Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2779(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0252/2014

Ingivna texter :

B8-0252/2014

Debatter :

PV 25/11/2014 - 5
CRE 25/11/2014 - 5

Omröstningar :

PV 25/11/2014 - 7.7
CRE 25/11/2014 - 7.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0060

Antagna texter
PDF 261kWORD 76k
Tisdagen den 25 november 2014 - Strasbourg
Sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av Europa 2020-strategin
P8_TA(2014)0060B8-0252/2014

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter (2014/2779(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 och 21 mars 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(1),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 13 november 2013 En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: En analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxtundersökningen 2014 (COM(2013)0785),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(2),

–  med beaktande av sin resolution från den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(3),

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter (O-000076/2014 – B8‑0035/2014 och O‑000077/2014 – B8‑0036/2014),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det integrerade perspektivet i Europa 2020-strategin tydliggör principen att smart, hållbar tillväxt för alla inte kan förverkligas utan att alla de fem överordnade målen uppnås.

B.  Trots Europa 2020-strategins integrerade karaktär har det inom andra politiska områden inte tagits tillräcklig hänsyn till de finanspolitiska konsolideringsåtgärdernas sociala konsekvenser och till behovet av att bevara en adekvat nivå på de sociala investeringarna, som är en utvecklings- och tillväxtfrämjande faktor.

C.  EU är långt från att klara Europa 2020-strategins överordnade mål för sysselsättning och fattigdomsminskning.

D.  Arbetslösheten har stigit kontinuerligt i vissa medlemsstater sedan Europa 2020‑strategin infördes 2010 och uppgick 2014 till alarmerande höga 10,1 % för EU‑28, med 24,6 miljoner arbetslösa i unionen och antalet fattiga arbetstagare är även det på väg upp. Läget är ännu värre i de yttersta randområdena, där den genomsnittliga arbetslösheten ligger på 24 %, bland ungdomar 51 %(4).

E.  Antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning har ökat med 10 miljoner sedan 2008 till över 122,6 miljoner, vilket innebär att en person av fyra är drabbad. Även skillnaderna mellan medlemsstaterna ökar. Andelen personer som riskerar fattigdom i EU ligger i genomsnitt på 24,8 %, medan motsvarande siffra bland barn (0–18 år) ligger på 28 %; dessa siffror har stigit sedan Europa 2020‑strategin sjösattes 2010.

F.  Bland personer med funktionsnedsättning är fattigdomsnivån 70 % högre än genomsnittet, vilket delvis beror på bristande tillträde till arbetsmarknaden.

G.  Det behövs ytterligare 16 miljoner medborgare i arbete för att nå målet på 75 procents sysselsättning år 2020.

H.  Enligt kommissionens senaste prognoser väntas arbetslösheten i EU sjunka endast försumbart – till 10,4 % år 2015.

I.  De höga arbetslöshetssiffrorna i EU hänger samman med dess minskande produktionsbas inom industri och tillverkning.

J.  Reformerna måste fortsätta för att medborgarnas krav på sysselsättning och social trygghet ska kunna tillgodoses.

K.  Skillnaderna i sysselsättningstal mellan olika medlemsstater och regioner växer, vilket leder till en polarisering mellan EU:s kärna och periferi och riskerar att förvärra den sociala obalansen på lång sikt.

L.  Enligt artikel 174 i EUF‑fördraget ska EU utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, även i regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar.

M.  För att motverka krisen har de offentliga utgifterna i vissa av medlemsstaterna skurits ned drastiskt samtidigt som efterfrågan på social trygghet har ökat på grund av ökad arbetslöshet. De statliga budgetmedlen för social trygghet har dessutom blivit än mer ansträngda genom att avgiftsinbetalningarna minskat till följd av att många förlorat arbetet eller fått sänkt lön, vilket allvarligt äventyrar den europeiska sociala modellen.

N.  I regioner med allvarliga naturbetingade eller demografiska nackdelar är sysselsättningen ofta lägre och det är svårare att tillgå offentliga tjänster som utbildning och hälso- och sjukvård.

O.  Ungdomsarbetslösheten kvarstår som ett växande bekymmer och har nått alarmerande höga 23,3 % (EU-genomsnittet 2013); bland de unga går över 40 % på tillfälliga kontrakt och nästan 25 % arbetar deltid.

P.  Arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet hänger även samman med frånvaron av verksamma åtgärder för att stimulera offentliga investeringar inom innovation, forskning och utveckling, yrkeskvalifikationer och yrkeskompetens, som är drivkrafter för ekonomisk tillväxt och för att skapa stordriftsfördelar.

Q.  I februari 2013 antog kommissionen paketet om sociala investeringar.

R.  Inom ramen för Europa 2020‑strategin har landsspecifika rekommendationer för främjandet av kvinnors sysselsättning riktats till 13 medlemsstater.

S.  Den stigande anställningsgraden bland kvinnor beror i vissa länder huvudsakligen på ökningen av deltidsarbete. Uttryckt i heltidsekvivalenter har endast 53,5 % av den kvinnliga arbetskraften en anställning i EU. Deltidssysselsättningen uppgick 2012 till 32,9 % för kvinnor och 8,4 % för män.

T.  Europeiska socialfonden stöder försöken att nå målen för Europa 2020 genom åtgärder för att bekämpa arbetslösheten, med särskild inriktning på ungdomar. Det av Jean‑Claude Juncker utlovade investeringspaketet på 300 miljarder euro bör användas till uppnåendet av Europa 2020‑målen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fattigdomsminskning och åt skapande av kvalitetsjobb.

U.  I sina slutsatser av den 27 juni 2014 framhöll Europeiska rådet att den nuvarande arbetslösheten i EU är oacceptabelt hög och enades därför om en strategisk agenda med stark inriktning på sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft.

V.  Samtidigt som EU är på väg att uppnå sina mål i fråga om skolavhopp finns det alltjämt stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller andelen elever som lämnar skolan i förtid. En minskning av andelen avhopp från skolan skulle öka ungdomars anställbarhet.

W.  Inkomstskillnaderna har ökat; år 2012 tjänade de 20 procent som var högst avlönade 5,1 gånger mer än de 20 procent som var lägst avlönade – ytterligare en indikator på de växande sociala skillnaderna inom och mellan medlemsstaterna. Denna växande ojämlikhet riskerar att destabilisera samhällena i Europa och måste bekämpas genom tillväxtfrämjande åtgärder på sysselsättningsområdet, tillgång till allmänna kunskaper och genom att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

X.  Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt både jämställdhetsintegrering och politiska åtgärder som är riktade mot kvinnor i syfte att uppnå Europa 2020‑strategins överordnade mål för sysselsättning och fattigdomsminskning och minska den kvarstående klyftan mellan könen när det gäller sysselsättning och fattigdom.

Y.  Demografiska utmaningar och åldrande befolkningar kommer även fortsättningsvis att påverka medlemsstaternas möjligheter att uppnå Europa 2020‑målen.

Z.  Kommissionen pekar på makroekonomiska obalanser och disparata arbetsmarknadsresultat i medlemsstaterna, särskilt med avseende på ungdomsarbetslösheten.

AA.  Ökande ekonomisk tillväxt är i sig ingen garant för mer anständiga arbetstillfällen, minskad fattigdom eller minskad social ojämlikhet, utan det krävs att rätt politiska val görs för att dessa mål ska kunna uppnås.

AB.  Social-, sysselsättnings- och skattepolitiken samt den ekonomiska politiken är mycket tätt sammankopplade, men ändå arbetar kommittén för socialt skydd, sysselsättningskommittén, kommittén för ekonomisk politik samt den ekonomiska och finansiella kommittén relativt isolerat med dessa frågor, vilket hindrar en integrerad utformning av politiken.

1.  Europaparlamentet beklagar att den nuvarande politiken fortsatt fokuserar på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till behovet av en inkluderande, rättighetsbaserad och hållbar strategi. Parlamentet betonar att tillväxtens fördelar måste spridas över hela samhället för att tillväxten ska bli hållbar.

2.  Europaparlamentet beklagar att de årliga tillväxtundersökningar och de landsspecifika rekommendationer som hittills antagits som ett led i den europeiska planeringsterminens årliga cykler inte har kopplats tillräckligt till målen om sysselsättning, fattigdomsminskning och utbildning i Europa 2020‑strategin. Parlamentet beklagar att de sociala trygghetssystemens betydelse som centrala instrument för att stabilisera ekonomin och samhället och minska fattigdomen inte tas tillräckligt i beaktande. Parlamentet efterlyser mer resoluta insatser för att vägleda och samordna EU‑politiken, så att man hjälper till att stärka den inre marknaden i syfte att åtgärda hinder mot dess funktion och ta vara på dess möjligheter att främja en smart och hållbar tillväxt för alla och skapa arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att uppnåendet av Europa 2020-målen prioriteras i de kommande landsspecifika rekommendationerna.

3.  Europaparlamentet värdesätter det pågående arbetet med ”Bortom tillväxt”, för vilket det italienska ordförandeskapets insatser tjänar som exempel, och anser att detta bör bidra till översynen av Europa 2020‑strategin. Parlamentet hänvisar till sin ståndpunkt i resolutionen av den 8 juni 2011 Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld(5).

4.  Europaparlamentet efterlyser i Europa 2020‑strategin en obligatorisk benchlearning‑princip i medlemsstaternas politik, särskilt beträffande den europeiska arbetsmarknaden. En sådan skulle leda till införandet av effektiv övervakning och registrering av modeller och metoder för bästa praxis i Europa med fokus på minskning av arbetslösheten, särskilt bland unga. Detta skulle leda till riktmärkning och rangordning av relevanta nationella exempel, med konkreta politiska konsekvenser till följd av dessa resultat i alla medlemsstater.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inta en mer målmedveten och konkret hållning när de omsätter EU-målen i egna nationella mål. I synnerhet uppmanar parlamentet till att målen om sysselsättning, fattigdomsminskning och utbildning måste delas upp efter ålder och kön för att underlätta riktmärkning.

6.  Europaparlamentet anser det oerhört viktigt för EU:s konkurrenskraft att målen för återindustrialisering uppnås och att nylanseringen av en verklig europeisk industripolitik skulle kunna främja tillväxt och skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

7.  Europaparlamentet vill se ett varvat utbildningssystem, som ska fungera på nationell eller regional nivå på ett flexibelt sätt, samt en effektiv arbetsförmedling tätt knuten till det europeiska nätverket. Parlamentet uppmanar dessutom till att förverkliga koncept och mätningar för ett verkligt livslångt lärande på arbetsmarknaden i syfte att höja äldre arbetstagares kvalifikationer.

8.  Europaparlamentet erinrar om arbetsmarknadsparternas betydelse för arbetsmarknadspolitiken och poängterar att samråd med dem bör vara en integrerad del av processen. Parlamentet uppmanar därför rådet, kommissionen och medlemsstaterna att öka arbetsmarknadsparternas deltagande i syfte att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020‑strategin.

9.  Europaparlamentet efterlyser en plattform för arbetsmarknadens parter som kombinerar arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla ökningar av sysselsättningsgraden är resultatet av fler kvalitetsjobb i den europeiska ekonomin.

11.  Europaparlamentet beklagar att ökningarna av sysselsättningsgraden delvis har varit resultatet av otrygga anställningsformer, såsom nolltidskontrakt, falskt egenföretagande och ofrivillig deltid. Parlamentet är bekymrat över att sådana arbetstillfällen inte ger arbetstagarna en anständig försörjning och adekvata arbetsrättigheter.

12.  Europaparlamentet framhåller att arbetskvalitet är en förutsättning för att få fler människor i sysselsättning och hålla kvar dem i arbete längre och därför även en förutsättning för att uppnå Europa 2020‑strategins sysselsättningsmål. Parlamentet framhåller följaktligen att sysselsättningsindikatorerna inte bara bör fokusera på antalet människor som hittar ett arbete utan även på arbetets kvalitet för att ge en helhetsbild av de nationella arbetsmarknaderna.

13.  Europaparlamentet anser att alla medlemsstater bör lämna in nationella rapporter om de årliga framstegen med uppnåendet av Europa 2020‑strategins mål. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillhandahålla en årlig framstegsrapport om genomförandet av Europa 2020‑strategin och alla dess överordnade mål.

14.  Europaparlamentet välkomnar att resultattavlan för viktiga sysselsättningsmässiga och sociala indikatorer för första gången använts i årets cykel. Parlamentet kräver att ytterligare indikatorer införs, såsom barnfattigdomsnivåer, tillgång till vård och hemlöshet. Parlamentet vill se ytterligare analys av vad som kännetecknar olika befolkningsgrupper i medlemsstaterna som lever i fattigdom, så att de politiska insatserna blir mer koncentrerade. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att använda resultattavlan som en mekanism för tidig varning i syfte att utveckla lämpliga strategier.

15.  Europaparlamentet vill se en omviktning av strategins finansiella och ekonomiska prioriteringar tillsammans med starka sociala prioriteringar, så att socialpolitiken stärks. Parlamentet framhåller att sysselsättningsmässiga och sociala hänsyn måste jämställas med makroekonomiska under den europeiska planeringsterminen. Vidare vill parlamentet att rådet för sysselsättning och socialpolitik och Ekofinrådet håller gemensamma möten för att nå fram till en samstämmig ståndpunkt.

16.  Europaparlamentet anser att målet att skapa sysselsättning och arbetstillfällen av hög kvalitet (liksom resurseffektivitet) måste bli effektivare och synligare i Europa 2020‑strategins flaggskeppsinitiativ, särskilt initiativen Ett resurseffektivt Europa, Innovationsunionen, En digital agenda och Industripolitik, bland annat genom att kvantifierbara sysselsättningsindikatorer inkluderas i de tillhörande resultattavlorna.

17.  Europaparlamentet anser dessutom att det är viktigt att man i de sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer som ingår i resultattavlan systematiskt bör skilja på män och kvinnor i framtida övningar.

18.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att snarast möjligt fullborda reformen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU), särskilt genom förhandssamordning av framtida större ekonomiska reformplaner, dess sociala konsekvensbedömning samt tillhörande solidaritetsmekanismer. Parlamentet vill att denna samordning ska understödjas av en omfattande för- och efterhandsbedömning av de sociala och jämställdhetsmässiga konsekvenserna.

19.  Europaparlamentet erinrar om att kostnaderna för unga som varken arbetar eller studerar (utebliven inkomst, uteblivna skatteintäkter och ökade sociala transfereringar) i EU enligt Eurofund ökade från 153 miljarder euro 2011 till 162 miljarder euro 2012, och att det enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) krävs sammanlagt 21 miljarder euro för att bidra till att lösa problemet med ungdomsarbetslösheten i euroområdet. Parlamentet anser därför att det krävs ökad EU‑finansiering om Europa 2020-strategins mål på 75 procents sysselsättning ska kunna nås. Parlamentet framhåller att tidigareläggning av anslagen (frontloading) inte innebär nya pengar och medför en risk att finansieringen hopar sig i början när utnyttjandegraden är låg och tar slut när utnyttjandegraden är hög; detta gör arbetet för projektmottagare på fältet svårare och mer oförutsägbart. Parlamentet anser vidare att kommissionen måste förse medlemsstaterna och deras offentliga arbetsförmedlingar med omfattande och exakta riktlinjer om hur deras program kan bli stödberättigade enligt ungdomssysselsättningsinitiativet.

20.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste bli mer lyhörda för arbetsmarknadens behov, särskilt genom att skapa starka band mellan utbildningens och arbetets värld.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att få Europeiska socialfonden och de övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna nära kopplade till Europa 2020‑strategins politiska prioriteringar för att stärka deras roll som strategins finansiella pelare.

22.  Europaparlamentet framhåller att genomförandet av ungdomsgarantin måste övervakas, så att medlemsstaterna hålls ansvariga för vad de förbundit sig till i rekommendationen om ungdomsgarantin.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att – i syfte att nå målet på 75 % sysselsättning – förbättra ledarskaps- och företagarkompetensen hos unga människor, så att nya och nystartade företag kan utnyttja nya marknader och förverkliga sin tillväxtpotential och så att unga människor kan bli arbetsgivare och inte bara arbetstagare.

24.  Europaparlamentet välkomnar de program inom ungdomssysselsättningsinitiativet som införts i vissa medlemsstater, men betonar att 6 miljarder euro inte räcker för att lösa ungdomsarbetslöshetsproblemet i EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lösa frågan om finansiering efter perioden 2014–2015.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsordförande Jean‑Claude Junckers uttalande om ett omfattande investeringsprogram för att bekämpa arbetslösheten. Parlamentet framhåller behovet av ökade investeringar (i infrastruktur, forskning och utveckling, gröna jobb och fullbordandet av den inre digitala marknaden), som ska inriktas på att behålla och skapa arbetstillfällen i enlighet med Europa 2020‑strategins investeringar och där man inte bara tittar på utan insatserna även beaktar de reella politiska resultaten. För att skapa mer långsiktiga fördelar framhåller parlamentet att sådana satsningar skulle kunna riktas in på infrastruktur för formell och icke-formell utbildning av hög kvalitet och på avlägsnande av hinder så att tillgången blir mer jämlik. Parlamentet uppmuntrar till att dessa satsningar kopplas ihop med konkreta sysselsättningsmål och fattigdomsrelaterade mål, med tanke på att satsningar på områden som offentliga tjänster av hög kvalitet också är viktiga för att nå målen om ett inkluderande samhälle.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta speciell hänsyn till de yttersta randområdena, vilkas naturbetingade nackdelar, däribland deras avlägsna läge, geografiska fragmentering, bräckliga ekonomier och naturliga begränsningar, leder till ökad ojämlikhet när det gäller tillgången till arbetstillfällen, praktikplatser och utbildning för befolkningarna. Parlamentet betonar att dessa regioner därför kräver särskilda förstärkta mekanismer för att genomföra investeringsprogram i syfte att uppnå Europa 2020‑strategins mål och frigöra sin ekonomiska och sociala utvecklingspotential.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fokusera på sektorer med hög tillväxts- och sysselsättningspotential, som den gröna sektorn, den vita sektorn och IKT.

28.  Europaparlamentet rekommenderar att man inom ramen för ett nytt investeringsprogram mot arbetslöshet fokuserar på att bekämpa ungdomsarbetslösheten, som i dag är ett av de allvarligaste problemen i EU. I detta syfte bör man lägga ökade medel på Erasmus för unga företagare för att effektivare stötta ungdomars företagande och ungdomars rörlighet, som ett effektivt sätt att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning bland ungdomar.

29.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att integrera en jämställdhetspelare i Europa 2020-ramen, så att man kan mäta framstegen med att minska skillnaderna i sysselsättning mellan könen och möjliggöra att de politiska åtgärderna i den årliga tillväxtundersökningen som ska reflekteras i de landsspecifika rekommendationerna.

30.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att genomföra paketet om sociala investeringar, däribland följande: meddelandet Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning; rekommendationen Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid; följande arbetsdokument från kommissionen (ej översatta till svenska): Evidence on Demographic and Social Trends, Active Inclusion of People Excluded from the Labour Market, Social Services of General Interest, Long-term care in ageing societies, Confronting Homelessness in the European Union, Investing in Health samt Social investment through the European Social Fund.

31.  Europaparlamentet noterar att tidtabellen och förfarandena i den europeiska planeringsterminen har tagits fram på ett sätt som inte ger parlamentet någon formell roll i cykeln och därigenom inte ger det tillräckligt med tid att överlägga före Europeiska rådets vårmöte.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa onödiga administrativa bördor för egenföretagare, mikroföretag och små och medelstora företag, och att förbättra förutsättningarna för nystartade företag.

33.  Europaparlamentet framhåller behovet av att flytta skattebördan från arbete till andra former av hållbar skatt för att främja tillväxt och jobbskapande.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja och förbättra mekanismerna för arbetskraftens rörlighet, särskilt den europeiska webbportalen för rörlighet i arbetslivet Eures och de offentliga arbetsförmedlingarna, för att ge skjuts åt sysselsättningen och ungdomssysselsättningen.

35.  Europaparlamentet noterar att Europa 2020‑strategins mål ännu inte har uppnåtts och anser, i syfte att uppnå dessa mål, att det bör vidtas starkare åtgärder för att överbrygga den nuvarande klyftan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inleda ett offentligt samrådsförfarande för översynen av den europeiska planeringsterminen för att förbättra dess genomslag och legitimitet, som ett led i halvtidsöversynen, med tanke på att planeringsterminen bör bidra till att Europa 2020‑strategin når resultat.

36.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet inte behandlade det överordnade målet om fattigdomsminskning i sina preliminära diskussioner om utvärderingen av Europa 2020‑strategin den 20–21 mars 2014.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi som hjälper medlemsstaterna att bekämpa hemlöshet genom integrerade politiska åtgärder och lämpliga sociala investeringar.

38.  Europaparlamentet framhåller att den kraftigt ökade ojämlikhet som bevittnats i EU och dokumenterats i planeringsterminens landsrapporter medför betydande demokratiska risker. Parlamentet hänvisar till varningarna från IMF och ILO om att ytterligare förvärrad ojämlikhet i EU riskerar att destabilisera våra samhällen. Parlamentet upprepar sitt krav på högre satta mål och mer precisa och objektiva mätmetoder i syfte att minska ojämlikheter, fattigdom och social utestängning, både inom och mellan medlemsstaterna, särskilt i ljuset av växande sociala skillnader i vissa medlemsstater.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att vända trenden med ökande fattigdomsrisk och social utestängning i syfte att uppnå Europa 2020‑strategins överordnade mål att rädda minst 20 miljoner människor undan risken för fattigdom eller social utestängning.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tillträde till arbetsmarknaden och adekvat social trygghet för de mest utsatta samhällsmedlemmarna.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nya konkreta åtgärder inom utbildnings- respektive innovationspolitiken för att stärka komplementariteten mellan tillväxt och bekämpande av ojämlikhet.

42.  Europaparlamentet efterlyser ett delmål om minskad barnfattigdom som ska fastställas under halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin.

43.  Europaparlamentet vill därför se objektiva indikatorer för ”fattigdom”, som ska användas för att mäta medlemsstaternas fattigdomsnivåer och hjälpa till att identifiera dem som riskerar utslagning.

44.  Europaparlamentet erinrar emellertid om att en fattigdomsindikator inte ger något direkt vittnesmål om upplevd social utestängning, och efterlyser därför förbättrade mätningar av uppfattad social utestängning för att bättre förstå vilka orsakerna är till social utestängning och vilka grupper som är särskilt drabbade.

45.  Europaparlamentet är medvetet om att medlemsstaterna är ansvariga för uppnåendet av Europa 2020‑strategins mål, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, och att EU stöder dem i deras verksamhet. Parlamentet anser att processen, genom inbördes översyn och utbyte av bästa praxis, kan stödja medlemsstaterna i arbetet med att genomföra de nödvändiga strukturreformerna, förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden och införa villkor som gör att företagen kan skapa arbetstillfällen. Parlamentet framhåller emellertid vikten av att medlemsstaterna vidtar åtgärder i tid, eftersom uteblivna åtgärder skulle få allvarliga konsekvenser för hela EU. Parlamentet vill att nationella parlament samt lokala och regionala myndigheter ska involveras i utformningen och genomförandet av de nationella reformprogrammen, även genom lösningar med flernivåstyre.

46.  Europaparlamentet beklagar att den antagna fleråriga budgetramen för 2014–2020, med en budgettilldelning på 960 miljarder euro, innebar den första nettosänkningen av EU‑budgeten någonsin. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramen inte räcker för att bidra till uppnåendet av Europa 2020‑strategins sysselsättningsmässiga och sociala mål. Parlamentet anser därför att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen är av största betydelse för att ge EU-utgifterna en ny strategisk inriktning med fokus på ekonomisk återhämtning med många arbetstillfällen.

47.  Europaparlamentet erinrar om den roll utskottet för sysselsättning och sociala frågor spelar i övervakningen av det faktiska utnyttjandet av Europeiska socialfondens medel, inte minst de 20 procenten för social inkludering, och av hur medlemsstaterna i praktiken har använt denna investeringsresurs för att nå Europa 2020‑målen.

48.  Europaparlamentet framhåller att sysselsättnings-, fattigdomsminsknings- och utbildningsmålen måste övervakas mer exakt och att jämförbar statistik måste tas fram snabbare. Parlamentet efterlyser därför arbetslöshetstal och indikatorer för risken för fattigdom eller social utestängning, särskilt på Nuts 3‑nivå i realtid, så att den aktuella situationen på de nationella arbetsmarknaderna kan bedömas.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ett särskilt ungdomssysselsättningsmål och/eller en särskild integrerad riktlinje för ungdomssysselsättning i samband med halvtidsutvärderingen av Europa 2020‑strategin.

50.  Europaparlamentet vill att meningsfulla samråd med det civila samhället, utöver de som hålls med arbetsmarknadens parter, systematiskt ska bli en del av Europa 2020‑strategin på alla nivåer av processen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för ett sådant förfarande.

51.  Europaparlamentet framhåller att verkliga samråd med det civila samhällets parter inte bara skulle förstärka processens demokratiska legitimitet och chansen att reformerna accepteras av medborgarna och genomförs med framgång, utan även skulle kunna stärka evidensbasen för utvärderingen av reformerna. I detta syfte menar parlamentet att den årliga konferensen mot fattigdom och social utestängning bör knytas närmare den europeiska planeringsterminen.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till resultatet av det pågående offentliga samrådet innan den offentliggör konkreta förslag för halvtidsöversynen av strategin. Parlamentet insisterar likaså på att höras innan de slutliga besluten fattas.

53.  Europaparlamentet efterlyser en stark ambition att uppnå målen om klimatförändringar och hållbar energi, eftersom dessa är en integrerad del i smart, hållbar tillväxt för alla.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, de nationella parlamenten och Europeiska rådet.

(1) EUT C 236E, 12.8.2011, s. 57.
(2) EUT C 153E, 31.5.2013, s. 57.
(3) Antagna texter, P8_TA(2014)0010.
(4) Se EU Employment and Social Situation, Quarterly Review, Eurostat, september 2014.
(5) EUT C 380E, 11.12.2012, s. 81.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy