Index 
Antagna texter
Torsdagen den 13 november 2014 - BrysselSlutlig utgåva
Upphävande av Ana Gomes immunitet
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/007 IE/Andersen Ireland - Irland
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/009 EL/Sprider Stores - Grekland
 Ingående av ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien
 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien ***
 Fredsprocessen i Nordirland
 Turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon
 Den humanitära situationen i Sydsudan

Upphävande av Ana Gomes immunitet
PDF 284kWORD 50k
Europaparlamentets beslut av den 13 november 2014 om begäran om upphävande av Ana Gomes immunitet (2014/2045(IMM))
P8_TA(2014)0046A8-0025/2014

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av den begäran om upphävande av Ana Gomes immunitet som översändes den 18 juni 2014 av Republiken Portugals biträdande riksåklagare med anledning av det pågående brottmålsförfarandet vid andra sektionen i Lissabons avdelning för utredningar och brottmålsförfaranden (med referensnr NUIPC 8773/13.4TDLSB), och som tillkännagavs i kammaren den 3 juli 2014,

–  efter att ha hört Ana Gomes i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0025/2014), och av följande skäl:

A.  Republiken Portugals biträdande riksåklagare har översänt begäran om upphävande av Ana Gomes parlamentariska immunitet från en allmän åklagare vid Lissabons avdelning för utredningar och brottmålsförfaranden i samband med förtal som Gomes påstås ha gjort sig skyldig till under en tv-debatt. Begäran gjordes för att ett straffrättsligt förfarande ska kunna inledas mot Gomes och för att hon ska kunna höras inom ramen för nämnda förfarande.

B.  Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

C.  Enligt artikel 6 i arbetsordningen ska parlamentet vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och befästa ledamöternas oberoende när dessa fullgör sina åligganden.

D.  Domstolen har fastslagit att ett yttrande som gjorts av en ledamot utanför parlamentet kan utgöra ett yttrande som ledamoten gjort under utövandet av sitt ämbete i enlighet med artikel 8 i protokollet, med utgångspunkten att det är yttrandets art och innehåll – och inte den plats där yttrandet görs – som är avgörande.

E.  I moderna demokratier äger den politiska debatten rum inte bara i respektive parlament, utan även i kommunikationsmedier i form av allt från pressmeddelanden till internet.

F.  Under den berörda tv-sändningen talade Ana Gomes som ledamot av Europaparlamentet när hon diskuterade frågor som hon intresserat sig för på EU-nivå, vilket framgår av bl.a. de frågor för skriftligt besvarande som hon riktat till kommissionen under plenarsammanträden.

G.  När Gomes riktade uppmärksamheten på den portugisiska regeringens beslut om en privatisering av varven i Viana do Castelo – ett beslut som även ledde till att Europeiska kommissionen undersökte eventuella överträdelser av EU:s bestämmelser om statligt stöd – utövade hon sitt mandat som ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte upphäva Ana Gomes immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Portugal och till Ana Gomes.

(1) Dom av den 12 maj 1964 i mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, REG 1964, s. 383, svensk specialutgåva, volym 1, s. 203, dom av den 10 juli 1986 i mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., REG 1986, s. 2391, svensk specialutgåva, volym 8, s. 703, dom av den 15 oktober 2008 i mål T-345/85, Mote mot parlamentet, REG 2008, s. II-2849, dom av den 21 oktober 2008 i de förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra mot De Gregorio och Clemente, REG 2008, s. I-7929, dom av den 19 mars 2010 i mål T-42/06, Gollnisch mot parlamentet, REG 2010, s. II-1135, dom av den 6 september 2011 i mål C-163/10, Patriciello, REG 2011, s. I-7565.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/007 IE/Andersen Ireland - Irland
PDF 229kWORD 59k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/007 IE/Andersen Ireland från Irland) (COM(2014)0616 – C8-0173/2014 – 2014/2098(BUD))
P8_TA(2014)0047A8-0024/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0616 – C8-0173/2014),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0024/2014), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av effekterna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet åtgärder och förmånstagare genom att innefatta även egenföretagare och ungdomar samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Irland har lämnat in ansökan EGF/2014/007 IE/Andersen Ireland om ekonomiskt stöd från fonden med anledning av att 171 personer blivit uppsagda hos Andersen Ireland Limited, som driver verksamhet i Nace rev. 2 huvudgrupp 32 (Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror samt bijouterier) under referensperioden från den 21 oktober 2013 till den 21 februari 2014.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet konstaterar att de irländska myndigheterna lämnade in ansökan enligt interventionskriterierna i artikel 4.2 i förordningen om fonden, som medger undantag från kriterierna i artikel 4.1 a enligt vilka minst 500 arbetstagare ska ha sagts upp eller egenföretagare ha upphört med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader vid ett företag i en medlemsstat.

2.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att de exceptionella omständigheter som enligt de irländska myndigheterna föreligger i detta fall, det vill säga att uppsägningarna har allvarliga följder för den regionala sysselsättningen och den lokala och regionala ekonomin, motiverar ett undantag till tröskeln på 500 uppsägningar enligt artikel 4.2 i förordningen om fonden, och att Irland därför är berättigat till ekonomiskt stöd enligt den förordningen.

3.  Europaparlamentet noterar att de irländska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 16 maj 2014 och att kommissionen gjorde bedömningen av denna ansökan tillgänglig den 3 oktober 2014. Parlamentet uppskattar den snabba bedömningsperioden på mindre än fem månader.

4.  Europaparlamentet anser att de 171 uppsägningarna hos Andersen Ireland Limited hänger samman med genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, där importen på fyra år blivit fyra gånger större än försäljningen inom EU:s smyckessektor (2008–2012). Av de produkter som importerades kom 95 % från Asien.

5.  Europaparlamentet konstaterar att detta är den första ansökan om stöd från fonden för arbetstagare som sagts upp inom sektorn för smycken, guld- och silversmedsvaror samt bijouterier, en sektor som också drabbats hårt av den ökade onlineförsäljningen och därför ytterligare kan komma att försvagas.

6.  Europaparlamentet noterar att uppsägningarna ytterligare kommer att förvärra arbetslöshetssituationen i regionen, eftersom Andersen Ireland var en viktig arbetsgivare i detta landsbygdsområde där arbetslösheten (39,3 %) redan var dubbelt så hög som det nationella genomsnittet (19 %).

7.  Europaparlamentet noterar att, utöver de uppsagda arbetstagarna, beslutade de irländska myndigheterna att tillhandahålla individanpassade tjänster, samfinansierade via fonden, till högst 138 unga som ännu inte hade fyllt 25 som varken arbetar eller studerar, vilket ökar antalet stödberättigande mottagare som förväntas delta i åtgärderna till 276 personer. Parlamentet är bekymrat över den osäkerhet som råder i fråga om hur de berörda unga som varken arbetar eller studerar ska väljas ut. Parlamentet uppmanar de irländska myndigheterna att ta hänsyn till de sociala kriterierna och se till att urvalet av mottagare som får stöd från fonden till fullo respekterar principerna om icke-diskriminering och lika möjligheter.

8.  Europaparlamentet erinrar om att de föreslagna åtgärderna bör anpassas så att de tar hänsyn till skillnaderna när det gäller behoven för de uppsagda arbetstagarna och för de unga som varken arbetar eller studerar.

9.  Europaparlamentet förväntar sig en separat förteckning över finansiella åtgärder till förmån för de berörda unga som varken arbetar eller studerar i halvtidsöversynen.

10.  Europaparlamentet noterar att den utbildning som erbjuds unga som varken arbetar eller studerar bör vara inkluderande och omfatta alla samhällsgrupper, även missgynnade grupper.

11.  Europaparlamentet ser positivt på att de irländska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 21 oktober 2013 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna långt innan det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

12.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska samfinansieras kommer att sträva efter att skapa så många sysselsättningsmöjligheter man kan i ett område där det finns få expanderande sektorer eller produktionsanläggningar. De uppsagda arbetstagarnas kompetens kommer att behöva höjas betydligt.

13.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berörda stödmottagarna och med deras företrädare samt med arbetsmarknadens parter, och välkomnar avsikten att upprätta ett rådgivande forum för att komplettera det arbete som samordningsenheten gör, så att de uppsagda arbetstagarna fortlöpande kan bidra till genomförandet av programmet.

14.  Europaparlamentet välkomnar att enheten för samordning av fonden håller på att inrätta ett kontor i närheten av den berörda platsen, och detta kommer att fungera som den enda kontaktpunkten för arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar.

15.  Europaparlamentet välkomnar att ett lokalt öppet möte för både berörda arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar anordnades för att lyfta fram de olika stödformer som finns inom programmet och ge potentiella mottagare av stöd från fonden tillfälle att diskutera olika alternativ med tjänsteleverantörerna.

16.  Europaparlamentet noterar att de individanpassade tjänster som ska tillhandahållas för de arbetstagare som blivit arbetslösa består av följande åtgärder som tillsammans utgör ett samordnat paket med individanpassade tjänster: Yrkesvägledning och hjälp med karriärplanering, utbildningsbidrag från fonden, yrkesinriktad utbildning och gymnasieutbildning, högre utbildning, stöd till utbildning genom Skillsnets, företagsstöd/stöd till egenföretagande, inkomststöd inklusive bidrag till utgifter för kurser.

17.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om stöd till utbildning genom Skillsnets, där målet med utbildningen är återinträde på arbetsmarknaden i företag som är verksamma inom samma bransch eller inom ett visst geografiskt område.

18.  Europaparlamentet noterar att inkomststödet strikt kommer att begränsas till maximalt 35 % av det totala paketet med individanpassade åtgärder, i enlighet med förordningen om fonden.

19.  Europaparlamentet noterar den otydlighet som råder när det gäller beräkningen av de belopp som ska beviljas i form av företagsstöd eller stöd till egenföretagande. Parlamentet anser att det faktiska antalet stödmottagare kan avvika från beräkningarna och leda till en helt annan fördelning av de beräknade totala kostnaderna. Parlamentet betonar de lokala näringslivsstyrelsernas viktiga roll för att tillhandahålla ”mjuka tjänster” och konkret stöd, framför allt i samband med bedömningen av affärsidéernas bärkraft och i form av bidrag på upp till högst 15 000 EUR.

20.  Europaparlamentet erinrar om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden för justering för globaliseringseffekter.

21.  Europaparlamentet välkomnar att principerna om jämställdhet och icke-diskriminering kommer att respekteras när det gäller tillgången till de föreslagna åtgärderna och deras genomförande.

22.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/007 IE/Andersen Ireland från Irland)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut 2014/877/EU.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2014/009 EL/Sprider Stores - Grekland
PDF 227kWORD 60k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan (EGF/2014/009 EL/Sprider Stores från Grekland) (COM(2014)0620 – C8-0183/2014 – 2014/2107(BUD))
P8_TA(2014)0048A8-0023/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0620 – C8-0183/2014),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0023/2014), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av effekterna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att innefatta egenföretagare och ungdomar samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan EGF/2014/009 EL/Sprider Stores den 6 juni 2014 till följd av uppsägningarna av 761 arbetstagare från Sprider Stores S.A., ett företag verksamt inom den ekonomiska sektor som klassificeras enligt Nace rev. 2 huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar).

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet konstaterar att de grekiska myndigheterna lämnade in ansökan med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, även kallat kriteriet för utnyttjande i krislägen, enligt vilket minst 500 personer som är arbetstagare eller egenföretagare antingen ska ha blivit uppsagda eller ska ha upphört med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader inom ett företag i en medlemsstat. Även arbetstagare och egenföretagare bland underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled omfattas.

2.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna, med fullt beaktande av de många förmånerna med detta värdefulla budgetinstrument, lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 6 juni 2014 och att kommissionen gjorde bedömningen av denna ansökan tillgänglig den 7 oktober 2014. Parlamentet uppskattar den snabba bedömningsperioden på mindre än fem månader.

3.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att de insatskriterier som fastställs i artikel 4.1a i förordningen är uppfyllda och att Grekland därför är berättigat till ekonomiskt stöd enligt denna förordning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att huvudorsakerna till uppsägningar, det vill säga att hushållens disponibla inkomster minskat, till följd av att skattetrycket ökat och lönerna minskat (för anställda både inom den privata och inom den offentliga sektorn), vilket tillsammans med att arbetslösheten ökat lett till en kraftigt minskad köpkraft, och att utlåningen till företag och privatpersoner drastiskt minskats på grund av att de grekiska bankerna haft brist på likvida medel kan knytas till den ekonomiska krisen och att Grekland därför är berättigat till ekonomiskt stöd från fonden.

5.  Europaparlamentet noterar att detaljhandeln hittills har varit föremål för ytterligare tre ansökningar om stöd från fonden, även de baserade på den globala finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att kommissionen utvärderar resultatet av de andra tre ansökningarna, i syfte att avgöra vilka program för återintegrering som nått bäst resultat.

6.  Europaparlamentet konstaterar att dessa uppsägningar kommer att ytterligare förvärra arbetslöshetssituationen i landet, som redan försämrats till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. Grekland har den högsta arbetslösheten av EU:s medlemsstater. Parlamentet gläder sig dock över att arbetslösheten inte ökat under de senaste månaderna.

7.  Europaparlamentet konstaterar att de grekiska myndigheterna, utöver de 761 uppsägningarna, kommer att tillhandahålla individanpassade tjänster, samfinansierade via fonden, till uppemot 550 unga som varken arbetar eller studerar och som ännu inte fyllt 30 år den dag ansökan lämnades in, i och med att 682 av uppsägningarna inträffade i Nuts 2-regioner som kan beviljas stöd enligt sysselsättningsinitiativet för ungdomar.

8.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna för att välja ut de unga som varken arbetar eller studerar som ska omfattas av åtgärderna kommer att använda kriterier som ligger i linje med de kriterier som ingår i den grekiska genomförandeplanen för ungdomsgarantin (dvs. ungdomar som riskerar utestängning, hushållens inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshetens längd, osv.) samt intresseanmälningar. Parlamentet konstaterar att för första gången i en ansökan inom ramen för den nya förordningen om fonden lämnas viss information om urvalet av de unga som varken arbetar eller studerar som ska omfattas av stödåtgärderna. Parlamentet uppmanar de grekiska myndigheterna att ta hänsyn till de sociala kriterierna och se till att urvalet av mottagare som får stöd från fonden till fullo respekterar principerna om icke-diskriminering och lika möjligheter.

9.  Europaparlamentet anser att de informations- och marknadsföringsåtgärder som får stöd genom denna ansökan bör leda till större medvetenhet om det bidrag som fonden för justering för globaliseringseffekter ger, och bör också kunna bidra till att nå ut till arbetslösa ungdomar i syfte att underlätta urvalet med hjälp av intresseanmälningar.

10.  Europaparlamentet välkomnar att de grekiska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 1 september 2014 beslutade att inleda de individanpassade tjänsterna långt innan det slutliga beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

11.  Europaparlamentet välkomnar de grekiska myndigheternas förklaring att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har utformats i samråd med företrädarna för de berörda stödmottagarna och de privatanställdas förbund i Grekland och att förslaget till ansökan diskuterades vid två möten i maj 2014 med arbetsmarknadens parter, som rådfrågades om olika frågor beträffande innehållet i det integrerade åtgärdspaketet. Parlamentet rekommenderar vidare att kommissionen utvärderar innehållet i och det förväntade resultatet av det integrerade paketet med individanpassade tjänster, i samband med den utvärdering som avses i punkt 5, i syfte att fastställa bästa praxis för framtida åtgärder.

12.  Europaparlamentet noterar att de individanpassade tjänster som ska tillhandahållas de arbetstagare som blivit arbetslösa och de 550 unga som varken arbetar eller studerar består av följande åtgärder som tillsammans utgör ett samordnat paket med individanpassade tjänster: yrkesvägledning och stöd för upprättande av karriärutvecklingsplaner, utbildning, omskolning och yrkesutbildning, starta eget-bidrag, arbetssökarbidrag, utbildningsbidrag och flyttbidrag. Parlamentet konstaterar att dessa tjänster syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna att kartlägga sina egna färdigheter och att upprätta en realistisk karriärutvecklingsplan, samt att de förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

13.  Europaparlamentet påminner om att de föreslagna åtgärderna bör anpassas så att de tar hänsyn till skillnaderna när det gäller behoven för de uppsagda arbetstagarna och för de utvalda unga som varken arbetar eller studerar.

14.  Europaparlamentet konstaterar att det maximibelopp som finns tillgängligt genom fonden, 15 000 EUR, kommer att beviljas till 200 utvalda arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar såsom bidrag för att grunda egna företag. Parlamentet understryker att denna åtgärd syftar till företagsfrämjande genom tillhandahållande av ekonomiskt stöd till bärkraftiga företagsinitiativ, vilket på medellång sikt borde generera ytterligare arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar att det maximibelopp som finns tillgängligt genom fonden kommer att beviljas när särskilda villkor uppfyllts och beroende på de nystartade företagens bärkraft.

15.  Europaparlamentet konstaterar att inkomststödet strikt kommer att begränsas till högst 35 % av det generella paketet med individanpassade tjänster, i enlighet med förordningen om fonden. Dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

16.  Europaparlamentet gläder sig över att principerna om jämställdhet och icke-diskriminering kommer att respekteras när det gäller tillgången till de föreslagna åtgärderna och deras genomförande.

17.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/009 EL/Sprider Stores från Grekland)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut 2014/879/EU.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EGT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Ingående av ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien
PDF 247kWORD 78k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 13 november 2014 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (09828/2014 – C8-0130/2014 – 2014/0083(NLE)2014/2817(INI))
P8_TA(2014)0049A8-0022/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09828/2014),

–  med beaktande av utkastet till associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (17903/2013),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket a och 218.8 andra stycket och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0130/2014),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Republiken Moldavien(1),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 13 november 2014 om utkastet till beslut(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i det östra grannskapet, i synnerhet av den 12 mars 2014 om bedömning av och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet(3) respektive den 17 april 2014 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet, särskilt destabiliseringen av östra Ukraina(4),

–  med beaktande av associeringsagendan mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien, som godkändes den 26 juni 2014 av samarbetsrådet och ersatte handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken av den 22 februari 2005,

–  med beaktande av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 99.1 andra stycket i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0022/2014), och av följande skäl:

A.  Under de senaste åren har Moldavien gjort stora framsteg i reformarbetet och i arbetet med att stärka förbindelserna med EU, tack vare den politiska beslutsamhet som landets regering har visat.

B.  Den pågående krisen i Ukraina, den illegala annekteringen av Krim och den roll som Ryssland har spelat utgör ett allvarligt hot mot Europas säkerhet och har förändrat den geopolitiska ordningen. Detta får följder också för förbindelserna mellan EU och Moldavien.

C.  Det östliga partnerskapet har skapat en viktig politisk ram för fördjupade förbindelser, snabbare politisk associering och vidare ekonomisk integration mellan EU och Moldavien – två enheter som är sammanlänkade med starka geografiska, historiska och kulturella band – genom att partnerskapet stöder politiska och socioekonomiska reformer och underlättar tillnärmningen, i synnerhet mot bakgrund av Rysslands ekonomiska sanktioner och destabiliserande åtgärder mot Moldavien.

D.  Moldavien ratificerade associeringsavtalet, som innefattar det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, den 2 juli 2014, och vissa bestämmelser i dessa avtal tillämpas provisoriskt från och med den 1 september 2014 i väntan på ratificering av EU:s medlemsstater.

E.  Ingåendet av associeringsavtalet är inte ett självändamål, utan utgör en del av en bredare process för att förbättra utsikterna till EU-medlemskap för Moldavien på det politiska, ekonomiska och sociala planet. Konkreta uttryck för denna process är införandet av viseringsfrihet för moldaviska medborgare, ingåendet av avtal på områdena luftfart, jordbruk och civilskydd om moldaviskt deltagande i EU:s program och organ och om samarbete inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt, viktigast av allt, undertecknandet av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien. I detta syfte är genomförandet av samtliga avtal mycket viktigt.

F.  Den moldaviske premiärministern, Iurie Leancă, har gjort ett uttalande om Moldaviens avsikt att inlämna en ansökan om medlemskap i Europeiska unionen 2015.

G.  Ett samförstånd över ett brett politiskt spektrum i fråga om förbindelserna mellan EU och Moldavien och prioriteringarna på området kan bidra till ett mer framgångsrikt och snabbare genomförande av associeringsagendan, vilket skulle gynna de moldaviska medborgarna.

H.  En inkluderande nationell dialog som präglas av delaktighet och en konstruktiv hållning på alla myndighets- och samhällsnivåer är nödvändig för att alla regioner och nationella minoriteter ska kunna delta aktivt i beslutsprocessen.

I.  En effektiv informations- och kommunikationskampanj i både EU och Moldavien kan bidra till en bättre förståelse bland allmänheten för de ömsesidiga fördelarna med associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

J.  Regionala ramverk, däribland den parlamentariska församlingen Euronest, utgör ett ytterligare forum för utbyte av erfarenheter, information och bästa praxis när det gäller genomförandet av associeringsagendan.

K.  Särskilda energiinfrastrukturprojekt kan ge medborgarna konkreta fördelar i form av energitrygghet och lägre energikostnader för befolkningen, samtidigt som energigemenskapens mål uppfylls.

L.  De handelshinder som Ryssland har infört för specifika moldaviska produkter har hårt drabbat lokala producenter och Moldaviens ekonomi som helhet.

M.  Tidigare i år genomförde Ryssland militärövningar i utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien. Transnistriens parlament har upprepat sin vädjan till Moskva om att få ansluta sig till Ryssland.

N.  Upprättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Moldavien är en av de främsta ömsesidiga fördelarna med avtalet. Dess betydelse för handeln och den ekonomiska tillväxten, skapandet av sysselsättning, välståndet och stabiliteten i Moldavien är obestridlig.

O.  I och med det djupgående och omfattande frihandelsområdet med EU kommer Moldavien att öka sitt tillträde till EU:s marknad, vilket skapar nya möjligheter till utveckling och tillväxt och direkt gynnar moldaviska företag och medborgare. EU kommer att gynnas av smidigare handelsflöden och bättre investeringsförhållanden i Moldavien.

P.  Avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde innehåller flera bestämmelser som syftar till att reformera Moldaviens handelslagstiftning och handelspolitik i linje med och på grundval av EU-rätten, vilket kommer att medföra en modernisering av landets ekonomi och ett bättre och mer förutsägbart företagsklimat, även för små och medelstora företag.

Q.  Utan ett starkt administrativt stöd från EU:s experter kommer det att bli mycket svårt för vilken moldavisk regering som helst att genomföra den överenskomna tillnärmningen av lagstiftningen till EU:s regelverk.

R.  Genom att bevilja autonoma handelsförmåner och tidigare GSP plus-förmåner har EU redan väsentligt bidragit till den moldaviska ekonomin och bör fortsätta att stödja landet i framtiden.

S.  Starkare politiska och ekonomiska band kommer att medföra större stabilitet och ökat välstånd på hela den europeiska kontinenten. Samarbete av detta slag bygger på gemensamma värderingar i fråga om mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatliga principer och inspireras av vår vision om varje människas unika värde.

T.  Associeringsavtalet och en till detta knuten gradvis integration av Moldavien i EU:s politik bör inte leda till att Moldavien avskärmas från sina traditionella, historiska och ekonomiska förbindelser med andra länder i regionen utan bör tvärtom göra det möjligt för landet att dra största möjliga nytta av sin potential.

1.  Europaparlamentet välkomnar varmt undertecknandet av associeringsavtalet, som är ett kraftfullt erkännande av det moldaviska folkets och de moldaviska myndigheternas reforminsatser och ambitioner och av de betydande framsteg som gjorts den senaste tiden. Parlamentet välkomnar det ytterligare stöd som kommissionen gjort tillgängligt under 2014 via ”mer för mer”-mekanismen, som ett svar på denna positiva utveckling inom prioriterade områden. Parlamentet anser att associeringsavtalet utgör ett betydande steg framåt i förbindelserna mellan EU och Moldavien och ger uttryck för en vilja att gå mot politisk associering och ekonomisk integration. Ett fullständigt genomförande av avtalet är av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att så snart som möjligt gå vidare med ratificeringen av associeringsavtalet.

2.  Europaparlamentet betonar att undertecknandet och ratificeringen av associeringsavtalet inte utgör ett slutmål i förbindelserna mellan EU och Moldavien, och konstaterar att Moldavien – precis som alla andra europeiska stater – enligt artikel 49 i EU-fördraget har ett europeiskt perspektiv och kan ansöka om medlemskap i unionen, förutsatt att landet ansluter sig till demokratins principer, respekterar grundläggande friheter och minoriteters rättigheter samt garanterar rättsstaten.

3.  Europaparlamentet betonar att associeringsavtalet omfattar hela Moldaviens internationellt erkända territorium och gynnar hela befolkningen. Därför måste de sociala konsekvenserna av de tillhörande reformerna bemötas i tid och på ett adekvat sätt. Parlamentet uppmanar Moldavien att se till att reformerna är förankrade och djupt rotade i de institutionella ramarna. Parlamentet framhåller behovet av en omfattande informationskampanj riktad till allmänheten om syftet med och innehållet i associeringsavtalet och de direkta och konkreta fördelar för medborgarna som följer av genomförandet av associeringsagendan.

4.  Europaparlamentet välkomnar associeringsagendan, som omfattar konkreta steg och villkor för att uppnå de överordnade målen i associeringsavtalet och bör vara vägledande för förbindelserna mellan EU och Moldavien.

5.  Europaparlamentet betonar att både Moldavien och EU bör delta i genomförandet av associeringsagendan och att de prioriteringar som fastställs där bör få lämpligt tekniskt och ekonomiskt stöd, så att fördelarna med associeringen så snart som möjligt blir synliga för den moldaviska befolkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta sig vägledas av dessa prioriteringar vid programplaneringen av finansiering för Moldavien. Parlamentet betonar behovet att förbättra absorptionsförmågan i Moldavien i syfte att effektivisera genomförandet av projekt och utnyttjandet av finansieringen. Parlamentet påpekar betydelsen av en förstärkt mekanism för förvaltning, insyn och redovisningsskyldighet för att övervaka utnyttjandet och användningen av EU-medel. Parlamentet uppmanar parterna att undersöka vilka utbildningsbehov som finns för att Moldavien ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt associeringsavtalet och associeringsagendan.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka stabiliteten, oberoendet och effektiviteten för de institutioner som ansvarar för att garantera demokratin, rättsstaten och god samhällsstyrning. Det är också viktigt att befästa systemet för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av tidigare steg mot reformer som tagits, till exempel det stärkta oberoendet för systemet för utnämning av domare, den representativa sammansättningen i den centrala valkommissionen samt stärkandet av revisionsrättens effektivitet och oberoende.

7.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att se till att det kommande valet kan genomföras i enlighet med högsta europeiska och internationella standard och att vidta de åtgärder som krävs för att underlätta deltagandet för moldaviska medborgare som bor utomlands. Parlamentet uppmanar myndigheterna att samarbeta nära med OSSE/ODIHR och Europarådets Venedigkommission och att rätta sig efter deras rekommendationer. Parlamentet betonar den viktiga roll som politiska aktörer och partier spelar och framhåller behovet att anta en ändamålsenlig lagstiftning som garanterar insyn i finansieringen av politiska partier. Parlamentet har åtagit sig att se till att valobservatörer finns på plats och kommer att skicka sina egna valobservatörer till parlamentsvalet den 30 november 2014.

8.  Europaparlamentet konstaterar att artikel 78 i den moldaviska konstitutionen, om valet av presidenten, måste ändras för att undvika ett förnyat institutionellt dödläge som skulle skada reformtakten. Parlamentet kräver att alla konstitutionella reformer genomförs i samråd med Venedigkommissionen och de relevanta nationella aktörerna.

9.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de framsteg som de moldaviska myndigheterna har gjort i genomförandet av den europeiska reformagendan, inklusive reformen av rättsväsendet och brottsbekämpningen, såsom påpekades i kommissionens rapport av den 27 mars 2014, omstruktureringen av ramen för korruptionsbekämpning, genomförandet av en handlingsplan för mänskliga rättigheter och en handlingsplan till stöd för romerna, upprätthållandet av dialogen med Tiraspol samt det fortsatta arbetet med svåra lagstiftningsreformer och sektoriella reformer.

10.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts hittills, och uppmanar myndigheterna att fortsätta med genomförandet av den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter, med särskilt avseende på romernas mänskliga rättigheter.

11.  Europaparlamentet understryker behovet att med förnyad styrka ta itu med reformen av rättsväsendet, att säkerställa rättsväsendets och de brottsbekämpande systemens oberoende och att säkerställa konstitutionella bestämmelser för ett oberoende rättsväsen, likhet inför lagen och grundläggande medborgerliga rättigheter. Parlamentet betonar att kampen mot korruption måste trappas upp på alla nivåer, bland annat genom att det lagstiftningspaket som antogs 2013 genomförs fullt ut och genom att bättre resultat uppnås av de korruptionsbekämpande institutionerna. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att se till att de mekanismer som ingår i systemet för korruptionsbekämpning – i synnerhet det nationella centrumet mot korruption och det nationella centrumet för integritet – är oberoende, fullt fungerande och finansierade och bemannade i tillräcklig utsträckning samt står fria från otillbörlig påverkan.

12.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att öka insynen i och stärka ansvarigheten inom förvaltningen av de offentliga finanserna, i privatiseringsprocessen och i den offentliga upphandlingen, i syfte att garantera god samhällsstyrning, lika tillträde och rättvis konkurrens, liksom att ytterligare stärka tillsynen av banksektorn.

13.  Europaparlamentet betonar att alla anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna måste utredas korrekt och fullständigt, och i synnerhet att straffrihet för misshandel och tortyr måste stävjas och förövarna åtalas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att hjälpa de statliga organen att på rätt sätt hantera sådana kränkningar med hjälp av de nödvändiga rättsliga verktygen och sociala mekanismerna för att förebygga sådana brott och att samarbeta nära med det civila samhället för hjälpa detta att ta på sig en större roll för skyddet av mänskliga rättigheter.

14.  Europaparlamentet betonar att lagstiftning mot diskriminering är viktigt för att säkerställa likabehandling och skydd för alla minoriteter, särskilt för etniska, religiösa och sexuella minoriteter, och uppmanar de moldaviska myndigheterna att avskaffa alla kvarvarande diskriminerande bestämmelser. Parlamentet betonar betydelsen av det nyligen inrättade ”rådet för motverkande och undanröjande av diskriminering och säkrande av jämställdhet” för genomförandet av lagen om jämställdhet från 2012.

15.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att införa lämpliga övervakningsmekanismer och tillhandahålla de resurser som krävs för att få till stånd rättsliga garantier för alla nationella minoriteter och utökad modersmålsundervisning för nationella och språkliga minoriteter. Parlamentet betonar också vikten av att regeringen för en dialog med företrädare för alla etniska minoriteter och ger tekniskt och ekonomiskt stöd för att förbättra infrastrukturen i den autonoma regionen Gagauzien och distriktet Taraclia.

16.  Europaparlamentet upprepar att mediernas frihet och mångfald måste stärkas och främjas och att offentligägda mediers neutralitet måste garanteras, samtidigt som oberoende medier också får stöd. Parlamentet uttrycker oro över att bristen på insyn i ägandet av medier och koncentrationen av ägandet av massmedier försvagar medielandskapets mångfald. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att underlätta en mer konkurrensutsatt mediemarknad och se till att alla ansvariga organ på medieområdet uppfyller europeiska normer för mediefrihet och mediemångfald.

17.  Europaparlamentet välkomnar kapitel 27 i associeringsavtalet mellan EU och Moldavien, som specifikt fokuserar på samarbete för skydd och främjande av barnets rättigheter, och uppmanar båda parter att stödja genomförandet av tillhörande bestämmelser i associeringsagendan.

18.  Europaparlamentet stöder till fullo visumfriheten för moldaviska medborgare, och påminner om att Moldavien var den första östliga partnern som nådde detta mål. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att fortsätta att sprida information om rättigheter och skyldigheter i fråga om viseringsliberalisering.

19.  Europaparlamentet noterar förbättringen av kapaciteten för tull- och gränsbevakningsmyndigheterna och den fortsatta demarkationen av gränsen mot Ukraina. Parlamentet välkomnar det arbete som utförs av EU:s gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) och det konstruktiva samarbetet med de moldaviska myndigheterna.

20.  Europaparlamentet uppmanar Chișinău och Comrat att fortsätta det konstruktiva samarbetet i en anda av förtroende och genom en inkluderande dialog, för ett framgångsrikt genomförande av associeringsavtalet och för att få till stånd en politisk miljö som främjar ytterligare framsteg på den europeiska vägen.

21.  Europaparlamentet betonar att arbetet med att professionalisera och avpolitisera den centrala och lokala förvaltningen måste fortsätta, eftersom även detta kommer att bidra stort till ett fullständigt genomförande av associeringsavtalet. Parlamentet uppmanar Moldavien att genomföra decentraliseringsstrategin på ett inkluderande sätt. Parlamentet påminner om att det är viktigt med effektiva lokala myndigheter och en lämplig infrastruktur för att landsbygden ska kunna utvecklas, vilket är en förutsättning för att minska utflyttningen från landsbygden.

22.  Europaparlamentet välkomnar den politiska beslutsamheten att fullgöra associeringsavtalets krav och lovordar de moderniseringsansträngningar som har gjorts i landet. Parlamentet är dock medvetet om behovet att ytterligare befästa de demokratiska institutionerna och uppmanar Moldaviens regering att fortsätta att arbeta hårt för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Parlamentet anser att politisk stabilitet och ett bestående samförstånd om reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och oberoende från statliga institutioner, är av yttersta vikt för Moldaviens europeiska strävanden.

23.  Europaparlamentet förväntar sig att genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet ska bidra till en hållbar utveckling och en smidig integration av den moldaviska ekonomin på världsmarknaderna, genom att moderniseringen av landets ekonomi stimuleras och bättre arbetsförhållanden skapas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja Moldavien och ge råd om hur landet på ett verkningsfullt sätt kan hantera anpassningssvårigheter på kort sikt, bland annat genom samarbete med fackföreningar och det lokala näringslivet.

24.  Europaparlamentet lyfter återigen fram behovet av ett öppet företags- och investeringsklimat, lämpliga lagstiftningsreformer och en fortsatt privatiseringsprocess för att stärka den moldaviska ekonomins konkurrenskraft, uppmuntra utländska direktinvesteringar och säkerställa hållbarheten för de åtgärder som vidtas för att ta itu med de strukturella ekonomiska problemen. Parlamentet betonar att värdekedjorna inom jordbruket behöver förlängas, eftersom de är en förutsättning för ekonomisk och social utveckling.

25.  Europaparlamentet lovordar Moldaviens beslutsamhet och åtagande att knyta närmare ekonomiska band med EU genom att genomföra djupgående, invecklade och kostsamma ekonomiska reformer. Parlamentet är övertygat om att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kommer att få långtgående positiva effekter för Moldaviens ekonomi och därmed bidra till att höja invånarnas livskvalitet.

26.  Europaparlamentet understryker att en framgång för det djupgående och omfattande frihandelsavtalet är beroende av att båda parterna snabbt, grundligt och effektivt fullgör de åtaganden som fastställs i avtalet. Parlamentet uppmanar i detta hänseende EU att erbjuda Moldavien allt nödvändigt ekonomiskt och tekniskt stöd, inte minst för att lätta på de kortsiktiga kostnaderna för Moldavien.

27.  Europaparlamentet anser att parlamentarisk granskning är en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt stöd för EU-politiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i god tid underlätta en regelbunden och detaljerad övervakning av genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har tillämpats provisoriskt sedan den 1 september 2014, efter undertecknandet den 27 juni 2014 och rådets beslut 2014/492/EU av den 16 juni 2014 om undertecknande och provisorisk tillämpning av associeringsavtalet, på grundval av en samsyn inom EU-institutionerna kring de exceptionella omständigheterna och det brådskande behovet att stödja landet.

29.  Europaparlamentet beklagar djupt att Ryssland fortsätter att använda sig av handel som ett verktyg för att destabilisera regionen genom att införa en rad importförbud för produkter från Moldavien, i strid med Rysslands åtaganden inom WTO. Parlamentet uppmanar Ryssland att till fullo respektera Republiken Moldaviens territoriella integritet och dess europeiska val. Parlamentet stöder till fullo de initiativ från kommissionen som syftar till att motverka effekterna av det ryska embargot på moldaviska produkter, bland annat genom finansiellt stöd och utvidgade och fördjupade autonoma handelsförmåner för Moldavien.

30.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om Moldaviens deltagande i ramprogrammet Horisont 2020 den 1 juli 2014. Parlamentet anser att samarbete inom denna ram kommer att stimulera tillväxt, innovation och konkurrenskraft och skapa nya arbetstillfällen och möjligheter. Parlamentet efterlyser ett ökat moldaviskt deltagande i EU:s program och organ samt fler vänortsprojekt och studentutbyten.

31.  Europaparlamentet noterar översynen av energistrategin nyligen och uppmanar Moldaviens regering att se över och förstärka den nationella handlingsplanen för energieffektivitet för 2013–2015 och utarbeta en trovärdig och ändamålsenlig plan för förnybar energi i syfte att diversifiera energikällorna och säkra anpassningen till EU:s klimatpolitik och klimatmål.

32.  Europaparlamentet välkomnar öppnandet av gasledningen mellan Iași och Ungheni och uppmanar kommissionen att öka insatserna för att bygga ledningen mellan Ungheni och Chișinău genom att bland annat underlätta samfinansiering från andra internationella partner och stärka det ekonomiska stödet för att projektet ska kunna slutföras snarast möjligt.

33.  Europaparlamentet uppmanar Chișinău och Tiraspol att fortsätta att engagera sig på ett konstruktivt sätt för att nå en lösning på Transnistrienfrågan och att vidta konkreta åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för befolkningen. Det är en besvikelse att 5+2-ramen hittills inte har lett till någon lösning, och parlamentet kräver en större roll för EU, särskilt genom att unionens status uppgraderas till förhandlingspartner. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att använda alla tillgängliga verktyg för att lägga grunden för en konstruktiv dialog och möjliggöra en snar fortsättning på de officiella samtalen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten att aktivt arbeta för en heltäckande lösning som respekterar Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och främjar förtroendeskapandet, i mycket nära samarbete med OSSE:s behöriga strukturer. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att Transnistrien som en integrerande del av Republiken Moldavien omfattas av associeringsavtalet och kan ta del av dess effekter. I detta syfte uppmanar parlamentet de moldaviska myndigheterna att nå ut till befolkningen i stort, näringslivet och det civila samhällets organisationer. Parlamentet konstaterar att en lösning måste överensstämma med och fullständigt respektera de folkrättsliga principerna.

34.  Europaparlamentet betonar i detta avseende vikten av att stärka de direkta kontakterna mellan människor på alla nivåer, i syfte att skapa förutsättningar för en hållbar dialog och ytterligare främja förtroendeskapande åtgärder, så att fredsprocessen går framåt och försoning mellan parterna kan uppnås.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av sitt samarbete med det moldaviska parlamentet som ett sätt att övervaka genomförandet av associeringsavtalet och associeringsagendan.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka stödet och kunskapsförmedlingen till organisationer i det civila samhället i Moldavien, så att dessa kan genomföra intern bevakning och utkräva ansvar när det gäller de reformer och åtaganden som ingår i regeringens utfästelser i samband med utarbetande och genomförande av lagstiftning, liksom att hjälpa det civila samhället att förbättra sin organisatoriska kapacitet och sin förmåga att föra medborgarnas talan, sin roll i tillsynen över verksamhet för diskriminerings- och korruptionsbekämpning samt sin allmänna roll i främjandet av en kultur av medborgarengagemang och volontärarbete.

37.  Europaparlamentet är bekymrat över Rysslands åtgärder som syftar till att undergräva associeringsprocessen med EU:s östliga grannländer. Parlamentet upprepar sin övertygelse att associeringsprocessen med EU:s östliga partnerländer inte utgör något hot mot Rysslands politiska och ekonomiska intressen, och beklagar att det ryska ledarskapet ser det så. Parlamentet betonar att Rysslands farhågor när det gäller associeringsprocessen måste bemötas och förstås på rätt sätt, så att oron för nya geopolitiska skiljelinjer på den europeiska kontinenten kan stillas. Parlamentet påpekar att varje land har all rätt att göra sina egna politiska val, men att EU:s engagemang i de östliga partnerländerna syftar till att sprida välstånd och öka den politiska stabiliteten, vilket i slutänden hela regionen kommer att tjäna på.

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Moldaviens regering och parlament.

(1) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 108.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0050.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0229.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0457.


Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien ***
PDF 207kWORD 48k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 november 2014 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (09828/2014 – C8-0130/2014 – 2014/0083(NLE))
P8_TA(2014)0050A8-0020/2014

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09828/2014),

–  med beaktande av utkastet till associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (17903/2013),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket led a, 218.7 och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0130/2014),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Moldavien(1),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 13 november 2014(2) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel(A8-0020/2014).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Moldavien.

(1) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 108.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0049.


Fredsprocessen i Nordirland
PDF 130kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2014 om fredsprocessen i Nordirland (2014/2906(RSP))
P8_TA(2014)0051B8-0218/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av långfredagsavtalet, även kallat Belfastavtalet, som träffades efter flerpartsförhandlingar och undertecknades den 10 april 1998,

–  med beaktande av Weston Park-avtalet från 2001,

–  med beaktande av det avtal som träffades genom flerpartsförhandlingar i St Andrews i Fife, Skottland, den 11–13 oktober 2006, mellan de två regeringarna och alla större partier i Nordirland,

–  med beaktande av Hillsborough-avtalet från 2010,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2010 av den 15 december 2010 om Europeiska unionens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2007–2010)(1),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det är oerhört viktigt att det blir ett stopp på alla väpnade konflikter inom Europeiska unionen.

B.  Diskussioner mellan de politiska partierna och de brittiska och irländska regeringarna resulterade i långfredagsavtalet från 1998 (Belfastavtalet), enligt vilket det skulle inrättas en decentraliserad förvaltning, inbegripet en provinsförsamling och en provinsregering, grundade på maktdelning, ett ministerråd för nord och syd, en interparlamentarisk organisation för nord och syd, ett rådgivande forum för nord och syd, en regeringskonferens omfattande de brittiska och irländska regeringarna, ett brittisk-irländskt råd och ett utökat brittisk-irländskt interparlamentariskt organ.

C.  EU har, vid sidan av andra internationella partner såsom USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, spelat en viktig roll genom sitt stöd till fredsprocessen, bland annat genom Internationella fonden för Irland.

D.  De framsteg som gjorts hittills är ett kraftfullt och positivt exempel på konfliktlösning grundad på partnerskap, enighet och principerna om likabehandling, lika anseende och ömsesidig respekt, vilket har haft en positiv inverkan på de politiska förbindelserna inte bara inom, utan även utanför, Nordirland.

E.  De politiska institutioner som inrättats i enlighet med långfredagsavtalet har fungerat väl under lång tid.

F.  I det nya politiska sammanhanget har det skett en avsevärd ekonomisk utveckling, där arbetslösheten minskat, inflödet av investeringar ökat och Nordirland har blivit en plats där man väljer att lägga internationella konferenser och idrotts- och kulturevenemang.

G.  Det kvarstår dock betydande regionala skillnader i fråga om den sociala och ekonomiska utvecklingen.

H.  Fredsprocessen kräver fortsatta insatser, men under de senaste åren har det förekommit en rad politiska kriser – bland annat hot från grupper som motsätter sig långfredagsavtalet – vilket har lett till att processen nu stannat upp, trots att provinsförsamlingen och provinsregeringen fortfarande är verksamma.

I.  De diskussioner som fördes mellan samtliga parter under ledning av Richard Haass, före detta amerikansk diplomat och sändebud till Nordirland, i syfte att komma till rätta med några av de största meningsskiljaktigheterna – till exempel användningen av flaggor och emblem, protester och parader – strandade i december 2013.

J.  Förhandlingarna har återupptagits i syfte att lösa de kvarstående frågorna.

K.  Målet med EU:s Peace-program är att stärka utvecklingen mot ett fredligt och stabilt samhälle och främja försoningen genom att bistå verksamheter och projekt som bidrar till att försona befolkningsgrupperna och till ett samhälle där alla kan leva sida vid sida.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att genomförandet av fredsprocessen har nått en återvändsgränd och uppmanar samtliga parter i denna att arbeta konstruktivt för en bestående lösning på konflikten och en fullständig tillämpning av långfredagsavtalet och senare avtal, med målet att uppnå långvarig och bestående fred.

2.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att samla alla parter till diskussioner för att komma ur det rådande dödläget och understryker vikten av enighet om de återstående frågorna som en grund för funktionsdugliga och stabila demokratiska institutioner i Nordirland. Parlamentet uppmuntrar samtliga parter att delta på ett engagerat sätt i dessa samtal i syfte att finna en lösning på alla kvarstående meningsskiljaktigheter.

3.  Europaparlamentet välkomnar att president Obamas utrikesminister John Kerry har utsett senator Gary Hart till sitt personliga sändebud.

4.  Europaparlamentet befarar att fortsatt våld, kriminalitet och antisociala handlingar från ytterlighetsgrupper underminerar fredsprocessen. Parlamentet betonar vikten av att bekämpa sådan kriminell verksamhet genom att ta itu med de rådande ekonomiska problemen, till exempel arbetslöshet, låga inkomster och bristfällig levnadsstandard. Den fortsatt höga nivån av våld och hot måste övervinnas genom ett brett deltagande av de respektive befolkningsgrupperna, med stöd från alla relevanta organ.

5.  Europaparlamentet understryker därför att det snarast måste vidtas ytterligare åtgärder för att främja försoning och förbättra relationerna mellan befolkningsgrupperna samt för att gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i syfte att stärka fredsprocessen. Parlamentet vill i detta sammanhang lyfta fram stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden och, i synnerhet, de 150 miljoner euro som avsatts för Peace-programmet för att komma till rätta med dessa prioriterade frågor i Nordirland och Irlands gränsgrevskap, till förmån för alla i både nord och syd.

6.  Europaparlamentet hoppas att kommissionens arbetsgrupp för Nordirland kommer att fortsätta att fylla en viktig stödjande funktion i framtiden.

7.  Europaparlamentet vill framhålla att det är redo att erbjuda allt stöd som de berörda parterna anser skulle hjälpa fredsprocessen. Försteministern och biträdande försteministern uppmanas att underrätta parlamentet när samtalen mellan samtliga parter har avslutats med lyckat resultat.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och den nordirländska provinsregeringen samt till Förenade kungarikets och Irlands regeringar.

(1) EUT L 346, 30.12.2010, s. 1.


Turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon
PDF 128kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon (2014/2921(RSP))
P8_TA(2014)0052RC-B8-0211/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet(1),

–  med beaktande av slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor) den 17 december 2013,

–  med beaktande av uttalandet av den 7 oktober 2014 från talespersonen för Europeiska rådets ordförande,

–  med beaktande av 2014 års framstegsrapport om Turkiet av den 8 oktober 2014,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 oktober 2014,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 3 oktober 2014 sände Turkiet ett Navtex-meddelande, i vilket man ”utsåg” ett stort område inom den södra delen av Cyperns exklusiva ekonomiska zon där det turkiska fartyget Barbaros skulle genomföra seismiska undersökningar den 20 oktober till den 30 december 2014. Dessa seismiska undersökningar rör områden som Republiken Cyperns regering tilldelat det italienska företaget Eni och Korea Gas Corporation för prospektering av eventuella kolvätereserver i jordlagren på havsbottnen.

B.  Trots upprepade uppmaningar från EU, även i 2014 års framstegsrapport om Turkiet från kommissionen, fortsätter Turkiet att förneka Republiken Cyperns existens och Republiken Cyperns lagliga rätt att prospektera efter och utvinna naturresurser inom sin exklusiva ekonomiska zon, och ifrågasätter därmed ett europeiskt företags verksamhet. Turkiets anspråk och agerande har inte någon rättslig grund och strider mot internationell rätt, bland annat FN:s havsrättskonvention (Unclos).

C.  FN:s havsrättskonvention innehåller en övergripande rättslig ram som fastställer ett system med lag och ordning samt regler för all användning av haven och deras resurser. EU har ratificerat FN:s havsrättskonvention, som nu är en integrerad del av unionens regelverk.

D.  EU har vid ett flertal tillfällen upprepat att Turkiet klart och tydligt måste utlova goda förbindelser med grannländerna och en fredlig tvistlösning i enlighet med Förenta nationernas stadga.

E.  Turkiets agerande inom Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon sammanfaller med utnämningen av den nya särskilda rådgivaren till FN:s generalsekreterare, Espen Barth Einde, och inverkar negativt på förhandlingarna som syftar till att nå en övergripande lösning på Cypernfrågan.

1.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Turkiet att visa återhållsamhet och agera i enlighet med internationell rätt. Parlamentet beklagar upptrappningen av hot och det ensidiga agerandet från Turkiets sida mot Republiken Cypern när det gäller den exklusiva ekonomiska zonen. Parlamentet påminner om att Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon är laglig. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera och till fullo genomföra förklaringen från Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater av den 21 september 2005, inbegripet bestämmelsen att ett erkännande av alla EU:s medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsprocessen.

2.  Europaparlamentet betonar att Republiken Cypern har fullständiga och suveräna rättigheter att prospektera efter naturtillgångar i sin exklusiva ekonomiska zon, och att de turkiska marina undersökningarna måste betraktas som olagliga och provokativa. Parlamentet begär att turkiska fartyg som är verksamma i vatten i och runt Cyperns exklusiva ekonomiska zon omedelbart dras tillbaka.

3.  Europaparlamentet understryker att Turkiets agerande innebär en kränkning av Republiken Cyperns suveräna rättigheter och den internationella rätten, inbegripet FN:s havsrättskonvention. Parlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att utan dröjsmål underteckna och ratificera FN:s havsrättskonvention, som ingår i unionens regelverk.

4.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att omedelbart återkalla sitt Navtex-meddelande och avhålla sig från att bryta mot Republiken Cyperns suveräna rättigheter.

5.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att respektera EU-medlemsstaternas suveränitet över sina territorialvatten. Parlamentet bekräftar återigen att medlemsstaternas suveräna rättigheter inkluderar rätten att ingå bilaterala avtal och att prospektera efter och utvinna sina naturresurser i enlighet med FN:s havsrättskonvention.

6.  Parlamentet delar FN:s ståndpunkt att gas som eventuellt hittas skulle gynna båda befolkningsgrupperna i Cypern om en varaktig politisk lösning kan nås för att få ett slut på konflikten. Parlamentet anser att upptäckten av betydande kolvätereserver i regionen, om dessa förvaltas på ett korrekt sätt, skulle kunna förbättra de ekonomiska, politiska och sociala förbindelserna mellan Cyperns två befolkningsgrupper.

7.  Europaparlamentet anser att fördelarna med upptäckten av betydande kolvätereserver skulle vara ett sätt för hela regionen att uppnå välstånd och ett fredligare och bättre liv för alla som lever i denna region, på grundval av internationell rätt.

8.  Europaparlamentet stöder Republiken Cyperns rättigheter att framföra formella klagomål mot kränkningar av dess suveräna territorium eller vatten till FN och Internationella sjöfartsorganisationen.

9.  Europaparlamentet framhåller än en gång vikten av en normalisering av förbindelserna mellan Turkiet och alla EU-medlemsstater och anser att en fortsättning och/eller upprepning av detta agerande kan få negativa följder för Turkiets förbindelser med EU och även för dess anslutningsprocess.

10.  Parlamentet understryker vikten av att Turkiet upphör med sitt provokativa agerande inom Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon och avstår från att hota Republiken Cypern. Parlamentet noterar att detta agerande och dessa hot undergräver de fortsatta förhandlingarna om en övergripande lösning på Cypernfrågan. Parlamentet efterlyser stabilitet i denna mycket känsliga region med tanke på de utmaningar som väntar.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att noggrant följa Turkiets agerande i Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon och att rapportera om detta till Europaparlamentet.

12.  Parlamentet uttrycker sitt fortsatta åtagande och stöd för samtalen, under FN:s överinseende, för en övergripande lösning på Cypernfrågan. Parlamentet stöder insatserna från FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för Cypern, Espen Barth Eide, för att få till stånd de villkor som behövs för att förbättra situationen och för att man ska kunna återuppta samtalen.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Turkiets regering och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0235.


Den humanitära situationen i Sydsudan
PDF 208kWORD 67k
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2014 om den humanitära situationen i Sydsudan (2014/2922(RSP))
P8_TA(2014)0053RC-B8-0213/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sydsudan, särskilt resolutionen av den 16 januari 2014 om situationen i Sydsudan(1),

–  med beaktande av uttalandena av den 23 januari 2014 och den 10 maj 2014 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, om situationen i Sydsudan,

–  med beaktande av uttalandena av den 28 augusti 2014 och den 31 oktober 2014 från talespersonen för vice ordföranden/den höga representanten om situationen i Sydsudan,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/449/Gusp av den 10 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Sydsudan(2),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2155 (2014),

–  med beaktande av interimsrapporten från FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Sydsudan, vilken delats ut som diskussionsunderlag av panelen för det 27:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rådets uttalande av den 10 juli 2014 om Sydsudan,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 januari 2014 och den 17 mars 2014 om Sydsudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 25 september 2014 av Kristalina Georgieva, kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering,

–  med beaktande av uttalandet av den 30 oktober 2014 från FN:s generalsekreterare, Ban Ki‑Moon,

–  med beaktande av uttalandet av den 20 oktober 2014 av den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad),

–  med beaktande av den resolution som utfärdades vid det tjugoåttonde extra toppmötet mellan Igads stats- och regeringschefer den 7 november 2014,

–  med beaktande av den färdplan för Sudan och Sydsudan som lades fram i kommunikén av den 24 april 2012 från Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd och som har EU:s fulla stöd,

–  med beaktande av den interimsrapport som lades fram av Afrikanska unionens undersökningskommission för Sydsudan den 26–27 juni 2014 i Malabo, Ekvatorialguinea,

–  med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det har uppstått en politisk konflikt efter att landets president, Salva Kiir, anklagat sin avskedade vice president, Riek Machar, för att ha planerat en statskupp mot honom. Riek Machar har förnekat att han försökt genomföra en sådan kupp.

B.  Enligt FN:s uppskattningar har mer än 10 000 människor dött under de flera månader långa striderna, och oerhörda grymheter och etniskt våld som utgör krigsförbrytelser har rapporterats.

C.  Sydsudan är världens nyaste och bräckligaste stat och ligger på andra plats i kommissionens slutindex för sårbarhets- och krisbedömning.

D.  Den 7 januari 2014 inleddes förhandlingar i Addis Abeba mellan parterna i konflikten i Sydsudan, under den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten Igads överinseende.

E.  Ett avtal om eldupphör undertecknades den 23 januari 2014 och bekräftades åter den 9 maj 2014, men fortsätter att brytas utan att några bestraffningsåtgärder vidtas.

F.  Fredssamtalen har lett till få framsteg mot en varaktig lösning, och FN:s samordnare av humanitärt bistånd har meddelat att utsikterna till hållbar fred på politisk nivå mellan folkgrupperna inte är goda.

G.  Den 7 november 2014 undertecknade Sydsudans regering och den väpnade oppositionsfalangen inom Sudanesiska folkets befrielserörelse/armé ett avtal där de förnyade sitt åtagande om att upphöra med fientligheterna, med risk för sanktioner från Igad-regionen om avtalet inte respekteras.

H.  Striderna mellan president Kiirs styrkor och rebeller som är lojala mot Riek Machar återupptogs redan när regnperioden upphörde och kommer sannolikt att trappas upp under den torra årstiden om ingen politisk lösning nås.

I.  FN:s säkerhetsråds resolution 2155 (2014) uttrycker stora farhågor över den storskaliga förflyttningen av människor och den fördjupade humanitära krisen. Denna humanitära kris riskerar att drabba en mycket större region i ett redan nu instabilt område, då även sudanesiska rebellgrupper och ugandiska trupper redan har gått in i striderna. Denna instabilitet kan endast angripas om man tar itu med grundorsakerna, bl.a. extrem fattigdom, klimatförändringar, EU:s och andra internationella aktörers geostrategiska intressen och ingripanden, orättvis fördelning av välståndet och orättvist resursutnyttjande.

J.  Majoriteten av befolkningen lever i utbredd fattigdom trots att landet är rikt på olja och naturtillgångar; oljeexporterna utgör mer än 70 procent av BNP och cirka 90 procent av de statliga inkomsterna. Inkomsterna från oljeindustrin har gett näring åt våldsamma konflikter.

K.  Konflikten har enligt den särskilda representanten för FN:s generalsekreterare i frågor om sexuellt våld i konflikter, Zainab Bangura, lett till fruktansvärt sexuellt våld i en förskräckande omfattning. Det fortsätter också att cirkulera obekräftade rapporter om rekrytering av barnsoldater i Sydsudan. Barn utgör halva befolkningen i Sydsudan.

L.  FN har förklarat att katastrofnivå 3 gäller för situationen i Sydsudan – den högsta nivån för en humanitär kris.

M.  Sedan början av året har 3,5 miljoner människor i Sydsudan nåtts av humanitärt bistånd. Tack vare en kombination av lokala överlevnadsmekanismer och internationellt humanitärt bistånd har hungersnöd kunnat undvikas. Landets utsikter till livsmedelsförsörjning är dock dystra om striderna återupptas, särskilt i Bor och Bentiu, med 2,5 miljoner människor som väntas stå inför en osäker livsmedelsförsörjning på kris- och nödnivå. Kvinnorna är särskilt utsatta för osäker livsmedelsförsörjning, eftersom kvinnor är överhuvud för 57 procent av hushållen i skyddsområdena. Ledande biståndsorganisationer, bland annat Oxfam, CARE och Cafod, har varnat för att delar av Sydsudan kan drabbas av hungersnöd i början av nästa år om striderna återupptas.

N.  Man beräknar att omkring 3,8 miljoner sydsudaneser är i behov av humanitärt bistånd, 1,4 miljoner är internflyktingar och över 470 000 har flytt till grannländerna.

O.  De mest akuta humanitära behoven gäller livsmedel, rent vatten, hälso- och sjukvård, tak över huvudet, sanitet, hygien, insatser mot epidemier (t.ex. kolera, malaria, kala-azar och hepatit) och skydd. Det behövs ökat psykosocialt stöd för personer som överlevt sexuellt våld.

P.  Möjligheterna att nå fram till de nödlidande hindras fortsatt av fientligheter och våld, som också riktar sig mot biståndsarbetare och leveranser. Icke-statliga organisationer bedriver 80 procent av all sjukvård och grundläggande service.

Q.  I september 2014 förklarade arbetsministern i Sydsudan att alla utländska arbetstagare måste lämna landet senast i mitten av oktober, ett uttalande som han senare tog tillbaka.

R.  Antagandet av en ”lag om icke-statliga organisationer” som syftar till att begränsa utrymmet för icke-statliga organisationer och det civila samhället att arbeta i Sydsudan har skjutits upp till december 2014. Om lagen blir verklighet kan den få betydande konsekvenser för biståndsinsatser vid denna kritiska tidpunkt, då det internationella samfundet försöker förhindra en hungersnöd.

S.  De internationella humanitära resurserna är pressade till det yttersta på grund av de flertaliga och långvariga globala kriserna. Världssamfundet kommer varken ekonomiskt eller operativt att kunna fortsätta att bemöta en långvarig kris.

T.  EU står för mer än en tredjedel (38 %) av alla internationella bidrag för att bemöta den humanitära krisen i Sydsudan, och enbart kommissionen ökar sina anslag till humanitärt bistånd för krisen till över 130 miljoner euro under 2014.

U.  Afrikanska unionen har tillsatt en undersökningskommission som ska utreda de allmänt rapporterade grova människorättsbrotten.

V.  Den 10 juli 2014 flaggade EU för en första uppsättning riktade åtgärder mot enskilda personer som hindrar fredsprocessen, bryter mot avtalet om eldupphör och gör sig skyldiga till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. EU:s vapenembargo mot Sydsudan har upprätthållits.

W.  Den pågående konflikten måste få en demokratisk och politisk lösning som banar väg för demokratiskt överenskomna institutioner som kan bygga upp den nya stat som kom till efter folkomröstningen om självständighet. För varaktig fred, statsuppbyggnad efter konflikten och insatser för att få bukt med instabiliteten krävs ett långsiktigt perspektiv och ett starkt, pålitligt och stabilt engagemang från världssamfundets sida.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de illavarslande, av människan skapade katastroferna i Sydsudan, som strider mot värderingarna och målsättningen för landets befrielserörelse.

2.  Europaparlamentet fördömer med kraft det återuppblossande våldet och de upprepade tidigare kränkningarna av avtalet om upphörande av fientligheter, som dödat, sårat och skadat människor bland civilbefolkningen och drivit hundratusentals människor på flykt i Sydsudan, ett redan skört och instabilt land. Parlamentet beklagar djupt den svaga ledningen och kontrollen över de väpnade styrkorna, som ökar risken för ytterligare fragmentering av de stridande styrkorna och som skulle kunna leda till ökat våld och kränkningar av fredsavtalen.

3.  Europaparlamentet uppmanar världssamfundet att infria sina finansieringsåtaganden till Sydsudan och regionen och mobilisera resurser i syfte att omedelbart bemöta den allt värre humanitära situationen i landet. Parlamentet välkomnar i detta hänseende EU:s bidrag till att bemöta den humanitära krisen i Sydsudan, och uppmanar medlemsstaterna att hitta en lösning för att finansiera det ökande antalet kriser, i linje med sina internationella åtaganden.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU att omprogrammera sitt utvecklingsbistånd för att tillgodose de mest akuta behoven hos Sydsudans befolkning och stödja en övergång till fred och stabilitet. Parlamentet välkomnar därför den tillfälliga indragningen av utvecklingsbiståndet genom budgetstöd till Sydsudan – med undantag för åtgärder som ger direkt stöd till befolkningen eller till övergången till demokrati samt humanitärt bistånd – och efterlyser en omdirigering av biståndet via icke-statliga och internationella organisationer.

5.  Europaparlamentet påminner om att långsiktiga utsikter till fredlig samexistens och utveckling kräver omfattande institutionella reformer för att ge landet ett styre som garanterar rättsstaten. Parlamentet betonar att övergången efter konflikten kommer att pågå i många år och kräva ett stadigt och långsiktigt åtagande från världssamfundet.

6.  Europaparlamentet fördömer de försämrade förbindelserna mellan de humanitära organisationerna och alla parter i konflikten, inbegripet olaglig beskattning av bistånd och trakasserier och rentav mord på biståndsarbetare där de skyldiga går ostraffade. Parlamentet konstaterar att en rad utländska biståndsorganisationer redan har lämnat Sydsudan och att de som stannat kämpar för att tillgodose internflyktingarnas behov.

7.  Europaparlamentet insisterar på att humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd måste tillhandahållas enbart utifrån de mest utsattas behov, och påminner alla parter i konflikten i Sydsudan om deras skyldighet att erkänna och respektera de humanitära biståndsarbetarnas neutralitet, oberoende och opartiskhet, underlätta livräddande bistånd till människor i nöd, oberoende av deras politiska och etniska tillhörighet, samt omedelbart upphöra med alla trakasserier mot biståndsarbetare, beslagtagande av humanitära tillgångar och förskingring av bistånd. Parlamentet kräver också att ”lagen om icke-statliga organisationer” ska dras tillbaka eller avvisas.

8.  Europaparlamentet insisterar på att humanitärt bistånd, särskilt i form av grundläggande tjänster och livsmedelsbistånd, inte får avledas till väpnade grupper.

9.  Europaparlamentet är djupt oroat över livsmedelsförsörjningskrisen i Sydsudan, som har orsakats av konflikten och försvårats av de återkommande naturkatastroferna. Situationen väntas förvärras dramatiskt om striderna återupptas.

10.  Europaparlamentet insisterar på att ett fredsavtal skulle göra det möjligt för människor att återvända till övergivna jordbruk, öppna marknader på nytt och återuppbygga sina bostäder.

11.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de utomrättsliga avrättningarna och massmorden, de avsiktliga angreppen mot civila, människorättskränkningarna (däribland de som riktar sig mot flyktingar och fördrivna personer, kvinnor, utsatta grupper och journalister), godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, påtvingade försvinnanden, misshandel och tortyr, användningen av barnsoldater samt det sexuella våldet mot kvinnor, som används som vapen i krigföringen av alla parter. Parlamentet anser att president Salva Kiir och Riek Machar bör göra allt som står i deras makt för att hindra soldater under deras ledning från att begå sådana övergrepp mot befolkningen.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen, medlemsstaterna och de sydsudanesiska myndigheterna att samarbeta med grupper i samhället och kvinnoorganisationer för att erbjuda och främja tillgång till utbildning av hög kvalitet, sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsovårdstjänster för kvinnor och flickor, inklusive tillgång till preventivmedel och hiv/aids-tester samt behandling.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt att konflikten har stört många grundläggande sociala tjänster och att hundratusentals barn inte går i skolan. Det är djupt oroande att våldet fortsätter att främst gå ut över barnen, som utsätts för psykiska påfrestningar och saknar tillgång till grundläggande tjänster såsom utbildning. Parlamentet kräver att parterna upphör med rekrytering och användning av barn i de väpnade styrkorna och andra grova brott mot barn.

14.  Europaparlamentet är djupt oroat över konfliktens etniska dimension. Parlamentet betonar att det strider mot den demokratiska rättsstatsprincipen att sträva efter makt genom våld eller splittring längs etniska skiljelinjer.

15.  Europaparlamentet efterlyser trovärdiga, öppna och omfattande utredningar i enlighet med internationella normer, särskilt av Afrikanska unionens undersökningskommission, av alla anklagelser om allvarliga brott som begåtts av någon part i konflikten. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av mekanismer för övergångsrättvisa, med allt nödvändigt internationellt stöd, för att främja både försoning och ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmuntrar Sydsudans regering att ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen så snart som möjligt.

16.  Europaparlamentet ser positivt på att FN:s uppdrag i Sydsudan (Unmiss) har fått utökad kapacitet att utreda människorättsfrågor, med stöd av FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter.

17.  Europaparlamentet stöder i detta sammanhang inrättandet av en särskild ”hybridtribunal” med internationellt deltagande, i syfte att ställa ledare till svars för de grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av båda sidor i konflikten, så som föreslogs av FN:s generalsekreterare, Ban Ki-Moon, och rekommenderades i en rapport om mänskliga rättigheter från Unmiss.

18.  Europaparlamentet påminner om att det humanitära biståndet är viktigt men att det inte kan lösa ett politiskt problem, och att det främsta ansvaret för att skydda civilbefolkningen ligger hos regeringen. Parlamentet begär därför att landets rikedomar direkt ska gå till det sydsudanesiska folkets välstånd. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla parter att infria avtalet och på ett konstruktivt sätt, genom dialog och samarbete, engagera sig i fredssamtalen i Addis Abeba, i syfte att uppnå ett fullständigt genomförande av avtalet om eldupphör och ett skyndsamt återupptagande av samtalen om bildandet av en övergångsregering för nationell enighet, vilket är den enda långsiktiga lösningen, liksom en nationell försoning som gynnar det sydsudanesiska folket som helhet.

19.  Europaparlamentet beklagar djupt att man inte har gjort några betydande framsteg, trots Igads ihärdiga försök att medla vid fredsförhandlingar för att upprätta en övergångsregering för nationell enighet.

20.   Europaparlamentet välkomnar dock det avtal som ingicks den 7 november 2014 och kräver att det genomförs omgående och fullt ut. Parlamentet fortsätter att stödja den medling som leds av Igad och dess insatser för att bereda väg för en politisk dialog där alla får komma till tals, och uppmanar EU att fortsätta att stödja Igad både materiellt och ekonomiskt samt bidra med personal till mekanismen för övervakning och kontroll av eldupphör.

21.  Europaparlamentet betonar att lämpliga institutioner och rättsliga ramar för att förvalta oljetillgångarna inom ramen för landets etniska federalism är avgörande för en fredlig utveckling. Parlamentet uppmanar i synnerhet EU att stödja en långsiktig utvecklingsstrategi för Sydsudan som gör det möjligt att inrätta ett starkt system för god förvaltning, insyn och ansvarsskyldighet (särskilt vad gäller genomförandet av utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet) och att utveckla infrastruktur, utbildning, hälso- och sjukvård samt program för social välfärd som finansieras av oljeinkomsterna och utvecklingsbiståndet.

22.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de sydsudanesiska myndigheterna att se till att oljeinkomsterna gynnar folket. Parlamentet uppmanar förhandlingsparterna att låta frågan om insyn och offentlig granskning i oljebranschen ingå i fredsavtalet, så att inkomsterna därifrån kan användas för att åstadkomma en hållbar utveckling i landet och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen.

23.  Europaparlamentet beklagar att de riktade sanktioner som EU infört inte haft någon verkan, och efterlyser riktade sanktioner från Igad, Afrikanska unionen och världssamfundet. Parlamentet stöder ett fortsatt vapenembargo mot Sydsudan och kräver att ett vapenembargo ska antas av FN mot Sydsudan och regionen som helhet.

24.  Europaparlamentet stöder det civila samhällets deltagande i fredsprocessen och anser att detta är synnerligen viktigt.

25.  Europaparlamentet varnar för konfliktens spridningseffekter och destabiliserande inverkan i en redan instabil region, särskilt till följd av det ökande antalet flyktingar i grannländerna. Parlamentet uppmanar därför samtliga grannländer till Sydsudan och regionala makter att samarbeta för att förbättra säkerhetsläget i landet och regionen samt finna en väg till en fredlig och varaktig politisk lösning på den pågående krisen. Parlamentet betonar att samarbete med i synnerhet Sudan skulle förbättra förbindelserna.

26.  Europaparlamentet förespråkar att det ska inrättas en kontaktgrupp med viktiga aktörer i frågor som rör Sydsudan som ett sätt att stärka Igads arbete och se till att det råder konsekvens på ett internationellt plan.

27.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförs av EU:s särskilde representant för Afrikas horn, Alexander Rondos. Parlamentet uppmanar honom att göra allt han kan för att bidra till en varaktig lösning.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar Sydsudans regering att ratificera Cotonouavtalet mellan EU och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna).

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Sydsudans regering, Sydsudans kommissarie för mänskliga rättigheter, Sydsudans nationella lagstiftande församling, Afrikanska unionens institutioner, den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad), medordförandena i den parlamentariska AVS–EU-församlingen samt FN:s generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0042.
(2) EUT L 203, 11.7.2014, s. 100.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy