Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2503(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0046/2015

Debatter :

PV 15/01/2015 - 9.1
CRE 15/01/2015 - 9.1

Omröstningar :

PV 13/01/2015 - 8.6
PV 15/01/2015 - 11.1

Antagna texter :

P8_TA(2015)0006

Antagna texter
PDF 135kWORD 58k
Torsdagen den 15 januari 2015 - Strasbourg
Ryssland, särskilt fallet Aleksej Navalnyj
P8_TA(2015)0006RC-B8-0046/2015

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2015 om Ryssland, särskilt fallet Aleksej Navalnyj (2015/2503(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Rysslands författning – särskilt artikel 118, enligt vilken rättskipning i Ryssland endast ska utövas av domstolar, och artikel 120, enligt vilken domare är oberoende och endast lyder under den ryska författningen och den federala lagstiftningen;

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om att införa gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij(1), av den 13 juni 2013 om rättsstatsprincipen i Ryssland(2), av den 13 mars 2014 om Ryssland: domarna mot demonstranter som deltog i händelserna på Bolotnajatorget(3) och av den 23 oktober 2014 om upplösning av den icke-statliga organisationen Memorial (vinnare av Sacharovpriset 2009) i Ryssland(4), samt med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 2 april 2014 om att införa gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij(5),

−  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området(6),

−  med beaktande av uttalandet av talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 30 december 2014 om Zamoskvoretskij-domstolens dom mot Aleksej Navalnyj och hans bror Oleg Navalnyj,

−  med beaktande av människorättssamråden mellan EU och Ryssland av den 28 november 2013,

−  med beaktande av det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtal som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, och av de avbrutna förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Som fullvärdig medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och som signatärstat till FN-förklaringen har Ryska federationen förbundit sig att efterleva principerna om demokrati, rättsstaten och respekt för de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna. Efter åtskilliga allvarliga kränkningar av rättstatsprincipen och antagandet av restriktiva lagar under de senaste månaderna finns det allvarliga farhågor om Rysslands efterlevnad av internationella och nationella förpliktelser. Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen erbjudit extra stöd och expertis, via partnerskapet för modernisering, för att hjälpa Ryssland att modernisera och leva upp till sin konstitutionella och rättsliga ordning, i enlighet med Europarådets normer. Det finns en uppsjö rättsfall där politiskt formulerade skäl används för att undanröja politisk konkurrens, hota det civila samhället och avskräcka medborgare från att delta i offentliga sammankomster och protester mot landets nuvarande ledarskap.

B.  Aleksej Navalnyj har konsekvent blottlagt massiv korruption på de högsta nivåerna av den ryska statsapparaten. Den första femåriga fängelsedomen mot honom i juli 2013 betraktades som politisk. I februari 2014 sattes han i två månaders husarrest, och i mars 2014 fick han en elektronisk boja för att kunna övervakas.

C.  Aleksej Navalnyj fick 27 % av rösterna i Moskvas borgmästarval i september 2013, och bekräftades därmed som en av de mest framstående personligheterna i Kremls ryska opposition.

D.  Den andra domen mot Aleksej Navalny skulle egentligen ha fallit den 15 januari 2015, men av någon oförklarlig anledning tidigarelade domstolen den till den 30 december 2014, då de flesta ryssar koncentrerade sig på nyårsfirandet. Samma metod med att tidigarelägga datumet användes även mot Michail Chodorkovskij.

E.  Situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland har försämrats dramatiskt under de senaste åren, och de ryska myndigheterna har antagit en rad lagar som innehåller oklara bestämmelser och som används för att ytterligare begränsa oppositionen och de civila samhällsaktörerna och för att lägga hinder i vägen för yttrande- och mötesfriheten.

F.  Lagstiftningen från förra året om icke-statliga organisationer och om rätten till mötesfrihet har använts för att undertrycka det civila samhället, kväva politiska meningsmotståndare och trakassera icke-statliga organisationer, den demokratiska oppositionen och medierna. I enlighet med lagen om ”utländska agenter” har den oberoende rättighetsorganisationen Memorial de facto lagts ned. Tillämpningen av denna lag har inneburit kraftåtgärder avsedda att hindra och avskräcka civilsamhällesorganisationer, bland annat organisationen Soldaternas mödrar, från att utföra sitt arbete.

G.  I slutet av december 2014 ändrade det ryska justitieministeriet avsevärt förteckningen över ”utländska agenter” genom tillägg av flera organisationer som verkar för skydd av de mänskliga rättigheterna, bland annat Sacharovcentrumet, och lade därmed ett påtagligt hinder framför allt för deras verksamhet och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Ryssland.

H.  Flera rättegångar och rättsliga förfaranden under de senaste åren, till exempel fallen Magnitskij, Chodorkovskij och Politkovskaja, har väckt tvivel om det ryska rättsväsendets oberoende och opartiskhet. Uppmärksammade fall, såsom fallet med Aleksej Navalnyj, är bara de fall som är mest kända utanför Ryssland på vad som utgör en systematisk underlåtenhet att upprätthålla rättsstatsprincipen och skipa rättvisa för sina medborgare från den ryska statens sida. Den aktuella domen utgör ett politiskt motiverat försök att straffa Aleksej Navalnyj för att han är en av de mest framstående personer som opponerar sig mot regeringen.

I.  Det finns ett allt större behov av en beslutsam, stabil och heltäckande EU-politik gentemot Ryssland, som måste stödjas av alla medlemstater och inom vilken man erbjuder hjälp och stöd i kombination med en kraftfull och rättvisande kritik.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro för att lagarna i Ryssland används som ett politiskt instrument. Parlamentet understryker att domarna mot den kände advokaten, korruptionsmotståndaren och samhällsaktivisten Aleksej Navalnyj, som dömdes till ett 3,5 år långt villkorligt straff, och mot Aleksej Navalnyjs bror Oleg Navalnyj, som dömdes till 3,5 års fängelse, byggde på ogrundade anklagelser. Parlamentet fördömer starkt att åtalet verkar ha varit politiskt motiverat.

2.  Europaparlamentet konstaterar med oro att även om Aleksej Navalnyj inte sätts i fängelse så sitter hans bror Oleg Navalnyj för närvarande fängslad, vilket leder till farhågor om att en familjemedlem eventuellt har utnyttjats politiskt för att trakassera och tysta en av Rysslands oppositionella ledare, Aleksej Navalnyj. Parlamentet påminner om att Aleksejs bror Oleg, far till två små barn och tidigare chef för den statsägda posttjänsten, aldrig har spelat någon roll i den ryska oppositionsrörelsen.

3.  Europaparlamentet uppmanar det ryska rätts- och polisväsendet att utföra sina uppdrag på ett opartiskt och oboeroende sätt utan politisk inblandning och att se till att rättsprocessena i Navalnyjfallen, och andra undersökningar och rättegångar mot oppositionella, uppfyller internationellt accepterade standarder. Parlamentet understryker betydelsen av att se till att juridiska beslut fattas utan politisk inblandning samt är självständiga och i fullständig överenstämmelse med rättsstatsprincipen.

4.  Europaparlamentet stödjer till fullo den kampanj mot korruption i Ryssland som Aleksej Navalnyj har inlett, och stöder det arbete som ryska människor gör för att finna en lösning där man säkrar demokratin, den politiska mångfalden, enheten och respekten för de mänskliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet anser att Ryssland såsom medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa bör fullgöra sina ingångna åtaganden. Parlamentet påpekar att den senaste tidens utveckling har rört sig bort från rättsstatsprincipen och ett oberoende rättssystem i landet.

6.  Europaparlamentet uppmanar ordförandena för rådet och kommissionen samt kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att fortsätta att nära följa dessa fall, att ta upp frågorna i olika format och möten med Ryssland samt att rapportera tillbaka till parlamentet om samtalen med de ryska myndigheterna.

7.  Europaparlamentet framhåller att mötesfriheten i Ryssland garanteras av artikel 31 i landets författning och av Europakonventionen, som Ryssland har undertecknat och som de ryska myndigheterna därmed är skyldiga att följa.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet att föra en gemensam politik gentemot Ryssland där EU:s 28 medlemsstater och EU:s institutioner åläggs att framföra ett tydligt budskap om de mänskliga rättigheternas roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland och om behovet av att upphöra med inskränkningarna av yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i Ryssland.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att snarast ta fram en heltäckande strategi gentemot Ryssland i syfte att upprätthålla de europeiska staternas territoriella integritet och självständighet och samtidigt stödja stärkandet av de demokratiska principerna, respekten för de mänskliga rättigheterna och tillämpningen av rättsstatsprincipen i Ryssland.

10.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortsatta angreppen på oberoende människorättsorganisationer och civilsamhällets grupper i Ryssland, då detta utgör ytterligare ett tecken på förtrycket mot oberoende röster, vilket är en trend som Europeiska unionen finner allt mer oroande. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att, med tanke på den pågående programplaneringen för EU:s finansieringsinstrument, öka sitt finansiella stöd till det ryska civilsamhället genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och genom medel avsedda för civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna, samt att göra forumet för de civila samhällena i EU och Ryssland till en del av partnerskapsinstrumentet för att säkerställa ett hållbart och trovärdigt långsiktigt stöd. Parlamentet välkomnar det beslut som styrelsen för det europeiska initiativet för demokrati fattade om att tillåta att initiativet utvidgades till att också omfatta Ryssland.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Ryska federationens president, regering och parlament.

(1) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 13.
(2) Antagna texter, P7_TA(2013)0284.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0253.
(4) Antagna texter, P8_TA(2014)0039.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0258.
(6) Antagna texter, P7_TA(2013)0575.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy