämmelser som är tillämpliga på exemplar av arter som upptagits i bilaga B.

När det gäller växter som har förökats artificiellt kan undantag göras från bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 under särskilda förutsättningar.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på:

a)  de kriterier som ska användas för att avgöra om ett exemplar har fötts och fötts upp i fångenskap eller förökats artificiellt och huruvida det har varit i kommersiellt syfte eller inte,

b)  de särskilda förutsättningar som anges i andra stycket i denna punkt avseende:

i)  användningen av fytosanitära intyg,

ii)  den handel som bedrivs av registrerade kommersiella handelsföretag och de forskningsinstitutioner som avses i punkt 4 i denna artikel, och

iii)  handeln med hybrider.

2.  Transitering

Trots vad som sägs i artikel 4 krävs det inte att de föreskrivna kontrollerna och de föreskrivna tillstånden, intygen och anmälningarna uppvisas för och kontrolleras vid tullkontoret vid gränsen där införsel ska göras när det är fråga om exemplar som transiteras genom unionen.

När det gäller de arter som har upptagits i bilagorna i enlighet med artikel 3.1 och 3.2 a och b, ska det undantag som avses i första stycket i denna punkt gälla endast då ett sådant giltigt dokument för export eller reexport som föreskrivs i konventionen, som avser medföljande exemplar och i vilket bestämmelseorten anges, har utfärdats av behöriga myndigheter i det tredjeland som är export- eller reexportland.

Om ett dokument som avses i andra stycket inte utfärdats före exporten eller reexporten, ska exemplaret beslagtas och, när så är lämpligt, förverkas, om inte dokumentet läggs fram i efterhand på särskilda villkor.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på särskilda villkor för att lägga fram ett export- eller reexportdokument i efterhand.

3.  Personliga tillhörigheter eller hushållsföremål

Trots vad som sägs i artiklarna 4 och 5, ska de bestämmelserna inte tillämpas på döda exemplar eller på delar eller derivat av exemplar av arter som upptagits i bilagorna A–D, när det handlar om personliga tillhörigheter eller hushållsföremål som införts till unionen eller exporterats eller reexporterats från unionen i enlighet med särskilda bestämmelser.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på särskilda bestämmelser för införsel, export eller reexport av personliga tillhörigheter eller hushållsföremål.

4.  Forskningsinstitutioner

De dokument som anges i artiklarna 4, 5, 8 och 9 är inte nödvändiga när det rör sig om icke-kommersiella lån, gåvor eller donationer och utbyte mellan forskare och forskningsinstitutioner som registrerats av de administrativa myndigheterna i de stater där de finns, av herbarieexemplar eller andra konserverade, torkade eller inkapslade museiexemplar och levande växter som försetts med en sådan etikett vars förlaga fastställts i enlighet med andra stycket i denna punkt , eller en liknande etikett som är utfärdad eller godkänd av en administrativ myndighet i ett tredjeland.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa en förlaga till en etikett för levande växtmaterial. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

Artikel 8

Bestämmelser rörande kontrollen av kommersiella aktiviteter

1.  Det är förbjudet att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller att för försäljning transportera exemplar av de arter som upptagits i bilaga A.

2.  Medlemsstaterna kan förbjuda innehav av exemplar särskilt vad gäller levande djur av de arter som anges i bilaga A.

3.  I enlighet med kraven i annan unionslagstiftning om bevarande av vilda djur och växter kan undantag från de förbud som anges i punkt 1 i enskilda fall medges under förutsättning att ett intyg om detta utfärdas av den administrativa myndigheten i den medlemsstat där exemplaren finns då exemplaren

a)  har förvärvats i eller införts till unionen innan bestämmelserna om de arter som finns upptagna i bilaga I till konventionen, i bilaga C 1 till förordning (EEG) nr 3626/82 eller i bilaga A till förordning (EG) nr 338/97 eller till denna förordning, blev tillämpliga på exemplaren i fråga, eller

b)  är bearbetade exemplar som förvärvats för mer än femtio år sedan, eller

c)  har införts i unionen i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 338/97 eller denna förordning och är avsedda att användas på ett sätt som inte hotar artens överlevnad, eller

d)  är av en djurart och är exemplar som fötts och fötts upp i fångenskap eller är av en växtart och är exemplar som förökats artificiellt, eller en del eller ett derivat av ett sådant djur eller en sådan växt, eller

e)  är nödvändiga, under exceptionella omständigheter, för den vetenskapliga utvecklingen eller för viktiga biomedicinska ändamål, med hänsyn tagen till bestämmelserna i rådets direktiv 86/609/EEG(10), när det är visat att den ifrågavarande arten är den enda som är lämplig för detta syfte och det inte finns exemplar av denna art som fötts och fötts upp i fångenskap, eller

f)  är avsedda för avel eller förökning och på så sätt kan bidra till att bevara de berörda arterna, eller

g)  är avsedda för forskning eller undervisning som syftar till att skydda eller bevara arten, eller

h)  har sitt ursprung i en medlemsstat och har tagits ur sin naturliga miljö i enlighet med gällande lagstiftning i den medlemsstaten.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på allmänna undantag från de förbud som avses i punkt 1 i denna artikel, på grundval av vad som föreskrivs i punkt 3, liksom allmänna undantag för de arter som upptagits i bilaga A, i enlighet med artikel 3.1 b ii. Alla sådana undantag måste vara i överensstämmelse med kraven i annan unionslagstiftning om bevarande av vilda djur och växter.

5.  De förbud som anges i punkt 1 ska också tillämpas på exemplar av de arter som upptagits i bilaga B, utom då den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har övertygats om att exemplaren har förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför unionen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning för bevarande av vilda djur och växter.

6.  De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har rätt att sälja de exemplar som upptagits i bilagorna B, C och D och som har förverkats med stöd av denna förordning, under förutsättning att exemplaren inte på detta sätt direkt återställs till den fysiska eller juridiska person från vilken de förklarades förverkade, eller som deltog i överträdelsen. Dessa exemplar får då behandlas som om de hade förvärvats lagligen.

Artikel 9

Förflyttning av levande exemplar

1.  Varje förflyttning inom unionen av ett levande exemplar av en art som upptagits i bilaga A från den plats som anges på importtillståndet eller i något intyg som utfärdats i enlighet med denna förordning, måste föregås av ett godkännande från en administrativ myndighet i den medlemsstat där exemplaret befinner sig. I andra fall av förflyttning ska den person som ansvarar för förflyttningen vid behov kunna förete bevis på exemplarets lagliga ursprung.

2.  Ett sådant godkännande

a)  kan bara ges om den behöriga vetenskapliga myndigheten i medlemsstaten, eller, när förflyttningen görs till en annan medlemsstat, den behöriga vetenskapliga myndigheten i denna stat, har försäkrat sig om att den förvaringsplats som avses för ett levande exemplar på bestämmelseorten är lämpligt utrustat så att exemplaret kan skyddas och vårdas på ett riktigt sätt,

b)  måste bekräftas genom utfärdandet av ett intyg, och

c)  ska, när det är tillämpligt, omedelbart översändas till en administrativ myndighet i den medlemsstat där exemplaret ska placeras.

3.  Det krävs dock inte något sådant godkännande när ett levande djur måste förflyttas för att få akut behandling av en veterinär och djuret omedelbart återförs till sin godkända placering.

4.  När ett levande exemplar av en art som upptagits i bilaga B förflyttats inom unionen får innehavaren av exemplaret lämna det ifrån sig endast om den tilltänkta mottagaren har informerats på ett riktigt sätt om vilken förvaring, utrustning och skötsel som krävs för rätt vård av exemplaret.

5.  När levande exemplar transporteras till, från eller inom unionen eller hålls kvar där under en period av transitering eller omlastning, ska de förberedas för transporten, förflyttas och behandlas på ett sådant sätt att risken för skada, sjukdom eller grym behandling blir så liten som möjligt samt, när det gäller djur, i enlighet med gällande unionslagstiftning om skydd av djur under transport.

6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på restriktioner för innehav eller förflyttning av levande exemplar av arter vilkas införsel till unionen begränsas av vissa restriktioner i enlighet med artikel 4.6.

Artikel 10

Utfärdande av tillstånd, anmälningar och intyg [Ändr. 5]

1.   När en administrativ myndighet i en medlemsstat mottar en ansökan från den person som berörs och det till ansökan är fogat alla de nödvändiga dokument som krävs och alla villkor för utfärdandet är uppfyllda, har myndigheten rätt att utfärda ett intyg för de syften som anges i artiklarna 5.2 b, 5.3, 5.4, 8.3 och 9.2 b.

1a.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa utformningen av de intyg som avses i första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. [Ändr. 6]

1b.  När en administrativ myndighet i en medlemsstat mottar en ansökan och de dokument som behövs från den person som berörs och under förutsättning att alla krav för utfärdandet är uppfyllda, får myndigheten utfärda ett tillstånd för de syften som anges i artiklarna 4.1, 4.2, 5.1 och 5.4. [Ändr. 7]

1c.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa utformningen av det tillstånd som avses i stycke 1b. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. [Ändr. 8]

1d.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa utformningen av den anmälan om import som avses i artikel 4.3 och 4.4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. [Ändr. 9]

Artikel 11

Giltighet och särskilda villkor för tillstånd och intyg

1.  Utan att det påverkar strängare bestämmelser som medlemsstaterna kan anta eller upprätthålla, ska de tillstånd och intyg som utfärdas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med denna förordning vara giltiga i hela unionen.

2.  Varje sådant tillstånd eller intyg, liksom varje tillstånd eller intyg som utfärdas på grundval av ett sådant dokument, ska anses som ogiltigt om en behörig myndighet eller kommissionen, i samråd med den behöriga myndighet som har utfärdat detta tillstånd eller intyg, kan bevisa att det har utfärdats under den felaktiga föreställningen att villkoren för dess utfärdande uppfylldes.

Exemplar som befinner sig på en medlemsstats territorium och som omfattas av ett sådant dokument, ska tas i beslag av den behöriga myndigheten i medlemsstaten och får förklaras förverkade.

3.  Varje tillstånd eller intyg som utfärdas av en myndighet i enlighet med denna förordning, kan innehålla villkor och krav som myndigheten föreskriver för att garantera efterlevnaden av förordningens bestämmelser. När sådana villkor eller krav ska framgå av utformningen av tillstånd och intyg ska medlemsstaterna informera kommissionen om detta.

4.  Varje importtillstånd som utfärdas på grundval av en kopia av ett motsvarande exporttillstånd eller intyg för reexport är giltigt endast för införsel av exemplar till unionen om det åtföljs av originalet av det giltiga exporttillståndet eller intyget för reexport.

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på tidsfrister för utfärdande av tillstånd och intyg.

Artikel 12

Plats för införsel och export

1.  Medlemsstaterna ska utse de tullkontor där kontroll av och formaliteter för införsel till och export från unionen och godkänd tullbehandling ska utföras i enlighet med förordning (EEG) nr 2913/92, av exemplar av arter som omfattas av denna förordning, och medlemsstaterna ska även ange vilka tullkontor som är speciellt utsedda för att hantera levande exemplar.

2.  Alla de kontor som utsetts i enlighet med punkt 1 ska förses med tillräcklig personal med lämplig utbildning. Medlemsstaterna ska försäkra sig om att förvaringsplatsen är utrustad i enlighet med den unionslagstiftning som är relevant för transport och förvaring av levande djur och, när så krävs, att lämpliga åtgärder har vidtagits för levande växter.

3.  Alla de kontor som utsetts i enlighet med punkt 1 ska anmälas till kommissionen som ska offentliggöra en lista över dem i Europeiska unionens officiella tidning.

4.  I undantagsfall och i enlighet med särskilda kriterier , får en administrativ myndighet godkänna införsel till unionen, eller export eller reexport från unionen vid ett annat tullkontor än det som utsetts i enlighet med punkt 1.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på de särskilda kriterier enligt vilka införsel, export eller reexport vid ett annat tullkontor får godkännas.

5.  Medlemsstaterna ska se till att allmänheten vid gränspassagerna informeras om de bestämmelser som antagits i enlighet med denna förordning.

Artikel 13

Administrativa myndigheter, vetenskapliga myndigheter och andra behöriga myndigheter

1.  Varje medlemsstat ska utse en huvudansvarig administrativ myndighet med uppgift att genomföra denna förordning och kommunicera med kommissionen

Varje medlemsstat kan likaledes utse ytterligare administrativa myndigheter och andra behöriga myndigheter med uppgift att biträda den huvudansvariga myndigheten med genomförandet; i så fall ska den huvudansvariga myndigheten förse de biträdande myndigheterna med all den information som är nödvändig för en riktig tillämpning av förordningen.

2.  Varje medlemsstat ska utse en eller flera vetenskaplig(a) myndighet(er) med lämpliga kvalifikationer vilkas funktioner ska vara åtskilda från alla de utsedda administrativa myndigheternas funktioner.

3.  Medlemsstaterna ska senast den 3 mars 1997 meddela kommissionen namnen på och adresserna till de administrativa myndigheterna, de andra behöriga myndigheterna som har bemyndigats att utfärda tillstånd och intyg samt de vetenskapliga myndigheterna. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter i Europeiska unionens officiella tidning.

Varje administrativ myndighet som avses i punkt 1 första stycket ska, om kommissionen begär det, inom två månader meddela den namnen på och översända namnteckningsprov avseende de personer som har befogenhet att underteckna tillstånd och intyg, liksom ett exempel på stämplar, förseglingar eller andra märken som används för att göra tillstånd eller intyg autentiska.

Medlemsstaterna ska till kommissionen meddela varje ändring av de uppgifter som redan översänts inom en tid av två månader från och med genomförandet av ändringen.

Artikel 14

Kontroll av efterlevnaden och undersökningar av överträdelse

1.  De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning.

Om de behöriga myndigheterna har anledning att misstänka att dessa bestämmelser inte efterlevs ska de vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna, eller vidta rättsliga åtgärder.

Medlemsstaterna ska informera kommissionen och, med avseende på arter som förtecknas i bilagorna till konventionen, konventionens sekretariat om alla åtgärder, inklusive beslag och förverkande, som genomförs av de behöriga myndigheterna när fråga är om allvarliga överträdelser av denna förordning.

2.  Kommissionen ska göra medlemsstaternas behöriga myndigheter uppmärksamma på de frågor som den anser det vara nödvändigt att undersöka i enlighet med denna förordning. Medlemsstaterna ska därefter informera kommissionen och, med avseende på arter som upptagits i bilagorna till konventionen, konventionens sekretariat om resultatet av undersökningarna.

3.  En efterlevnadsgrupp som består av företrädare för de myndigheter i varje medlemsstat som ansvarar för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna i den här förordningen ska inrättas. Gruppen ska ha kommissionens företrädare som ordförande.

Efterlevnadsgruppen ska granska alla tekniska frågor som har samband med efterlevnaden av den här förordningen och som tas upp av ordföranden, antingen på dennes eget initiativ eller på begäran av medlemmar i gruppen eller kommittén.

Kommissionen ska till kommittén överlämna de yttranden som görs i efterlevnadsgruppen.

Artikel 15

Överföring av information

1.  Medlemsstaterna och kommissionen ska ge varandra den information som är nödvändig för genomförandet av denna förordning.

Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att göra allmänheten medveten om och informera den om bestämmelserna för genomförande av konventionen och denna förordning och om åtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning.

2.  Kommissionen ska hålla kontakt med konventionens sekretariat för att säkerställa ett effektivt genomförande av konventionen över hela det territorium som denna förordning ska tillämpas på.

3.  Kommissionen ska omedelbart översända alla yttranden från gruppen för vetenskapliga undersökningar till de administrativa myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

4.  De administrativa myndigheterna i medlemsstaterna ska varje år före den 15 juni överlämna all den information om föregående år som är nödvändig för att upprätta de rapporter som avses i artikel VIII.7 a i konventionen och likvärdig information om den internationella handeln med alla exemplar av de arter som upptagits i bilagorna A, B och C samt om införsel till unionen av exemplar av arter som upptagits i bilaga D. Kommissionen ska genom genomförandeakter närmare fastställa 1 vilken information som ska överlämnas och hur denna ska vara utformad Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

På grundval av den information som anges i första stycket ska kommissionen varje år före den 31 oktober offentliggöra en statistikrapport om införsel till unionen samt export och reexport från unionen av exemplar av arter som omfattas av denna förordning och till sekretariatet för konventionen översända information om arter som omfattas av konventionen.

Utan att det påverkar artikel 22 ska de administrativa myndigheterna i medlemsstaterna före den 15 juni vartannat år, med början 1999, till kommissionen överlämna all information rörande de två föregående åren som krävs för att utarbeta de rapporter som avses i artikel VIII.7 b i konventionen och likvärdig information rörande de bestämmelser i den här förordningen som faller utanför konventionens räckvidd. Kommissionen ska genom genomförandeakter närmare fastställa vilken information som ska överlämnas och hur denna ska vara utformad Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

På grundval av den i tredje stycket angivna informationen ska kommissionen före den 31 oktober vartannat år, med början 1999, utarbeta en rapport om genomförande och säkerställande av efterlevnaden av den här förordningen.

5.  För att kunna förbereda ändringar i bilagorna ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna till kommissionen översända alla relevanta uppgifter. Kommissionen ska genom genomförandeakter närmare fastställa vilka uppgifter som krävs. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG(11) ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att skydda konfidentiell information som den mottagit vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 16

Sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga sanktioner åtminstone mot följande överträdelser av denna förordning:

a)  Införsel till unionen eller export eller reexport från unionen av exemplar utan vederbörligt tillstånd eller intyg, eller med ett tillstånd eller intyg som är felaktigt, förfalskat, ogiltigt eller ändrat utan godkännande från den ansvariga myndigheten.

b)  Åsidosättande av de villkor som föreskrivs i ett tillstånd eller intyg som utfärdats i enlighet med denna förordning.

c)  Lämnande av en osann förklaring eller avsiktligt lämnande av en oriktig uppgift för att erhålla ett tillstånd eller ett intyg.

d)  Användande av ett tillstånd eller intyg som är felaktigt, förfalskat eller ogiltigt, eller som har ändrats utan godkännande, för att erhålla ett inom unionen utfärdat tillstånd eller intyg eller för varje annat officiellt syfte som har samband med denna förordning.

e)  Underlåtenhet att anmäla import eller avgivande av en osann importanmälan.

f)  Transport av levande exemplar som inte tillräckligt har förberetts så att riskerna för skador, sjukdom eller grym behandling minimeras.

g)  Användandet av exemplar av arter som upptagits i bilaga A för andra ändamål än de som anges i det godkännande som lämnades vid utfärdandet av importtillståndet eller senare.

h)  Handel med artificiellt förökade växter i strid med de bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 7.1 andra stycket.

i)  Transport av exemplar till eller från unionen och transitering av exemplar via unionen utan vederbörligt tillstånd eller intyg utfärdat i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och, vid export eller reexport från ett tredjeland som är konventionspart, i enlighet med bestämmelserna i konventionen, eller utan tillfredsställande bevis på att det finns ett sådant tillstånd eller intyg.

j)  Köp, anbud om köp, förvärv för kommersiella ändamål, användning för kommersiella ändamål, förevisande för allmänheten i kommersiellt syfte, försäljning, innehav för försäljning, saluförande och transport i försäljningssyfte av exemplar i strid med artikel 8.

k)  Användandet av ett tillstånd eller intyg för ett annat exemplar än det för vilket det har utfärdats.

l)  Förfalskning eller ändring av ett tillstånd eller intyg som utfärdats i enlighet med denna förordning.

m)  Underlåtenhet att informera om avslag på ansökningar om införsel till unionen, export och reexport, i enlighet med artikel 6.3.

2.  De åtgärder som anges i punkt 1 ska anpassas efter överträdelsens art och svårhetsgrad och ska omfatta bestämmelser om beslag av och, när så är lämpligt, förverkande av exemplar.

3.  När ett exemplar har förklarats förverkat, ska det anförtros en behörig myndighet i den medlemsstat som har genomfört förverkandet, vilken

a)  efter samråd med en vetenskaplig myndighet i denna medlemsstat ska placera ut eller överlämna exemplaret under sådana förhållanden som den anser lämpliga och förenliga med syftet för och bestämmelserna i konventionen och denna förordning, och

b)  när ett levande exemplar har införts till unionen, efter samråd med det exporterande landet, kan återsända exemplaret till detta land på bekostnad av den person som dömts för införseln.

4.  När ett levande exemplar av en art som upptagits i bilaga B eller C anländer till platsen för införsel till unionen och erforderligt gällande tillstånd eller intyg saknas, ska exemplaret tas i beslag och får det förklaras förverkat eller också, om mottagaren inte vill kännas vid exemplaret, kan de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ansvarig för införselplatsen om det är lämpligt vägra att ta emot försändelsen och kräva att transportören återsänder exemplaret till avsändningsorten.

Artikel 17

Gruppen för vetenskapliga undersökningar

1.  Härmed inrättas en grupp för vetenskapliga undersökningar, bestående av representanter för den eller de vetenskaplig(a) myndighet(erna) i varje medlemsstat, och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2.  Gruppen för vetenskapliga undersökningar ska utreda alla vetenskapliga frågor som rör tillämpningen av denna förordning – särskilt de som rör artikel 4.1 a, 4.2 a och 4.6 – som har tagits upp av ordföranden, antingen på dennes eget initiativ eller på begäran av medlemmarna i gruppen, eller av kommittén.

3.  Kommissionen ska överlämna yttrandet från gruppen för vetenskapliga undersökningar till kommittén.

Artikel 18

Ytterligare delegerade befogenheter

1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 för att fastställa enhetliga bestämmelser och kriterier för följande:

a)  Hur de dokument som avses i artiklarna 4, 5, 7.4 och 10 ska utfärdas, gälla och användas.

b)  Hur de fytosanitära intyg som avses i artikel 7.1 andra stycket a ska användas.

c)  Hur förfaranden ska upprättas när så är nödvändigt för märkning av exemplar för att underlätta identifikationen av dem och säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att vid behov anta delegerade akter enligt artikel 20 om ytterligare åtgärder för att kunna genomföra resolutioner från partskonferensen till konventionen, beslut och rekommendationer från konventionens ständiga kommitté och rekommendationer från konventionens sekretariat.

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 för att ändra bilagorna A–D, med undantag av ändringar i bilaga A som inte är beslutade av partskonferensen till konventionen.

Artikel 19

Ytterligare genomförandebefogenheter 

1.  Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om hur de dokument som avses i artiklarna 4, 5, 7.4 och 10 ska se ut . Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. 

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter föreskriva om utformningen av en blankett för anmälan av import. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. [Ändr. 10]

Artikel 20

Delegeringens utövande

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.6, 4.7, 5.5, artikel 7.1, 7.2, 7.3, artiklarna 8.4, 9.6, 11.5, 12.4 och artikel 18.1, 18.2 och 18.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dag då den grundläggande rättsakten träder i kraft eller något annat datum som fastställs av lagstiftaren]. [Ändr. 11]

3.  Den delegering av befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.6, 4.7, 5.5, artikel 7.1, 7.2, 7.3, artiklarna 8.4, 9.6, 11.5, 12.4 och artikel 18.1, 18.2 och 18.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. [Ändr. 12]

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.6, 4.7, 5.5, artikel 7.1, 7.2, 7.3, artiklarna 8.4, 9.6, 11.5, 12.4 och artikel 18.1, 18.2 och 18.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [Ändr. 13]

Artikel 21

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté som ska kallas kommittén för handel med vilda djur och växter. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När hänvisning sker till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 iakttas.

Artikel 22

Slutbestämmelser

Varje medlemsstat ska meddela kommissionen och konventionens sekretariat vilka särskilda bestämmelser som den antar för att genomföra denna förordning, och vilka rättsliga instrument som ska användas och vilka åtgärder som ska vidtas för genomförandet och tillämpningen.

Kommissionen ska översända denna information till de andra medlemsstaterna.

Artikel 23

Upphävande

Förordning (EG) nr 338/97 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 24

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Förklaring till bilagorna A, B, C och D

1.  Arter i dessa bilagor är upptagna

a)  med angivande av artens namn, eller

b)  såsom tillhörande en högre taxonomisk enhet (taxon) eller angiven del därav.

2.  Förkortningen spp. betecknar alla arter som ingår i ett högre taxon.

3.  Andra hänvisningar till högre taxa än art förekommer endast som information eller för klassificering.

4.  Arter som anges i fetstil i bilaga A är upptagna där i överensstämmelse med det skydd de åtnjuter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG(12) eller rådets direktiv 92/43/EEG(13).

5.  Följande förkortningar används för växttaxa under artnivå:

a)  ssp. betecknar underart,

b)  var. betecknar varietet, och

c)  fa betecknar form.

6.  Symbolerna (I), (II) och (III) i anslutning till en art eller ett högre taxon hänvisar till de bilagor till konventionen där arten är upptagen, enligt vad som anges i punkterna 7–9. Om sådan symbol saknas innebär det att arten inte är upptagen i konventionens bilagor.

7.  Symbolen (I) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga I till konventionen.

8.  Symbolen (II) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga II till konventionen.

9.  Symbolen (III) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga III till konventionen. I detta fall anges även för vilket land arten eller taxonet har tagits upp i bilaga III.

10.  Med sort avses, i enlighet med definitionen i åttonde utgåvan av den internationella nomenklaturen för odlade växter International Code of Nomenclature for Cultivated Plants, ett urval växter som a) har valts ut på grund av en särskild egenskap eller en kombination av särskilda egenskaper, b) är särskiljbar, enhetlig och stabil i dessa egenskaper och c) behåller dessa egenskaper om de förökas på lämpligt sätt. För att ett nytt taxon av en sort ska anses vara etablerat krävs att dess benämning och beskrivning formellt har offentliggjorts i senaste utgåvan av International Code of Nomenclature for Cultivated Plants.

11.  Hybrider kan upptas separat i bilagorna, men endast om de utgör distinkta och stabila populationer i naturen. Hybriddjur som i de fyra föregående generationerna har en eller flera individer av en art som är upptagen i bilagorna A eller B ska omfattas av bestämmelserna i denna förordning på samma sätt som om de vore rena arter, även om den aktuella hybriden inte anges separat i bilagorna.

12.  När en art tas upp i bilaga A, B eller C, inkluderas också alla delar och produkter av arten i samma bilaga, om det inte anges i en not att endast vissa delar och produkter av arten inkluderas. I enlighet med artikel 2 t i denna förordning anger symbolen # följd av ett nummer, placerad vid namnet för en art eller ett högre taxon som ingår i bilaga B eller C, de delar eller produkter som omfattas av förordningen enligt följande:

13.  Eftersom ingen art eller högre taxon av växter (FLORA) som upptas i bilaga A är försedd med en not som innebär att dess hybrider ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.1 i denna förordning, innebär detta att handel med artificiellt förökade hybrider från en eller flera av dessa arter eller högre taxa får ske med ett intyg om artificiell förökning, och att frön och pollen (pollinier), snittblommor, plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare, av dessa hybrider inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning.

14.  Urin, fekalier och ambra som är avfallsprodukter och som erhållits utan särskild behandling av det berörda djuret omfattas inte av förordningens bestämmelser.

15.  För djurarter som är upptagna i bilaga D ska bestämmelserna endast gälla levande exemplar och hela eller huvudsakligen hela döda exemplar, med undantag för taxa med följande noter som innebär att även andra delar och produkter av dessa omfattas:

16.  För växtarter som är upptagna i bilaga D ska bestämmelserna endast gälla levande exemplar, med undantag för taxa med följande noter som innebär att även andra delar och produkter av dessa omfattas: