Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 september 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik: Del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020 (COM(2010)0193 – C7-0111/2010 – 2010/0115(NLE))(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 om initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av rådets slutsatser, som antogs i Luxemburg den 17 juni 2011, om främjande av sysselsättning för ungdomar i syfte att uppnå målen för Europa 2020-strategin,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om att genomföra initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2012)0727),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 5 december 2012 till rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti (COM(2012)0729),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7 februari 2013 om ett ungdomssysselsättningsinitiativ,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2013 om att angripa ungdomsarbetslösheten: möjliga utvägar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om respekt för den grundläggande rätten till fri rörlighet i EU(3),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 16 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (COM(2013)0430 – C7-0177/2013 – 2013/0202(COD))(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om att genomföra initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2012)0727),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(6),

–  med beaktande av artiklarna 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Arbetslöshet är en starkt bidragande orsak till bristande jämställdhet, och ungdomsarbetslösheten ligger på en rekordhög nivå – ett EU-genomsnitt på 23 % – och är ojämnt fördelad över EU. I vissa medlemsstater är arbetslöshetsnivån för ungdomar mellan 16 och 25 år över 50 %.

B.  I mars 2014 var 5,340 miljoner ungdomar (under 25 år) arbetslösa i EU-28, och av dessa bodde 3,426 miljoner i euroområdet.

C.  Orsakerna till ungdomsarbetslösheten varierar inom EU. En faktor kan vara underliggande strukturella problem i våra ekonomier som påverkar arbetsmarknaderna. Den situation och de svårigheter som unga människor ställs inför skiljer sig åt; vissa grupper är mer drabbade än andra och behöver skräddarsydda lösningar.

D.  Arbetsmarknadssituationen är särskilt svår för unga, oavsett utbildning, eftersom de ofta blir arbetslösa eller får tidsbegränsade anställningsavtal med lägre löner och ett sämre socialt skydd, eller tvingas acceptera en osäker anställning eller en obetald praktikplats.

E.  En ungdomsgaranti skulle bidra till att uppnå tre av målen i Europa 2020-strategin, nämligen att 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete, att andelen elever som lämnar skolan i förtid bör vara under 10 % och att minst 20 miljoner människor bör hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning.

F.  I nuläget uppgår antalet unga européer mellan 15 och 24 år som varken arbetar eller studerar (NEETs) till 7,5 miljoner i EU-28 och 2012 riskerade 29,7 % av alla unga mellan 15 och 29 år att drabbas av fattigdom eller social utestängning (7).

G.  I vissa medlemsstater används ett system med där yrkesutbildning varvas med praktik och även utbildningar som kombinerar akademiska studier och yrkespraktik, där tonvikten läggs vid praktiska färdigheter, vilket har visat sig vara effektivt i synnerhet under krisen, eftersom det förbättrar ungas anställbarhet och på så sätt sänker ungdomsarbetslöshetsnivån.

H.  Begränsningen av den nuvarande ungdomsgarantin till personer upp till och med 25 år är otillräcklig eftersom den inte tar hänsyn till de 6,8 miljoner unga mellan 25 och 30 år som varken arbetar eller studerar.

I.  Små och medelstora företag är en viktig resurs när det gäller skapandet av nya arbetstillfällen och spelar en avgörande roll i övergången till en ny, hållbar ekonomi.

J.  Trots att antalet arbetstagare som flyttar från en medlemsstat till en annan ökade från 4,7 miljoner euro 2005 till 8 miljoner 2008 är det procentuellt sett endast en ökning från 2,1 % till 3,3 % av den totala arbetskraften.

K.  Medlemsstaterna spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten, även med hjälp av ekonomiskt stöd från EU-finansierade instrument såsom Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation samt ungdomsgarantin för programperioden 2014–2020.

L.  EU har avsatt 6 miljarder euro till stöd för sysselsättning för personer under 25 år.

M.  Ungdomsarbetslösheten kan inte sägas bero endast på kompetensglapp, eftersom den också är kopplad till exempelvis bristen på nya arbetstillfällen på grund av avindustrialiseringen av Europa, utkontraktering och spekulation, och situationen har förvärrats av krisen och åtstramningspolitiken. Utbildning är inte den enda lösningen på problemet med ungdomsarbetslösheten.

N.  Alla åtgärder och program som införs för att skapa sysselsättning för ungdomar bör innehålla samråd och/eller samarbete med samtliga berörda intressenter på respektive nivå, särskilt arbetsmarknadens parter och ungdomsorganisationer.

O.  I EU står 20,7 miljoner små och medelstora företag för över 67 % av sysselsättningen inom den privata sektorn, varav 30 % är mikroföretag.

P.  Det finns en enorm potential för sysselsättningsskapande bland de små och medelstora företagen, vilka står för 85 % av alla nya arbetstillfällen.

Ungdomsgarantin – ungdomssysselsättning

1.  Europaparlamentet varnar för att det inte kommer att bli någon större hållbar ekonomisk tillväxt i EU om inte ojämlikheterna minskas, och påminner om att man måste börja med att minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, och lindra fattigdomen.

2.  Europaparlamentet efterlyser en effektiv övervakning av genomförandet av ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de utmaningar som identifierats i 2014 års landsspecifika rekommendationer vad gäller kvaliteten på erbjudanden och bristen på aktiva åtgärder riktade till ungdomar som varken arbetar eller studerar, samt arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet och bristen på effektivt samarbete med alla relevanta parter och samtidigt fastställa bästa metoder som kan fungera som referens för förbättringar av programmet. Parlamentet efterlyser mer insyn i övervakningen av genomförandet och en ambitiösare inställning till åtgärder för att komma till rätta med de medlemsstater som inte uppvisar några framsteg i detta avseende.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk rättslig ram, som inför miniminormer för genomförandet av ungdomsgarantin, inklusive lärlingsutbildningar av god kvalitet, anständiga löner för unga och tillgång till arbetsförmedlingar, och som också omfattar unga mellan 25 och 30 år, där de gällande rekommendationerna om ungdomsgarantier inte följs av medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet kräver att minskningen av ungdomsarbetslösheten ska införas som en separat målsättning i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet vill också att åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska ingå i de landsspecifika rekommendationerna och nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga följa och kontrollera genomförandet av dessa åtgärder och vill att parlamentet i detta avseende ska involveras fullt ut inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda inrättandet av ungdomssysselsättningsinitiativet och att före utgången av 2014 offentliggöra ett meddelande om hur det har inrättats.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga en utökning av ungdomsgarantin till personer under 30 år.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av en aktiv, omfattande och integrerande arbetsmarknadspolitik med särskilda åtgärder för ungdomar.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt genom förebyggande insatser mot avhopp från skolan, eller genom att främja utbildnings- och lärlingssystem (t.ex. genom att införa system där utbildning varvas med praktik eller andra lika effektiva system), att utarbeta uttömmande strategier för unga som varken arbetar eller studerar och fullt ut genomföra de nationella ungdomsgarantisystemen.

9.  Europaparlamentet betonar att ungdomssysselsättningsinitiativet inte bör hindra medlemsstaterna från att använda medel från Europeiska socialfonden för att finansiera bredare projekt som rör ungdomar, särskilt inom området fattigdom och social integration. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka användningen av medel ur Europeiska socialfonden för ungdomsrelaterade projekt.

10.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU-medel, särskilt inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet, inte bör ersätta nationella insatser utan användas som extra stöd för unga människor på ett sätt som kompletterar och stärker de nationella programmen, i enlighet med medlemsstaternas beslut.

11.  Europaparlamentet anser att EU:s program måste vara tillräckligt flexibla för att låta medlemsstaterna genomföra enskilda stödinsatser allt efter lokala behov, så att man ser till att stödet sätts in i områden med den högsta ungdomsarbetslösheten och störst behov av ekonomiskt stöd, utan att för den skull äventyra granskning och kontroller.

12.  Europaparlamentet betonar att sysselsättningsinitiativet för ungdomar inte bör hindra medlemsstaterna från att använda andra EU-program, t.ex. inom ramen för Europeiska socialfonden eller Erasmus+ för att finansiera bredare projekt som rör ungdomar, särskilt företagande bland ungdomar, fattigdom och social integration. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna står för den nödvändiga medfinansieringen i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka användningen av medel ur Europeiska socialfonden för ungdomsrelaterade projekt.

Yrkesutbildning

13.  Europaparlamentet påminner om att de 6 miljarder euro som avsatts för ungdomssysselsättningsinitiativet inte räcker för att varaktigt bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att göra ungdomsgarantin till en prioritering och att öka budgetanslaget för den sammantagna perioden 2014–2020 när man beslutar om den obligatoriska revideringen av den fleråriga budgetramen efter valet, vilken ska ske allra senast före utgången av 2016.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta eller förbättra yrkesutbildningssystemen. Parlamentet betonar att en europeisk ram för system med utbildningar som varvas med praktik bör inrättas för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Ramen bör bygga på bästa praxis på detta område. Parlamentet föreslår vidare att man i hela EU använder ”isbrytarsystem” som ger praktisk arbetslivserfarenhet till unga nyutexaminerade, och till dem som redan genomgått en yrkesutbildning, i företag som anställer dem under 6–12 månader för att komma till rätta med ett särskilt problem som rör innovation och utveckling.

15.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och tidig utestängning från arbetsmarknaden, särskilt genom åtgärder för att förebygga tidiga avhopp från skolor, yrkesutbildning eller lärlingsprogram (t.ex. genom att införa ett utbildningssystem där utbildning varvas med praktik eller andra lika effektiva system).

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt reformera utbildningsstandarderna för unga människor för att öka deras anställbarhet och möjligheter i livet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra öppenheten och erkännandet av kvalifikationer inom unionen, i synnerhet genom det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, Europass och den europeiska referensramen för kvalifikationer.

18.  Europaparlamentet understryker vikten av att ungdomar skaffar sig generella färdigheter inom bland annat IKT, ledarskap, kritiskt tänkande och språk, också genom studier utomlands, så att de förbättrar sina möjligheter på arbetsmarknaden, sin förmåga att anpassa sig efter framtida förändringar på arbetsmarknaden och sitt aktiva deltagande i samhället.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fokusera på sektorer med stora möjligheter till tillväxt och sysselsättning och att vidta åtgärder för att prioritera teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i sina utbildningsprogram i syfte att möta den förväntade framtida utvecklingen på arbetsmarknaden, i linje med behovet att övergå till en mer resurseffektiv ekonomi.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja nya typer av ekonomier, särskilt socialt entreprenörskap, delade arbetsplatser och crowdsourcing samt stödåtgärder för ungdomskooperativ och nyetablerade sociala företag.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en tillväxtfrämjande politik och efterlyser åtgärder på EU-nivå i form av en europeisk tillväxtstrategi där investeringar i och utveckling av viktiga sektorer såsom den digitala marknaden, telekommarknaden och en gemensam energimarknad kan ge hållbara arbetstillfällen.

22.  Europaparlamentet beklagar att rådets prioriteringar, som offentliggjordes av Europeiska rådet den 27 juni 2014 som en strategisk agenda för EU och den nya Europeiska kommissionen, inte innehåller några riktade åtgärder och investeringar som kan bidra till att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet för unga.

23.  Europaparlamentet understryker att för att målen i en ungdomsgaranti ska kunna uppfyllas krävs det strategiska reformer som skapar en bättre övergång från skola till arbetsmarknad.

24.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att bygga upp och reformera sina respektive arbetsförmedlingar.

25.  Europaparlamentet betonar att kraftfulla investeringar i utbildning är viktigare än någonsin eftersom man räknar med snabba förändringar på arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om att en utbildningspolitik inte bara bör ses som ett sätt att tillgodose arbetsmarknadens behov, utan också bör erkänna kompetens som förvärvats genom icke-formell utbildning, och bör främja en politik för livslångt lärande, och i slutändan ingå i en övergripande strategi för utbildning.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och byråer och organ som Eurofound och Cedefop att analysera de system som finns där utbildning varvas med praktik och dela med sig av denna information till andra medlemsstater som är intresserade av att införa sådana system på frivillig basis, utan att sänka de utbildningsstandarder som finns i dag.

27.  Europaparlamentet erkänner familjens roll som ett effektivt stödsystem för unga människor som drabbas av arbetslöshet, fattigdom och social utestängning.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka, och undanröja de gränsöverskridande hindren för, yrkesutbildning, yrkesvägledning, lärlingsplatser och praktikplatser, för att bättre matcha utbud och efterfrågan på arbetsplatsförlagda utbildningar för ungdomar och på så sätt öka rörligheten och anställbarheten, särskilt i gränsområden.

29.  Europaparlamentet välkomnar rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram som antogs den 10 mars 2014 och uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra den till förmån för dess mottagare, och understryker att de av medlemsstaternas program som främjar och erbjuder praktikplatser kan få ekonomiskt stöd från EU.

Ett nytt klimat för arbetstillfällen

30.  Europaparlamentet understryker Europas behov av att skapa ett företagsvänligt klimat för små och medelstora företag, med de bästa finansiella och juridiska förutsättningarna för att starta företag, eftersom små och medelstora företag stod för 66,5 % av alla europeiska arbetstillfällen under 2012(8),

31.  Europaparlamentet upprepar behovet av att garantera omfattande och tillgänglig utbildning och tillgång till internet och information online samt till digital kompetens. I linje med den europeiska digitala agendan uppmanas medlemsstaterna att uppmuntra och underlätta digitaliseringen av tjänster och utbildningsmöjligheterna för ungdomar för att de ska få tillgång till digitala arbetstillfällen.

32.  Europaparlamentet uppmärksammar den senaste tidens trend att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter som detta innebär för jobbskapandet, särskilt för unga människor. Parlamentet anser att EU:s ekonomier har en unik chans att påskynda denna trend att jobben flyttar tillbaka.

33.  Europaparlamentet vidhåller att Europa måste återindustrialiseras med utgångspunkt i en sammanhållen strategi och att genomförandet av denna kommer att främja och underlätta en tillväxtvänlig politik och nya arbetstillfällen.

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att koppla ungdomssysselsättningsstrategierna till kvalitet och hållbara anställningsavtal för att ta itu med den växande strukturella otryggheten och undersysselsättningen.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att unga har tillgång till sysselsättning av hög kvalitet som respekterar deras rättigheter, inklusive rätten till stabilitet och trygghet genom ett arbete som ger en anständig och rättvis lön, socialt skydd och ett liv i trygghet, värdighet och självständighet, i syfte att skydda unga arbetstagare från diskriminering och från att utnyttjas.

36.  Europaparlamentet anser att unga entreprenörer och tillväxtorienterade små och medelstora företag är en nödvändig förutsättning för innovation och nya arbetstillfällen.

37.  Europaparlamentet anser att företagen kommer att skapa fler arbetstillfällen och rekrytera fler personer endast om det ekonomiska klimatet uppmuntrar tillväxt och om de har kvalificerad arbetskraft att förlita sig på.

38.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att inta en rättighetsbaserad hållning i fråga om ungdomar och sysselsättning. Parlamentet betonar att, särskilt i kristider, den kvalitativa aspekten av anständigt arbete för unga inte får äventyras, och att de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet, exempelvis arbetstider, social trygghet och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, måste vara centrala faktorer i de ansträngningar som görs. Parlamentet understryker att diskriminering på grund av ålder måste få ett slut.

39.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att respektera medlemsstaternas olika sociala och ekonomiska system.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja och främja mekanismer för rörlighet, särskilt Eures, som gör det lättare att söka jobb i andra medlemsstater.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja de offentliga arbetsförmedlingarna för att skapa balans mellan medlemsstaterna vad gäller utbud av och efterfrågan på vakanta tjänster och den kompetens som krävs.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ och andra former av samarbete med den privata sektorn för att få bukt med ungdomsarbetslösheten.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta en ledande roll genom ett initiativ för en återindustrialisering av Europa, som ökar industrins konkurrenskraft utan att skapa alltför stor regleringsbörda för företagen, och underlättar skapande av nya arbetstillfällen, tar itu med arbetslösheten och ger unga fler möjligheter att starta egna företag eller hitta ett arbete.

44.  Europaparlamentet rekommenderar att en eventuell framtida utvärdering från kommissionen av relevanta ESF-finansierade åtgärder på ungdomssysselsättningsområdet bör se bortom kostnader och antalet deltagare och titta på hur arbetsmarknaden för ungdomar påverkas i reala termer över en längre period samt fokusera på att förstå hur och varför sådana insatser är framgångsrika.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa arbetslösheten genom att avskaffa onödiga administrativa bördor och byråkrati för egenföretagare, mikroföretag och små och medelstora företag, införa en förmånlig skattepolitik och ett gynnsammare klimat för privata investeringar samt ta itu med orimligt hårda konkurslagar. Små och medelstora företag representerar en stor del av den ekonomiska ekonomin och deras roll kan vara avgörande för att åstadkomma en snabb och hållbar återhämtning från den ekonomiska krisen och skapa nya arbetstillfällen, bland annat för ungdomar.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet mellan företagen och utbildningssektorn på alla nivåer, med målsättningen att utbildningsprogrammen bättre ska svara mot arbetsmarknadens efterfrågan.

47.  Europaparlamentet betonar att den europeiska ekonomin kräver insatser för att stärka den fria rörligheten och arbetskraftens rörlighet i EU i stället för att begränsa den, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa fri rörlighet för alla medborgare och arbetstagare så att en genuin EU-arbetsmarknad kan utvecklas, att avskaffa flaskhalsar och göra det möjligt för arbetstagarna i unionen att flytta till områden där deras kunskaper efterfrågas. Parlamentet betonar att fri rörlighet är en grundläggande rättighet. Parlamentet understryker också att unga bör ges möjlighet till sysselsättning i sitt närområde.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga särskilt tonvikt vid den höga ungdomsarbetslösheten bland missgynnade grupper, och att prioritera tillgång till och integration på arbetsmarknaden samt effektivisera åtgärder för tillgång och integration av dessa grupper, eftersom sysselsättning är avgörande för att integrationen ska lyckas.

49.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste tillgodose behoven bland unga människor med funktionsnedsättning genom att ge dem rätt verktyg och stödtjänster, i syfte att skapa en jämlik miljö och göra det lättare för unga människor med funktionsnedsättning att delta i arbetsmarknaden och i utbildningar.

50.  Europaparlamentet understryker vikten av att fokusera på att uppmuntra företagande, särskilt bland unga människor och nyutexaminerade, av att främja praktikplatser för nyutexaminerade och utbildningsplatser på små företag och mikroföretag för att öka unga människors erfarenheter av företagande och göra dem mer medvetna om möjligheterna att själva starta företag.

51.  Europaparlamentet betonar att det, med tanke på hur ungdomar påverkats av krisen, behövs ett starkare åtagande och en förbättrad övervakning från medlemsstaternas sida för att förbättra situationen för ungdomar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ta upp ungdomsarbetslösheten under rådets (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) nästa informella möte den 17–18 juli 2014 i Milano, och att agera och utforma en politik snarare än att göra uttalanden.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 116. (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0365. (3) Antagna texter, P7_TA(2014)0037. (4) Antagna texter, P7_TA(2014)0435. (5) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29. (6) Antagna texter, P7_TA(2013)0016. (7) Eurostat: http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=yth_incl_010&lang=en (8) http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/performance-review/files/supporting-documents/2013/annual-report-smes-2013_en.pdf rapport