Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013)(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2015 – avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2014 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2015(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen antog den 24 juni 2014 (COM(2014)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som rådet antog den 2 september 2014 och översände till Europaparlamentet den 12 september 2014 (12608/2014 – C8-0144/2014),

–  med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2015 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen lade fram den 15 oktober 2014,

–  med beaktande av presidiets överläggningar av den 15 september 2014 och generalsekreterarens reviderade meddelande av den 17 september 2014 om parlamentets behandling av sitt förslag till budget för 2015,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 15 april 2014 om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol genom att öka antalet domare i tribunalen(7),

–  med beaktande av samarbetsavtalet av den 5 februari 2014 mellan Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0014/2014), och av följande skäl:

Avdelning III

Allmänt

1.  Europaparlamentet påminner om att man i ovannämnda resolution av den 13 mars 2014 underströk behovet att öka strategiska investeringar med europeiskt mervärde för att bidra till att få den europeiska ekonomin på rätt spår igen, vilket skulle skapa konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning, samtidigt som man ökar den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

2.  Europaparlamentet påpekar att stats- och regeringscheferna i juni 2014 på nytt enades om behovet att investera och förbereda medlemsstaternas ekonomier på framtiden genom att åtgärda icke tillgodosedda investeringsbehov avseende transport-, energi- och telekommunikationsinfrastruktur (bland annat fullbordandet av den digitala inre marknaden senast 2015) av EU-intresse samt avseende energieffektivitet, innovation och forskning, och färdigheter (och påpekar att detta upprepades vid Europeiska rådets extra möte i augusti 2014). Parlamentet påminner om EU-budgetens obestridliga roll för att uppnå dessa politiska mål.

3.  Europaparlamentet påminner än en gång om att EU-budgeten inte på något sätt bör uppfattas och bedömas endast som en finansiell post som läggs som en börda på nationella budgetar, utan att den i stället ska uppfattas som en möjlighet att sätta fart på de initiativ och investeringar som är av intresse och har ett mervärde för unionen som helhet och som i de flesta fall beslutats gemensamt av parlamentet och rådet.

4.  Europaparlamentet upprepar att EU-budgeten är ett komplement till de nationella budgetarna och påminner om att den främjar tillväxt och arbetstillfällen samt understryker att den, på grund av sin karaktär och begränsade storlek, inte bör hindras och tyglas genom godtyckliga minskningar utan tvärtom måste förstärkas inom utvalda områden.

5.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag till budget för 2015 uppgår till – särskilda instrument medräknade – 145 599,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 142 137,3 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden. Parlamentet betonar att den totala volymen betalningsbemyndiganden i budgetförslaget innebär en mindre ökning på 1,4 % jämfört med 2014 års budget (med hänsyn tagen till ändringsbudget 1 och förslagen till ändringsbudgetar 2–4/2014), samt att budgetförslaget fortfarande är 2 miljarder EUR lägre än den budget som genomfördes för 2013. Parlamentet noterar att kommissionen föreslår att en total marginal på 1 478,9 miljoner EUR lämnas i åtagandebemyndiganden under taken i kommissionens budgetförslag.

6.  Europaparlamentet betonar att de decentraliserade organen är av största vikt för genomförandet av unionens politik och program. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att de får tillräckligt med medel och personal för att kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

Rådets ståndpunkt

7.  Europaparlamentet beklagar att rådet vid sin behandling minskade åtagandebemyndigandena med 522 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 2,1 miljarder EUR, vilket innebär att unionens budget för 2015 nu uppgår till 145 077,4 miljoner EUR i åtaganden och 139 996,9 miljoner EUR i betalningar. Parlamentet påpekar att nedskärningen av betalningarna med 2,1 miljarder EUR skulle innebära en minskning med -0,18 % jämfört med 2014 års budget (inbegripet ändringsbudget 1/2014 och förslagen till ändringsbudget 2–4/2014). Parlamentet är särskilt bekymrat över de kraftiga nedskärningarna i betalningsbemyndigandena för konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning under rubrik 1a, vilket utgör en flagrant överträdelse av rådets åtagande att övervinna krisen och ge ny kraft åt den ekonomiska tillväxten.

8.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets behandling av 2015 års budget, vilken inte tar hänsyn till att unionens politik löper över flera år och i stället för att ta itu med problemet, ytterligare förvärrar bristen på betalningar och ytterligare försenar genomförandet av unionens program.

9.  Europaparlamentet understryker på nytt att rådets tillvägagångssätt att anpassa nivån för betalningarna till inflationen innebär att man fullkomligt bortser från EU-politikens fleråriga karaktär och funktion och medför att den fleråriga budgetramen blir helt irrelevant. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det växande gapet mellan betalnings- och åtagandebemyndigandena förvärrar problemen med ansamlingen av utestående åtaganden. Parlamentet understryker den negativa inverkan som detta tillvägagångssätt har på medborgarnas uppfattning om unionen. Parlamentet upprepar framför allt att unionen bör öka sina investeringar för att övervinna krisen.

10.  Europaparlamentet beklagar att rådet föreslagit godtyckliga nedskärningar i budgetposterna för administration och stöd som finansierar genomförandet av centrala EU-program, något som skulle kunna inverka negativt på inledandet av de nya programmen eftersom bristande administrativ kapacitet innebär en allvarlig risk för att genomförandet av unionens politik hämmas.

11.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över rådets användning av dubbla måttstockar när det gäller EU-budgeten genom att å ena sidan efterlysa en ökning av unionens medel på områden som kan skapa hållbar tillväxt och å andra sidan föreslå stora nedskärningar inom centrala områden som forskning, innovation, rymdteknik, infrastruktur, små och medelstora företag och energi.

12.  Europaparlamentet välkomnar den åsikt som 13 medlemsstater framfört, nämligen att de är övertygade om att den överenskomna nivån på betalningsbemyndiganden kan vara otillräcklig och kan komma att lägga stor press på unionen när det gäller att i tid uppfylla sina rättsliga skyldigheter och fullgöra de åtaganden som redan gjorts. Parlamentet påminner om att i enlighet med artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska "Europaparlamentet, rådet och kommissionen [...] se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man."

13.  Europaparlamentet anser att rådet har ett starkt politiskt ansvar för den mycket spända situationen när det gäller betalningarna eftersom rådet år efter år inte lyckas samla den kvalificerade majoritet som krävs för att säkra en betalningsnivå som gör det möjligt för unionen att täcka obestridliga betalningsbehov. Parlamentet kritiserar skarpt att detta successivt har lett till att det skapats ett strukturellt underskott i unionens budget, vilket strider mot fördragets principer och äventyrar kommissionens förmåga att uppfylla sina rättsliga åtaganden.

14.  Europaparlamentet noterar samtidigt att den nuvarande utformningen av EU-budgeten, det vill säga att betalningsbemyndigandena är kopplade till nationella bidrag, kan medföra att medlemsstaterna i större utsträckning gör negativa val, särskilt i tider då vikten av balanserade nationella budgetar står i centrum för diskussionen. Parlamentet betonar dock att en sådan betalningsnivå är ett direkt resultat av en motsvarande nivå på åtagandebemyndigandena, som rådet formellt har antagit med den kvalificerade majoritet som krävs i samband med det årliga budgetförfarandet.

15.  Europaparlamentet beklagar den inneboende konflikten mellan å ena sidan rådet och å andra sidan parlamentet och kommissionen. Parlamentet efterlyser möjligheter att omvandla dessa spänningar till ett mer produktivt åsiktsutbyte. Parlamentet hoppas att öppenheten för nya attityder och förslag till slut kommer att leda till strukturella förändringar som främjar en överenskommelse om en balanserad budget som återspeglar både parlamentets och rådets strävanden och intressen.

Parlamentets behandling

16.  Europaparlamentet betonar att förutom att genomföra den politiska överenskommelse som nåddes i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020 när det gäller tidigareläggning av anslag för specifika politiska mål, föreslog kommissionen inte några ytterligare insatser för att ge utrymme för de prioriteringar som parlamentet ställt upp och som även stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet kommit överens om. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen för unionens politiska mål och strategiska prioriteringar på ett antal områden.

17.  Europaparlamentet beslutar sig för att koncentrera sina insatser till de program som är centrala för Europa 2020-strategin och som syftar till att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, nämligen Horisont 2020, Cosme, Erasmus+, den digitala agendan, Progress och den sociala agendan (inklusive Eures och instrumentet för mikrokrediter) eftersom dessa program på ett föredömligt sätt visar hur unionen bidrar till en innovativ och blomstrande ekonomi i hela Europa. Parlamentet förstärker dessutom program som är av avgörande betydelse för att unionens dagordning för den yttre politiken ska ge resultat såsom grannskapspolitiken, utveckling och humanitärt bistånd. Parlamentet anser också att det är nödvändigt att öka finansieringen av viktiga program och initiativ för att bekämpa orättvisor, såsom fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Ett Europa för medborgarna och främjandet av jämställdhet mellan könen.

18.  Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2015 till 146 380,9 miljoner respektive 146 416,5 miljoner EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

Lösa problemet med den återkommande betalningskrisen

19.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att till fullo utnyttja de resurser som är tillgängliga under betalningstaket för 2015 vilket innebär att det inte kommer att finnas någon marginal under detta betalningstak. Parlamentet återinför alla belopp med vilka rådet minskat betalningsbemyndigandena, på grundval av nuvarande och förväntade genomförandemönster.

20.  Europaparlamentet betonar emellertid att inte ens ett fullständigt utnyttjande av 2015 års betalningstak räcker för att på ett adekvat sätt ta itu med unionens ständiga betalningsproblem som har förekommit sedan 2010 års EU-budget. Parlamentet noterar särskilt de senaste årens enorma ansamling av betalningar som har lett till det ovanligt höga beloppet 23,4 miljarder EUR i slutet av 2013 enbart för sammanhållningspolitiken, och parlamentet befarar att det eventuellt kan bli lika högt i slutet av 2014. Parlamentet betonar därför att det återkommande problemet med brist på betalningar måste hanteras effektivt och utan dröjsmål. Parlamentet beslutar därför att anslå 4 miljarder EUR mer än kommissionen gör i sitt förslag när det gäller betalningarna för ett antal budgetposter, bland annat de viktigaste budgetposterna som avser åtgärder inom ramen för budgetramen för 2007–2013 som håller på att avslutas, där situationen för betalningarna är mycket kritisk.

21.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vara redo att lägga fram relevanta förslag för utnyttjandet av de flexibilitetsmekanismer som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin avsikt att inte acceptera någon snäv tolkning av bestämmelserna om flexibilitet och särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013, som parlamentet lyckades förhandla fram.

22.  Europaparlamentet insisterar ännu en gång på att alla betalningsbemyndiganden som mobiliserats genom utnyttjandet av särskilda instrument måste föras in i budgeten utöver taket för betalningar i den fleråriga budgetramen.

23.  Europaparlamentet påminner om det slående exemplet med den allvarliga bristen på betalningsbemyndiganden för humanitärt bistånd som uppkom i slutet av 2013 och under första kvartalet 2014, och som bara kunde lösas tack vare kortsiktiga och tillfälliga lösningar i form av överföringar inom den antagna budgeten. Parlamentet är ytterst bekymrat över att en sådan situation sannolikt skulle kunna uppkomma även inom andra politikområden såsom forskning och utveckling och innovation.

24.  Europaparlamentet betonar att för att tydligt fastställa behoven för 2015 som härrör från tidigare år bör förhandlingarna om de ytterligare betalningsbehoven för 2014 avslutas innan förlikningen om 2015 års budget äger rum. Parlamentet upprepar att förslagen till ändringsbudget 2, 3 och 4/2014 bör betraktas som ett paket och att rådet inte kan förvänta sig att dra nytta av den oväntade inkomst som uppkom genom att överskottet och bötesbelopp fördes in i budgeten utan att tillmötesgå behovet av ytterligare betalningar som presenterades i förslaget till ändringsbudget 3/2014. Parlamentet påpekar att om samtliga förslag till ändringsbudget 2, 3 och 4/2014 antas utan ändringar skulle det innebära en sammanlagd budgeteffekt på endast 106 miljoner EUR i ytterligare BNI-bidrag från medlemsstaterna för att säkerställa tillräckliga betalningsbemyndiganden under 2014 för att täcka unionens befintliga rättsliga åtaganden.

25.  Europaparlamentet understryker att den anslagsnivå, särskilt när det gäller betalningarna, som parlamentet antog vid sin behandling bygger på antagandet att samtliga förslag till ändringsbudgetar för 2014 som lagts fram antas till fullo.

26.  Europaparlamentet betonar att för att se till att det finns tillräckliga resurser för de unionsomfattande investeringsplanerna (som nämndes av Europeiska rådet i juni 2014 och framhävdes som viktiga politiska prioriteringar av den blivande kommissionsordföranden Juncker i dennes politiska riktlinjer(8)), fullföljandet av sysselsättningsinitiativet för unga, särskilt den europeiska garantin för unga människor från och med 2016 års budget, och för att kunna ta itu med det ihållande problemet med betalningsbemyndigandena, bör översynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 efter valet, i enlighet med artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, inledas så snart som möjligt av den nya kommissionen.

Rubrik 1a

27.  Europaparlamentet noterar att rubrik 1a har drabbats av den största andelen av rådets nedskärningar, både när det gäller åtagandena (-323,5 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget) och när det gäller betalningarna (-1 335 miljoner EUR), trots att Europeiska rådet i juni 2014 på nytt satte tillväxt, konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen överst på sin politiska dagordning. Parlamentet betonar att en del av dessa nedskärningar inte är i linje med överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, eftersom de innebär en kraftig minskning av Horisont 2020 (med 190 miljoner EUR i åtagandena jämfört med budgetförslaget), som senarelades betydligt med 200 miljoner EUR 2014, samt Iter-programmet (-11,2 miljoner EUR), som i stället bör tidigareläggas till 2015 för att kompensera senareläggningen 2014.

28.  Europaparlamentet anser att med hänsyn till energiberoendet av Ryssland är det också mycket viktigt att främja energisäkerheten, förnybar energi och energieffektivitet, särskilt i de medlemsstater som är mest beroende av rysk gas. Parlamentet vill se en anpassning av utgiftsmålen för energianslagen inom Horisont 2020 till de åtaganden som gjordes under lagstiftningsprocessen.

29.  Europaparlamentet motsätter sig rådets nedskärningar av fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) (-34,4 miljoner EUR), vilket läggs till senareläggningen av detta program för 2015, något som redan beaktats i budgetförslaget i enlighet med överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet är bekymrat över risken för en ineffektiv inledning på detta strategiska program som är av stor betydelse för de framtida investeringarna i telekommunikation, transport- och energiinfrastruktur som ytterligare kan främja sysselsättningen i Europa.

30.  Europaparlamentet beslutar därför att generellt återinföra nivån i budgetförslaget för 2015 för samtliga nedskärningar som rådet gjort, både när det gäller åtagandena och betalningarna. Parlamentet ökar dessutom anslagen för vissa budgetposter inom programmen i överensstämmelse med parlamentets prioriteringar under rubrik 1a (Horisont 2020, Cosme, Erasmus+, den digitala agendan, den sociala agendan) genom att utnyttja marginalen till fullo (en total ökning i förhållande till budgetförslaget med 200 miljoner EUR).

31.  Europaparlamentet anser också att det är nödvändigt att öka budgetposterna för FSE som avser energi med totalt 34 miljoner EUR för att delvis mildra effekten av senareläggningen av detta program för andra året i rad som ett resultat av överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser också att ökade investeringar i den digitala agendan och bredband är en prioritering och ökar därför anslagen för FSE-telekommunikationsnätverk med 12 miljoner EUR utöver budgetförslaget.

32.  Det är viktigt att främja finansiellt stöd till små och medelstora företag för att unionens ekonomi ska kunna förnya sig genom tillväxt och ta sig ur krisen och på så sätt bidra till kampen mot arbetslösheten. Betydelsen av innovation i små och medelstora företag för unionens konkurrenskraft betonas ofta men parlamentet anser att finansieringen är otillräcklig. Parlamentet beslutar därför att öka åtagandebemyndigandena till förmån för små och medelstora företag och entreprenörskap med 26,5 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att genomförandet kännetecknas av ett verkligt nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt. Parlamentet uppmanar också kommissionen att anslå tillräckliga medel för genomförandet av de åtgärder som ingår i den gröna handlingsplanen för små och medelstora företag.

33.  Europaparlamentet ökar åtagandena för de tre tillsynsmyndigheterna (Eba, Eiopa och Esma) utöver budgetförslaget med ett totalt belopp på 6,1 miljoner EUR.

34.  Europaparlamentet är bekymrat över att antalet ärenden som påverkas av betalningsbristen under rubrik 1a ökar, särskilt under Horisont 2020, där förfinansieringen minskas och ett avsevärt antal projekt blockeras, och det är risk för ett avbrott i betalningarna i Erasmus+-programmet. Parlamentet är oroat över det stora antal program som nästan har använt upp alla tillgängliga medel för 2014, flera månader innan tidsfristen för att lämna in räkningarna har löpt ut.

35.  Europaparlamentet välkomnar de första stegen mot en reform av EFRAG, och framhåller att Maystadt-rekommendationerna måste genomföras fullt ut, inklusive att EFRAG:s arbete ska begränsas till IFRS-standarder och att arbetet vad gäller små och medelstora företag och skattefrågor ska fasas ut.

36.  Europaparlamentet betonar den roll som innovation inom små och medelstora företag spelar för att driva på återhämtningen av unionens ekonomi. Parlamentet förväntar sig att kommissionen fullgör sina rättsliga och budgetmässiga åtaganden när det gäller instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020, och uppmanar rådet att möjliggöra detta genom att ställa lämpliga anslag till förfogande. Parlamentet uppmanar kommissionen att från 2016 inrätta en separat budgetpost för instrumentet för små och medelstora företag, i syfte att göra budgettillsynen och budgetkontrollen tydligare, samt att se till att genomförandet av instrumentet kännetecknas av ett verkligt nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt.

37.  Europaparlamentet välkomnar det paket om ett kretsloppssamhälle som kommissionen offentliggjorde den 2 juli 2014(9), och kräver att tillräckliga resurser anslås för genomförandet av dess åtgärder.

Rubrik 1b

38.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att rådet, samtidigt som det låter nivån för åtagandebemyndigandena vara lika hög som i budgetförslaget (49 227 miljoner EUR), har minskat betalningsbemyndigandena med 220 miljoner EUR, vilket innebär att betalningsnivån fastställs till 51 382 miljoner EUR.

39.  Europaparlamentet understryker att den största andelen utestående åtaganden finns under rubrik 1b och förhindrar att medel som redan använts av de stödberättigade medlemsstaterna och regionerna ersätts. Parlamentet betonar att denna praxis fått allvarliga konsekvenser för de medlemsstater och regioner som drabbats hårdast av krisen. Parlamentet beklagar att rådet fullständigt verkar bortse från detta problem. Parlamentet betonar att under en period då de flesta medlemsstater ställs inför utmaningen att hitta finansieringskällor för projekt som kan leda till skapandet av sysselsättning är unionens regionalpolitik ett viktigt verktyg för att komma till rätta med sådana brister. Parlamentet påminner om att instrument såsom ESF, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och sysselsättningsinitiativet för unga är särskilt viktiga i kristider och att de första offren för minskade betalningar alltid är de svagaste parterna, t.ex. medlemsstater med ansträngd budget, lokala och regionala myndigheter, de yttersta randområdena, små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter.

40.  Europaparlamentet beslutar att återinföra budgetförslagets belopp för betalningarna för budgetposterna för de nya programmen, som skurits ned av rådet, och att överskrida beloppen i budgetförslaget för betalningarna för ett antal budgetposter, särskilt med avseende på slutförandet av programmen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013. Parlamentet noterar att 2015 är det andra året i de europeiska struktur- och investeringsfondernas nya finansieringscykel. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga åtagande- och betalningsbemyndiganden för att säkra att programmen når ut till det planerade antalet mottagare och därmed uppnår det förväntade genomslaget.

41.  Europaparlamentet beslutar att anslå ett belopp som är 20,2 miljoner EUR högre än budgetförslaget för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) och pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet har för avsikt att ändra kommissionens förslag till utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet för att komplettera finansieringen av de cypriotiska strukturfondsprogrammen under rubrik 1b upp till det fulla beloppet 100 miljoner EUR efter det att förhandlingarna med rådet har avslutats.

42.  Europaparlamentet är fullt övertygat om att EU-anslag, särskilt anslagen till sysselsättningsinitiativet för ungdomar, inte bör användas för att stödja nationella strategier, utan att de bör användas för att ge ytterligare stöd till ungdomar på ett sätt som kompletterar och stärker de nationella programmen.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja de medel som avsatts för att stödja unga arbetslösa. Parlamentet påminner om den politiska överenskommelse som är kopplad till den fleråriga budgetramen för 2014–2020 om att tidigarelägga finansieringen inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga liksom de motsvarande belopp som planerats inom ramen för Europeiska socialfonden, i syfte att tillhandahålla nödvändig hjälp under programperiodens första år. Parlamentet gläder sig över att kommissionen och rådet respekterar denna överenskommelse med avseende på de föreslagna beloppen. Parlamentet uttrycker sin oro över vissa medlemsstaters förmåga att utnyttja stödet när det gäller sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet påminner om att i enlighet med förordningen om den fleråriga budgetramen ska marginaler som förblir tillgängliga under budgetramens tak för åtagandebemyndiganden för åren 2014–2017 utgöra en samlad marginal inom budgetramen för åtaganden, som ska göras tillgänglig över de tak som fastställs i budgetramen för åren 2016–2020 för politiska mål på området för tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning.

Rubrik 2

44.  Europaparlamentet välkomnar den ökning av åtagandebemyndigandena för det nya Life-programmet för miljö och klimatpolitik som kommissionen föreslagit och förväntar sig att programmet ska vara helt på plats 2015, och att det då även ska finnas en första uppsättning finansiella instrument. Parlamentet beklagar dock att mindre program såsom Life-programmet och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) drabbas av de största nedskärningarna av rådet under denna rubrik, både när det gäller åtaganden och betalningar, vilket därmed påverkar uppfyllandet av deras mål. Parlamentet beklagar också rådets omotiverade nedskärningar av anslagen till skolfrukts- och skolmjölksprogrammen. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar.

45.  Europaparlamentet håller med om att det behövs ytterligare stöd för att lindra effekterna av Rysslands importstopp för vissa jordbruks- och fiskeprodukter från unionen. Parlamentet välkomnar de akuta stödåtgärder som kommissionen vidtagit som en första reaktion på krisen. Parlamentet ökar därför unionens medfinansiering för säljfrämjande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken med 30 miljoner EUR för att hjälpa producenterna att hitta alternativa försäljningsmöjligheter samtidigt som 5 miljoner EUR anslås i ytterligare stöd för fiskare genom EHFF. Parlamentet beslutar också att öka beloppet för skolfruktsprogrammet med 7 miljoner EUR och skolmjölksprogrammet med 4 miljoner EUR utöver beloppen i kommissionens budgetförslag.

46.  Europaparlamentet anser att varken anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken eller några andra anslag bör användas för att finansiera tjurfäktning med dödlig utgång. Parlamentet påminner om att sådan finansiering är en tydlig överträdelse av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur (rådets direktiv 98/58/EG).

47.  Europaparlamentet konstaterar att om man tar hänsyn till samtliga ändringsförslag under denna rubrik, inklusive 2,9 miljoner EUR för pilotprojekt och förberedande åtgärder, uppgår det totala beloppet för rubrik 2 till 59,3 miljarder EUR, vilket innebär att det återstår en marginal på 293,4 miljoner EUR under taket.

Rubrik 3

48.  Europaparlamentet understryker att rubrik 3 visserligen bara utgör 1,5 % av unionens budget och därmed är den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen när det gäller finansiella anslag, men att rubrik 3 omfattar områden som är centrala för EU-medborgarna och för de nationella regeringarna, såsom asyl- och migrationspolitik och inre säkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att under de kommande åren fortsätta öka de finansiella och politiska ansträngningarna under denna rubrik.

49.  Europaparlamentet beklagar att budgetförslaget minskar åtagandebemyndigandena med 1,9 % från 2 171,998 EUR till 2 130,721 miljoner EUR jämfört med 2014 års budget, vilket innebär att det återstår en marginal på ungefär 115 miljoner EUR. Parlamentet beklagar att rådet har skurit ned åtagandebemyndigandena med ytterligare 30,2 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med ytterligare 28,5 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget (vilket motsvarar -1,42 % i åtagandebemyndiganden och -1,51 % i betalningsbemyndiganden). Parlamentet noterar i detta sammanhang att rubrik 3 är en av de rubriker som drabbats hårdast av rådets nedskärningar.

50.  Europaparlamentet anser att de ytterligare nedskärningar som rådet föreslagit kommer att äventyra genomförandet av program och åtgärder i rubrik 3. Parlamentet understryker vikten av att låta anslagen vara lika höga som i budgetförslaget för budgetposterna ”garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna och öka allmänhetens möjligheter” och ”främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten” för genomförandet av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020. Parlamentet avser därför att generellt återinföra budgetförslagets belopp för alla budgetposter under denna rubrik. Parlamentet beslutar dessutom att öka anslagen för ett visst antal budgetposter utöver beloppen i budgetförslaget, främst inom programmen Kreativa Europa, Ett Europa för medborgarna och multimedieåtgärder samt det gemensamma asylsystemet (en ökning av åtagandebemyndigandena med ett totalt belopp på 53,2 miljoner EUR utöver budgetförslaget, inklusive byråer, pilotprojekt och förberedande åtgärder).

51.  Europaparlamentet påminner om den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om att det årliga budgetförfarandet för den fleråriga budgetramen 2014–2020 på lämpligt sätt ska ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet. Parlamentet påpekar behovet av ytterligare ansträngningar i detta avseende och av ett gemensamt tillvägagångssätt för de tre institutionerna för att säkerställa en effektiv integrering av jämställdhetsperspektivet i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet upprepar sin uppmaning att jämställdhetsanalyser bör utgöra en integrerad del av unionens budgetförfarande och att det aktivt bör involvera samtliga aktörer på alla nivåer av processen för att framsteg ska kunna göras när det gäller unions åtagande om jämställdhet.

52.  Europaparlamentet påminner om att en rättvis och transparent fördelning av medlen mellan de olika målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden var en prioritering för parlamentet under förhandlingarna som ledde till antagandet av den fonden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka antalet budgetposter inom asyl-, migrations- och integrationsfonden för att främja ökad förståelse och transparens för hur de medel som tilldelas de olika målen och därmed dessa budgetposter kommer att användas.

53.  Europaparlamentet håller med om att det europeiska medborgarinitiativet behöver mer stöd. Parlamentet beslutar därför att inrätta en ny budgetpost i rubrik 3: "Genomförande av europeiska medborgarinitiativ och andra instrument för deltagardemokrati" med 1 miljon EUR i åtagandebemyndiganden.

54.  Europaparlamentet betonar behovet och vikten av kontinuerliga utvärderingar av hur alla fonder och program genomförs och hur parlamentets resurser används, i syfte att upptäcka eventuella brister i ett tidigt skede, och hur effektiva resurserna är.

Rubrik 4

55.  Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar av rubrik 4 (-0,83 % i åtagandebemyndiganden och -5,24 % i betalningsbemyndiganden), vilket innebär att rubriken är den som drabbats hårdast av rådets nedskärningar av betalningsbemyndigandena. Parlamentet upprepar att trots att rubrik 4 utgör mindre än 6 % av unionens totala budget så är det utgifterna under denna rubrik som speglar unionens engagemang utanför unionen och därför bör det finnas tillräckligt med resurser så att unionen kan spela sin roll som global aktör.

56.  Europaparlamentet fördömer med kraft rådets nedskärningar av åtagandebemyndigandena för humanitärt bistånd vilket inte är någon lösning på problemet med överföringar av obetalda fakturor från tidigare budgetår och äventyrar ett smidigt genomförande av den här politiken och därmed utsätter stödmottagarna för livsfara. Parlamentet betonar att nivån på betalningsbemyndigandena för reserven för katastrofbistånd bör motsvara nivån på åtagandebemyndigandena och måste föras in i budgeten utöver betalningstaket i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att klyftan mellan åtagande- och betalningsbemyndigandena för det humanitära biståndet bör minskas så att hänsyn tas till de korta utgiftsperioderna på detta område för att få bukt med vanan att föra över obetalda fakturor från tidigare år. Parlamentet fördömer med kraft de negativa effekter som nedskärningarna av betalningarna, även uppskjutna betalningar och försenade insatser, som är en följd av en otillräcklig budget, får för det humanitära biståndet, och anser att detta är särskilt olyckligt när så många människor påverkas av den tilltagande instabiliteten i randområdena. Parlamentet anser att dessa händelser är tråkiga men samtidigt kraftfulla larmsignaler för behovet av ett mer realistiskt sätt att budgetera.

57.  Europaparlamentet påminner om det internationella åtagandet från unionen och dess medlemsstater att öka utgifterna för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) till 0,7 % av BNI och uppnå millennieutvecklingsmålen senast 2015, och parlamentet begär därför att anslagen för tematiska områden som omfattas av instrumentet för finansiering av utvecklingssamarbetet ökas för att uppfyllandet av utvecklingsåtagandena efter 2015 ska komma närmare.

58.  Europaparlamentet betonar sitt stöd för fredsprocessen i Mellanöstern och sin beslutsamhet att se till att UNRWA och den palestinska myndigheten får tillräckligt med ekonomiskt stöd genom att öka nivån för åtagandebemyndigandena med 35,5 miljoner EUR utöver budgetförslaget. Parlamentet är förvånat över att rådet på nytt har minskat betalningsbemyndigandena i budgetförslaget för UNRWA och den palestinska myndigheten med 2,4 miljoner EUR utan någon tydlig motivering, och anser att denna budgetpost hade för låga anslag redan i budgetförslaget.

59.  Europaparlamentet understryker behovet att ge stöd till unionens grannländer i öster och söder som står inför enorma utmaningar med avseende på en demokratisk övergång och konsolidering, ekonomisk och social utveckling, invandring och stabilitet. Parlamentet betonar de ytterligare insatser som krävs för att hantera situationen i Ukraina. Parlamentet begär därför att ytterligare 203,3 miljoner EUR utöver budgetförslaget anslås till europeiska grannskapsinstrumentet för att göra det möjligt för unionen att ta sitt ansvar i sina östra och södra grannländer.

60.  Europaparlamentet anser att de nedskärningar som rådet gjort i parlamentets prioriterade budgetposter är oacceptabla och föreslår att budgetförslaget återinförs när det gäller de budgetposter som rådet minskat och att beloppen för åtagandebemyndigandena för några budgetposter som är av strategisk betydelse för EU:s yttre förbindelser till och med bör vara högre än i budgetförslaget och uppgå till totalt 400,55 miljoner EUR (humanitärt bistånd, europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument, instrumentet för utvecklingssamarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen, europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, stabilitetsinstrumentet och pilotprojekt och förberedande åtgärder). Parlamentet noterar att dessa ökningar förbrukar hela marginalen under rubrik 4 samt ytterligare 66 miljoner EUR som härrör från minskade anslag från budgetposter som flyttats till utrikestjänstens budget.

61.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen för den turkcypriotiska budgetposten för att göra det möjligt att fortsätta unionens finansiella stöd för att arbetet i kommittén för saknade personer i Cypern och i den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor.

62.  Europaparlamentet godkänner överföringen av budgetposterna för EU:s särskilda representanter (EUSR) till Europeiska utrikestjänstens budget i syfte att främja en bättre integration av dem i Europeiska utrikestjänsten, i enlighet med det förslag som den höga representanten/vice ordföranden gjorde i översynen av Europeiska utrikestjänsten, parlamentets rekommendation av den 13 juni 2013 och Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2014. Parlamentet förväntar sig att den slutliga överföringen ska ha avslutats före den 1 januari 2016.

Rubrik 5

63.  Europaparlamentet påminner om att budgetförslaget återspeglar den senaste reformen av tjänsteföreskrifterna, inklusive förändringar i beräkningen av löne- och pensionsjusteringar och den pågående personalnedskärningen.

64.  Europaparlamentet beklagar att rådet trots detta har minskat anslagen i rubrik 5 med 27,6 miljoner EUR och att 16,7 miljoner EUR av detta belopp kommer från kommissionens administrativa budget för utgifter för tjänstemän och tillfälligt anställda till följd av att det schablonmässiga avdraget har ökats.

65.  Med tanke på att kommissionen minskar sin totala personalstyrka för tredje året i rad och att dess prognoser för vakanta tjänster bör anses vara tillförlitliga och baseras på faktiska förväntningar från institutionernas sida anser Europaparlamentet att denna ökning av det schablonmässiga avdraget (till 4,5 % för kommissionens huvudkontor och 6,0 % för delegationerna) är godtycklig.

66.  Europaparlamentet noterar dessutom rådets uttalande som är bifogat dess ståndpunkt angående "vikten av att noggrant övervaka anslagen för alla kategorier av extern personal, mot bakgrund av den extra kapacitet som skapades när arbetstiden höjdes till 40 timmar i veckan" och de parallella nedskärningarna på sammanlagt 20,8 miljoner EUR avseende stödutgifter inom olika politikområden. Parlamentet anser att förutom de hot som denna typ av nedskärningar innebär, vilket redan nämnts, är de dåligt motiverade. Parlamentet påminner om att i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 var det meningen att den förmodade ytterligare kapaciteten skulle neutraliseras genom att personalen minskas med 5 %. Parlamentet noterar i detta avseende att kommissionen redan går utöver sina åtaganden eftersom den minskar alla kategorier av personal, oavsett om de finansieras av rubrik 5 eller av andra rubriker.

67.  Europaparlamentet återinför därför budgetförslagets anslag för alla budgetposter som avser utgifter för administration och stöd och för alla budgetposter i rubrik 5 i vilka rådet gjort nedskärningar.

68.  Europaparlamentet beslutar att föra vissa anslag till reserven tills kommissionen har ändrat reglerna för expertgrupper och ser till att dessa ändrade regler tillämpas till fullo inom alla generaldirektorat.

Byråer

69.  Europaparlamentet stöder i stort set kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.

70.  Europaparlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar av rådets förslag skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

71.  Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens hållning när det gäller personalen, det vill säga att förutom att byråernas tjänsteförteckningar ska minskas med 1 % på grundval av den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som gäller för samtliga institutioner och organ, ska byråerna bidra med ytterligare 1 % av sin personal till en ”central pool för omfördelningar”.

72.  Europaparlamentet betonar att den minskning av personalen som man kommit överens om ska grunda sig på befintlig personal och befintliga uppgifter på referensdagen den 31 december 2012, och att eventuella nya uppgifter för de befintliga byråerna eller inrättandet av nya byråer måste åtföljas av ytterligare resurser.

73.  Europaparlamentet understryker att det överenskomna målet om en minskning på 5 % måste nås före utgången av 2017, och att byråerna bör ha viss flexibilitet när det gäller vilka år de konkret genomför dessa nedskärningar för att ge dem möjlighet att utnyttja naturliga fluktuationer i personalomsättningen i syfte att minimera kostnaderna för unionens sysselsättningsplan och andra kostnader i samband med förtida upphävanden av anställningskontrakt.

74.  Europaparlamentet ändrar därför ett antal byråers tjänsteförteckningar i syfte att genomföra den överenskomna minskningen på 1 %, hantera förfinansierade poster på annat sätt eller för att anpassa personalen till ytterligare uppgifter.

75.  Europaparlamentet beslutar att öka 2015 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn. Parlamentet anser att dessa anslag bör återspegla behovet att utföra de uppgifter som krävs, med hänsyn till att allt fler förordningar, beslut och direktiv har antagits och antas för att hantera den rådande finansiella och ekonomiska krisen, vilken är starkt kopplad till finanssektorns stabilitet

76.  Europaparlamentet beslutar också att öka anslagen till Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån samt till ett antal byråer under rubrik 3, till följd av de ytterligare uppgifter som anförtrotts dem (Frontex, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och det europeiska stödkontoret för asylfrågor).

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

77.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.

Övriga avsnitt

78.  Europaparlamentet påminner om att samtliga institutioners administrativa utgifter, pensioner och Europaskolorna ingår i rubrik 5 i den fleråriga budgetramen. Parlamentet konstaterar att de totala utgifterna under denna rubrik 2015 enligt budgetförslaget uppskattas till 8 612,2 miljoner EUR (+2,5 % jämfört med 2014 års budget), vilket ger en marginal på 463,8 miljoner EUR under taket, samtidigt som de totala utgifterna för samtliga institutioner 2015 uppskattas till sammanlagt 6 893,1 miljoner EUR (en ökning med +1,6 % jämfört med 2014 års budget), vilket ger en särskild marginal på 457,9 miljoner EUR.

79.  Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt om budgetförslaget, vilket innebar en generell minskning, utan hänsyn till särskilda behov, av institutionernas administrativa utgifter för 2015 till 6 865,6 miljoner EUR (eller med -27,5 miljoner EUR eller -0,4 %). Därmed ökas den särskilda marginalen artificiellt till 485,4 miljoner EUR.

80.  Europaparlamentet är förvånat över att rådet återigen detta år föreslår linjära nedskärningar av institutionernas administrativa utgifter. Parlamentet upprepar att budgeten för varje enskild EU-institution ska behandlas individuellt, eftersom uppdragen och situationerna skiljer sig åt, och att man inte kan tillämpa några universallösningar, utan i stället måste ta hänsyn till varje institutions utvecklingsstadium, operativa uppgifter, förvaltningsmål, behov av personal och fastighetspolitik. Parlamentet motsätter sig starkt rådets strategi enligt vilken antalet lediga tjänster ökas med 1 procentenhet över hela linjen, vilket innebär att marginalen ökas artificiellt. Parlamentet understryker att denna ökning, tillsammans med de tjänster som redan dragits in genom minskningen av personalstyrkan med 1 %, skulle tvinga vissa institutioner, som redan drabbats av den ovannämnda personalminskningen, att frysa rekryteringen av personal till lediga tjänster, vilket skulle hämma deras verksamhet.

81.  Europaparlamentet konstaterar att budgetförslaget omfattar justeringarna på 0,8 % för 2011 och 2012 av löner och pensioner inom samtliga institutioner och organ samt frysningen för 2013 och 2014. Parlamentet välkomnar att de flesta institutioner redan har justerat dessa löner och pensioner i sina budgetberäkningar.

82.  Europaparlamentet betonar att de tre institutionerna, kommissionen, rådet och parlamentet, av ömsesidig respekt bör acceptera budgetberäkningarna från budgetmyndighetens båda grenar utan att ändra dem ytterligare.

83.  Europaparlamentet konstaterar att parlamentet och rådet stöder alla eventuella besparingar och effektivitetsvinster som gjorts tack vare regelbundna omprövningar av pågående och nya uppgifter, men vidhåller att parlamentet och rådet måste anslå tillräckliga medel för att institutionerna ska kunna fungera väl, respektera sina interna och externa juridiska åtaganden och tillhandahålla unionsmedborgarna en verkligt professionell offentlig förvaltning. Parlamentet påminner om att man varit tvungen att genomföra de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget utan några extra medel.

84.  Europaparlamentet lovordar alla övriga institutioner för de besparingar och effektivitetsvinster som de redan har inlemmat i sina budgetar. Parlamentet understryker att ett korrekt, effektivt, öppet och ansvarsfullt utnyttjande av unionens resurser är en av de viktiga metoderna för att öka EU-medborgarnas förtroende. Parlamentet välkomnar de insatser som institutionerna gjort för att även i fortsättningen främja transparens, administrativ effektivitet, sund ekonomisk förvaltning och goda prioriteringar. Parlamentet anser att man bör fortsätta att tillämpa höga krav på transparens på ett likvärdigt sätt i alla EU-institutioner.

85.  Europaparlamentet återinför nivån på schablonavdragen – vilka ändrats av rådet över hela linjen – till den nivå som ursprungligen hade begärts av domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska utrikestjänsten, och återinför budgetförslagets anslag för respektive budgetpost.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

86.  Europaparlamentet påminner om att dess förslag till budgetberäkning för 2015 fastställdes till 1 794 929 112 EUR, vilket är en ökning med 2,24 % jämfört med budgeten för 2014. Parlamentet betonar emellertid att 0,67 % av denna ökning är kopplad till det rättsligt bindande exceptionella avgångsvederlaget när ledamöternas mandat löper ut och att 0,4 % är kopplad till överenskommelsen om justeringarna av löner och pensioner för 2011–2012. Parlamentet understryker att nivån på övriga utgifter därmed ökade med endast 1,18 % under 2014.

87.  Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte så att man uppnår långsiktiga besparingar i unionens budget, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

88.  Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens reviderade meddelande av den 17 september 2014, enligt vilket presidiets senaste beslut och tekniska justeringar införlivas i budgeten. Parlamentet påpekar att dessa ändringar är budgetneutrala. Parlamentet godkänner dessa ändringar av budgetberäkningen.

89.  Europaparlamentet minskar sin tjänsteförteckning för att leva upp till den personalminskning som man kom överens om inom ramen för reformen av tjänsteföreskrifterna.

90.  Europaparlamentet understryker att de politiska grupperna verksamhet inte avser deras administrativa arbete. Parlamentet noterar att de politiska grupperna sedan 2012 har frusit sina personalresurser, och att deras behov endast delvis täcktes under de föregående budgetåren. Parlamentet insisterar på att bemanningsnivån i de politiska grupperna under 2015 och de följande åren inte får underskrida den nuvarande nivån. Parlamentet påminner om att ett sådant beslut redan har fattats av parlamentet under den föregående valperioden(10).

91.  Europaparlamentet konstaterar att slutkostnaden för KAD-projektet uppskattas till 441,27 miljoner EUR i löpande priser (406,22 miljoner EUR i fasta priser) och att de finansiella behoven för KAD under 2015 skulle motsvara 128,91 miljoner EUR (eller 29 % av de totala kostnaderna). Parlamentet understryker att de återstående finansiella behoven för 2015, inbegripet tillgängliga budgetmedel som ännu inte utnyttjats, uppskattas till 84,8 miljoner EUR. Parlamentet anser att detta belopp kan komma att minska avsevärt genom en överföring vid utgången av 2014 och att den återstående delen bör finansieras med lån. Parlamentet påminner om att de totala betalningarna per år på grund av uppförandet av KAD-byggnaden i framtiden kommer att bli mycket lägre än hyreskostnaderna för jämförbara byggnader.

92.  Europaparlamentet beslutar att öka anslagen för finansieringen av Europeiska politiska stiftelser med 3 miljoner EUR, för att garantera att politiska stiftelser helt och fullt kan utöva sin verksamhet, också i förhållande till hela spektrumet av politiska grupper samt intensifiera sin forskning och sin upplysningsverksamhet för att kommunicera och lägga fram idéer för att påskynda den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet betonar att denna ökning kommer att vara budgetneutral, eftersom den kommer att räknas av från reserven för oförutsedda utgifter. Parlamentet fastställer därför att dess budget för 2015 totalt uppgår till 1 794 929 112 EUR. Parlamentet påpekar att detta kommer att motsvara en ökning med 0 % av nivån i den budgetberäkning som parlamentet antog vid plenarsammanträdet den 17 april 2014.

93.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma arbetsgruppens beslut att rekommendera ledamöterna att utnyttja flyg i ekonomiklass på kortare sträckor. Generalsekreteraren ombeds att senast i slutet av 2015 presentera en utvärdering av resultatet av denna rekommendation.

94.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma arbetsgruppens resultat av utvärderingen av möjliga besparingar i samband med kostnaderna för fordon och förare. Parlamentet förväntar sig att dessa besparingar kommer att tas med i kommande års budgetar.

Avsnitt IV – Domstolen

95.  Europaparlamentet understryker att kommissionen, trots ökningen utan motstycke av antalet ärenden, beslutade att ur budgetförslaget för domstolen stryka 12 nya tjänster avsedda att motverka flaskhalsar och i största möjliga utsträckning begränsa risken för att domar inte meddelas inom rimlig tid. Parlamentet betonar att kommissionen genom detta har äventyrat de tre domstolarnas produktivitet mot bakgrund av den fortsatta ökningen utan motstycke av antalet nya ärenden och därmed skapat en allvarlig risk för budgeten.

96.  Europaparlamentet godkänner inrättandet av 12 nya tjänster, enligt domstolens ursprungliga begäran. Parlamentet ökar således de motsvarande budgetposterna och justerar domstolens tjänsteförteckning till det förslag som lades fram i dess budgetberäkning.

97.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 3 %, så att domstolen kan hantera den ständigt ökande arbetsbördan på ett korrekt sätt och göra det möjligt för domstolen att till fullo utnyttja sin tjänsteförteckning. Parlamentet betonar att den minskning som föreslås av rådet helt står i strid med en personaltillsättningsgrad på 98 % (98 % – högsta möjliga siffra om hänsyn tas till den oundvikliga effekten av personalens rörlighet under året) och med en genomförandegrad för löner som uppgick till nästan 99 % under 2013.

98.  Europaparlamentet understryker att tribunalen, trots avsevärda ansträngningar, inte längre kan hantera den växande arbetsbördan. Parlamentet betonar att denna allmänna uppåtgående trend till fullo bekräftas av de uppgifter som observerats hittills för 2014 och kommer att fortsätta, bland annat till följd av ändringarna genom Lissabonfördraget (som kommer att utvidga domstolens jurisdiktion från och med den 1 december 2014 på området för frihet, säkerhet och rättvisa) och till följd av Kroatiens anslutning.

99.  Europaparlamentet betonar att antalet pågående ärenden, trots de omfattande produktivitetsinitiativ som hittills tagits, fortsätter att öka (+25 % under 2013, +6 % fram till slutet av juni 2014), samtidigt som risken för klagomål när det gäller oförmåga att meddela domar inom rimlig tid (särskilt i fråga om fall som lagts fram inför tribunalen där antalet ärenden nu är så högt att det knappt kan hanteras) nu har blivit verklighet – ett första klagomål lämnades in på dessa grunder i juni 2014, eventuellt med allvarliga följder för unionen. Parlamentet understryker att förseningar med att meddela domar inom rimlig tid i tribunalen, särskilt i samband med konkurrensrätt, i hög grad hindar den inre marknaden från att fungera korrekt och kan leda till ett avsevärt hot mot unionens budget.

100.  Europaparlamentet påminner om principöverenskommelsen mellan parlamentet och rådet enligt vilken antalet domare måste ökas. Parlamentet betonar att det under dessa omständigheter är mycket viktigt att så snart som möjligt nå en överenskommelse om att utse ytterligare domare till domstolen. Parlamentet för in 2 miljoner EUR i reserven för utnämningen av nio nya domare, och uppmanar domstolen att förelägga rådet och parlamentet en uppdaterad bedömning av de ytterligare finansiella behov som de nya domarna och personalen medför. Parlamentet räknar med att en överenskommelse nås inom rådet snarast möjligt och att lagstiftningsförfarandet kommer att vara avslutat före den 1 oktober 2015. Parlamentet betonar bestämt att det behov av ytterligare personal som utnämningen av nio domar skapar ska bedömas på ett ansvarsfullt sätt.

Avsnitt V – Revisionsrätten

101.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,1 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

102.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för de budgetposter som är relaterade till löner för övriga anställda, så att revisionsrätten kan fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sin personal.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och avsnitt VII – Regionkommittén och genomförandet av samarbetsavtalet med Europaparlamentet

103.  Europaparlamentet påminner om att enligt samarbetsavtalet av den 5 februari 2014 skulle upp till 80 tjänster överföras från de två kommittéerna till parlamentet och att man kommit överens om en ökning av anslagen för den ökade politiska verksamheten och ytterligare behov i samband med externaliseringen av översättningen.

104.  Europaparlamentet är medvetet om att minst 60 tjänster förväntas överföras till parlamentet och att denna överföring kommer att genomföras i två etapper – den första från den 1 oktober 2014 och den andra senare under 2015. Parlamentet inför i budgeten justeringarna relaterade till överföringen av 42 tjänster (30 tjänster från EESK och 12 från ReK), vilken hänför sig till genomförandet av första etappen, och placerar hälften av anslagen för överföringen av de förväntade ytterligare tjänsterna (minst 6 från EESK och minst 12 från ReK) i reserven, för att dessa anslag ska kunna frigöras så snart som det slutliga beslutet om den återstående överföringen fattats. Parlamentet förväntar sig att den slutliga överföringen ska ha avslutats senast i juli 2015.

105.  Europaparlamentet välkomnar det pågående samarbetet mellan de två kommittéerna i administrativa frågor och uppmuntrar dem att ytterligare förstärka detta samarbete så att gemensamma mål kan uppnås och besparingar åstadkommas. Parlamentet uppmanar EESK och ReK att utreda hur de skulle kunna genomföra sina struktur- och organisationsreformer på ett samordnat sätt genom att öka sitt bilaterala samarbete.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

106.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kan hantera den fortsatta minskningen av personalstyrkan.

Avsnitt VII – Regionkommittén

107.  Europaparlamentet understryker att 2015 års budget för Regionkommittén (ReK) kommer att kännetecknas av en ökning av dess politiska verksamhet, eftersom dess nya (sjätte) politiska mandat kommer att inledas i februari 2015, och det kommer att vara det första året som den fulla effekten av inrättandet av en femte politisk grupp inom ReK (ECR-gruppen) tas med i budgeten.

108.  Europaparlamentet motsätter sig starkt kommissionens nedskärningar av de utgifter som är kopplade till Regionkommitténs politiska verksamhet och därtill hörande kostnader eller kostnader relaterade till informations- och kommunikationsverksamheten. Parlamentet ökar, mot bakgrund av inledningen av Regionkommitténs nya mandat, de berörda budgetposterna.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

109.  Europaparlamentet konstaterar att rådet har minskat budgetförslagets anslag för ombudsmannen med 1,7 %. Parlamentet understryker att denna minskning kommer att skapa ett större tryck på ombudsmannens mycket begränsade budget och kommer att få omfattande följder för genomförandet av den nya ombudsmannens strategi och institutionens kapacitet att tjäna de europeiska medborgarna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet återinför därför alla de budgetpostsanslag som rådet hade skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

110.  Europaparlamentet påminner om att den huvudsakliga ökningen jämfört med 2014 års budget, om man inte beaktar oundvikliga rättsliga åtaganden såsom utgifter relaterade till mandatperiodens utgång för institutionens ledamöter eller lönejusteringar, är kopplad till inrättandet av Europeiska dataskyddsstyrelsens arbetsgrupp samt de nya särskilda verksamheter som fastställts för perioden 2014–2020.

111.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för budgetposterna relaterade till det nya mandatet för Europeiska datatillsynsmannens, inrättandet av Europeiska dataskyddsstyrelsens arbetsgrupp samt för de budgetposter som tryggar en välfungerande institution, i synnerhet i ljuset av dess nya strategi för perioden 2014–2020. Parlamentet understryker att odifferentierade nedskärningar av utgifter kan vara ytterst skadliga och kontraproduktiva, särskilt för en så liten institution.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

112.  Europaparlamentet påminner rådet om att medlemsstaterna kom överens om att inrätta Europeiska utrikestjänsten och om att den behöver tillräckliga resurser för att utöva sin verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta utforska möjligheter till synergi mellan de nationella ambassaderna och utrikestjänsten, t.ex. gemensamt utnyttjande av byggnader och säkerhetsarrangemang samt administrativt samarbete.

113.  Europaparlamentet justerar schablonavdragen till deras ursprungliga nivå på 5,3 % för Europeiska utrikestjänstens huvudkontor, 2,7 % för delegationerna och 27% för de militära utstationerade nationella experterna och återinför anslagen enligt vad som begärdes i budgetförslaget. Parlamentet betonar att en sådan ökning av schablonavdragen kommer att innebära en personalminskning utöver den obligatoriska nedskärningen på 1 % i tjänsteförteckningen och kommer därmed att hämma Europeiska utrikestjänstens verksamhet och hindra dess utveckling som ett nytt organ med ett ökande antal uppgifter.

114.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter i vilka rådet gjort nedskärningar, i synnerhet när det gäller anslag för att öka säkerheten i utrikestjänstens kommunikation, i syfte att ge den höga representanten och utrikestjänstens högre tjänstemän möjlighet att effektivt delta i mycket känsliga förhandlingar.

115.  Europarlamentet insisterar på att utrikestjänstens kommunikationssystem skyddas mot intrång, och att systemen för kommunikation, dels mellan utrikestjänsten och medlemsstaterna, dels mellan huvudkontoret och delegationerna, är säkra och moderna.

116.  Europaparlamentet stöder den höga representantens förslag om att i Europeiska utrikestjänstens budget inkludera de anslag som behövs för att öppna en ny delegation i Gulfområdet, där unionen är underrepresenterad(11). Parlamentet ökar därför de berörda budgetposterna enligt Europeiska utrikestjänstens begäran i budgetberäkningen.

117.  Europaparlamentet överför anslaget för gemensamma administrativa kostnader för kommissionens personal i delegationerna från avsnitt III (kommissionen) till avsnitt X (utrikestjänsten) i budgeten. Parlamentet understryker att denna överföring är budgetneutral, den påverkar inte kommissionens administrativa anslag eller arbetsvillkoren för kommissionens personal i delegationerna och den är i linje med den förenkling av förvaltningen av EU-delegationernas administrativa utgifter som efterlysts av utrikestjänsten och rådet och som revisionsrätten nyligen tagit upp i en rapport. Parlamentet understryker att överföringen kommer att genomföras av Europeiska utrikestjänsten och kommissionen i en anda av gott samarbete. Parlamentet uppmanar rådet att respektera budgetneutraliteten i denna överenskommelse.

o
o   o

118.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17. (2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. .1. (5) Antagna texter, P7_TA(2014)0247. (6) Antagna texter, P7_TA(2014)0450. (7) Antagna texter, P7_TA(2014)0358. (8) http://ec.europa.eu/about/juncker-commission/docs/pg_en.pdf (9) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 2 juli 2014. Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398). (10) Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (P7_TA(2013)0437). (11) Europaparlamentets resolution av den 3 april 2014 om EU:s strategi gentemot Iran, Antagna texter, P7_TA(2014)0339.