Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2 och 136,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 3,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 om en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om trojkans roll och verksamhet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 om landsspecifika rekommendationer för 2014 (COM(2014)0400),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2014(12)

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om genomförandet av den europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juli 2014 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Riktlinjer för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) nr 1303/2013 (COM(2014)0494),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 september 2011(14) och av den 16 januari 2014(15) om en EU-strategi mot hemlöshet,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 13 november 2013 En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: En analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxtundersökningen 2014 (COM(2013)0785),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 Europeiska planeringsterminen 2014: landsspecifika rekommendationer – Att skapa tillväxt (COM(2014)0400),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0019/2014), och av följande skäl:

A.  Finanspolitisk hållbarhet och ett smart uppfyllande av EU:s finanspolitiska ramverk och ramen för makroekonomisk övervakning är av största vikt för en väl fungerande europeisk ekonomisk och monetär union (EMU).

B.  Det krävs bättre samordning mellan medlemsstaternas makroekonomiska politik och budgetpolitik och en övergripande politik för euroområdet under kommissionens ledning för att få till stånd en verklig ekonomisk och monetär union.

C.  Den europeiska planeringsterminen spelar en viktig roll för samordningen av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i medlemsstaterna.

D.  Den generellt stigande arbetslösheten, och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, förblir ett allvarligt hot mot den ekonomiska och sociala stabiliteten och konvergensen i EU.

E.  Ungdomsarbetslösheten måste hanteras proaktivt, för att stärka och utvidga den nuvarande ramen för samarbete mellan de nationella myndigheter som har ansvaret på detta område.

F.  Med hänsyn till de fortsatt höga skuldsättnings- och arbetslöshetsnivåerna, den låga nominella BNP-tillväxten och inflationen som ligger långt under målnivån, och till det stora antalet personer som är i riskzonen för fattigdom samt till de utmaningar som är förknippade med ett åldrande samhälle och med behovet av att skapa sysselsättning, särskilt för ungdomar, måste den finanspolitiska konsolideringen även i fortsättningen vara tillväxtfrämjande och differentierad.

G.  Den europeiska planeringsterminen genomsyras av en anda av ekonomisk solidaritet mellan medlemsstaterna, och medlemsstaterna bär ett ansvar som står i proportion till deras ekonomiska betydelse för unionens resultat som helhet.

H.  Den europeiska planeringsterminens prioriteringar för det innevarande året fastställdes av Europeiska rådet i mars och bekräftades på nytt i juni. Tonvikten har lagts vid insatser som stärker konkurrenskraften, främjar skapandet av arbetstillfällen och bekämpar arbetslösheten, samt vid uppföljningen av reformerna för att förbättra finansieringen av ekonomin och arbetsmarknadernas funktion.

I.  Europa 2020-strategin är en del av EU:s hantering av den globala ekonomiska krisen och framtida utmaningar. Kommissionen medger att de flesta av målen i Europa 2020-strategin inte kommer att uppnås.

J.  Den globala finanskrisen samt bank- och skuldkrisen i EU har i hög grad begränsat de små och medelstora företagens tillgång till finansiella medel.

K.  Europaparlamentet har flera gånger begärt en förstärkning av ramen för styrning.

L.  Den inre marknaden är inte helt operativ, särskilt när det gäller tjänster.

M.  Efter sex år av ekonomisk kris och negativ tillväxt har den ekonomiska återhämtningen långsamt tagit fart och förväntas sprida sig till alla medlemsstater under 2015. Kommissionens prognoser för den ekonomiska återhämtningen är fortfarande bräckliga, och reformerna måste fortsätta för att uppfylla medborgarnas krav när det gäller sysselsättning och samhälleliga behov och för att återupprätta produktiviteten och konkurrenskraften. Kommissionen är medveten om att den sociala situationen i flera delar av EU är pressad, att arbetslösheten är högre än någonsin och att skillnaderna mellan regioner och mellan medlemsstater ökar. Åtgärder för att ta itu med arbetslösheten och den sociala situationen skulle främja konkurrenskraften och tillväxtutsikterna.

N.  Trots en liten minskning är arbetslöshetssiffrorna och ungdomsarbetslöshetssiffrorna i EU fortfarande oerhört alarmerande (25,005 miljoner arbetslösa i EU-28 i juni 2014 och 5,06 miljoner arbetslösa ungdomar i EU-28 i juli 2014). Skillnaderna mellan medlemsstaternas allmänna arbetslöshetsnivåer och ungdomsarbetslöshetsnivåerna (5 % är arbetslösa i Österrike, jämfört med 27,3 % i Grekland, och 9,3 % av ungdomarna är arbetslösa i Österrike, jämfört med 53,8 % i Spanien) utgör dessutom en stor risk både för den ekonomiska stabiliteten i EU och för den europeiska sociala sammanhållningen.

O.  Kommissionen understryker den betydelse som innovation, forskning och utveckling har för att skapa mervärde och att det växande kompetensglappet framför allt påverkar kunskapssektorerna.

P.  Splittringen på arbetsmarknaden är nu en av de främsta orsakerna till ojämlikhet mellan medlemsstater och mellan olika sektorer. Detta framgår av skillnaderna i anställningsmöjligheter (t.ex. stora hinder för tillträdet till arbetsmarknaden), arbetsvillkor eller lönenivåer som ibland inte kan garantera en rimlig levnadsstandard, samt den ökande polariseringen mellan låg- och högkvalificerat arbete, som kan försvåra rörligheten på arbetsmarknaden. Det krävs fortfarande reformer för att sådan splittring ska upphöra.

Q.  Fastställandet av minimilöner omfattas av medlemsstaternas behörighetsområde.

R.  EU:s lagstiftning om arbetsvillkor, diskriminering och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen skyddar arbetstagare från att utnyttjas och diskrimineras och bidrar till att integrera grupper såsom kvinnor och funktionshindrade på arbetsmarknaden. Kostnaden för arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar beräknas uppgå till mellan 2,6 % och 3,8 % av BNP, medan varje euro som läggs på att genomföra hälso- och säkerhetskrav beräknas ge 2,2 euro tillbaka till företagen.

S.  Den ekonomiska och finansiella krisen har tydligt visat hur bräckliga de offentliga finanserna är i vissa medlemsstater.

T.  För att motverka krisen har de offentliga finanserna i vissa av medlemsstaterna skurits ned kraftigt samtidigt som efterfrågan på social trygghet har ökat på grund av ökad arbetslöshet. De statliga budgetmedlen för social trygghet har dessutom blivit än mer ansträngda genom att avgiftsinbetalningarna minskat till följd av att många förlorat arbetet eller fått sänkt lön.

U.  Kommissionen anger i sitt meddelande av den 2 juni 2014 (COM(2014)0400): ”Krisen och de politiska åtgärdernas inverkan på den ekonomiska och sociala situationen har också fått följder i fråga om ojämlikhet. Den strukturella karaktären hos viss arbetslöshet, den begränsade tillgången till utbildning och vård och vissa skatte- och förmånsreformer kan slå ojämlikt mot de mer utsatta samhällsgrupperna.”

V.  I artikel 9 i EUF-fördraget fastslås att unionen ”vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska […] beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor”. Det är viktigt att genomföra denna övergripande klausul i tillräcklig utsträckning inom samtliga politikområden för att målen i artikel 3 i EUF-fördraget ska kunna uppnås. I artikel 174 i EUF-fördraget fastslås att ”för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen, [ska unionen] utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Särskild hänsyn ska tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.”

W.  Endast 7,5 miljoner, eller 3,1 % av arbetskraften i EU är för närvarande anställda i en annan medlemsstat. De unga är den grupp som är mest benägen till att vara rörlig.

X.  Till följd av krisen är det oerhört dyrt och svårt för små och medelstora företag och mikroföretag att få tillgång till finansiering, vilket hindrar dem från att växa och skapa arbetstillfällen. Kommissionen och medlemsstaterna behöver därför stödja de små och medelstora företagens utveckling, i syfte att främja en smart och hållbar tillväxt för alla och sysselsättning av god kvalitet i EU, i enlighet med Europa 2020-målen.

1.  Europaparlamentet tar del av den analys som visar att det under de senaste två åren funnits positiva tecken på att ekonomin håller på att återhämta sig i EU, och bekymrar sig över att återhämtningen tappat fart sedan första kvartalet 2014 i en situation då den nominella räntan är nära noll som nedre gräns (zero-lower bound) och en mycket låg inflationstakt råder. Parlamentet upprepar dock att återhämtningen fortfarande är mycket skör och ojämn och behöver stödjas så att mer tillväxt och sysselsättning kan skapas på medellång sikt.

2.  Europaparlamentet betonar att det brådskande behövs ett ambitiöst initiativ för att stimulera investeringar i EU, i syfte att få igång och stödja den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet uppmanar kommissionen arr brådskande inleda ett europeiskt investeringsprogram på 300 miljarder EUR, i enlighet med Jean-Claude Junckers förslag, för att bidra till den kortsiktiga återhämtningen av tillväxten i Europa.

3.  Europaparlamentet konstaterar att de viktigaste målen i den ekonomiska politiken är att återupprätta medlemsstaternas konkurrenskraft och minska arbetslösheten.

4.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att snabbt åtgärda problemen i den aktuella ekonomiska situationen, som präglas av ett stillastående BNP – stabil i euroområdet och med en ökning på 0,2 % i EU-28 under andra kvartalet 2014 –, en anmärkningsvärt låg inflation – som sjönk till 0,3 % i augusti 2014, vilket är dess lägsta nivå sedan november 2009 – och en oacceptabelt hög arbetslöshet – 11,5 % i euroområdet och 10,2 % i EU-28 i juli 2014.

5.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att ta fram konkreta rekommendationer till medlemsstaterna och till EU som helhet, även till de medlemsstater som omfattas av ekonomiska anpassningsprogram, så att de inte bara fokuserar på en konsolidering av de offentliga finanserna, utan också på strukturreformer som leder till en verklig, hållbar och socialt välbalanserad tillväxt, sysselsättning, ökad konkurrens och stärkt konvergens.

6.  Europaparlamentet noterar de omfattande strukturreformer som genomförts av medlemsstaterna inom ramen för de makroekonomiska anpassningsprogrammen. Parlamentet anser det beklagligt att vissa medlemsstater i resten av euroområdet saknar ambitioner när det gäller att modernisera sina ekonomier, vilket är en av orsakerna till de låga utsikterna till hållbar tillväxt på medellång och lång sikt.

7.  Europaparlamentet beklagar att euroområdet och EU riskerar att hamna ännu längre efter andra regioner i fråga om ekonomisk utveckling och ekonomiska möjligheter, vilket kommer att göra EU mindre attraktivt för investeringar från både EU-medlemsstater och tredjeländer.

8.  Europaparlamentet betonar att finans-, statsskulds- och konkurrenskraftskrisen inte kan lösas enbart med en generös penningpolitik. Parlamentet understryker därför vikten av att fortsätta processen med djupgående, balanserade och socialt hållbara strukturreformer för att skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att EU inte kan konkurrera med enbart kostnader, utan måste investera mer i forskning och utveckling, industriell förnyelse, utbildning och kompetens samt resurseffektivitet, både på nationell och europeisk nivå. Parlamentet erinrar om att själva målet med strukturreformer och sänkt offentlig och privat skuldsättningsnivå bör vara att kunna fokusera på en tillväxtfrämjande politik och i förlängningen skapa sysselsättning och bekämpa fattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i större utsträckning utnyttja utvecklingsbankernas potential för att stimulera ekonomin i Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet erinrar om att prioriteringarna och målen i Europa 2020-strategin, t.ex. att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap, fortfarande gäller och bör genomföras.

10.  Europaparlamentet understryker på nytt att den mycket höga skuldsättningsnivån i flera medlemsstater i euroområdet inte enbart är ett hinder för tillväxt, utan även lägger en stor börda på framtida generationer. Parlamentet är fortfarande bekymrat över bristen på framsteg när det gäller att minska den alltför höga privata skuldsättningen.

11.  Europaparlamentet upprepar därför att medlemsstaterna i samband med utformningen av ekonomisk politik och reformer bör fästa särskild uppmärksamhet vid vilka följder detta får för denna generation och för framtida generationer, bland annat i fråga om deras behov av goda levnadsvillkor och sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet betonar att framtiden för våra samhällen inte får äventyras på grund av att aktuella beslut inte fattas och politiska fel begås.

12.  Europaparlamentet gläder sig över att Jean-Claude Juncker i sina politiska riktlinjer för nästa kommission utlovade en förstärkning av investeringarna i Europa med 300 miljarder EUR.

13.  Europaparlamentet understryker att EMU är långt ifrån fullbordad, och påminner kommissionen om dess skyldigheter och åtaganden att ta hänsyn till de makroekonomiska obalanserna i EU, särskilt i euroområdet, för att förbättra samordningen av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och stärka konkurrenskraften i EU. Parlamentet välkomnar i detta avseende att kommissionens kommande ordförande har lovat att genomföra den färdplan som fastställdes i rapporten av den 5 december 2012 med titeln ”Mot en verklig ekonomisk och monetär union”.

14.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att utan dröjsmål lägga fram förslag för fullbordandet av EMU, i enlighet med samtliga riktlinjer i dess plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union. Parlamentet noterar att fullbordandet av EMU bör baseras på gemenskapsmetoden. Parlamentet upprepar ännu en gång sitt krav på en rättsakt om ”konvergensriktlinjer”, som ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som för en bestämd period ska omfatta ett mycket begränsat antal mål för de mest brådskande reformåtgärderna, och uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella reformprogrammen utarbetas på grundval av ovannämnda konvergensriktlinjer och kontrolleras av kommissionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åta sig att genomföra sina nationella reformprogram fullt ut. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna på denna grundval skulle kunna ingå ett ”konvergenspartnerskap” med EU:s institutioner, med en möjlighet till villkorad finansiering av reformåtgärder. Parlamentet upprepar att ett sådant stärkt ekonomiskt samarbete bör gå hand i hand med en incitamentbaserad finansiell mekanism. Parlamentet anser att andra former av finansiering eller instrument, t.ex. en solidaritetsmekanism, måste vara en integrerad del av EU:s budget, men ligga utanför den överenskomna fleråriga budgetramen.

15.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang den kommande kommissionen att lägga fram ett förslag om en enad yttre representation för euroområdet på grundval av artikel 138 i EUF-fördraget, för att uppnå ett effektivt euroområde med en gemensam ståndpunkt i frågor som omfattas av denna representations behörighetsområde. Parlamentet påminner om att kommissionens nya ordförande i sitt tal i Europaparlamentet tisdagen den 15 juli 2014 omedelbart före sin utnämning lovade att EMU och euron skulle företrädas av en person, på en plats och med en röst i Bretton Woods-institutionerna.

16.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang den kommande kommissionen att lägga fram ett förslag om en enad yttre representation för euroområdet på grundval av artikel 138 i EUF-fördraget, och att lägga fram den rapport som utlovas i ”tvåpacket” och i färdplanen ”Mot en verklig ekonomisk och monetär union” om möjligheterna inom unionens nuvarande finanspolitiska ram att skapa balans mellan offentliga investeringsbehov och målet om finanspolitisk disciplin.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den europeiska planeringsterminen, bland annat genom att se till att tillräcklig tid och tillräckliga medel avsätts för utarbetandet och uppföljningen av rekommendationerna, så att dessa blir så relevanta som möjligt för utformningen av den ekonomiska politiken på EU-nivå och på nationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om hur rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen kan göras mer bindande. Parlamentet betonar vikten av bredast möjliga deltagande av Europaparlamentet i ett tidigt skede för att, med hänsyn till parlamentets växande betydelse och obligatoriska involvering, undvika bristande legitimitet i den politiska opinionsbildningsprocessen.

18.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamentens egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna måste stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreskriva en möjlighet att lägga fram de landsspecifika rekommendationerna i de nationella parlamenten innan de antas av rådet.

19.  Europaparlamentet tar del av kommissionens landsspecifika rekommendationer för 2014. Parlamentet konstaterar att det enligt kommissionens bedömning har gjorts vissa framsteg i fråga om upprätthållandet av budgetkonsolideringen och strukturreformerna, särskilt när det gäller moderniseringen av arbetsmarknaderna och pensions- och hälso- och sjukvårdssystemen.

20.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att Europeiska rådet har godkänt de landsspecifika rekommendationerna och rådets rekommendationer, framför allt de specifika rekommendationerna för euroområdet.

21.  Europaparlamentet påpekar att en kombination av solidaritet och villkor, ett starkt egenansvar och ett engagemang till förmån för reformer är en förutsättning för att program för ekonomiskt stöd ska ge resultat. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att säkra en fullständig harmonisering mellan de rättsliga skyldigheter som ingår i ”tvåpacket” (förordning (EU) nr 472/2013) och de nuvarande ekonomiska anpassningsprogrammen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att införliva det ekonomiska stödet och det tillfälliga trojkasystemet i en förbättrad rättslig struktur, som är förenlig med EU:s ram för ekonomisk styrning och med unionslagstiftningen, för att därmed garantera demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet noterar kommissionens uppföljningsdokument till parlamentets betänkande om trojkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta slutsatserna i Europaparlamentets betänkande om trojkan.

22.  Europaparlamentet stöder målet att fokusera på insatser som stärker konkurrenskraften, främjar investeringar och sysselsättning, bekämpar arbetslösheten och förbättrar arbetsmarknadens funktion, särskilt inom sektorer med hög tillväxtpotential. Parlamentet tror att medlemsstaterna sitter inne med värdefull information om kampen mot ungdomsarbetslösheten som de bör sprida. Parlamentet betonar att modellen med kombinerad teoretisk och praktisk utbildning har visat sig vara särskilt framgångsrik för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

23.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken utgör en viktig investeringsram för kanaliseringen av tillväxtvänliga utgifter, såsom investeringar i innovation och forskning, den digitala agendan, utgifter för att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering, investeringar i en hållbar miljö, i prioriterade transeuropeiska transportförbindelser samt i utbildning och social integration.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en omfattande mekanism för att främja utbytet av bästa praxis mellan alla ansvariga nationella aktörer på området för ungdomsarbetslöshet. Parlamentet upprepar att det inte går att tillämpa en enda lösning för alla, men att vissa medlemsstater har bekämpat ungdomsarbetslösheten på ett mer effektivt sätt än andra.

25.  Europaparlamentet understryker behovet av att fullt ut beakta Europa 2020-strategin vid genomförandet av den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att göra styrningen av den inre marknaden till en nyckelprioritering, eftersom den i hög grad bidrar till uppnåendet av den europeiska planeringsterminens mål, dvs. hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

26.  Europaparlamentet påpekar dock att medlemsstaterna hittills i mycket liten utsträckning har genomfört de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet anser att överensstämmelsen brister mellan de åtaganden som ingås på EU-nivå och medlemsstaternas nationella genomförande av de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet betonar vikten av nationellt egenansvar från de relevanta myndigheternas sida när det gäller åtaganden som ingås på EU-nivå. Parlamentet påpekar att de landsspecifika rekommendationerna bör utformas så att de ger medlemsstaterna utrymme för att utforma de åtgärder och specifika reformer som krävs för att genomföra sådana rekommendationer.

27.  Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att undersöka möjligheterna att utveckla resultatorienterade gemensamma riktmärken för att bedöma och jämföra strukturreformer inom ramen för kommande förslag om förbättring av samordningen av den ekonomiska politiken i EMU.

28.  Europaparlamentet ser med oro på att endast 10 % av de landsspecifika rekommendationerna för 2013 till fullo har genomförts enligt kommissionen. Parlamentet noterar vidare att få eller inga framsteg har gjorts i fråga om 45 % av de landsspecifika rekommendationerna.

29.  Europaparlamentet understryker att ett välfungerande system för demokratisk ansvarsskyldighet i förbindelse med den europeiska planeringsterminen och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna är viktiga förutsättningar för att uppnå ekonomisk konvergens i EMU, vilket i sin tur är en förutsättning för att EMU ska kunna fungera korrekt och säkra finansiell och ekonomisk stabilitet och en hög konkurrenskraft för den europeiska ekonomin, och därigenom främja tillväxt och skapa sysselsättning. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaternas myndigheter på det nationella planet aktivt försvarar och genomför de beslut om de landsspecifika rekommendationerna som alla medlemsstater antagit i rådet (nationellt egenansvar).

30.  Europaparlamentet understryker att ett antal landsspecifika rekommendationer är baserade på EU-rättsakter och kan om de inte genomförs leda till rättsliga förfaranden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att leva upp till sina rättsliga skyldigheter enligt EU-lagstiftningen. Parlamentet anser att kommissionen i sin tolkning av resultattavlan i lämplig utsträckning bör ta hänsyn till att euroområdet och dess medlemsstater är öppna ekonomier som är beroende av varandra.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i egenskap av fördragens väktare till fullo utnyttja alla de åtgärder som föreskrivs i EU-lagstiftningen för att stödja en stärkt samordning av den ekonomiska politiken och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, så att alla medlemsstater inom den fastställda fristen antar en ekonomisk och finansiell politik som är anpassad till deras situation.

32.  Europaparlamentet noterar att ett allt större antal landsspecifika rekommendationer riktas till den regionala nivån. Parlamentet understryker behovet av att till fullo utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt då de skulle användas som en kompletterande åtgärd för strukturreformer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett fastställande av ändamålsenliga prioriteringar för att höja kvaliteten på utgifterna.

33.  Europaparlamentet kräver att kommissionen kvartalsvis rapporterar till parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits för att säkra framsteg när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och om de framsteg som hittills uppnåtts. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att redogöra för orsakerna till det bristande genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i parlamentets ansvariga utskott.

34.  Europaparlamentet uppmanar Eurogruppens ordförande att effektivt övervaka genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i medlemsstaterna i euroområdet, och att rapportera om de framsteg som gjorts i förbindelse med Eurogruppens bedömning av utkasten till budgetplaner för 2015, vilka ska läggas fram senast i mitten av oktober 2014 av de berörda medlemsstaterna.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ägna genusperspektivet särskild uppmärksamhet i sina nationella reformprogram, såsom integrering av kvinnor i arbetskraften, eliminering av löne- och pensionsklyftorna mellan könen, förbättrad barnomsorg och arrangemang med flexibla arbetstider.

36.  Europaparlamentet anser att en långsiktig och balanserad strategi för tillväxt- och investeringsvänlig finanspolitisk konsolidering bör integreras i den kommande europeiska planeringsterminen för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet betonar dock att särskild uppmärksamhet måste fästas vid tillväxtfrämjande reformer och åtgärder, särskilt i de medlemsstater som har budgetutrymme för att investera, i syfte att främja tillväxten och göra det lättare att skapa balans i euroområdet. Parlamentet påpekar att den befintliga rättsliga ramen gör det möjligt, under förutsättning att reformer har inletts, att ge medlemsstaterna en viss flexibilitet, och rekommenderar bestämt att denna flexibilitet utnyttjas.

37.  Europaparlamentet betonar att hållbara offentliga finanser är en förutsättning för långsiktig tillväxt.

38.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör prioritera att modernisera sina ekonomier, sociala trygghetssystem, pensionssystem och hälso- och sjukvårdssystem för att undvika att lägga en alltför stor börda på framtida generationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta effekterna av sina reformer för den europeiska ekonomin som helhet.

39.  Europaparlamentet anser att strukturreformerna särskilt bör inriktas på att stärka arbetsmarknadernas kapacitet att integrera unga människor och andra utestängda grupper i arbetskraften, och att de bör kunna skapa möjligheter för äldre arbetstagare. Parlamentet anser att ett system som kombinerar teoretisk och praktisk utbildning är ett särskilt effektivt sätt för att uppnå detta mål. Parlamentet anser vidare att strukturreformerna bör fokusera på att på medellång och lång sikt uppnå hållbara och rättvisa sociala trygghetssystem, hälso- och sjukvårdssystem och pensionssystem, samt på att minska energiberoendet för att öka de europeiska företagens konkurrenskraft och göra skapandet av sysselsättning till en absolut prioritering.

40.  Europaparlamentet påpekar att avsaknaden av en välfungerande inre arbetsmarknad och av en hållbar strategi för invandring hämmar tillväxten inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att etablera en gemensam arbetsmarknad som är öppen för alla och en gemensam modern och inkluderande invandringspolitik. Parlamentet betonar att en rättvis och lika behandling av arbetskraften är av största betydelse för uppbyggnaden av en inre arbetsmarknad.

41.  Europaparlamentet konstaterar att energipolitik och ekonomisk tillväxt är nära förbundna med varandra. Parlamentet efterlyser därför en ambitiös europeisk energipolitik, som genom ökad energiförsörjningstrygghet och innovation inom energisektorn kan skapa större ekonomisk stabilitet och tillväxt.

42.  Europaparlamentet konstaterar att det ännu inte har gjorts någon seriös undersökning av i vilken utsträckning den demografiska utvecklingen bär ansvaret för den sjunkande tillväxt som de europeiska länderna har upplevt under de senaste två årtiondena. Parlamentet betonar att avsaknaden av en välfungerande inre arbetsmarknad även hämmar unionens tillväxtpotential. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta en verklig inre arbetsmarknad och att utnyttja alla resurser i unionen för att genomföra en gemensam invandringspolitik i linje med de förslag som kommissionens tillträdande ordförande lagt fram.

43.  Europaparlamentet uppmanar ännu en gång medlemsstaterna att förenkla sina skattesystem för att återskapa en gynnsam miljö för företagen i alla medlemsstater utan undantag, och upprepar sitt krav på en minskning av beskattningen av arbetskraften. Parlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av erfarenheterna från genomförandet av 2012 års handlingsplan, snarast möjligt utveckla en omfattande strategi baserad på konkreta lagstiftningsåtgärder för att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande. Parlamentet påminner kommissionen om de förslag som lades fram i parlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis(16) (av Mojca Kleva Kekuš) när det gäller skatteundandragande och skatteflykt.

44.  Europaparlamentet betonar att strukturreformer måste kompletteras med mer långsiktiga investeringar i utbildning, forskning, innovation och hållbar energi för att främja en digital och ekologisk övergång. Parlamentet framhåller att investeringar i forskning, innovation, utbildning och infrastruktur är en förutsättning för konkurrenskraft, hållbar tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen. Parlamentet betonar den roll som unionens budget måste spela på dessa grundläggande områden av gemensamt intresse.

45.  Europaparlamentet betonar att de redan höga offentliga skuldsättningsnivåerna inte medger någon väsentlig ökning av utgifterna, om reform- och konsolideringsinsatser inte ska vara helt förgäves. Parlamentet rekommenderar därför en omfördelning av utgifterna, från icke-produktiva områden till produktiva framtidsorienterade områden. Parlamentet betonar att det finns en viss flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten som bör utnyttjas, men att den särskilt kräver att medlemsstaterna föreslår trovärdiga reformer.

46.  Europaparlamentet noterar Europeiska centralbankens ordförandes tal vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole den 22 augusti 2014. Parlamentet uppmanar beslutsfattarna att dra riktiga slutsatser när det gäller monetära, budgetmässiga och strukturella reformer, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet påminner om de välavvägda kommentarerna, nämligen att ingen finans- eller penningpolitisk uppgörelse, oavsett omfattning, kan kompensera för de nödvändiga strukturreformerna i euroområdet, och att en konsekvent strategi för att minska arbetslösheten måste omfatta åtgärder både på utbuds- och efterfrågesidan, både i euroområdet och på nationell nivå, men att denna strategi endast kan ge önskat resultat om den verkligen är konsekvent.

47.  Europaparlamentet anser att en av de största begränsningarna för EU:s ekonomi är den låga totala privata investeringsnivån och avsaknaden av hävstångseffekt av den nuvarande omfattningen av de offentliga investeringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka orsakerna till den låga privata investeringsnivån i EU. Parlamentet betonar att det behövs en reform av konkurs- och insolvensförfarandena för att lösa problemet med den höga skuldsättningsgraden i euroområdets utkanter.

48.  Europaparlamentet understryker att investeringar är viktiga, eftersom de inverkar på tillgångs- och efterfrågesidan i ekonomin och därmed skapar arbetstillfällen, genererar inkomster för hushållen, ökar skatteintäkterna och hjälper staterna att konsolidera och främja tillväxten. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att anta en investerarvänlig politik, skära ned på byråkratin och minska den administrativa bördan. Parlamentet uppmanar den kommande kommissionen att utöka investeringarna i Europa med 300 miljarder EUR, vilket utlovades av Jean-Claude Juncker i de politiska riktlinjerna.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sist och slutligen uppfylla sitt åtagande att fullborda den inre marknaden, i synnerhet i fråga om tjänster. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden inom ramen för Europa 2020-strategin, i synnerhet på området för forskning och utveckling, resurseffektivitet, innovation, sysselsättning, utbildning, fattigdom, förnybar energi och utsläppsminskning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att trappa upp sina åtgärder för att säkerställa att EU-lagstiftningen införlivas och efterlevs på ett korrekt sätt i medlemsstaterna genom att beslutsamt utnyttja alla sina befogenheter.

50.  Europaparlamentet oroar sig över de protektionistiska tendenserna i vissa medlemsstater, särskilt när det gäller fri rörlighet för personer. Parlamentet påpekar att fördraget garanterar den fria rörligheten för personer, tjänster och kapital, och påminner om att kommissionen måste skydda dessa friheter och se till att de efterlevs.

51.  Europaparlamentet understryker att bristen på tillgång till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, utgör ett enormt hinder för tillväxten i EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att prioritera arbetet på alternativa finansieringskällor för små och medelstora företag, med beaktande av rekommendationerna i parlamentets resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering, särskilt genom strukturfonderna, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och offentliga utvecklingsbanker. Parlamentet understryker behovet av att ännu högre grad avskaffa de administrativa hindren för små och medelstora företag, och att i framtiden mer strikt tillämpa proportionalitetsprincipen i förbindelse med lagstiftningen EU.

52.  Europaparlamentet anser att brådskande reformer bör övervägas i de medlemsstater där svårigheterna med att starta företag hämmar tillväxt- och sysselsättningspotentialen.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt föreslå åtgärder för fullbordandet av den inre marknaden för kapital, i syfte att förbättra tillförseln av kapital till företagen och därmed stimulera den reala ekonomin. Parlamentet anser att det behövs andra alternativ än bankfinansiering både för stora företag och för små och medelstora företag, framför allt genom en förbättring av villkoren för finansiering via kapitalmarknaderna och andra privata källor såsom riskkapitalfonder, ”peer to peer”-fonder” eller aktiefonder. Parlamentet kräver att man särskilt fokuserar på kapitalkostnadens roll i samband med start och drift av företag i medlemsstaterna samt att resultattavlan uppdateras i enlighet härmed.

54.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att lagstiftning om långsiktiga investeringar antas.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att påskynda fullbordandet av bankunionen. Parlamentet konstaterar att godkännandet av de tre pelarna i bankunionen och genomförandet av nya bestämmelser för kreditinstitut och försäkringsbolag kan bidra till att återupprätta den europeiska finanssektorns motståndskraft. Parlamentet anser att fullbordandet av bankunionen måste uppnås genom en försäkrings- och marknadsunion. Parlamentet upprepar att kostnaden för bankkonkurser bör bäras av banksektorn själv.

56.  Europaparlamentet betonar att ett stadigt, stabilt, diversifierat och transparent finansiellt system är av största vikt för framtida tillväxt.

57.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen inte på något vis får äventyra Europaparlamentets och de nationella och regionala parlamentens befogenheter. Parlamentet understryker att man bör göra en tydlig åtskillnad mellan EU:s befogenheter och nationella befogenheter, och att Europaparlamentet är ansvarsutkrävande instans på unionsnivå, medan de nationella parlamenten är ansvarsutkrävande instanser på medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar vikten av att formellt och fullt ut involvera Europaparlamentet i ett tidigt skede och i största möjliga utsträckning i syfte att stärka den demokratiska legitimiteten.

58.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka den demokratiska ansvarsskyldigheten inför Europaparlamentet och de nationella parlamenten när det gäller viktiga inslag i styrningen av euroområdet, såsom Europeiska stabilitetsmekanismen, Eurogruppens beslut samt övervakningen och utvärderingen av program för ekonomiskt stöd. Parlamentet ber kommissionen att genomföra och offentliggöra efterhandsutvärderingar av sina rekommendationer och sitt deltagande i trojkan.

Sektorsbidrag till den europeiska planeringsterminen 2014

59.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att den finanspolitiska konsolideringen måste fortsätta på ett tillväxtvänligt och differentierat sätt, som gör det möjligt för medlemsstaterna att inte enbart investera i tillväxt och skapande av sysselsättning, utan också att ta itu med den höga skuldsättningen, arbetslösheten och de utmaningar som ett åldrande samhälle medför.

60.  Europaparlamentet framhåller sysselsättningspotentialen hos den gröna ekonomin, som enligt kommissionens uppskattningar skulle kunna skapa 5 miljoner arbetstillfällen fram till 2020 enbart inom sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi, under förutsättning att man börjar föra en ambitiös klimat- och energipolitik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att investeringsnivåerna inom dessa sektorer är tillräckliga och att planera för den kompetens som arbetstagarna behöver i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med utnyttjandet av den gröna ekonomins sysselsättningspotential i den årliga tillväxtöversikten för 2015.

61.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen tar hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna i de nationella reformprogrammen, men uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma regioner med permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, i synnerhet när medel tilldelas.

62.  Europaparlamentet betonar att social- och sysselsättningspolitiken inte bara bör ha ett kostnadsperspektiv, utan att hänsyn också bör tas till strukturella reformer på arbetsmarknaden och till vinsterna på längre sikt, i syfte att upprätthålla investeringar till gagn för samhället och medborgarna och därmed uppnå Europa 2020-strategins mål och trygga framtiden och stabiliteten för medlemsstaterna och för EU som helhet.

63.  Europaparlamentet understryker att löner visserligen är en viktig variabel för att komma till rätta med euroområdets makroekonomiska obalanser, men att de inte bara är ett ekonomiskt justeringsverktyg utan i första hand den inkomst som arbetstagarna ska leva på. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att rekommendationerna om löner inte ökar fattigdomen bland förvärvsarbetande eller löneorättvisorna inom medlemsstaterna, och att de inte drabbar låginkomstgrupper.

64.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att EU är långt ifrån att uppnå Europa 2020-strategins sysselsättningsmål och sociala mål, särskilt målet om minskad fattigdom, där vi ligger efter, eftersom antalet människor som lever i fattigdom i stället för att minska ökade med 10 miljoner mellan 2010 och 2012. Parlamentet uppmanar den nya kommissionen att anta en enhetlig strategi och att omedelbart begära att medlemsstaterna rapporterar om vilka nationella framsteg som gjorts i fråga om Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram fastställa tydliga nationella strategier för genomförandet av Europa 2020-strategin, särskilt när det gäller att minska fattigdomen.

65.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen använder den nya resultattavlan med sysselsättningsmässiga och sociala indikatorer för årets landsspecifika rekommendationer, särskilt hänvisningarna till totala arbetslöshetsnivåer och ungdomsarbetslöshetsnivåer, samt andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. Parlamentet noterar att dessa indikatorer endast är av analytisk art. Parlamentet begär att man ska ta med ytterligare indikatorer på resultattavlan såsom kvalitet i arbetslivet, barnfattigdomsnivåer, tillgång till hälso- och sjukvård och hemlöshet. Parlamentet begär att dessa indikatorer ska få ett verkligt inflytande på hela den europeiska planeringsterminen.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fortsätta att förbättra indikatorerna för övervakning av Europa 2020-strategins sociala dimension, miljödimension och innovationsdimension som en del av den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta debatten om antalet sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer och utvecklingen av dessa, mot bakgrund av att sociala och ekonomiska aspekter av EU är två sidor av samma mynt och båda har en nyckelroll i utvecklingen av EU.

67.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att Eurogruppens arbetsmarknads- och socialministrar vid behov ska sammanträda före eurotoppmötena, för att se till att problem på arbetsmarknaden och det sociala området behandlas mer ingående under diskussionerna och beslutsfattandet inom euroområdets myndigheter, med avsikt att bidra till mötena mellan euroområdets stats- och regeringschefer. Parlamentet anser att det är viktigt att rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) och Ekofinrådet håller gemensamma möten i syfte att nå fram till en samstämmig ståndpunkt när så krävs.

68.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att de finanspolitiska konsolideringsåtgärder som vidtagits för att säkra hållbarhet inte bara för vissa medlemsstaters ekonomier utan för hela EU:s ekonomi har fått allvarliga och långtgående effekter för sysselsättningen och den sociala situationen i EU. Parlamentet begär att de sysselsättningsrelaterade och sociala skyldigheter som fastställs i fördragen och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna omedelbart uppfylls. Parlamentet uppmanar EU-byrån för grundläggande rättigheter att göra en grundlig bedömning av åtgärdernas följder för de grundläggande rättigheterna och lägga fram rekommendationer i de fall då det har förekommit brott mot stadgan.

69.  Europaparlamentet välkomnar det italienska ordförandeskapets avsikt, som också återfinns i slutsatserna från Europeiska rådets extraordinära möte den 30 augusti 2014, att anordna en konferens för stats- och regeringscheferna om sysselsättningen, särskilt ungdomars sysselsättning.

70.  Europaparlamentet välkomnar att arbetslöshetsnivåerna har minskat i vissa medlemsstater. Parlamentet påminner emellertid om att det i Europa 2020-strategin helt riktigt sägs att den siffra man måste ha under uppsikt är den som anger sysselsättningsgraden, och beklagar att de nuvarande indikatorerna för sysselsättningsgraden inte på ett korrekt sätt återspeglar verkligheten på alla arbetsmarknader i EU.

71.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen uppmärksammar behovet av strukturreformer för att förbättra ramvillkoren för tillväxt och sysselsättning, särskilt när arbetslösheten är hög, och att många möjligheter kan öppnas på både nationell nivå och EU-nivå genom att den inre marknaden fullbordas.

72.  Europaparlamentet uppmanar den nya kommissionen att verkligen prioritera en återhämtning av sysselsättningen genom att inrätta en ambitiös och helhetsinriktad strategi för skapandet av kvalitativa arbetstillfällen, vilken bör involvera samtliga nya kommissionsledamöter. Parlamentet anser därför att kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning och socialpolitik bör utarbeta en plan för alla politikområden med konkreta åtgärder för att främja sysselsättning av god kvalitet.

73.  Europaparlamentet anser att EU:s konkurrenskraft inte kan återupprättas enbart genom kostnadsminskningar, utan att detta måste åtföljas av ökade investeringar i forskning och utveckling, utbildning och kompetens samt bättre resurseffektivitet. Parlamentet efterlyser mer anpassningsbara och dynamiska arbetsmarknader som kan justeras efter ekonomiska störningar utan att det leder till kollektiva uppsägningar och en överdriven justering av lönerna. Parlamentet påminner om att köpkraften för många av EU:s arbetstagare har minskat kraftigt, att hushållens inkomster har sjunkit och att den inhemska efterfrågan har minskat. Parlamentet anser att för att återupprätta vår ekonomis nödvändiga konkurrenskraft måste EU också ta hänsyn till strategier som inriktas på andra produktionskostnader, prisutvecklingar och vinstmarginaler och på sektorsövergripande strategier inriktade på att främja innovation, produktivitet och kvalitet.

74.  Europaparlamentet är oroat över de ständigt växande förmögenhets- och inkomstklyftorna, som urholkar köpkraften, den inhemska efterfrågan och investeringarna i den reala ekonomin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera åtgärder för att minska dessa klyftor i sina nationella reformprogram i syfte att stärka tillväxten, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.

75.  Europaparlamentet understryker behovet av att styra skattebördan från arbete till andra former av hållbar beskattning i syfte att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

76.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens landsspecifika rekommendationer om miljöbeskattning och uppmanar medlemsstaterna att genomföra rekommendationerna och samtidigt se till att i synnerhet de lägre inkomsterna gynnas. Parlamentet understryker de positiva budget-, sysselsättnings- och miljöeffekterna samt de sociala effekterna av en växling från skatt på arbete till en miljöskatt och en utfasning av miljöskadliga ämnen.

77.  Europaparlamentet är oroat över att den finansiella fragmenteringen i euroområdet i vissa fall kan äventyra de små och medelstora företagens tillväxt och hållbarhet. Parlamentet kräver att utlåningskapaciteten i ekonomin återställs så att de små och medelstora företagen kan investera och skapa arbetstillfällen, och att entreprenörskap underlättas samt att det blir lättare för små och medelstora företag att få tillträde till program som Cosme och Horisont 2020.

78.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa onödiga administrativa bördor för egenföretagare, mikroföretag och små och medelstora företag, och att förbättra förutsättningarna för att starta företag.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål, på grundval av artikel 9 i EUF-fördraget, konkretisera den investeringsplan på 300 miljarder euro som man gett löfte om, och efterlyser en bedömning av huruvida detta belopp är tillräckligt för att återupprätta EU:s fulla potential att skapa tillväxt, konkurrenskraft och kvalitativa arbetstillfällen.

80.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uppmaning i det allmänna meddelandet om de landsspecifika rekommendationerna i EU som helhet att investera mer i forskning och utveckling, innovation, utbildning, kompetens och aktiv arbetsmarknadspolitik, samt i energi, transporter och den digitala ekonomin.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU:s industri genom att tillämpa en flexiblare konkurrenspolitik som främjar konkurrens och sysselsättning, tillsammans med en ekologisk och digital övergångsplan. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att efter samråd med arbetsmarknadens parter utarbeta ett förslag till rättsakt i fråga om information och samråd med anställda och planering och hantering av omstruktureringar, för att säkerställa en ekonomisk och socialt ansvarsfull anpassning till förändringar från EU:s industri på ett sådant sätt att arbetstagarnas rättigheter upprätthålls utan att lagstiftningsbördan blir för stor för företagen, särskilt de små och medelstora företagen.

82.  Europaparlamentet är oroat över att det i flera medlemsstater och sektorer parallellt med allt färre arbetstillfällen sker en försämring av kvaliteten i arbetet, en ökning av otrygga anställningsformer och en försämring av grundläggande arbetsnormer. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste vidta specifika åtgärder för att förbättra arbetskvaliteten i syfte att se till att kompetensen motsvarar arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder för att ta itu med de ytterligare problem som orsakas av ofrivilliga deltidsanställningar och ofrivilliga tillfälliga kontrakt, osäkra anställningsavtal (t.ex. där antalet arbetstimmar ej avtalats), oegentliga egenföretagare samt odeklarerat arbete. Parlamentet välkomnar därför kommissionens initiativ med avseende på en europeisk plattform mot odeklarerat arbete. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att se till att personer med otrygga eller tillfälliga kontrakt eller deltidsanställningar eller personer som är egenföretagare har tillgång till en uppsättning rättigheter och ett fullgott socialt skydd.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess politiska riktlinjer främjar arbetsmarknadsreformer som bl.a. är inriktade på att minska segmenteringen, underlätta bytet av anställning, förbättra inkluderingen av utsatta grupper på arbetsmarknaden, minska fattigdom trots arbete, främja jämställdheten, stärka rättigheterna för arbetstagare med atypiska avtal samt erbjuda bättre socialt skydd för egenföretagare.

84.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sin årsrapport från 2013 om sysselsättning och sociala förhållanden i EU betonar vikten av utgifter för socialt skydd som en säkerhetsanordning för sociala risker. Parlamentet påminner om vikten av stabilisatorer för att kunna hantera asymmetriska chocker, undvika alltför stora nedskärningar i de nationella välfärdssystemen och därmed stärka hållbarheten i hela EMU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina landsspecifika rekommendationer betona vikten av att bevara starka automatiska stabilisatorer i medlemsstaterna med tanke på deras ytterst viktiga roll för att upprätthålla social sammanhållning och stimulera inhemsk efterfrågan och ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att ta fram en grönbok om automatiska stabilisatorer i euroområdet.

85.  Europaparlamentet noterar det italienska ordförandeskapets avsikt, som beskrivs i dess program, att inleda en diskussion om automatiska stabilisatorer på EU-nivå, med särskilt fokus på att eventuellt inrätta ett system för arbetslöshetsunderstöd i euroområdet.

86.  Europaparlamentet betonar vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder för alla som ett strategiskt verktyg för att främja sysselsättning i den rådande situationen. Parlamentet är djupt oroat över att flera medlemsstater trots ökad arbetslöshet har minskat budgetanslagen till aktiva och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd och effektivitet, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.

87.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2014/EU av den 15 maj 2014 om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna. Parlamentet noterar förslaget från januari 2014 om en ny förordning om Eures (den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet). Parlamentet uppmanar parlamentet och rådet att utan dröjsmål diskutera reformen, så att Eures kan bli ett effektivt instrument för att främja rörlighet för arbetskraften i EU i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1296/2013 och för att främja mångfalden. Parlamentet påminner om att rörligheten även i fortsättningen måste vara frivillig och att den inte får leda till minskade insatser att skapa arbetstillfällen och praktikplatser på plats. Parlamentet betonar att tillförlitlig och professionell information om arbets- och levnadsvillkoren i andra medlemsstater är en förutsättning för ett väl fungerande europeiskt ekonomiskt område.

88.  Europaparlamentet understryker den stora mängden arbetstagare, särskilt unga arbetstagare, som lämnar sina hemländer för att söka sig till andra länder i EU i hopp om att hitta ett arbete. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna främja arbetstagarnas rörlighet i EU i syfte att garantera fri rörlighet, samtidigt som man upprätthåller principen om likabehandling och värnar löner och sociala normer. Parlamentet uppmanar varje medlemsstat att införa sociala och arbetsrättsliga förhållanden som stämmer överens med Europa 2020-strategin.

89.  Europaparlamentet är bekymrat över att utbudet av kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik inte kommer att motsvara företagens ökande efterfrågan under kommande år, och att arbetskraftens förmåga till anpassning och framsteg därmed kommer att minska inom EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i modernisering av utbildningsväsendet, inklusive livslångt lärande, särskilt lärlingsutbildningar med både teori och praktik, och att underlätta övergången från skola till arbetsliv.

90.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att förbättra ledarskaps- och företagarkompetensen hos unga människor, så att nya och nystartade företag kan utnyttja nya marknader och förverkliga sin tillväxtpotential och så att unga människor kan bli företagare och inte endast anställda.

91.  Europaparlamentet noterar att banklån fortfarande är den vanligaste finansieringskällan i EU. Parlamentet anser dock att det finns verkliga vinster i nya finansieringsformer, genom innovativa system och lösningar som inte inbegriper banker, såsom gräsrotsfinansiering, småföretagsänglar, person-till-person-lån, mikrolån, lättillgängliga organ för mikrokrediter och andra verktyg som kan förse nystartade företag och små och medelstora företag med mycket viktiga investeringar för att växa och skapa arbetstillfällen.

92.  Europaparlamentet välkomnar att ungdomsarbetslösheten minskat, men påpekar att nivåerna fortfarande är alarmerande: 22 % i EU-28 och 23,1 % i euroområdet. Parlamentet understryker de oroväckande skillnaderna mellan medlemsstaterna (7,8 % i Tyskland och 56,3 % i Grekland i april 2014). Parlamentet betonar att otrygga anställningar och undersysselsättning också har ökat och påminner om att även om ungdomar hittar ett arbete måste många av dem – i genomsnitt 43 % jämfört med 13 % bland vuxna arbetstagare – finna sig i otrygga arbetsförhållanden eller ofrivilliga deltidsanställningar. Parlamentet uttrycker också sin oro över det ökande antalet unga arbetslösa i många medlemsstater som är hemlösa.

93.  Europaparlamentet välkomnar att ungdomsgarantin nämns i de flesta landsspecifika rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de problem som tas upp i 2014 års landsspecifika rekommendationer när det gäller kvaliteten på erbjudanden, bristen på aktiva åtgärder riktade till ungdomar som varken arbetar eller studerar samt arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet och bristen på effektivt deltagande från alla relevanta parters sida, och att samtidigt fastställa bästa praxis som kan tjäna som riktmärke för att förbättra programmen. Parlamentet efterlyser mer insyn i övervakningen av genomförandet, en ambitiösare inställning till åtgärder för att ta itu med de medlemsstater som inte uppvisar några framsteg i detta avseende och ett bättre utnyttjande av möjligheten att tidigarelägga anslag. Parlamentet betonar i samband med detta att ungdomssysselsättningsinitiativet bör ses som ett incitament för samtliga medlemsstater att utnyttja Europeiska socialfonden för att finansiera bredare projekt som rör ungdomar, särskilt projekt som avser fattigdom och social delaktighet.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk ram för miniminormer för genomförandet av ungdomsgarantin, inklusive lärlingsutbildningar och arbetstillfällen av kvalitet, skäliga löner för unga och tillgång till arbetsförmedlingar och rättigheter, och att de även bör omfatta unga mellan 25 och 30 år. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda den tillgängliga budgeten på ett effektivt sätt och att utan dröjsmål genomföra ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera ungdomsgarantin och att se till att budgetanslagen tidigareläggs de första två åren. Parlamentet begär att den tillgängliga budgeten ökar under den utlovade halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och påminner om att ILO (Internationella arbetstagarorganisationen) uppskattat att ett belopp på 21 miljarder euro skulle vara nödvändigt för att lösa problemen med ungdomsarbetslösheten i euroområdet. Parlamentet ser denna ökning som en nödvändig investering med tanke på att ungdomsarbetslösheten årligen ger upphov till en enorm ekonomisk förlust som uppgår till 153 miljarder euro, vilket motsvarar 1,2 % av EU:s BNP (Eurofound, 2012)(17).

95.  Europaparlamentet understryker vikten av att betona praktiska färdigheter och yrkesutbildning som omfattar både teori och praktik, vilket gör ungdomar mer anställningsbara.

96.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet mellan företagen och utbildningssektorn på alla nivåer.

97.  Europaparlamentet noterar rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram från mars 2014 för att förhindra diskriminering och exploatering av unga arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att som en del av den europeiska planeringsterminen införliva dessa rekommendationer i de nationella reformprogrammen och de landsspecifika rekommendationerna.

98.  Europaparlamentet noterar med oro att arbetslöshetsnivåerna för kvinnor är högre än de totala nivåerna (11,7 % i EU-18 och 10,4 % i EU-28, jämfört med 11,5 % respektive 10,2 %). Parlamentet efterlyser därför särskilda planer för skapandet av kvalitativa arbetstillfällen med åtgärder som är inriktade på kvinnor. Parlamentet efterlyser integrering av ett jämställdhetsperspektiv i rekommendationerna och påpekar att en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt kvinnors deltagande på arbetsmarknaden inte får hotas av andra rekommendationer. Parlamentet efterlyser upprättandet av särskilda rekommendationer i syfte att minska löneskillnaderna mellan könen och pensionsskillnaderna, som inte bara bromsar ekonomin och konkurrenskraften utan även är ett tecken på social orättvisa.

99.  Europaparlamentet välkomnar de rekommendationer som tar upp de låga sysselsättningsnivåerna bland kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett bredare jämställdhetsperspektiv, som inte bara avser sysselsättningsnivåerna, i nästa årliga tillväxtöversikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med segregeringen på arbetsmarknaden och den ojämlika fördelningen av vårdansvar. Parlamentet efterlyser kvalitativa offentliga tjänster till ett rimligt pris inom området för barnomsorg och vård av personer i beroendeställning, vilket kommer att möjliggöra en återgång till arbete och göra det lättare att förena arbete och familjeliv, särskilt för kvinnor.

100.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga särskild tonvikt vid den höga arbetslösheten bland missgynnade grupper, och att prioritera tillgång till och integration på arbetsmarknaden samt effektivisera åtgärder för tillgång och integration, eftersom sysselsättning är avgörande för att integrationen ska lyckas.

101.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare har högre arbetslöshet och större svårigheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja Europeiska socialfonden för att hjälpa dessa arbetstagare att på nytt komma in på arbetsmarknaden.

102.  Europaparlamentet konstaterar med oro att anställda över 40 år ofta inte längre får lämplig utbildning och vidareutbildning på sina arbetsplatser. Parlamentet uppmanar därför arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och nationella regeringar att förverkliga koncept och mätningar för ett verkligt livslångt lärande på arbetsmarknaden i syfte att så snart som möjligt åstadkomma betydande förbättringar när det gäller äldre arbetstagares kvalifikationer.

103.  Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika rekommendationer som syftar till att öka ändamålsenligheten och täckningen av minimiinkomstsystem och social trygghet, och antalet landsspecifika rekommendationer som avser politik för integrering på arbetsmarknaden. Parlamentet anser emellertid att den ojämna och svaga tillväxt som kommissionen förväntar sig för 2014 och 2015 inte kommer att räcka för att ta itu med åtstramningsåtgärdernas och krisens allvarliga inverkan på kampen mot fattigdom och social utestängning och på uppnåendet av Europa 2020-målen. Parlamentet begär att medlemsstaterna noggrant följer upp rekommendationerna och agerar utifrån dem samt föreslår särskilda, målinriktade åtgärder inom ramen för sina nationella reformprogram i syfte att ta itu med fattigdomen, särskilt hemlösheten och barnfattigdomen.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad koppla den europeiska planeringsterminen till de sociala Europa 2020-målen. Parlamentet anser att de nationella reformprogrammen bör rapportera om vilka framsteg som görs i fråga om de nationella fattigdomsmålen och visa hur man bidrar till det gemensamt överenskomna överordnade fattigdomsmålet inom Europa 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda landsspecifika rekommendationer om fattigdomsbekämpning för samtliga medlemsstater i framtiden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa särskilda åtgärder för social integration och antidiskrimineringsåtgärder för att minska fattigdomen bland de grupper som löper störst risk för social utestängning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en omfattande, aktiv integrationsstrategi genom att införa ett lämpligt minimiinkomstsystem och ett system för social trygghet i enlighet med sin nationella praxis, inbegripet bestämmelser i kollektivavtal eller nationell lagstiftning.

105.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, med beaktande av rådets rekommendation av den 9 och 10 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna, genomföra långsiktiga, riktade och integrerade åtgärder för att minska den sociala och ekonomiska marginaliseringen av romska befolkningsgrupper, särskilt genom att anta åtgärder för deras integrering på arbetsmarknaden, även genom en stärkt koppling mellan socialt stöd och aktivering, och genom ökad skolnärvaro för romska barn och färre tidiga avhopp från skolan.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart ta itu med den alarmerande ökningen av barnfattigdomen i hela Europa genom att införa en garanti för barn mot fattigdom. Parlamentet anser att en sådan garanti är av yttersta vikt för att skydda barn som har drabbats av konsekvenserna av den nuvarande ekonomiska och sociala krisen.

107.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens rekommendationer om pensioner gjordes utan att någon hänsyn togs till parlamentets ståndpunkt om grön- och vitböckerna om pensioner. Parlamentet framhåller att pensionsreformerna kräver nationell politisk och social sammanhållning och bara kan bli framgångsrika om de framförhandlas tillsammans med arbetsmarknadens parter, och att de nödvändiga omfattande reformerna av medlemsstaternas pensionssystem bör utformas, formuleras och antas på så sätt att man kan säkerställa att dessa blir hållbara samtidigt som pensionernas tillräcklighet inte äventyras, helt i överensstämmelse med Europa 2020-strategins ekonomiska och sociala prioriteringar.

108.  Europaparlamentet beklagar att så få landsspecifika rekommendationer tar upp problemet med fattigdom bland förvärvsarbetande eller hemlösheten. Parlamentet påpekar att nya typer av fattigdom som berör medel- och arbetarklassen uppstår i vissa fall, där problem med att betala bolån leder till ett stigande antal vräkningar och utmätningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt ta upp fattigdomen bland förvärvsarbetande och bland människor med begränsad eller ingen koppling till arbetsmarknaden i den årliga tillväxtöversikten för 2015. Parlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra integrerade åtgärder som främjar subventionerat boende och boende till ett rimligt pris, effektiva förebyggande politiska åtgärder för att minska antalet vräkningar och åtgärder för att ta itu med energifattigdomen, som också ökar.

109.  Europaparlamentet välkomnar att en del landsspecifika rekommendationer behandlar kampen mot barnfattigdom och barnomsorg till ett rimligt pris, men vill se fler åtgärder som är inriktade på låginkomstfamiljer. Parlamentet efterlyser fler rekommendationer om strategier för social delaktighet, bland annat kampen mot extrema former av fattigdom, såsom hemlöshet.

110.  Europaparlamentet noterar kommissionens stöd för aktiva integrationsstrategier. Parlamentet anser dock att sådana strategier måste innefatta åtgärder för att integrera personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta mervärdet av att uppmuntra arbetsgivare att anställa personer som befinner sig längst från arbetsmarknaden, genom att utveckla en väl balanserad blandning av ansvarsområden och stödnätverk som inbegriper alla relevanta aktörer i utformningen av medlemsstaternas arbetsmarknadsåtgärder.

111.  Europaparlamentet begär mot bakgrund av de höga fattigdomsnivåerna att en utvärdering görs av huruvida fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt förfogar över tillräckliga medel och, om så inte är fallet, att möjligheten till en ökning övervägs vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

112.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att medlemsstaterna måste ta itu med hemlösheten genom övergripande strategier som baseras på förebyggande, bostadsstyrda metoder och översyn av regler och praxis i fråga om vräkning samt ett stopp för kriminaliseringen av hemlösa. Parlamentet efterlyser förbättring när det gäller det gränsöverskridande utbytet av bästa praxis och ömsesidigt lärande, och erkänner den roll som Progress spelar i detta sammanhang.

113.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationen att investera i utbildning, men ser med oro på att över 20 medlemsstater har minskat utgifterna för utbildning relativt sett (räknat som procent av BNP), vilket kan stå i vägen för deras möjligheter att skapa tillväxt och arbetstillfällen och för deras konkurrenskraft. Parlamentet betonar att minskade investeringar på dessa områden gör EU mer strukturellt sårbart, eftersom det uppkommer en obalans mellan det växande behovet av högutbildad arbetskraft och det faktum att en stor del av arbetskraften i många medlemsländer för närvarande är lågutbildad.

114.  Europaparlamentet noterar kommissionens rekommendation att reformera hälso- och sjukvårdssystemen så att dessa kan uppfylla sina mål att erbjuda allmänheten tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt och att garantera att de är finansiellt hållbara.

115.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett ökat och strukturerat deltagande för det civila samhället på medlemsstats- och EU-nivå, för att garantera den europeiska planeringsterminens legitimitet och förbättra dess ändamålsenlighet. Parlamentet ser i detta sammanhang fram emot kommissionens planerade involvering av arbetsmarknadens parter när det gäller kommittén för dialog mellan sektorns arbetsmarknadsparter innan 2015 års årliga tillväxtöversikt antas.

116.  Europaparlamentet är kritiskt mot att inte alla medlemsstater har involverat både sina nationella parlament och sina arbetsmarknadsparter och det civila samhället i utarbetandet av sina nationella reformprogram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta med en utförlig översikt i sina nationella reformprogram där det framgår vem som varit involverad och på vilket sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att skaffa sig en uppfattning om olika nationell praxis i fråga om parlamentariska förfaranden och intressenternas medverkan i den europeiska planeringsterminen.

Budgetpolitiken

117.  Europaparlamentet understryker ännu en gång EU-budgetens viktiga roll för att stimulera tillväxt, främja skapandet av arbetstillfällen och minska de makroekonomiska obalanserna i EU, och därmed bidra till att minska de sociala skillnaderna. Parlamentet påminner särskilt om att cirka 60 % av EU:s budget används direkt till uppnåendet av Europa 2020-målen, vid sidan av dess roll som katalysator för investeringar. Parlamentet understryker dessutom att många program för perioden 2014–2020 innehåller innovativa finansieringsinstrument, som kan spela en central roll i stödet till både offentliga och privata investeringar i medlemsstaterna, särskilt i fråga om långsiktiga investeringar, som är allmänt erkända som en viktig politisk prioritering.

118.  Europaparlamentet påminner om att när den nya fleråriga budgetramen börjar tillämpas måste de nya programmen genomföras snabbt och effektivt på både EU- och medlemsstatsnivå för att de ska kunna bidra till den ekonomiska återhämtningsprocessen. Parlamentet kräver ett särskilt snabbt genomförande av de program som tidigarelagts till den fleråriga budgetramens första år, såsom Horisont 2020, Cosme, Erasmus+ och sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet betonar att dessa program har en hävstångs-, synergi- och katalysatoreffekt i samband med nationell investeringspolitik samt för tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet betonar vikten av att snabbt inleda sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 (i fråga om redan undertecknade partnerskapsavtal, godkända operativa program och utbetald förhandsfinansiering). Parlamentet framhäver på nytt den roll sammanhållningspolitiken kan spela till stöd för tillväxt och skapande av arbetstillfällen i hela EU. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att säkerställa att EU:s finansiering, när detta är möjligt, inriktas på projekt som främjar skapandet av arbetstillfällen, i synnerhet för ungdomar, samt hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Parlamentet är djupt bekymrat över den mycket höga nivån på utestående åtaganden, varav de flesta gäller sammanhållningspolitiken, och den stora risk för att anslag dras tillbaka som vissa medlemsstater står inför när det gäller finansiering från tidigare programperioder.

119.  Europaparlamentet stöder både EU:s ungdomsgaranti och sysselsättningsinitiativet för unga som mycket viktiga sätt att bekämpa den oerhört höga ungdomsarbetslöshetsnivån. Parlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen nyligen vidtagit för att stödja medlemsstaterna i den omedelbara planeringen av insatser som ska finansieras genom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt genomförande av dessa program i rätt tid.

120.  Europaparlamentet understryker att främjandet av sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft i EU kräver att bildandet av värdekedjor i EU stimuleras och att EU-företagen, däribland små och medelstora företag, mer bestämt integreras på alla nivåer i värdekedjan. Parlamentet påminner om att sådana åtgärder måste omfatta företag av alla storlekar, leda till att den europeiska produktionskedjan upprätthålls, stödja sektorer med en hög tillväxtpotential, med särskild fokus på innovation, kompetens, entreprenörskap och kreativitet, och möjliggöra tillväxt och välstånd så att fler arbetstillfällen kan skapas.

121.  Europaparlamentet betonar att vid en tidpunkt då många medlemsstater är starkt beroende av en enda energileverantör, däribland sex medlemsstater som är helt beroende av Ryssland för sin naturgas, kräver främjandet och bevarandet av arbetstillfällen också en minskning av EU:s sårbarhet för yttre störningar i energiförsörjningen, vilket framgår av den pågående krisen i Ukraina. Parlamentet välkomnar i detta avseende Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014 och förväntar sig att dessa slutsatser kompletteras senast i oktober 2014 med ambitiösa medellång- till långsiktiga åtgärder för att förbättra EU:s energitrygghet.

122.  Europaparlamentet understryker att de snäva taken för betalningar för 2014–2020 förblir ett allvarligt problem för EU:s budget, eftersom de får negativa effekter på den ekonomiska återhämtningen då sena betalningar främst skadar direkta mottagare. Parlamentet betonar behovet av att i samband med genomförandet säkra en punktlig och balanserad betalningstakt, i syfte att samtidigt hantera både betalningar som härrör från tidigare åtaganden och betalningar till följd av förhandsfinansiering för att snabbt inleda de nya programmen, och att undvika att utestående åtaganden överförs till 2015 års budget på ett onormalt sätt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang bestämt rådet att till fullo anta ändringsbudget nr 3/2014, såsom den lagts fram av kommissionen, så att EU-budgeten får maximal verkan i form av investeringar på fältet. Parlamentet påpekar att om förslagen till ändringsbudgetar nr 2, 3 och 4 antas utan ändringar skulle det innebära en sammanlagd budgeteffekt på endast 106 miljoner euro i ytterligare BNI-bidrag, som medlemsstaterna måste göra tillgängligt för att säkerställa tillräckliga betalningsbemyndiganden under 2014 för att täcka unionens befintliga rättsliga åtaganden. Parlamentet betonar att det är fast beslutet att fortsätta att övervaka den övergripande situationen när det gäller betalningar och utestående åtaganden, samt att till fullo utnyttja alla möjligheter till flexibilitet inom ramen för förordningen om den fleråriga budgetramen och det tillhörande interinstitutionella avtalet. Parlamentet understryker att frågan om de ständiga betalningsproblemen i EU:s budget måste behandlas på ett hållbart sätt i samband med den översyn efter valet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 som ska inledas så snart som möjligt av nästa kommission, som ska tillträda den 1 november 2014.

123.  Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet påminner om att kommissionen har lagt fram flera lagstiftningsförslag i syfte att reformera systemet för egna medel, av vilka tyvärr inget hittills har varit föremål för en seriös diskussion i rådet. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.

124.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att inom ramen för den årliga tillväxtöversikten 2015, som ska offentliggöras i november 2014, till fullo beakta och betona EU-budgetens roll i arbetet med den europeiska planeringsterminen, genom att lägga fram faktagrundade och konkreta uppgifter om dess utlösningseffekter, katalysatoreffekter, synergieffekter och kompletterande effekter på de samlade offentliga utgifterna på lokal, regional och nationell nivå.

125.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att i sin nästa årliga tillväxtöversikt ge en fullständig bild av vad som uppnåtts till följd av genomförandet av tillväxt- och sysselsättningspakten, som antogs av Europeiska rådet i juni 2012, i syfte att ta sig ur den ekonomiska och finanspolitiska krisen och att lägga fram nya förslag om den roll EU-budgeten kan spela för att ytterligare främja en smart, hållbar, resurseffektiv och sysselsättningsskapande tillväxt för alla.

126.  Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som ingicks av kommissionens tillträdande ordförande att genomföra kommissionens färdplan med titeln ”Mot en verklig ekonomisk och monetär union” av den 5 december 2012. Parlamentet anser att eventuell ytterligare finansiering eller andra instrument, såsom en solidaritetsmekanism, måste vara en fast beståndsdel av EU:s budget, men ligga utanför den överenskomna fleråriga budgetramens tak.

Den inre marknaden

127.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till att det inrättas en verklig inre energimarknad som garanterar marknadstillträde på rättvisa villkor, en hög nivå på konsumentskyddet och en åtkomlig marknad, framför allt för små och medelstora företag.

128.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste öka insatserna för att modernisera sina offentliga förvaltningar, genom att fullborda reformer av sina respektive regler för offentliga förvaltningar, tillhandahålla mer och bättre tillgängliga digitala tjänster till medborgarna och företagen, minska kostnaderna och öka effektiviteten samt genom att underlätta offentliga förvaltningars gränsöverskridande samarbete och förmåga att arbeta tillsammans. Parlamentet betonar att man genom att fullständigt och snabbt genomföra EU-lagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner skulle ha en utmärkt möjlighet att förbättra innovationen och tillträdet för små och medelstora företag samt att modernisera den offentliga förvaltningen, både på regeringsnivå och lokal nivå, genom att förbättra de offentliga utgifternas och investeringarnas kvalitet, effektivitet och öppenhet.

Miljöpolitik

129.  Europaparlamentet understryker att miljöanpassningen av EU:s ekonomier bidrar till en långsiktig tillväxt som kan stå emot kriser, ökar konkurrenskraften och skapar arbetstillfällen, samtidigt som unionens energitrygghet och energioberoende stärks, och menar att den gröna ekonomin bör betraktas som en viktig drivkraft för utvecklingen av ekonomin.

o
o   o

130.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, medlemsstaternas regeringar, kommissionen, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12. (2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41. (3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8. (4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33. (5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. (6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1. (7) Antagna texter, P7_TA(2014)0240. (8) Antagna texter, P7_TA(2013)0036. (9) Antagna texter, P7_TA(2014)0130. (10) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11. (11) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1. (12) Antagna texter, P7_TA(2014)0129. (13) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320. (14) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 101. (15) Antagna texter, P7_TA(2014)0043. (16) Antagna texter, P7_TA(2013)0205. (17) Eurofound (2012), Unga människor som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.