Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtöversikt för 2015 (COM(2014)0902),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2013 Årlig tillväxtöversikt för 2014 (COM(2013)0800) och kommissionens rapport av den 13 november 2013 En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: En analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxtundersökningen 2014 (COM(2013)0785),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 november 2012 Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013 (COM(2012)0752),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

–  med beaktande kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130/2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 Europeiska planeringsterminen 2014: landsspecifika rekommendationer – Att skapa tillväxt (COM(2014)0400),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden –”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–  med beaktande av den rapport som på begäran av kommissionen lades fram av Mario Monti den 9 maj 2010 En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst för Europa,

–  med beaktande av studien från september 2014 om kostnaden för "icke-Europa" The Cost of Non-Europe in the Single Market som IMCO-utskottet hade beställt,

–  med beaktande av studien från september 2014 om indikatorer för den inre marknaden Indicators for Measuring the Performance of the Single Market – Building the Single Market Pillar of the European Semester som IMCO-utskottet hade beställt,

–  med beaktande av studien från september 2014 om konsumentskyddet och tillväxt Contribution of the Internal Market and Consumer Protection to Growth som IMCO-utskottet beställt,

–  med beaktande av utgåvan från juli 2014 av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20–21 mars 2014,

–  med beaktande av överläggningarna i rådet (konkurrenskraft) av den 25–26 september 2014 om Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(1) och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 8 maj 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrningen av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen(2) och kommissionens uppföljningssvar som antogs den 28 maj 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(3),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0018/2015), och av följande skäl:

A.  I samband med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin bör den inre marknaden och den digitala inre marknaden anses vara två centrala verktyg för att åter få fart på den ekonomiska tillväxten och skapa kvalitetssysselsättning i EU samtidigt som man ser till att detta kompletteras med traditionella tillväxtfaktorer, såsom att främja investeringar i forskning, utveckling och innovation samt utbildning, med särskilt beaktande av de små och medelstora företagens behov.

B.  Strategin för den inre marknaden kräver ett helhetsgrepp som beaktar medborgarnas, konsumenternas och de små och medelstora företagens intressen och som får den inre marknadens prioriteringar att genomsyra alla politikområden så att det kan säkerställas att en livskraftig inre marknad som fungerar som katalysator för ekonomisk återhämtning och hållbar tillväxt kan fullbordas.

C.  Det finns ett behov av att stärka styrningen av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen som en övergripande prioritet för unionens olika politikområden, samtidigt som den nödvändiga balansen mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna upprätthålls, och av att förbättra införlivandet, genomförandet och verkställigheten av de regler som styr den inre marknaden så att de fungerar i praktiken och är ekonomiskt rimliga, samtidigt som den tid överträdelseförfarandena varar minskas avsevärt.

D.  En mycket positiv process har satts igång genom styrningen av den inre marknaden inom ramen för den europeiska planeringsterminen och tillhörande landsspecifika rekommendationer för ett mer konkurrenskraftigt Europa som genererar kvalitetsjobb med en mer rättvis tillväxt som i högre grad tilltalar investerare.

E.  Mer än 20 år efter det att den inre marknaden officiellt upprättades har den ännu inte helt genomförts, främst till följd av att medlemsstaterna inte fullständigt har införlivat eller genomfört unionslagstiftningen.

F.  EU-strategin för den inre marknaden bör hanteras med enhetlighet och beslutsamhet och vara samordnad, präglas av ett helhetsperspektiv och grundas på en pragmatisk, heltäckande och vittomfattande överenskommelse som stöds av samtliga medlemsstater och EU-institutionerna. Ett kraftfullt ledarskap, ett starkt engagemang och en nära samordning från alla EU-institutioners sida, särskilt från kommissionens och rådets ordförande, och ett tydligt politiskt ansvarstagande och samarbete och solidaritet från medlemsstaternas sida behövs fortfarande för att fullständigt genomföra och verkställa de regler som rör den inre marknaden samt öka trovärdigheten och förtroendet för den inre marknaden och dess förvaltning.

G.  Det finns många verktyg, framför allt specifika indikatorer, för att mäta den inre marknadens ekonomiska resultat inom den europeiska planeringsterminen, men ännu har dessa inte fått nått några tydliga effekter på politiken.

H.  Maximala ansträngningar bör göras inte bara för att säkerställa att lagstiftningen är klar och enkel och att den kan tillämpas och genomdrivas utan också för att inrätta en förutsägbar och stabil ram för bedömningen av hur lagstiftningen på den inre marknaden fungerar i praktiken.

I.  En välfungerande och ändamålsenlig inre marknad grundad på en hållbar och ytterst konkurrenskraftig och innovativ social marknadsekonomi krävs för att öka den hållbara tillväxten och konkurrenskraften, attrahera investeringar, främja social sammanhållning och skapa arbetstillfällen och på så sätt blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin. En djupare och rättvisare inre marknad med en förstärkt industriell bas placeras högt bland prioriteringarna i kommissionens arbetsprogram för 2015. Medlemsstaterna och EU bör gemensamt utforma en europeisk industripolitik som bygger på det arbete som redan gjorts på detta område under senare år och fokusera på strategiska sektorer, även i syfte att uppnå målen i arbetsprogrammet. Den inre marknaden behövs också för att medborgarnas, konsumenternas och företagens behov ska beaktas tillräckligt och för att den föreslagna politiken ska kunna ge mervärde för europeiska medborgare och andra aktörer.

J.  Ett större fokus på den inre marknaden i samband med den europeiska planeringsterminen är nödvändigt för att bättre ta till vara dess potential att öka tillväxten och sysselsättningen i EU, göra dess förstärkning till kärnan i den europeiska industristrategin, bättre förmedla dess positiva effekter och göra det möjligt för allmänheten och företagen att dra full nytta av den.

K.  Medlemsstaterna har åtagit sig att fullborda den inre energimarknaden senast 2014 och att integrera "energiöarna" i den inre energimarknaden senast 2015.

L.  En fullt integrerad inre marknad för energi är oumbärlig för unionens övergripande energitrygghet och hållbarhet och av avgörande betydelse för unionens globala konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och för skapandet av nya arbetstillfällen. Detta konstateras även i inremarknadsakten II och i Europa 2020-strategin.

I.  Skapa en pelare för den inre marknaden inom ramen för den europeiska planeringsterminen

1.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra styrningen av den inre marknaden genom att utveckla en uppsättning analytiska verktyg för att på ett bättre sätt mäta de ekonomiska och regleringsmässiga resultaten inom ramen för den europeiska planeringsterminens inremarknadspelare. Parlamentet anser att ett sådant analytiskt verktyg skulle kunna ge värdefulla underlag för de landsspecifika rekommendationerna, den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna och de nationella handlingsplanerna för att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om den inre marknadens integration som bidragit till de övergripande prioriteringarna som satts i kommissionens årliga tillväxtöversikt, liksom till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är ytterst beklagligt att rapporten om den inre marknadens integration har utgått för 2015.

3.  Europaparlamentet anser dessutom att den uteblivna rapporten om den inre marknadens integration är särskilt beklaglig eftersom det sker vid en tidpunkt då Europaparlamentet och kommissionen har åtagit sig att utveckla specifika indikatorer för att bedöma den inre marknadens integration och alla potentiella fördelar av ytterligare målinriktad integration på centrala tillväxtområden. Parlamentet begär därför ökade ansträngningar för att säkra bättre genomförande och tillämpning av redan gällande bestämmelser.

4.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att klarlägga omläggningen av den årliga tillväxtöversikten för 2015 och förklara varför den underlåtit att offentliggöra en studie om det rådande läget för integrationen av den inre marknaden avseende de centrala områden som har störst tillväxtpotential. Parlamentet begär att kommissionen ska offentliggöra åtminstone de uppgifter som insamlats om den inre marknaden för att komplettera den årliga tillväxtöversikten i år.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt under 2015 lägga fram en rapport om läget för integrationen av den inre marknaden så att en sådan rapport kan visa vägen för inremarknadspelaren i den europeiska planeringsterminen för 2015. Parlamentet betonar dock att en omprövning av tidpunkten för rapporten behöver göras. En sådan rapport, för att få maximal effekt, även med tanke på de landsspecifika rekommendationerna, behöver offentliggöras tillsammans med den årliga tillväxtöversikten.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år lägga fram en obligatorisk rapport som syftar till att övervaka hur den inre marknaden fungerar inom processen för den europeiska planeringsterminen med en analys om hur det ligger till med integrationen av den inre marknaden på centrala områden med den största tillväxtpotentialen. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera politiska prioriteringar inom ramen för den årliga tillväxtöversikten som skulle bidra till att frigöra den fulla tillväxtpotentialen på den inre marknaden och avlägsna de återstående hindren för en ytterligare integration.

7.  Europaparlamentet noterar det stöd som den årliga tillväxtöversikten för 2015 ger till en integrerad inre marknad som erbjuder konsumenterna samma möjligheter som på deras hemmamarknader, och betonar att konsumenternas rättigheter online inte får vara mindre än de som erbjuds på deras egna traditionella marknader.

8.  Europaparlamentet betonar konstaterandet i den årliga tillväxtöversikten för 2015 att för att öka konkurrenskraften i Europa måste onödigt betungande regleringar, särskilt för små och medelstora företag, undvikas, tillgång till finansiering förbättras och kvaliteten på investeringar i forskning och utveckling säkerställas.

9.  Europaparlamentet betonar de möjliga fördelar som den modernisering av administrationen som beskrivs i den årliga tillväxtöversikten kan ge och hur detta kan bidra till att avlägsna byråkrati och regleringshinder, vilket skulle hjälpa företag och medborgare genom att konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt i Europa stärks.

10.  Europaparlamentet begär en genomgripande översyn av ramarna för styrningen av den inre marknaden som innebär en förstärkt kontroll och utvärdering av att genomförandet och tillämpningen av inremarknadsreglerna präglas av korrekthet, punktlighet och effektivitet. Parlamentet betonar behovet av att göra den inre marknaden till den europeiska planeringsterminens tredje pelare för att kunna täcka in ett antal tydligt fastställda prioriteringar gällande realekonomin, samtidigt som principerna om subsidiaritet, solidaritet och mångfald respekteras fullt ut.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta de centrala områden för tillväxt och kvalitetssysselsättning för att skapa en inre EU-marknad rustad för det tjugoförsta århundradet som tidigare har kartlagts av kommissionen och som preciserats närmare i studien om kostnaden för icke-Europa från september 2014 (The Cost of Non-Europe in the Single Market), när det gäller tjänster, den digitala inre marknaden, särskilt e-handel, EU:s konsumentlagstiftning, offentlig upphandling och koncessioner och den fria rörligheten för varor. Kommissionen uppmanas också att fullborda den inre marknaden för transport och energi.

12.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov att definiera ett integrerat mätningssystem som kombinerar olika metoder, såsom sammansatta indikatorer, en systematisk uppsättning indikatorer och sektorsvisa verktyg för att mäta den inre marknadens resultat, och som införlivas i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att man för att kunna mäta och skapa incitament för att fördjupa den inre marknaden på vissa centrala områden bör överväga en huvudindikator och ett mål för denna när det gäller den inre marknadens integration.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en metod för kvantitativa mål som syftar till att minska de administrativa bördorna på europeisk nivå. Parlamentet noterar de positiva erfarenheterna i vissa medlemsstater av att sätta mål för denna minskning i syfte att minska efterlevnadskostnaderna. Parlamentet begär att denna metod ska beaktas i kommissionens nya initiativ för att minska de administrativa bördorna.

14.  Europaparlamentet noterar att man i samband med utvärderingen av de ekonomiska effekterna på den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen bör anstränga sig ytterligare för att ge en full redogörelse för den metod och de uppgifter som använts för att säkerställa att de resultat som uppnåtts är trovärdiga och jämförbara, fastställa relevanta kopplingar till utvärderingar i efterhand och påtala luckor i de uppgifter som behövs för att göra utvärderingarna.

15.  Europaparlamentet efterlyser på nytt att förfarandena ska innebära att parlamentet involveras på lämpligt sätt i den ekonomiska styrcykeln vilket banar väg för att parlamentet och rådet antar andra åtgärder som krävs för att stärka styrningen av den inre marknaden, särskilt åtgärder för att ta itu med andra områden där unionens rättsliga ramar har upprättats i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 i EUF-fördraget.

16.  Europaparlamentet beklagar att de landsspecifika rekommendationerna inte i tillräcklig grad har anpassats till Europa 2020-målen. Parlamentet efterlyser därmed mer resoluta insatser för att styra och samordna nationell politik och EU-politik liksom en fortsättning på de specifika och nödvändiga åtgärderna för att stärka den inre marknaden och utnyttja dess potential för att främja en tillväxt och en konkurrenskraft som är intelligent, hållbar och inkluderande och för att skapa sysselsättning, särskilt för unga.

17.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamentens egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna måste stärkas. Medlemsstaterna uppmanas att föreskriva en möjlighet för kommissionen att lägga fram de landsspecifika rekommendationerna i de nationella parlamenten innan de antas av rådet. Medlemsstaterna uppmanas vidare att visa mer engagemang för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och rigoröst införliva EU-målen i sina egna mål på nationell nivå. Parlamentet anser därför att medlemsstaterna varje år bör rapportera utförligt om genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna på inremarknadsområden. Parlamentet upprepar sin begäran om att kommissionen kvartalsvis avger rapport i parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits för att säkra framsteg när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och om de framsteg som hittills uppnåtts. Medlemsstaterna uppmanas att i parlamentets ansvariga utskott redogöra för betydande variationer när det gäller de landsspecifika rekommendationerna.

18.  Europaparlamentet stöder att det i de landsspecifika rekommendationerna för 2014 lagts tonvikt på att avlägsna omotiverade restriktioner och hinder för inträde på centrala områden såsom detaljhandel, e-handel och företagstjänster. De berörda medlemsstaterna uppmanas enträget att ytterst noga beakta rekommendationerna och att snarast undanröja dessa hinder för den inre marknadens tillväxt.

19.  Europaparlamentet begär att de kommande landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen på ett mycket kraftfullare och mer konsekvent sätt än tidigare ska spegla resultaten i rapporten om den inre marknadens integration.

20.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte betraktat främjandet av den inre marknaden som en prioritering inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Kommissionen uppmanas att göra styrningen av den inre marknaden, särskilt när det gäller åtgärder som fokuserar på arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft, en central del av alla senare faser av processen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påminner kommissionen om att en verklig inre marknad på dessa områden märkbart skulle öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen i EU. Parlamentet begär att man tar vara på det tillfälle som skapats genom denna nya ram och att potentialen i de centrala tillväxtområdena och de åtgärder som ingår i den första och den andra inremarknadsakten utvecklas fullt ut, med beaktande av behovet av att beakta medborgarnas bekymmer och förväntningar.

21.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett mer integrerat tillvägagångssätt från EU, medlemsstaterna, regionerna, kommuner, arbetsmarknadens parter och olika intressenter i genomförandet och utvecklingen av politiken för att främja den sociala marknadsekonomin. 

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att säkerställa ett fullständigt genomförande av EU-medlen under perioden 2007–2013. Parlamentet noterar de möjligheter som medlemsstater och regionerna har för att styra sin politik och sina investeringar under perioden 2014–2020 i riktning mot sektorer där mer tillväxt och arbetstillfällen genereras, särskilt för unga, såsom den digitala inre marknaden, energi, tjänster och den gröna ekonomin, samtidigt som man också investerar i forskning, utveckling och innovation på verklig och kvalitetsinriktad grund så att tillgång till nätverksinfrastruktur för alla medborgare säkerställs.

II.  Den outnyttjade potentialen i den inre marknaden på vissa centrala tillväxtområden

23.  Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning och att vi inte klarar oss utan den om vi ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar dock att denna potential fortfarande är outnyttjad i många avseenden.

24.  Europaparlamentet påminner om följande tre prioriteringar i Europa 2020-strategin:

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi i den årliga tillväxtöversikten för 2015 som ger en samordnad stimulans till investeringar i EU i syfte att öka den inhemska efterfrågan och främja en mer konkurrenskraftig ekonomi. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att för att bli så ambitiös som möjligt måste prioritet ges till investeringar som främjar den digitala ekonomin och skapandet av en mer konkurrenskraftig inre marknad i samarbete med medlemsstaterna.

26.  Europaparlamentet är mycket oroat över de fallande nivåerna på privata investeringar i Europa, bristen på förtroende hos privata investerare vilket leder till en ovilja att investera, särskilt som en konsekvens av uteblivna strukturreformer och avsaknaden av en tillväxtinriktad EU-strategi samt de bestående hindren på den inre marknaden för tillväxt på områden såsom e-handel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt stödja investeringsplanen och att bidra till Europeiska fonden för strategiska investeringar genom att komplettera de belopp som tillhandahålls genom EU-budgeten och av EIB i syfte att vägleda och uppmuntra investeringar från den privata sektorn.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna och alla berörda intressenter att fokusera på den reala ekonomin samtidigt som man utformar och utvecklar investeringsstrategier som i sin tur kommer att attrahera privata investeringar. Parlamentet efterlyser dessutom investeringar i utbildning av såväl personer och företag för den digitala tidsåldern, inbegripet i den senast tekniken för energisektorn, vilket skapar hävstångseffekter, säkerställer ett globalt digitalt nätverk, stöder utbildning och FoU av hög kvalitet och innebär ordentliga framsteg för att uppnå en inre marknad inom transportsektorn, vilket gör det möjligt för oss att konkurrera på jämbördig fot med stora världsmakter.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra regelverket för små och medelstora företag, med tanke på dess förmåga att skapa arbetstillfällen. Parlamentet begär att möjligheterna i Cosme-programmet ska maximeras, inte bara för att främja entreprenörskap i Europa utan också för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och tillträde till både europeiska och globala marknader.

29.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att koppla investeringarna till innovation och entreprenörskap och på så sätt maximera möjligheterna som den digitala ekonomin och det digitala samhället ger och utveckla en intelligent europeisk industripolitik. Dessa investeringar bör särskilt beakta de små och medelstora företagen som är de som har störst svårigheter att få tillgång till investeringar, och bör omfatta konkreta åtgärder för att stödja nystartade företag och socialt entreprenörskap och innovation såsom en källa till framtidsjobb för unga.

30.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att med praktiska åtgärder blåsa nytt liv i entreprenörsandan i Europa, vilket innebär att säkerställa enkel tillgång till krediter för små och medelstora företag, särskilt för dem som är kopplade till de centrala sektorerna. Parlamentet begär också att det främjas finansieringsformer som utgör alternativ till bankfinansiering.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att mer resolut inrikta sina ekonomier på innovation och tillväxt, eftersom detta kommer att förbereda oss på framtidens uppgifter och krav i den digitala eran. Detta kommer också göra våra företag mer innovativa och snabbfotade på den globala marknaden, särskilt med en total integration av informations- och kommunikationsteknik.

Den digitala inre marknaden

32.  Europaparlamentet betonar, såsom påpekas i den årliga tillväxtöversikten för 2015, att framstegen för den digitala inre marknaden är avgörande för att stimulera tillväxten, skapa kvalitetsjobb, få den europeiska ekonomin konkurrenskraftig globalt och skapa fördelar för både företag och konsumenter. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta en ambitiös europeisk handlingsplan 2016–2020 för e-förvaltning så att Europa 2020-målen kan fortsätta att stödjas.

33.  Europaparlamentet konstaterar att investeringar i bland annat bredbandsnät är viktiga för att uppnå prioriterade mål inom det centrala område som utgörs av den digitala marknaden. Parlamentet rekommenderar att en betydande andel av den framtida investeringsplanen på 315 miljarder euro avsätts för riktade och strategiska investeringar i den digitala sektorn. Parlamentet betonar att sammanlänkade faktorer som hög internetpenetration och avancerade färdigheter hos befolkningen och företagen att utnyttja IKT är avgörande för att fullborda en verklig digital inre marknad. EU och medlemsstaterna uppmanas att prioritera investeringar i digital nätinfrastruktur och digital utbildning av sina företag och medborgare.

34.  Europaparlamentet anser att fragmenteringen och avsaknaden av rättssäkerhet är de främsta bekymren på området och att inkonsekvent tillämpning av gällande EU-bestämmelser också behöver åtgärdas.

35.  Europaparlamentet noterar att fullbordandet av den digitala inre marknaden skulle kunna skapa en ytterligare BNP-tillväxt på 0,4 % (520 miljarder i 2014 års priser) fram till 2020, och en sysselsättningsökning i storleksordningen 0,1 %, vilket motsvarar 223 000 nya jobb fram till 2020, enligt uppgifterna i studien om kostnaden för icke-Europa. Parlamentet anser att åtgärder mot hinder för e-handel, investeringar i bredbandsinfrastruktur och införandet av ny teknik såsom 4G och 5G är avgörande för utvecklandet av digitala lösningar då de är beroende av snabba och effektiva förbindelser. Parlamentet anser att EU:s allmänna uppgiftsskyddsram och direktivet om nät- och informationssäkerhet är avgörande för att fullborda den digitala inre marknaden till 2015. Parlamentet efterlyser investeringar för att åtgärda den ojämlika tillgången till bredband och 4G-nät i EU.

36.  Europaparlamentet betonar att det finns en korrelation mellan en stor onlinehandel och en ökning av BNP per capita och kräver därför framsteg mot en verklig gränsöverskridande e-handel och molnbaserade datatjänster. Det är avgörande att fragmenteringen i 28 digitala marknader upphör, att universell tillgång till nätet garanteras och att nätsäkerhet och konsumentförtroende görs till hörnstenar i den digitala inre marknaden eftersom det utan förtroende inte kan finnas någon onlinemarknad.

37.  Europaparlamentet betonar att enligt rapporten om kostnaden för icke-Europa skulle framsteg för e-förvaltning kunna generera besparingar på 100 miljarder euro per år. Parlamentet begär att medlemsstaternas insatser ska förstärkas och fokuseras på moderniseringen av deras offentliga förvaltningar så att medborgarna och företagen kan genomföra allt fler förfaranden på elektronisk väg när de utnyttjar sina rättigheter på den inre marknaden, särskilt på gränsöverskridande nivå.

38.  Europaparlamentet betonar att EU:s inremarknadsregler behöver fungera i den digitala eran, och att detta innebär införande av inremarknadsregler för online-betalningar, utvecklande av säkra Europaomfattande e-lösningar (t.ex. e-fakturering och digitala signaturer), reformering av immateriella rättigheter och vid behov klarläggande av momskraven, i syfte att skapa förtroende för e-handel, förbättra kvaliteten på information som europeiska konsumenter får om sin rättigheter och säkerställa att samma skyddsnivå gäller för konsumenter online som de är vana vid på sina traditionella marknader.

39.  Europaparlamentet betonar att översynen av de senaste ramarna för den ekonomiska styrningen är ett utmärkt tillfälle för att uppmana medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar mot den digitala inre marknaden som inte bara innebär mer tillväxt och arbetstillfällen, särskilt inom små och medelstora företag och bland unga, utan också en framtidsinriktad och modern europeisk union.

40.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste öka insatserna för att modernisera sina offentliga förvaltningar genom att tillhandahålla mer och bättre tillgängliga digitala tjänster till medborgarna och företagen, vilket skulle minska kostnaderna och öka effektiviteten samt genom att underlätta samarbete och genomföra samverkansramar för offentliga förvaltningar.

41.  Europaparlamentet insisterar på vikten av elektronisk identifiering och betrodda tjänster för att öka omfattningen och kvaliteten på den elektroniska handeln i ett tillväxtperspektiv. Parlamentet begär därför att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att före den 1 juli 2016 tillämpa förordningen om elektroniska transaktioner på den inre marknaden.

42.  Europaparlamentet anser att förbättrade digitala färdigheter inom unionen är en absolut prioritet.

Fri rörlighet för varor

43.  Europaparlamentet anser att den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och personer fortfarande har en outnyttjad potential för både allmänheten och företag när det gäller effektivitet, tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen.

44.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för omfattande handels- och investeringsavtal som skulle bidra till att skapa jobb för europeiska arbetstagare, direkt gynna europeiska konsumenter och öppna upp nya möjligheter för EU-företag, särskilt små och medelstora företag, där respekt för EU:s sociala, miljömässiga och konsumentinriktade standarder är nyckeln till att skapa tillväxtmöjligheter. Europaparlamentet måste göras nära delaktigt i förhandlingarna om inremarknadsregelverket och varje ändring av existerande lagstiftning och varje införande av ny lagstiftning måste respektera parlamentets roll som medlagstiftare fullt ut.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka värdekedjan i gränsöverskridande produktion såsom en central faktor för att främja konkurrenskraft och tillväxt, skapa sysselsättning och minska existerande handelshinder i sektorer som är relativt stora men som inte är tillräckligt integrerade för att maximera de fördelar som den inre marknaden erbjuder.

46.  Europaparlamentet efterlyser utökad övervakning av hindren mot varors rörlighet på den inre marknaden.

Tjänster

47.  Europaparlamentet betonar det i Europa 2020-strategin bör inkluderas specifika politikåtgärder som syftar till åtgärda barriärer på de områden av tjänstesektorn som omfattas av tjänstedirektivet och för finansiella tjänster, till exempel genom att lägga större tonvikt vid att fördjupa den inre marknaden.

48.  Europaparlamentet understryker att det finns en betydande outnyttjad tillväxtpotential i servicesektorn, vilket framgår tydligt av uppskattningarna i rapporten om kostnaden för icke-Europa där de potentiella vinsterna anges vara mellan 337 och 637 miljarder euro.

49.  Europaparlamentet anser att eftersom tjänstesektorn är ett av de områden med störst tillväxtpotential i EU är nödvändigt att stärka åtgärderna för att höja konkurrensen i sektorn, inbegripet i detaljhandeln, och förenkla lagstiftningen för företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar hur viktigt det är att garantera att alla konsumenter, familjer och företag har universell tillgång till offentliga tjänster.

50.  Europaparlamentet anser att konsumentskydd, valfrihet och konkurrens för finansiella tjänster bör stärkas, med särskilt tonvikt på de olika behoven hos konsumenterna, särskilt de mest sårbara. Parlamentet anser att konsumenternas färdigheter när det gäller finansiell medvetenhet bör höjas, med tanke på den betydande förvirring som kan uppstå kring finansiella produkter och de problem som detta kan orsaka enskilda konsumenter och den inre marknaden.

51.  Europaparlamentet betonar åter igen behovet av ytterligare insatser för att bekämpa bedrägerier och skatteflykt och skatteundandragande och efterlyser därför mer fokus på god skattestyrning i både den privata och den offentliga sektorn i EU. Enligt rapporten om kostnaden för icke-Europa skulle det kunna ge 9 miljarder euro per år om åtgärder vidtogs såsom standardisering av elektroniska fakturor och samordning av gränsöverskridande skattesystem. Parlamentet välkomnar att kommissionens ordförande har aviserat ett automatiskt informationsutbyte när det gäller nationella skattebeslut. Parlamentet betonar behovet av att stärka och förbättra en skattesamordning som undviker illojal konkurrens och marknadssnedvridningar och som garanterar lika möjligheter på den inre marknaden.

52.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande i dess rapport om den årliga tillväxtöversikten för 2015: “Att ta itu med skattebrott och skatteflykt är nödvändigt för att göra skattesystemet rättvist, och medlemsstaterna kan ta ut den skatt de har rätt till.”

53.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att den övergripande nivån på investeringar i forskning och utveckling bör öka för att stimulera innovation och betonar att det råder stora skillnader i dessa investeringar mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner kommissionen om behovet av att skapa en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovationer och att det europeiska forskningsområdet ska fullbordas. För närvarande används 85 % av de medel som är avsatta för innovation uteslutande på nationell nivå, utan gränsöverskridande samarbete, vilket gör det omöjligt att utnyttja det europeiska mervärdet fullt ut.

Offentlig upphandling och koncessioner

54.  Europaparlamentet välkomnar att direktiven om offentlig upphandling och om tilldelning av koncessioner antogs 2014, vilket har moderniserat den offentliga upphandlingen i EU och främjat hållbarheten i offentliga kontrakt. Parlamentet betonar det mervärde som direktivet om tilldelning av koncessioner medfört, särskilt när det gäller att förenkla förfarandena och göra dem mer transparenta och ge mer möjligheter till små och medelstora företag, vilket därmed gör det möjligt att övervinna problemen med dessa kontrakt, garantera rättssäkerhet, flexibilitet och transparens och stödja utvecklandet av ekonomisk infrastruktur och offentliga tjänster av hög kvalitet.

55.  Europaparlamentet betonar att det för att höja kvaliteten, effektiviteten och transparensen i de offentliga investeringarna och utgifterna är nödvändigt att fullständigt och snabbt tillämpa EU-lagstiftningen när det gäller offentlig upphandling och koncessioner.

56.  Europaparlamentet anser att det krävs ett korrekt och punktligt införlivande av lagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner. Parlamentet framhåller betydelsen av offentlig upphandling och värdet av innovationspartnerskap som en viktig drivkraft för smart, hållbar och inkluderande tillväxt, framför allt för små och medelstora företag, som behöver stödjas genom konkreta åtgärder som främjar konkurrenskraft och innovation.

Konsumentlagstiftningen

57.  Europaparlamentet anser det beklagligt att det fragmenterade genomförandet av EU:s konsumentskyddslagstiftning i medlemsstaterna leder till skillnader i skyddet av konsumenterna och också skillnader i hur kraftfulla efterlevnadsåtgärderna är och när de vidtas. Parlamentet anser att detta begränsar lagstiftningsåtgärders konsekvens och samstämdhet i samma sektorer eller mellan olika försäljningskanaler.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att sådana regler som konsumenträttighetsdirektivet och bestämmelserna om alternativ tvistlösning och tvistlösning online skyndsamt genomförs och efterlevs, samtidigt som det säkerställs att de administrativa bördorna minskas. Parlamentet begär också att konsumenterna vid gränsöverskridande försäljning ges ett adekvat skydd som liknar det på traditionella marknader och att deras uppgifter skyddas bättre i den digitala eran, eftersom detta kommer att bidra till att höja konsumenternas förtroende för onlineköp, Parlamentet påminner om hur viktigt det är att konsumenternas rättigheter online faktiskt tillämpas och av att det finns överkomliga och effektiva prövningsmöjligheter vid tvister.

59.  Europaparlamentet begär att åtgärder vidtas för att uppmuntra hållbar konsumtion, särskilt hur länge produkter kan användas, och att bekämpa metoder som syftar till att avsiktligt förkorta denna tid. Parlamentet hoppas i detta sammanhang att kommissionen upprättar en enhetlig handlingsplan.

60.  Europaparlamentet understryker att direktivet om konsumenträttigheter utgjorde ett viktigt steg framåt i fråga om att öka rättssäkerheten i online-transaktioner för konsumenter och företag, och att detta idag utgör det huvudsakliga instrumentet för konsumentskydd vad gäller onlinetjänster.

61.  Europaparlamentet noterar att ytterligare vinster kan uppnås genom förbättringar av den inre marknadens funktionssätt, till exempel genom att införa systemet för tvistlösning online vid konsumenttvister, genom vilket besparingar på omkring 22 miljarder euro skulle kunna göras.

Energi

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en fungerande inre energimarknad med icke-diskriminerande marknadstillträde och en hög konsumentskyddsnivå liksom lämpliga nivåer på sammanlänkningskapacitet och systemens tillräcklighet.

63.  Europaparlamentet betonar åter igen behovet av att öka Europas energitrygghet genom diversifiering av källorna och kanalerna för energin och betonar behovet av att med högsta prioritet fullborda den inre energimarknaden och sätta punkt för energiöarnas isolering inom unionen.

64.  Europaparlamentet anser, för att förbättra fullbordandet av den inre marknaden, integreringen av förnybara energikällor och en tryggad försörjning, att medlemsstaterna brådskande behöver uppnå ett mål på minst 10 procent av sammanlänkningskapacitet för att idealiskt nå en nivå på 30 procent.

65.  Europaparlamentet anser att liberaliseringen av gas- och elektricitetsmarknaderna är grundläggande för att ge konsumenterna makt och uppmanar kommissionen att sätta konsumenterna i centrum för sin politik för en inre EU-marknad för energi.

III.  Instrument för att bedöma den inre marknadens integration och styrningsverktyg

66.  Europaparlamentet konstaterar att resultattavlan för den inre marknaden kan anses vara bästa praxis för övervaka och utvärdera medlemsstaternas efterlevnad av inremarknadsskyldigheterna, eftersom den kan leda till förbättringar och komma-i-fatt-processer bland länderna. Parlamentet betonar dock att denna resultattavla inte innehåller några verktyg för kvalitativ utvärdering. Det är viktigt att förbättra dialogen med och mellan medlemsstaterna för att identifiera och ta itu med det som de upplever som komplicerat med att genomföra inremarknadslagstiftningen. Kommissionen uppmanas här att på medlemsstaternas begäran ge dem bättre stöd när det gäller genomförandet av komplicerad inremarknadslagstiftning.

67.  Europaparlamentet noterar, när det gäller regleringsresultaten för den inre marknaden, att det skulle kunna utvecklas en sammansatt indikator för att mäta inremarknadsgapet, dvs. den ytterligare börda som allmänheten och företag får bära i gränsöverskridande verksamheter på grund av bristen på regler som styr den inre marknaden. Parlamentet insisterar på att en sådan indikator bör underlätta framtagandet av slutsatser som skulle kunna utmynna i policyrekommendationer för EU-institutionerna och medlemsstaterna.

68.  Europaparlamentet noterar resultattavlan för den digitala agendan som ett viktigt redskap för att utvärdera de framsteg som medlemsstaterna gjort på detta område. Parlamentet anser att ett sammansatt index för att mäta inremarknadsgapet bör införlivas i denna resultattavla.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att i sin förslagssamling för rättsliga instrument på inremarknadsområdet ta med kravet på att genomföra en systematisk genomgång av de rättsliga instrumentens införlivande, efterlevnad, verkningsfullhet och ändamålsenlighet, inbegripet en metod och olika kriterier för en sådan genomgång. Parlamentet anser att en sådan metod och sådana kriterier skulle möjliggöra en bättre bedömning av huruvida de rättsliga instrumenten införlivas, genomförs och efterlevs korrekt, och också huruvida och i så fall i vilken utsträckning de bidrar till att uppnå sina mål och i vilken mån de är ändamålsenliga.

70.  Europaparlamentet stöder att det skapas en hållbar inre marknad som grundas på utvecklandet av en inkluderande, resurseffektiv, kunskapsbaserad ekonomi, inbegripet åtgärder för att främja alla sorters innovationer i hållbar teknik, hitta balans mellan konsumenters och företags intressen och förbättra en informell problemlösningsmekanism för den inre marknaden, såsom SOLVIT, samtidigt som man också höjer allmänhetens kunskaper om kontaktpunkter så att de blir mer medvetna om de möjligheter som står till buds för att generera tillväxt och arbetstillfällen på den inre marknaden.

71.  Europaparlamentet konstaterar att användningen av portalerna Ditt Europa och Ditt Europa – Rådgivning ständigt ökar och att dessa bör kunna tillhandahålla den information som är nödvändig när en person lever, arbetar eller studerar i olika EU-länder eller flyttar från ett EU-land till ett annat.

72.  Europaparlamentet välkomnar att det genomsnittliga införlivandeunderskottet i medlemsstaterna har minskat till under den gräns på 1 procent som satts av Europeiska rådet och nu nått 0,6 procent, vilket är det bästa resultat som någonsin uppnåtts sedan resultattavlan för den inre marknaden skapades. Parlamentet betonar att principen om nolltolerans för införlivandet av EU-regler bör vara en grundsats för medlemsstaterna och EU.

73.  Europaparlamentet noterar att ett korrekt genomförande och en hög efterlevnad av EU-lagstiftning är avgörande för att den inre marknaden ska fullbordas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att resolut använda alla sina befogenheter för att uppnå detta mål och uppmanar enträget medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina insatser för att verkställa inremarknadslagstiftningen och att övervaka detta, bland annat genom regelbundna inspektionsrundor samtidigt som man löpande funderar på problem när det gäller genomförandet och säkerställer att lagstiftningen är effektivare och att efterhandsbedömningar används i större utsträckning och med mer ändamålsenlighet. Parlamentet begär en ökad övervakning av hur verkningsfullt konsumentskyddet är på det digitala området, särskilt med tanke på hur snabbt överträdelser av konsumentlagstiftningen kan sprida sig.

74.  Europaparlamentet påminner dock om att överträdelseförfarandeprocessen har visat på ett antal hinder när det gäller att snabbt ta itu med och korrigera brister i genomförandet och tillämpningen av inremarknadsbestämmelserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta mer ändamålsenligt med kommissionen för att lösa fallen snabbare.

75.  Europaparlamentet inser att ett uteblivet genomförande kan vara resultatet av komplexa inslag i den ursprungliga utformningen. Parlamentet betonar därför behovet av att såväl primär- och sekundärlagstiftning genomgående ska följa bättre regleringsprinciper och omfatta riktiga samråd, konsekvensbedömningar och översyner efter genomförandet.

76.  Europarlamentet insisterar dessutom på att alla ansträngningar bör göras för att säkra en effektivare användning av överträdelseförfaranden för brott mot unionslagstiftningens inremarknadsbestämmelser och att medlemsstaterna och Europeiska rådet bör fortsätta att utveckla överträdelseförfarandena inom ramen för den framtida översynen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet anser dock att överträdelseförfarandena alltid bör vara en sista utväg och att de endast bör komma i fråga efter upprepade samordnings- och korrigeringsförsök.

o
o   o

77.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0054. (2) Antagna texter, P7_TA(2014)0130. (3) Antagna texter, P8_TA(2014)0038.